Interpellation 2016/17:398 Kärnvapenförhandlingarna

av Stig Henriksson (V)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

Världen storsatsar på kärnvapen – det enda massförstörelsevapen som ännu inte är förbjudet.

Det brittiska försvarsministeriet meddelar att de nya kärnvapenubåtarna kommer att kosta 31 miljarder pund (ungefär 380 miljarder kronor) under de kommande 20 åren och att ytterligare 10 miljarder (120 miljarder kronor) har lagts åt sidan för att täcka extra kostnader. De nya ubåtarna väntas vara klara någon gång efter år 2030.

I USA lade president Obama fram en plan om tolv nya amerikanska ubåtar som kommer att göra sitt första uppdrag om 15 år. Tanken är att de nya ubåtarna ska användas fram till 2080-talet. Det är investeringar på nästan 900 miljarder kronor, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. Sveriges försvarsbudget uppgår till 45 miljarder kronor om året.

Ryssland prövar att flytta de möjligen kärnvapenbestyckade Iskanderrobotarna till Kaliningrad. Ryssland har en moderniseringsplan vars mål är att fram till år 2020 ska alla mobila interkontinentala missiler vara utbytta. Beräknad kostnad okänd.

Men motståndet börjar också ånyo att växa. Det beror givetvis på kunskapen om att vi flera gånger av misstag stått på randen av ett kärnvapenkrig och på insikten om att det inte finns något sätt för samhällena att förbereda sig inför och överleva ett kärnvapenkrig. Den nya kunskap som har tagits fram inom det humanitära initiativet visar att konsekvenserna av en kärnvapendetonation skulle vara mer katastrofala än vi tidigare känt till. Ingen katastrofberedskap kan hantera ett sådant scenario.

Österrike tog tillsammans med en grupp andra stater initiativ till en resolution om att förbjuda kärnvapen. I höstas röstade FN:s generalförsamling för att inleda en process med målet att förbjuda kärnvapen. Också Sverige röstade för resolutionen.

Nu startar förhandlingarna i FN om genomförandet av denna resolution; förhandlingarna hålls i New York den 27–31 mars och den 15 juni–7 juli 2017.

Jag vill med anledning av detta fråga utrikesminister Margot Wallström:

1. Vilka frågor kommer Sverige att driva i förhandlingarna?
2. Hur anser ministern att ett avtal bör vara utformat för att fungera i praktiken för att ge effekt?
3. Hur ser ministern på kärnvapenfria länders möjligheter att bidra?
4. Bedömer ministern att kärnvapenfria zoner i Norden och Europa – som de i Latinamerika och Karibien, södra Stilla havet, Sydostasien, Mongoliet, Centralasien och Afrika – kan vara steg på vägen?