Interpellation 2016/17:550 Företrädaransvar i aktiebolag

av Larry Söder (KD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Sverige är beroende av att företag startar, växer och stannar i Sverige. Entreprenörskapet, riskviljan och den kreativa företagsamhet som dessa företag står för måste ges ytterligare förutsättningar, inte hämmas. De behövs för att skapa värde som i sin tur genererar jobb och stärker välfärden. Därför är det oroande när de som startar och driver företag upplever bekymmer med att verka i Sverige i dag och bedömer kostnaden för att misslyckas som alltför hög.

Något som mycket troligt bidrar till ökad rädsla för att misslyckas är bestämmelserna om det skatterättsliga så kallade företrädaransvaret i skatteförfarandelagen. Det innebär att en företagare kan bli personligt ansvarig för betalning av bolagets skatter och avgifter om personen i fråga inte sett till att företaget betalat dessa senast på förfallodagen. För övriga skulder i ett aktiebolag finns inget personligt betalningsansvar för företrädarna, vilket innebär att Skatteverket har en särställning bland borgenärerna. Skatteförfarandelagens särreglering, vilken i dag tillämpas mycket strängt av Skatteverket och domstolarna, skapar rättsosäkerhet för företagare och utgör ett hinder för nya entreprenörer, då kostnaden för att misslyckas blir hög.

Den 17 mars 2017 kom en dom i kammarrätten som påvisar de stora riskerna för en företrädare. I domen framgår att företrädaren under en tid inte kunde fullgöra sina förpliktelser som företrädare på grund av sjukdom (en stroke) och då drabbades av personligt ansvar för de skatter som förfallit till betalning och som företaget inte betalat. Fallet belyser de stora risker företrädare för ett företag tar på sig. Det kan få mycket negativa konsekvenser, även i fall där man är oförmögen att ta hand som sig själv.

I lagtexten framgår att det ska krävas grov oaktsamhet för att personligt ansvar ska inträda för en skatteskuld. Det framstår i sig som en skälig avvägning, då bestämmelsen fyller ett viktigt syfte. Om begreppet grov oaktsamhet tillämpats som det tillämpas i den övriga rättsordningen hade också regelverket som det ser ut i dag fungerat väl. Tyvärr har det utvecklats en mycket hård tolkning av begreppet i domstolarna, vilket i praktiken innebär att man inte längre prövar om någon varit grovt oaktsam. Denna hårda praxis bekräftades så sent som i slutet av februari i år av Högsta förvaltningsdomstolen.

Den 22 april 2015 tillkännagav riksdagen att en utredning av företrädaransvarets tillämpning behöver tillsättas. Betänkande 2014/15:SkU20 gav regeringen i uppdrag att skyndsamt tillsätta en statlig utredning i syfte att se över reglerna om personligt betalningsansvar, men ännu har ingen utredning tillsatts.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. Är det finansministerns ställningstagande att det är en ändamålsenlig ordning att Skatteverket har en särställning bland aktiebolagens borgenärer?
  2. Vilka effekter bedömer finansministern att detta kan väntas få på dagens och morgondagens entreprenörer i Sverige?
  3. När avser finansministern att tillsätta en utredning om regler om personligt betalningsansvar, och varför har det dröjt trots riksdagens beslut om skyndsam hantering?