av Eva Lohman (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
I lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, finns inget specifikt om inkommande brev och andra försändelser. Det är dock svårt att rent fysiskt komma in till en rättspsykiatrisk regionklinik. Det är inpasseringskontroll med allt vad det innebär.
Det råder hög säkerhet på landets rättspsykiatriska regionkliniker förutom vad gäller post till dem som är intagna enligt LRV, där säkerheten är minimal. Det är inte tillåtet för personalen att kontrollera och granska brev och andra försändelser som de intagna får. Som en följd av detta skickas det också flitigt post till de intagna. Det kan vara narkotika, knivar eller något annat farligt för både övriga intagna och för personal.
Om en patient varit på permission och kommer tillbaka med ett paket under armen är det tillåtet att kontrollera innehållet i paketet. Detsamma gäller om en patient får besök och besökaren har ett paket med sig.
Om samma patient på permission i stället postar paketet till sig själv är det inte tillåtet att kontrollera det. Så kan vi inte ha det. Det haltar betänkligt med tanke på den i övrigt rigorösa säkerheten. Det här är ett problem för personalen, som vill ha möjlighet att göra rutinmässiga kontroller av alla brev och andra försändelser.
Som lagen ser ut i dag är det inte tillåtet att röntga brev och andra försändelser. Både Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har sagt nej. Är det rimligt att säkerheten på landets rättspsykiatriska regionkliniker ska riskeras på detta sätt? Ska det vara en rigorös inpasseringskontroll och i övrigt en alldeles utmärkt säkerhet, men fritt fram för post och andra försändelser som kommer med posten? Ska inte de intagnas och personalens säkerhet sättas i första rummet?
Jag kan nämna att vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall, som jag har stor professionell erfarenhet av, kan intagna få brev som ser ut som de kommer från försäkringskassan men innehållet är något helt annat, till exempel narkotika eller något annat olagligt. Är det rimligt med sådana förhållanden på landets rättspsykiatriska regionkliniker?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ytterligare säkerställa säkerheten på landets rättspsykiatriska regionkliniker?