av Åsa Coenraads (M)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Strandskyddet är ett generellt skydd för att värna allmänhetens intresse vid vatten i hela landet. Det ska säkerställa allmänhetens tillgång till strandområden och tillgodose god livsmiljö för den biologiska mångfalden.
Detta gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Skyddat området är oftast 100 meter från strandkant, både på land och i vattenområdet. Länsstyrelsen kan dock utöka strandskyddet upp till 300 meter. Syftet skulle i sådana fall vara att säkerställa skydd av mark. Detta syfte är dock lite luddigt och används oregelbundet över landet.
Västmanland är ett av Sveriges minsta län med tio kommuner. Vi är få invånare, och det finns fler sjöar, diken och andra vattendrag än det finns människor i länet. Västmanland domineras av en centralort, och det är en utmaning att få människor och företag att etablera sig runt om i länet. Ett litet län har stora möjligheter till pendling, men då måste två saker fungera: infrastruktur och boende.
Det har framkommit att de beslut som fattas av länsstyrelser över hela Sverige är mycket varierande och har blivit ett hinder för den svenska boendemarknaden, vilket inte var lagstiftarens syfte när strandskyddsreglerna ändrades under förra mandatperioden.
Nu krävs det ett förtydligande av lagstiftningen för att främja landsbygdsboende. Det behöver göras lättnader för byggnationer utanför tätbebyggda områden där syftet är fler bostäder och fler arbetstillfällen.
Våren 2015 riktades ett tillkännagivande till regeringen på detta område, där riksdagen uppmanar regeringen att göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen.
Med anledning av ovanstående är min fråga till miljöminister Karolina Skog:
Vilka initiativ har ministern tagit och avser att ta för att tillgodose det 1,5 år gamla tillkännagivandet från riksdagen?