av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Sverige har blivit ett land där det inom socialtjänsten är mer attraktivt att ha korta anställningar och söka sig vidare till nya arbeten än att stanna kvar på fasta tjänster. Samma tendens kan ses inom skolans område och inom sjukvården. Verksamheter betalar dyrt för att få tillgång till personal de behöver. På vissa platser i vårt land kan en socialsekreterare gå in på löner som ligger i paritet med vad en chef för individ- och familjeomsorgen, med ansvar för en hel avdelning inom hela socialtjänsten, tjänar.
En chef som har ansvar för barn och familj, försörjningsstöd, missbruksvård och familjerätt samt ensamkommande barn kan ha samma lön som en socialsekreterare, som dessutom har tillägg för körningar. Det här rimmar illa med hur verksamheter ska vara hållbara och hur ansvarstagande måste löna sig med fokus på dem som behöver stöd och hjälp i processer som inte löses från en dag till nästa.
Nyutexaminerade socialsekreterare kan få jobb på konsultföretag och därifrån komma till verksamheter som rådgivare utan att ha fördjupade kunskaper, och det händer att de på plats frågar verksamheten vilka frågor de ska ställa på mötena. Den här utvecklingen oroar eftersom den blir mycket kortsiktig, och kvaliteten i processerna för dem som man är till för inte blir långsiktig med aktörer som kommer och går.
Dessutom innebär dessa tjänster också att de som finns kvar på plats kontinuerligt får mer arbete. Inte minst med det viktiga arbetet som den administrativa delen utgör för att verksamheter ska fungera och vara till nytta för dem som är i behov av hjälp och stöd. De som arbetar kontinuerligt på arbetsplatserna utför både sitt eget och dessutom stafettsekreterarnas jobb.
Detta är direkt dåligt för arbetsmiljön och därmed också för dem som lägger kraft och tid för personer i behov av hjälp och stöd i det kontinuerliga arbetet.
Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vad gör statsrådet och regeringen för att kontinuitet ska vara i fokus inom socialtjänstens arbete?