av Maria Andersson Willner (S)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
2003 drevs ett mål i marknadsdomstolen där en ciderproducent stämde en annan ciderproducent för vilseledande märkning. Det handlade om att den starkcider som konkurrenten sålde inte var baserad på äppel- eller päronjuice utan nästan enbart vatten, socker, sprit och aromer. Domstolen kom fram till att det inte finns någon lagstiftning, vedertagen uppfattning eller branschöverenskommelse som reglerar frågan om vad cider är.
Därefter publicerade 2005 Livsmedelsverket föreskrifter om cider (LIVSFS 2005:11). Något år senare kom också en vägledning till hur föreskriften ska tolkas. Detta välkomnades av branschen, och vägledningen uppfattades som bra och tydlig.
Många av de svenska ciderproducenterna följer föreskriften och vägledningen, men det finns också ett antal aktörer som inte gör det. Trots att skötsamma producenter under flera år påpekat detta för Livsmedelsverket händer inget – de som bryter mot vägledningen kan fortsätta. Frustrationen stiger självklart hos dem som följer Livsmedelsverkets vägledning. Producenterna i Sverige har numera fritt fram att tolka föreskriften som de vill, och benämningen svensk cider riskerar att urvattnas.
Föreskriften och vägledningen om cider har en viktig uppgift att skydda konsumenterna mot vilseledande märkning och värna producenter som följer de regler som tagit fram.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att Livsmedelsverkets vägledningar i allmänhet och föreskriften och vägledningen om cider i synnerhet ska tas på allvar?