av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Beskedet våren 2016 att verksamheten vid Findus anläggning i Bjuv skulle avvecklas slog ned som en bomb i hela Livsmedelssverige. Tonläget var högt från många håll, bland annat från regeringen, med slagord av typen ”Ingen ärta ska flytta till Tyskland!”
Samtidigt har självkritiken från regeringen lyst med sin frånvaro, avseende huruvida vi från svensk sida verkligen har gjort tillräckligt för att ge så goda konkurrensförutsättningar som möjligt för våra näringar generellt och livsmedelsnäringen specifikt. Livsmedelsstrategin, som riksdagen fattade beslut om före sommaruppehållet i år, ger brett förankrade och långsiktiga mål till 2030, vilket är bra. Det återstår dock att se vilka konkreta åtgärder regeringen avser att genomföra för att stärka konkurrenskraften. Framför allt behöver kostnader sänkas, regler förenklas och särkrav plockas bort. Bara så kan långsiktigt goda förutsättningar uppnås.
I ett mer kortsiktigt perspektiv har det efter Findusbeskedet dock varit angeläget med andra, mer riktade och konkreta åtgärder, i syfte att rädda kvar verksamheten på Findus i Bjuv. Det förutsätts naturligtvis att regeringen i det läget gör precis allt som står i dess makt för att åstadkomma positiva resultat.
Av rapportering i medierna (reportage på sajten Bjuvsnytt publicerat den 5 augusti 2017 http://www.bjuvsnytt.se/index.php/reportage/2245-kulturkrocken-som-definitivt-sankte-findus) finns det skäl att ifrågasätta huruvida regeringen verkligen har agerat på ett tillfredsställande sätt. Av reportaget framgår att statsministern var anmodad att träffa representanter för Findus ägarsfär och framföra väl avvägda argument för att verksamheten skulle kunna räddas. Så verkar inte ha skett, utan andra representanter för regeringen skickades i stället. Språkproblem och bristande vilja eller kunskap att framföra de relevanta argumenten beskrivs vara orsaken till att mötet blev en flopp och att de önskade resultaten helt uteblev. Informationen öppnar upp för frågor kring på vilket sätt statsministern och regeringen har agerat för att rädda kvar verksamheten i Bjuv. Därutöver väcks frågor av bredare karaktär kring regeringens agerande för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt och hur regeringen stärker incitamenten för företag att stanna och växa.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:
1. När och på vilket sätt fick statsministern, eller hans medarbetare, information om möjligheten till ett möte med representanter för Findus ägarsfär?
2. Vilka motiv ligger bakom statsministerns, eller hans medarbetares, beslut att inte medverka vid ett sådant möte utan i stället skicka en annan representant?
3. Vilka överväganden gjorde statsministern samt regeringen avseende de argument som skulle framföras vid mötet samt på vilket sätt samtalen skulle föras, bland annat med hänsyn till eventuella språkproblem?