av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Nyligen tog det statligt ägda bolaget Lernia fram en egen rikssvenska och riktade en uppmaning till företag, organisationer med flera att i stället för dagens rikssvenska använda sig av Lernias nya rikssvenska. I det pressmeddelande som skickades ut för att kungöra detta framställdes dagens rikssvenska som ett ”ursvenskt fantasifoster”. Bakgrunden till detta projekt var att en studie som EU-kommissionen genomfört visat att språket var den faktor som kan vara till störst nackdel för en jobbsökande samt att just språket visade sig vara en viktigare nyckel i Sverige än i andra länder. I andra länder inom EU var det faktorer som ålder, etnicitet, handikapp och fysik som i stället kom högre upp på listan över vad som kan vara till nackdel för den jobbsökande.
I propositionen till den antagna språklagen anges att man inom ramen för ett vårdat språk som ska användas i offentliga verksamheter ska följa gängse språknormer, något som nu ett statligt bolag aktivt verkar för att bryta sönder och även försöker påverka andra aktörer att göra.
Just bristen på en fast riksnorm riskerar att försvaga möjligheten för dem som har svenska som främmande språk, eller som andraspråk, att lära sig språket ordentligt. För de flesta nyanlända som lär sig svenska i dag är det ett språk som fonetiskt är relativt svårt att behärska, och än svårare kommer det att bli om man intalas att vokaler och konsonanter kan uttalas lite hur som helst eller att satsmelodin inte spelar så stor roll och att ”ingenting är fel”.
Det verkar som om detta projekt i första hand koncentrerar sig på just uttal. Det torde i verkligheten vara så att bristande ordförråd, bristande förmåga att uttrycka sig i skrift samt bristande förmåga att i sitt tal, när så förväntas, efterlikna skriftspråkets officiella norm är betydligt mer menligt för förmågan att ta sig fram i samhället än vad avvikande uttal i sig är. Frågan är hur detta kommer att påverka förutsättningarna för integration av exempelvis utrikesfödda.
Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg: