av Håkan Svenneling (V)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Det nordiska skatteavtalet om dubbelbeskattning syftar till att undvika dubbelbeskattning av inkomst och på förmögenhet i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. I den nordiska gränshinderdatabasen finns fyra gränshinder där en ändring av skatteavtalet skulle kunna lösa hindret.
1. Beskattning av fast anställda kulturarbetare
Kulturarbetare som bor i ett nordiskt land och är fast anställda i ett annat land beskattas både i arbetslandet och i bosättningslandet. De riskerar därmed att erhålla ett lägre nettobelopp av sin lön än en ordinarie arbetstagare.
2. Beskattning av pensioner
Den som uppbär pension från ett annat land än bosättningslandet beskattas både i utbetalningslandet och i bosättningslandet. Dessa pensionärer riskerar därmed att erhålla ett lägre nettobelopp än om pensionen bara beskattades i utbetalningslandet.
3. Beskattning av studiestöd
Olika regler gällande beskattning av studiestöd i de nordiska länderna kan leda till att studiestöd beskattas felaktigt.
4. Rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare
Gränsgångaravtalen innebär att den som är bosatt i en gränskommun i det ena landet och arbetar i en gränskommun i det andra landet betalar skatt för inkomsterna av detta arbete i bosättningslandet. Att den norska socialförsäkringsavgiften dras från den beskattningsbara inkomsten leder till att arbetstagaren får en lägre nettoinkomst än om avgiften hade behandlats som en skatt. Gränsgångaravtalen är dessutom förknippade med en administration som upplevs som besvärlig för den enskilde arbetstagaren.
Utöver dessa fyra hinder finns det hinder som handlar om hur länderna tillämpar skatteavtalet.
Finansministern ska inom kort träffa sina nordiska kollegor för att diskutera frågan. Jag vill därför fråga:
Avser ministern att verka för att det nordiska dubbelbeskattningsavtalet ses över och revideras?