av Allan Widman (L)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 9 januari i år yttrade inrikesminister Anders Ygeman att det saknades anledning att lagra livsmedel inför en kris eller ett krig. Ministern menade att Sverige säkert skulle kunna handla med sina grannländer i ett sådant läge. Av sammanhanget framgick det att ministern avsåg samhällets beredskap när han talade om livsmedel.
Försvarsutskottet tog för snart två år sedan fram broschyren Om krisen eller kriget kommer. Den var ämnad att stärka allmänhetens medvetande om vilka effekter som kan drabba den enskilde i sådana situationer. Broschyren berör även värdet av att ha ett eget lager av hållbara livsmedel hemma. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har på sin hemsida en uppmaning till allmänheten att förbereda sig för att klara åtminstone tre dygns behov av bland annat livsmedel.
Vid en långvarig kris eller ett krig bedöms importen av bland annat livsmedel komma att försvåras. Sveriges självförsörjning i detta avseende har minskat under lång tid. Uppenbart finns det också ett samband mellan samhällets behov av beredskap och de åtgärder för större uthållighet som enskilda vidtar.
Inrikesministerns uttalande kan tolkas som att livsmedelsförsörjningen är en så kallad icke-fråga när det gäller civilt försvar, krisberedskap och totalförsvarsplanering.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att förtydliga regeringens hållning när det gäller både samhällets och de enskilda medborgarnas ansvar för livsmedelsförsörjningen i händelse av kris eller krig?