Interpellation 2016/17:370 Effekter av flygskatten

av Jessica Rosencrantz (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har som ambition att införa en flygskatt i Sverige under 2018. Skatten förväntas inbringa ungefär 1,8 miljarder kronor till staten och tilltaget motiveras med att flyget ska stå för sina egna klimatkostnader.

Finansminister Magdalena Andersson har uttalat sig positivt om en nationell flygskatt i Sverige. Remissvaren på utredningens förslag visar dock en helt annan bild. Åtta av tio remissyttranden är emot att en flygskatt införs. Eftersom skatten har ringa klimateffekt är dess enda reella konsekvens att flyglinjer och flygplatser runt om i Sverige kan komma att läggas ned. Det skulle försämra tillgängligheten i hela landet och undergräva konkurrenskraften för människor och företag. Främst utanför storstäderna.

Finansministerns positiva inställning till flygskatten delas inte av hennes egna partivänner. Socialdemokrater i Norrland har framfört en oro över att en flygskatt främst slår mot deras del av landet. Finansministern har visserligen uttryckt förståelse för sina partivänners oro, men ämnar inte göra några undantag från skatten. Logiken i ett sådant resonemang är svår att få ihop.

Eftersom utredningens förslag visar att många av dem som väljer bort flyget när priserna ökar i stället kommer att köra bil är det svårt att förstå varför regeringen är så positiv till förslaget. Det framstår snarast som att finansministern vill införa en skatt på flyget i Sverige för att hon behöver få ihop plus och minus i statens budget. Miljöargumentet är dock lättare att anföra som ett svepskäl i offentliga sammanhang.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. Vilka åtgärder ämnar finansministern att vidta för att införandet av en flygskatt inte ska försämra tillgängligheten i hela landet?
  2. Är det finansministerns uppfattning att en flygskatt främst bör införas av klimatskäl?