av Lars Mejern Larsson (S)
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Jag har tidigare anfört att det finns en stor utmaning i nuvarande lagstiftning avseende reglerna för samprissättning av olika elnätsområden. Svaret från statsrådet Ibrahim Baylan på min tidigare fråga var att departementet följde den rättsprocess som då pågick mellan Ellevio och Energimarknadsinspektionen. Vidare anfördes att departementet därefter avsåg att analysera slutsatserna av denna rättsprocess när den slutligen var avgjord.
Mitt motiv för såväl denna fråga som den föregående frågan är att jag anser att nuvarande lagstiftning och reglerna för nätbolagens intäktsram kraftigt missgynnar landets glesare befolkade delar, en utveckling som dessutom tenderar att eskalera bland annat till följd av den pågående och accelererande urbaniseringen. Priset för en enskild privatperson eller en företagare i exempelvis Värmland, utanför Karlstad, är flera gånger högre än för motsvarande i storstadsregionerna.
Den fråga som var föremål för rättslig prövning gällande Ellevio och Energimarknadsinspektionen är nu avgjord i kammarrätten. Ärendet har återförvisats till Energimarknadsinspektionen för myndigheten att på nytt ta ställning till Ellevios ansökan om att samprissätta lokalnätsområdena Västra Svealand, Stockholm och Södra Norrland.
Jag uppfattar att myndigheten nu står inför ett val. Antingen följer myndigheten praxis och beviljar denna nya ansökan, vilket skulle innebära ett större samprissättningsområde även för i detta fall Ellevio. Alternativt går myndigheten vidare och utreder om den gjort fel i tidigare beviljade ansökningar för de bolag som då beviljats samprissättning. Därmed skulle möjligheterna ytterligare minska för samprissättning vid framtida förnyelser av elnätskoncessioner, med följden att skillnaderna i pris för tillgången till livsnödvändig el dramatiskt skulle öka mellan landets olika delar.
Min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan är därför:
Är statsrådet villig att se över möjligheten till fortsatt samprissättning, och kan det ur ett regleringsperspektiv vara fördelaktigt att se över kriteriet i lagen om ”geografisk närhet” eller vidta andra åtgärder i syfte att öka möjligheten till samprissättning av återstående glesbygds- och tätortsnät i olika prisområden?