Interpellation 2016/17:617 FN-konventionen mot kärnvapen

av Daniel Bäckström (C)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

I juli avslutades den konferens som hade FN:s generalförsamlings uppdrag att förhandla fram en konvention om ett förbud mot kärnvapen. Resultatet skulle rapporteras till den 72:a generalförsamlingen hösten 2017. Sverige var som ett av endast 122 länder, varav endast ett fåtal EU-länder, inget Natoland och inget nordiskt land, med och röstade för avtalet. De EU-länder som var med och röstade för konventionen har alla ett annat säkerhetspolitiskt läge än Sverige.

Regeringen har därefter aviserat sin vilja att underteckna konventionen.

Finland är likt Sverige inte med i Nato men har i EU valt att stå utanför. De länder i Europa som har skrivit under avtalet delar inte Sveriges säkerhetspolitiska läge. Jag menar att de försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenserna för Sverige kommer bli mycket stora och ifrågasätter regeringens bedömning att Sveriges bilaterala försvarssamarbeten med exempelvis USA, Frankrike och Storbritannien kan fortsätta att utvecklas som tänkt om Sverige skriver under avtalet. Jag ifrågasätter även om det nordiska försvarssamarbetet och det fördjupade försvarssamarbetet med Finland bortom fredstid kan fortsätta som planerat. Det avtalsförslag som nu ligger på bordet hotar vår gemensamma säkerhet i Östersjöregionen. En säkerhet som vi i stället vill stärka genom medlemskap i Nato.

Regeringen och inte minst försvarsminister Hultqvist blir därför svaret skyldigt på hur Sverige ska kunna försvaras om vi omöjliggör djupa, bilaterala försvarssamarbeten med viktiga länder samtidigt som vi riskerar vårt utvecklade partnerskap med Nato. Doktrinen om att Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra skulle därmed effektivt undermineras av regeringen. Vår handlingsfrihet beskärs och än en gång riskerar regeringen Sveriges säkerhetsintressen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

  1. Anser ministern att sådana länder som USA, Storbritannien och Frankrike kommer att kunna delta i övningar som exempelvis Aurora, med exempelvis flyg och fartyg på svenskt territorium, efter att Sverige undertecknat avtalet? 
  2. Anser minister att det finns något som indikerar att dessa länders vilja att öva och samarbeta med Sverige i samma utsträckning som tidigare kommer att minska om Sverige skriver under avtalet?
  3. Bedömer ministern att Sveriges andra bilaterala och multilaterala försvarssamarbeten, såsom exempelvis vårt fördjupade samarbete med Finland och partnerskap med Nato, inte kommer att påverkas av att Sverige undertecknar avtalet och vad ligger i så fall till grund för den bedömningen?