av Alexandra Anstrell (M)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
IB-programmet, som är ett internationellt program och ges på skolor världen, över har precis fått ändrade förutsättningar i Sverige vad gäller översättning av konverteringsskalan från IB-betygen till svenska meritpoäng.
Styrelsen för Universitets- och högskolerådet, UHR, har beslutat om ändrade föreskrifter för grundläggande behörighet och urval till svensk högskola. De anger att skälet till beslutet är att uppnå så likvärdiga villkor som möjligt för alla sökande till svensk högskola.
Hittills har översättningen mellan IB-betyg och meritvärde varit att 40–45 IB-betyg har gett 20 meritpoäng. Nu ändras det så att 44–45 IB-betyg översätts till 20 meritpoäng.
IB-programmet leder till ett ”IB diploma”, som är en internationellt erkänd examen. Studenter som studerar på ett IB-program kan förflytta sig från en IB-skola till en annan var som helst i världen eftersom programmet ser likadant ut överallt och undervisningsspråket alltid är engelska. Elever med en IB-examen är mycket attraktiva på ledande universitet och högskolor runt om i världen eftersom programmet håller en mycket hög kvalitet. Betygen sätts externt efter slutexamen. På detta sätt säkerställer IB att betygen är inflationsskyddade och håller samma standard globalt och över tid.
IB har en sjugradig betygsskala; en elev kan maximalt få 45 poäng i sin examen. En (1) elev av 465 i världen når årligen 45 poäng. I maj 2015 skrev ca 142 000 elever slutexamen i världen. I Sverige skrev 1 330 elever slutexamen 2015, två av dessa fick 45 poäng. Med förslaget krävs 44 poäng för 20 meritpoäng, i stället för som nu 40 poäng. Inga av världens toppuniversitet kräver 45 poäng för antagning till någon av sina utbildningar.
Det befaras nu med det nya beslutet att IB-programmet bara kommer att finnas på 4–5 platser i Sverige. Utöver att det innebär en nedmontering av IB-verksamheten som i dag finns på över 30 platser, riskerar det att driva studiebegåvningar ut ur landet. Att inom det svenska skolväsendet kunna ta del av en utbildning som ger tillgång till både svenska och internationella universitet lockar många svenska ungdomar i dag. Dessutom kan en ändring innebära att mycket färre internationella IB-elever kommer att kunna komma in på ett svenskt universitet. Det är inte rimligt att göra dessa förändringar och bara ha lite drygt en månads varsel innan ändringarna träder i kraft.
Mina frågor till statsrådet Helene Hellmark Knutsson lyder därför:
1) Står statsrådet och regeringen bakom det beslut som UHR fattat?
2) Vilka konsekvensanalyser har statsrådet och regeringen till beslutet vad gäller risken att detta beslut driver studiebegåvningar ur landet?