av Jenny Petersson (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Den genomförda folkomröstningen i Storbritannien om EU-medlemskapet väcker en lång rad frågor. En för svenskt vidkommande central fråga är vad som kommer att hända med EU-myndigheten European Medicines Agency, EMA, när Storbritannien utlöser den formella processen med att lämna EU-samarbetet.
Londonbaserade EMA är en decentraliserad myndighet i EU som tillsammans med de nationella läkemedelsmyndigheterna är en del av systemet för läkemedelsgodkännande inom EU. Den roll som EMA har är därmed central även för svensk hälso- och sjukvård och för den svenska life science-sektorn.
I spåren av folkomröstningen om EU-medlemskapet i Storbritannien har jag tidigare ställt en skriftlig fråga (fråga 2015/16:1538 European Medicines Agency) till statsrådet Gabriel Wikström (S) om Sverige som framtida värdland för EMA. Statsrådet har svarat att han ser potentiella fördelar med en flytt av EMA till Sverige men att regeringen behöver analysera situationen ytterligare.
Tiden för regeringens analysarbete börjar rinna ut, och det är nu hög tid att planera skarpt för hur Sverige ska agera för att ha bäst chanser att bli nytt värdland för EMA. Det är nu inte längre fråga om Storbritannien utlöser de formella processerna. Det finns nu en klar indikation om när de formella processerna påbörjas. Storbritanniens premiärminister Theresa May har vid det brittiska konservativa partiets konferens i början av oktober gjort klart att utträdesprocessen kan börja så tidigt som i mars 2017.
Om EMA inom en nära förestående framtid inte längre kan vara baserat i London kommer sannolikt flera medlemsstater att vara högintresserade av att EMA omlokaliseras just till dem. För svensk del visar erfarenheterna från tidigare lokaliseringar av EU-myndigheter entydigt att det inte går att vänta och se vad som händer. Analysen måste därför nu bli klar, och ett aktivt svenskt arbete för en omlokalisering av EMA måste ta vid. Regeringen har ett centralt ansvar för att skapa nödvändiga allianser i Sverige och i EU samt hålla ihop de relevanta processerna. Om regeringen inte är beredd att ta det ansvaret är Sveriges chanser sannolikt alltför små, och EMA kommer slutligen att hamna i något land med en i frågan mer handlingskraftig regering.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström (S):
Är statsrådet av den meningen att Sverige bör arbeta för att EMA omlokaliseras till Sverige?
Är statsrådet beredd att ta ansvar för att säkerställa bästa möjliga utgångsläge för Sverige i förhandlingar om Sverige som framtida värdland för EMA?
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att skapa de nödvändiga allianser som krävs i frågan?