Regeringens skrivelse 2016/17:90
| Nordiskt samarbete 2016 | Skr. |
| 2016/17:90 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 16 mars 2017
Stefan Löfven
Ann Linde
(Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under 2016 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet.
1
Skr. 2016/17:90
Innehållsförteckning
| 1 | Inledning ........................................................................................... | 3 | |
| 2 | Nordiska ministerrådet...................................................................... | 4 | |
| 2.1 | Norden och omvärlden ....................................................... | 4 | |
| 2.2 | Gränshinderarbetet ............................................................. | 7 | |
| 2.3 | Reformarbetet inom Nordiska ministerrådet ...................... | 8 | |
2.4Betydelsefulla resultat inom respektive sakområde i
| Nordiska ministerrådet ....................................................... | 8 | ||
| 2.5 | Nordiskt samarbete kring |
15 | |
| 3 | Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet ................ | 16 | |
| 4 | Nordiskt samarbete inom försvar och krisberedskap ...................... | 17 | |
| 4.1 | Försvarssamarbete ............................................................ | 17 | |
| 4.2 | Samhällets krisberedskap ................................................. | 18 | |
| 5 | Bilateralt samarbete ........................................................................ | 19 | |
| 5.1 | Finland.............................................................................. | 19 | |
| 5.2 | Norge................................................................................ | 19 | |
| 5.3 | Danmark ........................................................................... | 20 | |
| 5.4 | Island ................................................................................ | 20 | |
| 5.5 | De självstyrande områdena .............................................. | 20 | |
| 5.6 | Öresundssamarbetet ......................................................... | 21 | |
| 5.7 | Nordområdessamarbetet ................................................... | 21 | |
| 6 | Förberedelser inför ordförandeskap 2018 ....................................... | 22 | |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017 ......... | 23 | ||
2
Skr. 2016/17:90
1 Inledning
Det nordiska samarbetets djupa historiska förankring och breda förgrening framstår som unikt i en global jämförelse. Det är ett viktigt komplement till det omfattande samarbete som sker inom EU, FN och andra multilaterala fora.
Folkomröstningen i Storbritannien, presidentvalet i USA och fortsatta säkerhetspolitiska spänningar i vårt närområde satte prägel på 2016. I jämförelse med 2015, som innebar multilaterala framgångar med ett nytt klimatavtal i Paris och beslut om FN:s nya hållbarhetsmål, har året som gått färgats av ökade nationalistiska och protektionistiska strömningar. I ljuset av den utvecklingen är det än viktigare att värna ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete.
2016 var även året då Sverige valdes in som
De nordiska länderna är små demokratier som är beroende av att folkrätten upprätthålls och stärks. I tider av osäkerhet är det avgörande att Norden står upp för grundläggande värderingar och principer, regionalt såväl som globalt. Därför är det välkommet att Norge under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2017 särskilt lyfter fram Nordens roll i EU och i världen. Ett annan central tematik i det norska ordförandeskapsprogrammet är hållbar social och miljömässig omställning.
Ett huvudspår i det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2016 var att skapa ”mer nordisk nytta i EU”. Vattenfrågor, bioekonomi och gränshinder utgjorde andra viktiga prioriteringar.
Under 2016 togs initiativ till ett
Sverige förbereder sig nu för att överta ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018. Ambitionen är att bygga vidare på de goda initiativ som tidigare ordförandeskap har tagit och blicka framåt mot nya möjliga samarbetsområden.
I denna skrivelse redogörs inledningsvis för de delar av Nordiska ministerrådets verksamhet som faller under samarbetsministrarna. Därefter följer departementens redogörelser för respektive sakområde. Det nordiska utrikes, försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet, som ligger utanför Nordiska ministerrådets mandat, beskrivs kort.
Skrivelsen avslutas med en genomgång av Sveriges bilaterala samarbeten i Norden samt en summering av förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018.
3
| Skr. 2016/17:90 | 2 | Nordiska ministerrådet |
2.1Norden och omvärlden
Nordiskt genomförande av Parisavtalet
Det positiva resultatet av FN:s klimatkonferens i Paris har under året följts upp och ett konkret program för nordiskt genomförande av Parisavtalet utarbetats. Programmet löper
De nordiska länderna hade under 2016 ett fortsatt nära samarbete under FN:s klimatförhandlingar och anordnade gemensamma bilaterala möten med andra ländergrupper under förhandlingssessionerna.
Under COP22 i Marrakech gav den gemensamma nordiska paviljongen, i Nordiska ministerrådets regi, möjlighet för nordiska aktörer att ställa ut och arrangera möten samt att informera om hur Norden klarat av att kombinera en aktiv klimatpolitik med bibehållen välfärd. Paviljongen var uppskattad och välbesökt.
Nordisk arbetsgrupp för Agenda 2030
I maj 2015 inrättade Nordiska ministerrådet en expertgrupp med representanter från samtliga medlemsländer som gavs i uppgift att ta fram ett förslag på ett nordiskt program för genomförandet av Agenda 2030. Expertgruppen har under 2016 kartlagt nationella insatser på området samt pågående tematiska initiativ och projekt i fackministerråden. En öppen workshop hölls i november 2016 i Helsingfors där drygt 100 aktörer från näringslivet, universitetsvärlden och civilsamhället deltog. Baserat på slutsatserna från kartläggningsrapporten och workshopen har ett antal tematiska inriktningar och prioriteringar identifierats:
–Hållbar produktion, konsumtion och livsstil för att bättre integrera den miljömässiga och sociala dimensionen i det nordiska genomförandet av Agenda 2030.
–Hållbar finansiering och investeringar som en särskild nordisk styrka och centralt för genomförandet av Agenda 2030.
–Den nordiska modellen som värdegrund för ett nordiskt genomförande av Agenda 2030, dvs. öppenhet, demokrati, tillit och jämlikhet.
Ambitionen är att programmet ska läggas fram för beslut av samarbetsministrarna efter sommaren och därefter operationaliseras under andra hälften av Norges ordförandeskap.
| Nordisk arbetsgrupp för G20 | |
| Vid det nordiska statsministermötet i oktober 2015 tog Sverige initiativ | |
| till att bilda en nordisk arbetsgrupp i syfte att stärka Nordens roll i | |
| förhållande till G20 genom att identifiera gemensamma frågor som de | |
| nordiska regeringarna skulle kunna driva. Arbetsgruppen påbörjade sitt | |
| 4 | uppdrag våren 2016 och lämnade i juni förslag på möjliga |
samarbetsområden som skulle kunna presenteras för det tillträdande tyska
I augusti meddelade Norge att förbundskansler Angela Merkel bjudit in statsminister Erna Solberg till nästa
Statsministerinitiativen
I oktober 2015 tog de nordiska statsministrarna ett initiativ som fick namnet ”Nordiska lösningar på globala utmaningar”. Avsikten var att möta den ökande internationella efterfrågan på innovativa samhällslösningar inom områden där de nordiska länderna har spetskompetens. Initiativet har under 2016 konkretiserats i tre teman vilka i sin tur är uppdelade på sex flaggskeppsprojekt.
Temaområdet Nordic Green består av tre flaggskeppsprojekt – Nordic Energy Solutions, Nordic Sustainable Cities och Nordic Climate Solutions. Dessa fokuserar på att stärka nordisk kunskapsexport av klimat- och energilösningar, hållbara städer samt utfasning av subventioner till fossila bränslen.
Temaområdet Nordic Gender Effect har som underliggande flaggskeppsprojekt Nordic Deal – Gender, business and work där rätten till föräldraledighet, flexibel arbetstid, goda möjligheter till barnomsorg och jämställdhet i ledningsfunktioner står i fokus.
Inom ramen för det tredje temaområdet Nordic Food and Welfare har två flaggskeppsprojekt tagits fram: Nordic Food and Nutrition och
Nordic Welfare Solutions.
Samtliga sex projekt startas under 2017 och beräknas pågå i tre år.
Internationell profilering av Norden
Nordiska ministerrådets arbete med internationell profilering och positionering av Norden fortsatte under 2016 med ytterligare utveckling av den gemensamma varumärkesplattformen. Strategin och de tillhörande kommunikationsverktygen ska ge operativa riktlinjer för framtida projekt riktade mot målgrupper utanför Norden. Utrikesdepartementet och Svenska institutet deltar i den referensgrupp som haft i uppdrag att dela erfarenheter från varumärkesarbetet i respektive land.
Under 2016 genomfördes en rad profileringsaktivititeter:
–Be Nordic i Milano i mars, med fokus på nordiska lösningar för hållbarhet, mat och matavfall, mode, arkitektur, stadsutveckling.
–Nordic Days i Shanghai i maj, satsning på möbeldesign, dataspelsdesign, stadsplanering och miljöfrågor.
–SLUSH ASIA i Tokyo i maj, i samarbete med Nordic Innovation.
–NORDIC i Berlin, Nordisk sommarfestival som initierats av de nordiska ambassaderna.
Skr. 2016/17:90
5
| Skr. 2016/17:90 | – | EATx UNGA i New York i september, ett evenemang under |
| FN:s generalförsamling med fokus på Nordens styrkeposition | ||
| inom hållbara städer, produktion och hälsokost. | ||
| – | COP22 i Marrakech i november, gemensam paviljong och | |
| kommunikationsinsatser. |
Under hösten 2016 inleddes en öppen ansökningsrunda för internationella profileringsprojekt. Sju projekt valdes ut av sekretariatet vilka kommer att genomföras första halvåret av 2017 på platser som Pristina, Austin, Paris och Santiago de Chile.
Under hela 2017 genomförs en gemensam nordisk kultursatsning på
Southbank Centre i London under rubriken Nordic Matters.
Nordiska ministerrådets samarbete med Baltikum
Nordiska ministerrådet har kontor i samtliga baltiska länder och det bi- och multilaterala samarbetet mellan Norden och Baltikum är omfattande. Kontoren administrerar flera samarbetsprogram, bl.a. det
Under 2016 fortsatte Nordiska ministerrådet att på olika sätt stödja oberoende ryskspråkiga medier i de baltiska länderna genom stöd till journalistutbildning för ryskspråkiga journalister samt till uppbyggnad av den ryskspråkiga kanalen ETV+ i Estland.
I partnerskap med Estland, Lettland, Litauen, nordvästra Ryssland och Östersjöstaternas råd har ministerrådet genomfört aktiviteter inom ramen för det tvärsektoriella programmet mot människohandel som löper 2015– 2018. Programmet innehåller åtta projekt som finansieras av
Inom kultursektorn genomförde Nordiska ministerrådet en satsning på nordiska författarbesök till Baltikum med seminarier om minoritetslitteratur och yttrandefrihet. Ett
Samarbetsprogrammet med Ryssland
Nordiska ministerrådet avbröt verksamheten vid sina kontor i nordvästra Ryssland (St. Petersburg, Kaliningrad samt verksamhetspunkter i Murmansk, Petrosavodsk och Arkhangelsk) 2015 efter att ha registrerats som "utländsk agent" av ryska justitiedepartementet. Nordiska ministerrådet har sedan dess – om än i mer begränsad omfattning – fortsatt sin verksamhet i Ryssland via nordiska förvaltningsorgan och finansierar journalist- och parlamentarikerutbyten samt samarbetsprojekt inom hälsa, miljö, mänskliga rättigheter och kultur.
Hösten 2016 lanserades ett nytt ansökningsprogram för
Samarbetsprogrammet med Ryssland administreras i olika delar av sektorerna, de nordiska institutionerna samt de nordiska samarbetsministrarna. Parallellt med detta arbete har generalsekreteraren och de
6
nordiska länderna fört en dialog med Ryssland på politisk nivå i syfte att Skr. 2016/17:90 ändra statusen för Nordiska ministerrådets representation i landet då den
aktuella statusen anses vara felaktig och begränsar möjligheterna att bedriva verksamhet.
Nordatlantiskt samarbete
Intresset för den nordiska regionen var under året fortsatt starkt i USA, vilket ledde till att president Barack Obama i maj 2016 bjöd in de nordiska stats- och regeringscheferna till
Nordiska ministerrådet har under det senaste decenniet utvecklat samarbetet med Irland, Kanada, Storbritannien och USA kring gemensamma utmaningar som klimatförändringar, spridd bosättning över stora geografiska ytor och havsfrågor. På Nordiska rådets session i Köpenhamn i november 2016 beslutade samarbetsministrarna om nya riktlinjer för Nordiska ministerrådets samarbete med grannarna i väst för perioden
Nordiska ministerrådet ingick 2015 ett samarbetsavtal med Québec och provinsen har tagit initiativ till en nordisk kulturfestival, Nordic Spring, som anordnas under våren 2018.
2.2Gränshinderarbetet
Gränshinderrådet tillsattes 2014 av de nordiska regeringarna med uppgift att avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna, förebygga nya gränshinder samt öka och effektivisera informationsinsatserna till privatpersoner och företag.
Sammantaget blev tolv gränshinder lösta eller avskrivna under 2016. Detta ligger över målsättningen att eliminera fem till tio gränshinder per år. Sverige har haft särskilt ansvar för två av de sju hinder som blev lösta under året (behörighet för svenska snöskoterförare att köra i Norge samt kommersiell passagerarbåttrafik över den
Bland de fem hinder som länderna beslutade att inte arbeta vidare med lösning hade Sverige, tillsammans med Danmark, ansvar för hindret gällande dubbelbeskattningsproblematiken för fast anställda kulturarbetare i Sverige samt tillsammans med Norge ansvar för hindret gällande rutiner för skatteinbetalning för s.k. äkta gränsgångare.
Vid sidan av Gränshinderrådet finns det informella problemlösningsnätverket Solvit med center i varje
7
Skr. 2016/17:90
8
2.3Reformarbetet inom Nordiska ministerrådet
Arbetet med att reformera och modernisera Nordiska ministerrådet initierades ursprungligen av Sverige och igångsattes av samarbetsministrarna i juni 2014 med fyra överordnade mål: Stärkt politiskt samarbete och en effektivare nordisk budget, mer målinriktad användning av nordiska projekt och projektmedel, tydligare ägarstyrning av de nordiska institutionerna samt ett mer effektivt sekretariat som initierar och följer upp politiska beslut. Reformarbetet utmynnade i rapporten ”Nytt Norden”.
Samarbetsministrarna beslutade i februari 2016 att ge generalsekreteraren i uppdrag att utreda och förbereda nästa fas av reformarbetet, ”Nytt Norden 2.0”. Genomförandet av denna andra fas har fortgått under året i syfte att öka ministerrådets relevans för de nordiska ländernas regeringar liksom för näringsliv och civilsamhälle. Dessa reformer introduceras successivt under 2017.
En annan del i reformprocessen utgörs av strategiska genomlysningar, där enskilda områden kartläggs och möjligheterna för ökat samarbete analyseras ur fem till tio års perspektiv. Under 2016 har Nokias f.d. vd Jorma Ollila ansvarat för en genomlysning av det nordiska energisamarbetet vilken kommer att presenteras våren 2017. Under 2016 togs beslut om liknande genomlysningar av
2.4Betydelsefulla resultat inom respektive sakområde i Nordiska ministerrådet
Utbildning och forskning
Den nordiska institutionen med ansvar för samarbetet inom forskning och forskarutbildning (NordForsk) följde under 2016 upp det avslutade s.k. Toppforskningsinitiativet inom klimat, energi och miljö (TFI) med forskningssatsningar på grön tillväxt och bioekonomi. NordForsk fortsatte arbetet inom ramen för forskningsprogrammet om sociala ojämlikheter i hälsa och välfärd samt nordiskt samarbete om biobanker, sociala register, kliniska multicenterstudier och högspecialiserade behandlingar. Forskningsprogrammen rörande Arktis och samhällssäkerhet samt jämställhet förmedlades under 2016 och ett nytt programinitiativ togs inom nordiskt universitetssamarbete. Även samarbetet kring
Det
En vidareutvecklad mål- och resultatdialog med NordForsk Skr. 2016/17:90 genomfördes under året och ett nytt strategiskt mandat för NordForsks
fortsatta arbete fastställdes av Nordiska ministerrådet.
Nordiska ministerrådets utbildningsprogram Nordplus mottog under 2016 totalt 654 ansökningar om nästan 30 miljoner euro för utbildningsutbyte inom Norden och de tre baltiska länderna. Sammanlagt fördelades 10 miljoner euro till 395 organisationer i de fem nordiska länderna, Färöarna, Åland, Grönland samt Estland, Lettland och Litauen. Antalet sökande institutioner ökar stadigt från år till år, så även under 2016.
Kultur
Den nordiska kulturstrategin för
Under 2016 skapade kulturministrarna ett nytt pilotprogram för barn och unga vilket ska ge stöd till ungas eget kulturella skapande samt nordisk språkförståelse. Den 2 maj antog kulturministrarna en deklaration om mångfald och konstnärlig yttrandefrihet och i december 2016 anordnades en konferens om kulturens och civilsamhällets roll för integration mot bakgrund av flyktingsituationen. De nordiska kulturministrarna har även inrättat en kunskapsresurs för nordisk kulturpolitik och kulturstatistik hos Myndigheten för kulturanalys i syfte att koordinera insatser och främja nätverksbyggande inom det kulturpolitiska forskningsfältet.
| Sedan 2015 pågår ett arbete kring gemensamma nordiska | |
| kultursatsningar i utlandet. Efter det att flera intresseanmälningar kommit | |
| in, beslutade kulturministrarna att förlägga satsningen till Southbank | |
| Centre i London 2017. Detta arbete berör i hög grad den strategi för | |
| internationell profilering och positionering som Nordiska ministerrådet | |
| har tagit fram. | |
| Innovation och näringspolitik | |
| Genomförandet av det nordiska samarbetsprogrammet för innovations- | |
| och näringspolitik för |
|
| bedrivits genom ministerrådets institution Nordisk innovation och de fem | |
| så kallade fyrtornsprojekt som finansieras genom institutionen. Dessa är | |
| ”Innovativa Nordiska välfärdslösningar”, Nordic Built Cities, | |
| ”Innovativa Nordiska digitala lösningar”, ”Nordiska partnerskapet för | |
| entreprenörskap och finansiering” samt ”Nordiskt partnerskap för | |
| expansion av kulturella och kreativa näringar”. | |
| Under 2016 publicerades ett antal rapporter, däribland en kartläggning | |
| av aktörerna i det nordiska digitala ekosystemet, en analys av nordisk | |
| export av varor och tjänster samt en rapport om hur nordiska företag kan | |
| dra nytta av s.k. frugal innovation (produktionsutveckling och innovation | |
| under enklare förhållanden). | |
| Under våren 2016 påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt | |
| samarbetsprogram för innovations- och näringspolitik |
|
| Regional utveckling | |
| Det nuvarande samarbetsprogrammet för regionalsektorn utgår från | |
| följande huvudteman: | 9 |
| Skr. 2016/17:90 | – Demografi och välfärd i syfte att öka kunskaperna om de |
| regionala demografiska utmaningarna och bidra till | |
| utvecklingen av strategier och innovativa lösningar på dessa | |
| utmaningar avseende t.ex. service och arbetskraftsförsörjning. | |
| – Innovation och entreprenörskap som genom goda exempel ska | |
| bidra till policyutveckling på nationell, regional och lokal nivå | |
| samt identifiera lösningar som bidrar till grön tillväxt. | |
| – Hållbara stadsregioner som studerar hur samhällsplanering kan | |
| bidra till grön tillväxt i Nordens stadsregioner samt utveckla | |
| verktyg och strategier för hållbar stadsutveckling. | |
| – Hållbar regional utveckling i Arktis som utifrån befintliga | |
| analyser tar fram scenarier för Arktis utveckling i syfte att öka | |
| kunskapen och vidga den politiska debatten. | |
| Dessa frågor kommer fortsatt att behandlas inom ramen för | |
| regionalsektorns nya samarbetsprogram, som börjar gälla 2017, vid sidan | |
| av de tre nya fokusområdena: hållbar landsbygdsutveckling, innovativa | |
| och resilienta regioner samt hållbara städer och stadsutveckling | |
| Projektet Nordic Built Cities startades hösten 2014 i syfte att | |
| visualisera och främja export av innovativa nordiska lösningar för smarta | |
| och hållbara städer. Projektet leds av Nordisk Innovation och under 2016 | |
| utsågs såväl nationella som nordiska pristagare i den tävling om | |
| innovativt stadsbyggande som ingått i projekt. Exportsatsningen som nu | |
| vidtar ska dra nytta av de bästa förslagen i syfte att marknadsföra | |
| nordiskt stadsbyggande internationellt. | |
| Nordregio forum är en årligen återkommande mötesplats för kunskaps- | |
| och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän, politiker och forskare i frågor | |
| som rör hållbar regional tillväxt och utveckling. 2016 års forum i | |
| Helsingfors hade biobaserad och hållbar ekonomi som tema och samlade | |
| deltagare från hela Norden. | |
| Miljö | |
| På kemikalieområdet fortsatte det nordiska arbetet med den | |
| handlingsplan för en hållbar mode- och textilbransch som | |
| miljöministrarna tidigare beslutat om. Handlingsplanen beskriver de | |
| största utmaningarna med att minska den stora miljöbelastning som den | |
| internationella mode- och textilbranschen orsakar. Ambitionen är att | |
| Norden ska visa vägen till en textilbransch som ingår i en cirkulär | |
| ekonomi och där inga miljöfarliga ämnen används. Inom ramen för | |
| handlingsplanen skickade de nordiska miljöministrarna i december 2016 | |
| ett gemensamt brev till Europeiska kommissionen för att uppmuntra till | |
| att ytterligare åtgärder vidtas även på |
|
| Sverige tog under våren initiativ till ett gemensamt nordiskt inspel vid | |
| miljöministermötet i FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE, | |
| vilket resulterade i en nordisk ministerdeklaration med åtaganden till stöd | |
| för Batumi Action for Clean Air (BACA). Deklarationen utgör en politisk | |
| signal vilken förhoppningsvis kan inspirera länderna i Östeuropa, | |
| Kaukasus och Centralasien, att reducera sina utsläpp. | |
| Fiskeri, jordbruk, livsmedel och skogsbruk | |
| 10 |
Under 2016 antog Ministerrådet för fiskeri, havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk
Island avslutade sin treåriga satsning på bioekonomi under hösten 2016 men frågorna kommer att vara prioriterade även i fortsättningen i många
Utifrån det finländska ordförandeskapets temaområde ”Vatten” togs en vägkarta fram för att främja den blå bioekonomisektorn i Norden. Ambitionen är att uppnå en hållbar användning av naturresurserna, ekonomisk tillväxt och stärkt kompetens genom ett utökat samarbete kring forskning och teknikutveckling. Projektet avslutades i november 2016 med en konferens på temat From Fossil to Biobased and Sustainable Economy.
Nordisk kommitté för
Uppföljningen av den deklaration som antogs 2008 om skogens och skogsbrukets roll avseende klimatförändringar och förvaltningen av färskvattenresurser (Selfossdeklarationen) har slutförts under året. Detta har utmynnat i rapporten Nordic Forest Solutions vilken är en sammanställning av de forskningsaktiviteter och projekt som genomförts samt en färdplan för framtida arbete inom den nordiska skogssektorn.
Nordiskt genresurscenter (NordGen) fick under 2016 en ny direktör och en ny strategi för genetiska växtresurser. Under hösten beviljade Utrikesdepartementet ett projektstöd till NordGen för framtagandet av en kommunikationsstrategi och en webbplattform i syfte att synliggöra samarbetet kring genetiska växtresurser.
Den särskilda strategigruppen för arbetet mot antibiotikaresistens höll sitt första möte i december 2016 med deltagare från både human- och djursektorn.
Det treåriga nordiska projektet om matsvinn inom ramen för det tidigare statsministerinitiativet ”Grön tillväxt” publicerade under 2016 tre rapporter som behandlar livsmedelshållbarhet, matsvinn i primärproduktion och olika modeller för att underlätta omfördelning av mat.
Programmet ”Ny nordisk mat” uppdaterades under 2016 med fokus på offentlig mat, en nordisk mattävling samt mat och turism. Utlysningar och igångsättande av projekt skedde under året inom de två förstnämnda områdena. Programmet har också fastslagit att man i högre grad vill lyfta ”Ny nordisk mat” som policyverktyg även inom andra områden.
Social- och hälsopolitik
Bo Könbergs genomlysning av hälsosektorn överlämnades till Ministerrådet för social- och hälsopolitik
Skr. 2016/17:90
11
Skr. 2016/17:90 samt att ge ämbetsmannakommittén i uppdrag att etablera en nordisk arena för folkhälsosamarbete, vilken etablerades under 2016.
I syfte att värna patientsäkerheten och överensstämmelse med EU- lagstiftningen har en flerårig diskussion förts om ett eventuellt upphävande av det nordiska avtalet om gemensam nordisk arbetsmarknad för vissa personalgrupper inom hälso- och veterinärväsendet, även kallat Arjeplogsavtalet. Den analys som gjorts visade att frågan om informationsutbyte kan lösas genom att alla länder tillämpar
Vid
Arbetsliv
Inom Ministerrådet för arbetsliv
I anslutning till de nordiska arbetsmarknadsministrarnas möte i slutet av november 2016 anordnades en Global Gender Dialogue i samarbete med ILO där nordiska erfarenheter från initiativ som har främjat jämställdhet på arbetsmarknaden stod i centrum. Den nordiska dialogen utgjorde ett bidrag till ILO:s initiativ Women at Work och resultaten kommer även att användas inom den del av statsministerinitiativet som rör jämställdhet och arbetsmarknad.
I juni 2016 avslutade den f.d. danska
12
| Under 2016 genomfördes en utvärdering av Nordiska ministerrådets | Skr. 2016/17:90 |
| arbetsutbytesprogram för unga, Nordjobb, vilket resulterade i ett nytt | |
| mandat samt en ny strategi. | |
| Energi | |
| Den nordiska elmarknaden, energieffektivisering, förnybar energi och | |
| energiforskning är kärnan i det handlingsprogram som styr det nordiska | |
| energisamarbetet för perioden |
|
| Under 2016 har en rad resultat uppnåtts. Energiministerrådets | |
| arbetsgrupp för förnybar energi (AGFE) har tagit fram rapporten New | |
| Gameplan - RES support in the Nordics som kartlägger ramvillkor och | |
| stödsystem för förnybar energi. Ett nytt projekt rörande EU- | |
| kommissionens förslag om hållbarhetskriterier för fast biomassa har | |
| initierats och kommer pågå under 2017. Elmarknadsgruppen har gett | |
| elnätsoperatörerna i uppdrag att utveckla en handlingsplan för att hantera | |
| eventuella framtida problem med effektbrist vilken ska redovisas i juni | |
| 2017. | |
| Nordiska ministerrådets institution för nordisk energiforskning (NEF) | |
| har under året presenterat rapporten Nordic Energy Technology | |
| Perspectives 2016 i samarbete med internationella energiorganet (IEA) | |
| samt genomfört en studie om ökad användning av klimatvänliga | |
| biobränslen för luftfart. NEF finansierar även tre pågående projekt som | |
| rör förnybar energi, energianvändning i transportsystemet samt | |
| möjligheterna att fånga in koldioxid vid förbränning av biomassa. | |
| Som tidigare nämnts har en strategisk genomlysning av det nordiska | |
| energisamarbetet utförts under året och slutrapporten kommer | |
| presenteras våren 2017. Genomlysningen ska resultera i ett antal | |
| produktiva samarbetsområden vilka kan fungera såväl på kort sikt som i | |
| ett perspektiv på |
|
| nordiska energisamarbetet i förhållande till |
|
| till ländernas mål att främja hållbar utveckling och samarbetet i ett | |
| internationellt perspektiv. | |
| Jämställdhet | |
| Ministerrådet för jämställdhet |
|
| arbetet mot våld, jämställdhet i medierna, jämställdhetsperspektivet inom | |
| hälsa och välfärd samt män och jämställdhet. Inom ramen för | |
| jämställdhet i medierna genomfördes vid kvinnokommissionens möte i | |
| mars i New York en paneldiskussion om hatretorik och sexism på nätet | |
| samt ett evenemang om jämställdhet och pressfrihet under UNESCO | |
| World Press Freedom Day i maj. | |
| Könsrelaterat våld har lyfts från olika synvinklar, bl. a med fokus på | |
| förövare, könsstympning och människohandel. Resultaten har spridits | |
| genom rapporter och konferenser. Vid ministermötet följdes frågan om | |
| män och jämställdhet upp och en temadiskussion om jämställdhet i | |
| asylprocesser genomfördes. | |
| Justitiesektorn | |
| Våldsbejakande islamistisk extremism var ett centralt tema när | |
| Ministerrådet för lagstiftningsfrågor |
|
| medverkan av inbjudna forskare diskuterade ländernas justitieministrar | 13 |
| Skr. 2016/17:90 | sociala mediers roll vid rekrytering och hur samhället kan förebygga |
| radikalisering. Därutöver utbyttes erfarenheter om de gräns- och id- | |
| kontroller som flera av länderna numera genomför. Med anledning av | |
| Nordiska ministerrådets samarbetsprogram om integration av nyanlända | |
| fattade ministrarna även beslut om att avsätta 400 000 danska kronor för | |
| relevanta projekt med koppling till sektorns ansvarsområde. | |
| På tjänstemannanivå fortsatte det av Sverige initierade samrådet i | |
| straffrättsliga frågor och ett möte hölls i Oslo i november där länderna | |
| utbytte erfarenheter kring lagstiftningsarbete i frågan om utländska | |
| terroriststridande. Även möjliga vägar för att förebygga radikalisering på | |
| sociala medier diskuterades som uppföljning av ministrarnas diskussion. | |
| Barn och unga | |
| Nordiska barn- och ungdomskommittén (Nordbuk) har under 2016 | |
| fördelat cirka 4,2 miljoner danska kronor i projekt- och | |
| organisationsbidrag för att stärka nordisk identitet bland barn och unga. | |
| Nordbuk har upphandlat en extern utvärdering av projekten som väntas | |
| bli klar under 2017. | |
| Under våren 2016 lanserades en handbok kring barns och ungas | |
| inflytande, Do rights! samt publikationen Har du rätt glasögon på dig? i | |
| syfte att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska | |
| ministerrådets arbete. 2016 genomförde det finska ordförandeskapet | |
| konferensen |
|
| ungdomspolitik lyftes fram. Konferensen hade runt 300 deltagare, varav | |
| hälften ungdomsrepresentanter. | |
| Nordbuk har fortsatt samarbetet med Östersjöstaternas råd inom | |
| projektet Prevention of Trafficking of Children in Migration med | |
| utbildningsinsatser för yrkesgrupper och organisationer som möter barn | |
| på flykt. Därtill har Nordbuk under 2016 stöttat ett projekt för att | |
| motverka exploatering av barn med fokus på internetbrottslighet som | |
| genomförs av Ecpat, en internationell ideell organisation mot | |
| barnsexhandel. | |
| Under året avslutades projektet Ordskälv, som handlar om kreativt | |
| skrivande och låter unga med ekonomiskt utsatt bakgrund uttrycka sig | |
| och förmedla erfarenheter om sina liv. Slutprodukten är boken I morgon | |
| är aldrig en ny dag. Under året fortsatte även projektet kring friluftsliv i | |
| Norden med workshops i Finland och Norge. | |
| År 2016 antogs en ny ministerrådsstrategi för barn och unga jämte en | |
| kompletterande handlingsplan. | |
| Digitalisering | |
| Digitalisering är ett verktyg för att lösa utmaningar inom alla | |
| samhällssektorer. Detta återspeglas i ett antal tvärsektoriella nordiska | |
| samarbetsprojekt för att utveckla lösningar för medborgare, företag och | |
| offentlig sektor i de nordiska länderna. | |
| En aktuell fråga är genomförandet av |
|
| gränsöverskridande |
|
| med förslag om stärkt nordiskt samarbete. Rapporten har överlämnats till | |
| Nordiska ministerrådets sekretariat för fortsatt beredning. | |
| Det nordiska samarbetet inom digitalisering har inte någon naturlig | |
| 14 | hemvist i de befintliga strukturerna inom Nordiska ministerrådet. |
Frågorna om
framförallt varit genomförande av
Integration
Under hösten 2016 lanserade Nordiska ministerrådet ett brett samarbetsprogram för integration och flyktingmottagande baserat på praktiskt erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna. Det består av fyra komponenter varav en är en informationsbank som byggs upp i regi av Nordens välfärdscenter (s.k. ”clearing central”) Programmet ska främja koordination mellan myndigheter, kommuner, civilsamhället och berörda departement i de nordiska länderna. Budgeten för hela programmet uppgår till tolv miljoner danska kronor under 2016 och beräknas stiga till 15 miljoner danska kronor under 2017.
Ett informellt möte mellan de nordiska integrationsministrarna hölls i Köpenhamn den 25 november. Under mötet uttalades ett starkt stöd för det nyinrättade samarbetsprogrammet och i en gemensam deklaration från mötet poängterades vikten av ett fortsatt nordiskt erfarenhetsutbyte. Norge kommer fortsatt ha fokus på integration under 2017 då bl.a. en konferens om integrering av nyanlända på arbetsmarknaden anordnas.
Ekonomi och finans
Ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik
Arbetet med att introducera miljömärkningen Svanen för aktiefonder har under året resulterat i ett förslag till kriterier med planerat beslut under våren 2017. Intresset den nordiska miljömärkningen Svanen när det gäller miljömärkning av hus har varit fortsatt stort. Ett omfattande strategiarbete om Svanens framtid initierades under 2016.
2.5Nordiskt samarbete kring
EU:s omfattande regelverk präglar i allt högre utsträckning arbetet inom samtliga fackministerråd, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för det nordiska samarbetet. Den svenska regeringens grundläggande inställning är att
Finland har under sitt ordförandeskap haft ”mer Nordisk nytta i EU” som ett fokusområde, och Norge kommer att bygga vidare på detta under
2017 med ”Norden i Europa” som ett av tre huvudteman i sitt ordförandeskapsprogram.
När Ministerrådet för arbetsliv
15
Skr. 2016/17:90 tillväxt och sysselsättning. Samtidigt betonades behovet av att pelaren genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv samt att den roll som arbetsmarknadens parter har på den nordiska arbetsmarknaden respekteras.
Den nordisk/baltisk/polska
Inom EU:s strategi för Östersjöregionen deltar Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), i olika samarbetsprojekt, framför allt genom initiativ som ryms inom det sammanhållande temat ”Hållbar skogsförvaltning i Östersjöregionen” inom policyområdet för bioekonomijordbruk, skogsnäring och fiske. Ministerrådet för fiskeri, havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk
På energiområdet har
3Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet
Under ledning av Finland har det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet fortsatt att fördjupas, såväl kring närområdesfrågorna som för den internationella utvecklingen. Samarbetena inom ramen för det informella nordiska (N5) och
Den
Den 13 maj ägde toppmötet mellan USA och de nordiska länderna rum i Washington, på inbjudan av president Obama. På dagordningen stod säkerhetsrelaterade frågor, migration, handel, klimat och energi samt Arktis.
Lettland stod under året värd för utrikesministermöten i
Slovakien och Ungern) i Jurmala. Vid mötena diskuterades regional
16
säkerhet, Östliga partnerskapet och samarbete inom EU och FN. Under Skr. 2016/17:90 året uppmärksammades 25 år av
Den
Under Nordiska rådets sessionsvecka möttes såväl de nordiska statsministrarna som utrikesministrarna den 2 november i Köpenhamn. Vid statsministermötet diskuterades frågor om biobränslen och hållbara transportlösningar samt digitalisering. Statsministrarna träffades även i
Dialogen mellan de
Det nordiska
Arbetet med det nordiska kvinnliga medlingsnätverket, som skapades i Oslo 2015, har intensifierats och i december stod utrikesministern värd för nätverkets högnivåmöte i Stockholm. Nätverket syftar till att höja nordisk kompetens på medlingsområdet och är en del i det gemensamma arbetet för att stärka kvinnors deltagande i fredsprocesser.
4Nordiskt samarbete inom försvar och krisberedskap
4.1Försvarssamarbete
Det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde visar på behovet av ett allt närmare försvarssamarbete och en stärkt säkerhetspolitisk dialog mellan de nordiska länderna. Den 1 januari 2016 lämnade Sverige över ordförandeskapet i Nordefco till Danmark. Under året har regelbundna möten på såväl politisk som militär nivå genomförts. De nordiska försvarsministrarna har enats om att förenkla för de nordiska ländernas försvarsmakter att verka på varandras
17
Skr. 2016/17:90 De svenska, norska och danska försvarsmakterna undertecknade under 2016 ett avtal om alternativbaser på flygsidan som gör det möjligt att använda ett annat nordiskt lands närliggande flygbaser. På flygsidan undertecknades även ett samförståndsavtal som möjliggör en mer rationell användning av de samlade nordiska transportresurserna. De nordiska försvarsministrarna har enats om att uppdra till den militära nivån att fortsätta arbetet med att utveckla Arctic Challenge Exercise till en kvalificerad flygövning, Northern Flag, tillsammans med USA.
Arbetet med att etablera utbyte av luftlägesinformation fördjupades under 2016 och de nordiska länderna fortsatte att kontinuerligt utbyta information avseende internationella insatser. Sverige planerar att under 2017 bidra till FN:s insats Minusma med taktisk flygtransport inom ramen för en nordisk/portugisisk/belgisk rotation. Under det danska ordförandeskapet i Nordefco undertecknades en deklaration för att understryka vikten av det
Ett övergripande avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om samarbete inom försvarsmaterielområdet undertecknades 2015. Ett underavtal om upphandling undertecknades i maj 2016 och förhandlingar om ett underavtal om försörjningstrygghet pågår. Det pågår också förhandlingar om ett underavtal avseende exportkontroll och överföring av försvarsmateriel.
4.2Samhällets krisberedskap
Det nordiska krisberedskapssamarbetet fortsatte under 2016 i enlighet med de så kallade Hagadeklarationerna I och II från 2009 respektive 2013. Samarbetet syftar till att stärka de nordiska ländernas förmåga att motstå och hantera allvarliga olyckor och kriser som kan drabba ett eller flera länder i Norden.
På ministermötet i Helsingfors i september 2016 noterades den förändrade säkerhetssituationen i regionen och utmaningar såsom extrema väderförhållanden till följd av klimatförändringar, cyberhot, terrorism och hälsohot. På mötet betonades att dessa utmaningar bäst kan bemötas genom stark resiliens i syfte att främja bättre krisberedskap vilket i sin tur förutsätter ett effektivt informationsutbyte mellan de nordiska länderna. Dessutom uppmärksammades gemensamma nordiska
Vidare angavs att nordiska insatsförmågor som ska kunna verka under kalla väderförhållanden fortsatt kommer att utvecklas i samråd mellan de nordiska beredskapsmyndigheterna och i samarbete med Europeiska kommissionen. På grund av nya globala hälsohot undersöks även möjligheter för nordiskt samarbete mellan
18
| 5 | Bilateralt samarbete | Skr. 2016/17:90 |
5.1Finland
Samarbetet mellan Sverige och Finland är mycket nära och omfattar bl.a. EU- och
Den 19 juni var statsministern inbjuden av president Niinistö att som första utländska regeringschef tala vid de s.k. Gullrandasamtalen på presidentens sommarresidens. Statsministern höll ett säkerhetspolitiskt linjetal på temat säkerheten i Östersjön och Nordeuropa. Överläggningar hölls såväl med presidenten som med statsminister Juha Sipilä. Samtalen kretsade kring fördjupat
Regeringen har fortsatt att stödja
5.2Norge
Få länder står varandra så nära som Norge och Sverige. Norge är vid sidan av Tyskland Sveriges viktigaste handelspartner och den ökande gränshandeln uppgick under 2016 till ca 18 miljarder svenska kronor.
Även om Norge är medlem i Nato och har valt en annan väg än Sverige i Europapolitiken råder samsyn i flertalet utrikespolitiska frågor. Samarbetet är omfattande och besöksutbytet på
Utrikesministrarna träffades i Stockholm den 29 mars och diskuterade migration, Ryssland och Mellanöstern. EU- och handelsminister Ann Linde mötte
19
Skr. 2016/17:90
20
5.3Danmark
Relationerna med Danmark är mycket goda och under 2016 skedde ett tätt besöksutbyte på
Situationen för pendlarna i regionen har gradvis kunnat förbättras genom åtgärder i tågtrafiken. Efter den danska regeringsombildningen i slutet av november besökte den nytillträdde danske utrikesministern Anders Samuelsen Stockholm den 15 december för bilaterala överläggningar med utrikesminister Margot Wallström och EU- och handelsminister Ann Linde. Vid besöket diskuterades bilateralt samarbete, säkerhetsläget i Östersjön, EU:s framtidsfrågor, transatlantiska relationer och Syrien.
5.4Island
Förbindelserna mellan Sverige och Island är mycket goda. Det politiska livet på Island har under året präglats av turbulens. Statsminister Sigmundur Davið Gunnlaugsson tvingades avgå i april, vilket följdes av nyval 29 oktober. En ny trepartiregering tillträdde den 11 januari 2017 under statsminister Bjarni Benediktsson.
Presidentval hölls den 25 juni 2016 med Guðni Th. Jóhannesson som segrare.
Den 20 maj anordnades ett möte i den
Regeringen har med nordiska medel fortsatt att lämna stöd till verksamheten i Nordens Hus i Reykjavik.
Ett uppmärksammat och välbesökt seminarium om svensk arkitektur och trämodulhus som Sveriges ambassad arrangerade i november 2015 följdes i april 2016 upp med en delegationsresa med besök hos sju byggföretag från Åre till Malmö.
5.5De självstyrande områdena
Färöarna
I oktober 2016 ansökte Färöarna om att bli fullvärdig medlem i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Frågan diskuterades av de nordiska samarbets- och statsministrarna under sessionsveckan i Köpenhamn i november men ansökan beviljades inte med hänvisning bl.a. till att det skulle stå i strid med den danska grundlagen och att frågan i första hand behövde lösas ut mellan Danmark och Färöarna. Statsminister Løkke
Rasmussen underströk den danska regeringens stöd för de självstyrande Skr. 2016/17:90 områdenas önskan om en stärkt roll i det nordiska samarbetet så långt det
är politiskt och juridiskt möjligt.
Grönland
Under året har inga bilaterala besök eller möten ägt rum utöver ambassadens i Köpenhamn löpande arbete.
Åland
Den språkliga gemenskapen, handeln, den geografiska närheten och de goda transportförbindelserna innebär att kontakterna mellan Åland och Sverige är mycket omfattande. Detta återspeglas i ett stort kulturellt utbyte och löpande samarbete på politisk nivå. Den
5.6Öresundssamarbetet
Under 2015 uppgick antalet personer som dagligen pendlar mellan Sverige och Danmark till drygt 15 000 personer. En uppdaterad rapport över 2016 väntas komma under våren 2017.
Många aktörer arbetar på båda sidor om gränsen för att främja gränspendling och bidra med information. Greater Copenhagen & Skåne Committee, som omfattar regioner och kommuner på båda sidor av Öresund, arbetar aktivt med att kartlägga och lösa gränshinder i regionen.
De gränskontroller som infördes under slutet av 2015 förlängdes under 2016 i enlighet med Europeiska unionens råds rekommendation. Sverige förlängde även sina
5.7Nordområdessamarbetet
Nordiska ministerrådet planerar att under 2017 ta fram ett nytt förslag till arktiskt samarbetsprogram för
21
Skr. 2016/17:90 Stockholm i november 2016. Bland annat diskuterades åtgärder för bättre samordning och undvikande av dubbelarbete.
Ryssland innehar ordförandeskapet i Barentsrådet för perioden 2015– 2017. Under 2016 bedrevs viss verksamhet inom arbetsgrupperna och ordförandeskapet anordnade ett högnivåmöte om kultursamarbete. USA innehade ordförandeskap i Arktiska rådet 2016 och kommer att överlämna ordförandeskapet till Finland
År 2017 kommer Sverige att gå in i en intensiv period av förberedelse och genomförande av ordförandeskap i Östersjöstaternas råd efter Island (juli
6 Förberedelser inför ordförandeskap 2018
År 2018 tar Sverige alltså över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Samtidigt har Sverige samordningsansvar för de utrikes- och säkerhetspolitiska formaten N5 och NB8.
I november 2016 fick ambassadör Anders Ljunggren i uppdrag att sammanställa ett utkast till svenskt ordförandeskapsprogram. Programmet ska bygga vidare på tidigare ordförandeskap samtidigt som det bör ha ett framåtblickande perspektiv. Processen med att kartlägga prioriteringar inom hela Regeringskansliet samt formulera dessa till ett koncist och sammanhängande program pågår i skrivande stund. Den slutgiltiga versionen av programmet ska presenteras av statsministern på sessionsveckan i Helsingfors i november 2017.
Ordförandelandet i Nordiska ministerrådet disponerar även över en särskild budget på 45 miljoner danska kronor fördelat på tre år i syfte att profilera sitt ordförandeskap. För Sveriges del innebär detta 15 miljoner danska kronor per år under
22
Skr. 2016/17:90
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström
Föredragande: statsrådet Linde
Regeringen beslutar skrivelse Nordiskt samarbete 2016
23