av Jenny Petersson (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
I årsredovisningen för staten 2016 gällande anslag där utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg redovisas står följande:
”Utfallet uppgick till 63 371 miljoner kronor och blev därmed 5 866 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att kostnaderna för assistansersättning blev 4 833 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget på grund av att Försäkringskassan införde efterskottsbetalningar per den 1 oktober 2016.”
”Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 21 511 miljoner kronor. Det är 4 833 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än budgeterat.”
En del av sanningen är efterskottsbetalningarna, men en annan del, som regeringen inte lyfter fram, är effekterna av regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan. I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2016 till Försäkringskassan stod det tydligt att myndigheten ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen.
Det är inte första gången regeringen inte lägger fram eller förvränger fakta när det gäller utvecklingen avseende personlig assistans. Ett uttalande som tydligt belyser detta är från ansvarigt statsråd Åsa Regnér. Uttalandet gjordes i samband med riksdagens särskilda debatt om personlig assistans den 28 oktober 2016.
”Regeringen styr riket och har myndigheterna till sin hjälp att göra det. Det gäller att ta ansvar här, och det har vi gjort. Jag vill att intentionerna i lagstiftningen ska kunna upprätthållas, men det går inte om vi är passiva och inte vågar ta i de svåra sakerna. Jag vidhåller att det är ett problem att kanske 10 procent av 30 miljarder kronor används till reklam och sponsring.”
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Bedömer statsrådet att regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan har någon del i att kostnaderna för statlig assistansersättning uppgick till 21 511 miljoner kronor, 4 833 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än budgeterat?