av Ola Johansson (C)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Det har hittills varit en allmänt utbredd uppfattning att den omfattande nyprövning av tillstånden för småskalig vattenkraft som pågår är en följd av tvingande EU-direktiv.
Tvärtom svarar EU-kommissionen nu på en direkt fråga från tidningen Västsverige, om det är en missuppfattning från svensk sida att ägare till befintlig småskalig vattenkraft ska behöva lägga ned och riva sina anläggningar, så här: ”Det stämmer att EU-kommissionen inte vill att Sverige tvingar ägare till småskalig vattenkraft att lägga ner och riva ut.”
Svaret från EU-kommissionens talesperson i miljöfrågor, Enrico Brivio, bekräftar att det så kallade ramdirektivet för vatten i första hand handlar om vattenkvalitet och vissa kemikalier och i andra hand om projektering, det vill säga nybyggnad av infrastruktur och anläggningar och inte befintliga kraftverk, vars tillstånd stöds av äldre lagstiftning. En stor del av problemen vi nu upplever kommer från hur myndigheter och enskilda tjänstemän tolkar EU-direktivet, snarare än krav med hot om sanktioner från EU.
Centerpartiet har tidigt uppmärksammat saken och de orimliga konsekvenser detta medfört för enskilda, både lokalt och nationellt. Vi har tidigare ställt frågor till ansvariga ministrar i riksdagen, men då bara fått oklara eller undvikande svar. En översyn av hela genomförandet av direktivet är en lång och komplicerad process. Därför borde ett moratorium, det vill säga ett stopp, för alla pågående och nya prövningsärenden införas tills ett nytt system är på plats som skyddar ägare till småskalig vattenkraft och andra markägare mot godtycklig prövning och kostsamma rättsprocesser.
I den energiöverenskommelse som Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna slöt med regeringspartierna i juni finns tydliga skrivningar som handlar om att prövningssystemet på ett bättre sätt ska ta hänsyn till enskildas intressen och ekonomiska konsekvenser när det gäller prövning av vattenkraft, och väga detta mot den miljönytta som kan uppnås. Det finns också tillkännagivanden från riksdagen som efterlyser en enklare prövning av småskalig vattenkraft.
Frågan är om inte det sätt på vilket Sverige genomfört EU:s ramdirektiv för vatten är en överimplementering i förhållande till vad som skrivs i ramdirektivet om nyprojektering, respektive befintliga anläggningar för vattenkraft. Vidare undrar jag om statsrådet håller med om att genomförandet av ramdirektivet är en lång, komplicerad process och att det därför vore befogat med ett moratorium för prövningarna.
Min fråga till miljöminister Karolina Skog lyder:
Är miljöministern, mot bakgrund av det som anförts om genomförandet av ramdirektivet, beredd att ta initiativ till ett moratorium för omprövningar av småskalig vattenverksamhet?