av Christina Höj Larsen (V)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 21 juni 2016 röstade riksdagen igenom lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige, trots omfattande kritik från en lång rad remissinstanser. Fackförbund, intresseorganisationer, människorättsförsvarare, juridiska experter och regeringens egna myndigheter sågade lagförslaget för att det var dåligt underbyggt, saknade ordentlig analys och var svårt att tolka i flera avseenden.
Den starkaste kritiken handlade om att lagförslaget skulle få svåra konsekvenser för de människor som söker skydd i Sverige, och för deras möjligheter att etablera sig och inkluderas i samhället. Allra mest kritik har riktats mot de omfattande begränsningar av rätten till familjeåterförening som lagen medför.
När den tillfälliga lagen debatterades i riksdagens kammare den 20 juni sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att inskränkningarna i rätten till familjeåterförening inte skulle bli så omfattande som kritikerna påstod. Johansson sa bland annat följande: ”Fram till den 24 november 2015 hade det kommit 150 000 asylsökande. Alla dessa kommer att gå på de gamla reglerna om familjeåterförening.”
Detta stämmer inte. Sanningen är i stället att de som fått asyl som alternativt skyddsbehövande och lämnat in sin ansökan senast den 24 november ges samma rätt till familjeåterförening som de som beviljas flyktingstatus enligt den tillfälliga lagen. Det innebär att den som får uppehållstillstånd genom familjeåterförening endast får rätt till uppehållstillstånd i 13 månader om anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande. Detta förutsatt att anknytningspersonen har ansökt om familjeåterförening inom tre månader efter att hens uppehållstillstånd beviljats, annars uppställs ett försörjningskrav.
De gamla regler som Johansson hänvisar till ger rätt till permanent uppehållstillstånd för den som invandrar genom familjeåterförening till en person som beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och ställer inte upp något försörjningskrav. Nio av tio syrier som beviljats asyl i Sverige har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. För irakier är motsvarande siffra fem av tio. Totalt sökte över 51 000 syrier och fler än 20 000 irakier asyl i Sverige under 2015. Denna förändring kommer alltså att drabba väldigt många människor.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Varför gav ministern en felaktig beskrivning av lagens konsekvenser i riksdagsdebatten den 20 juni?