Kommenterad dagordning rådet

2017-06-15

Miljö- och energidepartementet

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen

Icke lagstiftande verksamhet

2. A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.A-punkter

4. Förslag till revidering av energieffektiviseringsdirektivet (EED)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Antagande av allmän inriktning.

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Som en del av det så kallade ren energi-paket, presenterade EU- kommissionen den 30 november 2016 ett förslag om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EED). De ändringar av ursprungsdirektivet som kommissionen föreslår syftar framförallt till att anpassa lagstiftningen till Energiunionen och dess 2030-ramverk. Beträffande EED innehåller kommissionens förslag ett på EU-nivå bindande mål om 30 procent lägre energitillförsel år 2030 jämfört med prognos (23 istället för 30 procent lägre energitillförsel jämfört med 2005). Vidare föreslår kommissionen att krav på nationell energibesparing förlängs till perioden 2021–2030 med samma besparingstakt som i nuvarande period, samt att energisparkrav till viss del ska kunna uppfyllas genom åtgärder för småskalig produktion av förnybar el och värme i byggnader. Kommissionens förslag innebär också att bestämmelserna om individuell mätning och debitering av el flyttas till lagstiftning om ny elmarknadsdesign. När det gäller individuell mätning och debitering av termisk energi föreslog kommissionen att förtydliga att individuella mätare alltid ska installeras i nya byggnader och vid omfattande renovering.

Inför TTE-rådsmötet är medlemsstaterna fortfarande delade vad gäller huruvida EU:s energieffektiviseringsmål till 2030 ska vara bindande eller indikativt på EU-nivå. I ordförandeskapets utkast till allmän inriktning anges en nivå på 30 % men en del medlemsstater önskar alltjämt kvarstå vid de 27 % som överenskommits vid Europeiska rådet i oktober 2014. Vidare råder oenighet om det bindande årliga nationella energisparkravet i artikel 7 och om nivån på kravet ska vara 1,5 % eller 1,4 %, samt om vilka åtgärder som får tillgodoräknas mot kravet och hur stora flexibiliteteter medlemsstaterna ska få. En grupp medlemsstater förväntas vilja stryka möjlighet i ordförandeskapets kompromissförslag att räkna med åtgärder före 2020 med långsiktiga effekter efter 2020, medan en annan grupp kan förväntas försvara befintlig text och även be om ytterligare flexibilitet när det gäller tillgodoräknande av tidiga åtgärder och förnyar energi. En diskussion återstår i Coreper den 21 juni som förväntas behandla framförallt dessa frågor, innan ordförandeskapet presenterar sitt slutliga förslag till allmän inriktning för beslut vid TT(E) den 26 juni.

Beträffande individuell mätning och debitering av termisk energi har regeringen verkat för ökad flexibilitet. Förhandlingarna har resulterat i att ovillkorliga krav på individuella mätare bara ska gälla varmvatten vid nybyggnad. Till villkoren för övriga krav har lagts att individuell

2 (9)

mätning och debitering bara ska införas om det är proportionerligt mot potentiell energibesparing.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Baserat på förhandlingarna hittills bedömer regeringen att Sverige kommer att kunna stödja ordförandeskapets slutliga förslag till allmän inriktning.

Vad gäller de frågor som väntas vara utestående vid TT(E)-rådsmötet den 26 juni föreslår regeringen att Sverige stödjer en höjning av EU:s 2030-mål för energieffektivisering till minst 30 % och att målet görs bindande på EU-nivå, samt att nivån på de årliga nationella besparingskraven bibehålls vid 1,5 %.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd med EU-nämnden ägde rum den 24 februari om kommissionens ren energi-paket i sin helhet. Överläggning med Näringsutskottet ägde rum den 24 januari.

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentet röstar i utskott och plenum i oktober och november. Därefter kan förhandlingar med Europaparlamentet inledas.

Faktapromemoria:

Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda 2016/17:FPM43

5. Förslag till ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Antagande av allmän inriktning.

3 (9)

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

I direktivet om byggnaders energiprestanda 2010/31/EU (EPBD) 2010 anges att kommissionen ska utvärdera direktivet senast den 1 januari 2017 och vid behov lämna förslag till förändringar. Mot bakgrund av detta och som en del av att genomföra EU:s energiunion, presenterade EU- kommissionen inom ramen för sitt paket om ren energi ett förslag till reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda den 30 november 2016 (KOM (2016) 765).

Se vidare Rådspromemoria.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att vid rådsmötet framföra att det hade varit önskvärt med ytterligare flexibilitet för medlemsstaterna att välja huruvida den förnybara energin som produceras och används på plats ska räknas in i en byggnads energiprestanda eller ej.

Regeringen välkomnar dock att detaljeringsgraden totalt har minskat och att flexibiliteten under förhandlingarna har ökat i förslaget till reviderat direktiv och föreslår därför att Sverige ger stöd till den allmänna inriktningen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd med EU-nämnden ägde rum den 24 februari 2017 om kommissionens ren energi-paket i sin helhet. Överläggning med Civilutskottet om förslag till reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda ägde rum den 31 januari 2017.

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentet röstar i utskott och plenum i oktober och november. Därefter kan förhandlingar med Europaparlamentet inledas.

4 (9)

Faktapromemoria:

Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda 2016/17:FPM43.

6. Ren energi-paketet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Rådet väntas notera ordförandeskapets lägesrapport.

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Den 30 november 2016 presenterade kommissionen ett stort antal rättsakter

– det så kallade ”ren energi-paketet” – för att genomföra energiunionen. Paketet innebär en revidering av nästan all EU-lagstiftning på energiområdet: revidering av energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda, revidering av förnybartdirektivet - inklusive hållbarhetskriterier för biomassa, flera förslag rörande en ny elmarknadsdesign samt en förordning om ett övergripande styrningssystem för Energiunionen.

Under våren har rådets behandling fokuserat på energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda där det maltesiska ordförandskapets avsikt är att anta en allmän inriktning vid rådsmötet. Även de övriga lagförslagen har i varierande grad behandlats under våren.

Vid TTE-rådsmötet den 27 februari 2017 höll ministrarna en första formell diskussion om paketet. Vid TTE-rådsmötet den 26 juni väntas ordförandeskapet presentera en lägesrapport som beskriver förhandlingsläget.

5 (9)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd med EU-nämnden inför TT(E) den 27 februari ägde rum den 24 februari 2017. Överläggning med Näringsutskottet om ren energi-paketet i sin helhet, förslaget om reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda exkluderat, ägde rum i Näringsutskottet 24 januari 2017.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ingen fortsatt samlad hantering av ”ren energi-paketet” har aviserats.

Faktapromemoria:

Faktapromemoria 2016/17:FPM42 Förordning för ett styrsystem för Energiunionen

Faktapromemoria 2016/17:FPM43 Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda

Faktapromemoria 2016/17:FPM44 EU-kommissionens förslag till nya bestämmelser på elmarknadsområdet

Faktapromemoria 2016/17:FPM45 EU-kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden 2020-2030

7. Sammanlänkningar: Statusuppdatering och behandling i ren energi-paketet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Åsiktsutbyte

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

6 (9)

Förslagets innehåll:

Spanien och Portugal har initierat ett åsiktsutbyte om hur sammanlänkningsmålet för energiinfrastruktur om 10 procent till 2020 ska tas om hand i kommissionens ren energi-paket.

År 2002 antog Europeiska rådet slutsatser om ett sammanlänkningsmål inom elsektorn om tio procent. Målet innebär att varje medlemsstat ska ha en handelskapacitet till grannländer som motsvarar minst 10 procent av landets installerade elproduktionskapacitet.

Behovet av energiinfrastrukturutbyggnad har också varit en central del av diskussionen kring en europeisk försörjningstrygghetsstrategi för energi. Kommissionen publicerade en strategi för ökad försörjningstrygghet (se faktapromemoria 2013/14:FPM95) våren 2014 där utbyggnad av energiinfrastruktur lyfts fram och där sammanlänkningsmålet föreslås höjas till 15 procent till 2030.

I oktober 2014 antog Europeiska rådet slutsatser om att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att uppfylla sammanlänkningsmålet inom elsektorn till 2020. I slutsatserna nämns även att kommissionen ska rapportera till rådet om möjligheterna att nå målsättningen om 15 procent till 2030. Både målet till 2020 och målsättningen till 2030 ska uppnås bland annat genom så kallade projekt av gemensamt intresse (PCI – Projects of common interest) på EU-nivå.

Den nordiska elmarknaden är väl integrerad och sammanlänkad. Förhållandet mellan kapacitet på utlandsförbindelser och installerad produktionskapacitet för Sverige ligger i storleksordningen 25 %. Sverige klarar med andra ord målen med bred marginal.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen kan stödja målen om 10% sammanlänkning till 2020 och 15% sammanlänkning till 2030 eftersom sammanlänkningar mellan ett antal medlemsstater är eftersatta. Integration mellan medlemsstater är en förutsättning för en fungerande inre marknad för energi.

Regeringen anser att det är marknaden som ska bära huvudansvaret för planering och finansiering av energiinfrastruktur, där kostnaderna bärs av

7 (9)

användarna. Det innebär också att målen inte bör ses som tak för sammanlänkning. I dagsläget begränsas överföringen på existerande sammanlänkningar på många håll i Europa. Regeringen anser att nyttjande av befintlig infrastruktur behöver diskuteras i detta sammanhang, inte enbart behovet av nya sammanlänkningar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

EU-nämnden den 22 oktober 2014 inför Europeiska rådet

Näringsutskottet den 2 juni 2015 respektive EU-nämnden den 5 juni 2015 inför TTE-rådet den 8 juni 2015

Fortsatt behandling av ärendet:

EU-kommissionen ska enligt rådsslutssatser från 2014 regelbundet rapportera till Europeiska rådet om utvecklingen vad gäller sammanlänkningar.

Faktapromemoria:

Faktapromemoria 2013/14:FPM95 (Meddelande om en europeisk försörjningstrygghetsplan för energi)

Faktapromemoria 2014/15:FPM24 (Meddelande om sammanlänkningsmål i elsektorn).

8. Övriga frågor

a) Den senaste utvecklingen i fråga om yttre förbindelser på energiområdet

TTE-rådet (energi) har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning och främja det internationella klimatarbetet. I dessa dialoger företräds EU vanligen av

8 (9)

ordförandeskapet och kommissionen, som här förväntas rapportera om nyligen genomförda och kommande internationella möten.

b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Det inkommande estniska ordförandeskapet kommer att lämna information om sina prioriteringar för det kommande halvåret.

9 (9)