av Magnus Oscarsson (KD)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Vi lever i en tid där den offentliga servicen – men även den kommersiella – alltmer upphör att finnas till hands i form av kontor och anställda av kött och blod. I stället förväntas vi som enskilda medborgare allt oftare använda nätet för allehanda ärenden. Den som saknar fungerande uppkoppling blir i allt högre grad isolerad från sina möjligheter att fullt ut fungera som medborgare.
Telia har påbörjat en avveckling av det fasta telefonnätet i syfte att ersätta detta med fiber eller mobil teknik. Det innebär att Telia i vissa områden exempelvis ersätter vanlig fast telefoni med lösningar via mobilnätet, och ersätter bredband via telejacket (ADSL) med fiber eller mobilt bredband. Detta har medfört att många abonnenter som tidigare haft fungerande bredbandstäckning har förlorat denna. När det fasta bredbandet försvinner uppstår stora merkostnader för abonnenten, som tvingas gå över till en mobil bredbandslösning (om sådan är möjlig). Kostnaden kan öka från 4 000 till 20 000 kronor per år och abonnent.
Telia klippte koppartråden för ca 10 000 abonnenter under 2016 och planerar att klippa bort ytterligare 12 500 abonnenter under 2017. Från många håll rapporteras om problem med anslutningen efter det att kopparnätet ersatts med mobilt bredband. Många mobilmaster blir överbelastade.
I en interpellation i april 2016 frågade jag statsrådet Damberg vad han tänkte göra för att garantera fortsatt tillgång till bredband för alla enskilda och företag på landsbygden som hotades av nedmonterat kopparnät utan rimligt alternativ. Tyvärr blev svaret inte tillfredsställande, då statsrådet inte accepterade principen att användarna inte ska berövas fungerande lösningar innan någon ny fungerande lösning finns på plats.
Huvudalternativet till det nedmonterade kopparnätet på landsbygden har ansetts vara utbyggt mobilt bredband i glesbygd. Enligt PTS själv är 700-bandet särskilt gynnsamt för mobila bredbandstjänster i glesbygd. År 2014 beslöt regeringen att öppna upp 700-bandet för mobilt bredband från år 2017. Emellertid beslutade regeringen under hösten 2016 att skjuta upp tillgängliggörandet av 700-bandet med två år.
Till min häpnad lät regeringen nedmonteringen av kopparnätet fortsätta som planerat, trots det nya beslutet om 700-bandet. Allt fler människor upplever nu frustrationen av att berövas fungerande bredbandsanslutning. Runt om i Sverige talas det om en skandal, det stora bredbandssveket. Ett socialdemokratiskt kommunalråd i Vännäs kommun vädjade till Telia att skjuta upp avvecklingen tills det finns fungerande alternativ.
Regeringens agerande visar tydligt att man sätter systemen framför människan.
Det borde kunna ses som självklart att inte klippa det fasta kopparnätet innan ett fungerande alternativ finns på plats i det enskilda fallet. Det kan lätt ses som ett uttryck för storstadens arrogans när det gamla nätet tas bort innan ett nytt fast fibernät finns på plats.
Landsbygdskommittén, som presenterade sitt betänkande i januari 2017, föreslår att regeringen säkerställer tillgången till bredband för de hushåll och företag som står utan uppkoppling i samband med avvecklingen av kopparnäten. Kommittén skriver att problemen riskerar att fortgå fram till 2020. För att inte kommuninvånare i landsbygderna ska stå utan en fungerande uppkoppling föreslår kommittén därför att regeringen omgående tar initiativ till att säkerställa tillgången till bredband för de hushåll och företag som står utan ersättning i samband med Telias förändringar av kopparnäten. Som möjliga åtgärder föreslår kommittén att den så kallade SOT-nivån omgående höjs, alternativt att man driver på marknadens aktörer för ett snabbare teknikskifte i landsbygderna. Kommittén nämner också att staten i egenskap av ägare kan ställa konkreta krav på teknikkompensation från Telia.
SOT är förkortning för samhällsomfattande tjänst. Grunden för en SOT-tjänst är att säkerställa att grundläggande samhällstjänster i alla delar av landet kan tillhandahållas på likvärdiga villkor. Möjligheten att använda SOT-tjänster inom IT-sektorn regleras i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. I förordningen fastställs nivån för möjligheten att använda SOT-tjänster till 1 Mbit/s. Landsbygdskommittén föreslår att denna nivå höjs avsevärt.
Min fråga till statsrådet Peter Eriksson är:
Vad kommer statsrådet och regeringen att göra för att, under tiden från i dag till år 2020, säkerställa tillgången till bredband för de hushåll som hotas av Telias klippning av kopparnätet?