Interpellation 2016/17:546 Sveriges reaktion på Turkiets brott mot mänskliga rättigheter

av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Efter en nyligen avslutad utskottsresa har tidigare uppfattning om omvärldens flathet gentemot Turkiets återkommande övertramp blivit allt starkare. Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt tycks knappt vara ett ämne man över huvud taget berör i säkerhetsrådet (eller i Europarådets parlamentariska församling). Samtidigt som regeringen och det internationella samfundet föredömligt agerat mot Rysslands kränkning av ukrainskt territorium är det knäpptyst om att Turkiet kränkt irakiskt territorium. Detta trots att vi sett ett agerande tidigare, inte minst gällande Cypern, men även då de gått in i Syrien och bombat sekulära grupper som slåss för demokrati och för det sekulära samhället.

Om Turkiets övertramp stannade där vore det nog, men så är tyvärr inte fallet. Under Islamiska statens tillväxt var det främst från turkisk mark som europeiska terrorister färdades när de skulle ansluta sig till terrorsekten. Det var dels turkiska sjukhus som i många fall vårdade skadade terrorister, dels turkiska affärsmän som köpte olja från terrorgruppen. Oppositionella, inte minst kurder, har på olika sätt förföljts, fängslats och misshandlats (ibland med dödlig utgång), och det lilla vänsterpartiet HDP har fått se sina partilokaler brinna samtidigt som dess företrädare på olika sätt stoppats såväl fysiskt som psykiskt. I samband med det misslyckade kuppförsöket blottades ännu en oroväckande sanning om den turkiska regimen, som redan dagen efter svarade med att fängsla och avskeda tusentals människor (poliser, domare, militärer, journalister med flera) som ansågs vara motståndare till regimen.

Listan kan göras betydligt längre, och Sverige har nu en unik möjlighet att lyfta viktiga frågor inom FN.

Det är obegripligt varför inte utrikesministern och regeringen hittills har prioriterat frågor som rör Turkiet inom ramen för vårt internationella arbete för mänskliga rättigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

  1. Vilka överväganden ligger till grund för Sveriges agerande hittills med anledning av Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt?
  2. Avser ministern och regeringen att lyfta Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt framöver, och vad kan regeringen i sådana fall tänkas göra i exempelvis FN:s säkerhetsråd?
  3. Vad har ministern och regeringen gjort hittills för att förhindra ytterligare turkiska brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt?