av Roger Haddad (L)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Debatten om återvändande IS-terrorister är åter på agendan, inte minst i ljuset av offensiven mot IS-fästet Mosul i Irak. Flera länder varnar nu för konsekvenserna av och inte minst riskerna med för att många IS-krigare nu kommer att ta sig ut ur stridszonen och vidare till andra länder. EU har också varnat för denna utveckling och kräver ökad beredskap.
Liberalerna har de senaste två åren återkommande lyft denna fråga, i synnerhet i interpellationsdebatten med statsrådet i maj 2015. Så sent som i april 2016 gav regeringen Säkerhetspolisen i uppdrag att intensifiera arbetet kring de som återvänder från IS-områdena i Mellanöstern.
Parallellt förs återigen en debatt i Sverige om hur Sverige och inte minst kommunerna ska hantera de återvändande som stridit för Islamiska staten. Det förs fram olika råd och besked även från de expertgrupper som regeringen använder sig av för att ta fram material och underlag. Det borde vara väldigt tydligt i samtliga ståndpunkter att det första och viktigaste är att alla som varit inblandade i terrorverksamhet straffas där så är möjligt. Rehabiliterande insatser såsom avhopparstöd kan fylla en funktion men får aldrig, i något enda fall, vara ett substitut för brottsutredning och lagföring.
Det bör observeras att många som lämnar striderna i Irak och Syrien inte gör det för att de vill bryta med terrorismen, utan för att IS pressas tillbaka militärt. När dessa personer återvänder till Sverige får kommunerna inte utgå från att de är avhoppare. Kommunala insatser bygger på frivillighet, och erbjudanden om hjälp till ideologiskt övertygade IS-krigare som inte vill bryta med extremism kan få direkt kontraproduktiva följder.
I den allmänna debatten har forskare efterlyst nationella riktlinjer och vägledning till kommunerna så att avhopparverksamhet inte får oönskade konsekvenser.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet Anders Ygeman: