av Karin Enström (M)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna påverkar Arktis. Men issmältningen har också inneburit möjligheter. Naturresurser i området har blivit mer tillgängliga, och handelsvägar kan nu användas under en längre tid om året än tidigare.
Samarbetet kring Arktis och i Arktiska rådet, som är det viktigaste organet för internationellt samarbete i arktiska frågor, har karaktäriserats av goda relationer och har varit ett gott exempel på fungerande regionalisering. Under Alliansregeringen var Sverige ordförandeland i Arktiska rådet mellan år 2011 och 2013. Den Arktisstrategi som togs fram innan Sverige tog över som ordförande betonade klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen.
Men den Arktisstrategi som låg till grund för det svenska ordförandeskapet baserades på analyser av de förutsättningar som rådde då. Sedan Rysslands illegala annektering av Krim år 2014 och den ryska aggressionen i östra delarna i Ukraina har vår omvärld och vårt närområde kommit att präglas av ökad osäkerhet. Följaktligen har relationen mellan Ryssland och väst blivit allt sämre. Dessa spänningar riskerar nu att påverka samarbetet i Arktis.
En forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterade nyligen i medierna (Dagens industri ”Sverige behöver en ny Arktispolitik” 160904) att ”standardbilden av Arktis som en samarbetsregion präglad av låg spänning, samarbete, skydd av den känsliga naturmiljön samt utveckling av näringar utmanas av det allt hårdare geopolitiska klimatet”.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser utrikesministern att ta fram en ny Arktisstrategi och i så fall när?