av Krister Hammarbergh (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Polismyndigheten har lämnat sitt budgetäskande till regeringen inför budgetberedningen. Totalt bedöms resursbehoven uppgå till ytterligare 3,9 miljarder kronor för åren 2018–2020.
Rikspolischefen skriver: ”Om ytterligare anslag inte tillförs behöver Polismyndigheten redan under 2017 fatta beslut om att antalet anställda måste återgå till tidigare nivåer, vilket innebär en minskning med i storleksordningen 1 000 anställda utöver beräknade effektiviseringar.” I sin inledning fortsätter han: ”Polisen kommer då inte att kunna leva upp till alla de krav och förväntningar som finns för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, bland annat de prioriterade områdena, och mängdbrottsutredningar behöver prioriteras ned till förmån för grova brott. Dessutom kommer de planerade ambitionshöjningarna i arbetet mot terrorism inte att kunna genomföras.”
Rikspolischefen beskriver ett allvarligt scenario för det fall att polisen inte tilldelas ytterligare ekonomiska anslag. Mot bakgrund av den kris polisen befinner sig i, med kraftigt fallande utredningsresultat, oro i organisationen, bristande närvaro i delar av landet samt den ökning av den grova gängkriminaliteten som har skett med fler skjutningar som följd, är inte uppsägningar av personal en bra lösning.
Redan under år 2017 måste Polismyndighetens ekonomi stärkas. Med Moderaternas budgetförslag hade polisen haft ytterligare 1 miljard till sitt förfogande. Under budgetdebatten hösten 2016 påpekade vi från moderat sida den uppenbara underfinansieringen av polisen under denna mandatperiod. Statsråden valde att svara på frågorna med undanglidande formuleringar som ”polisen tillförs mer resurser under perioden”. Sanningen är att regeringen inte tillför polisen några betydande ökade resurser i närtid, utan huvuddelen av de aviserade satsningarna ligger efter valet 2018.
År 2016 gick polisens verksamhet med ett underskott på ca 200 miljoner kronor. Det ramanslag som tilldelats Polismyndigheten på initiativ av regeringspartierna innebär en kraftig underfinansiering av verksamheten. Konsekvensen blir att myndigheten i värsta fall tvingas säga upp personal och börja finansiera verksamheten med anslagskrediten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet:
1. Hur ser statsrådet och regeringen på behovet av en kraftig förstärkning av polisens resurser?
2. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att säkerställa Polismyndighetens ekonomi för innevarande år?
3. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att undvika uppsägningar av personal?
4. Anser statsrådet att det finns delar av landet som har en sådan hög polistäthet och närvaro att man kan säga upp anställd personal?