It-infrastrukturen - i dag och i framtiden

It-infrastrukturen – i dag och i framtiden

ISSN 1653-0942

ISBN 978-91-87541-67-4

Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2016

2016/17:RFR1

Förord

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har genomfört en studie om it-infrastrukturen i dag och i framtiden. Genom arbetet med forskningsfrågor förstärks kunskapsunderlagen inför utskottens ställningstaganden i olika ären- den, framför allt i beredningen av propositioner, skrivelser och motioner. Ar- betsgruppen, som består av en ledamot från varje parti, väljer gemensamt äm- nendärmanönskarfördjupadkunskap.Avsiktenmedunderlagetärattangripa frågeområdet brett och belysa det ur olika perspektiv. Gruppen har uppdragit åtutvärderings-ochforskningssekretariatetvid utskottsavdelningenochenex- tern forskargrupp att taframett underlag. De delar somhar tagits framav riks- dagens tjänstemän har faktagranskats av Post- och telestyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges Kommuner och Landsting, Inter- netstiftelsen i Sverige samt IT- & Telekomföretagen.

Bakgrunden till att gruppen valt att titta på it-infrastrukturen är att dagens samhälle är beroende av en väl fungerande it-infrastruktur. Det gäller såväl offentlig förvaltning som näringsliv, utbildning, sjukvård, försvar, samhälls- skydd, räddningstjänst och kommunikationer. Likaså har den enskilda indivi- den i dag ett stort behov av att kunna använda internet och mobil telefoni för att ta del av samhällsinformation och medier och för att kunna kommunicera ocharbeta.Ingettyderpåattberoendetkommerattminska–tvärtomförväntas digitaliseringen av fler områden öka i snabb takt.

Sverigemåstevaravälrustatförframtidense-samhälle,ochtrafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor vill med den aktuella studien fånga hur den infrastruktur som ger tillgång till mobiltelefoni och internet växer fram. Med tanke på den snabba utvecklingen vill gruppen också lyfta blicken och disku- terahurdeninfrastruktursomi dagplanerasochanläggskommeratt motsvara framtidens behov och användarvanor.

Digitaliseringen har många positiva konsekvenser: effektivitet, flexibilitet, smidighet och tillgång till nya kontakter, intryck och upplevelser. Men ut- vecklingen leder också till ökad sårbarhet, både för samhället som helhet och för enskilda individer. Parallellt med att allt mer sköts med hjälp av datorer och smarta telefoner avvecklas traditionella, analoga system, och den tekniska utvecklingen leder till att mobiltelefoni och internet möjliggörs av en och sammainfrastruktur.Arbetsgruppenförforskningsfrågorvilldärförävensätta fokus på frågor om it-infrastrukturens driftsäkerhet och robusthet.

Gruppen vill med utgångspunkt i studiens resultat särskilt framhålla beho- vet av tillgång till bredband med hög hastighet i hela landet. Tillgången till snabbt bredband är god i Sverige om man jämför med andra länder. Skillna- derna inom landet är dock stora. Även om utbyggnaden av fiber har gått fort desenasteårenfinnsdetenosäkerhetkringdenfortsattautbyggnadentillglest befolkade delar av landet. Gruppen menar att det skulle vara mycket bekym-

2016/17:RFR1 FÖRORD

mersamt om delar av landet inte skulle få möjlighet att ta del av den informat- ion och service och de tjänster, försörjningsmöjligheter och andra funktioner som förutsätter bredband med hög hastighet – detta särskilt som personer och företag i glesbygden har långt till annan samhällsinfrastruktur och service.

Hälso- och sjukvård (telemedicin) och utbildning är exempel på områden därbredbandkangesärskilt storapotentiellanyttoriframtiden. Dettaärockså områden som kräver snabbt och högkvalitativt bredband. I ett land med så stora avstånd som Sverige bör dessa utvecklingsområden följas med särskilt stort intresse.

Forskningenkanvisatydligasambandmellanbredbandochekonomisktill- växt. Likaså kan forskningen visa att de potentiella nyttorna är mycket stora på lång sikt. Flera resultat pekar i riktning mot att de verkligt omfattande po- sitiva effekterna kommer först efter en tid av omställning. Forskningen visar även att en utbyggnad av bredband initialt kan få störst positiva effekter i och kring tätorter och storstadsområden, inom tjänstesektorn samt bland hushåll och individer med hög utbildning. Den förbättrade tillgången till höghastig- hetsbredband kan därför riskera att, åtminstone till en början, mest gynna de grupper, sektorer och regioner som ”behöver det mindre”. Samtidigt visar forskningen att de här processerna varken är permanenta eller likformiga och att de går att påverka. Om alla områden och grupper ska få möjlighet att dra nytta av digitaliseringens långsiktiga möjligheter bör därför betydelsen av en utbyggnad till hela landet understrykas.

På samma sätt pekar forskningen på att en utbyggnad av bredband inled- ningsviskanfånegativakonsekvenserförmiljönmenpålångsiktkangestora potentiella positiva nyttor. Det är en viktig kunskap sompekar på vikten av att hantera de negativa konsekvenser somkommer att finnas under enövergångs- period och att redan nu skapa strukturer för att göra de långsiktiga miljönyt- torna så stora som möjligt.

Trafikutskottets forskningsgrupp vill betona vikten av att driftsäkerhetsar- betet anpassas till den tekniska utvecklingen. Den mobila telefonin och inter- netbyggsalltmeruppkringengemensaminfrastruktursamtidigtsomanaloga alternativa kommunikationskanaler avvecklas. Gruppen ser med särskild oro på att det finns en risk för att delar av landet kan bli avskurna från internet och mobil telefoni på grund av en skada i näten.

Gruppen vill ställa frågan om det behövs ett politiskt mål för tillgången till och kvaliteten på mobil telefoni. Bilden av mobiltelefonin är kluven: Å ena sidan går utbyggnaden av nya nät fort, vilket gör att täckningen och kapa- citeten blir allt bättre. Å andra sidan vittnar många konsumenter om att det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa i näten, och användarnas be- hov och krav förändras snabbt. Det förekommer också fortfarande större täck- ningsluckordärmänniskorsällanbefinnersig,ochdetfinnsmindretäcknings- luckor i områden där många vistas som i övrigt har mobiltäckning.

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor menar att enbred samsyn mellan olika berörda parter samt gemensamma visioner har bidragit till den

FÖRORD

snabba bredbandsutbyggnaden. Den modell man valt för utbyggnaden i Sve- rige har varit en marknadslösning med offentligt stöd endast somkomplement för att öka tillgången i områden där det saknas marknadsintresse. Modellen bygger på ett samtal mellan marknaden, staten, regioner och kommuner och på en gemensam samsyn. I takt med att fler tjänster sköts digitalt har snabbt bredband allt mer kommit att betraktas som en samhällsbärande grundinfra- struktur, och röster höjs för att den offentliga sektorn bör eller ska ges möjlig- hetatttaettstörreansvar.Gruppenanserattdetvoreolyckligtomotydligheter i ansvarsfördelningen skulle bidra till en försenad utbyggnad.

Slutligen vill gruppen peka på att Sverige har haft ambitiösa mål för till- gången och kvaliteten på it-infrastrukturen, vilket har lett till att Sverige har en internationellt sett hög nivå. Med dagens snabba utvecklingstakt och ökade beroende av digitala tjänster är det dock inte givet att det är samma sak som att målen för den framtida it-infrastrukturen är tillräckligt högt satta. Det är viktigt för riksdagen att följa den fortsatta utvecklingen av dessa frågor.

Underlaget till kapitel 1 till 5 iforskningsgruppens studie har tagitsframav forskningssekreterare Anna Wagman Kåring vid Riksdagsförvaltningens ut- värderings- och forskningssekretariat. I arbetet har även Linda Kennemyr, fö- redragandevidtrafikutskottetskansli,deltagit.Bilaga1,somär enforsknings- baserad fördjupning om konsekvenser av it-infrastrukturen, har på uppdrag av trafikutskottet tagits fram av professor Erik Bohlin och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola.

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor överlämnar härmed sin rapport där resultaten av studien redovisas.

Stockholm i oktober 2016

Karin Svensson Smith (MP) ordförande

Jasenko Omanovic (S)

Boriana Åberg (M)

Per Klarberg (SD)

Anders Åkesson (C)

Emma Wallrup (V)

Nina Lundström (L)

Robert Halef (KD)

2016/17:RFR1

Innehållsförteckning
Förord.............................................................................................................	3
Sammanfattning..............................................................................................	7
Mål för it-infrastrukturen..............................................................................	7
Tillgången 2016............................................................................................	8
Framtidens krav på it-infrastrukturen...........................................................	9
Konsekvenser av den framtida it-infrastrukturen.......................................	10
1. Ökade krav på och ett ökat beroende av it-infrastrukturen.......................	17
Trafikutskottet intresserar sig för it-infrastrukturen i dag och i
morgon.......................................................................................................	17
2. Dagens mål och täckningskrav.................................................................	19
De it-politiska målen..................................................................................	19
Täckningskrav för mobiltelefoni................................................................	20
Täckningsmål för bredband........................................................................	22
Krav på robusthet i systemen .....................................................................	23
3. Uppkopplingsmöjligheter, mobiltäckning och robusthet i dag.................	25
Telefoni......................................................................................................	26
Möjligheter till uppkoppling.......................................................................	30
God men ojämn tillgång.............................................................................	42
4. Pågående åtgärder.....................................................................................	52
Taltelefoni..................................................................................................	53
Bredbandsuppkoppling...............................................................................	57
Robusthet....................................................................................................	72
Möjligheter att nå de politiska målen.........................................................	79
5. Framtidens it.............................................................................................	84
Framtidens telefoni och it – sömlösa och ständigt närvarande...................	85
Framtiden ställer stora krav på kapacitet och täckning...............................	96
Den ökade it-användningens effekter på miljön.........................................	96
Referenser.....................................................................................................	99
Noter...........................................................................................................	105
Bilaga
Forskningsbaserad fördjupning om konsekvenser av olika nivåer på kapacitet
och robusthet i Sveriges framtida it-infrastruktur.......................................	119

2016/17:RFR1

Sammanfattning

Trafikutskottetsarbetsgruppförforskningsfrågorharvaltattfördjupasiginom frågor om it-infrastrukturen. Med it-infrastruktur menas den infrastruktur som möjliggör internetuppkoppling och mobiltelefoni. Intresset riktas mot både in- frastrukturens kapacitet (hur många som kan använda mobiltelefoni och bred- band och med vilken kvalitet) och robusthet (systemets driftsäkerhet eller känslighet för störningar).

I fokus står frågor omhur tillgången ser ut i dag, vilka insatser somgörs för ökad tillgång och vad de kommer att leda till. I frågeställningarna ingår också hur den framtida utvecklingen av mobiltelefoni och internet förväntas se ut, liksom de framtida behoven av it-infrastruktur samt konsekvenser av olika ni- våer av it-infrastruktur.

Mål för it-infrastrukturen

De flesta ska ha tillgång till snabbt internet 2020

Det finns politiska mål som anger att alla ska ha tillgång till internet och att de flesta ska ha tillgång till riktigt snabbt internet. Enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK) ska alla med rimliga krav ha tillgång till funktionellt tillträde till internet i sin fasta bostad eller sitt fasta verksamhetsställe. Förord- ningen stadgar att en slutanvändare ska kunna ta emot data med en hastighet av 1 Mbit/s.

Den bredbandsstrategi som formulerades 2009 säger att 90 procent av hus- hållen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020. Riksdagenfattadebeslutomit-politiskamål2011.Ettdelmålärattelektronisk kommunikation ska vara effektiv, säker och robust samt tillgodose användar- nas behov. Ett annat delmål är att Sverige ska ha bredband i världsklass.

Något samlat mål för mobiltäckningen har inte formulerats, men Post- och telestyrelsen (PTS) ställer för närvarande täckningskrav i tre frekvensband.

Offentligt stöd som komplement

Utbyggnaden av bredband och mobiltelefoni sker i Sverige på kommersiella grunder, och marknadsaktörer står för 95 procent av utbyggnaden av fasta och mobila bredbandsstrukturer. Offentligt stöd till bredbandsutbyggnad är en kompletterande åtgärd för att öka bredbandstillgången i områden där det sak- nas marknadsintresse. Inom ramen för olika program har ungefär 3 miljarder kronor delats ut i statligt stöd till bredbandsutbyggnad sedan 2007.

2016/17:RFR1 SAMMANFATTNING

Tillgången 2016

En god men ojämnt spridd tillgång till bredband

Allt fler får tillgång till snabbt bredband, alltså bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s. Tillgången ser dock mycket olika ut i olika delar av landet. Tillgångentillsnabbtbredbandärbetydligtsämreförhushållocharbetsställen utanförtät-ochsmåorter.Bildenärdensammaförtillgångentillfiberuppkopp- ling.

Täckning för mobilt bredband finns framför allt där befolkningstätheten är hög. Fler personer i glesbygd upplever problem med att surfa mobilt än perso- ner som bor i tätorter.

Internationellt sett är tillgången till bredband god i Sverige, men skillna- derna är stora inom landet. Efterfrågan och förväntningarna på snabbt bred- band är också höga.

Efterfrågan på fiber är fortsatt hög. Det finns ett ökat intresse hos mark- nadsaktörerna att bygga ut fiber till villaområden. Många hushåll och företag finns i närheten av redan fiberanslutna fastigheter, vilket underlättar fortsatt utbyggnad. Arbetet med att bygga ut accessnät (det sista ledet fram till bosta- den eller arbetsstället) i landets mer glesbefolkade områdena kvarstår.

Det finns en osäkerhet om hur långt den snabba utbyggnadstakten kommer att nå. Ju glesare det blir mellan husen, desto färre slutkunder. Det innebär minskande incitament för marknaden att göra investeringar. Det finns i dag inte någon samlad bild över var det saknas en marknadsdriven utbyggnad av så kallade mellanortsnät. Kostnaden för att ge 90 procent tillgång till 2020 beräknas bli mellan 32 och 50 miljarder kronor.

PTS menar att det finns goda möjligheter att nå målen i bredbandsstrategin medanandraaktörerär merosäkra.InternetstiftelseniSverige(IIS)ärbekym- rad över avsaknaden av ett helhetsgrepp över hur svensk infrastruktur ska se ut och hänga samman nationellt, regionalt, kommunalt och lokalt. Vissa aktö- rer menar att fiber ska ses som en samhällsbärande infrastruktur och att det behövs en statlig it-infrastruktur.

Osäker tillgång?

Det finns en risk för att delar av landet kan bli avskurna från bredbandsupp- koppling vid skador i näten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat på att myndigheter, län och kommuner är mycket beroende av elektronisk kommunikation, samtidigt som det inte sällan saknas analyser av hur robust deras kommunikation är. Även andra har pekat på att det finns brister inom området robusthet och driftsäkerhet.

Operatörerna har ansvar för sina nät och tjänster och vidtar åtgärder för att skydda sina respektive delar av infrastrukturen mot incidenter. I januari 2016 trädde PTS nya föreskrifter för att säkerställa att marknadens aktörer bedriver ett långsiktigt och kontinuerligt driftsäkerhetsarbete i kraft. Föreskrifterna in- nehåller bland annat specifika krav på reservkraft och krav på redundans.

SAMMANFATTNING 2016/17:RFR1

Förstärkta skalskydd, krisroaming, mobila basstationer, reservlösningar för elförsörjning och webbtjänsten ledningskollen.se är exempel på åtgärder för att öka driftsäkerheten och robustheten. En ny branschstandard för anläggning av fiber antogs i juni 2016.

Dubbel bild av mobiltäckningen

Bilden av mobiltäckningen i Sverige är dubbel. Den ena bilden visar en stark utveckling där nya nät byggs och täckning och kapacitet blir allt bättre. Sam- tidigt vittnar konsumenter om att det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa i näten.

Yttäckningen varierar mycket mellan olika län. Det finns också fortfarande större täckningsluckor, framför allt i områden där få vistas. Det finns även mindre täckningsluckor i områden där många vistas.

Framtidens krav på it-infrastrukturen

Ett ökat beroende

Informations- och kommunikationssystem är numera en viktig och avgörande resurs inom i stort sett all samhällsverksamhet. De senaste årens snabba digi- tala utveckling har inneburit att många områden blivit helt beroende av ett och samma nät. Tidigare fanns olika informationsvägar för exempelvis telefon, tv och internet. Nu går utvecklingen mot att mer och mer information överförs inom samma nät.

Toleransenföravbrottochandrastörningarminskaritaktmedattsamhället blir allt mer beroende av modern teknik. Efter hand som e-förvaltning etable- ras får många offentliga aktörer dessutom allt större behov av att elektroniskt förmedla stora mängder information sinsemellan, vilket ökar kraven på till- gängliga och skyddade it-infrastrukturer.

Framtiden ställer stora krav på kapacitet och mobilitet

Framtidensittrosblimernärvarandemenmindresynlig.Depräglasavständig uppkopplingochsömlösanätverkavkommunicerandeenheter.Storamängder data samlas, lagras eller passerar genom molnet, analyseras och utgör grunden för olika tjänster. Framtidens användare kommer att producera stora mängder information, vilket ställer högre krav på kapaciteten uppströms. Parallellt med denna utveckling ökar behovet av tjänster som garanterar att informationen inte hamnar i fel händer.

Utvecklingen med smarta telefoner och mobilitet förmodas fortsätta, lik- som konsumtionen av rörliga bilder. Den stationära datorn förmodas bli allt mindre viktig. Sensorer kommer att placeras på saker och personer för att hämta och lämna information.

Antalet uppkopplade enheter kommer att växa kraftigt de närmaste 10 till 15 åren. Tillsammans med bland annat den ökande mobiliteten, konsumtionen

2016/17:RFR1 SAMMANFATTNING

av rörliga bilder samt mycket omfattande datamängder kommer det att ställa stora krav på it-infrastrukturen.

5G-tekniken tros komma att medge snabbare och mer tillförlitlig kommu- nikation. Forskare pekar samtidigt på att det finns tekniska begränsningar. Till exempel finns det ett tak för den optiska fiberns överföringskapacitet.

Konsekvenser av den framtida it-infrastrukturen

På uppdrag av trafikutskottet har professor Erik Bohlin och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola tagit fram en forskningsbaserad fördjupning omkonsekvenser av olika nivåer på Sveriges framtida it-infrastruktur. Avsnit- tet innehåller dels resonemang utifrån tidigare forskning, dels egna ekonomet- riskaberäkningar.Diskussionernaberörbådeutbredningenavbredband(bred- bandspenetrationen) och bredbandets kapacitet eller hastighet. Effekterna de- las in i ekonomiska, sociala/samhälleliga och miljömässiga.

Stora ekonomiska effekter på lång sikt

De ekonomiska effekterna av bredband är mer välutforskade än de sociala och miljömässiga.Detfinnsenförhållandevisstormängdsamstämmigevidensom bredbandsinfrastrukturens påverkan på BNP och sysselsättning.

Resultaten från studier av bredbandets påverkan på BNP är robusta och vi- sar en positiv effekt. Tio procentenheters ökad bredbandspenetration ökar i genomsnitt BNP-tillväxten med ungefär en procent.

Vissa av de positiva effekterna uppstår direkt i och med att utbyggnaden av bredband leder till ökad sysselsättning och ökad BNP. De viktigaste ekono- miska effekterna uppstår dock på längre sikt när infrastrukturen finns på plats och börjar användas. Effekterna uppkommer när ekonomiska aktiviteter an- passasochomorganiseras,individernaskompetensökarochinnovationerupp- står. Effekten på BNP uppkommer då framför allt som en konsekvens av att företagens produktivitet förbättras och att hushållens användning av bredband gör att deras realinkomster ökar. Tidsfördröjningarna är dock varken perma- nenta eller likformiga, och de påverkas av exempelvis institutionella faktorer såsom regleringar.

Nyttoökningen tros också kunna avta vid mycket höga penetrationsnivåer. Det kan med andra ord finnas en mättnadspunkt varefter marginaleffekten av ytterligare bredbandspenetration minskar.

Förutomen positiv inverkan på BNP kan forskningen visa positiva effekter på produktiviteten, hushållens inkomster, innovationer, sysselsättning, antal företag och företagens omsättning. Vad gäller inkomster, sysselsättning och företag återfinns dock ett mönster som pekar på att den positiva påverkan är störst i tjänstesektorn, i tätorter eller städer samt bland hushåll och individer med hög utbildning. Bredband skapar sysselsättning genom innovation och produktivitetsvinster, men produktivitetsvinster kan också leda till minskad

SAMMANFATTNING 2016/17:RFR1

sysselsättning. Effekterna kan skilja sig åt mellan olika industrier och geogra- fiska områden, och forskningsgruppen pekar på att den förbättrade tillgången till höghastighetsbredband paradoxalt nog riskerar att mest gynna de grupper, sektorer och regioner som ”behöver det mindre” – högutbildad arbetskraft, som är kvalificerad i informations och kommunikationsteknik (IKT), tjänste- industri och andra sektorer med högkvalificerad personal samt redan tätbefol- kadeområdenochistorstadsområdenasperiferi.Positivasysselsättningseffek- ter uppstår framför allt i sektorer med behov av kvalificerad arbetskraft. Till- gång till bredband tenderar att komplettera kvalificerad arbetskraft medan det ersätter okvalificerad arbetskraft med mer rutinartade arbetsuppgifter.

Forskargruppensegenundersökning medhjälpavsvenskadata visarattdet finns ett visst positivt samband mellan tillgång till bredband med höga hastig- heter och antal företag och arbetsställen, samt mellan mobila datahastigheter och antal arbetsställen i en kommun. Man fann ingen positiv påverkan på sysselsättningen, men däremot ett negativt samband mellan tillgång till bred- band med en hastighet om minst 10 Mbit/s och total sysselsättning. Detta gällde särskilt utanför de större städerna. En hypotes är att det beror på att bredbandet leder till att okvalificerade jobb försvinner utanför storstäderna. Likaså visade undersökningarna ett svagt negativt samband mellan lönenivåer och tillgång till bredband om minst 10 Mbit/s. Det kan också tolkas som ett resultat av en förskjutning mot mer kvalificerad arbetskraft, framför allt i stä- derna.

Negativt för ekonomin om vi inte når målen för snabbt bredband

Som nämnts finns en relativt omfattande litteratur om effekter av bredband i allmänhet.Forskningenomeffekteravhögrebredbandshastigheter ärintelika omfattande. Klart är att såväl utbud som efterfrågan av högre datahastigheter ökar och att vissa samhällsekonomiskt viktiga användningsområden kräver högadatahastigheter.Somfigurenvisarkräverolikatjänstermycketolikahas- tigheter och kvaliteter.

2016/17:RFR1 SAMMANFATTNING

Nya applikationer och tjänster kommer att kräva mycket snabbt bredband. Samtidigt pekar forskargruppen på att det kostar mer att bygga ut ultrasnabbt bredband, speciellt i glest befolkade områden.

Flera studier pekar på en positiv inverkan av ökad bredbandshastighet på BNP, men omfattningen av den effekten är inte lika tydligt bevisad. En studie som gjorts i samarbete mellan Chalmers, ADL och Ericsson kan dock visa positivaeffekterpåBNP-tillväxtochpåhushållensinkomster.Forskargruppen skriver att det finns stöd för hypotesen att effekterna av bredband följer en S-kurva där de positiva effekterna ökar snabbare efter en viss nivå på bred- bandshastigheten men att marginaleffekterna också kan förväntasavta efter en viss nivå.

Forskargruppen har gjort försök att kvantifiera konsekvenserna av olika hastigheter. Det finns dock lite evidens för effekter av högre bredbandshastig- het på de höga nivåer där Sverige befinner sig, och resultaten kan endast ses som en indikation.

En grov överslagsräkning har gjorts av utfallet av bredbandstillgången så som den prognostiserats av PTS till 2020. Enligt den prognosen kommer 99,5 procent av alla hushåll och arbetsställen att ha tillgång till bredband om minst 30 Mbit och 94,5 procent att ha tillgång till minst 100 Mbit. Överslaget pekar på att det totala bidraget till BNP-tillväxten blir i storleksordningen 10 miljar- der kronor (eller 0,25 procent av BNP) fram till 2020.

Ett scenario har också tagits fram för 5 procentenheters högre täcknings- grad med bredband över 100 Mbit jämfört med PTS prognos (med andra ord 99,5 procent). Ett sådant scenario skulle på kort sikt leda till ytterligare BNP- ökning med mellan 310 miljoner och 1,6 miljarder kronor fram till 2020 vid sidan omden tidigare överslagsberäknade BNP-ökningen på 10 miljarder kro- nor. Scenariot leder till uppskattningsvis 3 000 extra (förmodligen tillfälliga) arbetstillfällen, ökade hushållsinkomster och ungefär 400 nya företag. Fors- kargruppen påpekar att dessa uppskattningar är mycket osäkra. På lång sikt möjliggörs produktivitetsvinster hos företag och effektivisering av offentlig

SAMMANFATTNING 2016/17:RFR1

verksamhet. Innovationskraften växer i de regioner där det snabbare bredban- det blir tillgängligt. Sysselsättningseffekten på lång sikt väntas bli neutral men kan påskynda en omvandling mot mer kvalificerade arbetsuppgifter, högre ut- bildad arbetskraft och vissa industrisektorer. Paradoxalt nog riskerar dock den förbättrade tillgången att gynna de grupper, sektorer och regioner som ”behö- ver det mindre”.

En beräkning har även gjorts av en mindre utbyggnad än PTS prognos. Ett sådant scenario skulle innebära att 94,5 procent får tillgång till 30 Mbit/s och 89,5procenttill100Mbit/s2020.Ensådanutvecklingskulleledatillutebliven BNP-tillväxt i intervallet 750 miljoner till 3,7 miljarder kronor, jämfört med den utbyggnad som PTS förutspår. I ett sådant scenario skulle ungefär 600 företag inte startas. Färre arbetstillfällen skulle skapas (ca 5 000).

Forskargruppen påpekar att skillnaderna mellan olika scenarier sammanta- get på nationell nivå inte är påfallande stora, även om skillnaderna mellan olika scenarier kan förväntas öka på lång sikt (nyttorna harjuendast beräknats t.o.m. 2020). En förklaring till att skillnaderna inte blir större kan vara att man kan anta att täckningsökningen framför allt sker i glesbygd därde ekonomiska effekterna av utbyggnad ofta är lägre.

Forskarna menar med utgångspunkt i de – visserligen mycket grova – be- räkningar som de gjort att ett kraftigt ökat offentligt stöd inte kan motiveras. Dels är de klarlagda positiva effekterna inte tillräckligt stora, dels är det osä- kert vilken effekt ett utökat stöd skulle få på själva utbyggnaden. Tydligt är i varje fall att en minskning av stödet skulle få större negativa effekter än vad en ökning av stödet skulle ge positiva effekter.

Goda ekonomiska effekter av mobiltelefoni

Det finns en ganska omfattande internationell litteratur om de ekonomiska ef- fekterna av mobiltelefoni och av mobil kommunikation. Forskningsområdet har påvisat ganska starka samband mellan framför allt mobil penetration (mätt i andel av befolkningen) och BNP.

I Sverige är dock penetrationen i princip fullständig i termer av antalet an- vändareochnågonsortstäckning,ävenomdetfinnsområdensomsaknarfull- god täckning, och det saknas metoder och data för att kunna värdera nyttan av ytterligare mobiltäckning.

Svårt att undersöka ekonomiska effekter av robusthet

Området tillförlitlighet och robusthet är inget etablerat forskningsområde, och detsaknasettgemensamt synsättpåvad man behöverundersökaochhur.Till- förlitligheten i näten följs inte heller upp på samma sätt som exempelvis till- gången till bredband och datahastigheter, vilket gör att det saknas data. En kvantitativbedömningavrobusthetenskonsekvenserhardärförintevaritmöj- lig att göra.

2016/17:RFR1 SAMMANFATTNING

Många potentiellt goda samhällseffekter av bredband

De sociala och samhälleliga effekterna av bredband är inte lika väl utforskade som de ekonomiska.

Med utgångspunkt i tidigare forskning identifierar forskargruppen många potentiellt positiva och några negativa sociala och samhälleliga konsekvenser. Forskningen pekar huvudsakligen i riktning mot att tillgång till bredband ökar jämlikhet och inkludering. Samtidigt finns det studier som pekar på att bred- band kan förstärka sociala klyftor. Tekniken gynnar högre kvalificerade indi- vider, företag, regioner och sektorer och kan därför leda till att utanförskap eller skillnader mellan grupper förstärks.

Tidigare forskning har visat att internet kan fungera som en plattform för större politiskt och samhälleligt engagemang, men det finns ganska lite evi- dens kring detta. Forskargruppen undersökte bredbandshastigheters relation till valdeltagande i riksdagsvalen 2010 och 2014. De fann då ett signifikant samband mellan framför allt tillgång till bredband med hastigheter om minst 10 Mbit/s och ökat valdeltagande. Forskargruppen understryker att fortsatt forskning behöver utreda alternativa tolkningar och modeller för detta sam- band, men de menar ändå att studien pekar i riktning mot att bredband kan ha en positiv effekt på demokrati och samhälleligt engagemang.

Medutgångspunktiinternationellforskningkanforskargruppenseattbred- band har potentiellt stora effekter på hälsa och tillgång till hälsovård, inte minst för äldre. Här kommer bredbandskvalitet och -hastighet förmodligen att få relativt stor betydelse.

Likaså har bredband enligt forskningen stor potentiell effekt på lärande och utbildning. Forskningen kan identifiera positiva effekter på lärandet i form av stimulerat lärande och tillgång till information och applikationer. Det finns dock även negativa effekter på lärandet på grund av distraktion och engage- mang i improduktiva aktiviteter. De blandade resultaten beror enligt forskar- gruppenförmodligenpåattskolväsendetochundervisningeninteäranpassade till den ökande bredbandstillgången.

Forskargruppensegenundersökningvisadeattdetfinnsenkorrelationmel- lan provresultat i den svenska grundskolan och tillgång till bredband. Bred- band (framför allt mobilt) med högre hastigheter var positivt associerat med resultaten i nationella prov i framför allt matematik men även engelska i års- kurs 9. Däremot var motsvarande samband med svenska negativt. Forskar- gruppen pekar på att utbildning är ett område där riktigt snabbt bredband kan komma att få särskilt stor betydelse.

Negativa miljöeffekter på kort sikt, positiva på lång sikt

Inte heller de miljömässiga konsekvenserna av bredband är likaväl utforskade som de ekonomiska.

Bredband kan påverka miljön på tre nivåer. För det första får det direkta effekter, vilket handlar om tillverkning, distribution, hantering och resthante-

SAMMANFATTNING 2016/17:RFR1

ring av de fysiska IKT-produkterna. Dessa direkta konsekvenser är ofta nega- tiva för miljön och består av exempelvis ökad energiförbrukning och ökade CO2-utsläpp.

För det andra har bredband så kallade möjliggörande konsekvenser. Dessa är i huvudsak positiva för miljön och består av att andra produkter och tjänster utvecklas på ett sätt som är gynnsamt för miljön. Det kan vara smarta elnät, mer effektiva transporter eller avmaterialisering i form av digitalt musiklyss- nande, videokonferenser och distansarbete. Det finns också viss empirisk evi- dens för att tillgång till snabbare bredband ökar sannolikheten för telearbete.

Fördettredjefinnssåkalladesystemiska effektersominnebärattbeteenden förändras. Bredband underlättar information omexempelvis aktuell energiför- brukning eller hur ”grön” en produkt är, vilket kan leda till förändrade kon- sumtionsbeteenden. Den systemiska påverkan har de mest omfattande miljö- effekterna men är samtidigt svårast att mäta.

Forskargruppens slutsats är att de positiva effekterna av bredband troligen är större och potentiellt mycket större än de negativa, men att de positiva ef- fekterna tar längre tid att materialisera och är mer osäkra samt svårare att på- visa.

Optiskfiberärmestenergieffektivtmedanmobilateknikertvärtomärminst energieffektiva. Högre datahastigheter ökar energikonsumtionen. It-infra- strukturen, framför allt mobilnäten, blir samtidigt mer energieffektiv över tid, vilket leder till en snabb minskning av energikonsumtionen per användare.

Forskargruppens egen studie med svenska data visade ett tydligt men svagt samband mellan mobildatahastighet och bilkörning. Med andra ord skulle bättre mobilt internet leda till mer bilkörning. Å andra sidan fanns det mycket tydligare kopplingar mellan tillgång till bredband om mer än 10 Mbit/s och minskad bilkörning utanför storstäderna. I storstäderna fannsockså en stor ne- gativ effekt på körningen vid tillgång till bredband med mer än 100 Mbit/s. Dessa negativa effekter på bilkörningen kompenserade mer än väl den ökade bilkörning som kunde ses i samband med mobila datahastigheter.

Mycket stora potentiella effekter på lång sikt

EnsammanfattandereflektionavChalmersstudienpekarpåattvälutbyggtoch snabbt bredband redan nu har en positiv ekonomisk effekt. Vidare har bred- band en mycket omfattande potentiell positiv effekt, både mätt i rent ekono- miska effekter och effekter på till exempel hälsa och samhälleligt deltagande.

Studien visar också att omställningen på kort sikt kan leda till en rad nega- tiva effekter. De omedelbara effekterna av ökad bredbandstillgång och bred- bandshastighet kan vara negativ för miljön, och resultaten inom utbildnings- området är blandade. Ett mönster som återkommer är att många av de positiva effekterna är störst i tjänstesektorn, i eller i närheten av tätorter eller städer samt bland hushåll och individer med hög utbildning. Forskargruppen pekar på att tillgång till bredband tenderar att ersätta okvalificerad arbetskraft med

2016/17:RFR1 SAMMANFATTNING

mer rutinartade arbetsuppgifter. Den förbättrade tillgången till höghastighets- bredband kan därför paradoxalt nog riskera att,åtminstone initialt, mest gynna de grupper, sektorer och regioner som ” behöver det mindre”.

Flera resultat pekar i riktning mot att de verkligt omfattande positiva effek- terna kommer först efter en tid av omställning. Det fordras anpassning av ak- tiviteter, processer och organisation samt utbildning och övning innan nyttan kan genereras. Samtidigt visar forskningen att de här processerna varken är permanenta eller likformiga och att de går att påverka. Som forskargruppen uttrycker det: bredband är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att Sverige ska kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.

2016/17:RFR1

1. Ökade krav på och ett ökat beroende av it- infrastrukturen

Dagens samhälle är beroende av en väl fungerande it-infrastruktur. Många fö- retag står och faller med snabb elektronisk kommunikation, och i takt med att e-förvaltningen byggs ut ökar behoven av att kunna förmedla och dela stora informationsmängderpåetttillförlitligtsätt.Deflestakommunikationskanaler är i dag digitalt uppbyggda, och sociala medier har kommit för att stanna. Elektroniska kommunikationer bidrar till effektiviseringar och till nya inno- vationer, vilka i sin tur kan bidra till både ekonomiska fördelar och vinster för miljön.

Enligt de politiskt formulerade målen ska hela Sverige ha en effektiv och framtidssäker infrastruktur för elektronisk kommunikation. Sverige ska vara bästivärldenpåatttillvaratadigitaliseringens möjligheter,ochviska habred- band i världsklass. Jämfört med många andra länder är också tillgången till ochkvalitetenpåbredbandochmobiltelefonigod.Samtidigtkanmångavittna om svårigheter att ringa eller om långsam uppkoppling.

Den tekniska utvecklingen går fort, och det som nyss var nytt och modernt tas snart för givet eller är till och med ”gammaldags”. Det kan därför vara befogat att titta på hur den infrastruktur som gör det möjligt att koppla upp sig motinternetochattanvändamobiltelefonifungeraridagochhurdenförhåller sig till de mål som har formulerats. Det är också relevant att försöka blicka framåt och se vilka behov av och förväntningar som kan finnas på framtidens it-infrastruktur. Likaså är det viktigt att försöka skaffa sig kunskaper om vilka positiva och negativa värden it-infrastrukturen kan bidra med och vad en ute- bliven eller långsam utbyggnad skulle kunna medföra.

Trafikutskottet intresserar sig för it-infrastrukturen i dag och i morgon

Mot bakgrund av det ovan nämnda har trafikutskottets arbetsgrupp för forsk- ningsfrågor valt att fördjupa sig inom frågor om it-infrastrukturen. I fokus står frågor om hur tillgången ser ut i dag samt vilka insatser som görs för ökad tillgång och vad de kommer att leda till. I frågeställningarna ingår också hur denframtidautvecklingenavmobiltelefoniochinternetförväntasseut,liksom de framtida behoven av it-infrastruktur samt konsekvenser av olika nivåer av it-infrastruktur.

Med it-infrastruktur menas den infrastruktur som möjliggör internetupp- koppling och mobiltelefoni. Intresset riktas mot både infrastrukturens kapa- citet(hur mångasomkananvända mobiltelefoniochbredband ochmedvilken kvalitet)ochrobusthet(systemetsdriftsäkerhetellerkänslighetförstörningar).

Kapitel 2 beskriver de infrastrukturmål som finns i dag.

2016/17:RFR1	1.ÖKADE KRAV PÅ OCH ETT ÖKAT BEROENDE AV IT-INFRASTRUKTUREN
	Syftet med kapitel 3 är att ge en bild av it-infrastrukturen i dag. Avsnittet
	visar hur mobiltäckningen ser ut, liksom tillgången till olika sorters internet-
	uppkoppling. En viktig aspekt är vilka eventuella skillnader det finns mellan
	olika delar av landet vad gäller tillgång till olika sorters it-infrastruktur.
	Kapitel4redovisarvilkaåtgärdersomvidtasförattgeallaenstabiltillgång
	till it-infrastruktur. Vad görs från marknadens håll? Vilket offentligt stöd läm-
	nas för att nå de politiska mål som har satts upp? Hur ser olika aktörer på
	möjligheterna att nå de mål som har satts upp, och vad tros det kosta?
	Kapitel 5 beskriver hur framtidens internet och mobiltelefoni kan komma
	attseutochvilkakravutvecklingenkankommaattställapåit-infrastrukturen.
	Det är givetvis omöjligt att med visshet säga något om framtiden, men forsk-
	ningomframtidensdigitalasamhällekanindikeraomdeninfrastrukturvibyg-
	ger i dag stämmer överens med de förväntade behoven.
	Trafikutskottet har anlitat professor Erik Bohlin och hans forskargrupp vid
	Chalmers tekniska högskola för att belysa konsekvenser av it-infrastrukturen.
	I en bilaga återfinns deras rapport. Rapporten är en forskningsförankrad för-
	djupning om ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga konsekvenser av en
	god respektive bristfällig it-infrastruktur och olika utvecklingsalternativ för
	den svenska it-infrastrukturen.
	Kapitel 1 till 5 har faktagranskats av Post- och telestyrelsen (PTS), Myn-
	digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges Kommuner och
	Landsting (SKL), Internetstiftelsen i Sverige (IIS) samt IT- & Telekomföreta-
	gen.

2016/17:RFR1

2. Dagens mål och täckningskrav

Sammanfattning av dagens mål och täckningskrav

–Riksdagenfattadebeslutomit-politiskamål2011.Ettdelmålärattelektro- nisk kommunikation ska vara effektiv, säker och robust samt tillgodose användarnas behov. Ett annat delmål är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Näringsdepartementet ser för närvarande över bredbandsstra- tegin.

–Något samlat mål för mobiltäckningen har inte formulerats, men PTS stäl- ler täckningskrav i tre frekvensband.

–Lagen omelektronisk kommunikation (LEK) ställer krav på operatörernas information om tjänsternas kvalitet. LEK och en ny förordning om nätne- utralitet och roaming ger PTS möjlighet att ställa krav på vad som ska ut- göra lägsta tjänstekvalitet.

–Enligt LEK ska alla med rimliga krav ha tillgång till funktionellt tillträde till internet i sin fasta bostad eller sitt fasta verksamhetsställe. Förord- ningen stadgar att en slutanvändare ska kunna ta emot data med en hastig- het av 1 Mbit/s.

–Bredbandsstrategin säger att 90 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020.

–LEK föreskriver att alla som tillhandahåller elektronisk kommunikation ska vidta åtgärder för att skapa en rimlig nivå av driftsäkerhet.

De it-politiska målen

Riksdagen fattade beslut om it-politiska mål och en digital agenda för Sverige hösten 2011. Det nya it-politiska målet formulerades som att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå målet identifierades fyra strategiska områden på en övergripande nivå, varav ett var infrastruktur.1

Ett delmål för it-politiken är att elektronisk kommunikation ska vara effek- tiv, säker och robust samt tillgodose användarnas behov. Den ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten har ett ansvar på områden där allmänna intressen inte kan tillgodoses enbart av marknaden.2 Ett annat delmål är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhälls-

tjänster och service via bredband.3

Näringsdepartementet ser för närvarande över bredbandsstrategin. För att säkerställa att strategin är aktuell och framåtsyftande görs en översyn av stra- tegins mål och fokusområden.4

2016/17:RFR1

2.DAGENS MÅL OCH TÄCKNINGSKRAV

Täckningskrav för mobiltelefoni

Något mål för mobiltelefontäckningen har inte formulerats. Ett så kallat mo- bilitetsmål – motsvarande det bredbandsmål som finns – har föreslagits, men något beslut har inte fattats.5

Det finns i dag sex frekvensband som används för mobila telefoni- och bredbandstjänster: 450, 800, 900, 1 800, 2 100 och 2 600 MHz. De tre lägsta frekvensbanden brukar kategoriseras som täckningsband, vilket syftar på att lågafrekvensbandnårlängreochtäckerstörreytor.Detrehögstabrukarkallas kapacitetsband, eftersom de har större kapacitet (men sämre räckvidd).

I princip råder tillståndshavarna av radiospektrum själva över var i landet infrastruktur för mobil kommunikation byggs ut och uppgraderas. Undantag från detta görs dock i de tillstånd där PTS ställer särskilda täckningskrav. För närvarande finns täckningskrav i de lägre banden (450, 800 och 900 MHz).

450 MHz	Krav på 80 procents täckning av landytan i varje län och tillhandahållande av
	mobil telefonitjänst i täckningsområdet.
	Med täckning avses i detta fall en signalstyrka som medger tal med hand-
	buren terminal på 1,7 meters höjd utomhus med en ytsannolikhet om 90 pro-
	cent. Av definitionen på täckning följer att inom de områden som anses täckta
	tillåts även upp till 10 procent av platserna ha en signalstyrka som inte räcker
	till för att erbjuda en taltjänst. Detta gör att man lokalt inom de områdena som
	ansestäcktakansaknatäckningtillexempelommanbefinnersigiradioskugga
	bakom ett berg eller en större byggnad.
800 MHz	Särskilt täckningskrav på ett av de tre tillstånden (Net4Mobility). Kravet inne-
	bär att Net4Mobility ska bygga ut så att fasta bostäder och företag som saknar
	bredband får tillgång till det. Utbyggnaden ska ske till en kostnad om högst
	300 miljoner kronor.6
	Med täckning avses
	– delsenändamålsenligochkostnadseffektivutbyggnad,ienlighet medvad
	somangesiPTSriktlinjerförkostnadseffektivochändamålsenligutbygg-
	nad
	– dels att en slutanvändare får tillgång till datakommunikationstjänster i
	minstettrumiden stadigvarandebostadenellerdetfasta verksamhetsstäl-
	let, så att han eller hon kan ta emot tjänsten med en bithastighet om 1
	Mbit/s, eller den högre datahastighet som gäller för funktionellt tillträde
	till internet när bostaden eller verksamhetsstället identifieras.
900 MHz	I och med ett beslut omförlängning av tillstånd i 900 MHz-bandet 2009 beslu-
	tade PTS om ett täckningskrav för 900-tillståndshavarna där tillståndshavaren
	ska bibehålla den procentuella yttäckning per län för mobil telefonitjänst som
	förnärvarandeupprätthållst.o.m.den31december2025.Yttäckningenfårtill-
	handahållas genom nyttjande av egen eller någon annan tillståndshavares in-
	frastruktur i 900 MHz-, 1 800 MHz- och 2,1 GHz-banden.
1 800 MHz	Inga täckningskrav. I samband med att befintliga tillstånd i 1 800 MHz-bandet
	förlängdes 2010 och att en spektrumauktion genomfördes under 2011 tog PTS

bort det täckningskrav längs Europavägar och tätorter med mer än 50 000 in- vånare som tidigare gällde.

	2.DAGENS MÅL OCH TÄCKNINGSKRAV
2 100 MHz	Inga täckningskrav. I mars 2011 beslutade PTS om nya tillståndsvillkor för
	tillståndshavarna i 2 100 MHz-bandetsominte innehåller krav på specifik tek-
	nik, tjänst eller egen infrastruktur. De innehåller heller inget krav på befolk-
	ningstäckning eftersomoperatörerna påkommersiella grunderbyggt ut mer än
	vad tillståndskraven kräver.
2 600 MHz	Inga täckningskrav.

Källa: PTS (2016). Mobiltäckning 2015.

Förlängda krav i 900 MHz-bandet

PTS förlängde hösten 2015 täckningskraven för tillståndshavarna i 900 MHz- bandet för att säkra den långsiktiga tillgången till telefoni i hela landet.7 Det tidigare täckningskravet sattes 2009, och sedan dess har operatörerna byggt ut mobilnät i landet och utökat sin yttäckning för taltelefoni. De nya kraven in- nebär att operatörerna minst ska behålla den procentuella yttäckning per län för taltelefoni som de hade under hösten 2014. De får inte heller ta bort täck- ning längs allmänna vägar eller vid fasta bostäder och företag. Avsikten var således att säkerställa att operatörerna behåller även den täckning för taltele- foni som tillkommit under perioden 2009 till 2014. De uppdaterade tillstånds- villkoren ska gälla under resten av tillståndstiden, alltså t.o.m. 2025.

Operatörerna (Tele2, Telenor, Telia Sonera, 3 och Net4Mobility) får an- vända flera olika frekvensband och olika tekniker för att uppfylla kravet. Det innebär att operatörerna kan använda ny och mer effektiv teknik när den finns tillgänglig.

700 Mhz-bandet

700 MHz-bandet ska tillgängliggöras den 1 april 2017, och inför tilldelningen av radiotillstånd inombandet har PTS föreslagit ett täckningskrav. PTS menar att det är bättreatt prioritera områden med lokala täckningsluckor i de delar av landet där mobiltäckningen till stora delar är utbyggd, än att sträva mot att förbättra täckningen i områden där få vistas. Förbättrad yttäckning i områden där konsumenter ofta befinner sig skapar förmodligen mer nytta än generell yttäckning, menar PTS. Vid ett eventuellt täckningskrav föreslås därför en de- finition av yttäckning som baserar sig på närhet till tätorter, vägar eller fritids- områden.8

När det gäller områden där konsumenter vistas under vissa återkommande perioder under året (till exempel skidområden eller skärgården) är erfaren- heten från tidigare utbyggnad att operatörerna själva prioriterar att täcka dessa områden, menar PTS.

Krav på information om tjänsternas kvalitet

Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) ställer inte några specifika kva- litetskrav på tjänsterna. Däremot finns det regler med krav på operatörernas information om tjänsternas kvalitet. Bland annat ska abonnemangsvillkoren

2016/17:RFR1

2016/17:RFR1	2.DAGENS MÅL OCH TÄCKNINGSKRAV
	innehålla tydliga, heltäckande och lättillgängliga uppgifter om den lägsta kva-
	litetsnivå som erbjuds.9

Ny förordning ger PTS möjligheter att ställa krav på tjänsternas kvalitet

Regler om information om tjänsternas kvalitet finns också i en ny förordning på området för nätneutralitet och roaming.10 Enligt förordningen ska villkor i avtal som omfattar internetanslutningstjänster innehålla en tydlig och begrip- lig förklaring av flera olika parametrar för tjänstekvalitet. Förordningen ställer mer långtgående krav på information om hastigheter. Syftet med krav på mer detaljerade angivelser av hastigheter och andra parametrar som kan påverka tjänstens kvalitet är att göra det lättare för konsumenter att få ersättning när de inte fått vad som är utlovat vad gäller bland annat hastighet, det vill säga skill- nader i utlovad och faktiskt uppnådd hastighet.

Både förordningen och LEK ger PTS möjlighet att ställa krav på vad som ska utgöra lägsta tjänstekvalitet. Det kan ske för en eller flera aktörer på mark- nadenomdetkrävsförattsäkerställafortsatttillgångtillicke-diskriminerande internetanslutningpåkvalitetsnivåersomåterspeglartekniskaframsteg.Enligt den nya förordningen kan PTS även införa andra krav som rör till exempel tekniska egenskaper. Att ställa krav på lägsta tjänstekvalitet enligt LEK har PTS sett somen sista utväg ommarknaden inte självmant skulle tillhandahålla tjänster av tillräckligt god kvalitet. Hittills har myndigheten inte funnit att så- dana krav är nödvändiga på den svenska marknaden.11

Täckningsmål för bredband

Enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och förordningen om elektronisk kommunikation (FEK) ska alla med rimliga krav ha tillgång till funktionellt tillträde till internet i sin fasta bostad eller sitt fasta verksamhets- ställe. Bestämmelsen stadgar att anslutningen ska vara utformad så att en slu- tanvändare som begär det kan ta emot data med en hastighet om lägst 1 Mbit/s.12

Iregeringensbredbandsstrategiformulerasmålenatt40procentavallahus- håll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2015 och att andelen bör vara uppe i 90 procent 2020. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.13

Målen i den digitala agendan för Europa är att alla i Europa år 2020 ska ha tillgångtillinternethastigheterpåöver30Mbit/s.Minst50procentavdeeuro- peiska hushållen ska samma år abonnera på internetförbindelser på över 100 Mbit/s.14

2.DAGENS MÅL OCH TÄCKNINGSKRAV

2016/17:RFR1

Krav på robusthet i systemen

Krav på driftsäkerhetsarbete

I lagen om elektronisk kommunikation (LEK) finns en bestämmelse om drift- säkerhet. Bestämmelsen gäller för alla som tillhandahåller allmänna kommu- nikationsnät eller allmänt tillgängliga kommunikationstjänster. LEK säger att dessa aktörer ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställaattverksamhetenuppfyllerrimligakravpådriftsäkerhet.Insatserna ska genomföras i syfte att skapa en säkerhetsnivå som, med hänsyn till till- gänglig teknik och kostnaderna för att genomföra åtgärderna, är anpassad till risken för störningar och avbrott.15

För att tydliggöra bestämmelsen i LEK och för att öka driftsäkerheten i nät och tjänster har PTS tagit framnya föreskrifter omkrav på driftsäkerhet.16 Till exempel ska driftsäkerhetsarbetet hos aktörer som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikations- tjänster bedrivas långsiktigt, kontinuerligt och systematiskt. Arbetet ska om- fatta såväl normala driftsförhållanden somextraordinära händelser. Tillhanda- hållaren ska göra riskanalyser och analysera vilka konsekvenser som kan upp- stå när kritiska verksamhetsdelar upphör att fungera. Tillhandahållaren ska vidta åtgärder och ta fram kontinuitetsplaner utifrån de analyser som gjorts. Föreskrifternainnehållerävenkravpåexempelvisbehörighetshantering,över- vakning och beredskap samt mer specifika krav i fråga om reservkraft och re- dundans.

Samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktig verksamhets behov och krav hanteras inom ramen för LEK. Likaså hanteras den inom ramen för den grundläggande utgångspunkten att det är marknaden som tillhandahåller tjänster.17

Digitala agendan om robusthet

Den digitala agendan tar upp robusthet som en punkt under målet om infra- struktur. Agendan pekar på att LEK ställer vissa grundläggande krav på ope- ratörerna men inte omfattar alla de robusthetsinsatser som krävs för minskad sårbarhet.18

Agendan understryker att merparten av alla insatser för robust elektronisk kommunikation sköts av marknaden själv. Samtidigt finns det åtgärder som kan vara viktiga ur ett helhets- och samhällsperspektiv men som ingen enskild marknadsaktör har ansvar för. Det kan exempelvis vara fråga om att bygga förbindelser som är särskilt viktiga för att minska driftsavbrott i glesbygd eller underhållavcentralalokalerförvitaltekniskutrustning,tillexempelbergrum.

Ett effektivt arbete med kontinuerliga robusthetshöjande åtgärder som ger optimal utdelning kräver enligt den digitala agendan fortsatt samarbete mellan

2016/17:RFR1	2.DAGENS MÅL OCH TÄCKNINGSKRAV
	offentligaaktörerochmarknadensaktörersamtstabilfinansieringavverksam-
	heten.
	Villkor för finansiering inom landsbygdsprogrammet
	Det finns krav på robusthet och driftsäkerhet i landsbygdsprogrammet för pe-
	rioden 2014 2020.19

2016/17:RFR1

3. Uppkopplingsmöjligheter, mobiltäckning och robusthet i dag

Sammanfattning av uppkopplingsmöjligheter och mobiltäckning i dag

–Flerochfleravstårfrånatthaenfasttelefon,ochungefärhälftenavsvens- karna väljer att enbart ha mobiltelefon. Av dem som ändå har en fast tele- fon väljer numera hälften ip-telefoni. Internettelefonin ökar också.

–Det finns yttäckning för mobil taltelefoni på ungefär 85 procent av landets yta. Yttäckningen varierar dock mellan 66 och 99 procent i olika län.

–Det finns fortfarande större täckningsluckor, framför allt i områden där få vistas. Det finns även mindre täckningsluckor i områden där många vistas.

–PTS menar att det finns två sanna bilder av mobiltäckningen. Den ena bil- den visar en stark utveckling där nya nät byggs och täckning och kapacitet blir allt bättre. Samtidigt vittnar konsumenter om att det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa i näten.

–61 procent av hushållen och 54 procent av arbetsplatserna har tillgång till fiberuppkoppling. Tillgången ser dock mycket olika ut i olika delar av lan- det. Utanför tät- och småorter är andelen 21 procent av hushållen och 25 procent av arbetsställena.

–69 procent av befolkningen och 58 procent av arbetsplatserna har tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s. Utanför tät- och små- orter är andelen dock endast 21 procent av hushållen och 25 procent av arbetsställena.

–Täckning för mobilt bredband finns framför allt där befolkningstätheten är hög. Fler personer i glesbygd upplever problem med att surfa mobilt.

–Internationellt sett är tillgången till bredband god i Sverige, men skillna- derna är stora inom landet. Efterfrågan och förväntningarna på snabbt bredband är också höga. En utmaning är utbyggnaden av accessnät till glest befolkade delar av landet.

–Det finns en risk för att delar av landet blir avskurna vid skador i näten. Tekniska fel och brister är de vanligaste incidenterna inom området elektroniska kommunikationer. Brand i särskilt viktiga försörjningstunn- lar, nationella elavbrott och tillgänglighetsattacker bedöms vara de största hoten mot elektroniska kommunikationer.

–MSB harpekat påatt myndigheter,länochkommunerär mycketberoende av elektronisk kommunikation, samtidigt som det inte sällan saknas ana- lyser av hur robust deras kommunikation är. MSB menar att det behövs dedikerade frekvenser för samhällsviktig kommunikation i 700 MHz-ban- det.

–Bredbandsforum har pekat på brister inom området robusthet och driftsä- kerhet. En ny branschstandard för anläggning av fiber antogs i juni 2016.

2016/17:RFR1	3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG
	Hur ser då möjligheterna att ringa och surfa ut? Kapitlet inleds med uppgifter
	om taltjänster för mobiltelefoni. Efter det redovisas tillgången till bredband
	totalt, tillgången till trådbunden uppkoppling, tillgången till trådlös uppkopp-
	ling och tillgången till snabbt bredband. En redovisning ges av situationen för
	samhällsviktig verksamhet. Kapitlet avslutas med en beskrivning av it-infra-
	strukturens robusthet.

Telefoni

En övergång till digital telefoni

Den fasta telefonin minskar

Sedan flera år väljer allt färre att ha ett abonnemang på traditionell kretskopp- lad telefon. Antalet abonnenter halverades under perioden 2010 till 2015 och är nu under två miljoner.20 Telia Sonera fortsätter att avveckla delar av det gamla kopparnätet och ersätter det med teknik via fiber- eller mobilnätet (ar- betet går under namnet ”framtidens nät”).

Ip-telefonin ökar

Allt fler går över till ip-telefoni (kallas också VoIP, Voice over Internet Pro- tocol).Meddetmenastelefoniviaenanslutningtillenoperatörsip-nät.Abon- nenten kan använda en vanlig fast telefon som via en adapter kopplas till en bredbandsanslutning.Mankanocksåanvändaensärskildip-telefonsomkopp- las direkt till bredbandsanslutningen. År 2015 var ungefär hälften av alla pri- vatabonnemang på fast telefoni ip-baserade (1,8 miljoner abonnemang). An- talet ip-baserade abonnemang har ökat stadigt under de senaste åren, men till- växttakten har nu börjat avta.21

Statistik över de nordiska och baltiska länderna visar att Sverige uppvisar den största ökningen vad gäller ip-telefoni. Mer än vart tredje svenskt hushåll har ett ip-telefoniabonnemang. Mer än var åttonde svensk har ett sådant abon- nemang. Finland toppar dock listan när det gäller antal mobilabonnemang per person samt mobildataförbrukning. Finländarna konsumerar nästan 5 GB per person och månad. Sverige ligger på andra plats med drygt 3 GB per person och månad.22

Under 2013 lanserades en ny tjänst på den svenska marknaden, bredband via en satellit i Ka-bandet, och PTS har utvärderat om tjänsten kan anses lik- värdig med traditionella tjänster för fast telefoni. Slutsatsen är att ip-telefoni över satellitbredband kan vara ett alternativ till traditionell satellittelefon. Tjänstenärbilligare,ochabonnentenfårbådebredbandsanslutning medhögre hastighet och möjlighet till fungerande taltjänster.23

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

Fler använder internettelefoni

Även användningen av internettelefoni blir vanligare. Med internettelefoni menas samtal som förmedlas över det publika internet via ett mjukvarupro- gram i terminalen. De vanligaste tjänsterna kallas Skype, Facetime och Viber. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) hade 49 procent av befolkningen mellan 16 och 74 år använt internettelefoni under första kvartalet 2014.24

Många har enbart mobiltelefon

Mångaväljerocksåattenbartanvända mobiltelefon.År2015valde48procent av svenskarna att enbart ha mobiltelefon. År 2013 var motsvarande andel 30 procent.25 Antalet mobilabonnemang uppgick till ungefär 14 miljoner det första halvåret 2015, vilket är samma nivå som de senaste två åren. Antalet mobilabonnemangsomanvändsförenbartsamtalstjänster minskarsedanflera år. I stället ökar framför allt abonnemang med mobilt bredband som tilläggs- tjänst.26 Överhuvudtagetminskarkonsumenternasefterfråganochbetalnings- vilja för traditionella rösttjänster medan efterfrågan på data ökar.27

Det finns i dag omkring 40 mobiloperatörer i Sverige. Fem av dessa äger nät (3, Net1, Tele2, Telenor och Telia).28

I dag används 4G-nätet enbart för mobilt bredband. 4G i 800 MHz-bandet stödjer i dag ip-telefoni. Under 2016 kommer teknik för stöd till mobiltelefoni i 4G. 4G blir dåalltså ett mobiltelefoninät utöver att vara ettdatanät. Röstsam- tal via 4G-nätet kallas även VoLTE (Voice over LTE).29 Allt fler abonnemang använder tjänster i 4G-näten. Nästan 5 miljoner av mobilabonnemangen hade använt tjänster i 4G-näten, vilket är en ökning med 67 procent på ett år.30

Det skickades 13 miljarder sms från mobiltelefoner under 2014, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. Under första halvåret 2015 ökade dock antalet skickade sms för första gången på flera år. Förkla- ringen tros vara att fler abonnemang har en fast mängd sms som ingår.31

Taltelefonins täckning och kvalitet – två sanna bilder

Operatörerna visar oförändrad täckning

PTS samlar statistik om mobila tal- och datatjänster. Den senaste kartlägg- ningengäller2015ochbyggerpåoperatörernasegnaunderlag,vilkautgårfrån ett antal grundläggande antaganden. Kartläggningen utgår till exempel från antagandet att mobiltelefonen hålls i handen eller mot huvudet.

Enligt statistiken fanns det 2015 täckning för mobil taltelefoni på ca 85 procent av landets yta. År 2014 var motsvarande siffra 83 procent. Skillna- derna är fortfarande relativt stora mellan olika län. I flera län (bland annat Stockholms, Blekinge och Skåne län) var yttäckningen 99,9 procent. I Norr- botten var däremot yttäckningen 66 procent och i Jämtlands län 77 procent.32

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

Generellt god täckning, men det finns luckor

PTS menar i sin analys att dagens mobiltäckning generellt sett är bra. Den uppfyller i hög grad kraven på täckning i de områden där många personer ofta vistas, såsomtätorter, längs vägar eller i fritidsområden. Vidare menar PTS att analysen visar att majoriteten av de brister i täckningen som trots allt existerar i områden där konsumenter ofta vistas är i form av lokala, ofta relativt små, täckningsluckor. Inte sällan är täckningsluckorna lokaliserade alldeles nära en tätort eller en del av ett relativt välbefolkat område. Ofta finns även en relativt närbelägen basstation, men problem uppstår när topografin lokalt blockerar signalen. Omtäckningsluckan är liten har operatörerna troligtvis gjort bedöm- ningenatteninvesteringienny basstationförattåtgärdatäckningsbristeninte kan motiveras kommersiellt.33

Stickprovsundersökning pekar på brister i operatörernas täckningskartor

PTS fick 2013 i uppdrag av Näringsdepartementet att göra stickprovsunder- sökningar för att undersöka om operatörernas täckningskartor stämmer och hur den faktiska åtkomsten till tal- och datatjänster ser ut.34

PTS mätte av taltäckningen hos fyra operatörer (Telia, Tele2, Telenor och 3) på tio platser i olika delar av Sverige 2013. För att efterlikna en verklig situationsåmycketsommöjligtanvändemanolikamobiltelefonersomärvan- ligt förekommande i stället för specifik mätutrustning.

Mätningen visade att överensstämmelsen mellan operatörernas utlovade täckning och den uppmätta täckningen skilde sig åt mellan de olika operatö- rerna. Telia levde upp till eller överträffade den täckning som de presenterade påsinwebbplatsinioavtiomätområden.Operatören3redovisadeentäckning som överensstämde med PTS mätningar i fyra av de tio mätområdena. Opera- törerna Tele2 och Telenor levde endast upp till den presenterade täckningen i ett av tio mätområden.

PTS gjorde dessutomuppkopplingsförsök för taltjänster med sex olika mo- biltelefoner. PTS kunde här se en tendens till att smartmobilerna presterade något sämre än de traditionella mobiltelefonerna.

Åtta av tio användare nöjda med uppkopplingen

PTS ställer varje år frågor till allmänheten om deras användning av telefoni ochinternet.Andelensomanseratttäckningenimobilnätenärgodökar,enligt den senaste undersökningen. År 2015 menade 8 av 10 att täckningen var god, mot75procenti2013årsundersökning.Bästansågstäckningenvarautomhus, och sämst i bilen.35

De som bor i storstäder gav bäst betyg åt täckningen, men även i glesbygd tyckte de flesta svarande att täckningen är god.

Majoriteten av mobilanvändarna har någon gång drabbats av problem när de har ringt med sin telefon. De vanligaste problemen är att samtalet bryts, att ljudkvaliteten är låg eller att det är svårt att ringa ut.36

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

Klagomål på avbrott och problem med täckning

PTS tar även emot och sammanställer missnöje från konsumenter. Under det andra kvartalet 2016 toppade problem med avbrott och täckning listan. Det gällde avbrott i fasta bredbandstjänster och problem med täckning för mobila tjänster. PTS skriver i sin rapport att en del av klagomålen som rör täckning kan bero på att det blir trångt när många använder mobilnäten samtidigt. PTS skriver också att en annan del av klagomålen som rör täckning kan bero på Telias nedläggning av kopparnätet i områden där det saknas god mobiltäck- ning. På tredje plats hamnade problem med tillgång till fast telefoni och bred- bandviadetfastatelekabelnätet.Deflestaklagomålenhandladeomanslutning till fibernätet och prisnivån för anslutningen.37

PTSgjorde2014bedömningenattdetnäststörstaproblemetförkonsumen- terna(efterbristandetransparensiinformationompriserocherbjudanden)var problem med de elektroniska kommunikationstjänsternas kvalitet. Det gäller både bristande täckning och avbrott.38

Svenskt Kvalitetsindex pekar på att kundnöjdheten hos privata mobiltele- fonikunder har minskat stadigt sedan 2009. År 2015 kunde man även se att kundernas förväntningar på tjänsterna minskat betydligt jämfört med tidigare år. Detta tolkas som att det tidigare upplevda ”överlovandet” från mobiltele- fonbranschen nu synats av kunderna.39

PTS – två sanna bilder av mobiltäckningen

PTS menar i en samlad bild att tillgången till telefoni i Sverige på en övergri- pande nivå är mycket god. PTS menar att deras undersökningar visar att kon- sumenternagenerelltsettärnöjda medtillgångentill mobiltelefoni.Likasåhar operatörerna i huvudsak uppfyllt de utbyggnads- och täckningskrav som PTS har ställt upp. Det finns både en hög befolkningstäckning och en hög yttäck- ning i landet.40

PTS kan också konstatera att det fortfarande finns behov av bättre täckning i mobilnäten. Det förekommer större täckningsluckor där människor mycket sällan befinner sig. Det finns stora delar i landet som är mycket glest befol- kade, i synnerhet Norrlands inland och fjälltrakterna. Det är mer kostsamt för operatörerna att bygga nät i dessa områden eftersom det ofta saknas grundläg- gande infrastruktur, som exempelvis el och vägar, där operatörerna skulle be- höva bygga basstationer för att förbättra täckningen. Samtidigt är efterfrågan svag i dessa områden, vilket ger sämre lönsamhet.

Det förekommer också mindre täckningsluckor i områden som i övrigt har mobiltäckning. Problemen finns alltså inte bara i områden i glesbygd utan kan även gälla vissa vägsträckor, platser med speciella geografiska förhållanden samt mobil inomhustäckning. Behoven av bättre täckning och högre kapacitet finns med andra ord på platser i hela landet. Konsumenternas förväntningar på täckning är också höga.

2016/17:RFR1	3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG
	PTS menar därför att det finns två bilder av mobiltäckningen och att båda
	är sanna. Den ena bilden visar en stark utveckling där nya nät byggs och täck-
	ning och kapacitet blir allt bättre. Samtidigt vittnar många konsumenter omatt
	det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa i näten.
	Det finns flera orsaker till att mobiltäckningen på vissa platser inte upplevs
	vara tillräcklig. Mobiltelefoner används inte bara till tal och sms utan även till
	exempelvis banktjänster, spel och strömning av video, varför fler är uppkopp-
	lade allt oftare och längre tid, vilket ökar trafiken i näten och kan skapa kapa-
	citetsproblem. Dagens smartmobiler har också ofta sämre radioegenskaper än
	traditionellamobiltelefoner,vilketipraktikengerdenenskildaanvändarenun-
	gefär 20 procent mindre täckningsområde. Från konsumenternas sida finns
	också förväntningar på att kunna använda samma tjänster vid mobil använd-
	ning som med trådbunden. PTS menar att det i viss utsträckning beror på att
	operatörernaharskapatorealistiskaförväntningarpåsinatjänstergenomöver-
	drifter om täckningen i sin marknadsföring.

Möjligheter till uppkoppling

Detkanknappastkommasomnågonöverraskningattdatatrafikenidesvenska mobilnäten ökar. Ökningen mellan första halvåret 2014 och samma tid 2015 var 37 procent, vilket är större än ökningen under motsvarande period året innan (31 procent). Smartmobilerna står för en allt större andel av den mobila datatrafiken i mobilnäten.41

Uppkoppling och tillgänglighet – vad är det?

Det finns många olika tekniker för att koppla upp sig

Enbredbandsuppkopplingkanskepåmångaolikasätt.PTSharisinastatistik- redovisningardefinieratolikasortersinternetanslutningar.PTSpåpekarattde- finitionernarevideraskontinuerligtsåattdeärifasmedutvecklingenpåmark- naden. Man påpekar också att det saknas vedertagna definitioner av flera be- grepp, vilket ofta leder till att uttrycken blandas ihop.42

En fast anslutning sker från en fast punkt. En fast anslutning kan ske via det traditionella telenätet, kabel-tv-nätet, fibernätet, satellit eller fast radio. En fast anslutning kan också vara att ansluta till mobilnätet från en fast punkt, till exempel hemifrån.

En fast anslutning kan vara såväl trådbunden som trådlös. En fast och tråd- bunden anslutning syftar på anslutning via det traditionella telenätet, kabel-tv- nätet eller fiber. En fast och trådlös anslutning avser anslutning via satellit eller fast radio.

En mobil anslutning syftar på uppkoppling via mobilnäten (2G, 3G eller 4G), alltså när man surfar utan att ansluta med hjälp av wifi. Bredband via mobilnäten kan användas både somfast bredband (till exempel när man surfar hemifrån) och som mobilt bredband (till exempel när man åker buss).

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

En trådlös anslutning kan alltså syfta dels på en mobil anslutning, dels på satellitradio eller fast radio.

En uppringd anslutning sker med hjälp av det fasta telefonnätet via ett mo- dem.

Definition av tillgänglighet

För att kunna mäta tillgängligheten måste den definieras. PTS har i uppdrag att beskriva och analysera den faktiska och möjliga tillgängligheten till bred- band. I sina mätningar definierar PTS tillgång till bredband som att ett inter- netabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe. Ett ex- empel på en särskild kostnad (som alltså inte ska behövas enligt definitionen) är installation av fiber från tomtgränsen till huset. Installation av en antenn på taket för att förbättra mottagningen för mobilt bredband räknas dock inte som en särskild kostnad.43

Med PTS definition och om man räknar in samtliga tekniker för att få till- gång till internet (trådbundet och trådlöst) oavsett hastighetföruppkopplingen har 99,99 procent av Sveriges hushåll och arbetsställen tillgång till bredband. Tillgången till bredband utanför tätorter och småorter hade ökat från 99,96 till 99,98 procent från 2014 till 2015.44

Fast och trådbunden anslutning

Uppringd uppkoppling, kabel-tv och xDSL på tillbakagång

När internet kom var en vanlig lösning en uppringd anslutning. Datorn anslöt till det fasta telefonnätet med hjälp av ett modem. Uppkopplingen var dock långsamochgjordedetomöjligtattringatelefonsamtalsamtidigt.Teknikenär i dag omodern och på väg att fasas ut. År 2015 fanns det endast 72 000 sådana abonnemang, vilket motsvarar ungefär 1/2 procent av alla internetabonne- mang.45

Tidigare var xDSL den vanligaste formen av fast internetanslutning. XDSL använderocksådettraditionellatelefonnätetskopparkabelmengördetmöjligt att ringa samtidigt. Informationen från datorn omvandlas till elektriska impul- ser som via ett modem skickas genom telefonkablarna. En nackdel med upp- koppling via telefonnätet är att överföringshastigheten och kvaliteten på upp- kopplingen avtar med avståndet till telefonstationen. Uppkoppling med xDSL minskar sedan flera år tillbaka. I tätorter har så gott som samtliga hushåll och arbetsställen möjlighet att koppla upp sig med xDSL. Utanför tät- och småor- ter är motsvarande andel ungefär 85 procent.46

Uppkoppling via de äldre kabel-tv-näten (med koaxialkabel) fungerar av tekniskaskälbästnäravståndenärkortaeftersomhastighetenföröverföringen avtar med avståndet till närmaste nod. Uppkoppling med den sortens kabel-tv- nät används därför nästan uteslutande i tätortsområden och har en mycket be- gränsad utbredning i områden utanför tät- och småort. 42 procent av hushållen

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

och 28 procent av arbetsställena i tät- och småorter kan koppla upp sig via kabel-tv. Motsvarande andel i övriga landet är mindre än 1 procent.47 I dag är dock stora delar av kabel-tv-nätet uppbyggda av fiberanslutningar som inte påverkas av avståndet, och skillnaden mellan moderniserade kabel-tv-nät och rena fibernät är i många fall försumbar.

Under 1900-talet påbörjades utbyggnaden av fiber, och sedan 2014 är fiber den vanligaste accesstekniken för fast bredband.

Diagram 1 Antal abonnemang på fasta internettjänster

Källa: PTS (2014) Svensk telemarknad 2014, s. 24.

En fragmenterad fiberutbyggnad

Fiber är den teknik som normalt ger högst prestanda och som av den anled- ningen är lämplig för mycket kapacitetskrävande tjänster och för att leverera flera bredbandstjänster över samma uppkoppling. Överföringshastigheten minskar inte heller med avståndet.

Utbyggnaden av fibernäten har i Sverige genomförts av en rad aktörer av olika storlek och med skiftande verksamhetsområden. Slutanvändare i mer glesbebyggda områden, där det kommersiella intresset av att anlägga fiber har varit svalare, har ofta tagit saken i egna händer. Genom att gå samman i fiber- föreningar (som ofta kallas byalag) har man genomfört en omfattande utbygg- nad av fiber.48

Många kommuner såg tidigt behovet av att ha ett eget nätverk för de behov som den kommunala verksamheten har. I takt med medborgarnas ökade efter- frågan på fiber började många kommuner att tillgängliggöra näten för fler. Ut- vecklingen fick i sin tur många traditionella operatörer att snabba på sina in- vesteringar i fibernät.

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

SammantagethardessaolikaaktörerbidragittillattskapaettfibernätiSve- rige. Utvecklingen kan karakteriseras som ”bottom-up” och har inte följt nå- gon samordnad eller strukturerad plan. Den ”oordnade” utbyggnaden anses ha bidragit till en relativt snabb övergång från koppar- till fibernät i Sverige och till en heterogen men dynamisk nationell infrastruktur. Fibernätet karakterise- ras i dag av nät med olika geografisk utbredning och många olika ägare.

Stora skillnader i tillgång till fiber

Närmare 2/3 av hushållen (61 procent) hade tillgång till bredband via fiber 2015. Motsvarande andel för landets arbetsställen var 54 procent. I områden utanför tät- eller småorter var dock motsvarande andel 21 respektive 25 pro- cent.49 Till bilden hör att 11 procent av hushållen befinner sig inom 50 meter från en fiberansluten byggnad. PTS menar att det indikerar att förutsättning- arna är goda för att den faktiska tillgången till fiber ska öka ytterligare de närmaste åren.50

Diagram 2 Tillgång till fiber 2015

Tillgång till bredband via fiber

100

Totalt	I tätort och småort		Utanför tätort och
			småort
	Hushåll	Arbetsställen

Källa: PTS.

Det är svårt att studera utvecklingen över tid eftersom PTS t.o.m. 2014 redo- visade andel av befolkningen och fr.o.m. 2015 redovisar andel av hushållen. Skälet är att den nya mätmetoden är mer detaljerad och dessutom stämmer bättre överens med regeringens bredbandsmål.51 År 2014 hade 54 procent av befolkningen tillgång till bredband via fiber. Motsvarande andel för landets arbetsställen var 49 procent 2014. I områden utanför tät- eller småorter var motsvarande andel 13 respektive 16 procent 2014.52

Det finns stora geografiska skillnader i tillgången till fiber. Glest befolkade länsomVästerbottenochNorrbottenutmärkersigsomjämförelsevisfibertäta, medan fibertäckningen är betydligt lägre i de mer tätbefolkade Kalmar och Blekinge län. Stockholmslän är det län där störst andel hushåll har tillgång till fiber. Den kommun som har störst andel hushåll och arbetsställen med fiber är

2016/17:RFR1

2016/17:RFR1	3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG
	Sundbyberg. I Gotlands län ökar tillgången till fiber mest. Även i Kalmar län
	har ökningen för hushållen varit stor.53
	De lokala variationerna kan delvis förklaras av skillnader i hur de statliga
	bidragspengarna för nyförläggning av it-infrastruktur, som betalades ut under
	första hälften av 00-talet, användes i olika delar av landet. Förklaringarna kan
	också hittas i hur aktörerna har byggt ut sina nät. I vissa områden prioriterades
	att fiberansluta telestationer för att snabbt kunna erbjuda xDSL med hög över-
	föringshastighet. På andra håll – särskilt områden med en tradition av lokalt
	engagemang, exempelvis i form av byalag – gavs stödet i stället odelat för att
	fiberansluta fastigheter.54
	Ungefär 1/3 av enfamiljshusen har tillgång till bredband via fiber, jämfört
	med ungefär 80 procent av hushållen i flerfamiljshus. Ytterligare ungefär 15
	procent av enfamiljshusen finns i närheten av redan fiberanslutna hus. Både
	antalet fiberanslutna enfamiljshus och antalet sådana som potentiellt kan
	komma att ansluta sig ökar snabbt. Det finns en stor efterfrågan och en hög
	betalningsvilja hos villahushållen att få fastigheten ansluten till ett fibernät.
	Likaså finns en stor investeringsvilja hos många nätägare att bygga och leve-
	rera fiber till enfamiljshus. Problemet är snarast att det är svårt att hinna bygga
	ut i takt med den höga efterfrågan. Förenklade tillståndsprocesser och samför-
	läggning skulle kunna öka utbyggnadstakten, menar PTS.55
	Färre i glesbygd har tillgång till trådbunden uppkoppling
	År 2015 hade 99 procent av befolkningen och 98 procent av arbetsställena
	tillgång till bredband via någon sorts trådbunden teknik för uppkoppling
	(xDSL, kabel-tv eller fiber). Tillgången i områden utanför tät- eller småorter
	låg strax över 90 procent. Tillgången till trådbundna accesstekniker var lägre
	2015 än 2014, både i och utanför tätorter. Minskningen berodde framför allt
	på att Telia under 2015 avvecklade ett antal telestationer som tidigare försåg
	kunder med bredband via xDSL. Det län där tillgången minskade mest var
	Södermanlands län, följt av Hallands, Dalarna och Värmlands län.56
	Fast och trådlöst bredband
	I PTS bredbandskartläggning mäter man tillgången till fast bredband vid hus-
	håll och arbetsställen, det vill säga fasta punkter. PTS understryker att det inte
	får blandas ihop med tillgången till mobilt bredband som kan användas över-
	allt där det finns täckning (se nedan).
	God tillgång till fast uppkoppling via 3G och 4G
	Den totala tillgången till trådlöst bredband via 3G (HSPA) är över 99 procent,
	för såväl hushåll som arbetsställen och även utanför tät- och småorter.57
	År 2015 hade 99,99 procent av hushållen och 99,99 procent av alla arbets-
	ställen tillgång till bredband via 4G (LTE). Att tillgången är så hög för hushåll
	utanför tät- och småorter beror enligt PTS framför allt på att Net1 har övergått

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

till en ny teknik i 450 MHz-bandet (från CDMA 2000 till LTE). Eftersom 450 MHz-bandet har goda yttäckningsegenskaper har övergången fått tydliga ef- fekter på den totala LTE-tillgången.58

Satellit, fast radio och ”trådlös fiber”

Det finns möjlighet att få tillgång till bredband via satellitteknik sedan 2013. Satellit somaccessteknik ingår dock inte i den senaste kartläggning somgjorts av PTS eftersom den är heltäckande och i princip når alla hushåll och arbets- ställen. PTS gör bedömningen att det är sannolikt att alla hushåll och arbets- ställen somi kartläggningen för 2015 uppges sakna bredband har möjlighet att få bredband via satellit.59

Ijuni2015konstateradePTSattdetfanns11 000abonnemangpåövrigfast bredbandsanslutning, som PTS anger är ”bl.a. fast radio och satellit”.60

Mobilt bredband

Mobilt bredband för att till exempel surfa i mobilen

Mobil bredbandstäckning avser tillgång till mobilt bredband som kan använ- das överallt där det finns täckning. Mobilt bredband används till exempel när man surfar med en smartmobil utan att ansluta till wifi.

PTSutgårisinamätningarfrånensituationdärenhandburenterminalhålls i handen eller nära kroppen. PTS skiljer mellan yttäckning, som avser geogra- fisk täckning av svensk landyta, och befolkningstäckning, som avser andel av den permanenta befolkningen.61

Stora skillnader i yttäckningen

PTS statistik för tillgången till mobila nät visar att det 2015 fanns bredbands- täckning med minst 1 Mbit/s för 65 procent av landets yta, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2014. Yttäckningen för 10 Mbit/s är ungefär lika stor, 64 procent, vilket är en ökning med 14 procent på ett år. Variationen är dock stor. I Stockholms län är yttäckningen 99 procent, men i Norrbottens län endast 40 procent. Yttäckningen för 30 Mbit/s är fortfarande liten, knappt 3 procent. Även här är skillnaderna mellan olika delar av landet stora: i Stock- holms län är täckningen 26 procent, i Norrbottens, Jämtlands och Västerbot- tens län mindre än 0,5 procent.62

Demobilabredbandsnätenbyggsframföralltdärmångamänniskorboroch arbetar. Täckningen i andel av befolkningen blir därför betydligt högre än yt- täckningen. Befolkningstäckningen för 10 Mbit/s är 98 procent eller mer i alla län. I hela landet är befolkningstäckningen för 30 Mbit/s 71 procent, vilket är en ökning med 11 procentenheter på ett år. Stockholm ligger i topp med 93 procent. Lägst befolkningstäckning med 30 Mbit/s finns i Jämtland (30 pro- cent) samt Gotlands och Blekinge län (46 procent). Ökningen var störst i Väs- ternorrlands län, som ökade med 29 procentenheter på ett år.63

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

Större problem på landsbygden

När PTS ställde frågor till allmänheten visade det sig att 85 procent av mobil- telefonanvändarna har surfat på internet med sin mobil. Det vanligaste proble- met när man använder internet med mobilen är låg hastighet, att uppkopp- lingen bryts, långa svarstider samt att datamängden tar slut.64 Det finns stora skillnader mellan stad och landsbygd i uppfattningen om hur väl det fungerar attsurfa med mobilen.78procentavpersoneri storstadsregioner menarattdet fungerar bra att surfa med mobilen, mot 55 procent i glesbygdsregionerna.65

Stickprov visar på brister

PTSharävengjortstickprovsundersökningaravmobiladatatjänster.Mätning- arna gjordes på sju platser (Sundsvall, Arvidsjaur, Vilhelmina, Söderhamn, Säffle, Klockhammar och Linköping). Man undersökte genomsnittshastighet och maxhastighet och jämförde det med operatörernas utlovade ”upp-till-has- tighet” (högsta hastighet som kan uppnås på en specifik plats).66

Stickprovsmätningarna av datahastigheter antydde att varken de uppmätta medelhastigheterna eller de uppmätta maxhastigheterna nådde de av operatö- rernas angivna upp-till-hastigheterna. Den uppmätta medelhastigheterna mot- svaradeendastica1/4avfallendeupp-till-hastighetersomoperatörernaanger på sina täckningskartor. De uppmätta maxhastigheterna stämde något bättre överens med operatörernas angivna upp-till-hastigheter. Ungefär 1/3 av mät- ningarna nådde upp till de hastigheter som angavs på operatörernas täckning- skartor.

Bilden nedan visar mätningen som gjordes i Sundsvall.

Diagram 3 Mätning av datahastighet.

Källa: PTS.

Bredband med olika hastigheter

Det finns alltså så gott som alltid överlappande tekniker för uppkoppling i de områden där det finns befolkning eller arbetsställen. Men minst lika viktigt

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

som att kartlägga var det finns tillgång till bredband är att undersöka hur snabbt bredband som kan erbjudas i ett visst område.

Så gott som alla kan få upp till 10 Mbit/s

PTS mäter tillgången till 1, 3, 10, 30 och 100 Mbit/s. 99,99 procent av hushål- len och arbetsställena i Sverige har möjlighet att köpa ett internetabonnemang med 1, 3 eller 10 Mbit/s. Jämfört med det föregående året i mätningen ökade tillgången både i och utanför tät- och småorter. Den högsta ökningen skedde utanför tät- och småorter och orsaken var framför allt den fortsatta utbyggna- den av LTE i andra band än 450 MHz.67

Fler utanför tät- och småorter har fått tillgång till 30 Mbit/s

När man kommer upp i högre överföringshastigheter blir skillnaderna större. I tät- och småorter har 94 procent av hushållen tillgång till minst 30 Mbit/s, medan andelen är 36 procent utanför tät- och småorter. Andelen arbetsställen är 92 procent i tät- och småorter och 39 procent utanför.68

Det har skett en tydlig ökning av tillgången till minst 30 Mbit/s utanför tät- och småorter sedan 2014. Anledningen är framför allt att fler har fått tillgång till bredband via LTE i 1 800- och 2 600 MHz-banden.

Diagram 4 Tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s

Bredband minst 30 Mbit/s

100

Totalt	I tätort och småort		Utanför tätort och
			småort
	Hushåll	Arbetsställen

Källa: PTS.

Ojämn tillgång till riktigt snabbt bredband

Den andel som har tillgång till riktigt snabbt bredband, minst 100 Mbit/s, är ännu mindre utanför tät- och småorter: 21 procent av hushållen och 25 procent av arbetsställena. Anledningen är att bredband över 100 Mbit/s under gynn-

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

samma omständigheter och 50 Mbit/s i bråd timme i praktiken kräver upp- koppling via fiber eller kabel-tv-nät. I tät- och småorter är andelen med till- gångtill100Mbit/s74procentavhushållenoch67procentavarbetsställena.69

Diagram 5 Tillgång till snabbt bredband

Bredband minst 100 Mbit/s

100

Totalt	I tätort och småort		Utanför tätort och
			småort
	Hushåll	Arbetsställen

Källa: PTS.

Ökning tack vare fler fiberanslutna småhus

Sammanlagt hade 67 procent av alla hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2015, vilket är 6 procentenheter mer än året innan. Ök- ningen berodde framför allt på utrullning av fiber i områden med främst enfa- miljshus. Antalet fiberanslutna småhus ökade med hela 81 procent mellan 2014 och 2015. Det innebar att 1/3 av alla småhus var fiberanslutna hösten 2015.70

Andelen hushåll med snabbt bredband är nu 69 procent. Även om öknings- takten numera är snabbare på landsbygden än i tätorter fortsätter gapet mellan tätorter och glesbygd att vara stort.

Störst ökning i tillgången till snabbt bredband hade Gotlands län, Kalmar län och Värmlands län mellan 2014 och 2015. Anledningen var i alla dessa områden en fortsatt utbyggnad av fibernätet.71

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

Diagram 6 Andel hushåll med tillgång till mycket snabbt bredband

Andel befolkning/hushåll* med tillgång till 100 Mbit/s

100

2011	2012	2013	2014	2015
Totalt			I tätort och småort
Utanför tätort och småort

* År 2015 avser tillgången för hushåll, åren innan 2015 avser befolkning. Källa: PTS.

Diagram 7 Andel arbetsställen med tillgång till mycket snabbt bredband

Andel arbetsställen med tillgång till 100

Mbit/s

100

50
0
0
2011		2012	2013	2014	2015
	Totalt			I tätort och småort

Utanför tätort och småort

Källa: PTS Bredbandskartläggning 2015.

Samhällsviktig verksamhet

Särskilda gruppers behov

De nordiska telekommyndigheterna har påpekat att vissa särskilda gruppers behov av uppkoppling kan behöva lyftas fram framöver. Det kan gälla perso- ner med funktionsnedsättning eller äldre. Gruppen äldre kommer att växa, och de kommer i allt högre grad att vara digitalt kompetenta, samtidigt som allt fleroffentligaochkommersiellatjänsterkräveruppkoppling.Detbehöverdär- för göras en analys av hur dessa gruppers behov ser ut och hur de kan tillgo- dosespåettsåeffektivtsättsommöjligt.Enligtmyndigheternaärförmodligen regleringsverktyg som berör alla leverantörer att föredra, eftersom det ger dessa användargrupper ett brett urval av tjänster till konkurrenskraftiga pri- ser.72

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

Rakel

Rakel är ett kommunikationssystem för säker kommunikation inom och mel- lanmedarbetareinomsamhällsviktigaverksamheter.Rakelanvändsavmerän 500 organisationer. MSB har i uppdrag att införa, förvalta ochutveckla Rakel.

MSB samlar olika myndigheters analyser av sårbarheter och risker, och två sårbarheter med Rakel har då framkommit. Det ena är att kommunikation med Rakel inte är möjlig över gränsen till Norge. Detta påverkar förmågan att han- tera händelser över gränsen. Det andra är att Länsstyrelsen i Västmanlands län utifrånsinaerfarenheteravskogsbranden2014 menarattRakelintepåettfull- gott sätt bidrar till att öka förmågan. Framför allt handlar det om att de natio- nella riktlinjerna för nationell samverkan behöver utvecklas.73

För att utveckla förmågan att hantera händelser över gränsen med Norge pågår Nor-Swe ISI-projektet under tre år. Det sätter fokus på lednings- och samverkansmetodik och utbildning. Huvudsyftet är att säkerställa effektiv kommunikationövergränsensamtvidinsatserochuppdragivarandrasländer. Det norsk-svenska ISI-projektet avslutades med en större gemensam övning våren 2016 då framtagna gemensamma metoder för ledning och samverkan samt rutiner för alla involverade aktörers arbete användes.74

Under de närmaste åren kommer Rakel att moderniseras med ny utrustning och utökad kapacitet. 1/4 av alla basstationer och var tredje växel kommer att bytas ut. Dessutom görs stora investeringar i att ytterligare förbättra reserv- kraften i nätet. MSB menar att en uppgradering ytterligare kommer att för- bättra säkerhet, tillgänglighet och robusthet i Rakel.75

Rakel har inte i alla landsting säkerställts som en primär kommunikations- väg enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Möjligheterna att kommuni- cera och samverka vid en allvarlig händelse kan därför försvåras, menar MSB.76

MSB överlämnade den 18 mars sitt svar på ett regeringsuppdrag om vilka behovochkravsomblandandradeaktörersomidaganvänderRakelsystemet, som även kallas ”blåljusnätet” eller ”polisradion”, har av mobil ip-baserad kommunikation.77 I svaret förordar MSB en lösning som stegvis och på kort sikt ska komplettera Rakelsystemet. På längre sikt, när det finns en kommuni- kationslösning som är lika bra som eller bättre än Rakel, kan tekniken bytas ut.

För att aktörerna ska kunna utföra sina uppdrag behövs säkra system för såväl talkommunikation som mobila datatjänster. I dag används Rakelsyste- met framför allt för verksamhetskritisk talkommunikation inom samhällsvik- tig verksamhet, men även för viss datakommunikation.

Rakelsystemet har i dag begränsad kapacitet för datakommunikation, och därför ser MSB och andra aktörer inom samhällsviktig verksamhet att Rakel på sikt måste kompletteras med en kommunikationslösning med högre data- kapacitet.

Arbetet med att säkra framtida verksamhetskritisk tal- och datakommuni- kation för dessa aktörer måste förberedas nu. Rakelsystemet kommer att fort- sätta vara det system som används för verksamhetskritisk talkommunikation

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

under lång tid framöver. När det finns en annan teknisk lösning som erbjuder verksamhetskritiskt tal som är minst lika bra eller bättre än det som Rakel er- bjuder, kommer tekniken att bytas ut.

Under de närmaste åren kommer Rakel att moderniseras med ny utrustning och utökad kapacitet. En fjärdedel av alla basstationer och var tredje växel kommer att bytas ut helt. Dessutom görs stora investeringar för att ytterligare förbättra reservkraften i nätet. En uppgradering kommer att ytterligare för- bättra säkerhet, tillgänglighet och robusthet i Rakel.

Separata nät för samhällsviktig verksamhet

Av säkerhetsskäl finns det dessutom myndighets- och försvarsnät som ska kunna fortsätta användas om den fysiska eller logiska strukturen inte fungerar och som dessutom minskar risken för avlyssning och sabotage.

Swedish Government Secure Intranet (SGSI) är ett intranät som är logiskt separerat från det allmänna kommunikationsnätet internet. Myndigheter an- vänder SGSI som ett nätverk för utbyte av känslig information och minskar därmed it-säkerhetsrisker som hot och sabotage från enskilda personer, orga- niserad brottslighet eller främmande makt. SGSI är utformat för att klara höga krav på tillgänglighet och driftsäkerhet och medger krypterad kommunikation med andra aktörer som är anslutna till nätet. SGSI är anslutet till EU:s säker- hetsskyddade kommunikationsnät. MSB är systemägare och ansvarigt för samordning av SGSI.79

Även Försvarsmakten har egna nät, Försvarsmaktens Telenät (FTN) och Försvarsmaktens IP-nät (FMIP), som dock till stora delar är byggda på befint- ligfysiskinfrastruktur.NätensrobusthetochredundansäranpassadeefterFör- svarsmaktens behov, och trafiken går krypterad över Försvarsmaktens egen radiolänk eller trafikskyddad i hyrd fiber i privata nät. Försvarsmakten försör- jer sina egna nät med el.80

FTN är logiskt avskilt från de publika telenäten för att kunna fungera när publika nät utsätts för extrema påfrestningar och överbelastningar. FTN har tillkommitförattdemilitärakravenivissaavseendenärsåhögaattdepublika telenäten inte uppfyller dem. Ett annat viktigt skäl är att de publika telenäten finnsfrämstitätbefolkadeområdendärdenkommersiellaefterfråganärstörst, medan försvaret måste kunna verka i hela landet.81

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

God men ojämn tillgång

Sverige har god tillgång i ett internationellt perspektiv

Sverige ligger enligt EU-kommissionens mått på tredje plats bland EU- ländernavadgällerdigitalaanslutningar.Måttetbyggerpåensammanvägning av tillgång till fast bredband, mobilt bredband, hastighet och kostnadsnivå.82

Källa: EU-kommissionen, Digital Economy and Society Index.

Även om Sverige i ett europeiskt perspektiv ligger långt fram vad gäller bred- band påpekar EU-kommissionen att Sverige inte ligger i täten vad gäller nästa generations bredband i glesbefolkade områden.83

EnligtföretagetAkamaissenasterankningliggerSverigetvåaivärldenvad gäller genomsnittlig uppkopplingshastighet. Sydkorea leder med 20,5 Mbit/s medan Sverige har 17,4 Mbit/s. Genomsnittet för de 55 länder som ingår är 5,1.84 World Economic Forum placerar Sverige som trea i världen i sitt index sommäterolikaländersförmågaattdranyttaavIKTförökadkonkurrenskraft och ökat välstånd.85

Den svenska infrastrukturen är dock ojämnt fördelad och relativt otillräck- lig utanför storstadsregionerna, anser Internetstiftelsen i Sverige (IIS).86 Ut- redningen Bredband för Sverige in i framtiden menade att det finns flera an- ledningar till att bygga utbredband med hög överföringshastighet ur ett demo- kratiskt perspektiv. En anledning är att motverka digitala klyftor och skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden oavsett geografisk ort. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig för att få en fungerande vardag. Med tillgång till bredband med hög överfö- ringshastighet finns det förutsättningar för traditionella arbetsmetoder att för- ändras, nya tjänster och affärsmodeller att utvecklas och beteendemönster att förändras.87

Medieutredningen tar också upp att tillgången till it-infrastruktur är ojämnt fördelad:

De snabbaste mobila bredbandsnäten har främst byggts ut där, ’folk bor och verkar’, […]. Här syns tydligt hur dagens infrastruktur ofta ger orätt- visa förutsättningar för människor som valt att bo utanför tättbebyggda områden. På vissa håll äger dessutom privata aktörer infrastrukturen, här

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

finns en risk för missbruk av monopolliknande ställning. Inte minst med tanke på att denna infrastruktur inte bara bär medier och kultur utan kom- mer att, i det uppkopplade samhället, vara en förutsättning för en mängd möjligen än mer samhällskritiska funktioner, som vård och krisberedskap. Tillgångentillinfrastrukturenkommerdessutommedenprislapp,sominte alla kan betala.88

Accessnät i glest befolkade områden är en utmaning

Utredningenomeffektivareanvändningavstatensbredbandsinfrastrukturpre- senterade sitt slutbetänkande i januari 2016. Utredningen påpekar att alla som man talat med anser att den stora utmaningen och de stora kostnaderna ligger i att bygga ut accessnät (den sista biten fram till bostaden eller arbetsstället) i de mer glest befolkade områdena i landet. Stam- och mellanortsnät är med andra ord inte ett lika stort bekymmer. Utbyggnaden av accessnät underlättas dock förstås av en god tillgång till mellanortsnät.89

De hushåll och företag som återstår för att nå bredbandsmålen återfinns till stor del i mer glest befolkade områden eller områden från vilka det är långt att ansluta sig till ett stam- eller mellanortsnät. Det finns i dag inte någon samlad bild över var det saknas en marknadsdriven utbyggnad av mellanortsnät. 90 PTS arbetar med att sammanställa ett sådant underlag.91

Bredbandsstrategin – bredband till glesbygden

Bredbandsstrategin lyfte också fram att förutsättningarna för att bygga ut in- frastrukturärsämreideglestbefolkadedelarnaavSverige.92 Förattdehushåll och företag som finns i de mer glesbefolkade delarna av landet skulle få lik- nande möjligheter menade man att det fanns behov av riktade insatser. Rege- ringen ville fokusera på att skapa goda förutsättningar för samtliga aktörer att samverka och investera i bredband. Regeringen ville även stödja det engage- mang, den kompetens och den drivkraft som finns i landet hos enskilda, före- tag, lokala organisationer och kommuner att få tillgång till bredband.

Regeringens bedömning var att utvecklingen av trådlös teknik och mobilt bredband skulle komma att spela en central roll i glest befolkade områden. Även bredband via satellit kunde spela en roll i den yttersta glesbygden.

Hinder för bredband

En av Bredbandsforums arbetsgrupper publicerade en rapport 2011 om utma- ningar vid utbyggnad av bredband i hela landet. Utifrån en mängd intervjuer analyserade Bredbandsforum de största hindren för en fortsatt bredbandsut- byggnad. Man tog också fram en rapport om hur de identifierade hindren kunde undanröjas. Några av förslagen har sedan dess genomförts, till exempel har allt fler kommuner beslutat om bredbandsstrategier.93

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

Bristande överensstämmelse mellan efterfrågan och utbud

Verket för innovationssystem (VINNOVA), Energimyndigheten och Formas har tillsammans med en bred representation från internetsamfundet tagit fram en agenda för Sveriges framtida internet. I agendan skriver man att det råder en bristande överensstämmelse mellan efterfrågan och utbud på internetupp- koppling.Användarnaharhögt ställdakravpåkvalitet,funktionalitetochpris, men marknaden motsvarar inte förväntningarna. Faktorer som robusthet, till- gänglighet och säkerhet är sällan en del av produktbeskrivningen när man kö- per en tjänst, och det är svårt att jämföra olika leverantörers produkter. Som ett resultat säljs ofta internettillgång med referens till teoretiska maxhastig- heter utan några garantier för verklig kapacitet.94

SvensktKvalitetsindexmäterkundnöjdhetenhosbredbandsleverantörernas kunder. Kundnöjdheten bland privata bredbandskunder har sjunkit sedan 2012. En särskild utmaning för bredbandsbranschen är att man lätt lovar för mycket eller att man inte är tillräckligt tydlig i sina erbjudanden, vilket är en anledning till klagomål enligt Svenskt Kvalitetsindex. Svenskt Kvalitetsindex kan även se skillnader med hänsyn till typ av uppkoppling. Kunder som är uppkopplade via ADSL är betydligt mindre nöjda än de kunder som har sin uppkoppling via fiber.95

Robustheten

I takt med att allt fler tjänster sköts digitalt och att olika analoga system fasas ut blir beroendet av att mobiltelefoni och internet fungerar allt större. En snabb uppkoppling tjänar inte mycket till om ett längre strömavbrott omöjlig- gör kontakt med internet.

Bristande kvalitet i form av exempelvis avbrutna samtal eller långsamt bredband har diskuterats ovan. I avsnittet nedan tas enbart konsekvenser för samhället och på nationell nivå upp.

De största hoten mot elektroniska kommunikationer

Risk för att delar av landet blir avskurna

PTS menar att sårbarheten inom elektroniska kommunikationer har ökat till följd av en ökad fjärrstyrning och fjärrövervakning av den elektroniska kom- munikationen. Likaså pekar man på att delar av landet riskerar att bli avskurna vid skador i näten. Tekniska system för elektronisk kommunikation är dessu- tomofta placerade på platser som är relativt lättåtkomlig och de är geografiskt utspridda i landet, vilket gör dem än mer sårbara.96

PTS menar att det är särskilt angeläget att näten är säkra och robusta i gles- bygden där infrastrukturen ofta är begränsad. Eftersom det ofta finns relativt fåabonnenteridessaområdenharoperatörernasmåincitamentattsnabbtvidta åtgärdervideventuellastörningar.PTShardärförinlettettarbetemedattiden- tifiera områden med bristande robusthet.97

MSB pekar på att det svenska samhällets funktionalitet förutsätter att det finns en fungerande it-infrastruktur. Erfarenheter av inträffade it-incidenter

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

och it-relaterade kriser visar att det är viktigt att ha en organisation som är förberedd. MSB menar dock att övningar med fokus på storskaliga it-stör- ningar fortfarande är ett relativt omoget område och att metodiken för infor- mationssäkerhetsövningar behöver utvecklas ytterligare.98

Den digitala agendan menar att samhällets arbete för driftsäkerhet är nöd- vändigt för att vidmakthålla den stabilitet och säkerhet i internet- och teletra- fikensomiallthögreomfattningutgörenmycketviktigsamhällsinfrastruktur. I takt med samhällets ökande beroende av internet och telefoni minskar accep- tansen föravbrott,ochavbrotti internet-ochteletrafikenkanfå allvarligafölj- der för samhället.99

Vad är allvarliga negativa konsekvenser för samhället?

I risk- och sårbarhetsanalysen för elektronisk kommunikation 2015 identifie- rar och värderar PTS ett antal hot som kan få nationella konsekvenser. I risk- bedömningen beaktar PTS enbart de hot som kan ge upphov till mer allvarliga negativa konsekvenser för samhället och som alltså kan förväntas leda till mer allvarlig påverkan på befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden eller ge upphov till betydande skador på egendom och miljö. Däremot behandlasinte lokala och regionala avbrotteller händelser där enskilda eller ett mindre antal abonnenters personliga integritet påverkas negativt.100

PTS använder fyra villkor för att definiera vad som är ett allvarligt hot. Riskbedömningar görs för hot som uppfyller minst ett av följande villkor:101

•Hotet ska kunna leda till långvarigt avbrott i flera kommunikationstjänster som drabbar en övervägande del av landets befolkning.

•Hotet ska kunna leda till upprepade och långvariga avbrott somdrabbar en övervägande del av landets befolkning.

•Hotet ska kunna leda till långvarigt avbrott som påverkar en eller flera samhällsviktiga verksamheter av nationell betydelse samtidigt.

•Hotet ska kunna påverka informationstillgångar av betydande demokra- tiskt, ekonomiskt, miljömässigt eller på annat sätt samhälleligt värde ne- gativt.

Konfigurationsfel den vanligaste incidenten

Störreincidenterinomområdetelektroniskakommunikationerskarapporteras till PTS. Varje år inträffar mellan ett trettiotal och ett femtiotal händelser med betydande störningar och avbrott i elektronisk kommunikation som följd. Av dessa har endast en mindre del nationell påverkan.102

Ungefär hälften av de händelser som inträffade mellan 2012 och 2015 or- sakades av konfigurationsfel, ofta i kombination med andra fel eller brister. Efter det följde fel i hård- och mjukvara.

2016/17:RFR1

2016/17:RFR1	3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG
		I knappt hälften av fallen påverkades enbart mobila kommunikationstjäns-
	ter. Vid åtta händelser påverkades både fasta och mobila kommunikations-
	tjänster samtidigt. Fyra av händelserna påverkade mer än en operatör samti-
	digt.
		Huvuddelen av alla störningar och avbrott pågick en kortare tid, från några
	timmar upp till åtta timmar. Inga störningar eller avbrott varade längre än 21
	timmar mellan 2012 och 2015.
		Tillgänglighetsattacker svarar för huvuddelen av de händelser där flest
	abonnenter har påverkats. Störningarna och avbrotten till följd av tillgänglig-
	hetsattacker pågick vanligtvis mellan en och två timmar.
	Bränder, elavbrott och attacker de största hoten
	I sin bedömning av vilka som är de största hoten menar PTS att sju hotkatego-
	rier kan ge en mer betydande negativ påverkan.103 Dessa är
	1. brand i särskilda försörjningstunnlar
	2.	nationella elavbrott
	3.	Tillgänglighetsattacker

4. avbrott som orsakas av fel och brister i hantering 5. avbrott som orsakas av fel och brister i programvara 6. avbrott som orsakas av fel och brister i hårdvara 7. avbrott i särskilda förbindelser

Av dessa sju bedöms de tre första vara de allra största riskerna för den elektro- niska kommunikationen.

Försörjningstunnlar används i tätbebyggda områden, och flera tunnlar in- nehåller en särskilt hög koncentration av förbindelser som påverkar ett flertal olika kommunikationsnät och kommunikationstjänster. En omfattande brand i en sådan försörjningstunnel kan resultera i avbrott i flera eller samtliga förbin- delser med begränsade möjligheter till reparationer annat än efter lång tid. Samtidigt arbetar operatörerna aktivt för att minska påverkan på abonnenter genom olika typer av alternativa lösningar.

Nationella elavbrott är ovanliga. Varje år inträffar ett stort antal elavbrott, mendenabsolutamajoritetenavdessadrabbarettmindreantalnätanslutnings- punkter. Sannolikheten för ett långvarigt nationellt elavbrott bedöms som mycket låg. PTS pekar samtidigt på att det inte finns utvecklade rutiner för att prioritera återställningen av elförsörjning till tillgångar inom sektorn för elektronisk kommunikation som påverkar samhällsviktig verksamhet och på så sätt mildra konsekvenserna. PTS skriver också att befintliga stationära re- servkraftsystem har begränsad uthållighet och att antalet transportabla reserv- kraftsystem är begränsat. Trots stora osäkerheter och låg sannolikhet bedömer man därför att långvariga nationella avbrott innebär en medelhög risk.

Tillgänglighetsattacker som riktas mot informationstillgångars konfiden- tialitet bedöms kunna få stora konsekvenser. Attacker mot informationstill- gångar kan utföras av både interna och externa angripare. Även förekomsten

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

av fel och brister i rutiner, hårdvara och programvara påverkar antalet händel- ser med negativ samhällelig påverkan och omfattningen av dennanegativa på- verkan.

Fel och brister ihantering, programvara och hårdvara samt avbrott i förbin- delser kan fortfarande leda till allvarliga avbrott men anses däremot utgöra en mindre risk.104

Övriga fyra hotkategorier bedöms utgöra obetydliga samhälleliga risker.105 Olika fysiska hot (till exempel bränder, vattenskador, kemiska föroreningar, skadegörelse eller avgrävningar) förväntas inte leda till nationella avbrott. Na- turligt förekommande hot (torka, översvämningar, stormar, snöstormar, vär- meböljor) tros inte heller leda till allvarliga samhälleliga konsekvenser på nat- ionell nivå. Inte heller förväntas elektromagnetiska eller termiska hot såsom åska eller geomagnetiska stormar leda till allvarliga konsekvenser. Brist på resurser orsakad av personalbrist eller lokala och regionala elavbrott bedöms inte leda till några mer allvarliga samhälleliga konsekvenser.

Avsiktliga hot och hot i krigssituationer

PTS diskuterar även avsiktliga hot mot telekommunikation.106 PTS pekar på att medveten skada kan göras på kablar, förstärkare längs kabelanläggningar samt på yttre delar av radiolänk- och radioanläggningar. Fysiska sabotage mot teleanläggningar kan ske med hjälp av sprängladdningar, brandmedel, fordon eller tunga verktyg.

Ett nytt och i framtiden allvarligt hot mot telekommunikation är enligt PTS en följd av att internetprotokollet (ip) är världsstandard för datatrafik. Därmed öppnas också nya angreppsmöjligheter mot dåligt skyddade datasystem och nät.

PTS menarattdetfinnsflerahot motlandetstelekommunikationienkrigs- situation. Det allvarligaste är anfall från luften med precisionsstyrda robotar ochbomber motstoratelefastigheter med mångaviktigafunktionersomtrans- missionsnoder, tjänstenoder, televäxlar och driftsledningar med stödsystem. Sabotageochintrångsattackerkanocksåanvändasförattförstärkakaosisam- hället och för att försvåra ledning. Omkärnladdningar används vid en konflikt utanförvårtlandkanelektronikpåverkasavelektromagnetiskapulser(EMP).

High Power Microwave (HPM), högeffektpulsad mikrovågsstrålning är en typavelektromagnetisktvapen somärunderutveckling.Detkanåstadkomma skada eller förstörelse på elektroniska system. HPM anses vara ett tänkbart terroristvapen som dolt kan orsaka stor skada på viktiga system utan att skada personal.

En förändrad hotbild

PTS gör inga egna bedömningar av hotbilden mot Sverige men menar med utgångspunktiandramyndighetersbedömningaratthotbildenmotSverigehar förändrats. Tidigare koncentrerade PTS sina investeringar på att bygga in ope-

2016/17:RFR1

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

ratörers centrala driftsledningar och knutpunkter i bergrum, och inom det om- rådet anser man sig ha nått sitt mål. Fokus har i stället flyttats till att få andra delar i befintliga nät robusta, inklusive nät som håller på att byggas upp. De insatsersomnuäraktuellaberörkraftförsörjning,reservel,redundansochkva- litet.107

Driftsäkerhet och samhällsviktig verksamhet

I takt med att samhället blir allt mer beroende av tekniska system måste dessa varatillräckligtrobusta.Idetmodernasamhälletblirkonsekvensernaavdrifts- avbrott i informationssystem större och mer oöverskådliga. När en aktör med mångakunderdrabbasavdriftstörningarkankonsekvensernablikännbaraoch oväntade på många olika håll samtidigt.108

Störningar kan leda till kommunikationsproblem

MSB tar upp elektroniska kommunikationer i sina årliga analyser av sam- hällets risker och sårbarheter i fråga om den svenska krisberedskapen.109

MSBmenarattdedirektakonsekvensernaavolikastörningarielektroniska kommunikationer beror på vilka nät eller tjänster somdrabbas. Störningar kan leda till svårigheter för människor att kommunicera med varandra, svårigheter att kommunicera med olika system samt svårigheter att övervaka system. Vissa system kan dessutom helt upphöra att fungera. Beroendena av dessa sy-

stem är komplexa och inte alltid uppenbara.

Ett problem är när information som ligger till grund för myndigheters och andra aktörers lägesbilder inte är tillgänglig eller inte kan förmedlas. Läges- bilden kan då bli missvisande. I nästa led menar MSB att beslut om åtgärder i sin tur kan riskera att fattas på felaktiga grunder. Störningar i elektroniska kommunikationer kan även leda till att det blir svårare att sprida information till allmänheten via radio, tv och internet.

Den offentliga sektorns känslighet för störningar

Andra vanliga konsekvenser som MSB lyfter fram är störningar i samhällets larmfunktioner som brandlarm, trygghetslarm och nödnummer. Ytterligare andra konsekvenser är avbrott i drift- och övervakningssystem för el-, fjärr- värme- och dricksvattenförsörjning och störningar i livsmedelskedjan, betal- ningssystemen och transportsektorn.110

MSB tar även upp att flera kommunala aktörer saknar både reservkraft och alternativa kommunikationsvägar. Flera kommuner använder ip-telefoni i den kommunala verksamheten, vilket har visat sig leda till problem när strömav- brott vid några tillfällen har slagit ut kommunernas ip-växlar.

Personalen hos vissa myndigheter har numera endast mobiltelefoner. Vid exempelvis omfattande strömavbrott kan både kontakter inom myndigheten och externa kontakter hotas, i de fall Rakel inte finns att tillgå.

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

MSB pekar också på att länens aktörer endast i begränsad omfattning har analyserat hur robust deras elektroniska kommunikation är. Merparten av ak- törerna i länen saknar till exempel dubbelanslutning av sina telefonisystem. Kunskapen och förståelsen för hur elektronisk kommunikation fungerar och hur ansvaret för robusthet fördelas mellan operatörer, köpare och myndigheter är otillräckliga.

MSB pekar också på att samtliga länsstyrelser 2009 slog ihop sina it-avdel- ningartillengemensamit-organisation(LstIT).Mångalänsstyrelserbedömer att förmågan till lokal drift vid händelse av avbrott i den elektroniska kommu- nikationen försämrades i samband med förändringen. Till exempel gäller Lst IT:s uppdrag för it-stöd till verksamheterna normal kontorstid under veckans ordinarie arbetsdagar.

Få kommuner har handlingsplaner för att minska sårbarheten

Knappt hälften av kommunerna har robusthetsmål i sina bredbandsstrate- gier.111 Tvåtredjedelarharanalyseratbehovetavrobustakommunikationerför sina verksamheter. Det är dock endast en femtedel av kommunerna som har tagit fram eller arbetar med en handlingsplan för att minska sårbarheten när det gäller bredband.

En tiondel av kommunerna uppger att de inte arbetar med robusthet. Ytter- ligare en tiondel uppger att de inte vet hur robusthetsfrågor tas om hand.

Bristande kompetens och förståelse för robusthet

Bredbandsforumsarbetsgruppförrobusthetsfrågorriktade2013uppmärksam- heten mot att det finns flera brister i arbetet med robusthet och driftsäkerhet inomfiberområdet.112 Bredbandsforummenarattdetsaknasengemensamsyn på och förståelse för begreppet robusthet, liksom tillräcklig kompetens inom området. Det råder brist på tydliga krav för driftsäkerhet och robusthet, och det ställs inga särskilda krav på samhällsviktig verksamhet.

Bredbandsforum genomförde många intervjuer i samband med rapporten och beskriver att ett flertal aktörer i samband med detta påtalade att det finns en akut kompetensbrist inom flera av de yrkeskategorier som arbetar med ro- busthet,bland annatpågrundavdensnabbateknikutvecklingenochpensions- avgångar.

Ett annat problem är att det många gånger är svårt för enskilda beställare av elektroniska kommunikationstjänster att identifiera vilket behov de har av robusthet och vilka konsekvenserna kan bli av bristfällig driftsäkerhet. Detta leder i sin tur till att beställarna inte ställer krav på leverantörerna. Operatö- rerna upplever också många gånger att beställarna ser robusthet som en extra- kostnad som de inte är beredda att betala för. För offentliga aktörer är proble- metattdeoftaärbegränsadeavcentraltingångnaramavtalochdärförharsvårt att utforma sina egna krav på operatörerna.

2016/17:RFR1	3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG
	Efterfrågan på robusthet drivs därför framför allt av större företag och or-
	ganisationer, somär tydligare isin kravställning. Iförlängningen riskerar bris-
	ten på kunskap och förståelse från beställarsidan att skapa en situation där en-
	dast dessa större företag och organisationer har tillgång till robust elektronisk
	kommunikation, menar Bredbandsforum.
	Bristen på kunskap och en svag efterfrågan på robust elektronisk kommu-
	nikation medför iförlängningenävenettsvaltintressefrånoperatörernaföratt
	marknadsföra och tillhandahålla robusta lösningar. Avsaknaden av tydlig ef-
	terfrågan tycks enligt Bredbandsforum ha resulterat i en situation där tillhan-
	dahållandet av robust elektronisk kommunikation många gånger endast drivs
	av operatörernas behov av att inte vara sämre än sina konkurrenter. Samtidigt
	har operatörerna många gånger liten kunskap om hur deras konkurrenter arbe-
	tar för att säkerställa robusthet, på grund av kommersiell känslighet, konkur-
	rens och sekretess. Avsaknaden av en gemensam branschstandard för hur ro-
	busthet ska säkerställas har också varit en bidragande orsak till bristen på kun-
	skap om hur branschen arbetar. Ytterligare en orsak som försvårar kunskaps-
	spridningen bland operatörerna är att robusthetsarbeten många gånger utförs
	av underentreprenörer i flera led, vilket ibland får till följdatt kunskapen stan-
	nar hos den personal som utför arbetet i praktiken.
	Vidare menar Bredbandsforum att osäkerheten om vem som har ansvar för
	robusthet är bekymmersam. I dagsläget ansvarar den som tillhandahåller
	elektroniska kommunikationstjänster och nät enligt LEK för att verksamheten
	uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. Några motsvarande krav riktas däre-
	mot inte mot de verksamheter som använder elektronisk kommunikation. Det
	formella ansvaret för att upprätthålla driftsäkerheten vilar i detta fall endast på
	operatören. Bredbandsforum gör en jämförelse med den norska lagstiftningen
	som kräver att elektronisk kommunikation tillhandahålls med nödvändig sä-
	kerhetförbrukarnasamtatthänsyntastillomverksamheterbedömssomsam-
	hällsviktiga. Något motsvarande krav vad gäller hänsyn till samhällsviktig
	verksamhet finns inte i svensk lagstiftning.
	Bredbandsforums robusthetsgrupp menar att det saknas en aktör med ett
	övergripande ansvar för att fibernät och övrig infrastruktur anläggs på ett en-
	hetligt sätt och att arbetet dokumenteras. Många upplever också att det råder
	brist på samordning mellan myndigheter och departement när detgäller frågor
	som rör robusthet. Det finns även brister vad gäller ritningar, kartor och pro-
	tokoll som anger fiberinfrastrukturens förläggning och dess inmätta kvalitet.
	Avsaknaden av en aktör med ett övergripande ansvar för anläggning av fiber-
	infrastruktur blir särskilt påtaglig till exempel när det gäller utbyggnaden av
	mindre nät, t.ex. byanät.
	Ny branschstandard
	Sedan juni 2016 finns en branschstandard för dem som arbetar med att be-
	ställa,byggaellerbesiktafibernät.Standardenskasessomenlägstagodtagbar
	nivå vid en förläggning av fiberinfrastruktur. Förhoppningen är att standarden

3.UPPKOPPLINGSMÖJLIGHETER,MOBILTÄCKNING OCH ROBUSTHET I DAG

2016/17:RFR1

gör att framtida underhåll och utveckling underlättas. Standarden ska också kompletteras med en certifiering. De första företagen ska kunna certifiera sig under hösten 2016.113

Standarden är ett resultat av projektet Robust fiber, som har samlat en lång rad aktörer i branschen. Det drivs som ett fristående branschprojekt och har under etableringsfasen fått projektstöd av PTS.

2016/17:RFR1

4. Pågående åtgärder

Sammanfattning av pågående åtgärder

–Utbyggnaden av mobiltelefonin sker på kommersiella grunder, och mark- nadsaktörer står för 95 procent av utbyggnaden av fasta och mobila bred- bandsstrukturer.

–Stadsnäten drivs ofta som kommunala bolag. Stadsnäten är framför allt nätägare. Det finns olika åsikter omstadsnätens roll i den fortsatta utbygg- naden.

–Offentligtstödtillbredbandsutbyggnadärenkompletterandeåtgärdföratt öka bredbandstillgången i områden där det saknas marknadsintresse. Inom ramen för olika program har ungefär 3 miljarder kronor delats ut i statligt stöd till bredbandsutbyggnad sedan 2007. PTS menar att det finns en ef- terfrågan på offentligt stöd på 4 miljarder kronor utöver de medel som re- dan har beslutats.

–En proposition föreslår åtgärder för att minska kostnaderna för att bygga ut nät genom att skapa ökad samordning, och en statlig utredning har gett förslag på hur statens egen infrastruktur kan utnyttjas bättre.

–PTS arbete för att öka mobiltäckningen fokuserar på ökad kunskap och information, mer samverkan och ett effektivt utnyttjande av frekvensban- den. Särskilt den framtida användningen av 700 MHz-bandet trosbidra till förbättrad mobiltäckning. PTS ser inte samhällsmaster som en första- handslösning för att förbättra täckningen.

–Många regioner och kommuner har antagit egna digitala agendor. Det finns bredbandskoordinatorer i samtliga län.

–Efterfrågan på fiber är fortfarande hög. Det finns ett ökat intresse hos marknadsaktörerna att bygga ut fiber till villaområden. Många hushåll och företag finns i närheten av redan fiberanslutna fastigheter, vilket underlät- tar fortsatt utbyggnad.

–Arbetet med att bygga ut accessnät (det sista ledet fram till bostaden eller arbetsstället)idemerglestbefolkadeområdenailandetkvarstår.Detfinns i dag inte någon samlad bild över var det saknas en marknadsdriven ut- byggnad av mellanortsnät. PTS arbetar med ett sådant underlag.

–Det är osäkert hur långt den snabba utbyggnadstakten kommer att nå. Ju glesare det blir mellan husen, desto färre slutkunder. Det innebär mins- kande incitament för marknaden att göra investeringar.

–Operatörerna har ansvar för sina nät och tjänster och vidtar åtgärder för att skydda sina respektive delar av infrastrukturen mot incidenter.

–I januari 2016 trädde PTS nya föreskrifter för att säkerställa att mark- nadens aktörer bedriver ett långsiktigt och kontinuerligt driftsäkerhetsar- bete i kraft. Föreskrifterna innehåller bland annat specifika krav på reserv- kraft och krav på redundans.

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

–Enligt PTS strategi ska åtgärder för robusthet vidtas i nära samverkan med berörda aktörer och präglas av en dialog där såväl statens som operatörer- nas behov ska kunna tillgodoses.

–Förstärkta skalskydd, krisroaming, mobila basstationer, reservlösningar för elförsörjning och webbtjänsten ledningskollen.se är exempel på åtgär- der för att öka driftsäkerheten och robustheten. MSB har en samordnings- roll när det gäller informationssäkerhet och har bland annat tagit fram en nationell plan för hur allvarliga it-incidenter ska hanteras.

–Kostnaden för att ge 90 procent tillgång till fiber 2020 beräknas bli mellan 32 och 50 miljarder kronor.

–PTS menarattdetfinnsgoda möjligheterattnåmålenibredbandsstrategin medan andra aktörer är mer osäkra. Internetstiftelsen i Sverige (IIS) är be- kymrad över avsaknaden av ett helhetsgrepp över hur svensk infrastruktur ska se ut och hänga samman nationellt, regionalt, kommunalt och lokalt. Flera menar att fiber ska ses som en samhällsbärande infrastruktur och att det behövs en statlig it-infrastruktur.

I kapitel 4 diskuteras de åtgärder som olika aktörer vidtagit för att bygga ut mobiltelefoni och bredband samt åtgärder för att öka it-infrastrukturernas ro- busthet. Kapitlet avslutas med en diskussion om kostnaderna för och möjlig- heterna att nå de it-politiska mål som har satts upp.

Taltelefoni

Marknadsaktörernas investeringar

Mobiltelefonin byggs ut på kommersiella grunder, och infrastrukturen för mo- biltelefoni byggs alltså ut i områden där mobiloperatörerna bedömer att det finns lönsamhet. Det finns i dag ungefär 40 mobiloperatörer i Sverige, varav 5 äger nät. Nätsamarbeten mellan operatörer har förekommit under en längre tid och nya har tillkommit. Incitamentet är att få ned produktionskostnaderna för tjänsterna och öka möjligheterna att skapa en nätinfrastruktur som kan le- verera högsta möjliga kvalitet vad gäller överföringskapacitet och geografisk täckning.114

År 2014 fanns det ungefär 45 000 basstationer i Sverige fördelat på 15 000 platser. Många master är utrustade med flera olika basstationer för flera olika tekniker och frekvensband. Den senaste generationens basstationer är även av typen ”multistandard”, där operatören på ett flexibelt sätt kan konfigurera basstationen för olika tekniker. Flera operatörer delar ofta på en och samma mast.115

Mellan 2014 och 2015 var utbyggnaden av 2G-, 3G- och 4G-näten omfat- tande. Få helt nya mastplatser som bidrar till ökad yttäckning tillkom mellan 2013och2014.116 Mellan2014och2015tillkom5 900nyaelleruppgraderade mastplatser för mobiltelefoni.117

För att i största möjliga utsträckning kunna erbjuda sina kunder en tjänst somgeografisktsettärsåvälutbyggdsommöjligtgörmobiloperatörernastora

2016/17:RFR1

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	investeringar i både infrastruktur och frekvenstillstånd.118 Operatörerna har de
	senaste åren gjort investeringar på uppskattningsvis 4 miljarder kronor per år
	för att uppgradera mobilnäten utanför storstäderna till fjärde generationens
	mobilnät LTE (4G).119
	Telia gör en miljardsatsning på uppgraderingar till den senaste tekniken
	inom 3G och 4G. Tele2 och Telenor gör en särskild satsning för att öka täck-
	ningen i norra Sverige, vilket ska åstadkommas genom att öka antalet basstat-
	ioner med drygt 140 procent i Västernorrland, Västerbotten, Jämtland och
	Norrbotten. I övriga landet ska antalet basstationer öka med 40 procent.120
	PTS kan se att yttäckningen för 3G och 4G framför allt har byggts ut i Väs-
	ternorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län.121
	Yttäckningenförtaltjänsterökadeihelalandetmed1,4procentunder2015.
	Mest ökade täckningen i Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Norrbotten och
	Gävleborg.122

PTS arbete för mobiltäckning på lång sikt

PTS har haft regeringens uppdrag att redovisa en långsiktig plan för hur mo- biltäckningen ytterligare ska kunna ökas. Myndigheten har därför redovisat hur arbetet för ökad mobiltäckning kan bedrivas på lång sikt.123 Som en kom- pletteringbeskrevPTSunder2014även merkonkretaåtgärder,sommansam- manfattar i elva punkter.124 En ny plan har tagits fram under 2016.125

PTS menar att en av deras uppgifter i arbetet med att förbättra mobiltäck- ningenärattskapaförutsättningarförkonkurrerandetelebolagsombyggernät utifrån efterfrågan.126 PTS fattar beslut om täckningskrav där det är lämpligt att bygga yttäckning (se kapitel 2). Det är ett sätt att driva utbyggnaden längre än till områden med stort kundunderlag.127 PTS beskriver även ett antal mer konkreta åtgärder för att bidra till förbättrad mobiltäckning.

Kunskap och kartläggningar viktiga redskap för PTS

Ett exempel på det arbete som PTS bedriver för att förbättra mobiltäckningen är att regelbundet kartlägga operatörernas nät och tjänster. Det innebär att samla statistik om tillgången till och utbyggnaden av nät för bland annat tal- tjänster.Idetingårattkartläggadeolikanätensgeografiskautbredning,antalet basstationer och mastplatser, kapaciteten i basstationerna och olika uppgrade- ringar i teknik. Flera uppgifter är dock sekretessbelagda och redovisas inte i rapporterna från PTS.128

PTS menar att operatörerna anstränger sig för att säkerställa att täcknings- kraven efterlevs eftersom PTS genomför kontrollmätningar för att kontrollera om operatörerna lever upp till tillståndsvillkoren eller de täckningskartor som används i marknadsföringen. När PTS utövar tillsyn får det med andra ord positiva effekter.129

PTS ska även genomföra en pilotstudie av tillgången till it-infrastruktur i förhållande till EU:s uppställda mål för 2020.130

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

Korrekta täckningskartor stimulerar utbyggnad

Om operatörernas täckningskartor är korrekta och mer jämförbara kan nätens täckningfåenökadbetydelsesomkonkurrensmedel.Iförlängningenkandetta skapa incitament för operatörerna att bygga ut och ytterligare förbättra mobil- täckningen,menarPTS.Under2014slötsenbranschöverenskommelsemellan Konsumentverket och de nätägande mobiloperatörerna Net1, Tele2, Telenor, Telia och 3, efter samråd med PTS och Telekområdgivarna. Överenskommel- sen gällde marknadsföring av täckning för mobila tjänster. Som ett resultat av dennaöverenskommelseharsamtligaoperatörerblandannatsettöversinamo- deller för täckningsberäkningar för att dessa bättre ska återspegla användarbe- teendet hos konsumenterna.131

PTS genomför stickprovsmätningar för att utvärdera om telebolagens täck- ningskartor stämmer med verkligheten. Mätningarna genomförs på flera olika håll i landet.132 PTS kommer att fortsätta verifiera mobiloperatörernas täck- ningskartor genom stickprovsmätningar.133

Samhällsmaster kan behövas

PTSharfåttiuppdragavregeringenattseöverförutsättningarnaförsamhälls- master.134 Medsamhällsmastermenassajter(mastplatser)somärheltellerdel- vis offentligt finansierade i områden där det saknas kommersiella förutsätt- ningar för operatörer att bygga ut sina nät. PTS lät under 2015 utreda förut- sättningarnaförsamhällsmaster.135 Iutredningenframkommerattsåväloffent- liga somkommersiella aktörer ser att det kan finnas behov av att förbättra mo- biltäckningen på vissa platser och att man ser samhällsmaster som en möjlig lösning. Exempel på sådana platser är turistområden, vägar, fritidsområden, näringsverksamhet,enskildahushållocharbetsställen,sågottsomuteslutande utanför tätorter.

På många av dessa ställen saknas infrastruktur i form av byggnader, vägar och elförsörjning. Det gör att anläggningen av samhällsmaster kan komma att bli stora projekt med relativt höga kostnader.

PTS gör bedömningen att den kommersiella utbyggnaden tillsammans med täckningskrav kan komma att skapa täckning på många av de platser som be- skrivs som aktuella för samhällsmaster. PTS menar också att de kommuner som ser behov kan komplettera den centralt drivna utbyggnaden med egna lo- kala projekt för att förbättra mobiltäckningen. Man pekar också på täcknings- kravellerupphandlingavutbyggnadochtäckningsomalternativtillsamhälls- master.

PTS vill även understryka att det vid allt arbete med samhällsmaster är vik- tigt att ta hänsyn till den inverkan som de skulle kunna ha på marknaden och dess aktörer. För att minimera marknadsstörningar är en förutsättning att sam- hällsmaster etableras endast där ingen marknadsmässig utbyggnad förväntas ske i närtid, alltså inom tre år. Det är också viktigt att en offentligt finansierad samhällsmast är öppen för alla marknadsaktörer och att tillträde beviljas på icke-diskriminerande villkor.

2016/17:RFR1

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

Sömlös övergång

PTS följer den pågående utvecklingen med sömlös övergång (seamless hand- over) mellan det vanliga mobilnätet och wlan. Tekniken innebär att så länge man är uppkopplad via wlan (wifi) ringer man över ip, men om man tappar den kontakten byter telefonen automatiskt – under pågående samtal – över till mobilnätet.136

Frekvensbandens användning ett avgörande verktyg

PTS menar att deras viktigaste verktyg för att bidra till en fortsatt mobilnäts- utbyggnad är en aktiv spektrumförvaltning med fokus på att spektrum ska skapa största möjliga samhällsnytta. PTS beslutade i april 2014 om en lång- siktig spektrumstrategi som beskriver de principer som myndigheten ska till- lämpaiarbetetmedspektrumplaneringochtillståndsgivningförattsäkerställa attradiospektrumskaräckatillsamhälletsbehovavtrådlösatjänster,idagoch i framtiden. Spektrumstrategin tydliggör inriktningen för spektrumförvalt- ningen och vilka principer som ska ligga till grund för myndighetens priorite- ringar för att maximera samhällsnyttan av radiospektrum.137

I en så kallad inriktningsplan anger PTS aktuella förändringar av frekvens- bandens användning och hur man planerar att tilldela spektrum de närmaste åren, i linje med PTS spektrumstrategi.138 Syftet med inriktningsplanen är att öka transparensen och därmed ge marknadsaktörerna bättre möjligheter att planera sina investeringar.

PTS berör i sin inriktningsplan även frekvensband som är möjliga att an- vända för mobiltäckning i framtiden. I ett längre perspektiv kommer den vi- dare utvecklingen av mobila bredbandssystem att påverka möjligheterna till mobiltäckning.PTSharpåbörjatarbetetmedatt hittamöjligheternatillettnytt radiospektrum för mobilt bredband och 5G, bland annat genom att inleda dis-

kussioner med forskningsinstitutioner och industri. Diskussionerna gäller till exempel 450 MHz-bandet och 1 500 MHz-bandet.139 Även 700 MHz-bandet

kan användas för att förbättra utomhustäckningen för tal- och datatjänster.140 PTS diskuterar även möjligheterna att tillåta operatörer att utnyttja ”icke använt radiospektrum” och i vilken utsträckning detta skulle kunna få opera- törerna att investera i ny infrastruktur som skulle kunna förbättra kapaciteten och täckningen. I mobiloperatörernas frekvenstillstånd finns en paragraf (den så kallade DSA-klausulen) som innebär att PTS har förbehållit sig rätten att låta andra använda frekvenserna på ställen där tillståndshavaren själv inte an- vänder dem. Tillståndsvillkoret skulle till exempel kunna användas i glesbygd där det inte finns någon eller eventuellt endast en eller ett fåtal operatörer. PTS arbetar för att nya frekvensband som lämpar sig för mobiltelefoni och mobiltbredbandskabliinternationelltharmoniserade.141 Ettfrekvensbandkan anses vara harmoniserat när de organisationer som harmoniserar och reglerar frekvensanvändningen har kommit överens om och i någon form reglerat hur användningen inom ett frekvensband ska se ut. Dessa organisationer är fram-

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

för allt Internationella Teleunionen, (ITU), FN:s organ för IKT-frågor, Euro- pean Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CPTA) och EU:s radiospektrumkommitté. När så är fallet känner sig i regel även in- dustrin enligt PTS tillräckligt trygg för att ta fram standarder och utveckla ut- rustning. Då kan bandet anses vara harmoniserat.

Inom ramen för ITU deltar PTS i arbetet för att harmonisera nya frekvens- band som lämpar sig för mobiltelefoni och mobilt bredband. PTS arbetar ex- empelvisförattharmoniseraanvändningenilågafrekvensbandsommöjliggör mobiltäckning i glest befolkade områden.

Bredbandsuppkoppling

Liksom mobiltelefonin byggs ut på kommersiella grunder sköts även bred- bandsutbyggnaden huvudsakligen av marknaden. Offentligt stöd är en kom- pletterande åtgärd för att öka tillgången i områden där marknadsintresset är svagare.

Den digitala agendan pekar på att bredbandsmålet i första hand ska uppnås genom väl fungerande marknader och goda förutsättningar för investeringar. Det handlar exempelvis om stabila spelregler och om att marknaden ska kän- netecknas av god konkurrens. Det är enligt agendan en utmaning att hitta en väl avvägd reglering som både främjar investeringar i ny infrastruktur och åstadkommer effektiv konkurrens.142

År 2004 samlade regeringen en grupp som bestod av representanter för fö- retag, intresseorganisationer och myndigheter för att formulera ett gemensamt mål för it-infrastrukturen och bredbandsutbyggnaden. Gruppen satte slutkun- derna i fokus och betonade att kapaciteten skulle vara hög både till och från användarna. Det mål man enades omvar: ”Hela Sverige ska ha en effektiv och framtidssäker infrastruktur för elektronisk kommunikation med hög överfö- ringskapacitet i båda riktningar, så att överföring med god teknisk kvalitet av multimediatjänstermöjliggörspåenfungerande,kostnadseffektivochkonkur- rensutsatt marknad.” Gruppen föreslog en rad åtgärder men menade att viktig- ast av allt var att de åtgärder som vidtogs skulle präglas av långsiktighet och förutsebarhet i syfte att skapa en marknad med sund konkurrens råder, där slutkunden är i fokus och där det finns incitament för investeringar och inno- vation.143

Marknadsaktörernas investeringar

Marknadens aktörer stod under perioden 2010 till 2013 för hela 95 procent av finansieringen av fasta och mobila bredbandsinfrastrukturer.144

Marknadsaktörerna investerade gemensamt runt 66 miljarder kronor i fasta och mobila bredbandsnät mellan åren 2008 och 2014. En allt större andel av investeringarna går till fasta nät, medan investeringarna i mobil infrastruktur minskar. Marknadens investeringar i mobil bredbandsinfrastruktur har legat runt knappt 4 miljarder kronor om året sedan 2009. Under samma period har

2016/17:RFR1

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

investeringarna i fast infrastruktur ökat från ca 4 till ca 9 miljarder kronor per år.145

Diagram 8 Investeringar i fast och mobil bredbandsinfrastruktur 2008 2015 (mnkr)

Källa: PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s. 23.

Telia är den aktör som investerade mest i bredbandsinfrastruktur mellan 2008 och 2014: nära 25 miljarder kronor. Telenor investerade näst mest, drygt

9 miljarder kronor, följt av Hi3G (3) med knappt 9 miljarder kronor. Hi3G har gjort stora investeringar i sitt mobilnät men har under de senaste åren trappat av investeringarna i takt med att nätet byggts ut. Stadsnäten tillsammans inve- sterade omkring nästan 10 miljarder kronor mellan 2008 och 2014.146 Det är i dag huvudsakligen kommunala stadsnät, Telia Sonera och IP-Only som inve- sterar i fast bredbandsinfrastruktur.147

Enligt den statliga utredningen Bredband för Sverige in i framtiden låg de årligafiberinvesteringarnaunderperioden2010till2013mellan3,4och4mil- jarder kronor. De investeringar som gjordes med hjälp av offentligt stöd ut- gjorde 4 procent av de totala investeringarna 2010 och 12 procent 2013.148

I tätbefolkade områden gjorde marknadens aktörer så gott som samtliga in- vesteringar under perioden. I glest bebyggda områden genomfördes investe- ringar så gott som uteslutande i projekt som finansierats med hjälp av statliga stöd.149

Svenska Stadsnätsföreningen menar att stadsnäten investerade 26 miljarder kronor i bredbandsnät mellan 2000 och 2012. År 2012 låg de offentliga stöd-

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

medlen till fiber på 7 procent av stadsnätens totala investeringar, enligt Stads- nätsföreningen.150 Enligt PTS stod stadsnäten för ungefär en fjärdedel av inve- steringarna i fasta nät 2015.151

Konkurrens och reglering för ökad utbyggnad

År 2004 fattade PTS beslut om att göra det möjligt för andra operatörer att hyra in sig och leverera bredband till slutkunder över Telia Soneras kopparba- serade accessnättillettregleratpris.År2010uppdateradesdennaregleringtill att också inkludera Telia Soneras fibernät.

Bredbandsregleringen uppdaterades åter 2015.152 PTS menade att det fanns ett fortsatt behov av att reglera Telia Soneras bredband men bedömde att pris- regleringen på fiber kunde lättas om Telia Sonera uppfyllde vissa krav. Ett sådant krav var att Telia Sonera ska tillhandahålla samma tjänster och inform- ation externt som internt och på samma villkor, inom samma tidsramar och med samma system och processer för tillträde till dotterbolaget Skanovas fi- bernät. Prisregleringen på fiber ersätts med en skyldighet till ekonomisk repli- kerbarhet. Den innebär att Telia Sonera inte får prisdiskriminera på grossist- marknaden eller underprissätta på slutkundsmarknaden. Andra aktörer kan då, på kommersiellt rimliga villkor, erbjuda slutkunder likadana produkter som Telia Sonera.

PTS menar att 2015 års bredbandsreglering kan ses som ett första steg mot olika regleringar för bredband levererat över koppar respektive fiber. PTS har i en mer långsiktig analys funnit att bredband levererat över koppar respektive fiber sannolikt inte är likvärdiga produkter eller är utbytbara i en sådan ut- sträckning att de kan anses tillhöra samma slutkundsmarknad på sikt. Det är en effekt av den kvalitet och hastighet på uppkopplingen som slutkunderna efterfrågar för att kunna nyttja de tjänster som växer fram samtidigt som det ofta är billigt för slutkunder med höga hastigheter över fiber jämfört med kopparbaserade anslutningar.153

På en renodlad fibermarknad finns en mängd aktörer, men utan samma självklara dominans från en nationell aktör som på kopparmarknaden. I stället finns det många nätägare, där vissa är verksamma nationellt och andra enbart regional eller lokalt. Många kommuner har anlagt egna fibernät. I vissa områ- den har Telia Sonera en stark ställning vad gäller fiberanslutningar, i andra är det ett stadsnät som dominerar medan det i ytterligare andra områden finns flera jämnstora nätägare. Sverige är därför på väg mot en god nationell fiber- täckning, men konkurrenssituationen varierar mellan olika områden.154

PTS menar att en hypotes är att den så kallade marknadsmakten iframtiden kommer att handla om vilken aktör som har tillgång till ”den digitala motor- vägen” in i varje enskilt hushåll och om slutkundens valfrihet, snarare än vil- ken operatör som har det största nätet inom landet som helhet.155 Accessnätet kommer sannolikt att vara en flaskhals inom överskådlig framtid, och den

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	kommer att behöva regleras. Regleringen bör stimulera investeringar och in-
	frastrukturkonkurrens så att slutkunderna även fortsättningsvis ska kunna ut-
	nyttja ett brett urval av prisvärda bredbandstjänster.156

Stadsnäten

Stadsnäten ofta kommunala bolag

Stadsnäten står för ca 2/3 av den fiber som hittills har anlagts.157 Det finns ungefär 180 stadsnät i 220 av landets kommuner (några av stadsnäten finns i mer än en kommun). 86 procent av stadsnäten är kommunalt ägda. Bland de

privata aktörerna återfinns IP-Only eller Svenska Stadsnät (som ägs av Telia Company).158

Stadsnäten drivs vanligen via kommunala bolag, stadsnätsbolag eller som en del av ett energibolag. Små kommuner med mindre stadsnät lägger ofta verksamheteninomdenkommunalaförvaltningen.Detfinnsocksåprivatägda stadsnät. Sammanlagt har stadsnäten investerat över 26 miljarder kronor i bredbandsnät.159

Deförstasvenskastadsnätenbildadespå1990-talet.SyftetvarenligtStads- nätsföreningen att utmana det dåvarande statliga telemonopolet, som enligt kommunerna ledde till höga priser och bristande intresse för att bygga ny fi- berinfrastruktur.160

Diagram 8 Ägandeformer stadsnäten

Källa: Stadsnätet 2016:1, s. 5.

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

Totalt har stadsnäten investerat ungefär 30 miljarder kronor i bredbandsnät. De senaste åren har investeringarna legat runt 1,5 miljarder per år, och inve- steringarna 2015 var 2,3 miljarder kronor.161 Tillsammans ansvarar de för 58 procent av de svenska fibernäten.162

Stadsnäten är nätägare och ibland kommunikationsoperatörer

De kommunala stadsnäten är i första hand nätägare. Fem stadsnät agerar även tjänsteleverantörer. Ungefär lika många har valt att inte erbjuda svartfiber.163 Ett ökat antal kommuner tillhandahåller trådlös uppkoppling till internet, vil- ket enligt PTS går att betrakta som en slutkundstjänst och då gör tillhandahål- laren till en tjänsteleverantör.164

Alla stadsnät äger bredbandsinfrastruktur, men storleken på näten och bo- lagens verksamhet skiljer sig åt. Medan enstaka stadsnät har ett bredbandsnät som enbart sammanbinder kommunens egna verksamheter ansluter andra stadsnätocksåenskildahushållochföretag.165 Dekommunalastadsnätenbyg- ger, i likhet med privata nätägare, i första hand ut i tätorter, men även i glest bebyggda områden.166

Vissa stadsnät fungerar som kommunikationsoperatörer, vilket innebär att de också aktiverar näten. Kommunikationsoperatörsrollen etablerades i Sve- rige i samband med att stadsnäten bildades på 1990-talet eftersom det då var svårtattlockatillsigtjänsteleverantörer.Lösningenblevkommunikationsope- ratörsrollen, som aktiverade fibernätet och tog hand om administration och service. Kommunikationsoperatören är nästan aldrig en och samma aktör utan är en roll som enligt Stadsnätsföreningen består av 13 olika funktioner. I många fall har stadsnäten valt att utföra vissa av dessa funktioner själva och ta in extern hjälp med andra.167

Kommunikationsoperatörsrollengördetmöjligtförtjänsteleverantörersom inte själva vill eller kan investera i aktiv utrustning att erbjuda sina tjänster. I stadsnätens öppna nät kan de gå in och sälja sina tjänster via en tjänsteportal. Det innebär att tjänsteleverantörer konkurrerar med varandra omslutkunderna inom samma portal i samma nät.168 Det blir allt ovanligare att stadsnäten en- bart erbjuder en enda internetleverantör.169 Enligt PTS erbjuds bredbandsa- bonnemang till priser under riksgenomsnittet i områden med stadsnät där flera internetleverantörer tillåts att konkurrera om slutkunderna.170

Stadsnätsföreningen menar att det finns aktörer som anser att alla kom- munägda stadsnät enbart ska agera som nätägare, på en passiv infrastruktur- nivå, så kallad svartfibernivå. Svenska Stadsnätsföreningen anser att det ska vara stadsnätets ägare, kommunerna eller de kommunala energibolagen, som ska bestämma vilken typ av verksamhet som ska bedrivas.171

PTS: Konkurrens är viktig även på infrastrukturnivå

PTS menar att konkurrens leder till lägre slutkundspriser. Det stämmer enligt dem inte bara på tjänstleverantörsnivå utan även på övriga förädlingsnivåer i värdekedjan, inklusive infrastrukturen. Därför anser PTS att konkurrens bör

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	finnas på så många och framför allt så låga förädlingsnivåer som möjligt, det
	vill säga även på kanalisations- och infrastrukturnivå.172
	Gränsen för vad kommuner får och inte får göra
	Det finns ingen speciallag som reglerar kommunal kompetens inom elektro-
	niska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Det innebär att kom-
	munallagens huvudregler blir tillämplig tillsammans med praxis. Reglerna ut-
	tolkas av förvaltningsdomstolarna på begäran av kommunmedlemmar inom
	tre veckor efter det att beslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Antalet
	kända domar är lågt.
	När förvaltningsrätten i Malmö prövade Vellinge kommuns beslut att bilda
	det kommunala bredbandsbolaget Vesab uttalade domstolen att det var fören-
	ligt med kommunens allmänna kompetens att bedriva och tillhandahålla bred-
	band.173 Målet gällde endast verksamhet på infrastrukturnivå.
	Flerakommunererbjudergratiswifi.Konkurrensverketinleddepåegetini-
	tiativ en prövning av Helsingborgs tillhandahållande av trådlöst internet på
	allmän plats. Verket fann inte något stöd för att wifi-verksamhet som tillhan-
	dahålls på allmän plats skulle rymmas inom den kommunala kompetensen.
	Konkurrensverket avskrev dock ärendet, eftersom konkurrensstörningen i det
	specifika fallet inte bedömdes tillräckligt stor för ett ingripande. Att tillhanda-
	hålla wifi när kommunala angelägenheter ska utföras är dock sannolikt kom-
	petensenligt.174
	IT-&TelekomföretagenharanmältHässleholmskommuntillKonkurrens-
	verket eftersom man menar att kommunen stänger andra aktörer ute för att
	skydda sin egen fiberetablering.175
	Enligt kommunallagens lokaliseringsprincip får de kommunala bolagen
	endast ha verksamhet i den egna kommunen och alltså endast driva stadsnät
	inom kommungränsen. Utredningen Bredband för Sverige in i framtiden har
	uttryckt att det eventuellt skulle kunna gynna bredbandsutbyggnaden om ett
	undantagfrånlokaliseringsprincipeninfördesilagenomvissakommunalabe-
	fogenheter efter en utredning av konsekvenserna.176
	Internetstiftelsen i Sverige menar att konkurrensen inom it-infrastrukturen
	delvis är snedvriden. En orsak till det är att kommuner väljer att ligga för högt
	i värdekedjan och erbjuda både access och innehållstjänster.177
	SKL: Kommunerna är lämpliga ägare av stadsnät
	SKL menar att kommunerna är lämpliga ägare av stadsnät och att de kommu-
	nala stadsnäten skapar långsiktiga förutsättningar för fri och likvärdig konkur-
	rens. Konkurrensen och kundernas valmöjlighet skulle däremot minska om
	sammaaktörbådeägdefibernochlevereradetjänster.Stadsnätsmodellenvilar
	enligt SKL på att ägandet av fiberinfrastrukturen och tjänsterna är separe-
	rade.178
	SKL sa i mars 2016 upp överenskommelsen Principer för kommunala in-
	satser på bredbandsområdet som tecknades 2010 med Konkurrensverket och
62

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

PTS.179 Principerna beskriver bland annat hur kommuner bör agera som ägare till stadsnät och anger att marknaden i första hand ska tillgodose behovet av bredbandsnät, och att kommuner endast ska träda in när ”kommersiella mark- nadsförutsättningar inte föreligger”. SKL menar dock att det successivt har framkommit att kommunala investeringar i bredbandsnät har mycket positiva effekter. SKL anser att bredbandsnäten, både de lokala och de nationella som binder ihop de lokala, gör störst samhällsnytta när de är offentligt ägda. SKL menar att bredbandsnäten är en samhällsbärande infrastruktur, precis som vägarochjärnvägar.Detbehöverdärförfinnasbredbandsnätsomägsavstaten och kommunerna medan företagen konkurrerar om att få använda dem för att erbjuda bästa möjliga bredbandstjänster till lägsta möjliga pris. SKL tar nu initiativ till en ny överenskommelse med Konkurrensverket och PTS. Även MSBbjudsinattdelta.Viktenavoffentligtägdabredbandsnätförsocksåfram till regeringen som nu arbetar om den nationella bredbandsstrategin.

PTS och Konkurrensverket har uttalat att de för sin del står fast vid princi- pernasåsomde ärutformadeochfortfarandeanserattdeärrelevanta.180 Även IT&Telekomföretagen anser att principerna är fortsatt relevanta och behövs för att ge marknadsaktörerna förutsättningar att nå regeringens bredbands- mål.181

OECD: Stadsnät har ökat tillgången

En rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) lyfter fram att merparten av bredbandsinvesteringarna inom OECD är kommersiellt finansierade bredbandsnät. Vid sidan om dessa finns det i de flesta länder olika typer av stadsnät. Med stadsnät menas bredbandsnät som har någon form av offentlig koppling: finansiering, ägande eller drift.182

Rapporten ger en positiv bild av de svenska stadsnäten och särskilt den svenskabredbandsmodellenmedöppnanät,sominnebärökadkonkurrensoch i sin tur lägre slutkundspriser.183 Enligt rapporten pressar konceptet priserna och ökar valfriheten för konsumenterna. Rapporten pekar på attkommunernas satsningar på fibernät främjar utbyggnaden och pressar priserna. Den pekar ut stadsnäten som en avgörande faktor bakom Sveriges höga fiberutbyggnad och tillgänglighet. Ända sedan avregleringen av marknaden 1993 har stadsnäten verkat för utbyggnad av snabbt bredband.184

Stadsnät ses i OECD-rapporten som ett alternativ för att möta den efterfrå- gan som inte tillgodoses av marknaden. It-infrastrukturen kan ses som en in- frastruktur för samhället och stadsnäten somen framkomlig väg att kombinera offentliga medel med privat kapital. Samtidigt gör lösningen det möjligt att upprätthålla en gräns mellan grundläggande infrastruktur och ett utbud av tjänster för att underlätta en konkurrenskraftig marknad i och med att tjänste- leverantörer utan egen infrastruktur kan erbjuda sina tjänster till slutkunderna med hjälp av stadsnätens ”öppna nät”. Beslutsfattare bör därför se till att det inte finns några rättsliga hinder för stadsnäten. Samtidigt måste de säkerställa att stadsnäten konkurrerar med den privata sektorn på ett rättvisande sätt. Det

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	kan till exempel åstadkommas genom att man gör det möjligt för privata aktö-
	rer att fåtillgång till befintliga ledningar och svartfiber och att lämna anbud på
	offentliga tjänster.185
	OECD menar att man kan behöva kombinera offentliga medel och privat
	kapital i utbyggnaden, men att det är viktigt att upprätthålla konkurrensen och
	att säkerställa att det inte uppstår monopol. Till exempel kan man behöva se-
	pareradengrundläggandeinfrastrukturenochtillhandahållandetavtjänsterför
	att underlätta en konkurrenskraftig marknad. Den fysiska infrastrukturen kan
	betraktas som en samhällsinfrastruktur men måste i sådana fall regleras i en-
	lighet med detta i frånvaron av tillräcklig konkurrens.186
	Bredbandsutbyggnaden i Sverige har bidragit till en samhällsekonomiskt
	positivutvecklingpåfleraviktigapunkter,enligtOECD-rapporten.Stadsnäten
	har drivit på utbyggnaden av fibernät och har bidragit till att öka effektiviteten
	i såväl offentlig somprivat sektor. Tillgången till fiber ochhöghastighetsbred-
	band bidrar till ökade investeringar och en positiv företagsutveckling. Bred-
	band har gett förutsättningar till ökad effektivitet i offentlig sektor med nya
	tjänster och t.ex. en mer kostnadseffektiv hemtjänst.187 Positiva effekter åter-
	finns även i andra länder som har stadsnät, till exempel Australien, Danmark,
	Holland, Japan, Nya Zeeland, Storbritannien och USA.
	IT- & Telekomföretagen: Kommunerna hämmar konkurrensen
	IT- & Telekomföretagen riktar kritik mot kommunerna. IT- & Telekomföre-
	tagen menar att den svenska bredbandspolitiken, sombygger på att det i första
	hand är marknadens aktörer som ska stå för utbyggnaden av bredband och till-
	handahållandet av tjänster, har tjänat Sverige väl. IT- & Telekomföretagen an-
	ser att många kommunala stadsnät nu har börjat tillhandahålla kommunikat-
	ionsoperatörstjänster, en verksamhet som konkurrerar med privata aktörer,
	och att kommuner gynnar sitt eget stadsnäts kommunikationsoperatörstjänster
	framförprivataaktörers.Likaså menarIT-&Telekomföretagenattkommuner
	integerandraaktörertillträdetillfastighetsnätoch/ellersvartfiber.Vidareme-
	nar man att det förekommer att kommuner kopplar upp hushåll i det kommu-
	nala fastighetsbolaget och beslutar omen hel eller delvis stängning av konkur-
	rerande bredbandsinfrastruktur. IT- & Telekomföretagen anser att detta age-
	rande går stick i stäv med bredbandsstrategin om att kommunala bostadsbolag
	ska främja infrastrukturbaserad konkurrens mellan parallella infrastrukturer.
	De stora förlorarna på detta agerande är hushållen, enligt IT- & Telekomföre-
	tagen.188
	PTS ska analysera stadsnätens marknadsmakt
	PTSpekarpåattettkommunalägtstadsnätinnebärenintressegemenskap mel-
	lan kommuner och stadsnät. Det kan ge stadsnätet en möjlig särställning på
	den lokala marknaden, och PTS menar därför att det finns skäl för dem att
	närmareanalyserastadsnätensmarknadsmaktpålokalnivå.Denenskildaslut-
	kundens valmöjligheter kan skilja sig åt även inom en och samma kommun
64

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

beroende på om man bor i villa eller flerfamiljshus, i tätort eller på landsbyg- den. PTS menar därför att de behöver göra regionala analyser i en större om- fattning än tidigare. Syftet är att utreda om det finns konkurrensproblem på en regional eller lokal marknad.189

Regleringen måste enligt PTS anpassas till den rådande marknadssitua- tionen. Så länge utbyggnaden av fiber pågår görs investeringar i nät, och det finns konkurrens i det geografiska område där aktörerna tävlar om att vara först att etablera sig. Konkurrens märks också på priset för att ansluta sig, där vissa operatörer aktivt profilerar sig genom bland annat lägre anslutningsav- gifter. Under denna period bör regleringen bidra till ett gottinvesteringsklimat till exempel genom att vara mindre ingripande eftersom det finns konkurrens på infrastrukturnivå. På sikt, när både flerfamiljs- och enfamiljshus har fått fiber, ställs andra krav på regleringen. Möjligheten att utnyttja sin marknads- makt är betydligt större på en stabil marknad där få nya aktörer kan träda in. Om det finns aktörer som kan utöva marknadsmakt på en regional eller lokal marknad bör PTS överväga om det är nödvändigt och proportionerligt att ålägga en strängare reglering på en sådan mer mogen marknad.190

Offentligt stöd till bredbandsutbyggnad

Offentligtstödtillbredbandsutbyggnadärenkompletterandeåtgärdförattöka bredbandstillgångeniområdendärdetsaknasmarknadsintresseförattanlägga bredband.

Det finns medel för bredbandsutbyggnad inom tre huvudsakliga stödpro- gram samt den medfinansiering som har förmedlats via PTS.191 En utredning hade åren 2012 2013 i uppgift att se över statens bredbandsstöd, och utveckl- ingen har sedan dess lett till att stöden i huvudsak kanaliseras inom ramen för landsbygdsprogrammet.192

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet finansieras av EU-medel samt nationella medfi- nansieringsmedel (se nedan). Totalt betalades 1,6 miljarder kronor ut under perioden2007 2013.Sammanlagthardrygt700bredbandsprojektförutbygg- nad av bredband beviljats medel inom ramen för programmet. Av de projekt som hittills har avslutats uppskattas att omkring 93 000 nya hushåll och ca 13 000 företag har fått tillgång till bredband. Projekten har lett till 38 000 km kanalisation. Av de projekt som färdigställts har ungefär tre av fyra utförts av lokala utvecklingsgrupper, så kallade byalag. Övriga projekt drivs i huvudsak av kommuner eller stadsnät.193

Landsbygdsprogrammet för perioden 2014 2020 innehåller en satsning på 3,25 miljarder kronor till bredbandsutbyggnad. Bredbandspengarna kommer att ges till utbyggnad i de områden där det inte är lönsamt för marknaden att bygga ut. Reglerna för bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet besluta- des av Jordbruksverket i december 2015. Det är länsstyrelserna som fattar be- slut om stödet.194

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	Bland annat länsstyrelserna har riktat kritik mot handläggningen av fiber-
	stödetinomramenförlandsbygdsprogrammet.Pågrundavoklarheteromvill-
	kor och vilka som var berättigade till stöd samt problem med ett nytt it-system
	försenadesutbetalningarna.195 Länsstyrelserna har påtalat behovet av att bättre
	anpassa stöden till den regionala verkligheten.196
	Sveriges Radio har gjort en kartläggning av söktrycket på bidrag till bred-
	bandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet. I vissa delar av lan-
	det är söktrycket flera gånger större än den summa som finns att dela ut.197
	PTS har på uppdrag av regeringen uppskattat efterfrågan på bredbandsstöd
	inom ramen för landsbygdsprogrammet. Baserat på de uppgifter som länssty-
	relserna rapporterade in bedömde PTS att efterfrågan var upp till 4 miljarder
	kronor utöver de medel som har beslutats.198
	Regionalfonden
	Inom ramen för den EU-finansierade regionalfondens programperiod
	2007 2013hardettotaltanvänts681 miljonerkronortillbredbandsutbyggnad
	t.o.m. 2014. Av dessa utgörs 308 miljoner kronor av projektstödsmedel, det
	vill säga regionalfonden. Återstående 373 miljoner kronor kommer från of-
	fentlig medfinansiering. Totalt har 48 bredbandsprojekt tilldelats stöd. Cirka
	33 600 hushåll och 1 700 företag har omfattats av stödet, och ca 1 700 km
	fiberkanalisationharkunnatanläggasgenomprojekten.Av medlensombevil-
	jats har ca 40 procent gått till kommuner medan 27 procent har beviljats läns-
	styrelser/regioner. Resterande andel har tilldelats andra aktörer såsom till
	exempel energibolag.199
	Medel kan sökas ur den regionala fonden för att bygga nät för att binda
	samman orter i norra Sverige, och det finns 600 miljoner kronor att söka. Till-
	växtverket publicerar kartläggningar som visar behovet av ortssammanbin-
	dandenätinorraSverige,ochsyftetärattvisavardetfinnsmöjlighetattbygga
	ortssammanbindande nät med stöd ur EU:s regionalfond i övre Norrland, mel-
	lersta Norrland och norra Mellansverige. De ortssammanbindande näten är
	tänkta att dras fram till områden där det redan finns accessnät eller där man
	planerar att bygga sådana. Stöd till att bygga accessnät kan däremot sökas från
	landsbygdsprogrammet.200
	Kanalisationsstödet
	Totalt avsattes 216 miljoner kronor för stöd till anläggning av kanalisation
	inom ramen för det nationella kanalisationsstödet under åren 2008 2014. 201
	miljoner kronor har hittills beviljats för sammanlagt 650 projekt. Projekten
	uppskattas omfatta ca 7 000 km i kanalisationslängd. Ungefär 45 procent av
	stödmottagarna utgörs av lokala utvecklingsgrupper, en tredjedel består av
	kommuner/stadsnät och resterande är exempelvis företag och privatpersoner.
	Från och med 2015 finns inga nya medel att använda till kanalisationsstöd.
	Medel för bredbandsutbyggnad finns i fortsättningen framför allt inom lands-
	bygdsprogrammet.201
66

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

Medfinansieringsmedel

Dessutom lämnade PTS mellan 2010 och 2014 medfinansieringsmedel fram- för allt till landsbygdsprogrammet men även till kanalisationsstödet. Den to- tala budgeten för PTS medfinansiering av dessa båda projekt var 366 miljoner kronor för åren 2010 2014. Numera är det dock länsstyrelserna som har ett totalansvar för hantering av bredbandsstöd via landsbygdsprogrammet, och medfinansieringsstödetfinnsintekvar.Iställetföradministrativstödhantering kommer PTS framöver att ha en mer expertinriktad roll när det gäller bred- bandsutbyggnad.202

Samarbete, information och krav för ökad tillgång till bredband

Bredbandsforum

Bredbandsforum inrättades inom Regeringskansliet 2010 i syfte att främja ut- byggnaden av bredband i hela landet. Bredbandsforum ska fungera som en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organi- sationer och företag för att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan kring utbyggnaden av bredband. Bredbandsforum leds av en styr- grupp,somhartillsattettantalarbetsgrupper.It-ministernärordförandeistyr- gruppen. Bredbandsforum har mandat fram till 2020. Kansliet är placerat vid PTSochansvararfördetlöpandearbetetiBredbandsforum,förByanätsforum och för sekretariatet för de regionala bredbandskoordinatorerna.

Den digitala agendan, bredbandsstrategin och Digitaliseringskommissionen

En bredbandsstrategi formulerades av regeringen 2009.203 Hösten 2011 pre- senterade den svenska regeringen en digital agenda för Sverige.204 I samband med agendan inrättade regeringen en särskild kommission, Digitaliserings- kommissionen. Kommissionens uppdrag var att verka för att målet i den digi- tala agendan uppnås. Kommissionens uppdrag slutredovisades i december 2015, men kommissionen har fått uppdraget förlängt. Under 2016 har kom- missionen regeringens uppdrag att arbeta med kunskapsuppbyggnad om digi- taliseringens effekter på samhället och individen.

Dialog och samverkan

PTS menar att ett aktivt arbete på regional nivå (framför allt länsstyrelser och regioner) är en förutsättning för att Sverige ska komma vidare i bredbandsut- byggnaden och för att nå regeringens bredbandsmål. Regionala aktörer har stora möjligheter att vara en samordnande part somsammanför olika intressen och ökar kunskapen om hur efterfrågan och behoven ser ut på regional eller lokal nivå.205

PTS har därför anordnat dialogmöten där man sammanförde teleoperatörer ochlokalaochregionalaföreträdare.Desenarekunde medverkatillochstödja

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	utbyggnaden av infrastruktur för mobil kommunikation i syfte att förbättra
	mobiltäckningen.DialogmötenaharenligtPTSiflerafallresulteratiregionala
	initiativ för att ta frågorna vidare på regional och lokal nivå.206
	PTS har även samarbetat med Bredbandsforum och deras arbetsgrupp Mo-
	bilt bredband i hela landet. I arbetsgruppens slutrapport finns ett stort antal
	förslag på hur man på både kort och lång sikt kan arbeta för att öka täckning
	och kapacitet.207
	Förbättrad användarinformation
	PTS pekar på att många konsumenter känner stor osäkerhet i valet av bred-
	bandsanslutning och vid köp av internetabonnemang. Osäkerheten gäller till
	exempel val av teknik och abonnemang, hur man kan förbättra sina möjlig-
	heter att få tillgång till bredband samt hur valet av abonnentutrustning påver-
	kar täckningen. PTS såg attdetfanns ett behovav samlad information till kon-
	sumenter om vad de själva kan göra för att på bästa sätt dra nytta av den täck-
	ning som finns.208
	PTS publicerar den så kallade bredbandskartan på sin webbplats. Där kan
	man bland annat hitta information om olika tekniker och hastigheter, leveran-
	törer och nätägare.209
	Åtgärder som PTS anser redan har gett positiva effekter för tillgången till
	mobilkommunikationärblandannatdenyatäckningskartorsomoperatörerna
	lanserade i början av 2015. Kartorna är ett resultat av ett regeringsuppdrag till
	Konsumentverket, och PTS och är en del i en förbättrad konsumentinforma-
	tion. Inom området information har PTS även på sin webb sammanställt och
	tydliggjort vad privatpersoner bör tänka på när de till exempel ska välja eller
	när de har problem med sin bredbandsanslutning.210
	PTS har de senaste åren fått många frågor och klagomål om problem med
	betalterminaler. Ofta handlar det om att betalterminalerna inte fungerar när
	efterfrågan är som störst – det vill säga när många kunder befinner sig i områ-
	det samtidigt – till exempel i samband med sportlov, påsklov och semesterti-
	der. PTS menar att orsaken till problemen är att dagens betalterminaler i regel
	använder sig av GSM-teknik. PTS hävdar att problemet i de allra flesta fall
	kanlösasgenomattanvändabetalterminalersomanvänderandranätänGSM-
	nätet. PTS har bland annat tagit fram en rapport om problemet och har gjort
	informationsinsatser om betalterminaler för företagare.211
	Förbättrad inomhustäckning viktig
	Huvuddelenavall mobilkommunikationskerinomhus.Hurbrainomhustäck-
	ningen är beror på exempelvis dämpning i husväggarna, mobiltelefonens mot-
	tagningsegenskaper och vilka tjänster som används. Allt fler fastigheter i Sve-
	rigeenergieffektiviserasgenomblandannatisoleringochenergiglas.Detmed-
	för att radiosignaler får svårare att tränga igenom fönster och väggar, vilket
	kan innebära att inomhustäckningen för samtal och uppkoppling mot internet
	försämras eller helt omöjliggörs. PTS lyfter fram att det pågår en intressant
68

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

utveckling av lösningar som kan skapa bättre täckning inomhus.212 Man pekar också på en utveckling av system och funktioner för att avlasta mobilnäten med hjälp av wifi. Förutom att wifi avlastar mobilnäten medför wifi dessutom bättre och billigare datakommunikation i inomhusmiljö. PTS menar att det på sikt även kan leda till ett minskat behov av inomhustäckning från mobilnäten.

Bland de åtgärder som PTS genomför finns ett förslag till ett undantag från tillståndsplikten för användning av vissa radiosändare. Det skulle skapa möj- ligheter att erbjuda olika inomhussystem, exempelvis mikrobasstationer som installerasefterönskemålfrånenfastighetsägare.Sådananyalösningarkange aktörer möjlighet att erbjuda tjänster till slutkunden och en ökad tillgänglighet för konsumenterna. PTS arbetar även internationellt för att harmonisera ytter- ligare frekvensutrymme för wifi.

Täckningskrav i 700- och 800-MHz-banden gör skillnad

PTS anser att täckningskravet i 800 MHz-bandet har gjort skillnad. I oktober 2015hadekravetletttillatt473hushållocharbetsställenfåtttillgångtillminst 1 Mbit/s. Det innebär att färre än 140 hushåll och arbetsställen ännu inte har tillgång till minst 1 Mbit/s.213

Regeringen beslutade i februari 2014 att frigöra 700 MHz-bandet för annan användning än marksänd tv fr.o.m. april 2017. PTS har utrett den fortsatta an- vändningenavfrekvensbandet. PTS menarattanvändningav mobiltbredband för kommersiella tjänster ger störst samhällsnytta i 700 MHz-bandet.214

Tilldelningenav700MHz-bandetinnebärmerfrekvensutrymmeförmobilt bredband, vilket i sig ökar sannolikheten för yttäckning och hög överförings- hastighet också långt från mobilmaster, anser PTS. De menar att man bör för- ena tillstånd i 700 MHz-bandet med ett täckningskrav för att öka åtkomsten till mobila kommunikationsnät där konsumenterna befinner sig. Utbyggnaden ska i första hand fokusera på geografiska områden som saknar mobiltäck- ning.215

Utbyggnadsdirektivet och lag om billigare utbyggnad

EU:s ministerråd och Europaparlamentet antog 2014 ett EU-direktiv för att underlättaochsänkakostnadernaförattbyggauthöghastighetsnätförelektro- nisk kommunikation.216 Direktivet kallas gräv- eller utbyggnadsdirektivet ef- tersom det fokuserar på olika åtgärder för att underlätta samförläggning av bredband med annan infrastruktur.

Bakgrunden är att utbyggnaden av höghastighetsnät för fast och trådlös kommunikation förutsätter stora investeringar, varav en stor andel utgörs av kostnader för bygg- och anläggningsarbeten. Direktivet syftar till att sänka kostnaderna för utbyggnad av nät för såväl fast som trådlöst bredband genom att befintlig fysisk infrastruktur används för utbyggnad, genom en ökad sam- ordning av bygg- och anläggningsprojekt och genom att byggnader utrustas med infrastruktur för att underlätta installation av bredband. Bestämmelserna

2016/17:RFR1

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

väntas enligt Näringsdepartementets promemoria träda i kraft den 1 juli 2016.217

Det nya lagförslaget innebär flera åtgärder för att minska kostnaderna ge- nomattskapamöjligheterförsamordning.Tillexempelskabredbandsbyggare få möjlighet att använda kanaler i förestående offentligt finansierade grävpro- jekt och även att använda andra nätinnehavares, till exempel elbolags, fysiska infrastruktur.

Kostnaderna ska främst sänkas genom att man

1.tillåter att den som bygger ut bredbandsnät använder befintlig fysisk infra- struktur

2.förbättras samordningen av bygg- och anläggningsprojekt

3.utrustar byggnader med infrastruktur som underlättar installation av bred- band.

I propositionen föreslås en ny lag, lagen om billigare utbyggnad av bredband- snät. Dessutom föreslås ändringar i väglagen, ledningsrättslagen, lagen om elektronisk kommunikation samt plan- och bygglagen. Även dessa ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2016, med undantag för ändringarna i plan- och bygglagen, som träder i kraft den 1 januari 2017.218

Ny plan- och bygglag

En statlig utredning behandlade 2008 frågan om bredband till hela landet. Ut- redningen fick i uppdrag att göra en utvärdering av det dåvarande bredbands- stödet samt att ta ställning till om det var motiverat med fortsatta statliga åt- gärder för att främja bredbandsutbyggnad i små orter och på landsbygden. Ut- redningen föreslog att planeringen av bredband skulle samordnas med kom- munernas planering enligt plan- och bygglagen.219

I den nya plan- och bygglagen (PBL) från 2011 infördes en bestämmelse som innebär att kommunerna ska ta hänsyn till behovet av elektronisk kom- munikation i översikts- och detaljplanearbetet. I PBL definieras bredband som en tjänst av allmänt intresse. Detta innebär en förstärkning av det kommunala samordningsansvaret för bredbandsutbyggnad. Kommunerna har också ge- nom denna lag en utökad möjlighet att ställa krav på byggentreprenörer att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska ingå som en del i utbyggna- den av nya områden.220

Statens egen bredbandsstruktur kan utnyttjas bättre

En utredning om hur man bättre kan utnyttja statens bredbandsinfrastruktur presenterades i januari 2016.221 Slutsatsen i utredningen är att staten kan an- vända den infrastruktur för bredband som redan finns inom verk och statliga bolagpåettmycketmereffektivtsättiarbetetmedattbyggautbredbandsnätet i Sverige. Det är särskilt Trafikverket, Teracom, Svenska kraftnät och Vatten- fall som har underutnyttjad bredbandsinfrastruktur. Utredningen pekar fram- föralltpåmöjligheternaattutnyttjadenfibersomTrafikverketharianslutning

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

tilllandetsjärnvägarföratttäckaområdensomidaginteharnågonbredbands- uppkoppling. Det finns också möjligheter att planera för lägga fiber när nya vägar byggs. Ökat samarbete är viktigt för att lyckas. Förslagen kan innebära att ungefär 200 000 hushåll och arbetsställen får bättre förutsättningar att an- sluta sig till snabbt bredband.

Regionalt och lokalt bredbandsarbete

Utredningen Bredband för Sverige in i framtiden pekade särskilt på den lokala och regionala nivåns betydelse för utbyggnaden av bredband. Man påminde om att det långsiktiga behovet av infrastruktur ska ingå som en naturlig del i kommunernas utvecklings- och planeringsarbete och i det regionala tillväxtar- betet och att regeringen genom att föra in bredband som ett allmänt intresse i PBL betonat vikten av frågan för kommunerna. Kommunerna borde särskilt arbetaförattfrämja samordning ochsamförläggning,ochbredbandskoordina- torer borde tillsättas på regional nivå.222

Regionala bredbandskoordinatorer

Regeringenbeslutadeimaj2015atttillsättaregionalabredbandskoordinatorer i alla län med uppgift att verka för övergripande samordning. De ska placeras på regionen eller under länsstyrelsen. Det finns ett nationellt sekretariat på Bredbandsforum med uppgift att stödja de regionala bredbandskoordinato- rerna.

Regionala digitala agendor

Digitaliseringskommissionen har samordningsansvaret för att administrera de regionala digitala agendorna. I september 2015 hade 14 län eller regioner an- tagit en regional agenda, medan övriga 7 hade påbörjat arbetet och kommit olika långt.223

Länens arbete

PTS anser att det har skett en positiv utveckling vad gäller bredbandsfrämjan- det i länen under 2015.224 Bredbandsfrågorna tillmäts allt större betydelse på den regionala nivån, och länens arbete med bredbandsfrågor har överlag ut- vecklats väsentligt sedan 2011, när PTS började följa utvecklingen i enlighet med regeringsuppdraget. Till exempel arbetar numera 12 av 21 län med att skapa ökad robusthet i bredbandsnäten.

Kommunalt bredbandsarbete

Kommuner arbetar på flera olika sätt för att främja bredbandsutbyggnad. Ett sättärattunderlättatillträdetill mark ochfastigheter.Ungefärhälftenavkom- munerna har gett ett kommunalt bolag direktiv att bygga ut bredband. Ungefär

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	lika många har tecknat ett samverkansavtal med en marknadsaktör. Många
	kommuner söker också stöd från landsbygdsprogrammet.225
	År 2015 hade 171 kommuner (72 procent) upprättat en bredbandsstrategi.
	Ungefär lika många kommuner har en bredbandskoordinator eller motsva-
	rande. En kommunal bredbandsstrategi beskriver bredbandstillgång, framtida
	behov och förutsättningar för utbyggnad.226
	IT- & Telekomföretagen lyfter fram kommunernas betydelse. För att ut-
	byggnaden av digital infrastruktur ska kunna genomföras i hela landet menar
	de att det krävs att alla kommuner tar fram bredbandsstrategier och främjar
	effektiv konkurrens. Alla kommuner har dock ännu inte anpassat sina rutiner,
	regelverk och kostnader till utvecklingen.227

Robusthet

Operatörerna har ansvar för nät och tjänster

Eftersom marknaden för elektronisk kommunikation är liberaliserad i Sverige är huvudregeln att det är operatörerna som har ansvar för sina nät och tjänster. Operatörerna vidtar åtgärder för att skydda sina respektive delar av infrastruk- turen mot störande eller hindrande incidenter. Operatörerna hanterar också in- cidenter och störningar och ska informera PTS om störningar och avbrott av betydande omfattning.228

Driftsäkerhet kan enligt PTS ses som ett konkurrensmedel, på samma sätt sompris,tillgänglighetochutbud.Konkurrensenisigskavara endrivkraftför att operatörerna ska bygga nät med tillräcklig driftsäkerhet och ha god bered- skap att åtgärda störningar och fel som uppstår. Tanken är att det på så sätt skapas en grundläggande förmåga att tillgodose behovet av säkerhet och be- redskap.229

En beredskapsavgift för att stärka elektronisk kommunikation

Förattfinansieraåtgärdersomstärkerdenelektroniskakommunikationen mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid (till exempel sabotage, olyckor och naturkatastrofer) finns en beredskapsavgift. Anmälda operatörer som har en årsomsättning på 30 miljoner kronor eller mer ska vara med och betala bered- skapsavgiften. Regeringen har beslutat att den sammanlagda beredskapsavgif- ten för 2015 är 100 miljoner kronor. Ett sjuttiotal operatörer omfattas av av- giften. Medlen används både i förebyggande syfte och för att bibehålla och utveckla krishanteringsförmågan inom sektorn.

Krisroaming – att använda varandras nät

Vid störningar i de elektroniska kommunikationsnäten kan vissa operatörers mobilnät vara tillgängliga samtidigt som andras är otillgängliga. Operatörerna kan komma överens om att deras abonnenter ska få tillgång till varandras nät, vilket kallas roaming. Krisroaming innebär att en abonnent med ett speciellt

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

simkort i en krissituation automatiskt kan använda andra operatörers mobilnät när abonnentens egen operatörs nät av någon anledning inte fungerar. PTS har tillsammans med operatörerna ingått en frivillig överenskommelse som regle- rar krisroaming. Överenskommelsen innebär bland annat att det finns 4 000 simkort som är förberedda för roaming inom Sverige. Dessa kort kan delas ut av länsstyrelserna om en svårare kris inträffar.230

Det offentliga informerar och följer upp

Strategi för robust elektronisk kommunikation

PTS har i uppdrag att arbeta kontinuerligt med att stärka robustheten i näten för elektronisk kommunikation. PTS följer till exempel upp och utvärderar in- träffade driftstörningar och incidenter. PTS ska också skapa rutiner för hur olikaaktörerskagåtillvägaviddriftsavbrottsamtutvecklasamarbetenmellan teleoperatörer och elbranschen för att minska antalet avbrott. Till uppgifterna hör också att göra investeringar för att öka redundansen i näten och för att förstärka skalskydd och bergrum för särskilt viktig utrustning.231

PTS har tagit fram en strategi för sitt arbete med robust elektronisk kom- munikation.232 Ettmålärattviktigasamhällsfunktionerkanupprätthållasäven vid incidenter och kriser. Man fäster stor vikt vid allmänhetens behov av in- formationochmöjlighetertillkommunikationförattkunnahanterauppkomna krissituationer.233

Enligt den strategi som PTS har formulerat ska åtgärder för robusthet be- drivas i nära samverkan med berörda aktörer. Det gäller inte enbart tele- komsektorn utan även andra sektorer, som exempelvis kraftförsörjningen.234

Nationell plan för it-incidenter

En av MSB:s uppgifter är att samordna arbetet med samhällets informations- säkerhet.235 MSBhartagitframennationellplanförhurallvarligait-incidenter ska hanteras. Planen hanterar it-system i organisationer, men inte elektronisk kommunikation enligt LEK. Syftet med planen är att förbättra förutsättning- arna för att begränsa och avvärja direkta konsekvenser av en allvarlig it-inci- dent, framför allt med hjälp av samverkan och koordinerat beslutsfattande.236

MSB pekar på att erfarenheter av inträffade it-incidenter visar att det är viktigt att ha en organisation som är förberedd och myndigheten genomför därför öv- ningar med fokus på storskaliga it-störningar. Man menar att området inform- ations- och cybersäkerhetsövningar fortfarande är relativt oprövat. Metodiken för att planera, genomföra och utvärdera informations- och cybersäkerhetsöv- ningar behöver utvecklas ytterligare.237

Ökad kunskap om bristande robusthet är viktig

PTS menar att det är särskilt angeläget att näten är säkra och robusta i gles- bygden där infrastrukturen ofta är begränsad. Eftersom det inte sällan finns få

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	abonnenter i dessa områden har operatörerna små incitament att snabbt vidta
	åtgärder vid eventuella störningar. PTS har inlett ett arbete med att identifiera
	områden med bristande robusthet. PTS vill koncentrera sitt arbete till att öka
	robustheten i dessa områden, bland annat genom att verka för att fiber etable-
	ras på ett sådant sätt att den kommer många abonnenter till godo.238
	Stärkt incidentrapportering
	Regeringen beslutade i december 2015 att införa ett system där statliga myn-
	digheter ska rapportera allvarliga it-incidenter i sina informationssystem till
	MSB.Rapporteringengällerstatligamyndighetersit-system,meninteelektro-
	niska kommunikationer enligt LEK. Med it-incidenter menas störningar i
	mjukvara, hårdvara eller driftsmiljö eller förlust av data i olika sammanhang.
	De kan orsakas av bland annat externa attacker, säkerhetsbrister i it-produkter
	eller felaktigt handhavande. Syftet med de nya bestämmelserna är att förbättra
	lägesbilden över informationssäkerheten i den statliga förvaltningen och att
	förebygga, upptäcka och hantera it-angrepp mot statliga informationssy-
	stem.239
	Regeringenbeslutadeimars2016attkravetpårapporteringavit-incidenter
	ska utökas till fler aktörer sombedriver samhällsviktig verksamhet och somär
	beroende av nätverk och informationssystem. Det gäller energi, transport,
	bankverksamhet, finansmarknaden, hälso- och sjukvården, dricksvattenför-
	sörjning och digital infrastruktur. Dessutom omfattas leverantörer av vissa di-
	gitala tjänster, internetbaserade marknadsplatser och sökmotorer samt moln-
	tjänster. EU:s direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå ligger till grund
	för arbetet med att stärka it-säkerheten.240
	Ökad redundans och flexibilitet
	Bland de konkreta åtgärder som PTS framhåller återfinns en ökad redundans
	och flexibilitet i nätverken. Anledningen är att sårbarheten har ökat till följd
	av en ökad fjärrstyrning och fjärrövervakning av de elektroniska kommunika-
	tionerna. Delar av landet riskerar att bli avskurna vid skador i näten. Tekniska
	system för elektronisk kommunikation är dessutom ofta placerade på platser
	som är relativt lättåtkomliga, och de är geografiskt utspridda i landet, vilket
	gör demmer sårbara. Eftersomdet trotsallt ärsvårt att skyddanätets alla delar
	mot olyckor och fysiska angrepp bör det även finnas redundans för utrustning
	och förbindelser, till exempel genom att man inte lägger all fiber i samma
	stråk. Med hjälp av extra noder och fysiskt åtskilda förbindelser ökar således
	möjligheterna att upprätthålla kommunikationen. Man kan också verka för
	samutnyttjande av näten i extraordinära situationer.241

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

Föreskrifter och branschsamarbete för grundläggande driftsäkerhet

PTSbeslutadeijuni2015omnyaföreskrifter förattsäkerställaattmarknadens aktörerbedriverettlångsiktigtochkontinuerligtdriftsäkerhetsarbete.242 Syftet är att nät och tjänster ska uppnå en grundläggande nivå av driftsäkerhet.

Föreskrifterna trädde i kraft i januari 2016 och innehåller bland annat ge- nerellakravpåriskanalysarbeteochincidenthantering.Deinnehållerävenmer specifika krav på exempelvis reservkraft vid strömavbrott, och krav på redun- dans av viktiga förbindelser och tillgångar.

Flera operatörer uttryckte kritikmot de nya föreskrifterna. Bland annat me- nade de att föreskrifterna utgick från en otillräcklig och delvis felaktig bild. Föreskrifterna kommer enligt operatörerna att leda till att man tvingas inve- stera stora belopp i åtgärder som inte kommer att leda till färre stora avbrott eller störningar.243

Standard för fibernät

I dagsläget saknas standarder för hur nät anläggs och vilken kvalitet de ska hålla. PTS har inlett ett arbete med att ta fram en branschgemensam överens- kommelse omminiminivåer för fibernät. PTS tror att branschöverenskommel- sen kan leda till att fibernät anläggs på ett mer kostnadseffektivt och enhetligt sätt. Överenskommelsen ska också lägga grunden för att etablering av infra- struktur sker utifrån en gemensam miniminivå, vilket skapar förutsättningar för morgondagens samhällstjänster. PTS hoppas att det ska finnas en bransch- gemensam överenskommelse under 2016.244

Projektet kallas Robust fiberanläggning och syftar till att etablera en mini- minivåvidbyggandetavfibernätgenomattökakunskapenförallasomarbetar inom området. Ett delprojekt handlar om vägledning för anläggning av fibe- roptiska bredbandsnät, ett annat om vägledning för metodval och förlägg- ningsteknik och ett tredje om certifiering av entreprenadföretag.245

Samarbeten och samordning

År 2005 bildades Nationella telesamverkansgruppen (NTSG). Det är ett fri- villigt samarbetsforum med syfte att stödja att infrastrukturen för elektronisk kommunikation återställsvidextraordinärahändelserisamhället.Bakgrunden är att det vid stora kriser eller extraordinära händelser kan uppstå situationer som underlättas av att olika aktörer hjälper varandra.246 Medlemmar i NTSG är operatörer och organisationer som har teknisk utrustning, kunskaper eller resurser som påverkar Sveriges kritiska infrastruktur för elektronisk kommu- nikation.

MSBskastödjaochsamordnaarbetetmedsamhälletsinformationssäkerhet ochharföreskriftsrättsomriktarsigmotstatliga myndigheter.MSBhardärför bland annat inrättat ett informationssäkerhetsråd med representanter för både denoffentligaochprivatasektorn.TankenmedrådetärattdetskahjälpaMSB med information om utvecklingstrender inom området informationssäkerhet

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	och synpunkter på inriktning, prioritering och genomförande av MSB:s arbete
	inom området.
	Samverkansgruppen för informationssäkerhet (Samfi) består av myndig-
	heter med särskilda uppgifter inom området informationssäkerhet. De myn-
	digheter som ingår i Samfi är MSB, PTS, Försvarsmakten, Försvarets materi-
	elverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Polismyndigheten och Säker-
	hetspolisen. Samfi ska verka för säkra informationstillgångar i samhället när
	det gäller förmågan att upprätthålla önskad konfidentialitet, riktighet och till-
	gänglighet samt genom informationsutbyte och samverkan stödja de medver-
	kande myndigheternas arbete med samhällets informationssäkerhet.247
	MSBansvararävenförytterligareprivat-offentligasamverkansforuminom
	inforamtions- och cybersäkerhet, exempelvis forumet Fidi-Scada för samver-
	kan kring säkerhet i industriella informations- och styrsystem (inom energi,
	transporter och dricksvattenförsörjning), forumet Fidi - Finans för samverkan
	kring informationssäkerhet inom den finansiella sektorn, samt forumet Fidi -
	Telekom för operativ samverkan kring cybersäkerhet (internet- och teleopera-
	törer).248
	Beredskaps- och säkerhetspropositionen 2001/02 föreslog att PTS skulle få
	iuppdragattarbetameduppgifterkringit-incidenter,vilketleddetillbildandet
	av Sitic, Sveriges it-incidentcentrum. Verksamheten finns numera i form av
	CERT-SE (Computer Emergency Response Team) hos MSB.
	MSB/CERT-SE strävar efter att öka it-säkerhetsmedvetandet i Sverige ge-
	nom att förmedla kunskap och fakta. CERT-SE utfärdar kontinuerligt var-
	ningar och råd om sårbarheter i it-system. CERT-SE ska bland annat agera
	skyndsamt vid inträffade it-incidenter genom att sprida information och vid
	behov arbeta med samordning av åtgärder och medverka i arbete som krävs
	för att avhjälpa eller lindra effekter av inträffade incidenter. CERT-SE är Sve-
	riges kontaktpunkt gentemot motsvarande funktioner i andra länder och ut-
	vecklar samarbetet och informationsutbytet med dessa.249
	För att stödja privata och offentliga organisationers förebyggande med in-
	formationssäkerhet finns webbplatsen Informationssäkerhet.se. Webbplatsen
	är även ett stöd för de myndigheter som omfattas av MSB:s föreskrifter om
	statliga myndigheters arbete med informationssäkerhet. Bakom Informations-
	säkerhet.se står MSB, PTS, Försvarsmakten, FRA, FMV, Säkerhetspoli-
	sen och Polismyndigheten. MSB har det redaktionella ansvaret för webbplat-
	sen.
	Förbättrad information och kommunikation om tele- och data-
	störningar vid kriser
	För att skapa en säkrare och mer effektiv överföring av information om drift-
	störningar driver PTS sedan 2013 till Driftinformation mellan operatörer
	(DIO). DIO är en webbtjänst för överföring av driftsinformation mellan teleo-
	peratörer, kommunikationsoperatörer, tjänsteleverantörer och större sam-
	hällsviktiga kunder. Syftet är att minska avbrottstiderna.250

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

För att undvika missförstånd och förlängda avbrott påbörjade PTS 2006 ar- betet med Gemensam lägesuppfattning (GLU). Målet är att skapa en gemen- sam lägesuppfattning inom sektorn elektronisk kommunikation i händelse av stora störningar i näten. Till exempel har en branschnorm tagits fram för att kunna presentera störningsinformation på ett enhetligt sätt.251

Kommunikationsnäten är beroende av att ständigt ha tillgång till rätt tid för att fungera. För att säkerställa detta har PTS delfinansierat ett antal atom- klockor som hanteras av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.252

Ledningskoll för att minska avgrävningarna

Varje år orsakas långvariga avbrott och skador för flera hundra miljoner kro- nor när ledningar grävs av. För att minska risken för grävskador har ett stort antal myndigheter, företag och organisationer byggt upp webbtjänsten led- ningskollen.se somdrivs av PTS och finansieras av PTS, Svenska kraftnät och Trafikverket.253 Webbtjänsten kopplar ihop den som vill gräva med den som har infrastruktur på en viss plats. En förfrågan räcker för att nå alla ledningsä- gare som är anslutna till Ledningskollen i det aktuella schaktområdet.

Mobila basstationer för extra kapacitet

Inom ramen för sitt robusthetsarbete har PTS gett operatörerna i uppdrag att säkerställa att de vid behov kan skapa ytterligare kapacitet i mobilnäten. Det kan gälla vid akuta kriser och vid planerade händelser som innebär stor kon- centration av människor om en basstation slås ut. Operatörerna har därför i samverkan införskaffat ett antal så kallade mobila basstationer. Det är opera- törerna som har ansvar för att de mobila basstationerna används på bästa sätt både i förebyggande syfte och för att minska avbrottstiderna i mobilnäten vid olika typer av händelser. Det är också operatörerna själva som avgör om och när de mobila basstationerna ska användas.254

En säker elförsörjning

Telestationer kräver ständig tillgång till el för att fungera och är därför sårbara för elavbrott. PTS arbetar med olika reservlösningar, till exempel batterier el- ler elverk, och med att åstadkomma ett ökat samarbete mellan el- och telesek- torn. Sedan 2005 pågår också ett försök med bränsleceller som alternativ till det fasta elnätet vid bortfall av det ordinarie elnätet.255

Samhällsviktig verksamhet

Mobilt bredband för polis och räddningstjänst

Regeringen har gett MSB i uppdrag att utreda möjliga lösningar på behoven av mobil bredbandskommunikation för polis, räddningstjänst och andra aktö- rer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. MSB ska samråda med PTS, Försvarsmakten och Polismyndigheten i uppdraget.256

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	PTS fick i uppdrag att redovisa tänkbara lösningar för kommunikation hos
	aktörerna, till exempel vad gäller hur frekvensbanden kan utnyttjas, alternativ
	till dedikerade frekvensband och för- och nackdelar med olika alternativ. PTS
	menar att det finns tre möjliga lösningsmodeller:257 för det första ett eget nät
	som byggs och kontrolleras av staten och för det andra en lösning som bygger
	på de kommersiella mobila bredbandsnäten och för det tredje kan en kombi-
	nationavdessatänkas,därvissadelarkanvarastatligtkontrolleradeochandra
	delar utnyttjar resurser i befintliga nät. PTS har avvaktat med tilldelning av 26
	MHz i 700 MHz-bandet för att möjliggöra en lösning för just de här behoven.
	MSB har redovisat krav på och behov av mobil ip-baserad kommunikation
	samt redovisat bedömda kostnader och möjlig tidsplan för skarp drift för de
	alternativ som PTS redogjort för i sin redovisning.258
	MSB vill se dedikerade frekvenser för samhällsviktig verksamhet
	MSB förordar ett dedikerat rikstäckande radionät. Ett dedikerat nät är det lös-
	ningsalternativ som lever upp till de krav som aktörer inom allmän ordning,
	säkerhet, hälsa och försvar ställer.259
	700 MHz-bandet har tidigare använts till marksänd tv men ska frigöras för
	annan användning fr.o.m. 2017. PTS föreslår att 700 MHz-bandet ska använ-
	das till mobilt bredband med ett täckningskrav.
	MSB menarattenviktigförutsättningförattframtidssäkrakommunikation
	för polis,räddningstjänst och andra aktörer inomallmän ordning, säkerhet och
	hälsa är att dedikerade frekvenser avsätts inom 700 MHz-bandet. MSB menar
	att PTS antaganden och analyser som ligger till grund för det fortsatta arbetet
	med 700 MHz-bandet riskerar att skapa allvarliga konsekvenser för sam-
	hällsviktiga verksamheters möjlighet att kommunicera säkert och skyddat.
	Därför anser MSB att tilldelning av 700 MHz-bandet inte bör genomföras in-
	nan ytterligare analyser och bedömningar gjorts. MSB menar att det är av
	största vikt att dedikerade frekvenser avsätts inom 700 MHz-bandet för att
	framtidssäkra kommunikation för samhällsviktig verksamhet.260
	PTS menar att inget annat land i Europa har valt den lösning som MSB
	förespråkar. De länder som hittills har fattat beslut om framtidssäker kommu-
	nikation för polis och räddningstjänst har valt andra lösningar för sin framtida
	bredbandskommunikation för blåljusmyndigheterna. Huruvida Sverige ska fi-
	nansiera och bygga upp ett nytt dedikerat nät för mobil kommunikation för
	dessa verksamheter är en politisk fråga. PTS avvaktar med tilldelning av delar
	av 700 MHz-bandet för att inte omöjliggöra en dedikerad lösning för blåljus-
	myndigheternas kommunikationsbehov.261 MSB menar å andra sidan att det
	skulle innebära en fördyrande lösning för de samhällsviktiga verksamheterna
	att använda de frekvenser som PTS avvaktar med att tilldela.262
	Oenighet om framtidens säkra kommunikation
	Säkerhetsfrågorna har de senaste åren lett till diskussioner om behovet av ett
	säkert statligt nät och vilken kontroll staten behöver ha över ett sådant nät.263
78

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

MSB framför att det behövs säkra system för såväl talkommunikation som mobila datatjänster för att aktörerna ska kunna utföra sina uppdrag. I dag an- vänds Rakelsystemet framför allt för verksamhetskritisk talkommunikation inom samhällsviktig verksamhet, men även för viss datakommunikation. Ra- kelsystemet har idag begränsad kapacitet för datakommunikation, och därför ser MSB att Rakel på sikt måste kompletteras med en kommunikationslösning med högre datakapacitet. Arbetet med att säkra framtida verksamhetskritisk tal- och datakommunikation för dessa aktörer måste förberedas nu, menar MSB. Rakelsystemet kommer att fortsätta vara det system som används för verksamhetskritisk talkommunikation under lång tid framöver.264

Enutredningföreslog2015attSGSIutvecklasförattskapaenmyndighets- gemensam infrastruktur för elektronisk kommunikation.265

IIStrorinteattenseparatfysiskinfrastrukturärattföredrautanförespråkar ett nationellt fibernät. ISS menar att SGSI säkert är bra för de få myndigheter som behöver det, men att det är dyrt att införa och bara ger skydd av trafiken mellan de deltagande myndigheterna. IIS ser hellre att alla myndigheter kryp- terar all sin kommunikation med stöd av protokoll som HTTPS och TLS och då använder etablerade öppna kryptolösningar än att några få använder speci- aliserade lösningar medan de andra fortsätter att kommunicera i klartext och icke-autentiserat.266

Möjligheter att nå de politiska målen

Kostnader för utbyggnad

PTS publicerade 2013 en beräkning av kostnaderna för att nå målen i bred- bandsstrategin.Beräkningarnavisadeattkostnadenförattge80till85procent av hushållen och arbetsställena tillgång till fiber 2020 skulle bli 22 miljarder kronor. Att ge 85 till 90 procent tillgång till fiber 2020 beräknades kosta 32 miljarder kronor.267

SKL, Svenska Stadsnätsföreningen, IT- & Telekomföretagen och Skanova tog 2014 fram en rapport om investeringsbehovet för att nå bredbandsmålet 2020.268 I rapporten har man studerat vad det skulle kosta att bygga fiber till 80, 90 och nära 100 procent av hushållen och företagen. Rapporten innehåller beräkningaravkostnaderunderperioden2013till2020förattförseresterande delar av Sverige med fiber som ger tillgång till minst 100 Mbit/s. En 80-pro- centig utbyggnad för accessfiber skulle kosta 29 miljarder kronor. 90 procents fiberutbyggnadföraccessfiberberäknadeskosta40miljarderkronor.Tilldetta kommer en kostnad på 10 miljarder kronor för transportfiber.

Om man skulle bygga ut fibernäten till nästan samtliga hushåll och företag (med undantag av de allra svåraste och dyraste byggnaderna) uppskattades kostnaden för accessfiber till mellan 54 och 60 miljarder kronor, exklusive transportfiber.

2016/17:RFR1	4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER
	Andra menar att kostnaderna är för höga för att dra fiber till hela landet. I
	stället föreslås starka basstationer som kan användas för att täcka hela landets
	behov av snabbt bredband.269

Möjligheter att nå målen

Analys av investeringarna i bredbandsinfrastruktur

PTShariuppdragattföljauppettantalinfrastrukturmålidendigitalaagendan ochbredbandsstrategin.PTSgörenanalysavinvesteringsnivåerifastochmo- bil bredbandsinfrastruktur samt uppdaterar ett antal indikatorer.270

PTS menar att uppskattningen av nivån för fiberutbyggnad 2020 är bero- ende av hur mycket marknadsaktörerna kommer att investera ifiberutbyggnad framtill 2020. Investeringarna antas vara beroende av ett antalnyckelfaktorer. Den enskilt viktigaste nyckelfaktorn för investeringar ifiberutbyggnad är slut- kundernasefterfråganochbetalningsvilja.Enannanviktigfaktorärmarknads- aktörernas strategier och överväganden. Den tredje nyckelfaktorn är påverkan av befintlig fiberinfrastruktur. Närheten till befintlig fiberanslutning är nämli- gen en bra indikator för fortsatt utbyggnad av fiber. 94 procent av anslutning- arna 2011 och 2012 anlades inom 1 000 meter från en redan fiberansluten fas- tighet.

PTS går igenom hur nyckelfaktorerna utvecklades under 2015. Vad gäller marknadsaktörernas strategier och överväganden finns en positiv bild av ut- byggnaden av fast infrastruktur för de kommande åren. Slutkundernas efter- frågan och betalningsvilja fortsatte öka starkt under 2015. Trenderna pekar på en digital livsstil som driver slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja på snabbt bredband i dag och fram till 2020. Det finns en mycket stor efterfrågan på fiberanslutningar, framför allt i småhusområden i tätorter. För det tredje finnsenalltstörreandelhushållochföretagiellerinärhetenavenredanfiber- ansluten fastighet. Bedömningen är att det finns flera indikationer på att ut- byggnaden kommer att fortsätta i hittillsvarande takt. En osäkerhetsfaktor är dock hur långt den snabba utbyggnadstakten kommer att nå. I takt med att det blir glesare mellan husen kommer färre slutkunder att dela på investerings- kostnaden, vilket påverkar marknadens investeringsincitament negativt.271

PTS ser goda möjligheter att nå målen

PTS konstaterar att målet med 40 procent nåddes redan 2010 och bedömer att det finns goda möjligheter att nå 2020-målet. I oktober 2015 hade 67 procent av alla hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, vilket var en ökning med 6 procentenheter jämfört med ett år tidigare. PTS skriver att många av dem som ännu inte har tillgång till 100 Mbit/s har goda möjlig- heter att få det de närmaste åren. Andelen hushåll och företag i Sverige som bor eller huserar i eller inärheten av fastigheter somär anslutna till ett fibernät ökar. Det indikerar enligt PTS att förutsättningarna är goda för att tillgången

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

till it-infrastruktur som medger teoretiska hastigheter om 100 Mbit/s ska öka ytterligare de närmaste åren.272

Diagram 9 Andel som bor nära en fiberansluten fastighet

Andel av befolkningen som bor i eller i närheten av en fiberansluten fastighet, 2007 2014

100

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Totalt I tätort och småort Utanför tätort och småort

Källa: PTS.

Antalet hushåll och företag som helt saknar tillgång till bredband minskar och var2015ungefär130.Anledningarnaärframförallttäckningskravi800MHz- bandet,förbättrad4G-täckningsamtattbefolkningenideområdensomsaknar bredband minskar.Tillgångtillbredbandvia satellitkanockså utgöraettkom- plement.Vidare kandefrekvenseri700MHz-bandetsomskatillgängliggöras för mobilt bredband komma att säkerställa tillgången till bredband i områden som i dag saknar täckning eller kapacitet.273

PTS har även gjort en uppskattning av hur många som kan få tillgång till 30 och 100 Mbit/s via bredband i mobilnäten 2020. Den framtida kapaciteten i mobilnäten är beroende av en rad omständigheter som är svåra att förutse, såsom operatörernas utrullning av LTE, tillgången till frekvenser, teknikut- veckling av mobiler och antenner, antal samtidiga användare, avståndet till basstationen samt andra geografiska förutsättningar, radioförutsättningar och marknadsmässigaförutsättningar.MotdennabakgrundharPTSgjortantagan- det att den frekvensmängd som 2020 kommer att finnas tillgänglig i frekvens- band under 1 000 MHz i hög utsträckning kommer att bidra till 30 Mbit/s- målet, men endast i försumbar omfattning till målet om 100 Mbit/s. I tä- tortsnära områden, där höga frekvensband kommer att användas i betydligt större utsträckning, kan det dock förväntas bli ett visst bidrag till 100 Mbit/s- målet.PTSbedömningärattytterligaredrygt1–4procentavsamtligahushåll och företag kan få tillgång till 100 Mbit/s 2020 via mobilnäten, beroende på investeringsnivå.274 I en senare beräkning menar PTS att färre än 1 procent av alla hushåll och företag kommer att sakna tillgång till bredband med en has- tighet av minst 30 Mbit/s.275

2016/17:RFR1

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

Två tänkbara nivåer

I den uppföljning av regeringens bredbandsstrategi som PTS gör uppskattas investeringarnaframtill2020iformavtvåolikanivåer.Denförstanivån(nivå I) präglas av stabila omständigheter för fiberinvesteringar där PTS bedömer att investeringarna skulle fortsätta på de senaste årens nivå. Den andra nivån (nivå II) präglas av att köparnas betalningsvilja inte överensstämmer med in- vesterarnas avkastningskrav. I nivå II räknar PTS med att investeringarna ut- vecklas likartat, men något svagare än i nivå I, för några år framöver och att det därefter sker ett kraftigt fall med en efterföljande minskning av investe- ringarna fram till 2020.

PTS menar att utfallet med investeringsnivå I skulle ge 93 96 procent av hushållen och arbetsställena tillgång till 100 Mbit/s 2020. Utfallet med inve- steringsnivå II skulle ge 90 93 procent av hushåll och arbetsställen tillgång till 100 Mbit/s 2020.276

Osäkerhet inför möjligheterna att nå målen

En statlig utredning med uppdrag att utvärdera bredbandsstrategin och följa upp hur tillgången till bredband har utvecklats i förhållande till regeringens strategi och den digitala agendan för Europa var klar 2014. Utredningen pe- kadepåattdetfannsolikaåsikteromhuruvidamålenkommerattnåstill2020. De faktorer somutredningen ansåg ha störst påverkan var regeringen och riks- dagenochEU,efterfrågan,konkurrenstryck,teknikutvecklingochkommuner- nas agerande. Utredningen framhöll att stöd till bredbandsutbyggnad i glest befolkade områden har varit viktigt. I linje med detta menar utredningen att fortsatt stöd är viktigt för att målen i bredbandsstrategin ska nås.277

Enligt den rapport som SKL, Svenska Stadsnätsföreningen, IT- & Tele- komföretagen och Skanova tagit fram uttrycker vissa nätägare en osäkerhet inför möjligheterna att nå 90 procents penetration till 2020.278

IIS menar att bristande samordning hotar utbyggnad och kvalitet

Bredbandsmålet om att 90 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till en uppkoppling om 100 Mbit/s 2020 är ambitiöst, menar IIS. Om det ska nås krävs det definitivt att frågan om infrastruktur har även i fortsättningen hög prioritet.279

Den svenska infrastrukturen är ojämnt fördelad och relativt otillräcklig utanför storstadsregionerna, anser IIS. En väl utbyggd it-infrastruktur är en central och betydelsefull resurs för landsbygden, och därför behöver diskuss- ionen om infrastrukturen ta betydligt större plats i samhällsdebatten. Infra- strukturen för internetkommunikation är enligt IIS av samma avgörande bety- delse inför framtiden som den fysiska infrastrukturen med vägar, järnvägar och så vidare.

IIS framhåller att symmetrisk hastighet är en viktig komponent i frågan om tillgång till it-infrastruktur. Varje användare kan vara både konsument och

4.PÅGÅENDE ÅTGÄRDER

2016/17:RFR1

producentav storadatamängder.Infrastrukturenskai siginteutgöraetthinder för den utvecklingen.

IIS välkomnar förslag om en systematisk utbyggnad av en infrastruktur för hela landet. IIS menar att det tyvärr inte finns något helhetsgrepp över hur svensk infrastruktur ska se ut och hänga samman nationellt, regionalt, kom- munalt och lokalt.

SKL: Fiber är en samhällsbärande infrastruktur

På samma sätt som det behövs vägnät och elnät som täcker hela landet anser SKLattdetocksåbehövsfibernätsomgerSverigesinvånaretillgångtillsnabb ochsäkerelektroniskkommunikation.EnligtSKLbehövertelekominfrastruk- turen hanteras som annan samhällsbärande infrastruktur, de pekar på att det finns behov av en geografiskt sammanhållen, operatörsneutral och öppen fi- berinfrastrukturiSverige.SKLanserattansvaretförattägaochförvaltastatlig bredbandsinfrastruktur behöver samlas på en egen organisatorisk enhet. Det skulle ge ökade möjligheter att nå Sveriges bredbandsmål, säkrare och mer robusta kommunikationslösningar och ökad effektivitet i förvaltningen av den statliga telekominfrastrukturen.280

2016/17:RFR1

5. Framtidens it

Sammanfattning av framtidens telefoni och internet

–Framtidens it tros bli mer närvarande men mindre synlig. Den präglas av ständig uppkoppling och sömlösa nätverk av kommunicerande enheter.

–Oron för internetberoende ökar, men andelen internetanvändare som för- sökt begränsa sin användning utan att lyckas ökar endast marginellt.

–Utvecklingen med smartmobiler och mobilitet förmodas fortsätta, liksom konsumtionen av rörliga bilder.

–5G-tekniken tros komma att medge snabbare och mer tillförlitlig kommu- nikation.

–Den stationära datorn blir allt mindre viktig. Sensorer kommer att placeras på saker och personer för att hämta och lämna information.

–Stora mängder data samlas, lagras eller passerar genommolnet,analyseras och utgör grunden för olika tjänster. Parallellt med denna utveckling ökar behovet av tjänster som garanterar att informationen inte hamnar i fel hän- der.

–Framtidens användare kommer att producera stora mängder information, vilket ställer högre krav på kapaciteten uppströms.

–Sociala medier fortsätter att utvecklas och kommer att fungera som kanal för delningsekonomin och informationsspridning.

–Beroendet av it-infrastrukturen ökar i takt med att fasta och mobila nät vävs samman med varandra samtidigt som traditionella, analoga system fasas ut.

–Det är svårt att avgöra vilka effekter ett ökat it-användande får på miljön.

–Antalet uppkopplade enheter kommer att växa kraftigt de närmaste 10 till 15åren.Tillsammansmedblandannatdenökandemobilitetenochmycket omfattande datamängder kommer det att ställa stora krav på it-infrastruk- turen.

–Forskare pekar på att det finns tekniska begränsningar. Till exempel finns det ett tak för den optiska fiberns överföringskapacitet.

För att kunna veta om de investeringar som görs i dag kommer att räcka är det viktigt att fördjupa kunskapen om framtidens mobiltelefoni och internet. Ka- pitlet inleds därför med en sammanfattning av hur framtidens it tros se ut. En ofta omdiskuterad fråga är huruvida it kan bidra till positiva effekter för mil- jön, och den frågan blir belyst i kapitlets andra avsnitt.

5.FRAMTIDENS IT

2016/17:RFR1

Framtidens telefoni och it – sömlösa och ständigt närvarande

Detärgivetvisomöjligtattsiaomframtiden,ochmångaprognoseromteknisk utveckling har slagit fel. Trots detta kan det vara intressant att ta del av dis- kussioner om hur den framtida utvecklingen av mobiltelefoni och internet kan komma att se ut.

Något som är viktigt att ha med sig när man läser om framtidens elektro- niska kommunikation är dock att många av dem som diskuterar frågorna är helt eller delvis knutna till olika teknikföretag. Det kan möjligtvis bidra till att profetiorna ofta är teknik- och utvecklingspositiva.

Informationsteknologins exponentiella utvecklingstakt

När framtidens internet diskuteras refereras inte sällan till Moores lag. Enligt den fördubblas antalet transistorer som ryms på ett datachipp vartannat år. La- genanvändsoftasomettsättatt beräknahurkapacitetenkommerattutvecklas i framtiden.

Andra har utvecklat och breddat teorin och menar att takten i hela den in- formationsteknologiska utvecklingen ökar konstant och att informationstek- nologins utvecklingstakt är exponentiell. Den ökande takten förklaras av låga eller nästan obefintliga kostnader för att kopiera och sprida digitala produkter. Innovationer kan också kombineras och skapa nya innovationer på oändligt många sätt. Marknaden är dessutom sådan att det är lätt för nya aktörer att ta sigin.Idagfinnsdetentekniskmognadblandkonsumenterochföretag,vilket gör det lättare för ny teknik att etableras. Många tror därför att vi står inför en period informationsteknologin kommer att utvecklas mycket snabbt.281

Ubikvitärt internet – mindre synligt, mer närvarande

Efter datorernas och mobiltelefonernas internet tros nästa fas i utvecklingen vara att i princip vad som helst lyfts in i den virtuella världen och kopplas upp till internet, vilket förmodas leda till nätets största utvidgning hittills.282

Ubikvitär (på engelska ubiquitous) it syftar på att it finns överallt och hela tiden. Ubikvitär it är inbäddad i omgivningar och miljö, till exempel i bruks- föremål, kläder, möbler och hus eller inuti människokroppen. Den digitala in- formation som tidigare fanns på webben i formav webbplatser frigörs och blir tillgänglig via fysiska föremål som därmed ingår i informationsnätverk.283

I framtiden tros internet bli än mer av en global, genomträngande, osynlig, sömlös och invävd nätverksmiljö. Den byggs med hjälp av sensorer, kameror, mjukvara och databaser i en världsomspännande informationsväv. Vi kommer inte att tänka att ”vi går ut på nätet”, vi kommer helt enkelt att vara där. Tek- niken i sig kommer att etableras och därmed hamna i bakgrunden. En jämfö- relse kan göras med elektriciteten, som tas för given och sällan ägnas någon tanke i vardagen.284

2016/17:RFR1	5.FRAMTIDENS IT
	Framtidskommissionen menar att vi kan förvänta oss att olika former av
	informationsteknik kommer att bli allt mer kraftfulla, mer integrerade i olika
	processer, mer sammankopplade och trådlöst kommunicerande. Det som förr
	krävde fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans med hjälp av olika
	former av informationsteknik. Somindivider, företag eller nationer kan vi för-
	väntas bli allt mer beroende av olika informationsteknik och de digitala nät-
	verken. Kommissionen konstaterar samtidigt att ny teknik först ofta tenderar
	att underskattas för att sedan överskattas när den börjar få större genomslag.
	En central utmaning är därför att hela tiden följa och ligga i framkanten av
	teknikutvecklingen.285

Sakernas internet

Sakernas internet (Internet of Things eller Internet of Everything) är ett sam- lingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hus- hållsapparater, kläder och andra saker samt varelser förses med små inbyggda sensorer och datorer. Dessa kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster.286

Sakernas internet innebär att mer eller mindre vad som helst lyfts in i den virtuella världen och kopplas upp till internet. Sakernas internet tros bli nätets största utvidgning någonsin.287 IBM tror att 29 miljarder enheter kommer att varasammankopplade2020,ochCiscotror50miljarder.IBMgissarattantalet enheter kommer att vara 100 miljarder 2050. Huawei tror att 100 miljarder uppnås redan 2025.288

Endelavsakernasinternetärattolikaapparaterkommunicerarutanmänsk- lig inblandning, vilket brukar kallas maskin till maskin (machine-to-machine, M2M). M2M beskriver teknik som gör det möjligt för nätverksenheter att ut- byta information och utföra åtgärder utan manuell hjälp av människor. M2M kan till exempel användas för distribution, fjärrövervakning, logistiktjänster och trafikstyrning. Cisco tror att det 2020 kommer att finnas över 3 miljarder M2M-förbindelser, vilket kan jämföras med de 600 miljoner som fanns 2015. Det motsvarar alltså fyra gånger så många enheter på fem år.289 I Sverige ökar antalet abonnemang på tjänster för kommunikation mellan maskiner. År 2015 fanns det 6,5 miljoner M2M-abonnemang i landet.290

Uppkopplade företag och städer

Uppkopplade städer är ett område där sakernas internet tros bli viktigt. Senso- rer kan placeras i trafikljus, gator, rör eller soptunnor. Där kan de samla och förmedla information om trafikflöden, gatljus, tillgång till vatten och el eller att det är dags att tömma soptunnan.291 Stadens invånare kan få information som gör det möjligt för dem att hantera sitt vardagsliv mer effektivt. Till ex- empel kan pendlare få råd om den mest effektiva vägen till arbetet varje dag, med hänsyn inte bara till tid, kostnad och väderlek utan också till koldioxidut- släpp.Medborgarnakanisinturgeinformationtillstadenombrottellerbehov

5.FRAMTIDENS IT

2016/17:RFR1

av reparationer.292 Sensorer används i självkörande bilar och för att optimera transporter och logistik.293 Smarta fabriker använder sensorer för att spåra och anpassa produktionskedjan.294

Vikanocksåförutseensnabbökningavsensorerochonlinetjänsterihälso- och sjukvården.295 Sensorer övervakar patienterna och förser sjukvården med information.296

Uppkopplade hem

Uppkopplade hem förväntas öka snabbt. Utplaceringen av sensorer, och med dem onlinetjänster i hemmet, tros snart ta fart.297

Ericssonlyfterframattdetfinnsettstortintresseföruppkoppladehem.Det kommer att vara möjligt att få meddelanden till mobiltelefonen om tempera- turen i frysen, att tvättmaskinen har gått sönder eller att ett rör sprungit läck. Kanske kommer till och med hus att byggas färdigutrustade med sensorer som reglerar exempelvis luftkvalitet, ljus och temperatur. Hushållsrobotar förvän- tas bli billigare de närmaste åren, tack vare molnbaserad artificiell intelli- gens.298

Uppkoppling utanpå och inuti kroppen

Sakernas internet kommer också att innebära att internet bärs på kroppen av så kallade ”wearables”.299 Bärbara enheter eller kroppsnära it är enheter som kan bäras på en person och som kan ansluta och kommunicera med internet, antingendirektviaeninbyggdanslutningellerviaenannanenhet(tillexempel en smartmobil). Dessa enheter finns som smarta klockor, glasögon eller klä- der. De kan också vara så kallade heads-up-displayer (så kallade HUDs, ge- nomskinliga displayer som visar data utan att man måste flytta blicken). Ett annat exempel är kuddar och lakan som registrerar sömnmönster. I dag finns ungefär 100 miljoner kroppsnära enheter, och Cisco tror att den siffran kom- mer att vara sex gånger större 2020 och stå för över 1 procent av den totala datatrafiken.300 Huawei tror att kroppsnära it kan komma att få särskilt stor betydelse i äldre- och sjukvården.301

Denengelskatermen”internables”syftarpåteknologisombärsinneikrop- pen och somskickar information via internet. Tekniken tros utvecklas och öka i framtiden.302 Redan i dag kan man skjuta in chipp under huden i handen. Genom att hålla upp handen kan man låsa upp sin mobiltelefon, dator eller dörr utan pinkod, lösenord eller passerkort. Tekniken kan också användas för att skicka information om kroppstemperatur, puls och liknande.

Förstärkt verklighet

I framtiden kommer våra telefoner och datorer att kunna förmedla en förstärkt verklighet (augmented reality), vilket innebär att teknik via internet lägger till olika sorters information när vi upplever vardagen. Augmented reality förstär- kersinnesupplevelsergenomattgrafik,ljud,beröringellerdofterläggstillden

2016/17:RFR1	5.FRAMTIDENS IT
	fysiska världen.303 Ett exempel är att man skulle kunna hålla upp sin smartmo-
	bil mot Eiffeltornet och genast får upp information om byggnaden i form av
	text, bilder och ljud. Eller så utsöndras doften av rosor när du öppnar en födel-
	sedagshälsning på Facebook. På så sätt förstärks sinnesupplevelser och kogni-
	tiv kapacitet.

Ökad oro för beroende

I takt med att internet blir mer lättillgängligt och närvarande ökar oron för att internetanvändningenledertillettberoendesomgördetsvårtattslutaanvända nätet. Andelen svenska internetanvändare över tolv år som någon gång har tyckt attde tillbringat för mycket tid med internet ökar och är idag 60 procent. För åtta år sedan var motsvarande andel 44 procent. 23 procent av internetan- vändarna tycker att de ofta eller mycket ofta tillbringar för mycket tid med internet. Nästan hälften av ungdomarna i åldern 16 till 25 år tycker att de ofta eller mycket ofta tillbringar för mycket tid med internet.304

IIS menar dock att ökningen är förhållandevis blygsam och att det är tvek- samt om känslan av att tillbringa för mycket tid med internet har så mycket att göra med ett beroende. Det är snarast ett tecken på den ökade användningen av internet, särskilt bland ungdomarna. Sambandet mellan den tid som ägnas åt internet och upplevelsen att man ägnar för mycket tid åt internet är mycket starkt.

Frågan om man känner sig deppig och orolig utan internet pekar mer mot ettberoende.Andelensomsvararoftaellermycketoftapådessafrågorärdock liten (4 procent). I åldern 16 till 25 år är det dock 12 procent som ofta eller mycket ofta känner sig deppiga utan internet.

Andelen som har försökt begränsa sin användning ökar något, även om IIS påpekar att förändringarna är små. 82 procent av internetanvändarna i dag har aldrigtänktpådetta,jämfört med90procentför sexår sedan.4procentavalla användare har ofta eller mycket ofta försökt begränsa sin användning utan att lyckas. Andelen som försökt begränsa sig utan att lyckas är något högre bland unga (8 procent i åldern 12 till 25 år).

Fler smartmobiler

Cisco menar att spridningen av mobiltelefoner kommer att fortsätta och tror att 70 procent av jordens befolkning eller 5,4 miljarder människor kommer att ha tillgång till en mobiltelefon 2020. Det skulle innebära att fler har tillgång till en mobil 2020 än till elektricitet (5,3 miljarder), rinnande vatten (3,5 mil- jarder) eller bilar (2,8 miljarder).305

Andelen ”smarta” enheter kommer att öka ytterligare. År 2015 utgjorde de en tredjedel av de mobila enheterna, och 2020 förväntas de utgöra två tredje- delar. Smarta enheter tros också stå för 98 procent av den mobila datatrafiken 2020.306

5.FRAMTIDENS IT	2016/17:RFR1
Allt fler vuxna i USA väljer att enbart få tillgång till internet via en smart-
mobil och att avstå från bredband hemma. Smartmobilernas intåg har gått
mycketfort:2011hadeentredjedelavamerikanernaensmarttelefon.År2014
var andelen 2/3. Höga kostnader uppges vara det viktigaste skälet för att inte
skaffa bredband.307
Andelen svenskar som har en smartmobil är 77 procent, och 76 procent
använder internet i mobilen. Allt mer tid tillbringas också på internet i mobi-
len. I snitt lägger svenskarna drygt åtta timmar på internet i mobilen under en
vecka – det är en halvtimme mer än 2014. Allt fler använder också mobilen
för att navigera eller till tjänster som mobilt bank-id och Swish eller som trä-
ningsmätare.308
Olika tekniker tros också kunna samarbeta i framtiden. Sömlös övergång
(seamless handover) innebär att så länge man är uppkopplad via wlan (wifi)
ringer man över ip. Om man tappar den kontakten byter telefonen automatiskt
– under pågående samtal – över till mobilnätet.
Cisco tror att funktionen att ringa över wifi (VoWifi) kommer att etableras
mer än röstsamtal i 4G-nätet (VoLTE) eller ip-telefonin VoIP. År 2020 tror
man att VoWifi står för mer än hälften av all mobil ip-telefoni, medan VoLTE
och VoIP står för ungefär en fjärdedel var.309

Ökad mobilitet

Många pekar på att användningen av mobilt bredband och wifi kommer att dominera över trådbunden uppkoppling.310

Utvecklingen mot ökad mobilitet förväntas fortsätta.311 Cisco förutspår att den trådbundna datatrafiken kommer att stå för en tredjedel av alla data 2019 (jämfört med 55 procent 2014). Resten kommer att vara trådlös trafik – 13 procent kommer att vara mobiltrafik och 53 procent trafik via wifi.312

Ericsson tror att den mobila datatrafiken kommer att öka tiofalt fram till 2021 och att 85 procent av alla abonnemang kommer att vara för mobilt bred- band år 2021.313

Numera används smarta mobiler till att lyssna på musik, titta på film, handla, delta i videosamtal, få hjälp med att hitta eller få rekommendationer. Särskilt unga använder sina smartmobiler till många andra saker än att ringa eller sms:a. Många användare förväntar sig också att mobila terminaler kan användas överallt och samtidigt med andra användare.314

Ericsson tror att exempelvis efterfrågan på bra uppkoppling medan man pendlar kommer att öka. Pendlare kommer att vilja ta till vara pendlingstiden och antingen använda tiden till arbete, till att få möjlighet att kommunicera eller till att underhålla sig själva.315

I Sverige uppgick antalet mobilabonnemang till ungefär 14 miljoner det första halvåret 2015, vilket är samma nivå som 2013 – 2014. Antalet mobila- bonnemang som används för enbart samtalstjänster minskar sedan flera år. I stället ökar framför allt abonnemang med mobilt bredband som tilläggs- tjänst.316

2016/17:RFR1

5.FRAMTIDENS IT

Rörliga bilder

En tydlig utvecklingstrend är att fler vill kunna se videoinnehåll när de själva vill och också på flera olika sorters enheter. Olika strömningstjänster ökar snabbt och väntas fortsätta öka. Dagens unga använder stora mängder ström- made tjänster, såväl film som musik, och de gör det gärna på mobiltelefo- nen.317

Under 2015 ökade filmtittandet på nätet i Sverige. År 2015 var det 70 pro- cent av de svenska internetanvändarna som tittade på film och video på nätet jämfört med 52 procent året innan.318

Cisco förutspår en oförminskad tillväxt för det mobila filmtittandet. Cisco troratttrefjärdedelaravall mobildatatrafikkommerattbeståavrörligabilder 2020. Det innebär i sådana fall en ökning för mobila filmer med elva gånger mellan 2015 och 2020.319

Pew Institute kan se att fler amerikaner väljer bort kabel- eller satellit-tv. I stället väljer de att ta del av film och tv via nätet eller antenn.320

Skärmålderns död

Den visuella informationen kommer att bli allt viktigare, men den kommer att flytta utanför de vanliga skärmarna – kanske går vi till och med mot ”skärm- ålderns” död. Många användare ser nackdelar med att sitta med en skärm i handen eller att behöva peka på skärmen. Mobilens batteri och laddning upp- fattasocksåsomettproblemavanvändarna.Ericssontrordärförattdetistället kommer att utvecklas artificiell intelligens som utgör ett gränssnitt mellan an- vändaren och tekniken. Den visuella informationen förutspås bli allt mer blan- dad med den fysiska världen som omger oss. I stället för att som i dag titta på bilder av jackor på en klädkedjas webbplats låter du en 3D-bild av dig själv prova jackan online.321

Även Gartner pekar på att det traditionella skärmanvändandet kommer att ersättas av nya vanor. Gartner menar att vi kommer att ha en växande uppsätt- ning enheter som användarna nyttjar för att få tillgång till applikationer och information eller för att kommunicera och interagera med andra. I den post- mobila världen skiftar fokus från datorer och plattor till den mobila använda- ren som omges av ett nät av hopkopplade anordningar (device mesh) som sträcker sig långt utöver de traditionella mobila enheterna.322

Från appar till smarta agenter

Appar är genom sitt enkla gränssnitt mycket användbara när den uppgift som ska lösas är okomplicerad. Men hos de flesta användare är behoven mer kom- plexa, och då är apparna mindre användbara. När användaren måste hoppa mellan och kombinera olika appar har deras fördel gått förlorad. I stället tros utvecklingen gå mot smarta agenter eller virtuella personliga assistenter. Tek- niken kommer att samla information om användarens beteenden och dra slut-

5.FRAMTIDENS IT

2016/17:RFR1

satser om innehåll och sammanhang. Utifrån informationsinhämtningen kom- mer enheten att kunna förutse användarens behov, komma med förslag och kanske till och med agera självständigt på användarens vägnar.323

5Gstårförfemtegenerationensmobilnätochbetecknarstandarderbortomden fjärde generationens teknik. 5G förväntas inte innebära någon helt ny radio- teknik eller något nytt stort nätbygge jämfört med 3G och 4G utan handlar i stället om att kombinera olika befintliga och förbättrade tekniker i en gemen- sam standard.

5G förväntas ge högre hastighet, mer kapacitet och kortare svarstider. Det byggs för sakernas internet och inte enbart för samtal, appar och surf. Det in- nebärattdetmåstegåattoptimeranätetföröverföringavettmycketstortantal små datamängder. Det ska också klara riktigt stora hastigheter, kanske upp emot 10 GB/s.

Allmänt har det talats om att 5G kommer att börja tas i bruk 2020.324 Telia och Ericsson säger att de kommer att börja testa 5G 2018. De publika näten kommer dock inte att tas i drift före 2020.325 Mobiloperatörer i USA har dock börjat prata om en lansering av 5G redan under 2017.326

EUharettprojektförattutveckla,standardiseraochgenomföra5G,Mobile andwirelesscommunicationsEnablersfortheTwenty-twentyInformationSo- ciety (Metis).327 Metis ställer följande krav på 5G:

•1 000 gånger större datavolymer per ytenhet

•10 till 100 gånger högre datahastighet

•10 till 100 gånger fler uppkopplade enheter

•10 gånger längre batteritid

•5 gånger kortare tidsfördröjning

till samma kostnads- och energiförbrukningsnivåer som dagens system.328 Metis har beskrivit ett antal scenarier som speglar de framtida utmaning-

arna och som utgör en vägledning för det fortsatta arbetet med 5G-tekniken. 5G ska fokusera på hög överföringshastighet, på mobilt bredband i mycket folktätaområden,påhanteringavettmycketstortantalenhetermedvittskilda krav, på en positiv användarupplevelse för mobila slutanvändare och på nya tillämpningar och användningstillfällen med höga krav på svarstider och till- förlitlighet.329

Kan internet ta slut?

Med tanke på den snabba ökningen av data finns det en diskussion om att tek- niken kommer att slå i ett kapacitetstak (internet capacity crunch).

2016/17:RFR1	5.FRAMTIDENS IT
	Den optiska fiberns överföringskapacitet är inte oändlig. Den så kallade
	non-linear Shannon limit beskriver gränsen för den optiska fiberns överfö-
	ringskapacitet.Forskningpågårförattförsökaökakapacitetenellerhittaandra
	lösningar för att överföra stora mängder information.330
	Det finns även andra tekniska begränsningar. En sådan är frekvensutrym-
	met eftersom det finns ett begränsat antal frekvenser som kan användas till
	mobiltelefoni och mobilt bredband. Efterfrågan på tillämpningar och tjänster
	som kräver spektrum ökar. Ett tydligt exempel är användarnas ökade efterfrå-
	gan på mobila tjänster med hög datakapacitet, vilket kräver mer frekvensut-
	rymme. Efterfrågan på spektrum är därför stor i de frekvensband som är mest
	lämpliga för mobiltelefoni och trådlöst bredband.331

Nya sociala medier

Ungefär i samband med millennieskiftet startade utvecklingen mot att kunna dela personligt innehåll i sociala medier. Runt 2005 inleddes en period som karakteriseradesavtillgångtillmultimedia,e-handelochanvändningavbilder i sociala medier. Sedan 2010 har denna kommersiella tillväxt fortsatt och do- minerats av delning av personligt innehåll, ofta i mobila enheter.332

Informationsutbytet på internet tros bli helt sammanvävt med det dagliga livet och därmed mer osynligt. Nätet kommer att förändras från att ha varit en plats där vi går in och tittar på klipp till en sömlös del av vardagslivet. Vi kommerinteattkopplaupposseller”kollapåinternet”;vikommerheltenkelt att vara uppkopplade och att kolla.333

Ericsson menar att olika former av sociala medier kommer att fortsätta ut- vecklas. För ett decennium sedan kunde vi välja mellan att ringa i mobiltele- fon, mejla och sms:a. Nu kan vi mms:a, mikroblogga, kommunicera i appar, ringamedip-telefoni,ringavideosamtalochskickameddelandensomförsvin- nerdirekt.Detfinnsingenanledningatttroattutvecklingenkommerattstanna där – förmodligen kommer helt nya kommunikationsformer att utvecklas.

Ericsson pekar till exempel på att det finns ett intresse för teknik som förmed- lar beröring eller puls till den man kommunicerar med.334

Om man tittar på dagens svenska ungdomar ser man att de gärna använder många olika sociala nätverk. I de yngre tonåren (12 15 år) är det tre av fyra som använder ett flertal av de sociala nätverken. Bland de unga får också de bildbaserade nätverken allt större spridning. Populärast är Instagram följt av Snapchat.335

Sociala medier kommer också i ökad utsträckning att sprida information om exempelvis kriser. Ericsson förutspår att appar eller andra digitala lös- ningar kommer att spela en viktigare roll i nödsituationer. De ser till exempel ett stort intresse för att kunna kontakta SOS Alarm och liknande tjänster via sociala nätverk.336

5.FRAMTIDENS IT

2016/17:RFR1

Fortsatt utanförskap?

Det finns dock fortfarande många som inte använder internet och som inte känner sig delaktiga i det nya informationssamhället. Framtill 2008 ökade an- delensomkändesigheltochfulltellertillstordeldelaktigaupptill60procent av den svenska befolkningen. Sedan dess har andelen delaktiga legat kring 60 procentförattstigatill65procent2014och2015.337 Enavfyrasvenskaranser sigintevarasärskiltellerallsdatorkunniga.Närahälftenavsvenskarnakänner inte till vad en tweet eller podd är, och en tredjedel vet inte vad hashtag står för.338

Ungefär 650 000 svenskar hade inte tillgång till internet 2015, vilket är 70 000 färre än året innan. 200 000 personer använder inte internet trots att de har tillgång till det, vilket gör att sammanlagt 840 000 svenskar inte använder internet. Av dem som inte har internet uppger två tredjedelar att orsaken är att de inte är intresserade. En fjärdedel anger krånglig teknik som orsak. Funk- tionsnedsättning, för höga kostnader, bristande uppkoppling och tidsbrist är andra anledningar.339

Stora mängder data ger centralisering

Mängden data har fördubblats ungefär vartannat år sedan 2005 och förväntas fortsätta göra det. E-handel, sensorer, filmer och sociala medier är exempel på källor som leder till att det skapas mer information och data. Mängden lagrad data tros därför öka exponentiellt i framtiden.340 PSI-direktivet syftar till att göra offentlig information mer tillgänglig och kommer att bidra till att öka mängden tillgängliga data och därmed efterfrågan på bredband.341 Den fysiska och sociala världen kommer att kartläggas med hjälp av taggar, platsuppgifter och olika databaser, och kostnaden för att samla data kommer att bli mycket liten. Utmaningen kommer i stället att vara att hantera dessa stora datamäng- der.342 Eftersom mängden data kommer att öka så snabbt kommer datalag- ringen att centraliseras, till exempel genom att allt mer data läggs i molnet.343

Molnet innebär att hela eller delar av ett nätverks resurser, till exempel lag- ringen av data, flyttas ut på nätet och hanteras av någon annan. Ett företag kan välja att använda molntjänster för att inte behöva ha lika mycket administra- tionskrävandehårdvaraochprogram. 20procentavalladatapasserade molnet 2010. År 2020 väntas andelen vara 40 procent.344

Tillväxten av molntjänster kommer att öka efterfrågan på bandbredd avse- värt eftersomdet är kapacitetskrävande vad gäller både hastigheten uppströms och nedströms. Omfattande bandbredd kan också i sin tur leda till innovation inom området. Betydelsen av symmetrisk bandbredd ökar också i och med att användarna flyttar data och applikationer till molnet eftersom de därmed be- hövervarauppkoppladenärdebearbetardata.Hastighetenuppströmskommer således att bli en avgörande faktor för användning av molntjänster.345

2016/17:RFR1

5.FRAMTIDENS IT

Handel, betaltjänster och delningsekonomi

De senaste åren har nya digitala betalningsmodeller och valutor börjat använ- das, och utvecklingen tros fortsätta.346

Sverige ligger i topp bland OECD-länderna vad gäller andel smartmobilan- vändare som använder telefonen för att utföra bank- eller finansaktiviteter.347 När det gäller överföring av pengar har Swish, fått ett stort genomslag, inte minstiSverige.32procentavbefolkningenanvändernuSwishoch44procent av smartmobilanvändarna swishar. Två av tre smartmobilanvändare (47 pro- cent av befolkningen) har börjat använda mobilt bank-id.348

Ericsson tror på en fortsatt utveckling av mobila betaltjänster. Man syftar då inte enbart på själva transaktionen utan också på olika kunderbjudanden, rabattkuponger, biljetter, inköpslistor och kvitton.349

E-handeln utvecklas starkt i Norden. Utvecklingen har medfört att konsu- menterna kräver mer av leverantörerna. Det ska gå snabbt att få sina försän- delser, och det blir allt viktigare för konsumenten att få bestämma mer över exempelvis när och hur en vara levereras.350

Elektronisk kommunikation tros gå hand i hand med det som brukar kallas den nya delningsekonomin. Nya tjänster kommer att utvecklas för att göra det möjligt att använda varandras fordon, bostäder eller verktyg.351

Kanske kommer 3D-skrivare så småningom att ersätta varuhandeln genom att kunden kan printa ut varor och reservdelar hemma i stället för att gå till en butikellerbeställaövernätet.352 Utvecklingenför3D-utskrifterharredangjort det möjligt att använda flera olika material, exempelvis nickellegeringar, kol- fiber, glas, läkemedel och biologiska material. I takt med att de praktiska till- lämpningarna för 3D-skrivareutvidgas till fler sektorer drivs efterfråganytter- ligare. Gartner tror att marknaden för 3D-skrivare kommer att ha en tillväxt på över 100 procent fram till 2018.353

Anonymitet och kryptering

Samtidigt som den underliggande tekniken tros bli mindre synlig ställs allt högre krav på säkerhet, integritet och tillförlitlighet.Ju mer data som befinner sig på nätet till följd av sakernas internet, molntjänster och ökad rörlighet, desto större behov av säkra och effektiva lösningar. Kraven på samarbete för att förhindra exempelvis organiserad brottslighet och industrispionage kom- mer att öka.354

Den framväxande digitala affärsinformationen och den algoritmiska han- deln (som överlåter utförandet av en order till programvara) har ökat riskerna, detta särskilt i kombination med att organisationer utnyttjar fler molnbaserade tjänsterochöppnaAPI:erförkunderochpartner.Merfokustrosdärförbehöva läggas på att upptäcka och reagera på hot, liksom mer traditionell blockering och andra åtgärder för att förhindra attacker.355

Det kommer förmodligen att finnas önskemål om ökade möjligheter att få varaprivatpånätet.Exempelvisvill manintebehövafåreklamellerskräppost

5.FRAMTIDENS IT

2016/17:RFR1

som en följd av att man har valt att betala via internet. Detsamma gäller per- sonlig kommunikation där det finns önskemål om att e-post, chattar och sms är krypterade för att hindra att informationen kommer på avvägar.356

Ett ökat beroende av it-infrastrukturen

Även om digitaliseringen pågått under flera decennier har de senaste åren in- neburit att många områden blir helt beroende av ett och samma nät. Tidigare fannsolika informationsvägar för telefon, tvoch internet. Nugår utvecklingen mot att mer och mer information överförs för samma nät.357 Allt fler samhälls- områden digitaliseras, och fasta och mobila nät vävs samman med varandra parallellt med att traditionella, analoga system fasas ut.358

Det finns i dag internetbanker helt utan bankkontor. Allt fler lyssnar på ra- dio, tar del av tv-program och läser dagstidningar via nätet.359 Det finns i dag färre än 2 miljoner abonnemang på traditionell, kretskopplad telefoni, vilket är mer än en halvering på tio år. Allt fler samtal till SOS Alarm kommer från mobiltelefoner. Sedan 2015 har SOS Alarm i uppdrag att skicka sms till mo- biltelefoner som ett kompletterande systemför viktigt meddelande till allmän- heten(VMA).360 Detärheltavgörandefördagens modernalantbrukochandra småföretagare i glesbygden att ha tillgång till en tillförlitlig internetanslut- ning.361

Utredningen om informations- och cybersäkerhet menar att tillgången till information har bidragit till ökad effektivitet och nytta inom många områden. Myntets baksida är dock att den förändrade kommunikationsinfrastrukturen och sammankopplingen av informationssystem medfört nya och förändrade typer av hot och risker. Informationssystemens ömsesidiga beroenden och de- ras ökade funktionalitet i kombination med bristande tillgång till principer för utveckling av säkra it-system har lett till förekomsten av sårbarheter som del- vis inte funnits tidigare. Olika verksamheters interna och externa beroende av it-system innebär även att de blir sårbara för egna och andras handhavandefel, tekniska fel och olyckor. Många av samhällets tjänster bygger på och är bero- ende av informations- och kommunikationsteknik, vilket bland annat innebär att det inte längre är frivilligt för medborgarna om de vill använda tekniken ellerinte,utansnarareärettkrav.Förmyndigheterochnäringslivärberoendet av tekniken ofta så stort att verksamheten riskerar att allvarligt störas eller stoppas om det saknas tillgång till vissa stödsystem.362

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)framhöll tidigt att nätet för elektro- nisk kommunikation tenderar bli att allt mer gemensamt för alla typer av elektronisk kommunikation. Likaså har det ömsesidiga beroendet mellan el och telekommunikation förstärkts. Utvecklingen ställer krav påett helhetsper- spektiv och på redundans.363

2016/17:RFR1

5.FRAMTIDENS IT

Framtiden ställer stora krav på kapacitet och täckning

Det mesta pekar alltså på att utvecklingen leder till att det ställs stora krav på den framtida it-infrastrukturen. Ständig uppkoppling, sakernas internet, bär- baraapparater,3D-skrivareochstoradatamängderinnebärallautmaningarför it-infrastrukturen.364 Efterfrågan är stor såväl på avancerade smartmobiler och surfplattor som på nya tillämpningar och tjänster. Tjänsterna för både mobila och stationära tillämpningar växer. Det finnsen stor efterfrågan och höga krav på kapacitet och geografisk täckning i den infrastruktur som tillhandahåller uppkoppling och överföring av data.365

Flera områden ställer också särskilt höga krav på säkerhet och tillförlitlig- het i näten. Trygghetslarm, läkarbesök och diagnoser på distans är några ex- empel.Mobilabetalningarledertillstoraförväntningarpåinfrastrukturenmed hög tillförlitlighet och kapacitet.366

Toleransenföravbrottochandrastörningarminskaritaktmedattsamhället blir allt mer beroende av modern teknik. Informations- och kommunikations- systemär numera en viktig och avgörande resurs inomi stort sett all samhälls- verksamhet.Efterhandsome-förvaltningenetablerasfår mångaoffentligaak- törer dessutom allt större behov av att elektroniskt förmedla stora mängder information, vilket ökar kraven på tillgängliga och skyddade it-infrastruk- turer.367

Den ökade it-användningens effekter på miljön

En fråga som har diskuterats under flera år är om en ökad användning av it leder till positiva effekter för miljön, framför allt genom ett minskat resande.

OECDgjordeengenomgångavfrågan2010.368 Förtransportertotaltmenar OECD att it har en neutral effekt eller till och med leder till ökade transporter till följd av en rekyleffekt (en effekt som motverkar syftet med en åtgärd, på engelska rebound effect). E-handel, distansarbete och telekonferenser reduce- rar visserligen resandet, men alla affärsresor kan inte ersättas av digitala mö- ten, och många arbeten är omöjliga att utföra på distans. Intelligenta transport- system ökar dessutom passagerartransporterna då de bidrar till ett ökat trafik- flöde, vilket i sin tur leder till att resandet stimuleras. En annan rekyleffekt är att digitala tjänster gör det möjligt att arbeta under restiden, vilket i sin tur ger ökadeincitamentattresa(men iochförsiggynnarkollektivtrafikresandet mer än bilåkandet).

OECD menar att det fortfarande är osäkert om nettoeffekten av distansar- bete med hjälp av it är positiv eller negativ. Länder med ett väl utbyggt bred- bandsnät (som exempelvis de nordiska länderna) har en hög andel personer som distansarbetar med hjälp av digital teknik. Forskning visar att distansar- betare visserligen pendlar mindre men i gengäld använder bilen i högre ut- sträckning till exempelvis familje- och fritidsaktiviteter eller för att åka och handla. En annan effekt av distansarbete är att det gör det möjligt att bosätta

5.FRAMTIDENS IT

2016/17:RFR1

sig längre bort från tätorter där arbetsplatser brukar vara samlade. Det saknas tillförlitliga data om vilka de totala systemeffekterna av detta blir.

OECD diskuterar också de direkta miljöeffekterna av exempelvis den ut- rustningsombehövsförelektroniskkommunikation.Tillmerpositivaeffekter avithöråandrasidanattökade kommunikationerledertillförbättradkunskap och till bättre möjligheter att fatta välinformerade beslut.

I en annan OECD-rapport diskuteras sambandet mellan fibernätverk och minskat bilkörande som en konsekvens av att det snabba bredbandet tillgodo- ser behov av att få information, varor och tjänster.369 Undersökningen visar att 10 procents högre fiberpenetration innebär att varje invånare i genomsnitt kör bil 135 km mindre per år. OECD undersökte också hur effekterna såg ut i om- råden med olika befolkningstäthet. Analysen visade att fiberpenetrationen hade en relativt liten effekt på körsträckan i glest befolkade områden. I områ- denmedmedelhögbefolkningstäthetvareffektenförsumbar.Störsteffektfick man i stället i områden med högst befolkningstäthet. Regressionsanalysen vi- sade att 10 procents högre fiberpenetration där ledde till 250 km kortare kör- sträcka per år och invånare.

Resultaten kan enligt OECD tyckas överraskande. Det kunde snarare för- väntasattglestbefolkadeområdenharmestattvinnapådistansarbeteeftersom avstånden är längre och kollektivtrafiken ofta är mindre väl utbyggd. Å andra sidan tenderar mycket tätbefolkade områden att ha fler jobb i tjänstesektorn, vilket möjliggör distansarbete i större utsträckning. Nettoeffekten av de elektroniska kommunikationernas påverkan på resandet kommer därför att vara en kombination av två effekter: dels andelen arbeten inom tjänstesektorn som påverkar antalet pendlingsresor, dels befolkningstätheten som påverkar transportslaget och resans längd. Förklaringen till att effekten av fibertillgång är försumbar i områden med medelhög befolkningstäthet är att antalet arbets- tillfällen inomtjänstesektorn där är låg, samtidigt somkollektivtrafiken är till- räckligt utbyggd för att fånga upp en stor andel av pendlingsresorna.

Resultaten verkar enligt OECD tyda på att det mest effektiva sättet att ut- nyttja fibernäten för att minska bilanvändandet är en stor andel jobb i tjänste- sektorn snarare än långa avstånd i kombination med bristfällig kollektivtrafik.

Väg- och trafikforskningsinstitutet (VTI) diskuterade 2014 i en rapport frå- gan om och hur it påverkar miljön. VTI tog upp en svensk studie som visar att personer som distansarbetar har längre total restid och gör fler extraresor än andra. VTI nämner en annan studie som berör det faktum att distansarbete gör det möjligt att bosätta sig längre bort från arbetsplatser, vilket kan leda till ett ökatresande.DestudiersomgjortspekarenligtVTIpåattungefärentredjedel av den reseminskning som man kan åstadkomma med distansarbete äts upp av ökatannatresande, men studiernaärgjordaunderbegränsadetidsperioderoch kan därför ha missat långsiktiga rekyleffekter, exempelvis ökat fritidsre- sande.370

Naturvårdsverket har diskuterat it:s påverkan på miljön. Man pekade på att it har en potential att bidra till minskad miljöpåverkan genom att effektivisera

2016/17:RFR1	5.FRAMTIDENS IT
	offentlig verksamhet. Samtidigt ger ökad it-användning en negativ miljöpå-
	verkan i form av energianvändning, kemikalieanvändning, transporter och av-
	fall.Studiervisarattdeutsläppsomtillverkningochanvändningavitgerupp-
	hov till utgör 2 procent av de totala koldioxidutsläppen.371

2016/17:RFR1

Referenser

Offentligt tryck

Bet. 2009/10:TU18 Tillgängliga elektroniska kommunikationer. Bet. 2014/15:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Ds 2013:19 Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutma- ningar.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 om åtgärder rö- rande en öppen internetanslutning och omändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation. Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Prop. 2009/10:193 Tillgängliga elektroniska kommunikationer.

Prop. 2011/12:1 It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. Prop. 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015.

Prop. 2015/16:73 Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

PTSFS 2015:2 Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsäkerhet. SOU 2008:40 Bredband till hela landet.

SOU 2013:47 Effektivare bredbandsstöd.

SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden.

SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige – strategi och åtgär- der för säker information i staten.

SOU 2015:65 Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möj- ligheter.

SOU 2015:94 Medieborgarna och medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar.

SOU 2016:1 Statens bredbandsinfrastruktur som resurs.

Utredningar, rapporter m.m.

Akamai (2015). State of the internet. Q3 2015 executive review. Bell Labs (2015). The future X networks.

Bredbandsforum (2011). Undanröjande av identifierade hinder.

Bredbandsforum (2011). Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela lan- det.

Bredbandsforum (2013). Utmaningar för att uppnå robusthet.

2016/17:RFR1 REFERENSER

Bredbandsforum (2014). Bredband där du är, bor och verkar – vårt gemen- samma ansvar. Bredbandsforums arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet.

Bredbandsforum (2014). Framtida fiberinvesteringar i Sverige.

Cisco (2016). Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data Traffic Forecast Update, 2015 2020.

Ellis, A.D. m.fl. (2016). Communication networks beyond capacity crunch, Philosophical Transactions of the Royal Society.

Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015. Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016. Ericsson (2015). Ericsson mobility report.

EU-kommissionen (2015). Broadband coverage in Europe 2014: Sweden. EU-kommissionen. Digital Economy and Society Index.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kom- munikation.

FOI (2004). Telekommunikationernas sårbarhet och risker för samhället. Förvaltningsrätten i Malmö, mål nr 10045-13 och 10048-13. 2014-05-20.

Gartner (2015). Top strategic predictions for 2016 and beyond: the future is a digital thing.

Gartner (2015). Top 10 strategic technology trends for 2016. Huawei (2015). Global connectivity index 2015.

IBM (2015). Device democracy. Saving the future of the internet of things. IBM (2015). The internet of things in the cognitive era.

Institutet för framtidsstudier (2010). Ubikvitär framtid? Internetstiftelsen i Sverige (2009). Sakernas internet.

Internetstiftelsen i Sverige (2015). Remissvar över betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige – Strategi och åtgärder för säker information i staten.

Internetstiftelsen i Sverige (2015). Remissvar Digitaliseringens transformer- ande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) N 2015/08335/ITP.

Internetstiftelsen i Sverige (2015). Swedish agenda for the future internet.

Internetstiftelsen i Sverige (2015). Svenskarna och internet 2015.

IT- & Telekomföretagen (2014). Framtida fiberinvesteringar i Sverige.

IT- & Telekomföretagen (2015). Kommuner hindrar fri konkurrens.

IT- &Telekomföretagen (2015). IT&Telekomföretagens synpunkter på rege- ringens promemoria Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

IVA (2013). Nationell agenda Internet of Things. Summering av projektet IoT i Sverige.

100

REFERENSER 2016/17:RFR1

Konkurrensverket, beslut 2015-12-14 Ifrågasatt offentlig säljverksamhet – trådlös internetanslutning, Dnr 706/2014.

Kurzweil, Ray (2013). “The singularity is near” i Ronald L. Sandler (red.) Et- hics and emerging technologies.

Larsson, Linus ”Dags att rusta för stabilare nät”, Dagens Nyheter, 2015-03- 03.

Metis (2015). Metis final project report. MSB (2013). NISÖ 2012: Erfarenhetsrapport.

MSB (2014). MSB och samhällets informationssäkerhet. MSB (2014). Risker och förmågor 2014.

MSB (2015). En gemensam kommunikationslösning för samhället. Redovis- ning av regeringsuppdrag om säker och tillgänglig, mobil, IP-baserad kom- munikation för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa samt försvar.

MSB dnr 2015-7213.

MSB (2015). Remissvar PTS Förstudierapport 700 MHz.

MSB (2016). Svar på remiss angående Post- och telestyrelsen – allmän inbju- dan till auktion i 700 MHz-bandet, MSB dnr 2016-2787.

Naturvårdsverket (2009). It för miljön.

Näringsdepartementet (2009). Bredbandsstrategi för Sverige. N2009/8317/ITP.

Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige, 2011/342/ITP.

Näringsdepartementet (2014). Sweden – rural development programme. Näringsdepartementet (2015). Billigare utbyggnad av bredbandsnät. OECD (2010). OECD Information Technology Outlook 2010.

OECD (2014). Cloud computing: the concept, impacts and the role of govern- ment policy.

OECD (2015). Development of High Speed Networks and the Role of Munici- pal Networks.

OECD (2015). Digital Economy Outlook 2015.

Pew Research Center (2012). Digital Life in 2025. Pew Institute (2015). Home broadband 2015.

POST (2015). Trends in ICT, POST Note, nr 510, oktober 2015. Postnord (2015). E-handeln i Norden 2015.

PTS (2012). Strategi för robust elektronisk kommunikation 2012 2014. PTS (2013). Driftsäkerhet i elektroniska kommunikationer.

PTS (2013). Rapport om att arrangera dialogmöten.

PTS (2013). Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning.

101

2016/17:RFR1 REFERENSER

PTS (2013). Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2013. PTS (2014). PTS spektrumstrategi.

PTS (2014). Konsumenternas situation på telekommarknaden. Omvärldsrap- port 2014.

PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

PTS(2014).Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät

PTS (2014), Svensk telemarknad 2014.

PTS (2014). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel.

PTS (2014). Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2014.

PTS (2015). 2015 års risk- och sårbarhetsanalys för PTS och dess ansvars- områden.

PTS (2015). Beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur.

PTS (2015). Förutsättningar för samhällsmaster.

PTS (2015). Ingår bredband levererat över fiber respektive koppar på samma slutkundsmarknad?

PTS (2015). Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2014.

PTS (2015). PTS arbete med att öka kunskapen om hur betalterminaler fun- gerar i mobilnäten.

PTS (2015). PTS inriktningsplan för spektrumhantering.

PTS(2015).Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät.

PTS (2015). Rapport av uppdrag att utreda den framtida användningen av 700 MHz-bandet.

PTS (2015). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel.

PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015.

PTS (2015). Svenskarnas användning av telefoni och internet. PTS individun- dersökning 2015.

PTS(2015).The Digital Market Single Strategy. The Nordic NRA’s viewpoint.

PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS uppfölj- ningsrapport 2015.

PTS (2015). Uppföljning av 2014 års åtgärdslista för ökad mobiltäckning. PTS (2015). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2015.

PTS (2016). Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Årsrapport 2015. PTS (2016). Mobiltäckning 2015.

102

REFERENSER

PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015.

PTS (2016). PTS åtgärder för ökad mobil- och kapacitetstäckning. PTS (2016). Rapport om fiberutbyggnaden till enfamiljshus.

PTS (2016). Resultat från undersökning om kommunernas bredbandsarbete 2015.

PTS (2016). Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom it-infrastrukturområdet för år 2015.

PTS (2016). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel.

PTS (2016). Säker och tillgänglig mobil, ip-baserad kommunikation. PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016.

Ramböll(2015).Regionala digitala agendor. Sammanställning av enkätresul- tat från nationell uppföljning.

Regeringen (2015). Bredband för tillväxt, kommunikation och konkurrens- kraft. Rapport från it-politiska strategigruppens arbetsgrupp för it-infrastruk- tur och bredband.

Regeringen (2015). Regeringen ser över bredbandsstrategin för Sverige, pressmeddelande 2015-03-11.

Regeringen (2015). Regeringsbeslut II:28 2015-12-17, Ju2015/00044/SSK, Ju2015/09907/SSK.

SKL (2016). SKL om de kommunala stadsnätens betydelse.

Svenska Stadsnätsföreningen (2012). Svenska Stadsnätsföreningens mark- nadsrapport 2012.

Svenska Stadsnätsföreningen (2014). Stadsnätsundersökningen.

SvenskaStadsnätsföreningen(2015).Stadsnätens roll – skapa konkurrens och låga priser.

Svenska Stadsnäteföreningen (2016). Stadsnätet 2016:1.

Svenskt Kvalitetsindex (2015). Bredband, digital-tv och fast telefoni 2015.

Svenskt Kvalitetsindex (2015). Mobiltelefoni 2015.

”Sårbarheten för avbrott och it-störningar ökar”, Dagens Nyheter, 2015-03- 03.

”Telia och Ericsson testar 5G 2018”, Svenska Dagbladet, 2016-02-05.

Vinnova (2009). Kartläggning av svensk FoU inom området IT och miljö – med fokus på teknikens indirekta och systemmässiga effekter.

Wintzer (2015). “Scaling optical fiber network: challenges and solutions”, i Optics and Photonic News 2015.

VTI (2014). Rebound effects of energy efficiency measures in the transport sector in Sweden.

2016/17:RFR1

103

2016/17:RFR1 REFERENSER

Webbplatser

www.atl.nu. ATL Lantbrukets affärstidning. www.diowebb.se. Driftinformation mellan Operatörer.

http://ec.europa.eu/digital-agenda/. EU-kommissionens webbplats.

www.eu.tillvaxtverket.se. Vägledning, information och resultat för Tillväxt- verkets strukturfondsprogram.

www.forskning.se. Forskning.se publicerar aktuella nyheter om forskningsre- sultat,innovationerochsatsningardirektfrånlandetslärosätenochforsknings- institut.

www.itotelekomforetagen.se. IT- & Telekomföretagen. www.jordbruksverket.se. Jordbruksverket. www.ledningskollen.se. Ledningskollen.

http://www.mckinsey.com/mgi/overview. McKinsey Global Institute. https://5g-ppp.eu/metis-ii/. The 5G Infrastructure Public Private Partnership. www.msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. www.nyteknik.se. Ny Teknik.

www.pts.se. Post- och telestyrelsen. www.robustfiber.se. www.regeringen.se. Regeringen.

www.skl.se. Sveriges Kommuner och Landsting. www.sosalarm.se. SOS Alarm.

www.ssnf.org. Svenska Stadsnätsföreningen. sverigesradio.se., Sveriges Radio.

Skriftliga svar

Skriftlig information från IIS, via mejl 2016-06-15.

Skriftlig information från IT- & Telekomföretagen via mejl 2016-06-16.

Skriftlig information från MSB via mejl 2016-06-16.

Skriftlig information från PTS via mejl 2016-05-13.

104

2016/17:RFR1

Noter

1 Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige, dnr 2011/342/ITP. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87.

2 Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86.

3 Prop. 2009/10:193, bet. 2009/10:TU18, rskr. 2009/10:297.

4 www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/03/regeringen-ser-over- bredbandsstrategin-for-sverige/.

5 Till exempel i SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden.

6 Net4Mobility levde inte upp till kraven 2014, och PTS utfärdade ett fö- reläggande att bolaget ska utföra utbyggnad till minst 165 adresser under 2015, se PTS webbplats www.pts.se, avläst 2015-10-02.

7 www.pts.se/sv/Dokument/Beslut/Spektrum/2015/Beslut-om-forlangda- tackningskrav-i-900-MHz-bandet---dnr-15-8774/.

8 PTS (2015). Framtida användning av 700 MHz-bandet, s. 19.

9 LEK 5 kap. 15 §.

10Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 om åtgär- der rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i uni- onen.

11Skriftlig information från PTS via mejl 2016-05-13.

12LEK, 5 kap. 1 §. Förordningen (2003:396) om elektronisk kommuni- kation 29 a §.

13Näringsdepartementet (2009). Bredbandsstrategi för Sverige.

14EU-kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/digital-agenda/.

15LEK 5 kap. 6 b §.

16PTSFS 2015:2 Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsä- kerhet.

17Skriftlig information från MSB via mejl 2016-06-16.

18Näringsdepartementet (2009). Digital agenda för Sverige, s. 45.

19Näringsdepartementet (2014). Sweden – rural development pro- gramme, s. 267.

20PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 31.

21PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS

uppföljningsrapport 2015, s. 12 13. PTS (2015): Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 32.

22www.pts.se/sv/Nyheter/Telefoni/2015/IP-telefoni-okar-mest-i- Sverige/.

23PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS uppföljningsrapport 2015, s. 29.

24PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS

uppföljningsrapport 2015, s. 13 14.

25 PTS statistikportal, individundersökningen 2015.

105

2016/17:RFR1 NOTER

26PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 20 21.

27PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 45.

28PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS uppföljningsrapport 2015, s. 12.

29PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS uppföljningsrapport 2015, s. 21.

30PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 21.

31PTS (2014). Svensk telemarknad 2014, s. 8. PTS (2015). Svensk tele- marknad första halvåret 2015, s. 41.

32PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 21.

33PTS (2015). Rapport av uppdrag att utreda den framtida använd- ningen av 700 MHz-bandet, s. 12.

34PTS (2013). Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning, N2013/2537/ITP.

35PTS (2015). Svenskarnas användning av telefoni och internet. PTS in- dividundersökning 2015, s. 30.

36PTS (2015). Svenskarnas användning av telefoni och internet. PTS in- dividundersökning 2015, s. 36.

37PTS (2016). Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartals-

rapport april juni 2016, s. 4 5.

38PTS (2014). Konsumenternas situation på telekommarknaden. Om- världsrapport 2014. PTS-ER-2014:27.

39Svenskt Kvalitetsindex (2015). Mobiltelefoni 2015.

40PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS

uppföljningsrapport 2015, s. 35 36.

41PTS (2015) Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 42 43.

42PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 18. PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 9.

43PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 11.

44PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 15.

45PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 14 och 24.

46PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 18.

47PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 24.

48Erhvervsstyrelsen, Viestintävirasto, Póst- og fjarskiptastofnun, Na- sjonal kommunikasjonsmyndighet, Post- och telestyrelsen (2015). The

Digital Market Single Strategy. The Nordic NRA’s viewpoint, s. 6 7.

49PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 20.

50PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 21.

51PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 47 50.

52PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2014, s. 24.

53PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 20 21.

54PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 21.

55PTS (2016). Rapport om fiberutbyggnaden till enfamiljshus, s. 3, 6 och21. PTS (2016). Bredbandskartläggning 2015, s. 6.

56PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 15 17.

57PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 28.

58PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 29.

59PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 12 14.

106

NOTER 2016/17:RFR1

60PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 25.

61PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 20.

62PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 23.

63PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 24.

64PTS (2015). Svenskarnas användning av telefoni och internet. PTS in- dividundersökning 2015, s. 37 och 40.

65PTS (2015). Svenskarnas användning av telefoni och internet. PTS in- dividundersökning 2015, s. 30.

66PTS (2013). Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning, N2013/2537/ITP.

67PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 33 34.

68PTS (2015). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 35.

69PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 36.

70PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 40 41.

71PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 37.

72Erhvervsstyrelsen, Viestintävirasto, Póst- og fjarskiptastofnun, Na- sjonal kommunikasjonsmyndighet, Post- och telestyrelsen (2015). The

Digital Market Single Strategy. The Nordic NRA’s viewpoint, s. 10.

73MSB (2014). Risker och förmågor 2014, s. 25.

74www.msb.se.

75Skriftlig information från MSB via mejl 2016-06-16.

76MSB (2014). Risker och förmågor 2014, s. 24 25.

77www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och-press/Nyheter/Nyheter-fran- MSB/MSB-rustar-Rakel/.

78MSB (2014). Risker och förmågor 2014, s. 24 25.

79SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige, s. 18 och

80SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige, s. 155.

81SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige, s. 156 157.

82digital-agenda-data.eu/charts/desi-components#chart={"indica- tor":"DESI_1_CONN","breakdown-group":"DESI_TOTALS","unit- measure":"DESI_SCORE","time-period":"2015"}.

83EU-kommissionen (2015). Broadband coverage in Europe 2014: Swe- den.

84Akamai (2015). State of the internet. Q3 2015 executive review.

85World Economic Forum (2016). The global information technology re- port 2016.

86Internetstiftelsen i Sverige (2015). Remissvar Digitaliseringens transfor- merande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) N 2015/08335/ITP.

87SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 26.

88SOU 2015:94 Medieborgarna och medierna, s. 15 16.

89SOU 2016:1 Statens bredbandsinfrastruktur som resurs, s. 28.

90SOU 2016:1 Statens bredbandsinfrastruktur som resurs, s. 27.

91Skriftlig information från PTS via mejl 2016-05-13.

92Näringsdepartementet (2009). Bredbandsstrategi för Sverige.

93Bredbandsforum (2011). Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet. Bredbandsforum (2011). Undanröjande av identifierade hinder.

94IIS (2015). Swedish agenda for the future internet, s. 21.

107

2016/17:RFR1 NOTER

95Svenskt Kvalitetsindex (2015). Bredband, digital-tv och fast telefoni 2015.

96PTS (2012). Strategi för robust elektronisk kommunikation

2012 2014, s. 15 25.

97PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

98MSB (2012). NISÖ 2012, s. 11. MSB:s webbplats: www.msb.se/sv/Forebyggande/Informationssakerhet/Informationssaker- het-i-samhallet/Ovningar/.

99Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige, s. 45.

100Om antalet regionala och lokala händelser skulle öka menar dock PTS att det kan uppstå negativ påverkan på nationell nivå, exempelvis genom att förtroendet för samhällsviktiga verksamheter minskar.

101PTS (2015). 2015 års risk- och sårbarhetsanalys för PTS och dess an- svarsområden, s. 40.

102PTS (2015). 2015 års risk- och sårbarhetsanalys för PTS och dess an-

svarsområden, s. 39 40.

103PTS (2015). 2015 års risk- och sårbarhetsanalys för PTS och dess an- svarsområden, s. 42 49.

104PTS (2015). 2015 års risk- och sårbarhetsanalys för PTS och dess an-

svarsområden, s. 39 51.

105PTS (2015). 2015 års risk- och sårbarhetsanalys för PTS och dess an- svarsområden, s. 41 42.

106www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommunikation/Hotbilder/.

107www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommunikation/.

108SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige, s. 58.

109MSB (2014). Risker och förmågor 2014, s. 24 25.

110MSB (2014). Risker och förmågor 2014, s. 24 25.

111PTS (2016). Resultat från undersökning om kommunernas bredbands-

arbete 2015, s. 29 30.

112Bredbandsforum (2013). Utmaningar för att uppnå robusthet, s. 8 9.

113www.robustfiber.se.

114PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 8 9.

115PTS (2014). Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät, s. 20.

116PTS (2015). Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät, s. 6.

117PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 17 och 35.

118PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 8 9.

119PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS uppföljningsrapport 2015, s. 21.

120PTS (2015). Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången

till mobila kommunikationsnät, s. 19 20.

121PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 6.

122PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 21.

123PTS (2014). Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät. PTS-ER-2014:11.

108

NOTER 2016/17:RFR1

124PTS (2014). Åtgärder för ökad mobiltäckning, promemoria 2014-06-

125PTS (2016). PTS åtgärder för ökad mobil- och kapacitetstäckning.

126www.pts.se/sv/Privat/Telefoni/Mobil-telefoni/Tackning/Gada-rad- om-tackning/.

127www.pts.se/sv/Privat/Telefoni/Mobil-telefoni/Tackning/Gada-rad- om-tackning/.

128PTS (2016). Mobiltäckning 2015. PTS-ER-2016:11.

129PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

130PTS (2016). PTS åtgärder för ökad mobil- och kapacitetstäckning, s. 5.

131PTS (2015). Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät. PTS 2015:7, s. 6. www.pts.se/sv/Ny- heter/Telefoni/2014/Krav-pa-tydligare-kartor-for-mobiltackning/.

132PTS (2013). Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning

(N2013/2537/ITP) (dnr 13-6142).

133PTS (2016). PTS åtgärder för ökad mobil- och kapacitetstäckning, s.

134PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

135PTS (2015). Förutsättningar för samhällsmaster. PTS-ER-2015:24.

136PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

137PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning. PTS (2014). Rap- port av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommuni- kationsnät. PTS-ER-2014:11. PTS (2014). PTS spektrumstrategi. PTS- ER-2014:16.

138PTS (2015). PTS Inriktningsplan för spektrumhantering.

139PTS (2014). Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät. PTS-ER-2014:11.

140PTS (2016). PTS åtgärder för ökad mobil- och kapacitetstäckning,

s. 5.

141PTS (2014). Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät. PTS-ER-2014:11.

142Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst – en digital

agenda för Sverige, s. 46 47.

143Bredband för tillväxt, kommunikation och konkurrenskraft. Rapport från it-politiska strategigruppens arbetsgrupp för it-infrastruktur och bredband.

144SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 41 42.

145PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s. 23.

146PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s.

23 24.

147SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 135.

148SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 44 45.

149SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 44 45.

150SSNF (2012). Svenska Stadsnätsföreningens marknadsrapport 2012,

s. 13 14.

109

2016/17:RFR1 NOTER

151PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s. 27.

152PTS (2015). Beslut om fastställande av företag med betydande infly- tande på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur.

153PTS (2015). Ingår bredband levererat över fiber respektive koppar på samma slutkundsmarknad?

154blogg.pts.se/blog/2016/02/26/en-framtida-bredbandsreglering-takt- med-marknadsutvecklingen/. blogg.pts.se/blog/2016/01/15/pa-vag-mot-ett-paradigmskifte-inom-regle- ringen-av-bredbandsmarknaderna/.

155blogg.pts.se/blog/2016/02/26/en-framtida-bredbandsreglering-takt- med-marknadsutvecklingen/.

156Skriftlig kommentar från PTS via mejl 2016-05-13.

157SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 14.

158SSNF (2014). Stadsnätsundersökningen, s. 3.

159www.ssnf.org.

160SSNF (2015). Stadsnätens roll – skapa konkurrens och låga priser,

s. 1.

161PTS (2015). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2015, s. 18 19. PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s. 27.

162OECD (2015). Development of High Speed Networks and the Role of Mu- nicipal Networks, s. 50.

163www.ssnf.org

164Skriftlig information från PTS 2016-05-13.

165SSNF (2015). Stadsnätens roll – skapa konkurrens och låga priser,

s. 2.

166SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 14.

167http://ssnfweb.kundtest.se/sveriges-stadsnat/vad-gor-kommunikat- ionsoperatoren/.

168SSNF (2015). Stadsnätens roll – skapa konkurrens och låga priser, s.

169PTS (2015). Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2014, s. 26.

170PTS (2015). Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2014, s. 28.

171SSNF (2015). Stadsnätens roll – skapa konkurrens och låga priser, s. 2.

172Skriftlig kommentar från PTS via mejl 2016-05-13.

173Förvaltningsrätten i Malmö, mål nr 10045-13 och 10048-13. 2014-05-

174Konkurrensverket, beslut 2015-12-14 Ifrågasatt offentlig säljverksam- het – trådlös internetanslutning, dnr 706/2014.

175www.itotelekomforetagen.se/fakta-och-debatt/remisser-och-yttran- den/klagomal-till-konkurrensverket-hassleholms-kommuns-vagran-att- inga-markavtal-och-ge-tillstand-for-nedlaggning-av-fiber.

176SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 14 och 118.

177Internetstiftelsen i Sverige (2015). Remissvar Digitaliseringens transformer- ande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) N 2015/08335/ITP.

110

NOTER 2016/17:RFR1

178 SKL (2016). SKL om de kommunala stadsnätens betydelse, s. 2.

179skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv2016/overenskommelseom- bredbandsnatsagsupp.8685.html.

180Skriftlig information från PTS via mejl 2016-05-13.

181Skriftlig information från IT- & Telekomföretagen via mejl 2016-06-

182OECD (2015). Development of High Speed Networks and the Role of Municipal Networks, s. 6.

183Avsnitten om Sverige har tagits fram av Christer Mattsson, Acreo.

184OECD (2015). Development of High Speed Networks and the Role of Municipal Networks, s. 50.

185OECD (2015), Development of High Speed Networks and the Role of Municipal Networks, s. 26 och 50.

186OECD (2015), Development of High Speed Networks and the Role of

Municipal Networks, s. 26 27.

187OECD (2015). Development of High Speed Networks and the Role of Municipal Networks, s. 21 27, 49 57.

188IT- & Telekomföretagen (2015). Kommuner hindrar fri konkurrens, s.

189blogg.pts.se/blog/2016/02/26/en-framtida-bredbandsreglering-takt- med-marknadsutvecklingen/. blogg.pts.se/blog/2016/01/15/pa-vag-mot-ett-paradigmskifte-inom-regle- ringen-av-bredbandsmarknaderna/.

190Skriftlig information från PTS via mejl 2016-05-13.

191PTS (2016). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel.

192SOU 2013:47 Effektivare bredbandsstöd.

193PTS (2014). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel. PTS (2016). Sam- manställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostise- ring avseende efterfrågan på medel.

194www.regeringen.se, www.jordbruksverket.se.

195www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3947061.ece.

196www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/bredband/article3953241.ece.

197sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6374005.

198www.atl.nu/lantbruk/miljarder-behovs-att-mota-bredbandsefterfragan.

199Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt progno- stisering avseende efterfrågan på medel, 15-1774.

200eu.tillvaxtverket.se/programmen/bred- band.4.dc469ed14d82e6e1204e09.html

201PTS (2015). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel, 15-1774. PTS (2016). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel, 16-1113.

202PTS (2015). Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel, 15-1774.

203Näringsdepartementet (2009). Bredbandsstrategi för Sverige. Prop. 2009/10:193, bet. 2009/10:TU18, rskr. 2009/10:297.

111

2016/17:RFR1 NOTER

204Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige, 2011/342/ITP. Budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:01).

205PTS (2016). PTS åtgärder för ökad mobil- och kapacitetstäckning, s. 18.

206PTS (2013). Rapport om att arrangera dialogmöten

(N2013/2536/ITP) (dnr 13-6142).

207Bredbandsforum (2014). Bredband där du är, bor och verkar – vårt gemensamma ansvar. Bredbandsforums arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet.

208PTS (2016). PTS åtgärder för ökad mobil- och kapacitetstäckning, s. 15.

209www.bredbandskartan.pts.se.

210PTS (2015). Uppföljning av 2014 års åtgärdslista för ökad mobiltäck- ning. PTS Dnr 15-6818.

211PTS (2015). PTS arbete med att öka kunskapen om hur betaltermina- ler fungerar i mobilnäten. 14-11880. PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

212PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

213Skriftlig information från PTS, 2016-05-13.

214PTS (2015). Tillgången till telefoni och grundläggande internet. PTS uppföljningsrapport 2015, s. 17.

215PTS (2015). Rapport av uppdrag att utreda den framtida använd- ningen av 700 MHz-bandet, s. 18.

216Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kom- munikation.

217Näringsdepartementet (2015). Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Departementspromemoria.

218Prop. 2015/16:73 Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

219SOU 2008:40 Bredband till hela landet.

220PTS (2015). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi, s. 37.

221SOU 2016:1 Statens bredbandsinfrastruktur som resurs.

222SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 67–.

223Ramböll (2015). Regionala digitala agendor. Sammanställning av en- kätresultat från nationell uppföljning.

224PTS (2016). Sammanställning av länens rapportering om utveck- lingen inom it-infrastrukturområdet för år 2015. Dnr 16-720.

225PTS (2016). Resultat från undersökning om kommunernas bredbands- arbete 2015, s. 2.

226PTS (2016). Resultat från undersökning om kommunernas bredbands-

arbete 2015, s. 29 30.

227IT- & Telekomföretagen (2015). IT&Telekomföretagens synpunkter på regeringens promemoria Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

228PTS (2013). Driftsäkerhet i elektroniska kommunikationer, s. 5.

229PTS (2015). Strategi för robust elektronisk kommunikation

2012 2014, s. 13. PTS (2013). Driftsäkerhet i elektroniska kommunikat- ioner, s. 8.

112

NOTER 2016/17:RFR1

230PTS webbplats www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommunikat- ion/Atgarder/Krisroaming/.

231PTS (2014). Risk- och sårbarhetsanalys 2014, s. 92– 95. PTS webb- plats www.pts.se/sv/Bransch/Internet/God-funktion-och-teknisk-saker- het/Tillsyn-av-driftsakerhet/ samt www.pts.se/sv/Om- PTS/Krisinformation/Fragor-och-svar-om-kriser/#Exempel på hur.

232PTS (2012). Strategi för robust elektronisk kommunikation

2012 2014, s. 10.

233 PTS (2012). Strategi för robust elektronisk kommunikation

2012 2014, s. 15 18.

234PTS (2012). Strategi för robust elektronisk kommunikation 2012 2014, s. 15 16.

235MSB (2014). MSB och samhällets informationssäkerhet (faktablad).

236MSB:s webbplats www.msb.se/sv/Forebyggande/Informationssaker- het/Informationssakerhet-i-samhallet/Hanterandeplan-IT-incidenter/.

237MSB (2012). NISÖ 2012, s. 11. MSB:s webbplats www.msb.se/sv/Forebyggande/Informationssakerhet/Informationssaker- het-i-samhallet/Ovningar/.

238PTS (2014). PTS åtgärder för ökad mobiltäckning.

239www.regeringen.se.

240www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/sverige-starker-it-sa- kerheten/.

241PTS (2012). PTS Strategi för robust elektronisk kommunikation

2012 2014, s. 15 25.

242Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav på driftssäkerhet, PTSFS 2015:2.

243http://telekomidag.se/operatorerna-om-pts-driftsakerhetsforeskrifter/

244PTS (2015). Uppföljning av 2014 års åtgärdslista för ökad mobitäck- ning.

245www.pts.se/robustfiber

246PTS webbplats www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommu- nikation/Atgarder/Nationella-Telesamverkansgruppen/.

247MSB:s webbplats www.msb.se/sv/Forebyggande/Informationssaker- het/Informationssakerhet-i-samhallet/Samverkansgruppen-SAMFI/.

248Skriftlig information från MSB via mejl 2016-06-16.

249MSB:s webbplats www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och- press/MSB-pa-internet/Ovriga-webbplatser/CERT-SE/.

250DIO:s webbplats diowebb.se.

251PTS webbplats www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommu- nikation/Atgarder/Gemensam-lagesuppfattning-prototyp-GLU-P/.

252PTS webbplats www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommu- nikation/Atgarder/Korrekt-tid/.

253Ledningskollens webbplats www.ledningskollen.se/Svenska/Om_oss.

254PTS webbplats www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommu- nikation/Atgarder/Mobila-basstationer/.

255PTS webbplats www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommu- nikation/Atgarder/Faltprov-av-bransleceller/.

256Regeringsbeslut II:28 2015-12-17, Ju2015/00044/SSK, Ju2015/09907/SSK.

113

2016/17:RFR1 NOTER

257PTS (2016). Säker och tillgänglig mobil, ip-baserad kommunikation, s. 7 9.

258Skriftlig information från MSB via mejl 2016-06-16.

259MSB (2015). En gemensam kommunikationslösning för samhället. Redovisning av regeringsuppdrag om säker och tillgänglig, mobil, IP-

baserad kommunikation för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa samt försvar. MSB dnr 2015-7213.

260MSB (2015). Remissvar PTS Förstudierapport 700 MHz.

261Skriftlig information från PTS via mejl 2016-05-13.

262Skriftlig information från MSB via mejl 2016-06-16. MSB (2016).

Svar på remiss angående Post- och telestyrelsens – allmän inbjudan till auktion i 700 MHz-bandet. MSB dnr 2016-2787.

263SOU 2016:1 Statens bredbandsinfrastruktur som resurs, s. 29.

264Skriftlig information från MSB via mejl 2016-06-16.

265SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige, s. 18 och

266Skriftlig information från IIS via mejl 2016-06-15. IIS (2015). Re- missvar över betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige – Strategi och åtgärder för säker information i staten, s. 11.

267PTS (2013). Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2013,

s. 36.

268IT- & Telekomföretagen (2014). Framtida fiberinvesteringar i Sve- rige.

269www.nyteknik.se/digitalisering/superbasstationen-ger-100-mbit-s-i- glesbygden-6541467 sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5596344.

270PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s.

17 21.

271PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s. 17 21.

272PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 40.

273PTS (2016). PTS Bredbandskartläggning 2015, s. 41.

274PTS (2014). Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2014,

s. 6 och 33. Uppföljningen 2015 visade att samtliga indikatorer hade ut- vecklats i positiv riktning under 2014 och att den bedömning av till- gången till 100 respektive 30 Mbit/s 2020 som gjordes i 2014 års upp- följning kvarstod, se PTS (2015). Uppföljningen av regeringens bred- bandsstrategi, s. 6.

275PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s.

276PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s.

29 35.

277SOU 2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden, s. 50 59, 64.

278IT- & Telekomföretagen (2014). Framtida fiberinvesteringar i Sve- rige.

279IIS (2015). Remissvar Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) N 2015/08335/ITP.

114

NOTER 2016/17:RFR1

280http//:skl.se/tjanster/omskl/remissyttranden/remisser2016/statensbred- bandsinfrastruktursomresurs201601.9228.html.

281Se t.ex. Ray Kurzweil (2013). ”The singularity is near” i Ronald L. Sandler (red.) Ethics and emerging technologies. IVA (2013). Nationell agenda Internet of Things. Summering av projektet IoT i Sverige, s. 17.

SOU 2015:65 Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, s. 82.

282IIS (2009). Sakernas internet, s. 5.

283Institutet för framtidsstudier (2010). Ubikvitär framtid, s. 10. Swedish Agenda for the Future Internet, s. 12 och 17.

284Pew Research Center (2012). Digital Life in 2025. Amerikanska Pew Research Center genomförde under 2014 en undersökning om framtidens internet bland 2 500 experter.

285Framtidskommissionen Ds 2013:19, s. 68 72.

286IVA (2013). Nationell agenda Internet of Things, s. 4. Kristina Höök (2015). “Digitaliseringen av det vardagliga” i Om Sverige i framtiden, Digitaliseringskommissionen (SOU 2015:65).

287IIS (2009). Sakernas internet, s. 5.

288IBM (2015). The internet of things in the cognitive era, s. 2. IBM

(2015) Device democracy. Saving the future of the internet of things, s. 2. Huawei (2015). Global connectivity index 2015, s. 10.

289Cisco (2016). Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data Traffic Forecast Update, 2015 2020, s. 18.

290PTS (2015): Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 22.

291POST (2015). Trends in ICT, POST Note, nr 510, oktober 2015.

292Huawei (2015). Global connectivity index 2015, s. 7 8.

293Swedish Agenda for the Future Internet, s. 12, 17.

294POST (2015). Trends in ICT, POST Note, nr 510, oktober 2015.

295Swedish Agenda for the Future Internet, s. 12 och 17.

296POST (2015). Trends in ICT, POST Note, nr 510, oktober 2015.

297Swedish Agenda for the Future Internet, s. 12 och 17.

298Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015, s. 3 och 10. Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016, s. 10.

299Swedish Agenda for the Future Internet, s. 12 och 17.

300Cisco (2016). Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data

Traffic Forecast Update, 2015 2020, s. 18– 19. Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015, s. 9.

301Huawei (2015). Global connectivity index 2015, s. 9.

302Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016, s. 13.

303Pew Research Center (2012). Digital Life in 2025. Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016, s. 13.

304IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 72 77.

305Cisco (2016). Global mobile data traffic drivers.

306Cisco (2016). Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data

Traffic Forecast Update, 2015 2020, s. 3 och 10. Med smart enhet me- nar Cisco enheter som har avancerad data- och multimediakapacitet och minst 3G-uppkoppling.

307 Pew Institute (2015). Home broadband 2015, s. 2 10.

115

2016/17:RFR1 NOTER

308IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 4 och 30.

309Cisco (2016). Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data

Traffic Forecast Update, 2015 2020, s. 24.

310Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016, s. 3.

311McKinsey Global Institute, s. 6.

312Cisco (2016). Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data Traffic Forecast Update, 2015 2020, s. 25.

313Ericsson (2015). Ericsson mobility report, s. 3 och 6.

314PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s.

14.www.pewresearch.org/fact-tank/2016/01/29/us-smartphone-use/.

315Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016, s. 11.

316PTS (2015). Svensk telemarknad första halvåret 2015, s. 20 21.

317PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s

14.Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015, s. 2. Ericsson (2015).

10hot consumer trends 2016, s. 5.

318IIS (2015). Svenskarna och internet, s. 5 och 61.

319Cisco (2016). Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data

Traffic Forecast Update, 2015 2020, s. 3 och 26.

320Pew Institute (2015). Home broadband 2015, s. 6.

321Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016, s. 6– 7.

322Gartner (2015). Top 10 strategic technology trends for 2016.

323Gartner (2015). Top strategic predictions for 2016 and beyond: the fu- ture is a digital thing.

324POST (2015). Trends in ICT, POST Note, nr 510, oktober 2015.

325SvD 2016-02-05, www.svd.se/telia-och-ericsson-testar-5g-2018

326Ny Teknik 2016-01-15, www.nyteknik.se/tekniknyheter/ar- ticle3955726.ece.

327Metis I avslutades 2015. För Metis II, se www.metis-ii.5g-ppp.eu.

328Metis (2015). Metis final project report.

329www.forskning.se/2013/10/17/basstationer-snart-i-hemmet-och-pa- hjul/.

330A.D. Ellis m.fl. (2016). ”Communication networks beyond capacity crunch”, Philosophical Transactions of the Royal Society. Peter J. Wintzer (2015). “Scaling optical fiber network: challenges and solu- tions”, i Optics and Photonic News 2015.

331PTS (2014). PTS spektrumstrategi.

332Bell Labs (2015). The future X networks, s. 17.

333Pew Institute (2015). Digital life in 2025, s. 6.

334Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015, s. 4.

335IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 40, 45.

336Ericsson (2015). 10 hot consumer trends 2016, s. 12.

337IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 20.

338IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 19.

339IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 17 21.

340POST (2015). Trends in ICT, POST Note, nr 510, oktober 2015. Swe- dish Agenda for the Future Internet, s. 12.

341PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s.

116

NOTER 2016/17:RFR1

342Pew Research Center (2012). Digital Life in 2025.

343Swedish Agenda for the Future Internet, s. 12.

344POST (2015). Trends in ICT, POST Note, nr 510, oktober 2015.

345OECD (2014). Cloud computing: the concept, impacts and the role of government policy, s. 22 och 25. PTS (2016). Uppföljningen av regering-

ens bredbandsstrategi 2016, s. 15.

346Pew Research Center (2012). Digital Life in 2025.

347OECD (2015). OECD Digital Economy Outlook 2015, s. 149.

348IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 30.

349Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015, s. 7.

350Postnord (2015). E-handeln i Norden 2015.

351Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015, s. 6.

352Pew Research Center (2012). Digital Life in 2025. Framtidskommis- sionen, s. 72.

353Gartner (2015). Research Guide: top 10 strategic technology trends 2015. www.gartner.com/newsroom/id/3143521.

354IIS (2015). Swedish Agenda for the Future Internet, s. 20, 24. IFFS (2010). Ubikvitär framtid, s. 32-33.

355Gartner (2015). Research Guide: top 10 strategic technology trends 2015.

356Ericsson (2014). 10 hot consumer trends 2015, s. 8.

357OECD (2015). Digital Economy Outlook 2015, s. 16 och 182. www.dn.se/nyheter/sverige/sarbarheten-for-avbrott-och-it-storningar-

okar/. www.dn.se/nyheter/sverige/linus-larsson-dags-att-rusta-for-stabilare-nat/.

358OECD (2015). Digital Economy Outlook 2015, s. 16 och 182.

359IIS (2015). Svenskarna och internet 2015, s. 62– 65, 91– 92.

360Inom ramen för uppdraget vill man även kunna positionera mobiltele- foner som befinner sig i ett drabbat område. Detta kräver dock en ändring

i lagen om elektronisk kommunikation. I avvaktan på en eventuell lagändring avvaktar man med att lansera den del av systemet som gäller

positionering av mobiltelefoner, se https://www.sosalarm.se/nytt-system- for-vma.

361IIS (2015). Remissvar Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91). N 2015/08335/ITP.

362SOU 2015:23. Informations- och cybersäkerhet i Sverige – strategi och åtgärder för säker information i staten, s. 64.

363FOI (2004). Telekommunikationernas sårbarhet och risker för sam- hället, s. 12.

364Pew Research Center (2012). Digital Life in 2025.

365PTS (2016). Mobiltäckning 2015, s. 8.

366PTS (2016). Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2016, s.

367SOU 2016:1 Statens bredbandsinfrastruktur som resurs, s. 29.

368OECD (2010). OECD Information Technology Outlook 2010,

kap. 5.

369 OECD (2015). Development of high speed networks and the role of municipal networks, s. 22 23.

117

2016/17:RFR1 NOTER

370VTI (2014). Rebound effects of energy efficiency measures in the transport sector in Sweden, s. 58. För fler svenska studier, se Vinnova (2009). Kartläggning av svensk FoU inom området IT och miljö – med fokus på teknikens indirekta och systemmässiga effekter.

371Naturvårdsverket (2009). It för miljön, s. 11.

118

BILAGA

Forskningsbaserad fördjupning om konsekvenser av olika nivåer på kapacitet och robusthet i Sveriges framtida it-infrastruktur

Projektrapport

2016-08-29 Version 1.0

Erik Bohlin (projektledare)

Sven Lindmark

Zaber Moinul

119

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Innehållsförteckning
	Förkortningar..............................................................................................	122
	1 Bakgrund, syfte och översikt...................................................................	123
	Forskningsöversikt......................................................................................	125
	2.1 Allmänt om konsekvensanalys...........................................................	125
	2.2 Konsekvenser av bredband – en översikt ...........................................	126
	2.2.1 Bredband – en generisk teknik som del i större system som
	skapar nytta (och onytta)........................................................................	126
	2.2.2 Andra översikter av bredbandskonsekvenser................................	128
	2.3 Miljömässiga effekter av bredband ....................................................	133
	2.3.1 Summering....................................................................................	136
	2.4 Sociala effekter av bredband..............................................................	136
	2.4.1 Kommunikation och gemenskaper/nätverk...................................	137
	2.4.2 Underhållning och kultur..............................................................	137
	2.4.3 Shopping/handel............................................................................	138
	2.4.4 Lärande, utbildning och kompetensutveckling..............................	138
	2.4.5 Jämlikhet och inkluderande...........................................................	139
	2.4.6 Hälsa.............................................................................................	139
	2.4.7 Arbetsmarknad..............................................................................	139
	2.4.7 Säkerhet och brottslighet...............................................................	140
	2.4.9 Publika tjänster (tillgång och effektivitet).....................................	140
	2.4.10 Politiskt och socialt engagemang................................................	140
	2.4.11 Välbefinnande.............................................................................	140
	2.5 Ekonomiska effekter av bredband......................................................	143
	2.5.1 Översikt.........................................................................................	143
	2.5.2 Ekonomisk tillväxt – BNP ............................................................	144
	2.5.3 Produktivitet..................................................................................	148
	2.5.4 Sysselsättning................................................................................	148
	2.5.5 Innovation/nätverkseffekter (och deras påverkan på
	sysselsättning)........................................................................................	150
	2.5.6 Konsumentöverskott .....................................................................	152
	2.5.7 Påverkan på företagens effektivitet...............................................	153
	2.5.8 Nystartade företag, etableringar och arbetsställen.........................	153
	2.5.9 Inkomster......................................................................................	154
	2.5.10 Bostadspriser...............................................................................	154
	2.5.11 Företagens omsättning ................................................................	154
	2.5.12 Summering..................................................................................	154
	2.6 Konsekvenser av it-infrastrukturens kvalitet:
	bredbandshastighet, tillförlitlighet och mobil taltelefonitäckning............	156
	2.6.1 The need for speed – behov och effekter av högre
	bredbandshastighet.................................................................................	156
	2.6.2 Om robusthet och tillförlitlighet....................................................	163
	2.6.3 Effekter av mobil taltelefonitäckning............................................	165
	2.6.4 Summering....................................................................................	165
	2.7 Svenska studier...................................................................................	166
	3 Konsekvenser av bredbandshastighet: svensk studie...............................	170
	3.1 Syfte och upplägg...............................................................................	170
	3.2 Data....................................................................................................	171
120

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH

	ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR	BILAGA
3.2.1 Bredbandsdata (per kommun).......................................................		172
3.2.2 Övriga data (per kommun)............................................................		173
3.3 Metod.................................................................................................		175
3.4	Resultat och analys.............................................................................	177
3.4.1 Sociala/samhälleliga effekter: studieresultat och politiskt
deltagande..............................................................................................		177
3.4.2 Ekonomiska effekter.....................................................................		181
3.4.3 Miljömässiga effekter: personbilstransporter................................		187
3.5	En not om mobil taltelefonitäckning..................................................	188
3.6	Slutsatser............................................................................................	189
4 Konsekvenser av bredbandshastighet: internationell studie.....................		191
5 Konsekvensbedömning och slutsatser .....................................................		194
5.1	Slutsatser från tidigare avsnitt............................................................	194
5.2	Scenarier för olika nivåer på bredbandshastighet...............................	196
5.2.1 Utgångspunkter och antaganden...................................................		196
5.2.2 Basscenario...................................................................................		197
5.2.3 Positivt scenario............................................................................		198
5.2.4 Negativt scenario...........................................................................		198
5.2.5 Summering scenarier.....................................................................		198
5.3	Konsekvensbedömning.......................................................................	199
5.3.1 Bredbandshastigheter: Konsekvensbedömning av positivt
och negativt scenario i förhållande till basscenariot...............................		199
5.3.2 Summering av konsekvenser för scenarierna................................		202
5.3.3 Konsekvenser av tillförlitlighet/robusthet och mobil
taltelefonitäckning..................................................................................		204
5.4	Slutsatser och implikationer...............................................................	205
Referenser...................................................................................................		208
Bilagor........................................................................................................		217
A Litteraturöversikt..................................................................................		217
B Tabeller och figurer från den svenska studien......................................		217
B.1 Bredbandsdata.................................................................................		217
B.2 Resultat............................................................................................		220
C Tabeller från den internationella studien.................................................		239

2016/17:RFR1

121

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Förkortningar

	Förkortning	Betydelse
	4G	Fjärde generationens mobiltelefonisystem, t.ex. LTE
	ADSL	Asymmetric digital subscriber line
	BIC	Brasilien, Indien, Kina
	BNP	Bruttonationalprodukt
	BRP	Bruttoregionprodukt
	CD	Compact disc
	CO2	Koldioxid
	DKK	Danska kronor
	DSL	Digital subscriber line
	EU	Europeiska unionen
	EUR	Euro
	F2F	Face to face
	FTTH	Fibre to the home (Fiber till hushållet)
	GBP	Brittiska pund
	GDP	Gross domestic product
	GNI	Gross national income
	GPT	General purpose technology
	GVA	Gross value added
	HDTV	High definition television
	IKT	Informations- och kommunikationsteknik (eller -teknologi)
	IT	Informationsteknik (eller -teknologi)
	ITU	Internationella teleunionen
	LTE	Long term evolution
	Mbps	Megabit per sekund
	OECD	Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
	P2P	Peer-to-peer
	PTS	Post- och telestyrelsen
	SCB	Statistiska centralbyrån
	SDTV	Standard definition television
	SLA	Service level agreement
	UHDTV	Ultra high definition television
	USD	US dollar
	VoD	Video on demand
	VoIP	Voice over IP (internet protocol)
	VTI	Väg- och trafikforskningsinstitutet

122

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

1 Bakgrund, syfte och översikt

Syftet med denna studie, och det underliggande utredningsuppdraget, är att bidra med en forskningsförankrad fördjupning omkonsekvenser av en god re- spektive bristfällig it-infrastruktur för olika utvecklingsalternativ för den svenska it-infrastrukturen. Med utgångspunkt i svensk och internationell forskning beskrivs möjliga positiva och negativa konsekvenser av en god re- spektivebristfälligit-infrastrukturochberäkningaroch/elleruppskattningarav ekonomiska konsekvenser av olika nivåer av kapacitet och robusthet för mo- biltäckning och internetuppkoppling. I möjligaste mån behandlas (1) demo- kratiska aspekter (såsom möjligheter för medborgarna att ta del av samhälls- information, engagera sig och påverka beslut), (2) hur olika samhällsgrupper (exempelviskön,ålder,bostadsort,etniskbakgrund,utbildningsnivå,inkomst) påverkasavolikanivåeravit-infrastruktursamt(3)skillnadermellanglesbygd och tätort. Studien skall vara policyrelevant och utgöra grunden till en samlad bild av kunskapsläget inom det aktuella området och till en bedömning av olika utvecklingsalternativ.

Studien fokuserar på den svenska utvecklingen, med relevanta referenser till och exempel/erfarenheter från andra länder. Studien behandlar i synnerhet bredbandsinfrastrukturenochkonsekvenseravhögrekvalitetitermeravhögre datahastigheter, även om robusthet/tillförlitlighet och taltelefonitäckning be- handlas när det är möjligt och tillämpligt.

Det svåraste bidraget i studien är den analys som visar på samhällsnyttan av högre kvalitet på bredbandsinfrastruktur. Det finns studier om kostnad för infrastrukturenochstudieravsamhällsnyttanavtillgångtillbredbandoch mo- biltelefoni i allmänhet, men det finns, oss veterligen, ingen ordentlig kvantita- tiv studie som beaktar nyttan av högre kvalitet i den mobila och fasta bred- bandsinfrastrukturen, varken för Sverige eller för andra länder, inte heller för området mobil taltelefoni.

Fortsättningen av rapporten är strukturerad som följer (Figur 1-1). Det tar sin utgångspunkt i en översikt av tidigare svensk och internationell forskning gällande ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av it-infrastruk- tur, bredbandstillgång i synnerhet (avsnitt 2). Den kvantitativa studien består av två delar: (1) en svensk studie på kommunnivå, med data från bland annat Bredbandskollen,PTS,SCB,Bolagsverket,TillväxtverketochSkolverket(av- snitt 3) och (2) en internationell studie (OECD och EU-länder) med data från bland annat OECD, ITU, Världsbanken, Eurostat, M-lab och Akamai (avsnitt 4). De tre delarna utgör sedan utgångspunkt för en diskussion och analys av konsekvenser av olika scenarier (avsnitt 0). 1

1 Studien omfattade initialt även andra delar: en översikt och internationell jämförelse av bredbandsutveckling, av svensk och europeisk bredbandspolitik, tillgång till och användning av bredband samt kostnader för att bygga ut bredband. Dessa delar finns det inte utrymme för att redovisa här. De finns också delvis redovisade i rapportens övriga kapitel.

123

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Figur 1-1 Översikt av kapitlet och studien

124

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Forskningsöversikt

2.1 Allmänt om konsekvensanalys

Konsekvensanalyser söker ofta, explicit eller implicit, bryta ned en brett for- mulerad målformulering2 i ekonomiska, miljömässiga och sociala (eller sam- hälleliga) dimensioner. Dessa tre övergripande dimensioner (eller konse- kvensområden) kan sedan brytas ned i ytterligare deldimensioner (Tabell 2-1)3. Dessa dimensioner är delvis överlappande och inbördes beroende. Kon- sekvensanalysen söker sedan utreda effekterna av ett politiskt beslut, program eller mer generellt av händelser/skeenden i samhället.

Tabell 2-1 Dimensioner av konsekvensanalys – exempel

Ekonomiska	Miljömässiga	Sociala/samhälleliga
Välstånd (BNP)	Kvalitet hos och tillgång till	Välbefinnande (hälsa, lycka)
	exempelvis luft, vatten och
	jord
Produktivitet	Klimatförändringar (växthus-	Sysselsättning och arbetstill-
	gaser, speciellt CO2)	fredsställelse
Arbetstillfällen/syssel-	Biomångfald	Tilltalande levnadsmiljö, ex-
sättning (se även soci-		empelvis tillgång till nöje och
ala)		rekreation
Tillväxt av företag/nyfö-	Avfall och återvinning	Socialt inkluderande och vär-
retagande		nande om specifika grupper

Investeringar	Energiförbrukning	Jämställdhet
Innovation och FoU	Utsläpp	Demokrati
Konkurrenskraft	Konsumtion av ändliga resurser	Frihet och rätt till privatliv
Handel	Ljudmiljö, landskapsbild	Utbildning, kompetens, kun-
		skapsutveckling och livslångt
		lärande
	Djurs välbefinnande	Aktivt medborgarskap
		Kultur (inklusive kulturell och
		annan mångfald)
		Säkerhet, brottslighet och
		terrorism

Källa: Inspirerad av Europeiska kommissionen (2009) och Luoma et al. (2011)

2 En sådan målformulering kan exempelvis vara att samhället bör sträva mot något slags ut- hållig och inkluderande livskvalitet eller välbefinnande för sina medborgare. Varje politisk åtgärd, eller händelse/skeende, som t.ex. introduktion av ny teknik, bör då ha så positiva konsekvenser som möjligt i en sådan strävan.

3 Observera att dessa områden enbart är exempel och listan gör inte anspråk på att vara täck- ande. Se exempelvis Europeiska kommissionen (2009) och Luoma et al. (2011) för interna- tionella exempel på dimensioner som bör tas i beaktande vid en konsekvensanalys. Man skulle också kunna säga att olika politiska åskådningar i stor utsträckning skiljer sig åt vad gäller prioritering och värdering av dessa deldimensioner. I detta kapitel görs ingen sådan värdering eller prioritering.

125

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Lämpligen bör man sedan finna indikatorer på dessa dimensioner, följa upp
	och mäta dem, samt inte minst logiskt relatera dem till den åtgärd eller det
	fenomen som man vill analysera eller fatta beslut om. I de följande avsnittet
	söker vi klarlägga forskningsläget gällande vilka samband tidigare forskning
	funnit gällande effekter av it-infrastruktur, speciellt bredbandstillgång och
	bredbandskvalitet.

2.2 Konsekvenser av bredband – en översikt

Effekter av bredband har behandlats av en allt mer omfattande litteratur, såväl av akademisk forskning som av företags- och policynära konsulter, och finns publicerad som akademiska artiklar och rapporter. Litteraturen behandlar främst ekonomiska och andra sociala/samhälleliga och miljömässiga positiva effekter av bredband, men också dess kostnader. Mer ovanliga, men ändå fö- rekommande, är utredningar av negativa konsekvenser av bredband. Omfatt- ningen av litteraturen och komplexiteten av fenomenet, som vi visar i det föl- jande, gör att det är ganska svårt att överblicka alla samband somidentifierats. Vikoncentrerardennalitteraturöversiktpådepositivaeffekterellernyttorsom bredband(ochsomenkonsekvenshäravbredbandavhögrekvalitet–snabbare, mer tillförlitligt och med bättre täckning) kan ge upphov till, men berör också negativa effekter och kostnader där det är relevant.

Tillvägagångssättet har varit följande. Litteraturgenomgången tog sin ut- gångspunkt i den tidigare forskning som forskargruppen på Chalmers varit in- volverad i på området (exempelvis Ericsson et al., 2013a; Rohman & Bohlin 2012, 2013, andra översikter och genomgångar se Tabell 2-2. Dessa genere- rade en stor mängd ytterligare rapporter och artiklar. Vidare gjorde riktade sökningar i exempelvis Google Scholar, Science Direct, ABI/Inform och Pro- Quest. Ett antal årgångar av de mest relevanta tidskrifterna, som Telecommu- nications Policy och Journal of Regulatory Economics genomsöktes också.4

Totalt har mer än 200 verk bearbetats i något avseende, varav cirka 120 åter- finns i rapportens referenslista.

2.2.1 Bredband – en generisk teknik som del i större system som skapar nytta (och onytta)

En första observation är att investeringar i och tillgång till bredbandsinfra- struktur inte skapar någon samhällsnytta direkt och isolerat.5 Det är först när bredbandet används av hushåll, företag, myndigheter eller andra aktörer (i

4 Se vidare bilaga A.

5 Vissa konsekvensanalyser beaktar dock de direkta och indirekta konsekvenser själva ut- byggnaden av infrastrukturen medför. Då leder bredbandsutbyggnaden (temporärt) till: (1) nya arbetstillfällen hos de som bygger ut infrastrukturen, (2) ytterligare arbetstillfällen hos de företag som levererar varor och tjänster till de som bygger ut infrastrukturen, samt ytter- ligare (3) arbetstillfällen till följd av den ökade efterfrågan som (1) och (2) ger upphov till hoshushållen,seexempelvis Katz2012förenöversikt.Dessaeffekterdiskuteras mernedan, men är mycket tveksamma att beakta eftersom nästan vilken investering som helst ger upp- hov till sådana effekter, i mer eller mindre stor utsträckning.

126

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

ökad utsträckning maskiner), som nyttan uppstår. Denna användning förutsät- ter i sin tur tillgång till andra IKT-produkter (informations- och kommunika- tionsteknik), som olika typer av hårdvara (datorer, mobiler, läsplattor och dy- likt) och mjukvara, innehåll och tjänster som kommuniceras över bredbandet (t.ex. filmer, tal, musik, text, video, eller andra typer av data). Dessutom fordras i allmänhet användare som har kunskap och färdigheter att använda denna hårdvara, mjukvara och tjänster. I detta avseende skiljer sig inte bred- band från annan infrastruktur (jämför exempelvis vägar och deras relation till bilar, förare, bensinstationer, trafikregler, trafikskolor mm.).

Man kan uttrycka det som att bredband är en generisk komponent (eller ett teknisktdelsystem),somtillsammansmedandrakomplementärakomponenter (eller delsystem), kan appliceras i olika användningssituationer, där i sin tur nyttorna uppstår. Bredbandstillgång ökar därför attraktivitetenhosdessa kom- plement6 och vice versa. Tillgång till snabbt bredband stimulerar efterfrågan påexempelvisströmmadefilmer,vilketisinturdriverefterfråganpåmjukvara ochIKT-utrustningsomkanspelauppdessafilmer.Dennaefterfråganuppstår dock inte hos de grupper i samhället som inte har kunskap om hur man använ- dertjänsterna.Användarkompetensärdärförocksåenkomplementärochnöd- vändig tillgång. Samtidigt stimulerar ökad användarkompetens, det ökade ut- budet av innehållstjänster samt inte minst den snabba utvecklingen av bättre ochbilligareIKT-utrustningefterfråganpå(alltsnabbare)bredband.Bredban- det är alltså en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att skapa till- växt. Det finns också ibland, enligt Sandgren (2011), ett underförstått anta- gande om att när bredbandsinfrastrukturen byggs ut, så skapas också nya till- lämpningar som finner användning hos flertalet konsumenter och företagare på samma sätt som e-post, webb och sociala medier redan gjort.

Bredband (eller IKT mer generellt) är alltså en grundläggande möjliggör- ande eller generisk teknik – GPT (General purpose technology) – på liknande sätt som tryckpressen, elektriciteten, förbränningsmotorn, ångmaskinen och järnvägen. Det tar lång tid innan sådana tekniker etableras fullt ut i samhället, men när de gör så, får de stora effekter – på produktion, på organisation, på konsumtionsmönster och på samhällets institutioner. De öppnar upp nya möj- ligheter till innovation, har ofta mycket breda och expanderande antal använd- ningsområden, och deras effekter spiller över på hela ekonomin. Bredband ut- gör därvid en avgörande komponent i ett större system som möjliggör dessa effekter. Enligt detta synsätt har bredband, och it-infrastrukturen i stort, å ena sidan i det längre perspektivet, mycket stora, för att inte säga samhällsomda- nande,konsekvensersomärsvåraattförutse.Åandrasidanärkonsekvenserna av bredbandet i sig också svåra att isolera från de som härrör från IKT i all- mänhet (på liknande sätt som det är svårt att isolera effekterna av ett elnät från effekterna av elektriciteten och dess många användningsområden). (OECD, 2008; Carlaw et al., 2007)

6 Bredbandet i sig, eller snarare dess användning, kan också ersätta andra kommunikations- sätt, aktiviteter etc.

2016/17:RFR1

127

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Effekterna av bredband är, som en följd av det nära samberoendet med
	andra IKT-produkter och tjänster, tätt sammankopplade med effekter av IKT
	i allmänhet (även om vissa nyttor kan uppstå ur användandet av informations-
	teknik utan att man använder bredband). Dessutom krävs ofta, för att nyttorna
	skall materialiseras, att individer ändrar sina beteenden. På liknande sätt be-
	höver företag ofta ändra sina processer och affärsmodeller. Ibland fordras att
	många företag och branschomfattade värdekedjor omorganiseras för att pro-
	duktivitetsvinster och andra positiva effekter av bredbands- och andra IKT-
	investeringar skall materialiseras. I det långa loppet måste även samhällets in-
	stitutioner (exempelvis lagar och regleringar – jämför nyliga exempel som
	UberPop) anpassa sig. Ett sätt att illustrera detta ges i Figur 2-1.
	Figur 2-1 Modell för hur bredband påverkar den digitala ekonomin

Källa: Whalley & Sadowski (2015)

Ovanstående resonemang har många implikationer, exempelvis att det tar tid innan konsekvenser av bredbandsutbyggnad utkristalliseras men också att bredbandspolitik sominriktas enbart på att tillhandahålla bredband riskerar att missa målet och bör kompletteras med åtgärder som stimulerar användning, utveckling av kompletterande produkter och tjänster och kompetensutveck- ling.7

2.2.2 Andra översikter av bredbandskonsekvenser

Följande avsnitt sammanställer kortfattat det ganska omfattande utbud av ar- tiklar och rapporter som ger översikter av konsekvenser av bredband och till- gång till bredbandsinfrastruktur. Ofta återfinns de mest omfattande och hel- täckande översikterna som rapporter.8 Ett urval av dessa studier redovisas i Tabell 2-2.

7 Se exempelvis Whalley & Sadowski (2015) och Kongaut & Bohlin (2015).

8 Det bör has i åtanke att alla studier inte nödvändigtvis är helt neutrala. Studier som är fram- tagna av branschorganisationer, branschföretag och andra branschintressenter bör läsas med viss försiktighet då särintressen kan få ett visst genomslag i slutsatserna.

128

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell 2-2 Urval av sammanställningar av konsekvenser av bredband

Namn	År	Författare/	Beskrivning	Referens
		Org.
Innovation and	2015	Whalley, Sa-	Översikt och analys av komplexa	Whalley &
the development		dowski/TELUS	och dynamiska relationer mellan	Sadowski
of a digital eco-			IKT-infrastruktur, användning	(2015)
nomy: assessing			och färdigheter och deras påver-
the socio-eco-			kan på den digitala ekonomin.
nomic effects of
broadband
Evidence re-	2015	WWG – What	Studien identifierade 1 000 stu-	WWG
view 6: broad-		Works Centre	dier om effekter av bredband,	(2015)
band		for Local Eco-	varav WWG bedömde att enbart
		nomic Growth	16 var av tillräckligt hög kvalitet
			för att resultat skulle sammanfat-
			tas i detalj.
Nyttoeffekter av	2015	O. Holmström,	Svensk sammanställning av	Holmström
bredband – hur		A. Wigren/PTS	WWG (2015) plus sammanställ-	& Wigren
påverkar bred-			ning av några svenska studier.	(2015)
band regional
tillväxt?
Broadband ac-	2014	Gruber,	Artikel som analyserar nytta och	Gruber et
cess in the EU:		Hätönen &	kostnader för att uppnå målen i	al. (2014)
An assessment		Koutroumpis	EU:s digitala agenda. Innehåller
of future eco-			också en litteraturgenomgång.
nomic benefits			Bygger på en EIB rapport.
			(Hätönen, 2011)
UK Broadband	2013	SQW/DCMS	Litteraturöversikt över ekono-	SQW
impact study.		(ministerium i	miska, sociala och miljömässiga	(2013a,
Literature review		UK)	effekter av supersnabbt bred-	2013b)
			band. En senare rapport uppskat-
			tar dessa för Storbritannien.
Socioeconomic	2013	Ericsson, ADL	Utgår från en tidigare litteratur-	Ericsson et
effects of broad-		& Chalmers	genomgång av 120 studier av	al. (2013a)
band speed			samhällsekonomiska bredbands-
			effekter. Principiell genomgång
			av effekter av högre bredbands-
			hastighet samt makro- och mik-
			rostudie av effekter av högre
			bredbandshastighet på BNP och
			på hushållens inkomster.
The socio-eco-	2012	Analysys Ma-	Litteraturöversikt över socioeko-	Analysys
nomic impact of		son, tech4i2/	nomiska effekter av bredband	Mason &
bandwidth		Europeiska	med fokus på höghastighetsbred-	tech4i2
		Europeiska	band. Modellering av kostnader	(2012)
		kommissionen	band. Modellering av kostnader	(2012)
			och effekter för olika scenarier.
The impact of	2012	R. Katz / ITU	En av de mer vederhäftiga sam-	Katz
broadband on the			manställningarna/analyserna av	(2012)
economy: re-			ekonomiska effekter av bred-
search to date			band.
and policy issues

129

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

	Är bredband till	2011	P. Sand-	Översikt litteratur om ekono-	Sandgren
	nytta för sam-		gren/Bred-	miska effekter av bredband. I sin	(2011)
	hället?		bandsforum	tur baserad på översikt av
				ADL/Ericsson
	A framework for	2008	Plum consul-	Utvecklar ett ramverk för analys	Plum
	evaluating the		ting	av socio-ekonomiska nyttor och	(2008)
	value of next			kostnader av nästa generations
	generation			bredband. Tillämpas på olika
	broadband			scenarier i Storbritannien.
	Broadband and	2008	OECD	Tidig översikt och analys av de	OECD
	the Economy			ekonomiska effekterna av bred-	(2008)
				band
	The Impact of	2008	Fornefeld	Litteraturöversikt och analys av	Fornefeld
	Broadband on		m.fl./MICUS/	bredbandets konsekvenser på	et al.
	Growth and		Europeiska	produktivitet, specialisering mot	(2008)
	Productivity		kommissionen	kunskapsintensiva aktiviteter och
				innovation. Policyrekommenda-
				tioner.

Huvudslutsatserna från några av dessa översikter redovisas här. What Works Centre for Local Economic Growth (WWG, 2015), exempelvis, har publicerat en översikt av studier som gjorts på bredbandsområdet. De identifierade och övervägde mer än 1 000 publikationer, varav fler än 100 granskades i detalj, och där 16 bedömdes vara av tillräckligt hög kvalitet för att användas i över- sikten. WWG gjorde sedan en mängd observationer och drog slutsatser om effekterna av bredbandsutbyggnad på lokala ekonomier. PTS (Holmström & Wigren, 2015) bedömde att sammanvägningen av resultaten av de 16 artik- larna på ett bra sätt sammanfattar forskningsläget när det gäller evidensbase- rade nyttoeffekter av bredband och gjorde bedömningen att det finns evidens för följande slutsatser:

•Ökad bredbandspenetration har en positiv effekt på BNP-tillväxt. Utbygg- nad av bredband i ett område kan också påverka företagens produktivitet, antaletarbetsställenochlokalaarbetsmarknadsförhållandensåsomsyssel- sättning, inkomster och löner. Dessa effekter är dock inte alltid positiva, inte nödvändigtvis stora och kan vara avhängiga av företagens komplette- rande investeringar, teknikanvändning och organisationsformer.

•Effekterna varierar mellan olika branscher, anställda och områden och är troligen mer positiva i tjänsteindustri, bland kvalificerad arbetskraft och i städer än de är i tillverkningsindustri, bland okvalificerad arbetskraft och i landsbygd.

Litteraturen, framförallt översiktsartiklar och rapporter, har sökt att kategori- sera effekterna av bredband på olika sätt för att ibland sammanlänka olika ka- tegorier av effekter i analytiska ramverk eller modeller. Bredbandskollen (Sandgren, 2011) menar att investeringar i och användning av bredband via nyttoresultat(ökadattraktionskraft,produktivitet,effektivitetochinnovations-

130

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

förmåga) leder till ett antal ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga/soci- ala effekter. Med ökad attraktionskraft menas att tillgänglighet till bredband kan öka investeringsviljan i ett område, vilket skapar positiva spiraler. Ökad produktivitet innebär exempelvis att öka verkningsgraden i processer eller att minska resursförbrukningen. Ökad effektivitet innebär att marknadens räck- vidd kan ökas eller ökad differentiering av produkter, och med ökad innova- tionsförmåga menas att bredband kan stimulera nya produkter, tjänster, pro- cesser etc.

Analysys Mason & tech4i2 (2012) identifierade och analyserade cirka 200 studier i en litteraturgenomgång om effekter av bredband (som en del av ut- vecklandet av en modell för att analysera de samhällsekonomiska effekterna av höghastighetsbredband). Nio olika kategorier av effekter identifierades: (1) community, (2) brottslighet, säkerhet och tillgång till myndigheter online, (3) utbildning och färdigheter, (4) sysselsättning och ekonomi, (5) miljö, (6) jäm- likhet och inkluderande (inclusion), (7) finanser och inkomster, (8) sjuk- och hälsovård och (9) välbefinnande. Av de genomgångna studierna behandlade enbart ett fåtal höghastighetsbredband och nästan ingen av dem de inkremen- tella effekterna av högre bredbandshastigheter.

I en tidig studie av effekterna av bredbandshastighet presenterar Ericsson, ADLoch Chalmers(Ericsson etal.,2013a)ett schematiskt, mensom desjälva säger inkomplett, ramverk för olika typer av konsekvenser av bredband och hur de hänger samman logiskt (Figur 2-2).

Figur 2-2 Förenklat schematiskt ramverk för effekter av bredbandsanvändning och hastighet

Källa: Ericsson et al. (2013a)

På liknande sätt identifierar Forzati & Mattsson (2011) de komplexa samband mellan olika faktorer som påverkas av och påverkar bredband (specifikt hög- hastighetsbredband – FTTH). Studien delar in effekterna i direkta, indirekta och inducerade effekter. Direkta effekter är direkt tillgängliga vid anläggandet av FTTH och innefattar: högre accesskapacitet, tillgång ny framtidssäker in- frastruktur samt direkta ekonomiska värden genererade av nätverksbyggande, anläggande av fiberkablar och aktiv utrustning. Indirekta effekter inbegriper

2016/17:RFR1

131

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	bättre servicekvalitet, som i sin tur kan leda till högre användning och utveck-
	ling av nya tjänster, möjliggöra nya tjänster som vi inte känner till idag och
	göra det möjligt att lättare överge traditionella affärsmodeller.
	De direkta och indirekta effekterna av FTTH har i sin tur positiva konse-
	kvenser i andra områden an IKT – inducerade effekter. Exempel på sådana är
	(enligt Forzati & Mattsson, 2011) tjänster som datormoln (cloud computing),
	videokonferenser och telenärvaro, vilka har en positiv inverkan på e-lärande,
	utbildning, kompetensutveckling, distansarbete (som i sin tur reducerar trafik,
	trängsel och miljöpåverkan) utveckling av myndigheters och offentliga för-
	valtningars effektivitet och transparens (vilket i sin tur ökar demokrati och
	minskar byråkrati). Användning av IKT-tjänster genom FTTH ökar dessutom
	it-mognaden hos befolkningen, vilket medför nya kunder och nytt humanka-
	pital för att producera nya tjänster och produkter, vilket i sin tur ökar entrepre-
	nörskap, skapa nya företag och förbättrar företagsledning av existerande före-
	tag. Dessa värden kan i sin tur induceras tillbaks till IKT-sektorn genom skal-
	fördelar och större intäkter, vilket gör investeringen i bättre bredbandsinfra-
	struktur mer attraktiv. (Forzati & Mattsson, 2011)
	Bredbandskollen (Sandgren, 2011) analyserade också en litteraturgenom-
	gång gjord av Ericsson, ADL och Chalmers av cirka 150 forskningspublika-
	tioner och deras resultat med avseende på grupperade styrkta samband enligt
	Tabell 2-3.

Tabell 2-3 Klassificering av effekter av bredband efter styrkta samband

	Ekonomiska effekter	Miljömässiga effekter	Samhälleliga effekter
Många sam-	Nya arbetstillfällen
stämmiga re-	Ökad BNP
sultat

Samstämmiga	Ökad konsumentnytta	Minskad energianvänd-
resultat finns	Högre skatteintäkter	ning
	Sänkta vårdkostnader	Minskat utsläpp av
	Ökade handelsflöden	växthusgaser
		Minskad bränsleför-
		brukning
Fåtal samstäm-		Minskad trängsel	Förbättrad utbildning
miga resultat			Ökad urbanisering
finns			Minskad barnadödlig-
			het

Källa: Sandgren (2011)

Slutligen, som exempel på en konsekvensanalys, analyserar Gruber et al. (2014)nyttaochkostnaderförattuppnåmåleniEU:sdigitalaagenda.Artikeln innehåller också en litteraturgenomgång. Artikeln finner att nyttan överväger kostnaden, såväl för EU som helhet som för flera av de enskilda medlemslän- derna, inklusive Sverige.

Att kategorisera effekterna av förbättrad bredbandsinfrastruktur enligt dess ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser är ganska vedertaget i

132

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

litteraturen (exempelvis Sandgren, 2011; Ericsson et al., 2013a; SQW, 2013a, 2013b) och även i linje med vedertagen konsekvensanalys (exempelvis Euro- peiska kommissionen, 2009). I linje med detta redogör vi nedan för effekter av bredband, av litteraturen principiella, identifierade och påvisade samband, uppdelade i dessa kategorier.

2.3 Miljömässiga effekter av bredband

Bredband kan ha ett antal (positiva och negativa) effekter på miljön, exempel- vis klimatförändringar, utsläpp av växthusgaser och andra miljöfarliga ut- släpp, förbrukning av fossila bränslen, avfall, energiförbrukning, konsumtion av ändliga resurser, trängsel, luft-, vatten- och markkvalitet mm. Principiellt kanmansägaattbredbands-ochit-infrastruktureniallmänhetpåverkarmiljön på liknande sätt som IKT-produkter och -tjänster i allmänhet. Dessas miljö- konsekvenser kan i sin tur utvärderas enligt olika ramverk som exempelvisdet som presenteras av OECD (2010). Se också Vickery (2012).

IKT kan enligt OECD (2010) ha såväl positiva som negativa miljökonse- kvenser, vilka i sin tur kan analyseras på tre nivåer: (1) direkta effekter, (2) enabling effekter, effekter som ett resultat av IKT som möjliggörare, och (3) systemiska effekter.9 Direkta (eller första ordningens) effekter härrör från de fysiska IKT-produkterna (deras produktion, som distribution och konsumtion och resthantering av dessa). Dessa konsekvenser är huvudsakligen negativa – det vill säga miljöpåverkan ökar.

Möjliggörande (andra ordningens) konsekvenser härrör från användningen avIKT,därIKTpåverkarhurandraprodukterochtjänsterdesignas,utvecklas, tillverkas,transporteras,konsumeras,användsochresthanteras.Dessaeffekter är oftast, men inte uteslutande, positiva och uppstår enligt OECD (2010) ge- nom fyra mekanismer:

1.Optimering: IKT minskar andra produkters miljömässiga avtryck (t.ex. smarta elnät, smart belysning, uppvärmning) – positiv effekt.

2.Avmaterialisering: IKT kan helt eller delvis ersätta andra produkter och processer (exempelvis ersätter digital musik somströmmasöver nätet CD- skivor och CD-spelare, videokonferenser ersätter affärsresor) – positiv ef- fekt.

3.Induktion: IKT-produkter kan dock öka efterfrågan på vissa fysiska pro- dukter (datorer och skrivare har länge ökat konsumtionen av papper) – ne- gativ effekt.

4.Degradering: IKT-innehåll kan försvåra återvinning – negativ effekt.

9 Andra klassificerringar har också föreslagits. Teppayayon et al. (2009) föreslår fem nivåer av miljöeffekter: (1) 1:a ordningens effekter är IKT:s egen energianvändning och utsläpp (negativa); (2) 2:a ordningens effekter är de möjligheter som IKT skapar att förbättra miljö- ovänliga processer i andra sektorer (positiva); (3) 3:e ordningens effekter utgörs av föränd- ringar i livsstil, exempelvis resmönster (positiva); (4) 4:e ordningens effekter är de rekylef- fekter i form av ökad efterfrågan och miljöavtryck (negativa), (5) 5:e ordningens effekter härrör från förbättrat beslutstagande i samhället (positiva).

2016/17:RFR1

133

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Systemiska effekter slutligen uppstår genom att beteenden förändras, exem-
	pelvis(OECD, 2010,seocksåTeppayayonetal.,2009):(1)IKTtillhandhåller
	information (om exempelvis energiförbrukning, hur ’grön’ elektriciteten är)
	vilket möjliggör effektivare fungerande marknader, kontroll av miljöpåverkan
	och incitament att förändra konsumentbeteenden, produktionssätt och mark-
	nader till att bli mer miljövänliga; (2) IKT skapar också möjligheter till mer
	dynamisk prissättning, som kan användas för att styra exempelvis elkonsum-
	tion mot förnyelsebar elektricitet; (3) teknikutveckling förändrar beteenden;
	(4)rekyleffekterinnebäratthögreeffektivitetpå mikronivåintealltidledertill
	positiva effekter på makronivå – smartare, mer energieffektiva, billigare eller
	bättre produkter ökar ofta efterfrågan på dessa och därmed och deras samman-
	lagda avtryck i miljön.
	En grundlig miljökonsekvensbedömning av bredband skulle fordra en
	livscykelanalys av (1) bredbandsinfrastrukturen samt dessutom av (2) de pro-
	dukter och tjänster som de påverkar. I princip skulle man kunna kombinera
	livscykelanalys med input-output-analys, för mer genomgripande analyser av
	bredbandets miljöpåverkan (OECD, 2010). Även om man gjorde detta skulle
	man inte fånga de systemiska effekterna.
	De direkta effekterna är enklast att analysera, men också de som har minst
	effekter på miljön i det långa perspektivet (Figur 2-3). Exempelvis har det ge-
	nomförts ett antal analyser av IKT:s andel av elektricitetsförbrukningen (som
	var cirka 5–10 % i mitten av 00-talet) och koldioxidutsläpp (CO2). Enligt flera
	analyser ökar IKT:s direkta miljöpåverkan fortfarande. IKT:s andel av CO2-
	utsläppen bedömdes öka från cirka 2 % i mitten av 00-talet till cirka 3 % år
	2020 somett resultat av den snabba spridningen av IKT. Kommunikationsnät-
	verk och relaterad utrustning (till stor del bredband) står för en betydande an-
	del av dessa (15–20 % av IKT:s elkonsumtion). Se Raju et al. (2011) för en
	översikt.
	Figur 2-3 Konsekvensanalys: direkta, indirekta och systemiska effekter

Källa: Anpassad från Pamlin & Szomolányi (2006) och Raju et al. (2011)

I detta tidsperspektiv är alltså de direkta miljöeffekterna av bredband och IKT i allmänhet negativa. Potentialen för IKT-relaterade minskningar av CO2- utsläppen bedömdes dock vara mångdubbelt större (cirka 15 % av utsläppen

134

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

och mer än en tredjedel av den totala minskningspotentialen till 2020). Dessa besparingarförväntadesuppståfrämstgenomsmartareelnät,smartaremotorer och tillverkningsprocesser, smartare transporter och smartare byggnader (Cli- mate Group, 2008).

Senare bredbandsspecifika studier visar på hur bredband påverkar olika aspekter miljön (Ericsson et al. 2013a) ger en översikt (baserad på analys av Bouras et al., 2009; Enck & Reynolds, 2009; Jespersen & Hansen, 2010a; Ro- berts, 2009), av bredbandets miljömässiga konsekvenser. De menar att de po- sitiva effekterna delvis härrör från avmaterialisering (digital online-produk- tion, distribution, konsumtion av produkter och tjänster ersätter energikrä- vande analoga fysiska – videokonferenser, mindre pappersförbrukning och di- stansarbete). De kommer också av smartare tjänster: som smarta elnät vilka möjliggör mindre (och miljövänligare) energiförbrukning och smart mobilitet som möjliggör effektivare transporter, mindre utsläpp och mindre köer. Nega- tiva effekter omfattar ökad efterfrågan/tillverkning av infrastruktur och kom- plementprodukter samt elektronikavfall.

GeSi (Yankee Group & ACEEE, 2016) studerade specifikt miljökonse- kvenseravbredbandsinduceradeaktiviteterhoshushålleniEU-5(defemstora EU-länderna) och USA och visade på stora miljöbesparingar framförallt ge- nom telearbete, men också som en följd av avmaterialiseringen av media och innehållsprodukter.

Det kan också vara viktigt att notera att i de mobila näten ökar energikon- sumtionen kraftigt med högre datahastigheter. Detta motverkas i och för sig av att näten blir mer energieffektiva över tiden vilket leder till en minskning i energikonsumtion per användare med så mycket 70 % från 2010 till 2020. Överlag kan nämnas att vad gäller höga datahastigheter så är optisk fiber mest energieffektivt och mobila tekniker minst så (Baliga et al., 2011).

Denvanligasteciteradepositivamiljöpåverkanavsnabbarebredbandgäller effekterna från ökat telearbete (distansarbete) (SQW, 2013a). Tillgång till bredband är ofta en förutsättning för detta. Det finns också viss empirisk evi- dens för att tillgång till snabbare bredband kan öka sannolikheten för telear- bete.Dessutomfinnsevidensföratttelearbeteledertillmindretransporteroch därmed utsläpp, även om en viss rekyleffekt också påvisats (privata resor ökar). Tillgång till bredband kan också göra att distansarbetare bosätter sig längre från sina arbetsplatser (RVA, 2011 enligt SQW, 2013a). Enligt (SQW, 2013a) minskar affärsresorna i vissa länder (exempelvis Storbritannien) även om det fortfarande är oklart vilken roll bredband spelar i denna minskning. Å andra sidan ger IKT och tillgången på bredband större globala marknader och därmed ökar efterfrågan på flygresor, så sambandet mellan bredband och re- sande och deras miljöpåverkan är mer komplext än man först kan tro (SQW, 2013a).

En empirisk studie gjord av OECD (2015) visar att 10 procent högre fiber- penetration innebär att varje invånare i genomsnitt kör bil 135 km mindre per

2016/17:RFR1

135

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	år. Effekterna visade sig vara större i tätbefolkade områden eftersomfler män-
	niskor där arbetar i tjänstesektorn (som har en större andel aktiviteter som kan
	skötas på distans) samtidigt som kollektivtrafiken är bättre utbyggd.
	Bredband gör det också möjligt att lägga mer och mer datorkraft i molnet
	(cloud computing), vilket i princip också skulle medföra mindre miljöpåver-
	kan och lägre CO2-utsläpp. Tillgång till bredband stimulerar också e-handel,
	vilket kan ha positiva effekter på miljön, även om också dessa är långt ifrån
	klarlagda. Dessutom är det tveksamt om att högre bandbredder skulle leda ha
	någon signifikant påverkan på e-handeln (SQW, 2013a).
	Analysys Mason & tech4i2 (2012) sammanfattar litteraturen kring miljö-
	mässiga konsekvenser av bredband, och drar slutsatsen att dessa kan vara po-
	tentielltomfattande,menattdeimycketlitenutsträckningärberoendeavhöga
	datahastigheter. Undantaget är möjligen de applikationer (exempelvis video-
	konferenser) som minskar resandet.

2.3.1 Summering

•Bredbandets påverkan på miljön är svåranalyserad och är tätt sammanflä- tad medIKT-produktersoch-tjänstersmiljöpåverkaniallmänhet.FörIKT i allmänhet finns en del forskning och modeller kring hur effekterna kan analyseras – som direkta, indirekta och systemiska effekter.

•Bredband har en väsentlig direkt negativ påverkan på miljön (framförallt energiförbrukning och CO2–utsläpp, men också dess produktion, anlägg- ning och resthantering påverkar negativt).

•Bredbandet driver dessutom motsvarande negativa miljöpåverkan från andra komplementära IKT-produkter.

•Men användningen av bredband kan också leda till väsentliga positiva ef- fekter, exempelvis genom dematerialisering, smartare X (där X kan vara: städer, tillverkning, energi, elnät, transporter, hem etc.) och genom att mer datorkraft läggs i molnet.

•De positiva effekterna är troligen (potentiellt mycket) större än de nega- tiva, men tar längre tid att materialisera, är mer osäkra och svårare att ana- lysera och påvisa.

•Den mest analyserade nyttan är de minskade persontransporter (och där- med klimatpåverkan) som följer av distansarbete. Vissa studier pekar i en sådan riktning, och att effekterna i så fall är större bland individer som arbetar i tjänstesektorn som främst är lokaliserad i tätbefolkade områden.

•Högre bredbandshastigheter (främst mobilt höghastighetsbredband) leder till större direkt klimatpåverkan men också högre potentiella besparingar.

2.4 Sociala effekter av bredband

IKT i allmänhet och bredband i synnerhet har, särskilt på längre sikt, potenti- ellt vittomfattande sociala konsekvenser, på individnivå, på gruppnivå och för samhället,exempelvisförbättradtillgångtillolikapublikatjänster(utbildning,

136

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

myndigheter, sjukvård etc.), ökad säkerhet, deltagande i demokratiska proces- ser, tillgång till kultur och underhållning och nya sociala gemenskaper.10 Men bredband kan också leda till en mängd mer eller mindre utredda negativa ef- fektergällandeexempelvispåverkanpåprivatliv,näthatochnätmobbing,kon- centrationsproblem, informationsöverflöd, tillgång till tjänster/produkter med tveksam eller negativ samhällsnytta (ex. spel) och olaglig verksamhet. I det nedanstående ges en partiell översikt av forskningsläget kring dessa sociala effekter.

2.4.1 Kommunikation och gemenskaper/nätverk

Bredband i kombination med datorer och mobiler samt applikationer som e-post,videotelefoni,socialanätverk,chattjänsterochbloggarskaparnyamöj- ligheter för individer att interagera, upprätta kontakter och delta i olika intres- segrupperingar, inte minst för grupper som annars har begränsade möjligheter till sådan interaktion, som äldre, handikappade m.fl. (SQW, 2013a). I allmän- het kan man säga att såväl hushåll som företag blir allt mer beroende av bred- bandsaccessochinternetsominformationskälla,affärsredskap ochsocialtnät- verk och för tillgång till underhållningsmedier. Bredband är också i allt större utsträckning ettviktigt redskap för utveckling och tillgång till gemenskaper av olika slag. Sociala nätverk spelar en kritisk roll för detta (Analysys Mason & tech4i2, 2012).

Nyttan av bredband är i många avseenden påtaglig i glesbygd, till följd av avstånden till de fysiska/analoga motsvarigheterna (produkter och tjänster, marknader, tillgång till information och underhållning) (Analysys Mason & tech4i2, 2012 med referens till Dickes et al., 2016).

Dessa kommunikations- och gemensamhetsnyttor ökar dock inte markant med högre bredbandshastigheter, enligt Analysys Mason & tech4i2 (2012), även om de ökade videokommunikationsmöjligheterna hos kommunikations- tjänster (som Skype), sociala nätverk och chattjänster (som Facebook Mes- senger och WhatsApp) visar att kraven på bandbredd troligen kommer att öka i framtiden.

2.4.2 Underhållning och kultur

En av de tydliga konsekvenserna av bredband är framväxten av nya konsum- tionsmönster av medier och underhållning (t.ex. musik, nyheter, film, tv-se- rier, spel, böcker och bilder). Härvidlag är ofta höga datahastigheter viktigt. Detta gäller även relaterade produkter och tjänster (t.ex. reklam), som tillhan- dahållits genom och delvis finansierat de gamla medierna (SQW, 2013a).

10 Detta avsnitt om sociala effekter är en syntes av andra litteraturöversikter, speciellt SQW (2013a) och Analysys Mason & tech4i2 (2012).

2016/17:RFR1

137

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

2.4.3 Shopping/handel

Bredband möjliggör e-handel, inte bara själva köpet och transaktionen, utan ökar också köparnas möjligheter att jämföra produkter och priser. Sammanta- get kan detta också leda till betydande ekonomiska vinster förkonsumenterna, främst i formav kostnadsbesparingar (SQW, 2013a). Relaterat till detta har en del menat att internet och onlinehandel skulle möjliggöra ökad mångfald, till följd av ”den långa svansens” effekter (the Long Tail) – alltså större utbud och efterfrågan av innehåll och andra varor som annars inte skulle ha producerats och konsumerats, vilket i sin tur skulle öka konsumentöverskottet (se nedan). Sådana effekter är dock omtvistade och har inte kunnat observeras i exempel- vis filmindustrin (De Vinck & Lindmark, 2012).

2.4.4 Lärande, utbildning och kompetensutveckling

Bredband har potentiellt stora effekter på lärande och utbildning. Forskningen har hittills visat på blandade effekter – såväl positiva som negativa (för en översikt, se SQW, 2013a). I grund- och gymnasieskolan är detta speciellt tyd- ligt. Samtidigt som datorer och tillgång till Internet (såväl i skolan som i hem- met) ger bättre tillgång till såväl information som andra applikationer och ak- tiviteter som stimulerar lärande, så skapas också distraktioner genom kommu- nikation (genom sociala medier) och konsumtion av innehåll (nöjen, video, musik mm.) som har negativ påverkan på elevernas lärande (mätt som betyg, provresultat, närvaro, inskrivning och vidareutbildning efter skolan). Forsk- ningen visar här blandade resultat, inte sällan negativa (SQW, 2013a). Belo et al. (2011) visade exempelvis att användning av bredband i portugisiska skolor ledde till försämrade studieresultat. Man förklarade detta med det finns en trade-off (avvägning) mellan å ena sidan de nya möjligheter att lära och lära ut sombredband skapar och å andra sidan den distraktion och det engagemang i improduktiva aktiviteter som också möjliggörs. Skolor som blockerade ele- vernas tillgång till t.ex. film, spel, chatt och musik presterade följaktligen bättre i samma undersökning.

Bredband bidrar till att effektivisera många typer av utbildningsprocesser. En onlinekurs är exempelvis cirka 50 % billigare än motsvarande F2F-kurs (Analysys Mason & tech4i2, 2012). Däremot finns det studier som visar att bredband inte är en jämlik teknik därför att den favoriserar dem (individer, företag, anställda, regioner och industrier) som redan har IKT-kunskap och - färdigheter. Atasoy (2013) visade att positiva sysselsättningseffekter enbart uppstod i de sektorer som hade behov av kvalificerad arbetskraft (Analysys Mason & tech4i2, 2012). Akerman et al. (2015) visar också att bredband ten- derar att komplettera kvalificerad arbetskraft i utförandet av icke-rutinuppgif- ter medan det ersätter okvalificerad arbetskraft som utför rutinuppgifter

Få studier har undersökt hur höghastighetsbredband kan förbättra utbild- ning och lärande. Ericsson et al. (2013a), med hänvisning till Atkinson et al. (2009) och Grimes et al. (2009), visar principiellt hur snabbare bredband, ge-

138

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

nom realtidsvideo och snabbare filöverföring i allmänhet, kan skapa möjlig- heter för studiegrupper att samarbeta över längre avstånd, för studerande att följa lektioner på avstånd och för föräldrar att interagera mer med lärare. Det kan även skapa tillgång till videobibliotek, databaser och simuleringar (Erics- son et al., 2013a). Utbildning borde därför vara ett av de områden där höghas- tighetsbredband potentiellt kan ge upphov till större positiva effekter än bred- band med lägre hastigheter (Analysys Mason & tech4i2, 2012).

2.4.5 Jämlikhet och inkluderande

Deflestastudierpekarpåbredbandspotentialattinkluderaannarsexkluderade grupper i samhället (såsom de som har låga inkomster och låg utbildning, äldre,invandrareellerdesomboriglesbygd).Åandrasidan,omdessagrupper har sämre tillgång till bredband (exempelvis glesbygd) eller har sämre möjlig- heter eller färdigheter att använda bredbandet produktivt, riskerar bredbandet att förstärka utanförskapet eller skillnaderna mellan grupper – digitala klyftor kanförstärkasocialaklyftor.Överlagverkardockforskningenpekapåattjäm- likhet och inkluderande ökar med tillgång och speciellt med användande av bredband (Analysys Mason & tech4i2, 2012).

2.4.6 Hälsa

Bredband kan också ha potentiellt stora positiva effekter på hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård (SQW, 2013a). Detta kan ske genom ett antal meka- nismer.Fördet förstasåfårallmänheten ochvårdpersonaltillgångtill meroch bättre information. Telemedicin och telesjukvård har också av många setts somettframtidaviktigttillämpningsområdeförbredband,inteminstföräldre. Screening, diagnos, vissa typer av behandling och recepthantering är exempel påsådanaapplikationer.Vissaapplikationerbedömsfungerabättre medhögre bredbandskvalitet och -hastighet. För att dessa effekter skall materialiseras krävs dock omfattande investeringar för att förändra vårdprocesserna och i ut- bildning och stöd för användarna, inte minst bland dem som behöver det mest (de äldre). Se också Forzati & Mattsson (2014) för en studie av vinster och besparingar som kan uppnås i äldrevården.

2.4.7 Arbetsmarknad

Internet har möjliggjort en effektivare fungerande arbetsmarknad och föränd- rade beteenden hos såväl potentiella arbetsgivare som arbetssökande. Dess- utom skapas möjligheter för personer som annars skulle varit utestängda (av mobilitetsskäl) från att delta på arbetsmarknaden (SQW, 2013a). Sysselsätt- ning behandlas vidare under avsnittet om ekonomiska effekter.

2016/17:RFR1

139

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

2.4.7 Säkerhet och brottslighet

AnalysysMason&tech4i2(2012)visarisinlitteraturgenomgångpåhurbred- band kan öka säkerhet: exempelvis genom att text, bilder och videofilmer kommuniceras från olycksplatser, genomkoordinering av insatser vid olyckor och genom tillhandhållande av kritisk information. Såväl kapacitet som ro- busthet är sannolikt viktigt för sådana applikationer. Bredband medför ökade möjligheter till brottsbekämpning, samtidigt som bredbandstillgång (i vissa fall höghastighetsbredband) också skapar möjligheter till nya typer av brott och ”effektivare” brottslig verksamhet.

2.4.9 Publika tjänster (tillgång och effektivitet)

Allt mer interaktion med myndigheter sker och fler publika tjänster tillhanda- hålls numera online (SQW, 2013a). Exempel i Sverige inkluderar inkomstde- klarationen och annan interaktion med Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingenförattnämnanågra.Områdetärförhållandevisvälutfors- kat och också prioriterat i de politiska agendorna i många länder, också i Sve- rige.11 Detta gäller såväl myndigheters interna digitalisering som deras inter- aktion med medborgarna. I det senare fallet finns ett tydligt samband mellan bredbandstillgång och användandet av e-myndighetstjänster. Däremot kräver dessa i dagsläget inga särskilt höga datahastigheter, även om det kan ändras i framtiden (Analysys Mason & tech4i2, 2012). Robusthet är däremot viktigt för ett flertal av dessa tjänster.

2.4.10 Politiskt och socialt engagemang

Internet kan fungera som en plattform för större politiskt och samhälleligt en- gagemang. Härvidlag bedöms det finnas en stor potential men ganska lite evi- dens (SQW, 2013a). En naturlig hypotes är att bredbandsanvändning ökar det samhälleliga engagemanget, exempelvis genom att röstdeltagandet höjs.

2.4.11 Välbefinnande

Välbefinnande är som tidigare nämnts ett svårdefinierbart och svårmätbart fe- nomen,ochinkluderaraspektersomattfinnastillochattgöradetmedmening, självförverkligande,lycka,livskvalitet,meningsfullarelationermm.Välbefin- nande kan vara ett resultat av flera av de föregående nämnda dimensionerna, samt även de ekonomiska och miljömässiga. Enligt Analysys Mason & tech4i2 (2012) har endast ett fåtal studier fokuserat på bredband och dess re- lation till detta välbefinnande. Hypotesen har ofta varit att bredbandets nytto- effekter relaterar positivt till livskvalitet, som kan uppstå genom tidsbespa-

11 Som ett exempel kan nämnas Van der Wee et al. (2015) som kvantifierar de ekonomiska effekterna av e-myndigheter som möjliggjordes av bredband i två städer i Belgien och Ne- derländerna och kommer fram till betydande sådana.

140

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

ringarellergenomtillgångtillrelationsstärkandekommunikationstjänster(ex- empelvis för personer med funktionsnedsättning) och genom en mer flexibel arbetsmarknad och telearbete (Analysys Mason & tech4i2, 2012). Det senare bekräftasavblandannatEuromonitorInternational(2010)ochFuhr&Posiask (2007) enligt Analysys Mason & tech4i2 (2012). Några studier försöker också översätta de tidsbesparingar som telearbete kan ge upphov till i ekonomiska termer (exempelvis Shearman, 2011), enligt Analysys Mason & tech4i2 (2012), och dessa visar då mycket stora ekonomiska vinster. Högre datahas- tigheter kan då leda till ytterligare tidsvinster (Analysys Mason & tech4i2, 2012).

Statistiska studier har visat att Internet har en positiv nettoeffekt på välbefin- nande, speciellt tillgången till Internet per se, snarare än som en funktion av mer användande, och då främst bland yngre användare, bland låginkomstta- gare och vad gäller livstillfredsställelse snarare än lycka (Pénard et al., 2013 och SQW, 2013a).

2.4.12 Summering

Bredband leder till ett antal positiva och negativa sociala konsekvenser. Några av de viktigaste potentiella och påvisade konsekvenserna är följande:

•Kommunikation/gemenskaper/nätverk: Bredband möjliggör för nya sättattinteragera,upprättakontakter,deltaiolikaintressegrupperingaroch gemenskaper,inteminstförgruppermedbegränsademöjlighetertillsådan interaktion (äldre, handikappade m.fl.). Den potentiella nyttan av detta är påtaglig i glesbygd. Samtidigt visar en del forskning på att vissa grupper, som exempelvis äldre, använder dessa möjligheter mindre än andra.

•Kultur och underhållning: Bredband har helt klart bidragit till framväx- ten av nya konsumtionsmönster när det gäller medier och underhållning.

•Handel: En delvis ekonomisk konsekvens är att bredband möjliggör e-handel, med lägre transaktions-, informationssöknings- och ibland dis- tributionskostnader. Teoretiskt skulle detta kunna leda till större mångfald gällande de produkter och tjänster som konsumeras. I praktiken saknas tydlig evidens för att så har blivit fallet.

•Lärande/utbildning/kompetensutveckling: Bredband har potentiellt stora effekter på lärande och utbildning. Forskningen visar dock på blan- dade resultat. Troligen beror detta på att t.ex. skolväsendet och undervis- ningen inte är anpassade till den ökade bredbandstillgången.

•Inkluderande/jämlikhet: Bredband kan bidra till att inkludera annars ex- kluderade grupper i samhället (såsom de som har låga inkomster eller låg utbildning, äldre, invandrare eller de som bor i glesbygd). Å andra sidan, om dessa grupper har sämre tillgång till bredband (exempelvis glesbygds- befolkning) eller har sämre möjligheter och/eller färdigheter att använda bredbandet produktivt (som är fallet för många äldre och lågutbildade),

141

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

riskerar bredband att förstärka utanförskap och/eller skillnader mellan grupper – digitala klyftor kan förstärka sociala klyftor.

•Forskningen visar också ganska tydligt att bredband inte är en jämlik tek- nik i så måtto att den favoriserar dem (individer, företag, anställda, regi- oner och industrier) som redan har IKT-kunskap och -färdigheter.

•Hälsa: Bredband har potential att möjliggöra mycket stora vinster (bespa- ringar) i vården, vilket blir allt viktigare i ett åldrande samhälle. För att dessa effekter skall materialiseras krävs dock omfattande investeringar i att förändra vårdprocesserna samt i utbildning och stöd för användarna, inte minst bland dem som behöver det mest (de äldre).

•Arbetsmarknad: Bredband möjliggör en bättre fungerande arbetsmark- nad (återigen, för dem som kan använda sig av bredbandets möjligheter).

•Säkerhet och brottsbekämpning: Bredbandharpotentialattökasäkerhet och minska brottslighet, men kan också leda till motsatta effekter, exem- pelvis förenkla för vissa typer av brottslighet. Dessutom skapas nya typer av (cyber-)brottslighet.

•Publika tjänster: Bredband har möjliggjort såväl bättre som effektivare tillgång till myndigheter och andra publika tjänster.

•Engagemang och demokrati: Internet kan fungera som en plattform för större politiskt och samhälleligt engagemang.

•Välbefinnande: Statistiska studier visar på en viss positiv nettoeffekt av Internet på välbefinnande, och att detta till stor del beror på de tidsbespa- ringar som bredbandsanvändandet möjliggör.

•Betydelse av datahastigheter: För vissa av dessa nyttor är höga bred- bandshastigheter troligen viktiga (hälsa, utbildning, säkerhet).

•Negativa effekter: Men bredband kan också leda till en mängd mer eller mindreutreddanegativaeffektersåsombegränsatprivatliv,näthatochnät- mobbing, koncentrationsproblem, informationsöverflöde, effektivare till- handahållande av tjänster/produkter med negativ samhällsnytta (ex. spel) och olaglig verksamhet. Dessa är mindre utredda av litteraturen än de po- sitiva.

142

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

2.5 Ekonomiska effekter av bredband

2.5.1 Översikt

Bredbandets ekonomiska effekter är mer beforskade än de sociala och miljö- mässiga effekterna. Detta gäller inte minst bredbandsinfrastrukturens påver- kan på BNP och sysselsättning, där det finns en förhållandevis stor mängd samstämmig evidens. Emellertid kan de ekonomiska effekterna vara svåra att mätadådeoftauppträdermedtidsfördröjningefterdetattinvesteringengjorts. Man kan exempelvis skilja på tre typer av effekter: (1) direkta, (2) indirekta och (3) inducerade.12

(1)Direkta effekter uppkommer i nära anslutning till den period då infra- strukturen anläggs. Dessa omfattar de arbetstillfällen som skapas och den ökade ekonomiska aktivitet som uppkommer pga. att infrastrukturen skall an- läggas och att utrustning skall köpas in, vilket i sin tur leder till ekonomisk aktivitet bland underleverantörer och inkomstökning hos den anställda arbets- kraften.

(2)Indirekta effekter yttrar sig främst på medellång sikt och uppkommer när infrastrukturen finns på plats, har börjat användas och förändrar de sätt på vilka specifika aktiviteter utförs. Dessa utgörs främst av produktivitetsförbätt- ringar, exempelvis effektivisering av produktionsprocesser eller värdeskap- ande digitala tilläggstjänster.

(3)Inducerade effekter uppstår slutligen på längre sikt som ett resultat av digitalt inducerade förändringar av ekonomin – genom innovationer (exem- pelvis inom e-hälsa, e-lärande, e-förvaltning, smart produktion, smarta elnät, hem och transporter), nya arbetssätt, nya sätt att organisera värdekedjor samt framväxten av nya branscher och kluster.

De indirekta och inducerade effekterna benämns ibland ”nätverkseffekter” och beror till stor del på hur infrastrukturen används. En brist i litteraturen är att dessa konsekvenser inte fångas in på ett systematiskt sätt, delvis på grund av svårigheter att mäta, delvis på grund av att de fordrar att man följer utveck- ling över längre tid. Detta är problematiskt eftersom de indirekta effekterna ofta är viktigare är de direkta.

ITU (Katz, 2012) har genomfört en av de mer grundliga studierna av de ekonomiska effekterna av bredband. Den ger bland annat en litteraturöversikt och ett ramverk för hur dessa ekonomiska effekter kan analyseras. Enligt stu- dien är de ekonomiska konsekvenserna av bredband av fyra typer (Figur 2-4).

1.Somandrainfrastrukturprojektskaparinvesteringaribredbandsutbyggnad arbetstillfällen (direkt) och genom multiplikatorer också indirekt i andra delar av ekonomin (vilket leder till ökning av BNP).

2.Företagens användning av bredband leder till produktivitetsförbättringar, som i sin tur påverkar BNP positivt.

12 Se också Ericsson et al. (2013b) och Sandgren (2011) för genomgångar av indirekta, di- rekta och inducerade effekter.

143

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	3.	Hushållens användning ökar deras reala inkomster (real incomes as a
		function of a multiplier) vilket också påverkar BNP.
	4.	Bredbandsadoption hos hushållen leder till nyttoeffekter (ökad tillgång till
		information, underhållning och publika tjänster) i form av ett konsument-
		överskott (dvs. skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är villiga
		att betala för bredbandstillgång och vad de faktiskt betalar).

Figur 2-4 Översikt bredbandsutbyggnadens ekonomiska konsekvenser

Hushålls-

penetration Konsument- överskott

Direkta		Hushålls-
effekter		inkomster
Bredbands-	Företags-
	Företags-
	penetration
utbyggnad		Total faktor-
utbyggnad

		produktivitet	Bidrag till
Investeringar i			BNP-tillväxt
Investeringar i
utbyggnaden av
infrastruktur

Källa: Anpassad från Katz (2012)

Med denna modell som utgångspunkt identifierar Katz (2012) och andra ett antal kategorier av konsekvenser vilka har studerats av den ekonomiska litte- raturen.

–Påverkanpåekonomisktillväxt(positivaexternaliteterellernätverkseffek- ter)

–Produktivitetsförbättringar

–Påverkan på sysselsättning och ”output” av bredbandsutbyggnad (kontra- cyklisk effekt)

–Konsumentöverskott

–Effektivisering av företag

–Nätverkseffekter/innovation

–Företagsetableringar/antal företag och deras omsättning

–Inkomster

–Bostadspriser

2.5.2 Ekonomisk tillväxt – BNP

I princip bidrar bredband till ekonomisk tillväxt på flera nivåer (Katz, 2012). Det (a) ökar produktivitet hos företag genom att möjliggöra mer effektiva af- färsprocesser (exempelvis inom produktion, marknadsföring, lagerhållning och distribution), (b) möjliggör ökad innovationstakt i ekonomin (och fler in- novationer) dels genom förbättrade innovationsprocesser, dels genom att

144

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

skapa möjligheter för nya komplementära innovationer såsom applikationer och tjänster (ex. e-handel och finansiell intermediering) samt (c) ger en mer effektiv organisering av företag genom att förbättra deras tillgång till arbets- kraft, material, komponenter och kunder (t.ex. outsourcing, virtuella call centres).

Forskning som syftat till att finna evidens för hur bredband påverkar eko- nomisktillväxtharanväntenradolikaangreppssättochtekniker–frånsofisti- kerad ekonometri till kvalitativa fallstudier. Aspekter som studerats är aggre- gerad påverkan på BNP-tillväxt, skillnader i påverkan på olika industriella sektorer, ökad export och förändringar i härledd efterfrågan och importsubsti- tution (Katz, 2012).

VadgälleraggregeradpåverkanavbredbandpåBNP-tillväxtsåharettfler- tal studier visat på en positiv effekt, och man skulle kunna säga att resultaten är så robusta att sambandet kan betraktas som säkerställt. Hur stark denna på- verkan är skiljer sig dock väsentligt mellan studierna, från 0,25 % till 1,38 % för en tioprocentig ökning av bredbandspenetrationen (Katz, 2012). Studierna har ofta använt data från OECD-länder och variationen kan förklaras med att man använt olika datamängder och olika modeller. Katz (2012) menar också attdessastudierbordekunnaförbättrasgenomattsärskiljafastaeffekter(fixed effects) och genom att göra analyser på en lägre geografisk nivå (regioner, kommuner) (Katz, 2012).

Tabell 2-4 Sammanställning av studier om bredbandspåverkan på BNP

Land/	Ref.	Organi-	Data	Resultat
region		sation
USA	Crandall et	Brookings	48 delstater, 2003–	Ej statistiskt säkerställt resul-
	al. (2007)	institution	2005	tat
	Thompson &	Ohio	46 delstater, 2001–	10 % ökning av bredbands-
	Garbacz	University	2005	penetrationen är associerad
	(2008)			med 3,6 % ökning av effekti-
				viteten
OECD	Czernich et	University	25 OECD-länder,	10 % ökning av bredbands-
	al. (2009)	of Munich	1996–2007	penetrationen ökar tillväxten
				med 0,9–1,5 procentenheter i
				BNP per capita
	Koutroumpis	Imperial	22 OECD-länder,	10 % ökning av bredbands-
	(2009)	College	2002–2007	penetrationen ger 0,25 % ök-
				ning av BNP-tillväxten
			5 OECD-länder	1 % ökning av bredbands-
			med penetration	penetrationen ger 0,023 %
			högre än 30 %	ökning av BNP-tillväxten
			132 observationer
			8 OECD-länder	1 % ökning av bredbands-
			med penetration	penetrationen ger 0,014 %
			mellan 20 % och	ökning av BNP-tillväxten
			30 %
			132 observationer

145

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

				8 OECD-länder	5 % ökning av bredbands-
				med penetration	penetrationen ger 0,008 %
				under 17 %	ökning av BNP-tillväxten
				132 observationer
	Högin-	Qiang et al.	Världs-	66 höginkomstlän-	10 % ökning av bredbands-
	komst-	(2009)	banken	der, 1980–2002	penetrationen ökar med ytter-
	länder				ligare 1,21 procentenheter i
					BNP-tillväxten
	Låg- och	Qiang et al.	Världs-	120 låg- och	10 % ökning av bredbands-
	medelin-	(2009)	banken	medelinkomst-	penetrationen ökar med ytter-
	komst-			länder, 1980–2002	ligare 1,38 procentenheter i
	länder				BNP-tillväxten
	Tyskland	Katz et al.		Högt utvecklade	1 % ökning av bredbands-
		(2010a)		regioner	penetrationen ger 0,0256 %
				214 observationer	ökning av BNP-tillväxten
				Mindre utvecklade	1 % ökning av bredbands-
				regioner	penetrationen ger 0,0238 %
				210 observationer	ökning av BNP-tillväxten
	Latiname-	Katz (2012)	ITU	49 observationer	1 % ökning av bredbands-
	rika och				penetrationen ger 0,0158 %
	Karibien				ökning av BNP-tillväxten
					statistiskt signifikant koeffi-
					cient (t = 1,98)
	Arablän-	Katz (2012)	ITU	60 observationer	1 % ökning av bredbands-
	der				penetrationen ger 0,02076 %
					ökning av BNP-tillväxten
					statistiskt signifikant koeffi-
					cient (t = 1,62)

Källa: Anpassad från Katz (2012) baserat på Crandall et al. (2007), Thompson & Garbacz (2008), Czernich et al. (2011), Koutroumpis (2009), Qiang et al. (2009), Katz et al. (2010) och Katz (2012)

Evidensen gällande de ekonomiska effekterna av bredband på BNP-tillväxt är stor och robust. Studierna visar att 10 procentenheters ökad bredbands- penetration i genomsnitt ökar BNP-tillväxten med cirka 1 %. På motsvarande sätt är ytterligare 1 000 bredbandsanvändare associerat med 80 nya arbetstill- fällen (Sandgren, 2011).

146

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Figur 2-5 BNP-effekt av ökning med 10 procentenheter i bredbands- penetration enligt ett urval av studier

BNP (ökning i procent)

2,5

1,5

0,5

Not: CE – Concept Economics. McK – McKinsey. BCG – Boston Consulting Group. WB – Världsbanken. MICUS – Management Consulting, #n – Resultat från specifik studie. Källor: Sandgren (2011), baserat på Benton (2009); Boston Consulting Group (2009); Con- cept Economics (2009); Crandall et al. (2007); Fornefeld et al. (2008); Katz (2009); Mc- Kinsey & Company (n.d.); Världsbanken (2009)

Enligt WWG (2015) är Czernich et al. (2011) den mest robusta studien av bredbandetseffekterpåBNP-tillväxtochdenvisarattenökningavbredbands- penetrationen med 10 procentenheter medför (bidrar till) en årlig BNP per ca- pita-ökning med 0,9–1,5 procentenheter.

ForskningenharocksåstuderattvåunderliggandeaspektervadgällerBNP- tillväxt: (1) Ökar de ekonomiska effekterna med penetrationsgrad och finns någonmättnadspunktvareftermarginaleffektenminskar?(2)Hurkanmanför- klaratidsfördröjningariatteffekternauppstår(Katz,2012)?Vadgäller(1)har viss forskning visat att marginalnyttan följer en inverterad U-kurva eftersom det krävs en viss IKT-mognad för att samhället ska dra nytta av investering- arna, men också att denna effekt avtar vid mycket höga penetrationsnivåer.

Vad gäller (2) har forskningen visat, inte särskilt förvånande, att bredband fordrar förändring och anpassning av aktiviteter, processer och organisation samt utbildning och övning innan nytta kan genereras (se också Whalley & Sadowski, 2015). Tillsammans med vissa kulturella faktorer (som t.ex. entre- prenörsanda och riskvillighet) benämns detta av ekonomer som ”ackumule- ring av immateriella tillgångar” (intangible capital). Bredbandsutbyggnad är alltså en möjliggörare för ekonomisk tillväxt som kan ske med fördröjning. Det är också värt att notera att tidsfördröjningarna varken är permanenta eller likformiga. När nödvändiga anpassningar gjorts kan effekterna av bredband bli mer omedelbara. Detta är i linje med exempelvis van Ark et al. (2002) som menarattinstitutionellafaktorer somarbetsmarknadsregleringarpåverkarnet- tobidragetfrånIKT.Föratttillgodogörasigdepositivaeffekternaavbredband behövs således investeringar i träning/utbildning, speciellt för små och medel- stora företag (SMEs) – konsultinsatser (Katz, 2012).

2016/17:RFR1

147

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

2.5.3 Produktivitet

Ett flertal studier har påvisat ett samband mellan bredband och produktivitet, t.ex.Waverman(2009)somfannen0,13%ökningavproduktivitetenförvarje procentenhets ökad bredbandspenetration hos OECD-länder med medelhög eller hög bredbandspenetration, men inte för de länder som hade låg penetra- tion (Katz, 2012). Fem av studierna i WWG (2015) undersöker produktivitet- seffekter. Av dessa visar en studie på genomgående positiva effekter på pro- duktiviteten medan två påvisar blandade effekter (Holmström & Wigren, 2015). Akerman et al. (2015) visar på produktivitetsökningar som ett resultat av bredbandstillgång, men också att bredband minskar marginalproduktivite- ten hos lågutbildad personal med mindre krävande arbetsuppgifter, och ökar marginalproduktiviteten för högutbildad personal med kvalificerade arbets- uppgifter. Akerman et al. (2015) visar också att personal med kvalificerade arbetsuppgifter snabbare anammar bredband när det blir tillgängligt (WWG, 2015 och Holmström & Wigren, 2015). Detta är i linje med Colombo et al. (2013) som även påpekar att strukturella eller strategiska förändringar hos fö- retagen är nödvändiga för att erhålla produktivitetsökningar. Haller & Lyons (2015), däremot, finner inga signifikanta effekter av bredbandsadoption på produktiviteten hos irländska tillverkningsföretag (WWG, 2015 och Holmström & Wigren, 2015).

2.5.4 Sysselsättning

Vad gäller sysselsättningseffekter skiljer den ekonomiska forskningen mellan (kortsiktiga) kontra-cykliska sysselsättningskonsekvenser och överspillnings- effekter (spillover effects) (Katz, 2012). De förstnämnda uppstår på tre sätt:

(1) direkt genom de arbetstillfällen som skapas för själva utbyggnaden (kon- struktörer, tekniker, tillverkning av bredbandsutrustning), (2) indirekt hos un- derleverantörerna och (3) som en följd av den konsumtion som uppstår som en följd av de inkomster som sysselsättningsökning av (1) och (2) genererar. Enligt Katz (2012) genomfördes många av de studier som estimerat denna påverkan (Atkinson et al., 2009; Crandall et al., 2003; Katz et al., 2008 och Liebenau et al., 2009) under lågkonjunkturen i slutet av 00-talet och tar alla sin utgångspunkt i input–output-matriser (Tabell 2-5).

148

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell 2-5 Sammanställning av studier om bredbandspåverkan på ar- betstillfällen

Land		Refe-	Institution	Syfte	Resultat	Multipli-
		rens/				kator
		förfat-				Typ I
		tare				Typ II
USA		Cran-	Brookings	Uppskatta sysselsätt-	140.000 nya jobb	–	2,17
		dall et	Institution	ningspåverkan av	per år under tio år
		al.		bredbandsutbyggnad	Totalt antal jobb:
	(2003)			som skulle öka hus-	1,2 miljoner (inklu-
				hållens adoption från	sive 546 000 för
				60 % till 95 % (inve-	konstruktion och
				stering på 63,6 miljar-	665 000 indirekt)
				der USD)
		Atkin-	Infor-	Uppskatta effekterna	180 000 jobb per år	–	3,60
		son et	mation	av en 10 miljarder	(inklusive 64 000
		al.	Technol-	USD-investering i	direkt och 116 000
		(2009)	ogy and	bredbandsutbyggna-	indirekt och induce-
			Innovation	den	rade)
			Founda-
			tion
Schweiz		Katz et	Columbia	Uppskatta effekterna	114 000 jobb över	1,38	–
		al.	Institute	av att driftsätta ett	fyra år (inklusive
		(2008b)	for Tele-	nationellt bredbands-	83 000 direkt och
			infor-	nätverk som kräver	31 000 indirekt)
			mation	en investering på 13
				miljarder CHF
Stor-		Liebe-	London	Uppskatta effekterna	211 000 jobb per år	–	2,76
britan-		nau et	School of	av att investera 7,5	(76 500 direkt och
nien		al.	Economics	miljarder USD för att	134 500 indirekt och
		(2009)		uppnå målet för Digi-	inducerade)
				tal Britain Plan

Källa: Katz (2012), baserat på Crandall et al. (2003), Atkinson et al. (2009), Katz et al. (2008) och Liebenau et al. (2009)

Not: Crandall et al. (2003) och Atkinson et al. (2009) gör ingen skillnad mellan indirekta och inducerade effekter, därför kan inte typ-I-multiplikatorer beräknas. Katz et al. (2008) beräknade inte typ-II-multiplikator. Typ-I-multiplikator inkluderar direkta och indirekta ef- fekter, medan typ-II-multiplikator inkluderar också inducerade effekter.

WWG (2015) identifierar åtta robusta studier som undersöker arbetsmark- nadseffekterna av bredbandstillgång.13 Tre av dessa studier undersöker syssel- sättningsgrad med olika resultat (en positiv, en neutral och en med blandade effekter). Sex studier undersöker bredbandstillgångens effekter på sysselsätt- ning: tre av dem med positiva resultat, två av dem utan effekter samt en studie som observerar blandade effekter. Effekterna på arbetslöshet och arbetskrafts- deltagande är goda enligt de två studier som undersöker dessa områden.

13 De följande styckena baseras på PTS (Holmström & Wigren, 2015) sammanfattning av WWG (2015).

149

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Kolko (2012) finner positiva sysselsättningseffekter på lokal nivå: en ök-
	ning av den lokala sysselsättningen med 6,4 %. De Stefano et al. (2014), där-
	emot, finner inget kausalt samband mellan bredband och sysselsättning per
	arbetsställe. Kandilov & Renkow (2010) finner att bredband har positiva ef-
	fekter på sysselsättningen i tätorter, men obefintliga eller negativa på lands-
	bygden. Whitacre et al. (2014a) finner inte heller någon effekt av bredbands-
	tillgång på sysselsättning i glesbygdsområden i USA. Däremot finner
	Whitacre et al. (2014b) positiva effekter på sysselsättningen i glesbygdsområ-
	denmedhögbredbandsanvändning.Fabritz(2013)visarpåattsysselsättnings-
	effekterna varierar mellan olika branscher – med positiva effekter för tjänste-
	sektorn men utan effekter i tillverkningssektorn.
	Det är dock viktigt att notera att positiva sysselsättningseffekter av bred-
	band inte nödvändigtvis betyder att sysselsättningsgraden (sysselsatta som an-
	del av den arbetsföra befolkningen) ökar eftersom befolkningen samtidigt kan
	öka. Kolko (2012) finner exempelvis inga effekter av bredband på sysselsätt-
	ningsgraden trots positiva effekter på sysselsättningen. Däremot finner
	Whitacre et al. (2014b) att bredband ger minskad arbetslöshet i områden med
	hög bredbandsanvändning medan Fabritz (2013) finner små positiva effekter
	på sysselsättningsgraden lokalt och att effekterna på sysselsättningsgraden är
	större i landsbygdsområden än i tätorter. Czernich (2014) däremot kan inte
	påvisa något kausalt samband mellan tillgång till bredband och arbetslöshet,
	även om det finns en (negativ) korrelation mellan dessa variabler.

2.5.5 Innovation/nätverkseffekter (och deras påverkan på sysselsättning)

Det är väl dokumenterat att innovation driver industriell tillväxt och välstånd. På mikronivå medför innovation högre kvalitet hos varor och tjänster och till lägre produktionskostnader. Detta leder till ökad efterfrågan och till produkti- vitetsförbättringar som på makronivå yttrar sig som ökad internationell kon- kurrenskraft, ekonomisk tillväxt och högre inkomster per capita.

Det är också relativt väl påvisat att IKT i allmänhet stimulerar innovation genom effektivitetsvinster (minskade transaktionskostnader, förbättrade af- färsprocesser, förbättrad koordination i värdenätverk och mellan regioner, ökaddiversifiering),vilketisinturskaparmöjligheterförinnovation.Närmare kontakt mellan företag, leverantörer, kunder, samarbetspartners och konkur- renter, samt mellan företag och forskningsinstitutioner och myndigheter, dri- ver också på innovationstakten (Brynjolfsson & Hitt, 2000; Köllinger, 2005 och Spiezia, 2011).

Litteraturenharstuderatnätverkseffekterna(ellerinnovationseffekterna)av bredbandsanvändning. Flera typer av sådana har identifierats enligt Katz (2012), exempelvis:

• nya innovativa applikationer och tjänster (såsom telemedicin, sökmotorer, e-handel, onlineutbildning och sociala nätverk) (Atkinson et al., 2009)

150

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

•nya former av handels- och finansiell ”intermediering” (Atkinson et al., 2009)

•massiv kundanpassning av varor (Atkinson et al., 2009)

•minskade lager och buffertar, optimering av distributionskedjor (Atkinson et al., 2009)

•ökade företagsintäkter (Gillet et al., 2006 och Varian et al., 2002)

•tillväxt av tjänstesektorn (Crandall et al., 2007)

Korskörningar mellan statistik av IKT-användning och innovativitet visar också ett samband mellan bredbands- och annan IKT-användning och pro- dukt-, process- och organisatorisk innovation. Andra studier visar på hur bred- band kan stimulera och öka innovativitet i företag i allmänhet (Bertschek et al., 2013) och hos små och medelstora företag (Rampersad & Troshani, 2013).

Eftersom sambanden mellan bredband, innovation och ekonomisk tillväxt är komplexa är de svåra att klarlägga kvantitativt fullt ut. Ett område som stu- derats är hur sysselsättning påverkas av bredband via nätverkseffekter/inno- vation. Mycket av litteraturen inom detta område använder sig av data från USA och är av två slag: (1) regressionsstudier (Crandall et al., 2007; Gillet et al., 2006; Shideler et al., 2007 och Thompson & Garbacz, 2008) och (2) an- vändande av top-down-multiplikatorer (Atkinson et al., 2009; Liebenau et al., 2009 och Katz, 2012).

Tabell 2-6 Sammanställning av studier om bredbandspåverkan på arbets- tillfällen (genom nätverkseffekter)

Författare	Organisa-	Data	Resultat
	tion
Crandall et	Brookings	USA. 48 delstater.	För varje procentenhets ökning av
al. (2007)	Institution	2003–2005	bredbandspenetrationen i en delstat
			ökar sysselsättningen med 0,2 % till
			0,3 % per år (förutsatt ej ”full syssel-
			sättning”).
Thompson	Ohio Uni-	USA. 46 delstater.	Positiv sysselsättningsskapande effekt,
& Garbacz	versity	2001–2005	varierar efter bransch.
(2008)
Gillett et al.	MIT	USA. Postnummer-	Bredbandtillgänglighet ökar sysselsätt-
(2006)		områden (zip-koder).	ningen med 1,5 %.
		1999–2002
Shideler et	Connected	USA. Regionala data	1 % ökning av bredbandspenetration
al. (2007)	Nation	för delstaten Ken-	bidrar till total sysselsättningsökning
		tucky. 2003–2004	mellan 0,14 % och 5,32 % beroende på
			bransch.

Källa: Katz (2012), baserat på Crandall et al. (2007), Thompson & Garbacz (2008), Gillet et al. (2006) och Shideler et al. (2007)

Det bör noteras att det är stora skillnader i resultaten troligen pga. felkällor på det lokala planet. De använda multiplikatorerna varierar exempelvis mellan 1,17 och 4,1. Katz (2012) menar att man behöver många datapunkter, långa tidsserier och data på låg geografisk nivå för att kunna påvisa samband mellan

151

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	bredband och sysselsättning. Man bör också att notera att sysselsättningstill-
	växtenfördelarsigojämntmellanolikaindustrier.Crandalletal.(2007)finner
	attsysselsättningstillväxtenfrämstskerinomvissatjänstesektorer(exempelvis
	finanssektorn, utbildning och sjukvård) men även inom viss tillverkning, me-
	dan andra sektorer istället visade på en minskning pga. substitutionseffekter
	(IKT-kapitalersätterarbetskraft)(seocksåThompson&Garbacz,2008).Katz
	et al. (2010) visar att de sysselsättningsskapande effekterna inom vissa sek-
	torer (finans, partihandel, sjukvård) är mest positiva i glesbygdspeciellt i stor-
	stadsområdenas periferi. Slutligen fann såväl Shideler et al. (2007) som Gillet
	et al. (2006) att de positiva effekterna avtar när bredbandspenetrationen ökar,
	vilket tyder på att det kan finnas en viss mättnadseffekt.
	Det verkar alltså som om bredband samtidigt skapar sysselsättning genom
	innovation och produktivitetsvinster där de senare också kan leda till minskad
	sysselsättning. Dessa effekter kan skilja sig åt mellan olika industrier och mel-
	lan olika geografiska områden och de positiva effekterna kan avta som en
	funktion av penetration (Katz, 2012).

2.5.6 Konsumentöverskott

Konsumentöverskott definieras som skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är villiga att betala (exempelvis för bredband) och vad de faktiskt betalar. Konsumentöverskottet kan öka genom två mekanismer: antingen

(1) förflyttar sig efterfrågekurvan ”utåt” eller så (2) sjunker priset. Den först- nämnda mekanismen kan i sin tur följa av ökad penetration (ökat utbud av och ökad tillgång till billiga applikationer och tjänster) och det senare kan följa av produktivitetsförbättringar och ökad konkurrens. Konsumentöverskottet för bredband kan beräknas genom att uppskatta t.ex. vad bredbandskunder är vil- liga att betala, vilket i sin tur beror av upplevda nyttor som exempelvis ökad tillgång på information, minskade transport- eller transaktionskostnader samt hälso- och miljöeffekter (Katz, 2012).

Studier som försökt uppskatta konsumentöverskottet visar ibland på mycket stora belopp. Greenstein & McDevitt (2009) estimerade konsument- överskottet från bredbandsanvändning i USA, år 2006, baserat på data från perioden 1999–2006 till 7,5 miljarder USD (Katz, 2012). En tidig studie (Crandall & Jackson, 2001), bedömde att om alla skulle ha tillgång till bred- band i USA, så skulle det motsvara ett ökat konsumentöverskott om 284–426 miljarder USD per år. En annan studie (Dutz et al., 2009) uppskattade konsu- mentöverskottet i USA 2009 till 32 miljarder USD (per år) 2009 jämfört med 20 miljarder USD 2005, och att detta ökar med högre datahastigheter (ytterli- gare 6 miljarder USD). Detta stöds av studier som visar att kunderna värderar bredband allt mer. Rosston et al. (2011) visar exempelvis ett genomsnittshus- håll i USA skulle varit villiga att betala 79 USD/månad 2010, jämfört med 46 USD/månad 2003. OECD (Greenstein & McDevitt, 2012) visar också på ett ökat konsumentöverskott, som en följd av förbättringar av bredbandskvali- teten kombinerat med prissänkningar. Exempelvis skulle ett (kvalitetsjusterat)

152

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA
konsumentöverskott i Storbritannien ha ökat från 14 miljarder USD 2006 till
45 miljarder USD till 2010. Vi kan alltså notera mycket stor spridning i upp-
skattningen av dessa överskott. Exempelvis uppskattade Greenstein &
McDevitt (2012) överskottet för 2009 i USA till 95 miljarder USD jämfört
med 32 miljarder USD (Dutz et al., 2009).14

2.5.7 Påverkan på företagens effektivitet

Mikroekonomiskanalys(idettafallpåföretagsnivå)harstuderathurbredband leder till produktivitetsförbättringar, företagstillväxt, export, produktinnova- tion och skapande av nya affärer och företag, vilket i sin tur påverkar syssel- sättning. Fornefeld et al. (2008) identifierar tre principiella mekanismer för detta: (1) effektivare processer, vilket leder till högre produktivitet vilket allt annat lika har en negativ effekt på sysselsättning, (2) innovation – nya appli- kationerochtjänsterharenpositiveffektpåsysselsättningoch(3)möjligheten att tillhandahålla tjänster på distans kan leda till outsourcing, vars effekter är blandade beroende på ur vems perspektiv man betraktar dem (Katz, 2012).

Figur 2-6 Modell av bredbandets nätverkseffekters påverkan på syssel- sättning

	e-business inverkan	+	Makroekonomisk
+	på produktivitet		produktivitet	-
+				-
Inkrementell	+	Innovation	+	Inverkan på	+
bredbands-				sysselsättningen
penetration
+				-/+
+	Outsourcing		Förskjutning till
	Outsourcing		Förskjutning till
	av tjänster	+	tjänstesektorn

Källa: Anpassad från Fornefeld et al. (2008) och Katz (2012)

2.5.8 Nystartade företag, etableringar och arbetsställen

Forskningen tyder på att bredband har en positiv effekt på företagande. Exem- pelvis visar två av de utvalda studierna i WWG (2015) ett positivt samband mellan tillgång till bredband i en region och antal arbetsställen samt möjlig- heten för företag att etablera sig och verka i en region (Holmström & Wigren, 2015). Kim & Orazem (2012) visar på en 1,6-procentig ökning av antalet ny- startadeföretagvidentioprocentigökningavtillgångentillbredbandpålands- bygd som ligger i anslutning till urbana områden och 0,2 % i landsbygd som

14 Detta stycke är baserat på SQW (2013a) och Katz (2012).

153

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	inte angränsar till tätorter men ingen ökning i mycket glest befolkad lands-
	bygd. Whitacre et al., (2014b) visar också på positiva effekter på antalet ar-
	betsställen (WWG, 2015 och Holmström & Wigren, 2015).

2.5.9 Inkomster

Bredband kan ha en positiv effekt på inkomster och lönenivåer, men dessa effekterärintealltidpositivaochkanvarieramellanolikatyperavarbetskraft, där högkvalificerad personal tenderar att gynnas i förhållande till lågkvalifice- rad personal. Orsakssambanden är ganska komplexa och påverkas av utbud och efterfrågan av arbetskraft, vilket i sin tur beror bland annat på produktivi- tetseffekter (WWG, 2015 och Holmström & Wigren, 2015).

Tvåavstudierna(Whitacreetal.,2014aoch2014b)iWWG(2015)påvisar positiva samband mellan bredbandsanvändning och hushållens medianin- komster,därtillväxtenavhushållensmedianinkomstärhögreitätortsnäraom- råden där bredbandsanvändningen är hög jämfört med andra områden (WWG, 2015 och Holmström & Wigren, 2015).

2.5.10 Bostadspriser

Det finns studier som visar på att tillgång till bredband (och även högre bred- bandshastigheter) ökar priserna på bostadsmarknaden, exempelvis Ahlfeldt et al. (2014) och Molnar et al. (2013).

2.5.11 Företagens omsättning

Canzian et al. (2015) visar att för områden i Italien som fått bredband till följd av offentliga stöd ökade omsättningen signifikant för små företag med högut- bildad arbetskraft (men däremot inte för företag med lågutbildad arbetskraft) (WWG, 2015 och Holmström & Wigren, 2015).

2.5.12 Summering

•Generella observationer

•En genomgång av forskningsläget gällande ekonomiska effekter av bred- band visar på ett antal mer eller mindre robusta indikationer, varav några är mätbara.

•Först och främst torde vi kunna dra slutsatsen att bredbandsutbyggnad i huvudsak påverkar ekonomin positivt.

•Många ekonomiska effekter uppträder dock med en tidsförskjutning, där man ibland talar om direkta, indirekta och inducerade effekter, där de di- rekta effekterna uppkommer först och är enklast att påvisa. De är dock mindreviktiga ändeindirektaeffekternavilkauppkommernärbredbands- infrastrukturen börjat användas och förändra de sätt på vilka aktiviteter ut-

154

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

förs – främst genom produktivitetsvinster. De inducerade effekterna (in- novation mm.) utvecklas ännu långsammare och är ännu svårare att kvan- tifiera (jämför direkta, indirekta och systemiska miljöeffekter).

•Bredband fordrar oftast förändring och anpassning av aktiviteter, proces- ser, organisationer och värdenätverk samt också träning och utbildning av individer innan nytta genereras.

•Påverkan på BNP.

•Bredband påverkar BNP-tillväxt positivt genom tre mekanismer.

•Somandrainfrastrukturprojektskaparinvesteringaribredbandsutbyggnad arbetstillfällen direkt och via multiplikatorer också indirekt i andra delar av ekonomin (vilket leder till ökning av BNP). Detta samband är väl påvi- sat, genom input–output-studier. Denna påverkan är dock tillfällig och fordrarattdetfinnsresursertillgängligaisamhället.Effekternaärintenöd- vändigtvis större än motsvarande effekter av andra satsningar (exempelvis andra infrastrukturprojekt).

•Bredband förbättrar företagens produktivitet, och det finns evidens för detta från såväl mikroekonomiska som makroekonomiska studier.

•Hushållens användning av bredband leder till att deras reala inkomster ökar.

•Sammantaget leder dessa effekter till att BNP ökar enligt ett säkerställt samband.Entioprocentigökningavbredbandspenetrationmedfördåcirka 1%ökadBNP-tillväxt.Marginaleffektenföljerdåeventuellteninverterad U-kurva, eftersom det krävs en viss IKT-mognad för att en ekonomi skall kunnadranyttaavbredbandstillgången,samtidigtsomdessaeffekteravtar vid mycket höga penetrationsnivåer.

•Effekternavarierardels medpenetration,delsövertid(med en tidsfördröj- ning)eftersomförändringariföretagensorganisationochprocesserärnöd- vändiga.

•Övriga observationer.

•Produktivitetsförbättringarna verkar vara tydligast i branscher med högut- bildad arbetskraft.

•Effekterna på sysselsättning är blandade eftersom det finns motverkande orsakssamband(iallmänhetlederproduktivitetsvinstertillminskadsyssel- sättningochinnovationtillökaddito).Bredbandsutbyggnadgerdocktem- porära positiva effekter på sysselsättning (se ovan). Flera studier, men inte alla, visar på en positiv effekt av bredbandsanvändning på sysselsättning. Sysselsättningseffekterna är mer positiva i tjänstesektorer och för kompe- tent (högutbildad) arbetskraft. Vissa studier tyder på att effekterna är tyd- ligast i storstadsområdenas periferi.

•Företagens användning av bredband stimulerar innovation i form av nya applikationer och tjänster, nya former av handel och mellanhänder, genom optimering av distributionskedjor, ökad kundanpassning, nya affärsmo- deller samt mer generellt ökande intäkter och tillväxt av tjänstesektorn.

•Bredband genererar ett positivt konsumentöverskott.

155

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	• Bredband påverkar sysselsättning i huvudsak positivt, dels genom direkta
	effekter (i huvudsak IKT-sektorn), dels genom indirekta effekter (främst i
	sektorermedhögatransaktionskostnadersomfinans,utbildningochvård).
	• Bredband genererar ett positivt konsumentöverskott, vilket inte syns i
	BNP-statistiken.
	• Bredband har en positiv effekt på (ny)företagande (antalet arbetsställen
	tenderarattökairegionermedbättrebredbandstillgång),mersåiglesbygd
	i anslutning till tätorter än i mycket glest befolkad landsbygd.
	• Bredband har en positiv effekt på hushållens medianinkomster. Effekterna
	varierar beroende på utbildningsnivå och demografi.
	• Bredband har en positiv effekt på bostadspriser.
	• Bredband har en positiv effekt på företags omsättning (om de har högut-
	bildad arbetskraft).

2.6 Konsekvenser av it-infrastrukturens kvalitet: bredbandshastighet, tillförlitlighet och mobil taltelefonitäckning

Kvaliteten på en kommunikationsförbindelse kan mätas i ett antal dimen- sioner, exempelvis täckning, tillförlitlighet, datahastighet och fördröjning. Olika marknadssegment och applikationer ställer olika krav på dessa. Mobila applikationer (ofta kombinerade med positioneringstjänster, exempelvis rutt- planering) ställer ofta krav på yttäckning. Samhällskritiska applikationer stäl- ler ofta krav på hög tillförlitlighet. Interaktiva applikationer (som telefoni, vi- deokonferenser och interaktiva spel) tillåter inte alltför lång eller ojämn för- dröjning. Den vanligaste och viktigaste kvalitetsparametern är i de flesta fall datahastighet (ibland kallat bandbredd). Vi börjar denna genomgång med att diskutera behovet av högre bredbandshastigheter samt en genomgång av forskningsläget kring effekter av högre bredbandshastigheter (avsnitt 2.6.1), därefter tillförlitlighet (avsnitt 2.6.2) och täckning (avsnitt 2.6.3).

2.6.1 The need for speed – behov och effekter av högre bredbandshastighet

2.6.1.1 Behov av högre hastighet

Behovet av högre bredbandshastighet drivs delvis av att mängden datatrafik på Internet ökar mycket snabbt, nästan exponentiellt, inte minst i de mobila näten (se ex. Figur 2-7 nedan). En stor del av ökningen kommer från rörliga bilder som strömmas eller laddas ned i näten.

156

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Figur 2-7 Total global trafik i de mobila näten (exabytes per månad) 2015–2020

Källa: Cisco (2016)

På europeisk nivå talar man ibland om (vanligt) bredband (144 kbps–30 Mbps), snabbt bredband (30–100 Mbps) och ultrasnabbt bredband (>100 Mbps).Teknikutvecklingengårsnabbt,vilketinnebärattallthögrehastigheter möjliggörs. Samtidigt går utvecklingen mot att användarna också efterfrågar allt högre datahastigheter. Utvecklingstrender som driver på kraven på band- bredd inkluderar följande (Davies, 2015):

•Antal mobilabonnemang och framförallt användningen av smartmobiler ökar mycket snabbt vilket leder till en nästan exponentiell ökning trafik- mängd i de mobila näten.

•Allt fler produkter och tjänster tillhandahålls över Internet.

•Konsumtionen av strömmande video, IPTV och P2P-video ökar allt mer, vilket också ställer allt större krav på snabbare bredbandsförbindelser.

•Nya avancerade applikationer somexempelvis telemedicin ökar kraven på bandbredd.

•Framväxten av sakernas Internet (Internet of things) och molnbaserade tjänster (cloud computing).

•AnvändarnaförväntarsigiallthögreutsträckningensnabbInternetförbin- delse och är inte beredda att vänta mer än 2–3 sekunder på atten webbsida skall ladda ned; de förväntar sig video med hög kvalitet och snabb filöver- föring och använder ofta flera applikationer samtidigt.

Några exempel på olika applikationer och deras krav på datahastigheter och andra kvalitetsaspekter visas i figuren och tabellerna nedan.

157

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell 2-7 Nästa generations applikationer som bredband möjliggör

Segment	Applikation	Segment	Applikation
Konsument	Videokonferenser	Sjukvård	Telekonsultation
och företag
och företag	IPTV		Telepatologi
	High definition video		Telekirurgi
	streaming (HDTV)
	Ultra high definition video		Telepatientövervakning
	streaming (UHDTV)
	Video on demand (VoD)		Telediagnos

	Place-shifted video		Telemedicinsk bildbehand-
			ling
	Datormoln		Grid computing för medi-
			cinsk forskning
	Online- och molnbaserade	Utbildning och	Distansutbildning
	spel	forskning
	Smarta hem, byggnader och		Virtuella klassrum/presenta-
	apparater		tioner
	Delning högupplösta digi-		Fjärrinstrumentering
	tala bilder
	Fjärrdatorstödd konstruk-		Multi-campus-samarbete
	tion (CAD)
	3D-Graphic rendering		Digitala arkiv och digital dis-
	server farms		tribution
	Remote network services/		Datavisualisering
	Managed services
	Virtuella samarbetsutrym-		Virtuella laboratorier och
	men		grid computing
Samhälle	Virtuell sport (sport på di-	Samhälle	Emergency dispatch and co-
	stans)	(forts.)	ordination
	Intelligenta transportappli-		Webcasting (t.ex. riksdagsde-
	kationer		batter)
	First responder networks

Källa: Ezell et al.(2009)

158

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell 2-8 Behov av datahastigheter för olika bredbandsapplikationer

Bredbandsapplikation	Uppladd-	Nedladdnings-
	ningshastig-	hastighet
	het
Medelupplösta videokonferenser (640x480P)	384–1 200 384–1 200 kbps
	kbps
Strömmande video (720P)		1,2	Mbps
Standardupplöst television, SDTV (720x480 interlaced)		4	Mbps

Grundläggande HD-videokonferenser (1280x720-upp-	1,2–4 Mbps	1,2–4 Mbps
lösning)
Telenärvaro: högupplösta HD-videokonferenser	5 Mbps	5	Mbps
(1920x1080-upplösning)
Video för övervakning	10 Mbps
Skarp-TV, HDTV (1440x1080 interlaced)		15 Mbps

Telenärvaro: mycket hög upplösning HD-	15 Mbps	15	Mbps
videokonferenser (5760x1080)

Källa: Ezell et al. (2009)

Figur 2-8 Krav på datahastigheter och kvalitet för onlineapplikationer

Källa: Anpassad från Heng & Laskawi (2014)

Ur figuren kan utläsas att framförallt medicinska applikationer kan komma att ställa stora krav på såväl datahastigheter som kvalitet, vilket illustreras mer i detalj i tabellen nedan.

159

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell 2-9 Krav på datahastigheter för olika telemedicinska applikationer

Applikation

Teknik

Bredbandshastighet

1 Mbps

10 Mbps

100 Mbps

1 Gbps

Högkvalitativ,

Filöverföring

Hög kvalitet

Hög kvali-

icke-realtidsvideo

tet

för diagnos

Kardiologi, neu-

H.323-video

låg/medel-

Hög kvali-

rologi och akut-

hög kvalitet1

tet

vård/

konsultation

Cineoangio-

H.323-video

låg/medel-

Hög kvali-

graphy and

hög kvalitet1

tet

echocardiograms

3D-interaktiv

SIG Vizserver

Stöds inte

Medelhög

Hög kvali-

hjärnavbildning

kvalitet

tet

Kliniska besluts-

Webbsurfande

Hög kvalitet

Hög kvali-

stödsystem

tet

Avancerade kli-

Bildöverföring

Stöds inte

Låg kvali-

Medelhög

Hög kvali-

niska beslutsstöd-

tet

kvalitet

tet

system

Professionell di-

MPEG 1-video

Låg kvalitet2

Hög kvali-

stansundervis-

tet

ning

Källa: Baserat på Enck & Reynolds (2009)

Det är svårt att bedöma vilket behov av datahastighet och kvalitet hos bred- bandsförbindelsersomfinnsidagslägetochframtiden.Deflestaapplikationer, även strömmad video, behöver i allmänhet inte mer än 10 Mbps15, oftast mindre än så. För familjer med tre samtidiga användare av sådana tjänster bör därför 30 Mbps räcka mer än väl. Dock tar en sådan bedömning inte hänsyn till de högre krav som vissa avancerade applikationer ställer, inte heller det faktumatt framtida applikationer sannolikt kommer att kräva större bandbred- der. Förutom strömmad video och interaktiva spel i underhållningssyfte, ford- rar andra videorelaterade tjänster (videosamtal, undervisningsapplikationer) samt ett antal kritiska industriella och säkerhets- och hälsorelaterade applika- tioner höga datahastigheter.

Ett flertal studier, rapporter och inlagor driver tesen att man på nationell nivå bör stödja en utbyggnad av mycket snabbt bredband till stora delar av befolkningen (exempelvis Ezell et al., 2009). Andra (exempelvis Ingenious, 2010) menar att man, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, bör prioritera att bygga ut grundläggande bredband till alla, därefter snabbt bredband, och att utbyggnadavsupersnabbtbredbandiexempelvisglesbygdärsvårareatträkna

15 Se exempelvis Appel (2013).

160

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

hem samhällsekonomiskt (till följd av kombinationen mindre efterfrågan och högre kostnader).

2.6.1.2 Forskningsläget kring nyttan av högre bredbandshastighet

I förhållande till den relativt omfattande litteraturen om effekter av bredband i allmänhet är effekterna av högre bredbandshastigheter mindre beforskade. Det finns ett antal studier som sökt utreda effekter av höghastighetsbredband (dock inte i förhållande till bredband med lägre hastigheter). Forzati & Matts- son (2011 och 2012) visade i en studie av fibertillgång på kommunnivå i Sve- rige 2007–2010 en signifikant påverkan på sysselsättning (cirka 0,1 %) och på befolkningstillväxt (något högre). Med fallstudier visar de också hur exempel- vis Stockholms stad minskat sina kommunikationskostnader med 45 miljoner per år tack vare fibernät. Vidare visade de att Stockholms läns landsting och Norrbotten minskade sina kommunikationskostnader med 50 % och att antalet företag ökade i avfolkningsbygder efter installation av fiber.

Katz et al. (2010) beräknar de ekonomiska effekterna av om Tyskland skulle uppnå sina bredbandsmål 2020. Den totala kostnaden för detta skulle vara 36 miljarder EUR och leda till nästan en miljon arbetstillfällen (968 000) och 171 miljarder EUR extra i BNP-tillväxt. Plum (2008) genomförde för den brittiska Broadband Stakeholder Group en cost–benefit-konsekvensanalys av 80-procentig fibertillgång i Storbritannien och fann betydande positiva effek- ter.

SQW (2013b) gjorde en omfattande analys av en rad ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av högre bredbandshastigheter i Storbritan- nien(jämförtmeddehastighetersomvartillgängliga2008).Detärdockoklart hurmyckethögrehastighetersomstudienbaseradesinaresultatpå.Effekterna prognostiserades till och med 2024. Bland resultaten kan noteras att högre bredbandshastigheterbedömdesökaGVA(Gross Value Added –totalmerom- sättning i ekonomin dvs. i princip BNP) med 17 miljarder GBP (varav cirka 6,3 miljarder GBP som en följd av publikt finansierade insatser), vilket mot- svarar0,07procentenhetersökningperår.Störredelenavdennapåverkanför- klaras med produktivitetsförbättringar hos företagen. Vidare bedömdes netto- effekten på antalet arbetstillfällen vara 56 000.

Mack (2014) visade i en studie av konsekvenserna av högre bredbandshas- tigheter på företag i staten Ohio, att högre bredbandshastigheter hade en sig- nifikant påverkan på etablering av jordbruksrörelser och andra glesbygdsföre- tag, men däremot inte på hälsovård och myndigheter. Dini et al. (2012) ge- nomför en tänkvärd cost–benefit-analys av de samhällsekonomiska konse- kvenserna av ultrasnabbt bredband, men söker inte kvantifiera de ekonomiska konsekvenserna.

Copenhagen Economics (Jespersen & Hansen, 2010b) analyserade olika scenarier för genomsnittliga datahastigheter i Danmark. De bedömde bland annat att en ökning av bredbandshastigheten från 5 Mbps till 10 Mbps skulle leda till en ökning av BNP på 1,9 % och från 25 Mbps till 30 Mbps med 0,5 %

2016/17:RFR1

161

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	men att det skulle ta många år för sådana effekter att realiseras. Studien be-
	dömde dessutom konsekvenserna av två scenarier, där de genomsnittliga has-
	tigheterna ökade från dåvarande 9 Mbps i Danmark till respektive 42 Mbps
	och92Mbps,vilketresulteradeiBNP-ökningarpårespektive4,9 %och7,3 %
	vilket motsvarar 114 respektive 170 miljarder DKK.
	Kenny & Kenny (2011) argumenterar dock för att de samhällsekonomiska
	effekterna av ultrasnabbt bredband i form FTTH är överdrivna. Enligt förfat-
	tarna extrapolerar mycket av litteraturen effekterna av grundläggande bred-
	band (som i sig är fragmentariskt påvisade) till snabbare bredband på ett fel-
	aktigt sätt, och blandar ihop korrelation med orsakssamband. Dessutom är det
	viktigt att kontrollera regressionerna för variabler som normalt är associerade
	med ekonomisk tillväxt, t.ex. investeringar och arbetskraftens utbildningsni-
	våer. Sammantaget hävdar de att mer forskning behövs för att påvisa nytta,
	och de varnar för alltför stora statliga subventioner av fiberbredbandsutbygg-
	nad.
	Det finns nästan inga studier somstuderar den inkrementella konsekvensen
	av högre bredbandshastigheter baserat på observerade data. Oss veterligen ut-
	gör undantagen ett par studier genomförda av Chalmers i samarbete med Er-
	icsson och ADL (Rohman & Bohlin, 2012 och 2013 samt Ericsson et al.,
	2013a). Rohman & Bohlin (2012) och Ericsson et al. (2013a)använde data för
	OECD-länder och fann attför ett genomsnittligt OECD-land skulle en dubble-
	ringavbredbandshastigheten,från8till16MbpsledatillenökadBNP-tillväxt
	om 0,3 %. Det bör dock observeras att detta var en hypotetisk och simulerad
	effekt.
	Rohman & Bohlin (2013) och Ericsson et al. (2013a) visade i en studie av
	OECD och BIC-länder (Brasilien, Indien, Kina) på signifikanta ökningar av
	hushållens månadsinkomster som ett resultat av högre bredbandshastigheter,
	speciellt i OECD-länderna och speciellt vad gäller ökningar på lägre nivåer
	(0,5–4 Mbps och 4–8 Mbps). På högre nivåer fann studien inga signifikanta
	samband.
	Dessa resultat stöder hypotesen om att effekterna av bredband följer något
	slags S-liknande mönster där (beroende på vilken teknikmognad landet eller
	regionen har) de positiva effekterna ökar snabbare efter en viss nivå på bred-
	bandshastigheten. Eventuellt finns det ett tröskelvärde, som är högre för
	OECD-länder än BIC-länder eller mer generellt för mer utvecklade och tek-
	nikmogna regioner än andra.

162

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Figur 2-9 Effekter av högre bredbandshastigheter på hushållens månads- inkomster

Källa: Anpassad från Ericsson et al. (2013a)

Vikanförväntaossattkurvanförflyttarsiguppåtåthögerallteftersomenregi- on bättre kan tillgodogöra sig de positiva effekterna av bredbandshastigheter (pilen i figuren).

2.6.2 Om robusthet och tillförlitlighet

Som redovisats i andra delar av rapporten, ställs krav på att it-infrastrukturen ska vara uthållig, tillgänglig och driftsäker, vilket blir allt viktigare då beroen- det av mobiltelefoni och Internet ökar. PTS menar att det är särskilt angeläget att näten är säkra och robusta inte minst i glesbygden där infrastrukturen ofta är begränsad. Den digitala agendan menar att samhällets arbete för driftsäker- het är nödvändigt för att vidmakthålla stabilitet och säkerhet i Internet- och telenäten som i allt högre omfattning utgör en mycket viktig samhällsinfra- struktur.

PTS (2015) gör en risk- och sårbarhetsanalys för elektronisk kommunika- tion, med fokus på allvarliga negativa konsekvenser för samhället, dvs. mer allvarlig påverkan på befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden eller upphov till betydande skador påegendomoch miljö.Studienbedömersannolikhetenförattsådanakonsekvenserskalluppstå och graden av allvarlighet hos dessa.

Större incidenter inom området elektroniska kommunikationer rapporteras till PTS. Enligt PTS (2015) inträffar årligen mellan 25 och 50 händelser med betydande störningar och avbrott i elektronisk kommunikation som följd. Av dessa har endast en mindre del nationell påverkan, och påverkan på interna- tionell kommunikation är ovanlig. Antalet kända nätsäkerhetshändelser som påverkar konfidentialitet och riktighet är lägre.

2016/17:RFR1

163

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Enligt Bredbandsforums arbetsgrupp för robusthetsfrågor (Frisell, 2013)
	fanns 2013 flera brister i arbetet med robusthet och driftsäkerhet inom fiber-
	området. Det saknades en gemensam syn på, förståelse och kompetens gäl-
	lande robusthet som fenomen och begrepp. Det rådde även brist på tydliga
	krav för driftsäkerhet och robusthet och det ställdes inga särskilda krav på
	samhällsviktig verksamhet. Arbetsgruppen initierade därför ett antal åtgärder
	kring standardisering, begreppsutredning, framtagande av Robusthetsguiden
	samtkartläggningaravregionaltarbetekringblandannatrobusthet(Lindbom,
	2014).
	Begreppet robusthet är inte allmänt vedertaget i branschen och det finns
	intehellertillräckligt meddataförattekonometrisktbedömadessekonomiska
	konsekvenser.Forskningpåområdetantyderocksåatt,ommanvillundersöka
	konsekvenserna av tillförlitlighet/robusthet, borde ett bredare synsätt applice-
	ras än vad exempelvis PTS gjort. Lehr et al. (2011), Bujlow et al. (2012) och
	Baltrunas et al.(2014) föreslår ramverk och metoder för att analysera och mäta
	tillförlitlighetibredbandsnät.Lehretal.(2011)konstaterarattdetfinnsmånga
	sätt att se på begreppet tillförlitlighet (reliability) och att det inkluderar
	aspekter som att användaren skall kunna ”lita på något”, konsekvens och för-
	utsebarhet samt att nät/tjänster skall fungera under en viss tid utan avbrott.
	Graden av tillförlitlighet påverkas i sin tur av många faktorer såsom nätverks-
	arkitektur (redundans, reservströmetc.) och operatörernas rutiner. Ibland upp-
	lever användarna att näten inte är tillförlitliga, fast den bristande tillförlitlig-
	heten kan ha sin orsak i andra faktorer som deras utrustning, mjukvara, appli-
	kationer och inställningar (Lehr et al., 2011).
	Lehr et al. (2011) menar också att tillförlitlighet har ett antal viktiga eko-
	nomiskaochpolitiskakonsekvenser:Fördetförstakanavbrottledatillmindre
	eller betydande kostnader för användaren. Upplevda avbrottsrisker kan leda
	tillattkundernaförhandlartillsigbättretillförlitlighet(genomSLAs–Service
	Level Agreements).Detärocksåviktigtattföljauppochmätatillförlitligheten,
	annars riskerar man att dysfunktionella marknader utvecklas. Vissa applika-
	tioner (exempelvis samhällskritiska sådana) ställer mycket högre krav på till-
	förlitlighet. Avsaknad av adekvata marknadsmekanismer för att ta betalt för
	högre tillförlitlighet kan leda till olika typer av marknadsmisslyckanden och
	opportunistiska beteenden hos marknadens aktörer. Viss litteratur antyder
	också att man ofta överskattar riskerna för mycket allvarliga avbrott (katastro-
	fer),ochisåfalltenderarattöverinvesteraförattskyddasigmotdessa.Mindre
	tillförlitlighetsproblem, däremot, är lättare att observera och (förutsatt att det
	finns information tillgänglig) därför är det troligare att marknaden hittar en
	relativt effektiv jämvikt (Lehr et al., 2011). Vidare relaterar tillförlitlighet
	mycket starkt till, och står delvis i konflikt med, nätneutralitet, eftersomen väl
	fungerandemarknaddärmankantabetaltförtillförlitlighetintenödvändigtvis
	är tillåten enligt nätneutralitetsprincipen i alla situationer och länder.
	Lehr et al. (2011) går också igenom olika principiella sätt att mäta tillför-
	litlighet (användarbaserad, dedikerad mätutrustning, operatörernas rapporter)
	och föreslår att man mäter med tillförlitlighet med avseende på: (1) tillgänglig
164

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

förbindelse (ja/nej), (2) prestanda (exempelvis hastighet och fördröjning) och

(3) Internets kärntjänster och applikationer (e-post, webb, VoIP-video, DNS). Dessa parametrar kan sedan mätas i termer av sannolikheter, frekvenser för vilka otillräcklig tillförlitlighet inträffar.

Bujlow et al.(2012) ger en mer teknisk översikt över hur tillförlitlighet (och kvalitet generellt) kan mätas. Baltrunas et al. (2014) gör också detta samt re- dovisar även data från en studie i Norge av operatörernas tillförlitlighet på olika nivåer i näten (med klart mätbara skillnader mellan operatörerna som resultat).

Slutligen, i en omfattande studie för Europakommissionen (SamKnows, 2013)genomfördesenstudieavbredbandskvalitetochtillförlitligheti30euro- peiska länder, med avseende på parametrarna (1) verklig och annonserad has- tighet i nedlänk och kvoten verklig/annonserad hastighet, (2) hastighet upp- länk, (3) latency (fördröjning), (4) packet loss (tappade paket), (5) DNS reso- lution and failure rate,(6)webbsurfande(hurlångtidensidatarattladdaned) och(7)VoIP-kvalitet(Jitter).IförhållandetillandraländerpresteradeSverige förhållandevis men inte påfallande väl, för de parametrar där svenska resultat fanns tillgängliga.

2.6.3 Effekter av mobil taltelefonitäckning

Det föreligger en ganska omfattande litteratur kring de ekonomiska effekterna av mobiltelefoni och av mobil telekommunikation. Denna har påvisat ganska starkapositivasambandmellanframföralltmobilpenetration(andelavbefolk- ningen) och BNP (t.ex. Gruber & Koutroumpis [2011] och Deloitte et al. [2012]). Denna litteratur ger dock förhållandevis lite input till hur man skulle kunna värdera nyttan av ytterligare mobiltäckning i ett land som Sverige, där penetrationen är i princip fullständig i termer av antalet användare, där i prin- cip alla hushåll och arbetsställen har mobiltäckning och även de flesta andra områden där individer vistas i större utsträckning har täckning, även om det fortfarande finns områden som saknar fullgod täckning.

Vi ser två möjliga vägar fram för att analysera problemet. Det första är att göra en kvantitativ studie av mobiltäckningens effekter på så fin geografisk nivå som det är möjligt, givet datatillgång (avsnitt 3). Detta kan sedan kom- pletteras med en mer kvalitativ diskussion om vilka effekter som ytterligare yttäckning kan ha.

2.6.4 Summering

Såväl utbud som efterfrågan av högre bredbandshastigheter ökar; inte minst behovet av att kommunicera rörlig bild driver på kraven på högre datahastig- heter. Vissa samhällsekonomiskt viktiga användningsområden kräver dess- utom höga datahastigheter. Dessutom hävdar många att tillgången till mycket snabbt bredband kommer att driva utvecklingen av nya applikationer och tjänster som fordrar dessa hastigheter (3D-applikationer, VR mm.). Samtidigt

2016/17:RFR1

165

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	kostar det mer att bygga ut ultrasnabbt bredband (som fiber) än bredband med
	lägre hastigheter, speciellt i glest befolkade områden.
	Det finns en del evidens för effekterna av att bygga ut högshastighetsbred-
	band (i form av fiber). Däremot finns det mycket lite evidens för vad margi-
	naleffekterna är av högre bredbandshastigheter. Ett undantag utgörs av studier
	av Chalmers i samarbete med ADL och Ericsson, vilka påvisar positiva effek-
	ter på BNP-tillväxt och på hushållens inkomster. Vi kan dock på ganska goda
	grunder anta att högre bredbandshastighet medför ekonomiska, sociala och
	miljömässiga konsekvenser av liknande slag som tillgång till bredband, fast
	med avtagande marginaleffekt.
	Tillförlitlighet och robusthet i bredbandsnäten är en annan viktig kvalitets-
	aspekt, som också tas upp i andra delar av rapporten. Då beroendet av mobil-
	telefoni och Internet ökar, ställs krav på att it-infrastrukturen ska vara uthållig,
	tillgänglig och driftsäker. Föreliggande svenska utredningar verkar fokusera
	påallvarligatillförlitlighetsproblem,snarareändemervardagligamindrestör-
	ningar som kan uppstå i näten och som är mer i fokus i forskningslitteraturen.
	Vidare följs tillförlitligheten i näten upp på ett mindre systematiskt sätt än ex-
	empelvis tillgången till bredband och datahastigheter. Detta kombinerat med
	en viss oklarhet kring begreppet robusthet gör det svårt att göra en kvantitativ
	bedömning av robusthetens konsekvenser.
	Forskningslitteraturen har påvisat ganska starka positiva samband mellan
	framföralltmobilpenetrationochBNP,mengerförhållandevislitevägledning
	till hur man skulle kunna värdera nyttan av ytterligare mobiltäckning i ett land
	som Sverige, där i princip alla hushåll och arbetsställen har mobiltäckning.

2.7 Svenska studier

Vi har identifierat ett fåtal studier somvisar på nyttan av bredband (i Sverige). PTS (Holmström & Wigren, 2015): ”PTS har letat, men inte lyckats hitta, nå- gon svensk studie av motsvarande kvalitet [som WWG] om nyttan av bred- band. Det utesluter dock inte att sådana finns varför det kan finnas anledning att komplettera …” Vi har sökt göra en sådan komplettering. Flera av de iden- tifierade svenska studierna har genomförts av Acreo (av Forzati och Matts- son). Det finns också en sammanfattning gjord av PTS (Fahlgren, 2015) som vi delvis utnyttjar i detta avsnitt.16

Acreo (Forzati et al., 2015) undersökte, på uppdrag av Västerås stad, sam- hällsekonomiska konsekvenser av fibernät i västra Mälardalen. Först analyse- rades de potentiella kostnadsminskningar för hemtjänst som ett välutbyggt fi- bernät kunde möjliggöra. Beräkningarna visade att (1) ett begränsat införande av digitala tjänster kunde frigöra mellan 70 och 115 miljoner kronor årligen, medan (2) ett mer ambitiöst införande kunde öka besparingen till mellan 400

16 Se också Kongaut & Bohlin (2016) för en studie av mobil bredbandsanvändning i Sverige.

166

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

miljoner och 1 miljard kronor. Båda scenarierna förutsatte en omfattande fi- berinfrastruktur (Forzati et al., 2015 och Fahlgren, 2015). Enligt Holmström & Wigren (2015) är det dock svårt att följa hur resultaten härletts.

I samma rapport (Forzati et al., 2015) analyserade Acreo också sambandet mellanfiberbredbandochekonomiskutvecklingiallmänhetochfannettstarkt samband mellan fiber och både sysselsättning och företagande. När det gällde sysselsättning fann studien att sambandet var starkare i tätbefolkade kommu- ner (kommuner med hög urbaniseringsnivå), där en 10 % högre fiberpenetra- tionvarkorreleradmed3%högresysselsättning.Motsvarandeeffekterikom- muner med låg eller medelhög urbaniseringsnivå var cirka 1 %. Summerat över hela västra Mälardalen (433 000 invånare) betydde detta att 10 % högre fiberpenetration var korrelerad med, allt annat lika, 10 000 nya jobb vilket motsvarar 2,4 miljarder kronor i ökad BNP, vilket i sin tur skulle generera 784 miljoner extra skatteintäkter, cirka 35 nya företag och 7,4 miljoner färre mil bilkörning per år, vilket i sin tur motsvarade 14 000 ton mindre CO2-utsläpp (Forzati et al., 2015 enligt Fahlgren, 2015).

Acreo genomförde (på uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen) en studie (Forzati & Mattsson, 2014) som uppskattar besparingen av införande av it- tjänster i äldreomsorgen (under åren 2014 och 2020). De årliga nettobespa- ringar som genereras när enbart 10 % av hemtjänsttagarna använder digitala tjänsterberäknadestill(1)2,4–4miljonerförenglesbygdskommunmed8 000 invånare, (2) 16–25 miljoner för en mellanstor stad med 90 000 invånare och

(3) 42–63 miljoner för en storstad med 500 000 invånare. Studien analyserade också ett scenario med ett mer omfattande införande av digitala tjänster (till 90 procent av antalet hemtjänsttagare år 2020). De årliga nettobesparingarna år 2020 blev då (1) 34 miljoner för en glesbygdskommun med 8 000 invånare,

(2) 220 miljoner för en mellanstor stad med 90 000 invånare och (3) 590 mil- joner för en storstad med 500 000 invånare. Resultaten skalades sedan upp till nationell nivå med hänsyn till kostnadsskillnader för olika kommungrupper vilket gav resultatet att för Sverige kunde nettobesparingen (av användandet av digitala tjänster) för hemtjänst uppgå till sammanlagt 53 miljarder under perioden 2014–2020 (Forzati & Mattsson, 2014 enligt Holmström & Wigren, 2015 och Fahlgren, 2015).

Som nämnts ovan (avsnitt 2.6.1.2) visade Forzati & Mattsson (2011 och 2012) i en studie av fibertillgång på kommunnivå i Sverige 2007–2010 en sig- nifikant påverkan på sysselsättning, minskade kostnader i landsting och kom- muner och ökat antal företag i avfolkningsbygder. De gjorde även en investe- ringskalkyl för att ansluta alla bostäder med fiber till en kostnad av 39 miljar- der kronor, där break-even skulle uppnås efter 3,5 år, och efter 5 år är avkast- ningen 1,5 gånger investeringen.

Vidare gjorde också samma forskare (Forzati & Mattsson, 2013) en studie omdesamhällsekonomiskaeffektersomStokabgenererarförStockholm.Sto- kabharunderdesenaste20åreninvesteratisnittöver250 miljonerkronorper år. Uppräknat till 2012 års nivå uppgår investeringarna till totalt 5,4 miljarder kronor.Studienvisarattinvesteringarnahaftinverkanpåstadensit-utveckling

2016/17:RFR1

167

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	och etablering av it-relaterad verksamhet, men också att investeringarna gene-
	rerat stora ekonomiska vinster för samhälle, företag och enskilda medborgare
	somuppgåtttillungefärtregångerinvesteringensstorlek(Forzati&Mattsson,
	2013). Dessa var följande:
	• Stokabs ackumulerade vinst är över 1 miljard kronor.
	• Neutral fiber har stimulerat marknaden.
	• Företagens lägre kostnader för bredband värderas till cirka 75 miljoner
	kronor per år.
	• Bostadsföretagens ackumulerade bredbandsinvesteringar uppgick till näs-
	tan 2 miljarder kronor.
	• För de kommunala bostadsföretagen i Stockholm (knappt 100 000 lägen-
	heter) har fiberanslutning inneburit ökat bruksvärde till ett värde på 1,85
	miljarder kronor samt ökade hyresintäkter på över 30 miljoner per år.
	Dessa effekter täcker nästan fullt bostadsföretagens investeringar.
	• Investeringarna har stimulerat 4G/LTE-utbyggnad.
	• Besparingar för kommunen och landstinget på cirka 2 miljarder kronor
	uppstod åren 1996–2012.
	• Stokabs upphandling av utbyggnad, drift, material, planering etc. har ge-
	nererat en ekonomisk aktivitet hos leverantörsindustrin som uppskattades
	till över 5 miljarder kronor.
	• ”Jobbvärdet” i termer av tillväxt, nya jobb, genom bland annat avancerade
	produkter och tjänster och högre IKT-kompetens, och effektivisering och
	ökat företagande beräknades till cirka 7,7 miljarder kronor.
	OECD publicerade 2015 en rapport (OECD, 2015) av stadsnätens och kom-
	munala näts betydelse för utvecklingen av snabbt bredband. Denna studie in-
	nehöll svenska fallstudier, bland annat en regressionsstudie på kommunal
	nivå. Enligt denna är fiberpenetrationen i Sverige positivt korrelerad med ett
	antal samhällsekonomiska variabler. Rapporten lyfter fram att 10 % högre fi-
	berpenetration korrelerar med (1) 135 km mindre personbilstransporter per år
	och invånare, (2) 1,1 % högre sysselsättning, (3) ett nystartat företag per
	12 000 invånare. Alla dessa effekter var starkare i områden med hög grad av
	urbanisering.
	Det bör också nämnas att det finns gott om praktiska svenska exempel och
	fallstudier som visar på nyttan med bredband. A-focus (2011) visade genom
	15 konkreta exempel (företag, hushåll och offentlig verksamhet) hur bredband
	med hög hastighet bidrar till att skapa nytta. Utifrån de observerade effekterna
	i fallstudierna lyfter man fram sex övergripande nyttor (minskat avstånd,
	snabbare affärsprocesser, mobilt arbete, platsoberoende, differentiering och
	innovation) vilka sedan kan delas in i mer detaljerade nyttor, av vilka några
	visas i Tabell 2-10.

168

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell 2-10 Exempelnyttor och typ av effekter

Exempel på nytta	Typ av effekt
Ökade intäkter, minskade kostnader, ökad omsättning	Ekonomisk
Nöjdare kunder, mer attraktiv arbetsplats	Social
Ökad sysselsättning, ökad säkerhet	Samhällelig
Mindre CO2-utsläpp, mindre pappersförbrukning	Miljömässig
Ökad flexibilitet, mindre stress	Personlig
Källa: a-focus (2011)

Somvisats tidigare i föreliggande rapport finns andra svenska studier somdis- kuterar andra specifika typer av effekter av bredband, exempelvis Väg- och trafikforskningsinstitutet(VTI)(Jägerbrandetal.,2014)som2014diskuterade om och hur it påverkar miljön, och refererade till andra svenska studier (Arn- falk et al., 2009) som visar att ungefär en tredjedel av den reseminskning som man kan åstadkomma med distansarbete äts upp av ökat annat resande. Även Naturvårdsverket (2010) pekade på att it har potential att bidra till minskad miljöpåverkan genom att effektivisera offentlig verksamhet, samtidigt som ökad it-användning ger en negativ miljöpåverkan i formav energianvändning, kemikalieanvändning, transporter och avfall.

2016/17:RFR1

169

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

3 Konsekvenser av bredbandshastighet: svensk studie

3.1 Syfte och upplägg

Syftet med innevarande avsnitt är att kvantitativt utreda konsekvenser av en god respektive bristfällig it-infrastruktur för olika utvecklingsalternativ för den svenska it-infrastrukturen. Avsnittet fokuserar på konsekvenser av ökade bredbandshastigheter på livskvalitet – via ekonomiska, sociala och miljömäs- sigaindikatorersomBNP,inkomster,sysselsättning,företagande,utbildnings- nivå, studieresultat och bilkörning. Den bakomliggande studien genomfördes under våren och sommaren 2016.

Figur 3-1 visar principiellt sambanden mellan it-infrastrukturens kvalitet och olika konsekvensvariabler.

Figur 3-1 Principiell figur av konsekvenser av it-infrastruktur och sam- band som testats i studien

Vi testar således främst bredbandshastigheters påverkan på följande indikato- rer:

•Utbildning: Bredband med höga hastigheter kan potentiellt påverka ut- bildning (indikerat genom studieresultat). Givet motstridiga resultat i tidi- gare forskning har vi ingen hypotes om i vilken riktning.

•Demokrati/engagemang: Hypotes om att höghastighetsbredbandsan- vändning kan leda till ökat engagemang i samhällsfrågor (testat med indi- katorn valdeltagande).

•BNP: Hypotes om icke-linjär positiv påverkan på bruttoregionprodukt (BRP).

•Sysselsättning: Hypotes om samtidiga komplementära och substituerande effekter på sysselsättning. Troligen ökar efterfrågan på vissa typer av jobb (och i vissa sektorer), medan den minskar för andra.

170

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

•Antal företag: Hypotes om ökat antal företag, nystartade företag och ar- betsställen.

•Inkomster: Analogt som för sysselsättning. Inkomsterna torde öka för vissa typer av yrkeskategorier men inte för andra.

•Huspriser: Hypotes om positivt samband.

•Bilkörning: Hypotes om minskad bilkörning som resultat av ökade möj- ligheter till distansarbete. Medför i sin tur en minskad miljöbelastning, ge- nom minskade utsläpp av växthusgaser.

3.2 Data

Alla data är på kommunnivå. Initialt avsågs att använda data på mycket detal- jerad geografisk nivå, då forskarna hade tillgång till bredbandsdata på ned till rutor om 250 gånger 250 meter. Tyvärr var det inte möjligt att inom ramen för projektets budget få tillgång till ekonomiska eller effektvariabler på motsva- rande geografiska nivå.17 Därförbegränsades studien till de datapå kommunal nivåsomfinnsfritttillgängligaochsomkundeidentifierasavforskarna.Sedan 2003 (då Knivsta bröts ut ur Uppsala) finns 290 kommuner i Sverige. Därefter harenbartmarginellaförändringarskettsomexempelvisnamnbytenochkom- munkodsbyten.

En hypotes har varit att bredbandets effekter kan vara olika beroende på kommuntyp. Exempelvis skulle vissa effekter kunna visa sig tydligare i städer (urbaniseradekommuner)änpålandsbygd.Därföranvändevioss,imöjligaste mån, av SKL:s kommungruppsindelning (Tabell 3-1). Vi hade dock inte möj- lighetatttestamodellernaförallatyperavkommuner,varförvideladeinkom- munerna i storstäder och större städer (34 st.) samt övriga (256 st.) i ett första steg. I vidare forskning kan denna indelning göras mer finmaskig.

Tabell 3-1 Kommungruppsindelning

Nr	Kommungrupp,	Förklaring	An-	Exempel
.	namn		tal
1	Storstäder	Kommuner med en folkmängd	3	Stockholm, Göte-
		som överstiger 200 000 invånare		borg
2	Förortskommuner till	Kommuner där mer än 50	38	Huddinge, Partille
	storstäder	procent av nattbefolkningen
		pendlar till arbetet i någon an-
		nan kommun. Det vanligaste
		utpendlingsmålet ska vara nå-
		gon av storstäderna.
3	Större städer	Kommuner med 50 000–	31	Norrköping,
		200 000 invånare samt en tät-		Helsingborg
		ortsgrad överstigande 70 %.

17 Exempelvis hade anskaffning av nödvändiga data från SCB på SAMS-nivå kostat över 1 miljon kronor. SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en indelning som har skapats av SCB. Antalet SAMS‑områden uppgår till cirka 9 200.

171

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

	4	Förortskommuner till	Kommuner där mer än 50 pro-	22	Höör, Timrå
		större städer	cent av nattbefolkningen pendlar
			till arbetet i en annan kommun.
			Det vanligaste utpendlingsmålet
			ska vara någon av de större stä-
			derna i grupp 3.
	5	Pendlingskommuner	Kommuner där mer än 40 pro-	51	Tjörn, Sigtuna
			cent av nattbefolkningen pendlar
			till en annan kommun.
	6	Turist- och besöksnä-	Kommuner där antalet gästnätter	20	Gotland, Åre
		ringskommuner	på hotell, vandrarhem och cam-
			pingar överstiger 21 per invå-
			nare eller där antalet fritidshus
			överstiger 0,20 per invånare.
	7	Varuproducerande	Kommuner där 34 procent eller	54	Gnosjö, Perstorp
		kommuner	mer av nattbefolkningen mellan
			16 och 64 år är sysselsatta inom
			tillverkning och utvinning,
			energi och miljö samt byggverk-
			samhet (SNI2007).
	8	Glesbygdskommuner	Kommuner med en tätortsgrad	20	Sollefteå, Övertor-
			understigande 70 procent och		neå
			mindre än åtta invånare per
			kvadratkilometer.
	9	Kommuner i tätbefol-	Kommuner med mer än 300 000	35	Lidköping, Katrine-
		kad region	personer inom en radie på 112,5		holm
			km.
	10	Kommuner i glesbe-	Kommuner med mindre än	16	Sunne, Kiruna
		folkad region	300 000 personer inom en radie
			på 112,5 km.
		Totalt		290

Not: Indelningen är sekventiell i så måtto att först kontrolleras om kommunen tillhör grupp 1, därefter grupp 2 etc.

Källor: Anpassad från SKL (2010, 2016)

3.2.1 Bredbandsdata (per kommun)

Tabell3-2gerenöversiktöverdebredbandsdatasomanväntsistudien.Notera att PTS bredbandskartläggning innehåller statistik såväl för flerår somför fler variabler. Dock är statistiken från 2009 och tidigare inte jämförbar med åren 2010–2015 och har därför exkluderats. Från och med 2015 mäter dessutom PTS tillgång till bredband som en andel av hushållen istället för som andel av befolkningensomtidigare,varförjämförbarheten2015ochtidigareårförsäm- ras. Vidare finns statistik om tillgång till bredband om minst 1 Mbps respek- tive 3 Mbps, men tillgången är nästan 100 % för den relevanta perioden och uppvisar därför inte tillräcklig variabilitet för en statistisk analys. Dessutom finns statistik om tillgång till bredband om minst 30 Mbps men denna inklu- derar alltför få år för att kunna generera statistiskt säkerställda resultat.

172

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell 3-2 Bredbandsdata (per kommun)

Variabel	Namn i	År	Källa	Referens
	modeller
Tillgång till bred-	mb	2010–	Post- och telestyrelsen, PTS	PTS (2016)
band om minst 10		2014	Bredbandskartläggning 2015,
Mbps (% av folk-			tabellbilaga
mängden)
Tillgång till bred-	mb100	2010–	Post- och telestyrelsen, PTS	PTS (2016)
band om minst 10		2014	Bredbandskartläggning 2015,
Mbps (% av arbets-			tabellbilaga
ställen)
Tillgång till bred-	mbwork-	2010–	Post- och telestyrelsen, PTS	PTS (2016)
band om minst 100	place	2014	Bredbandskartläggning 2015,
Mbps (% av folk-			tabellbilaga
mängden)
Tillgång till bred-	mb100	2010–	Post- och telestyrelsen, PTS	PTS (2016)
band om minst 100	workplace	2014	Bredbandskartläggning 2015,
Mbps (% av arbets-			tabellbilaga
ställen)
Mobil surfhastighet	mbspeed	2010–	Bredbandskollens Mobil surf-	Bredbands-
nedladdning (genom-		2014	hastighet 2015 tabellbilaga	kollen (n.d.)
snitt år) (Mbps)
Mobil taltelefoni	coverage	2013–	PTS	PTS
täckningsdata		2015

Källor: PTS (2016), Bredbandskollen (n.d.) samt data tillhandahållna av PTS

Det kan också noteras att Bredbandskollen även mäter hastigheter för fasta bredbandsförbindelser. Den geografiska positioneringen är dock (till skillnad från för mobila surfhastigheter som använder mobilernas positionering) inte tillräckligt tillförlitlig för att använda på kommunal nivå18. För mer informa- tion om PTS och Bredbandskollens metodik för insamling av data se exem- pelvis Davidsson (2015) och Ingman (2016).

I bilaga B visas några tabeller och figurer med fördjupad information om de brandbandsdata som använts i studien

3.2.2 Övriga data (per kommun)

Gällande övriga data sökte vi en mix av relevanta ekonomiska, sociala och miljömässiga effektvariabler, samt ett antal relevanta demografiska och andra kontrollvariabler. Alla dessa stod inte att finna fritt tillgängliga. Exempelvis lyckades vi inte finna data om sjuk- och hälsovård på kommunal nivå.

18 Personlig kommunikation med Bredbandskollen.

173

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell 3-3 Övriga data per kommun

Variabel	Namn i	År	Källa	Referens
	modeller
Folkmängd (slutet	Pop	2000–2015	SCB	http://www.scb.se/sv_/Hitta-sta-
på året)				tistik/Statistik-efter-amne/Be-
				folkning/Befolkningens-sam-
				mansattning/Befolkningssta-
				tistik/?fi-
				gure=116442#c_li_26051
Förvärvsarbetande		2004–2014	SCB	http://www.statistikdataba-
dagbefolkning (16+				sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START
år)				__AM__AM0207__AM0207K/
				DagSektAldK/?rxid=c402c47e-
				18bd-4a21-ae7f-9af92b0067d6
Lönesumma dagbe-		2005–2014	SCB	http://www.statistikdataba-
folkning				sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START
				__AM__AM0302__AM0302A/L
				SUMkommun/?rxid=1785e245-
				fa57-446e-b505-31b79358d1ce
Genomsnittlig årslön	Avgsal	2005–2014	SCB	(beräknad)
(beräknad): löne-
summa/förvärvsar-
betande dagbefolk-
ning
Lönesumma nattbe-		2005–2014	SCB	http://www.statistikdataba-
folkning				sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START
				__AM__AM0302__AM0302A/L
				SUMkommun/?rxid=1785e245-
				fa57-446e-b505-31b79358d1ce
Utbildningsnivå 16–	grad_	2000–2014	SCB	http://www.statistikdataba-
74 år (2000–2014)	100			sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START
				__UF__UF0506/Utbildning/?rxi
				d=c5399373-ece5-4779-972f-
				a08971673cbd
Antal arbetsställen	work-	2007–2014	SCB via	Post- och telestyrelsen, PTS
	places		PTS	Bredbandskartläggning 2015, ta-
				bellbilaga (PTS, 2016)
Antal aktiebolag,	Total	2000–2015	Bolags-	http://www.bolagsver-
bankaktiebolag, en-	m.fl.		verket	ket.se/be/sok/etjanster/sta-
skilda näringsidkare,				tistik/statistik-1.3538 och
handelsbolag och				http://www.bolagsver-
kommanditbolag,				ket.se/be/sok/etjanster/sta-
samt summan av				tistik/statistik-1.3538
dessa
Antal nystartade fö-	startup	2007–2014	Tillväxt-	http://statistikportalen.tillvaxt-
retag			analys	analys.se/default.aspx?nocoo-
				kie=1
Anställda per nä-	totalemp	2008–2013	SCB	http://www.statistikdataba-
ringsgren (16–64 år,				sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START
dagbefolkning)				__AM__AM0208__AM0208D/
				YREG2107/?rxid=60294db6-
				ee2f-462e-b60b-b25d6487e0d4

174

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH					2016/17:RFR1
	ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Huspriser (köpeskil-	hprice	2000–2014	SCB	http://www.statistikdataba-
ling sålda småhus,				sen.scb.se/pxweb/en/ssd/START
medelvärde)				__BO__BO0501__BO0501B/Fa
				stprisSHReg-
				ionAr/?rxid=774df8e4-a187-
				489f-bbe0-
				df3bf990e978%20(2000-2014)
Betyg/resultat på	Swedish	2005–2014	Skol-	http://siris.skolverket.se/si-
nationella prov åk 9,	english		verket	ris/ris.export_stat.form?psLock-
svenska, engelska	math		SIRIS	Niva=S&pnEx-
och matematik				port=7&psAr=2012&psLan-
				Kod=&psKommunKod=&psH-
				manKod=&psMi-
				nAr=1998&psMaxAr=2015&pn
				OldExpor-
				tID=7&pnLockExp=&psNiva=S
				K&psOm-
				rade=ap9&psLockVF=11

Bruttoregionprodukt	gdpperc	2012–2013	SCB	http://www.scb.se/sv_/Hitta-sta-
per invånare och	apoita			tistik/Statistik-efter-amne/Nat-
kommun, löpande				ionalrakenskaper/Nationalra-
priser, tkr				kenskaper/Regionalra-
				kenskaper/#c_li_NR0105A
Körsträcka (mil) per	percap-	1999,	SCB/	http://extra.lansstyrel-
invånare och bil	milage,	2000,	Trafik-	sen.se/rus/Sv/statistik-och-
	carmi-	2005,	analys	data/korstrackor-och-branslefor-
	lage	2008–2015		brukning/Pages/default.aspx
Valdeltagande (%) i	partici-	2010, 2014	SCB	http://www.statistikdataba-
riksdagsval	pation			sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START
				__ME__ME0104__ME0104D/M
				E0104T4/?rxid=4c855f75-a6fb-
				47e6-a1ed-9a4a9443f4d7

Not:Merpartenavdessadatahämtadesundermars2016,förutomkörsträckor,BRPperkom- mun och valdeltagande som hämtades under juli samma år.

3.3 Metod

Metoden har varit en ekonometrisk multipel regressionsanalys. Modellen kan beskrivas enligt följande:

a)	=	+	+	+	+
	+ =	+	+ +	+	+
b)	+ =	+	+		+
		+ +	+ +		+

där:

•QoS står för den beroende variabeln (ex. BNP)

175

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	• i står för område (ex. kommun)
	• t står för tid (år)
	• Broadbandspeed är mobil nedladdningshastighet
	• CoverageandReliabilityärandelenhushålloch/ellerarbetsplatsersomhar
	tillgång till bredband om minst 10 Mbps respektive 100 Mbps
	• Z står för områdesspecifika fasta effekter
	• X står för andra demografiska, sociopolitiska och ekonomiska variabler.
	Notera att ett flertal av effektvariablerna omvandlats till logaritmer.
	Modell a) testar påverkan av mobila datahastigheter och täckningsgrad för
	fast bredband om 10 Mbps och 100 Mbps, men modell b) har ett års eftersläp-
	ning i den fasta täckningsgraden.
	Mot bakgrund av datamängden med tvärsnittsbaserade tidsserier så kan de
	statistiska uppskattningarna ha utelämnade variabler vilket kan skapa sned-
	effekter (bias). Dessa snedeffekter kan bero på kommunspecifika förhållan-
	den. Därför kan de resultat som ges av enkel minstakvadratmetodanalys (or-
	dinary least square method) bero på skillnader mellan kommuner vilka är
	svåra att skilja ut och som korrelerar med både beroende och oberoende vari-
	abler. Ett vanligt sätt att kontrollera detta så kallade endogenitetsproblem är
	att använda fasta effekters eller slumpeffekters variansanalys/modell (fixed ef-
	fects/random effects model). En modell med fasta effekter konstanthåller de
	genomsnittliga värdena av varje enhet (i detta fall kommuner). I en slumpef-
	fektsmodell så antas all variation mellan kommuner vara slumpmässig och
	okorrelerad med de oberoende och beroende variablerna som ingår i analysen.
	För varje typ av analys genomförs ett så kallat Hausmanntest för att bedöma
	vilken grundmodell som anses bäst. I alla aktuella statistiska körningar så be-
	fannsdenfasta effektmodellen varaöverlägsen,varförresultatennedanendast
	är baserade på den fasta effektmodellen.
	Den fasta effektmodellen kan bättre hantera skillnader mellan kommuner
	men det kan även finnas systematiska skillnader inom en kommun. Till exem-
	pel kan kvaliteten på en bredbandsanslutning vara beroende på en tidsfaktor –
	hur länge bredbandsanslutningen har funnits eller vilket år den upprättades.
	För att kontrollera tidsberoende variation har en så kallad dummyvariabel för
	tid (t) införts i vissa statistiska körningar. Dessa körningar med tidsdummy
	antar att det finns systematiska skillnader mellan kommuner för olika år. Ge-
	nom att kontrollera för tid har därmed analysen reducerat problem med tids-
	beroende former av utelämnade variabler.
	Modellen har även testats genom ett så kallat Breush-Pagan Lagrange mul-
	tiplier-test (LM) för att tillförsäkra att modellerna saknar heteroskedasticitet.
	Dess motsats, homoskedasticitet, innebär att en sekvens av slumpmässiga va-
	riabler har samma varians, dvs. att ingen snedvridande tendens föreligger i
	datamaterialet.

176

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

3.4 Resultat och analys

Resultaten redogörs för nedan under rubrikerna Sociala/samhälleliga effekter, Ekonomiska effekter och Miljömässiga effekter. Notera att mycket statistik, formler och regressionsresultat återfinns i bilagan.

3.4.1 Sociala/samhälleliga effekter: studieresultat och politiskt deltagande

3.4.1.1 Studieresultat

Somindikeratsiavsnitt2.4.4såvisarlitteraturenpåblandadeeffekteravbred- band på utbildningsresultat, som indikerat av resultaten för årskurs 9 på de nationella proven i engelska, svenska och matematik, enligt nedanstående ek- vation.19

a.	=	+	+ +	+	+	+ +
b.	=	+	+ +	+	+	+ +
där:	+		+ +		+	+

•i står för geografiskt område (kommun)

•t står för tid (år)

•Grades står för resultat på nationella prov i respektive ämne.

•Speed är mobila datahastigheter

•Coverage and Reliability är procentuell andel av befolkningen som har tillgång till en viss bredbandshastighet (minst 10 Mbps eller 100 Mbps)

•Z står för områdesspecifika fasta effekter

•X står för andra demografiska, sociopolitiska och ekonomiska variab- ler.

Grundläggande deskriptiv statistik för effektvariabler och övriga variabler vi- sas i Tabell 3-4

Tabell 3-4 Beskrivande statistik

Variabel	Beskrivning	Obs.	Medel-	Standard-	Min		Max
			värde	avvikelse
grad_100	Personer med efter-	1 740	2,47	9,98		0,01	131,50
	gymnasial utbildning
	(100-tal)
math	Resultat i matematik på	1 734	10,44	1,58		4,10	15,70
	nationellt prov

19 Av utrymmesskäl redogör vi inte för de använda ekvationerna i de följande avsnitten.

177

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

	swedish	Resultat i svenska på	1 736	12,82	0,94	8,70	15,90
		nationellt prov
	english	Resultat i engelska på	1 736	14,06	1,01	10,00	17,70
		nationellt prov
	avgsal	Genomsnittlig årslön	1 450	268 466,20	31 352,44	192 7650	446 377,00
	houseprice	Köpeskilling småhus	1 740	1 564,62	1 215,02	248,00	9 355,00
		(tkr)
	pop	Antal invånare	1 740	33 159,51	67 546,73	2 421,00	923 516,00
	log_sal	log genomsnittlig årslön	1 450	12,49	0,11	12,17	13,01
	log_hprice	log köpeskilling småhus	1 740	7,12	0,68	5,51	9,14
	log_pop	log antal invånare	1 740	9,83	0,95	7,79	13,74

Dendeskriptiva statistikenvisarattdetfinnsenkorrelationmellanexempelvis provresultat och mobila datahastigheter (se bilaga B.2.1), men att större delen av variationen uppvisas vid låga datahastigheter. Vår modell avser utreda hur mycket av denna variation som kan förklaras av just bredbandets kvalitet.

178

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell 3-5 Nationella provresultat: regressionsresultat

	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)	(9)	(10)	(11)	(12)
VARIA-	math	english	swedish	math	english	swedish	math	english	swedish	math	english	swedish
BLER

mdspeed	0,12***	0,05***	-0,05***	0,10***	0,04* -0,10*		0,08***	0,05***	-0,02**	0,04**	0,04* -0,07*
	(0,016)	(0,007)	(0,008)	(0,022)	(0,009)	(0,010)	(0,018)	(0,008)	(0,009)	(0,021)	(0,009)	(0,010)
mb	3,05***	-0,19	1,22***	2,56***	-0,67	-0,88**
	(0,548)	(0,317)	(0,381)	(0,643)	(0,427)	(0,433)
mb100		-0,08	0,30		-0,18	-0,15
		(0,213)	(0,284)		(0,202)	(0,288)
grad_100	-0,01	-0,03**	0,08***	-0,01	-0,04**	0,06***	0,03	-0,03*	0,05**	0,02	-0,03**	0,03*
	(0,026)	(0,014)	(0,026)	(0,026)	(0,014)	(0,020)	(0,029)	(0,015)	(0,022)	(0,029)	(0,015)	(0,019)
math		0,18***	-0,05***		0,17* -0,06*			0,18***	-0,03		0,17***	-0,05**
		(0,017)	(0,018)		(0,017)	(0,019)		(0,016)	(0,019)		(0,017)	(0,019)
swedish	-0,21***	0,35***		-0,23***	0,33***		-0,15***	0,35***		-0,20***	0,33***
	(0,050)	(0,031)		(0,052)	(0,034)		(0,053)	(0,031)		(0,055)	(0,034)
log_sal	-6,52***	2,51**	9,31***	-8,47***	0,64	0,22	-1,91	1,92*	10,21***	-8,11***	0,73	-0,17
	(2,211)	(1,232)	(1,275)	(2,862)	(1,722)	(1,686)	(2,052)	(1,100)	(1,163)	(2,777)	(1,708)	(1,682)
english_lag		-0,15***			-0,17***			-0,16***			-0,16***
		(0,032)			(0,031)			(0,031)			(0,032)
log_hprice	-0,16	-0,16	-0,47	-0,19	-0,20	-0,61*	-0,10	-0,14	-0,42	-0,20	-0,17	-0,60*
	(0,561)	(0,353)	(0,342)	(0,561)	(0,358)	(0,329)	(0,591)	(0,356)	(0,328)	(0,584)	(0,359)	(0,327)
log_pop	-6,04*	-0,41	3,61	-5,51*	0,03	5,44**	-8,03**	-0,01	1,42	-5,55*	0,40	4,86**
	(3,354)	(2,134)	(2,261)	(3,300)	(2,109)	(2,257)	(3,444)	(2,078)	(2,132)	(3,297)	(2,085)	(2,142)
english	0,66***		0,44***	0,66***		0,39***	0,65***		0,43***	0,64***		0,38***
	(0,063)		(0,043)	(0,063)		(0,042)	(0,063)		(0,042)	(0,063)		(0,041)
math_lag	-0,26***			-0,25***			-0,28***			-0,25***
	(0,037)			(0,039)			(0,037)			(0,039)
swe-			-0,16***			-0,18***			-0,12***			-0,17***
dish_lag
			(0,033)			(0,031)			(0,031)			(0,030)
t				0,12	0,12*	0,52***				0,29***	0,06	0,44***
				(0,110)	(0,068)	(0,060)				(0,094)	(0,055)	(0,054)
mb_lag							3,02***	0,13	-0,47	2,36***	0,00	-1,37***
							(0,639)	(0,327)	(0,358)	(0,654)	(0,355)	(0,368)
mb100_lag							0,78*	-0,17	-1,24***	0,98**	-0,12	-0,76***
							(0,404)	(0,231)	(0,245)	(0,416)	(0,231)	(0,236)
Constant	145,42**	-16,42	-	163,97**	2,37	-46,64	106,38**	-13,29	-	157,85**	-2,57	-34,89
	*		140,47***	*			*		129,12***	*
	(37,080)	(21,588)	(25,373)	(43,015)	(25,750) (29,026)		(37,607)	(21,420)	(24,287)	(42,885)	(25,318) (28,199)

Observat-	1 439	1 441	1 440	1 439	1 441	1 440	1 439	1 441	1 440	1 439	1 441	1 440
ions
R-squared	0,429	0,547	0,394	0,430	0,550	0,447	0,428	0,548	0,409	0,435	0,548	0,462
Number	290	290	290	290	290	290	290	290	290	290	290	290
of ar

Not: (1)–(6) är regressioner för modell a och (7)–(12) för modell b. Regressionerna (4)–(6) och(10)–(12)kontrollerarförtid.Robusta standardfel inomparentes***p<0,01,**p<0,05, * p<0,1. Number of ar = antal geografiska områden, i denna och alla nedanstående tabeller.

179

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Resultaten pekar i olika riktningar:
	• Kvaliteten på det mobila bredbandet är positivt associerad med resultaten
	i engelska och matematik, men negativ för svenska.
	• Tillgång till fast bredband om minst 10 Mbps är positivt associerad för
	matematik, oklara eller icke-signifikanta för engelska, och initialt positiva
	för svenska. När man kontrollerar för tid så upphör det positiva sambandet
	för svenska, men blir efter en tidsförskjutning om ett år ett negativt sam-
	band.
	• Tillgång till höghastighetsbredband (över 100 Mbps) tenderar att inte ge
	signifikanta samband. Efter ett års tidsförskjutning finner man dock ett ne-
	gativt samband med svenska, och vissa positiva samband för matematik.
	Vi testade också modellen för olika kommuntyper (se bilaga Tabell B-4). Re-
	sultaten visade bland annat att mobila bredbandshastigheter tenderar att över-
	lag påverka storstäder och större städer mindre positivt än övriga kommuner.
	Sammanfattningsvis bekräftar modellen att bredband och högre kvalitet på
	bredband inte nödvändigtvis är positivt för utbildning, åtminstone inte mätt
	som nationella provresultat. Speciellt verkar kvaliteten på bredbandet (inte
	minst det mobila bredbandet) vara negativt associerad med elevernas resultat
	isvenska.Enhypotesskullekunnavaraattelevernaanvändermobiltbredband
	för privata och icke-utbildningsrelaterade aktiviteter, och då ägnar mycket av
	sin tid till konsumtion av innehåll på engelska (somockså påverkas positivt av
	mobilt bredband). Detta förklarar dock inte de positiva resultaten vad gäller
	matematik. Att höghastighetsbredband i de flesta fall inte påverkar resultaten
	kan tyda på att användningen av applikationer som fordrar höga hastigheter är
	marginell på skolorna. Mer djuplodande forskning krävs dock för tydligare
	slutsatser och förklaringar till ovanstående resultat.

3.4.1.2 Politiskt deltagande

Tidigare forskning har visat att Internet fungerar som en plattform för större politiskt och samhälleligt engagemang, men det finns ganska lite evidens för detta. En hypotes är att bredbandsanvändning ökar det samhälleliga engage- manget, exempelvis genom att röstdeltagandet höjs. En anledning till att bred- band kan öka det samhälleliga engagemanget är att bredband genom Internet medger ett ökat och mer omedelbart nyhetsutbud och nyhetskonsumtion, vil- ket gör att de politiska frågorna ökar i betydelse för medborgarna. Nedan (se avsnitt B.2.1.2) testas bredbandshastigheters relation till valdeltagande (i riks- dagsvalen).

Trots ganska få observationer (två riksdagsval – 2010 och 2014) finner vi ett signifikant samband mellan framförallt tillgång till bredband med hastig- heter om minst 10 Mbps och valdeltagande. Även om fortsatt forskning behö- ver utreda alternativa tolkningar och modeller för detta samband, pekar vår studie i riktning mot att bredband kan ha en positiv effekt på demokrati och samhälleligt engagemang.

180

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

3.4.2 Ekonomiska effekter

3.4.2.1 Påverkan på bruttoregionprodukt (BRP)

Som visats tidigare påvisar litteraturen ett tydligt icke-linjärt samband mellan bredbandochBNP.Vårhypotesvardärförattettsådantsambandskullekunna påvisas även för bredbandshastigheter på kommunal nivå. Eftersom vi endast hade tillgång till kommunal BRP-statistik för två år (2012–2013) antog vi att det skulle bli svårt att finna en statistiskt säkerställd effekt, men att resultaten är värda att redogöra för i vilket fall.

Vad gäller täckningsgrad användes arbetsställen istället för befolkning ef- tersom detta mått bedömdes vara mer relevant för påverkan på BRP. Korrela- tionen mellan täckningsgrad för arbetsställen och för befolkning är dock mycket stark (Tabell B-2) varför det senare valet har mindre betydelse.

Tabell 3-6 Deskriptiv statistik: kommunal BRP

Variabel	Förklaring	Antal	Medel-	Standard-	Min	Max
		obs.	värde	avvikelse
gdppercapita	Kommunal BRP per inv.	580	297,49	125,36	119	1245
log_gdp	Log. dito	580	5,63	0,34	4,78	7,13

Tabell 3-7 Estimering av modellerna a och b på kommunal BRP per in- vånare och för olika kommunkategorier

	(1)	(2)	(3)	(4)
Variabler	log_gdp	log_gdp	log_gdp	log_gdp

mdspeed	0,00	0,00	–0,01	0,01
	(0,004)	(0,003)	(0,005)	(0,004)
mdworkplace	0,06		–0,61	0,07
	(0,043)		(0,395)	(0,046)
md100workplace	–0,01		0,03	–0,01
	(0,044)		(0,210)	(0,046)
log_sal	0,17	0,11	2,77***	0,07
	(0,667)	(0,686)	(0,829)	(0,682)
log_hprice	0,00	0,00	0,19	0,00
	(0,055)	(0,062)	(0,194)	(0,056)
log_pop	–1,20**	–1,36**	–0,45	–1,32**
	(0,590)	(0,620)	(1,459)	(0,629)
log_total	0,12	0,07	1,83*	0,05
	(0,350)	(0,336)	(1,048)	(0,361)
grad_100	0,01	0,01	0,01	0,03
	(0,008)	(0,008)	(0,009)	(0,024)
t	–0,01	–0,00	–0,05*	–0,02
	(0,018)	(0,015)	(0,026)	(0,020)

181

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	mdworkplace_lag		–0,03
			(0,043)
	md100workplace_lag		0,04
			(0,064)
	Constant	14,46	17,06	–40,91*	17,06
		(11 000)	(11 750)	(23 889)	(11 443)
	Observations	580	580	68	512
	R-squared	0,045	0,042	0,493	0,044
	Number of ar	290	290	34	256

Noter: Robusta standardfel inom parantes*** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

(1) = Modell a alla kommuner, (2) = Modell b, alla kommuner, (3) = Modell a, större städer,

(4) = Modell a, kommuner som inte är större städer.

Regressionerna visar inga säkerställda samband, vilket inte heller var att vänta på grund av det begränsade antalet observationer.

3.4.2.2 Påverkan på företagande

Litteraturen har i allmänhet visat på att tillgången till bredband i en region är positiv för antalet företag och arbetsställen, samt även för nyföretagande (av- snitt 2.5.8). Vi testade detta i vår modell, såväl för det totala antalet företag som för antalet nystartade företag (Tabell 3-8) och såväl för arbetsställen (Ta- bell 3-9) som för olika kommunkategorier (se bilaga B.2.2.2).

Tabell 0-1 Antal företag och nystartade företag: regressioner

	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)
Variabler	log_start-	log_to-	log_start-	log_to-	log_start- log_to- log_start-			log_to-
	up	tal	up	tal	up	tal	up	tal
mdspeed	0,00	0,00	0,00	–	0,00	–0,00	0,00*	–
				0,00**				0,00**
				*				*
	(0,002)	(0,000)	(0,002)	(0,000)	(0,002)	(0,000)	(0,002)	(0,000)
mdworkplace	–0,02	0,08**	0,05	–0,00
		*
	(0,058)	(0,009)	(0,079)	(0,009)
md100workplace	0,06	0,05**	0,08	0,02**
		*
	(0,060)	(0,012)	(0,060)	(0,012)
log_sal	–0,81***	0,46**	–0,47	0,07	–0,93***	0,67**	–0,46	0,08
		*				*
	(0,313)	(0,053)	(0,386)	(0,055)	(0,241)	(0,049)	(0,382)	(0,056)
log_hprice	0,17***	0,02**	0,18***	0,02*	0,19***	0,03**	0,20***	0,02*
	(0,063)	(0,011)	(0,063)	(0,009)	(0,063)	(0,011)	(0,064)	(0,009)
log_pop	1,12**	0,65**	1,05**	0,73**	1,16***	0,57**	1,03**	0,74**
		*		*		*		*
	(0,458)	(0,127)	(0,441)	(0,129)	(0,444)	(0,132)	(0,431)	(0,130)

182

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH									2016/17:RFR1
		ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR					BILAGA

grad_100	–0,00	0,00	–0,00	0,00	–0,00	0,00	–0,00	0,00
	(0,004)	(0,001)	(0,004)	(0,001)	(0,004)	(0,001)	(0,004)	(0,001)
t			–0,02	0,02**			–0,02	0,02**
				*				*
			(0,015)	(0,002)			(0,012)	(0,001)
mdwork-					0,03	0,06**	0,08	0,00
place_lag						*
					(0,056)	(0,011)	(0,062)	(0,010)
md100work-					–0,13**	–	–0,14**	0,00
place_lag						0,02**
					(0,053)	(0,010)	(0,055)	(0,009)
Constant	2,64	–	–0,84	–1,01	3,50	–	–0,87	–1,24
		5,04**				6,78**
		*				*
	(4,976)	(1,572)	(5,920)	(1,602)	(4,789)	(1,663)	(5,846)	(1,641)
Observations	1 450	1 450	1 450	1 450	1 450	1 450	1 450	1 450
R-squared	0,033	0,789	0,035	0,827	0,036	0,766	0,040	0,826
Number of ar	290	290	290	290	290	290	290	290

Noter: Robusta standardfel inom parantes*** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1. Analogt med tidi- gare regressioner är (1)–(4) = Modell a, där (3)–(4) kontrollerar för tid och (5)–(8) = Modell b, där (7)–(8) kontrollerar för tid.

Regressionerna visar följande:

•Mobila bredbandshastigheter tycks inte vara associerade med antalet före- tag eller nyföretagande. Däremot finns ett svagt men robust samband med antal arbetsställen (1 Mbps är associerat med 1 % fler arbetsställen).

•Tillgång till bredbandshastigheter om mer än 10 Mbps är positivt associe- rad med antal företag, men sambandet försvinner om man korrigerar för tidseffekter. Det finns också ett positivt och ganska starkt samband med antal arbetsställen.

•Effekterna av tillgång till bredbandshastigheter om mer än 100 Mbps är blandade, ibland positiva ibland negativa. Efter ett år visas dock en positiv effekt på antal arbetsställen.

•Få säkerställda samband med nyföretagande påvisas, utom för tillgång till bredbandshastigheterommerän100Mbps,ochdåärdeförvånansvärtnog negativa.

•Regressioner där hänsyn togs till kommuntyp (Tabell B-9) visar likaledes motstridiga resultat.

•Sammantaget tycks det finnas ett positivt samband mellan tillgång till bredband medhögahastigheter(specielltförbredbandomminst10Mbps) och antal företag och arbetsställen, men resultaten är inte helt entydiga.

183

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell 3-9 Regressioner: arbetsställen

	(1)	(2)
VARIABLER	log_workplaces	log_workplaces

mdspeed	0,01***	0,01***
	(0,001)	(0,001)
mdworkplace	0,08***
	(0,021)
md100workplace	–0,06**
	(0,028)
log_sal	–0,10	–0,09
	(0,126)	(0,124)
log_hprice	0,05**	0,04*
	(0,021)	(0,022)
log_pop	–0,06
	(0,164)
log_total	–0,36***	–0,39***
	(0,091)	(0,084)
grad_100	–0,01***	–0,01**
	(0,003)	(0,003)
t	–0,02***	–0,01**
	(0,005)	(0,004)
md100workplace_lag		0,09***
		(0,024)
mdworkplace_lag		0,05***
		(0,017)
log_workplaces
Constant	11,89***	11,45***
	(2,064)	(1,622)
Observations	1 445	1 445
R-squared	0,276	0,282
Number of ar	289	289

Not: Robusta standardfel inom parentes. *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

3.4.2.3 Sysselsättning

Enligt litteraturen (avsnitt 2.5.4) är effekterna av bredband på sysselsättning blandade eftersom det finns motverkande orsakssamband. (I allmänhet leder produktivitetsvinster till minskad sysselsättning och innovation till ökad dito.) Bredbandsutbyggnad ger dock temporära positiva effekter på sysselsättning. Flera studier, men inte alla, visar på en positiv effekt av bredbandsanvändning

184

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

på sysselsättning. Sysselsättningseffekterna är, enligt viss forskning, mer po- sitiva i tjänstesektorer och för kompetent (högutbildad) arbetskraft. Vissa stu- dier tyder på att de positiva effekterna är tydligast i storstadsområdenas peri- feri, och negativa i glesbygden.

Vi undersökte effekterna av bredbandskvalitet på antal arbetstillfällen, to- talt och för olika sektorer av ekonomin. Vi hade velat undersöka påverkan på olika kategorier av arbeten, och utbildningsnivå, men det fanns inte statistik av tillräckligt god kvalitet på kommunnivå för detta ändamål. De undersökta variablerna visas i Tabell 3-10.

Tabell 3-10 Sysselsättning: beskrivande statistik

Variabel (i	Beskrivning (och	# obs.	Medel-	Standard-	Min	Max
modell)	näringsgrenskod)		värde	avvikelse
agri	A jordbruk, skogs-	1 740	120,02	107,81	0	763
	bruk och fiske
business	M+N företagstjänster	1 740	1 504,67	6 896,24	9	113 324
commerce	G handel	1 740	1 764,20	4 963,16	42	72 420
construction	F byggverksamhet	1 740	915,04	1 752,11	21	23 113
culture	R+S+T+U kulturella	1 740	514,91	1 915,51	17	31 623
	och personliga tjäns-
	ter m.m.
education	P utbildning	1 740	1 538,53	3 464,61	77	48 326
energy	D+E energiförsörj-	1 740	152,84	351,76	0	4 086
	ning; miljöverksam-
	het
health	Q vård och omsorg;	1 740	2 382,93	4 686,13	139	54 610
	sociala tjänster
ict	J information och	1 740	546,18	3 749,03	0	64 910
	kommunikation
insurance	K finans- och försäk-	1 740	304,34	2 420,75	1	41 952
	ringsverksamhet
manufacture	B+C tillverkning och	1 740	1 999,26	3 361,94	13	43 733
	utvinning
public defence	O offentlig förvalt-	1 740	835,37	2 780,04	0	41 808
	ning och försvar
real estate	L fastighetsverksam-	1 740	206,08	672,51	1	10 068
	het
tourism	I hotell- och restau-	1 740	438,42	1 715,96	1	30 306
	rangverksamhet
transport	H transport och ma-	1 740	711,19	1 960,38	18	22 960
	gasinering
unknown	00 okänd verksamhet	1 740	84,27	182,37	1	2 873
totalemp	Totalt (summering av	1 740	15 522,9	45 883,64	592	699 662
	ovan)

185

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Överlag så finner vi ingen positiv påverkan på sysselsättning. Däremot visar
	regressionerna på ett signifikant negativt samband mellan tillgång till bred-
	bandshastigheter om minst 10 Mbps och total sysselsättning (cirka 0,04 %),
	som visade sig vara något starkare utanför storstäder och större städer än i
	dessa.En möjlighypotesäratt okvalificeradejobbförsvinneri högreutsträck-
	ning som en följd av digitaliseringen (för vilken i sin tur bredband är en förut-
	sättning).Vigenomfördeenprincipalkomponentanalys(principal component)
	för att gruppera näringsgrenarna för att finna om vissa av dem var starkt kor-
	relerade,ochfanndåtvåkomponenter(pc1ochpc2iregressionerna), motsva-
	rande en kombinerad jordbruks- och tillverkningssektor å ena sidan (pc1) och
	entjänstesektoråandrasidan(pc2).Emellertidmedfördedennafinarekalibre-
	ring inga ytterligare starkare resultat. Se nedan för delresultat från regression-
	erna. För mer fullständiga tabeller se bilaga B.2.2.3.

Tabell 3-11 Sysselsättning: del av regression

	(5)	(6)	(7)	(8)
VARIABLES	pc1	pc2	log_ict	log_totalemp
mdspeed	0,00	–0,00	–0,00	–0,00***
	(0,003)	(0,003)	(0,004)	(0,000)
mdworkplace	–0,15**	–0,11	–0,05	–0,04***
	(0,066)	(0,077)	(0,142)	(0,012)
md100workplace	–0,03	–0,01	–0,14	0,00
	(0,051)	(0,107)	(0,130)	(0,020)
log_sal	0,40*	0,12	0,65	0,23***
	(0,214)	(0,324)	(0,789)	(0,084)
log_hprice	0,06	0,04	–0,26**	0,03**
	(0,038)	(0,049)	(0,130)	(0,012)
log_pop	2,66***	–0,98	1,74	0,84***
	(0,782)	(0,977)	(1,138)	(0,135)
log_total	–0,08	0,21	1,39**	0,15*
	(0,193)	(0,291)	(0,588)	(0,076)
t	0,02*	0,01	–0,03	0,00
	(0,010)	(0,019)	(0,032)	(0,003)
mdworkplace_lag
workplaces
md100workplace_lag
Constant	–30,94***	6,35	–29,39**	–3,58***
	(8,054)	(9,463)	(12,754)	(1,350)
Observations	1 160	1 160	1 429	1 160
R-squared	0,145	0,008	0,037	0,250
Number of ar	290	290	289	290

Not: Robusta standardfel inom parentes, *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

186

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

3.4.2.4 Påverkan på bostadspriser

Allt annat lika borde tillgång till bättre bredband ha en positiv påverkan på bostadspriser (avsnitt 2.5.10). Vår studie (bilaga B.2.2.4) visar ett signifikant men svagt samband mellan mobila datahastigheter och bostadspriser, främst i storstäder och större städer, men förvånande nog inga starka samband mellan tillgång till högshastighetsbredband och bostadspriser.

3.4.2.5 Inkomstnivåer

Regressionerna i bilaga B.2.2.5 visar ett svagt negativt samband för inkomst- nivåer och tillgång till bredband om minst 10 Mbps utanför de större städerna ochettpositivt sambandförbredbandom minst 100Mbpsi de störrestäderna. Detta resultat synes vara i linje med tidigare forskning som säger att bredband och digitalisering utarmar yrken som inte kräver kvalificerad (och sämre be- tald) arbetskraft (främst i landsbygd) och stimulerar yrken som kräver mer kvalificerad arbetskraft (som finns i större utsträckning i städerna).

3.4.3 Miljömässiga effekter: personbilstransporter

Tidigare forskning (se avsnitt 2.3) har försökt analysera miljöeffekter av bred- band, ofta i form av påverkan på personbilstransporter (och därmed klimatpå- verkan) som följer av distansarbete. Vissa studier pekar i en sådan riktning, och att effekterna i så fall är större bland individer som arbetar i tjänstesektorn som främst är lokaliserad i tätbefolkade områden. Vi har i denna studie sökt verifiera detta (se Tabell 3-12).

Regressionerna visar ett tydligt (positivt) men svagt samband mellan mo- bildatahastighet och bilkörning. Bättre mobilt Internet leder alltså till mer bil- körning på marginalen. Detta kompenseras mer än väl av att tillgång till bred- band om mer än 10 Mbps visar ett mycket starkare negativt samband med bil- körning, vilket dock bara är signifikant utanför de större städerna (Tabell B-15). I de större städerna har istället tillgång till höghastighetsbredband om mer än 100 Mbps en signifikant och ännu större negativ effekt på antal kör- sträckor per invånare. Man skulle då kunna spekulera i att denna effekt på bil- körning för höghastighetsbredband (mer än 100 Mbps) kan komma att uppstå också när tillgången ökar utanför de större städerna.

187

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell 3-12 Person- och bilkilometer: regressioner

	(1)	(2)	(3)	(4)
VARIABLER	carmilage	carmilage	percapmilage	percapmilage

mdspeed	1.69***	1.99***	0.82***	1.09***
	(0.252)	(0.228)	(0.242)	(0.181)
mb	–32.77***		–19.80***
	(8.314)		(7.260)
mb100	–2.60		0.28
	(7.463)		(7.364)
log_sal	–18.88	–27.06	15.74	17.29
	(38.377)	(39.941)	(30.342)	(30.970)
log_hprice	2.74	2.67	4.94	5.12
	(9.251)	(9.084)	(8.562)	(8.339)
log_pop	–116.74*		–379.77***	–372.26***
	(61.031)		(61.383)	(59.101)
log_total	–54.78*	–81.16***	–8.47	–9.81
	(29.109)	(26.108)	(29.823)	(29.817)
grad_100	–0.24	–0.95	–1.06	–1.11
	(1.300)	(1.285)	(2.503)	(2.495)
log_workplaces	–41.73***	–43.59***	–50.07***	–52.85***
	(9.503)	(9.621)	(9.395)	(10.660)
t	–14.60***	–15.75***	–1.36	–2.62**
	(1.562)	(1.367)	(1.642)	(1.214)
mb_lag		–19.36**		–10.28
		(8.747)		(9.137)
mb100_lag		–2.98		0.99
		(5.653)		(6.145)
Constant	3,528.51***	2,694.19***	4,732.16***	4,673.50***
	(668.525)	(490.066)	(683.089)	(648.090)
Observations	1,445	1,445	1,445	1,445
R-squared	0.727	0.723	0.132	0.129
Number of ar	289	289	289	289

Not: Robusta standardfel inom parentes*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

(1) och (2) gäller körsträcka (antal mil) per bil. (3) och (4) gäller körsträcka (antal mil) per invånare. (1) och (3) testar modell a). (2) och (4) testar modell b).

3.5 En not om mobil taltelefonitäckning

Ambitionen för denna studie har varit att testa konsekvenser av mobil taltele- fonitäckning. Genom PTS försorg har vi erhållit data om mobil yttäckning för alla Sveriges kommuner för åren 2013–2015. Tyvärr har inte dessa data varit

188

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

tillräckliga för att kunna genomföra rigorösa ekonometriska tester. Skälen är följande: (1) Data för 2013 är inte jämförbara med 2014–2015, vilket innebär att vi bara har två års observationer tillgängliga, som dessutom inte går till- räckligtlångtillbakaitiden(dåeffektvariablernaiallmänhetärföråren2010– 2014). (2) Variabiliteten bland kommunerna är för låg (en stor andel av kom- munerna har nästan 100 % mobil yttäckning). (3) Det är svårt att generera hy- poteser pga. bristen på tidigare forskning.

3.6 Slutsatser

Dettaavsnittharsöktattkvantitativtutredakonsekvenseravengodrespektive bristfällig it-infrastruktur för olika utvecklingsalternativ för den svenska it-in- frastrukturen, med fokus på bredbandshastigheter. Avsnittet fokuserar på kon- sekvenseravökadebredbandshastigheterpålivskvalitet–viaekonomiska,so- ciala och miljömässiga indikatorer som BNP, inkomster, sysselsättning, före- tagande, utbildningsnivå, studieresultat och bilkörning. Nedan sammanfattas de viktigaste säkerställda sambanden mellan (tillgång till) högre bredbands- hastigheter och dessa variabler.

•Bättre bredband är associerat med såväl positiva som negativa samband med utbildning indikerat genom skolelevers resultat på nationella prov. I allmänhet påvisas en positiv relation mellan bredbandshastighet och mate- matik samt en negativ relation med svenska. För mobilt bredband finns också en positiv relation med engelska, medan tillgång till bredbandshas- tigheter över 10 och 100 Mbps har mer oklar relation till svenska resultat. De positiva sambanden med mobila bredbandshastigheter verkar vara större utanför de större städerna (och de negativa effekterna mindre).

•Studien finner ett signifikant samband mellan framförallt tillgång till bred- band med hastigheter om minst 10 Mbps och valdeltagande. Bredband kan ha en positiv relation till demokrati och samhälleligt engagemang, och framtida forskning bör utreda dessa frågor närmare.

•Vifinneringetsignifikantsambandmellanbredbandskvalitetochkommu- nal bruttoregionprodukt (BRP) – troligen pga. begränsad datatillgång.

•Det finns ett visst positivt samband mellan tillgång till bredband med höga hastigheter (speciellt för bredband om minst 10 Mbps) och antal företag och arbetsställen, samt även mellan mobila datahastigheter och antal ar- betsställen i en kommun.

•Vi fann överlag ingen positiv påverkan på sysselsättning. Däremot visar regressionernapåettsignifikantnegativtsambandmellantillgångtillbred- bandshastigheteromminst10Mbpsochtotalsysselsättningspecielltutan- för de större städerna, möjligen som ett resultat av att okvalificerade jobb försvinner utanför större städer.

•Vi fann ett svagt men signifikant samband mellan mobila datahastigheter och bostadspriser, främst i storstäder, men förvånande nog inga starka samband mellan tillgång till höghastighetsbredband och bostadspriser.

189

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	• Regressionerna visar ett svagt negativt samband mellan lönenivåer och
	tillgång till bredband om minst 10 Mbps utanför de större städerna och ett
	positivt samband för bredband om minst 100 Mbps i de större städerna,
	kanskesomettresultatavenförskjutningmotmerkvalificeradarbetskraft,
	främst i större städer.
	• Slutligen fann vi ett svagt men tydligt (positivt) samband mellan mobilda-
	tahastighet och bilkörning (antal personkilometer), men att det kompen-
	seras mer än väl av att tillgång till bredband om mer än 10 Mbps visar ett
	mycket starkare negativt samband med bilkörning, vilket dock bara är sig-
	nifikant utanför de större städerna. I de större städerna och storstäder har
	istället tillgång till höghastighetsbredband om mer än 100 Mbps en signi-
	fikant och ännu större negativ effekt på på körsträckor per invånare. Man
	skulle kunna spekulera i att denna effekt på bilkörning för höghastighets-
	bredband (mer än 100 Mbps) kan komma att uppstå också när tillgången
	ökar utanför de större städerna.

190

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

4 Konsekvenser av bredbandshastighet: internationell studie

StudienutgårfrånendatabasavOECD-ochEU-länderiettantaldimensioner, såsom utbildning, investeringar, företagande, arbetskraft och huspriser för att approximera ekonomiskt och socialt välstånd. I den ekonometriska skatt- ningenärdessavariablerberoende(effektvariabler),därdeoberoende(orsaks- variablerna) är bredbandshastighet och bredbandsaccess, med ett antal kon- trollvariablersåsomdemografiskaochekonomiskavariabler.Tidsperiodenför bredbandshastighet utgår från två datakällor med olika utfall (Akamai 2012– 2015 respektive Measurement Lab – M-Lab – 2010–2014), och effektvariab- lerna sträcker sig från 2008 till 2015 i vissa fall, mot bakgrund av att vissa effekter sker med tidsfördröjning. Effektvariablerna är baserade på statistik frånblandannatOECD,ITU,VärldsbankenochEurostat.SevidareTabell2-1 för detaljerad information, samt bilaga C.

Den använda modellen kan förkortas som

+	+ +
+	+ +

där

•QoS är den beroende variabeln (exempelvis BNP)

•Broadbandspeed är bredbandshastigheter enligt M-Lab eller Akamai

•Broadbandpenetration är bredbandspenetration i procent

•i står för område (ex. kommun)

•t står för tid (år)

•Z är demografiska variabler som inte förändras (liten variabilitet) över tid

•X är demografiska variabler som ändras över tid och för olika länder.

Som tidigare görs uppskattningar både i fasta effekters variansanalys och med minstakvadratmetodens skattningar.

Trots den omfattande datamängden och bearbetningen så är det mycket svårtattsenågonsäkerställdstatistisksignifikans.Deendavariablerdärdenna undersökning kan påvisa samband är en svagt positiv inverkan på lönenivåer, men samtidigt påvisar den en svagt negativ inverkan på nationalinkomsten, men bredbandstillväxt (ökad penetration) är positivt för BNP. En möjlig tolk- ning utifrån dessa resultat är att bredbandshastighet är associerat med en ök- ning av en internationell digital uppdelning (digital divide), dvs. ökad inter- nationell divergens. Som helhet betraktat inbjuder denna studie till fortsatt forskning, dock med längre tidsserier och med flera typer av variabler.

2016/17:RFR1

191

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell 4-1 Datakällor internationell studie

Variabel	Källa
Ekonomiska/demografiska
Population, total	http://data.worldbank.org/indica-
	tor/SP.POP.TOTL?view=chart
Government expenditure on edu-	http://data.worldbank.org/indica-
cation as % of GDP (%)	tor/SE.XPD.TOTL.GD.ZS?view=chart
Gross enrolment ratio, secondary,	http://data.worldbank.org/indica-
both sexes (%)	tor/SE.SEC.ENRR?view=chart
Gross enrolment ratio, tertiary,	http://data.worldbank.org/indica-
both sexes (%)	tor/SE.TER.ENRR?view=chart
Labour force, total	http://data.worldbank.org/indica-
	tor/SL.TLF.TOTL.IN?view=chart
Unemployment, total (% of total	http://data.worldbank.org/indica-
labour force)	tor/SL.UEM.TOTL.ZS?view=chart
Average annual wages	http://stats.oecd.org/viewhtml.aspx?data-
	setcode=AV_AN_WAGE&lang=en
Real house price indicators, Index	http://stats.oecd.org/OECDStat_Metadata/Show-
2010=100	Metadata.ashx?Da-
	ta-
	set=HOUSE_PRICES&ShowOnWeb=true&Lang=
Gross domestic income (constant	http://data.worldbank.org/indica-
LCU)	tor/NY.GDY.TOTL.KN?view=chart
Total net worth of households, per-	http://stats.oecd.org/OECDStat_Metadata/Show-
centage of net disposable income	Metadata.ashx?Da-
	taset=NAAG&ShowOnWeb=true&Lang=en
GDP per capita (current USD)	http://data.worldbank.org/indica-
	tor/NY.GDP.PCAP.CD?view=chart
GNI per capita, Atlas method (cur-	http://data.worldbank.org/indica-
rent USD)	tor/NY.GNP.PCAP.CD?view=chart
GDP per capita, PPP (current in-	http://data.worldbank.org/indica-
ternational $)	tor/NY.GDP.PCAP.PP.CD?view=chart
Foreign direct investment, net in-	http://data.worldbank.org/indica-
flows (BoP, current USD)	tor/BX.KLT.DINV.CD.WD?view=chart
Cost of business start-up proce-	http://data.worldbank.org/indica-
dures (% of GNI per capita)	tor/IC.REG.COST.PC.ZS?view=chart
New business density (new regis-	http://data.worldbank.org/indica-
trations per 1,000 people ages 15–	tor/IC.BUS.NDNS.ZS?view=chart
64)
Utbildning
PISA	https://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-
	results-volume-i.htm
Math	http://dx.doi.org/10.1787/888932935667
Reading	http://dx.doi.org/10.1787/888932935705
Science	http://dx.doi.org/10.1787/888932935724
Livskvalitet
Better life index 2015	http://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=BLI

192

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH			2016/17:RFR1
	ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Better life index 2014		http://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=BLI
Better life index 2013		http://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=BLI
Better life index 2012		http://www.oecdbetterlifeindex.org/me-
		dia/bli/documents/online_data_file_V5.xlsx
Bredband
Penetration		http://www.oecd.org/sti/broadband/oecdbroadband-
		portal.htm
M-Lab		https://www.google.com/publicdata/ex-
		plore?ds=e9krd11m38onf_&ctype=l&strail=false&
		bcs=d&nselm=h&met_y=down-
		load_throughput&scale_y=lin&ind_y=false&rdim=
		country&idim=country:40:208:250:276&idim=city
		:36_nsw_sydney&idim=reg-
		ion:840_ca:840_ny&ifdim=country&hl=en_US&dl
		=en_US&ind=false&icfg
Akamai		Data för 2012–2013Q2 är från s. 49 i
		http://www.oecd-ilibrary.org/science-and-techno-
		logy/access-network-speed-tests_5jz2m5mr66f5-
		en;jsessionid=bcpmiglqgpm7m.x-oecd-live-02
		Övriga kvartal från diverse Akamairapporter

193

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	5 Konsekvensbedömning och slutsatser
	Syftet med detta avsnitt är att, utifrån den evidens som vi funnit i tidigare
	forskning och genom egna studier, utreda konsekvenser av olika nivåer av it-
	infrastruktur. Denna konsekvensanalys tar sin utgångspunkt i en sammanfatt-
	ning (avsnitt 5.1) av resultaten i de tidigare avsnitten. Därefter (avsnitt 5.2)
	analyseras konsekvenserna av tre scenarier för it-infrastrukturen i termer av
	olika nivåer av bredbandshastigheter. I det nästföljande avsnittet (5.3.3) förs
	kortare diskussioner om konsekvenser av olika nivåer av robusthet (5.3.3.1)
	och mobil taltelefonitäckning (5.3.3.2). Avsnitt 5.4 avslutar kapitlet med slut-
	satser och implikationer.
	5.1 Slutsatser från tidigare avsnitt
	Tabell 5-1 sammanfattar resultaten från de tidigare avsnitten.

Tabell 5-1 Översikt evidens om effekter av bredband och olika nivåer av it-infrastruktur

Konsekvens	Tidigare forskning (avsnitt 0)	Våra studier
Konsekvens	Tidigare forskning (avsnitt 0)	Våra studier
		(avsnitt 0 och 4)
Tillgång och
användning av
bredband
Ekonomiska	Positiv påverkan på ekonomin. Viktigaste ef-
	fekter uppkommer med fördröjning vid an-
	vändning och när ekonomiska aktiviteter an-
	passas och omorganiseras, individer ökar
	kompetens och innovationer uppstår.

Direkta effekter	Kortsiktig påverkan på BNP och sysselsätt-	– (ej testat)
	ning pga. utbyggnad
BNP-/BRP-	Robust evidens. Cirka 1 % BNP-tillväxt per	Inga påvisade resultat
tillväxt	10 % penetrationsökning. Flera studier visar	av bredbandshastighet
	på positiv inverkan av bredbandshastighet på	i svensk studie, men
	BNP, men omfattning inte klarlagd. Troligen	internationell studie
	S-format mönster både för penetration och	visar positivt samband
	hastighet, så att vissa tillväxtfaser ger högre	penetration och BNP-
	utväxling.	tillväxt, med oklar roll
		för bredbandshastig-
		het.
Produktivitet	Positiv (tidsfördröjd) påverkan	–
Inkomster	Positiv påverkan på hushållens inkomster	Positiv påverkan på
	(högre med utbildning och i städer).	inkomst av >100
		Mpbs i storstäder och
		större städer, negativ

194

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH			2016/17:RFR1
	ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

		av >10 Mbps utanför
		dessa.

Innovation	Positiv påverkan	–
Sysselsättning	Blandat. Positiv påverkan på sektorer och in-	Blandade resultat. Ne-
	divider med hög utbildning, i tjänstesektorer.	gativt för >10 Mbps
		utanför större städer.

Konsumentöver-	Positiv	–
skott
Antal företag och	Positiv, mer nära tätorter	I allmänhet positiv på-
nyföretagande		verkan på antal företag
(och #företag)		och arbetsställen.

Bostadspriser	Positiv	Positivt för mobila da-
		tahastigheter. Inga sig-
		nifikanta resultat för
		>100 Mbps.
Företagens om-	Positiv (om högre utbildning)	–
sättning
Sociala/samhälle-	Många potentiellt positiva konsekvenser och	Blandade effekter för
liga	ett antal negativa	utbildning. I allmänhet
	– interaktion: positivt, hög potential för ex-	positiv påverkan på
	kluderade grupper somdock använder mindre	skolelevers matema-
	– nya mediekonsumtionsmönster	tikresultat och negativ
	– nya mediekonsumtionsmönster	påverkan på resultat i
	– e-handel med effektivare marknader	påverkan på resultat i
	– e-handel med effektivare marknader	svenska.
	– stor men dåligt utnyttjad potential på lä-	Positivt samband med
	rande och utbildning (ibland negativt)	valdeltagande
	– kan bidra till mer inkluderande samhälle,	Övriga indikatorer ej
	men riskerar också att förstärka klyftor, då	testade
	tekniken gynnar högre kvalificerade indivi-
	der, företag, regioner och sektorer
	– stor potentiell påverkan på hälso- och sjuk-
	vård, inte minst för äldre
	– effektivare och bättre tillgång till förvalt-
	ning och myndigheter
	– plattform för samhälleligt och politiskt en-
	gagemang
	– viss evidens för generell positiv nettoeffekt
	på välbefinnande
	– många negativa konsekvenser

Miljömässiga	Negativ direkt påverkan på miljön.	Tillgång till högre
	Potentiellt större indirekt och systemisk (för-	bredbandshastigheter
	dröjd) påverkan på miljön.	är associerat med
	dröjd) påverkan på miljön.	minskade persontrans-
	Troligen minskade persontransporter och där-	minskade persontrans-
	Troligen minskade persontransporter och där-	porter. Däremot ett
	med miljöpåverkan (mer i tjänstesektor och i	svagt positivt samband
	tätbefolkade områden).	mellan mobila data-
		mellan mobila data-
		hastigheter och per-
		sontransporter.

195

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

	Bredbandshastig-	Användare efterfrågar allt högre hastigheter,		Se ovan. Observera att
	het	inte minst drivet av rörlig bild men också för-		alla resultat ovan i
		knippat med högre kostnad.		denna kolumn avser
		Högre bredbandshastigheter förstärker konse-		tillgång till högre
		Högre bredbandshastigheter förstärker konse-		bredbandshastigheter.
		kvenserna av bredband, men få studier har		bredbandshastigheter.
		kvantifierat marginaleffekter.
		Enstudievisarpå0,3%(hypotetisk)påverkan
		på BNP-tillväxt om hastigheten fördubblas
		från 8 till 16 Mbps.
		Hushållens inkomster ökar.
		Finns dock viss evidens för en S-formad nyt-
		tofunktion, som varierar med en regions ut-
		vecklingsnivå och över tid.
		Förvissasocialanyttorärhögabredbandshas-
		tigheter troligen viktiga (hälsa, utbildning, sä-
		kerhet).
		Högre bredbandshastigheter	(främst mobilt
		bredband) leder till större direkt klimatpåver-
		kan men också högre potentiella besparingar.
	Tillförlitlighet/	Tillförlitlighet och robusthet har viktiga kon-		–
	robusthet	sekvenser, men dessa har oss veterligen inte
	robusthet	kvantifierats.
		kvantifierats.

	Taltelefonitäck-	Samband mellan mobilpenetration och BNP-		–
	ning	tillväxt påvisbar. Dock tveksam för länder
		som Sverige med (i princip) 100 % befolk-
		ningspenetration. Hypotes	om marginella
		ekonomiska och miljömässiga konsekvenser,
		men potentiellt viktiga sociala av större yt-
		täckning.
	Källa: Denna rapport, avsnitten 2, 3 och 4

5.2 Scenarier för olika nivåer på bredbandshastighet

5.2.1 Utgångspunkter och antaganden

Listan nedan sammanfattar antaganden och utgångspunkter för scenarieana- lysen.

•Eftersomvi har data framtill 2015 och bredbandsmålen gäller för år 2020, väljer vi åren 2016–2020 (dvs. fem år) som tidsram för våra scenarier.

•Högre bredbandshastigheter torde förstärka de effekter som bredbandstill- gång och bredbandsanvändning ger upphov till i allmänhet. (Dessa effek- ter borde vara starkare för vissa användningsområden/applikationer än andra.

•Nivånpådessaeffekterärdockmycketosäker.Viantardockatteffekterna ärstörreimerutveckladeområdenochattdeökarövertid.Klartemellertid är att marginaleffekten minskar med högre datahastighet.

•Vårt basantagande är attför varje dubblering avbredbandshastigheten hal- veras marginaleffekten.

196

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

•En utgångspunkt är det enda värde som litteraturen påvisat, nämligen från Ericsson et al. (2013a) att en dubblering av genomsnittlig datahastighet från 8 Mbps till 16 Mbps leder till en ökning av BNP-tillväxt med 0,3 % (0,28 %).

•Följande effekter av dubbleringar av datahastigheten erhålls därmed:

o 8 Mbps till 16 Mbps  0,28 % ökning av BNP-tillväxt o 16 Mbps till 32 Mbps  0,14 % ökning av BNP-tillväxt o 32 Mbps till 64 Mbps  0,07 % ökning av BNP-tillväxt

o64 Mbps till 128 Mbps  0,035 % ökning av BNP-tillväxt

•I så fall är effekterna av att gå från 30 till 100 Mbps (vilket är den mest relevanta ökningen i Sverige) cirka 0,1 %.

•Viantarocksåattbredbandstäckningärettgenomsnittavtäckningförhus- håll och för befolkning (se tabell).

•Vi antar också för enkelhetens skull att tillgång till mer än 10 Mbps men mindre än 30 Mbps motsvarar 16 Mbps, tillgång till mer än 30 Mbps men mindre än 100 Mbps motsvarar 32 Mbps, samt att tillgång till mer än 100 Mbps motsvarar 128 Mbps.

•Sveriges BNP var cirka 4 150 miljarder kronor år 2015.

•Antal sysselsatta år 2015 var cirka 4,9 miljoner.

•Sveriges befolkning var cirka 9,8 miljoner samma år.

•Bredbandstillgång enligt tabell nedan (antas gälla även för slutet av 2015).

Tabell 5-2 Bredbandstillgång för olika datahastigheter (oktober 2015)

Hastighet	Arbetsställen	Befolkning/	Genomsnitt (hushåll och
		hushåll	arbetsställen)
Bredband >1 Mbps	100 %	100 %	100 %
Bredband >3 Mbps	100 %	100 %	100 %
Bredband >10 Mbps	100 %	100 %	100 %
Bredband >30 Mbps	88,4 %	80,8 %	84,6 %
Bredband >100 Mbps	68,6 %	58,0 %	63,3 %
Källa: PTS (2016)

Vi undersöker tre scenarier: (1) ett basscenario, (2) ett positivt scenario och

(3) ett negativt scenario.

5.2.2 Basscenario

Basscenariot är inte nödvändigtvis det mest troliga scenariot, utan det mest sannolika utfallet givet att ingen kritisk osäkerhetsfaktor förändras. Vi antar härattpolitiken(exempelvisbredbandsstödavolikaslag)fortsätterenligtplan ochattoperatörernasinvesteringarföljerPTSprognos(Holmström&Wigren, 2016).

197

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Vadgällerbredbandsutbyggnadförår2020utgårvidärförfrånPTSsenaste
	prognos (Holmström & Wigren, 2016) för bredbandstillgången 2020 (”Inve-
	steringsnivå I”, vilket vi bedömer vara den mest troliga).
	Tabell 5-3 Bredbandstillgång vid basscenariot

		Totalt (hushåll/arbets-	Vår tolkning
		ställen)
	Bredband >30 Mbps	>99 %	99,5 %
	Bredband >100 Mbps	93–96 %	94,5 %

Källa: Baserad på PTS prognos (Holmström & Wigren, 2016)

5.2.3 Positivt scenario

Förutsättningenhäräriprincip100 %(99,5 %)tillgångtillbredbandmedhas- tigheteröver100Mbpsoch30Mbps(99,5 %).Dettascenario skulleexempel- vis kunna realiseras om inte operatörernas investeringar sjunker i den omfatt- ning som PTS räknar med alternativt som en följd av ökat statligt stöd.

5.2.4 Negativt scenario

Ett sämre utfall med 89,5 % tillgång till bredband med hastigheter över 100 Mbps och 94,5 % med tillgång till hastigheter över 30 Mbps. Detta scenario är något försiktigare än PTS Investeringsnivå II, speciellt med avseende på mobilnätens utbyggnad.

5.2.5 Summering scenarier

Tabell 5-4 Bredbandsutbyggnad 2015 och scenarier för 2020

		Nuläge (2015)	Bas (2020)	Positivt (2020)	Negativt (2020)
Bredband	>30	84,6 %	99,5 %	99,5 %	94,5 %
Mbps
Bredband	>100	63,3 %	94,5 %	99,5 %	89,5 %
Mbps

På grund av osäkerheter kring utvecklingen kring ekonomiska variabler avstår vi från att beräkna konsekvenser av basscenariot i förhållande till dagens läge (ingenförändring).Engrovöverslagsräkninggerdockvidhandenattdettotala bidraget till BNP-tillväxten av den prognostiserade bredbandsutbyggnaden är istorleksordningen10 miljarderkronor(0,25 %totalt).Idetföljandeberäknar vi istället marginalnettobidraget av respektive scenario i förhållande till basscenariot.

198

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

5.3 Konsekvensbedömning

5.3.1 Bredbandshastigheter: Konsekvensbedömning av positivt och negativt scenario i förhållande till basscenariot

I det nedanstående söker vi, baserat på ett antal antaganden och resultat från tidigare forskning, att kvantifiera och anta konsekvenserna av de olika scena- rierna. Observera att dessa kvantifieringar är preliminära och ungefärliga och därför enbart bör ses som illustrativa indikationer.

5.3.1.1 BNP

Itermeravbredbandstäckningärdenväsentligaskillnaden mellandetpositiva scenariotochbasscenariot5 %(99,5 %–94,5 %)täckningav>100Mbpsistäl- let för >30 Mbps. Vi har tidigare (avsnitt 5.2.1) identifierat 0,1 % påverkan på BNP-tillväxten över fem år (2016–2020) vid en ökning från >30 Mbps till >100 Mbps. Eftersom litteraturen visar att de ekonomiska effekterna ofta är lägre i glesbygd och vi kan anta att större delen av täckningsökningen skulle ske i just glesbygd, så räknar vi med 50 % lägre effekt = 0,05 %. Vidare antas effekterna uppkomma gradvis över fem år 1/5 första året, 2/5 andra året osv., vilket ger 0,01 %, 0,02 % etc. och ackumuleras, vilket ger totalt cirka 0,15 %. Denna procentsats skall multipliceras med Sveriges BNP samt med 5 % (99,5 %–94,5 %–dvs.andelbefolkning/hushållocharbetsställensomberörs). Total marginalpåverkan på BNP av det positiva sceneriet jämfört med bassce- nariot blir då cirka 310 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,008 % av BNP. Marginalpåverkan av det negativa scenariot jämfört med basscenariot blir större än för det positiva scenariot – minus cirka 750 miljoner kronor motsva- randeen minskningom0,018 %avBNP,jämfört medbasscenariot.Noteraatt effekternapålångsiktkommerattblistörreallteftersom.(a)Skillnadenmellan scenarierna ökar över tid (åtminstone under en period), (b) marginaleffekten av högre bredband ökar med högre IKT-mognad och (c) det sker en tidsför- skjutning av effekterna.

Notera dock att de bakomliggande antagandena är mycket osäkra och un- gefärliga. Vi använde därför tre andra resultat från litteraturen för att bedöma rimligheten i denna beräkning.

199

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell 5-5 Sammanställning av olika möjliga uppskattningar för BNP- påverkan

Utgångspunkter och antaganden	Beräkning	Uppskatt-
		ning (SEK)
Extrapolering från internationell studie (Ericsson et	4 150 miljarder x	310 miljoner
al., 2013a)	5 % x 0,15 %
Se text ovan.

Extrapolering från dansk studie (Jespersen & Hansen, 2010b)

Studien bedömde BNP-påverkan under en tioårspe- riod för utbyggnad till 92 Mbps till 170 miljarder DKK, jämfört med 114 miljarder DKK (för 42 Mbps).

1 DKK = 1,25 SEK.

Danmarks befolkning är cirka 56 % av Sveriges.

Marginalskillnaden mellan 92 Mbps och 42 Mbps be- döms motsvara skillnaden mellan >100 Mbps och >30 Mbps.

Vi applicerar även här 50 % glesbygdseffekt. Effekter under 5 år istället för 10 år.

Möjligen bör hänsyn tas till att skillnaden uppstår gradvis. Vi avstår från detta, men påverkan skulle i så fall bli mindre.

Extrapolering från tysk studie (Katz et al., 2010)

Att uppnå bredbandsmålen i Tyskland (lägre satta än i Sverige) generar 171 miljarder EUR.

Befolkning: 8,3 ggr Sveriges. 1 EUR = 9,3 SEK.

Marginaleffekt antas större i Tyskland som helhet än i svensk glesbygd. (dubbelt så stor).

Dessutom antas effekten vara 4 ggr högre i det tyska scenariot pga. större relativa skillnader i bredbands- hastigheter, på lägre absoluta nivåer (jämfört med skillnaderna mellan de svenska scenerierna). Detta är en mycket grov skattning.

Beräknat på 10 år (5 år för vårt scenario i Sverige).

Marginaleffekten		1,5 miljarder
av 92 Mbps jämfört
med 42 Mbps, ex-
trapolerat till 5 %
av Sverige.
(170–114) x 1,25 x
5 % x (5/10) x
(1/0,56) x 50 %

171 miljarder x 9,3 600 miljoner x 1/8,3

(1/4) x 0,5 x 5 % x (5/10)

200

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Extrapolering från det ganska vedertagna sambandet att 10 % penetrationsökning leder till 1 % påverkan på BNP-tillväxt

Lägre marginaleffekt att gå från 95 till 100 % än ex- empelvis från 45 till 50 % (50 %).

Halva effekten pga. 5 % penetrationsökning istället för 10 %.

Mycket lägre marginaleffekt att gå från >30 Mbps till >100 Mbps än att gå från inget bredband till bredband (1/10).

Effekterna uppstår gradvis och ackumuleras under 5 år istället för 1, vilket motsvarar en multiplikator om 3 ggr.

50 % effekt pga. glesbygd.

4 150 miljarder		1,6 miljarder
x 1 % x 50 % x
(1/2) x
(1/10) x 3 x 50 %

Givet dessa (mycket grova) antaganden, visar våra beräkningar att marginal- effekten för det positiva scenariot är mellan 310 miljoner och 1,6 miljarder kronor.Dettakanmöjligentyckasvaralite, men detskallnoterasattdedirekta effekterna av utbyggnaden i princip har exkluderats samt att de positiva effek- terna som kommer att uppstå efter år 2020 också exkluderats.

På samma sätt kan konsekvenserna av det negativa scenariot beräknas. Ef- tersom detta scenario också inkluderar att en viss del (5 %) av befolkningen (ocharbetsställena)intehellerfårtillgångtillbredbandmed30Mbpsellermer såblir(dennegativa) marginaleffektenavdetnegativascenariotstörreän(den positiva) marginaleffekten av det positiva scenariot, dvs. mellan 620 miljoner och 3,7 miljarder kronor.

5.3.1.2 Sysselsättning

Sysselsättningseffekterna är mycket svårbedömda. Förutsatt tillgång till ar- betslös arbetskraft medför bredbandsutbyggnad ganska omfattande direkta sysselsättningseffekter. Vi bedömer denna marginaleffekt för det positiva sce- nariot, utifrån litteraturen, till cirka 3 000 ytterligare arbetstillfällen, och för det negativa scenariot cirka 5 000 färre arbetstillfällen. De långsiktiga effek- terna går inte att bedöma utifrån litteraturen. Vår egen svenska studie visar dock inga sådana effekter. Bredbandsanvändningen leder där troligen till på- skyndande av ett skifte mot efterfrågan av högre kvalificerad arbetskraft (och tjänstesektorer).

5.3.1.3 Hushållens inkomster

Såväl våra studier som tidigare forskning ger mycket lite stöd för en effekt på hushållens inkomster. Ericsson et al. (2013a) visar exempelvis på effekter i OECD-länder vid ökningar från låga hastigheter, exempelvis en ökning med 120 USD i årlig inkomst vid en dubblering av hastigheten, men ingen statis- tiskt säkerställd evidens vid högre hastigheter. Troligen finns trots allt en så- dan, möjligen efter samma mönster somför BNP-tillväxt. En beräkning skulle dock vila på alltför lösa grunder för att vara meningsfull.

2016/17:RFR1

201

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

5.3.1.4 Företagande

OECD (2015) visade på ett företag ytterligare per 12 000 invånare vid 10 % ökning av fiberpenetrationen, med något högre värden i glesbygd. För det po- sitivascenariot skulledetta,omviextrapolerar,innebäracirka400nyaföretag per år (9,8 miljoner x 1/12 000 x 5 %/10 %) om vi bortser från substitutions- effekterna, dvs. företagen uppkommer lokalt, kanske istället för att etableras någon annanstans i Sverige. Eftersom OECD (2015) enbart beräknar effek- terna av fibertillgång, kan vi inte fullt bedöma det negativa scenariot, men det bör vara minst 400 företag per år, kanske det dubbla. Vi antar 600 företag per år. Vår studie visar också på effekter ungefär i denna storleksordning.

5.3.1.5 Miljöeffekter: antal körda mil

OECD (2015) visar också att i mindre tätbefolkade områden (vilket vi antar vara mest relevant för våra scenarier) minskar antalet körda kilometer med 65 km per invånare och år för en ökning av fiberpenetrationen med 10 %. Vi kan i detta läge inte bedöma robustheten av OECD:s (OECD, 2015) analys, men om vi antar att den är robust skulle vårt scenario innebära en minskning med 32 km per invånare och år, vilket kan multipliceras med antalet invånare och räknas om till exempelvis CO2-utsläppseffekter vid behov (dock ej här). Den uteblivna effekten vid det negativa scenariot bör vara högre och uppskattas grovt här till 50 km per år. Detta kan ställas i relation till de cirka 6 770 km perinvånareochårsomvargenomsnittetförSverige2015enligtmyndigheten för trafikanalys. Det kan noteras att vår svenska analys inte visar några säker- ställdaresultatföreffekternaavbredbandstillgångomminst100Mbpsutanför större städer. Dock visar vår studie på ett säkerställt samband för tillgång till bredband om minst 10 Mbps utanför större städer och är därmed i linje med ovanstående resonemang.

Övriga effekter av scenarierna bedöms kvalitativt och summeras i nästa av- snitt.

5.3.2 Summering av konsekvenser för scenarierna

Detta avsnitt sammanfattar konsekvenserna av de olika scenarierna. Låt oss repetera att basscenariot för år 2020 utgår från PTS senaste prognos (Holmström & Wigren, 2016) av bredbandstillgången 2020, vilket innebär 99,5 % täckning av bredband med mer än 30 Mbps och 94,5 % täckning av bredband med mer än 100 Mbps. De samhällsekonomiska konsekvenserna av basscenariot är i sig betydande, men har inte bedömts vidare här. Tabell 5-6 sammanfattar istället marginalkonsekvenserna jämfört med basscenariot.

202

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell 5-6 Översikt scenarier för olika nivåer av bredbandshastighet

	Positivt scenario	Negativt scenario
Ingångsvärden
Bredband >10 Mbps	100 %	100 %
Bredband >30 Mbps	99,5 %	94,5 % (–5 %)

Bredband >100 Mbps	99,5 (+5 %)	89,5 % (–5 %)
Marginal-	(i förhållande till basscenariot)
konsekvenser
Ekonomiska
BNP-förändring	(+) cirka 0,31–1,6 miljarder SEK	(–) cirka 0,75–3,7 miljar-
(2005–2010)		der SEK
Sysselsättning (tem-	(+) cirka 3 000	(–) cirka 5 000
porär)
Hushållens inkomster	ökar	minskar

Nyföretagande	cirka 400 fler företag, speciellt nära	cirka 600 färre företag
	tätorter
Produktivitet	Fördröjd förbättrad produktivitet hos	Fler områden där sådana
	företag i regioner där bredbandet finns	effekter	inte	utvecklas
	tillgängligt	lika snabbt

Innovation	Fördröjd förbättrad innovation hos före-	Fler områden där sådana
	tag i regioner där bredbandet finns till-	effekter	inte	utvecklas
	gängligt	lika snabbt
Omsättning	Ökar i vissa sektorer	Ökning	uteblir	i vissa
		områden
Konsumentöverskott	Större	Lägre
Sysselsättning (utöver	Något snabbare överflyttning mot högre	Mindre sådan påverkan
de ovan)	kvalificerad arbetskraft i områden med
	höghastighetsbredband

Bostadspriser	Ökar (relativt)	Minskar (relativt)

Sociala
Se tabell 1-11	Bättre förutsättningar för effektivare	Mindre sådana effekter
	vård, lärande, utbildning, tillgång till
	e-myndigheter, inkluderande av margi-

naliserade grupper, samhälleligt enga- gemang, nya konsumtionsmönster och allmänt välbefinnande. Ökat samhälle- ligt engagemang.

Dock risk för att sociala klyftor ökar och för andra negativa konsekvenser av bredband. Högre utbildade/kvalifice- rade personer i eller i nära anslutning till tätort tenderar att gynnas mer. Äldre har sämre möjlighet att tillgodogöra sig nyttorna trots att de potentiellt kan vinna mer.

203

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

	Miljömässiga

Ökad utbyggnad kommer att ha direkt negativ påverkan på miljön

Potentiellt större positiva indirekta och systemiska (fördröjda) effekter på mil- jön

Troligen ett minskat marginalbidrag av persontransporter och därmed miljöpå- verkan (mer i tjänstesektor och i tätbe- folkade områden)

En grov beräkning visar att antalet per- sonbilskilometer per invånare och år skulle minska med 32 km jämfört med basscenariot

Mindre påverkan såväl positivt som negativt.

Ytterligare cirka 50 km per invånare och år jäm- fört med basscenariot

Not: Slutsatserna, speciellt beräkningarna, är preliminära och ungefärliga indikationer.

5.3.3 Konsekvenser av tillförlitlighet/robusthet och mobil taltelefonitäckning

5.3.3.1 Konsekvenser av tillförlitlighet/robusthet

It-infrastrukturen skall vara uthållig, tillgänglig och driftsäker och detta blir allt viktigare då beroendet av mobiltelefoni och Internet ökar. Det är särskilt angeläget i glesbygd och för samhällskritiska funktioner. Tillförlitlighet och robusthet har viktiga konsekvenser, men dessa har oss veterligen ännu inte kvantifierats, även om exempelvis PTS gör en risk- och sårbarhetsanalys för elektronisk kommunikation, med fokus på allvarliga negativa konsekvenser för samhället (som påverkan på befolkningens liv och hälsa, samhällets funk- tionalitet och grundläggande värden samt betydande skador på egendom och miljö). Forskningen på området antyder också att om man vill undersöka kon- sekvenserna av tillförlitlighet/robusthet, borde ett bredare synsätt appliceras. Detärocksåviktigtattföljauppochmätatillförlitligheten,intebaravadgäller allvarliga incidenter. Avsaknad av adekvata marknadsmekanismer för att ta betalt för högre tillförlitlighet kan leda till olika typer av marknadsmisslyck- anden och opportunistiska beteenden hos marknadens aktörer. Å andra sidan måste tillförlitlighet och möjlighet att ta betalt för denna ställas i relation till kraven på nätneutralitet, vilket denna studie inte kunnat göra fullt ut.

5.3.3.2 Mobil taltelefonitäckning

Trotsattenganskaomfattandelitteraturpåvisatattökadmobilpenetrationkan leda till väsentlig påverkan på exempelvis ekonomisk tillväxt, ger denna litte- ratur förhållandevis lite input till hur man skulle kunna värdera nyttan av yt- terligare mobiltäckning i ett land som Sverige (med i princip 100 % befolk- ningspenetration). Preliminära regressioner visar inte heller något tydligt sam- band mellan ytterligare yttäckning och ekonomiska variabler, fast ytterligare analysbehövs.Dettahindrarinteattdetkanfinnasandraviktigakonsekvenser

204

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

av ytterligare täckning, exempelvis miljömässiga, demokratiska och/eller sä- kerhetsrelaterade.

5.4 Slutsatser och implikationer

Föreliggande studie har påvisat ett antal påtagliga direkta och indirekta kon- sekvenser av it-infrastruktur, i synnerhet bredband med högre kvalitet, vars tillgång och användning möjliggör och stimulerar ekonomisk tillväxt, syssel- sättning, företagande, publika tjänsters effektivitet mm. Bredbandstillgång är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att Sverige skall kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen öppnar upp. Utan en väl funge- rande bredbandsinfrastruktur riskerar Sverige att halka efter eller tappa sin le- dande position i den globala digitala transformation som nu sker.

Itermeravbredbandstäckning,användningochkvalitetliggerSverigefort- farande väl till, och enligt de senaste prognoserna från PTS är utsikterna goda att regeringens och EU:s bredbandsmål (för år 2020) kommer att nås, och kanske även överträffas i vissa avseenden. I det medellånga perspektivet (2020) ser vi därför inte särdeles stora variationer i utbyggnaden. Vi har ändå undersökt tre scenarier: (1) ett basscenario, där tillgången till bredband med olika hastigheter sammanfaller med vår tolkning av PTS prognos, (2) ett posi- tivt scenario där täckningsgraden av ultrasnabbt bredband (>100 Mbps) är 5 procentenheter högre samt (3) ett negativt scenario där täckningsgraden av såväl ultrasnabbt som snabbt bredband (>30 Mbps) blir lägre än prognostise- rat.

Vi har därefter sökt kvantifiera konsekvenserna (främst ekonomiska vari- abler) på marginalen, jämfört med basscenariot, samt indikera ett antal andra konsekvenser kvalitativt. Det måste poängteras att beräkningarna vilar på mycket osäker grund. Det finns i dagsläget nästan ingen statistiskt robust evi- dens för de inkrementella effekterna av högre bredbandshastigheter, speciellt inte på de höga nivåer som Sverige redan befinner sig på. Det är därför inte rekommendabelt att använda dessa resultat annat än somjust enindikation. Vi noterar också att de samhällsekonomiska konsekvenserna av basscenariot är betydande, också i det kortare perspektivet (2020).

Det positiva (eller optimistiska) scenariot visar ett antal positiva margina- leffekter. Utöver de omedelbara effekterna som själva utbyggnaden ger upp- hov till, bedöms BNP öka ytterligare i storleksordningen 0,31–1,6 miljarder kronor. Cirka 3 000 extra arbetstillfällen skapas (temporärt), hushållens in- komster kan antas öka något och ett fyrahundratal ytterligare företag kan skapas per år i de regioner där det ultrasnabba bredbandet byggs ut. Dessa effekter uppstår i det korta perspektivet; de långsiktiga effekterna är viktigare menocksåmersvårbedömda.Bredbandsutbyggnadkommerattmöjliggörayt- terligare produktivitetsvinster hos företag, effektivisering av offentlig verk- samhet och tillgång till publika tjänster. Innovationskraften växer också i regi- oner där det snabbare bredbandet blir tillgängligt. Det mesta av evidensen ty- der dock på att den totala sysselsättningseffekten på längre sikt blir neutral,

2016/17:RFR1

205

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	eller blandad, men utbyggnaden kan istället påskynda en omvandling av indu-
	stri- och arbetskraftsstrukturen, mot mer kvalificerade arbetsuppgifter, högre
	utbildad arbetskraft och ett skifte till vissa industrisektorer.
	Paradoxalt nog riskerar dock den förbättrade tillgången till höghastighets-
	bredband att mer gynna de grupper, sektorer och regioner som ”behöver” det
	mindre – högutbildad IKT-kvalificerad arbetskraft, tjänsteindustri och andra
	sektorer med högkvalificerad personal samt redan tätbefolkade områden och
	delar av landet i städernas periferi.
	Detpositivascenariotskapardessutombättreförutsättningarföreffektivare
	vård, lärande, utbildning, tillgång till e-myndigheter, inkluderande av margi-
	naliserade grupper, samhälleligt engagemang, nya konsumtionsmönster och
	allmänt välbefinnande. Denna potential är inte minst viktig i den glesbygd där
	det mesta av utbyggnaden lär ske. Dock föreligger risk för att sociala klyftor
	ökar och för andra negativa konsekvenser av bredband. Högre utbildade/kva-
	lificerade personer i eller i nära anslutning till tätorter tenderar att gynnas mer.
	Äldre har sämre möjlighet att tillgodogöra sig nyttorna trots att de potentiellt
	kan vinna mer.
	Slutligenkommerenutbyggnadatthadirektkortsiktignegativpåverkanpå
	miljön, även om det vid mycket höga hastigheter troligtvis är miljömässigt
	fördelaktigtattkommuniceraöverfiberiställetförövermobilnäten.Potentiellt
	större positiva indirekta och systemiska (fördröjda) effekter på miljön är dock
	troliga. Exempelvis kan det positiva scenariot leda till minskade personbils-
	transporter och därmed minskad miljöpåverkan (mer i tjänstesektor och i tät-
	befolkade områden).
	Diskussionen har främst berört det positiva scenariot. Det negativa scena-
	riot speglar naturligtvis dessa effekter, fast de blir mindre uttalade – eller sna-
	rare verkar de i förhållande till basscenariot i motsatt riktning. Nackdelarna är
	dock (av flera skäl) fler i det negativa scenariot än fördelarna i det positiva.
	Våra scenarier visar på att en aggressivare utbyggnad bör leda till positiva
	ekonomiska och andra konsekvenser. Skillnaden mellan de olika scenarierna
	är dock sammantaget (på nationell nivå) inte påfallande stora. Utifrån detta
	kan man därför inte rekommendera exempelvis ett kraftigt ökat offentligt stöd
	för utbyggnad av fibernäten (som exempelvis 3 miljarder ytterligare i stöd).
	Detta är dels för att de klarlagda positiva effekterna inte är tillräckligt stora;
	dessutom skulle kanske inte dessa extra medel få tillräcklig effekt på själva
	utbyggnaden.Detförefalleriställetsomattettstödpåungefärnuvarandenivå,
	och med nuvarande inriktning, kan vara tillräckligt. Det är också fortsatt vik-
	tigt att alla aktörer (operatörer, stat, kommuner, regioner, stadsnät, byalag,
	Bredbandsforum, PTS, forskare, andra statliga ägare av infrastruktur m.fl.)
	fortsätter att (sam)verka för att upprätthålla hastigheten i bredbandsutbyggna-
	den. Däremot bedömer vi att en kraftig minskning av stödet till bredbandsut-
	byggnadskullehaennegativeffektsomärmycketstörreändenpositivaeffekt
	som en ökning av stödet skulle ha. Detta bör därför undvikas.
	Slutligen behövs mer forskningsevidens för att bättre kunna bedöma och
	följa upp konsekvenserna av bredband. Härvidlag rekommenderar vi en studie
206

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

där tillgång kan ges till bättre data (än vad som finns offentligt och tillgängligt kostnadsfritt) på mer förfinad geografisk nivå än kommunnivå. Ytterligare fallstudier behövs också på mikronivå. Slutligen skulle en metodik behöva ut- vecklas för att bedöma konsekvenser av robusthet och av taltelefonitäckning.

2016/17:RFR1

207

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Referenser
	A-focus, 2011. Nyttan med bredband.
	Ahlfeldt, G.M., Koutroumpis, P., Valletti, T.M., 2014. Speed 2.0: Evaluating
	Access to Universal Digital Highways. CEIS Working Paper No. 328.
	Akerman, A., Gaarder, I., Mogstad, M., 2015. The Skill Complementarity of
	Broadband Internet*. The Quarterly Journal of Economics qjv028.
	doi:10.1093/qje/qjv028.
	Analysys Mason, tech4i2, 2012. The Socio-Economic Impact of Bandwidth
	(No. SMART 2010/033). Europeiska kommissionen.
	Appel, M., 2013. Så väljer du rätt bredband [www-dokument]. PC för Alla.
	URL http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.496437/sa-valjer-du-ratt-bredband (16-
	04-24).
	Arnfalk, P., Plepys, A., van Rossen, P., 2009. Kartläggning av svensk FoU
	inom området IT och miljö – med fokus på teknikens indirekta och system-
	mässiga effekter (No. VR 2009:13). Vinnova.
	Atasoy,H.,2013.TheEffectsofBroadbandInternetExpansiononLaborMar-
	ket Outcomes. Industrial & Labor Relations Review 66, 315–345.
	doi:10.1177/001979391306600202
	Atkinson, R.D., Castro, D., Ezell, S., 2009. The Digital Road to Recovery: A
	Stimulus Plan to Create Jobs, Boost Productivity and Revitalize America. The
	Information Technology & Innovation Foundation.
	Baliga, J., Ayre, R., Hinton, K., Tucker, R.S., 2011. Energy Consumption in
	Wired and Wireless Access Networks. IEEE Communications Magazine 49,
	70–77. doi:10.1109/MCOM.2011.5783987.
	Baltrunas, D., Elmokashfi, A., Kvalbein, A., 2014. Measuring the Reliability
	of Mobile Broadband Networks, in: Proceedings of the 2014 Conference on
	Internet Measurement Conference, IMC ’14. ACM, New York, NY, USA, s.
	45–58. doi:10.1145/2663716.2663725.
	Belo, R., Ferreria, P., Telang, R., 2011. The Effects of Broadband in Schools:
	Evidence from Portugal. Unknown.
	Benton, 2009. Broadband Benefits Society Desktop Study 2009. Oklar källa,
	se Sandgren 2011.
	Bertschek, I., Cerquera, D., Klein, G.J., 2013. More Bits – More Bucks? Mea-
	suring the Impact of Broadband Internet on Firm Performance. Information
	Economics and Policy 25, 190–203. doi:10.1016/j.infoecopol.2012.11.002.

208

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Boston Consulting Group, 2009. Towards a Connected World. Socio-eco- nomic Impact of Internet in Emerging Economies. Telenor.

Bouras, C., Gkamas, A., Theophilopoulos, G., Tsiatsos, T., 2009. Business Models for Municipal Broadband Networks, in: Khosrow-Pour, M. (red.), En- cyclopedia of Information Science and Technology, andra upplagan: IGI Global, s. 457–465.

Bredbandskollen, n.d. Bredbandskollen [www-dokument]. URL https://www.bredbandskollen.se/reports (visad 16-07-08).

Brynjolfsson, E., Hitt, L.M., 2000. Beyond Computation: Information Tech- nology, Organizational Transformation and Business Performance. Journal of Economic Perspectives 14, 23–48. doi:10.1257/jep.14.4.23.

Bujlow, T., Riaz, T., Pedersen, J.M., 2012. A Method for Assessing Quality of Service in Broadband Networks, in: IEEE. Presenterad på 2012 14th Inter- national Conference on Advanced Communication Technology ICACT, s. 826–831 f.

Canzian, G., Poy, S., Schüller, S., 2015. Broadband Diffusion and Firm Per- formance in Rural Areas: Quasi-Experimental Evidence (FBK-IRVAPP Working Paper No. 2015–10). Research Institute for the Evaluation of Public Policies (IRVAPP), Bruno Kessler Foundation.

Carlaw, K., Lipsey, R., Webb, R., 2007. The Past, Present and Future of the GPT-Driven Modern ICT Revolution (Blue Report). Industry Canada.

Cisco, 2016. Cisco Visual Networking Index: Global Mobile Data Traffic Forecast Update, 2015–2020 White Paper [www-dokument]. Cisco. URL http://www.cisco.com/c/en/us/solutions/collateral/service-provider/visual- networking-index-vni/mobile-white-paper-c11-520862.html (visad 16-04- 24).

Climate Group, 2008. SMART 2020: Enabling the Low Carbon Economy in the Information Age. The Climate Group on behalf of the Global eSustaina- bility Initiative (GeSI).

Colombo,M.G.,Croce,A.,Grilli,L.,2013.ICTservicesandsmallbusinesses’ productivity gains: An analysis of the adoption of broadband Internet techno- logy. Information Economics and Policy 25, s. 171–189.

Concept Economics, 2009. Next G Productivity Impacts Study.

Crandall, R., Jackson, C., 2001. The Potential Economic Benefit of Wide- spreadDiffusionofBroadbandInternetAccess.StudiepåuppdragavVerizon.

Crandall, R., Jackson, C., Singer, H., 2003. The Effect of Ubiquitous Broad- band Adoption on Investment, Jobs, and the U.S. Economy. Criterion Eco- nomics for the New Millennium Research Council.

2016/17:RFR1

209

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Crandall, R., Lehr, W., Litan, R.E., 2007. The Effects of Broadband Deploy-
	ment on Output and Employment: A Cross-sectional Analysis of U.S. Data.
	The Brookings Institution.
	Czernich, N., Falck, O., Kretschmer, T.,Woessmann, L., 2011. Broadband In-
	frastructure and Economic Growth. The Economic Journal 121, 505–532.
	doi:10.1111/j.1468-0297.2011.02420.x.
	Davidsson, P., 2015. Bredbandskollen – mobil surfhastighet 2015 (No. Ver-
	sion 1.0). .se.
	Davies, R., 2015. Broadband infrastructure. Supporting the Digital Economy
	in the European Union. EPRS \| European Parliamentary Research Service.
	DeStefano,T.,Kneller,R.,Timmis,J.,2014.The(Fuzzy)DigitalDivide:The
	EffectofBroadbandInternetUseonUKFirmPerformance.DiscussionPapers
	in Economics No. 14/06.
	De Vinck, S., Lindmark, S., 2012. Statistical, Ecosystems and Competitive-
	ness Analysis of the Media and Content Industries: The Film Sector (JRC
	Technical Reports No. 25277–EN).
	Deloitte, GSMA, Cisco, 2012. What is the Impact of Mobile Telephony on
	Economic Growth? GSMA.
	Dickes, L.A., Lamie, R.D., Whitacre, B.E., 2016. The Struggle for Broadband
	in Rural America. Choices The Magazine of Food, Farm and Resource Issues
	25 / 2010.
	Dini, P., Milne, C., Milne, R., 2012. Costs and Benefits of Superfast Broad-
	band in the UK. Department of Media and Communications, London School
	of Economics and Political Science and Convergys.
	Dutz,M.,Orzag,J.,Willig,R.,2009.(Rapport).CompassLexicon,påuppdrag
	av Internet Innovation Alliance.
	Enck,J.,Reynolds,T.,2009.NetworkDevelopmentsinSupportofInnovation
	and User Needs (OECD Digital Economy Papers). Organisationen för ekono-
	miskt samarbete och utveckling, Paris.
	Ericsson, ADL, Chalmers, 2013a. Socioeconomic Effects of Broadband
	Speeds [www-dokument]. URL http://www.ericsson.com/res/thecom-
	pany/docs/corporate-responsibility/2013/ericsson-broadband-final-
	071013.pdf (visad 24 mars 2016).
	Ericsson,ADL,Chalmers,2013b.AnalyzingtheEffectofBroadbandonGDP.
	Euromonitor International, 2010. Q&A: Socio-economic Impact of Growing
	Internet Usage. Euromonitor International Blog.
	Europeiska kommissionen, 2009. Impact Assessment Guidelines (No.
	SEC(2009) 92). Europeiska kommissionen.

210

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Ezell, S., Atkinson, R., Castro, D., Ou, G., 2009. The Need for Speed: The Importance of Next-Generation Broadband Networks. IETF – The Infor- mation Technology & Innovation Foundation.

Fabritz, N., 2013. The Impact of Broadband on Economic Activity in Rural Areas: Evidence from German Municipalities. Ifo Working Paper Series.

Fahlgren, A.-S., 2015. Sammanfattning svenska studier om nyttan med bred- band (PM). PTS.

Fornefeld, M., Delaunay, G., Elixman, D., 2008. The Impact of Broadband on

Growth and Productivity. MICUS Management Consulting.

Forzati, M., Mattsson, C., 2014. Effekter av digitala tjänster för äldrevård: En ekonomisk studie (No. Acreo dokument nr. acr057005). Stockholm.

Forzati,M.,Mattsson,C.,2011.SamhällsekonomiskinverkanavFTTHiSve- rige. En förstudie åt Bredbandsforum (No. acr051122). Acreo.

Forzati, M., Mattsson, C., Li, J., 2015. Samhällsekonomisk inverkan av fiber- nät i Västra Mälardalen (No. Rapport acr059369). Stockholm.

Forzati, M., Mattsson, C., 2013. Stokab. En samhällsekonomisk analys (No. Acreo Rapport acr055698). Acreo, Stockholm.

Forzati, M., Mattsson, C., 2012. Socio-economic effects of FTTH/FTTx in Sweden, in: Transparent Optical Networks (ICTON), 2012 14th International Conference on. IEEE, s. 1–8 f.

Frisell, K., 2013. Utmaningar för att uppnå robusthet. Bredbandsforum.

Fuhr, J.P., Posiask, S.B., 2007. Broadband Services: Economic and Environ- mental Benefits. The American Consumer Institute.

Gillet, S., Lehr, W., Osorio, C., Sirbu, M., 2006. Measuring the Economic Im- pact of Broadband Deployment (Research Showcase). U.S. Department of Commerce.

Greenstein, S.,McDevitt, R., 2012. Measuring the Broadband Bonusin Thirty OECD Countries (OECD Digital Economy Papers). Organisationen för eko- nomiskt samarbete och utveckling, Paris.

Greenstein, S., McDevitt, R.C., 2009. The Broadband Bonus: Accounting for Broadband Internet’s Impact on U.S. GDP (Working Paper No. 14758). Na- tional Bureau of Economic Research.

Grimes, A., Ren, C., Stevens, P., 2009. The Need for Speed: Impacts of Inter- net Connectivity on Firm Productivity (No. Motu Working Paper 09-15).

Gruber, H., Hätönen, J., Koutroumpis, P., 2014. Broadband Access in the EU: An Assessment of Future Economic Benefits. Telecommunications Policy 38, 1046–1058. doi:10.1016/j.telpol.2014.06.007.

2016/17:RFR1

211

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Gruber, H., Koutroumpis, P., 2011. Mobile Telecommunications and the Im-
	pact on Economic Development. Economic Policy 26, s. 387–426.
	Haller, S.A., Lyons, S., 2015. Broadband Adoption and Firm Productivity:
	Evidence from Irish Manufacturing Firms. Telecommunications Policy 39, 1–
	13. doi:10.1016/j.telpol.2014.10.003.
	Hätönen, J., 2011. The Economic Impact of Fixed and Mobile High-speed
	Networks. EIB papers 16, s. 30–59.
	Heng, S., Laskawi, C., 2014. Progress Needs Broadband. Private Investment
	RequiresmoreGovernmentStimuli(DeutscheBankresearch).DeutscheBank
	AG.
	Holmström, O., Wigren, A., 2016. Uppföljning av regeringens bredbandsstra-
	tegi 2016 (No. PTS-ER-2016:17). PTS.
	Holmström, O., Wigren, A., 2015. Nyttoeffekter av bredband – hur påverkar
	bredband regional tillväxt? (Promemoria). PTS, Avdelningen för samhälls-
	frågor.
	Ingenious, 2010. Optimal Investment in Broadband: The Trade-Off Between
	Coverage & Capability. Ingenious Consulting Network.
	Ingman, J., 2016. PTS bredbandskartläggning 2015 (No. PTS-ER-2016:10).
	PTS, Stockholm.
	Jägerbrand, A.K., Dickinson, J., Mellin, A., Viklund, M., Dahlberg, S., 2014.
	Rebound Effects of Energy Efficiency Measures in the Transport Sector in
	Sweden (No. VTI rapport 827A).
	Jespersen, S.T., Hansen, E.S., 2010a. Danish Energy Association \| The Socio-
	Economic Value of Digital Infrastructures. Danish Energy Association.
	Jespersen, S.T., Hansen, E.S., 2010b. The Socio-Economic Value of Digital
	Infrastructures. Danish Energy Association.
	Kandilov, I.T., Renkow, M., 2010. Infrastructure Investment and Rural Eco-
	nomic Development: An Evaluation of USDA’s Broadband Loan Program.
	Growth and Change 41, s. 165–191. doi:10.1111/j.1468-2257.2010.00524.x.
	Katz, R., 2012. The impact of broadband on the economy: Research to date
	and policy issues. Geneva: International Telecommunication Union.
	Katz, R., 2009. Estimating Broadband Demand and its Economic Impact in
	Latin America. Presented at the Proceedings of the 3rd ACORN-REDECOM
	Conference Mexico City May 22–23rd 2009.
	Katz, R., Zenhäusern, P., Suter, S., 2008. An Evaluation of Socio-Economic
	Impact of a Fiber Network in Switzerland. Polynomics and TelecomAdvisory
	Services, LLC.

212

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Katz, R.L., Vaterlaus, S., Zenhäusern, P., Suter, S., 2010. The Impact of Broadband on Jobs and the German Economy. Intereconomics 45, s. 26–34. doi:10.1007/s10272-010-0322-y.

Kenny, R., Kenny, C., 2011. Superfast Broadband: Is it Really Worth a Sub- sidy? Info – The journal of policy, regulation and strategy for telecommunica- tions 13, s. 3–29. doi:10.1108/14636691111146127.

Kim, Y., Orazem, P., 2012. Broadband Internet and Firm Entry: Evidence from Rural Iowa (2012 Annual Meeting, August 12–14, 2012, Seattle, Wash- ington No. 124879). Agricultural and Applied Economics Association.

Kolko, J., 2012. Broadband and Local Growth. Journal of Urban Economics 71, s. 100–113.

Köllinger, P., 2005. Why IT Matters: An Empirical Study of E-Business Usage, Innovation, and Firm Performance (Discussion Papers of DIW Berlin No. 495). DIW Berlin, German Institute for Economic Research.

Kongaut, C., Bohlin, E., 2016. Investigating Mobile Broadband Adoption and Usage: A Case of Smartphones in Sweden. Telematics and Informatics 33, s. 742–752. doi:10.1016/j.tele.2015.12.002.

Kongaut, C., Bohlin, E., 2015. Towards Broadband Targets on the EU Digital Agenda2020:DiscussionontheDemandSideofBroadbandPolicy.INFO17, s. 1–15. doi:10.1108/info-02-2015-0017.

Koutroumpis, P., 2009. The Economic Impact of Broadband on Growth: A Simultaneous Approach. Telecommunications Policy 33, s. 471–485. doi:10.1016/j.telpol.2009.07.004.

Lehr, W., Bauer, S., Heikkinen, M., Clark, D., 2011. Assessing Broadband Reliability: Measurement and Policy Challenges. Presented at the 39th Re- search Conference on Communications, Information and Internet Policy.

Liebenau, J., Atkinson, R.D., Kärrberg, P., Castro, D., Ezell, S.J., 2009. The UK’s Digital Road to Recovery (SSRN Scholarly Paper No. ID 1396687). So- cial Science Research Network, Rochester, New York.

Lindbom, K., 2014. Framtidssäker kommunikation – lösningar för robust bredband (No. diarienummer 13-6755). Bredbandsforums Robusthetsgrupp.

Luoma, O., Ravio, T., Tommila, P., Lunabba, J., Halme, K., Viljamaa, K., Lahtinen, H., 2011. Better Results, More Value. A Framework Analysing the Societal Impact of Research Innovation (No. Tekes Review 288/2011). Tekes, Helsinki.

Mack, E.A., 2014. Businesses and the Need for Speed: The Impact of Broad- band Speed on Business Presence. Telematics and Informatics 31, s. 617–627. doi:10.1016/j.tele.2013.12.001.

2016/17:RFR1

213

2016/17:RFR1	BILAGA	FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	McKinsey & Company, n.d. Mobile Broadband for the Masses: Regulatory
	Levers to Make it Happen.
	Molnar, G., Savage, S., Sicker, D., 2013. The impact of High-speed Broad-
	band Availability on Real Estate Values: Evidence from United States Pro-
	perty Markets (SSRN Scholarly Paper No. ID 2241926). Social Science Re-
	search Network, Rochester, New York.
	Naturvårdsverket, 2010. IT för miljön (text No. Rapport 6534).
	OECD, 2015. Development of High-speed Networks and the Role of Munici-
	pal Networks (No. DSTI/ICCP/CISP(2015)1/FINAL).
	OECD, 2010. OECD Information Technology Outlook 2010. OECD, Paris.
	OECD, 2008. Broadband and the Economy (OECD Digital Economy Papers).
	OECD, Paris.
	Pamlin, D., Szomolányi, K., 2006. Saving the Climate @ the Speed of Light.
	First Roadmap for Reduced CO2 Emissionsin the EU and Beyond. ETNO och
	Världsnaturfonden.
	Pénard, T., Poussing, N., Suire, R., 2013. Does the Internet Make People Hap-
	pier?	The	Journal	of	Socio-Economics	46,	s.	105–116.

doi:10.1016/j.socec.2013.08.004.

Plum, 2008. A Framework for Evaluating the Value of Next Generation Broadband.

PTS, 2016. PTS bredbandskartläggning 2015 – PTS-ER-2016:10 [www-do- kument]. URL https://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Inter- net/2016/PTS-bredbandskartlaggning-2015---PTS-ER-201610/ (visad 16-07- 08).

PTS, 2015. 2015 års risk- och sårbarhetsanalys för PTS och dess ansvarsom- råden – PTS-ER-2015:23 (text).

Qiang, C.Z.-W., Rossotto, C.M., Kimura, K., 2009. Economic Impacts of Broadband. Information and communications for development 2009: Extend- ing reach and increasing impact 3, s. 35–50.

Raju, A., Lindmark, S., Delaere, S., 2011. High Level Market and Impact As- sessment, Standardisation, Dissemination and Exploitation (Deliverable in CONSERN FP7 project No. D1.2).

Rampersad, G., Troshani, I., 2013. Innovation in the Digital Economy: The Impact of High-speed Broadband on Innovating SMEs. Presented at the 24th Australasian Conference on Information Systems (ACIS), RMIT University, s. 1–10.

Roberts, S., 2009. Measuring the Relationship between ICT and the Environ- ment (OECD Digital Economy Papers). OECD, Paris.

214

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Rohman, I., Bohlin, E., 2012. Does Broadband Speed Really Matter as a Driver of Economic Growth? Investigating OECD Countries. International Journal of Management and Network Economics 2, s. 336–356.

Rohman, I.K., Bohlin, E., 2013. The Impact of Broadband Speed on the Household Income: Comparing OECD and BRICs (SSRN Scholarly Paper No. ID 2226899). Social Science Research Network, Rochester, New York.

Rosston, G., Savage, S., Waldman, D., 2011. Household Demand for Broad- band Internet Service. Commun. ACM 54, 29–31. doi:10.1145/1897816.1897830.

RVA, 2011. Broadband Consumer Researach.

SamKnows, 2013. Quality of broadband services in the EU – SamKnows study on Internet speeds. SamKnows för Europeiska kommissionen.

Sandgren, P., 2011. Är bredband till nytta för samhället?

Shearman,P.,2011.AreThereBetterWaystoQuantifytheValueofSuperfast

Broadband? Broadband Stakeholder Group.

Shideler, D., Badasyan, N., Taylor, L., 2007. The economic impact of broad- band deployment in Kentucky. Regional Economic Development s. 88–118.

SKL, 2016. Kommungruppsindelning [www-dokument]. URL http://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlands- ting/kommungruppsindelning.2051.html (visad 8.9.16).

SKL, 2010. Kommungruppsindelning – definitioner (text). Sveriges Kommu- ner och Landsting.

Spiezia,V.,2011.AreICTUsersMoreInnovative? OECDJournal:Economic Studies 2011, s. 1–21. doi:10.1787/eco_studies-2011-5kg2d2hkn6vg.

SQW, 2013a. UK Broadband Impact Study, Literature Review.

SQW, 2013b. UK Broadband Impact Study. A Study of the Benefits of Super- fast Broadband in the UK.

Teppayayon, O., Bohlin, E., Forge, S., 2009. Will Broadband Networks Make the World Greener? Evaluating Pros and Cons of Broadband Development. Communications & Strategies No. 76, 4th Quarter 2009, s. 19–38.

Thompson, H., Garbacz, C., 2008. Broadband Impacts on State GDP : Direct and Indirect Impacts, in: 17th Biennial Conference of the International Tele- Communications Society, Montreal, June 24–27. s. 1–17.

Van Ark, B., Inklaar, R., McGuckin, R., 2002. ˮChanging Gear” Productivity, ICT and Services: Europe and the United States (No. Research Memorandum GD-60). Groningen Growth and Development Centre, University of Gro- ningen.

2016/17:RFR1

215

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Van der Wee, M., Verbrugge, S., Sadowski, B., Driesse, M., Pickavet, M.,
	2015. Identifying and Quantifying the Indirect Benefits of Broadband Net-
	worksfore-governmentande-business:ABottom-upApproach.Telecommu-
	nications Policy 39, s. 176–191. doi:10.1016/j.telpol.2013.12.006.
	Varian, H.,Litan, R.E.,Elder,A., Slutter, J., 2002. The NetImpact Study: The
	ProjectedEconomicBenefitsoftheInternetintheUnitedStates,UnitedKing-
	dom, France and Germany V 2.0.
	Vickery, G., 2012. Smarter and Greener? Information Technology and theEn-
	vironment: Positive or negative impacts? iisd – International Institute for Sus-
	tainable Development.
	Waverman, L., 2009. Economic Impact of Broadband: An Empirical Study.
	LECG.
	Whalley, J., Sadowski, B., 2015. Innovation and the Development of a Digital
	Economy: Assessing the Socio-economic Effects of Broadband (Report in re-
	sponse to the Telecom Regulatory Policy (TRP) CRTC 2015-326). TELUS
	Communications Company.
	Whitacre, B., Gallardo, R., Strover, S., 2014a. Does Rural Broadband Impact
	Jobs and Income? Evidence from Spatial and First-Differenced Regressions.
	Ann Reg Sci 53, s. 649–670. doi:10.1007/s00168-014-0637-x.
	Whitacre, B., Gallardo, R., Strover, S., 2014b. Broadband's Contribution to
	Economic Growth in Rural Areas: Moving Towards a Causal Relationship.
	Telecommunications Policy 38, s. 1011–1023. doi:doi:10.1016/j.tel-
	pol.2014.05.005.
	Världsbanken, 2009. Information and Communications for Development
	2009: Extending Reach and Increasing Impact.
	WWG,2015.Evidence Review 6:Broadband(Technicalreport).WhatWorks
	Centre for Local Economic Growth (WWG).
	Yankee Group, ACEEE, 2016. Measuring the Energy Reduction Impact of
	Selected Broadband-Enabled Activities Within Households. Yankee Group
	and American Council for an Energy-Efficient Economy.

216

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Bilagor

A Litteraturöversikt

Denna bilaga beskriver kortfattat tillvägagångssättet för litteraturgenom- gångenavkonsekvenseravbredband.Litteraturgenomgångentogsinutgångs- punkt i den tidigare forskning som forskargruppen på Chalmers varit involve- rad i på området (exempelvis Ericsson et al. [2013a] och Rohman & Bohlin, [2012] och [2013]), andra översikter och genomgångar (se Tabell 2-2).

Dessa genererade en stor mängd ytterligare rapporter och artiklar. Vidare gjordes riktade sökningar i exempelvis Google Scholar, Science Direct, ABI/Inform och ProQuest. Ett antal årgångar av de mest relevanta tidskrif- terna, som Telecommunications Policy och Journal of Regulatory Economics genomsöktes också. Telecommunications Policy bedömdes vara den mest re- levanta tidskriften och några resultat från litteratursökning ur denna tidskrift och allmänt ur ScienceDirect redovisas nedan.

Sökning	Resultat	Kommentar
ALL (Broadband)	74 273	För brett
TITLE-ABSTR-KEY(Broadband)	9 703	För brett
TITLE-ABSTR-	442	Ett flertal irrelevanta artiklar
KEY(Broadband)[All
Sources(Business, Management and
Accounting, Economics, Economet-
rics and Finance)
TITLE-ABSTR-KEY(Broadband	93	För snävt
impact)[All Sources(Business,Man-
agement and Accounting, Econom-
ics, Econometrics and Finance)
TITLE-ABSTR-KEY(Broadband	140	Bas för kompletterande genomgång.
impact) or TITLE-ABSTR-		73av dessavar i Telecommunications
Tabell A-1 Sökning i ScienceDirect
KEY(Broadband effect)[All		Policy, 19 i Information Economics
Sources(Business, Management and		Policy, 19 i Information Economics
Sources(Business, Management and		and Policy.
Accounting, Economics, Economet-		and Policy.
Accounting, Economics, Economet-		Av dessa bedömdes 9 vara relevanta
rics and Finance)		Av dessa bedömdes 9 vara relevanta
rics and Finance)		för studien, varav 7 inte var identifie-
		för studien, varav 7 inte var identifie-
		radeitidigaresökningar.Dessaanaly-
		serades därför vidare.

B Tabeller och figurer från den svenska studien

B.1 Bredbandsdata

Observera att alla medelvärden nedan är på kommunnivå utan hänsyn tagen till storleken på kommunen. Alltså kan dessa värden skilja sig från motsva- rande medelvärden för riket.

217

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell B-1 Bredbandsdata beskrivande statistik

Variabel	Beskrivning	Obs	Medel-	Stand.-	Min	Max
(i modellen)			värde	avvikelse
mdspeed	Mobil datahastighet (nedladdning)	1450	5,28	4,73	0,23	20,7
						0
mb	Andel av befolkningen med tillgång	1450	0,92	0,10	0,53	1
	till bredband om minst 10 Mbps
mb100	Andel av befolkningen med tillgång	1450	0,31	0,22	0	0,97
	till bredband om minst 100 Mbps
mdworkplace	Andel arbetsställen med tillgång till	1740	0,90	0,14	0,34	1
	bredband om minst 10 Mbps
md100work-	Andel arbetsställen med tillgång till	1740	0,28	0,21	0	0,96
place	bredband om minst 10 Mbps

Figur B-1 Aggregerat medelvärde genomsnittlig mobil nedladdningshas- tighet 2010–2014 (kommunnivå)

218

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Figur B-2 Andel av befolkningen med tillgång till bredband om minst 10 Mbps 2010–2014 (kommunnivå)

Figur B-3 Andel av befolkningen med tillgång till bredband om minst 100 Mbps 2010–2014 (kommunnivå)

219

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell B-2 Bredbandsdata: korrelationer

	mdspeed	mb	mb100	mdworkplace	md100workplace
mdspeed	1
mb	0,6188	1
mb100	0,3619	0,3813	1
mdworkplace	0,635	0,9708	0,3939	1
md100workplace	0,3626	0,3544	0,965	0,3751	1

B.2 Resultat

Resultaten under rubrikerna Ekonomiska effekter, Sociala/samhälleliga effek- ter och miljömässiga effekter.

B.2.1 Sociala effekter: studieresultat och politiskt deltagande

B.2.1.1 Sociala effekter: studieresultat

Tabell B-3 Utbildning: korrelationer

	mdspeed mb		mb100	grad_100 math		swedish	english	log_sal	log_hprice log_pop
mdspeed	1
mb	0,62	1
mb100	0,36	0,38	1
grad_100	0,11	0,12	0,36	1
math	0,40	0,39	0,20	0,18	1
swedish	0,32	0,36	0,27	0,21	0,46	1
english	0,47	0,41	0,32	0,25	0,63	0,65	1
log_sal	0,40	0,46	0,65	0,37	0,22	0,26	0,30	1
log_hpric	0,26	0,37	0,40	0,34	0,42	0,40	0,51	0,44	1
e
log_pop	0,20	0,32	0,55	0,52	0,25	0,27	0,31	0,59	0,71	1

220

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Figur B-4 Nationella provresultat och mobila datahastigheter (Mbps) nedladdning: engelska

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

Figur B-5 Nationella provresultat och mobila datahastigheter (Mbps) nedladdning: matematik

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

2016/17:RFR1

221

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Figur B-6 Nationella provresultat och mobila datahastigheter (Mbps)
	nedladdning: svenska

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

222

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET2016/17:RFR1OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell B-4 Nationella provresultat regressioner för olika kommuntyper

	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)	(9)	(10)	(11)	(12)
Variabler	math	english	swedish	math	english	swedish	math	english	swedish	math	english	swedish
mdspeed	0,06	0,02	–0,09***	–0,12**	0,23	0,01	0,11***	0,04***	–0,10***	0,10***	0,04***	–0,10***
	(0,038)	(0,011)	(0,014)	(0,015)	(0,080)	(0,489)	(0,024)	(0,010)	(0,011)	(0,022)	(0,009)	(0,010)
mb	3,47**	–3,27***	–0,94	31,75*	35,98**	–2,08	2,56***	–0,58	–0,77*	2,56***	–0,67	–0,87**
	(1,476)	(0,675)	(1,042)	(8,440)	(6,202)	(5,558)	(0,668)	(0,441)	(0,449)	(0,645)	(0,428)	(0,434)
mb100	0,76	0,41	–0,97	–83,53**	–10,42*	6,67	–0,37	–0,16	–0,04	–0,33	–0,18	–0,14
	(1,765)	(0,852)	(0,960)	(11,709)	(2,850)	(46,889)	(0,383)	(0,209)	(0,293)	(0,371)	(0,202)	(0,288)
grad_100	–0,00	–0,03*	–0,01	–1,17**	–0,22**	0,02	–0,02	–0,06	0,25	–0,05	–0,03	0,10**
	(0,027)	(0,015)	(0,025)	(0,213)	(0,022)	(0,435)	(0,196)	(0,111)	(0,180)	(0,066)	(0,034)	(0,042)
english	1,30***		0,26**	–0,56		0,44	0,64***		0,39***	0,65***		0,39***
	(0,138)		(0,104)	(0,438)		(0,960)	(0,064)		(0,042)	(0,063)		(0,042)
swedish	–0,37***	0,18***		–0,09	–0,55		–0,22***	0,33***		–0,23***	0,33***
	(0,129)	(0,059)		(0,233)	(0,254)		(0,053)	(0,035)		(0,052)	(0,034)
math_lag	–0,34***			–1,61**			–0,25***			–0,25***
	(0,097)			(0,172)			(0,040)			(0,039)
log_sal	–13,87**	–0,41	–5,01	–47,63	29,48	23,40	–8,09***	0,72	0,34	–8,32***	0,62	0,21
	(5,464)	(2,226)	(4,797)	(20,510)	(21,292)	(57,207)	(2,975)	(1,778)	(1,730)	(2,877)	(1,723)	(1,688)
log_hprice	0,10	0,32	–0,30	33,26**	–6,66	–3,57	–0,16	–0,23	–0,64*	–0,18	–0,20	–0,60*
	(1,283)	(0,443)	(0,784)	(5,263)	(4,368)	(28,110)	(0,577)	(0,370)	(0,340)	(0,563)	(0,360)	(0,330)
log_pop	8,92	–10,21**	7,34	74,69	107,26**	37,66	–5,89	0,36	4,13*	–5,38	–0,01	5,23**
	(8,480)	(4,551)	(7,159)	(41,767)	(23,464)	(58,558)	(3,659)	(2,425)	(2,499)	(3,366)	(2,159)	(2,297)

t	0,04	0,40***	0,75***	5,19***	–1,74	–1,06	0,12	0,12*	0,50***	0,13	0,12*	0,52***
	(0,226)	(0,103)	(0,133)	(0,406)	(1,055)	(5,357)	(0,118)	(0,071)	(0,063)	(0,113)	(0,068)	(0,060)
math		0,25***	–0,12***		–0,42	–0,15		0,17***	–0,06***		0,17***	–0,06***
		(0,030)	(0,043)		(0,167)	(0,190)		(0,017)	(0,019)		(0,017)	(0,019)
english_lag		–0,18**			–1,39*			–0,17***			–0,17***
		(0,075)			(0,402)			(0,032)			(0,031)

swedish_lag			–0,23***			–0,14			–0,18***			–0,18***
			(0,058)			(0,630)			(0,032)			(0,031)
Constant	67,98	130,44**	–12,33	–558,23	–1,678,60*	–745,52	161,51***	–1,51	–34,21	160,58***	3,02	–44,34
	(118,274)	(58,247)	(70,526)	(818,898)	(517,580)	(1,250,126)	(45,944)	(27,976)	(31,407)	(43,606)	(26,056)	(29,357)

Observations	170	170	170	15	15	15	1,269	1,271	1,270	1,424	1,426	1,425

R-squared	0,778	0,917	0,849	0,999	0,998	0,984	0,415	0,522	0,419	0,428	0,548	0,445
Number of ar	34	34	34	3	3	3	256	256	256	287	287	287

Noter: Robusta standardfel inom parentes *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1. (1)–(3): Storstäder och större städer. (4)–(6): Storstäder. (7)–(9): kommuner som inte är storstäder eller större städer. (10)–(12): kommuner som inte är storstäder.

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

B.2.1.2 Valdeltagande

Modell:

a.	=	+	+	+
b.	=	+ +	+	+
	=	+	+	+
		+ +	+	+

Tabell B-5 Beskrivande statistik: valdeltagande (riksdagsval)

Variabel	År	Obs.	Medel-	Standard-	Min	Max
			värde	avvikelse
participate	2010	290	84,27	2,61	71	91,3
participate	2014	290	85,86	2,52	70,4	92,9

Tabell B-6 Regressioner: valdeltagande

	(1)	(2)	(3)	(4)
VARIABEL	participate	participate	participate	participate
mdspeed	0,13	–0,03	0,05**	–0,03
	(0,493)	(0,080)	(0,022)	(0,029)
mb100	–0,96	–0,05	–0,40	–0,44
	(0,975)	(0,859)	(0,399)	(0,395)
mb	2,49	30,97***	5,87***	4,06***
	(2,416)	(6,914)	(0,876)	(0,950)
log_sal	–1,25	–4,11**	1,61	–3,43
	(1,949)	(1,725)	(2,282)	(2,541)
log_hprice	2,00***	1,82***	–0,53	–0,72
	(0,340)	(0,299)	(0,499)	(0,484)
log_pop	–0,26	–0,56**	–5,29**	–2,40
	(0,266)	(0,239)	(2,452)	(2,541)
grad_100	0,00	0,01	–0,02	–0,00
	(0,018)	(0,015)	(0,035)	(0,035)
t				0,44***
				(0,107)
Constant	86,13***	99,44***	115,21***	148,11***
	(23,410)	(21,067)	(33,767)	(33,830)

Observations	290	290	580	580
R-squared	0,220	0,257	0,770	0,783
Number of ar			290	290

Not: Standardfel inom parentes, *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

224

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

B.2.2 Ekonomiska effekter

B.2.2.1 Påverkan på BRP

Modell:

a.	log	=	+	+ +	+	+	+	+
b.	log	=	+	+ +	+	+	+	+
				+ +		+	+	+

Figur B-7 Kommunal BRP (log) per invånare som funktion av mobil da- tahastighet (Mbps)

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

B2.2.2 Påverkan på företagande

Modell:

a.	=	+	+	+ +
b.	=	+ +	+	+ +
b.	=	+	+	+ +
		+ +	+	+ +

225

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell B-7 Företagande: beskrivande statistik

Variabel	Beskrivning	Obs.	Medel-	Standard-	Min	Max
(i modellen)			värde	avvikelse
startup	Antal nystartade	1 450	243,93	743,31	6	11 840
	företag
sole_trader	Antal enskilda	1 740	1 691,59	4 557,54	102	7 4558
	näringsidkare
trading_company	Antal handelsbolag	1 740	251,03	752,85	3	12 319
commercial_banks	Antal bankaktiebolag	1 740	0,14	1,29	0	22
limited_	Antal aktiebolag	1 740	1 508,84	5 878,30	82	107 87
company						8
limited_	Antal kommanditbolag	1 740	76,42	310,34	1	4 047
partnership
total	Totalt antal företag	1 740	3 528,01	11 374,56	205	189 864

Tabell B-8 Företagande: korrelationer

	Start-	sole_	trading_	commer-	limited_	limited_
	up	trader	company	cial_banks	company	partnership
startup	1
sole_trader	0,99	1
trading_	1,00	0,98	1
company
commer-	0,88	0,90	0,88	1
cial_banks
limited_	0,98	0,98	0,98	0,92	1
company
limited_	0,93	0,89	0,93	0,74	0,91	1
partnership
total	0,99	0,99	0,99	0,91	1,00	0,91

226

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Figur B-8 Totalt antal företag. Kommunalt medelvärde över tid (2006– 2014)

Figur B-9 Antal nystartade företag. Kommunalt medelvärde över tid (2006–2014)

227

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	Figur B-10 Totalt antal företag per kommun som funktion av mobil data-
	hastighet (Mbps)

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

Figur B-11 Antal nystartade företag per kommun som funktion av mobil datahastighet (Mbps)

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

228

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET2016/17:RFR1OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell B-9 Regressioner företagande per kommuntyp

	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)	(9)	(10)	(11)	(12)	(13)	(14)	(15)	(16)
VARIABLES	log_startup	log_total	log_startup	log_total	log_startup	log_total	log_startup	log_total	log_startup	log_total	log_startup	log_total	log_startup	log_total	log_startup	log_total
mdspeed	–0,00	0,00	0,03*	0,00**	–0,00	–0,00	–0,00	–0,00	0,00	–0,00***	0,00*	–0,00***	0,01**	–0,00***	0,01**	–0,00***
	(0,008)	(0,001)	(0,008)	(0,000)	(0,003)	(0,000)	(0,003)	(0,001)	(0,002)	(0,000)	(0,002)	(0,000)	(0,003)	(0,000)	(0,002)	(0,000)
mdworkplace	–0,46	0,03			–0,08	0,01			0,05	–0,00			0,06	-0,00
	(1,022)	(0,164)			(0,141)	(0,025)			(0,079)	(0,009)			(0,082)	(0,009)
md100workplace	–2,12*	0,03			–0,07	0,01			0,08	0,02**			0,09	0,03**
	(0,647)	(0,047)			(0,161)	(0,040)			(0,060)	(0,012)			(0,062)	(0,012)
log_sal	4,62	0,74	3,54	0,57	1,24	–0,04	0,86	–0,05	–0,49	0,07	–0,47	0,08	–0,56	0,08	–0,55	0,08
	(4,681)	(0,621)	(5,382)	(0,285)	(0,897)	(0,103)	(0,876)	(0,110)	(0,386)	(0,056)	(0,382)	(0,056)	(0,397)	(0,058)	(0,394)	(0,058)
log_hprice	–0,02	–0,06	–1,49*	–0,16**	–0,05	–0,08**	–0,06	–0,08**	0,18***	0,02*	0,20***	0,02*	0,19***	0,02*	0,21***	0,02*
	(0,512)	(0,040)	(0,456)	(0,031)	(0,179)	(0,039)	(0,182)	(0,036)	(0,063)	(0,009)	(0,064)	(0,009)	(0,065)	(0,009)	(0,065)	(0,009)
log_pop	–3,04*	1,18	–11,90*	1,07	0,70	0,11	0,38	0,09	1,02**	0,75***	0,99**	0,76***	0,95*	0,76***	0,93*	0,77***
	(0,857)	(0,729)	(3,926)	(0,442)	(0,809)	(0,174)	(0,931)	(0,176)	(0,449)	(0,131)	(0,439)	(0,133)	(0,494)	(0,142)	(0,483)	(0,142)
grad_100	–0,01	0,00	0,03**	0,00*	–0,00	0,00*	–0,01*	0,00*	0,01	–0,00	0,01	–0,00	–0,02	–0,00	–0,02	0,00
	(0,012)	(0,001)	(0,007)	(0,001)	(0,004)	(0,001)	(0,004)	(0,001)	(0,008)	(0,004)	(0,008)	(0,004)	(0,023)	(0,009)	(0,024)	(0,009)
t	0,03	–0,01	–0,01	–0,01	–0,00	0,03***	0,00	0,03***	–0,02	0,02***	–0,02	0,02***	–0,03	0,02***	–0,02*	0,02***
	(0,170)	(0,032)	(0,199)	(0,016)	(0,030)	(0,004)	(0,028)	(0,004)	(0,015)	(0,002)	(0,012)	(0,001)	(0,016)	(0,002)	(0,013)	(0,002)
mdworkplace_lag			–2,85	0,16			–0,14	0,01			0,08	0,00			0,08	0,00
			(1,186)	(0,076)			(0,148)	(0,023)			(0,062)	(0,010)			(0,065)	(0,010)
md100workplace_lag			–0,19	–0,10			–0,12	–0,04			–0,14**	0,00			–0,13**	0,00
			(0,364)	(0,041)			(0,103)	(0,025)			(0,055)	(0,009)			(0,057)	(0,009)
Constant	–7,94	–13,40	133,06	–9,09	–16,57	8,66***	–7,95	9,02***	–0,33	–1,19	–0,38	–1,42	1,16	–1,45	1,09	–1,69
	(63,383)	(17,062)	(111,355)	(9,303)	(14,145)	(2,924)	(15,727)	(2,996)	(5,980)	(1,624)	(5,902)	(1,661)	(6,336)	(1,708)	(6,234)	(1,738)
Observations	15	15	15	15	170	170	170	170	1,435	1,435	1,435	1,435	1,280	1,280	1,280	1,280
R-squared	0,813	0,998	0,883	0,999	0,097	0,952	0,118	0,953	0,036	0,825	0,040	0,824	0,041	0,811	0,044	0,810
Number of ar	3	3	3	3	34	34	34	34	287	287	287	287	256	256	256	256

Noter: Robusta standardfel inom parentes, *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

2016/17:RFR1 BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell B-10 Arbetsställen: beskrivande statistik

Variabel	Beskriv-	# obs.	Medelvärde	Standardavvikelse	Min	Max
	ning
workplaces	arbets-	1445	3353,17	7141,08	332	116054
	ställen
log_workplaces	log dito	1445	7,65	0,83	5,81	11,66

B.2.2.3 Påverkan på sysselsättning

Modell:

a.	+	= +	+	+	+
b.	+	=+ +	+ +	+	+ +
			+ +	+	+ +

230

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA 2016/17:RFR1

Tabell B-11 Sysselsättning: Regressioner

	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)	(9)	(10)	(11)	(12)	(13)	(14)	(15)	(16)	(17)	(18)	(19)	(20)	(21)	(22)	(23)	(24)
VARIABLER	pc1	pc2	log_ict	log_to-	pc1	pc2	log_ict	log_to-	pc1	pc2	log_ict	log_to-	pc1	pc2	log_ict	log_to-	pc1	pc2	log_ict	log_to-	pc1	pc2	log_ict	log_to-
				talemp				talemp				talemp				talemp				talemp				talemp

mdspeed	0,00	-0,00	-0,01* -0,00***		0,00	-0,00	-0,00	-0,00***	0,00	-0,00	-0,01*	-0,00***	0,01*	0,00	-0,01	-0,00*	0,01*	0,00	-0,01	-0,00	0,01	0,00	-0,00	-0,00
	(0,003)	(0,002)	(0,003)	(0,000)	(0,003)	(0,003)	(0,004)	(0,000)	(0,003)	(0,002)	(0,003)	(0,000)	(0,007)	(0,004)	(0,004)	(0,001)	(0,007)	(0,004)	(0,004)	(0,001)	(0,007)	(0,005)	(0,004)	(0,001)
mdworkplace	-0,11*	-0,10*	-0,14	-0,03***	-0,15**	-0,11	-0,05	-0,04***
	(0,060)	(0,058)	(0,110)	(0,011)	(0,066)	(0,077)	(0,142)	(0,012)
md100work-	-0,01	-0,01	-0,16	0,00	-0,03	-0,01	-0,14	0,00	-0,03	-0,02	-0,18	0,00
place

	(0,048)	(0,108)	(0,130)	(0,019)	(0,051)	(0,107)	(0,130)	(0,020)	(0,054)	(0,109)	(0,129)	(0,019)
log_sal	0,65***	0,22	0,22	0,25***	0,40*	0,12	0,65	0,23***	0,46**	0,05	-0,01	0,19***	0,51***	0,06	-0,13	0,20***	0,50***	0,03	-0,15	0,19***	0,36	0,17	0,64	0,23***
	(0,209)	(0,281)	(0,624)	(0,074)	(0,214)	(0,324)	(0,789)	(0,084)	(0,180)	(0,254)	(0,588)	(0,070)	(0,183)	(0,234)	(0,591)	(0,067)	(0,185)	(0,236)	(0,601)	(0,067)	(0,222)	(0,315)	(0,796)	(0,084)
log_hprice	0,06	0,04	-0,26**	0,03**	0,06	0,04	-0,26**	0,03**	0,07*	0,05	-0,25*	0,03**	0,04	0,04	-0,25*	0,03**	0,04	0,04	-0,25*	0,03**	0,04	0,04	-0,24*	0,03**
	(0,038)	(0,049)	(0,131)	(0,012)	(0,038)	(0,049)	(0,130)	(0,012)	(0,041)	(0,047)	(0,131)	(0,013)	(0,033)	(0,049)	(0,131)	(0,012)	(0,034)	(0,048)	(0,131)	(0,012)	(0,034)	(0,048)	(0,130)	(0,012)
log_pop	2,42***	-1,07	1,99*	0,83***	2,66***	-0,98	1,74	0,84***	2,80***	-0,74	2,41**	0,94* 2,22* -0,84 2,42**				0,83***	2,21***	-0,85	2,42**	0,83***	2,37***	-1,00	1,84	0,79***
	(0,690)	(0,877)	(1,142)	(0,123)	(0,782)	(0,977)	(1,138)	(0,135)	(0,849)	(0,898)	(1,097)	(0,116)	(0,609)	(0,834)	(1,157)	(0,123)	(0,605)	(0,836)	(1,163)	(0,121)	(0,679)	(0,949)	(1,169)	(0,133)
log_total	0,09	0,28	1,14**	0,16**	-0,08	0,21	1,39**	0,15*	-0,08	0,13	0,95*	0,11*	0,08	0,15	0,87*	0,14**	0,08	0,13	0,86*	0,14**	-0,02	0,23	1,35**	0,16**

	(0,163)	(0,264)	(0,533)	(0,063)	(0,193)	(0,291)	(0,588)	(0,076)	(0,130)	(0,229)	(0,516)	(0,059)	(0,145)	(0,255)	(0,501)	(0,058)	(0,143)	(0,253)	(0,501)	(0,060)	(0,205)	(0,292)	(0,577)	(0,076)
t					0,02*	0,01	-0,03	0,00													0,01	-0,01	-0,05*	-0,00
					(0,010)	(0,019)	(0,032)	(0,003)													(0,010)	(0,016)	(0,027)	(0,003)
mdwork-													-0,29**	-0,07	-0,03	-0,05***	-0,29**	-0,06	-0,03	-0,05***	-0,30**	-0,06	0,04	-0,05***
place_lag
													(0,149)	(0,101)	(0,110)	(0,013)	(0,147)	(0,100)	(0,109)	(0,013)	(0,146)	(0,102)	(0,117)	(0,013)
workplaces														-0,00				-0,00				-0,00

														(0,000)				(0,000)				(0,000)
md100work-																	-0,01	-0,03	-0,04	-0,01	-0,01	-0,03	-0,07	-0,01
place_lag
																	(0,027)	(0,044)	(0,111)	(0,017)	(0,028)	(0,043)	(0,109)	(0,017)
Constant	-32,89***	5,59	-24,91**	-3,71***	-30,94***	6,35	-29,39**	-3,58***	-33,14* 5,37 -24,84			-3,78***	-28,86***	6,31	-22,93*	-3,05**	-28,66***	6,81 -22,50* -2,89**			-27,76* 5,91 -29,97 -3,10**
	(8,621)	(10,033) (11,259)		(1,321)	(8,054)	(9,463)	(12,754)	(1,350)	(8,781)	(10,064) (11,297)		(1,340)	(6,792)	(9,423)	(11,832)	(1,289)	(6,681)	(9,472)	(12,216)	(1,264)	(6,483)	(9,079)	(13,577)	(1,318)

231

2016/17:RFR1			BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Observations	1,160	1,160	1,429	1,160	1,160	1,160	1,429	1,160	1,160	1,160	1,429	1,160	1,160	1,156	1,429	1,160	1,160	1,156	1,429	1,160	1,160	1,156	1,429	1,160
R-squared	0,142	0,008	0,035	0,250	0,145	0,008	0,037	0,250	0,135	0,005	0,033	0,237	0,165	0,007	0,031	0,256	0,165	0,008	0,031	0,257	0,165	0,008	0,036	0,258
Number of ar	290	290	289	290	290	290	289	290	290	290	289	290	290	289	289	290	290	289	289	290	290	289	289	290

Not: Robusta standardfel inom parentes*** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1. (1)–(12): modell a). (13)–(24): modell b). (5)–(8) och (21)–(24) testar för tidseffekter.

232

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA 2016/17:RFR1

Tabell B-12 Sysselsättning: Regressioner för olika kommuntyper

	(17)	(18)	(19)	(20)	(21)	(22)	(23)	(24)	(25)	(26)	(27)	(28)	(29)	(30)	(31)	(32)
VARIABLER	pc1	pc2	log_ict	log_totalemp	pc1	pc2	log_ict	log_totalemp	pc1	pc2	log_ict	log_totalemp	pc1	pc2	log_ict	log_totalemp

mdspeed	-0,00	-0,00	-0,01	-0,00***	0,03	0,03	-0,00	-0,00**	-0,00	-0,00	-0,00	-0,00***	0,00	0,00	-0,00	-0,00
	(0,016)	(0,027)	(0,004)	(0,001)	(0,033)	(0,036)	(0,003)	(0,001)	(0,001)	(0,003)	(0,005)	(0,001)	(0,001)	(0,003)	(0,005)	(0,001)

mdworkplace	-1,09	-0,98	-0,14	-0,05**					-0,04	-0,14**	-0,04	-0,03***
	(0,780)	(1,160)	(0,193)	(0,022)					(0,032)	(0,053)	(0,148)	(0,013)

md100workplace	-0,65	-0,88	-0,10	-0,04					0,04	-0,01	-0,14	0,01
	(0,775)	(1,473)	(0,246)	(0,044)					(0,031)	(0,097)	(0,135)	(0,021)

log_sal	1,87	5,72	-0,49	0,87**	-0,64	-1,40	-0,73	0,79**	0,35**	-0,02	0,67	0,21**	0,35**	0,03	0,68	0,21**
	(3,623)	(6,176)	(1,524)	(0,349)	(3,150)	(4,211)	(1,564)	(0,378)	(0,158)	(0,292)	(0,816)	(0,087)	(0,158)	(0,279)	(0,824)	(0,087)

log_hprice	1,39	-0,05	0,18	0,07	1,34	-0,08	0,17	0,07	0,03*	0,03	-0,28**	0,03**	0,02	0,03	-0,26*	0,03**
	(1,452)	(0,966)	(0,215)	(0,047)	(1,380)	(0,929)	(0,218)	(0,047)	(0,015)	(0,042)	(0,134)	(0,012)	(0,016)	(0,040)	(0,133)	(0,013)

log_pop	11,66	-16,93	0,20	1,01***	7,28	-20,62*	0,06	0,96***	1,63***	0,22	1,77	0,79***	1,58***	0,12	1,85	0,74***
	(7,715)	(10,367)	(2,035)	(0,255)	(5,984)	(10,288)	(2,197)	(0,266)	(0,621)	(0,634)	(1,238)	(0,148)	(0,593)	(0,621)	(1,260)	(0,145)

log_total	4,22	-1,62	0,34	-0,20	3,47	-4,50	0,29	-0,21*	-0,08	0,14	1,44**	0,17**	-0,06	0,19	1,40**	0,18**
	(3,953)	(3,660)	(0,818)	(0,124)	(3,385)	(3,276)	(0,786)	(0,110)	(0,119)	(0,272)	(0,617)	(0,080)	(0,118)	(0,275)	(0,605)	(0,080)

t	-0,10	0,12	0,04	-0,00	-0,04	0,29**	0,04	-0,00	0,01	0,02	-0,04	0,00	0,00	0,00	-0,05*	-0,00
	(0,174)	(0,215)	(0,067)	(0,008)	(0,136)	(0,123)	(0,075)	(0,009)	(0,008)	(0,016)	(0,034)	(0,004)	(0,006)	(0,013)	(0,028)	(0,003)

mdworkplace_lag					-2,04*	-0,97	-0,12	-0,05					-0,09*	-0,13**	0,06	-0,05***
					(1,117)	(1,041)	(0,217)	(0,030)					(0,047)	(0,061)	(0,126)	(0,014)

md100workplace_lag					0,14	-0,85	0,02	0,01					0,02	-0,01	-0,07	-0,01
					(0,362)	(0,549)	(0,204)	(0,032)					(0,015)	(0,037)	(0,114)	(0,017)

workplaces						-0,00***								0,00
						(0,000)								(0,000)

Constant	-199,57	140,31	6,36	-10,22**	-110,60	297,88**	11,49	-8,63	-20,22***	-3,45	-29,83**	-2,96**	-19,97***	-3,26	-30,47**	-2,54*
	(123,985)	(111,029)	(40,292)	(4,085)	(83,297)	(113,637)	(43,142)	(5,146)	(6,189)	(6,651)	(13,437)	(1,479)	(5,803)	(6,357)	(14,174)	(1,435)

Observations	136	136	170	136	136	136	170	136	1,024	1,024	1,259	1,024	1,024	1,020	1,259	1,024
R-squared	0,340	0,148	0,116	0,770	0,384	0,229	0,113	0,764	0,168	0,019	0,038	0,206	0,175	0,015	0,037	0,215
Number of ar	34	34	34	34	34	34	34	34	256	256	255	256	256	255	255	256

Not: Robusta standardfel inom parentes*** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1. (17)–(24): storstäder och större städer. (25)–(32): alla kommuner utom storstäder och större städer. (17)–(20) och (25)–(28) testar modell a), övriga mobell b).

233

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

B.2.2.4 Påverkan på bostadsmarknaden

Modell:

a.	=	+	+	+	+
+	=	+	+	+	+
b.	=	+	+	+	+
+		+	+	+

Figur B-12 Priser för småhus över tid (kommunalt medelvärde, logarit- merat)

Figur B-13 Huspriser (log) (tkr)som funktion av mobil datahastighet (Mbps)

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

234

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell B-13 Huspriser: regressioner

	(1)	(2)	(3)	(4)
VARIABLES	log_hprice	log_hprice	log_hprice	log_hprice

mdspeed	0,00***	0,01***	0,01***	0,00***
	(0,001)	(0,001)	(0,001)	(0,001)
mb	–0,08		–0,07	–0,08
	(0,050)		(0,119)	(0,052)
mb100	–0,00		0,01	–0,00
	(0,034)		(0,129)	(0,035)
log_sal	0,23		0,54*	0,21
	(0,158)		(0,308)	(0,163)
log_pop	0,14	0,15	–1,29**	0,13
	(0,266)	(0,272)	(0,629)	(0,302)
log_total	0,28**	0,29**	–0,82**	0,32**
	(0,133)	(0,134)	(0,393)	(0,138)
grad_100	0,00	0,00	0,00	0,01
	(0,004)	(0,004)	(0,004)	(0,013)
log_workplaces	0,10**	0,09*	–0,06	0,12**
	(0,047)	(0,048)	(0,049)	(0,053)
t	0,00	0,00	0,03	0,00
	(0,007)	(0,005)	(0,015)	(0,007)
mb_lag		–0,13***
		(0,043)
mb100_lag		0,04
		(0,023)
Constant	–0,06	2,81	23,29***	–0,05
	(2,811)	(2,236)	(8,214)	(3,112)
Observations	1,445	1,445	170	1,275
R-squared	0,300	0,303	0,783	0,266
Number of ar	289	289	34	255

Not: Robusta standardfel inom parentes*** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

235

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
	B.2.2.5 Påverkan på inkomstnivåer
	Figur B-14 Årlig medelinkomst (kommunalt medelvärde, omvandlad till
	logaritmer)

Figur B-15 Medelinkomst (log) som funktion av mobil datahastighet (Mbps)

Not: Det skuggade området visar 95 % konfidensintervall.

236

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH	2016/17:RFR1
ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA

Tabell B-14 Inkomstnivåer: regressioner

	(1)	(2)	(3)	(4)
VARIABLES	log_sal	log_sal	log_sal	log_sal
mdspeed	–0,00	0,00	–0,00**	–0,00
	(0,000)	(0,000)	(0,000)	(0,000)
mdworkplace	–0,02***		–0,01	–0,02**
	(0,006)		(0,013)	(0,006)
md100workplace	0,01		0,06**	0,01
	(0,007)		(0,023)	(0,008)
log_hprice	0,01	0,01	0,03*	0,01
	(0,006)	(0,006)	(0,015)	(0,006)
log_pop	0,12**	0,11**	0,06	0,11*
	(0,053)	(0,053)	(0,230)	(0,060)
log_total	0,03	0,04	–0,03	0,04
	(0,028)	(0,028)	(0,055)	(0,029)
grad_100	0,00	–0,00	0,00	0,00
	(0,001)	(0,001)	(0,001)	(0,004)
log_workplaces	–0,01	–0,01	–0,02	–0,01
	(0,010)	(0,010)	(0,015)	(0,012)
t	0,02***	0,02***	0,02***	0,02***
	(0,001)	(0,001)	(0,003)	(0,001)
mdworkplace_lag		–0,02***
		(0,006)
md100workplace_lag		–0,01
		(0,006)
Constant	10,79***	10,91***	11,93***	10,88***
	(0,484)	(0,484)	(2,733)	(0,539)
Observations	1 445	1 445	170	1 275
R-squared	0,887	0,887	0,972	0,876
Number of ar	289	289	34	255

Not: Robusta standardfel inom parentes*** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

237

2016/17:RFR1		BILAGA	FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
		KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR
		B.2.3 Miljömässiga effekter: Påverkan på personbilstransporter
		Tabell B-15 Person- och bilkilometer: regressioner per kommuntyp

		(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)	(9)
	VARIABLES log_work- log_work-			log_work- carmilage		percapmilage	carmilage	percapmi-	carmilage	percapmi-
		places	places	places				lage		lage

	mdspeed	–0,02	0,01***	0,01***	3,23	7,45*	1,55**	1,08	1,71***	0,90***
		(0,028)	(0,003)	(0,001)	(2,332)	(1,968)	(0,601)	(0,911)	(0,285)	(0,261)
	mb				375,72	–198,05*	–88,59*	16,84	–30,09***	–20,83***
					(758,543)	(58,041)	(50,870)	(77,118)	(8,477)	(7,215)
	mb100				–497,62	591,25*	–35,25	–75,39**	–1,11	0,13
					(688,024)	(169,859)	(21,628)	(32,838)	(7,548)	(7,140)
	log_sal	–10,79	–0,95	–0,07	1,138,71	2,208,44**	68,01	178,38	–21,07	11,54
		(12,343)	(0,658)	(0,129)	(1,861,259)	(496,345)	(158,006)	(197,475)	(39,547)	(29,999)
	log_hprice	1,79	–0,13	0,05**	–38,69	–412,64*	–0,10	–59,59	3,19	8,16
		(1,909)	(0,100)	(0,022)	(243,881)	(118,566)	(65,878)	(110,383)	(9,207)	(7,838)
	log_pop	–14,33	–0,87	–0,12	1,070,32	3,412,88**	–266,06*	–453,83**	–107,55	–272,23***
		(7,167)	(0,820)	(0,175)	(1,039,155)	(676,391)	(156,433)	(180,657)	(69,892)	(62,614)
	log_total	5,59	–0,71	–0,35***	–3,296,29	–5,756,78***	138,37	97,87	–61,77**	–14,49
		(4,284)	(0,541)	(0,093)	(1,606,854)	(261,320)	(163,733)	(254,448)	(29,352)	(25,578)
	grad_100	–0,04	–0,01*	–0,01	4,10	13,47**	–1,12	0,19	–3,20	–32,67
		(0,040)	(0,004)	(0,012)	(7,332)	(2,073)	(1,069)	(1,888)	(7,812)	(21,742)
	log_workpla-				–66,89	–133,63***	–58,92**	–64,67*	–40,35***	–51,27***
	ces
					(51,405)	(6,334)	(24,137)	(33,459)	(10,713)	(11,276)
	t	0,44	0,04	–0,02***	32,40	2,20	–15,87***	–4,05	–14,74***	–1,03
		(0,558)	(0,030)	(0,005)	(39,944)	(29,630)	(5,288)	(5,685)	(1,665)	(1,693)
	mdworkplace	–2,89	0,07	0,09***
		(0,991)	(0,113)	(0,022)
	md100work-	0,28	–0,15	–0,06*
	place
		(2,534)	(0,175)	(0,029)
	Constant	256,08	36,95**	11,92***	9 518,99	-5 308,93	2 920,64	3 746,22	3 467,51*3 731,87*
		(208,145)	(14,379)	(2,169)	(16 792,355)	(11 504,724)	(3 546,950) (4 186,773)		(735,902)	(586,693)
	Observations	15	170	1,275	15	15	170	170	1,275	1,275
	R-squared	0,804	0,355	0,276	0,994	0,999	0,732	0,080	0,728	0,231
	Number of ar	3	34	255	3	3	34	34	255	255
	Robust standard errors in parantheses
	* p<0,01, p<0,05, * p<0,1

Not: Robusta standardfel inom parentes*** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1.

238

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH							2016/17:RFR1
	ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA
C Tabeller från den internationella studien
Tabell C-1 Databeskrivning internationell studie

Variable	Beskrivning	Obs.	Mean	Std.av.	Min	Max
country	Country name	0
year	Years	544	2007,5	4,614015	2000	2015
population	Total Population	544	3,80E+07	5,71E+07	281205	3,21E+08
educatione~d	Government expenditure on	375	5,224	1,148335	3	9
	education as % of GDP
secondarye~t	Gross enrolment ratio,	466	105,2511	14,31516	70	163
	secondary, both sexes
tertiaryen~t	Gross enrolment ratio, ter-	438	63,23059	17,93567	10	110
	tiary, both sexes
labor	Labour force, total	510	1,72E+07	2,84E+07	165913	1,61E+08
unemploy-	Unemployment, total (% of	510	7,372549	3,937432	2	27
ment	total labour force)
annualwages	Average annual wages	445	42687,06	21128,02	8706	95002
houseprice~r	Real house price indicators,	0
	Index 2010=100
grossdo-	Gross domestic income (con-	541	5,36E+13	2,13E+14	39730	1,51E+15
min~m	stant LCU)
nethouseho~h	Total net worth of house-	0
	holds, percentage of net dis-
	posable income
gdp	GDP per capita (current	510	33607,95	21195,48	3054	116613
	US$)
gni	GNI per capita, Atlas method	544	32544,49	19423,76	3470	105810
	(current US$)
gdpppp	GDP per capita, PPP (current	510	32266,72	13567,76	8749	98460
	international $)
fdi	Foreign direct investment, net	505	3,06E+10	6,42E+10	-3,58E+10	7,34E+11
	inflows (USD)
costofbusi~s	Cost of business start-up pro-	408	6,460784	7,102855	0	40
	cedures (% of GNI per cap)
broadbandp~n Broadband Penetration rate		396	21,56139	10,58796	0,1	47,84
yearavgmbps	Yearly Average Median	198	6,166465	4,006135	0,79	32,35
	throughput (Mbps) M-Lab
yearkyapcs	Yearly Average peak connec-	124	37,18194	14,04726	14,19	86,05
	tion speed (Akamai)
yearlyacs	Yearly Average connection	124	8,682823	3,984304	2,82	23,93
	speed Akamai data (Mbps)
voter	Voter turnout	136	71,65441	11,95819	47	95
avgmath	PISA Mean math	130	495,7308	32,29462	385	554
avgreading	PISA Mean reading	129	493,3178	26,23571	400	556
							239

2016/17:RFR1	BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ
	KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

	avgscience	PISA Mean Science	101	500,099	29,61908	410	563
	log_gdpppp		510	10,29429	0,4311673	9,076694	11,49741
	t	year dummy, 2000=0	544	7,5	4,614015	0	15
	cn	country variable	544	17,5	9,819738	1	34
	log_pop		544	16,48058	1,557876	12,54684	19,58825
	log_eduexpnd		375	1,628857	0,2232249	1,098612	2,197225
	log_second~l		466	4,647787	0,1289969	4,248495	5,09375
	log_tertia~t		438	4,091937	0,369607	2,302585	4,70048
	log_labor		510	15,69717	1,502381	12,01922	18,89722
	log_unempl~t		510	1,880692	0,4759737	0,6931472	3,295837
	log_annual~s		445	10,49958	0,6213759	9,071768	11,46165
	log_fdi		475	23,08214	1,655877	17,32849	27,32179
	hprice		299	25,68562	22,11474	1	60
	hworth		322	109,528	62,07673	1	227
	log_hprice		299	2,64309	1,257107	0	4,094345
	log_hworth		322	4,423114	0,9276039	0	5,42495
	log_gni		544	10,17511	0,7152495	8,15191	11,5694

240

FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR BILAGA 2016/17:RFR1

Tabell C-2 Resultat från bredbandsdata Measurement Lab

	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)	(9)	(10)	(11)	(12)
VARIABLES	log_gdpppp	log_gdpppp	log_gdpppp	log_gni	log_annualwages	log_hprice	log_unemployment	log_eduexpnd	log_secondenrol	avgmath	avgreading	avgscience


yearavgmbps	–0,00	–0,00	–0,00	–0,01***	0,00***	–0,09	0,01	0,02	0,00	3,80	0,00	3,41

	(0,002)	(0,002)	(0,002)	(0,003)	(0,001)	(0,068)	(0,007)	(0,016)	(0,009)	(4,765)	(6,622)	(7,651)
broadbandpenetration	0,00	0,00	0,00	0,00	–0,00	0,02	–0,00	0,01	–0,00	0,88	0,61	0,12

	(0,002)	(0,002)	(0,002)	(0,003)	(0,001)	(0,077)	(0,008)	(0,009)	(0,005)	(1,433)	(1,992)	(2,302)
log_gdpppp					0,39***	1,48	–2,48***	–1,10*	0,04	–131,99	–65,17	–163,18

					(0,059)	(4,147)	(0,450)	(0,585)	(0,328)	(70,163)	(97,519)	(112,674)
log_pop	–0,85**	–0,85**	–0,85**	–0,09	0,83***	–7,27	4,26**	0,85	0,46	0,83	9,84	7,67

	(0,375)	(0,375)	(0,375)	(0,670)	(0,267)	(16,684)	(1,813)	(2,146)	(1,150)	(12,176)	(16,924)	(19,554)
log_labor	0,62**	0,62**	0,62**	0,74	–0,20	–2,25	0,95	–1,76	0,90	–7,12	–14,41	–14,03

	(0,260)	(0,260)	(0,260)	(0,464)	(0,192)	(11,580)	(1,257)	(1,601)	(0,871)	(15,093)	(20,977)	(24,237)
log_unemployment								–0,10	0,02	–24,63	–14,19	–29,03

								(0,141)	(0,076)	(12,416)	(17,256)	(19,938)
log_eduexpnd									0,05	–64,66	–19,87	–31,02

									(0,090)	(35,880)	(49,869)	(57,619)
log_secondenrol										26,80	87,91	75,53

										(50,190)	(69,758)	(80,599)
log_annualwages	0,74***	0,74***	0,74***	1,41***		–2,67	–2,25***	1,60**	–0,88*	50,93	31,27	58,91

	(0,111)	(0,111)	(0,111)	(0,198)		(5,708)	(0,620)	(0,766)	(0,435)	(33,055)	(45,942)	(53,082)
log_hprice							0,02*	0,01	–0,01	–4,38	–8,38	–6,30

							(0,010)	(0,010)	(0,005)	(6,310)	(8,770)	(10,133)
t	0,03***	0,03***	0,03***	0,02**	–0,01***	0,63***	0,03	–0,02	0,02

	(0,004)	(0,004)	(0,004)	(0,006)	(0,003)	(0,187)	(0,021)	(0,031)	(0,016)
Constant	6,69*	6,69*	6,69*	–14,77**	–3,96	164,41	–34,56*	10,28	–8,74	1451,30**	577,93	1 454,23

	(3,644)	(3,644)	(3,644)	(6,514)	(2,660)	(160,868)	(17,547)	(25,486)	(13,648)	(508,886)	(707,293)	(817,215)
Observations	145	145	145	145	145	145	145	71	70	16	16	16
R-squared	0,810	0,810	0,810	0,497	0,442	0,440	0,487	0,289	0,310	0,685	0,481	0,443
Number of cn	29	29	29	29	29	29	29	27	26

Not: Standardfel inom parentes *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1. Estimeringar nr 1–9 är fasta effekter, nr 10–12 är minstakvadratmetoden.

241

2016/17:RFR1 BILAGA FORSKNINGSBASERAD FÖRDJUPNING OM KONSEKVENSER AV OLIKA NIVÅER PÅ KAPACITET OCH ROBUSTHET I SVERIGES FRAMTIDA IT-INFRASTRUKTUR

Tabell C-3 Resultat från bredbandsdata Akamai

	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)
VARIABLER	log_gdpppp	log_gni	log_annualwages	log_hprice	log_unemployment	avgmath	avgreading	avgscience

yearkyapcs	–0,00	0,00	–0,00	0,02	0,00	1,47	1,69	1,74
	(0,001)	(0,001)	(0,001)	(0,032)	(0,004)	(0,920)	(1,271)	(1,559)
broadbandpenetration	0,01*	0,00	–0,00	–0,04	–0,00	1,48	0,39	0,61
	(0,003)	(0,005)	(0,002)	(0,147)	(0,021)	(0,897)	(1,240)	(1,521)
log_gdpppp			0,06	–4,39	–1,49	–95,21	–57,82	–128,34
			(0,106)	(6,633)	(0,927)	(51,090)	(70,590)	(86,614)
log_pop	–0,57	0,93	0,09	–17,96	2,19	0,50	9,67	7,33
	(0,403)	(0,684)	(0,312)	(19,450)	(2,728)	(10,527)	(14,546)	(17,848)
log_labor	0,44**	0,14	0,06	6,63	0,59	–8,01	–15,29	–15,05
	(0,197)	(0,334)	(0,157)	(9,778)	(1,366)	(13,059)	(18,043)	(22,138)
log_unemployment						–18,60	–11,84	–23,04
						(9,909)	(13,691)	(16,799)
log_eduexpnd						–34,91	1,29	0,95
						(30,702)	(42,420)	(52,049)
log_annualwages	0,11	0,57*		16,88*	–1,83	34,42	25,37	42,63

	(0,183)	(0,311)		(8,711)	(1,256)	(25,983)	(35,901)	(44,050)
log_hprice					0,04*	–2,13	–7,48	–4,06
					(0,020)	(5,242)	(7,243)	(8,887)
t	0,02***	–0,01	0,01	0,00	0,03
	(0,007)	(0,011)	(0,006)	(0,354)	(0,049)
log_secondenrol						32,82	101,83	84,39

						(43,563)	(60,190)	(73,853)
Constant	11,31**	–13,14	7,45*	65,78	–9,24	1 127,69**	435,25	1 128,27
	(5,477)	(9,302)	(4,214)	(270,089)	(37,591)	(390,834)	(540,011)	(662,592)
Observations	87	87	87	87	87	16	16	16
R-squared	0,771	0,294	0,206	0,112	0,187	0,764	0,617	0,536
Number of cn	30	30	30	30	30

Not: Standardfel inom parentes *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1. Estimeringar nr 1–5 är fasta effekter, nr 6–8 är minstakvadratmetod.

242

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN

2013/14

2013/14:RFR1	SOCIALUTSKOTTET
	Etisk bedömning av nya metoder i vården
	– en uppföljning av landstingens och statens insatser
2013/14:RFR2	KULTURUTSKOTTET
	Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
	Kultur, medier, trossamfund och fritid
2013/14:RFR3	KULTURUTSKOTTET
	En bok är en bok är en bok?
	– en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag
2013/14:RFR4	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om funktionshindersperspektiv i kulturarvet
2013/14:RFR5	TRAFIKUTSKOTTET
	Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets
	tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
2013/14:RFR6	FINANSUTSKOTTET
	Finansutskottets offentliga utfrågning om ändring av riksdagens be-
	slut om höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt
2013/14:RFR7	SKATTEUTSKOTTET
	Inventering av skatteforskare 2013
2013/14:RFR8	ARBETSMARKNADSUTSKOTTET
	Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och
	arbetsmarknadens förutsättningar
2013/14:RFR9	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus
2013/14:RFR10	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Subsidiaritet i EU efter Lissabon
2013/14:RFR11	SKATTEUTSKOTTET
	Utvärdering av skattelättnader för utländska experter, specialister,
	forskare och andra nyckelpersoner
2013/14:RFR12	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om PISA-undersökningen
2013/14:RFR13	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om icke smittsamma
	sjukdomar
	– ett ökande hot globalt och i Sverige (onsdagen den 4 december 2013)
2013/14:RFR14	KULTURUTSKOTTET
	För, med och av
	– en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen
2013/14:RFR15	SKATTEUTSKOTTET
	Skatteutskottets seminarium om OECD:s handlingsplan mot
	skattebaserodering och vinstförflyttning
2013/14:RFR16	TRAFIKUTSKOTTET
	Framtidens flyg

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2013/14
2013/14:RFR17	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen
	1995–2012
2013/14:RFR18	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om socialtjänstens ar-
	bete med barn som far illa
2013/14:RFR19	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets seminarium om utbildning för hållbar
	utveckling inklusive entreprenöriellt lärande
2013/14:RFR20	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning
	För, med och av – en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen
2013/14:RFR21	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 1: Skrivbordsstudie om autonomi- och
	kvalitetsreformerna
2013/14:RFR22	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 2: Intervjuundersökning med rektorer
2013/14:RFR23	TRAFIKUTSKOTTET
	Trafikutskottets hearing om framtidens luftfart – Har vi luft under
	vingarna?
2013/14:RFR24	JUSTITIEUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning med anledning av EU-domstolens dom om data-
	lagringsdirektivet

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2014/15
2014/15:RFR1	MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
	Stöd till lokala åtgärder mot övergödning
2014/15:RFR2	TRAFIKUTSKOTTET
	Hållbara analyser?
	Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med sär-
	skild hänsyn till hållbar utveckling
2014/15:RFR3	TRAFIKUTSKOTTET
	Trafikutskottets offentliga utfrågning om järnvägens vägval
2014/15:RFR4	FÖRSVARSUTSKOTTET
	Blev det som vi tänkt oss?
	En uppföljning av vissa frågor i det försvarspolitiska inriktningsbe-
	slutet 2009
2014/15:RFR5	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Huvudrapport
2014/15:RFR6	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 3: Enkätundersökning till studieansvariga
2014/15:RFR7	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 4: Den fallstudiebaserade undersökningens första fas
2014/15:RFR8	TRAFIKUTSKOTTET
	Seminarium om samhällsekonomiska analyser
2014/15:RFR9	TRAFIKUTSKOTTET
	Sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft
2014/15:RFR10	SKATTEUTSKOTTET
	Skattebefriade bränslen i industriella processer, så kallade råvaru-
	bränslen
2014/15:RFR11	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om idrott och fysisk akti-
	vitet i skolan – ett sätt att stärka inlärning och hälsa
2014/15:RFR12	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Konstitutionsutskottets hearing om journalisters och medie-redakt-
	ioners säkerhet och arbetsförutsättningar
2014/15:RFR13	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Finsam – en uppföljning av finansiell samordning av rehabilite-
	ringsinsatser
2014/15:RFR14	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning om Finsam
	– finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
2014/15:RFR15	SKATTEUTSKOTTET
	Skatteutskottets seminarium om internationellt samarbete mot skat-
	teflykt

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2014/15
2014/15:RFR16	NÄRINGSUTSKOTTET OCH UTRIKESUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om ett handelsavtal mellan EU och USA
	(TTIP)
2014/15:RFR17	CIVILUTSKOTTET
	Civilutskottets offentliga utfrågning om unga vuxnas möjlighet att
	finansiera ett eget boende

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2015/16
2015/16:RFR1	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Statsrådsmedverkanikonstitutionsutskottetsgranskning
2015/16:RFR2	FINANSUTSKOTTET
	Finansutskottetsoffentligautfrågningomdenaktuellapenningpolitiken
	den24september2015
2015/16:RFR3	FÖRSVARSUTSKOTTET
	Omkrisenellerkrigetkommer–
	Enuppföljningavinformationsinsatsertillallmänhetenomden
	enskildesansvarochberedskap
	HuvudrapportochBilagor
2015/16:RFR4	KULTURUTSKOTTET
	Är samverkan modellen?
	En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen
2015/16:RFR5	FINANSUTSKOTTET
	Öppna utfrågning om den aktuella penningpolitiken
	den 12 november 2015
2015/16:RFR6	FINANSUTSKOTTET
	Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015
2015/16:RFR7	FINANSUTSKOTTET
	Review of the Riksbank’s Monetary Policy 2010-2015
2015/16:RFR8	SKATTEUTSKOTTET
	Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatte-
	effekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa
	produkter
2015/16:RFR9	CIVILUTSKOTTET
	Miljömärkning av produkter – En översikt över de miljömärkningar
	av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna
2015/16:RFR10	KONSTITUTIONSUTSKOTTET OCH JUSTITIEUTSKOTTET
	Konstitutionsutskottets och justitieutskottets hearing om radikali-
	sering och rekrytering till våldsbejakande extremism i den digitala
	miljön
2015/16:RFR11	KULTURUTSKOTTET
	Kulturutskottets seminarium om kultursamverkansmodellen
2015/16:RFR12	FINANSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om den aktuella penningpolitiken 23 februari
	2016
2015/16:RFR13	SOCIALUTSKOTTET
	Cancervården – utmaningar och möjligheter
2015/16:RFR14	TRAFIKUTSKOTTET
	Kollektivtrafiklagen – en uppföljning
2015/16:RFR15	CIVILUTSKOTTET
	Inventering av forskning inom civilutskottets beredningsområde
	2016

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2015/16
2015/16:RFR16	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning inför proposition om
	forskning och innovation
2015/16RFR17	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om förutsättningar för svensk film
2015/16RFR18	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Digitaliseringeniskolan–desspåverkanpåkvalitet,likvärdighetoch
	resultat i utbildningen
2015/16RFR19	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
2015/16RFR20	FINANSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om utvärderingen av penningpolitiken 2010-
	2015 12 maj 2015
2015/16RFR21	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport 2016
2015/16RFR22	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets öppna utfrågning om lärarbrist
2015/16RFR23	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottetsseminariumomcancervården–utmaningaroch möj-
	ligheter
2015/16RFR24	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets öppna utfrågning om brist på utbildade inom
	naturvetenskap och teknik
2015/16RFR25	NÄRINGSUTSKOTTET
	Näringsutskottets offentliga utfrågning om piratkopiering och andra
	rättighetsintrång på den digitala marknaden
2015/16RFR26	TRAFIKUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om finansieringsmodeller för transportinfra-
	struktur
2015/16RFR27	CIVILUTSKOTTET
	Civilutskottets offentliga utfrågning om familjerätten är i takt med
	tiden