av Erik Ottoson (M)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Sverige är ett föregångsland vad gäller konkurrens på telemarknaden. Det har lett till att svenska konsumenter har relativt låga kostnader för telekomtjänster jämfört med andra länder i EU. Ett av skälen till detta är att vi har en bred marknad, som inte domineras av en eller två stora aktörer, vilket är fallet i många andra länder.
En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna finnas på telekommarknaden är tillgång till mobila kommunikationer. Alliansregeringen beslutade mot bakgrund av det ökade behovet av mobila kommunikationer att 700-megahertzbandet skulle frigöras från marksänd tv och i stället användas för kommersiella ändamål såsom mobiltelefoni och dataöverföring. Post- och telestyrelsen (PTS) har därför, precis som när andra frekvensspektrum auktionerats ut, fått i uppdrag att ombesörja fördelningen av frekvenser mellan marknadsaktörerna genom en auktion. Modellen att på detta sätt fördela frekvensspektrum är beprövad och har fungerat bra tidigare. För att säkerställa att inte endast en eller två aktörer tar hela frekvensutrymmet i anspråk har det tidigare säkerställts att åtminstone tre aktörer vinner någon del av upphandlingen. Därmed säkerställs att fler får möjlighet att vara med i konkurrensen om kunderna, och därmed har marknadens funktionssätt underlättats. Så var exempelvis fallet när 800-megahertzbandet auktionerades ut. PTS har dock valt att ändra detta inför auktionen av 700-megahertzbandet och garanterar i stället endast två aktörer utrymme i detta spektrum. Motiveringen har, om jag är korrekt underrättad, varit att man anser att god konkurrens kan upprätthållas ändå eftersom det finns flera anslutande spektrum där fler aktörer har vunnit utrymme i andra auktioner. Genom att inte garantera fler än två aktörer utrymme i 700-megahertzbandet kan PTS därför försöka driva upp priset på det befintliga utrymmet. Även om också detta ligger i linje med de direktiv som PTS har fått, att de ska agera för att säkerställa att staten får bra betalt för frekvenserna, återstår fortfarande frågan om inte risken är att det är konsumenterna som får betala notan i slutändan. De kostnader som telekomföretagen får kommer oundvikligen att behöva betalas, och det genom intäkter från kund. En sådan utveckling skulle också kunna leda till att den svenska marknadens funktionssätt trots PTS bedömning skulle försämras, då endast två aktörer kommer att kunna förfoga över 700-megahertzbandet med dess särskilt goda egenskaper för överföring av data.
Mot bakgrund av bland annat ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att säkerställa god konkurrens på telekommarknaden med avseende på vad som anförs i interpellationen?
Vad har statsrådet vidtagit för åtgärder för att säkerställa att konkurrensen på den svenska telekommarknaden inte försämras som resultat av Post- och telestyrelsens auktion av 700-megahertzbandet?
På vilket sätt har statsrådet försäkrat sig om att konsumenterna inte får betala onödigt höga telekostnader som följd av den planerade auktionen av 700-megahertzbandet?