Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Prop. 2016/17:58

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................		7
2	Lagtext	.............................................................................................	8
	2.1	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
	.......................................................................	(2011:1244)	8

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om

		behandling av uppgifter i Skatteverkets
		beskattningsverksamhet...................................................	26
	2.3	Lag om ändring i lagen (1984:533) om
		arbetsställenummer m.m..................................................	28
3	Ärendet och dess beredning ...........................................................		29
4	Bakgrund........................................................................................		29

4.1Åtgärder för att bekämpa skattefusk och

	skatteundandragande .......................................................		29
4.2	Tidigare utredningar ........................................................		30
	4.2.1	Skatteverkets rapporter ...................................	30
	4.2.2	Månadsuppgiftsutredningen ...........................	30
4.3	Internationell utblick .......................................................		31
	4.3.1	Danmark .........................................................	31
	4.3.2	Norge .............................................................	32
5 Gällande rätt...................................................................................			33
5.1	Kontrolluppgifter .............................................................		33
	5.1.1	Allmänt om kontrolluppgifter.........................	33
	5.1.2	Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget
		tjänst .............................................................	34
5.2	Skattedeklarationer ..........................................................		36
	5.2.1	Registrering, skatteavdrag och
		arbetsgivaravgifter ..........................................	36
	5.2.2	Allmänt om skattedeklarationer......................	37
	5.2.3	Arbetsgivardeklaration ...................................	37
	5.2.4	Förenklad arbetsgivardeklaration ...................	38
	5.2.5	Beslut .............................................................	38
5.3	Personalliggare ................................................................		39
	5.3.1	Allmänt om personalliggare ...........................	39
	5.3.2	Kontrollbesök och kontrollavgift....................	40
	5.3.3	Uppdrag till Skatteverket ................................	41
6 Överväganden och förslag om löpande uppgifter på
individnivå .....................................................................................			41
6.1	Behovet av löpande uppgifter på individnivå ..................		41

6.2Uppgifter på individnivå ska lämnas i

arbetsgivardeklarationen..................................................

6.3Vilka uppgifter på individnivå ska lämnas i

arbetsgivardeklarationen? ................................................

Prop. 2016/17:58	6.4	Vilka andra uppgifter på individnivå ska lämnas i
		arbetsgivardeklarationen?.................................................		62
	6.5	Frivillig redovisning i arbetsgivardeklarationen...............		67
	6.6	Mottagare som ingått socialavgiftsavtal ...........................		69
	6.7	Redovisning av ersättningar och förmåner som är
		skattepliktiga enligt A-SINK............................................		70
	6.8	Utländska avgiftsskyldiga ................................................		72
	6.9	Slopad kontrolluppgiftsskyldighet....................................		72
	6.10	Minskat uppgiftslämnande i kontrolluppgiften om
		intäkt i inkomstslaget tjänst ..............................................		76
	6.11	Föreskriftsrätt för Skatteverket.........................................		80
	6.12	Föreläggande ....................................................................		81
	6.13	Sanktioner och rättelser ....................................................		83
	6.14	Informationsuppgifter.......................................................		92
	6.15	Underrättelse från Skatteverket och beslut .......................		96
	6.16	Avstämningsuppgifter ......................................................		98
	6.17	Befrielse från särskild avgift ............................................		99
7	Utlämnande av uppgifter till andra ...............................................			101
	7.1	Bakgrund	........................................................................	101
		7.1.1	Det finns skäl att överväga om ett utökat
		.......................	informationsutbyte ska tillåtas	101
		7.1.2 ......................................	Tidigare utredningar	102
	7.2	Gällande rätt avseende sekretess och behandling av
		personuppgifter...............................................................		105
		7.2.1 ..........	Allmänt om offentlighet och sekretess	105
		7.2.2	Sekretess till skydd för enskild inom
		...............................	verksamhet som rör skatt	107
		7.2.3	Sekretess i samtliga myndigheters
		....................................................	verksamhet	108
		7.2.4	Konkurrens mellan
		...................................	sekretessbestämmelser	109
		7.2.5	Allmänt om behandling av
		..............................................	personuppgifter	109
		7.2.6 .......................	Särskilda registerförfattningar	114
	7.3	Allmänt om ...............handläggningen av vissa ärenden		117
		7.3.1 .........................................	Försäkringskassan	117
		7.3.2 ...............................	Kronofogdemyndigheten	118
		7.3.3 ...........................................	Migrationsverket	119
		7.3.4 ...................................	Arbetslöshetskassorna	120
		7.3.5 .......................................	Arbetsförmedlingen	122
	7.4	Överväganden ..............................................och förslag		123
		7.4.1	Utlämnande av uppgifter på individnivå i
		................................	arbetsgivardeklarationer	123
		7.4.2	Vissa allmänna överväganden om ett
			utökat utlämnande och den personliga
		.....................................................	integriteten	124
		7.4.3 ...................	Sekretessbrytande bestämmelser	125
		7.4.4 ................................................	Direktåtkomst	126
		7.4.5 .......................................	Normgivningsnivån	130
4

7.4.6	Försäkringskassan som mottagare av	Prop. 2016/17:58
	uppgifter .......................................................	131
7.4.7	Migrationsverket som mottagare av
	uppgifter .......................................................	135
7.4.8	Arbetsförmedlingen som mottagare av
	uppgifter .......................................................	137
7.4.9	Arbetslöshetskassorna som mottagare av
	uppgifter .......................................................	141
7.4.10	Åklagarmyndigheten som mottagare av
	uppgifter .......................................................	143
7.4.11	Sekretessfrågor .............................................	144
7.4.12	Utlämnande till andra myndigheter eller
	för andra ändamål .........................................	149
7.4.13	Direktåtkomst för enskild
	betalningsmottagare och
	deklarationsskyldig.......................................	151
7.4.14	Sammanfattande slutsatser avseende
	informationsutbytet.......................................	152

8	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................			152
9	Konsekvensanalyser .....................................................................			156
	9.1	Förslaget om uppgifter på individnivå i
		arbetsgivardeklarationen................................................		156
		9.1.1	Förslagets samlade effekter ..........................	156
		9.1.2	Offentligfinansiella effekter..........................	157
		9.1.3	Effekter för Skatteverket och domstolar .......	164
		9.1.4	Effekter för företag och andra utbetalare ......	167
		9.1.5	Effekter för enskilda .....................................	176
		9.1.6	Övriga konsekvenser ....................................	177
	9.2	Förslagen om utlämnande av uppgifter till andra ..........		177
		9.2.1	Offentligfinansiella effekter..........................	177
		9.2.2	Effekter för myndigheter och
			förvaltningsdomstolar ...................................	178
		9.2.3	Effekter för företag och enskilda ..................	178
		9.2.4	Övriga effekter..............................................	180
10	Författningskommentar ................................................................			180

10.1Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ...................................................................

180

10.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet.................................................

197

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:533) om

	arbetsställenummer m.m................................................	200
Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian Uppgifter på
	individnivå i arbetsgivardeklarationen ..........................	201
Bilaga 2	Promemorians lagförslag ...............................................	204
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ..............................	227
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	228

Prop. 2016/17:58

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)1 dels att 22 kap. 4 §, 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 § ska upphöra att

gälla,

dels att rubrikerna närmast före 22 kap. 4 §, 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 § och rubriken närmast efter 26 kap. 37 § ska utgå,

dels att nuvarande 26 kap. 19 a § ska betecknas 26 kap. 19 f §,

dels att 7 kap. 1 §, 10 kap. 19 §, 15 kap. 8–10 §§, 16 kap. 1–3 §§, 22 kap. 1 och 13 §§, 23 kap. 2 och 3 §§, 26 kap. 1–3 och 19 §§, 31 kap. 4 och 6 §§, 34 kap. 1, 6, 7, 10 och 11 §§, 37 kap. 2 och 8 §§, 49 kap. 10 d §, 51 kap. 1 §, 56 kap. 2 §, 66 kap. 27 §, 67 kap. 1 § och rubriken närmast före 34 kap. 10 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 34 kap. 5 § ska lyda ”Uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration”,

dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 26 kap. 19 a–19 e, 40 och 41 §§ och 34 kap. 3 a §, och närmast före 26 kap. 40 § och 34 kap. 3 a §

nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §2

Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag,

5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-

land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdes-

1Senaste lydelse av

67kap. 26 § 2013:116

26kap. 19 a § 2016:1075.

2Senaste lydelse 2016:1077.

skattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska Prop. 2016/17:58 registreras enligt 3, 4 eller 5,

7.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

8.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10.den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

e)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

f)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alko- holskatt,

g)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 4 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

h)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

j)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

k)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., eller

l)8 § första stycket 1 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss

elektronik,
11. den som är skyldig att an-		11. den som är skyldig att an-
vända kassaregister enligt 39 kap.		vända kassaregister enligt 39 kap.
4–6 §§, och		4–6 §§,
12. den som enligt	39 kap.	12. den		som	enligt	39 kap.
11 b § är skyldig att tillhandahålla		11 b § är skyldig att tillhandahålla
utrustning så att en elektronisk		utrustning så att en elektronisk
personalliggare kan föras på en		personalliggare kan föras på en
byggarbetsplats.		byggarbetsplats, och
		13. den		som	betalar	ut er-
		sättning som är underlag för
		statlig	ålderspensionsavgift enligt
		lagen	(1998:676) om			statlig
		ålderspensionsavgift.
Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare
enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.
	10 kap.
	19 §
Den som betalar ut ersättning för		Den som betalar ut ersättning för
arbete ska vid varje utbetalnings-		arbete ska vid varje utbetalnings-
tillfälle lämna mottagaren	uppgift	tillfälle	lämna mottagaren			uppgift	9

Prop. 2016/17:58	om skatteavdragets belopp.			om skatteavdragets belopp. Det
				gäller dock inte om den som
				betalar ut ersättningen ska lämna
				uppgift om skatteavdragets belopp
				till mottagaren till följd av bestäm-
				melserna i 34 kap. 3 a §.
	Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna
	uppgift om skatteavdragets belopp, om avdraget är lika stort som vid det
	närmast föregående utbetalningstillfället och beslutet inte medför
	väsentlig olägenhet för den skattskyldige.
			15 kap.
				8 §
	Kontrolluppgift	behöver	inte	Kontrolluppgift ska inte lämnas
	lämnas om			om
	1. sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller
	ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att
	a) ersättningen	eller förmånen		a) ersättningen eller förmånen
	inte motsvarar en utgift i en			inte motsvarar en utgift i en
	näringsverksamhet,			näringsverksamhet, och
	b) skatteavdrag inte har gjorts,
	och
	c) det som mottagaren under året			b) det som mottagaren under året
	har fått sammanlagt har haft ett			har fått sammanlagt har haft ett
	värde som understiger		1 000	värde som understiger 1 000
	kronor,			kronor,
	2. sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall
	än som avses i 1, under förutsättning att

a)det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor, och

b)skatteavdrag inte har gjorts,

3.sådan ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration, eller

4.sådan ersättning eller förmån som är skattepliktig enligt lagen (1991:591) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som har redovisats för mottagaren i en arbetsgivar- deklaration.

3.sådan ersättning eller förmån som har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmot- tagare av utgivaren eller den som avses i 5–7 §§ i en arbetsgivar- deklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration, eller

4.sådan ersättning för utgifter vid tjänsteresor som avser logi eller resa med annat transport- medel än egen bil eller förmånsbil, om det av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller 10 följer att skatte- avdrag inte ska göras från ersätt- ningen.

9 §3	Prop. 2016/17:58
I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,

2.den tid ersättningen eller för-

månen avser, om den bara avser
del av året,
3. antalet dagar med sjöinkomst					2. antalet dagar med sjöinkomst
samt på vilket fartyg och i vilket					samt på vilket fartyg och i vilket
fartområde tjänstgöringen			har	ägt	fartområde tjänstgöringen			har	ägt
rum,					rum,
4. om	Skatteverket	har	bestämt		3. om	Skatteverket	har	bestämt
värdet av en förmån enligt 2 kap.					värdet av en förmån enligt 2 kap.
10 b eller 10 c § socialavgiftslagen					10 b eller 10 c § socialavgiftslagen
(2000:980),					(2000:980),
5. om	ersättningen	ges	ut	på	4. om	ersättningen	ges	ut	på
grund av tjänstepensionsförsäkring					grund av tjänstepensionsförsäkring
eller sådant avtal om tjänste-					eller sådant avtal om tjänste-
pension som avses i 28 kap.				2 §	pension som avses i 28 kap.				2 §
andra stycket inkomstskattelagen					andra stycket inkomstskattelagen
(1999:1229), och					(1999:1229), och
6. arbetsställenummer			enligt		5. arbetsställenummer			enligt
lagen (1984:533) om arbetsställe-					lagen (1984:533) om arbetsställe-
nummer m.m., om ett sådant har					nummer m.m., om ett sådant har
tilldelats.					tilldelats.

Om kontrolluppgiften avser en ersättning med ett sådant engångsbelopp på grund av personskada som avses i 11 kap. 38 § inkomstskattelagen, ska det i kontrolluppgiften anges om engångsbelopp på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket utbetalningsår.

Om kontrolluppgiften avser ersättning eller förmån som inte ska tas upp till beskattning men är avgiftspliktig enligt socialavgiftslagen, ska i kontrolluppgiften värdet på sådan ersättning eller förmån anges särskilt.

		10 §
Om den	uppgiftsskyldige	har	Om	den	uppgiftsskyldige har
gett ut ersättning för sådana			gett ut annan ersättning för utgifter
utgifter som avses i 12 kap.		2 §	vid tjänsteresor än som avses i 8 §
första och andra styckena inkomst-			4 och	det	av 10 kap. 3 § andra
skattelagen	(1999:1229) och	det	stycket 9 eller 10 följer att skatte-
av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller			avdrag inte ska göras från ersätt-
10 följer att skatteavdrag inte ska			ningen, är det tillräckligt att det i
göras från ersättningen, är det			kontrolluppgiften anges att sådan
tillräckligt att det i kontroll-			ersättning har getts ut.
uppgiften anges att sådan ersätt-
ning har getts ut.

3 Senaste lydelse 2012:835.

Prop. 2016/17:58

16 kap.

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om ersättningar och förmåner som anges i

3 § och som ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet.
	Kontrolluppgift	ska	dock	inte
	lämnas, om ersättningen eller för-
	månen har redovisats eller skulle
	ha redovisats av utgivaren i en
	arbetsgivardeklaration.
	2 §
Kontrolluppgift ska lämnas för	Kontrolluppgift	ska	lämnas	för
fysiska personer och, i de fall som	fysiska personer och, i de fall som
avses i 3 § 1 och 4, även för	avses i 3 § 2, även för juridiska
juridiska personer av den som har	personer av den som har gett ut
gett ut ersättning eller förmån.	ersättning eller förmån.

3 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från,

2.sjukpenning och annan sådan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3. sådant	utbetalt	stöd eller	1. sådant	utbetalt	stöd eller
efterskänkt	belopp	som avses i	efterskänkt	belopp	som avses i
29 kap. inkomstskattelagen, och			29 kap.	inkomstskattelagen
			(1999:1229), och
4. betalning för			2. betalning för

a)nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konst- närligt eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverknings- metod, eller

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

22 kap.

1 §4

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontroll- uppgift om

–överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),

–upplåtelse av privatbostad

eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),

4 Senaste lydelse 2015:768.

– samfällighet (5 och 6 §§),

Prop. 2016/17:58

–räntebidrag (7 §),

–pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),

–avskattning av pensionsförsäkring (10 §),

–tjänstepensionsavtal (11 §),

–underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),

–skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),

–elcertifikat (14 §),

–utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps- minskningar (15 §),

–schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),

–schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fond- företag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

–investeraravdrag (23 och 24 §§), och

–skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §).

13 §5

Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

Kontrolluppgift ska dock inte lämnas, om underlaget för skatte- reduktionen har redovisats eller skulle ha redovisats av utgivaren av förmånen i en arbetsgivar- deklaration.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte- reduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen.

23 kap.

2 §6

Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,			Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,
16 kap.	1 §	om ersättning som	16 kap.	1 §	om ersättning som
avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a,			avses i 16 kap. 3 § 2 samt 4 § 1 a,
2 a och	3 a,	17, 19, 20, 21 kap.,	2 a och	3 a,	17, 19, 20, 21 kap.,
22 kap.	2, 3, 9–11, 17–21 och		22 kap.	2, 3, 9–11, 17–21 och
23–25 §§, 22 a kap. samt 22 b kap.			23–25 §§, 22 a kap. samt 22 b kap.
ska även lämnas för fysiska			ska även lämnas för fysiska
personer som är begränsat skatt-			personer som är begränsat skatt-
skyldiga.			skyldiga.

5Senaste lydelse 2015:768.

6Senaste lydelse 2015:918.

Prop. 2016/17:58

Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

		3 §7
Kontrolluppgifter	enligt	16 kap.	Kontrolluppgifter	enligt	16 kap.
1 § om ersättning	som	avses i	1 § om ersättning	som	avses i
16 kap. 3 § 4 och 22 kap. 25 § ska			16 kap. 3 § 2 och 22 kap. 25 § ska
även lämnas för juridiska personer			även lämnas för juridiska personer
som är begränsat skattskyldiga.			som är begränsat skattskyldiga.

26 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–vem som ska lämna en skattedeklaration (2 §),

–vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas (3–9 §§),

–redovisningsperioder (10–17 §§),

–vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla (18–25 §§),

– när en skattedeklaration	ska	– när en	skattedeklaration	ska
lämnas (26–37 §§), och		lämnas (26–37 §§),
– särskilda bestämmelser	om	– att viss verksamhet ska redo-
redovisning (38 och 39 §§).		visas för sig (39 §), och
		– ändring	eller tillägg	av
		uppgifter om betalningsmottagare
		(40 och 41 §§).

2 §8 En skattedeklaration ska lämnas av

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

3.den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6,

4.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 15 §,

6.den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som ska redovisa och betala skatt enligt 13 kap. 6 och 7 §§, och

7.den som begär återbetalning

7Senaste lydelse 2014:1471.

8Senaste lydelse 2015:892.

av ingående skatt enligt 10 kap. 11 a § mervärdesskattelagen.

av ingående skatt enligt 10 kap. Prop. 2016/17:58 11 a § mervärdesskattelagen, och

8. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålders- pensionsavgift.

3 §

Skatteavdrag

och

arbetsgivar-

Skatteavdrag

och

arbetsgivar-

avgifter ska redovisas i en arbets-

givardeklaration

för

redovisnings-

givardeklaration

för

redovisnings-

perioder.

perioder. Det gäller även ersätt-

ning som är underlag för statlig

ålderspensionsavgift

enligt

lagen

(1998:676) om statlig ålders-

pensionsavgift.

Den som är registrerad ska

lämna

en arbetsgivardeklaration

lämna

arbetsgivardeklaration

för varje redovisningsperiod. Om

den

registrerade

skriftligen

den

registrerade

skriftligen

upplyser Skatteverket om att det

varken

finns skatteavdrag

eller

varken finns skatteavdrag, arbets-

arbetsgivaravgifter att redovisa för

givaravgifter

eller

ersättning som

en viss redovisningsperiod, be-

är underlag för statlig ålders-

höver deklaration dock inte lämnas

pensionsavgift att redovisa för en

för den perioden. Det gäller även

viss redovisningsperiod,

behöver

om bara en förenklad arbets-

deklaration dock inte lämnas för

givardeklaration

enligt

4 §

ska

den perioden. Det gäller även om

lämnas för redovisningsperioden.

bara en förenklad arbetsgivar-

deklaration enligt 4 § ska lämnas

för redovisningsperioden.

19 §

En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1. den

sammanlagda

ersättning

1. sammanlagda

skatteavdrag

som utbetalaren är skyldig att

och arbetsgivaravgifter,

göra skatteavdrag för,

2. sammanlagt avdraget belopp,

2. det sammanlagda beloppet av

sådan

ersättning

som

avses i

10 kap. 5 § första stycket 4 och 5

inkomstskattelagen

(1999:1229)

och som utbetalaren är skyldig att

göra skatteavdrag för,

3. den

sammanlagda

ersättning

3. den

sammanlagda

ersättning

som utbetalaren är skyldig att

som utgörs av ränta, utdelning och

betala arbetsgivaravgifter för,

annan

avkastning

och

som

utbetalaren är skyldig att göra

skatteavdrag för, och

4. sammanlagt

avdrag

med

4. det sammanlagda beloppet av

tillämpning av 2 kap. 21 § social-

bidrag

som

avses

i 1 §

första

Prop. 2016/17:58	avgiftslagen (2000:980), och		stycket	6	lagen	(1990:659)			om
			särskild löneskatt på vissa för-
			värvsinkomster.
	5. periodens	sammanlagda
	arbetsgivaravgifter.
			19 a §
			En arbetsgivardeklaration						ska
			även	för	varje		betalnings-
			mottagare innehålla uppgift om
			1. den ersättning för arbete som
			utbetalaren är skyldig att göra
			skatteavdrag för,
			2. den	ersättning			som	utbe-
			talaren är skyldig att göra skatte-
			avdrag	för	enligt	13 kap.		3	och
			4 §§,

	3. skatteavdragets belopp,
	4. den		ersättning				som		ut-
	betalaren är skyldig att betala
	arbetsgivaravgifter för,
	5. ersättning				som		är underlag
	för	statlig		ålderspensionsavgift
	enligt lagen (1998:676) om statlig
	ålderspensionsavgift, och
	6. avdrag			med		tillämpning av
	2 kap.		21 §		socialavgiftslagen
	(2000:980).
	Arbetsgivardeklarationen								ska
	dock inte innehålla uppgift enligt
	första stycket 1–3 om ersättningen
	är sådan som avses i 10 kap. 5 §
	första stycket 4 och 5 inkomst-
	skattelagen (1999:1229).
	19 b §
	En	arbetsgivardeklaration							ska
	för varje betalningsmottagare som
	uppgifter lämnas om enligt 19 a §
	också innehålla följande uppgifter:
	1. uppgift om annan ersättning
	än	som	avses			i	19 a §,		om
	ersättningen			är sådan ersättning
	eller förmån som avses i 15 kap.
	2 §	och		ersättningen					eller
	förmånen har getts ut av den
	deklarationsskyldige						eller		ska
	anses utgiven				av	denne		enligt
	11 kap. 5–7 §§,
	2. antalet dagar med sjöinkomst
16	samt	på	vilket		fartyg		och i	vilket

Prop. 2016/17:58	19 c §
	Om	den	deklarationsskyldige
	har gett ut ersättning för utgifter
	vid tjänsteresor och det av 10 kap.
	3 § andra stycket 9 eller 10 följer
	att skatteavdrag inte ska göras
	från ersättningen, är det trots vad
	som	föreskrivs i		19 b § första
	stycket 1 tillräckligt att det i
	arbetsgivardeklarationen anges att
	sådan ersättning har getts ut.
	Ersättning		som	avser utgift för

logi eller resa med annat tran- sportmedel än egen bil eller för- månsbil ska dock inte anges i arbetsgivardeklarationen.

19 d §

Även om det inte finns någon skyldighet enligt 19 a–19 c §§ att lämna uppgifter om en viss betal- ningsmottagare i en arbetsgivar- deklaration får sådana uppgifter ändå lämnas, om uppgifter om mottagaren annars ska lämnas i en kontrolluppgift enligt 15 kap. eller 22 kap. 13 §.

Det gäller dock inte uppgifter om sådan ersättning som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 inkomstskattelagen (1999:1229).

	19 e §
	Om en betalningsmottagare har
	ingått ett sådant socialavgiftsavtal
	som avses i 5 kap. 5 §, ska arbets-
	givardeklarationen i stället för det
	som föreskrivs i 19–19 c §§ inne-
	hålla följande uppgifter:
	1. den ersättning		som arbets-
	givaravgifter ska betalas för,
	2. avdrag med tillämpning av
	2 kap.	21 § socialavgiftslagen
	(2000:980), och
	3. periodens arbetsgivaravgifter.
Viss verksamhet ska redovisas	Viss	verksamhet	ska redovisas
för sig	för sig

Prop. 2016/17:58

34 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–syftet med informationsuppgifter (2 §),

–uppgifter till den deklarationsskyldige (3–5 §§), och

– uppgifter till den kontrollupp-	– uppgifter till den kontrollupp-
giftsskyldige (6–11 §§).	giftsskyldige eller			den	som	är
	skyldig att lämna uppgifter om
	betalningsmottagare i en arbets-
	givardeklaration (6–11 §§).
	Uppgifter till betalningsmottagare
	3 a §
	Den som är skyldig att lämna
	uppgifter om en viss betalnings-
	mottagare i en arbetsgivardeklara-
	tion enligt		26 kap.	19 a–19 c §§
	ska senast den dag då arbets-
	givardeklarationen ska ha kommit
	in till Skatteverket informera den
	som uppgifterna avser om de
	uppgifter om denne som lämnas i
	arbetsgivardeklarationen.
	Den som gör en ändring eller ett
	tillägg av uppgifter om en viss
	betalningsmottagare enligt 26 kap.
	40 §	ska	senast	den	dag	då
	uppgifterna lämnas till Skatte-
	verket	informera		den		som
	uppgifterna avser om de uppgifter
	om denne som lämnas till
	Skatteverket.
	Första		och andra		styckena
	gäller även den som väljer att
	lämna uppgifter i en arbetsgivar-
	deklaration enligt 26 kap. 19 d §.

6 §

Den som har utnyttjat eller överlåtit en sådan rättighet som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska till den kontrolluppgifts- skyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgifts- skyldigheten ska kunna fullgöras.

Den som har utnyttjat eller överlåtit en sådan rättighet som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska till den kontrolluppgifts- skyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter om betalnings- mottagare i en arbetsgivar- deklaration lämna de uppgifter som behövs för att uppgifts- skyldigheten ska kunna fullgöras.

Om den som är skyldig att lämna uppgifter enligt 6–9 d §§ inte gör det, ska den kontroll- uppgiftsskyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration snarast an- mäla detta till Skatteverket.

7 § Den som har utnyttjat en sådan

rabatt, bonus eller annan förmån som avses i 15 kap. 6 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Prop. 2016/17:58

Den som har utnyttjat en sådan rabatt, bonus eller annan förmån som avses i 15 kap. 6 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration lämna de uppgifter som behövs för att uppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Första stycket gäller även den som har tagit emot sådan ersättning eller förmån som avses i 15 kap. 7 §.

När ska uppgifter till den	När ska uppgifterna lämnas?
kontrolluppgiftsskyldige lämnas?
10 §9
Uppgifter som avses i 6 och 7 §§	Uppgifter som avses i 6 och 7 §§
ska lämnas senast månaden efter	ska lämnas senast den 8 i månaden
det att skyldigheten att lämna	efter det att skyldigheten att lämna
kontrolluppgift uppkom, dock inte	kontrolluppgift eller uppgifter i en
senare än den 15 januari påföljan-	arbetsgivardeklaration uppkom.
de år.

Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ ska lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller.

Uppgifter som avses i 9 a–9 d §§ ska lämnas snarast och senast den 1 maj året efter det år som uppgiften gäller.

11 § Om den som är skyldig att

lämna uppgifter till den kontroll- uppgiftsskyldige inte gör det, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatte- verket.

37 kap.

2 §

Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. att fullgöra skyldigheten.

Ett sådant föreläggande får inte	Ett sådant föreläggande får inte
bara avse komplettering av arbets-	bara avse komplettering av arbets-
ställenummer enligt 15 kap. 9 §	ställenummer	enligt 15 kap. 9 §
första stycket 6.	första stycket	5 eller 26 kap.
	19 b § första stycket 4.

9 Senaste lydelse 2016:888.

1. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande, upp- gifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning,

Prop. 2016/17:58

8 §

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare, eller

2.ränta från en namngiven lån- tagare.

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare och som inte har redovisats eller skulle ha redovisats i en arbetsgivardeklara- tion, eller

2.ränta från en namngiven lån- tagare.

49 kap.

10 d §10 Med avstämningsuppgifter avses

1. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning,

2.uppgifter som har lämnats i inkomstdeklarationen för det föregående beskattningsåret och som har en direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen för beskattningsåret, och

3.uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll av framtida inkomstdeklarationer.

51 kap.

1 §11

Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1. den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha

a)berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,

b)berott på en felbedömning av en regel eller betydelse av de faktiska förhållandena, eller

c) föranletts av	vilseledande	c) föranletts av vilseledande
eller missvisande	kontrollupp-	eller missvisande kontrolluppgifter
gifter,		eller uppgifter om betalningsmot-
		tagare i arbetsgivardeklarationer,

2. avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten, eller

10Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2016:888.

11Senaste lydelse 2015:633.

3. en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet.

56 kap.

2 §

Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en inkomst- deklaration, kontrolluppgifter och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll.

Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en inkomst- deklaration, kontrolluppgifter, uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll.

66 kap.

27 §12

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller av ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § får meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (efterbeskattning) om

1.ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige

a) under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen beskattning,

b) har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,

c) inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift, eller

d) inte har lämnat begärt varuprov,

2.en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas,

3. kontrolluppgift som ska läm-	3. kontrolluppgift som ska läm-
nas utan föreläggande har saknats	nas utan föreläggande eller uppgift
eller varit felaktig och den som	om en betalningsmottagare som
uppgiften ska lämnas för inte har	ska lämnas i en arbetsgivar-
varit skyldig att lämna inkomst-	deklaration har saknats eller varit
deklaration,	felaktig och den som uppgiften ska
	lämnas för inte har varit skyldig att
	lämna inkomstdeklaration,

4. det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål

a)om en annan skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, eller samma skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, men för en annan redovisnings- period, ett annat beskattningsår eller en annan person,

b)om fastighetstaxering,

c)om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska socialförsäkrings- avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),

12 Senaste lydelse 2016:888.

Prop. 2016/17:58

d) enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,

e)om huruvida en inkomst ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

f)om Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av sådant prissättningsbesked, eller

g) om återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning enligt

13a kap. 10 § första stycket 2–4,

5.en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en investering inom den tid som föreskrivs i ett sådant beslut som avses i

7kap. 9 § inkomstskattelagen eller inte har följt ett annat villkor i beslutet, eller

6.det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 §.

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–överklagande av Skatteverkets beslut (2–11 §§),

–överklagande av den som beslutet gäller (12–22 §§),

–det allmänna ombudets överklagande (23–25 §§),

– överklagande av förvaltnings-		– överklagande av förvaltnings-
rättens och	kammarrättens beslut	rättens och	kammarrättens beslut
(26–30 §§),		(27–30 §§),

–handläggning vid domstol (31–37 §§),

–ändring i beslut om skatt på grund av skatteavtal (38 §), och

–beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (39 §).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 7 kap. 1 §, 15 kap. 8–10 §§, 16 kap. 1–3 §§, 22 kap. 1, 4 och 13 §§, 23 kap. 2 och 3 §§, 26 kap. 2, 3 och 38 §§, 31 kap. 6 §, 37 kap. 2 § samt 67 kap. 1 och 26 §§, och i övrigt den 1 juli 2018.

2.För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare enligt 39 kap. 11 och 11 a §§ och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda samt för den som ska lämna uppgifter enligt 34 kap. 6 och 7 §§, tillämpas lagen från och med den 1 juli 2018. För övriga uppgiftsskyldiga tillämpas lagen från och med den 1 januari 2019.

3.Skatteverkets föreläggande enligt 37 kap. 2 § får inte heller under tiden 1 juli 2018–31 december 2018 bara avse komplettering av arbetsställenummer enligt 26 kap. 19 b § första stycket 4.

4.Bestämmelserna i 15 kap. 8–10 §§, 16 kap. 1–3 §§, 22 kap. 13 § samt 23 kap. 2 och 3 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019.

5.Bestämmelserna i 26 kap. 2 och 3 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på skattedeklarationer som avser redovisningsperioden januari 2019. Bestämmelserna i 26 kap. 19 § i den nya lydelsen tillämpas

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2016/17:58

Skatteverket överlämnade i februari 2016 promemorian Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen till Finansdepartementet. I promemorian föreslås att regeringen vidtar åtgärder för att göra det möjligt att månadsvis inhämta uppgifter om utbetald ersättning för arbete per betalningsmottagare genom att uppgifterna ska lämnas i arbets- givardeklarationen. Skatteverket föreslår vidare att åtgärder vidtas för att de inhämtade uppgifterna ska kunna göras tillgängliga för Försäkrings- kassan, vissa andra myndigheter och arbetslöshetskassorna för vissa angivna ändamål. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2016/00407/S3).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 17 november 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen, som delvis följt Lagrådets förslag, behandlar Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4	Bakgrund
4.1	Åtgärder för att bekämpa skattefusk och
	skatteundandragande

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma väl-
färden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna
ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för
regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att
säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en
hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt
bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
För att skattepolitiken på ett effektivt sätt ska kunna stödja den
ekonomiska politiken bör skattepolitiken utformas enligt ett antal väg-
ledande principer. Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende
för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt. Ett högt
förtroende är nödvändigt för att skatterna långsiktigt ska kunna finansiera
den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offent-
liga utgifter. För att stärka legitimiteten ska reglerna bl.a. vara generella
och tydliga. Dessutom krävs åtgärder för att bl.a. bekämpa skattefusk och
skatteundandragande (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5).	29
	29

Prop. 2016/17:58	Den 28 april 2016 presenterades regeringens 10-punktsprogram mot
	skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Av punkt 10 i
	programmet, som handlar om åtgärder mot inhemskt skattefusk och
	svartarbete, framgår att regeringen avser att införa en skyldighet om att
	månadsvis redovisa utbetald ersättning för arbete på individnivå, dvs. per
	betalningsmottagare, i en arbetsgivardeklaration i stället för bara en gång
	om året i en kontrolluppgift. Om Skatteverket skulle få tillgång till
	sådana löpande uppgifter per betalningsmottagare, skulle Skatteverket få
	ett bättre underlag för skattebeslut och kunna effektivisera kontroll-
	verksamheten.
	Åtgärden aviseras också i budgetpropositionen för 2017 (prop.
	2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.27).
	Regeringen gör där bedömningen att uppgifter om utbetalda ersättningar
	för arbete och skatteavdrag för varje betalningsmottagare bör lämnas
	löpande till Skatteverket. Uppgifterna bör lämnas i en arbetsgivar-
	deklaration i stället för i en kontrolluppgift. Syftet med åtgärden är att
	minska skattefusk och skatteundandragande. Ett sådant system bör enligt
	regeringen införas stegvis från och med den 1 juli 2018.

4.2Tidigare utredningar

4.2.1Skatteverkets rapporter

I Skatteverkets rapport Svartköp och svartjobb i Sverige del 2 (rapport 2007:1) föreslogs en frivillig webbaserad lönecentral i statlig regi som skulle hantera hela löneredovisningen för arbetsgivarna med skatte- avdrag, kontrolluppgiftslämnande och uträkning av arbetsgivaravgifter. Skatteverket fick i regleringsbrev för budgetår 2008 i uppdrag att utreda de juridiska och ansvarsmässiga aspekterna av ett genomförande av förslaget om en webbaserad lönecentral. Skatteverket skulle också utreda formerna för utveckling och framtida förvaltning.

I sin slutrapport från den 30 juni 2008, Månadsuppgift och skatte- deklaration (dnr 131 420079-08/113), gjorde Skatteverket bedömningen att någon webbaserad lönecentral inte borde skapas. Skatteverket föreslog dock ett obligatoriskt system som innebar att arbetsgivare i elektronisk form skulle lämna uppgift om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad. Skatteverket föreslog också att den årliga kontrolluppgiften om lön och avdragen skatt skulle avskaffas. För att underlätta för arbetsgivare föreslogs att månadsuppgifterna skulle förtryckas i elektroniska skattedeklarationer. Det skulle innebära att uträkning av preliminär skatt, baserad på skattetabell eller enligt jämkningsbeslut, skulle kunna lämnas som en service åt arbetsgivarna.

4.2.2Månadsuppgiftsutredningen

Regeringen tillkallade den 8 oktober 2009 en särskild utredare för att ta fram ett förslag om att arbetsgivare m.fl. skulle lämna uppgift om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad (månadsuppgift) till den

myndighet som utredaren ansåg lämplig.

Prop. 2016/17:58	Ett föreläggande får enligt 44 kap. 2 § SFL förenas med vite om det finns
	anledning att anta att föreläggandet annars inte följs.
	Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift ska normalt senast den
	31 januari närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller informera
	den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften
	(34 kap. 3 § första stycket SFL).
	Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattnings-
	året underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklara-
	tionsskyldiga om bl.a. de kontrolluppgifter som har kommit in till
	Skatteverket som underlag för bl.a. beslut om slutlig skatt (31 kap. 4 §
	SFL). Underrättelsen sker genom att uppgifterna anges i det fastställda
	formuläret för inkomstdeklarationen (6 kap. 6 § andra	stycket
	skatteförfarandeförordningen [2011:1261], förkortad SFF). Numera har
	kontrolluppgifterna i många fall en funktion av inkomstuppgift som
	direkt ligger till grund för beskattningen. I dag är det alltså ofta den
	deklarationsskyldige som ska kontrollera att uppgiftslämnaren har
	uppgett rätt uppgifter. Om en uppgift som den deklarationsskyldige har
	fått underrättelse om är korrekt, ska den deklarationsskyldige godkänna
	uppgiften. Om en uppgift är felaktig eller saknas, ska den deklarations-
	skyldige genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs
	(31 kap. 5 § SFL).
	Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på
	grundval av uppgifter som har lämnats i en inkomstdeklaration, kontroll-
	uppgifter och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och
	kontroll (56 kap. 2 § SFL). Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats
	ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller
	tillgodoräknas skatt (slutskatteberäkning). Från den slutliga skatten ska
	avdrag göras för bl.a. avdragen A-skatt, dvs. preliminär skatt som betalas
	genom skatteavdrag (56 kap. 9 § SFL). Ett besked om den	slutliga
	skatten och om resultatet av slutskatteberäkningen ska skickas till fysiska

personer och dödsbon senast den 15 december efter beskattningsårets utgång (56 kap. 10 § första stycket SFL).

Skatteverket kan ompröva ett beslut till nackdel för den som beslutet gäller. Ett sådant beslut ska enligt huvudregeln meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (66 kap. 21 § SFL). Skatteverket kan också ompröva till nackdel för den som beslutet gäller efter tvåårsfristen. Ett sådant beslut måste dock meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (efterbeskattning). Efterbeskattning kan bl.a. ske om kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande har saknats eller varit felaktig och den som uppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att lämna inkomst- deklaration (66 kap. 27 § SFL).

5.1.2Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

I 15 kap. SFL finns bestämmelser om kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst (15 kap. 2 § första stycket SFL). Kontrolluppgift ska inte lämnas om ersättningen eller

förmånen är skattefri av någon annan anledning än förhållandena hos

mottagaren och inte heller är avgiftspliktig enligt socialavgiftslagen Prop. 2016/17:58 (2000:980), förkortad SAL.

Som utgiven ersättning räknas även behållning på pensionssparkonto som ska avskattas i inkomstslaget tjänst och belopp som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst och som enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen eller någon annan lag ska anses som utbetalt (15 kap. 2 § andra stycket SFL).

I 10 kap. IL finns grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst, bl.a. bestämmelser om vilka inkomster som räknas till inkomst- slaget tjänst. I 11 kap. IL finns bestämmelser om vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Till inkomst av tjänst räknas bl.a. inkomster på grund av anställning och uppdrag. Enligt huvudregeln ska löner, arvoden, pensioner, förmåner, sjukpenning, föräldrapenning och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon (15 kap. 3 § SFL) och enligt huvudregeln lämnas av den som har gett ut ersättningen eller förmånen (15 kap. 4 § SFL). Det innebär att både arbetsgivare och myndigheter, liksom andra pensions- och försäkrings- utbetalare, omfattas av reglerna. I vissa fall ska någon annan än utgivaren lämna kontrolluppgift (15 kap. 5–7 §§ SFL). Det gäller i fråga om förmån av framtida förvärv av värdepapper, rabatt, bonus eller annan förmån som har getts ut på grund av kundtrohet eller liknande och ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige. I 15 kap. 8 § SFL finns bestämmelser om undantag från skyldig- heten att lämna kontrolluppgift. Kontrolluppgift behöver inte lämnas under förutsättning att ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en näringsverksamhet, skatteavdrag inte har gjorts och det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 1 000 kronor eller, i annat fall än nyss nämnda fall, ersättningen eller förmånen som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor och skatte- avdrag inte har gjorts. Kontrolluppgift behöver inte heller lämnas om sådan ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration (se avsnitt 5.2.4), eller sådan ersättning eller förmån som är skattepliktig enligt A-SINK och som har redovisats för mottagaren i en arbetsgivardeklaration.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om bl.a. värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut och den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året (15 kap. 9 § SFL).

Av 5 kap. 1 § SFF framgår att aktuell kontrolluppgift ska innehålla uppgift om bruttolönen, det sammanlagda värdet av andra förmåner än bilförmån och förmån av fri parkering. Dessutom ska vissa uppgifter om bilförmån lämnas, t.ex. bilmodell, värdet av bilförmånen och värdet av förmån av drivmedel (5 kap. 2 § SFF).

Alla kontrolluppgifter ska innehålla bl.a. nödvändiga identifikations- uppgifter för den uppgiftsskyldige och den som kontrolluppgiften lämnas för samt uppgift om skatteavdrag (24 kap. 4 § SFL). Med identifikations- uppgifter menas namn, personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer och postadress (5 kap. 11 § SFF).

Prop. 2016/17:58	I 23 kap. 2 § SFL regleras kontrolluppgiftsskyldighet avseende fysiska
	personer som är begränsat skattskyldiga. Ovan nämnda kontrolluppgifter
	ska även lämnas för begränsat skattskyldiga.

5.2Skattedeklarationer

5.2.1Registrering, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter

Av 7 kap. 1 § första stycket 1 och 2 SFL framgår att Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag eller den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Den som avser att bedriva närings- verksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas eller övertas (7 kap.

2§ SFL).

Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan

avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen ska göra skatteavdrag. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker (10 kap. 2 § SFL). Skatteavdrag ska enligt huvudregeln göras från kontant ersättning för arbete. Som ersättning för arbete räknas även bl.a. pension och sjukpenning (10 kap. 3 § SFL). I 10 kap. 4–13 §§ SFL finns bestämmelser om undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete, t.ex. vid begränsade belopp, för vissa ersättningar och betalningsmottagare och om mottagaren är godkänd för F-skatt. Skatteverket kan också besluta om befrielse från skatteavdrag.

Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalnings- tillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Skatte- verket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna uppgift om skatteavdragets belopp, om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället och beslutet inte medför väsentlig olägenhet för den skattskyldige (10 kap. 19 § SFL).

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna uppgift till mottagaren om skatteavdragets belopp att fullgöra sin skyldighet (10 kap. 21 § SFL).

I 11 och 12 kap. SFL finns bestämmelser om beräkning av skatte- avdrag för preliminär skatt och skattetabeller.

Den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt A-SINK ska göra skatteavdrag för sådan skatt. Detsamma gäller under vissa förutsättningar för den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt SINK (13 kap. 3 och 4 §§ SFL).

I 3 kap. 3 § SFL anges vad som menas med arbetsgivaravgifter i skatteförfarandelagen. Med arbetsgivaravgifter avses inte bara arbets- givaravgifter enligt 2 kap. SAL utan även skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Skyldigheten att betala dessa arbetsgivaravgifter framgår av nyss nämnda lagar.

5.2.2

Allmänt om skattedeklarationer

Prop. 2016/17:58

I 26 kap. SFL finns bestämmelser om skattedeklarationer, bl.a. bestämmelser om vem som ska lämna en skattedeklaration, vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas, redovisningsperioder, vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla och när en skattedeklaration ska lämnas.

Det finns fem olika skattedeklarationer, nämligen arbetsgivar- deklaration, förenklad arbetsgivardeklaration, mervärdesskattedeklara- tion, punktskattedeklaration och särskilda skattedeklarationer (26 kap. 3–9 §§ SFL).

Samtliga skattedeklarationer ska innehålla nödvändiga identifikations- uppgifter, uppgift om den redovisningsperiod som redovisning lämnas för och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna beräkna och kontrollera skatten och avgifterna (26 kap. 18 § SFL). Med nödvändiga identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige avses namn, personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer och postadress (6 kap. 1 § första stycket SFF).

Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket (normalt den 12 eller 26 i månaden efter redovisnings- perioden). För den som ska lämna arbetsgivardeklaration den 26 i månaden efter redovisningsperioden är förfallodagarna för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i stället den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden (62 kap. 3 § SFL).

5.2.3Arbetsgivardeklaration

Av 26 kap. 2 § 1 SFL framgår att en skattedeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivar- deklaration för redovisningsperioder. Den som är registrerad ska lämna arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skatteverket om att det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perioden (26 kap. 3 § SFL). En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL).

En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om bl.a. den samman- lagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för, sammanlagt avdraget belopp, den sammanlagda ersättning som ut- betalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och periodens sammanlagda arbetsgivaravgifter (26 kap. 19 § SFL). Någon redovisning av hur stor ersättning som har betalats ut till varje betalningsmottagare eller hur stort skatteavdrag som har gjorts för varje betalningsmottagare under den aktuella månaden görs inte.

Den som i en arbetsgivardeklaration ska redovisa skatteavdrag för skatt enligt A-SINK ska dock i en bilaga till deklarationen lämna vissa identifikationsuppgifter för betalningsmottagaren. Bilagan ska även innehålla uppgift om skattepliktig ersättning som har betalats ut till varje

Prop. 2016/17:58	mottagare, tid och plats för den verksamhet som skattepliktig ersättning
	har betalats ut för samt verksamhetens art, tidpunkt för när ersättningen
	betalades ut och skatteavdrag för varje betalningsmottagare (6 kap. 3 §
	SFF).

5.2.4	Förenklad arbetsgivardeklaration
Enligt 26 kap. 4 § SFL får en fysisk person eller ett dödsbo som har
betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person fullgöra
skyldigheten att lämna arbetsgivardeklaration för den ersättningen genom
att lämna en förenklad arbetsgivardeklaration. Detta får bara ske om
ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren
bedriver. En förenklad arbetsgivardeklaration ska bara lämnas för
redovisningsperioder då ersättning har betalats ut. En deklaration ska
lämnas för varje betalningsmottagare. En redovisningsperiod omfattar en
kalendermånad (26 kap. 10 § SFL).
En förenklad arbetsgivardeklaration ska bl.a. innehålla uppgift om den
ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala
arbetsgivaravgifter för, verkställt skatteavdrag och periodens arbetsgivar-
avgifter (26 kap. 20 § SFL). Deklarationen ska även innehålla identifika-
tionsuppgifter för den uppgiftsskyldige och för betalningsmottagaren
(6 kap. 1 § SFF). Om en förenklad arbetsgivardeklaration avser en betal-
ningsmottagare som är begränsat skattskyldig, ska deklarationen även
innehålla uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer
eller motsvarande och medborgarskap. I vissa fall behöver inte uppgiften
lämnas (6 kap. 2 § SFF).

	5.2.5	Beslut
	Beslut om bl.a. skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska fattas för varje
	redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklara-
	tioner och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL).
	Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett
	beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen
	(s.k. automatiska beslut). Bestämmelser om när en arbetsgivardeklaration
	eller	en förenklad arbetsgivardeklaration ska lämnas finns i 26 kap.
	26–34 §§ SFL. Har ett automatiskt beslut fattats och därefter kommer en
	arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration in för
	sent, ska beslut om skatten och avgifterna anses ha fattats i enlighet med
	denna deklaration (s.k. automatisk ändring). Detta gäller bara om en eller
	flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats och omprövning
	inte har begärts eller beslutats (53 kap. 2 § SFL).
	Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller
	om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje
	oredovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas
	skatten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha fattats i
	enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har
	meddelats dessförinnan (53 kap. 4 § SFL).
	Om den som är skyldig att lämna en deklaration inte har gjort det, kan
38	skönsbeskattning bli aktuell. Detsamma gäller om skatten eller avgiften

eller underlaget för skatten eller avgiften inte kan beräknas tillförlitligt på Prop. 2016/17:58 grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen (57 kap. 1 §

SFL). Det automatiska beslutsförfarandet gör att skönsbeskattning ska beslutas genom omprövning. Om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter har bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte har lämnats eller skatt eller avgift inte har redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar för något annat kan skönsbeskattning ske enligt schablon (57 kap. 3 § SFL).

Av 66 kap. 35 § SFL framgår att om en omprövning av ett beslut om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter avser flera redovisningsperioder och det inte framgår vilka perioder skatten eller avgiften ska hänföras till, får en omprövning som beslutas under beskattningsåret hänföras till den senaste redovisningsperioden. Med senaste redovisningsperiod avses omprövningens senaste period. Beslutas omprövningen efter beskatt- ningsårets utgång, får ändringen hänföras till beskattningsårets sista period.

5.3Personalliggare

5.3.1Allmänt om personalliggare

I 39 kap. 11–12 §§ SFL		finns bestämmelser		om	personalliggare.
Kompletterande bestämmelser finns i 9 kap. 5 och 6 §§ SFF. Skatte-
verket har meddelat ytterligare föreskrifter i Skatteverkets föreskrifter
om personalliggare (SKVFS 2015:6).
Det bakomliggande syftet med reglerna om personalliggare är att
förebygga skattefusk genom svartarbete (prop. 2005/06:169						s. 33 f.).
Krav på personalliggare har införts för restaurang-, frisör-, tvätteri- och
byggverksamhet.
Bestämmelserna om personalliggare innebär en skyldighet för den som
bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet att föra en personal-
liggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för
näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikations-
uppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.
Undantag från skyldigheten att föra personalliggare gäller för enskild
näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn
under 16 år är verksamma. Detsamma gäller för fåmansföretag eller
fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make eller barn
under 16 år är verksamma		(39 kap.	11 § SFL). Vad		som avses med
restaurang-, frisör- och tvätteriverksamhet framgår av 39 kap. 2 § första
stycket SFL.
En byggherre ska tillhandahålla utrustning så att en elektronisk
personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen. Skyldigheten att till-
handahålla sådan utrustning gäller inte för en byggherre förrän den
sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan
antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp. Detsamma gäller för en
byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför
eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbete
(39 kap. 11 b §	SFL). Den som		bedriver byggverksamhet			på	en
byggarbetsplats	där byggherren har		tillhandahållit	utrustning så att			en	39

Prop. 2016/17:58	elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen, ska föra en
	elektronisk personalliggare. I personalliggaren ska nödvändiga identi-
	fikationsuppgifter för näringsidkaren dokumenteras. Dessutom ska
	nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i
	näringsverksamheten löpande dokumenteras. Personer som under kortare
	tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel ska inte
	dokumenteras i personalliggaren (39 kap. 11 a § SFL). Vad som avses
	med byggverksamhet och byggarbetsplats framgår av 39 kap. 2 § första
	stycket SFL).
	Dokumentationsskyldigheten omfattar samtliga personer som är verk-
	samma i näringsverksamheten. Något krav på att personen ska vara
	anställd, eller ens uppbära ersättning, finns inte (prop. 2005/06:169
	s. 126 och prop. 2014/15:6 s. 92).
	I 9 kap. 5 § SFF anges närmare vilka uppgifter en personalliggare ska
	innehålla. En personalliggare ska innehålla uppgift om
	1. näringsidkarens namn och personnummer, samordningsnummer eller
	organisationsnummer,
	2. namn och personnummer eller samordningsnummer för personer som
	är verksamma i näringsverksamheten, samt
	3. tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas.
	Uppgifterna enligt punkten 2 och 3 ska avse varje verksamhetsdag och
	ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas
	och avslutas.
	Uppgifterna i personalliggaren ska bevaras under två år efter utgången
	av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattnings-
	året har gått ut.
	Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhets-
	lokalen. Byggherren ska hålla personalliggaren tillgänglig för Skatte-
	verket på byggarbetsplatsen. Den som bedriver byggverksamhet ska hålla
	sin personalliggare tillgänglig för Skatteverket och byggherren på bygg-
	arbetsplatsen (39 kap. 12 § SFL). Med detta menas att Skatteverket vid
	kontrollbesök omedelbart ska kunna se personalliggarens innehåll.

5.3.2 Kontrollbesök och kontrollavgift

	Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som
	är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla
	utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina
	eventuella skyldigheter. Kontrollbesök får bara genomföras i verksam-
	hetslokaler eller på byggarbetsplatser. Kontrollbesök på en byggarbets-
	plats får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller
	till en inte oväsentlig del användas som bostad (42 kap. 8 § SFL).
	Skatteverket får vid ett sådant besök begära att en person som utför
	eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet.
	Verket får vid kontrollbesök på en byggarbetsplats även fråga en sådan
	person för vilken näringsidkares räkning han eller hon utför arbets-
	uppgifter. Uppgifterna får stämmas av mot personalliggaren (42 kap.
	8 a § SFL).
	Kontrollbesöken är direkt kopplade till kontroll av dokumenta-
40	tionsskyldigheterna enligt 39 kap. 11–12 §§ SFL. Syftet med kontrollen
40

ska alltså vara att kontrollera att det finns en personalliggare tillgänglig Prop. 2016/17:58 som uppfyller föreskrivna krav. I det ligger att Skatteverket ska

kontrollera att de personer som vid kontrollbesöket är verksamma också är upptagna i personalliggaren. Det handlar alltså om att få en omedelbar bild av om dokumentationsskyldigheten efterlevs (prop. 2010/11:165 s. 877 och prop. 2014/15:6 s. 94). Den som enligt ett beslut om kontrollbesök ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före besöket. Underrättelse om beslutet ska dock lämnas så snart det kan ske utan att kontrollen förlorar sin betydelse (42 kap. 10 § SFL). Ett kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan (42 kap. 11 § SFL).

Om Skatteverket tror att det finns uppgifter i en personalliggare som behövs i en skatteutredning, ska verket använda de generella kontroll- befogenheterna för att få del av uppgifterna, dvs. skrivbordskontroll och revision. Kontrollbesöket kan därmed inte användas för att på ett enklare sätt få tillgång till uppgifter om syftet är ett annat än att kontrollera dokumentationsskyldigheten som sådan (prop. 2010/11:165 s. 877 och prop. 2014/15:6 s. 94).

Om Skatteverket vid ett kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare eller tillhanda- hålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras bl.a. inte fullgör sin skyldighet, ska en kontrollavgift tas ut. En kontrollavgift ska även tas ut om inte personalliggaren hålls tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen eller på byggarbetsplatsen (50 kap. 3 § SFL). Skatte- verket kan besluta om hel eller delvis befrielse från kontrollavgiften om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp (51 kap. 1 § SFL).

5.3.3Uppdrag till Skatteverket

Regeringen har den 7 april 2016 gett Skatteverket i uppdrag att lämna förslag på hur systemet med krav på personalliggare kan utvidgas till att även omfatta bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård (dnr Fi2016/01351/S3). Skatteverket ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2017. För att motverka skattefusk och svart- arbete kommer regeringen att arbeta för att personalliggare införs i fler branscher (framgår av punkt 10 i 10-punktsprogrammet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt, se avsnitt 4.1).

6Överväganden och förslag om löpande uppgifter på individnivå

6.1	Behovet av löpande uppgifter på individnivå

Regeringens bedömning: I syfte att minska skattefusk och skatte-
undandragande bör vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och
skatteavdrag per betalningsmottagare lämnas löpande till Skatteverket
i stället för bara en gång om året.		41

Prop. 2016/17:58

Om Skatteverket löpande skulle få tillgång till uppgifter per betal- ningsmottagare, skulle Skatteverket få ett bättre underlag för skatte- beslut och kunna effektivisera kontrollverksamheten.

Ett sådant system skulle även vara positivt för betalningsmottagare, företag och andra utbetalare samt ge positiva offentligfinansiella effekter. Systemet skulle även vara positivt för andra uppgifts- mottagare än Skatteverket och kunna medföra att underlaget för statistik förbättras.

Promemorians bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller är positiva till Skatteverkets bedömning och lyfter fram flera fördelar med ett system där vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare lämnas löpande till Skatteverket.

Ekonomistyrningsverket anser att ett sådant system är viktigt, eftersom det bl.a. skulle minska skattefelet och bidra till att stärka de offentliga finanserna. Dessutom kan myndigheternas handläggning bli mer effektiv och myndigheterna kan fatta korrekta beslut. Sveriges Byggindustrier framhåller arbetet med att stävja förekomsten av svartarbete och att Skatteverket skulle få ett nödvändigt kompletterande instrument för att löpande kunna stämma av uppgifter i personalliggare med uppgifter i arbetsgivardeklarationen. Åklagarmyndigheten anser att löpande upp- gifter per betalningsmottagare torde kunna leda till att möjligheterna att kontrollera riktigheten av lämnade uppgifter ökar och till att fel kan upptäckas tidigare, särskilt i de branscher där det finns krav på personal- liggare mot vilken man kan jämföra de lämnade uppgifterna. Detta bör i sin tur kunna få positiva följder för möjligheterna att utreda brott och återföra brottsvinster. Ekobrottsmyndigheten framför att åtgärden med att införa en skyldighet att löpande lämna uppgifter per betalningsmottagare till Skatteverket är en effektiv åtgärd för att minska den ekonomiska brottsligheten, öka kontrollmöjligheten och förbättra möjligheterna till utredning och lagföring. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att ett sådant system innebär att Skatteverket ges möjlighet att i ett tidigt skede upptäcka felaktigheter, både omedvetna fel och rena skatteundan- draganden. Även enskilda löntagare och andra betalningsmottagare ges möjlighet att på ett tidigt stadium upptäcka fel i uppgifter som en utbetalare lämnar till Skatteverket. Att oriktigheter upptäcks tidigt under- lättar för både Skatteverket och enskilda. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att ett sådant system bör genomföras då det har goda förutsättningar att motverka brottslighet, främja rättvis konkurrens och minska skattefelet. Även Tillväxtverket anser att ett sådant system är positivt för konkurrensneutraliteten och därigenom på sikt även kommer att vara positivt för svenska företags konkurrenskraft.

Några remissinstanser, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån (SCB), framhåller att systemet skulle kunna förbättra statistiken.

Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Svenskt Näringsliv har anslutit sig, avstyrker dock Skatteverkets förslag eftersom promemorian inte gör det möjligt att bl.a. bedöma nyttan för Skatte- verkets kontrollverksamhet och påverkan på skatteintäkterna. Liknande

synpunkter har bl.a. Näringslivets regelnämnd (NNR), Svensk Handel Prop. 2016/17:58 och Företagarna. Även dessa remissinstanser avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens bedömning
Behovet av åtgärder för att bekämpa skattefusk och
skatteundandragande
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma väl-
färden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Det är
viktigt att medborgarna har ett högt förtroende för skattesystemet och att
det finns åtgärder för att bekämpa skattefusk och skatteundandragande.
I skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, finns flera skyl-
digheter om att lämna uppgifter till Skatteverket, t.ex. skyldighet att
lämna kontrolluppgifter, inkomstdeklaration och skattedeklaration.
Uppgiftsskyldigheten är en central beståndsdel i skattesystemet. Vårt
beskattningssystem bygger till stor del på uppgifter som enskilda ska
lämna. Att uppgiftsskyldigheten fullgörs är således en nödvändig
förutsättning för att skattesystemet ska kunna verka på avsett sätt. Det
måste finnas effektiva verktyg för att rätt uppgifter ska lämnas till
Skatteverket och för Skatteverkets kontrollverksamhet i syfte att säkra ett
korrekt uttag av skatter och avgifter.
Frågan om arbetsgivare och andra utbetalare löpande bör lämna vissa
uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag på individnivå, dvs.
per betalningsmottagare, till Skatteverket har diskuterats vid ett flertal
tillfällen (se avsnitt 4.2).
Kontrolluppgift ska enligt gällande rätt lämnas om utgiven ersättning
och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Den som har gett ut
ersättningen eller förmånen är uppgiftsskyldig. I kontrolluppgiften ska
uppgift bl.a. lämnas om värdet av den ersättning eller förmån som har
getts ut och om skatteavdrag. Aktuella uppgifter lämnas för varje
betalningsmottagare och ska lämnas en gång om året (se avsnitt 5.1). Den
som har gett ut aktuell ersättning och gjort skatteavdrag ska också lämna
en arbetsgivardeklaration. I en arbetsgivardeklaration ska dock uppgifter
inte lämnas för varje betalningsmottagare, utan en arbetsgivardeklaration
ska innehålla uppgift om bl.a. den sammanlagda ersättning som ut-
betalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och sammanlagt avdraget
belopp. Aktuella uppgifter avser således totalsummorna för samtliga
betalningsmottagare och ska lämnas varje månad till Skatteverket (se
avsnitt 5.2.3).
Skatteverket föreslår att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och
gjorda skatteavdrag per betalningsmottagare ska lämnas löpande till
Skatteverket i stället för en gång per år i en kontrolluppgift. Skatteverket
föreslår att dessa uppgifter ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Ett
sådant förslag skulle medföra att uppgifterna normalt skulle lämnas varje
månad till Skatteverket (se avsnitt 6.2). Skatteverket föreslår också att
betalningsmottagaren löpande ska få tillgång till uppgifter om denne som
lämnas av utbetalare till Skatteverket (se avsnitt 6.14). Skatteverket anser
att det finns många fördelar med ett sådant system. Regeringen delar den
bedömningen. Ett sådant system skulle vara positivt för Skatteverket,
betalningsmottagare, företag och andra utbetalare samt ge positiva
offentligfinansiella effekter. Systemet skulle även vara positivt för andra	43
	43

Prop. 2016/17:58

uppgiftsmottagare än Skatteverket och kunna medföra att underlaget för statistik förbättras. Dessa positiva effekter, som även har lyfts fram av remissinstanserna, beskrivs närmare i det följande.

Några remissinstanser, bl.a. NSD, NNR och Företagarna, ifrågasätter förslagets positiva effekter för Skatteverkets kontrollverksamhet och den offentligfinansiella effekten och avstyrker därför förslaget i prome- morian. Med hänsyn till dessa synpunkter har texten förtydligats. Synpunkterna behandlas även i avsnitt 9.1.2.

Skatteverket

Skatt på arbete tas ut dels som inkomstskatt, dels som socialavgifter. År 2013 inbringade dessa skatter sammanlagt 991 miljarder kronor, vilket utgjorde cirka 60 procent av det totala skatteuttaget (Skatter i Sverige Skattestatistisk årsbok 2015 SKV 152 utgåva 18 s. 93). Samma nivåer har gällt under ett flertal år. Med hänsyn till detta är det viktigt att säkerställa att rätt skatt blir fastställd och betald. För system som hanterar så stor del av skatteintäkterna krävs verktyg som stödjer medverkan och gör det svårt att göra fel.

Om Skatteverket löpande skulle få tillgång till uppgifter per betalnings- mottagare, skulle Skatteverket få ett bättre underlag för skattebeslut och kunna effektivisera kontrollverksamheten. Aktuella uppgifter skulle inne- bära bättre uppgiftskvalitet, främst tack vare närheten i tid mellan utbetalning och uppgiftsskyldighet till Skatteverket, vilket möjliggör tidigare insatser från Skatteverkets sida jämfört med i dag då årliga kontrolluppgifter ger information långt i efterhand. Fel kan upptäckas tidigare och i nära anslutning till aktuell utbetalning. En skyldighet att löpande lämna uppgifter per betalningsmottagare skulle även kunna ha en allmänpreventiv effekt (avskräckande effekt). Vetskapen hos den uppgiftsskyldige om att Skatteverket och betalningsmottagare har möjlig- het att se vilka uppgifter som utbetalaren lämnar löpande kan antas ha en kvalitetshöjande effekt.

Skatteverket genomför årligen avstämningar mellan uppgifter i arbets- givardeklarationer och i kontrolluppgifter. Vid avstämningen kontrolleras att uppgiften om den sammanlagda ersättningen som utbetalaren har redovisat i arbetsgivardeklarationerna under året beloppsmässigt mot- svaras av de uppgifter om ersättning som sedan lämnas i kontroll- uppgifter. Motsvarande avstämning görs avseende skatteavdrag. I knappt 10 procent av fallen förekommer differenser som måste utredas. Skatteverket lägger ned ett betydande arbete på sådana avstämningar.

Skatteverket skickar ut deklarationsblanketten med förifyllda inkomst- uppgifter och en specifikation över kontrolluppgifter och en preliminär skatteuträkning till dem som ska lämna inkomstdeklaration. Uppgifter som lämnas i kontrolluppgifterna förtrycks i inkomstdeklarationen. Om en uppgift som förtryckts i inkomstdeklarationen är felaktig eller saknas, ska den deklarationsskyldige genom ändring eller tillägg lämna de upp- gifter som behövs i deklarationen. Skatteverket genomför också avstäm- ningar mellan uppgifter i kontrolluppgifter och uppgifter i inkomst- deklarationer.

För Skatteverket tar avstämningar avseende arbetsgivaravgifter och skatteavdrag uppskattningsvis cirka 9 000 arbetsdagar per år i anspråk.

Sannolikt är dessa avstämningar även mycket tidskrävande för företagen Prop. 2016/17:58 och andra uppgiftsskyldiga.

Ett krav på att uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas löpande torde minska risken för såväl oavsiktliga som avsiktliga fel i arbets- givardeklarationen. Eventuella felsummeringar av de individuella beloppen skulle upptäckas på ett tidigt stadium – vid elektronisk inläm- ning redan innan arbetsgivardeklarationen skickas in. Andra fel skulle också kunna upptäckas tidigare än i dag, om betalningsmottagaren får tillgång till lämnade uppgifter. Fel som upptäcks i nära anslutning till utbetalningen torde vara lättare för den uppgiftsskyldige att rätta. Avsiktliga fel torde också försvåras om betalningsmottagaren kan kon- trollera vilka uppgifter som har lämnats om denne till Skatteverket. Förutsättningarna för att fatta korrekta beslut om skatteavdrag och arbets- givaravgifter skulle således förbättras, eftersom uppgifterna per betal- ningsmottagare möjliggör en kontroll av riktigheten i de sammanlagda beloppen. Behovet för Skatteverket att vidta ovan nämnda avstämningar avseende arbetsgivaravgifter och skatteavdrag torde minska betydligt, vilket skulle effektivisera Skatteverkets kontrollverksamhet. Den tid som Skatteverket lägger på dessa avstämningar skulle i stället kunna läggas på annan kontrollverksamhet.

Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år (8 kap. 1 § SFL). Ett beslut om ändring av preliminär A-skatt (jämkning), innebär att arbetsgivaren ska göra ett lägre eller högre avdrag för skatt än vad som framgår av skattetabellen. Syftet med att jämka den preliminära skatten är att den ska stämma överens med den slutliga skatten. Det kan vara aktuellt med jämkning om betalningsmottagaren t.ex. har inkomst under endast en del av året, fler än en arbetsgivare eller utbetalare, inkomster som det inte görs skatteavdrag från eller har ränteutgifter. Om Skatteverket löpande skulle få tillgång till uppgifter per betalnings- mottagare, skulle Skatteverket få ett bättre underlag för beslut om ändring av preliminär A-skatt.

Krav på personalliggare finns för restaurang-, frisör-, tvätteri- och byggverksamhet. I en personalliggare ska nödvändiga identifikations- uppgifter för näringsidkaren och för de personer som är verksamma i näringsverksamheten dokumenteras. I personalliggaren ska tidpunkten då respektive persons arbetsplats påbörjas och avslutas för varje arbetsdag anges. Detta ska ske i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas. Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket vid kontrollbesök (se avsnitt 5.3). Om Skatteverket löpande skulle få tillgång till uppgifter per betalningsmottagare, skulle Skatteverket kunna jämföra dessa uppgifter med uppgifter från personalliggare. Detta skulle förbättra förutsättningarna för Skatteverket att besluta om rätt skatter och avgifter.

Betalningsmottagare

Ett system där uppgifter per betalningsmottagare lämnas löpande till Skatteverket i kombination med att betalningsmottagare löpande får tillgång till uppgifterna, skulle också innebära en fördel och ökad trygghet för betalningsmottagarna. I dag kan en betalningsmottagare,

t.ex. en arbetstagare, inte under beskattningsårets gång kontrollera att

Prop. 2016/17:58	arbetsgivaren har lämnat uppgift om t.ex. rätt utbetald ersättning till
	Skatteverket och redovisat avdragen skatt. Det är inte ovanligt att
	arbetstagare kontaktar Skatteverket med anledning av att de misstänker
	att deras arbetsgivare inte fullgör sin skyldighet att betala in avdragen
	skatt. Vissa tror felaktigt att Skatteverket löpande får uppgifter från
	arbetsgivare om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalnings-
	mottagare. Andra är medvetna om att Skatteverket inte har tillgång till
	sådana uppgifter men vill ändå framföra sina misstankar om felaktigheter
	samt få råd om hur de ska agera för att skydda sig själva.
	Enligt gällande rätt ska den som är skyldig att lämna kontrolluppgift
	om intäkt i inkomstslaget tjänst senast den 31 januari närmast efter det år
	som kontrolluppgifterna gäller informera den som uppgiften avser om de
	uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften. Med stöd av dessa informa-
	tionsuppgifter från den kontrolluppgiftsskyldige får deklarationsskyldiga
	en möjlighet att rätta felaktiga kontrolluppgifter och därigenom bidra till
	att korrekta uppgifter förtrycks i inkomstdeklarationen, dvs. en möjlighet
	att med stöd av informationsuppgifterna påtala felaktigheter för den
	kontrolluppgiftsskyldige som sedan kan lämna en rättad kontrolluppgift.
	Om aktuellt system genomförs och betalningsmottagare löpande får
	tillgång till uppgifterna som lämnas av utbetalarna, skulle en betalnings-
	mottagare redan månaden efter en utbetalning kunna kontrollera att
	uppgift om rätt utbetald ersättning har lämnats till Skatteverket samt att
	utbetalaren har fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag och att
	betala in den avdragna skatten till Skatteverket. Om betalnings-
	mottagaren anser att utbetalaren har lämnat en felaktig uppgift till
	Skatteverket, kan betalningsmottagaren kontakta utbetalaren och försöka
	åstadkomma att utbetalaren rättar den felaktiga uppgiften. Detsamma
	gäller om betalningsmottagaren anser att en uppgift saknas. Därigenom
	kan korrekta uppgifter förtryckas i inkomstdeklarationen. Betalnings-
	mottagaren kan även vända sig till Skatteverket och verket får sedan med
	stöd av uppgifterna från betalningsmottagaren bestämma om några
	granskningsåtgärder ska vidtas.
	För en enskild betalningsmottagare skulle ett sådant system således
	medföra bättre insyn, förutsägbarhet och ökad trygghet genom att det blir
	enklare att kontrollera vilka uppgifter som utbetalare lämnar om denne
	till Skatteverket. Det skulle dessutom bli möjligt att kontrollera detta
	tidigare jämfört med i dag.
	Företag och andra utbetalare
	Ett krav på utbetalare att löpande lämna uppgifter per betalnings-
	mottagare till Skatteverket skulle också kunna leda till en sundare
	konkurrens. Ett sådant krav skulle bidra till att mer korrekta uppgifter
	lämnas till Skatteverket. Kravet på att uppgifterna ska kunna kopplas till
	en viss betalningsmottagare skulle också göra det svårare att fuska med
	falska anställda. Det skulle också bli svårare för utbetalare att redovisa
	löneutbetalningar med för låga belopp eftersom betalningsmottagare kan
	kontrollera de uppgifter som har lämnats om denne till Skatteverket.
46

Offentligfinansiella effekter Prop. 2016/17:58

Åtgärder som syftar till att bekämpa skattefusk och skatteundandragande har positiva offentligfinansiella effekter.

Ett införande av ett system där uppgifter per betalningsmottagare lämnas löpande till Skatteverket i kombination med att betalnings- mottagare får tillgång till uppgifterna, skulle kunna leda till en betydande minskning av skattefelet och därmed ökade intäkter från arbetsgivar- avgifter och skatter. Skälet till det är bl.a. att Skatteverket skulle få ett bättre underlag för sina beslut och att kontrollverksamheten skulle kunna effektiviseras. Systemet förväntas också minska risken för såväl oavsikt- liga som avsiktliga fel i arbetsgivardeklarationen. Oseriösa företag har i dag relativt lång tid på sig att ta ut vinster och kanske även försätts i konkurs innan kontrolluppgifter borde ha lämnats och Skatteverket därmed kan skapa sig en bild av vilka belopp som skulle ha redovisats. Skatteverkets möjligheter att få in uppgifter efter en konkurs skulle sannolikt också öka, eftersom det kan antas vara enklare för företrädare att bara lämna uppgifter per betalningsmottagare för några få månader i anslutning till konkursen, än att lämna kontrolluppgift för ett helt år i efterhand.

Ett sådant system kan också antas bidra till att skatter och avgifter i större utsträckning redovisas för rätt period. I dag är det i praktiken möj- ligt för en utbetalare att skjuta upp inbetalningen av skatter och avgifter. Skälet till det är att enbart den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och göra skatteavdrag för ska anges löpande i arbetsgivardeklarationen.

Andra uppgiftsmottagare och statistik

I avsnitt 7 föreslås att Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbets- förmedlingen ska få tillgång till uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration. En till- gång till dessa uppgifter förväntas bl.a. ge förutsättningar för positiva offentligfinansiella effekter inom deras ansvarsområden och effektivisera deras ärendehantering. Även flera andra mottagare, däribland Skatte- verkets skattebrottsenheter (som utgör en särskild verksamhetsgren inom Skatteverket skild från verksamhetsgrenen beskattning) och Kronofogde- myndigheten, kommer enligt gällande bestämmelser att få tillgång till uppgifterna. Uppgifterna kan således vara till nytta även för mottagare som inte omfattas av de förslag om utlämnande som nu lämnas.

Åklagarmyndigheten lyfter fram att löpande uppgifter per betalnings- mottagare torde kunna leda till att möjligheterna att kontrollera riktig- heten av lämnade uppgifter ökar och till att fel i lämnade deklarationer kan upptäckas tidigare. Detta bör i sin tur kunna få positiva följder för möjligheterna att utreda brott och återföra brottsvinster. Även Ekobrotts- myndigheten framför att åtgärden med att införa en skyldighet att löpande lämna uppgifter per betalningsmottagare till Skatteverket är en effektiv åtgärd för att minska den ekonomiska brottsligheten, öka kontrollmöjligheterna och förbättra möjligheterna till utredning och lagföring. Ett sådant system skulle således kunna medföra att berörda aktörers kontrollmöjligheter förbättras och att deras möjligheter till

Prop. 2016/17:58

utredning och lagföring förbättras. Åtgärden skulle vara effektiv för att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Även underlaget för statistik torde förbättras. Uppgifter per betalnings- mottagare som lämnas löpande kan medföra bättre möjligheter att inhämta uppgifter om inkomster som underlag för samhällets statistik- framställning och för att förbättra kvaliteten på de inhämtade upp- gifterna. Bättre underlag för statistik har ett samhällsekonomiskt värde.

Sammanfattning

För att skattesystemet ska kunna verka på avsett sätt krävs att uppgiftsskyldigheten till Skatteverket fullgörs på ett korrekt sätt. Skattefusk och skatteundandragande ska bekämpas. Det måste därför finnas effektiva verktyg för att rätt uppgifter ska lämnas till Skatteverket och för Skatteverkets kontrollverksamhet i syfte att säkra ett korrekt uttag av skatter och avgifter.

I syfte att minska skattefusk och skatteundandragande anser regeringen att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare bör lämnas löpande till Skatteverket i stället för bara en gång om året.

Om Skatteverket löpande skulle få tillgång till uppgifter per betalnings- mottagare, skulle Skatteverket få ett bättre underlag för skattebeslut och kunna effektivisera kontrollverksamheten.

Ett sådant system skulle även vara positivt för betalningsmottagare, företag och andra utbetalare samt ge positiva offentligfinansiella effekter. Systemet skulle även vara positivt för andra uppgiftsmottagare än Skatteverket och kunna medföra att underlaget för statistik förbättras.

Denna bedömning delas av en stor majoritet av remissinstanserna.

6.2Uppgifter på individnivå ska lämnas i arbetsgivardeklarationen

Regeringens förslag: Vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare ska normalt lämnas i en arbets- givardeklaration.

Samtidigt slopas skyldigheten att i arbetsgivardeklarationen lämna uppgift om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för, den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och sammanlagt avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980).

Regeringens bedömning: I syfte att begränsa den ökade admini- strativa bördan bör målsättningen vara att så långt som möjligt begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket.

Uppgifterna per betalningsmottagare bör lämnas vid samma tid- punkt som övriga uppgifter ska lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter bör även i fortsätt- ningen fattas på sammanlagd nivå.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot Skatteverkets förslag och bedömning.

Näringslivets regelnämnd (NNR), till vars yttrande Svensk Handel har anslutit sig, anser att det saknas en redogörelse för alternativa lösningar och på vilket sätt föreslagen lösning är den mest kostnadseffektiva givet det syfte som önskas uppnås. Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att det bör vara lättare och mer effektivt att rapportera samtliga uppgifter vid ett och samma tillfälle, i stället för att som i dag först rapportera arbetsgivaravgifter hänförliga till utbetald lön och därefter flera månader senare sammanställa övriga uppgifter om den utbetalda lönen i en kontrolluppgift. Förslaget torde även leda till att utbetalarna får en bättre och mer överskådlig redovisning.

Företagarna saknar alternativa lösningar, exempelvis kvartalsvis rapportering i stället för månadsvis för företag med mindre omsättning.

Några remissinstanser framhåller behovet av att den administrativa bördan inte får öka, t.ex. Arbetsgivarverket och Almega AB. Tillväxt- verket bedömer att små företag utan elektroniskt lönesystem kommer att få en kännbar ökning av de administrativa kostnaderna. Det är därför viktigt med insatser för att underlätta för dessa företag. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser bl.a. att den extra administrativa börda som arbetsgivare åläggs synes vara ytterst begränsad. Förändringarna innebär att en hel del krångel för mindre företag kan minskas, exempelvis de årliga kontrolluppgifterna och avstämningsarbetet med dessa.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Möjliga lösningar på uppgiftslämnande

Regeringen anser att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare (på individnivå) ska lämnas löpande till Skatteverket i stället för bara en gång om året.

En fråga att ta ställning till är hur den löpande uppgiftsskyldigheten ska gå till. NNR, till vars yttrande Svensk Handel har anslutit sig, anser att det saknas en redogörelse för alternativa lösningar och på vilket sätt föreslagen lösning är den mest kostnadseffektiva givet det syfte som önskas uppnås. I det följande redovisas ett antal olika lösningar.

En lösning skulle kunna vara att kontrolluppgiften om intäkt i inkomst- slaget tjänst lämnas löpande, t.ex. månadsvis, i stället för en gång per år. Enligt huvudregeln ska kontrolluppgifter lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår. Vissa kontrolluppgifter ska lämnas vid en annan tidpunkt (24 kap. 1–3 §§ SFL). Undantagen handlar dock inte om hur ofta kontrolluppgiften ska lämnas utan vid vilken tidpunkt kontrolluppgiften ska lämnas. Att reglera hur ofta en kontrolluppgift ska lämnas, dvs. oftare än årligen, skulle således vara en udda reglering i kontroll- uppgiftssystemet. En annan nackdel med en sådan ordning skulle vara att utbetalaren fortfarande är tvungen att lämna motsvarande uppgifter på sammanlagd nivå för alla betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, även om Skatteverket med beaktande av uppgifterna per betalnings- mottagare skulle kunna underlätta för den uppgiftsskyldige genom att ange summan av dessa uppgifter i arbetsgivardeklarationen. Det är lämp-

Prop. 2016/17:58

ligt att så långt som möjligt begränsa den administrativa bördan för den uppgiftsskyldige och således begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket.

En annan lösning skulle kunna vara att införa en ny uppgiftsskyldighet i skatteförfarandelagen. I skatteförfarandelagen finns flera skyldigheter att lämna uppgifter, nämligen skyldighet att lämna kontrolluppgifter, olika slags deklarationer, särskilda uppgifter, informationsuppgifter och periodiska sammanställningar. Syftet med de olika uppgiftsskyldig- heterna skiljer sig åt. Regeringen anser att införande av en ny uppgifts- skyldighet i skatteförfarandelagen ska ske endast om det är absolut nödvändigt. Det är lämpligare för alla tillämpare att nya uppgifter lämnas inom ramen för befintligt system. En annan nackdel med en sådan ordning skulle vara att utbetalaren fortfarande är tvungen att lämna motsvarande uppgifter på sammanlagd nivå för alla betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, även om Skatteverket med beaktande av uppgifterna per betalningsmottagare skulle kunna underlätta för den uppgiftsskyldige genom att ange summan av dessa uppgifter i arbets- givardeklarationen. Det är lämpligt att så långt som möjligt begränsa den administrativa bördan för den uppgiftsskyldige och således begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket.

Ytterligare en annan lösning skulle kunna vara att aktuella uppgifter per betalningsmottagare lämnas inom ramen för befintligt system. Med beaktande av syftet med de olika uppgiftsskyldigheterna skulle det vara lämpligast att aktuella uppgifter per betalningsmottagare lämnas i en arbetsgivardeklaration. Regeringen anser att det framstår som ekono- miskt rationellt att den som de facto måste lämna en arbetsgivar- deklaration och vissa sammanlagda uppgifter avseende alla betalnings- mottagare, samtidigt också lämnar uppgifter per betalningsmottagare som hör ihop med andra uppgifter som ska lämnas i arbetsgivar- deklarationen. Att lämna uppgifterna i arbetsgivardeklarationen skulle vara det effektivaste sättet och skulle medföra minst belastning för Skatteverket och för de uppgiftsskyldiga. Det skulle också minimera risken för att de uppgifter som lämnas per betalningsmottagare inte överensstämmer med sammanlagda uppgifter som redovisas i arbets- givardeklarationen. Det är en sådan lösning som Skatteverket förordar. Remissinstanserna har inte haft något att invända mot en sådan lösning i sak. Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att det bör vara lättare och mer effektivt att rapportera samtliga uppgifter vid ett och samma tillfälle, i stället för att som i dag först rapportera arbetsgivaravgifter hänförliga till utbetald lön och därefter flera månader senare sammanställa övriga uppgifter om den utbetalda lönen i en kontrolluppgift. Förslaget torde även leda till att utbetalarna får en bättre och mer överskådlig redo- visning.

Att lämna uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklara- tion är dessutom inte heller helt främmande utifrån ett skatteförfarande- perspektiv. Redan i dag finns en skyldighet att redovisa vissa utbetalda ersättningar per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Det gäller ersättningar som är skattepliktiga enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., förkortad A-SINK. Sådana ersättningar ska enligt 6 kap. 3 § skatteförfarande- förordningen (2011:1261), förkortad SFF, redovisas per betalnings-

mottagare i en bilaga till arbetsgivardeklarationen. Förutom uppgift om ersättningens och skatteavdragets storlek samt identifikationsuppgifter för betalningsmottagaren, ska även vissa andra uppgifter lämnas i bilagan.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare normalt ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Genom att uppgifterna lämnas i arbetsgivardeklarationen kommer uppgifterna normalt att lämnas varje månad. I vilka fall uppgifter för en viss betalningsmottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration anges i avsnitt 6.3.

Till skillnad från de särregler som i dag gäller för ersättningar som är skattepliktiga enligt A-SINK anser regeringen att de nya bestämmelserna bör placeras i skatteförfarandelagen. De föreslagna bestämmelserna är av sådan art att reglering bör ske i lag.

Begränsning av den administrativa bördan

En nackdel med den föreslagna ordningen där vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och gjorda skatteavdrag per betalningsmottagare normalt ska lämnas varje månad i stället för en gång per år, är att den administrativa bördan för de uppgiftsskyldiga skulle öka.

Några remissinstanser framhåller behovet av att den administrativa bördan inte ökar, t.ex. Arbetsgivarverket och Almega AB. Tillväxtverket bedömer att små företag utan elektroniskt lönesystem kommer att få en kännbar ökning av de administrativa kostnaderna och anser att det därför är viktigt med insatser för att underlätta för dessa företag. TCO anser att den extra administrativa börda som arbetsgivare åläggs synes vara ytterst begränsad.

Regeringen har förståelse för den oro som anförs av remissinstanserna när det gäller den ökade administrativa bördan för uppgiftsskyldiga.

Skatteförfarandelagen är en teknikneutral lagstiftning och innehåller därför inga bestämmelser om elektroniskt uppgiftslämnande (prop. 2010/11:165 s. 343 f.).

En arbetsgivardeklaration kan lämnas elektroniskt eller på papper. Arbetsgivardeklarationen kommer inom ramen för de nu lämnade förslagen att kunna lämnas elektroniskt antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Detta kommer att kunna ske genom användning av en s.k. e-tjänst där den uppgiftsskyldige loggar in sig med en e-legitimation. Skatteverket bör utveckla elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivar- deklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem. Skatteverket har som målsättning att ett sådant alternativ ska finnas tillgängligt under 2019.

Skatteverket vill att så många som möjligt ska lämna arbetsgivar- deklarationen elektroniskt och kommer att sträva efter att de elektroniska tjänster som erbjuds är utformade så att de är det bästa alternativet för de allra flesta utbetalare. Elektronisk inlämning är kostnadseffektivt och minskar risken för fel. Eftersom det kan finnas uppgiftsskyldiga som saknar tillgång till dator, finns möjligheten att lämna deklarationen på

Prop. 2016/17:58

papper. På sikt bör det även på frivillig väg vara möjligt att uppnå att arbetsgivardeklarationer så gott som uteslutande lämnas elektroniskt.

Det är dessutom viktigt att framhålla att omständigheten att uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivardeklarationen inte inne- bär att en arbetsgivardeklaration ska lämnas för varje betalnings- mottagare (jfr förenklad arbetsgivardeklaration).

Hur stor ökningen av den administrativa bördan blir för ett visst företag beror bl.a. på vilket inlämningssätt som används. För företag som har tillgång till lönesystem med möjlighet att lämna uppgifter genom filöver- föring kan ökningen antas bli försumbar. För enskilda företag kan förslaget också medföra positiva effekter i form av minskade kostnader. Det beror på att de kostnader som kan uppkomma till följd av differenser mellan uppgifter per betalningsmottagare och uppgifter på sammanlagd nivå skulle minska om båda typerna av uppgifter lämnas vid samma till- fälle.

I syfte att begränsa den ökade administrativa bördan bör målsättningen vara att så långt som möjligt begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket. I det följande anges kortfattat vilka åtgärder som föreslås för att begränsa den administrativa bördan och underlätta för den uppgiftsskyldige.

Även om det inte finns någon skyldighet att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration, föreslår regeringen att sådana uppgifter ändå får lämnas om uppgifter om mottagaren annars ska lämnas i en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller en kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete (se avsnitt 6.5). Regeringen föreslår också att kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete inte ska lämnas, om sådan ersättning eller förmån respektive underlaget för skattereduktionen har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare av utgivaren i en arbetsgivardeklara- tion. Dessutom slopas skyldigheten att lämna vissa kontrolluppgifter. Även innehållet i vissa kontrolluppgifter begränsas (se avsnitt 6.9 och 6.10). Härigenom undviks bl.a. ett resurskrävande avstämningsarbete för både Skatteverket och utbetalaren.

Som nämns ovan finns redan i dag en skyldighet att redovisa vissa utbetalda ersättningar per betalningsmottagare i en arbetsgivar- deklaration. Det gäller ersättningar som är skattepliktiga enligt A-SINK. Sådana ersättningar ska redovisas per betalningsmottagare i en bilaga till arbetsgivardeklarationen. Regeringen föreslår att de särskilda regler som i dag gäller för redovisning av ersättningar och förmåner som är skattepliktiga enligt A-SINK slopas till största delen, som en följd av förslaget att införa en mer generell skyldighet att lämna uppgift om utbetalda ersättningar per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen (se avsnitt 6.7).

Enligt 26 kap. 19 § 1, 3 och 4 SFL ska en arbetsgivardeklaration innehålla uppgift om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för, den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och sammanlagt avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980), förkortad SAL. I 2 kap. 21 § SAL finns bestämmelser om ersättning som motsvarar utgifter i arbetet. Om en ersättning till viss del motsvarar

utgifter i arbetet är ersättningen till den delen avgiftsfri, om ifråga- Prop. 2016/17:58 varande utgifter under året kan beräknas uppgå till minst 10 procent av

ersättningen från utgivaren under samma år. Det innebär således att utgivaren får dra av för dessa utgifter när skatteavdrag och arbetsgivaravgifter beräknas. Utgifter för bestämda yrkesgrupper be- räknas enligt schablon grundad på de genomsnittliga utgifterna inom respektive grupp.

Med hänsyn till att utbetalaren ska lämna uppgift om utbetalda ersättningar per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, anser regeringen att utbetalaren inte samtidigt ska behöva lämna uppgift om sammanlagt belopp, dvs. för alla betalningsmottagare. Regeringen föreslår därför att skyldigheten att i arbetsgivardeklarationen lämna uppgift om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för slopas. Detsamma gäller uppgiften om sammanlagt avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § SAL. Uppgift om sammanlagda skatteavdrag ska dock även i fortsättningen lämnas i arbetsgivardeklarationen, trots att uppgift om skatteavdrag även ska lämnas per betalningsmottagare. Det beror på att Skatteverkets beslut kommer att avse de sammanlagda belopp som utbetalaren ska betala in. Arbetsgivaravgifterna ska bara redovisas på sammanlagd nivå.

När ska uppgifter per betalningsmottagare lämnas?

Den som är registrerad ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Om Skatteverket skriftligen upplyses om att det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perioden (26 kap. 3 § SFL). En redovisningsperiod omfattar i detta fall en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL). En arbetsgivardeklaration ska lämnas till Skatteverket månaden efter redovisningsperioden. En arbetsgivare ska således lämna uppgifter i arbetsgivardeklarationen månaden efter den månad då ersättning har betalats ut eller en anställd har fått en förmån.

Regeringen anser att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare ska redovisas i arbetsgivar- deklarationen. En fråga att ta ställning till är när dessa uppgifter ska lämnas i arbetsgivardeklarationen. Ska de lämnas vid samma tidpunkt som övriga uppgifter ska lämnas i arbetsgivardeklarationen eller finns det skäl att lämna dessa uppgifter vid en annan tidpunkt?

Skatteverket föreslår inte någon ändring när det gäller tidpunkten för redovisning av utbetalda ersättningar och skatteavdrag i en arbetsgivar- deklaration. Företagarna saknar alternativa lösningar, exempelvis kvar- talsvis rapportering i stället för månadsvis för företag med mindre omsättning.

Det bör vara lättare och mer effektivt att rapportera samtliga uppgifter vid ett och samma tillfälle, dvs. både uppgifter per betalningsmottagare och de sammanlagda uppgifterna för alla betalningsmottagare. Skäl saknas också att förändra tidpunkten för när en arbetsgivardeklaration ska lämnas, för alla eller för företag med mindre omsättning. En sådan

reglering torde bl.a. medföra att Skatteverket inte skulle få ett lika bra

6.3Vilka uppgifter på individnivå ska lämnas i arbetsgivardeklarationen?

Regeringens förslag: En arbetsgivardeklaration ska för varje betalnings- mottagare innehålla uppgift om

1.den ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för,

2.den ersättning som är skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för,

3.skatteavdragets belopp,

4.ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

5.den ersättning som utgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för, och

6.avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980).

Ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. avtal med ett utländskt tjänste- pensionsinstitut, samt skatteavdrag från sådan ersättning ska inte redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.

Den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift ska vara skyldig att lämna skattedeklaration och redovisa ersättningen i en arbetsgivardeklaration. Skatteverket ska registrera den som betalar ut sådan ersättning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) anser att även uppgifter om ersättningar från pensionsförsäkring ska redovisas löpande i arbetsgivardeklarationen. Övriga remissinstanser har inte haft något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

I vilka fall ska uppgifter på individnivå lämnas i en arbetsgivardeklaration?

I efterföljande avsnitt anges vilka uppgifter på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, som regeringen föreslår ska lämnas i en arbets- givardeklaration. I vilka fall uppgifter för en viss betalningsmottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration måste dock läsas mot bakgrund av övriga bestämmelser om skatteavdrag och arbetsgivardeklarationen och kan inte läsas isolerade från dessa bestämmelser.

Den som betalar ut ersättning för bl.a. arbete som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska göra skatteavdrag för preliminär skatt. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker (10 kap. 2 § SFL).

Den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivar- avgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det ska lämna en skattedeklaration (26 kap. 2 § 1 SFL). I nyss nämnda

Prop. 2016/17:58

paragraf anges således vem som är skyldig att lämna en skatte- deklaration. Skyldigheten ska sedan fullgöras genom att en arbetsgivar- deklaration lämnas. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder. Den som är regi- strerad ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skatteverket om att det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redo- visningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perioden (26 kap. 3 § SFL).

1 10 kap. 4–13 §§ SFL anges undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete. Skatteavdrag ska bl.a. inte göras om ersättningen understiger vissa i lagen angivna belopp. Skatteavdrag ska inte heller göras avseende vissa i lagen angivna ersättningar och betalningsmottagare, om Skatteverket har beslutat om befrielse från skatteavdrag eller om betalningsmottagaren är godkänd för F-skatt. Det finns även undantag från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter i 2 kap. SAL.

Skatteavdrag ska bl.a. inte göras från ersättning för arbete om det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor. Den bestämmelsen innebär bl.a. att om en utbetalare har gjort en utbetalning om 400 kronor och vid den tidpunkten antagit att några flera utbetalningar inte skulle göras under året, ska skatteavdrag inte göras från ersättningen. Om samma utbetalare senare under året ändå gör en utbetalning om t.ex. 800 kronor, vilket medför att utbetalning har skett med totalt 1 200 kronor under året, ska utbetalaren ändå bara göra skatteavdrag från ersättningen om 800 kronor.

I vilka fall uppgifter för en viss betalningsmottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration måste således läsas mot bakgrund av ovan nämnda bestämmelser.

Bestämmelserna om skyldighet att lämna skattedeklaration i form av en arbetsgivardeklaration ska inte utvidgas jämfört med i dag, förutom när det gäller ersättningar som är underlag för statlig ålderspensions- avgift (se nedan). En arbetsgivardeklaration ska lämnas om det finns skatteavdrag och arbetsgivaravgifter att redovisa. Normalt är det således bara om utbetalaren har betalat ut ersättning som är underlag för skatte- avdrag eller arbetsgivaravgifter som redovisning per betalningsmottagare måste göras i en arbetsgivardeklaration. Om en ersättning inte utgör underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter, t.ex. på grund av att ersättningen understiger en angiven beloppsgräns, ska ersättningen inte redovisas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration utan då ska ersättningen redovisas i en kontrolluppgift. Detsamma gäller ersättningar som av annan anledning varken är underlag för skatteavdrag eller arbets- givaravgifter (förutsatt att inte även annan ersättning betalas ut till samma mottagare under samma månad, se avsnitt 6.4). Ett undantag från denna princip föreslås dock när det gäller ersättningar som är underlag för statlig ålderspensionsavgift. Sådana ersättningar ska alltid redovisas i arbetsgivardeklarationen.

Framöver kommer således vissa utbetalare att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och vissa utbetalare kommer att lämna uppgifter per betalningsmottagare i kontrolluppgifter.

En utbetalare kan dock behöva lämna uppgifter för en viss betalnings- Prop. 2016/17:58 mottagare i en arbetsgivardeklaration och uppgifter för en annan betalningsmottagare i en kontrolluppgift. En och samma utbetalare

kommer dock inte att lämna uppgift om samma ersättning till en viss betalningsmottagare i både en arbetsgivardeklaration och i en kontroll- uppgift (se avsnitt 6.9). I avsnitt 6.5 föreslås att frivillig redovisning per betalningsmottagare kan göras i arbetsgivardeklarationen.

Ersättning för arbete ska normalt redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen

Enligt huvudregeln ska skatteavdrag göras från kontant ersättning för arbete. Som ersättning för arbete räknas i skatteförfarandelagen även

1.pension,

2.livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,

3.ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som har tecknats i samband med tjänsten om ersättningen inte utgör livränta,

4.engångsbelopp på grund av personskada,

5.sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30, 31, 34 och 36 §§ samt 15 kap. 8 § IL,

6.ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet,

7.undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalning som givaren enligt inkomstskattelagen

	ska dra av i inkomstslaget näringsverksamhet,
8.	behållning på pensionssparkonto som ska avskattas enligt 58 kap.
	33 § IL på grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller
	att behållningen har tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller
	ackord,
9.	ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänste-
	resa som avses i 12 kap. 6 § IL, till den del ersättningen överstiger
	a) de schablonbelopp som anges i 12 kap. 6 a, 10–15, 17 och
	21 §§ IL, eller

b) den faktiska utgiften när det gäller kostnad för logi,

10.andra ersättningar för kostnader i tjänsten än de som avses i 9, till den del ersättningen avser kostnader som det är uppenbart att mottagaren inte får dra av vid beskattningen, och

11.annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten (10 kap. 3 § SFL).

Regeringen anser att en skyldighet att lämna vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare i arbets- givardeklarationen bör införas. Det är lämpligt att denna skyldighet utformas på ett sådant sätt att den så långt som möjligt passar in i det gällande systemet med uppgiftsskyldighet i arbetsgivardeklarationen. Skyldigheten att månadsvis redovisa vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare bör därför gälla sådan ersättning för arbete som avses i 10 kap. 3 § SFL.

Uppgift om ersättning för arbete för en viss betalningsmottagare ska bara lämnas om utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag från sådan ersättning, dvs. att något undantag från skyldigheten att göra skatte-

avdrag från ersättning för arbete enligt 10 kap. SFL inte är tillämpligt.

Prop. 2016/17:58

Regeringen föreslår således att en arbetsgivardeklaration även för varje betalningsmottagare ska innehålla uppgift om den ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för.

Skäl finns dock att undanta vissa ersättningar trots att de utgör ersättning för arbete. Dessa redovisas i efterföljande avsnitt.

Ersättningar på grund av pensionsförsäkringar m.m.

Som ersättning för arbete räknas vid tillämpningen av skatteför- farandelagen även pension (10 kap. 3 § andra stycket 1 SFL). Av 3 kap. 2 § SFL framgår att termer och uttryck som används i skatteför- farandelagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka en skatt eller en avgift bestäms, om inte något annat anges i lagen. Vad som avses med pension anges i inkomstskattelagen. Med pension avses bl.a. ersättningar som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring eller ersättningar som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL (10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 IL). Med ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL menas ett avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om tjänstepension. Betalningar enligt ett sådant avtal likställs med betalning av en premie för pensionsförsäkring under vissa förutsätt- ningar.

Eftersom skatteavdrag ska göras från utbetald pension ska utbetalaren redovisa pensionen och skatteavdraget i en arbetsgivardeklaration. Detta gäller om verksamheten bedrivs från ett fast driftställe i Sverige. Om verksamheten inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, ska skatte- avdrag inte göras och utbetald ersättning behöver då inte redovisas i en arbetsgivardeklaration.

Enligt 58 kap. 16 a § första stycket IL ska ett pensionsförsäkringsavtal innehålla villkor om att försäkringsgivaren ska lämna kontrolluppgift enligt 15, 22 och 23 kap. SFL. Samma krav gäller för sådana tjänste- pensionsavtal som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL (58 kap. 1 a § IL). I 15 kap. SFL finns bestämmelser om kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgiften ska bl.a. innehålla uppgift om ersättningen ges ut på grund av tjänstepensionsförsäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL (15 kap. 9 § första stycket 5 SFL). I 22 kap. 10 och 11 §§ SFL finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring eller ett tjänste- pensionsavtal. Avskattning innebär att det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring ska tas upp i inkomstslaget tjänst (58 kap. 19 § IL). Av 23 kap. 2 § SFL framgår att aktuella kontrolluppgifter även ska lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Kontrolluppgifter ska enligt huvudregeln lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår. Vissa kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och tjänste- pensionsavtal, bl.a. kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 och 11 §§ SFL, ska ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar från den dag då den omständighet som utlöste kontrolluppgiftsskyldigheten inträffade (24 kap. 1 och 2 §§ SFL). Det ansågs vara väsentligt för effektiviteten i

de samlade förslagen att de nödvändiga uppgifterna om transaktioner blir tillgängliga för Skatteverket i nära anslutning till överföringen eller överlåtelsen. En överföring av en försäkrings värde till en ny försäkring kan ske vid flera tillfällen under samma år och det är viktigt att villkoren för pensionsförsäkring eller tjänstepensionsavtal är uppfyllda vid vart och ett av dessa tillfällen (prop. 2007/08:55 s. 62).

Om dessa kontrolluppgifter inte lämnas kan det leda till avskattning av pensionsförsäkringen respektive tjänstepensionsavtalet (58 kap. 19 a § IL). Den försäkrade kan under vissa förutsättningar själv läka bristen genom att till Skatteverket ge in uppgifter om försäkringen eller avtalet som denne har fått från försäkringsgivaren eller tjänstepensionsinstitutet (58 kap. 19 b § IL). Denna möjlighet gäller bara om bristen avser en sådan kontrolluppgift som ska lämnas senast den 31 januari året efter beskattningsåret, t.ex. kontrolluppgift om utgiven ersättning från en pensionsförsäkring eller ett tjänstepensionsavtal enligt 15 kap. SFL.

Regleringen i 58 kap. IL bör enligt Skatteverkets mening inte ändras för att passa in i ett system med redovisning av vissa uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen i stället för i kontroll- uppgifter. Om skyldigheten för försäkringsgivare och tjänstepensions- institut att en gång om året lämna kontrolluppgift om utgiven ersättning från pensionsförsäkring eller tjänstepensionsavtal enligt 15 kap. SFL skulle ersättas med en skyldighet att löpande (upp till 12 gånger om året) lämna motsvarande uppgifter i arbetsgivardeklarationen, bedömer Skatte- verket att risken ökar för att avskattningssituationer uppkommer. Det blir också mer betungande för den enskilde att kontrollera att försäkrings- givaren eller tjänstepensionsinstitutet har fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Regeringen delar Skatteverkets bedömning. Regeringen föreslår därför att uppgift för varje betalningsmottagare om ersättning för arbete eller skatteavdrag från ersättning för arbete inte ska lämnas i arbetsgivar- deklarationen om ersättningen är sådan som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 IL, dvs. ersättning som betalas ut på grund av pensions- försäkring eller återköp av sådan försäkring eller ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL. Dessa uppgifter bör således även fortsätt- ningsvis redovisas i en kontrolluppgift. Detsamma gäller uppgift om skatteavdrag från sådan ersättning. Däremot ska arbetsgivardeklarationen innehålla uppgift om det sammanlagda beloppet av sådan ersättning som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 IL, om utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för sådan ersättning. Dessutom ska uppgift om sammanlagda skatteavdrag lämnas i deklarationen.

Vad som nu har sagts gäller inte ersättning som betalas ut från pensionssparkonto eller behållning på pensionssparkonto som ska av- skattas (10 kap. 5 § andra stycket IL och 10 kap. 3 § andra stycket 1 och 8 SFL). Sådan utbetalning och behållning ska normalt redovisas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration i stället för i en kontroll- uppgift. Det följer av att de omfattas av definitionen av ersättning för arbete i skatteförfarandelagen och att skatteavdrag normalt ska göras.

Prop. 2016/17:58

Ersättningar som är underlag för särskild inkomstskatt

I 13 kap. SFL finns bestämmelser om redovisning och betalning av särskild inkomstskatt.

Den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt SINK ska göra skatteavdrag för sådan skatt under vissa förutsättningar. Det krävs att Skatteverket i ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning har angett att skatteavdrag ska göras och att utbetalaren känner till beslutet. Skatteavdrag ska dock inte göras om utbetalaren är hemmahörande i utlandet (13 kap. 3 § SFL). I ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning beslutar Skatteverket huruvida skatt för en fysisk person ska tas ut enligt SINK (13 kap. 1 § SFL).

Även den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt A-SINK ska göra skatteavdrag för sådan skatt (13 kap. 4 § SFL).

Skyldigheten att lämna vissa uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen bör enligt regeringens mening inte bara gälla sådan ersättning för arbete som avses i 10 kap. 3 § SFL, utan även sådan kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt SINK och A-SINK och som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för enligt 13 kap. 3 och 4 §§ SFL. Vilka olika ersättningar som vid tillämpningen av skatteförfarandelagen ska räknas som ersättning för arbete enligt 10 kap. 3 § SFL överensstämmer inte med de ersättningar som är skattepliktig inkomst enligt SINK och A-SINK. Regeringen föreslår därför att en arbetsgivardeklaration för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för enligt 13 kap. 3 och 4 §§ SFL och skatteavdrag från sådan ersättning.

Ersättningar som är underlag för statlig ålderspensionsavgift

Av 1 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift framgår att staten för varje år ska betala statlig ålderspensionsavgift. Avgiften betalas endast för personer som är försäkrade för inkomstgrundad ålders- pension enligt 4 och 6 kap. socialförsäkringsbalken och som uppfyller förutsättningarna för tillgodoräknande av pensionsrätt för inkomst- pension eller av pensionspoäng.

Ersättningar, såsom t.ex. sjukpenning, rehabiliteringspenning, arbets- skadesjukpenning, föräldrapenningsförmåner, närståendepenning och dagpenning från arbetslöshetskassa, utgör underlag för den statliga ålderspensionsavgiften. Det rör sig således främst om olika social- försäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. Skatteavdrag ska oftast göras från sådana ersättningar (10 kap. 3 § andra stycket SFL). Skatteavdrag ska dock inte göras från sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § IL till en betalningsmottagare som har debiterats preliminär skatt för beskattningsåret (10 kap. 5 § 2 SFL).

För en utbetalare av ersättningar som är underlag för statlig ålderspensionsavgift torde det vara enklare att redovisa samtliga utbetal- ningar månadsvis i arbetsgivardeklarationen i stället för att vissa av utbetalningarna ska redovisas i årliga kontrolluppgifter. Regeringen föreslår därför att ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift alltid ska redovisas i en arbetsgivardeklaration. Detta ska

Prop. 2016/17:58 även innehålla uppgift om mottagarens utländska skatteregistrerings- nummer eller motsvarande och medborgarskap.

I 5 kap. 11 § SFF anges vilka identifikationsuppgifter som kontroll- uppgiften ska innehålla, bl.a. för den som kontrolluppgiften lämnas för.

Regeringen föreslår att även en arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgifter om en viss betalningsmottagare. Det är lämpligt att i skatteför- farandeförordningen reglera vilka identifikationsuppgifter som ska lämnas för en betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 1 § samt 26 kap. 2, 3 och 19 §§ SFL, samt att en ny paragraf, 26 kap. 19 a § SFL, införs.

6.4 Vilka andra uppgifter på individnivå ska lämnas i arbetsgivardeklarationen?

Regeringens förslag: En arbetsgivardeklaration som ska innehålla uppgift om ersättning till en viss betalningsmottagare ska också innehålla vissa andra uppgifter om betalningsmottagaren som lämnas i kontroll- uppgifter.

Regeringens bedömning: Enbart uppgifter per betalningsmottagare som har betydelse för beskattningen och Skatteverkets verksamhet bör lämnas i en arbetsgivardeklaration.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget i sak. Flera remissinstanser lyfter dock fram behovet av ytterligare uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. Konjunkturinstitutet (KI) anser att uppgifter om arbetad tid bör lämnas i arbetsgivardeklarationen och rekommenderar att ett krav på periodisering ska ingå i uppgiftslämnandet. Även Ekobrotts- myndigheten och Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) m.fl. anser att uppgift om vilken period ersättningen avser bör lämnas för varje betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. I syfte att bl.a. förbättra statistiken och vissa beräkningar anser Statistiska centralbyrån (SCB) att det vore värdefullt om även uppgift om arbetade timmar, avtalad lön, retroaktiv lön, yrke, tjänstgöringsomfattning, sjuklön och inkomstperiod redovisades per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. Även bl.a. Arbetsförmedlingen lyfter fram behovet av uppgifter om arbetade timmar, sjuklön, yrke och tjänstgöringsomfattning. Även uppgift om vilken period ersättningen avser bör lämnas. Inspektionen för social- försäkringar (ISF) anser att även uppgifter om utbetald sjuklön bör rapporteras in separat per betalningsmottagare.

	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	I föregående avsnitt föreslås att arbetsgivardeklarationen i vissa fall ska
	innehålla uppgifter för varje betalningsmottagare. Om sådana uppgifter
62	per betalningsmottagare ändå ska lämnas, anser regeringen att det är

lämpligt att utbetalaren även lämnar vissa andra uppgifter för varje Prop. 2016/17:58 betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen som enligt gällande rätt

lämnas i kontrolluppgifter. Om Skatteverket löpande skulle få tillgång till dessa uppgifter, skulle Skatteverket få ett bättre underlag för skattebeslut och kunna effektivisera kontrollverksamheten. Det bör även vara lättare och mer effektivt att rapportera samtliga uppgifter vid ett och samma tillfälle.

Nedan föreslår regeringen att ett antal olika uppgifter per betalnings- mottagare ska lämnas i arbetsgivardeklarationen. Detta ska dock bara göras om arbetsgivardeklarationen ska innehålla uppgift om en viss betalningsmottagare enligt avsnitt 6.3, dvs. om uppgifter ska lämnas om en viss betalningsmottagare enligt avsnitt 6.3 ska ett antal andra uppgifter avseende samma betalningsmottagare samtidigt lämnas i arbetsgivar- deklarationen.

Jämfört med de uppgifter som enligt gällande rätt lämnas i årliga kontrolluppgifter innebär inte förslaget att några nya uppgifter måste lämnas till Skatteverket. Förslaget innebär inte någon förändring av vad som är skattepliktig intäkt av tjänst. Det innebär inte heller någon förändring när det gäller vilka förmånsbelopp som ska redovisas. Däremot kommer utgivaren inte att behöva lämna lika detaljerade uppgifter i arbetsgivardeklarationen som enligt gällande rätt ska lämnas i kontrolluppgifter.

Uppgifter om intäkt i inkomstslaget tjänst

I 15 kap. SFL finns bestämmelser om kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Av 15 kap. 2 § SFL framgår att kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomst- slaget tjänst. Kontrolluppgiften ska lämnas för fysiska personer och dödsbon och ska enligt huvudregeln lämnas av den som har gett ut ersättningen eller förmånen (15 kap. 3 och 4 §§ SFL). I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,

2.den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året,

3.antalet dagar med sjöinkomst samt på vilket fartyg och i vilket fartområde tjänstgöringen har ägt rum,

4.om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån enligt 2 kap. 10 b eller 10 c §§ SAL,

5.om ersättningen ges ut på grund av tjänstepensionsförsäkring eller tjänstepensionsavtal, och

6.arbetsställenummer, om ett sådant har tilldelats.

Om kontrolluppgiften avser en ersättning med ett sådant engångs- belopp på grund av personskada som avses i 11 kap. 38 § IL, ska det i kontrolluppgiften anges om engångsbelopp på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket utbetalningsår. Om kontrolluppgiften avser ersättning eller förmån som inte ska tas upp till beskattning men är avgiftspliktig enligt social- avgiftslagen, ska i kontrolluppgiften värdet på sådan ersättning eller förmån anges särskilt (15 kap. 9 § SFL).

Prop. 2016/17:58

Som framgår ovan (punkten 1) ska uppgift om värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut lämnas i kontrolluppgiften. Ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för ska enligt avsnitt 6.3 redovisas i arbetsgivardeklarationen för varje betalnings- mottagare. Detsamma gäller ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för. Det finns dock andra ersättningar och förmåner som omfattas av kontrolluppgiftsskyldigheten men som inte omfattas av den föreslagna skyldigheten i arbetsgivardeklarationen. Det kan t.ex. vara fråga om sådana ersättningar i inkomstslaget tjänst som inte är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter (t.ex. kostnadsersättningar). Regeringen föreslår att även uppgift om sådana ersättningar och förmåner för varje betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivardeklarationen.

I avsnitt 6.10 föreslås att skyldigheten att i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst lämna uppgift om den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året, slopas (punkten 2 ovan). I det avsnittet görs även bedömningen att det inte är lämpligt att dessa uppgifter ska lämnas för varje betalningsmottagare i en arbetsgivar- deklaration. Flera remissinstanser anser dock att uppgiften ska lämnas i arbetsgivardeklarationen. Remissynpunkterna behandlas i avsnitt 6.10.

I avsnitt 6.3 föreslås att ersättning som betalas ut på grund av pensions- försäkring eller återköp av sådan försäkring, ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL, dvs. avtal med ett utländskt tjänstepensions- institut, samt skatteavdrag från sådan ersättning inte ska redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen (punkten 5 ovan).

Regeringen anser att de övriga uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst som anges ovan ska lämnas för varje betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration.

Underlag för skattereduktion för förmån av hushållsarbete

Enligt 22 kap. 13 § SFL ska en kontrolluppgift lämnas om skatte- reduktion för förmån av hushållsarbete, om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 IL eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § IL. En kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushålls- arbete ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skattereduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § IL, dvs. RUT-arbete.

Regeringen föreslår att sådana uppgifter som ska lämnas i kontroll- uppgiften ska lämnas för varje betalningsmottagare i en arbetsgivar- deklaration.

Ersättning för upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt

Enligt 22 kap. 4 § SFL ska kontrolluppgift lämnas om upplåtelse av en privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut ersättning eller förmån för bostad. Detta gäller dock bara om utbetalaren

även har betalat ut ersättning för arbete till mottagaren och har gjort eller Prop. 2016/17:58 varit skyldig att göra skatteavdrag från denna ersättning. I kontroll-

uppgiften ska uppgift lämnas om ersättningen eller förmånen.

Regeringen föreslår att sådana uppgifter som ska lämnas i kontroll-
uppgiften ska lämnas för varje betalningsmottagare i en arbetsgivar-
deklaration.
I avsnitt 6.9 föreslås att själva kontrolluppgiftsskyldigheten slopas.
Ersättning för utgifter vid tjänsteresor
Regeringen föreslår i avsnitt 6.10 att sådan ersättning för utgifter vid
tjänsteresor som avser logi eller resa med annat transportmedel än egen
bil eller förmånsbil bör undantas från skyldigheten att lämna kontroll-
uppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Detta bör dock bara gälla om
skatteavdrag inte ska göras från ersättningen.
Skatteverket föreslår dock en annan reglering i arbetsgivardeklara-
tionen. Skatteverket föreslår att om den deklarationsskyldige har gett ut
ersättning för utgifter vid tjänsteresor och skatteavdrag inte ska göras
från ersättningen, ska det i arbetsgivardeklarationen anges att sådan
ersättning har getts ut. Regeringen lämnar ett sådant förslag. Skatteverket
föreslår vidare att om ersättningen avser utgift för logi eller resa med
annat transportmedel än i egen bil eller förmånsbil, behöver någon
uppgift om ersättningen inte lämnas i arbetsgivardeklarationen. I kon-
trolluppgiften ska den alltså inte lämnas, men i arbetsgivardeklarationen
behöver den inte lämnas. Regeringen anser inte att det är lämpligt att ha
olika regleringar när det gäller uppgiftsskyldigheten i en kontrolluppgift
respektive i en arbetsgivardeklaration och föreslår därför att ersättning
som avser utgift för logi eller resa med annat transportmedel än egen bil
eller förmånsbil inte ska anges i arbetsgivardeklarationen.
Behövs ytterligare uppgifter per betalningsmottagare i
arbetsgivardeklarationen?
Flera remissinstanser anser att det är lämpligt att ytterligare uppgifter per
betalningsmottagare lämnas i arbetsgivardeklarationen. Respektive
remissinstans framför beaktansvärda skäl varför just den uppgiften
behövs för en viss verksamhet. Regeringen har förståelse för dessa
synpunkter.
Syftet med förslagen i propositionen är dock att minska skattefusk och
skatteundandragande. Skatteverket ska få ett bättre underlag för
skattebeslut och kunna effektivisera kontrollverksamheten. Detta kan
uppnås om Skatteverket löpande får tillgång till vissa av de uppgifter
som enligt gällande rätt årligen ska lämnas per betalningsmottagare i
kontrolluppgifter. Skatteverket har inte i sin promemoria föreslagit att
några andra uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivar-
deklarationen, dvs. andra uppgifter än de som ska lämnas i kontroll-
uppgifter.
I skatteförfarandelagen och lagen (2001:181) om behandling av
uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet anges ramarna för upp-
giftsinsamlandet till Skatteverket och hanteringen av dessa uppgifter.
Syftet med kontrolluppgifter anges i 14 kap. 1 § SFL. Av den para-
grafen följer att kontrolluppgifterna har betydelse för uttag av skatter och	65
	65

Prop. 2016/17:58

avgifter (bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift, bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter, beskattning enligt SINK och A-SINK m.m.). Aktuella uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen kommer också att användas som kontroll- uppgift.

Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings- verksamhet tillämpas vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i verkets handläggning enligt vissa i lagen angivna lagar (1 kap. 1 §). Enligt lagen får uppgifter behandlas för till- handahållande av information som behövs hos Skatteverket, bl.a. för fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter, samt för revision och annan analys- eller kontrollverksamhet (1 kap. 4 §). I nyss nämnda paragraf regleras de s.k. primära ändamålen för behandling av uppgifterna. Upp- gifter får endast samlas in för dessa ändamål (prop. 2000/01:33 s. 99 och prop. 2010/11:78 s. 10). Se även avsnitt 7.2.6 om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

I beskattningsverksamheten ska det finnas en beskattningsdatabas och den får innehålla uppgifter som används i verksamheten, bl.a. för att fastställa underlag för skatter och avgifter samt kontroll (2 kap. 1 §). I 2 kap. 3 § finns en uttömmande lista över de kategorier av uppgifter som får finnas i beskattningsdatabasen, t.ex. underlag för fastställande av skatter och avgifter. Med sådana uppgifter avses bl.a. uppgifter som har lämnats i deklaration eller kontrolluppgifter från arbetsgivare om utbetalda löner (prop. 2000/01:33 s. 200).

Att samla in andra uppgifter än de som behövs för beskattningen eller Skatteverkets verksamhet skulle stå i strid med gällande bestämmelser om uppgiftsinsamlande till Skatteverket i skatteförfarandelagen. Ett sådant insamlande skulle inte heller korrespondera med syftet med aktuell reform. Sådana uppgifter skulle inte heller kunna behandlas i beskattningsdatabasen utan ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Skäl att i detta lagstiftnings- ärende ändra regelverket saknas.

En nackdel med det föreslagna systemet där vissa uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration är att den administrativa bördan för de uppgiftsskyldiga skulle öka. Några remissinstanser framhåller behovet av att den administrativa bördan inte ökar. Regeringen anser att målsättningen bör vara att så långt som möjligt begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket (se avsnitt 6.2). Ett krav på att även andra uppgifter än de som enligt gällande rätt ska lämnas i kontrolluppgifter och som har betydelse för Skatteverkets verksamhet ska lämnas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration skulle medföra att den administrativa bördan skulle öka ytterligare. Risken för att ett sådant förslag skulle kunna kritiseras av vissa remissinstanser är stor. Det är viktigt att inte vidta några ändringar som skulle kunna medföra en ökad kritik mot systemet som sådant. I detta lagstiftningsärende finns dessutom inte berednings- underlag för att ta ställning till någon utökad uppgiftsskyldighet.

Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att enbart uppgifter per betalningsmottagare som har betydelse för beskattningen och Skatte- verkets verksamhet ska lämnas i en arbetsgivardeklaration.

Skatteförfarandeförordningen		Prop. 2016/17:58
Av 5 kap. 1–3 §§ SFF framgår	att en	kontrolluppgift om intäkt i
inkomstslaget tjänst ska innehålla uppgift		om bruttolönen, det samman-

lagda värdet av andra förmåner än bilförmån och förmån av fri parkering. När det gäller bilförmån ska uppgift lämnas om bilmodell, nedsättning av värdet av bilförmånen, värdet av bilförmånen, värdet av förmån av driv- medel och antalet kilometer tjänsteköring som ersättning för kostnader för drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser. Dessutom ska uppgift lämnas om huruvida bostadsförmån i Sverige avser en bostad som är belägen på en småhusenhet (gäller inte om det är fråga om förmån av semesterbostad). Skatteverket föreslår att vissa av dessa uppgifter inte ska lämnas i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst, se avsnitt 6.10.

Det är lämpligt att i skatteförfarandeförordningen på motsvarande sätt närmare ange vilka uppgifter som ska lämnas i en arbetsgivardeklaration som ska innehålla uppgifter för en viss betalningsmottagare, t.ex. uppgift om bruttolön.

Lagförslag

Förslaget föranleder att två nya paragrafer, 26 kap. 19 b och 19 c §§ SFL, införs.

6.5Frivillig redovisning i arbetsgivardeklarationen

Regeringens förslag: Även om det inte finns någon skyldighet att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration får sådana uppgifter ändå lämnas, om uppgifter om mottagaren annars ska lämnas i en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller en kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete. Det gäller dock inte uppgifter om ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring eller ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Srf konsulterna anser att någon valrätt inte ska föreligga i något fall mellan att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen och att lämna kontrolluppgift, eftersom en sådan valrätt inte skulle medföra någon förenkling. En förenkling uppstår när allt uppgiftslämnande hanteras på samma sätt. Det måste vara enklare om företagen är konsekventa och lämnar arbetsgivardeklaration för samtliga månader det finns något att rapportera även om varken skatte- avdrag eller arbetsgivaravgifter ska redovisas. Inga andra remissinstanser har haft några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: En ersättning som betalas ut till en viss betalningsmottagare behöver inte redovisas i en arbetsgivardeklara- tion om det under den aktuella månaden inte har betalats ut någon

ersättning till mottagaren som är underlag för skatteavdrag, arbets-

Prop. 2016/17:58

givaravgifter eller statlig ålderspensionsavgift. I avsnitt 6.3 föreslås att den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensions- avgift ska vara skyldig att lämna skattedeklaration och redovisa ersättningen i en arbetsgivardeklaration. Kontrolluppgift ska däremot i de allra flesta fall lämnas om sådan ersättning utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Av 15 kap. 2 § första stycket SFL framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om ersättningen är skattefri av någon annan anledning än förhållandena hos mottagaren och inte heller är avgiftspliktig enligt socialavgiftslagen. Kontrolluppgift ska således lämnas om intäkter som typiskt sett är att hänföra till inkomstslaget tjänst oavsett om de är skatte- pliktiga för mottagaren (prop. 2010/11:165 s. 756 f.).

Om en utbetalare under en viss månad har betalat ut ersättningar till olika betalningsmottagare och enbart vissa av dessa ersättningar ska redovisas i arbetsgivardeklarationen, kan det vara enklare för utbetalaren att redovisa samtliga ersättningar i arbetsgivardeklarationen, dvs. även de ersättningar som egentligen inte ska redovisas i arbetsgivardeklarationen utan i kontrolluppgifter. I avsnitt 6.9 föreslås att skyldigheten att lämna kontrolluppgift om ersättning som har redovisats eller skulle ha redo- visats per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration slopas. Reger- ingen föreslår därför en möjlighet att frivilligt lämna sådana uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration, om uppgifter om mottagaren annars ska lämnas i en kontrolluppgift enligt 15 kap. eller 22 kap. 13 § SFL, dvs. kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete. En utbetalare ska således för varje betalningsmottagare som utbetalaren inte är skyldig att lämna uppgifter om i arbetsgivardeklarationen kunna välja om uppgifterna ska lämnas i en arbetsgivardeklaration eller i en kontroll- uppgift.

Bestämmelsen kan bli aktuell att tillämpa t.ex. om den ersättning som har betalats ut till en viss mottagare under månaden endast består av kostnadsersättning eller ligger under beloppsgränsen för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller om något skatteavdrag inte ska göras på grund av jämkningsbeslut och arbetsgivaravgifter inte ska betalas av den anledningen att mottagaren inte tillhör svensk social- försäkring. Bestämmelsen kan också tillämpas om någon kontant ersätt- ning inte har betalats ut under månaden (men däremot skattepliktiga förmåner) och betalningsmottagaren inte tillhör svensk socialförsäkring.

Ingen remissinstans förutom Srf konsulterna har haft någon synpunkt på förslaget. Srf konsulterna anser att det inte bör finnas någon valfrihet, utan att det är enklare för företagen om aktuella uppgifter alltid redovisas i en arbetsgivardeklaration även om varken skatteavdrag eller arbets- givaravgifter ska redovisas. En förenkling uppstår när allt uppgifts- lämnande hanteras på samma sätt.

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivar- deklaration för redovisningsperioden. En arbetsgivardeklaration ska lämnas för perioder då det finns något att redovisa (26 kap. 2 § och 3 § första stycket SFL). Den registrerade behöver inte lämna någon arbets- givardeklaration för redovisningsperioder om det varken finns skatte- avdrag eller arbetsgivaravgifter (eller ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift) att redovisa. Förutsättningen är dock att den registrerade skriftligen upplyser Skattverket om det (26 kap. 3 § SFL).

Regeringen har viss förståelse för Srf konsulternas synpunkt. Prop. 2016/17:58 Regeringen anser dock att det är lämpligare att respektive utbetalare själv

får avgöra om det är en förenkling om allt uppgiftslämnande ska hanteras på samma sätt, dvs. att lämna arbetsgivardeklaration. Vilket uppgifts- lämnande som är enklast för en uppgiftsskyldig torde variera. Att erbjuda utbetalaren en möjlighet att i vissa fall frivilligt kunna lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration som annars ska lämnas i en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller en kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete kan, enligt regeringens mening, utgöra en förenkling för utbetalaren. Om utbetalare väljer att tidigarelägga redovisningen kan detta också minska risken för felaktiga eller uteblivna uppgifter. Fördelarna uppväger enligt regeringens bedömning den eventuella otydlighet för betalnings- mottagaren som kan bli följden av att utbetalaren ges möjlighet att välja vid vilken tidpunkt redovisning ska göras.

Som framgår av avsnitt 6.3 ska vissa ersättningar inte redovisas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration även om det rör sig om ersättning för arbete i skatteförfarandelagens mening och även om skatteavdrag ska göras. Det rör sig om ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring eller ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL. Någon frivillig möjlighet att redovisa sådana här ersättningar för varje betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration i stället för i en årlig kontrolluppgift föreslås inte.

Lagförslag

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 26 kap. 19 d § SFL, införs.

6.6Mottagare som ingått socialavgiftsavtal

Regeringens förslag: En arbetsgivardeklaration som lämnas av betal- ningsmottagaren i enlighet med ett s.k. socialavgiftsavtal ska bara innehålla uppgift om den ersättning som arbetsgivaravgifter ska betalas för, avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980) och periodens arbetsgivaravgifter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända

mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Den som ger ut ersättning för arbete och som saknar fast driftställe i Sverige kan ingå ett avtal med betalningsmottagaren om att denne ska fullgöra utgivarens skyldigheter i fråga om redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter på ersätt- ningen, s.k. socialavgiftsavtal. Ett avtal innebär dock inte att utgivaren befrias från sina skyldigheter om mottagaren av ersättningen inte fullgör sina skyldigheter (5 kap. 5 § SFL). I sådana fall är det således betalnings- mottagaren som ska lämna arbetsgivardeklaration.

Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som

utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska inte lämnas om

Prop. 2016/17:58	ersättningen eller förmånen är skattefri av någon annan anledning än
	förhållanden hos mottagaren och inte heller är avgiftspliktig enligt
	socialavgiftslagen (15 kap. 2 § första stycket SFL). För att säkerställa att
	Skatteverket får tillgång till de uppgifter som krävs för att fastställa
	pensionsgrundande inkomst avseende sådana ersättningar och förmåner
	som inte ska tas upp till beskattning, ska kontrolluppgift alltid lämnas
	avseende avgiftpliktiga ersättningar och förmåner enligt socialavgifts-
	lagen. Om kontrolluppgiften avser ersättning eller förmån som inte ska
	tas upp till beskattning men är avgiftspliktig enligt socialavgiftslagen,
	ska värdet på sådan ersättning eller förmån anges i kontrolluppgiften
	(15 kap. 9 § tredje stycket SFL).
	Kontrolluppgiftsskyldigheten ska i dessa fall kvarstå (se avsnitt 6.9).
	Av det skälet är det lämpligt att särskilt reglera vilka uppgifter som ska
	lämnas i en arbetsgivardeklaration i fall då betalningsmottagaren i enlig-
	het med ett socialavgiftsavtal ska lämna arbetsgivardeklarationen. En
	sådan arbetsgivardeklaration behöver inte innehålla alla de uppgifter som
	föreslås ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Regeringen föreslår att i
	dessa fall ska arbetsgivardeklarationen innehålla uppgift om den
	ersättning som arbetsgivaravgifter ska betalas för, avdrag med tillämp-
	ning av 2 kap. 21 § SAL och periodens arbetsgivaravgifter. I 2 kap. 21 §
	SAL finns bestämmelser om ersättning som motsvarar utgifter i arbetet
	(se avsnitt 6.2).
	Lagförslag
	Förslaget föranleder att en ny paragraf, 26 kap. 19 e § SFL, införs.

	6.7	Redovisning av ersättningar och förmåner som
		är skattepliktiga enligt A-SINK

	Regeringens bedömning: Den som i en arbetsgivardeklaration ska
	redovisa skatteavdrag för skatt enligt lagen (1991:591) om särskild
	inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska enligt skatteför-
	farandeförordningen (2011:1261) lämna vissa uppgifter i en bilaga till
	arbetsgivardeklarationen. Det uppgiftskravet bör i huvudsak slopas.
	Regeringens förslag: Bestämmelsen om att kontrolluppgift om
	intäkt i inkomstslaget tjänst inte behöver lämnas om sådan ersättning
	eller förmån som är skattepliktig enligt lagen om särskild inkomstskatt
	för utomlands bosatta artister m.fl. och som har redovisats för
	mottagaren i en arbetsgivardeklaration ska slopas.

	Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning
	och förslag.
	Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända
	mot förslaget.
	Skälen för regeringens bedömning och förslag: I dag ska ersätt-
	ningar och förmåner som är skattepliktiga enligt A-SINK redovisas per
	betalningsmottagare i en bilaga till arbetsgivardeklarationen (6 kap. 3 §
	SFF). Bilagan ska innehålla uppgift om skattepliktig ersättning som har
70	betalats ut till varje betalningsmottagare och identifikationsuppgifter för

Skyldigheten att lämna kontrolluppgift om upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt slopas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att

invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst och kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete

En utbetalare bör inte behöva lämna samma uppgift två gånger till Skatteverket (prop. 2010/11:165 s. 760). Därför anges det i 15 kap. 8 § 3 och 4 SFL att kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst inte behöver lämnas, om sådan ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration eller om sådan ersättning eller förmån som är skattepliktig enligt A-SINK och som har redovisats för mottagaren i en arbetsgivardeklaration. I paragrafen regleras undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Regeringen anser att en liknande reglering bör införas när det gäller sådan ersättning eller förmån som har redovisats per betalnings- mottagare i en arbetsgivardeklaration (se avsnitt 6.3). Även uppgift om underlag för skattereduktion för förmån av hushållsarbete för varje betalningsmottagare ska i vissa fall lämnas i en arbetsgivardeklaration (se avsnitt 6.4). Enligt 22 kap. 13 § SFL ska kontrolluppgift lämnas om skattereduktion för förmån av hushållsarbete i vissa fall. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen. Regeringen anser att kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete inte heller ska lämnas, om underlaget för skattereduktionen har redovisats av utgivaren av förmånen i en arbets- givardeklaration.

Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst ska enligt huvudregeln lämnas av den som har gett ut ersättning eller förmån. Om förmånen avser ett framtida förvärv av värdepapper, ska dock kontrolluppgiften lämnas av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats. Om förmånen utgörs av rabatt, bonus eller annan förmån som har getts ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska kontrolluppgift lämnas av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Kontroll- uppgift om ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige ska lämnas av den hos vilken mottagaren är anställd (15 kap. 4–7 §§ SFL).

Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst ska således normalt inte lämnas om en ersättning eller förmån som har redovisats per betal- ningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Det förekommer dock att en arbetsgivardeklaration lämnas av betalningsmottagaren. Så är fallet om denne själv ska redovisa och betala arbetsgivaravgifter enligt ett s.k. socialavgiftsavtal med en utländsk utbetalare (se 5 kap. 5 § SFL och avsnitt 6.6). I ett sådant fall finns det, enligt regeringens mening, skäl att behålla kontrolluppgiftsskyldigheten för utbetalaren, eftersom kontroll- uppgiften är den enda uppgift som Skatteverket får från tredje man. En sådan reglering kan uppnås genom att undantaget från skyldigheten att

Prop. 2016/17:58

lämna kontrolluppgift enbart ska gälla om utgivaren eller den som avses i 15 kap. 5–7 §§ SFL har lämnat uppgift i en arbetsgivardeklaration. Regeringen föreslår en sådan reglering. När det gäller kontrolluppgiften om skattereduktion för förmån av hushållsarbete räcker det dock att säga att kontrolluppgift inte ska lämnas, om underlaget för skattereduktionen har redovisats av utgivaren av förmånen i en arbetsgivardeklaration.

Det är vidare viktigt att tydliggöra att aktuella kontrolluppgifter inte ska lämnas om ersättning eller förmån respektive underlaget för skatte- reduktionen skulle ha redovisats per betalningsmottagare i en arbets- givardeklaration, dvs. även om så inte har skett. I denna situation är det enligt Skatteverkets mening, vilken delas av regeringen, tillräckligt att skyldigheten att lämna uppgift i en arbetsgivardeklaration kvarstår. Denna skyldighet kan inte ersättas med en skyldighet att lämna uppgiften i en årlig kontrolluppgift, eftersom det är av stor betydelse att redo- visning sker månadsvis.

Kontrolluppgift om ersättningar och förmåner i inkomstslaget näringsverksamhet

I 16 kap. SFL finns bestämmelser om kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas om vissa angivna ersättningar och förmåner (16 kap. 1 § SFL). Kontroll- uppgift ska lämnas för fysiska personer och i vissa fall även för juridiska personer. Den som har gett ut ersättningen eller förmånen ska lämna kontrolluppgiften (16 kap. 2 § SFL).

En utbetalare bör inte behöva lämna samma uppgift två gånger till Skatteverket, varför regeringen föreslår att en sådan kontrolluppgift inte ska lämnas om ersättningen eller förmånen har redovisats eller skulle ha redovisats av utgivaren i en arbetsgivardeklaration (se närmare skälen därtill i föregående avsnitt).

I aktuell kontrolluppgift ska uppgifter lämnas om bl.a. ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från och om sjukpenning och annan sådan ersättning som avses i 15 kap. 8 § IL (16 kap. 3 § 1 och 2 SFL). I 15 kap. 8 § IL anges att sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärar- penning enligt socialförsäkringsbalken och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ska tas upp i inkomstslaget närings- verksamhet, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av närings- verksamhet.

En arbetsgivardeklaration ska för varje betalningsmottagare innehålla uppgift om den ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för (se avsnitt 6.3). En arbetsgivardeklaration ska även lämnas av den som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det. De ersättningar som nämns ovan ryms inom begreppet ersättning för arbete och kommer att redovisas i en arbetsgivardeklara- tion, varför regeringen föreslår att aktuell kontrolluppgift inte ska inne- hålla sådana uppgifter som anges i 16 kap. 3 § 1 och 2 SFL.

Av 16 kap. 3 § 3 och 4 SFL framgår att i kontrolluppgiften ska också uppgift om sådant utbetalt stöd eller efterskänkt belopp som avses i 29 kap. IL (näringsbidrag) och betalning för nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätten till bl.a. litterärt verk eller upplysning om erfaren-

Prop. 2016/17:58	6.10	Minskat uppgiftslämnande i kontrolluppgiften
		om intäkt i inkomstslaget tjänst

	Regeringens förslag: Ersättning för utgifter vid tjänsteresor som avser
	logi eller resa med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil
	undantas från skyldigheten att lämna kontrolluppgift om intäkt i inkomst-
	slaget tjänst. Detta bör dock bara gälla om skatteavdrag inte ska göras
	från ersättningen.
	Dessutom slopas skyldigheten att i kontrolluppgiften om intäkt i
	inkomstslaget tjänst lämna uppgift om den tid ersättningen eller
	förmånen avser, om den bara avser del av året.
	Regeringens bedömning: Uppgift om den tid ersättningen eller för-
	månen avser, om den bara avser del av året, bör inte heller lämnas per
	betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.

	Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag och
	bedömning.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte haft
	något att invända mot förslaget. Sveriges advokatsamfund är positivt till
	att förenklingar genomförs. Arbetslöshetskassornas samorganisation
	(SO) anser att nyttan av förslaget att lämna uppgifter löpande i
	arbetsgivardeklarationen för arbetslöshetskassornas kontrollverksamhet
	begränsas något om arbetsgivarna inte ska behöva precisera vilken period
	ersättningen avser. Enligt gällande regelverk behövs uppgiften. Även
	bl.a. Kommunals a-kassa och STs arbetslöshetskassa, vars synpunkter
	framgår av en bilaga till SO:s remissyttrande, lyfter fram behovet av att
	uppgift om vilken period ersättningen hänför sig lämnas. STs arbetslös-
	hetskassa framför bl.a. att i många fall betalas lön ut i efterhand och i de
	fallen kan det antas att den utbetalda ersättningen inte avser den månad
	de har rapporterats. Ekobrottsmyndigheten anser att kontrollmöjligheten
	skulle öka väsentligt om det anges vilken period som en ersättning avser,
	inte minst för att underlätta vid Skatteverkets kontroller av personal-
	liggare, men även brottsutredningar skulle underlättas.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	Kan uppgiftslämnandet i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget
	tjänst minskas?
	Av 15 kap. 2 § SFL framgår att kontrolluppgift ska lämnas om utgiven
	ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Vad som är
	skattepliktigt i inkomstslaget tjänst framgår av 11 kap. IL och huvud-
	regeln är att löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner
	och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänsten ska tas upp till
	beskattning. I 15 kap. 8 § SFL anges undantag från skyldigheten att
	lämna kontrolluppgift.
	I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om bl.a. värdet av den ersätt-
	ning eller förmån som har getts ut och den tid ersättningen eller för-
	månen avser, om den bara avser del av året (15 kap. 9 § första stycket 1
	och 2 SFL).
	Syftet med kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst är bl.a.
76	att vara till ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt enligt

inkomstskattelagen (14 kap. 1 § 1 SFL). Uppgifterna har betydelse för Skatteverkets kontrollverksamhet. Dessutom kan vissa uppgifter för- tryckas i inkomstdeklarationen. Skyldigheten att lämna uppgifter i kon- trolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst innebär en administrativ börda för företagen. En fråga att ta ställning till är därför om fördelarna från kontrollsynpunkt m.m. överväger den börda som det innebär för företagen att lämna uppgifter i kontrolluppgiften om intäkt i inkomst- slaget tjänst. I syfte att begränsa den ökade administrativa bördan som är följden av ett system där vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivardeklara- tionen, bör målsättningen vara att så långt som möjligt begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket (se avsnitt 6.2 och 6.4). Skatteverket har gjort en översyn av de uppgiftskrav som enligt gällande rätt gäller för en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst.

Skatteverket föreslår att kontrolluppgift inte ska lämnas om sådan ersättning för utgifter vid tjänsteresor som avser logi eller resa med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil. Detta ska dock bara gälla om skatteavdrag inte ska göras från ersättningen. Skatteverket föreslår vidare att skyldigheten att i kontrolluppgiften lämna uppgift om den tid ersätt- ningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året, bör slopas. Ett sådant förslag innebär dock inte någon förändring av vad som är skattepliktig intäkt i inkomstslaget tjänst.

Tanken är att de uppgifter som ska lämnas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration i möjligast mån ska korrespondera med upp- gifterna som ska lämnas i kontrolluppgiften.

I avsnitt 7 föreslås att andra myndigheter ska få tillgång till uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. Regeringen gör också bedömningen att arbetslöshetskassorna ska få tillgång till sådana uppgifter.

Några remissinstanser, bl.a. SO, har framfört att arbetslöshetskassorna behöver uppgift om vilken period en ersättning avser i sin kontroll- verksamhet.

Aktuell uppgiftsskyldighet innebär att om en anställning har varat en del av året ska den uppgiftsskyldige fylla i numret på den första och sista anställningsmånaden (se Skatteverkets broschyr Kontrolluppgifter – lön, förmåner m.m. SKV 304 utgåva 38 s. 11).

Regeringen har förståelse för synpunkten att vissa myndigheter och arbetslöshetskassor enligt gällande regelverk behöver dessa uppgifter. Regelverket kan dock komma att ändras.

Enligt 15 kap. 2 § SFL ska kontrolluppgift lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Av 10 kap. 8 § IL framgår att inkomster i inkomstslaget tjänst ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Bestämmelsen om när inkomsten ska beskattas ger uttryck för kontantprincipen. Beskattning ska således enligt huvud- regeln ske oavsett om inkomsten faktiskt tjänats in under beskattnings- året eller tidigare. Någon periodisering ska inte göras, dvs. hänföra inkomsten till den tid som arbete har utförts.

I SOU 2015:21 s. 328 f., 330 f. och 384 f. föreslår den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen bl.a. att ett gemensamt inkomstbegrepp ska införas när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna.

Prop. 2016/17:58

De inkomster som arbetsgivare betalar socialavgifter på bör ligga till grund för ersättningarna och arbetsgivare bör varje månad lämna inkomstunderlag som bygger på kontantprincipen. Ramtiden, dvs. den tidsperiod inom vilken inkomster beaktas då inkomstunderlaget fastställs, föreslås omfatta de tolv månaderna som närmast föregår den månad då fråga om en förmån kan aktualiseras för prövning av Försäkringskassan eller av en arbetslöshetskassa. Enligt nuvarande regler är inkomsten från arbete som ”utförts” under ramtiden som ligger till grund för beräkning av ersättningens storlek. Enligt deras förslag ska beräkningen baseras på inkomster som har ”utgivits” under ramtiden. Betänkandet har remiss- behandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. I budget- propositionen för 2017 uttalas att regeringen arbetar vidare med vissa förslag i betänkandet och att regeringens avsikt är att lägga fram färdiga förslag under mandatperioden (prop. 2016/17:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.5.5). Det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2016/17:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.5). Behovet av att få tillgång till vissa uppgifter, som framförs av remiss- instanserna, kan således komma att ändras om en ny lagstiftning införs.

Myndigheternas och arbetslöshetskassornas behov av uppgifterna måste dock ställas i relation till bördan för uppgiftsskyldiga att lämna uppgifterna.

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivar- deklaration. En arbetsgivardeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det (26 kap. 2 och 3 §§ SFL). Det finns ett antal undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete, t.ex. om ersättningen understiger 100 kronor (10 kap. 4–13 §§ SFL). I avsnitt 6.9 föreslås att kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst inte ska lämnas, om sådan ersättning eller förmån som har redovisats eller skulle ha redovisats av utgivaren i en arbets- givardeklaration. Det är således ett begränsat antal utgivare som fram- över ska lämna kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Tanken är dock att uppgifterna som ska lämnas i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst i möjligaste mån ska korrespondera med uppgifterna per betalningsmottagare som ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Om kontrolluppgiften även framöver skulle innehålla uppgift om den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året, borde även motsvarande uppgiftsskyldighet finnas för varje betalnings- mottagare i arbetsgivardeklarationen. En sådan reglering skulle öka den administrativa bördan för de uppgiftsskyldiga, eftersom arbetsgivar- deklarationen vanligtvis lämnas varje månad och inte bara en gång om året såsom kontrolluppgiften.

Med hänsyn till omständigheten att vissa uppgifter ska lämnas löpande till Skatteverket och inte bara en gång om året är det regeringens mål- sättning att så långt som möjligt begränsa antalet uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst och antalet uppgifter som ska lämnas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklara- tionen. Om Skatteverket anser att ovan angivna uppgifter inte är nöd- vändiga för Skatteverkets kontrollverksamhet eller för att vara till ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt, bör uppgifts-

skyldigheten slopas om inte starka skäl talar emot detta (jfr syftet med Prop. 2016/17:58 kontrolluppgifter i 14 kap. 1 § SFL). Regeringen anser att fördelarna för

Skatteverket eller någon annan myndighet eller arbetslöshetskassa att få tillgång till aktuella uppgifter inte överväger den börda som det innebär för den uppgiftsskyldige att lämna uppgifterna i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst eller per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationen.

Regeringen föreslår därför att skyldigheten att i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst lämna uppgift om den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året, bör slopas. Aktuella uppgifter ska inte heller lämnas per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationen.

Regeringen föreslår också att sådan ersättning för utgifter vid tjänste- resor som avser logi eller resa med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil bör undantas från skyldigheten att lämna kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Detta bör dock bara gälla om skatteavdrag inte ska göras från ersättningen. En motsvarande reglering föreslås i arbetsgivardeklarationen, se avsnitt 6.4.

Bestämmelsen om undantag från skyldigheten att lämna kontroll- uppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst i 15 kap. 8 § SFL anger att kontrolluppgift inte ”behöver” lämnas. Regeringen föreslår att det direkt av bestämmelsen framgår att kontrolluppgift inte ”ska” lämnas under vissa förutsättningar. Ändringen syftar till att tydliggöra att upgifter ska lämnas antingen i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbets- givardeklaration eller i en kontrolluppift.

Skatteförfarandeförordningen

I 5 kap. 1–3 §§ SFF framgår vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst. Uppgift ska lämnas om bruttolönen, det sammanlagda värdet av andra förmåner än bil- förmån, och förmån av fri parkering. Dessutom föreskrivs vilka uppgifter avseende bilförmån en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst ska innehålla, nämligen bilmodell, nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund av att mottagaren har utgett ersättningen för förmånen, värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, efter eventuell nedsättning, värdet av drivmedel och antalet kilometer tjänsteköring som ersättning för kostnader för drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser. När det gäller bostadsförmån ska uppgift lämnas om huruvida bostadsförmån i Sverige avser en bostad som är belägen på en småhus- enhet (dock ej om det är fråga om en förmån av semesterbostad).

I promemorian föreslår Skatteverket att skyldigheten att lämna följande uppgifter i kontrolluppgiften enligt skatteförfarandeförordningen ska slopas:

–förmån av fri parkering (5 kap. 1 § 3 SFF),

–bilmodell vid bilförmån (5 kap. 2 § 1 SFF),

–nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund

av att mottagaren har utgett ersättning för förmånen (5 kap. 2 § 2 SFF),

Prop. 2016/17:58	– antalet kilometer tjänstekörning som ersättning för kostnader för
	drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser (5 kap. 2 § 5 SFF),
	och
	– uppgift om huruvida bostadsförmån i Sverige avser en bostad som är
	belägen på en småhusenhet (5 kap. 3 § SFF).
	I syfte att minska den administrativa bördan är det lämpligt att även
	dessa uppgifter inte längre ska behöva lämnas i kontrolluppgiften om
	intäkt i inkomstslaget tjänst.
	Lagförslag
	Förslaget föranleder ändringar i 15 kap. 8–10 §§, 31 kap. 6 § och 37 kap.
	2 § SFL.

6.11 Föreskriftsrätt för Skatteverket

Regeringens bedömning: Det är lämpligt att i skatteförfarande- förordningen (2011:1261) uttryckligen reglera att Skatteverket ska få meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter en arbetsgivar- deklaration och en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst ska innehålla.

Det är också lämpligt att Skatteverket får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta att en viss identifikationsuppgift inte behöver lämnas i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklara- tion om verket ändå kan fatta riktiga beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Srf konsulterna är tveksam till att Skatteverket ska ges obegränsade möjligheter att meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter en arbetsgivardeklaration ska innehålla. Inga andra remissinstanser har haft några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens bedömning

Ytterligare föreskrifter om innehållet i en arbetsgivardeklaration och en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

	En förenklad arbetsgivardeklaration ska lämnas för varje betalnings-
	mottagare (26 kap. 4 §	andra stycket SFL). Enligt 6 kap.			1 § fjärde
	stycket SFF får Skatteverket meddela ytterligare föreskrifter om vilka
	uppgifter en förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla. Förslagen i
	propositionen innebär att redovisningen i arbetsgivardeklarationer – när
	det gäller ersättning för arbete m.m. – i de flesta fall ska göras per
	betalningsmottagare, i likhet med vad som redan i dag gäller för
	förenklade arbetsgivardeklarationer. Det kan då uppkomma behov av att
	Skatteverket meddelar ytterligare föreskrifter även när det gäller
	arbetsgivardeklarationer. Samma behov kan uppkomma när det gäller
	kontrolluppgifter. När det gäller kontrolluppgifter finns i dag inte någon
	särskild bestämmelse	om att Skatteverket	får	meddela	ytterligare
80	föreskrifter. Av 22 kap. 4 § SFF framgår		dock	att Skatteverket får

Prop. 2016/17:58

Skälen för regeringens förslag

Föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldighet

Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgifts- skyldighet enligt 15–35 kap. SFL att fullgöra skyldigheten. Ett sådant föreläggande får inte bara avse komplettering av arbetsställenummer enligt 15 kap. 9 § första stycket 6 SFL (37 kap. 2 § SFL). Av 15 kap. 9 § första stycket 6 SFL (omnumrering görs i propositionen) framgår att kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst ska innehålla uppgift om arbetsställenummer enligt lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m., om ett sådant har tilldelats.

Formuleringen ”den som inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet” omfattar dels den som t.ex. har låtit bli att lämna deklaration, dels den som har lämnat deklaration eller lämnat uppgifter på annat sätt men som har utelämnat en uppgift som personen var skyldig att lämna (prop. 2010/11:165 s. 848).

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten om att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration regleras i 26 kap. SFL. Med stöd av 37 kap. 2 § SFL kommer Skatteverket bl.a. att kunna förelägga den som är skyldig att lämna arbetsgivardeklaration att lämna uppgifter för en viss betalningsmottagare om dessa saknas i den inläm- nade arbetsgivardeklarationen. Det är lämpligt att ramen för ett sådant föreläggande är densamma som ett föreläggande att fullgöra skyldigheten att lämna kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Regeringen föreslår därför att ett föreläggande att fullgöra en uppgiftsskyldighet inte bara får avse komplettering av arbetsställenummer enligt den föreslagna 26 kap. 19 b § första stycket 4 SFL (se avsnitt 6.4).

Föreläggande att lämna uppgift

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo att lämna kontrolluppgift om sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare eller ränta från en namngiven låntagare. Denna möjlighet är dock bara tillämplig i fall där kontrolluppgift om ersättning eller ränta inte ska lämnas enligt bestämmelserna i 16 eller 17 kap. SFL, dvs. kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet och kontrolluppgift om ränteinkomster och annan avkastning på fordringsrätter (37 kap. 8 § SFL).

I avsnitt 6.9 föreslås att skyldigheten att lämna kontrolluppgift i inkomstslaget näringsverksamhet slopas när det gäller ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från. Uppgift om ersättning för arbete (inklusive förmåner) ska i stället lämnas i arbetsgivardeklarationen. Med hänsyn till detta är det lämpligt att Skatteverkets möjlighet att kunna förelägga en fysisk person eller ett dödsbo att lämna kontrolluppgift om sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare begränsas till att gälla i de fall som sådan ersättning inte har redovisats eller skulle ha redovisats i en arbetsgivardeklaration. Regeringen föreslår därför att ett tillägg görs i 37 kap. 8 § 1 SFL.

Lagförslag	Prop. 2016/17:58
Förslaget föranleder ändringar i 37 kap. 2 och 8 §§ SFL.

6.13	Sanktioner och rättelser

Regeringens förslag: Om en uppgift avseende en viss betalnings-
mottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad
arbetsgivardeklaration är felaktig, ska den deklarationsskyldige snarast
ändra uppgiften. Om en uppgift saknas, ska den deklarationsskyldige
snarast genom tillägg lämna de uppgifter som behövs. Detta ska dock
inte göras efter utgången av det sjätte året efter det kalenderår som
uppgiften hänför sig till.
Ändring eller tillägg av uppgifter om betalningsmottagare ska göras
skriftligen.
Regeringens bedömning: Skatteverket får ändra en felaktig identifika-
tionsuppgift avseende en betalningsmottagare om det rör sig om en
uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende. Skatte-
verket får även, i uppenbara fall, komplettera deklarationen med en
identifikationsuppgift avseende en betalningsmottagare som saknas.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag och bedömning. I promemorian föreslås bl.a. att möjligheten för
Skatteverket att ändra en felaktig identifikationsuppgift eller komplettera
deklarationen med en identifikationsuppgift avseende en betalnings-
mottagare ska lagregleras.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot förslaget. Ekobrottsmyndigheten anser dock att det bör
förtydligas att Skatteverket ska få ändra identifikationsuppgifter om det i
samband med utredning framkommer att det förekommer avsiktliga fel i
samband med uppgivande av identifikationsuppgifter för betalnings-
mottagare. Det behöver finnas processer för hur rättelser och fel
meddelas andra. STs arbetslöshetskassa, vars synpunkter framgår av en
bilaga till Arbetslöshetskassornas samorganisations (SO) remissyttrande,
är orolig för felaktiga uppgifter och efterfrågar om inte Skatteverket
skulle kunna göra någon slags markering om Skatteverket av någon
anledning misstänker att uppgifterna inte stämmer, så att den som mottar
uppgifterna kan utreda saken vidare.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Allmänt om sanktioner
Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid, ska en försenings-
avgift tas ut. Förseningsavgift ska dock inte tas ut om det bl.a. är fråga
om en förenklad arbetsgivardeklaration (48 kap. 1 § SFL).
Skattetillägg ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen
under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen
beskattning eller har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskatt-
ning (49 kap. 4 § SFL). I kravet på att den oriktiga uppgiften ska vara
lämnad till ledning för beskattningen ligger att uppgiften ska avse det
aktuella beskattningsärendet (prop. 2010/11:165 s. 935 f.). Skattetillägg		83

Prop. 2016/17:58

får även tas ut vid skönsbeskattning och vid omprövning av skönsbe- skattningsbeslut samt när skatteavdrag inte har gjorts (49 kap. 6–9 §§ SFL). I 49 kap. 10–10 d §§ SFL finns bestämmelser om när skattetillägg inte får tas ut, t.ex. om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. I avsnitt 6.16 föreslås att uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska ingå i uttrycket avstämningsuppgifter.

Enligt huvudregeln är skattetillägget vid oriktig uppgift, på skatter som är av intresse här, 20 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som har lämnat uppgiften (49 kap. 11 § SFL). Om det är fråga om periodiseringsfel är procentsatsen lägre (49 kap. 13 § SFL). Skattetillägg som tas ut på grund av att skatteavdrag inte har gjorts är 5 procent av det skatteavdrag som skulle ha gjorts (49 kap. 18 § SFL). Av bestämmelserna om beräkning av skattetillägg följer att skattetillägg bara aktualiseras om det oriktiga uppgiftslämnandet har eller hade kunnat ha en direkt inverkan på skatteuttaget (prop. 2010/11:165 s. 937). Regeringen har den 19 oktober 2016 beslutat att en särskild utredare ska se över bestämmelserna om beräkning av skattetillägg i skatteförfarande- lagen (dir. 2016:88). Syftet med översynen är att förstärka skatte- tilläggets allmänpreventiva effekt och att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2017.

Skattetillägg tas inte ut om en kontrolluppgift innehåller oriktiga uppgifter. Däremot kan straff för brott enligt skattebrottslagen (1971:69) bli aktuellt i dessa fall.

Brott enligt skattebrottslagen kan också föreligga under vissa förut- sättningar om en oriktig uppgift lämnas i en arbetsgivardeklaration, vid underlåtelse att lämna deklaration eller föreskriven uppgift samt om skyldigheten att göra skatteavdrag inte fullgörs (skattebrott, skatteför- seelse, grovt skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteavdragsbrott, se 2–6 §§ skattebrottslagen). I 7–11 §§ skattebrottslagen finns bestämmelser om skatteredovisningsbrott, vårdslös skatteredovisning, försvårande av skattekontroll och förberedelse till grovt skattebrott.

I propositionen föreslås att ett antal olika uppgifter om betalnings- mottagare ska lämnas i arbetsgivardeklarationen. Vissa av dessa upp- gifter är av betydelse för beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och andra uppgifter saknar betydelse för beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Uppgifter per betalningsmottagare som lämnas i arbetsgivardeklarationen kommer också att användas som kontroll- uppgifter. Om en uppgift som har lämnats i en arbetsgivardeklaration är felaktig eller saknas, får frågan om förutsättningar finns för en eventuell sanktion i varje enskilt fall prövas på vanligt sätt inom ramarna för gällande sanktionssystem.

Allmänt om beslut samt omprövning och överklagande

I 26 kap. SFL finns bestämmelser om vilka uppgifter som ska finnas med i samtliga skattedeklarationer och vilka uppgifter som ska finnas med i de olika skattedeklarationerna, t.ex. i en arbetsgivardeklaration. En

skattedeklaration ska bl.a. innehålla de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna beräkna och kontrollera skatten och avgifterna (26 kap. 18 § 3 SFL). Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 26 kap. att fullgöra skyldigheten (37 kap. 2 § första stycket SFL). I propositionen föreslås att vissa uppgifter för varje betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivardeklara- tionen. Om den deklarationsskyldige inte lämnar en uppgift för en viss betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, som borde ha lämnats, har den deklarationsskyldige inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet. I ett sådant fall kan Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra uppgiftsskyldigheten.

Beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklara- tioner och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL).

Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen (s.k. automatiska beslut). Har ett automatiskt beslut fattats och därefter kommer en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivar- deklaration in för sent, ska beslut om skatten och avgifterna anses ha fattats i enlighet med denna deklaration (s.k. automatisk ändring). Detta gäller bara om en eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats och omprövning inte har begärts eller beslutats (53 kap. 2 § SFL).

Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlig- het med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan (53 kap. 4 § SFL).

Om den som är skyldig att lämna en deklaration inte har gjort det, kan skönsbeskattning bli aktuell. Detsamma gäller om skatten eller avgiften eller underlaget för skatten eller avgiften inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen. Det auto- matiska beslutsförfarandet gör att skönsbeskattning ska beslutas genom omprövning. Om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter har bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte har lämnats eller skatt eller avgift inte har redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar för något annat, kan skönsbeskattning ske enligt schablon (57 kap. 1 och 3 §§ SFL).

Om en uppgift är felaktig eller saknas i skattedeklarationen kan den enskilde begära omprövning eller överklaga beslutet. Skatteverket ska ompröva sina beslut i en fråga som har betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan en enskild och det allmänna bl.a. om den som beslutet gäller begär omprövning (66 kap. 2 § SFL). Skatteverket är bara skyldigt att ompröva beslut som har någon rättslig eller faktisk verkan (prop. 2010/11:165 s. 1071).

En begäran om omprövning ska vara skriftlig (66 kap. 6 § första stycket SFL) och ska enligt huvudregeln ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (66 kap. 7 § första stycket SFL).

Prop. 2016/17:58

Av 66 kap. 35 § SFL framgår att om en omprövning av ett beslut om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter avser flera redovisningsperioder och det inte framgår vilka perioder skatten eller avgiften ska hänföras till, får en omprövning som beslutas under beskattningsåret hänföras till den senaste redovisningsperioden. Beslutas omprövningen efter beskatt- ningsårets utgång, får ändringen hänföras till beskattningsårets sista period. Med senaste redovisningsperiod avses omprövningens senaste period.

Ett beslut att ompröva till nackdel för den som beslutet gäller på Skatteverkets initiativ ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen). Efterbeskattning får ske under vissa förutsättningar. Ett sådant beslut ska meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (66 kap. 21 och 27 §§ SFL).

Av 67 kap. 2 § SFL framgår att Skatteverkets beslut i en fråga som har betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan en enskild och det allmänna får överklagas av den som beslutet gäller (67 kap. 2 § första stycket SFL). Ett överklagande ska enligt huvudregeln ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (67 kap. 12 § första stycket SFL).

I propositionen föreslås att ett antal olika uppgifter om betalnings- mottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Vissa av dessa upp- gifter är av betydelse för beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, som även framöver fattas på sammanlagd nivå. I ett sådant beslut kommer det inte att anges några uppgifter per betalningsmottagare. Uppgifterna har således betydelse för den uppgiftsskyldiges beskattning. Andra uppgifter per betalningsmottagare som lämnas i en arbetsgivar- deklaration saknar betydelse för beslutet om skatteavdrag och arbets- givaravgifter och kommer i stället att användas som kontrolluppgifter. Dessa uppgifter saknar således betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan den uppgiftsskyldige och det allmänna. Upp- gifterna har däremot betydelse för någon annans beskattning.

Om en uppgift som har lämnats i arbetsgivardeklarationen är felaktig eller saknas och uppgiften har betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan den uppgiftsskyldige och det allmänna, kan Skatteverkets beslut, som har fattats med ledning av bl.a. innehållet i arbetsgivardeklarationen, omprövas eller överklagas.

Om uppgiften däremot används som kontrolluppgift och således har betydelse för någon annans beskattning, är bestämmelserna om ompröv- ning eller överklagande inte tillämpliga för den som har lämnat upp- gifterna i arbetsgivardeklarationen.

Skatteverket kommer att underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara skyldiga att lämna inkomstdeklaration om uppgifter som avser dem och som har lämnats i arbetsgivardeklarationer (se avsnitt 6.15). Dessa uppgifter kommer att förtryckas i inkomstdeklarationen. Om en uppgift är felaktig eller saknas, ska den deklarationsskyldige genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs i inkomstdeklara- tionen. På grundval av bl.a. uppgifter som har lämnats i inkomst- deklarationen, kontrolluppgifter och uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer kommer Skatteverket att besluta om slutlig skatt

(se avsnitt 6.15). Den enskilde kan begära omprövning av eller överklaga ett beslut om slutlig skatt.

Ändring och tillägg av uppgifter av den deklarationsskyldige

I skatteförfarandelagen finns flera skyldigheter om att lämna uppgifter till Skatteverket, t.ex. skyldighet att lämna kontrolluppgifter och skyldig- het att lämna deklarationer. Uppgiftsskyldigheten är en central bestånds- del i skattesystemet. Vårt beskattningssystem bygger till stor del på uppgifter som de enskilda själva har att lämna. Att uppgiftsskyldigheten fullgörs på ett korrekt sätt är således en nödvändig förutsättning för att skattesystemet ska kunna verka på avsett sätt. Det är därför viktigt att fullständiga och korrekta uppgifter per betalningsmottagare lämnas i arbetsgivardeklarationerna.

Som anges ovan har aktuella uppgifter i arbetsgivardeklarationerna betydelse för den deklarationsskyldiges beskattning och betalnings- mottagarnas beskattning. I avsnitt 7 föreslås att även andra myndigheter ska få tillgång till uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer. Regeringen gör också bedömningen att arbetslöshetskassor ska få tillgång till sådana uppgifter. Dessa myndigheter och arbetslös- hetskassor ska dock inte få tillgång till samtliga uppgifter som finns om en viss betalningsmottagare i Skatteverkets beskattningsdatabas. Även för deras verksamhet är det viktigt att de uppgifter som lämnas för varje betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer är fullständiga och korrekta.

Som nämns ovan kan inte ett beslut om skatteavdrag eller arbets- givaravgifter omprövas i alla fall då en uppgift om en betalnings- mottagare är felaktig eller saknas i en arbetsgivardeklaration. I omprövningsbestämmelserna finns det inte heller något krav på att den som ett beslut gäller i vissa fall ska begära omprövning.

Enligt 2 kap. 3 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet får beskattningsdatabasen innehålla uppgifter om bl.a. underlag för fastställande av skatter och avgifter. Med sådana uppgifter avses bl.a. uppgifter som har lämnats i deklaration eller kontrolluppgifter från arbetsgivare om utbetalda löner (prop. 2000/01:33 s. 200).

Uppgifter som lämnas i deklarationer och kontrolluppgifter registreras i beskattningsdatabasen. Skatteverket registrerar lämnade uppgifter så som de har lämnats. I beskattningsdatabasen kan man se alla uppgifter som den deklarationsskyldige har lämnat. Som regel ska Skatteverket inte ändra eller göra tillägg till de registrerade uppgifterna på eget initiativ. Ändringar ska som regel göras enbart om den deklarations- skyldige lämnar uppgifter som innebär att en tidigare uppgift ska ändras eller att tillägg görs av en saknad uppgift. Detta gäller även om Skatteverket skulle fatta ett beslut om arbetsgivaravgifter, avdragen skatt eller beskattning för en betalningsmottagare som avviker från de lämnade uppgifterna. De registrerade uppgifterna som utgör underlag för beslutet ändras alltså inte som en följd av att Skatteverket i sak fattar ett beslut som avviker från de lämnade uppgifterna. I samband med Skatteverkets beslut om slutlig skatt för dock Skatteverket även in inkomstuppgifter som har legat till grund för beslutet i beskattningsdatabasen.

Prop. 2016/17:58

Den deklarationsskyldige bör ha en uttrycklig skyldighet att ändra tidigare lämnade felaktiga uppgifter om betalningsmottagare i arbets- givardeklarationen. Det bör även finnas en skyldighet att göra tillägg med uppgifter per betalningsmottagare som saknas.

Skyldigheten att ändra och göra tillägg av uppgifter bör inte bara gälla sådana uppgifter som har betydelse för den deklarationsskyldiges beskattning, dvs. beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, utan bör omfatta alla uppgifter om betalningsmottagare som har lämnats eller skulle ha lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration. Det skulle t.ex. kunna inträffa att fel betalnings- mottagare har angetts. En sådan uppgift påverkar inte beslutet om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter.

Med hänsyn bl.a. till det övergripande syftet med förslagen i propositionen, nämligen att minska skattefusk och skatteundandragande, är det viktigt att den deklarationsskyldige snarast gör de ändringar och tillägg som behövs när den deklarationsskyldige upptäcker att en uppgift är felaktig eller saknas. Det är således inte fråga om att den deklara- tionsskyldige ska hantera detta i nästkommande arbetsgivardeklaration. Det är inte lämpligt att ändringar och tillägg görs under hur lång tid som helst. En skyldighet utan begränsning i tid skulle vara svårhanterlig för Skatteverket och sannolikt även för de deklarationsskyldiga. Den praktiska betydelsen av att en ändring eller ett tillägg görs kommer att minska ju längre tid som har gått. En omprövning på begäran av den deklarationsskyldige eller en omprövning till nackdel för denne på initiativ av Skatteverket är normalt bara möjlig inom sex år från utgången av det kalenderår som uppgifterna i arbetsgivardeklarationen eller den förenklade arbetsgivardeklarationen avser. Med hänsyn till dessa omprövningsfrister finns det skäl att begränsa skyldigheten att göra ändringar och tillägg till samma tid. Regeringen anser att det inte heller från andra utgångspunkter finns skäl till en längre tid och anser därför att ändring eller tillägg av uppgifter inte ska göras efter utgången av det sjätte året efter det kalenderår som uppgiften hänför sig till.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Om en begäran om omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket förelägga den som har begärt omprövning att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att omprövning annars inte kommer att ske (66 kap. 6 § SFL). Även skyldigheten att ändra en felaktig uppgift eller genom tillägg lämna uppgifter som saknas om en betalningsmottagare bör göras skriftligen. Ändring eller tillägg av uppgifter som görs i Skatteverkets e-tjänst uppfyller skriftlighetskravet. Någon motsvarighet till möjligheten för Skatteverket att förelägga den som har begärt omprövning att underteckna begäran behövs inte när det gäller ändring eller tillägg av uppgifter om betalningsmottagare.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att om en uppgift avseende en viss betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration är felaktig, ska den deklara- tionsskyldige snarast ändra uppgiften. Om en uppgift saknas, ska den deklarationsskyldige snarast genom tillägg lämna de uppgifter som behövs. Detta ska inte göras efter utgången av det sjätte året efter det kalenderår som uppgiften hänför sig till. Ändring eller tillägg av uppgifter om betalningsmottagare ska göras skriftligen.

Framöver kommer det således att finnas en möjlighet för den deklara- Prop. 2016/17:58 tionsskyldige att begära omprövning enligt 66 kap. SFL, och en skyldig-

het för den deklarationsskyldige att ändra en felaktig uppgift om en betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration och att genom tillägg komplettera med en uppgift som saknas om en betalnings- mottagare enligt den föreslagna regleringen i 26 kap. SFL.

Ändringar och tillägg av uppgifter på Skatteverkets initiativ

Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgiftsskyldig- het enligt 26 kap. SFL att fullgöra skyldigheten (37 kap. 2 § första stycket SFL). Om den deklarationsskyldige inte lämnar en uppgift för en viss betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, som borde ha läm- nats, har den deklarationsskyldige inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet. I ett sådant fall kan Skatteverket förelägga den deklarationsskyldige att fullgöra uppgiftsskyldigheten.

Som nämns i föregående avsnitt registrerar Skatteverket uppgifterna så som de har lämnats i beskattningsdatabasen. Normalt är det bara om den deklarationsskyldige lämnar en ny uppgift, dvs. ändrar en felaktig uppgift eller gör tillägg med en uppgift som saknas, som de registrerade upp- gifterna avseende en viss betalningsmottagare ändras eller kompletteras i beskattningsdatabasen (historiska uppgifter finns dock kvar i beskatt- ningsdatabasen).

Enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) får ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Enligt 66 kap. 27 § 2 SFL får Skatteverket besluta om efterbeskattning om en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas. Regeringen anser att det är lämpligt att Skatteverket på eget initiativ under liknande förutsättningar även ska kunna registrera en annan uppgift för en betalningsmottagare i beskatt- ningsdatabasen än enbart den uppgift som har lämnats i arbetsgivar- deklartionen. Det är viktigt att korrekta uppgifter per betalningsmottagare finns i beskattningsdatabasen.

Skatteverket föreslår att en sådan möjlighet ska lagregleras och att Skatteverket ska få ändra en felaktig identifikationsuppgift avseende en betalningsmottagare om det rör sig om en uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende. Det kan t.ex. röra sig om att fel personnummer har angetts för en betalningsmottagare men att det ändå – utifrån övriga lämnade uppgifter – är uppenbart vem som avses. Ett fel som kan upptäckas först vid en kontroll av arbetsgivaren eller annan utbetalare kan däremot inte anses uppenbart och ska inte kunna ändras av Skatteverket utan att en ny uppgift inhämtas från den deklarations- skyldige.

Skatteverket föreslår också att verket i uppenbara fall ska få kom- plettera deklarationen med en identifikationsuppgift avseende en betal- ningsmottagare som saknas. Det kan t.ex. inträffa att det vid den tidpunkt då en arbetsgivardeklaration lämnas ännu inte finns något samordnings- nummer för en viss betalningsmottagare. I ett sådant fall bör Skatteverket få komplettera deklarationen med uppgift om samordningsnummer när

ett sådant nummer har tilldelats. Det gäller givetvis bara under förut-

Prop. 2016/17:58

sättning att det står helt klart vilket samordningsnummer som de av utbetalaren lämnade uppgifterna ska kopplas till.

Skatteverket anser vidare att den deklarationsskyldige bör underrättas om sådana ändringar eller kompletteringar avseende identifikations- uppgifter som verket gör. Detta behöver dock enligt Skatteverkets mening inte lagregleras.

Regeringen delar Skatteverkets bedömning i sak om att Skatteverket på eget initiativ i vissa fall även ska få kunna registrera en annan identi- fikationsuppgift för en betalningsmottagare i beskattningsdatabasen än den uppgift som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller komplettera med en identifikationsuppgift. Det är dock viktigt att betona att detta bara handlar om vilka uppgifter som registreras i beskattningsdatabasen. Det

är inte fråga om att den deklarationsskyldige ”ska anses” ha lämnat de nya uppgifterna eller att Skatteverket de facto går in och ändrar lämnade uppgifter i arbetsgivardeklarationen. I beskattningsdatabasen kommer både de identifikationsuppgifter som den deklarationsskyldige har lämnat i arbetsgivardeklarationen (blir historiska uppgifter) och de av Skatte- verket rättade eller kompletterade identifikationsuppgifterna att finnas. Regleringar som handlar om uppgifter i beskattningsdatabasen hör inte hemma i skatteförfarandelagen. En fråga att ta ställning till är således om en sådan reglering i stället ska tas in i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet eller förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Dessa författningar ger Skatteverket möjlighet att behandla uppgifter om bl.a. underlag för fastställande av skatter och avgifter i beskattningsdatabasen. Lagen innehåller inte någon detaljerad reglering av vilka uppgifter som får behandlas. Det är upp till Skatteverket att, inom tillåtna ramar, bedöma vilka uppgifter som är behövliga och som ska finnas i beskatt- ningsdatabasen. Regeringen anser därför att det inte behöver finnas någon särskild reglering för att Skatteverket ska kunna vidta aktuella åtgärder. Det ska observeras att det är fråga om en möjlighet för Skatteverket att åstadkomma rättelse, inte en skyldighet. Regeringen delar således inte Ekobrottsmyndighetens bedömning att Skatteverket ska få ändra identifikationsuppgifter om det i samband med utredning framkommer att det förekommer avsiktliga fel i samband med upp- givande av identifikationsuppgifter för betalningsmottagaren. Vid behov kan dock Skatteverket behandla sådana uppgifter i beskattningsdata- basen.

Om det i andra fall än som nämns ovan finns anledning att anta att en uppgift för en viss betalningsmottagare är felaktig eller saknas, kan den deklarationsskyldige ges möjlighet eller föreläggas att komma in med en ändrad eller kompletterande uppgift. Skatteverket kan vidare avvika från uppgifterna såväl vid beslut som rör utbetalaren som vid beskattning av betalningsmottagaren. Som nämns ovan ändras inte de registrerade uppgifterna i beskattningsdatabasen som utgör underlag för beslutet när Skatteverket fattar ett beslut som avviker från uppgifterna i underlaget. Skatteverket har dessutom inte någon skyldighet att se till att de uppgifter som finns om betalningsmottagare i beskattningsdatabasen är riktiga. Det är upp till Skatteverket att bedöma vilka uppgifter som är behövliga för att bl.a. kunna fastställa underlaget för att ta ut skatt eller avgift samt bestämma storleken på skatter och avgifter.

STs arbetslöshetskassa är orolig för felaktiga uppgifter och efterfrågar om inte Skatteverket skulle kunna göra någon slags markering om Skatteverket av någon anledning misstänker att uppgifterna inte stämmer, så att den som mottar uppgifterna kan utreda saken vidare. Även om vissa myndigheter och arbetslöshetskassor kommer att få tillgång till uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer från Skatte- verket (se avsnitt 7) är det inte Skatteverkets skyldighet att se till att samtliga uppgifter är riktiga. Varje myndighet och arbetslöshetskassa är skyldig att själv bedöma uppgifternas tillförlitlighet. Det är därför, enligt regeringens mening, inte lämpligt att Skatteverket ska göra någon slags markering. Skatteverket har dock en underrättelseskyldighet i vissa fall enligt lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen gäller sådana bidrag, ersätt- ningar och lån för personligt ändamål (ekonomiska förmåner) som enligt lag eller förordning beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmed- lingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet. Av underrättelsen ska det framgå vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp.

Uppgifter från betalningsmottagare

I avsnitt 6.14 föreslås bl.a. att den som är skyldig att lämna uppgifter om en betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration senast den dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Om en betalningsmottagare anser att en uppgift, t.ex. storleken på den ersättning som har betalats ut, är felaktig och därför kontaktar Skatte- verket, kommer den kontakten inte att medföra att den uppgift som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklara- tion och som har registrerats i beskattningsdatabasen kommer att ändras. En ändring av den registrerade uppgiften kommer bara att göras om arbetsgivaren eller annan utbetalare lämnar in en ny uppgift till Skatte- verket. En uppgift från betalningsmottagaren kan dock medföra att Skatteverket påbörjar en utredning avseende utbetalaren.

Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattnings- året underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrolluppgifter, uppgifter om betalnings- mottagare i arbetsgivardeklarationer och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för bl.a. beslut om slutlig skatt (se avsnitt 6.15). Underrättelsen sker genom att uppgifter förtrycks i inkomstdeklarationen. Uppgifter som lämnas av betalningsmottagaren kommer inte att förtryckas i inkomstdeklarationen. De omständigheter som en betalningsmottagare anför som skäl för att en uppgift är felaktig kan däremot ha betydelse för det kommande beskattningsbeslutet avseende betalningsmottagaren eller vilket skatteavdrag denne ska till-

Prop. 2016/17:58

Prop. 2016/17:58	godoräknas. Det är därför viktigt att sådana inkomna uppgifter från
	betalningsmottagare finns tillgängliga som underlag i det kommande
	beskattningsärendet. Vid behov kan sådana uppgifter behandlas i beskatt-
	ningsdatabasen. Det är lämpligt att Skatteverket vidtar nödvändiga
	informationsinsatser mot betalningsmottagare och förklarar vad som
	händer hos Skatteverket när betalningsmottagare lämnar uppgifter till
	Skatteverket.
	Lagförslag
	Förslaget föranleder en ändring i 26 kap. 1 § SFL, och att två nya
	paragrafer införs, 26 kap. 40 och 41 §§ SFL.

	6.14	Informationsuppgifter

	Regeringens förslag: Den som är skyldig att lämna uppgifter om en
	viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska senast den
	dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket
	informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som
	lämnas i arbetsgivardeklarationen. Den som gör en ändring eller ett
	tillägg av uppgifter om en viss betalningsmottagare ska senast den dag
	då uppgifterna lämnas till Skatteverket informera den som uppgifterna
	avser om de uppgifter om denne som lämnas till Skatteverket. Det-
	samma gäller för den som väljer att lämna uppgifter i en arbetsgivar-
	deklaration i stället för i en kontrolluppgift.
	Den som har utnyttjat eller överlåtit en rättighet att i framtiden
	förvärva värdepapper eller som har utnyttjat en rabatt, bonus eller
	annan förmån på grund av kundtrohet eller liknande ska till den som
	är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbets-
	givardeklaration lämna de uppgifter som behövs för att uppgifts-
	skyldigheten ska kunna fullgöras. Uppgifterna ska lämnas senast den 8
	i månaden efter det att skyldigheten att lämna aktuella uppgifter i en
	arbetsgivardeklaration uppkom. Samma tidpunkt ska även gälla mot-
	svarande uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige. Om den som är
	skyldig att lämna aktuella informationsuppgifter inte gör det, ska den
	som är skyldig att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration snarast
	anmäla detta till Skatteverket.

	Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-
	slag. I promemorian föreslås att uppgifter som avses i 34 kap. 6 och 7 §§
	SFL ska lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna
	uppgifter i en arbetsgivardeklaration uppkom.
	Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
	ningar mot förslaget.
	Skälen för regeringens förslag
	I 34 kap. SFL finns bestämmelser om s.k. informationsuppgifter. Infor-
	mationsuppgifter lämnas för att någon annan ska kunna fullgöra sin
	uppgiftsskyldighet (34 kap. 2 § SFL). Med någon annan avses den
92	deklarationsskyldige eller den kontrolluppgiftsskyldige.

Uppgifter till den deklarationsskyldige Prop. 2016/17:58

Enligt 34 kap. 3 § första stycket SFL ska den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 15–22 kap. SFL senast den 31 januari året närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller informera den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften. Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för bl.a. beslut om slutlig skatt (31 kap. 4 § SFL). Underrättelsen sker genom att uppgifterna anges (förtrycks) i inkomst- deklarationen (6 kap. 6 § andra stycket SFF).

Med stöd av informationsuppgifter från den kontrolluppgiftsskyldige får deklarationsskyldiga en möjlighet att rätta felaktiga kontrolluppgifter och därigenom bidra till att korrekta uppgifter förtrycks i en inkomst- deklaration, dvs. en möjlighet att med stöd av informationsuppgifterna påtala felaktigheter för den kontrolluppgiftsskyldige som sedan kan lämna en rättad kontrolluppgift. Den preliminära skatteuträkningen grundas på de förtryckta uppgifterna. Om en felaktig kontrolluppgift inte rättas, kommer även den preliminära skatteuträkningen bli felaktig.

Förslagen i propositionen innebär att skyldigheten att lämna kontrolluppgift i många fall ersätts av en skyldighet att lämna uppgifter i arbetsgivardeklarationen. Vilka uppgifter som avses anges i avsnitt 6.3 och 6.4. Betalningsmottagaren kommer även i dessa fall att ha ett intresse av att få information om vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket. Även uppgifter om betalningsmottagare som lämnas i arbetsgivardeklara- tionen kommer att ligga till grund för förtryckningen i inkomstdeklara- tionen (se avsnitt 6.15). Det är därför viktigt att deklarationsskyldiga (betalningsmottagare), på samma sätt som gäller för kontrolluppgifter, får en möjlighet att rätta felaktiga uppgifter som har lämnats i en arbetsgivardeklaration. En betalningsmottagare skulle redan månaden efter en utbetalning kunna kontrollera att uppgift om rätt ersättning har lämnats till Skatteverket samt att utbetalaren har fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag och att betala in den avdragna skatten till Skatte- verket. Om betalningsmottagaren anser att utbetalaren har lämnat en felaktig uppgift till Skatteverket, kan betalningsmottagaren kontakta utbetalaren och försöka åstadkomma att utbetalaren rättar den felaktiga uppgiften. Detsamma gäller om betalningsmottagaren anser att en uppgift saknas. Därigenom kan korrekta uppgifter förtryckas i inkomstdeklara- tionen. Detta leder också till att den preliminära skatteuträkningen, som grundas på de förtryckta uppgifterna och som bifogas inkomst- deklarationen, inte blir felaktig. Betalningsmottagaren kan även vända sig till Skatteverket och Skatteverket får sedan med stöd av uppgifterna från betalningsmottagaren bestämma om några granskningsåtgärder ska vidtas. Regeringen föreslår därför att den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas i arbetsgivardeklarationen.

En fråga att ta ställning till är vid vilken tidpunkt som föreslagen uppgiftsskyldighet ska fullgöras. Som nämns ovan ska den kontroll-

uppgiftsskyldige senast den 31 januari året närmast efter det år som

Prop. 2016/17:58

kontrolluppgiften gäller informera den som kontrolluppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften. I detta lagstiftningsarbete är främst kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst av intresse. Informationsskyldigheten innebär normalt att arbetsgivare, den kontroll- uppgiftsskyldige, meddelar sina anställda om vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket genom en notering på lönebeskedet avseende december månad. Det sker således en gång om året.

Den som är skyldig att lämna uppgifter om en betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration bör dock inte, enligt Skatteverkets mening, åläggas att tillhandahålla en årlig summering av inrapporterade uppgifter. Det skulle nämligen innebära en ytterligare arbetsbörda för dem. Skatteverket anser att det i stället bör införas en skyldighet för den uppgiftsskyldige att varje månad informera en betalningsmottagare om de uppgifter om denne som lämnas i en arbetsgivardeklaration. Månads- visa uppgifter till betalningsmottagare lämnas oftast redan i dag i ett lönebesked. Den nu föreslagna skyldigheten kan uppfyllas genom att det på lönebeskedet noteras vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket. Regeringen delar Skatteverkets bedömning och föreslår därför att aktuell uppgiftskyldighet ska fullgöras senast den dag då arbetsgivardeklara- tionen ska ha kommit in till Skatteverket.

Skyldigheten att lämna aktuella informationsuppgifter bör även gälla den som väljer att lämna uppgifter om en betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration (se avsnitt 6.5).

I avsnitt 6.13 föreslås att den som lämnar en arbetsgivardeklaration har en skyldighet att ändra felaktiga uppgifter om en betalningsmottagare och att göra tillägg om en uppgift om en betalningsmottagare saknas. En sådan ändring ska göras före utgången av det sjätte året efter det kalenderår som uppgiften hänför sig till. Regeringen anser att det är lämpligt att den som uppgifterna avser även får kännedom om sådana uppgifter som lämnas till Skatteverket. Regeringen föreslår därför att den som gör en ändring eller ett tillägg av uppgifter om en viss betalnings- mottagare senast den dag då uppgifterna lämnas till Skatteverket ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas till Skatteverket. Detsamma ska även gälla för den som väljer att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration i stället för i en kontroll- uppgift (se avsnitt 6.5).

Uppgifter till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration

I 34 kap. 6–9 d §§ SFL regleras skyldigheten att lämna uppgifter till den som är kontrolluppgiftsskyldig. Det rör sig om uppgifter som behövs för att mottagaren av uppgifterna ska kunna fullgöra sin kontrolluppgifts- skyldighet.

Den som har utnyttjat eller överlåtit en rättighet att i framtiden förvärva värdepapper ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras (34 kap. 6 § SFL). Av 15 kap. 5 § SFL följer att kontrolluppgift om förmån av framtida förvärv av värdepapper ska lämnas av den i vars tjänst rättig- heten har förvärvats.

Prop. 2016/17:58 6.15

Underrättelse från Skatteverket och beslut

Regeringens förslag: Skatteverket ska före den 15 april efter utgången av beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de uppgifter om betal- ningsmottagare i arbetsgivardeklarationer som har kommit in till verket som underlag för bl.a. beslut om slutlig skatt.

Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på grundval av bl.a. uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer. Skatteverket ska även kunna besluta om efterbe- skattning om uppgift om en betalningsmottagare som ska lämnas i en arbetsgivardeklaration har saknats eller varit felaktig och den som uppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att lämna inkomst- deklaration.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att

invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Underrättelse från Skatteverket och beslut om slutlig skatt

Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklara- tionsskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst samt övriga uppgifter som verket känner till (31 kap. 4 § SFL).

I 6 kap. 6 SFF anges vilka uppgifter som underrättelsen ska innehålla och att underrättelsen ska ske genom att uppgifter anges i det fastställda formuläret för inkomstdeklarationen. Det är Skatteverket som fastställer formuläret för inkomstdeklarationen (22 kap. 3 § första stycket SFF).

Underrättelsen ska innehålla

1.identifikationsuppgifter,

2.uppgifter om intäkter i inkomstslaget tjänst samt intäkter och kostnader i inkomstslaget kapital,

3.uppgifter om avdrag för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på pensionssparkonto,

4.uppgifter som behövs för beräkning av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

5.uppgift om underlag för skattereduktion för förmån av hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. IL, och

6.uppgifter som behövs för beräkning av fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

Om en uppgift som den deklarationsskyldige har fått underrättelse om är korrekt, ska den deklarationsskyldige godkänna uppgiften. Om en uppgift är felaktig eller saknas, ska den deklarationsskyldige genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs (31 kap. 5 § SFL). Underrättelsen innebär en förenkling såväl för den deklarationsskyldige som för Skatteverket (prop. 2001/02:25 s. 75).

Prop. 2016/17:58

Skatteförfarandeförordningen

Om Skatteverket i ett beslut om slutlig skatt har avvikit från godkända eller lämnade uppgifter i en inkomstdeklaration, får den som beslutet gäller underrättas om beslutet i beskedet om slutlig skatt om avvikelsen leder till lägre beskattning och avser t.ex. uppenbar felräkning. Det gäller även om avvikelsen föranleds av en kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande, avvikelsen innebär en rättelse av en uppgift som Skatte- verket har angett i det fastställda formuläret för inkomstdeklarationen och den som beslutet gäller har fått tillfälle att yttra sig över innehållet i kontrolluppgiften och inte har haft något att invända mot uppgiften (13 kap. 8 § SFF). Samma sak bör lämpligen gälla för en uppgift om en betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 31 kap. 4 §, 56 kap. 2 § och 66 kap. 27 § SFL.

6.16Avstämningsuppgifter

Regeringens förslag: Uppgifter om betalningsmottagare i en arbets- givardeklaration ska ingå i uttrycket avstämningsuppgifter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att

invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I 49 kap. SFL finns bestämmelser om skattetillägg. Skattetillägg ska bl.a. tas ut av den som på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning eller har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning (49 kap. 4 § första stycket SFL). En uppgift anses vara orik- tig om det klart framgår att en lämnad uppgift är felaktig eller en uppgift som ska lämnas till ledning för beskattningen har utelämnats. En uppgift anses dock inte vara oriktig om uppgiften tillsammans med övriga upp- gifter som har lämnats eller godkänts utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut eller uppgiften uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut (49 kap. 5 § SFL). Skattetillägg ska även tas ut vid skönsbeskatt- ning (49 kap. 6 § SFL).

Skattetillägg får inte tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 10 § 1 SFL).

Med avstämningsuppgifter avses

1.kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning,

3.uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll av framtida inkomstdeklarationer (49 kap. 10 d § SFL).

Prop. 2016/17:58

100

med fullt belopp (51 kap. 1 § SFL). Med särskilda avgifter avses förseningsavgift, skattetillägg, återkallelseavgift och kontrollavgift (3 kap. 17 § SFL).

Vid bedömningen ska vissa angivna omständigheter särskilt beaktas. En omständighet som ska beaktas är om felaktigheten eller passiviteten som har lett till avgiften kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter. Det kan bli aktuellt att befria från skatte- tillägg om fler än en kontrolluppgift har lämnats för samma inkomst (prop. 2002/03:16 s. 242).

I propositionen föreslås att vissa uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration, t.ex. uppgift om utbetald ersättning för arbete, och att kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst inte ska lämnas, om sådan ersättning har redovisats eller skulle ha redovisats av utgivaren i en arbetsgivardeklaration (se avsnitt 6.3, 6.4 och 6.9). Även om dessa uppgifter lämnas i en arbetsgivardeklaration kommer de att användas som kontrolluppgifter. Det är därför lämpligt att även dessa uppgifter, dvs. uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer, särskilt ska beaktas vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut en särskild avgift med fullt belopp. Regeringen föreslår därför att en ändring görs i 51 kap. 1 § andra stycket 1 c SFL.

Skatteverket föreslår att formuleringen ”föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter” ersätts med ”föranletts av vilseledande eller missvisande informationsuppgifter enligt 34 kap. 3 eller 3 a §”. Skälet till att Skatteverket föreslår att begreppet kontrolluppgifter ska ersättas med informationsuppgifter är att en kontrolluppgift lämnas till Skatteverket och inte till den som uppgiften avser. Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift ska genom en s.k. informationsuppgift informera den som kontrolluppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften (34 kap. 3 § SFL). I propositionen föreslås att den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration senast den dag då arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas i arbetsgivardeklarationen. Detsamma ska gälla för den som väljer att lämna uppgifter i en arbetsgivar- deklaration i stället för i en kontrolluppgift (se avsnitt 6.14).

Även om de uppgifter som lämnas i en kontrolluppgift respektive informationsuppgift ska vara desamma förefaller det, enligt Skatteverket, principiellt mer riktigt att i bestämmelserna om befrielse från särskilda avgifter hänvisa till den av uppgifterna som riktar sig till den deklara- tionsskyldige, nämligen informationsuppgiften. Det är de uppgifter som lämnas till den enskilde som kan antas kunna vilseleda den enskilde och därmed motivera en befrielse från den särskilda avgiften, snarare än kontrolluppgiften som lämnas till Skatteverket.

Regeringen har förståelse för Skatteverkets resonemang. Bestämmels- erna om befrielse ska dock beaktas ex officio, dvs. även om ett särskilt yrkande därom inte föreligger. Kan det på grund av vad som har före- kommit i ärendet eller målet om den särskilda avgiften antas att en befrielsegrund föreligger ankommer det på Skatteverket eller domstolen att närmare utreda befrielsefrågan. Skatteverket känner till vilka kontroll- uppgifter som har lämnats till Skatteverket. Skatteverket känner dock

inte till om den kontrolluppgiftsskyldige de facto har informerat den som Prop. 2016/17:58 kontrolluppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften.

Skatteverket ska underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om bl.a. de kontrolluppgifter som har kommit in till verket som underlag för bl.a. beslut om slutlig skatt. Underrättelsen sker genom att uppgifterna anges i det fastställda formuläret för inkomstdeklarationen. Det kan således inte uteslutas att en skattskyldig i ett enskilt fall blir informerad om vilka uppgifter som har lämnats i en kontrolluppgift i och med underrättelsen från Skatteverket och inte via den kontrolluppgiftsskyldige genom en s.k. informations- uppgift. Aktuell underrättelseskyldighet ska även omfatta uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer (se avsnitt 6.15).

Mot denna bakgrund anser regeringen att skäl saknas för att ändra gällande formulering. Vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut en särskild avgift med fullt belopp ska det även framöver särskilt beaktas om den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter. Regeringen föreslår att även vilseledande eller missvisande uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer särskilt ska beaktas vid aktuell bedömning.

Lagförslag

Förslaget föranleder en ändring i 51 kap. 1 § SFL.

7 Utlämnande av uppgifter till andra

7.1Bakgrund

7.1.1 Det finns skäl att överväga om ett utökat informationsutbyte ska tillåtas

De uppgifter på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, som
regeringen föreslår ska lämnas i en arbetsgivardeklaration kan vara till
stor nytta i ärendehanteringen hos andra aktörer än Skatteverket. Flera
utredningar har framhållit behovet av informationsutbyte av inkomst-
uppgifter mellan myndigheter i syfte att bl.a. minska de felaktiga
utbetalningarna ur välfärdssystemen, effektivisera myndigheternas arbete
och öka servicen till enskilda. I dag förekommer redan ett elektroniskt
utlämnande av bl.a. inkomstuppgifter från Skatteverket till flera andra
myndigheter.
Att det finns effektiva kontrollmöjligheter är viktigt för trygghets-
systemens långsiktiga legitimitet. När det nu införs en ny uppgifts-
skyldighet gällande uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivar-
deklarationen finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser
som tillåter ett utökat uppgiftslämnande från Skatteverket till vissa andra
myndigheter som har behov av inkomstuppgifter i sina ärenden.
Att göra det möjligt för myndigheter och vissa andra mottagare att
använda sig av uppgifterna som nu samlas in innebär en potential till	101
	101

Prop. 2016/17:58	förenkling för många företag. Det möjliggör en omställning av regelverk
	så att uppgifter som arbetsgivare och andra utbetalare i dag redovisar
	manuellt kan ersättas med tillgång till uppgifter per betalningsmottagare i
	arbetsgivardeklarationer. En sådan ordning skulle även kunna medföra
	förenklad handläggning men även ökad förutsebarhet för den enskilde
	genom att uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer
	som kommer att kunna användas för kontroll även skulle kunna användas
	som beslutsunderlag i trygghetssystemen.

7.1.2 Tidigare utredningar

Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) lämnade i juli 2008 sitt betänkande Rätt och riktigt, Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2008:74). Syftet med delegationens arbete var bl.a. att identifiera orsaker till felaktiga utbetalningar samt att skatta omfattningen av dessa utbetalningar. Ytterst syftade arbetet till att minska felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen. En slutsats som delegationen drog var att felaktiga ut- betalningar inte sällan var orsakade av felaktiga inkomstuppgifter i grunden. Delegationen ansåg att ett elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter var av stor vikt. Delegationen föreslog att månadsuppgifter om lön på individnivå skulle införas. Enligt förslaget skulle månadsuppgiften kompletteras med uppgift om arbetstid och frånvarotid. Med en sådan ordning skulle, enligt delegationen, bidragsgivande myndighet få tillgång till säkrare och mer aktuella uppgifter av betydelse för prövning av rätten till olika förmåner.

Informationsutbytesutredningen

Informationsutbytesutredningen, som hade i uppdrag att pröva om det var lämpligt att utöka möjligheterna för myndigheterna till elektroniskt informationsutbyte, lämnade i maj 2007 betänkandet Utökat elektroniskt informationsutbyte (SOU 2007:45). Utredningen hade även att ta ställning till om informationsutbyten mellan myndigheter går att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten. Syftet med informationsutbytet var att förebygga och upptäcka felaktiga utbetalningar, säkerställa korrekta beslutsunderlag, förbättra servicen för den enskilde och öka effektiviteten hos myndig- heterna.

Utredningen föreslog bl.a. att ytterligare uppgifter skulle lämnas från Skatteverket till Försäkringskassan för beräkning av sjukpenning- grundande inkomst och för beräkning och kontroll av bostadsbidrag samt att en kommun skulle få ha direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen. Utredningen ansåg vidare att ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter skulle leda till stärkt kontroll av statliga medel, en effektivare ärendehantering och en ökad service och förutsebarhet för den enskilde. Ett sådant utökat elektroniskt informationsutbyte skulle enligt utredningen gå att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten.

102

Informationsutbytesutredningens betänkande			skickades på remiss. Prop. 2016/17:58
Flera av de förslag som lämnades av utredningen ledde till
författningsändringar, bl.a. förslag rörande utlämnande av uppgifter från
Skatteverket till Försäkringskassan och möjligheten att ge socialnämnder
direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen (prop.
2007/08:160).
Riksrevisionens rapport
Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna utnyttjar
de möjligheter till utökat elektroniskt informationsutbyte som lag och
teknik erbjuder. Resultatet av granskningen framgår av rapporten, RiR
2010:18, Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för
trygghetssystem – Hur möjligheter till effektivisering utnyttjats.
Riksrevisionen undersökte informationsutbyten inom aktivitetsstöd,
sjuk- och aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd. När det gäller
socialnämnderna har kommunerna, enligt förordningen (2008:975) om
uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453), rätt att
ta del av uppgifter från Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden
(CSN),	Försäkringskassan,	Arbetsförmedlingen,		Pensionsmyndigheten
och arbetslöshetskassorna. I rapporten konstaterades att det i dag endast
förekommer elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan och
CSN. En orsak till att kommunerna inte skapat något elektroniskt
informationsutbyte i övrigt är att det enligt kommunerna är svårt att
skapa en lösning som alla kommuner kan använda. Eftersom
kommunerna är fristående finns ingen gemensam samtalspart för dem.
Enligt rapporten används dock huvudsakligen två it-leverantörer som
tagit fram tekniska lösningar för elektroniskt informationsutbyte.
Försäkringskassan har löst problemet genom att ta fram en egen standard
som kommunerna får ansluta sig till om de vill ta del av information.
Skatteverket menar att denna typ av lösning kan bli dyr om inte alla
kommuner ansluter sig. Riksrevisionen konstaterade i sina slutsatser att
ett elektroniskt informationsutbyte kan effektivisera handläggningen av
ekonomiskt bistånd avsevärt. Jämfört med att kontroller utförs manuellt
uppskattar Riksrevisionen att kommunerna sammanlagt kan göra en årlig
nettobesparing på cirka 150 miljoner kronor per år genom ett elektroniskt
informationsutbyte. Det framkommer dock i rapporten att Riksrevisionen
inte genomfört någon systematisk analys av sekretesslagstiftningen eller
analyserat eventuella argument som talar emot att tillåta elektroniska
informationsutbyten.
Månadsuppgiftsutredningen
I avsnitt 4.2.2 redovisas bakgrunden till Månadsuppgiftsutredningen
(SOU 2011:40) och förslagen till hur månadsuppgifter skulle samlas in.
Syftet med förslaget om månadsuppgifter var att arbetsgivarnas
uppgiftslämnande till olika myndigheter skulle effektiviseras genom att
uppgiftslämnandet samordnades, att servicen till enskilda skulle utökas,
att myndigheternas kontrollmöjligheter skulle förbättras och att korrekta
inkomstrelaterade ersättningar skulle lämnas från välfärdssystemen.
Utredningen föreslog att uppgifterna i månadsdeklarationerna skulle
göras	tillgängliga genom	direktåtkomst	för	Försäkringskassan,	103

Prop. 2016/17:58

104

Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Åklagarmyndigheten. Arbetslöshetskassorna skulle få tillgång genom medium för automatiserad behandling.

Utredningen konstaterade att de uppgifter som skulle lämnas genom månadsuppgifter var känsliga och föreslog att sekretessen för uppgifterna skulle stärkas så att absolut sekretess skulle gälla för uppgifterna även när de tagits ut ur databasen.

Utredningen har remissbehandlats men har inte lett till att något lagförslag har lämnats.

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen tillsattes den 29 april 2010. I utredningens uppdrag ingick att utreda och föreslå nya regler för det inkomstunderlag som ska användas för beräkning av olika dagersättningar inom socialförsäkringen. Utgångspunkten var att inkomstunderlaget ska baseras på historiska (faktiska) inkomster. Ett förslag till nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst baserad på historiska inkomster skulle redovisas.

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande – Mer trygghet och bättre försäkring, SOU 2015:21 – en rad förändringar i sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna. Syftet är att värna förtroendet för dessa försäkringar och att göra dem långsiktigt hållbara. Betänkandet innehåller ett 50-tal förslag till förbättringar i nuvarande försäkringar samt förslag till inriktning av det fortsatta reformarbetet.

Utredningens förslag avser att leda till ett ökat förtroende för försäkringarna genom stärkt träffsäkerhet (att ersättningen baseras på den enskildes faktiska inkomst) och förutsebarhet (att det ska gå att förutse hur stor ersättningen skulle bli vid sjukdom eller arbetslöshet), samt genom att likartade situationer bedöms på ett likartat sätt och att de försäkrade kan få ersättning inom en rimlig tid.

För att kunna uppnå detta föreslås bl.a. ett för arbetslöshets- och socialförsäkringen gemensamt inkomstbegrepp. Ersättningsgrundande inkomster ska vara de inkomstslag som ligger till grund för inbetalning av arbetsgivaravgift och egenavgift. För att uppnå enhetlighet bör uppgifterna hämtas från samma källa och uppgifterna bör vara tillgängliga även för den enskilde som uppgifterna avser. Ersättningarna i sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna ska i normala fall baseras på de genomsnittliga inkomsterna under tolv månader före försäkringsfallet. Det ska dock fortfarande finnas möjligheter till undantag och särregler som kan påverka hur stor en ersättning ska bli.

I utredningen föreslås att en arbetsgivare varje månad ska rapportera de anställdas inkomster enligt kontantprincipen, företrädesvis genom digital överföring (e-inkomster). Uppgifterna ska vara tillgängliga bl.a. för Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna samt för de enskilda personer som uppgifterna avser.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2017 uttalas att regeringen arbetar vidare med vissa förslag i betänkandet och att regeringens avsikt är att lägga fram färdiga förslag i flera delar under mandatperioden (prop.

2016/17:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.5.5). Det återstår ytterligare utrednings- Prop. 2016/17:58 insatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen

(prop. 2016/17:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.5).

Brås rapport

Brottsförebyggande rådet, Brå, har i rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdsystemet – En rapport om välfärdsbrott med felaktiga intyg (2015:8), redovisat bl.a. hur felaktiga intyg av olika slag kan användas för att begå s.k. välfärdsbrott, dvs. bidragsbrott och bedrägerier mot olika myndigheter såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

I rapporten anges att lönespecifikationer är en av flera typer av intyg som kan användas i syfte att föranleda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Lönespecifikationer ska tillhandahålla uppgifter om en persons anställning – närmare bestämt uppgift om lön. Eftersom löne- specifikationerna varierar stort i utseende, är det svårt att kontrollera dem på ett bra sätt. En felaktig lönespecifikation kan vara helt förfalskad, dvs. att någon lön aldrig har betalats ut till personen. I andra fall är specifikationen manipulerad, på så sätt att lönen har ändrats.

I rapporten föreslogs bl.a. följande. Ersätt intygsgivare med säkrare uppgifter. Inför en form av månadsuppgift där arbetsgivarna elektroniskt kommunicerar med Skatteverket. Det kan ersätta många intyg och blanketter, och det skapar säkrare uppgifter i systemet. Intygsgivare bör ersättas i den mån det går, och här har särskilt Skatteverket en viktig roll. Om månadsuppgift införs, ökar möjligheten att upptäcka felaktiga kontrolluppgifter, och i förlängningen också välfärdsbrott, tidigare än i dag.

7.2Gällande rätt avseende sekretess och behandling av personuppgifter

7.2.1 Allmänt om offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipen och offentlighets- och sekretesslagen
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten ska ha insyn i statens och
kommunernas verksamhet. Principen kommer bl.a. till uttryck genom
rätten att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelser om rätten att ta
del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, finns
bl.a. bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om
förbud att lämna ut allmänna handlingar (sekretess). Dessa bestämmelser
avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom
utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt (1 kap. 1 §
OSL).
Offentlighets- och sekretesslagen gäller för myndigheter och för
personer som är eller har varit anställda eller tjänstepliktiga hos
myndighet eller på annan liknande grund deltagit i myndighets
verksamhet (2 kap. 1 § OSL). Av 2 kap. 3 § OSL framgår att rätten att ta
del av allmänna handlingar också är tillämplig på bl.a. bolag som en	105
	105

Prop. 2016/17:58

106

kommun eller ett landsting har bestämmande inflytande över. De företag som omfattas av regleringen ska vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen jämställas med myndigheter.

Enligt 2 kap. 4 § OSL ska även vissa privaträttsliga organ, som anges i en särskild bilaga till lagen, i hela eller i delar av sin verksamhet, tillämpa bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. De i bilagan angivna organen ska vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen jämställas med myndigheter. Bland de organ som räknas upp i bilagan återfinns bl.a. arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor vad gäller kassornas verksamhet med prövning av ärenden om arbetslöshets- ersättning och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem.

Vem sekretessen gäller mot, sekretessbrytande bestämmelser m.m.

Enligt 8 kap. 1 § OSL gäller sekretessen gentemot enskilda och andra myndigheter. Enligt 8 kap. 2 § OSL gäller sekretess också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. I sistnämnda fall ska bestäm- melser i offentlighets- och sekretesslagen om uppgiftslämnande och överföring av sekretess tillämpas på samma sätt som mellan myndigheter. Det förekommer situationer när andra myndigheters eller enskildas intresse av att ta del av en sekretessbelagd uppgift väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda. I offentlighets- och sekretesslagen finns därför bestämmelser av innebörden att sekretess under vissa förutsättningar inte hindrar att sekretessbelagda uppgifter lämnas till myndigheter eller enskilda. Sekretessregleringen innehåller därför särskilda s.k. sekretessbrytande bestämmelser.

Sekretessbrytande regler finns i 10 kap. OSL och i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i de olika avdelningarna i lagen. Enligt 10 kap. 28 § OSL hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

Överföring av sekretess samt primära och sekundära sekretessbestämmelser

En grundläggande princip i offentlighets- och sekretesslagen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas från en myndighet till en annan. Det beror bl.a. på att behovet av och styrkan i en sekretess inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretess- intresset. Detta intresse måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda myndigheten (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.). Lagstiftaren har alltså tagit ställning mot att en allmän bestämmelse om överföring av sekretess tas in i sekretessregleringen. Vissa bestämmelser om överföring av sekretess med begränsade och överblickbara tillämpningsområden har dock införts.

I offentlighet- och sekretesslagen skiljer man mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser. Dessa begrepp och begreppet bestämmelse om överföring av sekretess definieras i 3 kap. 1 § OSL.

Prop. 2016/17:58	tillförts databasen, s.k. databassekretess (27 kap. 1 § andra stycket 1
	OSL).
	Med verksamhet som avser bestämmande av skatt avses bl.a.
	bestämmande av preliminär skatt, slutlig skatt, mervärdesskatt och annan
	indirekt skatt eller ändrad beräkning av avdrag för preliminär skatt.
	Under uttrycket faller också nedsättning av eller befrielse från skatt. Med
	verksamhet som avser fastställande av underlag för bestämmande av
	skatt avses bl.a. verksamhet enligt skatteförfarandelagen (2011:1244),
	förkortad SFL. Inte bara själva beskattningsärendena täcks av uttrycket
	verksamhet som avser bestämmande av skatt utan också t.ex.
	registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet
	men saknar ärendekaraktär. Föremålet för sekretessen är uppgifter om
	enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen omfattar
	uppgifter om såväl den som är föremål för beskattning etc. som tredje
	man, vilkens förhållanden är berörda.
	Den ovan nämnda databassekretessen är en primär sekretess-
	bestämmelse, inte bara hos Skatteverket utan även hos andra
	myndigheter som har direktåtkomst till uppgifter i databasen. Sekretess-
	bestämmelsens utformning gör att den är tillämplig hos de direktanslutna
	myndigheterna så länge som uppgifterna inte har tagits ut ur databasen,
	dvs. när uppgifterna bara är tekniskt tillgängliga hos den mottagande
	myndigheten oavsett om de syns på dataskärmen eller inte. När en
	uppgift ur databasen dras ut på papper eller används på annat sätt i den
	mottagande myndighetens verksamhet upphör dock databassekretessen
	att vara tillämplig hos den mottagande myndigheten (prop. 2010/11:78 s.
	12).
	Sekretessen enligt 27 kap. 1 § OSL är enligt huvudregeln absolut, dvs.
	något skaderekvisit finns inte. I förarbetena till den tidigare gällande
	sekretesslagen (1980:100), prop. 1979/80:2 Del A s. 255 f., angavs i
	fråga om valet av styrka hos sekretessen på aktuellt område bl.a. att de
	skattskyldigas långtgående plikt att lämna uppgifter om sina förhållanden
	ger skyddsaspekten en särskild tyngd. Man kan nämligen inte bortse från
	att det av den stora mängden skattskyldiga skulle upplevas som
	integritetskränkande att uppgifter i deras deklarationer kom till
	offentligheten, även om en del av dessa uppgifter i och för sig är av
	tämligen alldaglig beskaffenhet.
	Av 27 kap. 6 § första stycket OSL framgår bl.a. att sekretessen enligt
	1 § inte gäller beslut varigenom skatt bestäms eller underlag för
	bestämmande av skatt fastställs.

7.2.3 Sekretess i samtliga myndigheters verksamhet

Det finns några sekretessbestämmelser som utgör ett minimiskydd för enskildas personliga integritet inom hela den offentliga sektorn. Dessa bestämmelser, som alltså är tillämpliga hos alla myndigheter och andra organ som ska tillämpa offentlighets- och sekretesslagen, har samlats i 21 kap. OSL. Som exempel kan nämnas 21 kap. 3 § OSL, där det finns en bestämmelse om sekretess för bl.a. uppgift om bostadsadress till skydd för förföljda personer. Ett annat exempel är sekretessen för uppgift

om utlänning enligt 21 kap. 5 § OSL. Även 21 kap. 7 § OSL är exempel

108

Prop. 2016/17:58

110

grundläggande friheterna innehåller sådana bestämmelser, t.ex. artikel 8 om rätt till skydd för privat- och familjeliv.

Av 2 kap. 6 § andra stycket RF framgår att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

Av förarbetena till bestämmelsen framgår bl.a. följande (prop. 2009/10:80 s. 248).

I andra stycket, som inte har någon tidigare motsvarighet, finns en bestämmelse som utvidgar skyddet mot intrång i den personliga integriteten. Bestämmelsen innebär att enskilda, vid sidan av vad som redan följer av första stycket, är skyddade mot åtgärder från det allmännas sida som innefattar betydande intrång i den personliga integriteten, om intrånget sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Bestämmelsen träffar inte åtgärder som en enskild vidtar i förhållande till en annan enskild. Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning är inte dess huvudsakliga syfte utan vilken effekt åtgärden har. Vad som avses med övervakning respektive kartläggning får bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Uttrycket ”enskilds personliga förhållanden” avses här ha samma innebörd som i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett ”betydande intrång” ska både åtgärdens omfattning och arten av det intrång åtgärden innebär beaktas. Även åtgärdens ändamål och andra omständigheter kan ha betydelse vid bedömningen.

Inskränkningar i den fri- och rättighet som 2 kap. 6 § andra stycket RF innebär får endast göras i lag, 2 kap. 20 § första stycket 2 RF.

Personuppgiftslagen

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, det s.k. dataskyddsdirektivet, syftar till att garantera dels att en hög skyddsnivå när det gäller enskilda personers fri- och rättigheter med avseende på behandling av personuppgifter föreligger, dels att en likvärdig skyddsnivå finns i medlemsländerna.

Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk rätt bl.a. genom person- uppgiftslagen. Lagen gäller för behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad och för manuell behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Enligt 2 § är lagen subsidiär i den meningen att avvikande bestämmelser i annan lag eller i förordning gäller i stället för bestämmelserna i personuppgiftslagen. Sådana avvikande bestämmelser finns bl.a. i s.k. registerförfattningar, t.ex. lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings- verksamhet. I personuppgiftslagen erinras vidare om att bestämmelserna i lagen inte ska tillämpas bl.a. i den utsträckning det skulle inskränka en

myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen att lämna ut personuppgifter (8 § första stycket PUL).

Av 3 § PUL framgår att den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av person- uppgifter är personuppgiftsansvarig.

Personuppgiftslagen innehåller bl.a. bestämmelser om vissa grundläggande krav för all behandling av personuppgifter. Av 9 § första stycket c och d framgår att personuppgifter bara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att de inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in (finalitetsprincipen). En behandling för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål ska dock inte anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. De personuppgifter som behandlas ska vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålet med behandlingen och fler personuppgifter får inte behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till behandlingen. De personuppgifter som behandlas ska vara riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella och alla rimliga åtgärder ska vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Personuppgiftslagen innehåller bl.a. även flera bestämmelser som syftar till att genom information trygga den enskildes rätt att kontrollera om behandling av personuppgifter om honom eller henne pågår (23–27 §§). Personuppgifter som är felaktiga eller som annars inte har behandlats i enlighet med personuppgiftslagen, ska på begäran av den registrerade rättas, blockeras eller utplånas av den personuppgiftsansvarige (28 §). Lagen innehåller vidare bestämmelser om säkerheten vid behandling av personuppgifter (30–32 §§). Enligt 31 § PUL ska den personuppgifts- ansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna ska åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av de tekniska möjligheter som finns, vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna, de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifterna och hur pass känsliga de behandlade uppgifterna är. Enligt 32 § får Datainspektionen i enskilda fall besluta vilka säkerhetsåtgärder som den personuppgiftsansvarige ska vidta.

Dataskyddsförordningen

Under 2016 har EU antagit Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EC (allmän dataskydds- förordning), benämnd dataskyddsförordningen. Förordningen utgör en ny generell reglering för personuppgiftsbehandling inom EU och kommer att ersätta det nuvarande dataskyddsdirektivet när den börjar tillämpas den 25 maj 2018. Från förordningens tillämpningsområde undantas bl.a. behandling av personuppgifter som utgör ett led i verksamhet som inte omfattas av unionsrätten, som utförs av en fysisk person som ett led i verksamhet av privat natur eller som har samband med dennes hushåll eller som utförs av behöriga myndigheter för ändamålen att förebygga,

Prop. 2016/17:58

111

Prop. 2016/17:58

112

utreda, upptäcka eller lagföra brott, verkställa straff eller skydda mot och förebygga hot mot allmän säkerhet.

Dataskyddsförordningen baseras till stor del på dataskyddsdirektivets struktur och innehåll men innebär även en rad nyheter såsom vissa utökade rättigheter för registrerade. Dataskyddsförordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater, men både förutsätter och möjliggör kompletterande nationella bestämmelser av olika slag. Enligt artikel 6.2 får medlemsstaterna behålla eller införa mer specifika bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen med hänsyn till behandling som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Enligt artikel 6.3 kan den rättsliga grunden i en medlemsstats författning för en sådan behandling innehålla särskilda bestämmelser om bl.a. de enheter till vilka person- uppgifterna får lämnas ut och för vilka ändamål.

De grundläggande principer för behandling av personuppgifter som anges i artikel 5 stämmer till den allra största delen överens med de principer som gäller enligt dataskyddsdirektivet och 9 § PUL. Detta innebär bl.a. att uppgifter ska samlas in för särskilt uttryckliga angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål samt att uppgifterna ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas. Vidare ska uppgifterna behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för dem, inbegripet skydd mot bl.a. obehörig eller otillåten behandling, med användning av lämpliga tekniska eller organisatoriska åtgärder. I dataskyddsförordningen finns också bestämmelser om bl.a. enskildas rättigheter och om skyldigheter för den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträden.

En särskild utredare har fått i uppdrag (dir. 2016:52) att föreslå de anpassningar på generell nivå som dataskyddsförordningen ger anledning till. Utredaren ska bl.a. lämna förslag till upphävande av den nuvarande generella personuppgiftsregleringen i personuppgiftslagen och lämna förslag till författningsbestämmelser som på ett generellt plan kompletterar dataskyddsförordningen. Inom Regeringskansliet pågår också ett arbete för att se över och anpassa bl.a. lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet med anledning av dataskyddsförordningens ikraftträdande. En fråga som aktualiseras i det sammanhanget är bl.a. i vilken utsträckning regleringen i lagen omfattas av dataskyddsförordningens tillämpningsområde.

Utlämnande via direktåtkomst

Det finns inte någon legaldefinition av begreppet direktåtkomst. Den grundläggande innebörden anses dock vara att någon har direkt tillgång till information hos någon annan och på egen hand kan söka i den, dock utan att själv kunna påverka innehållet. Direktåtkomsten kan ge användaren möjlighet att även hämta hem information till sitt eget system och bearbeta den där (se t.ex. prop. 2007/08:160 s. 57 f.).

I begreppet direktåtkomst ligger att den utlämnande myndigheten i det enskilda fallet inte har någon kontroll över vilka uppgifter mottagaren vid ett visst söktillfälle tar del av. Den myndighet som lämnar ut

uppgifter fattar med andra ord inte beslut om utlämnande i varje enskilt fall. Prövningen av om ett utlämnande är förenligt med offentlighets- och sekretesslagen måste därför ske redan då uppgifterna görs tillgängliga genom direktåtkomst, oavsett om någon mottagare vid den tidpunkten tar del av dem. En bestämmelse om direktåtkomst är inte en sådan sekretessbrytande regel som avses i offentlighets- och sekretesslagen. Det beror på att bestämmelser om direktåtkomst bara tar sikte på formen för utlämnandet. En förutsättning för att direktåtkomst ska kunna tillåtas är därför att åtkomsten antingen endast avser offentliga uppgifter eller att den avser sådana sekretessbelagda uppgifter som enligt lag eller förordning får lämnas ut till den som har direktåtkomst.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att gränsdragningen mellan vad som enligt bestämmelsen i 114 kap. 22 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, är direktåtkomst och annat utlämnande på medium för automatiserad behandling beror på om den aktuella upptagningen kan anses förvarad hos den mottagande myndigheten enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, dvs. om den är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas (HFD 2015 ref. 61).

Om en myndighet har rätt att genom direktåtkomst ta del av vissa typer av personuppgifter hos en annan myndighet beträffande personer som är aktuella i ärenden hos den mottagande myndigheten, måste den mottagande myndigheten normalt rent tekniskt ha möjlighet att ta del av sådana uppgifter beträffande alla personer som är aktuella hos den utlämnande myndigheten. Det beror på att den mottagande myndigheten inte kan veta i förväg vilka personer som kan bli aktuella i ärenden hos myndigheten. Den mottagande myndigheten får dock i dessa fall bara söka efter uppgifter om en person med hjälp av direktåtkomst efter det att personen har blivit aktuell i ett ärende hos myndigheten (se t.ex. prop. 2010/11:78 s. 14). När en myndighet har teknisk tillgång till en annan myndighets upptagning på ett sådant sätt som avses i 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen utgör upptagningen en allmän handling hos den mottagande myndigheten, även om den mottagande myndigheten inte har rätt att behandla uppgifterna för egen del (se t.ex. prop. 2007/08:160 s. 66 f.). De sekretessbrytande regler som ska möjliggöra ett uppgiftsutbyte mellan två myndigheter genom direktåtkomst måste mot denna bakgrund omfatta alla uppgifter som den utlämnande myndigheten rent tekniskt gör tillgängliga för den mottagande myndigheten. Detta innebär att de sekretessbrytande reglerna oftast inte kan begränsas till de uppgifter som handläggare hos den mottagande myndigheten i konkreta fall har rätt att ta del av enligt bestämmelsen om direktåtkomst och enligt ändamålsbestämmelsen i den mottagande myndighetens registerförfatt- ning (se t.ex. prop. 2010/11:78 s. 14 f.).

Annat utlämnande i elektronisk form än genom direktåtkomst

För annat elektroniskt utlämnande än genom direktåtkomst brukar ofta uttrycket ”utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling” användas. Sådant utlämnande kan exempelvis innebära att elektronisk information överförs via e-post, genom utlämnande av

Prop. 2016/17:58

113

Prop. 2016/17:58	uppgifter på ett flyttbart lagringsmedium – t.ex. flashminne (s.k. usb-
	minne) – eller genom direkt överföring från ett datorsystem till ett annat.
	Många författningar om behandling av personuppgifter innehåller
	bestämmelser som begränsar när uppgifter får lämnas ut på medium för
	automatiserad behandling.

7.2.6Särskilda registerförfattningar

	Behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
	Vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattnings-
	verksamhet tillämpas lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets
	beskattningsverksamhet och förordningen (2001:588) om behandling av
	uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Lagen gäller om
	behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår
	i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter
	som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda
	kriterier. Lagen gäller i vissa delar även vid behandling av uppgifter om
	juridiska personer och avlidna. I lagen pekas ut vilka bestämmelser i
	personuppgiftslagen som är tillämpliga vid sådan behandling som
	omfattas av lagen. De grundläggande kraven i 9 § PUL och kraven på
	säkerhet vid behandling i 30–32 §§ PUL ska t.ex. tillämpas.
	I 1 kap.	4 § lagen om behandling		av	uppgifter i	Skatteverkets
	beskattningsverksamhet anges för vilka primära ändamål uppgifter får
	behandlas. I stort sett hela Skatteverkets verksamhet inom beskattnings-
	området omfattas av ändamålsbeskrivningen. I 1 kap. 5 § den lagen
	anges de ändamål för vilka uppgifter får tillhandahållas för verksamheter
	utanför Skatteverket. Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av
	information som behövs i författningsreglad verksamhet för bl.a.
	utsökning, indrivning och skuldsanering, för att utgöra underlag för
	beräkning, beslut och kontroll i fråga om förmån, bidrag och andra stöd,
	för pensionsberäkning och tillsyn och kontroll samt för lämplighets- och
	tillståndsprövning och annan liknande prövning.
	Enligt 2 kap. 1 § ska det i beskattningsverksamheten finnas en samling
	uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används
	gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och 5 §§ angivna ändamålen
	(beskattningsdatabasen).		Enligt 2 kap. 3 §		får beskattningsdatabasen
	innehålla vissa där uppräknade uppgifter. Det gäller bl.a. en fysisk
	persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden och
	en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare
	och andra företrädare. Vidare får databasen innehålla uppgifter om
	registrering för skatter och avgifter och underlag för fastställande av
	skatter och avgifter. Med uppgifter om registrering för skatter eller
	avgifter avses bl.a. uppgifter om att någon är registrerad som skattskyldig
	för mervärdesskatt eller som skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Med
	underlag för fastställande av skatter och avgifter avses bl.a. uppgifter
	som lämnas i deklarationer om inkomst eller kontrolluppgifter om intäkt
	i inkomstslaget tjänst. Vidare får databasen innehålla uppgifter om
	bestämmande av skatter och avgifter. Med det avses bl.a. uppgifter om
	inbetald preliminär skatt och socialavgifter, beslutad slutlig skatt för
114	inkomst av	tjänst eller	kapital. Även	uppgifter om		underlag för

Prop. 2016/17:58

116

Behandling av personuppgifter inom Migrationsverkets verksamhet

Vid Migrationsverkets behandling av personuppgifter tillämpas utlän- ningsdatalagen (2016:27). Lagen är tillämplig bl.a. i Migrationsverkets verksamhet som rör utlänningars inresa i Sverige, utlänningars vistelse eller arbete i Sverige och utresa eller avlägsnande från Sverige samt mottagande av asylsökande och andra utlänningar. I lagen pekas ut vilka bestämmelser i personuppgiftslagen som är tillämpliga vid sådan behandling som omfattas av lagen, bl.a. är de grundläggande kraven i 9 § PUL och kraven på säkerhet vid behandling i 30 och 31 §§ och 32 § första stycket PUL tillämpliga.

I 11 och 12 §§ regleras de primära ändamålen med behandlingen hos Migrationsverket. Personuppgifter får behandlas bl.a. om det behövs för handläggning av ärenden. I 16 § anges att tillgången till personuppgifter ska begränsas till det som varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

I lagen finns också bl.a. bestämmelser om behandling av känsliga per- sonuppgifter och om utlämnande av uppgifter.

Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter

För Arbetsförmedlingen gäller lagen (2002:546) om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lagen tillämpas enligt 1 § vid behandling av personuppgifter i Arbetsför- medlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Lagen tillämpas också vid behandling av personuppgifter i ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och i ärenden hos Arbetsförmedlingen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Det som sägs i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska gälla även behandling av personuppgifter i dessa ärenden.

Enligt 2 § gäller personuppgiftslagen vid behandling av person- uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, om inte annat följer av lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den eller annars av 2 § PUL.

Enligt 4 § 1 får Arbetsförmedlingen behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om det behövs bl.a. för handläggning av ärenden. Det framgår vidare av 11 § att åtkomst till personuppgifter ska vara förbehållen de personalkategorier inom Arbetsförmedlingen som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna.

I lagen finns också bl.a. bestämmelser om en arbetsmarknadspolitisk databas och om behandling av känsliga personuppgifter.

Arbetslöshetskassornas behandling av personuppgifter

Arbetslöshetskassornas behandling av personuppgifter regleras inte i någon fristående registerförfattning. Personuppgiftslagens bestämmelser är tillämpliga. Därutöver gäller de ändamål som arbetslöshetskassorna uppställer för behandling av personuppgifter i sin verksamhet.

Kronofogdemyndigheten skickar också en begäran om inkomst- Prop. 2016/17:58 redogörelse till gäldenären. Denna får då möjlighet att lämna uppgifter

om sin ekonomiska situation och om sina familjeförhållanden.

När alla uppgifter om gäldenärens och dennes familjs inkomster och utgifter har samlats in kan en beräkning av förbehållsbeloppet utföras. Beräkningen sker maskinellt i it-stödet Init. Beräkningen utmynnar i ett förbehållsbelopp och i förekommande fall ett för löneutmätning disponibelt belopp (utmätningsbelopp). Överstiger det disponibla beloppet 200 kronor per månad, fattar Kronofogdemyndigheten ett löne- utmätningsbeslut. I beslutet anges dels hur stort förbehållsbelopp som gäldenären får behålla av sin lön, dels hur stort belopp som arbetsgivaren ska dra av och betala in till Kronofogdemyndigheten. Beslutet skickas till gäldenären, sökanden och arbetsgivaren.

Arbetsgivaren

Kronofogdemyndigheten samlar i dag in inkomstuppgifter från arbets- givare avseende arbetstagare för vilka det kan bli aktuellt med löne- utmätning. När beslut om löneutmätning har fattats delges arbetsgivaren löneutmätningsbeslutet. När arbetsgivaren tagit del av beslutet ska han eller hon registrera uppgifterna i beslutet i löneutbetalningssystemet eller på annat sätt se till att beslutet beaktas. När det är tid för löneutbetalning ska arbetsgivaren innehålla utmätningsbeloppet. Beloppet ska sedan betalas in till Kronofogdemyndigheten på löneutbetalningsdagen.

Utmätningsbeslut ändras

Det är vanligt att löneutmätningsbeslut ändras. Ändringarna beror ofta på att gäldenärens inkomstförhållanden ändras eller att familjesituationen förändras. Beräkningen av förbehållsbeloppet måste då göras om. Kronofogdemyndigheten fastställer nya normalbelopp varje år. När en gäldenär som är föremål för löneutmätning får en ny skuld fattar Kronofogdemyndigheten ett s.k. tilläggsbeslut som innebär att även den nya skulden kommer att omfattas av löneutmätningsbeslutet.

Under 2014 meddelade Kronofogdemyndigheten 100 190 s.k. grund- beslut, dvs. beslut mot gäldenärer som inte har pågående utmätning. Antalet pågående löneutmätningsbeslut var 95 630 stycken. Under samma år var antalet ändringsbeslut, dvs. beslut om ändring av pågående utmätning, 93 582 stycken. Antalet tilläggsbeslut, dvs. en ny skuld läggs till en pågående utmätning, var cirka 330 000 stycken. Vidare fattades 98 271 beslut om upphävande av utmätning. Löneutmätningen föranleder en förhållandevis omfattande administration hos arbetsgivare och andra utbetalare. Administrationen är omfattande även för Kronofogde- myndigheten.

7.3.3Migrationsverket

Handläggning av ansökan om dagersättning

En asylsökande som saknar egna medel har i vissa fall rätt till ekonomiskt bistånd, s.k. dagersättning. Dagersättningen ska täcka

kostnader för mat, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och

119

Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar. Den ena delen är en frivillig, inkomstrelaterad försäkring. Ersättning från den försäkringen betalas ut till personer som är medlemmar i en arbetslöshetskassa. Den andra, grundförsäkringen, betalas ut till personer som inte är medlemmar i arbetslöshetskassan, som inte har varit medlemmar tillräckligt länge för att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning eller som har varit medlemmar i tillräcklig utsträckning men inte uppfyllt arbetsvillkoret inom medlemsperioden.

Arbetsgivarintyg

Till ansökan om arbetslöshetsersättning ska fogas ett intyg från arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden (arbetsgivarintyg) samt de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna pröva den sökandes rätt till ersättning, 47 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Arbetsgivarintyget utgör för anställda en grundläggande del av under- laget vid prövning av den arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning. Uppgifterna i ett arbetsgivarintyg används bl.a. för att räkna fram om den arbetssökande är berättigad till ersättning (arbetsvillkor), 12 § ALF, den sökandes genomsnittliga arbetstid (normalarbetstid), 23 a–b §§ ALF, och hur mycket den sökande har haft i inkomst per dag före arbetslöshetens inträde (s.k. dagsförtjänst), 25 a, 37 och 37 a §§ ALF. Uppgifterna används också bl.a. till kontroll av utbetald ersättning i de fall intyget avser arbete under pågående ersättning.

På arbetsgivarintyget ska arbetsgivaren månadsvis specificera arbetad tid. Arbetsgivaren ska också redovisa övertid, mertid och frånvaro. Som tid med förvärvsarbete avses även tid då den sökande har haft betald semester, varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt eller barns födelse.

Specificeringen av den arbetade tiden behövs för att kunna pröva om den arbetssökande har rätt till arbetslöshetsersättning och med vilket belopp ersättningen ska lämnas. Nuvarande ordning medför att arbetstiden och inkomsten måste specificeras månad för månad och delas upp i olika lönearter. Schablonberäkning används för att en person som arbetat heltid med en lägre arbetstid per vecka än 40 timmar ska kunna få en ”normalarbetstid” på 40 timmar per vecka.

För en sökande som uppfyller arbetsvillkoret ska arbetslöshetskassan räkna fram en s.k. normalarbetstid. Enligt 23 b § ALF utgör normal- arbetstiden den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes ramtid. Timmar som arbetats utöver den avtalade arbetstiden räknas inte upp enligt schablon. Detta kräver särredovisning av de uppgifter som inte ingår i schablonberäkningen.

Arbetsgivaren ska även redovisa den grundlön som den anställde hade innan anställningen upphörde samt vilket år lönen avser. I det fall timlönen för mer- och övertidsarbete inte har varierat ska denna anges på huvudblanketten. Om den sökande har haft jourtid eller beredskapstid eller om timlönen för mer- och övertidsarbete har varierat ska tid samt lön specificeras för varje månad på blanketten ”Komplettering till arbetsgivarintyg”. Likaså specificeras tid för vilken sjuklön har utgått och sjuklön på denna blankett. I de fall skattepliktiga ersättningar utöver

Prop. 2016/17:58

121

Prop. 2016/17:58	Det bör inledningsvis framhållas att förslagen om utlämnande avser
	sådana uppgifter som utbetalare av ersättning har lämnat till Skatteverket
	i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer,
	ändringar och tillägg till dessa uppgifter som görs av den deklarations-
	skyldige samt Skatteverkets ändringar och kompletteringar vid
	uppenbara felaktigheter. Utlämnandet avser inte uppgifter som
	Skatteverket får tillgång till på annat sätt och som kan leda till att
	Skatteverket vid beskattningen frångår de uppgifter som har lämnats av
	utbetalaren.

7.4.2 Vissa allmänna överväganden om ett utökat utlämnande och den personliga integriteten

När det övervägs om bestämmelser om ett utökat informationsutbyte bör införas måste de samhällsintressen som talar för att införa sådana bestämmelser vägas mot de integritetsskäl som talar däremot. I detta avsnitt görs sådana överväganden ur ett övergripande och myndighets- gemensamt perspektiv.

Automatiserad behandling av stora mängder personuppgifter kan medföra risker från integritetssynpunkt. Myndigheters behandling av stora informationsmängder som är samlade så att uppgifter är enkelt sökbara på elektronisk väg innebär en risk för att enskilda personer ska utsättas för oacceptabla intrång i den personliga sfären. Ett omfattande elektroniskt utlämnande av personuppgifter innebär vidare att uppgifter får en större spridning. Det ger också mottagaren möjligheter att bearbeta information genom att t.ex. samköra den med sina egna register. Uppgifter som samlas tillsammans med andra uppgifter kan skapa en totalbild av en människas enskilda förhållanden och leda till att statens kännedom om personens privata förhållanden ökar, vilket kan innebära ett intrång i den enskildes personliga integritet.

Frågan om elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter har varit föremål för flera olika utredningar som har behandlat de avvägningar som behöver göras vid ett utökat elektroniskt uppgifts- lämnande. I dessa sammanhang har bl.a. framhållits att skyddet för den personliga integriteten måste vägas mot de viktiga allmänintressen som kan motivera ett utökat informationsutbyte, såsom att informations- utbytet kan leda till en ökad effektivitet hos myndigheter, ge den enskilde bättre service och behövas för att genom bättre kontrollmöjligheter undvika att välfärdssystemen undergrävs av bidragsbrott och felaktiga utbetalningar (jfr prop. 2007/08:160 s. 48).

I personuppgiftslagen och särskilda registerförfattningar för myndig- heter finns bestämmelser som reglerar hur personuppgifter får behandlas hos de myndigheter som tar emot uppgifterna. Dessa bestämmelser ger således ett skydd för den enskildes integritet vid ett utbyte av uppgifter. Uppgifter får t.ex. behandlas av de mottagande myndigheterna endast om det behövs för vissa särskilda ändamål. Som framgår av avsnitt 7.2.5 börjar dataskyddsförordningen tillämpas i maj 2018. Förordningen ställer bl.a. särskilda krav på säkerheten vid personuppgiftsbehandlingen. Även utformningen av sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen ger

124

ett skydd för den personliga integriteten hos mottagaren av uppgifter Prop. 2016/17:58 genom att obefogad spridning av uppgifterna motverkas.

När det gäller handläggningen av vissa ärenden, bl.a. sådana som rör förmåner för enskilda, är uppgifter om inkomster ofta av central betydelse vid handläggningen. Uppgifter om inkomst kan ha direkt koppling till de materiella bestämmelserna i regelverket för den aktuella förmånen. Uppgifter av samma slag som de uppgifter som kan komma i fråga att lämna ut finns i dessa fall redan i stor utsträckning hos mottagaren. Den ökade kartläggningen av enskildas personliga förhållanden som utlämnandet medför är då begränsad, vilket enligt regeringens mening talar för att integritetsintrånget blir mindre. Uppgifterna per betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivar- deklaration kan ibland behövas för att kontrollera motsvarande uppgifter som har lämnats av enskilda till den mottagande myndigheten.

Flera myndigheter deltar i dag i elektroniska informationsutbyten med Skatteverket. Det har i dessa fall ansetts vara förenligt med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten att tillåta dessa utbyten. Enligt sekretessbrytande bestämmelser i förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska t.ex. Skatteverket lämna ut vissa uppgifter från beskattningsdatabasen till Försäkringskassan i den utsträckning det behövs bl.a. för beräkning och kontroll av sjukpenninggrundande inkomst eller bostadsbidrag.

Uppgifter om inkomster för en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration är inte utan integritetskänslighet, men är inte heller av det särskilt känsliga slaget. Att ett utlämnande endast avser uppgifter i arbetsgivardeklarationer innebär i sig en begränsning. Bestämmelserna bör dessutom utformas så att det framgår att inte alla uppgifter per betalningsmottagare som arbetsgivare och andra utbetalare redovisat i arbetsgivardeklarationerna kommer att lämnas vidare. Endast sådana typer av uppgifter som behövs för avsedda ändamål ska lämnas ut. Skatteverket och uppgiftsmottagarna måste identifiera de nödvändiga uppgifterna och begränsa de tekniska systemen för utlämnande därefter.

7.4.3Sekretessbrytande bestämmelser

Regeringens bedömning: Sekretessbrytande bestämmelser om upp- giftsskyldighet för Skatteverket bör införas.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be- dömning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig särskilt över be- dömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Uppgifter per betalningsmottag- are i arbetsgivardeklarationer kommer att omfattas av absolut sekretess enligt 27 kap. 1 § OSL hos Skatteverket (se avsnitt 7.2.2). Som närmare behandlas i avsnitt 7.2.1 gäller sekretess även mellan myndigheter. Ett utlämnande av uppgifterna till andra myndigheter kräver därför att sekretessen bryts. Det finns vissa sekretessbrytande bestämmelser i 10 kap. OSL. Enligt den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL får en

sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att

125

Prop. 2016/17:58	intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som
	sekretessen ska skydda. Regeringen har gjort bedömningen att det ofta
	inte är lämpligt att omfattande utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
	sker enbart med stöd av den sekretessbrytande generalklausulen (se t.ex.
	prop. 2015/16:65 s. 94). Av 10 kap. 28 § OSL följer vidare att sekretess
	inte hindrar att uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgifts-
	skyldighet följer av lag eller förordning. Behövliga sekretessbrytande
	bestämmelser bör därför utformas som bestämmelser om uppgifts-
	skyldighet för Skatteverket. En sådan uppgiftsskyldighet bör omfatta
	uppgifter i arbetsgivardeklarationer som behövs för vissa specifikt
	angivna ändamål hos mottagarna. För direktåtkomst bör särskilda
	sekretessbrytande bestämmelser gälla (se avsnitt 7.2.5 och 7.4.4)
	Några särskilda bestämmelser som begränsar möjligheten att lämna ut
	uppgifter från beskattningsdatabasen till andra myndigheter i annan
	elektronisk form än genom direktåtkomst finns inte i lagen om
	behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Vid
	införandet av lagen bedömdes att det inte fanns några bärande skäl för att
	i informationsutbytet mellan myndigheter skilja på utlämnande som görs
	på papper och utlämnande som sker elektroniskt. Skälet för detta var bl.a.
	att myndigheterna vanligtvis omfattas av särskilda registerförfattningar
	som reglerar vilka automatiserade register eller personuppgiftssamlingar
	som får föras av myndigheten eller annars på vilket sätt personuppgifter
	får behandlas. Det bedömdes att det inte torde finnas någon risk för att
	mottagande myndigheter skulle behandla personuppgifter som hämtats in
	på medium för automatiserad behandling på ett sätt som inte är avsett
	(prop. 2000/01:33 s. 111 f.) Om en sekretessbrytande bestämmelse om
	skyldighet för Skatteverket att lämna uppgifter till en annan myndighet
	införs, kommer således uppgifterna att få lämnas ut genom ett annat
	elektroniskt förfarande än direktåtkomst. Detta gäller oavsett om den
	sekretessbrytande bestämmelsen placeras i en författning som rör
	behandling av personuppgifter eller i någon annan författning.

7.4.4 Direktåtkomst

Regeringens bedömning: Det finns skäl att införa bestämmelser som tillåter att utlämnande av uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration får ske genom direktåtkomst till beskattningsdatabasen för vissa myndig- heter som bedöms få ta del av uppgifterna. Direktåtkomst bör endast få medges om uppgifterna behövs i vissa angivna ärenden hos de mottagande myndigheterna.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Datainspektionen anser att det saknas en förklaring till hur utlämnandena ska gå till och att det inte redogörs för vilka konkreta risker som finns med att ge en möjlighet till direktåtkomst. Datainspektionen anser också att det behövs vissa ytterligare bestämmelser som syftar till att garantera bl.a. att

direktåtkomst inte medges innan behörighets- och säkerhetsfrågorna är

126

lösta samt att det är en brist i promemorian att respektive myndighets roll Prop. 2016/17:58 vad gäller personuppgiftsansvaret inte har klarlagts.

Skälen för regeringens bedömning

Elektroniskt utlämnande av uppgifter kan ske antingen genom direktåtkomst eller på annat sätt. Vare sig i personuppgiftslagen, dataskyddsdirektivet eller dataskyddsförordningen finns några särskilda bestämmelser om begränsningar vad gäller sättet eller metoden för att lämna ut uppgifter. Som framgår av tidigare avsnitt regleras det dock uttömmande i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet i vilken utsträckning andra myndigheter eller enskilda får ges direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen.

Behovet av bestämmelser om direktåtkomst

Ett system där beslutsfattande myndigheter kan hämta in behövliga uppgifter på ett enkelt och snabbt sätt innebär effektivitetsvinster för både den mottagande och den utlämnande myndigheten. Ärende- hanteringen kan effektiviseras och handläggningstiderna kortas. En sådan effektivisering innebär vidare en möjlighet att stärka kontrollen av utbetalningen av allmänna medel och därmed följa statsmakternas krav på kontroll. Även servicen mot enskilda kan i många fall förbättras. Det finns mot den bakgrunden skäl för ett system där den mottagande myndigheten inte i ett enskilt fall behöver begära ut en uppgift som behövs, utan på egen hand kan söka den information som krävs i den utlämnande myndighetens personuppgiftssamling. Det är viktigt att de uppgifter som den mottagande myndigheten får del av är de mest aktuella uppgifter som finns tillgängliga i den utlämnande myndighetens databas. Om de uppgifter som en beslutande myndighet får tillgång till inte är aktuella kan det leda till onödiga ärenden om återkrav.

Som framgår av avsnitt 7.2.5 finns ingen legaldefinition av begreppet direktåtkomst. Den grundläggande innebörden anses dock vara att någon har direkt tillgång till information hos någon annan och på egen hand kan söka i den, dock utan att själv kunna påverka innehållet. Direktåtkomsten kan ge användaren möjlighet att även hämta hem information till sitt eget system och bearbeta den där (se t.ex. prop. 2007/08:160 s. 57 f.). I begreppet direktåtkomst ligger att den utlämnande myndigheten i det enskilda fallet inte har någon kontroll över vilka uppgifter mottagaren vid ett visst söktillfälle tar del av.

Det avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som redogjorts för i avsnitt 7.2.5 (HFD 2015 ref. 61) kan tolkas så att den tekniska utform- ningen av en myndighets system för utlämnande av uppgifter kan bli avgörande för om utlämnandet ska anses som direktåtkomst eller som utlämnande på medium för automatiserad behandling. I det aktuella fallet förutsatte ett utlämnande att Försäkringskassan, genom ett automatiserat förfarande, reagerade på en begäran om att de efterfrågade uppgifterna skulle lämnas ut. Försäkringskassan fick därigenom anses förfoga över frågan om och i så fall vilka uppgifter som skulle lämnas ut. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att socialnämnderna inte kunde anses ha någon sådan teknisk tillgång till upptagningar som avses i 2 kap. 3 §

127

Prop. 2016/17:58

128

andra stycket tryckfrihetsförordningen. Detta innebar att förfarandet inte var att betrakta som direktåtkomst.

Regeringen anser att den lagstiftning som införs bör vara teknikneutral och flexibel. Den bör utformas på ett sådant sätt att den inte behöver förändras i takt med den tekniska utvecklingen och myndigheternas behov av att behandla personuppgifter. I lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet görs åtskillnad mellan utlämnande genom direkåtkomst och annat elektroniskt utlämnande. Det finns särskilda bestämmelser om att direktåtkomst är tillåtet i vissa fall. Mot bakgrund av det anförda bedömer regeringen att det även i detta fall finns behov av bestämmelser som tillåter att ett utlämnande av uppgifter som behövs i vissa ärenden hos mottagarna av uppgifterna ska få ske genom direktåtkomst.

Integritetsrisker och integritetsskydd vid direktåtkomst

Generellt kan sägas att möjligheten till direktåtkomst ökar riskerna för intrång i den personliga integriteten, eftersom det typiskt sett innebär att uppgifter blir tillgängliga för fler personer och att den utlämnande myndighetens möjligheter att kontrollera användningen av uppgifterna minskar.

Som framgår av avsnitt 7.2.5 förutsätter möjligheten till direktåtkomst normalt att den mottagande myndigheten rent tekniskt har tillgång till fler uppgifter än de uppgifter som handläggare hos den mottagande myndigheten har rätt att ta del av enligt bestämmelsen om direktåtkomst och enligt ändamålsbestämmelser för den mottagande myndigheten. Detta beror på att det i förväg inte går att veta vilka personer som kommer att bli aktuella i ärenden hos mottagaren. Alla uppgifter som görs tekniskt tillgängliga för den mottagande myndigheten vid direkt- åtkomsten anses utlämnade till denna. Sekretessbrytande regler måste därför i en sådan situation omfatta fler uppgifter än de som den mottagande myndigheten i konkreta fall har rätt att söka fram. Regeringen anser dock att bestämmelserna om direktåtkomst bör formuleras så att det framgår av dem att handläggare hos den mottagande myndigheten bara får ta del av uppgifter när de behövs i angivna ärenden. Den mottagande myndighetens behandling av personuppgifter omfattas också av integritetsskyddande bestämmelser i författningar om behandling av personuppgifter som är tillämpliga i den verksamheten och som bl.a. anger för vilka ändamål uppgifter får behandlas. Vidare innebär databassekretessen i 27 kap. 1 § OSL att uppgifter i beskattnings- databasen kommer att omfattas av absolut sekretess hos de mottagande myndigheterna så länge uppgifterna inte används i den mottagande myndighetens verksamhet. Härigenom motverkas en spridning av sådana uppgifter som den mottagande myndigheten inte behöver för handläggning av de ärenden som direktåtkomsten får omfatta, men som har gjorts tekniskt tillgängliga för myndigheten.

De sekretessbrytande bestämmelserna vid direktåtkomsten bör formuleras så att den mottagande myndigheten ges rätt att ta del av vissa uppgifter i arbetsgivardeklarationer vid direktåtkomst till beskattnings- databasen. Den sortens uppgifter som till sitt slag inte alls är behövliga vid ärendehandläggningen omfattas inte av vare sig de sekretessbrytande

bestämmelserna eller bestämmelserna om direktåtkomst. De tekniska systemen måste utformas så att endast den typ av uppgifter som behövs i den aktuella ärendehandläggningen görs tekniskt tillgängliga för den mottagande myndigheten.

Om kretsen av personer som har tillgång till uppgifterna kan begränsas är riskerna för integritetsintrång generellt sett mindre. Allmänt gäller att den mottagande myndigheten måste begränsa åtkomsten så mycket som möjligt med hänsyn till den aktuella verksamheten och känsligheten hos personuppgifterna. I många av de författningar som reglerar behandling av personuppgifter hos myndigheter anges särskilt att tillgången till personuppgifter ska begränsas till det som varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Om integritetskänsliga uppgifter får överföras till en myndighet, bör i normalfallet inte alla anställda hos den mottagande myndigheten kunna ta del av de överförda uppgifterna. Den mottagande myndigheten måste begränsa behörigheten att ta del av uppgifterna till de personer som handlägger de ärenden där uppgifterna behövs. Åtkomsten till uppgifter kan t.ex. begränsas till olika behörig- hetsnivåer på så sätt att enbart vissa personer vid en mottagande myndighet har tillgång till uppgifterna. Direktåtkomsten förutsätter också att uppgifter kan överföras på ett tekniskt säkert sätt. Detta handlar t.ex. om att de system som används för direktåtkomst ska ha skydd mot obehöriga intrång och andra yttre säkerhetsrisker. I 31 § PUL ställs krav på den personuppgiftsansvarige avseende tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Som Datainspektionen framhåller kommer dataskyddsförordningen att träda i kraft under 2018. I den förordningen finns bl.a. bestämmelser om krav på säkerhet och lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgiftsbehandling sker i enlighet med förordningen. Det åligger myndigheterna att organisera sin verksamhet och sina system på ett sådant sätt att gällande krav på teknisk och administrativ säkerhet upprätthålls.

Datainspektionen menar att det är en brist i promemorian att respektive myndighets roll vad gäller personuppgiftsansvaret inte har klarlagts och anser även att det behövs ytterligare bestämmelser som syftar till att garantera att direktåtkomst inte medges innan behörighets- och säkerhetsfrågorna är lösta. Enligt 1 kap. 6 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet är Skatteverket personuppgiftsansvarigt för den behandling som verket ska utföra. Den myndighet som lämnar ut uppgifter genom direktåtkomst har ett principiellt ansvar att förvissa sig om att den myndighet som beviljas direktåtkomst vidtar de åtgärder som bedöms vara nödvändiga från integritetssynpunkt. I lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet anges beträffande direktåtkomst för social- nämnder att en socialnämnd får ha direktåtkomst först sedan Skatteverket har försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden. När det gäller övriga myndigheters direktåtkomst till beskattningsdatabasen finns inte liknande bestämmelser. Mot den bakgrunden, och då grundläggande bestämmelser om den personuppgiftsansvariges ansvar gäller, anser inte regeringen att det i detta sammanhang finns skäl att införa några särskilda bestämmelser om Skatteverkets ansvar vid direktåtkomsten.

Prop. 2016/17:58

129

vilka ändamål direktåtkomst får medges bör därför tas in i lag. Annat Prop. 2016/17:58 elektroniskt utlämnande från beskattningsverksamheten till myndighet

kräver inte stöd i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. I lagen anges dock vissa, icke uttömmande, sekundära ändamål som tar sikte på sådant regelmässigt utlämnande till andra myndigheter som kan förutses. I 1 kap. 5 § anges t.ex. att uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som behövs i författningsreglerad verksamhet hos någon annan än Skatteverket för att utgöra underlag för beräkning, beslut och kontroll i fråga om förmån, bidrag och andra stöd. I förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns samlat flera sekretess- brytande bestämmelser som rör utlämnande av uppgifter ur beskattnings- databasen såväl genom direktåtkomst som genom andra rutinmässiga överföringar av uppgifter till myndigheter på medium för automatiserad behandling. Regeringen anser att de bestämmelser om direktåtkomst och sekretessgenombrott som nu är aktuella kan följa det författningstekniska upplägg som hittills använts i fråga om vissa elektroniska utbyten av uppgifter ur beskattningsdatabasen, dvs. bestämmelserna om direkt- åtkomst ges i lag och de sekretessbrytande bestämmelserna i förordning.

Datainspektionen anför bl.a. att det måste bedömas vilken behandling som är tillåten med direkt tillämpning av dataskyddsförordningen, i vilket fall det enligt dataskyddsförordningen finns krav på nationell reglering för att viss behandling ska vara tillåten och i vilka fall kompletterande nationell reglering får finnas. Som framgår av avsnitt 7.2.5 pågår inom Regeringskansliet ett arbete för att se över och anpassa bl.a. lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet med anledning av dataskyddsförordningens ikraft- trädande. Arbetet kommer att omfatta även de nu föreslagna bestäm- melserna.

7.4.6Försäkringskassan som mottagare av uppgifter

Regeringens förslag: Försäkringskassan ska få medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. socialförsäkringsbalken eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. socialförsäkringsbalken. Direktåtkomsten ska endast få omfatta uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteför- farandelagen (2011:1244), identifikationsuppgifter för den uppgifts- skyldige och betalningsmottagaren, samt uppgift om den redovisnings- period som deklarationen avser.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Av lagtexten i promemorians förslag framgår inte lika tydligt vilken typ av uppgifter direktåtkomsten får omfatta.

Remissinstanserna: Försäkringskassan är som mottagare av upp- gifterna mycket positiv till ett införande av uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Försäkringskassan framhåller dock att Försäk- ringskassan i många fall, såsom bestämmelserna om sjukpenning-

131

föräldrapenning. När inkomstförhållandena inte är kända av Försäkrings- kassan ska beräkningen av SGI grundas på de inkomstuppgifter som den försäkrade lämnar till Försäkringskassan eller Försäkringskassan inhämtar från den försäkrades arbetsgivare eller som framgår av uppgift om beskattad inkomst. När en enskild begär dagersättning är inkomstuppgiften förtryckt på ansökningsblanketten om SGI fastställts tidigare. Om SGI inte har fastställts tidigare måste den som begär dagersättning själv fylla i uppgift om inkomst på ansökan. Om den enskilde lämnar en ny inkomstuppgift som skiljer sig från tidigare fastställd SGI utreder Försäkringskassan i vissa fall skillnaderna. I första hand bedöms om en höjning av tidigare fastställd SGI är rimlig. I andra hand kontrolleras uppgifterna med den försäkrade och dennes arbets- givare. I vissa fall begär Försäkringskassan in kontrolluppgift från Skatteverket. Det sker dock sällan bl.a. i och med den tidseftersläpning i uppgifterna som finns i dag. Om SGI inte har fastställts tidigare hämtar Försäkringskassan i första hand in uppgiften från den som begär viss ersättning. Försäkringskassan kan också göra en förfrågan hos arbetsgivaren om vilken inkomst den enskilde har innan beslut om SGI fattas.

Inkomstuppgifter behövs också vid handläggning av ansökan om bostadsbidrag. Bostadsbidrag kan sökas av hushåll med barn som bor hemma. Bidragets storlek beror på bostadskostnaden, bostadsytan, hushållets inkomst och antalet barn. Bostadsbidrag kan också sökas av personer som är mellan 19 och 28 år och inte har barn. Bostadsbidraget betalas ut som ett preliminärt bidrag och baseras på den inkomst den sökande själv har uppskattat. Den inkomsten jämförs sedan i efterhand med den fastställda beskattade inkomsten för det år då bostadsbidraget betalades ut.

De materiella bestämmelser som gäller nu aktuella socialförsäkrings- förmåner är således utformade så att Försäkringskassan måste få ytterligare information från sökanden, dennes arbetsgivare eller andra myndigheter för att kunna fatta beslut i ett ärende. Uppgifter per betalningsmottagare som lämnas varje månad i en arbetsgivardeklaration kommer att kunna användas för kontroll av inkomstuppgifter som finns hos Försäkringskassan. Det är av stort värde att få individbaserad infor- mation om intäkter som har lämnats månaden efter den månad inkomsten betalats ut jämfört med att få del av en summerad information som är ett år gammal. Genom att Försäkringskassan får tillgång till uppgifterna redan i samband med beräkning och beslut undviks också vissa ärenden om återkrav av felaktigt utbetald ersättning. Kontrollen av gjorda utbetalningar kan dessutom förbättras. De felaktiga utbetalningarna som beror på felaktiga inkomstuppgifter bör bli enklare att upptäcka. De uppgifter som Försäkringskassan har behov av är uppgift om värdet av ersättning eller förmån som har getts ut samt identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den som uppgiften lämnats för. Som anges ovan kommer Försäkringskassan att få ta del av uppgifter per betalnings- mottagare som har lämnats i arbetsgivardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer redan med stöd av befintliga sekretessbrytande bestämmelser.

Prop. 2016/17:58

133

Prop. 2016/17:58

134

Direktåtkomst

Regeringen har i avsnitt 7.4.4 gjort bedömningen att det finns skäl att införa bestämmelser som tillåter att ett elektroniskt utlämnande av uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration ska få ske genom direktåtkomst till beskattnings- databasen för vissa myndigheter som får ta del av uppgifterna. Syftet med att ge Försäkringskassan tillgång till uppgifter som har lämnats i en arbetsgivardeklaration är att förbättra kvaliteten i handläggningen hos Försäkringskassan, öka effektiviteten, förbättra kontrollmöjligheterna och att den enskilde ska få bättre service vid bestämmande av SGI och beräkning av bostadsbidrag. Regeringen anser att Försäkringskassan har ett sådant behov av uppgifterna som kan motivera att det införs bestämmelser om att Försäkringskassan får medges direktåtkomst. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Försäkringskassan ska kunna medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen när de behövs i ett ärende om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst eller beräkning av bostadsbidrag. De uppgifter som ska få omfattas av direktåtkomst är uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer, identifikations- uppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren samt upp- gift om den redovisningsperiod deklarationen avser.

Vilka uppgifter som ska redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer framgår av bestämmelserna i 26 kap. 19 a–19 e §§ SFL (se avsnitt 6.3 och 6.4). Det rör sig bl.a. om uppgifter om olika ersättningar som har betalats ut. Av 26 kap. 4 § andra stycket SFL framgår att en förenklad arbetsgivardeklaration alltid ska lämnas för varje betalningsmottagare.

I promemorian föreslås att det ska anges i lagtexten att direktåtkomsten får avse sådana ändringar och kompletteringar av uppenbart felaktiga eller uteblivna identifikationsuppgifter som Skatteverket har gjort. I avsnitt 6.13 gör regeringen bedömningen att Skatteverket, utan särskilda bestämmelser, får ändra en felaktig identifikationsuppgift avseende en betalningsmottagare om det rör sig om en uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, samt i uppenbara fall komplettera deklarationen med en identifikationsuppgift avseende en betalnings- mottagare som saknas. De bestämmelser som regeringen föreslår kommer att omfatta sådana rättelser som Skatteverket har gjort. Någon särskild bestämmelse om att direktåtkomsten får omfatta Skatteverkets rättelser av felaktiga eller uteblivna identifikationsuppgifter behövs därför inte.

Bestämmelserna anger ramarna för direktåtkomsten. Åtkomsten måste begränsas till de närmare typer av uppgifter som behövs för det i bestämmelsen angivna ändamålen.

Som framgår av avsnitt 7.4.4 är en förutsättning för direktåtkomst bl.a. att behörigheten att ta del av uppgifterna begränsas och att uppgifterna

Prop. 2016/17:58

136

Behovet av uppgifter

En asylsökande som saknar egna medel har i vissa fall rätt till ekonomiskt bistånd, s.k. dagersättning, enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (se avsnitt 7.3.3). Den som vill få dagersättning ska göra en skriftlig ansökan om det. Ansökan ska innehålla en förklaring på heder och samvete att de uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden som lämnats i ansökan är riktiga. Nämnda uppgifter som lämnas av sökanden utgör Migrationsverkets underlag för beslut om ekonomiskt bistånd. Migrationsverket har i handläggningen av ansökningar om dagersättning ett behov av att få veta om sökanden har några inkomster som gör att han eller hon inte har rätt till dagersättning. Genom tillgång till uppgifter på individnivå, dvs. per betalnings- mottagare, som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration kan Migrationsverket få aktuell information om sökanden har en inkomst och om vilken arbetsgivare sökanden är anställd hos. Uppgifter per betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration är till betydligt större nytta för Migrationsverket än de uppgifter om beskattad inkomst som Migrationsverket i dag kan få ta del av. Kontrollen av inkomstuppgifterna skulle bli mer tillförlitlig och förutsägbarheten och legitimiteten för systemet med ekonomiskt bistånd i form av dagersättning skulle öka. Handläggningen kommer även att kunna effektiviseras och sökanden kan snabbare få ett beslut. De uppgifter som Migrationsverket har behov av är värdet av ersättning eller förmån som har getts ut samt identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den som uppgiften lämnats för.

Uppgifter bör få lämnas ut

Vid en avvägning mellan de intressen som talar för ett informations- utbyte och det integritetsintrång som detta kan innebära anser regeringen att det finns skäl att tillgodose Migrationsverkets behov av uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbets- givardeklarationer. Sekretessbrytande bestämmelser bör införas på för- ordningsnivå.

Direktåtkomst

Regeringen har i avsnitt 7.4.4 gjort bedömningen att det finns skäl att införa bestämmelser som tillåter att ett elektroniskt utlämnande av uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration ska få ske genom direktåtkomst för vissa myndigheter som får ta del av uppgifterna. Syftet med att medge Migrationsverket tillgång till uppgifter som lämnats i en arbetsgivar- deklaration är bl.a. att förbättra kvaliteten i handläggningen hos verket och öka effektiviteten, förbättra kontrollmöjligheterna och ge bättre service till den enskilde vid handläggningen av ärenden om dag- ersättning. Regeringen anser att Migrationsverket har ett sådant behov av uppgifterna som kan motivera att det införs bestämmelser om att Migrationsverket får medges direktåtkomst. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Migrationsverket ska kunna medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen när de behövs i ett ärende om bestämmande av dagersättning. De uppgifter som ska få omfattas av

direktåtkomsten är uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivar- Prop. 2016/17:58 deklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer, identifikations-

uppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren samt uppgift om den redovisningsperiod deklarationen avser.

Bestämmelserna om vilka uppgifter som ska få lämnas ut genom direktåtkomsten omfattar sådana uppgifter som den uppgiftsskyldige har lämnat till Skatteverket i deklarationerna. De omfattar även sådana ändringar eller tillägg av uppgifterna som den uppgiftsskyldige ska göra enligt 26 kap. 40 § SFL. Som framgår av avsnitt 7.4.6 omfattar bestämmelserna om direktåtkomst även sådana rättelser av felaktiga eller uteblivna identifikationsuppgifter som Skatteverket har gjort (se avsnitt 6.13).

Bestämmelserna anger ramarna för direktåtkomsten. Åtkomsten måste begränsas till de närmare typer av uppgifter som behövs för det i bestämmelsen angivna ändamålet.

Som framgår av avsnitt 7.4.4 är en förutsättning för direktåtkomst bl.a. att behörigheten att ta del av uppgifterna begränsas och att uppgifterna kan överföras på ett tekniskt säkert sätt. I avsnitt 7.4.11 görs bedömning om sekretesskyddet för uppgifterna hos Migrationsverket behöver stärkas.

Utformningen av sekretessbrytande bestämmelser

För att åstadkomma ett så starkt integritetsskydd som möjligt bör två former av sekretessbrytande bestämmelser införas beroende på formen för utlämnande av uppgifter. Eftersom direktåtkomsten förutsätter en vidare sekretessbrytande bestämmelse (se avsnitt 7.2.5 och 7.4.4) bör det gälla en särskild bestämmelse för sådant utlämnande. Den bestämmelsen bör ge Migrationsverket rätt att ta del av den aktuella typen av uppgifter vid direktåtkomsten. En annan sekretessbrytande bestämmelse bör införas för andra former av utlämnande. En sådan bestämmelse bör ta sikte på uppgifter som i enskilda fall behövs för handläggningen av ärenden om dagersättning. Bestämmelserna bör tas in i förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagförslag

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 2 kap. 8 b §, införs i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

7.4.8Arbetsförmedlingen som mottagare av uppgifter

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett

ärende om stöd till arbetsgivare för anställning av enskild person.

137

Prop. 2016/17:58	Direktåtkomsten ska endast få omfatta uppgifter per betalningsmottagare
	i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration
	som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), identifikations-
	uppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren, samt
	uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser. En upp-
	lysningsbestämmelse ska införas som anger att regeringen eller den
	myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare före-
	skrifter om begränsningar av direktåtkomsten.
	Promemorians förslag: Överensstämmer	delvis med regeringens
	förslag. I promemorian föreslås att direktåtkomst ska kunna medges även
	för uppgifter som behövs i ett ärende om etableringsersättning. I
	promemorian föreslås vidare att det ska anges i lagtext vilka typer av
	arbetsgivarstöd som omfattas av möjligheten att medge direktåtkomst.
	Av lagtexten i promemorians förslag framgår inte heller lika tydligt
	vilken typ av uppgifter direktåtkomsten får omfatta.
	Remissinstanserna: Arbetsförmedlingen tillstyrker rätten att ta del av
	uppgifter på individnivå som lämnas i en arbetsgivardeklaration om
	uppgifterna behövas för kontroll av de stöd som räknas upp.
	Arbetsförmedlingen avstyrker dock förslaget i de delar det berör
	etableringsersättning, eftersom regelverket	har förändrats. Genom

direktåtkomst till beskattningsdatabasen kommer Arbetsförmedlingen få ett mycket bra kontrollinstrument när det gäller att säkerställa att rätt utbetalning av olika arbetsgivarstöd sker. För nystartsjobb motsvarar uppgifterna i beskattningsdatabasen de uppgifter som Arbetsför- medlingen behöver för att säkerställa utbetalningen. För övriga arbets- givarstöd ger uppgifterna ett bra kontrollunderlag på att lön utbetalats.

Skälen för regeringens förslag

Nuvarande informationsutbyte

Arbetsförmedlingen har i dag inte något elektroniskt informationsutbyte med Skatteverket vid handläggningen av ansökan om etablerings- ersättning för nyanlända invandrare eller i ett ärende om arbetsgivarstöd.

Etableringsersättning

I promemorian föreslås att arbetsförmedlingen ska få medges direkt- åtkomst till uppgifter som behövs i ett ärende om etableringsersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Tidigare gällde enligt 5 § förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare att etableringsersättningen skulle minskas om den nyanlände hade inkomster av förvärvsarbete som översteg 8 000 kronor per månad och som inte omfattades av en etableringsplan. Enligt dagens bestämmelser påverkas inte etableringsersättningens storlek av om den nyanlände erhåller lön för arbete som inte ingår i en etableringsplan. Det finns därför inte skäl att införa bestämmelser om direktåtkomst i ärenden om etableringsersättning.

138

Behovet av uppgifter i ärenden om arbetsgivarstöd	Prop. 2016/17:58
I avsnitt 7.3.5 har redogjorts för Arbetsförmedlingens hantering av
arbetsgivarstöd. De flesta arbetsgivarstöd beslutas med ett fast belopp per
dag eller månad. Arbetsgivaren rekvirerar stödet från Arbets-
förmedlingen månadsvis i efterskott. Arbetsförmedlingen har vid
handläggningen av rekvisitioner av arbetsgivarstöd ett behov av att få
veta om stödmottagarens uppgivna löneuppgifter överensstämmer med
det verkligt utbetalade beloppet. Tillgång till uppgifter på individnivå,
dvs. per betalningsmottagare, i en arbetsgivardeklaration eller en för-
enklad arbetsgivardeklaration ger en möjlighet att jämföra de lönebelopp
arbetsgivaren uppger i rekvisitionen med de belopp som redovisats till
Skatteverket. En sådan jämförelse kan leda till att Arbetsförmedlingen
upptäcker fall där det finns misstanke om att arbetsgivare rekvirerar stöd
utan att den anställde erhåller någon lön eller erhåller en reducerad lön i
förhållande till Arbetsförmedlingens beslut. En utredning kan då inledas.
Uppgifterna från Skatteverket kan således användas för att förhindra fusk
kring arbetsgivarstöd och felaktiga utbetalningar. Kontroll av uppgifter
som lämnas vid rekvirering görs i dag genom att lönespecifikationer
begärs in från arbetsgivaren. Genom tillgång till uppgifter per
betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration kan
kontrollen stärkas och underlättas, samtidigt som arbetsgivare slipper
viss administration.
Uppgifter bör få lämnas ut
Vid en avvägning mellan de intressen som talar för ett informations-
utbyte och det integritetsintrång som detta kan innebära anser regeringen
att det finns skäl att tillgodose Arbetsförmedlingens behov av uppgifter
per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer. Sekretessbrytande
bestämmelser bör införas på förordningsnivå.
Direktåtkomst
Regeringen har i avsnitt 7.4.4 gjort bedömningen att det finns skäl att
införa bestämmelser som tillåter att ett elektroniskt utlämnande av
uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration eller en
förenklad arbetsgivardeklaration ska få ske genom direktåtkomst för
vissa myndigheter som får ta del av uppgifterna. Genom att Arbets-
förmedlingen ges tillgång till uppgifter som har lämnats i en arbetsgivar-
deklaration kan handläggningen av ärenden om arbetsgivarstöd
effektiviseras och kontrollerna förbättras. Regeringen anser att Arbets-
förmedlingen har ett sådant behov av uppgifterna som kan motivera att
det införs bestämmelser om att Arbetsförmedlingen får medges direkt-
åtkomst. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Arbetsförmedlingen
ska kunna medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattnings-
databasen när de behövs i ett ärende om arbetsgivarstöd. De uppgifter
som ska få omfattas av direktåtkomst är uppgifter per betalnings-
mottagare i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivar-
deklarationer, identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betal-
ningsmottagaren samt uppgift om den redovisningsperiod deklarationen
avser.
	139

7.4.9Arbetslöshetskassorna som mottagare av uppgifter

Regeringens bedömning: Det bör i förordning införas bestämmelser om att Skatteverket ska lämna ut vissa uppgifter i beskattningsdatabasen till arbetslöshetskassorna, i den utsträckning uppgifterna behövs för pröv- ning av ett ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. De uppgifter som bör få lämnas ut till arbets- löshetskassorna är uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren, samt uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser. Någon möjlighet att medge direktåtkomst bör inte införas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Promemorian har remitterats till Arbetslöshets- kassornas samorganisation (SO). Ett stort antal arbetslöshetskassor har lämnat synpunkter som framgår av en bilaga till SO:s remissyttrande.

Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA), Byggnadsar- betarnas arbetslöshetskassa, Elektrikernas arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassan för service och kommunikation (SEKOs a-kassa) och Fastighets arbetslöshetskassa tillstyrker förslagen. Arbetslös- hetskassornas samorganisation (SO) ställer sig i allt väsentlig positiv till förslagen, eftersom förslagen enligt SO ger möjlighet till framtida förenklingar i såväl arbetslöshetsförsäkringens regelverk som för arbetslöshetskassornas hantering av ersättningsärenden. Även bl.a.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) samt Arbetslös- hetskassan Vision, GS arbetslöshetskassa, Handelsanställdas arbets- löshetskassa och Småföretagarnas arbetslöshetskassa (SMÅA) är positiva till förslagen. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa (Kommunals a-kassa) instämmer i slutsatsen att elektronisk tillgång till uppgifterna kommer att leda till att handläggningen av arbetslös- hetsersättningen effektiviseras och kontroller av lämnade uppgifter förbättras. Unionens arbetslöshetskassa anser att förslaget är ett första steg i rätt riktning mot en hantering som på sikt kan leda till en enklare handläggning och effektivare kontroll av arbetslöshetsersättning.

Bl.a. SO, Arbetslöshetskassan Alfa (Alfa-kassan), Arbetslöshetskassan Vision, Handelsanställdas arbetslöshetskassa, Hotell- och restaurang- anställdas arbetslöshetskassa (HRAK), STs arbetslöshetskassa och Unionens arbetslöshetskassa framhåller att uppgifter fortfarande kommer att behöva inhämtas från arbetsgivare, eftersom t.ex. arbetad tid och vilken period ersättningen avser inte framgår av Skatteverkets uppgifter. HRAK anser att uppgifterna inte heller är lämpade för en efterhandskontroll och anser att det finns en risk för att utredningar kommer att inledas i onödan. ST:s arbetslöshetskassa anser att det, som förslagen om månatliga uppgifter är utformade, finns stora tillämpnings- problem för a-kassorna som gör att kassan ifrågasätter vilket värde förslaget skulle ha för a-kassorna. AEA kan inte se att förslaget i nuläget skulle leda till några administrativa lättnader vid prövning av rätten till

Prop. 2016/17:58

141

Prop. 2016/17:58

142

arbetslöshetsersättning och anser att tillgång till uppgifterna främst skulle vara betydelsefullt i kontrollhänseende eftersom det skulle öka möjligheterna att upptäcka felaktiga utbetalningar på ett tidigare stadium.

SO, Alfa-kassan, IAF, SMÅA och ST:s arbetslöshetskassa anser att arbetslöshetskassorna bör få tillgång till uppgifterna genom direktåt- komst. SO anför att arbetslöshetskassorna i allt väsentligt har samma behov av att få aktuella uppgifter som exempelvis Försäkringskassan och att det därför inte finns anledning att göra skilda bedömningar gällande själva åtkomsten. IAF framför liknande synpunkter och anser att de vinster som förslagen innebär vid tillämpning av arbetslöshets- försäkringen inte kommer att kunna uppnås i tillräcklig utsträckning genom en hantering som bygger på utlämnande av uppgifterna på medium för automatiserad behandling. AEA anser att direktåtkomst skulle öka möjligheten att automatisera delar av ärendehandläggningen.

Skälen för regeringens bedömning

Nuvarande informationsutbyte

Det elektroniska informationsutbyte som i dag förekommer mellan arbetslöshetskassorna och Skatteverket avser endast offentliga uppgifter som hämtas in av arbetslöshetskassorna för att kunna göra skatteavdrag på arbetslöshetsersättning.

Behovet av uppgifter

Som nämns i avsnitt 7.3.4 ska det till ansökan om arbetslöshetsersättning fogas ett intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden (arbetsgivarintyg) samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes rätt till ersättning. En uppgift som ska lämnas är sökandens lön per månad. Uppgifterna i ett arbetsgivarintyg används för att räkna fram ett genomsnitt av hur många timmar den sökande har arbetat och hur mycket den sökande har haft i inkomst före arbetslöshetens inträde. I arbetslöshetsförsäkringen görs skillnad mellan olika former av inkomst. Vissa inkomster får räknas med och andra får inte räknas med i inkomstunderlaget för arbetslöshetsförsäkring.

Genom att få tillgång till uppgifter på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, som lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration kan arbetslöshetskassorna få aktuell information om sökandens inkomster. Några arbetslöshetskassor framhåller att uppgifter fortfarande kommer att behöva inhämtas från arbetsgivare, eftersom t.ex. arbetad tid och vilken period ersättningen avser inte framgår av Skatteverkets uppgifter. Uppgifterna kommer dock att göra det möjligt att kontrollera att de inkomster som arbetslös- hetsersättningen baseras på stämmer överens med de inkomster som rapporterats till Skatteverket. Tillgång till uppgifterna ger också möjlighet att kontrollera om inkomst av arbete redovisats för Skatteverket under en period då den anställde erhållit ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Tillgång till uppgifterna ökar därför möjlig- heterna att upptäcka felaktiga utbetalningar och fusk. De uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen som arbetslöshets- kassorna har behov av är uppgifter om värdet av den ersättning eller

förmån som har getts ut samt identifikationsuppgifter för den Prop. 2016/17:58 uppgiftsskyldige och den som uppgiften lämnats för.

Uppgifter bör få lämnas ut

Vid en sammantagen bedömning anser regeringen att vad som framkommit om nyttan av att uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer lämnas ut till arbetslöshetskassorna är så stor att den överväger det eventuella integritetsintrång som utlämnandet kan innebära. Sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ett utlämnande bör införas i förordning.

Utlämnande i elektronisk form

För att vinsterna ska kunna uppnås i tillräcklig utsträckning krävs att uppgifterna kan lämnas ut på elektronisk väg. Arbetslöshetskassorna är inte myndigheter utan föreningar. Av 2 kap. 4 § jämförd med 1 kap. 1 § OSL och lagens bilaga framgår dock att arbetslöshetskassornas prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning omfattas av offentlighetsprincipen och att de beträffande den verksamheten ska betraktas som myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen.

I promemorian har inte föreslagits någon möjlighet att ge arbetslöshetskassorna direktåtkomst till uppgifter. Något sådant förslag lämnades inte heller av månadsuppgiftsutredningen, vars betänkande (SOU 2011:40) till stor del ligger till grund för promemorians förslag och överväganden. I promemorian hänvisas till att utredningen anförde att arbetslöshetskassorna inte är myndigheter, vilket ur sekretess- och integritetssynpunkt gör att det är mycket tveksamt om de ska få tillgång till uppgifterna genom direktåtkomst. Regeringen anser inte att det har framkommit ett sådant behov av direktåtkomst som motiverar att en möjlighet till sådan åtkomst bör föreslås i detta sammanhang.

Enligt 2 kap. 6 § lagen om behandling av personuppgifter i Skatte- verkets beskattningsverksamhet får uppgifter i beskattningsdatabasen lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling endast om regeringen har meddelat föreskrifter om det. I promemorian föreslås att det införs en uttrycklig bestämmelse i förordning om att uppgifterna får lämnas ut till arbetslöshetskassor på medium för automatiserad behandling. Regeringen instämmer i att en sådan bestämmelse bör införas.

7.4.10Åklagarmyndigheten som mottagare av uppgifter

Regeringens bedömning: Det bör i detta sammanhang inte föreslås någon möjlighet till direktåtkomst för Åklagarmyndigheten för bestämmande av dagsböter.

Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens
bedömning. I promemorian föreslås att Åklagarmyndigheten ska få ha
direktåtkomst till uppgifter som har lämnats i en arbetsgivardeklaration
om uppgifter behövs för bestämmande av dagsböter.
Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten anför bl.a. att det i normala
fall är polisen som utreder den misstänktes inkomstförhållanden inför	143

Prop. 2016/17:58	beslutet om dagsböter. Uppgifterna har lämnats av den misstänkte vid
	förhör i samband med förundersökning. Endast i undantagsfall finns
	behov för åklagaren att själv kontrollera den misstänktes inkomst. Det är
	därför enligt Åklagarmyndighetens uppfattning angeläget att polisen ges
	samma möjlighet att ta del av uppgifterna. Åklagarmyndigheten fram-
	håller också att även Ekobrottsmyndigheten och domstolar beslutar om
	dagsböter. Åklagarmyndigheten anser att det bör övervägas om inte
	andra myndigheter i rättskedjan bör få ta del av inkomstuppgifter på
	samma sätt och om inte Åklagarmyndigheten bör få ta del av
	inkomstuppgifter även för andra ändamål än bestämmande av dagsbotens
	storlek. Åklagarmyndigheten framhåller behovet av att ta del av
	inkomstuppgifter i arbetet med att återföra brottsutbyte och i
	förundersökningar angående felaktiga utbetalningar från välfärds-
	systemen. Det är Åklagarmyndighetens uppfattning att dessa frågor bör
	behandlas i ett sammanhang och att frågan om överlämnande av
	inkomstuppgifter till Åklagarmyndigheten för bestämmande av dags-
	botens storlek därför inte bör behandlas separat. Ekobrottsmyndigheten
	anser att det är självklart att Ekobrottsmyndigheten bör omfattas av
	samma möjlighet till direktåtkomst för bestämmande av dagsböter som
	föreslås för Åklagarmyndigheten i promemorian. Ekobrottsmyndigheten
	anför också att det finns ett behov av direktåtkomst till beskattnings-
	databasen i brottsutredningar. Ekobrottsmyndigheten framhåller att
	myndigheten i dag har möjligheter att få ut uppgifter efter beslut om
	förundersökning, men anser att det skulle effektivisera arbetet och korta
	handläggningstiderna om uppgifter kunde lämnas ut genom
	direktåtkomst.
	Skälen för regeringens bedömning: Åklagarmyndigheten ska i vissa
	fall besluta om dagsböter i samband med strafföreläggande. Storleken på
	varje dagsbot fastställs med hänsyn till den dömda personens
	ekonomiska förhållanden. I de flesta fall får Åklagarmyndigheten under-
	laget för beräkning av dagsböter från polisen. I normala fall är det i
	praktiken således polisen som utreder misstänktas inkomstförhållanden
	inför beslutet om dagsböter. Åklagarmyndigheten anser att frågan om
	överlämnande av inkomstuppgifter till Åklagarmyndigheten för bestäm-
	mande av dagsbotens storlek inte bör behandlas separat.
	Regeringen bedömer av vad som framkommit att det är av mindre
	nytta för Åklagarmyndigheten att ges direktåtkomst till inkomstuppgifter
	i beskattningsdatabasen för bestämmande av dagsböter. Något sådant
	förslag till direktåtkomst som lämnas i promemorian bör därför inte
	föreslås i detta sammanhang. Det kan dock finnas anledning att vidare
	utreda om myndigheter inom rättsväsendet ska ges direktåtkomst till
	inkomstuppgifter samt om åtkomst ska medges för ytterligare ändamål än
	bestämmande av dagsbotens storlek. Regeringen kan vid behov komma
	att återkomma i frågan.

7.4.11	Sekretessfrågor

Regeringens bedömning: Den sekretess som gäller hos Skatteverket
för de	uppgifter som lämnas ut bör inte föras över till

144

Försäkringskassan, Migrationsverket,	Arbetsförmedlingen och	Prop. 2016/17:58
arbetslöshetskassorna.

Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens bedömning. I promemorian föreslås att sekretessen ska stärkas för de aktuella uppgifterna hos de mottagande myndigheterna och arbetslöshetskassorna.

Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten anser bl.a. att det kan ifrågasättas varför uppgifter som hämtas in från Skatteverket ska ha ett starkare sekretesskydd än uppgifter som hämtas in på annat sätt under förundersökningen, vilka kan vara nog så känsliga. Även Ekobrotts- myndigheten har liknande synpunkter. Arbetslöshetskassornas sam- organisation (SO) har inget att erinra mot förslaget om att de utlämnade uppgifterna ges samma sekretesskydd som hos Skatteverket. SO framhåller dock att detta kommer att leda till likadana uppgifter i ett ärende kommer att behandlas på olika sätt i sekretesshänseende. Unionens arbetslöshetskassa avstyrker förslaget och anför i huvudsak att förslaget innebär att likvärdiga uppgifter får olika sekretesskydd beroende av vem som är avsändare av uppgiften. Kommunals arbetslös- hetskassa framför liknande synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänna utgångspunkter

I avsnitt 7.4.6–7.4.9 har regeringen gjort bedömningen att Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna ska ges rätt att ta del av uppgifter på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, i en arbetsgivardeklaration, om uppgifterna behövs i vissa typer av ärenden hos de mottagande myndigheterna. Eftersom uppgifterna omfattas av absolut sekretess hos Skatteverket måste sekretessbrytande bestämmelser införas som tillåter att uppgifterna lämnas ut till dessa mottagare. Samtliga mottagare utom arbetslöshets- kassorna ska få medges direktåtkomst till uppgifterna. Med anledning av att sekretessbrytande bestämmelser införs måste det avgöras om uppgifterna kommer att ha ett tillfredsställande sekretesskydd hos mottagarna av dem, eller om sekretessen hos mottagarna behöver stärkas.

Promemorians förslag innebär att sekretessen för uppgifterna ska stärkas på så sätt att absolut sekretess ska gälla för uppgifterna hos de mottagande myndigheterna och arbetslöshetskassorna.

En av de grundläggande principerna för sekretessregleringen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Detta beror bl.a. på att behovet av och styrkan i en sekretessbestämmelse inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset. Det måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Denna avvägning kan mycket väl tänkas utfalla på skilda sätt hos olika myndigheter och inom olika områden. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.).

145

Prop. 2016/17:58

146

Att de aktuella uppgifterna omfattas av absolut sekretess i beskattningsverksamheten har huvudsakligen motiverats av den skatt- skyldiges långtgående plikt att lämna uppgifter om sina förhållanden till Skatteverket samt av hänsynen till den enskildes personliga integritet (prop. 1979/80:2 Del A s. 256 f.).

Som framgår av avsnitt 7.2.2 gäller databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL för uppgifter som en myndighet får tillgång till genom den föreslagna direktåtkomsten till beskattningsdatabasen. Eftersom databassekretessen är absolut kommer sekretess att gälla för sådana uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som bara är tekniskt tillgängliga i beskattningsdatabasen hos mottagarna. När en uppgift i beskattningsdatabasen dras ut på papper eller på annat sätt används i den mottagande myndighetens verksamhet upphör dock Skatteverkets databassekretess att vara tillämplig hos myndigheterna (jfr prop. 2010/11:78 s. 23). Bestämmelserna om direktåtkomst innebär att den mottagande myndigheten endast får utnyttja direktåtkomsten när uppgifterna behövs i vissa specifikt angivna ärenden hos den myndigheten.

När en uppgift i beskattningsdatabasen används i den mottagande myndighetens verksamhet kommer de sekretessbestämmelser som gäller hos den mottagande myndigheten fortfarande vara tillämpliga på uppgiften. De sekretessbestämmelserna är tillämpliga även på uppgifter som lämnas ut på annat sätt än genom direktåtkomst. Vad som nu ska bedömas är således om detta sekretesskydd är tillräckligt.

Det ska framhållas att var och en av de myndigheter som är aktuella som mottagare av uppgifterna har en primär sekretessreglering till skydd för enskilds personliga förhållanden i de ärenden som avses i bestämmelserna om utlämnande. Lagstiftaren har således tidigare gjort en avvägning mellan insynsintresset och behovet av skydd för uppgifter av personlig karaktär i dessa ärenden, och frågan blir om de nu aktuella uppgifterna är av sådan art att de föranleder en annan bedömning.

Med det ovan anförda gör regeringen följande bedömning gällande sekretesskyddet för de aktuella uppgifterna hos de mottagande myndigheterna.

Försäkringskassan

Enligt 28 kap. 1 § OSL gäller sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring. Det gäller således en presumtion för offentlighet. Uppgifter om en persons ekonomi faller under begreppet personliga förhållanden. Sekretess enligt nämnda bestämmelse kan komma att gälla inte bara uppgifter om sjukperioder och liknande utan också uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst och om sjuk- penningens storlek. Det torde dock mera sällan kunna hävdas att det medför men för den enskilde att lämna ut uppgifter om hans eller hennes ekonomi. Liksom annars enligt offentlighets- och sekretesslagen ska men för den enskilde anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som

en påtaglig nackdel för den berörde, även om åtgärden är fullt rättsenlig Prop. 2016/17:58 och i övrigt acceptabel (prop. 1979/80:2 Del A s. 190).

Uppgifter i beskattningsdatabasen får enligt nu gällande regler behandlas för att tillhandhålla information som behövs i författnings- reglerad verksamhet hos någon annan än Skattverket, bl.a. för att utgöra underlag för beräkning, beslut och kontroll i fråga om förmåner, bidrag och andra stöd. Skatteverket lämnar för dessa ändamål en stor mängd uppgifter till Försäkringskassan. Sekretessbrytande bestämmelser tillåter redan i dag att Försäkringskassan tar del av olika typer av uppgifter. Av 110 kap. 31 § SFB följer t.ex. att Skatteverket på begäran ska lämna Försäkringskassan uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av socialförsäkringsbalken. Försäkringskassan tar i dag del av bl.a. uppgifter om utbetald lön som finns i den årliga kontrolluppgiften och identifikationsuppgifter för den som har lämnat uppgiften. Detta utlämnande kommer i fortsättningen att avse sådana uppgifter om utbetalda ersättningar som lämnas i arbetsgivardeklarationer och för- enklade arbetsgivardeklarationer per betalningsmottagare, normalt varje månad. Uppgifter om inkomst lämnas också till Försäkringskassan även av den enskilde själv och av arbetsgivare.

Det finns enligt regeringens mening inte skäl att bedöma behovet av sekretesskydd vid handläggningen av ärenden om SGI och bostadsbidrag annorlunda till följd av att Försäkringskassan medges direktåtkomst till vissa uppgifter per betalningsmottagare i beskattningsdatabasen.

Migrationsverket

Enligt 21 kap. 5 § OSL gäller sekretess för uppgifter som rör utlänning, oavsett i vilket sammanhang som uppgiften förekommer, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisa- tion.

I ärende om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar gäller enligt 26 kap. 1 § OSL sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Dagersättning är en form av bistånd som kan utges till asylsökande enligt bestämmelserna i lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Av 37 kap. 1 § OSL framgår vidare att utöver vad som gäller i 21 kap. 5 § OSL gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap. Sekretessen gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Även uppgifter om utlänningens ekonomiska omständigheter av personlig natur kan skyddas.

Uppgifter om inkomster är en sådan typ av uppgift som redan i dag förekommer i ärenden om dagersättning. Uppgifterna omfattas av ett starkt sekretesskydd hos Migrationsverket. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att bedöma behovet av sekretesskydd vid handläggning

av ärenden om dagersättning annorlunda till följd av att Migrationsverket

147

Prop. 2016/17:58

148

får tillgång till vissa uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer.

Arbetslöshetskassorna

Som tidigare nämnts är reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess tillämpliga i ärenden om arbetslöshetsersättning och ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem, genom att arbetslöshetskassorna är upptagna i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen.

Enligt 28 kap. 13 § OSL gäller sekretess i ärende om arbets- löshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös enligt lagen om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Men kan föreligga om ett utlämnade av en uppgift typiskt sett kan innebära en påtaglig nackdel för den enskilde. När det gäller t.ex. uppgifter om en persons ekonomi, arbetslöshetsperioder eller eventuella fackföreningstillhörighet torde det enligt förarbetena till bestämmelsen i regel finnas skäl att anta att det är en sådan risk förenad med ett utlämnande att sekretess gäller för uppgiften. Detta gäller särskilt i ett sådant fall där den som begär att få ta del av uppgifterna inte vill tala om ändamålet med sin förfrågan eller uppträder anonymt. Det sägs vara ännu klarare att det kan innebära men för den enskilde om uppgifter om dennes ekonomi, arbetslöshetsperioder eller eventuella fackförenings- tillhörighet lämnas ut till en arbetsgivare som överväger att anställa personen i fråga (prop. 2000/01:129 s. 85).

Den kategori av uppgifter som är aktuella att lämna ut är sådana uppgifter som redan i dag förekommer i ärenden om arbetslöshets- ersättning och som lämnas till arbetslöshetskassorna av sökande och arbetsgivare. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att bedöma behovet av sekretesskydd vid handläggning av ärenden om arbetslöshetsersättning annorlunda till följd av att arbetslöshetskassorna får tillgång till vissa uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer.

Arbetsförmedlingen

Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ett ärende om arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbetsvård, antagning till arbetsmarknadsutbildning eller hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende. För enskildas affärs- eller driftförhållanden gäller sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

Den kategori av uppgifter som är aktuella för utlämnande och direktåtkomst är sådana uppgifter som redan i dag förekommer i ärenden om arbetsgivarstöd hos Arbetsförmedlingen. Regeringen anser att det sekretesskydd som finns för uppgifterna hos Arbetsförmedlingen är

Prop. 2016/17:58

150

verksamhet framgår att med underlag för fastställande av skatter och avgifter avses t.ex. uppgifter som lämnas i deklarationer om inkomst eller kontrolluppgifter från arbetsgivare om under året utbetalda löner (prop. 2000/01:33 s. 200). De uppgifter som ska lämnas om betalnings- mottagare i arbetsgivardeklarationerna är av samma slag. Direkt- åtkomsten för skattebrottsenheterna får enligt 2 kap. 7 § samma lag förekomma i verksamhet som avses i lagen (1997:1024) om Skatte- verkets medverkan i brottsutredningar. Kronofogdemyndighetens direkt- åtkomst till uppgifter får enligt 2 kap. 8 § första stycket lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet endast avse den som har ansökt om skuldsanering, är registrerad som gäldenär hos Kronofogdemyndigheten eller är make eller likställd med make till den som har ansökt om skuldsanering eller till gäldenären. Enligt 2 kap. 8 § andra stycket samma lag får Tullverkets direktåtkomst till uppgifter endast avse den som är eller kan antas vara gäldenär enligt tullagstiftningen, skyldig att betala skatt för vara vid import eller föremål för Tullverkets kontrollverksamhet enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Sekretessbrytande bestämmelser finns i förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (4–5 b §§).

Som en följd av att de årliga kontrolluppgifterna i inkomstslaget tjänst i de flesta fall ersätts med uppgifter i arbetsgivardeklarationer kommer den befintliga direktåtkomsten för skattebrottsenheterna, Kronofogde- myndigheten och Tullverket, med gällande avgränsningar, i stället att avse de uppgifter per betalningsmottagare som lämnas i en arbetsgivar- deklaration. Som Kronofogdemyndigheten anför i sitt remissvar kommer uppgifterna att vara till nytta för Kronofogdemyndigheten vid hand- läggning av ärenden om löneutmätning.

Några remissinstanser har förordat att andra myndigheter än de som föreslås i promemorian ska komma i fråga som mottagare av de aktuella uppgifterna från Skatteverket eller att utlämnande av uppgifter ska få ske för andra ändamål än som omfattas av förslagen.

Det finns säkerligen flera områden där myndigheternas handläggning av ärenden skulle ha stor nytta av åtkomst till uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Fråga om ytterligare utlämnande är motiverat har dock inte utretts i detta sammanhang och några sådana förslag har inte remitterats. Det finns därmed inte ett tillräckligt underlag för att i detta lagstiftningsärende föreslå ytterligare utlämnande. Det kan i sammanhanget framhållas att det finns mottagare som, på annat sätt än genom direktåtkomst, kommer att få ta del av uppgifterna med stöd av befintliga bestämmelser. I 110 kap. 31 § SFB samt 7 och 7 c §§ förordningen om behandling av uppgifter i Skatte- verkets beskattningsverksamhet finns t.ex. bestämmelser om uppgifts- skyldighet för Skatteverket gentemot bl.a. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer kommer att kunna lämnas ut inom de ramar som följer av bestämmelserna. I förordningen (2001:100) om den officiella statistiken och i förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter som behövs för framställning av officiell statistik. Någon

på någon annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av skatteförfarandelagen ska också träda i kraft den 1 januari 2019. Övriga föreslagna bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2018.

För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda samt för den som ska lämna informationsuppgifter till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration, ska de föreslagna bestämmelserna tillämpas från och med den 1 juli 2018. För övriga uppgiftsskyldiga ska bestämmelserna tillämpas från och med den 1 januari 2019.

De föreslagna bestämmelserna som avser kontrolluppgifter ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019 och de föreslagna bestämmelserna som avser skattedeklarationer ska tillämpas första gången på redovisningsperioden juli 2018.

Föreslagna bestämmelser i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens för- slag. I promemorian föreslås bl.a. att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2018.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget. Några remissinstanser, bl.a. Arbets- givarverket, Arbetsförmedlingen och Tjänstemännens centralorganisa- tion (TCO) anser att de som berörs av förslagen ska ges en rimlig förberedelsetid för att kunna anpassa bl.a. datasystem. Näringslivets regelnämnd (NNR) anser att övergångstiden bör vara generös så att företagen hinner förbereda sig, minst två år. Sveriges advokatsamfund lyfter fram två alternativa lösningar till ett obligatoriskt system från den 1 januari 2018. Ett alternativ är att systemet inledningsvis införs på frivillig basis. Ett annat alternativ är att systemet görs obligatoriskt för de branscher där Skatteverket har identifierat att behoven av kontroll är störst (där krav på personalliggare föreligger) och frivilligt för övriga företag och uppgiftslämnare. Srf konsulterna framhåller att samtliga programföretag i deras arbetsgrupp är överens om att deras lönesystem kommer att kunna hantera det nya regelverket, men att det krävs att de nya reglerna beslutas i så god tid att nödvändiga programändringar kan genomföras och att kunderna eller arbetsgivarna hinner informeras och utbildas inför det nya sättet att redovisa. Försäkringskassan framhåller att förslagen kommer att kräva en större utvecklingsinsats och ett löpande samarbete med Skatteverket för att säkerställa att de föränd- ringar som sker i respektive myndighets it-system är förenliga. Försäkringskassan behöver beslut om införande 18 månader innan ändringarna träder i kraft.

Skälen för regeringens förslag

Skatteförfarandelagen

Med hänsyn till syftet med aktuellt system, nämligen att minska skatte- fusk och skatteundandragande, vill regeringen ha aktuellt system på plats så snart som möjligt. Det är dock fråga om en stor reform och det är

Prop. 2016/17:58

153

Prop. 2016/17:58

154

därför viktigt att alla berörda får en rimlig förberedelsetid för att bl.a. kunna anpassa sina it-system. Skatteverket behöver tid för bl.a. utveck- ling av it-system, framtagande av broschyrer och andra informations- insatser samt utbildning av personal. Även de som berörs av de före- slagna bestämmelserna och programvaruleverantörer och andra som ut- vecklar program för bl.a. löneadministration och redovisning av skatter och avgifter behöver tid för att hinna göra nödvändiga it-ändringar. Även vissa remissinstanser har lyft fram att det behövs tid för att hinna göra nödvändiga it-ändringar, bl.a. Arbetsgivarverket och TCO.

Regeringen anser därför att det inte är lämpligt med ett ikraftträdande den 1 januari 2018. Regeringen anser vidare att det är lämpligt att det nya systemet införs stegvis. Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2017 att det stegvisa införandet bör ske från och med den 1 juli 2018 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.27).

Sveriges advokatsamfund anser bl.a. att ett alternativ skulle kunna vara att systemet görs obligatoriskt för de branscher där Skatteverket har identifierat att behoven av kontroll är störst (där krav på personalliggare föreligger) och frivilligt för övriga företag och uppgiftslämnare.

Med hänsyn till syftet med aktuellt system är det inte, enligt regeringens mening, lämpligt med ett frivilligt system. Däremot skulle det kunna vara lämpligt att systemet först införs för en mindre grupp uppgiftsskyldiga. Den grupp som Sveriges advokatsamfund särskilt lyfter fram, dvs. branscher där Skatteverket har identifierat att behoven av kontroll är störst (där krav på personalliggare föreligger), skulle kunna vara en lämplig grupp.

Krav på personalliggare har införts i restaurang-, frisör-, tvätteri- och byggverksamhet. Det bakomliggande syftet med bestämmelserna om personalliggare är att förebygga skattefusk genom svartarbete. Det bakomliggande syftet med aktuell reform är också att bekämpa skatte- fusk. Regeringen anser därför att det är lämpligt att de nya bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, från och med den 1 juli 2018 ska tillämpas för uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare enligt 39 kap. 11 och 11 a §§ SFL.

Enligt tillgänglig statistik från Skatteverket finns det cirka 83 000 näringsidkare som är skyldiga att föra personalliggare (SNI-kod i en bransch som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare och som har lämnat en kontrolluppgift för anställda avseende inkomståret 2015). Det är dock inte lämpligt med ett tidigare ikraftträdande för de minsta företagen. Bland företag som har färre än 15 anställda finns det sannolikt flera företag med en begränsad administrativ förmåga. I den gruppen torde även flera företag lämna uppgifter till Skatteverket på papper. Det är lämpligt att den gruppen får en längre förberedelsetid. Regeringen föreslår därför att det nya systemet ska tillämpas från och med den 1 juli 2018 för uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda. En sådan reglering skulle omfatta cirka 14 000 uppgiftsskyldiga. De nya bestämmelserna kommer att tillämpas första gången på arbetsgivardeklarationer som avser redo- visningsperioden juli 2018.

Regeringen föreslår i avsnitt 6.14 att den som har utnyttjat eller överlåtit en rättighet att i framtiden förvärva värdepapper eller som har

Prop. 2016/17:58 Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

De föreslagna bestämmelserna i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet om att andra myndig- heter ska få tillgång till vissa uppgifter i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Det nya systemet för uppgiftslämnande kommer endast gälla för en begränsad krets uppgiftsskyldiga från och med den 1 juli 2018. Nyttan med direktåtkomst till uppgifter torde dock framför allt göra sig gällande först när det nya systemet blir generellt gällande.

	9	Konsekvensanalyser
	9.1	Förslaget om uppgifter på individnivå i
		arbetsgivardeklarationen
	9.1.1	Förslagets samlade effekter

	Regeringens bedömning: Förslaget att uppgifter per betalnings-
	mottagare ska lämnas i arbetsgivardeklarationen leder till positiva
	offentligfinansiella effekter.
	För Skatteverket kommer förslaget att ge upphov till ökade kost-
	nader i form av bl.a. utveckling av it-system, it-förvaltning, hantering
	och granskning av deklarationer, framtagande av broschyrer och andra
	informationsinsatser samt utbildning av personal.
	För företag kommer de administrativa kostnaderna att öka. Förslaget
	kan också leda till sundare konkurrens.
	För betalningsmottagare kommer förslaget att medföra bättre insyn,
	förutsägbarhet och ökad trygghet genom att det blir enklare att
	kontrollera vilka uppgifter som utbetalare lämnar om denne till
	Skatteverket. Det blir dessutom möjligt att kontrollera detta tidigare
	jämfört med i dag.
	Möjligheterna att bekämpa ekonomisk brottslighet torde också
	kunna förbättras. Även underlaget för statistik torde förbättras.
	Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-
	dömning.
	Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna har inte
	något att invända mot konsekvensanalysen i stort. Regelrådet anser att
	konsekvensanalysen uppfyller gällande krav. Näringslivets Skattedele-
	gation (NSD), till vars yttrande Svenskt Näringsliv har anslutit sig,
	Näringslivets regelnämnd (NNR), till vars yttrande Svensk Handel har
	anslutit sig i vissa delar, Lantbrukarnas riksförbud (LRF) och
	Företagarna har vissa synpunkter på konsekvensanalysen.
	Skälen för regeringens bedömning: Syftet med det föreslagna
	systemet att lämna vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och
	skatteavdrag per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration är att
156	minska skattefusk och skatteundandragande. Förslaget utgör en effektiv

Prop. 2016/17:58

158

Skälen för regeringens bedömning

Minskat skattefel – ökade intäkter från arbetsgivaravgifter och skatter

I syfte att minska skattefusk och skatteundandragande föreslår regeringen att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag per betalningsmottagare normalt ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska lämnas i en arbetsgivardeklaration i stället för i en kon- trolluppgift. Regeringen föreslår också att den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration löpande ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas i arbetsgivardeklarationen. Förslagen medför att Skatteverket får ett bättre underlag för skattebeslut och att Skatteverket kan effektivisera kontrollverksamheten (se avsnitt 6.1).

Skatteverket kommer bl.a. att kunna jämföra uppgifterna per betal- ningsmottagare i arbetsgivardeklarationer med andra tillgängliga upp- gifter, t.ex. uppgifter i personalliggare. Positiva offentligfinansiella effekter till följd av minskat skattefel (skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga skattebeloppen) kan förväntas där uppgifterna per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer går att kombinera med andra kontroller. Att kunna jämföra uppgifterna i arbetsgivardeklara- tioner med andra uppgifter för samma tidsperiod innebär nya förut- sättningar för att besluta om rätt skatter och avgifter.

Det nya systemet förväntas också minska risken för såväl oavsiktliga som avsiktliga fel i arbetsgivardeklarationen. Vetskapen hos uppgifts- skyldiga om att Skatteverket och betalningsmottagare har möjlighet att se vilka uppgifter som utbetalaren lämnar löpande per betalningsmottagare kan antas ha en allmänpreventiv och kvalitetshöjande effekt. Detta medför också att sannolikheten för att rätt belopp betalas in till Skatte- verket ökar.

Oseriösa företag har i dag relativt lång tid på sig att plocka ut vinster och kanske även försätts i konkurs innan kontrolluppgifter borde ha lämnats och Skatteverket därmed kan skapa sig en bild av vilka belopp som skulle ha redovisats. Skatteverkets möjligheter att få in uppgifter efter en konkurs ökar sannolikt också, eftersom det kan antas vara enklare för företrädaren att bara lämna uppgifter per betalningsmottagare för några få månader i anslutning till konkursen, än att lämna kontroll- uppgift för ett helt år i efterhand. Flertalet av de personer som inte har fått en kontrolluppgift från en arbetsgivare eller en annan utbetalare har haft inkomster från en utbetalare som försatts i konkurs.

Skatteverket bedömer att det nya systemet vid ett ikraftträdande den 1 januari 2018 skulle få positiva offentligfinansiella effekter från minskat skattefel med totalt cirka 2,9 miljarder kronor årligen. Med hänsyn till att det nya systemet ska gälla helt från och med den 1 januari 2019 (se avsnitt 8) har Skatteverkets beräkningar justerats. I det följande redovisas Skatteverkets beräkningar.

Krav på personalliggare finns för restaurang-, frisör-, tvätteri- och byggverksamhet. Systemet kan komma att utvidgas (se avsnitt 5.3.3).

Systemet med personalliggare för restaurang- och frisörverksamhet utvärderades under 2008 och 2009. Utvärderingen visade att personal- liggarna har haft betydande effekt på löneredovisningen, dvs. den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att redovisa i arbets-

givardeklarationen, i restaurangbranschen och att effekten har ökat Prop. 2016/17:58 successivt under de första två åren efter införandet. Första året efter

införandet (2007) ökade de redovisade lönerna i restaurangbranschen med 0,7–1,2 miljarder kronor, motsvarande 3 000–5 000 årsarbetskrafter eller en ökning med cirka 5–8 procent av den redovisade lönesumman i branschen. Två år efter införandet (2008) var den totala ökningen 1,0–1,5 miljarder kronor, motsvarande 4 000–6 000 årsarbetskrafter, eller 7–11 procent av den redovisade lönesumman i branschen (Ds 2009:43 s. 11 och 12). Från och med den 1 januari 2016 har personalliggare även införts i byggbranschen. Av förarbetena till de nya reglerna framgår att det finns skäl att tro att personalliggare inom byggbranschen kommer att ge liknande positiva effekter på löneredovisningen (prop. 2014/15:6 s. 83).

Skatteverket beaktar inte kravet på personalliggare i frisör- och tvätteribranscherna i sin analys av skattefelet, eftersom dessa branscher är relativt små (endast 0,2 procent av totala antalet företag i Sverige respektive 0,2 procent av den totala redovisade lönesumman) och att det har varit svårt att slå fast några säkra effekter av införandet av personalliggare för dessa branscher (se Skatteverkets promemoria Svartarbete och social dumpning Förslag på personalliggare i ytterligare verksamheter [dnr. 1 31 575009-15/113] s. 9).

Skatteverket har valt att analysera effekterna av ett krav att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen för bygg- och restaurangbranscherna. Dessa branscher representerar 8,4 procent av alla företag. De har 8,2 procent av alla betalningsmottagare och 7,7 procent av den totala lönesumman (se Skatteverkets promemoria Svartarbete och social dumpning Förslag på personalliggare i ytterligare verksamheter [dnr. 1 31 575009-15/113] s. 9).

Eftersom reglerna om personalliggare, vilka kan antas leda till en ökning av den totala lönesumman, nyss har införts i byggbranschen, räknar Skatteverket upp den totala lönesumman för denna bransch med 8 procent. Uppräkningen motsvarar den genomsnittliga effekten av personalliggare i restaurangbranschen (se ovan). Enligt 39 kap. 11 b § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, ska en byggherre tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen. Skyldigheten att tillhandahålla utrustning gäller inte bl.a. för en byggherre som är en fysisk person som inte i närings- verksamhet utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Med hänsyn till det räknar Skatteverket bort 6 procent av omsättningen för byggbranschen.1

1 Arbeten på uppdrag av fysisk person har antagits överensstämma med godkända belopp vid ansökan om ROT-avdrag. Vid beräkningarna har därför det belopp som Skatteverket under 2014 har betalat ut till företag som utfört ROT-arbete jämförts med den totala omsätt- ningen för byggbranschen 2014 (6 441 miljarder kronor). Hänsyn har tagits till den för- väntade ökningen av lönesumman till följd av införandet av personalliggare. Antagandet bygger på att lönen för de anställda som utför ROT-arbeten är densamma som för övriga. Genom en uppräkning av godkända ROT-belopp för 2014 (150 miljarder kronor) med 2,6 har hänsyn tagits till att ROT-avdraget endast uppgår till hälften av arbetskostnaden, att

ROT-avdraget endast gäller för arbetskostnader upp till 100 000 kronor, att nybyggnation

159

Prop. 2016/17:58

160

Skatteverkets utgångspunkt är att storleken på skattefelet minskar till följd av en ökning av redovisad lönesumma och därmed ökad inbetalning av arbetsgivaravgifter och skatter. Skatteverket antar att effekten av förslaget att uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivar- deklarationen motsvarar en ökning av den totala lönesumman inom bygg- och restaurangbranscherna med 4 procent, dvs. hälften av den effekt som införandet av personalliggare i genomsnitt har haft för restaurangbranschen.

Skatteverket beräknar att skattefelet inom byggbranschen kommer att minska med totalt 2,5 miljarder kronor årligen. Det minskade skattefelet består av ökade intäkter från arbetsgivaravgifter med 1,3 miljarder kronor årligen och ökade intäkter från skatter på utbetalda ersättningar till betalningsmottagare med 1,2 miljarder kronor årligen. Beräkningen av ökade intäkter från arbetsgivaravgifter görs genom att den totala lönesumman för byggbranschen 2014 (97,8 miljarder kronor) räknas upp med en uppskattad löneökning om 2 procent årligen fram till 2019 (ikraftträdandet). Därefter görs avdrag för arbeten som inte omfattas av krav på personalliggare (6 procent), en uppräkning med anledning av införandet av personalliggare (8 procent) och en uppskattad ökning av den totala lönesumman till följd av införandet av uppgifter per betal- ningsmottagare i arbetsgivardeklarationen (4 procent). På motsvarande sätt beräknas ökade intäkter från skatter på utbetalda ersättningar.

Motsvarande effekter för restaurangbranschen kan, utifrån ett antagande om att den totala lönesumman (21 miljarder kronor för 2014) efter uppräkning med 2 procent årligen ökar med 4 procent, beräknas till 0,2 miljarder kronor årligen vardera för ökade intäkter från arbetsgivar- avgifter respektive ökade intäkter från skatter på utbetalda ersättningar.

Skatteverket anser sammanfattningsvis att den totala ökningen av beslutade arbetsgivaravgifter och skatter på utbetalda ersättningar inom bygg- och restaurangbranschen kan komma att uppgå till 2,9 miljarder kronor årligen. Skattefelet bedöms således minska med 2,9 miljarder kronor årligen.

Förslaget innebär också en möjlighet att jämföra faktiskt visat arbete för en viss individ med lämnade uppgifter i en arbetsgivardeklaration för denne. Detta förutsätter dock att Skatteverket bl.a. har uppgifter om arbetade dagar, vilket sannolikt bara är möjligt i ett fåtal fall, t.ex. inom bekämpningen av grov organiserad brottslighet där spaning bedrivs mot en viss arbetsplats.

Några remissinstanser, bl.a. NSD, Företagarna, LRF och NNR har ifrågasatt Skatteverkets beräkningar av den offentligfinansiella effekten. Sådana här beräkningar kan, enligt regeringens mening, vara förenade med stor osäkerhet. Regeringen anser att det är lämpligt att göra en försiktig bedömning av de offentligfinansiella effekterna (se prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.27).

Vid beräkningen av de offentligfinansiella effekterna utgår regeringen från uppgifter om lönesumma, skatter och avgifter som finns i

inte omfattas av rätt till ROT-avdrag samt till att omsättning från arbete åt privatpersoner även kan avse materialkostnader (omfattas inte av ROT-avdrag).

Prop. 2016/17:58

162

Periodiseringsvinster

Ett system där uppgifter per betalningsmottagare normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för en gång per år i en kontrolluppgift i kombination med att betalningsmottagare löpande får tillgång till uppgifter om denne som lämnas till Skatteverket, kommer att medföra vissa periodiseringsvinster för staten.

Systemet kommer att försvåra för utbetalare att redovisa utbetald ersättning och skatteavdrag i en arbetsgivardeklaration för en annan redovisningsperiod än månaden efter den månad då ersättningen betalades ut. Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket (normalt den 12 eller 26 i månaden efter redovisnings- perioden). För den som ska lämna arbetsgivardeklaration den 26 i månaden efter redovisningsperioden är förfallodagarna för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i stället den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden (62 kap. 3 § SFL). Det kommer således att bli svårare att skjuta upp inbetalningen av skatter och avgifter. Detta är i praktiken möjligt i dag, eftersom bara bl.a. den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala arbetsgivaravgifter för och sammanlagt avdraget belopp ska redovisas varje månad i arbetsgivardeklarationen.

Enligt Skatteverket redovisas det cirka 8 miljarder kronor mer i arbets- givaravgifter för juni och december månad än för föregående månader. Detta kan tyda på att företag och andra utbetalare av olika anledningar samlar redovisningen av arbetsgivaravgifter för beskattningsåret till de redovisningsperioderna. En del av skillnaden kan förklaras av att många ersättningar som betalas ut årsvis betalas ut i slutet av beskattningsåret.

Syftet kan också vara att skaffa sig en kredit. Redovisade arbets- givaravgifter för månaderna januari till mars har både för 2013 och 2014 varit lägre än för resterande månader, vilket kan tala för att vissa försöker skaffa sig en kredit. Å andra sidan kan sommarmånadernas högre belopp även bero på en ökning av antalet säsongsarbetare.

Det förekommer även att förmåner m.m. redovisas i slutet av beskatt- ningsåret efter att bokslut har gjorts och avräkningskonton m.m. har stämts av. Dessutom kan utbetalningar av ersättningar flyttas mellan år i syfte att skaffa sig ett bättre ekonomiskt läge.

Förslaget innebär att möjligheten för utbetalare att skjuta betalningen av arbetsgivaravgifter framför sig skulle minska kraftigt. Skatteverket bedömer att det nya systemet vid ett ikraftträdande den 1 januari 2018 skulle få positiva offentligfinansiella effekter från periodiseringsvinster med totalt cirka 118 miljoner kronor årligen. Med hänsyn till att det nya systemet ska gälla helt från och med den 1 januari 2019 (se avsnitt 8) har Skatteverkets beräkningar justerats. I det följande redovisas Skatte- verkets beräkningar.

År 2014 redovisades i genomsnitt 26,7 miljarder kronor i arbetsgivar- avgifter varje månad.3 Vid en förväntad ökning av arbetsgivaravgifterna

3 Stat, kommuner, landsting och andra offentliga arbetsgivare har inte tagits med i denna beräkning. Skatteverket bedömer att dessa arbetsgivare saknar skäl att vilja skjuta upp

med 2 procent årligen skulle arbetsgivaravgifterna uppgå till Prop. 2016/17:58 29,5 miljarder kronor per månad. Skatteverket antar vidare att ett belopp

motsvarande 1 procent av de arbetsgivaravgifter som redovisas och betalas varje månad skjuts framåt i tiden. På detta sätt uppstår varje år en avgiftskredit om totalt 3,5 miljarder kronor (1 % x 29,5 x 12). Den offentligfinansiella effekten av en avskaffad kredit motsvarar räntan på denna (effekten av ett minskat lånebehov för staten). Med utgångspunkt i en tioårig statslåneränta om 3,0 procent (2019) kan ränteeffekten beräknas till 57,2 miljoner kronor, vilket innebär positiva offentlig- finansiella effekter.

Även möjligheterna att tillfälligt förbättra ett företags eller en annan utbetalares likviditet genom att skjuta upp inbetalningen av preliminär skatt (skatteavdrag) kommer att minska i och med förslaget. Detta förfarande skulle kunna vara mindre vanligt än att skjuta upp redo- visningen av arbetsgivaravgifter, eftersom den preliminära skatten i detta fall redovisas som inbetald för betalningsmottagarna. Av tillgängliga uppgifter går det dock inte att utläsa att så skulle vara fallet. Skatteverket anser därför att det är rimligt att även anta att ett belopp motsvarande 1 procent av den preliminära skatten för betalningsmottagare som betalas varje månad skjuts framåt i tiden. År 2014 redovisades i genomsnitt 29,5 miljarder kronor i avdragen skatt varje månad i arbetsgivardeklarationer.4 En uppräkning med 2 procent årligen innebär i snitt 32,5 miljarder kronor per månad. På detta sätt uppstår varje år en kredit om totalt 3,9 miljarder kronor. Den offentligfinansiella effekten av en avskaffad kredit motsvarar räntan på denna (effekten av ett minskat lånebehov för staten). Med utgångspunkt i en tioårig statslåneränta om 3,0 procent (2019) kan ränteeffekten beräknas till 63,2 miljoner kronor, vilket innebär positiva offentligfinansiella effekter.

Skatteverket bedömer sammanfattningsvis att den totala periodi- seringsvinsten kan komma att uppgå till cirka 120 miljoner kronor årligen.

Vid en försiktig bedömning av den offentligfinansiella effekten från periodiseringsvinster bedömer regeringen att effekten kan komma att uppgå till cirka 100 miljoner kronor årligen från och med 2019.

Det nya systemet kommer från och med den 1 juli 2018 att tillämpas för uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda (se avsnitt 8). Den gruppen består av cirka 14 000 uppgiftsskyldiga. Regeringen bedömer att ökningen av de offentligfinansiella intäkterna från periodiseringsvinster kan komma att uppgå till cirka 31,5 miljoner kronor under 2018.

inbetalningen av arbetsgivaravgifter, eftersom de inte har samma behov av tillfälligt för- bättrad likviditet som ett privat företag kan ha.

4 Stat, kommuner, landsting och andra offentliga arbetsgivare har inte heller tagits med i denna beräkning. Skatteverket bedömer att dessa arbetsgivare saknar skäl att vilja skjuta upp inbetalningen av avdragen skatt, eftersom de inte har samma behov av tillfälligt för-

bättrad likviditet som ett privat företag kan ha.

163

Prop. 2016/17:58

164

Sammanfattning

Vid en försiktig bedömning av de offentligfinansiella effekterna skulle de kunna uppgå till 2 miljarder kronor årligen från och med 2019 (ökade intäkter från arbetsgivaravgifter och skatter med 1,9 miljarder kronor och periodiseringsvinster med 0,1 miljard kronor). För 2018 bedöms de offentligfinansiella effekterna uppgå till 300 miljoner kronor (ökade intäkter från arbetsgivaravgifter och skatter med 268,5 miljoner kronor och periodiseringsvinster med 31,5 miljoner kronor).

9.1.3Effekter för Skatteverket och domstolar

Regeringens bedömning: För Skatteverket kommer förslaget att ge upphov till ökade kostnader i form av bl.a. utveckling av it-system, it- förvaltning, hantering och granskning av deklarationer, framtagande av broschyrer och andra informationsinsatser samt utbildning av personal (en engångskostnad om 110 miljoner kronor och årliga kostnader om 108 miljoner kronor). Skatteverkets kontrollverksamhet kommer att effektiviseras vilket medför att den årliga kostnaden kommer att minska med 43 miljoner kronor. Att systemet införs stegvis från och med den 1 juli 2018 kommer att medföra engångskostnader för Skatteverket om totalt 34 miljoner kronor. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget torde inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna eller de allmänna domstolarna annat än marginellt. Eventuella merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Promemorians bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. I promemorian finns ingen bedömning om kostnader för ett stegvis införande.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter att förslagen inte kommer att få konsekvenser för förvaltningsdomstolarna. I ett inledande skede torde antalet skattebeslut till nackdel för enskilda att öka, vilket torde leda till att även antalet överklagade skattebeslut till förvaltningsdomstolarna ökar. På längre sikt torde dock antalet över- klagade skattebeslut till förvaltningsrätterna minska, eftersom Skatte- verket tidigt får ett fullständigt beslutsunderlag vilket ökar Skatteverkets förutsättningar att fatta rätt beslut från början.

Skälen för regeringens bedömning

Effekter för Skatteverket

Det nya systemet innebär att vissa uppgifter per betalningsmottagare som i dag lämnas årligen i kontrolluppgifter normalt ska lämnas till Skatte- verket månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Kontrolluppgifter ska inte lämnas, om ersättningar och förmåner som har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Dessutom föreslås en slopad kontrolluppgiftsskyldighet i vissa fall och ett minskat uppgiftslämnande i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst.

Det är fråga om en stor reform, som kommer att medföra att Skatte- verket måste nyutveckla och förändra it-system. Förslaget medför också

bl.a. att blanketter och annan information måste tas fram samt utbildning av personal. Skatteverket kommer att genomföra nödvändiga informa- tionsinsatser för att de deklarationsskyldiga ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbets- givardeklarationen. Arbetet med att göra ändringar i it-system har redan påbörjats och kommer att ske i samverkan med bl.a. programvaruföretag och de som ska lämna uppgifter per betalningsmottagare i det nya systemet. Skatteverket bedömer att myndigheten kommer att ha en engångskostnad om totalt 110 miljoner kronor för att införa det nya systemet.

Skatteverket bedömer att myndigheten också kommer att ha årliga kostnader om 108 miljoner kronor när systemet har införts fullt ut 2019.

Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag och den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration. År 2015 fanns det ungefär 400 000 som var registrerade och som ska lämna arbetsgivardeklaration. En arbetsgivardeklaration kan lämnas elek- troniskt eller på papper. I dag lämnar cirka 80 000 arbetsgivare eller andra utbetalare arbetsgivardeklarationen på papper. Skatteverkets kostnader för att hantera en deklaration på papper är högre än kostnaden för att hantera en deklaration som lämnas elektroniskt. Risken för eventuella felsummeringar av de individuella beloppen är större när en arbetsgivardeklaration lämnas på papper. Vid elektronisk inlämning uppmärksammas sådana felsummeringar innan deklarationen de facto lämnas in till Skatteverket.

Skatteverkets årliga kostnad för hantering och granskning av uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer som lämnas på papper beräknas uppgå till totalt 55 miljoner kronor, varav cirka 15 miljoner kronor avser skanning av deklarationer. Skatteverkets årliga kostnader för hantering och granskning av deklarationer som lämnas elektroniskt beräknas uppgå till cirka 20 miljoner kronor. De årliga kostnaderna består också av kostnader för it-förvaltning om cirka 33 miljoner kronor.

Skatteverket kommer att verka för att möjligheterna att lämna uppgifter per betalningsmottagare elektroniskt ska vara så bra att de allra flesta kommer att välja något av de alternativen i stället för att lämna arbetsgivardeklarationen på papper. En stor del av de beräknade löpande kostnaderna avser hantering av deklarationer på papper. Om antalet arbetsgivardeklarationer som lämnas på papper minimeras, kommer de årliga kostnaderna att minska väsentligt.

För att kunna besluta om rätt skatter och avgifter genomför Skatte- verket bl.a. årliga avstämningar mellan uppgifter i arbetsgivardeklara- tioner och i kontrolluppgifter. Skatteverket genomför också avstämningar mellan uppgifter i kontrolluppgifter och i inkomstdeklarationer. Vissa årliga insatser kommer att minska som en följd av det nya systemet. Det nya systemet medför att Skatteverket kommer att kunna effektivisera kontrollverksamheten. Effektiviseringen kommer att medföra en minsk- ning av den årliga kostnaden med cirka 43 miljoner kronor från och med 2020.

Sammantaget blir de årliga nettokostnaderna för Skatteverket 65 miljoner kronor (108 miljoner kronor i årliga kostnader – 43 miljoner kronor i årlig effektivisering).

Prop. 2016/17:58

165

Prop. 2016/17:58	Från och med den 1 juli 2018 ska det nya systemet tillämpas för
	uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraft-
	trädandet har fler än 15 anställda (se avsnitt 8). Att systemet införs steg-
	vis från och med den 1 juli 2018 kommer att medföra engångskostnader
	för Skatteverket om totalt 34 miljoner kronor (i huvudsak it-kostnader).
	Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga
	ekonomiska ramar.
	Effekter för domstolar
	Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter att förslaget inte kommer att
	få konsekvenser för förvaltningsdomstolarna. Enligt domstolens mening
	torde bl.a. antalet skattebeslut till nackdel för enskilda i ett inledande
	skede öka, vilket torde leda till att även antalet överklagade skattebeslut
	till förvaltningsdomstolarna ökar.
	Ett krav på att uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas löpande i
	arbetsgivardeklarationer förväntas minska risken för såväl oavsiktliga
	som avsiktliga fel i arbetsgivardeklarationen. Eventuella felsummeringar
	vid elektronisk inlämning kommer att upptäckas redan innan arbetsgivar-
	deklarationen skickas in.
	Beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fattas på sammanlagd
	nivå. Förutsättningarna för Skatteverket att fatta korrekta beslut om
	skatteavdrag och arbetsgivaravgifter skulle förbättras, eftersom upp-
	gifterna per betalningsmottagare möjliggör en kontroll av riktigheten i de
	sammanlagda beloppen. Eftersom betalningsmottagarna löpande kommer
	att få information om vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket om
	denne, kan betalningsmottagarna uppmärksamma felaktigheter. Fel kan
	också uppmärksammans i Skatteverkets kontrollverksamhet, bl.a. i sam-
	band med kontrollbesök hos den som måste ha personalliggare.
	Den uppgiftsskyldige ska inte lämna några andra uppgifter i arbets-
	givardeklarationen som inte ska lämnas enligt gällande rätt i en
	kontrolluppgift. Det är inte heller fråga om ett nytt sätt att lämna
	uppgifter på till Skatteverket.
	Det kan dock inte uteslutas att det innan det nya systemet är väl
	inarbetat kan förekomma felaktigheter i uppgiftslämnandet. Sådana
	felaktigheter torde dock inte vara avsiktliga och således inte prövas i
	domstol.
	Mot denna bakgrund anser regeringen att förslaget inte torde påverka
	de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt.
	I avsnitt 6.16 och 6.17 föreslås vissa ändringar som avser skatte-
	tilläggen. Sedan den 1 januari 2016 ska allmän domstol i samband med
	skattebrottsprocesser på yrkande av åklagare kunna besluta om skatte-
	tillägg (prop. 2014/15:131). Förslagen torde inte påverka de allmänna
	domstolarna annat än marginellt.
	Eventuella merkostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller
	de allmänna domstolarna ska hanteras inom befintliga ekonomiska
	ramar.

166

9.1.4	Effekter för företag och andra utbetalare		Prop. 2016/17:58

Regeringens bedömning: Alla som bl.a. betalar ut sådan ersättning
för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för eller
sådan ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivar-
avgifter för berörs av förslaget. Cirka 14 000 stycken kommer att
omfattas av förslaget vid ikraftträdandet den 1 juli 2018 och		cirka
400 000 stycken kommer att omfattas av förslaget den 1 januari 2019.
Den totala årliga administrativa kostnaden för företagen bedöms öka
med 66,6 miljoner kronor. Hur stor ökningen blir för ett visst företag
beror bl.a. på vilket inlämningssätt som används.
Förslaget kan också leda till sundare konkurrens.

Promemorians bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens
bedömning. I promemorian uppskattas att det nya systemet totalt sett
skulle medföra ökade årliga administrativa kostnader med 44,4 miljoner
kronor.
Remissinstanserna: Regelrådet anser att redovisningen av förslagets
administrativa kostnader och påverkan på konkurrensförhållandena för
berörda företag är godtagbar. Näringslivets regelnämnd (NNR), till vars
yttrande Svensk Handel har anslutit sig, anser att beräkningen av den
totala ökningen för företagen av den årliga administrativa kostnaden för
inlämnande av arbetsgivardeklarationer om 44,4 miljoner kronor är i
underkant, då inte kringkostnader eller kostnader för it-system beaktas.
Dessutom beaktas inte att lönekostnaden mellan olika företagskategorier
kan variera. Företagarna ifrågasätter förslagets effekter särskilt för
mindre företag. Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande
Svenskt Näringsliv har anslutit sig, anser att konsekvensanalysen
avseende hur företagen kommer att påverkas av förslaget är bristfällig.
Även Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser att beräkningarna är
behäftade med stor osäkerhet. Tillväxtverket anser att förslaget är positivt
för konkurrensneutraliteten och därigenom på sikt även kommer att vara
positivt för svenska företags konkurrenskraft. Även Landsorganisationen
i Sverige (LO) anser att förslaget främja rättvis konkurrens.
Skälen för regeringens bedömning
Vilka berörs av förslaget?
Regeringen föreslår att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och
skatteavdrag per betalningsmottagare normalt ska lämnas i en arbets-
givardeklaration. Förslaget påverkar alla (företag och andra) som bl.a.
betalar ut sådan ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra
skatteavdrag för eller sådan ersättning som utbetalaren är skyldig att
betala arbetsgivaravgifter för. Ersättning som betalas ut på grund av
pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, ersättning som
betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som
avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), samt
skatteavdrag från sådan ersättning ska dock inte redovisas per
betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen (se avsnitt 6.3). Även
offentliga arbetsgivare och utbetalare av socialförsäkringsersättningar
berörs av förslaget. Dessutom berörs företag som utvecklar it-system för			167

Prop. 2016/17:58

168

löneadministration och de som erbjuder redovisningstjänster åt andra av förslaget.

Förslaget berör således många olika slags företag, myndigheter och organisationer. Nedan anges de viktigaste intressenterna.

1.Arbetsgivare och andra utbetalare, dvs. de företag, myndigheter, föreningar m.fl. som är skyldiga att betala arbetsgivaravgifter eller göra skatteavdrag för ersättning för arbete.

2.Företag och andra som utvecklar program för bl.a. löneadministration och redovisning av skatter och avgifter.

–Programvaruföretag; utvecklar it-stöd för försäljning rörande bl.a. löneadministration och skatte- och avgiftsredovisning.

–Programvaruutvecklare; egen it-utveckling på myndigheter och företag.

3.Revisorer, redovisningskonsulter och bokföringsbyråer som utför redovisningstjänster åt sina kunder.

4.Deklarationsombud.

5.Intresseorganisationer; företräder medlemmarnas intressen.

–Företagarorganisationer, t.ex. Svenskt Näringsliv och Företagarna.

–Branschföreningar för specifika branscher.

–Organisationer som företräder bostadsrättsföreningar och sam- fälligheter.

–Ideella organisationer.

–Handikapporganisationer vars medlemmar ofta är privata arbetsgivare (t.ex. anställer personliga assistenter).

–Sveriges kommuner och landsting (SKL).

–Statens arbetsgivarverk.

–FAR; Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare.

–Srf konsulterna; Branschorganisation inom redovisning och lön.

I vissa fall företräder dessa intressenter de direkt berörda.

Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag och den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter (framöver även den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen [1998:676] om statlig ålderspensionsavgift). Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (framöver även ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift) ska redovisas i en arbetsgivardeklaration.

År 2015 fanns det cirka 400 000 som var registrerade och som ska lämna arbetsgivardeklarationer. Ungefär 31 procent av alla registrerade har endast en betalningsmottagare (en anställd eller en annan betalnings-

mottagare).	Registrerade som	har	1–10 betalningsmottagare utgör
77 procent	av alla registrerade.	Av	det totala antalet registrerade har

98 procent hundra betalningsmottagare eller färre. Endast 0,4 procent av alla registrerade (1 600 stycken) har fler än 500 betalningsmottagare.

Variationerna bland företag som är utbetalare är lika stor som bland Sveriges företag i övrigt, t.ex. beträffande bransch. Utbetalare som bedriver näringsverksamhet kan vara både fysiska och juridiska personer. Bland de sistnämnda förekommer t.ex. aktiebolag och handelsbolag. Dessutom kan ekonomiska och ideella föreningar, stiftelser, bostadsrätts- föreningar och samfälligheter vara utbetalare. Den i särklass vanligaste utbetalaren bland juridiska personer är ett aktiebolag.

Regeringen föreslår att det nya systemet ska införas stegvis från och Prop. 2016/17:58 med den 1 juli 2018. Från och med den 1 juli 2018 kommer de som är

skyldiga att föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda att omfattas av förslaget (se avsnitt 8). Cirka 14 000 stycken kommer att omfattas av förslaget vid ikraftträdandet den 1 juli 2018.

Inlämningssätt

Varje år lämnas många kontrolluppgifter om ersättning för arbete. För beskattningsår 2014 lämnades cirka 18 miljoner kontrolluppgifter och för beskattningsår 2015 lämnades cirka 19,6 miljoner kontrolluppgifter. Många av dessa kontrolluppgifter kommer framöver att ersättas med uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer.

En arbetsgivardeklaration och en kontrolluppgift kan lämnas på olika sätt till Skatteverket. Det kan ske på papper eller elektroniskt.

Enligt Skatteverket lämnas cirka 20 procent av kontrolluppgifterna och arbetsgivardeklarationerna på papper. Resterande 80 procent av kontroll- uppgifterna och arbetsgivardeklarationerna lämnas elektroniskt. Hur upp- gifterna lämnas varierar dock mellan olika uppgiftsskyldiga och vilken kontrolluppgift som lämnas.

Tidsåtgång och administrativa kostnader för företagen

Det föreslagna systemet där bl.a. vissa uppgifter om utbetalda ersätt- ningar och gjorda skatteavdrag per betalningsmottagare normalt ska lämnas varje månad i en arbetsgivardeklaration i stället för en gång per år i en kontrolluppgift, kommer att medföra att den administrativa bördan för de uppgiftsskyldiga kommer att öka.

De förändringar som föreslås innebär inte att företaget (här ingår också bl.a. ideella föreningar och stiftelser) ska ta fram eller sammanställa några nya uppgifter. De uppgifter per betalningsmottagare som ska lämnas i en arbetsgivardeklaration behövs redan i dag för att kunna lämna en arbetsgivardeklaration (sammanställning av flera uppgifter om betalningsmottagare) och kontrolluppgifter. Den administration som nu tillkommer är den extra tid det tar att löpande lämna uppgifterna per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration.

Uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration kommer att kunna lämnas på papper och elektroniskt (filöverföring från lönesystem eller inlämning via Skatteverkets e-tjänst). Hur stor ökningen av den administrativa bördan blir för ett visst företag beror bl.a. på vilket inlämningssätt som tillämpas.

Tillväxtverkets databas MALIN innehåller mätningar av företagens administrativa kostnader. För mätningarna används den s.k. standard- kostnadsmodellen. Modellen är kvalitativ och bygger på att de administrativa kostnaderna värderas utifrån den tid ett normaleffektivt företag avsätter för att uppfylla informationskraven. Det som mäts är kostnader som företag har för att upprätta, överföra och lagra information till statlig myndighet eller tredje part till följd av krav i lagar, förordningar, föreskrifter eller allmänna råd. Standardkostnadsmodellen är en begränsad metod så till vida att den bara mäter kostnaderna för

169

Prop. 2016/17:58

170

vissa specifika arbetsmoment som företag måste utföra för att följa reglerna.

Skatteverket bedömer att det nya systemet kommer att medföra att den totala årliga administrativa kostnaden kommer att öka med cirka 44,4 miljoner kronor. I det följande redovisas Skatteverkets beräkningar av den administrativa kostnaden.

Även om en arbetsgivardeklaration normalt ska lämnas 12 gånger per år, gör Skatteverket bedömningen att den uppgiftsskyldige i genomsnitt bara kommer att lämna 8 arbetsgivardeklarationer med uppgifter om betalningsmottagare årligen. Det medför att frekvensen av antalet tillfällen som uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas ökar från 1 till 8 tillfällen per år, dvs. en årlig ökning av inlämnade uppgifter med 7 tillfällen. Vid bedömningen antar Skatteverket bl.a. att alla utbetalare inte lämnar en arbetsgivardeklaration varje månad och att alla anställda eller andra betalningsmottagare inte får ersättning varje månad under ett helt år från en och samma utbetalare. Av de som är registrerade och som ska lämna arbetsgivardeklaration, finns cirka 35 000 som är s.k. säsongs- arbetsgivare. De lämnar bara 1–3 arbetsgivardeklarationer per år till Skatteverket.

Databasen MALIN innehåller bl.a. uppgifter om tidsåtgång för att lämna blankett KU10, Kontrolluppgift från arbetsgivare m.fl. Den här blanketten ska användas av den som ska lämna kontrolluppgifter om löner, förmåner m.m. Enligt MALIN tar det 1 minut att kontrollera och beräkna värdet av utbetald ersättning exklusive förmån. För att kontrollera och beräkna värdet av bilförmån och andra förmåner behövs 3 respektive 5 minuter. Mätningarna avser alltså bara den tid det tar att vid årets slut kontrollera och sammanställa uppgifter. Några uppgifter om hur lång tid det tar att faktiskt upprätta (skriva) en kontrolluppgift finns inte.

Skatteverket anser att det är rimligt att anta att den totala tidsåtgången för att med hjälp av Skatteverkets e-tjänst fylla i och lämna uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration uppgår till 1 minut per betalningsmottagare. Skatteverket anser vidare att det är rimligt att anta att inlämning på papper tar dubbelt så lång tid, dvs. 2 minuter per betal- ningsmottagare.

För uppgiftsskyldiga som kan lämna uppgifter på fil med hjälp av ett it-system för lönehantering torde, enligt Skatteverket, inte få någon märkbart förändrad arbetsbelastning. Det kan förväntas att marknaden kommer att tillhandahålla lämpliga prisvärda program för uppgifts- skyldiga av olika storlek. Att lämna uppgifterna per betalningsmottagare genom filöverföring eller på annat automatiskt sätt direkt från ett lönesystem bedöms alltså ta så lite tid att den administrativa bördan för de som har sådana system är försumbar.

Eftersom ett större antal uppgifter ska lämnas i arbetsgivardeklara- tionen jämfört med i dag kan det dock tillkomma vissa nya arbetsmoment för uppgiftsskyldiga i samband med att arbetsgivardeklarationen ges in. Det gäller även i fall då uppgifterna lämnas genom filöverföring. Eftersom aktuella it-system ännu inte har anpassats går det inte att beskriva exakt vad som kan tillkomma. Skatteverket uppskattar att det tar maximalt 1 minut extra per inlämningstillfälle att via filöverföring lämna

uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Det gäller oavsett hur många betalningsmottagare som uppgifter ska lämnas om.

Skatteverket har valt att beräkna den administrativa bördan med utgångspunkt i inlämningssätt och antal betalningsmottagare.

Som nämns ovan lämnas cirka 20 procent av kontrolluppgifterna och arbetsgivardeklarationerna på papper, dvs. cirka 80 000 stycken (20 % x 400 000). Resterande 80 procent av kontrolluppgifterna och arbets- givardeklarationerna lämnas elektroniskt, dvs. 320 000 stycken (80 % x 400 000). Hur uppgifterna lämnas varierar dock mellan olika uppgifts- skyldiga och vilken kontrolluppgift som lämnas.

Skatteverkets målsättning är att så många som möjligt ska välja att lämna arbetsgivardeklarationen elektroniskt. För dem som inte kan lämna uppgifter på fil med hjälp av ett lönesystem kommer det att finnas möjlighet att lämna uppgifter genom manuell inmatning i en e-tjänst. Enligt Skatteverkets bedömning kommer denna möjlighet, i kombination med att ett större antal uppgifter jämfört med i dag ska lämnas i arbets- givardeklarationen, sannolikt leda till att andelen arbetsgivardeklara- tioner som lämnas på papper blir lägre än 20 procent i det nya systemet. Det saknas dock tillräckligt underlag för att göra en uppskattning av hur stor förändringen kan antas bli. Skatteverket utgår därför, vid beräkning av tidsåtgång och administrativa kostnader, ifrån antagandet att cirka 20 procent av de deklarationsskyldiga även fortsättningsvis kommer att lämna arbetsgivardeklarationen på papper.

Av dem som i dag lämnar kontrolluppgifter på papper lämnar ungefär 31 procent bara 1 kontrolluppgift årligen. De resterande, 69 procent, lämnar i genomsnitt 7 stycken kontrolluppgifter årligen. Med hänsyn till detta antar Skatteverket att 31 procent av dem som lämnar uppgifter på papper betalar ut ersättning till 1 betalningsmottagare och att övriga 69 procent i genomsnitt betalar ut ersättning till 7 betalningsmottagare.

För dem som endast betalar ut ersättning till	1 betalningsmottagare
(24 800 stycken [31 % x 80 000]) uppkommer,	enligt Skatteverkets

mening, ingen nämnvärd ökad administrativ börda då de redan i dag indirekt lämnar uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivar- deklaration. Enligt gällande rätt ska en arbetsgivardeklaration innehålla uppgift om bl.a. den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och sammanlagt avdraget belopp. Om en utbetalare bara har 1 betalningsmottagare kommer de sammanlagda beloppen att överensstämma med den ersättning och det skatteavdrag som avser betalningsmottagaren. I princip blir – i de flesta av dessa fall – enda skillnaden i arbetsinsats jämfört med uppgiftsskyldigheten enligt gällande rätt att utbetalaren måste lämna identifikationsuppgifter för betalningsmottagaren. Det är således bara de 69 procent, 55 200 stycken (69 % x 80 000), som har 2 eller flera betalningsmottagare som får en ökad administrativ börda.

Av de utbetalare som lämnar kontrolluppgifter elektroniskt lämnar 31 procent endast 1 kontrolluppgift årligen medan övriga 69 procent lämnar i genomsnitt 34 kontrolluppgifter årligen. Med hänsyn till detta antar Skatteverket att 31 procent av dem som lämnar uppgifter elek- troniskt betalar ut ersättning till 1 betalningsmottagare och att övriga 69 procent i genomsnitt betalar ut ersättning till 34 betalningsmottagare.

Prop. 2016/17:58

171

Prop. 2016/17:58	Skatteverket hade tidigare ett registreringsprogram för kontroll-
	uppgifter (SKV 261) som den uppgiftsskyldige kunde ladda ner.
	Skatteverket har tagit fram statistik rörande hur många utbetalare som
	har laddat ner Skatteverkets program för kontrolluppgifter respektive
	lämnat kontrolluppgifter via filöverföring samt om antal lämnade
	kontrolluppgifter (antal betalningsmottagare). 119 265 stycken uppgifts-
	skyldiga har lämnat 648 832 stycken kontrolluppgifter avseende lön
	m.m. för beskattningsåret 2014 genom att använda programmet för
	kontrolluppgifter, dvs. registrerat en kontrolluppgift i taget och sedan
	skapat en fil. Det innebär att 36,6 procent av dem som har lämnat
	kontrolluppgift elektroniskt har använt sig av programmet. Dessa
	uppgiftsskyldiga har dock bara lämnat 8 procent av de kontrolluppgifter
	som har kommit in elektroniskt till Skatteverket.
	Av tabell 9.2 framgår hur många utbetalare som har använt
	Skatteverkets program för kontrolluppgifter och som har 1, 2–5
	respektive fler än 5 betalningsmottagare.

206 189 utbetalare har i stället valt att lämna kontrolluppgifter via filöverföring från egna löneprogram. Totalt har dessa utbetalare lämnat 7 388 641 kontrolluppgifter.

I tabell 9.3 nedan anges den av Skatteverket beräknade ökningen av den årliga administrativa kostnaden med utgångspunkt i inlämningssätt och antal betalningsmottagare. Vid beräkningarna har timlönen upp- skattats till 240 kronor (Tillväxtverkets och Statistiska centralbyråns uppgifter om timlön för löneadministratörer).

172

Prop. 2016/17:58

174

och vilka uppgifter som ska lämnas. Hur stor ökningen av den admini- strativa bördan blir med det nya systemet och därmed hur stor kostnaden blir för ett visst företag beror mycket på vilket inlämningssätt som används och hur många betalningsmottagare som uppgifter behöver lämnas för. Regeringen anser att Skatteverket utifrån tillgängliga upp- gifter har gjort väl avvägda antaganden när det gäller hur många som Skatteverket antar kommer att lämna uppgifter på papper respektive elektroniskt och antalet betalningsmottagare respektive utbetalare. Regeringen anser dock att antagandena kring tidsåtgång och ökade antal tillfällen per år som uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas till Skatteverket är särskilt svåra att uppskatta. Med hänsyn till dessa faktorer anser regeringen att det är lämpligt att justera upp Skatteverkets beräknade kostnad med en ”osäkerhetsfaktor” om 1,5. Regeringen bedömer således att företagens årliga administrativa kostnader, i vart fall inledningsvis, kommer att öka med cirka 66,6 miljoner kronor.

Regeringen har bara beräknat den administrativa kostnaden för företag. Vid beräkningarna av den administrativa kostnaden har inte hänsyn tagits till den minskning av kostnader som kan uppkomma för enskilda utbetalare i och med att skyldigheten att lämna kontrolluppgift om upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt slopas (se avsnitt 6.9) och minskat uppgiftslämnande om intäkt i inkomstslaget tjänst (se avsnitt 6.10).

Sammanfattningsvis kommer företag som lämnar arbetsgivardeklara- tioner på papper eller som saknar datoriserade redovisnings- och lönesystem att få en viss ökad börda. Detta kommer sannolikt främst att gälla för mindre företag. Sådana företag får göra en avvägning mellan kostnaden för ett it-system som kan användas för att lämna arbetsgivar- deklarationerna och kostnaden för att lämna deklarationerna på annat sätt.

Utöver ovan beskrivna administrativa kostnader kommer samtliga berörda uppgiftsskyldiga att behöva sätta sig in i ett delvis nytt regelverk. De som lämnar arbetsgivardeklaration elektroniskt och använder datori- serade redovisnings- och lönesystem kommer att behöva uppdatera dessa. Med hänsyn till att förslaget lämnas i god tid före förslagets ikraftträdande bör uppdateringar av funktioner i systemen i många fall kunna ske inom ramen för årliga uppdateringar i dessa programvaror. Uppdateringarna ingår då i den ordinarie kostnaden för redovisnings- och lönesystem. Följden av detta blir dock att programvaruföretag kommer att påverkas ekonomiskt av förslaget eftersom de måste genomföra förändringar i sina produkter. Likaså kommer de programvaruutvecklare (även it-avdelningar på myndigheter och större företag) som tar fram redovisningssystem för internt bruk att påverkas av förslaget, eftersom även dessa behöver utveckla nya tekniska lösningar.

Vid beräkningarna av den administrativa kostnaden har inte heller hänsyn tagits till den minskning av kostnader som kan uppkomma för enskilda utbetalare genom att Skatteverket framöver inte kommer att behöva göra någon avstämning mellan uppgifter i arbetsgivardeklara- tioner och i kontrolluppgifter (se avsnitt 6.1). Dessa avstämningar kan vara mycket tidskrävande för de utbetalare som berörs av avstämningar. Genom att dessa avstämningar inte kommer att vidtas framöver kommer kostnaden för berörda att minska. Vid beräkningarna har inte heller

hänsyn	tagits till den minskning av kostnader som utbetalare får genom	Prop. 2016/17:58
att de	framöver inte varje år behöver ta fram uppgifter per

betalningsmottagare för att kunna upprätta kontrolluppgifter. Dessa minskningar har inte kunnat beräknas.

Övriga konsekvenser för företag

Uppgiftslämnandet i arbetsgivardeklarationer kan ske på olika sätt. Skatteverket eftersträvar att så mycket som möjligt ska lämnas elektroniskt. För att uppnå detta behöver de elektroniska tjänster som erbjuds vara utformade så att dessa tjänster är det bästa alternativet för de allra flesta företagen (här ingår också bl.a. ideella föreningar och stiftelser). Det finns dock en möjlighet att lämna arbetsgivar- deklarationen på papper för de företag som ändå upplever detta som det för dem bästa alternativet. Skatteverket behöver upprätthålla en dialog med näringslivet för att tillhandahålla så bra anpassade lösningar som möjligt.

Förslaget kommer att gälla samtliga företag oavsett bransch. Det finns ingen anledning att tro att det skulle innebära större konsekvenser för t.ex. företag på en viss ort eller i en viss bransch. Även om förslaget får större konsekvenser för de företag som inte använder datoriserade redovisningssystem, finns det ingen anledning att anta att dessa är vanligare inom vissa branscher. Även mindre företag lämnar i stor omfattning arbetsgivardeklarationer elektroniskt. Företag med endast en anställd lämnar i dag arbetsgivardeklarationer elektroniskt i samma om- fattning som företag i genomsnitt. Förslaget kommer inte att ha någon nämnvärd negativ påverkan på konkurrensförhållandena för företag i detta sammanhang.

Förslaget innebär att redovisning av löner och andra ersättningar ska ske per utbetalningsmånad och per betalningsmottagare, vilket bidrar till att mer korrekta uppgifter redovisas till Skatteverket. Kravet på att uppgifterna ska kunna kopplas till en viss betalningsmottagare gör det svårare att fuska med falska anställda. Det kommer också att bli svårare att redovisa löneutbetalningar med för låga belopp eftersom betalnings- mottagaren kommer att kunna kontrollera de uppgifter som lämnas om denne i arbetsgivardeklarationer. Regeringen anser att förslaget kan antas leda till sundare konkurrens. Den bedömningen delas av Tillväxtverket och LO.

De utbetalare som enbart har betalat kostnadsersättningar och andra inte avgiftspliktiga ersättningar, t.ex. vissa mindre idrottsföreningar, är inte skyldiga att lämna en arbetsgivardeklaration och kommer även fortsättningsvis enbart att lämna kontrolluppgift en gång per år. Det stora flertalet av utbetalare kommer att behöva lämna uppgifter per betalnings- mottagare i en arbetsgivardeklaration vid varje utbetalningstillfälle. De som bara betalar ut ersättningar en gång per år, kommer enbart att behöva lämna uppgifter då ersättningen betalas ut (utbetalnings- månaden). Detta torde gälla t.ex. bostadsrättsföreningar, samfälligheter, stiftelser och ideella föreningar. De utbetalare som sannolikt har tillgång till datoriserade system i minst utsträckning, t.ex. små föreningar, påverkas alltså inte nämnvärt av förslaget, eftersom frekvensen av

uppgiftslämnandet inte ökar.

175

Prop. 2016/17:58	möjlighet att ge Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmed-
	lingen direktåtkomst till uppgifterna för vissa ändamål. Regeringen gör
	också bedömningen att arbetslöshetskassorna bör få del av uppgifterna på
	annat sätt än genom direktåtkomst.
	Uppgiftsmottagarnas tillgång till uppgifter per betalningsmottagare i
	arbetsgivardeklarationer ökar förutsättningarna för kontroller i syfte att
	förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Tillgång till
	uppgifterna kan också antas leda till fler korrekta beslut och en snabbare
	handläggning.
	Förslagen kan förväntas ge förutsättningar för positiva offentlig-
	finansiella effekter. Dessa effekter har dock inte beräknats eftersom ett
	tillförlitligt underlag för att kunna göra sådana beräkningar saknas.
	Effekterna påverkas bl.a. av förändringar i andra regelverk. Det kan
	nämnas att regeringen arbetar vidare med det förslag om ersättnings-
	grundande inkomst som lämnades av den parlamentariska social-
	försäkringsutredningen (se prop. 2016/17:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.5.5).

9.2.2 Effekter för myndigheter och förvaltningsdomstolar

Förslagen innebär att vissa myndigheter får en möjlighet att ha direktåtkomst till de insamlade uppgifterna per betalningsmottagare. Det kan antas att tillgången till uppgifterna i många fall kommer att leda till en mer effektiv ärendehantering hos mottagarna. Förslagen om direktåtkomst syftar till att åstadkomma ett effektivare informations- utbyte. Ett möjliggörande av direktåtkomst kommer på kort sikt att leda till ökade kostnader för framförallt Skatteverket men eventuellt även för andra mottagande myndigheter, bl.a. för utveckling av it-system samt utbildningsinsatser. De kostnader förslagen medför för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. För eventuellt framtida ytterligare kostnader för mottagande myndigheter är utgångspunkten att detta ska finansieras inom ekonomiska ramar.

Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter att förslagen inte kommer att få konsekvenser för förvaltningsdomstolarna och anför att ett mer fullständigt beslutsunderlag i de aktuella ärendetyperna kan leda till att antalet beslut till nackdel för enskilda ökar. Enligt förvaltningsrätten är det inte osannolikt att t.ex. sådana mål som gäller sjukpenninggrundande inkomst, mål om arbetslöshetsförsäkring och mål om dagersättning till asylsökande ökar i antal hos förvaltningsdomstolarna som en konsekvens av förslagen. Förslagen syftar till att ge de mottagande myndigheterna ett bättre beslutsunderlag med avseende på inkomstuppgifter. Regeringen anser inte att det finns skäl att förvänta sig en betydande ökning av antalet överklaganden till följd av förslagen. Förslagen torde inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt. Eventuella merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

	9.2.3	Effekter för företag och enskilda
	I denna	proposition lämnas förslag om att Försäkringskassan,
178	Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska få ta del av vissa inkomst-

uppgifter för vissa ändamål. Regeringen gör också bedömningen att arbetslöshetskassorna bör få del av uppgifterna på annat sätt än genom direktåtkomst. Vissa myndigheter kommer också att få ta del av upp- gifterna med stöd av befintliga bestämmelser.

Förslagen syftar bl.a. till att handläggningen hos de mottagande myndigheterna ska bli enklare och snabbare. Detta kan gynna enskilda som är part i ärenden hos dessa myndigheter.

En fråga att ta ställning till är i vilken utsträckning den ökning av den administrativa bördan som förslagen om den nya uppgiftsskyldigheten medför för företagen kommer att uppvägas av ett minskat krav på uppgiftslämnande till andra myndigheter. De mottagande myndig- heternas möjligheter att minska sin uppgiftsinhämtning från företagen kommer att se olika ut för olika myndigheter. Kronofogdemyndigheten bedömer att den administrativa bördan för arbetsgivare i ärenden om löneutmätning skulle bli mindre, eftersom Kronofogdemyndighetens förfrågningar till arbetsgivare om inkomst avsevärt skulle minska. Försäkringskassan framhåller att Försäkringskassan i många fall, såsom bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ser ut i dag, fortfarande kommer att behöva kontakta arbetsgivare för att få veta vilka olika ersättningar som ingår i en lämnad arbetsgivardeklaration. De inkomstuppgifter Försäkringskassan kommer att få ta del av kommer att redovisas som en totalsumma. Denna totalsumma kommer endast delvis att komma till användning för Försäkringskassan, eftersom inte all inkomst får räknas med i SGI. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att uppgiftslämnarbördan skulle minska både för arbetsgivare och enskilda om Försäkringskassan och andra utbetalare av socialförsäkrings- förmåner skulle få tillgång till uppgifter direkt från Skatteverket i stället för att inhämta inkomstuppgifter från arbetsgivare. Arbetslöshets- kassornas samorganisation (SO) uppger att arbetslöshetskassorna, utifrån dagens utformning av arbetslöshetsförsäkringen, alltjämt kommer att behöva inhämta flertalet kompletterande uppgifter, bl.a. genom arbetsgivarintyget, för att behandla ersättningsärenden. Svensk Handel lyfter fram att ett informationsutbyte mellan myndigheter skulle kunna komma att innebära en minskad administrationskostnad för arbetsgivarna. Näringslivets regelnämnd (NNR) gör bedömningen att det kan finnas en besparingspotential, men anser att det är högst osäkert i vilken grad övriga myndigheter kommer att minska uppgiftsinhämtande från företaget i andra eller motsvarande avseenden.

Det är svårt att bedöma vilken effekt ett utlämnande av uppgifter per betalningsmottagare till andra myndigheter kommer att ha för företagen. Utlämnandet torde ha en positiv effekt genom minskning av den totala administrativa bördan. Ett utlämnande av uppgifterna från Skatteverket kommer dock med nuvarande lagstiftning om hur olika förmåner beräknas inte kunna ersätta regelmässigt inhämtande av uppgifter från arbetsgivare som sker i t.ex. ärenden om sjukpenninggrundande inkomst och arbetslöshetsersättning. I vilken utsträckning kostnaderna kommer att minska för företagen har inte kunnat beräknas. Förändringar i regelverket för t.ex. bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst kan också komma att påverka effekten för företagen.

Förslagen är utformade med syftet att skydda mot otillbörliga intrång i den enskildes integritet.

Prop. 2016/17:58

179

första stycket innebär att skyldigheten att lämna uppgift till mottagaren enligt förevarande paragraf inte gäller om den som betalar ut ersättningen ska lämna uppgift om skatteavdragets belopp till mottagaren till följd av bestämmelserna i 34 kap. 3 a §.

Skatteavdrag från ersättning som betalas ut på grund av pensions- försäkring eller återköp av sådan försäkring och ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska inte redovisas i arbetsgivardeklarationen per betalningsmottagare (26 kap. 19 a § andra stycket). Aktuell skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag vid varje utbetalningstillfälle till mottagaren behövs således avseende skatteavdrag på sådana ersättningar.

15 kap.

8 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst.

Paragrafen har ändrats genom att det uttryckligen anges att kontroll- uppgift inte ska (i stället för behöver) lämnas under vissa förutsättningar. Ändringen syftar till att tydliggöra att uppgifter ska lämnas antingen i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration eller i en kontrolluppgift (se nedan om punkten 3).

I punkterna 1 och 2 anges under vilka förutsättningar som kontroll- uppgift inte ska lämnas för ersättning eller förmån för arbete. Rekvisitet att skatteavdrag inte har gjorts i nuvarande punkten 1 b har slopats. Detta rekvisit blir överflödigt eftersom ersättning för arbete som har betalats ut av en fysisk person eller ett dödsbo alltid ska redovisas per betalnings- mottagare i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivar- deklaration om skatteavdrag har gjorts. Kontrolluppgift ska då inte lämnas om ersättningen (se nedan om punkten 3). Motsvarande ändring har dock inte gjorts i punkten 2 eftersom vissa ersättningar som avses där inte ska redovisas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Det gäller ersättningar som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring och ersättningar som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL, dvs. avtal med ett utländskt tjänstepensions- institut (se avsnitt 6.3).

Ändringen i punkten 3 innebär att kontrolluppgift inte ska lämnas om sådan ersättning eller förmån som har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare av utgivaren eller den som avses i 5–7 §§ i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklara- tion. En utgivare bör inte behöva lämna samma uppgift två gånger till Skatteverket.

Ersättning för arbete ska i de flesta fall redovisas i en arbetsgivar- deklaration. Ersättning till en viss betalningsmottagare behöver dock inte redovisas i en arbetsgivardeklaration om det under den aktuella månaden inte har betalats ut någon ersättning till mottagaren som är underlag för skatteavdrag, arbetsgivaravgifter eller statlig ålderspensionsavgift. Det innebär t.ex. att ersättningar som ligger under beloppsgränserna för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter kan redovisas i kontrolluppgifter

Prop. 2016/17:58

181

Prop. 2016/17:58

184

2 §

I paragrafen anges vem som ska lämna en skattedeklaration.

Enligt den nya punkten 8 ska en skattedeklaration lämnas av den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen om statlig ålderspensionsavgift.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

3 §

I paragrafen anges i vilka fall redovisning ska ske i en arbetsgivar- deklaration.

I första stycket har en ny andra mening lagts till. Ändringen innebär att ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen om statlig ålderspensionsavgift ska redovisas i en arbetsgivardeklaration. Ändringen i andra stycket är föranledd av ändringen i första stycket.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

19 §

I paragrafen anges vilka uppgifter om sammanlagda belopp en arbets- givardeklaration ska innehålla. En arbetsgivardeklaration ska även inne- hålla vissa uppgifter för varje betalningsmottagare. Det regleras dock i efterföljande paragrafer.

Arbetsgivardeklarationen ska enligt punkten 1 innehålla uppgift om sammanlagda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (tidigare i punkten 2 och 5). Ändringen i punkten 1 innebär vidare att en arbetsgivar- deklaration inte längre behöver innehålla uppgift om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för. Enligt punkterna 2 och 3 ska dock arbetsgivardeklarationen innehålla uppgift om vissa sammanlagda ersättningar. Dessa ersättningar ska inte redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. Av 19 a § första stycket 1 och 2 framgår vidare att en arbetsgivardeklaration även för varje betalningsmottagare ska innehålla uppgift om viss ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för.

Enligt punkten 2 ska arbetsgivardeklarationen innehålla uppgift om det sammanlagda beloppet av sådan ersättning som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 IL, dvs. ersättningar som betalas ut på grund av pensions- försäkring eller återköp av sådan försäkring och ersättningar som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL. Det gäller bara om utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för sådan ersättning. Av 19 a § andra stycket framgår att en arbetsgivardeklaration inte ska innehålla uppgift om aktuella ersätt- ningar för varje betalningsmottagare. Därför behövs uppgift om det sammanlagda beloppet av sådan ersättning i arbetsgivardeklarationen.

En arbetsgivardeklaration ska enligt punkten 3 innehålla uppgift om den sammanlagda ersättning som utgörs av ränta, utdelning och annan avkastning och som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för. Ändringen av punkten 3 innebär vidare att en arbetsgivardeklaration inte längre behöver innehålla uppgift om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för. Av 19 a § första stycket 4 framgår dock att en arbetsgivardeklaration även för varje betalningsmottagare ska innehålla uppgift om den ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för. Uppgifter om

ersättning som utgörs av ränta, utdelning och annan avkastning ska dock inte lämnas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. Därför behövs uppgift om den sammanlagda ersättning som utgörs av ränta, utdelning och annan avkastning och som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för i arbetsgivardeklarationen.

Enligt punkten 4 ska en arbetsgivardeklaration innehålla uppgift om det sammanlagda beloppet av bidrag som avses i 1 § första stycket 6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, bl.a. bidrag till vinstandelsstiftelse. Vad som avses med begreppet arbetsgivaravgifter framgår av 3 kap. 3 §. Skatt enligt 1 § nyss nämnda lag omfattas av begreppet. Underlaget för sådan skatt redovisas i dag tillsammans med underlaget för arbetsgivaravgifter i arbetsgivardeklarationen. Det är arbetsgivarens totala underlag som redovisas, dvs. någon uppdelning på mottagare görs inte. Ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för ska redovisas för varje betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen (19 a § första stycket 4). Det gäller även sådan ersättning till en betalningsmottagare som är underlag för särskild löneskatt enligt 1 § första stycket 1–5 lagen om särskild löneskatt på vissa förvävsinkomster. Bidrag till vinstandelsstiftelser m.m. ska dock redovisas på sammanlagd nivå, eftersom det inte rör sig om någon er- sättning till en viss betalningsmottagare. Ändringen av punkten 4 innebär vidare att en arbetsgivardeklaration inte längre behöver innehålla uppgift om sammanlagt avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgifts- lagen (2000:980), förkortad SAL. Av 19 a § första stycket 6 framgår dock att en arbetsgivardeklaration för varje betalningsmottagare ska innehålla uppgift om avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § SAL.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Paragrafen har delvis utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I punkten 3 har dock ordet ”för” ersatts med orden ”som utgörs av”.

19 a §

I paragrafen, som är ny, anges att en arbetsgivardeklaration ska innehålla vissa uppgifter för varje betalningsmottagare. I vilka fall uppgifter om en viss betalningsmottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration måste dock läsas mot bakgrund av övriga bestämmelser om skatteavdrag och arbetsgivardeklarationen (se avsnitt 6.3).

Första stycket är uppdelat i 6 punkter.

Enligt punkten 1 ska en arbetsgivardeklaration för varje betalnings- mottagare innehålla uppgift om den ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för. Skatteavdrag ska enligt huvudregeln i 10 kap. 3 § första stycket göras från kontant ersättning för arbete. I andra stycket nyss nämnda paragraf anges vilka olika ersättningar som vid tillämpningen av lagen ska räknas som ersättning för arbete.

Enligt punkten 2 ska arbetsgivardeklarationen för varje betalnings- mottagare även innehålla uppgift om den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för enligt 13 kap. 3 och 4 §§, dvs. ersättning som är skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK, och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., förkortad A-SINK.

Prop. 2016/17:58

185

Prop. 2016/17:58

186

Uppgift per betalningsmottagare om skatteavdragets belopp, den ersätt- ning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § SAL ska också enligt punkterna 3, 4 och 6 lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Enligt punkten 5 ska ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift enligt lagen om statlig ålderspensionsavgift redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen (själva ålderspensions- avgiften ska däremot inte redovisas i arbetsgivardeklarationen). Det rör sig främst om olika socialförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkrings- förmåner. Bestämmelsen innebär att utbetald ersättning ska redovisas i arbetsgivardeklarationen även i fall då skatteavdrag inte ska göras, se 2 och 3 §§.

Av andra stycket framgår att arbetsgivardeklarationen inte ska inne- hålla uppgifter per betalningsmottagare enligt första stycket 1–3 om ersättningen är sådan som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 IL, dvs. ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller åter- köp av sådan försäkring eller ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL. Sådana uppgifter ska lämnas i kontrolluppgift.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

19 b §

Av paragrafen, som är ny, följer att en arbetsgivardeklaration som ska innehålla uppgifter för en viss betalningsmottagare enligt 19 a § även ska innehålla vissa andra uppgifter avseende denne mottagare.

Första stycket är uppdelat i sju punkter.

Enligt punkten 1 ska uppgift lämnas om annan ersättning än som avses i 19 a §. Det ska bara göras om ersättningen är sådan ersättning eller förmån som avses i 15 kap. 2 § och ersättningen eller förmånen har getts ut av den deklarationsskyldige eller ska anses utgiven av denne enligt 11 kap. 5–7 §§ (motsvarar 15 kap. 9 § första stycket 1). Det är således fråga om sådana ersättningar i inkomstslaget tjänst som inte är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter, t.ex. kostnadsersättningar. En begränsning av uppgiftsskyldigheten finns i 19 c §.

Punkterna 2–4 motsvarar 15 kap. 9 § första stycket 2, 3 och 5 i dess nya lydelse. Uppgift ska lämnas om antalet dagar med sjöinkomst samt på vilket fartyg och i vilket fartområde tjänstgöringen har ägt rum, om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § SAL och arbetsställenummer enligt lagen (1984:533) om arbets- ställenummer m.m., om ett sådant har tilldelats.

Enligt punkterna 5 och 6 ska uppgift i vissa fall lämnas om underlag för skattereduktion för förmån av hushållsarbete som har getts ut av den deklarationsskyldige och hur stor del av underlaget som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § IL. Motsvarande bestämmelser när det gäller kontrolluppgifter finns i 22 kap. 13 §.

Av punkten 7 framgår att uppgift ska lämnas om den ersättning eller förmån för upplåtelse av en privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt som har getts ut av den deklarationsskyldige. Detta motsvaras i stort av den slopade kontrolluppgiften om upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (22 kap. 4 §), se avsnitt 6.9.

Om det som har betalats ut är ett engångsbelopp på grund av personskada, ska det enligt andra stycket i arbetsgivardeklarationen anges om engångsbelopp på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket beskattningsår. Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 9 § andra stycket. Med ”det som har betalats ut” avses främst ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för (19 a § första stycket 1).

I tredje stycket anges att om det som har betalats ut är en ersättning eller en förmån som inte ska tas upp till beskattning men är avgiftspliktig enligt socialavgiftslagen, ska värdet på sådan ersättning eller förmån anges särskilt i arbetsgivardeklarationen. Bestämmelsen motsvarar 15 kap 9 § tredje stycket. Med ”det som har betalats ut” avses främst ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för (19 a § första stycket 1).

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.4.

I förtydligande syfte förordar Lagrådet att andra och tredje stycket bryts ut och placeras i en egen paragraf. Med det som betalats ut avses sådan ersättning som anges 19 a §. Med hänsyn till att det i inledningen av paragrafen finns en koppling till 19 a § är det tillräckligt tydligt att även ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för (19 a § första stycket 1) omfattas av formuleringen ”det som har betalats ut”. I paragrafen regleras att en arbetsgivardeklaration som ska innehålla uppgift om ersättning till en viss betalningsmottagare också ska innehålla vissa andra uppgifter om betalningsmottagaren. Det är lämpligt att dessa uppgifter anges i en paragraf, jfr 15 kap. 9 §.

19 c §

I paragrafen, som är ny, anges en begränsning av uppgiftsskyldigheten per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen avseende viss ersätt- ning för utgifter vid tjänsteresor.

Om den deklarationsskyldige har gett ut ersättning för utgifter vid tjänsteresor och det av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller 10 följer att skatteavdrag inte ska göras från ersättningen, är det enligt första stycket tillräckligt att det i arbetsgivardeklarationen anges att sådan ersättning har getts ut.

Ersättning som avser utgift för logi eller resa med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil, ska dock enligt andra stycket inte anges i arbetsgivardeklarationen.

Motsvarande begränsning har gjorts i bestämmelserna om kontroll- uppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst (15 kap. 8 § 4 och 10 §).

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.4.

19 d §

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om frivillig redovisning av uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.

I första stycket anges att även om det inte finns någon skyldighet enligt 19 a–19 c §§ att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration får sådana uppgifter ändå lämnas i vissa fall. Det får bara ske om uppgifter om mottagaren annars ska lämnas i en kontroll- uppgift enligt 15 kap. (kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst)

Prop. 2016/17:58

187

Prop. 2016/17:58

188

eller 22 kap. 13 § (kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hus- hållsarbete).

Bestämmelsen kan bli aktuell att tillämpa t.ex. om den ersättning som har betalats ut till en viss mottagare under månaden endast består av kostnadsersättning eller ligger under beloppsgränsen för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller om något skatteavdrag inte ska göras på grund av jämkningsbeslut och arbetsgivaravgifter inte ska betalas av den anledningen att mottagaren inte tillhör svensk social- försäkring. Bestämmelsen kan också tillämpas om någon kontant ersättning inte har betalats ut under månaden, men däremot skattepliktiga förmåner, och betalningsmottagaren inte tillhör svensk socialförsäkring.

Av andra stycket följer att frivillig redovisning i arbetsgivardeklara- tionen inte gäller uppgifter om sådan ersättning som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 IL, dvs. ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring eller ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL. Sådana ersättningar ska alltid redovisas i en kontrolluppgift (se avsnitt 6.3).

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.5.

19 e §

I paragrafen, som är ny, anges vilka uppgifter som ska finnas i en arbetsgivardeklaration om en betalningsmottagare har ingått ett sådant socialavgiftsavtal som avses i 5 kap. 5 §. Den som ger ut ersättning för arbete och som saknar fast driftställe i Sverige kan ingå ett avtal med betalningsmottagaren om att denne ska fullgöra utgivarens skyldigheter i fråga om redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter på ersätt- ningen, s.k. socialavgiftsavtal.

En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om den ersättning som arbetsgivaravgifter betalas för (punkten 1) och periodens arbetsgivar- avgifter (punkten 3). Dessutom ska arbetsgivardeklarationen innehålla uppgift om avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § SAL (punkten 2).

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.6.

40 §

I paragrafen, som är ny, regleras en skyldighet att göra ändring eller tillägg av uppgifter om betalningsmottagare.

I första stycket anges att om en uppgift avseende en viss betalnings- mottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration är felaktig, ska den deklarationsskyldige ändra uppgiften. Om en uppgift saknas, ska den deklarationsskyldige genom tillägg lämna de uppgifter som behövs.

Skyldigheten att ändra och göra tillägg av uppgifter gäller inte bara sådana uppgifter som har betydelse för den deklarationsskyldiges be- skattning, dvs. beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, utan om-

fattar alla uppgifter om betalningsmottagare som har lämnats eller skulle ha lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivar- deklaration. Det skulle t.ex. kunna inträffa att fel betalningsmottagare har angetts. En sådan uppgift påverkar inte beslutet om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter.

Uppgifter om ändring eller tillägg ska lämnas snarast. Det är således inte fråga om att den deklarationsskyldige ska hantera detta i näst- kommande arbetsgivardeklaration.

Det är inte lämpligt att ändringar och tillägg görs under hur lång tid som helst. Därför anges det i andra stycket att ändring eller tillägg av uppgifter inte ska göras efter utgången av det sjätte året efter det kalen- derår som uppgiften hänför sig till. Tidsfristen är satt med hänsyn till tiden för omprövning (66 kap. 7 och 27 §§).

Framöver kommer det således att finnas en möjlighet för den deklarationsskyldige att begära omprövning enligt 66 kap. och en skyl- dighet för den deklarationsskyldige att ändra en felaktig uppgift om en betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller genom tillägg komplettera med en uppgift som saknas om en betalnings- mottagare. Den deklarationsskyldige kan begära omprövning och göra ändringar och tillägg i samma handling eller genom en och samma åtgärd i Skatteverkets e-tjänst.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.13.

41 §

I paragrafen, som är ny, anges att en ändring eller tillägg av uppgifter om betalningsmottagare ska göras skriftligen. Ändring eller tillägg kan göras i Skatteverkets e-tjänst. Paragrafen har utformats efter förebild av bestämmelserna om hur en begäran om omprövning ska göras (66 kap. 6 § första stycket).

Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. I lagrådsremissen föreslogs motsvarande bestämmelser om föreläggande som finns i 66 kap. 6 § andra stycket.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.13.

31 kap.

4 §

Av paragrafen framgår att Skatteverket före den 15 april året efter ut- gången av beskattningsåret ska underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om bl.a. de kontrolluppgifter som har kommit in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst. Underrättelsen ska ske genom att uppgifterna anges i det fastställda formuläret för inkomst- deklarationen (6 kap. 6 § andra stycket skatteförfarandeförordningen [2011:1261], förkortad SFF).

Ändringen i paragrafen innebär att Skatteverket även ska underrätta fysiska personer och dödsbon om uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer som har kommit in till verket. Ändringen är till följd av att skyldigheten att lämna kontrolluppgift i många fall ersätts av en skyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationen. En arbetsgivardeklaration som innehåller uppgifter per betalningsmottagare kommer även att fungera som en kontrolluppgift.

Prop. 2016/17:58

189

Prop. 2016/17:58

190

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.15.

6 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse som innebär att uppgift om kost- nadsersättning som avses i 15 kap. 10 § bara behöver lämnas om avdrag görs för ökade levnadskostnader. Ändringen om att uppgift om kostnads- ersättning som avses i 15 kap. 8 § 4 bara behöver lämnas i den utsträckning avdrag görs för ökade levnadskostnader är till följd av de ändringar som görs i 15 kap. 8 och 10 §§.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.10.

34 kap.

1 §

I paragrafen anges kapitlets innehåll. Ändringen är föranledd av att informationsuppgifter även ska lämnas till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration.

3 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om informationsupp- gifter till betalningsmottagare.

Enligt första stycket ska den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas i arbetsgivar- deklarationen. Informationen ska lämnas senast den dag då arbetsgivar- deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket. Informationsskyldig- heten kan fullgöras genom en lönespecifikation som skickas ut i samband med löneutbetalningen, om uppgifterna i lönespecifikationen överens- stämmer med de uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Enligt 26 kap. 40 § ska ändring eller tillägg av uppgifter om betal- ningsmottagare göras om en uppgift avseende en viss betalnings- mottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration är felaktig eller om en uppgift saknas (se kommentaren till den paragrafen). Av andra stycket i förevarande paragraf framgår att den som gör en ändring eller ett tillägg av uppgifter om en viss betalningsmottagare senast den dag då uppgifterna lämnas till Skatteverket ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas till Skatteverket.

Skyldigheten att lämna uppgifter enligt första och andra styckena gäller även enligt tredje stycket den som väljer att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 19 d § (se kommentaren till den paragrafen).

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.14.

6 §

I paragrafen anges att den som har utnyttjat eller överlåtit en sådan rättighet som avses i 10 kap. 11 § andra stycket IL, dvs. en rättighet att i framtiden förvärva värdepapper, till den kontrolluppgiftsskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras. Ändringen av paragrafen innebär att sådana uppgifter även ska lämnas till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Skyldigheten att lämna

kontrolluppgift ersätts i många fall av en skyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.14.

7 §

I paragrafen anges att den som har utnyttjat en sådan rabatt, bonus eller annan förmån som avses i 15 kap. 6 §, dvs. förmån som har getts ut på grund av kundtrohet eller liknande, till den kontrolluppgiftsskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras. Detsamma gäller den som har tagit emot sådan ersätt- ning eller förmån som avses i 15 kap. 7 §, dvs. ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige.

Ändringen av första stycket innebär att sådana uppgifter även ska lämnas till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalnings- mottagare i en arbetsgivardeklaration. Skyldigheten att lämna kontroll- uppgift ersätts i många fall av en skyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.14.

10 §

I paragrafen finns bestämmelser om när vissa informationsuppgifter ska lämnas. Ändringen i första stycket innebär att uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas senast den 8 i månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift eller uppgifter i en arbetsgivardeklaration uppkom.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.14.

11 §

I paragrafen finns en bestämmelse om anmälan om uteblivna informa- tionsuppgifter. Ändringarna är föranledda av att informationsuppgifter enligt 6 och 7 §§ även ska lämnas till den som är skyldig att lämna upp- gifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Dessutom framgår det tydligt att paragrafen bara gäller informationsuppgifter enligt 6–9 d §§.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.14.

37 kap.

2 §

Paragrafen ger Skatteverket befogenhet att förelägga en uppgiftsskyldig att fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

Enligt 26 kap. 19 b § första stycket 4 ska uppgift om arbetsställe- nummer lämnas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, om ett sådant har tilldelats. Ändringen i andra stycket innebär att ett före- läggande om att fullgöra en uppgiftsskyldighet inte bara får avse komp- lettering av arbetsställenummer enligt 26 kap. 19 b § första stycket 4. Dessutom har hänvisningen till 15 kap. 9 § första stycket ändrats till följd av omnumrering av punkter i det stycket.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.12.

8 §

I paragrafen regleras i vilka fall Skatteverket får förelägga fysiska personer och dödsbon att lämna uppgifter om tredje man. Paragrafen är

Prop. 2016/17:58

191

Prop. 2016/17:58

192

bara tillämplig i fall där kontrolluppgift inte ska lämnas enligt bestämmelserna i 16 kap. (kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet) eller 17 kap. (kontrolluppgift om ränteinkomster och annan avkastning på fordringsrätter).

Enligt punkten 1 får Skatteverket förelägga en fysisk person eller ett dödsbo att lämna kontrolluppgift om sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare. Skyldigheten att lämna kontrolluppgift i inkomstslaget näringsverksamhet har slopats när det gäller ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som ut- givaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från (se avsnitt 6.9). Uppgift om sådan ersättning eller förmån ska i stället lämnas i en arbetsgivardeklaration. Punkten har därför begränsats till att gälla i de fall som ersättning för arbete inte har redovisats eller skulle ha redovisats i en arbetsgivardeklaration.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.12.

49 kap.

10 d §

I paragrafen definieras avstämningsuppgifter. Av punkten 1 framgår att bl.a. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande utgör avstäm- ningsuppgifter. Ändringen i punkten innebär att även uppgifter om betal- ningsmottagare i arbetsgivardeklarationer ska utgöra avstämningsupp- gifter. Ändringen är till följd av att skyldigheten att lämna kontroll- uppgift i många fall ersätts av en skyldighet att lämna uppgifter per betal- ningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. En arbetsgivardeklaration som innehåller uppgifter per betalningsmottagare kommer även att fungera som en kontrolluppgift.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.16.

51 kap.

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift. I andra stycket anges omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om det skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp. Enligt punkten 1 c ska det särskilt beaktas om den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter. Ändringen i punkten innebär att även vilseledande eller missvisande uppgifter om betalnings- mottagare i arbetsgivardeklarationer ska beaktas. Ändringen är till följd av att skyldigheten att lämna kontrolluppgift i många fall ersätts av en skyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationen. En arbetsgivardeklaration som innehåller uppgifter per betalningsmottagare kommer även att fungera som en kontrolluppgift.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.17.

56 kap.

2 §

I paragrafen anges att Skatteverket för varje beskattningsår ska besluta om slutlig skatt på grundval av uppgifter som har lämnats bl.a. i en kon- trolluppgift. Ändringen i paragrafen om att även uppgifter om betalnings- mottagare i arbetsgivardeklarationer ska beaktas när Skatteverket be-

slutar om slutlig skatt är en följd av att skyldigheten att lämna kontroll-	Prop. 2016/17:58
uppgift i många fall ersätts av en skyldighet att lämna uppgifter per
betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. En arbetsgivardeklara-
tion som innehåller uppgifter per betalningsmottagare kommer även att
fungera som en kontrolluppgift.
Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.15.
66 kap.
27 §
I paragrafen anges i vilka fall Skatteverket får ompröva till nackdel för
den som beslutet gäller även efter tvåårsfristen i 21 §, dvs. efter det att
två år har förflutit från utgången av det kalenderår då beskattningsåret
har gått ut. Ett sådant beslut om omprövning benämns efterbeskattning.
Enligt punkten 3 får efterbeskattning ske om kontrolluppgift som ska
lämnas utan föreläggande har saknats eller varit felaktig och den som
uppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att lämna inkomst-
deklaration (skälen till varför denna grund för efterbeskattning finns
anges i prop. 2010/11:165 s. 1111 f.). Ändringen i punkten innebär att
efterbeskattning får ske om uppgift om en betalningsmottagare som ska
lämnas i en arbetsgivardeklaration har saknats eller varit felaktig och den
som uppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att lämna inkomst-
deklaration. Ändringen är en följd av att skyldigheten att lämna kontroll-
uppgift i många fall ersätts av en skyldighet att lämna uppgifter per betal-
ningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. En arbetsgivardeklaration
som innehåller uppgifter per betalningsmottagare kommer även att
fungera som en kontrolluppgift.
Normalt är en betalningsmottagare som uppgifter ska lämnas om i
arbetsgivardeklarationen skyldig att lämna inkomstdeklaration. Bestäm-
melsen är då inte tillämplig. En betalningsmottagare som är skattskyldig
enligt SINK eller A-SINK är dock inte skyldig att lämna inkomst-
deklaration. I de fallen kan bestämmelsen således bli tillämplig. Av den
föreslagna bestämmelsen i 26 kap. 19 a § första stycket 2 framgår att en
arbetsgivardeklaration för varje betalningsmottagare ska innehålla upp-
gift om den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag
för enligt 13 kap. 3 och 4 §§, dvs. ersättning som är skattepliktig inkomst
enligt SINK och A-SINK.
Av 54 kap. 2 § följer att Skatteverket kan besluta att betalnings-
mottagaren är betalningsskyldig för särskild inkomstskatt i fall där en
utbetalare inte har gjort skatteavdrag enligt SINK eller A-SINK eller
gjort avdrag med för lågt belopp och i fall där skatten på ersättning från
en utbetalare inte kan betalas med skatteavdrag (prop. 2010/11:165
s. 975). Ett sådant beslut ska fattas inom den tid och på det sätt som
gäller för omprövning. Det innebär bl.a. att bestämmelsen i förevarande
punkt kan bli tillämplig.
Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 6.15.
67 kap.
1 §
I paragrafen anges kapitlets innehåll. Ändringen är föranledd av att 26 §
upphävs. Skälet till att paragrafen upphävs är att möjligheten för
utländska avgiftsskyldiga att efter beslut från Skatteverket redovisa	193

Prop. 2016/17:58

194

arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av lagen slopas (26 kap. 38 §), se avsnitt 6.8.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1

Det nya systemet kommer att införas stegvis från och med den 1 juli 2018.

De föreslagna bestämmelserna i 15 kap. 8–10 §§, 16 kap. 1–3 §§, 22 kap. 1, 4 och 13 §§, 23 kap. 2 och 3 §§, 31 kap. 6 § och 37 kap. 2 § (rör kontrolluppgifter) föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

De föreslagna bestämmelserna om att den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift är skyldig att lämna skattedeklaration och redovisa ersättningen i en arbetsgivardeklaration och att Skatteverket ska registrera den som betalar ut sådan ersättning föreslås också träda i kraft den 1 januari 2019 (7 kap. 1 § och 26 kap. 2 och 3 §§). Skälet till det är att de som enligt punkten 2 kommer att om- fattas av systemet redan den 1 juli 2018 inte betalar ut sådan ersättning.

Regeringen föreslår i avsnitt 6.8 att möjligheten för utländska avgifts- skyldiga att efter beslut från Skatteverket redovisa arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av lagen slopas. Den ändringen föreslås (slopande av 26 kap. 38 § samt 67 kap. 1 och 26 §§) träda i kraft den 1 januari 2019.

Av punkten 1 framgår vidare att övriga bestämmelser kommer att träda i kraft den 1 juli 2018.

Ikraftträdandebestämmelserna innebär bl.a. att de som omfattas av systemet från och med den 1 juli 2018 (se punkten 2) kommer att lämna kontrolluppgift för hela kalenderåret 2018 och uppgifter per betalnings- mottagare i arbetsgivardeklarationen. Utbetalarna kommer således att behöva lämna samma uppgift två gånger till Skatteverket.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 8.

Punkten 2

Det nya systemet ska införas stegvis från och med den 1 juli 2018. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare enligt 39 kap. 11 och 11 a §§ och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda ska de nya bestämmelserna tillämpas från och med den 1 juli 2018. De nya bestämmelserna ska även tillämpas för den som ska lämna informations- uppgifter till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalnings- mottagare i en arbetsgivardeklaration enligt 34 kap. 6 och 7 §§. För övriga uppgiftsskyldiga tillämpas de nya bestämmelserna från och med den 1 januari 2019.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 8.

Punkten 3

Enligt 37 kap. 2 § andra stycket får ett föreläggande att fullgöra en uppgiftsskyldighet inte bara avse en komplettering av arbetsställe- nummer enligt 15 kap. 9 § eller 26 kap. 19 b §. Av punkten 1 framgår att de föreslagna bestämmelserna i 37 kap. 2 § och 15 kap. ska träda i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelserna i 26 kap. 19 b § ska träda i kraft den

Prop. 2016/17:58

196

Av punkten 1 framgår att ändringen i 31 kap. 6 § ska träda i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelsen i 31 kap. 6 § i den nya lydelsen ska därför tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019.

Punkten 7

Av punkten 1 följer att ändringar i 34 kap. ska träda i kraft den 1 juli 2018. Bestämmelserna som rör informationsuppgifter till den kontroll- uppgiftsskyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration (34 kap. 6, 7, 10 och 11 §§) i den nya lydelsen ska därför tillämpas om den uppgift som ska lämnas avser tid efter den 30 juni 2018. Detsamma gäller bestämmelsen i 37 kap. 8 §. I den paragrafen regleras i vilka fall Skatteverket får före- lägga fysiska personer och dödsbon att lämna uppgifter om tredje man.

Regeringen föreslår att informationsuppgifter till den kontrolluppgifts- skyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter om betalnings- mottagare i en arbetsgivardeklaration ska lämnas senast den 8 i månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift eller uppgifter i en arbetsgivardeklaration uppkom (34 kap. 10 § första stycket). Bestämmel- sen i den nya lydelsen ska dock i fråga om uppgifter till en kontrollupp- giftsskyldig tillämpas om den uppgift som ska lämnas avser tid efter den 31 december 2018. Bestämmelsen i 34 kap. 10 § i den äldre lydelsen ska under tiden 1 juli 2018–31 december 2018 tillämpas i fråga om uppgifter till en kontrolluppgiftsskyldig. Om uppgifterna till den kontrolluppgifts- skyldige avser tiden 1 juli 2018–31 december 2018, ska således upp- gifterna lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den 15 januari 2019. Detta innebär att samma tidpunkt gäller för uppgifter som avser kalenderåret 2018.

Ett föreläggande att fullgöra en uppgiftsskyldighet får inte bara avse komplettering av arbetsställenummer enligt 15 kap. och 26 kap. Av punkten 1 framgår att ändringarna i 37 kap. 2 § ska träda i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelsen i 37 kap. 2 § i den nya lydelsen ska därför tillämpas om den uppgift som ska lämnas avser tid efter den 31 december 2018. Se även punkten 3.

Punkten 8

Bestämmelserna om avstämningsuppgifter (skattetillägg), befrielse från särskilda avgifter och efterbeskattning (49 kap. 10 d §, 51 kap. 1 § och 66 kap. 27 §) ska i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018. Skälet till det är att ändringarna i aktuella bestämmelser enligt punkten 1 ska träda i kraft den 1 juli 2018. Det- samma gäller bestämmelsen om att Skatteverket för varje beskattningsår ska besluta om slutlig skatt på grundval av bl.a. uppgifter om betalnings- mottagare i arbetsgivardeklarationer (56 kap. 2 §).

Punkten 9

De nya bestämmelserna om uppgifter per betalningsmottagare i arbets- givardeklarationen och ändring eller tillägg av uppgifter om betalnings- mottagare (26 kap. 19 a–19 e, 40 och 41 §§) tillämpas första gången på arbetsgivardeklarationer som avser redovisningsperioden juli 2018.

Skälet till det är att bestämmelserna enligt punkten 1 ska träda i kraft den Prop. 2016/17:58 1 juli 2018.

Punkten 10

De nya bestämmelserna om informationsuppgifter till betalnings- mottagare (34 kap. 3 a §) tillämpas första gången på uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationer som avser redovisningsperioden juli 2018. Skälet till det är att bestämmelserna i 34 kap. 3 a § enligt punkten 1 ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Punkten 11

Regeringen föreslår i avsnitt 6.9 att kontrolluppgiften om upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt slopas (22 kap. 4 §). Enligt punkten 1 ska ändringen (upphävandet av paragrafen) träda i kraft den 1 januari 2019. De upphävda bestämmelserna i 22 kap. 4 § bör dock fortfarande gälla för ersättning eller förmån för bostad som har betalats ut före den 1 januari 2019.

Punkten 12

Regeringen föreslår i avsnitt 6.8 att möjligheten för utländska avgifts- skyldiga att efter beslut från Skatteverket redovisa arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av lagen slopas (26 kap. 38 §). Enligt punkten 1 ska ändringen (upphävandet av paragrafen) träda i kraft den 1 januari 2019. Den upphävda bestämmelsen i 26 kap. 38 § bör dock fortfarande gälla för beslut som har meddelats före den 1 januari 2019.

Punkten 13

Regeringen föreslår i avsnitt 6.8 att möjligheten för utländska avgifts- skyldiga att efter beslut från Skatteverket redovisa arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av lagen slopas (26 kap. 38 §). Bestämmelsen i 67 kap. 26 § upphävs till en följd av att 26 kap. 38 § upphävs. Enligt punkten 1 ska ändringen (upp- hävandet av 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 §) träda i kraft den 1 januari 2019. Den upphävda bestämmelsen i 67 kap. 26 § bör dock fortfarande gälla för beslut som har meddelats enligt den upphävda 26 kap. 38 §.

10.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

2 kap.
8 b §
Paragrafen är ny. I paragrafen finns bestämmelser om att Migrations-
verket i vissa fall får ha direktåtkomst till beskattningsdatabasen i fråga
om uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer eller
förenklade arbetsgivardeklarationer som avses i 26 kap. skatteförfarande-
lagen (2011:1244), förkortad SFL.	197

Prop. 2016/17:58

198

Enligt andra stycket punkten 1 får Migrationsverkets direktåtkomst omfatta uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer som avses i 26 kap. SFL. Vilka upp- gifter som ska redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklara- tioner och förenklade arbetsgivardeklarationer framgår av bestäm- melserna i 26 kap. 19 a–19 e §§ och 20 § SFL (se avsnitt 6.3 och 6.4 och kommentarerna till dessa paragrafer). Bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas kommer även att finnas i skatteförfarandeförordningen. De uppgifter som ska lämnas per betalningsmottagare är bl.a. uppgifter om utbetald ersättning. Direktåtkomsten får även omfatta sådana ändringar och tillägg som den deklarationsskyldige ska göra enligt 26 kap. 40 § SFL (se avsnitt 6.13 och kommentaren till den paragrafen). Av punkten 2 framgår att direktåtkomsten får omfatta identifikations- uppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren (se 26 kap. 18 § 1 SFL, 6 kap. 1 och 2 §§ SFF och avsnitt 6.3). Enligt punkten 3 får direktåtkomsten även omfatta uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser (se 26 kap. 18 § 2 SFL). En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad (se 26 kap. 10 § SFL).

Av första stycket framgår att direktåtkomst bara får medges om uppgifterna behövs i ett ärende om dagersättning åt asylsökande enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Bestämmelsen ger ramarna för direktåtkomsten. Åtkomsten ska begränsas till de närmare typer av uppgifter som behövs för det i bestämmelsen angivna ändamålet.

Skälen för förslaget behandlas i avsnitt 7.4.7.

8 c §

Paragrafen är ny. I paragrafen finns bestämmelser om att Försäkrings- kassan i vissa fall får ha direktåtkomst till beskattningsdatabasen i fråga om uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer som avses i 26 kap. SFL.

Enligt andra stycket punkten 1 får Försäkringskassans direktåtkomst omfatta uppgifter per betalningsmottagare i sådana arbetsgivar- deklarationer eller förenklade arbetsgivardeklarationer som avses i 26 kap. SFL. Vilka uppgifter som ska redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer framgår av bestämmelserna i 26 kap. 19 a–19 e §§ och 20 § SFL (se avsnitt 6.3 och 6.4 och kommentarerna till dessa paragrafer). Bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas kommer även att finnas i skatteförfarandeförordningen. De uppgifter som ska lämnas per betalningsmottagare är bl.a. uppgifter om utbetald ersättning. Direktåtkomsten får även omfatta sådana ändringar och tillägg som den deklarationsskyldige ska göra enligt 26 kap. 40 § SFL (se avsnitt 6.13 och kommentaren till den paragrafen). Av punkten 2 framgår att direktåtkomsten får omfatta identifikationsuppgifter för den

uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren	(se 26 kap. 18 § 1	SFL,
6 kap. 1 och 2 §§ SFF och avsnitt 6.3).	Enligt punkten 3	får

direktåtkomsten även omfatta uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser (se 26 kap. 18 § 2 SFL). En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad (se 26 kap. 10 § SFL).

Sammanfattning av promemorian Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

I promemorian föreslås att utbetald ersättning för arbete ska redovisas på individnivå i arbetsgivardeklarationen, dvs. per betalningsmottagare. Det finns redan system i andra länder för att lämna uppgifter på individnivå som motsvarar det som nu föreslås. Bl.a. i Danmark och Norge finns sådana system som förefaller fungera väl.

En månadsvis rapportering av inkomster på individnivå skulle innebära att förutsättningarna för Skatteverket att fatta korrekta beslut avseende arbetsgivaravgifter och skatteavdrag skulle förbättras. Löpande tillgång till uppgifter om utbetalade ersättningar skulle ge möjligheter att upp- täcka fel vid en tidigare tidpunkt vilket ger fördelar ur flera aspekter och ökar förutsättningarna för att bestämma och uppbära rätt skatt. Det finns även flera praktiska fördelar när det gäller hur Skatteverkets arbete kan bedrivas.

Med ersättning för arbete avses enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, inte bara lön m.m. utan även t.ex. sjukpenning och andra socialförsäkringsersättningar. Förutom uppgift om ersättningens storlek och skatteavdrag som gjorts från ersättningen ska även andra uppgifter om betalningsmottagaren – som i dag lämnas i en årlig kontrolluppgift – lämnas i arbetsgivardeklarationen. Jämfört med de upp- gifter som i dag lämnas i kontrolluppgiften innebär inte förslagen i promemorian att några nya uppgifter måste lämnas till Skatteverket. Tvärtom kommer vissa uppgifter som i dag lämnas i en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst inte att behöva lämnas enligt förslaget.

Vissa ersättningar ska inte redovisas på individnivå även om de omfattas av SFL:s definition av ersättning för arbete. Det gäller ersättningar som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, liksom ersättningar som betalas ut enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

De särskilda regler som i dag gäller för redovisning av skatteavdrag för skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. föreslås till största delen slopas. Särregleringen – som bl.a. innebär att redovisning på individnivå görs i en bilaga till arbetsgivardeklarationen i stället för i kontrolluppgift – blir till stor del överflödig mot bakgrund av förslaget att redovisningen i en arbetsgivardeklaration i de flesta fall ska göras på individnivå när det gäller ersättning för arbete.

Ingen ändring föreslås när det gäller räntor och utdelningar. Redovisningen i arbetsgivardeklarationen när det gäller sådana utbetalningar ska således fortfarande avse de sammanlagda beloppen för samtliga betalningsmottagare.

En förutsättning för att en utbetalare ska vara skyldig att redovisa ersättning till en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska, förutom när det gäller ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift, vara att det till betalningsmottagaren har betalats ut ersättning som är underlag för skatteavdrag (för preliminär skatt eller

Prop. 2016/17:58

Bilaga 1

201

Prop. 2016/17:58

Bilaga 1

202

särskild inkomstskatt) eller arbetsgivaravgifter. Ersättningar som är underlag för statlig ålderspensionsavgift, dvs. främst olika socialför- säkringsförmåner, ska redovisas i en arbetsgivardeklaration även om skatteavdrag inte ska göras.

Förslaget innebär, med nyss nämnda undantag för ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift, att ersättning för arbete inte behöver redovisas i en arbetsgivardeklaration om ersättningen ligger under gränsen för att utbetalaren ska vara skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller om något skatteavdrag inte ska göras på grund av jämkningsbeslut och arbetsgivaravgifter inte ska betalas av den anledningen att mottagaren inte tillhör svensk socialförsäkring. Utbetalaren föreslås dock få möjlighet att välja att redovisa sådana ersättningar i arbetsgivardeklarationen i stället för i kontrolluppgift.

Om en ersättning har redovisats eller skulle ha redovisats på individnivå i en arbetsgivardeklaration ska kontrolluppgift inte lämnas, med undantag för fall där det är betalningsmottagaren som lämnar arbetsgivardeklaration enligt ett s.k. socialavgiftsavtal med en utländsk arbetsgivare. Arbetsgivaren ska i sådana fall även framöver vara skyldig att lämna kontrolluppgift.

Någon ändring föreslås inte när det gäller tidpunkten för redovisning av utbetalda ersättningar i en arbetsgivardeklaration. En ersättning ska liksom i dag redovisas i arbetsgivardeklarationen för den månad under vilken ersättningen har betalats ut. Den möjlighet som i dag finns för utländska avgiftsskyldiga att efter beslut från Skatteverket redovisa arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av SFL föreslås slopas.

Den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Arbetsgivardeklarationen ska liksom i dag kunna lämnas elektroniskt eller på pappersblankett.

Skatteverkets beslut med anledning av en arbetsgivardeklaration ska enligt förslaget inte fattas på individnivå, utan ska liksom i dag avse total avdragen skatt och totala arbetsgivaravgifter för den aktuella månaden.

Uppgifter om betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivar- deklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration ska, enligt prome- morians förslag, som huvudregel ändras enbart i enlighet med en ändring eller komplettering från den deklarationsskyldige (dvs. en arbetsgivare eller annan utbetalare). Uttryckliga bestämmelser om skyldighet för den deklarationsskyldige att ändra felaktiga individuppgifter, och att komplettera deklarationen med sådana individuppgifter som saknas, föreslås införas. Skatteverket föreslås på eget initiativ få ändra en felaktig identifikationsuppgift avseende en betalningsmottagare, om det rör sig om en uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende från den deklarationsskyldiges sida. Skatteverket föreslås även, i uppenbara fall, få komplettera deklarationen med en identifikationsuppgift som saknas avseende en betalningsmottagare.

I promemorian föreslås att Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Åklagarmyndigheten får tillgång till uppgifter på individnivå som lämnats i en arbetsgivardeklaration eller förenklad

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

204

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)1 dels att 22 kap. 4 §, 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 § ska upphöra att

gälla,

dels att rubrikerna närmast före 22 kap. 4 §, 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 § ska utgå,

dels att 7 kap. 1 §, 15 kap. 8–10 §§, 16 kap. 1–3 §§, 22 kap. 1 och 13 §§, 23 kap. 2 och 3 §§, 26 kap. 1–3 och 19 §§, 31 kap. 4 och 6 §§, 34 kap. 1, 6, 7, 10 och 11 §§, 37 kap. 2 och 8 §§, 49 kap. 10 c §, 51 kap. 1 §, 56 kap. 2 §, 66 kap. 27 §, 67 kap. 1 § och rubriken närmast före 34 kap. 10 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 34 kap. 3 § ska lyda ”Uppgifter till den som kontrolluppgift eller uppgifter i en arbetsgivardeklaration lämnas för”,

dels att rubriken närmast efter 34 kap. 5 § ska lyda ”Uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration”,

dels att det ska införas nio nya paragrafer, 26 kap. 19 a–19 e och 40–42 §§ och 34 kap. 3 a §, och närmast före 26 kap. 40 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §2

Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och

11b–13 §§ samma lag,

5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU- land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdes- skattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5,

7.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig

1Senaste lydelse av 67 kap. 26 § 2013:116.

2Senaste lydelse 2015:893.

för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

8.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10.den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

e)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

f)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

g)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

h)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

j)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, eller

k)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,


11. den	som	är skyldig att		11. den		som	är	skyldig		att
använda	kassaregister		enligt	använda		kassaregister			enligt
39 kap. 4–6 §§, och				39 kap. 4–6 §§,
12. den	som	enligt	39 kap.	12. den		som	enligt		39 kap.
11 b § är skyldig att tillhandahålla				11 b § är skyldig att tillhandahålla
utrustning så att en elektronisk				utrustning så att en elektronisk
personalliggare kan föras på en				personalliggare kan föras på en
byggarbetsplats.				byggarbetsplats, och
				13. den		som	betalar		ut	er-
				sättning som är underlag för
				statlig	ålderspensionsavgift enligt
				lagen	(1998:676)			om	statlig
				ålderspensionsavgift.

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

	15 kap.
		8 §
Kontrolluppgift behöver	inte	Kontrolluppgift ska inte lämnas
lämnas om		om

1. sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att

a) ersättningen	eller	förmånen	a) ersättningen eller förmånen
inte motsvarar en utgift i en			inte motsvarar en utgift i en
näringsverksamhet,			näringsverksamhet, och
b) skatteavdrag	inte	har gjorts,

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

205

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

206

och
c) det som mottagaren under året	b) det som mottagaren under året
har fått sammanlagt har haft ett	har fått sammanlagt har haft ett
värde som understiger 1 000	värde som understiger 1 000
kronor,	kronor,

2. sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än som avses i 1, under förutsättning att

a)det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor, och

b)skatteavdrag inte har gjorts,

3.sådan ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration, eller

4.sådan ersättning eller förmån som är skattepliktig enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som har redovisats för mottagaren i en arbetsgivardeklaration.

3.sådan ersättning eller förmån som har redovisats eller skulle ha redovisats per betalnings- mottagare, av utgivaren eller den som avses i 5–7 §§, i en arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration, eller

9 §3

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,

2.den tid ersättningen eller

förmånen avser, om den bara
avser del av året,
3. antalet dagar med sjöinkomst					2. antalet dagar med sjöinkomst
samt på vilket fartyg och i vilket					samt på vilket fartyg och i vilket
fartområde tjänstgöringen			har	ägt	fartområde tjänstgöringen			har	ägt
rum,					rum,
4. om	Skatteverket	har	bestämt		3. om	Skatteverket	har	bestämt
värdet av en förmån enligt 2 kap.					värdet av en förmån enligt 2 kap.
10 b eller 10 c § socialavgiftslagen					10 b eller 10 c § socialavgiftslagen
(2000:980),					(2000:980),
5. om	ersättningen	ges	ut	på	4. om	ersättningen	ges	ut	på
grund av tjänstepensionsförsäkring					grund av tjänstepensionsförsäkring
eller sådant avtal om tjänste-					eller sådant avtal om tjänste-
pension som avses i 28 kap.				2 §	pension som avses i 28 kap.				2 §
andra stycket inkomstskattelagen					andra stycket inkomstskattelagen
(1999:1229), och					(1999:1229), och

3 Senaste lydelse 2012:835.

6. arbetsställenummer		enligt		5. arbetsställenummer			enligt	Prop. 2016/17:58
lagen (1984:533) om arbetsställe-				lagen (1984:533) om arbetsställe-				Bilaga 2
nummer m.m., om ett sådant har				nummer m.m., om ett sådant har
tilldelats.				tilldelats.
Om kontrolluppgiften avser en ersättning med ett sådant
engångsbelopp på grund av personskada som avses i 11 kap.							38 §
inkomstskattelagen, ska det i kontrolluppgiften anges om engångsbelopp
på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket
belopp och under vilket utbetalningsår.
Om kontrolluppgiften avser ersättning eller förmån som inte ska tas
upp till beskattning men är avgiftspliktig enligt socialavgiftslagen, ska i
kontrolluppgiften värdet på sådan ersättning eller förmån anges särskilt.
			10 §
Om den	uppgiftsskyldige		har	Om	den	uppgiftsskyldige har
gett ut ersättning för sådana				gett ut annan ersättning för utgifter
utgifter som avses i 12 kap.			2 §	vid tjänsteresor än som avses i 8 §
första och andra styckena inkomst-				4 och	det	av 10 kap. 3 §	andra
skattelagen	(1999:1229)	och	det	stycket 9 eller 10 följer att
av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller				skatteavdrag inte ska göras från
10 följer att skatteavdrag inte ska				ersättningen, är det tillräckligt att
göras från ersättningen, är det				det i kontrolluppgiften anges att
tillräckligt att det i kontroll-				sådan ersättning har getts ut.
uppgiften anges att sådan ersätt-
ning har getts ut.

16 kap.

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om ersättningar och förmåner som anges i 3 § och som ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet.

Kontrolluppgift ska dock inte lämnas om ersättningen eller förmånen har redovisats eller skulle ha redovisats av utgivaren i en arbetsgivardeklaration.

2 §

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och, i de fall som avses i 3 § 1 och 4, även för juridiska personer av den som har gett ut ersättning eller förmån.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och, i de fall som avses i 3 § 2, även för juridiska personer av den som har gett ut ersättning eller förmån.

3 §
I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:
1. ersättning och förmån som
har getts ut för arbete och som
utgivaren har gjort eller varit
skyldig att göra skatteavdrag från,
2. sjukpenning och annan sådan
ersättning som avses i 15 kap. 8 §	207

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

208

inkomstskattelagen (1999:1229), 3. sådant utbetalt stöd eller

efterskänkt belopp som avses i 29 kap. inkomstskattelagen, och

4. betalning för

a)nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

1. sådant	utbetalt	stöd eller
efterskänkt	belopp	som avses i
29 kap.	inkomstskattelagen

(1999:1229), och 2. betalning för

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

22 kap.

1 §4

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om

–överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),

–upplåtelse av privatbostad

eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),

–samfällighet (5 och 6 §§),

–räntebidrag (7 §),

–pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),

–avskattning av pensionsförsäkring (10 §),

–tjänstepensionsavtal (11 §),

–underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),

–skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),

–elcertifikat (14 §),

–utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),

–schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),

–schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

–investeraravdrag (23 och 24 §§), och

–skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §).

				13 §5
Kontrolluppgift	ska	lämnas		om	Kontrolluppgift	ska	lämnas		om
skattereduktion	för	förmån		av	skattereduktion	för	förmån		av
hushållsarbete	enligt		67 kap.		hushållsarbete	enligt		67 kap.

4Senaste lydelse 2015:768.

5Senaste lydelse 2015:768.

inkomstskattelagen		(1999:1229),		inkomstskattelagen				(1999:1229),			Prop. 2016/17:58
om den som utför arbetet var				om	den	som utför arbetet				var	Bilaga 2
godkänd för F-skatt vid någon av				godkänd för F-skatt vid någon av
de tidpunkter som anges i 67 kap.				de tidpunkter som anges i 67 kap.
16 § 1 inkomstskattelagen eller har				16 § 1 inkomstskattelagen eller har
ett intyg eller någon annan				ett intyg eller någon annan
handling som avses i 67 kap. 17 §				handling som avses i 67 kap. 17 §
samma lag.				samma		lag.	Kontrolluppgift			ska
				dock inte lämnas om underlaget
				för skattereduktionen har redo-
				visats eller skulle ha redovisats av
				utgivaren av förmånen i en
				arbetsgivardeklaration.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den
som har gett ut förmånen.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för
skattereduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant
hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen.
			23 kap.
			2 §6
Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,				Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,
16 kap.	1 § om ersättning som			16 kap.		1 §	om ersättning			som
avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a,				avses i 16 kap. 3 § 2 samt 4 § 1 a,
2 a och	3 a, 17, 19, 20,		21 kap.,	2 a	och	3 a, 17, 19, 20,			21 kap.,
22 kap.	2, 3, 9–11, 17–21 och			22 kap.		2, 3, 9–11, 17–21 och
23–25 §§, 22 a kap. samt 22 b kap.				23–25 §§, 22 a kap. samt 22 b kap.
ska även lämnas för fysiska				ska även lämnas för fysiska
personer som är begränsat skatt-				personer som är begränsat skatt-
skyldiga.				skyldiga.
Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som
medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller
7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
			3 §7
Kontrolluppgifter		enligt	16 kap.	Kontrolluppgifter				enligt	16 kap.
1 § om	ersättning	som	avses i	1 §	om	ersättning		som	avses i
16 kap. 3 § 4 och 22 kap. 25 § ska				16 kap. 3 § 2 och 22 kap. 25 § ska
även lämnas för juridiska personer				även lämnas för juridiska personer
som är begränsat skattskyldiga.				som är begränsat skattskyldiga.

26 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–vem som ska lämna en skattedeklaration (2 §),

–vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas (3–9 §§),

6Senaste lydelse 2015:918.

7Senaste lydelse 2014:1471.

209

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

210

–redovisningsperioder (10–17 §§),

–vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla (18–25 §§),

– när en	skattedeklaration	ska	– när en	skattedeklaration	ska
lämnas (26–37 §§), och			lämnas (26–37 §§),
– särskilda	bestämmelser	om	– särskilda	bestämmelser	om
redovisning (38 och 39 §§).			redovisning (39 §), och
			– ändrade och nya uppgifter om
			betalningsmottagare (40–42 §§).

2 §8 En skattedeklaration ska lämnas av

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

3.den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6,

4.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 15 §,

7.den som begär återbetalning

av ingående skatt enligt 10 kap. 11 a § mervärdesskattelagen.

7.den som begär återbetalning

av ingående skatt enligt 10 kap. 11 a § mervärdesskattelagen, och

8. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålders- pensionsavgift.

			3 §
Skatteavdrag	och	arbetsgivar-		Skatteavdrag		och	arbetsgivar-
avgifter ska redovisas i en				avgifter ska redovisas i en
arbetsgivardeklaration		för	redo-	arbetsgivardeklaration			för		redo-
visningsperioder.				visningsperioder. Det			gäller		även
				ersättning som är underlag för
				statlig	ålderspensionsavgift			enligt
				lagen	(1998:676)		om	statlig
				ålderspensionsavgift.
Den som är	registrerad		ska	Den	som är	registrerad			ska

8 Senaste lydelse 2015:892.

lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skatteverket om att det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perioden. Det gäller även om bara en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 4 § ska lämnas för redovisnings- perioden.

lämna		en arbetsgivardeklaration				Prop. 2016/17:58
för	varje redovisningsperiod. Om					Bilaga 2
den		registrerade		skriftligen
upplyser Skatteverket om att det
varken		finns		skatteavdrag,
arbetsgivaravgifter eller ersättning
som är underlag för statlig
ålderspensionsavgift				att redovisa
för	en	viss	redovisningsperiod,
behöver		deklaration		dock	inte
lämnas		för	den perioden.		Det
gäller även om bara en förenklad
arbetsgivardeklaration enligt					4 §
ska lämnas för redovisnings-
perioden.

19 §

En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1. den sammanlagda ersättning

1. sammanlagda

skatteavdrag

som utbetalaren är skyldig att

och arbetsgivaravgifter,

göra skatteavdrag för,

2. sammanlagt avdraget belopp,

2. den

sammanlagda

ersättning

som

avses

10 kap.

5 §

första

stycket 4 och 5 inkomstskattelagen

(1999:1229)

som

utbetalaren

är

skyldig att göra skatteavdrag för,

3. den sammanlagda ersättning

3. den

sammanlagda

ersättning

som utbetalaren är skyldig att

avseende

ränta,

utdelning

och

betala arbetsgivaravgifter för,

annan avkastning som utbetalaren

är skyldig att göra skatteavdrag

för, och

4. sammanlagt

avdrag

med

4. det sammanlagda beloppet av

tillämpning av

2 kap.

21 §

bidrag

som

avses

1 §

första

socialavgiftslagen (2000:980), och

stycket 6 lagen (1990:659) om

särskild

löneskatt

på

vissa

förvärvsinkomster.

5. periodens

sammanlagda

arbetsgivaravgifter.

19 a §

arbetsgivardeklaration

ska

även

för

varje

betalnings-

mottagare innehålla uppgift om

1. den ersättning för arbete eller

utgifter i arbetet som utbetalaren

är skyldig att göra skatteavdrag

för,

2. avdraget

belopp

från

ersättning för arbete eller utgifter i

arbetet,

211

67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen										Prop. 2016/17:58
eller har ett intyg eller								någon		Bilaga 2
annan	handling				som		avses		i
67 kap. 17 § samma lag,
6. hur stor del av ett underlag
enligt 5 som avser sådant
hushållsarbete som anges i 67 kap.
13 § inkomstskattelagen, och
7. värdet av sådan ersättning för
upplåtelse av en privatbostad eller
en bostad som innehas med
hyresrätt som har getts ut av den
deklarationsskyldige.
Om det som har utbetalats är ett
sådant engångsbelopp på grund av
personskada som avses i 11 kap.
38 § inkomstskattelagen, ska det i
arbetsgivardeklarationen								anges
om engångsbelopp på grund av
samma skada har getts ut tidigare
samt i så fall med vilket belopp
och under vilket utbetalningsår.
19 c §
Om	den		deklarationsskyldige
har gett ut ersättning för utgifter
vid tjänsteresor och det av 10 kap.
3 § andra stycket 9 eller 10 följer
att skatteavdrag inte ska göras
från ersättningen, är det trots vad
som föreskrivs				i	19 b §			första
stycket 1 tillräckligt att det i
arbetsgivardeklarationen anges att
sådan ersättning har getts ut.
Om ersättningen avser utgift för
logi eller resa med annat
transportmedel än egen bil eller
förmånsbil,		behöver				dock		någon
uppgift	om		ersättningen					inte
lämnas i arbetsgivardeklarationen.
19 d §
Även om det inte finns någon
skyldighet enligt				19 a–19 c §§					att
lämna uppgifter om en viss
betalningsmottagare							i		en
arbetsgivardeklaration får sådana
uppgifter		avseende				mottagaren
lämnas som annars ska lämnas i
en kontrolluppgift					enligt		15 kap.
eller 22 kap. 13 §.										213

sig om en uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, och

2. i uppenbara fall komplettera deklarationen med en identifika- tionsuppgift avseende en betalningsmottagare som saknas.

31 kap.

4 §

Skatteverket	ska	före	den
15 april året	efter	utgången	av

beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst samt övriga uppgifter som verket känner till.

Skatteverket	ska	före	den
15 april året	efter	utgången	av

beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrolluppgifter, uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivar- deklarationer och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst samt övriga uppgifter som verket känner till.

				6 §
Uppgift	om	kostnadsersättning		Uppgift	om kostnadsersättning
som avses i 15 kap. 10 § behöver				som avses	i 15 kap. 8 § 4 eller
bara lämnas i den utsträckning				10 § behöver bara lämnas i den
avdrag	görs	för	ökade	utsträckning avdrag görs för ökade
levnadskostnader.				levnadskostnader.

34 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–syftet med informationsuppgifter (2 §),

–uppgifter till den deklarationsskyldige (3–5 §§), och

– uppgifter till den kontrollupp-	– uppgifter till den kontrollupp-
giftsskyldige (6–11 §§).	giftsskyldige eller den som är
	skyldig att lämna uppgifter i en
	arbetsgivardeklaration (6–11 §§).
	3 a §
	Den som är skyldig att lämna
	uppgifter om en viss betalnings-
	mottagare i en arbetsgivardeklara-
	tion enligt 26 kap. 19 a–19 c §§
	ska senast den dag då arbets-
	givardeklarationen ska ha kommit
	in till Skatteverket informera den
	som uppgifterna avser om de
	uppgifter om denne som lämnas i

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

215

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

216

arbetsgivardeklarationen.

Första stycket gäller även den som väljer att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 19 d §.

6 §

Den som har utnyttjat eller överlåtit en sådan rättighet som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska till den kontrolluppgifts- skyldige eller den som är skyldig att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration lämna de uppgifter som behövs för att uppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

	7 §
Den som har utnyttjat en sådan	Den som har utnyttjat en sådan
rabatt, bonus eller annan förmån	rabatt, bonus eller annan förmån
som avses i 15 kap. 6 § ska till den	som avses i 15 kap. 6 § ska till den
kontrolluppgiftsskyldige lämna de	kontrolluppgiftsskyldige eller den
uppgifter som behövs för att	som är skyldig att lämna uppgifter
kontrolluppgiftsskyldigheten ska	i en arbetsgivardeklaration lämna
kunna fullgöras.	de uppgifter som behövs för att
	uppgiftsskyldigheten ska kunna
	fullgöras.

Första stycket gäller även den som har tagit emot sådan ersättning eller

förmån som avses i 15 kap. 7 §.
När ska uppgifter till den	När ska uppgifter till den kontroll-
kontrolluppgiftsskyldige lämnas?	uppgiftsskyldige eller den som är
	skyldig att lämna uppgifter i en
	arbetsgivardeklaration lämnas?
10 §9
Uppgifter som avses i 6 och 7 §§	Uppgifter som avses i 6 och 7 §§
ska lämnas senast månaden efter	ska lämnas senast månaden efter
det att skyldigheten att lämna	det att skyldigheten att lämna
kontrolluppgift uppkom, dock inte	kontrolluppgift eller uppgifter i en
senare än den 1 januari påföljande	arbetsgivardeklaration uppkom,
år.	dock inte senare än den 1 januari
	påföljande år.

Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ ska lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller.

9 Senaste lydelse 2015:918.

1. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande, upp- gifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning,

Uppgifter som avses i 9 a–9 d §§ ska lämnas snarast och senast den					Prop. 2016/17:58
1 maj året efter det år som uppgiften gäller.					Bilaga 2
			11 §
Om den som är skyldig att				Om den som är skyldig att
lämna	uppgifter	till	den	lämna uppgifter enligt 6–9 d §§
kontrolluppgiftsskyldige		inte	gör	inte gör det, ska den kontroll-
det, ska den kontrolluppgifts-				uppgiftsskyldige eller den som är
skyldige snarast anmäla detta till				skyldig att lämna uppgifter i en
Skatteverket.				arbetsgivardeklaration snarast an-
				mäla detta till Skatteverket.

37 kap.

2 §

Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. att fullgöra skyldigheten.

Ett sådant föreläggande får inte	Ett sådant föreläggande får inte
bara avse komplettering av arbets-	bara avse komplettering av arbets-
ställenummer enligt 15 kap. 9 §	ställenummer	enligt 15 kap. 9 §
första stycket 6.	första stycket	5 eller 26 kap.
	19 b § första stycket 4.
	8 §

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare, eller

2.ränta från en namngiven lån- tagare.

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare och som inte har redovisats eller skulle ha redovisats i en arbetsgivardeklara- tion, eller

2.ränta från en namngiven lån- tagare.

49 kap.

10 c §10 Med avstämningsuppgifter avses

1. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning,

10 Senaste lydelse 2015:633.

217

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

218

3.uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll av framtida inkomstdeklarationer.

51 kap.

1 §11

Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1. den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha

a)berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,

b)berott på en felbedömning av en regel eller betydelse av de faktiska förhållandena, eller

c)	föranletts av	vilseledande	c)	föranletts	av	vilseledande
eller	missvisande	kontroll-	eller	missvisande		informations-
uppgifter,			uppgifter enligt		34 kap. 3 eller
			3 a §,

2.avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten, eller

3.en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet.

56 kap.

2 §

66 kap.

27 §12

1. ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige

11Senaste lydelse 2015:633.

12Senaste lydelse 2013:967.

a) under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen beskattning,

b)har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,

c)inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift, eller

d)inte har lämnat begärt varuprov,

2. en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende

ska rättas,
3. kontrolluppgift	som	ska	3. kontrolluppgift	som	ska
lämnas utan föreläggande		har	lämnas utan föreläggande		eller
saknats eller varit felaktig och den			uppgift om en betalningsmottagare
som uppgiften ska lämnas för inte			som ska lämnas i en arbetsgivar-
har varit skyldig att lämna			deklaration har saknats eller varit
inkomstdeklaration,			felaktig och den som uppgiften ska
			lämnas för inte har varit skyldig att
			lämna inkomstdeklaration,

4. det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål

a)om en annan skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, eller samma skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, men för en annan redovisningsperiod, ett annat beskattningsår eller en annan person,

b)om fastighetstaxering,

c)om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska socialförsäkrings- avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),

d)enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,

f)om Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av sådant prissättningsbesked,

5. en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en investering inom den tid som föreskrivs i ett sådant beslut som avses i 7 kap. 9 § inkomstskattelagen eller inte har följt ett annat villkor i beslutet, eller

6. det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 §.

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–överklagande av Skatteverkets beslut (2–11 §§),

–överklagande av den som beslutet gäller (12–22 §§),

–det allmänna ombudets överklagande (23–25 §§),

– överklagande av förvaltnings-		– överklagande av förvaltnings-
rättens och	kammarrättens beslut	rättens och	kammarrättens beslut
(26–30 §§),		(27–30 §§),

–handläggning vid domstol (31–37 §§),

–ändring i beslut om skatt på grund av skatteavtal (38 §), och

–beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (39 §).

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

219

Prop. 2016/17:58

Bilaga 2

224

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	27 kap.
	1 §1

Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare

1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,

2. hos	kommun eller landsting				2. hos	kommun eller			landsting
för uppgift om en enskilds					för uppgift om en enskilds
personliga		eller	ekonomiska		personliga		eller	ekonomiska
förhållanden		som	Skatterätts-		förhållanden		som	Skatterätts-
nämnden har lämnat i ett ärende					nämnden har lämnat i ett ärende
om förhandsbesked i en skatte-					om förhandsbesked i en skatte-
eller taxeringsfråga, och					eller taxeringsfråga,
3. hos	Försäkringskassan			för	3. hos	Försäkringskassan				för
uppgift om en enskilds personliga					uppgift om en enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden som					eller ekonomiska förhållanden som
Skatteverket har lämnat i ett					Skatteverket		från	beskattnings-
ärende	om	särskild		sjuk-	verksamheten har lämnat i ett
försäkringsavgift.					ärende	om	särskild			sjuk-
					försäkringsavgift eller i				ärenden
					som gäller		bestämmande			av
					sjukpenninggrundande				inkomst
					eller beräkning av bostadsbidrag,
					4. hos	Migrationsverket				för
					uppgift om en enskilds personliga
					eller ekonomiska förhållanden som
					Skatteverket		från	beskattnings-
					verksamheten har lämnat i ett
					ärende	om dagersättning enligt
					lagen (1994:137) om mottagande
					av asylsökande m.fl.,
					5. hos	en	arbetslöshetskassa
					enligt	lagen	(1997:239)			om

1 Senaste lydelse 2011:1427.

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

228

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)1 dels att 22 kap. 4 §, 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 § ska upphöra att

gälla,

dels att rubrikerna närmast före 22 kap. 4 §, 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 § och rubriken närmast efter 26 kap. 37 § ska utgå,

dels att nuvarande 26 kap. 19 a § ska betecknas 26 kap. 19 f §,

dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 26 kap. 19 a–19 e, 40 och 41 §§ och 34 kap. 3 a §, och närmast före 26 kap. 40 § och 34 kap. 3 a §

nya rubriker av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2016/17:1	Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §2

Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag,

5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

7.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig

1Senaste lydelse av

67kap. 26 § 2013:116

26kap. 19 a § 2016:000.

2Senaste lydelse 2016:000.

Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalnings- tillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Det gäller dock inte om den som

för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets	Prop. 2016/17:58
direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt	Bilaga 4
system för mervärdesskatt,

8.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10.den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

e)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

f)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alko- holskatt,

g)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 4 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

h)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

j)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

k)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., eller

l)8 § första stycket 1 lagen (2016:000) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

11. den som är skyldig att an-	11. den som är skyldig att an-
vända kassaregister enligt 39 kap.	vända kassaregister enligt 39 kap.
4–6 §§, och	4–6 §§,
12. den som enligt 39 kap.	12. den		som	enligt	39 kap.
11 b § är skyldig att tillhandahålla	11 b § är skyldig att tillhandahålla
utrustning så att en elektronisk	utrustning så att en elektronisk
personalliggare kan föras på en	personalliggare kan föras på en
byggarbetsplats.	byggarbetsplats, och
	13. den		som	betalar	ut er-
	sättning som är underlag för
	statlig	ålderspensionsavgift enligt
	lagen	(1998:676) om			statlig
	ålderspensionsavgift.

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	10 kap.
	19 §

Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalnings- tillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.

229

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

betalar ut ersättningen ska lämna uppgift om skatteavdragets belopp till mottagaren till följd av bestäm- melserna i 34 kap. 3 a §.

Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna uppgift om skatteavdragets belopp, om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället och beslutet inte medför väsentlig olägenhet för den skattskyldige.

	15 kap.
		8 §
Kontrolluppgift	behöver inte	Kontrolluppgift ska inte lämnas
lämnas om		om

1. sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att

a) ersättningen eller förmånen	a) ersättningen eller förmånen
inte motsvarar en utgift i en	inte motsvarar en utgift i en
näringsverksamhet,	näringsverksamhet, och
b) skatteavdrag inte har gjorts,
och
c) det som mottagaren under året	b) det som mottagaren under året
har fått sammanlagt har haft ett	har fått sammanlagt har haft ett
värde som understiger 1 000	värde som understiger 1 000
kronor,	kronor,

2. sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än som avses i 1, under förutsättning att

a)det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor, och

b)skatteavdrag inte har gjorts,

3.sådan ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration, eller

230

9 §3	Prop. 2016/17:58
I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:	Bilaga 4

1.värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,

2.den tid ersättningen eller för-

månen avser, om den bara avser
del av året,
3. antalet dagar med sjöinkomst					2. antalet dagar med sjöinkomst
samt på vilket fartyg och i vilket					samt på vilket fartyg och i vilket
fartområde tjänstgöringen			har	ägt	fartområde tjänstgöringen			har	ägt
rum,					rum,
4. om	Skatteverket	har	bestämt		3. om	Skatteverket	har	bestämt
värdet av en förmån enligt 2 kap.					värdet av en förmån enligt 2 kap.
10 b eller 10 c § socialavgiftslagen					10 b eller 10 c § socialavgiftslagen
(2000:980),					(2000:980),
5. om	ersättningen	ges	ut	på	4. om	ersättningen	ges	ut	på
grund av tjänstepensionsförsäkring					grund av tjänstepensionsförsäkring
eller sådant avtal om tjänste-					eller sådant avtal om tjänste-
pension som avses i 28 kap.				2 §	pension som avses i 28 kap.				2 §
andra stycket inkomstskattelagen					andra stycket inkomstskattelagen
(1999:1229), och					(1999:1229), och
6. arbetsställenummer			enligt		5. arbetsställenummer			enligt
lagen (1984:533) om arbetsställe-					lagen (1984:533) om arbetsställe-
nummer m.m., om ett sådant har					nummer m.m., om ett sådant har
tilldelats.					tilldelats.

		10 §
Om den	uppgiftsskyldige	har	Om	den	uppgiftsskyldige har
gett ut ersättning för sådana			gett ut annan ersättning för utgifter
utgifter som avses i 12 kap.		2 §	vid tjänsteresor än som avses i 8 §
första och andra styckena inkomst-			4 och	det	av 10 kap. 3 § andra
skattelagen	(1999:1229) och	det	stycket 9 eller 10 följer att skatte-
av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller			avdrag inte ska göras från ersätt-
10 följer att skatteavdrag inte ska			ningen, är det tillräckligt att det i
göras från ersättningen, är det			kontrolluppgiften anges att sådan
tillräckligt att det i kontroll-			ersättning har getts ut.
uppgiften anges att sådan ersätt-
ning har getts ut.

3 Senaste lydelse 2012:835.

231

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

232

16 kap.

1 §

Kontrolluppgift ska lämnas om ersättningar och förmåner som anges i

3 § och som ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet.
	Kontrolluppgift	ska	dock	inte
	lämnas, om ersättningen eller för-
	månen har redovisats eller skulle
	ha redovisats av utgivaren i en
	arbetsgivardeklaration.
	2 §
Kontrolluppgift ska lämnas för	Kontrolluppgift	ska	lämnas	för
fysiska personer och, i de fall som	fysiska personer och, i de fall som
avses i 3 § 1 och 4, även för	avses i 3 § 2, även för juridiska
juridiska personer av den som har	personer av den som har gett ut
gett ut ersättning eller förmån.	ersättning eller förmån.

3 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från,

2.sjukpenning och annan sådan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3. sådant	utbetalt	stöd eller	1. sådant	utbetalt	stöd eller
efterskänkt	belopp	som avses i	efterskänkt	belopp	som avses i
29 kap. inkomstskattelagen, och			29 kap.	inkomstskattelagen
			(1999:1229), och
4. betalning för.			2. betalning för

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

22 kap.

1 §4

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontroll- uppgift om

–överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),

–upplåtelse av privatbostad

eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),

4 Senaste lydelse 2015:768.

– samfällighet (5 och 6 §§),	Prop. 2016/17:58
– räntebidrag (7 §),	Bilaga 4

–pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),

–avskattning av pensionsförsäkring (10 §),

–tjänstepensionsavtal (11 §),

–underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),

–skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),

–elcertifikat (14 §),

–utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps- minskningar (15 §),

–schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),

–schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fond- företag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

–investeraravdrag (23 och 24 §§), och

–skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §).

13 §5

Kontrolluppgift ska dock inte lämnas, om underlaget för skatte- reduktionen har redovisats eller skulle ha redovisats av utgivaren av förmånen i en arbetsgivar- deklaration.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte- reduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen.

23 kap.

2 §6

Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,			Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,
16 kap.	1 §	om ersättning som	16 kap.	1 §	om ersättning som
avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a,			avses i 16 kap. 3 § 2 samt 4 § 1 a,
2 a och	3 a,	17, 19, 20, 21 kap.,	2 a och	3 a,	17, 19, 20, 21 kap.,
22 kap.	2, 3, 9–11, 17–21 och		22 kap.	2, 3, 9–11, 17–21 och
23–25 §§, 22 a kap. samt 22 b kap.			23–25 §§, 22 a kap. samt 22 b kap.
ska även lämnas för fysiska			ska även lämnas för fysiska
personer som är begränsat skatt-			personer som är begränsat skatt-
skyldiga.			skyldiga.

5Senaste lydelse 2015:768.

6Senaste lydelse 2015:918.

233

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

234

		3 §7
Kontrolluppgifter	enligt	16 kap.	Kontrolluppgifter	enligt	16 kap.
1 § om ersättning	som	avses i	1 § om ersättning	som	avses i
16 kap. 3 § 4 och 22 kap. 25 § ska			16 kap. 3 § 2 och 22 kap. 25 § ska
även lämnas för juridiska personer			även lämnas för juridiska personer
som är begränsat skattskyldiga.			som är begränsat skattskyldiga.

26 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–vem som ska lämna en skattedeklaration (2 §),

–vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas (3–9 §§),

–redovisningsperioder (10–17 §§),

–vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla (18–25 §§),

– när en skattedeklaration	ska	– när en	skattedeklaration	ska
lämnas (26–37 §§), och		lämnas (26–37 §§),
– särskilda bestämmelser	om	– att viss verksamhet ska redo-
redovisning (38 och 39 §§).		visas för sig (39 §), och
		– ändring	eller tillägg	av
		uppgifter om betalningsmottagare
		(40 och 41 §§).

2 §8 En skattedeklaration ska lämnas av

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

3.den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6,

4.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 15 §,

7.den som begär återbetalning

7Senaste lydelse 2014:1471.

8Senaste lydelse 2015:892.

av ingående skatt enligt 10 kap. 11 a § mervärdesskattelagen.

av ingående skatt enligt 10 kap.	Prop. 2016/17:58
11 a § mervärdesskattelagen, och	Bilaga 4
8. den som betalar ut ersättning
som är underlag för statlig
ålderspensionsavgift enligt lagen
(1998:676) om statlig ålders-
pensionsavgift.

3 §

Skatteavdrag

och

arbetsgivar-

Skatteavdrag

och

arbetsgivar-

avgifter ska redovisas i en arbets-

givardeklaration

för

redovisnings-

givardeklaration

för

redovisnings-

perioder.

perioder. Det gäller även ersätt-

ning som är underlag för statlig

ålderspensionsavgift

enligt

lagen

(1998:676) om statlig ålders-

pensionsavgift.

Den som är registrerad ska

lämna

en arbetsgivardeklaration

lämna

arbetsgivardeklaration

för varje redovisningsperiod. Om

den

registrerade

skriftligen

den

registrerade

skriftligen

upplyser Skatteverket om att det

varken

finns skatteavdrag

eller

varken finns skatteavdrag, arbets-

arbetsgivaravgifter att redovisa för

givaravgifter

eller

ersättning som

en viss redovisningsperiod, be-

är underlag för statlig ålders-

höver deklaration dock inte lämnas

pensionsavgift att redovisa för en

för den perioden. Det gäller även

viss redovisningsperiod,

behöver

om bara en förenklad arbets-

deklaration dock inte lämnas för

givardeklaration

enligt

4 §

ska

den perioden. Det gäller även om

lämnas för redovisningsperioden.

bara en förenklad arbetsgivar-

deklaration enligt 4 § ska lämnas

för redovisningsperioden.

19 §

En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1. den

sammanlagda

ersättning

1. sammanlagt avdraget belopp,

som utbetalaren är skyldig att

göra skatteavdrag för,

2. sammanlagt avdraget belopp,

2. det sammanlagda beloppet av

sådan

ersättning

som

avses i

10 kap. 5 § första stycket 4 och 5

inkomstskattelagen

(1999:1229)

och som utbetalaren är skyldig att

göra skatteavdrag för,

3. den

sammanlagda

ersättning

3. den

sammanlagda

ersätt-

som utbetalaren är skyldig att

ningen för ränta, utdelning och

betala arbetsgivaravgifter för,

annan avkastning som utbetalaren

är skyldig att göra skatteavdrag

för,

4. sammanlagt

avdrag

med

4. det sammanlagda beloppet av

tillämpning av 2 kap. 21 § social-

bidrag

som

avses

i 1 §

första

235

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

236

avgiftslagen (2000:980), och	stycket	6	lagen	(1990:659)			om
	särskild löneskatt på vissa för-
	värvsinkomster, och
5. periodens sammanlagda arbetsgivaravgifter.
	19 a §
	En arbetsgivardeklaration						ska
	även	för	varje		betalnings-
	mottagare innehålla uppgift om
	1. den ersättning för arbete som
	utbetalaren är skyldig att göra
	skatteavdrag för,
	2. den	ersättning			som	utbe-
	talaren är skyldig att göra skatte-
	avdrag	för	enligt	13 kap.		3	och
	4 §§,
	3. skatteavdragets belopp,
	4. den		ersättning		som		ut-

betalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för,

5. ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, och

6. avdrag med tillämpning av

2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980).

Arbetsgivardeklarationen ska dock inte innehålla uppgift enligt första stycket 1–3 om ersättningen är sådan som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 inkomst- skattelagen (1999:1229).

19 b §

En arbetsgivardeklaration ska för varje betalningsmottagare som uppgifter lämnas om enligt 19 a § också innehålla följande uppgifter:

1. uppgift om annan ersättning än som avses i 19 a §, om ersättningen är sådan ersättning eller förmån som avses i 15 kap. 2 § och ersättningen eller förmånen har getts ut av den deklarationsskyldige eller ska anses utgiven av denne enligt 11 kap. 5–7 §§,

2. antalet dagar med sjöinkomst samt på vilket fartyg och i vilket fartområde tjänstgöringen har ägt

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

19 c §

Om den deklarationsskyldige har gett ut ersättning för utgifter vid tjänsteresor och det av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller 10 följer att skatteavdrag inte ska göras från ersättningen, är det trots vad som föreskrivs i 19 b § första stycket 1 tillräckligt att det i arbetsgivardeklarationen anges att sådan ersättning har getts ut.

Ersättning som avser utgift för logi eller resa med annat tran- sportmedel än egen bil eller för- månsbil ska dock inte anges i arbetsgivardeklarationen.

19 d §

Det gäller dock inte uppgifter om sådan ersättning som avses i 10 kap. 5 § första stycket 4 och 5 inkomstskattelagen (1999:1229).

	19 e §
	Om en betalningsmottagare har
	ingått ett sådant socialavgiftsavtal
	som avses i 5 kap. 5 §, ska arbets-
	givardeklarationen i stället för det
	som föreskrivs i 19–19 c §§ inne-
	hålla följande uppgifter:
	1. den ersättning		som arbets-
	givaravgifter ska betalas för,
	2. avdrag med tillämpning av
	2 kap.	21 § socialavgiftslagen
	(2000:980), och
	3. periodens arbetsgivaravgifter.
Viss verksamhet ska redovisas	Viss	verksamhet	ska redovisas
för sig	för sig

238

Ändring eller tillägg av uppgifter om betalningsmottagare

40 §

Om en uppgift avseende en viss betalningsmottagare som har läm- nats i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivar- deklaration är felaktig, ska den deklarationsskyldige snarast ändra uppgiften. Om en uppgift saknas, ska den deklarationsskyldige snarast genom tillägg lämna de uppgifter som behövs.

Ändring eller tillägg av upp- gifter ska dock inte göras efter utgången av det sjätte året efter det kalenderår som uppgiften hänför sig till.

41 §

Ändring eller tillägg av upp- gifter om betalningsmottagare ska göras skriftligen.

Om uppgiften inte är under- tecknad, får Skatteverket förelägga den deklarationsskyldige att underteckna den. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ändringen eller tillägget annars inte kommer att ske.

31 kap.

4 §

Skatteverket	ska	före	den
15 april året	efter	utgången	av

Skatteverket	ska	före	den
15 april året	efter	utgången	av

	6 §
Uppgift om kostnadsersättning	Uppgift	om kostnadsersättning
som avses i 15 kap. 10 § behöver	som avses	i 15 kap. 8 § 4 eller

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

239

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

240

bara lämnas i den utsträckning	10 § behöver bara lämnas i den
avdrag görs för ökade levnads-	utsträckning avdrag görs för ökade
kostnader.	levnadskostnader.

34 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–syftet med informationsuppgifter (2 §),

–uppgifter till den deklarationsskyldige (3–5 §§), och

– uppgifter till den kontrollupp-	– uppgifter till den kontrollupp-
giftsskyldige (6–11 §§).	giftsskyldige eller			den	som	är
	skyldig att lämna uppgifter om
	betalningsmottagare i en arbets-
	givardeklaration (6–11 §§).
	Uppgifter till betalningsmottagare
	3 a §
	Den som är skyldig att lämna
	uppgifter om en viss betalnings-
	mottagare i en arbetsgivardeklara-
	tion enligt		26 kap.	19 a–19 c §§
	ska senast den dag då arbets-
	givardeklarationen ska ha kommit
	in till Skatteverket informera den
	som uppgifterna avser om de
	uppgifter om denne som lämnas i
	arbetsgivardeklarationen.
	Den som gör en ändring eller ett
	tillägg av uppgifter om en viss
	betalningsmottagare enligt 26 kap.
	40 §	ska	senast	den	dag	då
	uppgifterna lämnas till Skatte-
	verket	informera		den		som
	uppgifterna avser om de uppgifter
	om denne som lämnas till
	Skatteverket.
	Första		och andra		styckena
	gäller även den som väljer att
	lämna uppgifter i en arbetsgivar-
	deklaration enligt 26 kap. 19 d §.

6 §

		deklaration lämna		de	uppgifter			Prop. 2016/17:58
		som	behövs för	att	uppgifts-			Bilaga 4
		skyldigheten ska kunna fullgöras.
		7 §
Den som har utnyttjat en sådan		Den som har utnyttjat en sådan
rabatt, bonus eller annan förmån		rabatt, bonus eller annan förmån
som avses i 15 kap. 6 § ska till den		som avses i 15 kap. 6 § ska till den
kontrolluppgiftsskyldige lämna de		kontrolluppgiftsskyldige			eller		den
uppgifter som behövs för att		som är skyldig att lämna uppgifter
kontrolluppgiftsskyldigheten ska		om	betalningsmottagare			i	en
kunna fullgöras.		arbetsgivardeklaration			lämna		de
		uppgifter som behövs för att
		uppgiftsskyldigheten		ska		kunna
		fullgöras.
Första stycket gäller även den som har tagit emot sådan ersättning eller
förmån som avses i 15 kap. 7 §.
När ska uppgifter till den		När ska uppgifterna lämnas?
kontrolluppgiftsskyldige lämnas?
	10 §9
Uppgifter som avses i 6 och 7 §§		Uppgifter som avses i 6 och 7 §§
ska lämnas senast månaden efter		ska lämnas senast den 8 i månaden
det att skyldigheten att lämna		efter det att skyldigheten att lämna
kontrolluppgift uppkom, dock inte		kontrolluppgift eller uppgifter i en
senare än den 15 januari påföljan-		arbetsgivardeklaration uppkom.
de år.
Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ ska lämnas snarast och senast den
15 januari året efter det år som uppgiften gäller.
Uppgifter som avses i 9 a–9 d §§ ska lämnas snarast och senast den
1 maj året efter det år som uppgiften gäller.
	11 §
Om den som är skyldig att		Om den som är skyldig att
lämna uppgifter till den kontroll-		lämna uppgifter enligt			6–9 d §§
uppgiftsskyldige inte gör det, ska		inte gör det, ska den kontroll-
den	kontrolluppgiftsskyldige	uppgiftsskyldige eller den som är
snarast anmäla detta till Skatte-		skyldig att lämna uppgifter i en
verket.		arbetsgivardeklaration snarast an-
		mäla detta till Skatteverket.
	37 kap.
		2 §
Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en
uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. att fullgöra skyldigheten.
Ett sådant föreläggande får inte		Ett sådant föreläggande får inte

9 Senaste lydelse 2016:888.

241

1. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande, upp- gifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning,

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

242

bara avse komplettering av arbets-	bara avse komplettering av arbets-
ställenummer enligt 15 kap. 9 §	ställenummer	enligt 15 kap. 9 §
första stycket 6.	första stycket	5 eller 26 kap.
	19 b § första stycket 4.
	8 §

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare, eller

2.ränta från en namngiven lån- tagare.

Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare och som inte har redovisats eller skulle ha redovisats i en arbetsgivardeklara- tion, eller

2.ränta från en namngiven lån- tagare.

49 kap.

10 d §10 Med avstämningsuppgifter avses

1. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning,

3.uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll av framtida inkomstdeklarationer.

51 kap.

1 §11

Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1. den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha

a)berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,

b)berott på en felbedömning av en regel eller betydelse av de faktiska förhållandena, eller

c) föranletts av	vilseledande	c) föranletts av vilseledande
eller missvisande	kontrollupp-	eller missvisande kontrolluppgifter

10Senaste lydelse 2016:888.

11Senaste lydelse 2015:633.

gifter,	eller uppgifter om betalningsmot-	Prop. 2016/17:58
	tagare i arbetsgivardeklarationer,	Bilaga 4

2.avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten, eller

3.en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet.

56 kap.

2 §

66 kap.

27 §12

1.ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige

a) under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen beskattning,

b) har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,

c) inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift, eller

d) inte har lämnat begärt varuprov,

2.en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas,

3. kontrolluppgift som ska läm-	3. kontrolluppgift som ska läm-
nas utan föreläggande har saknats	nas utan föreläggande eller uppgift
eller varit felaktig och den som	om en betalningsmottagare som
uppgiften ska lämnas för inte har	ska lämnas i en arbetsgivar-
varit skyldig att lämna inkomst-	deklaration har saknats eller varit
deklaration,	felaktig och den som uppgiften ska
	lämnas för inte har varit skyldig att
	lämna inkomstdeklaration,

4. det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål

12 Senaste lydelse 2016:888.

243

Prop. 2016/17:58

Bilaga 4

244

a) om en annan skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, eller samma skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, men för en annan redovisnings- period, ett annat beskattningsår eller en annan person,

b)om fastighetstaxering,

c)om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska socialförsäkrings- avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),

d)enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,

f)om Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av sådant prissättningsbesked, eller

g) om återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning enligt

13a kap. 10 § första stycket 2–4,

5.en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en investering inom den tid som föreskrivs i ett sådant beslut som avses i

7kap. 9 § inkomstskattelagen eller inte har följt ett annat villkor i beslutet, eller

6.det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 §.

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–överklagande av Skatteverkets beslut (2–11 §§),

–överklagande av den som beslutet gäller (12–22 §§),

–det allmänna ombudets överklagande (23–25 §§),

– överklagande av förvaltnings-		– överklagande av förvaltnings-
rättens och	kammarrättens beslut	rättens och	kammarrättens beslut
(26–30 §§),		(27–30 §§),

–handläggning vid domstol (31–37 §§),

–ändring i beslut om skatt på grund av skatteavtal (38 §), och

–beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (39 §).

3.Skatteverkets föreläggande enligt 37 kap. 2 § får inte heller under tiden 1 juli 2018–31 december 2018 bara avse komplettering av arbetsställenummer enligt 26 kap. 19 b § första stycket 4.

Prop. 2016/17:58	Bilaga 5	Lagrådets yttrande ..........................................................	248
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december
		2016 .....................................................................................	250

Uppgifter på individnivå i	Prop.
arbetsgivardeklarationen	2016/17:58

hållsarbete som anges i	67 kap.
13 § inkomstskattelagen, och
7. den ersättning eller	förmån

givardeklaration som avses		i
26 kap.	skatteförfarandelagen
(2011:1244),
2. identifikationsuppgifter		för

Prop. 2016/17:58 2.3	Lag om ändring i lagen (1984:533) om
	arbetsställenummer m.m.

Prop. 2016/17:58	med 16 § förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets
	beskattningsverksamhet.

4. avdrag	med tillämpning av
2 kap. 21	§	socialavgiftslagen
(2000:980), och
5. ersättning		som är underlag
för statlig	ålderspensionsavgift

för	yrkesintroduktionsanställ-					Prop. 2016/17:58
ningar.						Bilaga 2
Åtkomsten får även avse sådana
ändringar		av	de	lämnade
uppgifterna		som	Skatteverket		har
gjort	med	stöd	av 26 kap.		42 §

26 kap.	skatteförfarandelagen Prop. 2016/17:58
(2011:1244),	Bilaga 4