av Fredrik Christensson (C)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
I Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) rapport Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning – Redovisning av ett regeringsuppdrag bedömde UKÄ att det nya kvalitetssäkringssystemet lämpar sig dåligt för jämförelser av utbildningskvaliteten. Alla utbildningar följs inte upp och periodiciteten är låg. UKÄ för fram goda skäl till varför det heller inte är önskvärt att anpassa systemet för att möjliggöra jämförelser. Myndigheten föreslår därför ett självständigt informationsuppdrag.
Vi delar denna uppfattning. Ett informationsuppdrag som är separat från kvalitetssäkringssystemet kan generera mer allsidig information än vad som annars hade varit möjligt. Detta är positivt eftersom studenter är intresserade av olika saker och värdesätter olika aspekter av sin utbildning. Utöver relevanta fakta om utbildningarnas kvalitet skulle blivande studenter ha nytta av information om upplägg, innehåll och utfall.
Högskoleministern verkar dock förvånansvärt tillfreds. Vid en direkt fråga (fråga 2016/17:206) om hur ministern avser att gå vidare med frågan om jämförbarhet i utbildningsvalet, så väljer Helene Hellmark Knutsson att helt bortse från problematiken. Ministern skriver att hon är nöjd med den information som finns. Det är ett hårt slag mot landets blivande studenter, framför allt de ungdomar som kommer från studieovana hem.
Familjebakgrunden är i dag avgörande i valet att plugga vidare. Bristande information och vägledning gör de blivande studenterna beroende av råd från familj och vänner. Det syns tydligt i valet av utbildning och lärosäte. Studenter från studieovana hem är även överrepresenterade i avhoppsstatistiken. Felval är en viktig orsak till detta. Stärkt information och vägledning är på så sätt viktiga pusselbitar för att bredda rekryteringen till högskolan. Det är ytterst märkligt att högskoleministern väljer att prioritera bort frågan.
Precis som ministern skriver finns det redan i dag information för blivande studenter. Problemet är att den är utspridd och svår att hitta. När informationen är svårtillgänglig är det främst studenter från studieovana hem som drabbas.
För oss är det en självklarhet att studenter som lägger mellan tre och fem år av sina liv i högskolan har rätt att kunna göra välinformerade val. Då måste det finnas lättillgänglig, jämförbar information om de utbildningar som finns och vart de leder. För att alla studenter, oavsett bakgrund, ska få tillgång till informationen är det avgörande att den sammanställs på ett och samma ställe.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
På vilket sätt avser statsrådet att gå vidare med frågan om att öka jämförbarheten av utbildningar, så att studenter kan göra välinformerade val, nu när det inte ska hanteras inom ramen för kvalitetssäkringssystemet?