Interpellation 2016/17:436 Sveriges förhållningssätt till nya grödor

av Jesper Skalberg Karlsson (M)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Teknikutveckling genomsyrar hela samhällets utveckling. Primär- och livsmedelsproduktionen är inget undantag. Växtförädlingsteknik som ständigt förnyas ger möjlighet att minska användningen av gödning och växtskyddsmedel. Samtidigt kan näringsinnehåll förbättras avsevärt. Modern växtförädling är en framtidsfråga, kanske särskilt avseende den globala livsmedelsförsörjningen. Denna potential bör tillvaratas.

Den mest avancerade växtförädlingen – genetisk modifiering av organismer – möter dock rädsla på grund av okunskap. Det nya skrämmer. Sverige har dock en god tradition av att låta beslut om nya grödor baseras på vetenskaplig grund. Man har helt enkelt gjort en överenskommelse över blockgränsen om att politiker inte ska överpröva vetenskaplig expertis, utan i stället träda åt sidan när en gröda bedömts säker.

Tyvärr vacklar regeringen på denna punkt, vilket är bekymmersamt. Man har exempelvis motsatt sig godkännande av grödor som Europeiska unionens expertmyndighet EFSA och det svenska Jordbruksverket har bedömt vara säkra. Regeringen går alltså emot både unionens och de egna myndigheternas bedömning.

Ett skäl som angetts är att grödorna saknar stärkt motståndskraft mot det växtdödande medlet glyfosat. Detta är ett ämne som gått under en rad varumärken sedan 1970, när det upptäcktes, och som bedömts som säkert av EFSA, FAO och ECHA. Det ter sig allt märkligare att regeringen motsätter sig dessa nya grödor. Någon princip om att vetenskaplig expertis ska vara vägledande verkar inte längre tillämpas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Har ministern och regeringen anammat nya principer för den svenska ståndpunkten i frågor som rör begränsningar av farliga ämnen, och vilka principer är i så fall detta?