av Lotta Johnsson Fornarve (V)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Sedan 1975 har Västsahara ockuperats av Marocko. Ockupationen har av den internationella domstolen i Haag bedömts vara rättsvidrig. FN vill att det västsahariska folket självt ska få avgöra sin framtid i en folkomröstning. En folkomröstning har dock systematiskt förhalats av ockupationsmakten Marocko. Under den senaste tiden har spänningen i området trappats upp ytterligare på grund av Marockos aggression och tydliga brott mot vapenvilan.
En stor del av den västsahariska befolkningen lever sedan årtionden i flyktingläger i Algeriet, under mycket knappa förhållanden. Det råder brist på det mesta, och man är helt beroende av stöd utifrån. Allt fler, framför allt unga, har tröttnat på att inget händer i den internationella processen och börjar kräva att den väpnade kampen återupptas. I kombination med de allt svårare levnadsförhållandena i lägren innebär detta att situationen blir alltmer kritisk. Ett utökat och väl genomtänkt bistånd skulle kunna bidra till att lugna ned situationen.
Biståndet till de västsahariska flyktinglägren måste diversifieras. Under 2015 ökade Sida biståndet till lägren och meddelade samtidigt att de har för avsikt att kanalisera sitt stöd via strategiska partner, däribland flera FN-organ. Det är positivt att Sida har beslutat att öka biståndet till de västsahariska flyktinglägren, men det betyder också att den näringsrika makrillen, som den svenska organisationen Praktisk Solidaritet har bistått med sedan 2006, troligen kommer att försvinna som bistånd under 2017. Makrillen är den enda regelbundna proteinkälla de västsahariska flyktingarna får.
Varierad mat är avgörande för hälsan. Nutritionssituationen i de västsahariska flyktinglägren är dålig enligt internationell standard. 78 procent av de gravida kvinnorna lider av anemi. Av barnen under fem år lider 25 procent av kronisk felnäring, 56 procent av anemi och 30 procent av kortväxthet. Maten som månadsvis förmedlas av World Food Programme är ensidig och bristfällig och bör därför kompletteras med andra produkter som frukt, grönsaker och animaliskt protein.
En negativ trend vad gäller biståndet till de västsahariska flyktinglägren har synts de senaste åren, då bland annat FN har fått minskade anslag och det spanska stödet har minskat drastiskt. World Food Programme har minskat sin ”basmatkorg”, innehållande bland annat bönor, linser, mjöl, olja och socker, från nio till sju produkter. Makrillen är oerhört viktig för diversifieringen av biståndet.
Bistånd bör även ges till den befriade del av Västsahara som i dag kontrolleras av Polisario. Kring staden Tifariti bor många västsaharier. Där finns också flera administrativa byggnader samt ett sjukhus och ett universitet. Samhället är dock i stort behov av bistånd för att kunna utvecklas. Ett av problemen i den befriade delen är bristen på fungerande infrastruktur, framför allt tillgången till vatten och vägar. Den västsahariska befolkningen lever under mycket svåra förhållanden i dessa områden, men om infrastrukturen byggs upp skulle förutsättningarna förbättras avsevärt, och fler skulle också kunna flytta från flyktinglägren till den befriade delen av Västsahara.
Jag vill därför fråga ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, statsrådet Isabella Lövin: