av Sten Bergheden (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I regeringens senaste två budgetpropositioner finns under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och friluftsliv en inriktning för friluftslivet, som lyder:
”Regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet, bl.a. genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning.”
En sådan politisk inriktning antyder att det är regeringens uppfattning att reglerna för skogsavverkning behöver ändras så att avverkningen blir tillståndspliktig och överprövningsbar. Det skulle innebära omfattande förändringar i den gällande lagstiftningen.
Dels skulle skogsägares plikt att underrätta Skogsstyrelsen om avverkning, vilken regleras i skogsvårdsförordningen, behöva ändras till ett ansökningsförfarande, med tillkommande tillståndsgivning.
Dels skulle skogsavverkningar behöva klassas som miljöpåverkande verksamhet. Följden av det torde vara att 3 kap. miljöbalken skulle behöva skrivas om, och 4 §, i vilken det klargörs att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse, liksom meningen ”Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk”, behöva få en helt ny utformning.
Dels skulle den svenska implementeringen av Århuskonventionen i 16 kap. miljöbalken eventuellt behöva ändras så att kretsen av personer och miljöorganisationer med talerätt i överprövningsfrågor ska kunna vidgas. Bland annat skulle det kunna innebära att enskilda individer skulle kunna få talerätt och att miljöorganisationers minsta medlemsantal (100 medlemmar i dag) skulle behöva minskas.
Detta är en väg framåt som inte borgar för hållbar utveckling. Det skulle innebära att viktiga principer för skogsbruket upphävs; äganderätten inskränks, principen om frihet under ansvar går förlorad och produktionsmålet skulle inte vara en del av svensk skogspolitik längre.
Frågan är om regeringen tänker ta några initiativ i linje med det som beskrivs ovan.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht: