Interpellation 2016/17:130 Underhållsbristen på järnvägen

av Emma Wallrup (V)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

Sveriges järnvägar är av stor betydelse i ett avlångt land som Sverige. Satsningarna på järnvägen är viktig för klimatomställningen. Regeringen och Vänsterpartiet har tillfört ökade medel till järnvägsunderhåll i budgeten, men det råder fortfarande stora brister i tillförlitligheten på järnvägen. Vi inväntar nu även arbetet med att återta underhållet under statens samlade kontroll och ansvar.

Tågtrafiken har i Sverige ökat stadigt de senaste åren. Detta ökar ytterligare slitaget på vårt järnvägssystem som sedan lång tid tillbaka försvagats av en stor underhållsskuld på grund av eftersatta åtgärder. Enligt den internationella järnvägsunionen UIC har svensk järnväg störst problem av alla EU-länder med strömförsörjningen. Trafikverket har försökt certifiera järnvägsnätet, men detta har inte varit möjligt då svenska kontaktledningar har alltför stora brister för att leva upp till EU-normerna. Det saknas även anordningar som ser till att nedrivna kontaktledningar inte faller hela vägen ner till marken, vilket underlättar evakuering av stillastående tåg samt möjliggör att tåg kan passera när kontaktledningar havererar. Den 5 september i år stod ett passagerartåg stilla i solhettan i tre timmar mellan Malmö och Lund på grund av en nedriven kontaktledning. Ingen passagerare fick lämna tåget eftersom den strömförande ledningen låg på marken, vilket riskerade att göra tågdörrarna strömförande. Enligt EU:s regelverk ska ett strandat tåg utrymmas inom 60 minuter för att passagerare inte ska bli utsatta för extrem värme eller kyla. Enligt Trafikverkets egna regler ska ett strandat tåg dock utrymmas inom två timmar.

Slitaget på vår järnväg minskar även tidsmarginalerna för underhåll och reparationer. Genom ökade satsningar på underhåll blir det trängre på spåren, och risken för hastighetsnedsättningar ökar. I Trafikverkets nyligen fastställda tågplan framgår att det till exempel på Västra och Södra stambanan kommer att innebära minskad kapacitet med inställda avgångar och längre körtider även under nästa år.

Vänsterpartiet anser att en fungerande, pålitlig och säker järnvägstrafik är en av grunderna för att ställa om vårt transportsystem för ökad hållbarhet och minskade klimatutsläpp. För att uppnå detta krävs åtgärder för att förbättra underhållet samt återhämta den uppbyggda underhållsskulden på våra banor för att möjliggöra nödvändig kapacitet för ökad person- och godstrafik. Trycket är stort både från alla människor som dagligen pendlar med tåg och från vårt näringsliv som länge påtalat behovet för att främja vår export genom hållbara transporter.

Vi välkomnar regeringens beräknade höjningar av underhållet för år 2019 och 2020 och är införstådda med problematiken att ökade underhållsåtgärder på kort sikt kan ge negativa effekter för resenärer och godstrafik. Desto större skäl finns enligt vår bedömning att regeringen har en tydlig strategi för hur det eftersläpande underhållet ska återhämtas för att minimera de negativa effekterna för resenärer och godstrafik.

Med anledning av ovan nämnda vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:

 

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka de negativa effekterna av planerade sänkningar av hastigheten på våra järnvägar?

2. När bedömer statsrådet att det svenska järnvägssystemet kommer att vara EU-certifierat och bristande kontaktledningar åtgärdade?

3. Är det statsrådets bedömning att Sverige i dag lever upp till EU:s krav när det gäller inom vilken tidsram ett strandat tåg ska evakueras?