av Michael Svensson (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svensk välfärd behöver stärkas för att garantera en bra välfärd som når alla människor i vårt land. I arbetet med att stärka välfärden behövs alla aktörer som är beredda att möta de krav som svenska folket ställer. Därför behövs även privata enheter som breddar utbudet inom välfärden. Vi måste då förmå att ge privata aktörer incitament att vara delaktiga i välfärdssektorn och bidra med det kapital, den variation och den kompetens som behövs.
Statsrådet Ardalan Shekarabi skrev nyligen i Svenska Dagbladet om ”övervinster” i välfärden. Statsrådet påstår att dessa så kallade övervinster har uppgått till 15 miljarder kronor mellan 2005 och 2013. Detta är ett mycket märkligt och närmast oseriöst påstående som verkar vara helt utan verklighetsförankring. För att generera övervinster av denna volym skulle välfärdssektorn behöva präglas av oerhört lukrativa vinstmarginaler, kring 40–50 procent, något som helt enkelt inte stämmer. Detta styrks av Svenskt Näringsliv som i en rapport från 2015 skriver att rörelsemarginalen inom välfärdssektorn uppgår till 4,6 procent i genomsnitt.
De ingrepp i människors rätt att själva välja som statsrådet föreslår riskerar att begränsa exempelvis friskolors möjligheter att investera i skolbyggnader, som vi är i stort behov av. Det är också viktigt att understryka de goda resultat som friskolor och privata vårdcentraler uppvisar. Åtta av de tio bästa skolorna i Sverige är friskolor, och sju av de tio bästa vårdcentralerna drivs i privat regi. När den svenska välfärden nu står inför stora utmaningar bör vi främja, inte hämma, valfriheten och den mångfald av välfärd som den leder till.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur definierar statsrådet dessa ”övervinster” och på vilka fakta har statsrådet baserat sitt ställningstagande om att de uppgått till 15 miljarder kronor?