av Jesper Skalberg Karlsson (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Trots kritik från åtta av tio remissinstanser går den rödgröna regeringen vidare med förslaget om en ny nationell flygskatt. Flera experter pekar på att en nationell skatt på flygresor är hämmande för både tillväxt och tillgänglighet. Dessutom ingår flyget redan i dag i utsläppshandelssystemet.
Detta strider i någon mån mot Miljömålsberedningens förslag, som presenteras i slutbetänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (2016:47). Där slås det fast att regeringen i huvudsak bör fokusera på att driva på för skärpta och samordnade styrmedel inom EU och i internationella regelverk för att nå etappmålen och det långsiktiga målet om nollutsläpp. Lägg därtill att man föreslår att styrmedel ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan – vilket flyget redan gör eftersom att man ingår i EU:s utsläppshandelssystem.
På sidan 106 i slutbetänkandet står det dessutom följande:
”Särskilt givet långsiktigheten och omfattningen av den samhällsomställning som kommer att behövas är det fortsatt centralt att politiken utformas så att den samhällsekonomiska kostnaden av att nå etappmålen och det långsiktiga målet blir så låg som möjligt, dvs. att den samlade styrningen för att nå målen är kostnadseffektiv. Samtidigt bör Sveriges samlade konkurrenskraft behållas.”
Det är oklart om regeringens förslag till en ny nationell flygskatt för inrikes och utrikes flyg kan antas ha positiv eller noll effekt på Sveriges samlade konkurrenskraft. Lägg därtill kostnadseffektiviteten i reformen, eftersom utrikes resor kan antas flytta till närliggande flygplatser i andra länder – en lärdom man dragit från andra länder i Europa där man infört en nationell flygskatt.
Slutligen slår Miljömålsberedningen fast att ”en kostnadseffektiv styrning mot det långsiktiga målet förutsätter att styrmedel inom olika politikområden inte motverkar varandra och att synergier utnyttjas”.
Det ter sig märkligt om regeringen menar att förslaget till ny nationell flygskatt inte påverkar tillväxt och tillgänglighet negativt. Regeringen har ju högt uppsatta mål om bland annat EU:s lägsta arbetslöshet 2020 – som detta förslag bör ha prövats mot i någon mån.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Anser finansministern och regeringen att förslaget om en ny nationell flygskatt är i enlighet med Miljömålsberedningens förslag om att fokusera på skärpta och samordnade styrmedel inom EU, utforma politik som är kostnadseffektiv och dessutom inte föreslå styrmedel som motverkar varandra?