av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Under våren riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att man ska återkomma med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Även i den ramöverenskommelse om energipolitiken som nåddes mellan fem av riksdagens åtta partier lyftes att prövningssystemet framöver ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.
Ännu har inget hänt, och för de enskilda kraftstationsägarna är det fortsatt oroligt. De som har turen att äga kraftverken genom en juridisk person riskerar själva mindre, men många äger dem direkt som privatpersoner och riskerar mer eller mindre en personlig konkurs oavsett utfall. Skulle de ansöka om tillstånd kostar det mycket pengar, och där det inte är givet att man får tillstånd skulle man i stället behöva riva ut kraftstationen, vilket även det kostar pengar och kräver tillstånd.
Det som hittills har gjorts på politiskt väg och som riksdagen har gett uttryck för är uppenbart inte tillräckligt och tyvärr inte tillräckligt långtgående för dem som i dag är utsatta för om- och nyprövningar och som har en mer prekär situation. Sverigedemokraterna hade gärna sett ett förslag om moratorium för att ta ett omtag utan att enskilda privatpersoner ska bli utsatta för ohemula kostnader för dessa omprövningar, vilket vi har varit ensamma om att driva.
Under hela tiden har även regeringen uppgett att det främst är EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter som är hindret. Aningen förvånande blev det därför när EU-kommissionens talesperson för miljöfrågor, Enrico Brivio, till en svensk tidning uppgav att man från EU:s sida inte vill att Sverige stänger ned den småskaliga vattenkraften eller river mindre dammar för att uppnå en god ekologisk status kopplat till frågor om efterlevnaden av ramdirektivet för vatten. Frågan är om Sverige i detta fall, liksom många andra, använt EU som svepskäl för det man själv vill uppnå ideologiskt, eller överimplementerat direktivet för att visa sig duktig, vilket allt som oftast går ut över svensk konkurrenskraft.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att göra tillståndsprocesserna mer flexibla och anpassade för småskaliga verksamheter?
När kan vi förvänta oss att regeringen har återkommit med ett förslag som ligger i linje med riksdagens tillkännagivande?