Miljöbedömningar

Regeringens proposition 2016/17:200

Miljöbedömningar	Prop.
	2016/17:200

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Harpsund den 1 juni 2017

Stefan Löfven

Karolina Skog

(Miljö- och energidepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett nytt 6 kap. miljöbalken och följdändringar i sektorslagstiftning. Det nya 6 kap. miljöbalken föreslås få en ny struktur och vissa nya ord och uttryck introduceras i syfte att tydliggöra de pro- cesser om miljöbedömning som regleras i kapitlet. När det gäller miljö- bedömning av planer och program innehåller det nya kapitlet framför allt förtydliganden av vad som redan gäller i syfte att kraven i det s.k. SMB- direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan ska få genomslag i tillämpningen. När det gäller miljöbedömning av verksamheter och åtgärder föreslås ändringar som syftar till att genom- föra de senaste ändringarna i det s.k. MKB-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, bl.a. föreslås nya och förtydligade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Vidare föreslås att bestämmelserna om miljöbedömning av verksamheter och åtgärder endast ska tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljö- konsekvensbeskrivning. Syftet är att en miljöbedömning ska krävas i den utsträckning det är miljömässigt motiverat.

Därutöver innehåller propositionen förslag om att bestämmelserna om samråd i 6 kap. miljöbalken ska göras tillämpliga i ärenden om bearbet- ningskoncession enligt minerallagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Prop. 2016/17:200

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		6
2	Lagtext	..............................................................................................	7
	2.1 ...........................	Förslag till lag om ändring i miljöbalken	7
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om
		vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid
	...........................................................................	krig m.m	25
	2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om
	............................................................	kontinentalsockeln	26
	2.4 ...........	Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)	28
	2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1977:439) om
	...............................................	kommunal energiplanering	32
	2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om
	.............................................................	vissa rörledningar	33
	2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om
		inrättande, utvidgning och avlysning av allmän
	....................................................	farled och allmän hamn	35
	2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om
	....................................................	kärnteknisk verksamhet	37
	2.9 .......	Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)	39
	2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om
	.................................................	Sveriges ekonomiska zon	41
	2.11	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om
	.........................................................	byggande av järnväg	43
	2.12 ..............	Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)	47
	2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:814) med
		särskilda bestämmelser om gaturenhållning och
	...........................................................................	skyltning	49
	2.14	Förslag till lag om ändring i naturgaslagen
	........................................................................	(2005:403)	50
	2.15	Förslag till lag om ändring i plan - och bygglagen
	........................................................................	(2010:900)	52
3 Ärendet ............................................................och dess beredning			57
4 EU-rättsliga ..............................................och internationella krav			57
	4.1 .................................................................	SMB - direktivet	58
	4.2 ............................................................	Esbokonventionen	59
	4.3 ................................................................	MKB - direktivet	59
	4.4 ..........................................................	Århuskonventionen	63
5	Svensk .......................................................................................rätt		64
	5.1	Miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvens -
	...............................	beskrivningar och miljöbedömningar	64
	5.2	Tidigare ändringar av miljöbalkens bestämmelser
	........................................................................	på området	65
6 Ett nytt ............................................................6 kap. i miljöbalken			66
2

7	Nya och ändrade ord och uttryck ...................................................		70	Prop. 2016/17:200
	7.1	Strategiska och specifika miljöbedömningar...................	70
	7.2	Liten miljökonsekvensbeskrivning..................................	72
	7.3	Miljöpåverkan, miljöeffekter och miljökonsekvenser.....	74
8	Gemensamma bestämmelser i 6 kap. miljöbalken.........................		78
	8.1	En ny gemensam syftesbestämmelse...............................	78

8.2Samordning av miljöbedömningar och liknande

	arbete...............................................................................	80
8.3	Planer och planeringsunderlag.........................................	82
9 Strategiska miljöbedömningar .......................................................		83

9.1Tillämpningsområdet för planer och program i

	6 kap. miljöbalken...........................................................		83
9.2	Samråd inom ramen för undersökningen.........................		88
9.3	Beslut om miljöpåverkan.................................................		91
9.4	En strategisk miljöbedömning.........................................		93
	9.4.1	Avgränsningssamråd inom ramen för den
		strategiska miljöbedömningen........................	94
	9.4.2	Miljökonsekvensbeskrivningen inom
		ramen för den strategiska
		miljöbedömningen..........................................	96
	9.4.3	Gränsöverskridande samråd inom ramen
		för den strategiska miljöbedömningen............	99
	9.4.4	Information om och yttranden över
		beslutsunderlag.............................................	100
9.5	Information om antagande av en plan eller ett
	program vid gränsöverskridande miljöpåverkan ...........		101
10 Specifika miljöbedömningar........................................................			102

10.1Verksamheter som kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan ska miljöbedömas..................................

102

10.2Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt Natura

2000-bestämmelserna ska miljöbedömas......................

105

10.3Miljöbedömning av verksamheter som är

	tillståndspliktiga enligt 12 kap. miljöbalken..................		107
10.4	Bemyndiganden om utökat tillämpningsområde...........		107
10.5	Undersökning i frågan om graden av miljöpåverkan.....		109
	10.5.1	Samråd inom ramen för undersökningen......	111

10.5.2Samrådsunderlag inom ramen för

		undersökningen.............................................	114
	10.5.3	Samrådsredogörelse......................................	114
10.6	Beslut om miljöpåverkan...............................................		115
10.7	En specifik miljöbedömning..........................................		116

10.7.1Avgränsningssamråd inom ramen för en

	specifik miljöbedömning..............................	117
10.7.2	Samrådsunderlag inför
	avgränsningssamråd .....................................	120
10.7.3	Länsstyrelsen roll i avgränsningssamrådet...	121

10.7.4Gränsöverskridande samråd inom ramen

för den specifika miljöbedömningen ............

123

Prop. 2016/17:200	10.7.5	Innehållet i miljökonsekvensbeskriv-
		ningen inom ramen för den specifika
		miljöbedömningen.........................................	124
	10.7.6	Omfattning och detaljeringsgrad i fråga
		om uppgifterna i miljökonsekvens-
		beskrivningen ................................................	132
	10.7.7	Kontrollen av miljökonsekvensbeskriv-
		ningens kvalitet inom ramen för den
		specifika miljöbedömningen .........................	134
	10.7.8	Allmänhetens deltagande inom ramen för
		den specifika miljöbedömningen...................	138
	10.7.9	Slutlig identifiering, beskrivning och
		samlad bedömning.........................................	141

	10.8	Information om avgörandet i tillståndsfrågan ................	143
	10.9	Liten miljökonsekvensbeskrivning när
		miljöpåverkan inte är betydande ....................................	144
11	Följdändringar i sektorslagstiftning ..............................................		151
12	Andra ändringar i sektorslagar......................................................		153
	12.1	Väglagen, lagen om byggande av järnväg och
		ellagen............................................................................	153
	12.2	Minerallagen ..................................................................	157
	12.3	Plan- och bygglagen.......................................................	159
13	Övriga frågor.................................................................................		164

13.1Allmänhetens deltagande när en renhållningsordning

		ändras .............................................................................	164
	13.2	Några redaktionella ändringar........................................	166
14	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................		167
15	Konsekvenser................................................................................		169
	15.1	Förslagen i korthet, syfte och alternativ .........................	169

15.2Berörda myndigheter, kommuner, företag och andra

	enskilda ..........................................................................	172
15.3	Konsekvenser för miljömålen och berörda aktörer ........	174
16 Författningskommentar.................................................................		181
16.1	Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ....................	181

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid

krig m.m.........................................................................

214

16.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om

	kontinentalsockeln..........................................................	215
16.4	Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948) ......	216

16.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:439) om

kommunal energiplanering.............................................

217

16.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:160) om

vissa rörledningar...........................................................

217

16.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän

farled och allmän hamn..................................................

218

16.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om	Prop. 2016/17:200
	kärnteknisk verksamhet.................................................	219

16.9Förslaget till lag om ändring i minerallagen

(1991:45).......................................................................

220

16.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1140) om

Sveriges ekonomiska zon ..............................................

221

16.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg......................................................	222
16.12 Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) ........	223

16.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och

skyltning........................................................................

225

16.14Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen

(2005:403).....................................................................

226

16.15Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen

	(2010:900).....................................................................	227
Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian .................................	232
Bilaga 2	Promemorians lagförslag...............................................	234
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ..............................	278
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag .........................................	280
Bilaga 5	Lagrådets yttrande.........................................................	327
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 juni 2017..........		334
Rättsdatablad	........................................................................................	335

Prop. 2016/17:200

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs1 i fråga om miljöbalken2 dels att 6 kap. ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 22 kap. 1 a–1 d §§ ska betecknas 22 kap. 1 b–1 e §§, dels att 5 kap. 11 §, 15 kap. 44 §, 16 kap. 7 §, 17 kap. 3 och 6 §§ och

22 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 kap., tio nya paragrafer, 3 kap. 11–14 §§, 5 kap. 12–15 §§, 19 kap. 6 § och 22 kap. 1 a §, och närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 13 och 15 §§ nya rubriker av följande lydelse, dels att det närmast före 3 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”God hushållning”, närmast före 3 kap. 2 § en ny rubrik som ska lyda ”Särskilda markanvändningsintressen” och närmast före 3 kap. 10 § en ny rubrik som ska lyda ”Avvägning mellan oförenliga riksintressen”.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om be- dömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i den ursprungliga lydelsen.

2 Senaste lydelse av
6 kap. 1 § 2004:606	6 kap. 16 § 2012:905
6 kap. 3 § 2004:606	6 kap. 17 § 2004:606
6 kap. 4 § 2016:341	6 kap. 18 § 2004:606
6 kap. 4 a § 2015:232	6 kap. 19 § 2010:902
6 kap. 4 b § 2015:232	6 kap. 20 § 2004:606
6 kap. 5 § 2009:652	6 kap. 21 § 2010:902
6 kap. 7 § 2010:882	6 kap. 22 § 2004:606
6 kap. 8 § 2001:437	22 kap. 1 a § 2016:782
6 kap. 9 § 2015:232	22 kap. 1 b § 2012:430
6 kap. 10 § 2005:571	22 kap. 1 c § 2013:758
6 kap. 11 § 2004:606	22 kap. 1 d § 2014:269
6 kap. 12 § 2004:606	rubriken närmast före 6 kap. 3 § 2004:606
6 kap. 13 § 2012:905	rubriken närmast före 6 kap. 11 § 2004:606
6 kap. 14 § 2004:606	rubriken närmast före 6 kap. 19 § 2004:606
6 kap. 15 § 2004:606	rubriken närmast före 6 kap. 22 § 2004:606.

Prop. 2016/17:200

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

Planer och planeringsunderlag

11 §

Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna balk ska se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet. Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att till- handahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunder- laget till dessa.

12 §
Länsstyrelsen	ska	ställa samman
utredningar,	program och		annat
planeringsunderlag som har bety-
delse för hushållningen med mark
och vatten i länet och som finns
hos statliga myndigheter. Länssty-
relsen ska på begäran tillhanda-
hålla planeringsunderlaget			åt de
kommuner och myndigheter som
ska tillämpa denna balk och åt den
som är skyldig att upprätta en mil-
jökonsekvensbeskrivning			enligt
6 kap.
13 §
Regeringen får i ett enskilt fall be-
sluta att en eller flera kommuner
ska redovisa till regeringen eller
någon annan myndighet hur kom-
munen eller kommunerna i sin pla-
nering enligt plan- och bygglagen
(2010:900) avser att tillgodose ett
intresse som	rör	hushållningen
med mark och vatten enligt detta

8	kapitel och 4 kap.

Ordförklaring

2 § Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effek- ter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på

1.befolkning och människors hälsa,

2.djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,

3.mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kultur- miljö,

4.hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,

5.annan hushållning med material, råvaror och energi, eller

6.andra delar av miljön.

Planer och program

Strategiska miljöbedömningar för planer och program

3 § En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska göra en stra- tegisk miljöbedömning, om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Skyldigheten gäller inte

1.planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten, och

2.finansiella eller budgetära planer och program.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan antas

5 § En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om

1.frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller

2.planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket.

6 § Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen

1.identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och

2.samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljö- ansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndig- heten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när- mare föreskrifter om sådana omständigheter som avses i första stycket 1.

Prop. 2016/17:200

Beslut i frågan om miljöpåverkan

7 § Myndigheten eller kommunen ska efter undersökningen i ett sär- skilt beslut avgöra om genomförandet av planen, programmet eller änd- ringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten.

8 § Beslutet om huruvida genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan får inte över- klagas särskilt.

Att göra en strategisk miljöbedömning

9 § Om en strategisk miljöbedömning ska göras, ska myndigheten eller kommunen

1.samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljö- konsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),

2.ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,

3.ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och för- slaget till plan eller program, och

4.ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunk- ter innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för regle- ring.

Avgränsningssamrådet i den strategiska miljöbedömningen

10 § Avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet.

Miljökonsekvensbeskrivningen i den strategiska miljöbedömningen

11 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla

1.en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess hu- vudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,

2.en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räck- vidd,

3.uppgifter om

a)miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,

b)miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,

c)befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller program- met, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och

d)hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhän-

syn,

4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljö- Prop. 2016/17:200 effekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas med-

föra,

5.uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,

6.en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,

7.en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och

8.en icke-teknisk sammanfattning av 1–7.

12 § Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till

1.bedömningsmetoder och aktuell kunskap,

2.planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,

3.var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,

4.att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och

5.allmänhetens intresse.

Samråd med andra länder i den strategiska miljöbedömningen

13 § Om planens eller programmets genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av genomförandet begär det, ska den myn- dighet som regeringen bestämmer

1.överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet,

2.om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomfö- randet av planen eller programmet kan antas medföra och de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydan- de negativa miljöeffekter, och

3.ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 13 §.

Synpunkter på beslutsunderlaget för en plan eller ett program

15 § Myndigheten eller kommunen ska så tidigt som möjligt i arbetet med förslaget till plan eller program ta fram miljökonsekvensbeskriv- ningen och göra den och förslaget tillgängliga för allmänheten och de kommuner och myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda. De ska ges information om hur de kan ta del av förslaget och miljökonsekvensbeskrivningen samt hur och inom vilken

Prop. 2016/17:200 tid synpunkter kan lämnas. Tiden för att lämna synpunkter ska vara skälig.

Beslut att anta en plan eller ett program

16 § I ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kra- vet på strategisk miljöbedömning eller i en särskild handling i anslutning till beslutet ska det finnas en redovisning av

1.hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,

2.hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkom- na synpunkter,

3.skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och

4.vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den bety- dande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

17 § Den som har antagit en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning ska informera allmänheten och de myndigheter och kommuner som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda om antagandet och göra planen eller programmet, beslutet och den redovisning som avses i 16 § tillgängliga för dem.

18 § När samråd har skett med ett annat land enligt 13 §, ska den myn- dighet som regeringen bestämmer se till att den information som avses i 17 § lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

19 § När en plan eller ett program som omfattas av kravet på en strate- gisk miljöbedömning har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som ge- nomförandet av planen eller programmet faktiskt medför. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har identifierats så att lämp- liga åtgärder för avhjälpande kan vidtas.

Verksamheter och åtgärder

Specifika miljöbedömningar vid tillståndsprövning och i andra ärenden

20 § En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas

1.för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, om det inte rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot all- varliga olägenheter för människors hälsa, eller

2.för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som av- ses i 24 kap. 3, 5, 8 eller 9 §.

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av verksam- Prop. 2016/17:200 heter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpå-

verkan.

22 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 23–46 §§ ska tillämpas helt eller delvis i dispensärenden eller andra ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.

Att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan antas

23 § Den som avser att bedriva en sådan verksamhet eller vidta en sådan åtgärd som avses i 20 § första stycket 2 ska undersöka om verk- samheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En sådan undersökning behöver dock inte göras om

1.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden anser att en betydande miljöpåverkan kan antas,

2.frågan om betydande miljöpåverkan har avgjorts i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 21 §, eller

3.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden har förelagts att ansöka om ett tillstånd som avses i 9 kap. 6 a §.

24 § Undersökningen ska innebära att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden

1.tar fram ett samrådsunderlag, och

2.samråder i frågan om betydande miljöpåverkan och i fråga om mil- jökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning (undersöknings- samråd) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden.

Undersökningssamrådet får genomföras så att det också uppfyller kra- ven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en speci- fik miljöbedömning.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när- mare föreskrifter om undersökningen.

25 § Den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska

1.lämna samrådsunderlaget till dem som deltar i undersökningssam- rådet i så god tid att synpunkter på underlaget och på frågan om bety- dande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar den frågan, och

2.när samrådet är avslutat redogöra för hur samrådet gått till, vilka som bjudits in och vad som framkommit och lämna samrådsredogörelsen till länsstyrelsen.

Beslut i frågan om miljöpåverkan

26 § Länsstyrelsen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan.

Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpå-

verkan.

Prop. 2016/17:200 I 47 § finns en bestämmelse om att en liten miljökonsekvensbeskriv- ning ska tas fram om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåver- kan inte kan antas.

27 § Länsstyrelsens beslut om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan får inte överklagas sär- skilt.

Att göra en specifik miljöbedömning

28 § Den specifika miljöbedömningen ska innebära att

1. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden

a)samråder om hur en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),

b)tar fram en miljökonsekvensbeskrivning, och

c)ger in miljökonsekvensbeskrivningen till den som prövar tillstånds- frågan, och

2. den som prövar tillståndsfrågan

a)ger tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen, och

b)slutför miljöbedömningen.

	Avgränsningssamrådet i den specifika miljöbedömningen
	29 §	Avgränsningssamrådet ska genomföras inför arbetet med miljö-
	konsekvensbeskrivningen och innebära att den som avser att bedriva
	verksamheten eller vidta åtgärden samråder om verksamhetens eller åt-
	gärdens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som
	verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av
	yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och
	utformning.
	Om samrådet avser en verksamhet eller åtgärd som omfattas av lagen
	(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av all-
	varliga kemikalieolyckor ska samrådet även avse hur allvarliga kemika-
	lieolyckor till följd av verksamheten eller åtgärden ska kunna förebyggas
	och begränsas.
	30 § Avgränsningssamrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndig-
	heten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten
	eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner
	och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgär-
	den.
	Den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska se till
	att de som ingår i samrådskretsen enligt första stycket men som inte
	tidigare har fått ett samrådsunderlag kan ta del av ett samrådsunderlag.
	Om ett undersökningssamråd enligt 24 § första stycket 2 inte har skett,
	ska samrådsunderlaget innehålla uppgift om det.
	31 §	Avgränsningssamrådet ska påbörjas och samrådsunderlaget läm-
	nas i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd innan
	verksamhetsutövaren utformar miljökonsekvensbeskrivningen och den
16	slutliga tillståndsansökan.

Prop. 2016/17:200

32 § Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att inne- hållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detalje- ringsgrad som behövs för tillståndsprövningen.

Om den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Samråd med andra länder i den specifika miljöbedömningen

33 § Om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att på- verkas betydligt av verksamheten eller åtgärden begär det, ska den myn- dighet som regeringen bestämmer

1.informera det andra landet om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut som kan komma att fattas, och

2.ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta i miljöbedömningen.

Om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, ska myndigheten ge det andra landet möjlighet att delta i ett samrådsförfarande om miljö- konsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan.

34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 33 §.

Miljökonsekvensbeskrivningen i den specifika miljöbedömningen

35 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla

1.uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utform- ning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbe- dömningen,

2.uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden,

3.uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbör- jas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas,

4.en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser,

5.uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna,

6.uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verksam- heten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning,

7.en icke-teknisk sammanfattning av 1–6, och

8.en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden.

36 § Om verksamheten eller åtgärden kan antas påverka miljön i ett
naturområde som är förtecknat enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2,	17

Prop. 2016/17:200 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av verksam- hetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området, en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts samt de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

Om miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats enbart för en pröv- ning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§, kan innehållet i miljökonsekvensbe- skrivningen begränsas till de uppgifter som behövs för den prövningen.

37 § De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen enligt 35 och 36 §§ ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som

1.är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmeto- der, och

2.behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsent- liga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

38 § Regeringen får meddela

1.ytterligare föreskrifter om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla, och

2.föreskrifter om hur miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram.

Miljöbedömningen hos den som prövar tillståndsfrågan

39 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, om miljökonsekvensbeskriv- ningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen, kungöra att miljökonsekvensbeskrivningen finns, göra den tillgänglig för allmän- heten och ge allmänheten skälig tid och minst 30 dagar att yttra sig.

Om tillståndsfrågan enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som behövs för prövningen eller som är lämplig för att ge allmänheten information.

40 § Kungörelsen ska innehålla upplysningar om

1.att verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på specifik mil- jöbedömning enligt detta kapitel,

2.vem som prövar tillståndsfrågan,

3.var miljökonsekvensbeskrivningen och andra handlingar i målet eller ärendet finns tillgängliga,

4.till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas, och

5.hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig.

Om samråd med ett annat land ska ske enligt detta kapitel, ska kungö- relsen innehålla en upplysning om detta.

41 § Kungörelsen om miljökonsekvensbeskrivningen ska göras

1.på en lämplig webbplats,

2.i en ortstidning eller på den plats som är särskilt föreskriven, och

3.tillsammans med kungörelsen om ansökan, om ansökan ska kun- göras.

	42 § Den som prövar tillståndsfrågan ska i ett särskilt beslut eller i
18	samband med att tillståndsfrågan avgörs ta ställning till om miljökon-

sekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel så att den specifika Prop. 2016/17:200 miljöbedömningen kan slutföras. Ett sådant ställningstagande får inte

överklagas särskilt.

43 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, när tillståndsfrågan avgörs, slutföra miljöbedömningen genom att med hänsyn till innehållet i miljö- konsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handlägg- ningen av målet eller ärendet identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna.

Information om avgörandet i tillståndsfrågan

44 § Den som prövar en tillståndsfråga som kräver en specifik miljö- bedömning ska när frågan är avgjord snarast kungöra detta. Av kungörel- sen ska det framgå hur allmänheten kan få tillgång till innehållet i avgö- randet.

Om avgörandet enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 §, behöver det dock kungöras endast om det är lämpligt för att ge allmän- heten information.

45 § Om samråd har skett med ett annat land enligt 33 §, ska den myn- dighet som regeringen bestämmer se till att den information som avses i 44 § lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

Samordning

46 § Den som gör en strategisk eller specifik miljöbedömning ska strä- va efter att samordna arbetet med andra miljöbedömningar som görs en- ligt detta kapitel eller med liknande arbete som görs enligt andra författ- ningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning när en specifik miljöbedömning inte ska göras

47 § Om länsstyrelsen enligt 26 § beslutar att en betydande miljöpå- verkan inte kan antas, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämna de upplys- ningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskrivningen ska inne- hålla den samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett na- turområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 ska beskrivningen innehålla de uppgifter som behövs för prövningen en- ligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

Prop. 2016/17:200	15 kap.
	44 §4
	Bestämmelserna i 42 och 43 §§ gäller även förslag till ändringar i en ren-
	hållningsordning.
	En kommun behöver inte ställa ut	En kommun behöver inte ställa
	ett förslag till ändring i renhåll-	ut ett förslag till en ändring i ren-
	ningsordningen, om ändringen be-	hållningsordningen som endast
	rör endast ett fåtal fastighetsinne-	1. gäller föreskrifter som kommu-
	havare eller annars är liten.	nen får meddela med stöd av detta
		kapitel, och
		2. berör ett fåtal fastighetsinne-
		havare eller annars är liten.

16 kap.

7 §

Vid prövningen enligt denna balk skall hänsyn tas till andra verksam- heter eller särskilda anläggningar som kan antas bli behövliga för att verksamheten skall kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

Vid prövningen enligt denna balk ska hänsyn tas till andra verksam- heter eller särskilda anläggningar som kan komma att behövas för att verksamheten ska kunna komma till stånd eller bedrivas på ett än- damålsenligt sätt.

17 kap.

3 §5

Regeringen får för ett visst fall förbehålla sig att pröva tillåtligheten av en verksamhet som inte omfattas av kravet på prövning enligt 1 §, om

1. verksamheten i betraktande av	1. verksamheten i betraktande av
de intressen som denna balk enligt	de intressen som denna balk enligt
1 kap. 1 § skall främja kan antas få	1 kap. 1 § ska främja kan antas få
betydande omfattning eller bli av	betydande omfattning eller bli av
ingripande slag,	ingripande slag,
2. verksamheten utanför ett om-	2. verksamheten utanför ett om-
råde som förtecknats enligt 7 kap.	råde som har förtecknats enligt
27 § kan antas mer än obetydligt	7 kap. 27 § kan antas mer än obe-
skada naturvärdet inom området,	tydligt skada naturvärdet inom om-
	rådet, eller
3. verksamheten omfattas av be-	3. verksamheten omfattas av
stämmelserna i 4 kap. 6 § tredje	4 kap. 6 § tredje stycket.
stycket.

4 Senaste lydelse 2016:782.

5 Senaste lydelse 2010:923.

Rätten till förbehåll enligt första stycket 2 gäller enbart verksamhet som är tillståndspliktig enligt bal- ken eller enligt föreskrifter medde- lade med stöd av balken.

Om ett mål eller ärende enligt denna balk pågår om tillstånds- prövning av verksamheten, skall re- geringen omedelbart lämna besked om förbehållet till den tillstånds- prövande mark- och miljödom- stolen eller myndigheten.

Rätten till förbehåll enligt första Prop. 2016/17:200 stycket 2 gäller enbart verksamhet

som är tillståndspliktig enligt bal- ken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Om ett mål eller ärende enligt denna balk pågår om tillstånds- prövning av verksamheten, ska re- geringen omedelbart lämna besked om förbehållet till den tillstånds- prövande mark- och miljödom- stolen eller myndigheten.

6 §6

Regeringen får tillåta en verksam- het som avses i 1 § 1, endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta.

Samma förutsättning för reger- ingens tillåtlighet gäller också i fråga om verksamheter som avses i 3 § första stycket 1 eller 4 §, om de avser annat än vattenverksamhet eller trafikanläggningar.

Om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verk- samheten kommer till stånd, får regeringen trots det som sägs i första och andra styckena, tillåta

1. en verksamhet som anges i 1 § 1, om det är fråga om mellan- lagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall, och

2. en verksamhet som anges i

4 a § 6–9.

Tredje stycket gäller dock inte om en annan plats bedöms vara lämpligare för verksamheten eller om en lämplig plats har anvisats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering där.

Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs för att regeringen ska få tillåta en verksamhet som

1.avses i 1 § 1, eller

2.avses i 3 § första stycket 1 eller 4 § och inte är en vattenverk- samhet eller trafikanläggning.

Regeringen får trots första stycket tillåta mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall eller en verksamhet som anges i 4 a § 6, 7, 8 eller 9, om det från nationell synpunkt är synner- ligen angeläget att verksamheten kommer till stånd och det inte finns någon annan plats som bedöms vara lämpligare för verksamheten eller som är lämplig och har anvi- sats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas god- ta en placering där.

6 Senaste lydelse 2009:652.

Prop. 2016/17:200	19 kap.
	6 §
	En ansökan		om tillstånd	enligt
	7 kap. 28 a § ska innehålla en be-
	skrivning	av	verksamhetens	eller
	åtgärdens	konsekvenser för		syftet
	med att bevara området och en
	redogörelse för de alternativ som
	övervägts med en motivering till
	varför ett visst alternativ valts. Om
	det enligt 6 kap. krävs en specifik
	miljöbedömning, ska ansökan inne-
	hålla en	miljökonsekvensbeskriv-
	ning enligt det kapitlet.

22 kap.

1 §7

En ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig. Den ska innehålla

1. ritningar och tekniska beskriv-		1. ritningar och tekniska beskriv-
ningar med uppgifter om förhållan-		ningar med uppgifter om förhållan-
dena på platsen, produktionsmängd		dena på platsen, om produktions-
eller annan liknande uppgift samt		mängd eller liknande, om använd-
användningen av råvaror, andra in-		ningen av råvaror, andra insats-
satsvaror och ämnen liksom energi-		varor och ämnen och om energian-
användning,		vändning,
2. uppgifter om utsläppskällor,		2. uppgifter om	utsläppskällor,
art och mängd av förutsebara ut-		om arten och mängden av alla för-
släpp samt förslag till de åtgärder		utsebara utsläpp och om förslag till
som kan behövas dels för att före-		de åtgärder som kan behövas dels
bygga uppkomsten av avfall, dels		för att förebygga uppkomsten av
för att förbereda för återanvänd-		avfall, dels för att förbereda för
ning,	materialåtervinning och	återanvändning,	materialåtervin-
annan återvinning av det avfall		ning och annan återvinning av det
som anläggningen ger upphov till,		avfall som anläggningen ger upp-
		hov till,
3. en	miljökonsekvensbeskriv-	3. en miljökonsekvensbeskrivning
ning när det krävs enligt 6 kap.		när det krävs enligt 6 kap.
och uppgift om det samråd som
skett enligt 6 kap. 4 och 6 §§,

4.förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsyns- reglerna i 2 kap. följs,

5.förslag till övervakning och kontroll av verksamheten,

7 Senaste lydelse 2015:232.

Prop. 2016/17:200

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 a §1

Vid prövning av tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den tillämpas 2 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken.

Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgär- der finns i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.

Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinental-

sockeln tillämpas dessutom 3 och 4 kap. miljöbalken.
En	miljökonsekvensbeskrivning	För	verksamheter				och åtgärder
ska ingå i en ansökan om tillstånd		som ska prövas för ett tillstånd att
att genom borrning eller spräng-		genom	borrning			eller sprängning
ning	utforska kontinentalsockeln	utforska		kontinentalsockeln					eller
eller att utvinna naturtillgångar från		att utvinna naturtillgångar från den
den. I fråga om förfarandet, kraven		ska
på	miljökonsekvensbeskrivningar	1. bestämmelserna					om	planer
samt planer och planeringsunder-		och annat underlag i 3 kap. 11 och
lag gäller 6 kap. miljöbalken.		12 §§ och 5 kap. 15 § miljöbalken
		tillämpas,
		2. frågan om verksamheten eller
		åtgärden kan antas medföra en
		betydande miljöpåverkan avgöras i
		ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26
		och 27 §§ miljöbalken efter att en
		undersökning			enligt		6 kap.		23–
		25 §§ har gjorts, om annat inte föl-
		jer av	undantagen i 6 kap.						23 §
		andra stycket,
		3. en		specifik		miljöbedömning
		göras,	information				lämnas		och
		samordning ske enligt 6 kap. 28–
		46 §§ miljöbalken, om en betyd-
		ande miljöpåverkan kan antas, och
		4. en	liten		miljökonsekvensbe-
		skrivning		tas	fram		enligt	6 kap.
		47 § miljöbalken, om länsstyrelsen
		beslutar att en betydande miljö-
		påverkan inte kan antas.

1	Senaste lydelse 2010:883.
26

Prop. 2016/17:200

2.4Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs1 att 13 a, 14 b, 15 c, 16, 16 b, 17 och 18 §§ väg- lagen (1971:948)2 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §3

Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med den planläggningen och prövningen,

om det lämpligen kan ske.
Bestämmelser om planer och	Bestämmelser om planer och
planeringsunderlag finns i 6 kap.	annat underlag finns i 3 kap. 11
19 och 20 §§ miljöbalken.	och 12 §§ och 5 kap. 15 § miljö-
	balken.

14 b §4

Den som avser att bygga en väg ska under arbetet med att upprätta en vägplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om vägplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Samrådet ska avse vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

Om vägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska

1.samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den all- mänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och

2.samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljö- konsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med vägplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för prövningen av väg- planen.

Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljerings- grad som behövs för prövningen av vägplanen. Om den som avser att bygga vägen begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedöm- ning i frågan. Länsstyrelsens redo- visning är inte bindande.

2 Lagen omtryckt 1987:459.

3 Senaste lydelse 2012:439.

4 Senaste lydelse 2012:439.

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav Prop. 2016/17:200 på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformator-

stationer.

15 c §5

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 6 § miljö- balken tillämpas.

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 33 § miljö- balken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den be- stämmelsen tillämpas.

16 §6

Om ett projekt ska tillåtlighetsprövas enligt 17 kap. 3 § miljöbalken, ska den som avser att bygga vägen överlämna ärendet till regeringen med eget yttrande. Ärendet ska överlämnas när den som avser att bygga vägen har tagit ställning till vilka alternativ som är rimliga och rangordnat dessa.

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När underlaget tas fram

ska förfarandet för vägplan i 14 b–15, 15 c och 17 §§ tillämpas.
Miljökonsekvensbeskrivningen	Miljökonsekvensbeskrivningen
ska uppfylla kraven i 6 kap. 7 §	ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och
miljöbalken och godkännas av be-	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
rörda länsstyrelser innan ärendet	som har meddelats i anslutning till
kungörs.	dessa bestämmelser och godkännas
	av berörda länsstyrelser	innan
	ärendet kungörs.
16 b §7
En miljökonsekvensbeskrivning ska	En miljökonsekvensbeskrivning ska
uppfylla kraven i 6 kap. 7 § miljö-	uppfylla kraven i 6 kap.	35 och
balken.	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
	som har meddelats i anslutning till
	dessa bestämmelser.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser innan den kungörs enligt 17 §.

5 Senaste lydelse 2012:439.

6 Senaste lydelse 2012:439.

7 Senaste lydelse 2012:439.

Prop. 2016/17:200				17 §8
Den som avser att bygga en väg					Den som avser att bygga en väg
ska kungöra förslaget till vägplan					ska kungöra förslaget till vägplan
och underlaget till denna och låta					och underlaget till denna och låta
det granskas. Om en miljökonse-					det granskas. Om en miljökonse-
kvensbeskrivning			har upprättats,		kvensbeskrivning		har upprättats,
ska denna kungöras och hållas till-					ska denna kungöras och hållas till-
gänglig	för	allmänheten		enligt	gänglig för	allmänheten		enligt
6 kap.	8 §	första	stycket	miljö-	6 kap. 39 §	första	stycket	och 40
balken.					och 41 §§ miljöbalken och före-
					skrifter som har meddelats i an-
					slutning till dessa bestämmelser.

Om förslaget enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900), får kun- görandet samordnas med det kungörande som ska ske i detaljplane- ärendet.

18 §9

Trafikverket prövar frågan om att fastställa en vägplan efter samråd med berörda länsstyrelser.

Trafikverket ska överlämna frågan om att fastställa planen till regering- en för prövning om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfatt- ning.

			När frågan om att fastställa
			planen avgörs ska
			1. en identifiering,	beskrivning
			och samlad bedömning av miljö-
			effekterna göras om planen avser
			ett projekt som kan antas medföra
			en betydande miljöpåverkan, och
			2. innehållet i en	miljökonse-
			kvensbeskrivning och resultatet av
			samråd och yttranden beaktas.
Innehållet i en miljökonsekvens-			Ett beslut att fastställa planen
beskrivning	samt resultatet	av	ska kungöras. Om samråd har skett
samråd och yttranden ska beaktas			med en ansvarig myndighet i ett
när frågan om att fastställa väg-			annat land enligt 6 kap. 33 § miljö-
planen prövas. Ett beslut att fast-			balken, ska den ansvariga myndig-
ställa planen ska kungöras. Om			heten i det landet informeras.
samråd har skett med en ansvarig
myndighet i ett annat land enligt
6 kap. 6 §	miljöbalken, ska	den

ansvariga myndigheten i det landet informeras.

8 Senaste lydelse 2012:439.

9 Senaste lydelse 2012:439.

Prop. 2016/17:200

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och används och sökanden är lämplig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel- ser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock

mindre avvikelser göras.
Vid koncessionsprövning ska 2–	Vid koncessionsprövning ska 2–
4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken	4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ miljö-
tillämpas.	balken tillämpas.
En miljökonsekvensbeskrivning	För verksamheter och åtgärder
ska ingå i en ansökan om konces-	som ska prövas för en koncession
sion. När det gäller förfarandet,	ska
kraven på miljökonsekvensbeskriv-	1. frågan om verksamheten eller
ningen samt planer och plane-	åtgärden kan antas medföra en be-
ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-	tydande miljöpåverkan avgöras i
balken. Vad som där föreskrivs om	ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26
tillståndsmyndighet ska gälla rege-	och 27 §§ miljöbalken efter att en
ringen eller den myndighet som re-	undersökning enligt	6 kap.	23–
geringen bestämmer.	25 §§ har gjorts, om annat inte föl-
	jer av undantagen i	6 kap.	23 §
	andra stycket,

2.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betydan- de miljöpåverkan kan antas, och

3.en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljö- påverkan inte kan antas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

1 Senaste lydelse 2010:885.

Prop. 2016/17:200

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:293) om inrättande, utvidg- ning och avlysning av allmän farled och allmän hamn1

dels att nuvarande 1 c § ska betecknas 1 d §, dels att 1 a och 1 b §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 c §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a §2

Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.

Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2–4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ miljöbalken tillämpas.

1 b §3

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ett ärende enligt denna lag.

Innan miljökonsekvensbeskriv- ningen upprättas skall den som avser att inleda ett ärende enligt denna lag samråda enligt 6 kap. 4 § första–tredje styckena miljö- balken med Sjöfartsverket, berörda länsstyrelser och enskilda.

När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskriv- ningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 4 § första–tredje styckena, 5 § andra stycket, 6–8, 10, 19 och 20 §§ miljöbalken tilläm- pas. Vad som där föreskrivs om länsstyrelse skall gälla den länssty- relse inom vars område verksam- heten huvudsakligen skall bedri- vas.

I ett ärende enligt denna lag ska

1. frågan om farleden eller ham- nen kan antas medföra en betydan- de miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter att en un- dersökning enligt 6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om inte annat följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

3. en specifik miljöbedömning göras och information lämnas en- ligt 6 kap. 28–41, 44 och 45 §§ miljöbalken, om en betydande mil- jöpåverkan kan antas,

1 Senaste lydelse av 1 c § 1998:868.

2 Senaste lydelse 2010:886.

3 Senaste lydelse 2006:1012.

Prop. 2016/17:200

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 c och 5 e §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5 c §2
En miljökonsekvensbeskrivning ska	För	en kärnteknisk	anläggning
ingå i en ansökan om tillstånd att	som ska prövas för ett tillstånd att
uppföra, inneha eller driva en	uppföra, inneha eller driva en så-
kärnteknisk anläggning. I fråga om	dan anläggning ska		om planer
förfarandet för att upprätta miljö-	1. bestämmelserna
konsekvensbeskrivningen och kra-	och planeringsunderlag i 3 kap. 11
ven på denna samt planer och pla-	och 12 §§ och 5 kap. 15 § miljö-
neringsunderlag gäller 6 kap. mil-	balken tillämpas,
jöbalken.	2. frågan om verksamheten eller
	åtgärden kan antas medföra en
	betydande miljöpåverkan avgöras i
	ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26
	och 27 §§ miljöbalken efter att en
	undersökning enligt		6 kap.	23–
	25 §§ har gjorts, om annat inte föl-
	jer	av undantagen i	6 kap.	23 §
	andra stycket,

3.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en bety- dande miljöpåverkan kan antas, och

4.en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljö- påverkan inte kan antas.

1 Lagen omtryckt 1992:1536.

2 Senaste lydelse 2014:141.

Prop. 2016/17:200

2.9Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § minerallagen (1991:45) ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	4 kap.
	2 §1
Koncession skall meddelas, om		Koncession ska meddelas, om
1. en fyndighet	som sannolikt	1. en fyndighet	som sannolikt
kan tillgodogöras	ekonomiskt har	kan tillgodogöras	ekonomiskt har
blivit påträffad och		blivit påträffad, och

2. fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden

får den begärda koncessionen.
Koncession för bearbetning av	Koncession för bearbetning av
olja eller gasformiga kolväten får	olja eller gasformiga kolväten får
beviljas endast den som visar att	beviljas endast den som visar att
han är lämplig att bedriva sådan	den är lämplig att bedriva sådan
bearbetning.	bearbetning.
I ärenden om beviljande av kon-	I ärenden om beviljande av kon-
cession skall 3 och 4 kap. miljö-	cession ska 3 och 4 kap. och 5 kap.
balken tillämpas.	15 § miljöbalken tillämpas.
Om ett ärende om beviljande av	Om ett ärende om beviljande av
koncession avser en verksamhet	koncession avser en		verksamhet
som senare skall prövas även enligt	som senare ska prövas även enligt
miljöbalken eller andra lagar, skall	miljöbalken eller andra lagar, ska 3
3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas	och	4 kap. miljöbalken tillämpas
endast vid den prövning som sker i	endast vid den prövning som sker i
koncessionsärendet.	koncessionsärendet.
I ärenden om beviljande av kon-	I ärenden om beviljande av kon-
cession skall en miljökonsekvens-	cession ska en specifik miljöbe-
beskrivning fogas till ansökan. När	dömning göras, information läm-
det gäller förfarandet, kraven på	nas	och samordning	ske enligt
miljökonsekvensbeskrivningar	6 kap. 28–46 §§ miljöbalken.
samt planer och planeringsunder-
lag skall 6 kap. 3 och 7 §§, 8 §
första stycket, 9, 10, 19 och 20 §§

miljöbalken tillämpas.

Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

1 Senaste lydelse 2004:600.

Prop. 2016/17:200

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs i fråga lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomi- ska zon

dels att 6 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §1

Vid prövning av tillstånd ska 2– 4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.

En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om tillstånd. I fråga om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunder- lag ska 6 kap. miljöbalken tilläm- pas på samma sätt som om ansö- kan avser en verksamhet i Sverige. Det som sägs om länsstyrelsen ska då gälla länsstyrelsen i det län där Sveriges sjöterritorium är närmast det område där verksamheten av- ses att bedrivas.

Vid prövning av tillstånd ska 2– 4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ mil- jöbalken tillämpas.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd ska, på samma sätt som om ansökan avser en verksamhet i Sverige,

1. frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap. 23– 25 §§ har gjorts, om annat inte föl- jer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samråd ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande mil- jöpåverkan kan antas, och

2. en liten miljökonsekvensbe- skrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljö- påverkan inte kan antas.

Det som sägs om länsstyrelsen i 6 kap. miljöbalken ska gälla läns- styrelsen i det län där Sveriges sjö- territorium är närmast det område där verksamheten avses att be- drivas.

1 Senaste lydelse 2010:891.

Prop. 2016/17:200

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 4 a § och 2 kap. 2, 7, 8, 10, 12 och 15 §§ lagen (1995:1649) om byggande av järnväg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 a §2

Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag, ska samordnas med den planläggningen och prövning-

en, om det lämpligen kan ske
Bestämmelser om planer och	Bestämmelser om planer och
planeringsunderlag finns i 6 kap.	annat underlag finns i 3 kap. 11–
19 och 20 §§ miljöbalken.	12 §§ och 5 kap. 15 § miljöbalken.

2 kap.

2 §3

Den som avser att bygga en järnväg ska under arbetet med att upprätta en järnvägsplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de en- skilda som särskilt berörs. Om järnvägsplanen har betydelse för kollek- tivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafik- myndigheter. Samrådet ska avse järnvägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

Om järnvägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska

1.samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och

2.samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonse- kvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med järnvägsplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att	Länsstyrelsen ska verka för att
miljökonsekvensbeskrivningen får	miljökonsekvensbeskrivningen får
den inriktning och omfattning som	den omfattning och detaljerings-
behövs för prövningen av järn-	grad som behövs för prövningen av
vägsplanen.	järnvägsplanen. Om den som avser
	att bygga en järnväg begär det, ska
	länsstyrelsen redovisa sin bedöm-
	ning i frågan. Länsstyrelsens redo-
	visning är inte bindande.

2 Senaste lydelse 2012:440.

3 Senaste lydelse 2012:440.

Prop. 2016/17:200 Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformator- stationer.

7 §4

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 6 § miljöbal- ken tillämpas.

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 33 § miljö- balken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den be- stämmelsen tillämpas.

8 §5

Om ett projekt ska tillåtlighetsprövas enligt 17 kap. 3 § miljöbalken, ska den som avser att bygga järnvägen överlämna ärendet till regeringen med eget yttrande. Ärendet ska överlämnas när den som avser att bygga järn- vägen har tagit ställning till vilka alternativ som är rimliga och rangord- nat dessa.

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När underlaget tas fram

ska förfarandet för järnvägsplan i 2–4, 7 och 12 §§ tillämpas.
Miljökonsekvensbeskrivningen ska	Miljökonsekvensbeskrivningen ska
uppfylla kraven i 6 kap. 7 § miljö-	uppfylla kraven i 6 kap.	35 och
balken och godkännas av berörda	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
länsstyrelser innan ärendet kun-	som har meddelats i anslutning till
görs.	dessa bestämmelser och godkännas
	av berörda länsstyrelser	innan
	ärendet kungörs.
10 §6
En miljökonsekvensbeskrivning ska	En miljökonsekvensbeskrivning ska
uppfylla kraven i 6 kap. 7 § miljö-	uppfylla kraven i 6 kap.	35 och
balken.	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
	som har meddelats i anslutning till
	dessa bestämmelser.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser innan den kungörs enligt 12 §.

4 Senaste lydelse 2012:440.

5 Senaste lydelse 2012:440.

6 Senaste lydelse 2012:440.

		12 §7		Prop. 2016/17:200
Den som avser att bygga en järn-			Den som avser att bygga en järn-
väg ska kungöra förslaget till järn-			väg ska kungöra förslaget till järn-
vägsplan och underlaget till denna			vägsplan och underlaget till denna
och låta det granskas. Om en mil-			och låta det granskas. Om en mil-
jökonsekvensbeskrivning har upp-			jökonsekvensbeskrivning har upp-
rättats, ska denna kungöras och			rättats, ska denna kungöras och
hållas	tillgänglig	för allmänheten	hållas	tillgänglig för allmänheten
enligt	6 kap. 8 §	första stycket	enligt	6 kap. 39 § första stycket
miljöbalken.			samt 40 och 41 §§ miljöbalken och
			föreskrifter som har meddelats i
			anslutning till dessa bestämmelser.

15 §8

Trafikverket prövar frågan om att fastställa en järnvägsplan efter samråd med berörda länsstyrelser.

Trafikverket ska överlämna frågan om att fastställa planen till regering- en för prövning om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfatt- ning.

Innehållet i en miljökonsekvens- beskrivning samt resultatet av samråd och yttranden ska beaktas när frågan om att fastställa järn- vägsplanen prövas. Ett beslut att fastställa planen ska kungöras. Om samråd har skett med en ansvarig myndighet i ett annat land enligt 6 kap. 6 § miljöbalken, ska den ansvariga myndigheten i det landet informeras.

När frågan om att fastställa planen avgörs ska

1.en identifiering, beskrivning och samlad bedömning av miljö- effekterna göras om planen avser ett projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och

2.innehållet i en miljökonse- kvensbeskrivning och resultatet av samråd och yttranden beaktas.

Ett beslut att fastställa planen ska kungöras. Om samråd har skett med en ansvarig myndighet i ett annat land enligt 6 kap. 33 § miljö- balken, ska den ansvariga myndig- heten i det landet informeras.

7 Senaste lydelse 2012:440.

8 Senaste lydelse 2012:440.

Prop. 2016/17:200

2.12Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)1 dels att 2 kap. 8 b § ska upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 8 a och 15 g §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
8 a §2
Vid prövning av frågor om med-	Vid prövning av frågor om med-
delande av nätkoncession för linje	delande av nätkoncession för linje
ska bestämmelserna i 2–4 kap. och	ska bestämmelserna i 2–4 kap. och
5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.	5 kap. 3 och	15 §§	miljöbalken
	tillämpas.
En miljökonsekvensbeskrivning	För en elektrisk starkströmsled-
ska ingå i en ansökan om nätkon-	ning som ska prövas för en nätkon-
cession för linje. För förfarandet,	cession för linje ska
kraven på miljökonsekvensbeskriv-	1. frågan om byggandet			eller
ningen samt planer och plane-	användandet kan antas medföra en
ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-	betydande miljöpåverkan avgöras i
balken.	ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26
	och 27 §§ miljöbalken efter att en
	undersökning	enligt	6 kap.	23–
	26 §§ har gjorts, om annat inte föl-
	jer av undantagen i		6 kap.	23 §
	andra stycket,

2.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betydan- de miljöpåverkan kan antas, och

3.en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpå- verkan inte kan antas.

Trots det som sägs i första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om till- stånd enligt miljöbalken finns en miljökonsekvensbeskrivning som be- skriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön

1 Senaste lydelse av 2 kap. 8 b § 2013:207.

2 Senaste lydelse 2010:893.

Prop. 2016/17:200 som linjen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökon- sekvensbeskrivning i koncessionsärendet.

			15 g §3
Vid	en omprövning	enligt	15 b §	Vid en	omprövning			enligt 15 b §
tillämpas 2–4 kap. och 5 kap. 3 §				tillämpas 2–4 kap. och 5 kap. 3 och
miljöbalken.				15 §§ miljöbalken.
Nätkoncessionshavaren ska upp-				För nätkoncession för linje som
rätta	en miljökonsekvensbeskriv-			ska omprövas ska
ning vid en omprövning. För för-				1. frågan		om	en betydande
farandet, kraven på miljökonse-				miljöpåverkan kan antas avgöras i
kvensbeskrivningen		samt	planer	ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26
och	planeringsunderlag tillämpas			och 27 §§ miljöbalken efter att en
6 kap. miljöbalken.				undersökning		enligt		6 kap.	23–
				26 §§ har gjorts, om annat inte föl-
				jer av 6 kap. 23 § andra stycket,
				2. en	specifik		miljöbedömning
				göras,	information			lämnas	och
				samordning ske enligt 6 kap. 28–
				46 §§ miljöbalken, om en betyd-
				ande miljöpåverkan kan antas, och
				3. en	liten	miljökonsekvensbe-
				skrivning tas		fram		enligt 6 kap.
				47 § miljöbalken, om länsstyrelsen

beslutar att en betydande miljöpå- verkan inte kan antas.

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivning en- ligt andra stycket för anläggningar vars miljöpåverkan kan antas vara mindre betydande.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och pröv- ningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

3.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har med- delats före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2013:207. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

Prop. 2016/17:200

2.14Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § naturgaslagen (2005:403) ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
7 §1
Vid prövning av frågor om medde-	Vid prövning av frågor om medde-
lande av koncession ska bestäm-	lande av koncession ska 2–4 kap.
melserna i 2–4 kap. och 5 kap. 3 §	och 5 kap. 3 och 15 §§ miljöbalken
miljöbalken tillämpas.	tillämpas.
En miljökonsekvensbeskrivning	För verksamheter			och åtgärder
ska ingå i en ansökan om konce-	som ska prövas för en koncession
ssion. När det gäller förfarandet,	ska
kraven på miljökonsekvensbeskriv-	1. frågan om verksamheten eller
ningen samt planer och plane-	åtgärden kan antas medföra en be-
ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-	tydande	miljöpåverkan avgöras i
balken. Vad som där sägs om till-	ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26
ståndsmyndighet ska gälla rege-	och 27 §§ miljöbalken efter att en
ringen eller den myndighet som	undersökning		enligt	6 kap.	23–
regeringen bestämmer.	26 §§ har gjorts om annat inte
	följer av undantagen i 6 kap. 23 §
	andra stycket,
	2. en	specifik miljöbedömning
	göras,	information		lämnas	och
	samordning ske enligt 6 kap. 28–
	46 §§ miljöbalken, om en betyd-
	ande miljöpåverkan kan antas, och
	3. en	liten	miljökonsekvensbe-
	skrivning tas		fram	enligt 6 kap.
	47 § miljöbalken, om länsstyrelsen

beslutar att en betydande miljöpå- verkan inte kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och pröv- ningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2010:895.

Prop. 2016/17:200

2.15Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att 5 kap. 31 § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 3 kap. 8 och 9 §§ ska betecknas 3 kap. 9 och 8 §§, dels att 3 kap. 4 och 7 §§, den nya 9 §, 14 och 25 §§, 4 kap. 34 § och 5

kap. 11, 17, 18 och 39 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 9 § ska sättas närmast före 3 kap. 8 §,

dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 33 b §, av följande lydel- se.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldig- heten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om an- vändningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redo- visningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt.

Om en sådan strategisk miljöbe- dömning som avses i 6 kap. miljö- balken inte ska göras, ska kommu- nen i översiktsplanen redovisa skä- len för sin bedömning i den frå- gan.

Krävs en sådan strategisk miljö- bedömning som avses i 6 kap. mil- jöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i planen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

7 §

Innan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i den ska kom- munen

1. upprätta ett förslag till plan eller ändring som uppfyller kraven i 4– 6 §§,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.

2. vid upprättandet av förslaget	2. vid upprättandet av förslaget Prop. 2016/17:200
samråda med myndigheter, kom-	samråda med myndigheter, kom-
muner och andra som är berörda	muner och andra som är berörda
enligt 9–11 §§, och	enligt 8–11 §§, och

3. ställa ut förslaget och låta det granskas enligt 12–18 §§.

8 §

Om planförslaget kan antas med- föra en sådan betydande miljöpå- verkan som avses i 6 kap. 11 § mil- jöbalken, ska kommunen låta det bli föremål för samråd och gransk- ning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap. 11–18 och 22 §§ miljöbalken. Om en miljökonse- kvensbeskrivning upprättas ska den finnas tillsammans med planför- slaget.

9 §

Krävs sådant samråd som avses i 6 kap. 6 eller 9 och 10 §§ miljöbal- ken, ska samrådet enligt 8 § ge- nomföras så att det uppfyller kra- ven om samråd i nämnda bestäm- melser i miljöbalken. Trots det som sägs där om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller program- met, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samrå- da med länsstyrelsen.

14 §

Innan utställningen äger rum ska kommunen skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen och till de kommuner och kommu- nala organ som avses i 9 §.

Innan utställningen äger rum ska kommunen skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen och till de kommuner och kommu- nala organ som avses i 8 §.

25 §

Om kommunen kungör ett planförslag enligt 24 §, ska kommunen i stället för att skicka handlingar enligt 14 §

1. senast den dag då kungöran-	1. senast den dag då förslaget
det sker skicka ett meddelande om	kungörs skicka ett meddelande om
innehållet i kungörelsen till läns-	innehållet i kungörelsen till läns-
styrelsen samt till de kommuner	styrelsen samt till de kommuner
och kommunala organ enligt 9 §	och kommunala organ enligt 8 §
som berörs,	som berörs,

2.skicka förslaget till länsstyrelsen, och

3.under granskningstiden hålla förslaget tillgängligt för dem som vill granska det.

4 kap.
33 b §
Om en sådan strategisk miljöbe-
dömning som avses i 6 kap. miljö-
balken inte ska göras, ska skälen	53

Prop. 2016/17:200	för bedömningen i den frågan an-
	ges i redovisningen enligt 33 §
	första stycket 4.
	34 §2

Om genomförandet av planen kan antas få en betydande miljöpåver- kan, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljö- konsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 12 § och 13 § första stycket miljöbalken.

Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken, om genomfö- randet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för

Krävs en sådan strategisk miljöbe- dömning som avses i 6 kap. miljö- balken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det inne- håll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35, 37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomfö- randet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan på grund av att planområdet får tas i anspråk för

1.industriändamål,

2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,

3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,

4.en hamn för fritidsbåtar,

5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,

6.en permanent campingplats,

7.en nöjespark,

8.en djurpark,

9.en spårväg, eller

10.en tunnelbana.

5 kap.

11 §3

I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med

1.länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,

2.de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,

3.de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhand- lingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning

2 Senaste lydelse 2012:444.

3 Senaste lydelse 2014:900.

Krävs sådant samråd som avses i 6 kap. 6 eller 9 och 10 §§ miljö- balken, ska samrådet enligt första stycket genomföras så att det upp- fyller kraven om samråd i nämnda bestämmelser. Trots det som sägs där om samråd med andra myndig- heter som på grund av sitt sär- skilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller program- met, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samrå- da med länsstyrelsen.

inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksam- Prop. 2016/17:200 hetsområde en berörd fastighet är belägen, och

4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyres- gäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2–4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd.

Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska samrådet ge- nomföras så att det uppfyller be- stämmelserna i 6 kap. 6 §, 13 § andra stycket och 15 § miljöbal- ken.

17 §4

Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redo- visningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (sam- rådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §.

Om genomförandet av detalj- planen kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan, ska sam- rådsredogörelsen utformas så att den också uppfyller kraven i 6 kap. 16 § andra stycket miljöbalken.

18 §5

När samrådet enligt 11–17 §§ är klart ska kommunen i en underrättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.

Granskningstiden ska vara minst	Granskningstiden ska vara minst
två veckor, men den får göras kor-	två veckor, men den får göras kor-

4 Senaste lydelse 2014:900. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

5 Senaste lydelse 2014:900.

Prop. 2016/17:200 tare, om alla berörda är överens om	tare, om alla berörda är överens om
det. För ett sådant planförslag som	det. För ett sådant planförslag som
avses i 7 § ska granskningstiden	avses i 7 § 1 och 2 ska gransknings-
dock vara minst tre veckor.	tiden dock vara minst tre veckor
	och för ett sådant planförslag som
	avses i 7 § 3 minst 30 dagar.

Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 b §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 b § ska då i stället avse granskningstid.

39 §6

I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommu- nen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § i den del som avser fastighetsförteckning, 9 och 10 §§, 11 § första–tredje styckena,

11 a §	första	stycket, 11 b och
11 c §§,	12–15 §§,		17 §	första
stycket,	18,	19 och	20 §§,	21 §

första stycket, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och 2, 33–35 §§ och 38 §. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områ- desbestämmelserna.

11 a §	första stycket, 11 b	och
11 c §§,	12–15 §§, 17 §, 18,	19

och 20 §§, 21 § första stycket, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och 2, 33–35 §§ och 38 §. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestäm- melserna.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden om planer som har påbörjats före ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 2014:900.

Prop. 2016/17:200

3Ärendet och dess beredning

Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har tagit fram pro- memorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) med förslag som syftar till att bl.a. genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. En samman- fattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3. Remissvaren och en sammanställning av dem finns tillgängliga i Miljö- och energidepartementet (dnr M2016/01849/R).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 april 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets synpunkter. Synpunkterna behandlas i avsnitt 6, 9.1 och 11 och i författningskommentaren. Med an- ledning av Lagrådets synpunkter har förslaget justerats. I förhållande till lagrådsremissen har dessutom några språkliga och redaktionella änd- ringar gjorts.

4EU-rättsliga och internationella krav

Inom EU-rätten finns det två direktiv om miljöbedömningar. Det är dels det s.k. SMB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och pro- grams miljöpåverkan), dels det s.k. MKB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt). Bestämmel- ser med krav som rör allmänhetens deltagande i utarbetandet av planer och program finns också i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltag- ande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG.

Utöver dessa direktiv finns det också krav på miljökonsekvensbeskriv- ningar och miljörapporter i konventionen om miljökonsekvensbeskriv- ningar i ett gränsöverskridande sammanhang (den s.k. Esbokonven- tionen, SÖ 1992:1) samt i protokollet till konventionen (SÖ 2006:24).

Prop. 2016/17:200

4.1SMB-direktivet

Syftet med direktivet är att integrera miljöaspekter vid utarbetande och antagande av vissa planer och program vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

SMB-direktivet är tillämpligt på planer och program som tas fram eller antas av en myndighet eller kommun eller som antas genom ett lagstift- ningsförfarande. Det ska vara fråga om planer och program som krävs enligt lag eller annan författning. Av definitionen av plan och program (artikel 2 a) framgår också att ändringar av planer och program omfattas av direktivet. En sista förutsättning för att en plan eller ett program ska omfattas av direktivet är att genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

De planer och program som omfattas av direktivets tillämpningsom- råde kan delas upp i två grupper. I den första gruppen finns planer och program som typiskt sett kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Denna grupp kan i sin tur delas upp i två kategorier, dels planer och pro- gram som upprättas för vissa i direktivet uppräknade områden såsom energi, avfall, transporter m.m. och som anger förutsättningarna för till- stånd till verksamheter som omfattas av bilaga 1 eller 2 till MKB-direk- tivet, dels planer och program som kan antas påverka s.k. Natura 2000- områden. Till den andra gruppen hör planer och program som inte typiskt sett anses medföra en betydande miljöpåverkan utan där bedömningen av miljöpåverkan i stället ska göras i det enskilda fallet. Till denna grupp hör planer och program som omfattas av den första gruppen men som endast gäller små områden på lokal nivå och planer och program inom andra områden än de som omfattas av första gruppen och som anger förutsättningarna för andra verksamheter och åtgärder än de som räknas upp i bilagorna till MKB-direktivet. I sådana fall ska bedömningen av miljöpåverkan ske i det enskilda fallet och utifrån vissa i direktivet fast- ställda kriterier.

Inom ramen för miljöbedömningen ska en miljörapport tas fram. I rap- porten ska den betydande miljöpåverkan redovisas och rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räck- vidd identifieras, beskrivas och bedömas. De uppgifter som en miljörap- port ska innehålla listas i bilaga 1 till direktivet. I direktivet finns be- stämmelser om samråd med myndigheter och allmänhet. När planen eller programmet tas fram ska hänsyn tas till miljörapporten och de syn- punkter som lämnats vid samråd. När en plan eller ett program har an- tagits ska berörda myndigheter och allmänheten informeras. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när ett genomförande av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan i en annan medlemsstat.

SMB-direktivets bestämmelser har genomförts i svensk rätt genom be- stämmelser i framför allt 6 kap. miljöbalken.

Prop. 2016/17:200

4.2Esbokonventionen

Esbokonventionen trädde i kraft för Sverige den 10 september 1997. Enligt konventionen ska en verksamhet, som kan antas förorsaka en bety- dande skadlig gränsöverskridande påverkan och som närmare anges i en bilaga till konventionen, föregås av en underrättelse till varje fördrags- part så tidigt som möjligt och inte senare än när allmänheten i det egna landet informeras om den. Syftet med underrättelsen är att säkerställa till- räckliga och effektiva överläggningar.

De projekt som omfattas av bilagan är t.ex. motor- och järnvägar, flyg- platser, hamnar, oljeraffinaderier och avverkning av stora skogsområden.

I konventionen anges att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och att den ska innehålla vissa uppgifter som närmare preciseras i en bi- laga till konventionen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska överlämnas till den utsatta fördragsparten för vidare distribution till myndigheter och allmänhet i de områden som kan antas bli påverkade. Upphovsparten ska efter att miljökonsekvensbeskrivningen färdigställts inleda samråd med den utsatta parten angående den föreslagna verksamhetens eventuella gränsöverskridande påverkan och åtgärder för att reducera eller eliminera denna påverkan. Konventionen ändrades 2001 i fråga om allmänhetens rätt att delta i processen. Samtidigt öppnades konventionen även för län- der som inte ingick i FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE). Ändringarna trädde i kraft för Sverige den 26 augusti 2014. Ytterligare en ändring i fråga om vilka verksamheter som ska omfattas av konven- tionen antogs 2004. Den senaste ändringen har ännu inte trätt i kraft.

I fråga om planer och program i gränsöverskridande sammanhang an- togs i maj 2003 ett protokoll till Esbokonventionen – protokollet av den 21 maj 2003 om strategiska miljöbedömningar. Protokollet trädde i kraft för Sverige den 11 juli 2010. I protokollet regleras bl.a. vilka planer och program som berörs av protokollet genom att de kan antas medföra en betydande påverkan på miljön. Av protokollet framgår också vilka upp- gifter en miljörapport ska innehålla och hur samråd ska genomföras. De flesta av protokollets bestämmelser har en motsvarighet i SMB-direk- tivet.

4.3MKB-direktivet

MKB-direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en syste- matisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en betydande miljöpåverkan. För detta ändamål föreskrivs tillståndsplikt och krav på en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges.

I bilaga 1 till direktivet finns en lista över de projekt som alltid kan an- tas medföra betydande miljöpåverkan och för vilka miljökonsekvensbe- dömning och tillståndsprövning är obligatoriskt. I bilaga 2 till direktivet finns en lista över de projekt där medlemsstaterna själva får bedöma från

fall till fall eller med tillämpning av gränsvärden eller kriterier om en

Prop. 2016/17:200 miljökonsekvensbedömning bör göras. Vid prövningen av om en miljö- konsekvensbedömning ska göras för projekt som anges i bilaga 2 till direk- tivet ska de urvalskriterier som anges i bilaga 3 till direktivet tillämpas. Denna del kallas vanligen för behovsbedömning (engelskans screening).

De typer av projekt som omfattas av direktivet är dels sådana som i Sverige tillståndsprövas enligt miljöbalken – miljöfarlig verksamhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.) – dels sådana som huvudsak- ligen prövas enligt annan lagstiftning, t.ex. vägar och järnvägar, som i fortsättningen kommer att kallas sektorslagstiftning.

I fråga om de projekt för vilka en miljökonsekvensbedömning ska göras ställer direktivet krav på att verksamhetsutövaren ska utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning, vars innehåll regleras i den sista bilagan till direktivet, bilaga 4. Vilka krav som i det enskilda fallet kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning avgörs från fall till fall (avgränsning, engel- skans scoping). Processen innefattar även samråd, granskning och be- dömning och avslutas med ett beslut om tillstånd. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan på miljön i en annan medlemsstat.

För de verksamheter och åtgärder som inte bedöms ha en betydande miljöpåverkan eller som inte finns upptagna på vare sig bilaga 1 eller 2 ställer MKB-direktivet inte några krav på vare sig tillståndsplikt eller en bedömning av deras miljöpåverkan.

Det ursprungliga MKB-direktivet ändrades genom rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Ändringen innebar bl.a. att det infördes en möjlighet för en sökande att inhämta besked från berörd myndighet om innehållet i och omfattningen av en miljökonsekvensbeskrivning. Dessutom utökades förteckningen i direktivets bilaga 1 över de projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och bilaga 3 infördes. Direktivet har även ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmän- hetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG. Denna ändring genomfördes i syfte att an- passa direktivet till den s.k. Århuskonventionen, dvs. konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (SÖ 2005:28). Eftersom MKB- direktivet hade ändrats flera gånger kodifierades det och dess officiella namn är numera Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

De senaste ändringarna i MKB-direktivet

Sedan kodifieringen av MKB-direktivet har direktivet ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på mil- jön av vissa offentliga och privata projekt (kallat ändringsdirektivet). Många av ändringarna är förtydliganden med anledning av EU-doms-

tolens rättspraxis. Andra syftar t.ex. till att effektivisera förfarandet och öka kvaliteten på beslutsunderlaget och miljöbedömningarna.

Ändringsdirektivet trädde i kraft den 15 maj 2014. Sista dag för ikraft- trädande för de författningar som är nödvändiga för att följa ändringsdi- rektivet är den 16 maj 2017. Nedan finns en redogörelse för de centrala ändringarna.

Ordet miljökonsekvensbedömning definieras

Ändringsdirektivet har infört en ny definition av det förfarande som kallas miljökonsekvensbedömning. Enligt artikel 1.2 g definieras miljö- konsekvensbedömning som ett förfarande som består av ett antal mo- ment, nämligen verksamhetsutövarens utarbetande av en miljökonse- kvensbeskrivning, genomförande av samråd, den ansvariga myndighe- tens granskning av informationen i miljökonsekvensbeskrivningen och eventuella kompletteringar av denna samt all information som inhämtats under samråden, den ansvariga myndighetens motiverade slutsats om projektets betydande miljöpåverkan och slutligen integrering av den an- svariga myndighetens motiverade slutsats i tillståndsbeslutet. Ändringen återspeglar EU-domstolens rättspraxis och innebär i sak inget nytt.

Miljökonsekvensbedömningen omfattar fler miljöaspekter

Genom ändringsdirektivet har artikel 3.1 ändrats och därigenom breddat miljökonsekvensbedömningen till att omfatta fler miljö- och hälsoaspek- ter. Nu ska även klimatförändringar, biologisk mångfald och risker för olyckor eller katastrofer beaktas. Alla miljö- och hälsoaspekter kommer inte att bli relevanta i varje enskild tillståndprövning, utan det avgörs som vanligt i avgränsningsfasen.

Underlag inför och beslut om betydande miljöpåverkan

För de projekt som redovisas i bilaga 2 till direktivet måste den ansvariga myndigheten bedöma om de ska bli föremål för en miljökonsekvensbe- dömning eller inte. Denna fas kallas vanligen för screening eller behovs- bedömning. Genom ändringsdirektivet införs nya krav på den informa- tion som exploatören ska lämna inför en sådan bedömning. Information- en handlar i korthet om projektets art och den betydande miljöpåverkan som det kan antas medföra. En förteckning över information som ska lämnas finns i en tillkommande bilaga till MKB-direktivet, bilaga 2A.

Genom ändringsdirektivet införs dessutom en ny tidsfrist som innebär att den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut inom 90 dagar från den dag exploatören lämnat all information som krävs. Vissa undantag som till exempel projektets komplexitet kan dock motivera en längre tidsfrist enligt bestämmelsen.

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll förtydligas

Kraven på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll har förtydligats, specificerats och kompletterats. De största ändringarna är att det införs nya krav på informationen om rimliga alternativ, referensscenario och de miljö- och hälsoaspekter som rör nya miljöproblem (t.ex. klimatföränd- ringen, biologisk mångfald, katastrofrisker och utnyttjandet av naturre-

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 surser). En ändring har vidare gjorts i artikel 5.1 andra stycket som syftar till att undvika dubbelarbete. Det tydliggörs att exploatören ska beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljöpåverkan som gjorts till följd av annan unionslagstiftning, såsom SMB-direktivet och direktiv 2009/71/Euratom, eller nationell lagstiftning.

Krav på experter

En annan nyhet är krav på framtagande och kontroll av miljökonsekvens- beskrivningar, dels genom att exploatören ska se till att miljökonsekvens- beskrivningen utarbetas av behöriga experter, dels genom att den ansva- riga myndigheten ska se till att den har, eller vid behov kan tillgå, till- räcklig expertis för att granska miljökonsekvensbeskrivningen (artikel 5.3).

Utökade krav på samråd med myndigheter och allmänheten

Genom ändringsdirektivet ställs krav på att även lokala och regionala myndigheter ska delta i samråden (artikel 6.1). En annan nyhet är att all- mänheten ska få den information som avses i artikel 6.2 elektroniskt via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter på lämplig förvaltningsnivå. Det införs dessutom en ny tidsram som anger att den berörda allmänheten i vart fall ska få 30 dagar på sig att komma in med synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen (artikel 6.7).

Krav på tillståndsmyndighetens bedömning och motivering

Ändringarna i artikel 8 och införandet av en ny artikel 8 a syftar till att tydliggöra hur synpunkter och underlag om projektets miljöpåverkan ska integreras i beslut att meddela tillstånd eller inte. Enligt artikel 8 a.1 ställs krav på att ett beslut om att bevilja tillstånd ska innehålla en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, alla miljövillkor som bifogas beslutet, en beskrivning av projektets särdrag eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt kompensera betydande negativ miljöpåverkan samt i tillämpliga fall kontrollåtgärder. I ett beslut om att avslå en tillståndsansökan ske de huvudsakliga skälen till avslaget anges (artikel 8 a.2).

Tillståndsmyndigheten ska undvika intressekonflikt

Enligt en ny artikel 9 a ska medlemsstaterna se till att den eller de ansva- riga myndigheterna fullgör de skyldigheter som följer av direktivet på ett objektivt sätt (och inte ger upphov till en situation som kan leda till in- tressekonflikt). Av samma bestämmelse följer att oförenliga funktioner ska skiljas åt när skyldigheterna enligt direktivet fullgörs (om den ansva- riga myndigheten även är exploatör).

Rapportering

Ändringsdirektivet innebär att rapporteringskrav införs (se ändringarna i artikel 12.2). Rapportering ska göras var sjätte år från och med den 16 maj 2017.

Samordnade eller gemensamma förfaranden

Prop. 2016/17:200

Krav om samordnade eller gemensamma förfaranden införs i förhållande till det s.k. art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

Uppföljning, kontrollförfaranden och sanktioner

Slutligen har det införts krav på övervakning och kontrollåtgärder. Med- lemsstaterna ska se till att försiktighets- och kompensationsåtgärder genomförs och ska besluta om förfaranden avseende kontroll av betydan- de negativ miljöpåverkan i syfte att kunna vidta lämpliga åtgärder för att begränsa denna. Enligt en ny artikel 10 a ska medlemsstaterna även fast- ställa regler för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestäm- melser som antas enligt direktivet.

4.4Århuskonventionen

Århuskonventionen trädde i kraft i oktober 2001. Sverige är part till kon- ventionen sedan 2005.

Konventionen vilar på princip 10 i Riodeklarationen om miljö och utveckling, som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio 1992. Denna princip anger att miljöfrågor hanteras bäst när alla berörda medborgare deltar på lämplig nivå. På det nationella planet ska, enligt principen, varje individ ha skälig tillgång till den miljöinfor- mation som finns hos offentliga organ, inklusive information om farliga material och verksamheter i deras samhällen och det ska ges möjlighet att delta i beslutsprocessen. Stater ska underlätta och uppmuntra folkligt medvetande och deltagande genom att se till att information finns lätt åt- komlig. Tillgång till effektiva juridiska och administrativa procedurer inklusive rättsmedel för upprättelse och gottgörelse ska erbjudas.

I konventionen förklaras att ett tillfredsställande miljöskydd är väsent- ligt för människors välbefinnande och för deras åtnjutande av grundläg- gande mänskliga rättigheter. Varje människa har rätt att leva i en miljö som är förenlig med hälsa och välbefinnande men har också en skyldig- het att, både ensam och tillsammans med andra, skydda och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer. För att kunna hävda denna rättighet och fullgöra denna skyldighet anger konventionen att medborgarna måste ha tillgång till miljöinformation, rätt att delta i be- slutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konven- tionens bestämmelser utgör en minimistandard för rättigheterna. Enligt konventionen har icke-statliga organisationer som främjar miljöskydd och som uppfyller de krav som uppställs i nationell rätt en särskilt viktig roll och de tillerkänns därför samma rättigheter som den berörda allmän- heten i övrigt.

Konventionen bygger på tre grundprinciper som brukar kallas konven- tionens tre pelare:

–Allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation som finns hos myn- digheter.

–Allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser som har inverkan på miljön.

– Allmänhetens tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.	63

Prop. 2016/17:200

5Svensk rätt

Under 1960-talet ökade uppmärksamheten på miljöfrågor. Flera länder, däribland Sverige, antog lagstiftning för kontroll av föroreningar. I Sve- rige trädde miljöskyddslagen (1969:387) i kraft 1969. Miljöskyddslagen innehöll bestämmelser om ett administrativt kontrollsystem med till- stånds- och tillsynsrutiner. Detta system innebar ökade möjligheter att väga samman allmänna och enskilda intressen. I första hand var lagstift- ningen inriktad på kontroll av stora punktkällor. Sedan miljöskyddslagen trädde i kraft har kraven på det beslutsunderlag som ska finnas vid till- ståndsprövningar succesivt skärpts vad gäller underlagets omfattning och kvalitet.

Krav på att en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet skulle innehålla en beskrivning av miljöeffekterna av de störningar som verk- samheten kunde medföra infördes 1981 i miljöskyddslagen. Samtidigt infördes också krav på samråd med myndigheter och enskilda som kunde ha ett intresse i saken. Enligt praxis som hade utvecklats med stöd av för- arbetsuttalanden till lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., förkortad NRL, krävdes enligt 4 kap. NRL att konsekvenserna för miljön skulle framgå av en ansökan som skulle prövas av regeringen. Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar infördes 1991 i ett nytt 5 kap. i NRL (prop. 1990/91:90. s. 170 f.). Samtidigt fördes liknande be- stämmelser in i flera andra lagar, bl.a. miljöskyddslagen och väglagen (1971:948). Genom bestämmelser om samråd och miljökonsekvensbe- skrivningar har arbetet med att ta fram underlag inför tillståndspröv- ningar blivit alltmer formaliserat.

Krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid planläggning infördes först i samband med genomförandet av SMB-direktivet. Det ansågs emellertid ligga i sakens natur att även konsekvenserna för miljön borde vägas in i de lämplighetsbedömningar som gjordes vid planläggning enligt PBL (prop. 1990/91:90 s. 166).

5.1Miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar

Med miljöbalken förändrades de svenska bestämmelserna om miljökon- sekvensbeskrivningar påtagligt. I syfte att genomföra MKB-direktivet och Esbokonventionen infördes i miljöbalken bestämmelser om förfaran- det vid miljökonsekvensbedömningar och innehållet i miljökonsekvens- beskrivningar. Sedan miljöbalken trädde i kraft i januari 1999 finns be- stämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i huvudsak i 6 kap. miljöbalken och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskriv- ningar. Sedan miljöbalkens ikraftträdande har bestämmelserna ändrats

bland annat för att genomföra SMB-direktivet.

Det finns utanför miljöbalken ett antal lagar som reglerar verksamheter Prop. 2016/17:200 och åtgärder som påverkar miljön (sektorslagar). Vissa av verksamheter-

na och åtgärderna är sådana projekt som omfattas av MKB-direktivet, varför det ställs krav på att även de ska bli föremål för tillståndsprövning och en bedömning av deras påverkan på miljön. Som utgångspunkt gäller miljöbalken för dessa verksamheter samtidigt som de är reglerade i andra lagar. Miljöbalken och sektorslagarna gäller således parallellt. Den myn- dighet som prövar en ansökan om tillstånd eller motsvarande godkänn- ande enligt en sektorslag ska dock vid prövningen tillämpa miljöbalken endast när det anges särskilt i sektorslagen (prop. 1997/98:90 s. 143 f.).

Följande författningar hänvisar helt eller delvis till 6 kap. miljöbalken:

–lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.

–lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

–väglagen (1971:948)

–lagen (1977:439) om kommunal energiplanering

–lagen (1978:160) om vissa rörledningar

–lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

–lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

–lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (lagen har i prop. 2015/16:178 föreslagits upphöra att gälla den 31 december 2016)

–strålskyddslagen (1988:220)

–minerallagen (1991:45)

–lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

–lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

–ellagen (1997:857)

–lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

–naturgaslagen (2005:403)

–plan- och bygglagen (2010:900).

5.2Tidigare ändringar av miljöbalkens bestämmelser på området

Regeringen beslutade den 22 december 1999 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbal- ken och lämna förslag till nödvändiga reformer (dir. 1999:109). Kom- mittén tog namnet Miljöbalkskommittén (M 1999:03). Miljöbalkskom- mittén hade i uppdrag att undersöka möjligheterna att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskra- ven. Miljöbalkskommittén lämnade i betänkandet En effektivare miljö- prövning (SOU 2003:124) förslag till ändringar i 6 kap. miljöbalken som syftade till att åstadkomma ett mer flexibelt system för miljökonsekvens- bedömning samt ett enklare förfarande för miljökonsekvensbeskrivning- ar. Med utgångspunkt i Miljöbalkskommitténs förslag genomfördes vissa ändringar i 6 kap. miljöbalken som trädde i kraft den 1 augusti 2005 (prop. 2004/05:129, bet. 2004/05:MJU15, rskr. 2004/05:312). Det tydliggjordes

att samrådet så långt som möjligt skulle genomföras inom ramen för en

Prop. 2016/17:200 samrådsprocess. Skyldigheten för länsstyrelsen att besluta om en verk- samhets eller åtgärds miljöpåverkan inskränktes till att enbart gälla verk- samheter och åtgärder som inte omfattades av bilaga 1 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (numera 3 § första stycket förordningen). De specificerade kraven på vad en miljökonsekvensbe- skrivning ska innehålla begränsades till att enbart gälla för verksamheter och åtgärder som skulle antas medföra betydande miljöpåverkan. Slutli- gen förtydligades länsstyrelsens roll i att vägleda verksamhetsutövaren avseende miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning.

Under 2012 gjordes vissa förtydligande ändringar i nu gällande 6 kap. 13 och 16 §§ miljöbalken (jfr prop. 2012/13:17, bet. 2012/13:MJU4, rskr. 2012/13:155). Ändringarna föranleddes av ett behov av att förtydliga genomförandet av SMB-direktivet.

Under 2015 tillkom en paragraf, 6 kap. 4 a § miljöbalken, för att ge- nomföra de krav på samråd som följer av det s.k. Seveso III-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olycks- händelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upp- hävande av rådets direktiv 96/82/EG).

	6	Ett nytt 6 kap. i miljöbalken

	Regeringens förslag: Det nuvarande 6 kap. miljöbalken ska upphävas
	och ersättas av ett nytt 6 kap. med en ny rubrik och en ny disposition.
	Flera av bestämmelserna ska föras in oförändrade med endast språk-
	liga och redaktionella ändringar.

		Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
		Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på att det
	nuvarande 6 kap. ersätts med ett nytt med en ny rubrik och en ny disposi-
	tion.
		Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt anser att processuella
	bestämmelser bör placeras i miljöbalkens fjärde avdelning och inte i
	6 kap. miljöbalken och att MKB-direktivets regler borde kunna införlivas
	på ett mer integrerat sätt i miljöbalken. Alrutz’ Advokatbyrå AB anser att
	förslaget innehåller bestämmelser med en alltför hög detaljeringsgrad
	och bedömer att en sådan detaljstyrning kommer leda till längre ledtider
	och högre kostnader för företagen. Fröberg & Lundholm Advokatbyrå
	AB ifrågasätter om det finns behov av en helt ny struktur och terminologi
	samt detaljerade förfaranderegler och anser att det finns en risk att tilläm-
	pande myndigheter uppfattar de omfattande förändringarna som en
	skärpning. Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige har an-
	gett att de inte delar den bild av tillämpningen av bestämmelserna om
	miljöbedömning av planer och program i 6 kap. miljöbalken som Natur-
	vårdsverket ger i rapporten Mot en hållbar stadsutveckling (rapport
	6664). WSP Sverige AB anser att fler bestämmelser bör placeras i lag
66	eftersom förordningsbestämmelser tenderar att glömmas bort.

Skälen för regeringens förslag

Genomförande av ändringsdirektivet

De senaste ändringarna i MKB-direktivet ska vara genomförda i med- lemsstaternas lagstiftning senast den 16 maj 2017. Genomförandet av de tillkommande kraven i direktivet bör kunna leda till en ökad harmonise- ring av medlemsstaternas bestämmelser på området och en tydligare och mer enhetlig bedömning av miljöeffekter i samband med tillståndspro- cesser. Av ändringsdirektivets ingress framgår att ändringarna bl.a. syftar till att förbättra miljöskyddet och kvaliteten på miljökonsekvensbedöm- ningsförfarandet samtidigt som resurseffektiviteten ska öka och en håll- bar tillväxt i unionen stödjas. Flera av ändringarna föranleder en översyn av det svenska regelverket som rör miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder.

I svensk rätt har MKB-direktivet framför allt genomförts i 6 kap. mil- jöbalken. I 6 kap. miljöbalken finns dock även bestämmelser om miljö- bedömningar av planer och program som genomför SMB-direktivet. Eftersom dessa regler är tätt sammankopplade med varandra finns det skäl att i samband med översynen av de bestämmelser som rör verksam- heter och åtgärder även se över den del av kapitlet som rör planer och program.

Vikten av ett tydligt och ändamålsenligt regelverk

Regelverket om miljöbedömningar för planer och program samt verk- samheter och åtgärder bör vara utformat på ett sätt som bidrar till ett högt miljöskydd och skapar förutsättningar för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regelverket bör även ge allmänheten möjlighet till insyn och medverkan i miljöprocesserna. Närboende och intresseorganisationer har kunskap som kan bidra till ett allsidigt underlag som bättre belyser miljö- effekter inför planläggnings- eller prövningsmyndighetens beslut. Lika viktigt i sammanhanget är att regelverket kan bidra med förutsägbara villkor för näringslivet och till att tillgängliga resurser kan användas på ett effektivt sätt. Ett regelverk som motsvarar alla dessa krav skapar för- utsättningar för en tydlig och ändamålsenlig tillämpning som bidrar med största möjliga miljönytta.

Samhällsplanering är ett instrument som påverkar alla miljökvalitets- mål. I samhällsplaneringen sätts ramarna för kommande verksamheter och olika allmänna intressen och politiska mål vägs mot varandra. Ge- nom att integrera miljöaspekter i planer och program skapas förutsätt- ningar för att kunna nå miljökvalitetsmålen och uppnå ett högt miljö- skydd. Lika viktigt för att nå dessa mål är att miljöeffekter som enskilda verksamheter kan förväntas medföra blir tydligt och enhetligt belysta och bedömda i samband med tillståndsgivning. Ett underlag som belyser de miljöeffekter som en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra är en ab- solut förutsättning för att tillståndsmyndigheten ska kunna tillämpa miljörättsliga krav på ett effektivt sätt i det enskilda fallet. Det är sam- tidigt nödvändigt att se till att samhällets resurser används på bästa sätt. Krav på verksamheter och åtgärder som inte är miljömässigt motiverade riskerar att drabba enskilda företagare, kommuner, myndigheter, all- mänheten och ytterst samhällets miljöarbete. Utgångspunkten bör således vara att kraven i 6 kap. ska gälla i den utsträckning det är motiverat av

Prop. 2016/17:200

miljöskäl. Allt annat riskerar att styra resurser till verksamheter och åt- gärder utan en särskilt stor miljöpåverkan.

En förändring är nödvändig

När det gäller planer och program beskriver Naturvårdsverket i rapporten Mot en hållbar stadsutveckling (rapport 6664) att det finns brister i sam- hällets förmåga att integrera miljöfrågor i samhällsplaneringen. Enligt Naturvårdsverket är det vanligt förekommande att den planläggande myndigheten eller kommunen tycker att miljöbedömningsprocessen är svår, krånglig och omfattande och att den ofta kommer till slutsatsen att bestämmelserna inte är tillämpliga i det enskilda fallet. Det tycks även finnas en bristande förståelse för vad en strategisk miljöbedömning inne- bär vilket leder till att fokus lätt hamnar på dokumentet, snarare än för- farandet och integreringen av miljöaspekter i beslut om antagande av pla- ner och program. Vidare framgår att det finns oklarheter kring miljöbal- kens tillämplighet i samhällsplaneringen och att det är en mycket varie- rande kvalitet på de bedömningar som myndigheter och kommuner gör i frågan om huruvida en plan eller ett program kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan. Bedömningarna överensstämmer inte alltid med lagstiftningens syfte. Sammantaget innebär det att det inte görs miljöbe- dömningar av alla de planer och program som omfattas av bestäm- melserna i 6 kap. miljöbalken samt att de miljöbedömningar som görs är av skiftande, och i vissa fall bristande, kvalitet. Det finns därför anled- ning att göra de ändringar som krävs för att uppnå ett tydligt och ända- målsenligt regelverk som kan medföra största möjliga miljönytta.

När det gäller tillämpningen av bestämmelserna för verksamheter och åtgärder i 6 kap. miljöbalken är de identifierade problemen av en annan art. De miljökonsekvensbeskrivningar som tas fram tenderar generellt sett att få ett innehåll som inte fullt ut knyter an till och är nödvändigt för den aktuella verksamheten. Ända sedan införandet av miljöbalken har lagstiftningen gett uttryck för att innehållet i en miljökonsekvensbeskriv- ning ska stå i proportion till graden av miljöpåverkan. Genom en enkät- undersökning som Miljöprocessutredningen (M 2007:04) lät genomföra visade det sig dock att skillnaden i innehållet i miljökonsekvensbeskriv- ningarna endast är marginell. Miljökonsekvensbeskrivningarna blir där- för ofta för breda och ytliga. Detta är något som varken gynnar miljö- skyddet eller bidrar till en resurseffektiv prövning.

Kraven i MKB-direktivet riktar sig till och är anpassade för verksam- heter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. De senaste ändringarna i MKB-direktivet syftar bl.a. till att stärka miljö- skyddet men innebär samtidigt att fler formaliserade krav som riktar sig till verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande mil- jöpåverkan införs. I den mån formaliserade krav i svensk rätt riktar sig till verksamheter utan en särskilt stor miljöpåverkan finns det därför an- ledning att genomföra de ändringar som krävs för att säkerställa att regel- verket på ett resurseffektivt sätt kan medföra största möjliga miljönytta.

Ett nytt 6 kap. i miljöbalken

En förutsättning för att förslagen i denna proposition ska få det genom- slag som önskas är att reglerna utformas på ett sådant sätt att de är enkla

att förstå och tillämpa. I 6 kap. miljöbalken finns regler som träffar dels Prop. 2016/17:200 planer och program, dels verksamheter och åtgärder. Även om reglerna

omfattar i huvudsak samma moment och miljöaspekter för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder rör det sig om helt olika processer där tillämpningen av bestämmelserna för planer och program ofta föregår den för verksamheter och åtgärder. Bestämmelserna för pla- ner och program bör därför placeras först i kapitlet.

För att öka bestämmelsernas tillgänglighet bör kapitlet innehålla under- avsnitt med tydliga underrubriker. För att åstadkomma en tydlig process bör bestämmelsernas disposition inom respektive avsnitt få den disposi- tion som framgår av lagförslaget. På så vis åskådliggörs de olika faserna för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder; först den inledande undersökningsfasen som ska leda fram till ett avgörande i frågan om huruvida en miljöbedömning ska göras, därefter den följande fasen som består i utförandet av miljöbedömningen. Lagrådet har föreslagit att kapitlets inledande paragrafer ska förses med en underr- ubrik närmast före 1 § av lydelsen ”Inledande bestämmelser”. Kapitlets två första paragrafer är gemensamma för hela kapitlet. Kapitelrubriken är tillräckligt informativ med avseende på innehållet i första paragrafen. I linje med Lagrådets förslag bör däremot andra paragrafen, som förklarar vad som i kapitlet avses med ordet miljöeffekter förses med rubriken ”Ordförklaring”.

För att redan i lagtexten kunna tillgodogöra sig processen bör utgångs- punkten vara att väsentliga bestämmelser ska återfinnas i lag och övriga bestämmelser i förordning. Förslagen i denna proposition innebär väsent- liga förändringar eller omarbetningar av så gott som samtliga bestämmel- ser i 6 kap. Det är därför motiverat att ersätta det nuvarande 6 kap. med ett nytt kapitel.

Några remissinstanser anför att förslaget i propositionen innehåller be- stämmelser med alltför hög detaljeringsgrad och att det kan leda till längre ledtider och högre kostnader för företagen. Regeringen delar inte dessa remissinstansers farhåga utan bedömer att förslaget innebär att bestämmelserna blir tydligare och mer lättillgängliga. Den ökade tydlig- heten innebär visserligen att detaljeringsgraden ökar i viss mån men det bör uppvägas av att bestämmelserna därmed bedöms bli enklare att tillämpa. Bestämmelsernas ökade tydlighet och tillgänglighet bör leda till tidsvinster och lägre administrativa kostnader för företag. Mark- och mil- jödomstolen vid Umeå tingsrätt har anfört att processuella bestämmelser bör placeras i miljöbalkens fjärde avdelning och inte i 6 kap. miljöbal- ken. Regeringen anser inte att en sådan lösning är lämplig mot bakgrund av att bestämmelserna om miljöbedömning även görs tillämpliga i pröv- ningar enligt vissa sektorslagar.

I förslaget till nytt 6 kap. miljöbalken finns bestämmelser om under- sökningar som ska göras om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas och därmed om en miljöbedömning ska göras. För att underlätta förståelsen av att undersökningen ska leda fram till ett beslut i frågan om miljöpåverkan har Lagrådet angett att undersökningen bör hållas isär från beslutet. För att uppnå den tydlighet som Lagrådet efterfrågar bör justeringar göras i enlighet med Lagrådets synpunkt.

Prop. 2016/17:200

	7	Nya och ändrade ord och uttryck
	7.1	Strategiska och specifika miljöbedömningar

	Regeringens förslag: Uttrycket strategisk miljöbedömning införs i
	6 kap. miljöbalken och ska ha samma innebörd som ordet miljö-
	bedömning i SMB-direktivet, dvs. den process som bl.a. innebär att en
	miljökonsekvensbeskrivning tas fram, att samråd genomförs och att
	hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivnings
	innehåll och det som framkommit i samråden.
	För verksamheter och åtgärder införs i 6 kap. miljöbalken uttrycket
	specifik miljöbedömning med samma innebörd som ordet miljökonse-
	kvensbedömning i MKB-direktivet, dvs. den process som bl.a. innebär
	att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, att samråd genomförs och
	att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som
	framkommit i samråden när beslut fattas.
	Innebörden av ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken ändras till
	att utgöra ett samlingsnamn för såväl strategiska som specifika miljö-
	bedömningar.

	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
	Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att uttrycket
	specifik miljöbedömning införs som beteckning för den process som
	gäller verksamheter och åtgärder i stället för praktisk miljöbedömning
	som föreslås i promemorian.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på att ordet
	miljöbedömning införs i 6 kap. miljöbalken som ett samlingsnamn för de
	två typer av miljöbedömningar som regleras i 6 kap. miljöbalken.
	Länsstyrelsen i Kalmar län anser att ordet miljöbedömning är miss-
	visande på så vis att det inte leder tanken till en process.
	Flertalet remissinstanser är positiva till eller har inte några invänd-
	ningar mot att uttrycket strategisk miljöbedömning införs. Riksantikva-
	rieämbetet föreslår att uttrycket miljöbedömning av plan och program
	bör användas. Naturvårdsverket föreslår att uttrycket miljöbedömning för
	planer och program bör användas.
	Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, Mark- och miljödom-
	stolen vid Umeå tingsrätt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länssty-
	relsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket,
	Luleå tekniska universitet och Forskningsprogrammet SPEAK anser att
	uttrycket praktisk miljöbedömning är missvisande, bl.a. eftersom bedöm-
	ningen inte är av praktisk karaktär eller på grund av att en strategisk mil-
	jöbedömning kan framstå som motsatsen till praktiska, dvs. teoretiska
	och abstrakta eller i värsta fall opraktiska. Region Skåne, Lomma kom-
	mun, Programnämnd samhällsbyggnad i Örebro kommun, Structor Mil-
	jöbyrån Stockholm AB och Svenska samernas riksförbund anser att ut-
70	trycket praktisk miljöbedömning är ändamålsenligt. Naturvårdsverket

föreslår att uttrycket miljöbedömning för verksamheter och åtgärder an- vänds och i andra hand att ordet ”specifik” används i stället för ”prak- tisk”. Riksantikvarieämbetet och Forskningsprogrammet SPEAK föreslår att uttrycket miljöbedömning av verksamheter och åtgärder används.

Skälen för regeringens förslag: Det svenska genomförandet av fram- för allt MKB-direktivet har inneburit att beslutsunderlaget – miljökonse- kvensbeskrivningen – har hamnat mer i fokus än den process där beskriv- ningen är en del. Den svenska lagstiftningen saknar ett ord eller ett ut- tryck som beskriver den process som i fråga om verksamheter och åtgär- der bl.a. innebär att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, att samråd genomförs och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas. I genomförandet av SMB-direktivet har en större vikt lagts vid att lyfta fram processen i lagstiftningen. I SMB-direktivet kallas processen för miljöbedömning och det är även det ord som används i 6 kap. miljöbalken för att i för- hållande till planer och program beskriva den process som bl.a. innebär att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, samråd genomförs och hän- syn tas till beskrivningen och samråden i beslutsprocessen. Processen bör komma till tydligt uttryck i lagtexten såväl när det gäller planer och pro- gram som verksamheter och åtgärder och dessa processer bör betecknas med ett ord eller uttryck.

I MKB-direktivet används ordet miljökonsekvensbedömning som be- teckning för processen. Genom de lagändringar som föreslogs i propo- sitionen En effektivare miljöprövning (prop. 2004/05:129) utmönstrades ordet miljökonsekvensbedömning i princip helt ur 6 kap. miljöbalken. Skälet var att ordet i miljöbalken användes som beteckning för det sam- råd som skulle genomföras för verksamheter som kan antas medföra be- tydande miljöpåverkan. Regeringen ansåg att ordet borde användas i över- ensstämmelse med den betydelse som det har i MKB-direktivet och inte som ett uttryck för samrådsförfarandet (prop. 2004/05:129 s. 58). Den enda bestämmelse i vilken ordet fortfarande används är i 6 kap. 6 § som reglerar förfarandet i de fall en verksamhet eller åtgärd kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan i ett annat land. I detta fall bedömde regeringen att ordet användes på ett sätt som överensstämde med dess be- tydelse i MKB-direktivet. Ordet miljökonsekvensbedömning för verk- samheter och åtgärder bör dock utmönstras helt från 6 kap. Ordet har i svensk rätt haft en annan innebörd än vad det har i MKB-direktivet.

I internationella sammanhang används ordet miljöbedömning (environ- mental assessment) som ett samlingsnamn för att beskriva de två olika processerna (planer och program å ena sidan och verksamheter och åt- gärder å andra sidan). I promemorian föreslås att samma samlingsnamn borde användas i den svenska kontexten. Förslaget har mottagits väl av remissinstanserna och bör genomföras.

I fråga om planer och program innehåller promemorian ett förslag om att ordet strategisk läggs till för att beskriva vilken typ av miljöbedöm- ning det rör sig om. Remissinstanserna har varit positiva till förslaget och det bör genomföras. Miljöbedömningen för planer och program är till sin natur mer allmän, framåtsyftande och övergripande än miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Kraven på konkret förutsägelse av effek- ter är inte heller densamma som för verksamheter och åtgärder. Det är dessutom så att de planer och program som omfattas av krav på miljöbe-

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 dömning ska ange förutsättningarna för kommande tillstånd för verksam- heter eller åtgärder. Särdragen i miljöbedömningar för planer och pro- gram kan därför beskrivas med ordet strategisk som också är det ord som används i internationella sammanhang för att beskriva miljöbedömningar av planer och program.

I fråga om verksamheter och åtgärder innehåller promemorian ett för- slag om att ordet praktisk läggs till för att beskriva vilken typ av miljö- bedömning det rör sig om. Förslaget har mötts av kritik bland många av remissinstanserna som bl.a. anser att ordet praktisk är missvisande efter- som den aktuella bedömningen inte är av praktisk karaktär. I prövningen av enskilda verksamheter och åtgärder ska miljöeffekterna kunna förut- ses. I den mån förutsättningarna för verksamheten eller åtgärden har an- getts i en plan eller ett program innebär verksamheten eller åtgärden det konkreta eller det praktiska genomförandet av den aktuella planen eller programmet. Regeringen instämmer dock med de remissinstanser som anser att ordet praktisk i detta sammanhang kan vara missvisande. Flera remissinstanser har föreslagit att uttrycket miljöbedömning av verksam- heter och åtgärder ska användas. Regeringen anser dock att det finns an- ledning att använda ett uttryck som på ett tydligare och mer kortfattat sätt särskiljer den aktuella typen av miljöbedömning från den strategiska miljöbedömningen. Miljöbedömningen av planer och program görs tidigt i den planeringsprocess som senare kan få betydelse för specifika verk- samheter eller projekt. Förutsägelsen av miljöeffekter är mer specifik eller konkret i samband med en miljöbedömning av en verksamhet eller åtgärd än i samband med en miljöbedömning av en plan eller ett pro- gram. Naturvårdsverket har föreslagit att ordet specifik används i stället för praktisk. Uttrycket specifik miljöbedömning bör införas som ett uttryck för den process som gäller verksamheter och åtgärder.

	7.2	Liten miljökonsekvensbeskrivning

	Regeringens förslag: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning in-
	förs i 6 kap. miljöbalken som beteckning för det prövningsunderlag
	som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas
	medföra en betydande miljöpåverkan.

	Promemorians förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att ut-
	trycket liten miljökonsekvensbeskrivning införs i stället för uttrycket
	förenklat underlag, som föreslås i promemorian.
	Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig är
	positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget att kalla under-
	laget för förenklat underlag.
	Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Värm-
	lands län, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Öster-
	götlands län och Naturskyddsföreningen anser att benämningen förenklat
	underlag kan förleda sökanden att tro att underlaget kan vara allt för
	enkelt vilket kan medföra behov av kompletteringar som i sin tur kan
	förlänga handläggningstiden samt öka risken för att tillstånd lämnas på
	otillräckliga underlag. Kammarkollegiet och Riksantikvarieämbetet för-
72	ordar att underlaget även fortsättningsvis kallas miljökonsekvensbeskriv-

ning oavsett om verksamheter och åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Energimarknadsinspektionen anser att ändringen från ordet miljökonsekvensbeskrivning till uttrycket för- enklat underlag riskerar att endast leda till förvirring och oklarhet genom att vägledande domar avseende nuvarande regelverk ifrågasätts samtidigt som det inte kommer finnas några tydliga riktlinjer kring vad som ska gälla i stället. Länsstyrelsen i Skåne län anser att uttrycket förenklat underlag är anonymt. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att det bör fram- gå av underlagets benämning att det är en bedömning av miljöeffekterna som ska göras, även om den bedömningen är begränsad och till delar för- enklad. Länsstyrelsen i Hallands län föreslår att ordet miljöbeskrivning används i stället för uttrycket förenklat underlag i syfte att strömlinje- forma ord och uttryck i miljöbalken med ord och uttryck i väglagen och lagen om byggande av järnväg. Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår att uttrycket förenklad miljökonsekvensbeskrivning används eftersom läns- styrelsen anser att det skulle minska risken för missförstånd och sam- manblandning med andra slags underlag. Länsstyrelsen i Västra Göta- land förslår att underlaget kallas miljökonsekvensunderlag. Luleå tekniska universitet anser att uttrycket förenklat underlag bör förtydligas och i stället kallas förenklat beslutsunderlag. Naturvårdsverket föredrar uttrycket grundläggande underlag framför det föreslagna uttrycket för- enklat underlag. Trafikverket anser att ord och uttryck i 6 kap. miljöbal- ken när det gäller underlag för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bör samordnas med de ord och uttryck som används i väg- och järnvägslagstiftningen.

Skälen för regeringens förslag

I 6 kap. miljöbalken används ordet miljökonsekvensbeskrivning som be- teckning för det underlag som ska tas fram för tillståndspliktiga verk- samheter och åtgärder. I propositionen En effektivare miljöprövning (2004/05:129) ansåg regeringen att ordet miljökonsekvensbeskrivning var inarbetat och att det kunde leda fel i tanken om vad underlaget skulle innehålla om ordet förbehölls endast underlaget för verksamheter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

En nackdel med att ordet miljökonsekvensbeskrivning används oavsett omfattningen av en verksamhets eller åtgärds miljöpåverkan är att risken ökar för att samma krav ställs på alla miljökonsekvensbeskrivningar. En del i förklaringen till att de förändringar som har genomförts i 6 kap. inte har fått avsedd effekt kan vara att man behöll ordet miljökonsekvensbe- skrivning som en gemensam beteckning för samtliga underlag. I prome- morian föreslås att uttrycket förenklat underlag ska införas i 6 kap. miljöbalken som benämning på det underlag som ska tas fram för pröv- ningen av sådana verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Flera remissinstanser har pekat på risken för att det föreslagna uttrycket kan vara missvisande på så vis att det ger intryck av att kraven på underlaget är lägre ställda än vad de i själva verket är. Detta kan leda till behov av kompletteringar som i sin tur kan förlänga handläggningstiden samt öka risken för att tillstånd lämnas på otillräckliga underlag. Regeringens avsikt med ändringen är inte att ställa lägre krav på det aktuella underlaget i förhållande till vad som gäller i

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 dag. Regeringens avsikt med ändringen är i stället att tydliggöra den skillnad i kravnivå som finns i nuvarande regelverk men som inte har fått genomslag i den praktiska tillämpningen. Mot den bakgrunden instäm- mer regeringen med de remissinstanser som anser att uttrycket förenklat underlag kan uppfattas som missvisande.

I den praktiska tillämpningen av regelverket används ofta uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning som benämning för det underlag som ska tas fram för verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen anser att uttrycket liten miljökonsekvensbe- skrivning på ett bra sätt återspeglar den kravnivå som gäller för det aktuella underlaget. Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning bör där- för införas i 6 kap. miljöbalken.

7.3Miljöpåverkan, miljöeffekter och miljökonsekvenser

Regeringens förslag: Med miljöeffekter avses i 6 kap. miljöbalken direkta och indirekta effekter på olika delar av miljön och människors hälsa. Effekterna kan vara positiva eller negativa, tillfälliga eller be- stående, kumulativa eller inte kumulativa och uppstå på kort, medel- lång eller lång sikt. Effekterna kan avse

–befolkning och människors hälsa,

–djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,

–mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kultur- miljö,

–hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,

–annan hushållning med material, råvaror och energi, eller

–andra delar av miljön.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på den före- slagna innebörden av ordet miljöeffekter.

Tyréns AB ser positivt på att det tydligare framgår att även kumulativa och samverkande effekter ska omfattas, även om det är oklart vad skill- naden mellan dessa ord är. Tyréns AB anser att förslaget bör tydliggöra att konsekvenser ska redovisas så att miljökonsekvensbeskrivningar inte endast fokuserar på mätbara, kvantitativa effekter, utan även på faktiska konsekvenser. Region Skåne ser det som positivt att biologisk mångfald och skyddade arter ges särskilt fokus men önskar att perspektivet eko- systemtjänster också lyfts in i definitionen av miljöeffekter. Naturvårds- verket anser att definitionen behöver kompletteras med ordet ekosystem så att det framgår att effekter ska beskrivas även för ekosystem i sin helhet och inte enbart för ekosystemens olika delar. Trafikverket anser att oavsett vilka ord och uttryck som används är det angeläget att miljö- bedömningar omfattar de två steg som i dag kallas miljöeffekter och miljökonsekvenser. Folkhälsomyndigheten anser att det inte framgår om

effekter på människors hälsa vägs in i ordet miljöpåverkan. Folkhälso-

myndigheten anser att människors hälsa bör lyftas och belysas mer i	Prop. 2016/17:200
författningstexten samt att det borde förtydligas att, när det gäller påver-
kan på människors hälsa, så avses inte bara akuta effekter utan även
långsiktiga effekter på människors hälsa. Vidare anser Folkhälsomyndig-
heten att vikten av de samlade miljöeffekterna, av såväl verksamheter
och åtgärder som planer och program, bör framgå. Riksantikvarieämbetet
har påpekat i fråga om ordet landskap att synsätten och definitionerna i
den europeiska landskapskonventionen är viktiga och användbara.
Malmö kommun, Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige
anser att en definition av ordet miljöeffekter måste övervägas utifrån ett
mer allsidigt underlag än betydelsen för 6 kap. miljöbalken eftersom or-
det används i många sammanhang. WSP Sverige AB anser att definition-
en bör endera avgränsas till att gälla bestämmelser om miljöbedömningar
enligt 6 kap. miljöbalken och berörd följdlagstiftning eller föranleda en
översyn av alla delar av miljöbalken och följdlagstiftningen där ordet
effekt används. WSP Sverige AB anser att även andra ord och uttryck
som innehållsmässigt avser effekter men som omnämns som påverkan,
konsekvens eller liknande bör omfattas av en sådan översyn.
Skälen för regeringens förslag
Användningen av orden påverkan, effekt och konsekvens
Inom ramen för miljöbedömningar både på nationell nivå, inom EU och i
övriga internationella sammanhang aktualiseras ord som påverkan, effekt
och konsekvens. Inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningar i Sve-
rige avses vanligtvis med påverkan den fysiska åtgärden i sig, med effekt
den förändring som uppkommer i omgivningen och med konsekvens
betydelsen av denna förändring. I internationella sammanhang görs inte
alltid denna tydliga uppdelning.
När det gäller planer och program används uttrycket betydande miljö-
påverkan för att ange vilka planer och program som omfattas av kraven
på en miljöbedömning. Kraven på miljöbedömning är reserverade för så-
dana planer och program vars genomförande kan antas medföra en bety-
dande miljöpåverkan. När det gäller verksamheter och åtgärder används
uttrycket betydande miljöpåverkan för att avgöra om ett samråd ska ske
med en utökad krets och om de detaljerade kraven på miljökonsekvens-
beskrivningens innehåll ska uppfyllas. I båda fallen är det ett rättsligt
begrepp som får verkningar för den fortsatta processen. I denna proposi-
tion föreslås att uttrycket betydande miljöpåverkan används för att be-
skriva den miljöpåverkan som krävs för att aktualisera en strategisk eller
specifik miljöbedömning. Användningen av uttrycket i det samman-
hanget bedöms vara förenligt med uttryckets användning enligt nuvaran-
de bestämmelser och det har inte uppkommit skäl som talar för att språk-
bruket i det avseendet bör ändras. I övrigt innebär förslaget att det är
effekterna som ska identifieras, beskrivas och bedömas. De förändringar
som görs till följd av detta är enbart av språklig karaktär. Trafikverket har
anfört att det är angeläget att miljöbedömningar omfattar de två steg som
i dag kallas miljöeffekter och miljökonsekvenser. I de fall miljöeffekter
ska bedömas ska även fortsättningsvis de konsekvenser som är möjliga
att förutse redovisas. Detta behöver inte uttryckligen framgå av lagtexten.
Att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekter innebär att ett ställ-	75

Prop. 2016/17:200

ningstagande måste göras i fråga om de miljökonsekvenser som kan för- väntas.

Miljöeffekter

Att identifiera, beskriva och bedöma effekter på människors hälsa och miljön är centralt i en miljöbedömning. En uppräkning av de delar av miljön och människors hälsa som ska omfattas finns i nuvarande 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken och 6 kap. 12 § andra stycket 6 miljöbal- ken. I bestämmelserna nämns bl.a. människors hälsa, biologisk mångfald, mark, vatten, luft, klimat och kulturmiljö. När det gäller verksamheter och åtgärder anges att det är direkta och indirekta effekter som avses. I fråga om planer och program är det inte närmare angivet vilka effekter som avses.

För att underlätta förståelsen för och tillämpningen av bestämmelserna om miljöbedömningar bör det i det nya 6 kap. miljöbalken på ett tydli- gare sätt framgå vilka effekter på vilka delar av miljön och människors hälsa som avses. På så vis bedöms tillämpningen av bestämmelserna bli mer förutsägbar. Ett lämpligt sätt att göra detta tydligt är att samla sådana effekter på olika delar av miljön och människors hälsa under termen mil- jöeffekter samt definiera vad som därmed avses.

Vilka delar av miljön som avses när det gäller planer och program skil- jer sig inte mer än nämnvärt åt från det som gäller för verksamheter och åtgärder i 6 kap. miljöbalken. Detsamma gäller för SMB-direktivet i jäm- förelse med MKB-direktivet (se artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet och artikel 5.1 och bilaga 1 i SMB-direktivet). I de avseenden direktiven eller de nuvarande svenska bestämmelserna skiljer sig åt när det gäller vilka delar av miljön som ska omfattas be- döms det inte finnas anledning att göra en distinktion som återspeglar skillnaden, tvärtom bedöms det ändamålsenligt i sammanhanget att skapa en definition som inkluderar alla de miljö- och hälsoaspekter som kan komma i fråga. Ett sådant synsätt stämmer även överens med det faktum att listan över de delar av miljön som räknas upp i SMB-direktivet inte är uttömmande (se bilaga 1 f till SMB-direktivet).

I såväl MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet som i SMB-direktivet är biologisk mångfald särskilt angivet. Av ändringsdirek- tivet följer att särskilt fokus ska ges arter och livsmiljöer som skyddas enligt det s.k. art- och habitatdirektivet eller det s.k. fågeldirektivet (rå- dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmil- jöer samt vilda djur och växter och Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåg- lar). Uttrycket biologisk mångfald omfattar bl.a. växt- och djurliv, liksom ekosystem och genetisk variation. I svensk rätt återfinns bestämmelser om skydd för växt- och djurarter i 8 kap. miljöbalken och i föreskrifter som meddelats med stöd av de bestämmelserna. Dessa bestämmelser ge- nomför även art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet i det aktuella avseendet. För att öka bestämmelsernas tillgänglighet bedöms det därför lämpligt att det av den föreslagna definitionen av miljöeffekter framgår att biologisk mångfald innefattar djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap. miljöbalken. Ett sådant tydliggörande stämmer även överens med den svenska rättspraxis som utvecklats, såväl för verksamheter och

åtgärder som för planer och program (se t.ex. Mark- och miljööverdom- stolens dom den 29 maj 2012 i mål nr M 7639-11 samt RÅ 2005 ref. 44).

Några remissinstanser har anfört att definitionen av ordet miljöeffekter bör omfatta ordet ekosystem eller ekosystemtjänster. Uttrycket biologisk mångfald som omfattas av definitionen har en bred innebörd och om- fattar bl.a. ekosystem. Effekter på ekosystem kan leda till att ekosystem- tjänster minskar, upphör, tillkommer eller förstärks. Ekosystem och eko- systemtjänster omfattas således av definitionen av miljöeffekter och re- geringen ser därför inget behov av att uttryckligen ange det i författnings- texten.

Som ovan angetts framgår det inte av nuvarande 6 kap. miljöbalken vilka effekter som kan komma i fråga för planer och program och när det gäller verksamheter och åtgärder anges endast direkta och indirekta ef- fekter. MKB-direktivet anger att betydande direkta och indirekta effekter ska omfattas (artikel 3 i MKB-direktivet). Vidare anges i bilaga 4 till di- rektivet att beskrivningen av de förväntade betydande effekterna bör innefatta den direkta inverkan, liksom varje indirekt, sekundär, kumula- tiv, gränsöverskridande, kort-, medellång- eller långsiktig bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan av projektet. Liknande skrivning- ar finns i SMB-direktivet (se artikel 5.1 och bilaga 1 f). Den otydlighet som finns i regelverket när det gäller vilka effekter som kan komma i frå- ga har gett upphov till oklarheter i tillämpningen. Ett tydligt exempel på det är den osäkerhet som präglat tillämpningen i fråga om kumulativa effekter i miljökonsekvensbeskrivningar (se t.ex. MÖD 2007:50 där Miljööverdomstolen konstaterade att det är miljökonsekvenserna i sin helhet av ett projekt som avses i MKB-direktivet och inte endast vissa begränsade miljöeffekter av det). Otydligheter av dessa slag innebär att verksamhetsutövare, myndigheter och kommuner riskerar att lägga ner resurser på att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar som senare inte kan godkännas av prövningsmyndigheten eller som leder till att en plan upp- hävs vid överprövning. En definition av termen miljöeffekter bör därför inkludera samtliga effekter som omfattas av SMB-direktivet och MKB- direktivet.

Folkhälsomyndigheten har angett att den anser att människors hälsa bör lyftas och belysas mer i författningstexten samt att det borde förtydligas att inte bara akuta effekter utan även långsiktiga effekter på människors hälsa omfattas. Folkhälsomyndigheten har vidare framfört att de samlade miljöeffekterna är av stor vikt. Regeringen understryker att effekter på människors hälsa även fortsättningsvis ska vara en viktig del i en miljöbedömning och att det således är viktigt att effekter på människors hälsa beaktas när så följer av författningstext och förarbeten, även om inte ordet hälsa uttryckligen nämns i den specifika bestämmelsen. Re- geringen instämmer med Folkhälsomyndigheten om att såväl akuta som långsiktiga effekter samt kumulativa eller samlade effekter på männi- skors hälsa är viktiga och bör lyftas fram. Den föreslagna definitionen av ordet miljöeffekt omfattar alla dessa delar.

Riksantikvarieämbetet har påpekat i fråga om ordet landskap att syn- sätten och definitionerna i den europeiska landskapskonventionen är viktiga och användbara. Regeringen instämmer i den bedömningen men anser inte att det är nödvändigt att i 6 kap. särskilt förklara vad som avses med ordet landskap.

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 I promemorian omnämns förutom kumulativa effekter även samver- kande effekter. I bilaga I till SMB-direktivet omnämns både kumulativa och samverkande effekter. Tyréns AB har i sitt remissvar över promemo- rian angett att det är oklart vad skillnaden mellan dessa ord är. I rege- ringens förslag finns inte ordet samverkande med. Kumulativa effekter kan uppstå från en eller flera verksamheter och åtgärder och i en svensk kontext används uttrycket kumulativa effekter som beteckning för effek- ter som kan vara antingen additativa, synergistiska eller motverkande. En additativ effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av de individuella effekterna. En synergistisk effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är större än summan av de individuella effekterna. En motverkande effekt innebär att effekterna från fler än en aktivitet är min- dre än summan av var och en. Med uttrycket samverkande effekter åsyf- tas sådana effekter som är synergistiska eller motverkande, dvs. inter- aktiva. Innebörden av ordet samverkande täcks av ordet kumulativ i den svenska kontexten och ordet samverkande behöver därför inte inkluderas i den svenska författningstexten.

8Gemensamma bestämmelser i 6 kap. miljöbalken

8.1En ny gemensam syftesbestämmelse

Regeringens förslag: Syftet med miljöbedömningar enligt 6 kap. mil- jöbalken är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Promemorians förslag skiljer sig från regeringens på så sätt att det i promemorian föreslås att bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska syfta till en enhetlig identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering och beslutsfattande samt till att ge allmänheten tillgång till information och möjlighet till medbestämmande.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget att införa en syftesbestämmelse som gäller miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Många remissin- stanser har dock synpunkter på utformningen av bestämmelsen.

Boverket, Naturvårdsverket, Sverige lantbruksuniversitet, Huddinge kommun och Tyréns AB anser att syftesbestämmelsen bör lyfta fram det som i dag framgår av syftesbestämmelsen för planer och program, dvs. att syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i plane- ring och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Boverket och Naturvårdsverket anser att det genom en sådan bestämmelse blir tyd- ligt att miljöbedömningens egentliga syfte är att påverka planens eller projektets slutliga innehåll, så att miljöpåverkan minimeras. Boverket

pekar på att det finns en risk att miljöbedömningarna förvandlas till for- maliaredovisningar om inte detta syfte blir tydligt i lagen.

Havs- och vattenmyndigheten, Forskningsprogrammet SPEAK och

WSP Sverige AB anser att syftesbestämmelsen i promemorians förslag måste omformuleras så att det framgår varför miljöbedömningar ska gö- ras och inte som i promemorians förslag hur de ska göras. Havs- och vat- tenmyndigheten och WSP Sverige AB anser att syftesbestämmelsen bör återkoppla till syftena i SMB-direktivet och MKB-direktivet. WSP Sve- rige AB anser att SMB-direktivets syftesangivelse ska införas i sin helhet och att en motsvarande syftesangivelse för miljöbedömningar av verk- samheter och åtgärder utarbetas utifrån vad som framgår av beaktande- leden till MKB-direktivet i dess ursprungliga lydelse.

Trafikverket anser att utformningen av syftesbestämmelsen bör ses över så att den överensstämmer bättre med artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet där det framgår att syftet med miljökonsekvensbedömningen är att identifiera, beskriva och bedöma de betydande direkta och indirekta effekterna för ett flertal redovisade miljöeffektområden.

Riksantikvarieämbetet anser att syftet med miljöbedömningar, förutom det som anges i förslaget till bestämmelse, är att inverkan på miljön på ett så tidigt stadium som möjligt ska beaktas så att hänsyn till miljön kan säkerställas. Riksantikvarieämbetet anser därför att förslaget till bestäm- melse bör kompletteras så att de tre syftena om miljöhänsyn, allmän- hetens insyn och påverkan samt om beslutsunderlag tydligt framgår.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det är bra att allmänhetens tillgång till information och möjlighet till medbestämmande lyfts fram i syftesbestämmelsen. Länsstyrelsen anser dock att syftesbestämmelsen kommer att missförstås av allmänheten i många fall och att det därför är viktigt att det lyfts fram att miljöbedömningen är en process där bedöm- ningen ligger i sak och inte i tyckande. Strålsäkerhetsmyndigheten anser att ordet medbestämmande inte överensstämmer med de möjligheter som allmänheten ges enligt bestämmelserna och föreslår att bestämmelsen i stället anger att allmänheten ges möjlighet till inflytande i processen.

Statens lantbruksuniversitet och Tyréns AB anser att förslaget stärker allmänhetens roll genom införandet av ordet medbestämmande och ifrågasätter vad begreppet medbestämmande ska innebära i praktiken. Svenska samernas riksförbund anser att det inte är tillräckligt att lyfta fram allmänhetens deltagande och säkerställa dess medbestämmande – den samiska rätten till inflytande och medbestämmande måste lyftas. Folkhälsomyndigheten anser att det inte framgår av förslaget om männi- skors hälsa vägs in i ordet miljöaspekt.

Skälen för regeringens förslag: Något som är gemensamt för bestäm- melserna om miljöbedömningar i SMB- och MKB-direktivet är att syftet med bestämmelserna är att integrera miljöaspekter i planering och bes- lutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Detta framgår uttryck- ligen av artikel 1 i SMB-direktivet, som genomförts i svensk rätt genom 6 kap. 11 § miljöbalken. I svensk rätt finns ingen bestämmelse som tydligt beskriver syftet med miljöbedömningen av verksamheter och åtgärder. I 6 kap. 3 § miljöbalken anges däremot syftet med det doku- ment, miljökonsekvensbeskrivningen, som ska tas fram som prövnings- underlag, nämligen att identifiera och beskriva de direkta och indirekta

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärder kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kul- turmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, och dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Det anges vidare att beskrivningen ytterst ska möjliggöra en samlad be- dömning av dessa direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön. I förarbetena anges att arbetet med en miljökonsekvensbeskriv- ning ska medverka till att kunskapsluckor upptäcks liksom till en ökad kunskap och insikt om miljö-, hälso- och naturresursfrågor i det enskilda ärendet. Vidare ska en miljökonsekvensbeskrivning bidra till att en viss verksamhet, om den får komma till stånd, får så lite negativ miljöpåver- kan som möjligt (prop. 1997/98:45 del 2 s. 56).

En väl formulerad syftesbestämmelse bedöms kunna bidra till en ökad förståelse för bestämmelserna om miljöbedömningar. I promemorian an- ges att ett gemensamt syfte för strategiska och specifika miljöbedöm- ningar är att miljöaspekter ska integreras i planering och beslutsfattande men att det är önskvärt att syftesbestämmelsen blir mer konkret än så. I promemorian framförs därför att syftesbestämmelsen bör återspegla den process som innebär att identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter ska ske vid planering och beslutsfattande samt att den även bör ge uttryck för betydelsen av en enhetlig rättstillämpning och allmän- hetens deltagande i processerna. Det anges vidare i promemorian att det inte finns anledning att i en syftesbestämmelse i 6 kap. miljöbalken upp- repa att målet med bestämmelserna även är främja en hållbar utveckling eftersom det målet framgår av 1 kap. 1 § miljöbalken. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att det av syftesbestämmelsen bör framgår varför miljöbedömningar ska göras och inte som i promemorians förslag hur de ska göras. Precis som anges i promemorian så är syftet med bestämmelserna om miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande. Målet är att främja en hållbar utveckling. Detta syfte och mål framgår av nuvarande syftesbestämmelse för planer och program och bör även gälla för verksamheter och åtgärder. En gemensam syftesbestämmelse för strategiska och specifika miljöbedöm- ningar med den innebörden bör därför införas. Folkhälsomyndigheten har framfört att den anser att det bör framgå att människors hälsa vägs in i ordet miljöaspekter. Regeringen vill i det sammanhanget understryka att ordet miljöaspekt är en bred term som omfattar såväl människors hälsa som t.ex. biologisk mångfald och kulturmiljö.

8.2Samordning av miljöbedömningar och liknande arbete

Regeringens förslag: Den som gör en strategisk eller specifik miljö- bedömning ska sträva efter att samordna arbetet med andra miljöbe- dömningar som görs enligt 6 kap. miljöbalken eller med liknande arbete som görs enligt andra författningar.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på att kravet på samordning utökas.

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ställer sig frå- gande till lämpligheten i att lagstifta med den tvetydighet som kombi- nationen av ordet ska och uttrycket sträva efter leder till.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande 6 kap. 22 § miljö- balken ska myndigheter och kommuner sträva efter att samordna arbetet med de bedömningar och beskrivningar som görs enligt 6 kap. Av 8 § andra stycket förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskriv- ningar framgår att om ett förslag till plan eller program kräver samråd enligt både 6 kap. 14 § miljöbalken och annan författning, ska berörda myndigheter och kommuner sträva efter att genomföra samråden i ett sammanhang. Bestämmelserna i 6 kap. 22 § miljöbalken och 8 § förord- ningen om miljökonsekvensbeskrivningar infördes för att genomföra SMB-direktivet. Regeringen anförde då att tillämpningsområdena för MKB-direktivet och SMB-direktivet är tätt sammankopplade och att det är viktigt att de som tillämpar bestämmelserna kan se sambandet mellan bedömningarna och samordna arbetet så att det material och den infor- mation som samlas in i den ena bedömningen kan användas i den andra bedömningen. Regeringen påpekade att en samordning medför att dub- belarbete kan undvikas (prop. 2003/04:116 s. 46 och 69). Dessa skäl för samordning gäller fortfarande. Även om det, som Mark- och miljödom- stolen vid Vänersborgs tingsrätt har anfört, kan vara svårt att i det enskil- da fallet bedöma om kravet om att sträva efter samordning är uppfyllt, bedömer regeringen att det är viktigt att författningstexten ger uttryck för denna målsättning om samordning.

Vid remitteringen av promemorian Enklare lagtext om miljökonse- kvensbeskrivning (Ds 2009:65) anförde några remissinstanser att det är oklart om en och samma miljökonsekvensbeskrivning kan användas som underlag för prövning enligt olika lagar. Varje miljökonsekvensbeskriv- ning som upprättas måste givetvis uppfylla de krav på innehåll som moti- veras av den aktuella prövningen. Om en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats vars innehåll också uppfyller de krav som ställs enligt en annan författning är det självklart att samma miljökonsekvensbeskrivning kan återanvändas. Den fråga som alltid uppstår när man vill använda samma miljökonsekvensbeskrivning som underlag för prövning enligt olika lagar är om miljökonsekvensbeskrivningen faktiskt uppfyller kra- ven enligt de olika lagarna. Frågan om miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig måste alltid avgöras i det enskilda fallet. Enligt artikel 4.4 och artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet ska en exploatör vid arbetet med att ta fram samrådsunderlag eller miljökon- sekvensbeskrivning, i tillämpliga fall ta hänsyn till tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlig- het med annan unionslagstiftning. Mot bakgrund av denna samordnings- bestämmelse i ändringsdirektivet finns det anledning att utforma en be- stämmelse om samordning i 6 kap. miljöbalken som inte bara hänför sig till planer och program utan som tydliggör att samordningskravet avser miljöbedömningar i allmänhet såväl inom ramen för kapitlets bestämmel- ser som när skyldigheter liknande dem i 6 kap. följer av annan författ- ning.

Prop. 2016/17:200

8.3Planer och planeringsunderlag

Regeringens förslag: Bestämmelserna om planer och planerings- underlag i 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken flyttas till 3 och 5 kap. miljö- balken med vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med promemo- rians. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att samtliga bestämmelser om planer och planeringsunderlag som finns i nu- varande 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken placeras i 3 och 5 kap. miljöbalken.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på den ändra- de placeringen av bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i nuvarande 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken.

Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige framhåller att be- stämmelsen i nuvarande 6 kap. 20 § om länsstyrelsens samordnings- ansvar är av stor vikt och att den rollen måste förstärkas mer än i dag. WSP Sverige AB anser att bestämmelsen om länsstyrelsens samordnings- ansvar har getts en undanskymd plats i förordningen (1998:896) om hus- hållning med mark- och vattenområden m.m. enligt promemorians för- slag. WSP Sverige AB anser att det är olyckligt eftersom bestämmelsen är ett verktyg för att myndigheter och enskilda ska kunna tillgodose kun- skapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken. WSP Sverige AB påpekar att möj- ligheten hittills förefaller ha utnyttjats i en mycket begränsad omfattning, i vart fall då olika verksamhetsutövare upprättar miljökonsekvens- beskrivningar.

Skälen för regeringens förslag: I nuvarande 6 kap. 19–21 §§ miljö- balken finns bestämmelser som avser frågor om hushållning med mark och vatten. Före miljöbalkens ikraftträdande fanns motsvarande bestäm- melser i den nu upphävda naturresurslagen. Det framgår inte av förarbe- tena till miljöbalken varför bestämmelserna placerades i 6 kap. miljö- balken.

Enligt 6 kap. 19 § är de myndigheter som ska tillämpa miljöbalkens regler om hushållning med mark och vatten skyldiga att se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen och sådant planeringsunderlag som kan ha betydelse för tillämpningen finns tillgängliga i målet eller ärendet. Detta gäller även mål och ärenden enligt annan lagstiftning än miljö- balken som berör frågor om hushållning med naturresurser och där miljö- balken därför ska tillämpas. Ett väl utvecklat system för kunskapsför- sörjning är en förutsättning för en från allmän synpunkt god hushållning med naturresurser. Beslutsprocessen i dessa frågor underlättas om ett adekvat beslutsmaterial finns tillgängligt och fortlöpande kan tillhanda- hållas (prop. 1997/98:45, del 2, s. 67).

Länsstyrelsens samordnande roll i fråga om kunskapsförsörjningen för hushållning med naturresurser framgår av nuvarande 6 kap. 20 § miljö- balken. Länsstyrelsens skyldighet att ställa samman underlag och till- handahålla underlaget innebär också ett genomförande av artikel 5.4 i MKB-direktivet.

I 6 kap. 21 § finns ett bemyndigande för regeringen att i ett förvalt- Prop. 2016/17:200 ningsbeslut ålägga en eller flera kommuner att redovisa hur de avser att i

sin planering enligt plan- och bygglagen behandla en viss fråga eller vissa frågor.

De bestämmelser i 6 kap. 19, 20 och 21 §§ som gäller frågor om hus- hållning med mark och vatten placeras lämpligen i 3 kap. som handlar om sådana frågor. I den del bestämmelserna gäller sådana åtgärdspro- gram som avses i 5 kap. miljöbalken är det dock lämpligt att bestämmel- serna placeras i det kapitlet. Regeringen instämmer med de remissinstan- ser som anser att bestämmelsen om länsstyrelsens samordningsansvar placerades undanskymt i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. enligt promemorians förslag. Regeringen anser därför att även den bestämmelsen bör placeras i 3 kap. miljöbalken.

9Strategiska miljöbedömningar

9.1Tillämpningsområdet för planer och program i 6 kap. miljöbalken

Regeringens förslag: En strategisk miljöbedömning ska göras för planer och program som upprättas eller ändras av en myndighet eller kommun, om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det förtydligas att en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning, ska undersöka om ge- nomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om planer och program som ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om frå- gan om miljöpåverkan är avgjord i sådana föreskrifter behöver en undersökning i den frågan inte göras.

Undantag från kraven på strategisk miljöbedömning och kraven på undersökning i frågan om miljöpåverkan ska göras i fråga om

– finansiella eller budgetära planer och program, och

– planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Regeringens förslag innebär att en undersökning i frågan om miljö-
påverkan inte behöver göras om den frågan är avgjord i föreskrifter som
regeringen har meddelat.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslagen
som handlar om tillämpningsområdet för planer och program.
Flera remissinstanser framhåller det positiva i att kraven på under-
sökning förtydligas. Några remissinstanser anser att bestämmelserna om
undersökning i fråga om en strategisk miljöbedömning ska göras kom-
mer leda till merarbete och att handläggningstiderna förlängs. Natur-	83

Prop. 2016/17:200 vårdsverket och Boverket anser att det uttryckligen behöver anges i sektorslagstiftning när kraven på undersökning och miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken är tillämpliga. Sveriges kommuner och landsting,

Avfall Sverige, Malmö kommun och Programnämnd samhällsbyggnad i Örebro kommun anser att de ändrade reglerna kan innebära förenklingar men bara om regeringen utnyttjar sig av det föreslagna bemyndigandet om undantag från kraven på undersökning och strategisk miljöbedöm- ning på ett ändamålsenligt sätt. Havs- och vattenmyndigheten anser att de miljömässiga konsekvenserna av undantaget för planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten behöver utredas vidare för att kunna konstatera om undantaget kan utformas på annat sätt eller begränsas för att minska eventuella risker.

Flera remissinstanser som har yttrat sig i fråga om användningen av ordet undersökning avstyrker eller ifrågasätter att ordet undersökning används i sammanhanget samtidigt som några remissinstanser uttryck- ligen har tillstyrkt förslaget i den delen. Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och Läns- styrelsen i Jämtlands län har pekat på risken för begreppsförvirring – på flera ställen i miljöbalken är en undersökning en konkret åtgärd som t.ex. kan innebära provtagning av mark och vatten. Mark- och miljööverdom- stolen vid Svea hovrätt, Riksantikvarieämbetet, Trafikverket och Sveriges Arkitekter har lyft fram ordet behovsbedömning som ett alternativ till ordet undersökning eftersom behovsbedömning är det ord som många i dag använder för det som i promemorian kallas undersökning.

Skälen för regeringens förslag

En undersökning för att kunna avgöra om bestämmelserna om strategisk miljöbedömning ska tillämpas

Naturvårdsverket konstaterar i sin rapport Mot en hållbar stadsutveckling (rapport 6664) att bestämmelserna om miljöbedömningar av planer och program inte tillämpas i den utsträckning som krävs. Enligt Naturvårds- verket kan det delvis bero på att bestämmelserna om miljöbedömningar är svårtillgängliga och på missuppfattningar om tillämpligheten av be- stämmelserna om miljöbedömning i miljöbalken och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. För att uppnå en ökad tydlighet och för att säkerställa att myndigheter och kommuner tar ställ- ning till frågan om det ska göras en miljöbedömning i det enskilda fallet bör det införas en bestämmelse som anger att det för planer och program som krävs i lag eller annan författning ska undersökas om en strategisk miljöbedömning ska göras. Den avgörande frågan för om en miljöbe- dömning ska göras är om genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan. Lagrådet har föreslagit att bestämmel- serna utformas på ett sätt som innebär att en undersökning inte behöver göras i fråga om sådana planer och program för vilka frågan om miljöpå- verkan är avgjord genom föreskrifter som regeringen har meddelat. En undersökning i frågan om miljöpåverkan är naturligtvis inte nödvändig i dessa fall och regelverket bör därför utformas i linje med Lagrådets för- slag.

Några remissinstanser har haft synpunkter på att undersökningen kommer att leda till merarbete och förlängda handläggningstider. Rege- ringen vill i det sammanhanget peka på att det redan enligt dagens be- stämmelser krävs att myndigheter och kommuner tar ställning till frågan om det ska göras en miljöbedömning i fråga om planer och program som krävs enligt lag eller annan författning. Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en miljöbedömning av planen, programmet eller änd- ringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan. För att ta ställning i frågan om betydande miljöpåverkan ska be- stämmelser i nuvarande förordning (1998:905) om miljökonsekvensbe- skrivningar tillämpas. För sådana planer och program som omfattas av tillämpningsområdet och där graden av miljöpåverkan ska avgöras från fall till fall ska samråd enligt nuvarande 6 § förordningen om miljökonse- kvensbeskrivningar ske. Därefter ska myndigheten eller kommunen ta ställning till om en betydande miljöpåverkan kan antas. Bedömningen i den frågan ska redovisas i plan- eller programärendet och göras tillgäng- lig för allmänheten. Som framgår av avsnitt 9.2 och 9.3 så innebär försla- get i propositionen om undersökning och beslut inga moment i förhållan- de till vad som gäller i dag som bedöms leda till merarbete och förlängda handläggningstider.

I promemorian föreslås att ordet undersökning skulle införas i 6 kap. miljöbalken som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras. Några remissinstanser har pekat på risken för begreppsförvirring om ordet undersökning används eftersom en undersökning på flera stäl- len i miljöbalken är en konkret åtgärd som kan innebära t.ex. provtagning av mark och vatten. Så som ordet undersökning lyftes fram i promemo- rians förslag gav det lätt intryck av att ordet undersökning skulle reser- veras för den typ av undersökning som är aktuell i 6 kap. miljöbalken. Regeringen anser att ordet undersökning är av allmängiltig karaktär och kan inte anses reserverat för en särskild typ av undersökning. Regeringen gör därför inte anspråk på att införa ett nytt ord som ska vara reserverat för den särskilda innebörd som avses i 6 kap. miljöbalken. För att det ska bli tydligt vilken typ av undersökning det gäller måste det naturligtvis preciseras. Så sker på andra ställen i miljöbalken och så sker även för den undersökning som aktualiseras i förslaget till nytt 6 kap. miljöbalken. I stället för ordet undersökning har några remissinstanser föreslagit att ordet behovsbedömning ska användas eftersom behovsbedömning är det ord som många i dag använder för ändamålet. Det engelska ord som ofta används i dessa sammanhang är ordet screening. Det engelska ordet screening förekommer dock endast i den praktiska tillämpningen, dvs. ordet används inte i direktivstexten. På samma sätt kan naturligtvis ordet behovsbedömning användas i miljöbedömningssammanhang i den prak- tiska tillämpningen.

Planer och program m.m. som omfattas av tillämpningsområdet

Även dokument som inte benämns som en plan eller ett program kan om- fattas av reglerna för miljöbedömning. Kommissionen anger i sin vägled- ning för SMB-direktivet att ”det är tänkbart att begreppen plan och pro-

Prop. 2016/17:200

gram även bör förstås som alla officiella deklarationer som går längre än rena avsiktsförklaringar och som lägger fast en planerad inriktning av framtida åtgärder” (EG-direktiv 2001/42, Europeiska kommissionen 2004, s. 5 f.). En definition av vad som avses med planer och program bör därför inte införas. Naturvårdsverket och Boverket har i sina re- missvar över promemorian angett att de anser att det uttryckligen be- höver anges i sektorslagstiftning när kraven på undersökning och miljö- bedömning i 6 kap. miljöbalken är tillämpliga. Boverket har i det sam- manhanget hänvisat till förarbetsuttalanden om förhållandet mellan mil- jöbalken och andra lagar (prop. 1997/98:90 s. 143 f.). Regeringen under- stryker emellertid att bestämmelserna om strategisk miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken gäller parallellt med bestämmelserna i aktuell sektors- lagstiftning. Det innebär att om sektorslagstiftningen inte anger hur miljöbedömningen ska integreras i plan- eller programprocessen behöver en sådan integrering trots allt ske på ett sätt som gör att syftet med miljö- bedömningen kan uppnås.

Undantag från tillämpningsområdet samt normgivningsbemyndiganden

Av 6 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken framgår att regeringen får med- dela föreskrifter om vilka planer och program som alltid kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan samt om undantag från kravet på miljö- bedömning. Bemyndigandet ger regeringen en möjlighet att i förordning tydliggöra avgränsningen av vilka planer och program som omfattas av kraven, dvs. vilka planer och program som kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan, och vilka planer och program som kan undantas från kraven. Med stöd av normgivningsbemyndigandet har regeringen, i enlighet med artikel 3.2 och 3.3 i SMB-direktivet, i förordning angett vilka planer och program som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, med tillhörande undantag preciserade (se 4, 5 och 7 §§ förordningen [1998:905] om miljökonsekvensbeskrivningar). Vidare har regeringen, i enlighet med artikel 3.4 och bilaga 2 till SMB-direktivet, i förordning angett kriterier för bedömningen av om andra planer och pro- gram kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen har även, i enlighet med artikel 3.8 i SMB-direktivet föreskrivit vissa gene- rella undantag från kraven på miljöbedömning.

Bemyndigandet i 6 kap. 11 § motiverades av behovet av att snabbt kunna anpassa lagtexten till utvecklingen avseende såväl nya plan- och programformer som rättspraxis om direktivets innebörd. När det skapas nya plan- och programformer som faller in under direktivet måste det vara möjligt att hitta en snabb och smidig väg in i regelverket så att den nya planformen kan knytas till kraven på miljöbedömning (se prop. 2003/04:116 s. 35 och 36). Detta gäller fortfarande och regeringen bör därför även fortsättningsvis kunna meddela föreskrifter när det skapas nya plan- och programformer som bör knytas till kraven på miljöbe- dömning.

Den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras är om genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan. Precis som enligt dagens bestämmelser ska vissa planer och program som utgångspunkt kunna antas medföra en betydan- de miljöpåverkan, med vissa undantag preciserade. Andra planer och

program ska bedömas utifrån närmare angivna omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Föreskrif- ter i fråga om sådana omständigheter kan med den lagreglering som föreslås i denna proposition meddelas med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen, dvs. som verkställighetsföreskrifter. För att tydliggöra bestämmelsernas innebörd bör dock en upplysningsbestäm- melse införas som anger att regeringen meddelar närmare föreskrifter om omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. På så vis uppmärksammas läsaren på att närmare bestämmelser om det kan finnas på förordningsnivå. På samma sätt som i dag är således avsikten att det ska finnas bestämmelser även på förordningsnivå om vilka om- ständigheter som en myndighet eller kommun ska tas hänsyn till för att avgöra om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

När det gäller generella undantag från kravet på strategisk miljöbedöm- ning framgår det av artikel 3.8 i SMB-direktivet att direktivet inte ska tillämpas på planer och program som endast syftar till att tjäna nationellt försvar eller civil beredskap eller finansiella planer eller budgetplaner och program. Sådana föreskrifter om undantag finns i dag i 7 § förord- ningen om miljökonsekvensbeskrivningar. I förordningen används dock de i Sverige redan etablerade uttrycken totalförsvar eller räddningstjänst. För att tydliggöra tillämpningsområdet för bestämmelserna om strategi- ska miljöbedömningar bör undantagen finnas i lag, dvs. i 6 kap. miljö- balken. Precis som den nuvarande bestämmelsen i 7 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar bör uttrycken i undantaget anpassas till de redan etablerade uttrycken totalförsvar eller räddningstjänst. För de planer och program som omfattas av de generella undantagen behöver naturligtvis inte en undersökning i frågan om betydande miljöpåverkan göras för att det ska kunna konstateras att en miljöbedömning inte krävs. Undantaget från kravet på undersökning i dessa fall bör dock uttryckli- gen framgå av författningstexten.

Utrymmet för att göra ytterligare undantag från tillämpningsområdet utöver de undantag som framgår av artikel 3.8 är enligt SMB-direktivet begränsat. Av artikel 3.5 i SMB-direktivet följer att medlemsstaterna, för vissa planer och program, ska avgöra om en betydande miljöpåverkan kan antas genom att antingen undersöka varje enskilt fall eller genom att specificera typer av olika slags planer och program eller genom att kom- binera båda dessa tillvägagångssätt. Enligt både dagens bestämmelser i 6 kap. miljöbalken och de nu föreslagna ska en undersökning i fråga om betydande miljöpåverkan göras i varje enskilt fall. Om generella undan- tag i stället ska göras ska medlemsstaterna enligt artikel 3.5 ta hänsyn till relevanta kriterier i bilaga 2 till SMB-direktivet. Enligt kommissionens vägledning för SMB-direktivet anges att generella undantag enligt artikel 3.5 endast får göras om samtliga planer eller program av en viss typ vid en samlad helhetsbedömning inte kan anses medföra en betydande miljö- påverkan. Vidare anges att en restriktiv tolkning ska göras i fråga om sådana undantag (EG-direktiv 2001/42, Europeiska kommissionen 2004, s. 15). Det handlar således om fall som är uppenbara och där det saknas tvivel om att planer eller program av visst slag kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan i det enskilda fallet. I sådana uppenbara fall bör det dock finnas ett utrymme för regeringen att meddela undantag från

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 kraven på strategisk miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken. Ett normgiv- ningsbemyndigande som möjliggör sådana undantag bör därför införas.

9.2Samråd inom ramen för undersökningen

Regeringens förslag: Bestämmelser om samråd inom ramen för un- dersökningen förs in i 6 kap. miljöbalken. Samrådet ska handla om frågan om betydande miljöpåverkan och ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda. Myndigheten eller kommunen ska kunna låta bli att samråda om den kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Regeringen ska inte längre ha ett normgivningsbemyndigande att meddela föreskrifter om samråd i samband med undersökningen om huruvida en plan, ett program eller ändring kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samråd inom ramen för undersökningen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att en del av samrådet är att i ett mycket tidigt skede fånga upp de frågor som ska belysas extra i den stra- tegiska miljöbedömningen och att det föreslagna undantaget från kravet på samråd därför inte bör genomföras. Energiföretagen Sverige anser att även berörda verksamhetsutövare bör ingå i samrådskretsen. Sveriges Byggindustrier anser att alla som kan beröras av en detaljplan ska invol- veras i samrådsprocessen och få tillfälle att lämna synpunkter i ett tidigt skede. Naturvårdsverket anser att det finns behov av att tydliggöra kra- ven på samrådsunderlaget i författningstext eftersom det skulle skapa för- utsättningar för en mer enhetlig rättstillämpning.

Skälen för regeringens förslag

När samråd ska ske inom ramen för undersökningen

Enligt artikel 3.6 i SMB-direktivet behöver samråd endast genomföras för planer och program vars miljöpåverkan ska bedömas från fall till fall med tillämpning av de kriterier som anges i bilaga 2 till direktivet.

Enligt 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska samråd ske i samband med bedömningen av om genomförandet av vissa planer och program kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan. Det är dock, i likhet med vad som följer av SMB-direktivet, endast sådana planer och program vars miljöpåverkan ska bedömas från fall till fall utifrån vissa närmare angivna kriterier som omfattas av kravet på samråd.

Den process som en undersökning innebär tydliggörs om samtliga led i processen framgår på lagnivå. Bestämmelsen om samråd i undersök- ningsfasen bör därför placeras i 6 kap. miljöbalken. Samråd bör precis som enligt nuvarande bestämmelser krävas endast i fråga om sådana pla-

ner och program vars miljöpåverkan ska bedömas från fall till fall utifrån vissa närmare angivna kriterier.

Samrådet syftar till att reda ut om genomförandet av planen eller prog- rammet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om myndig- heten eller kommunen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras utan att samråd skett i frågan om betydande miljöpåverkan be- döms det dock vara onödigt resurskrävande att genomföra ett sådant samråd.

Syftet med samrådet inom ramen för undersökningen

Det svenska genomförandet av artikel 3.6 i SMB-direktivet kan uppfattas som otydligt när det gäller vad samrådet i undersökningsfasen ska handla om. Samrådet syftar till att bidra med information för att kunna avgöra om planen eller programmet eller ändringen av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det bör i det svenska ge- nomförandet tydligt anges vad samrådet ska handla om, dvs. att klargöra planens eller programmets miljöpåverkan.

Samrådsunderlag

När det gäller verksamheter och åtgärder finns det bestämmelser i miljö- balken som anger vilka uppgifter som en verksamhetsutövare ska lämna inför samrådet. Några motsvarande bestämmelser finns inte för planer och program, vare sig i direktivet eller i svensk rätt. Naturvårdsverket har i sitt remissvar över promemorian angett att det finns behov av att tydlig- göra kraven på samrådsunderlaget i författningstext eftersom det skulle skapa förutsättningar för en mer enhetlig rättstillämpning. I Naturvårds- verkets handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program (Handbok 2009:1) anges vad ett samrådsunderlag bör innehålla (se avsnitt 5.2.3). Det anges att myndighetens eller kommunens bedöm- ning av om den aktuella planen eller programmet behöver miljöbedömas bör framgå samt på vilka grunder en slutsats har dragits i det avseendet. Vidare anges att det är särskilt viktigt att det av samrådsunderlaget fram- går vilket underlag som har använts och hur myndigheten eller kommu- nen har resonerat i de fall den bedömer att en miljöbedömning inte krävs

– i synnerhet för sådana planer och program för vilka det i princip alltid krävs en miljöbedömning. Det är naturligtvis grundläggande att ett underlag lämnas till samrådsparterna inför ett samråd i frågan om huru- vida planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan. I annat fall kan samrådet inte genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen finner dock inte skäl att särskilt ange detta i författnings- text.

Samrådskretsen

Enligt dagens bestämmelser ska samråd ske med de länsstyrelser, kom- muner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet. I förordningsmotiven till bestämmelsen sägs att samrådssituationerna är så skiftande beroende på plan- eller programtyp och område att det måste bli fråga om en bedömning i varje enskilt fall av vilka myndigheter som samråd ska ske med (Fm 2005:2 s. 34).

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 I 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar anges att om det är fråga om planer och program på nationell nivå ska samråd i stället ske med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda statliga förvaltningsmyndigheter. Formuleringen ger intryck av att samråd inte får ske med berörda kommuner och länsstyrel- ser när det gäller planer och program på nationell nivå, vilket kan vara lämpligt i vissa fall. I promemorian föreslås därför att reglerna ska ändras så att den nuvarande risken för begränsning av samrådskretsen i detta av- seende tas bort. Ingen av remissinstanserna har lämnat någon synpunkt på förslaget i den delen. Förslaget ligger även i linje med vad som följer av Sveriges åtaganden enligt artikel 3.6 och 6.3 i SMB-direktivet och bör genomföras.

Europeiska kommissionen har haft synpunkter på det svenska genom- förandet av artikel 6.3 i SMB-direktivet och har anfört att inte endast myndigheter som berörs ska ingå i samrådskretsen utan även sådana myndigheter som kan antas bli berörda. För att bestämmelsen bättre ska överensstämma med direktivet bör det därför framgå att samråd ska ske med dem som kan antas bli berörda och inte endast med dem som faktiskt berörs. I enlighet med vad som följer av artikel 6.3 i SMB-direk- tivet bör det dessutom tydliggöras att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en myndighet kan antas bli berörd. Enligt kommission- ens vägledning för SMB-direktivet avser det särskilda miljöansvaret de arbetsuppgifter som åligger myndigheten, t.ex. att övervaka tillståndet i miljön, att inspektera en plats eller en verksamhet eller att forska (EG-di- rektiv 2001/42, Europeiska kommissionen 2004, s. 15). För svenskt vidkommande innebär det att t.ex. en statlig myndighet eller kommunal nämnd som ansvarar för operativ tillsyn enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) kan vara en sådan kommun eller myndighet som kan antas bli berörd av planen eller programmet. Avgörande för om en myndighet eller kommun kan antas vara berörd bör vara om det finns en koppling mellan det miljöansvar som myndigheten eller kommunen har och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av den enskilda planen eller programmet. Situationerna är så skiftande beroende på plan- eller programtyp och område att det måste bli fråga om en bedömning i varje enskilt fall av vilka myndigheter man behöver samråda med.

Energiföretagen Sverige och Sveriges Byggindustrier har haft syn- punkter på att samrådskretsen bör utvidgas. Regeringen anser inte att det har framkommit tillräckliga skäl för att utvidga samrådskretsen på det sätt som dessa remissinstanser föreslår.

Normgivningsbemyndigande om samråd

Normgivningsbemyndigandet i 6 kap. 11 § miljöbalken som avser sam- råd bör tas bort eftersom samtliga bestämmelser om samråd enligt för- slaget förs in i miljöbalken.

Prop. 2016/17:200

9.3	Beslut om miljöpåverkan

Regeringens förslag: Ett särskilt beslut ska fattas i frågan om bety-
dande miljöpåverkan i de fall en undersökning i den frågan har gjorts.
Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en
betydande miljöpåverkan. Beslutet ska göras tillgängligt för allmän-
heten. Beslutet ska inte kunna överklagas särskilt.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Regeringens förslag innebär att ett beslut endast behöver fattas för såda-
na planer och program som kräver en undersökning, dvs. inte för sådana
planer och program för vilka frågan om miljöpåverkan är avgjord genom
föreskrifter som regeringen har meddelat.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
att ett särskilt beslut ska fattas i frågan om huruvida en strategisk miljö-
bedömning ska göras.
Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt anser att bestämmel-
sen om ett särskilt beslut kan leda till tillämpningsproblem eftersom det
inte framgår när ett beslut ska fattas om att genomföra en strategisk mil-
jöbedömning eller vilket kommunalt organ som ska ta ställning till frågan.
Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det be-
hövs en yttre kvalitetskontroll av bedömningen av om en strategisk mil-
jöbedömning ska göras eller inte.
Sveriges kommuner och landsting, Avfall Sverige, Malmö kommun och
Jönköpings kommun avstyrker förslaget i fråga om detaljplaner. Malmö
kommun och Jönköpings kommun anser att det är viktigt att inte tynga
detaljplaneprocessen med obligatoriska beslut, när sådana kan undvikas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 § andra stycket förordningen
(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska myndighetens eller
kommunens bedömning i frågan om en plan eller ett program kan antas
medföra betydande miljöpåverkan redovisas i plan- eller programärendet
och göras tillgänglig för allmänheten.
För att delvis råda bot på de tillämpningsproblem som beskrivs i av-
snitt 6 bör det införas ett krav på beslut i frågan om huruvida genom-
förandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en be-
tydande miljöpåverkan. Rättsverkan av beslutet är att en strategisk miljö-
bedömning ska göras eller inte göras. Beslutskravet bör träffa sådana pla-
ner och program för vilka frågan om miljöpåverkan ska avgöras från fall
till fall. Ett sådant krav tillgodoser de synpunkter som Europeiska
kommissionen har haft på det svenska genomförandet av artikel 3.7. Kom-
missionen har anfört att det förefaller som det svenska genomförandet är
bristfälligt eftersom det saknas bestämmelser som innebär att skälen för
att inte göra en miljöbedömning ska göras tillgängliga för allmänheten. I
svaret till kommissionen har regeringen anfört att i ordet bedömning
ligger även att skälen för utgången ska redovisas. Det finns emellertid
även mot denna bakgrund anledning att förtydliga genomförandet av
artikel 3.7 så att det tydligt framgår att den myndighet eller kommun som
prövar om en plan eller ett program kan antas medföra betydande miljö-		91

Prop. 2016/17:200 påverkan, efter samrådet med andra myndigheter som kan antas bli be- rörda, ska fatta ett beslut i frågan och att det ska innehålla skälen för myndighetens eller kommunens bedömning.

Ett alternativ eller komplement till att införa krav om beslut och moti- vering av beslut skulle kunna vara att inrätta en yttre kvalitetskontroll av planupprättarens beslut. Naturvårdsverket föreslår i rapporten Mot en hållbar stadsutveckling (rapport 6664) att länsstyrelsen eller en central myndighet ska godkänna kommunens eller myndighetens beslut om betydande miljöpåverkan och avgöra om en miljöbedömning krävs. I förarbeten till bestämmelserna om miljöbedömningar av planer och program anges som skäl till att inte införa en kvalitetskontroll av plan- upprättarens miljökonsekvensbeskrivningar att det räcker med att myndigheter och kommuner förutsätts lojalt tillämpa lagarna och att detta tillsammans med den centrala tillsynsmyndighetens roll och den öppna processen som möjliggör insyn är tillräckligt (prop. 2003/04:116 s. 41). Detta är en utgångspunkt som gäller även i dag. Förslaget i denna proposition om införande av krav om beslut och motivering av beslut bedöms för närvarande utgöra en tillräcklig åtgärd för att råda bot på de ovan beskrivna tillämpningsproblemen.

Ett beslut i frågan om miljöpåverkan ska göras tillgängligt för all- mänheten. För att inte ställa mer långtgående krav på myndigheter och kommuner än nödvändigt bör det inte införas krav om att information kungörs eller offentliggörs på något mer långtgående sätt än att myndig- heten eller kommunen på lämpligt sätt informerar allmänheten (t.ex. på myndighetens eller kommunens webbplats) och i övrigt ser till att be- slutet finns upprättat som en allmän och offentlig handling. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har framfört att bestämmelsen om ett särskilt beslut kan leda till tillämpningsproblem eftersom det inte framgår när ett beslut ska fattas eller vilket kommunalt organ som ska ta ställning till frågan. Regeringen delar inte domstolens farhåga och bedö- mer att det inte finns skäl att närmare reglera dessa frågor i miljöbalken eftersom situationerna är så skiftande beroende på plan- eller program- typ. Ett beslut måste fattas senast i samband med beslutet att anta planen eller programmet. Därutöver bör det, med utgångspunkt i de förutsätt- ningar som gäller för det aktuella plan- eller programförfarandet, avgöras i varje enskilt fall när ett beslut bör fattas och av vilket organ. På samma sätt som för verksamheter och åtgärder enligt dagens bestämmelser bör ett beslut om huruvida en strategisk miljöbedömning ska göras inte kunna överklagas särskilt.

Den process som föregår en strategisk miljöbedömning tydliggörs om samtliga led i denna framgår direkt i lagtexten. Bestämmelsen om beslut i frågan om miljöpåverkan bör därför placeras i 6 kap. miljöbalken.

9.4En strategisk miljöbedömning

Regeringens förslag: Det ska uttryckligen anges vilka moment som ingår i en strategisk miljöbedömning. Momenten som ingår i en strate- gisk miljöbedömning innebär att myndigheten eller kommunen ska

–samråda i frågan om avgränsningen av miljökonsekvensbeskriv- ningens omfattning och detaljeringsgrad,

–ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,

–ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program, och

–ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna syn- punkter innan planen eller programmet antas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om innehåll i en strategisk miljöbedömning.

WSP Sverige AB anser att ytterligare ett delmoment i den strategiska miljöbedömningen behöver anges, nämligen att ett starkt och ändamåls- enligt skydd av miljön (och människors hälsa) ska integreras i planen eller programmet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt SMB-direktivet består en strategisk miljöbedömning av att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, genomföra samråd, integrera beskrivning och de synpunkter som lämnats under samråden i beslutet och lämna information om beslutet om planen eller programmet. Syftet är att integrera miljöaspekter i framtagandet och antagandet av planer och program. Det handlar således inte enbart om att ta fram ett dokument, en miljökonsekvensbeskrivning, som beskriver miljöpåverkan av planen eller programmet, utan ett kontinuerligt och in- tegrerat arbete kring miljöaspekter ska ske vid framtagandet och antagan- det av planen eller programmet. Regeringen bedömde i propositionen om miljöbedömningar av planer och program (prop. 2003/04:116 s. 41) att lagtexten inte uttryckligen behöver ange alla de steg som en miljöbedöm- ning omfattar. De remissynpunkter som har inkommit vid remitteringen av såväl promemorian som vid remitteringen av tidigare förslag till änd- rade bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar (Enklare lagtext om miljökonsekvensbeskrivning [Ds 2009:65] och Effektivare identifie- ring, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser, dnr M2012/02031/R) visar dock att förfarandet bör komma till tydligare uttryck i miljöbalken. Regeringen bedömer därför att det bör införas en bestämmelse i 6 kap. miljöbalken som tydligt anger de moment som ingår i en strategisk miljö- bedömning. De ändringar som föreslås för respektive delmoment i den strategiska miljöbedömningen framgår av följande avsnitt i denna proposition. WSP Sverige AB har anfört att det behöver anges att ett starkt och ändamålsenligt skydd av miljön (och människors hälsa) ska integreras i planen eller programmet. Regeringen konstaterar att miljöbe- dömningen syftar till att integrera miljöaspekter i planer och program så att en hållbar utveckling främjas. Myndigheten eller kommunen har en skyldighet att redovisa hur miljöaspekter har integrerats i planen eller

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 programmet. Det finns därför inget behov av en sådan bestämmelse som WSP Sverige AB föreslår.

	9.4.1	Avgränsningssamråd inom ramen för den
		strategiska miljöbedömningen

	Regeringens förslag: Myndigheten eller kommunen ska samråda om
	miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad med
	de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av
	sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller pro-
	grammet.

	Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som har yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på för-
	slaget om avgränsningssamråd.
	Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt anser att förslaget bör
	behandla frågan om när i processen samrådet om avgränsning bör ge-
	nomföras, särskilt i förhållande till det samråd som ska genomföras enligt
	5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900).
	Naturvårdsverket anser att allmänheten ska få tillfälle att yttra sig i av-
	gränsningssamrådet i enlighet med vad som följer av Århuskonventionen
	och protokollet om strategiska miljöbedömningar under Esbokonven-
	tionen.
	Energigas Sverige och Jernkontoret anser att verksamhetsutövare som
	berörs av en plan ska inkluderas i samrådskretsen.
	Naturvårdsverket, Malmö kommun, Motala kommun, Sveriges kommu-
	ner och landsting, Avfall Sverige och Forskningsprogrammet SPEAK an-
	ser att det vore lämpligt om länsstyrelsen hade en tydligare uppgift i frå-
	ga om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad.
	Naturvårdsverket anser att det finns goda skäl att hantera lokala planer
	och program annorlunda än nationella planer och program, och att detta
	bör avspeglas i bestämmelsen.
	Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.4 i SMB-direktivet
	ska den myndighet eller kommun som utarbetar eller antar en plan eller
	ett program samråda med de myndigheter som kan antas bli berörda av
	planen eller programmet. Artikeln genomförs genom nuvarande 6 kap.
	13 § andra stycket miljöbalken. Av paragrafen framgår att samråd i frå-
	gan om omfattningen och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbe-
	skrivningen ska ske med den eller de kommuner och länsstyrelser som
	berörs av planen eller programmet, men för planer på nationell nivå ska
	samråd i stället ske med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten
	och andra berörda statliga förvaltningsmyndigheter.
	Samma skäl som anges i avsnitt 9.2 för att alla kommuner och myndig-
	heter som kan antas bli berörda ska ingå i samrådskretsen gör sig gällan-
	de även för avgränsningssamrådet. Formuleringen av den nuvarande
	bestämmelsen ger intryck av att samråd endast ska ske med berörda kom-
	muner och länsstyrelser för planer och program som inte är på nationell
	nivå. Bestämmelsen kan vidare ge intryck av att samråd endast ska ske
94	med statliga förvaltningsmyndigheter om planen eller programmet är på

nationell nivå. Några sådana generella slutsatser låter sig inte göras utan en bedömning av vilka kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda måste ske i det enskilda fallet.

För att bestämmelsen ska ha en lydelse som bättre överensstämmer med direktivet bör det framgå att samråd ska ske med dem som kan antas bli berörda och inte endast med dem som faktiskt berörs. I enlighet med vad som följer av artikel 6.3 i SMB-direktivet bör det dessutom tydlig- göras att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en myndighet kan antas bli berörd. Vad som därmed avses framgår av avsnitt 9.2.

Naturvårdsverket har anfört att allmänheten bör ges tillfälle att yttra sig i avgränsningssamrådet i enlighet med vad som följer av Århuskonven- tionen och protokollet om strategiska miljöbedömningar under Esbokon- ventionen. Energigas Sverige och Jernkontoret har anfört att verksam- hetsutövare som berörs av en plan bör inkluderas i samrådskretsen. I samband med godkännandet av protokollet om strategiska miljöbedöm- ningar under Esbokonventionen konstaterade regeringen att protokollet om strategiska miljöbedömningar under Esbokonventionen till skillnad från SMB-direktivet anger att varje part i lämplig utsträckning ska sträva efter att ge den berörda allmänheten tillfälle att delta i avgränsningssam- rådet. Regeringen angav vidare att protokollets krav i detta avseende kan uppfyllas inom ramen för skyldigheten att genomföra ett avgränsnings- samråd enligt nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket miljöbalken (prop. 2003/04:116 s. 52). Motiveringen till detta var att det står myndigheter och kommuner fritt att i lämplig utsträckning samråda med den berörda allmänheten. Regeringen anser inte att det i det här lagstiftningsärendet finns anledning att frångå den bedömning som regeringen tidigare har gjort i fråga om samrådskretsens omfattning. Den berörda allmänheten och enskilda som kan antas bli särskilt berörda av genomförandet av pla- nen har möjlighet att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen enligt 6 kap. 15 §.

När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter och åt- gärder ska länsstyrelsen enligt nuvarande bestämmelser verka för att be- skrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillstånds- prövningen. Flera remissinstanser anger i sina remissvar över prome- morian att de anser att länsstyrelsen borde ha en tydligare uppgift i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad även inom ramen för den strategiska miljöbedömningen. Det går inte att utesluta att planer och program kan röra områden inom vilka läns- styrelsen inte har den kompetens som krävs för att kunna lämna väg- ledning om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning. Vissa planer kan dessutom tas fram av länsstyrelsen själv. Regeringen bedömer därför inte att det är lämpligt att länsstyrelsen ska redovisa sin bedömning i fråga om beskrivningens omfattning och inriktning. Där- emot bör naturligtvis länsstyrelsen, när den ingår i samrådskretsen, med- verka till att miljökonsekvensbeskrivningen får en lämplig omfattning och detaljeringsgrad.

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har anfört att det bör tydliggöras när i processen samrådet om avgränsning bör genomföras och då särskilt i förhållande till det plansamråd som ska genomföras enligt plan- och bygglagen. Det avgränsningssamråd som ska genom- föras inom ramen för planprocessen enligt plan- och bygglagen behand-

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 las i avsnitt 12.3 nedan. Miljöbedömningen och arbetet med miljökonse- kvensbeskrivningen bör påbörjas så tidigt som möjligt, dvs. så snart arbetet med planen eller programmet har påbörjats. Av det följer att av- gränsningssamrådet bör ske så tidigt som möjligt i plan- eller program- processen. För att samrådet ska fylla sitt syfte är det dock samtidigt vik- tigt att det finns ett underlag där det tydligt framgår vad som föreslås och hur myndigheten eller kommunen har kommit fram till förslaget.

	9.4.2	Miljökonsekvensbeskrivningen inom ramen för
		den strategiska miljöbedömningen

	Regeringens förslag: Kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning
	ska innehålla förtydligas och utformas på ett sätt som bättre stämmer
	överens med SMB-direktivet. En miljökonsekvensbeskrivning ska
	även innehålla en beskrivning av planerade åtgärder för att avhjälpa de
	betydande negativa miljöeffekter som genomförandet av planen eller
	programmet kan antas medföra.

	Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
	om att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om plane-
	rade åtgärder för att avhjälpa betydande negativa miljöeffekter.
	Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av
	ekologisk kompensation (M 2016:03) och Naturvårdsverket anser att or-
	det kompensera bör användas i stället för ordet avhjälpa i fråga om miljö-
	konsekvensbeskrivningens innehåll.
	Länsstyrelsen i Kronobergs län, Naturvårdsverket och SWECO Envi-
	ronment AB anser att det behövs en yttre kvalitetskontroll i fråga om
	miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet.
	Statens geotekniska institut anser att miljökonsekvensbeskrivningen
	ska innehålla redovisning av på vilket sätt som planen eller programmet
	tar hänsyn till sådana sannolika förändringar i omgivningen som kan
	komma att påverka planen eller programmet.
	Havs- och vattenmyndigheten anser att det bör införas krav om att mil-
	jökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redovisning av hur planen
	eller programmet kan komma att påverka eller riskerar att påverka möj-
	ligheten att följa miljökvalitetsnormer samt vilka åtgärder som behöver
	vidtas för att normen ska kunna följas.
	Skälen för regeringens förslag
	Ett korrekt genomförande av kraven i SMB-direktivet
	Det svenska genomförandet av kraven på innehåll i en miljökonsekvens-
	beskrivning i artikel 5.1 och bilaga 1 till SMB-direktivet har genomförts i
	nuvarande 6 kap. 12 § miljöbalken. Av nuvarande 6 kap. 12 § andra
	stycket 4 framgår att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en be-
	skrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett
	sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild
96	betydelse för miljön. För ett tydligare genomförande av bilaga 1 punk-

ten d i SMB-direktivet bör det i bestämmelsen anges att kravet på redo- visning av relevanta befintliga miljöproblem även kan omfatta miljö- problem som inte har en koppling till ett område av särskild betydelse för miljön.

Statens geotekniska institut har anfört att miljökonsekvensbeskrivning- en bör innehålla en redovisning av på vilket sätt planen eller programmet tar hänsyn till sådana sannolika förändringar i omgivningen som kan komma att påverka planen eller programmet. I förhållande till specifika miljöbedömningar innehåller propositionen ett förslag som tydliggör att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en identifiering, beskriv- ning och bedömning av sådana miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra till följd av yttre händelser. Tydliggörandet föranleds av kraven i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirek- tivet. Även om motsvarande tydliggörande skrivning inte finns i för- hållande till strategiska miljöbedömningar så gäller att en miljökonse- kvensbeskrivning inom ramen för en strategisk miljöbedömning ska innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av sådana miljö- effekter som genomförandet av planen kan antas medföra antingen i sig eller till följd av yttre händelser.

Havs- och vattenmyndigheten har anfört att det bör införas krav om att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redovisning av hur planen eller programmet kan komma att påverka eller riskerar att påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer samt vilka åtgärder som be- höver vidtas för att normen ska kunna följas. I förhållande till verksam- heter och åtgärder har Mark- och miljööverdomstolen i domen MÖD 2012:19 konstaterat att en miljökonsekvensbeskrivning inte kan godkän- nas om det saknas en redovisning av hur verksamheten kan komma att påverka en miljökvalitetsnorm när en sådan redovisning är relevant. Sådana uppgifter krävs även i en miljökonsekvensbeskrivning inom ra- men för en strategisk miljöbedömning vilket följer av att miljökonse- kvensbeskrivningen ska innehålla en identifiering, beskrivning och be- dömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. En bedömning av de miljöeffekter som kan uppkomma måste göras utifrån de regler som är tillämpliga. Det innebär bl.a. att de miljö- effekter som följer av t.ex. fysisk påverkan eller utsläpp av förorenande ämnen såsom kadmium måste bedömas utifrån de miljökvalitetsnormer som är tillämpliga.

Planerade åtgärder för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter

Av bilaga 1 till SMB-direktivet framgår att en miljökonsekvensbeskriv- ning ska innehålla uppgifter om de åtgärder som planeras för att förhin- dra, minska och så långt som möjligt uppväga varje betydande negativ miljöpåverkan som följer av att en plan eller ett program genomförs. Denna bestämmelse genomförs i nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 7 miljöbalken där det anges att beskrivningen ska omfatta de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ mil- jöpåverkan. Valet av ord i punkten bör ha sin förklaring i terminologin som används i den s.k. försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken där det anges att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olä- genhet för människors hälsa eller miljön. De åtgärder som beskrivs i 2 kap. 3 § miljöbalken är av preventiv karaktär. Ordet uppväga i direkti- vets bestämmelse tydliggör dock att miljökonsekvensbeskrivningen även ska innehålla en beskrivning av åtgärder som inte endast är preventiva i den mening som beskrivs ovan. Ordet uppväga förekommer inte i miljö- balken. Ett ord som förekommer i miljöbalken och som återspeglar vad som kan behöva göras när en skada väl har uppkommit är ordet avhjälpa. Kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla bör därför innefatta åtgärder som planeras för av avhjälpa negativa miljöeffekter.

Enligt Naturvårdsverkets vägledning om kompensation vid förlust av naturvärden (Ekologisk kompensation, handbok 2016:1) ska en miljö- konsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av planerade kompen- sationsåtgärder. Några remissinstanser har anfört att ordet kompensera bör användas i stället för ordet avhjälpa i fråga om miljökonsekvensbe- skrivningens innehåll. Regering tillsatte 2016 en särskild utredare med uppdrag att bl.a. analysera hur det går att säkerställa att ett tillräckligt underlag för lämpliga kompensationsåtgärder tas fram på ett kostnads- effektivt sätt (dir. 2016:23). I uppdraget låg att bedöma hur och när underlag för utformningen av kompensationsåtgärder borde tas fram, med beaktande av befintliga bestämmelser för underlag, som t.ex. be- stämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation (M 2016:03), redo- visade sitt uppdrag i betänkandet Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses (SOU 2017:34). I betänkandet lämnas förslag i fråga om uppgifter om planerade kompen- sationsåtgärder i miljökonsekvensbeskrivningar. Betänkandets förslag bereds i Regeringskansliet.

Miljökonsekvensbeskrivningarnas kvalitet

Naturvårdsverket har i rapporten Mot en hållbar stadsutveckling (rapport 6664) lyft fram att endast ett fåtal av de miljökonsekvensbeskrivningar som Naturvårdsverket granskat sedan bestämmelserna om miljöbedöm- ning av planer och program infördes har uppfyllt alla formkrav. För att råda bot på den bristande kvaliteten föreslår Naturvårdsverket att det bör införas ett liknande förfarande som för verksamheter och åtgärder i fråga om prövningsmyndighetens godkännande av miljökonsekvensbeskriv- ningen. De förtydliganden i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll som föreslås i denna proposition bedöms dock kunna bidra till förståelsen av bestämmelserna och hur de ska tillämpas och därmed ge förutsättningar för en ökad kvalitet i de miljökonsekvensbeskrivningar som tas fram. Förslaget i den delen bedöms för närvarande utgöra en till- räcklig åtgärd för att råda bot på den bristande kvaliteten i miljökonse- kvensbeskrivningar som Naturvårdsverket beskriver.

9.4.3Gränsöverskridande samråd inom ramen för den strategiska miljöbedömningen

Regeringens förslag: Det tydliggörs att vid samråd med ett annat land ska det andra landet ges den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.

Det gränsöverskridande samrådet ska även handla om åtgärder som planeras för att avhjälpa betydande negativa miljöeffekter som genom- förandet av planen eller programmet kan antas medföra.

Regeringen ska inte längre ha ett sådant normgivningsbemyndi- gande som framgår av nuvarande 6 kap. 17 § miljöbalken att meddela föreskrifter om hur samråd och information ska ske i fråga om miljö- konsekvensbeskrivningen m.m. I stället ska det införas ett bemyndi- gande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om gränsöver- skridande samråd.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att samråd ska ske även i fråga om planerade avhjälpandeåtgärder. I övrigt överens- stämmer promemorians förslag i sak med regeringens.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om gränsöverskridande samråd.

Naturvårdsverket anser att samma ord och uttryck bör användas i fråga om skyddsåtgärder, försiktighetsmått, avhjälpandeåtgärder och kompen- sationsåtgärder som i övriga bestämmelser i promemorians förslag. Na- turvårdsverket anser vidare att det av bör framgå av lagtexten att myndig- heter och allmänhet ska ges möjlighet att yttra sig inom en rimlig tidsram i enlighet med artikel 7.2 i SMB-direktivet.

Skälen för regeringens förslag: I SMB-direktivet finns bestämmelser om gränsöverskridande samråd. Om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska det landet få ta del av miljökonsekvensbeskrivningen samt förslaget till planen eller programmet. Det andra landet har även rätt att begära att samråd ska ske. Artikel 7 genomförs genom nuvarande 6 kap. 15 § miljö- balken och 10 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskriv- ningar. Det är Naturvårdsverket som är den myndighet i Sverige som är ansvarig för att genomföra gränsöverskridande samråd med andra länder.

Den nuvarande regleringen i 6 kap. 15 § miljöbalken överensstämmer med regleringen i SMB-direktivet. Det bör dock klargöras att det andra landet ska få den information som behövs för samrådet, om ett sådant genomförs, och ges möjlighet att lämna synpunkter.

Enligt nuvarande 6 kap. 17 § miljöbalken finns ett bemyndigande som ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om samråd och infor- mation avseende miljökonsekvensbeskrivningen m.m. Förslagets utform- ning innebär att det endast finns behov av ett bemyndigande när det gäller gränsöverskridande samråd. Det mer generella bemyndigandet i

Prop. 2016/17:200

Prop. 2016/17:200 6 kap. 17 § miljöbalken bör därför tas bort och ersättas med ett som en- dast avser gränsöverskridande samråd.

Enligt Naturvårdsverket bör samma ord och uttryck användas i fråga om skyddsåtgärder, försiktighetsmått, avhjälpandeåtgärder och kompen- sationsåtgärder som i övriga bestämmelser i promemorians förslag. Re- geringen instämmer i den bedömningen och bestämmelsen bör därför ändras så att det blir tydligt att samråd ska ske även i fråga om planerade avhjälpandeåtgärder.

Naturvårdsverket menar att det bör framgå av lagtexten att myndig- heter och allmänhet ska ges möjlighet att yttra sig inom en rimlig tidsram i enlighet med artikel 7.2 i SMB-direktivet. Regeringen instämmer i bedömningen att en bestämmelse med den innebörden bör införas och har för avsikt att använda det bemyndigande som ger regeringen möjlig- het att meddela ytterligare föreskrifter om gränsöverskridande samråd.

	9.4.4	Information om och yttranden över
		beslutsunderlag

	Regeringens förslag: Bestämmelserna som rör information om och
	möjligheter att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivning och
	förslag till plan eller program samlas i 6 kap. miljöbalken. Det är de
	myndigheter och kommuner som på grund av sitt särskilda miljöan-
	svar kan antas bli berörda som ska få möjlighet att lämna synpunkter.
	Det klargörs att allmänheten samt de kommuner och myndigheter som
	kan antas bli berörda, på ett tidigt stadium i plan- eller programpro-
	cessen, ska ges skälig tid att lämna synpunkter.

	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
	Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så vis att det tydlig-
	görs att miljökonsekvensbeskrivningen och tillgängliggörandet av den
	och förslaget till plan eller program måste ske i ett tidigt stadium av plan-
	eller programprocessen.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
	om information och yttranden i fråga om beslutsunderlag.
	Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt anser att det i förslaget
	bör anges vad som anses vara en skälig tidsfrist för att lämna synpunkter
	eftersom en utebliven eller för kort frist kan utgöra grund för att häva be-
	slutet om att anta planen.
	Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser att MKB-
	processen måste tidigareläggas i förhållande till planprocessen – att till-
	gängliggöra miljökonsekvensbeskrivningen innan planen eller program-
	met antas som senaste tidpunkt motverkar syftet att den ska tillgäng-
	liggöras så tidigt som möjligt.
	Skälen för regeringens förslag: Av artikel 6.1 i SMB-direktivet fram-
	går att allmänheten och de myndigheter som kan antas bli berörda ska ha
	möjlighet att ta del av förslaget till planen eller programmet samt av
	miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt artikel 6.2 ska myndigheter och
	allmänhet dessutom ha möjlighet att på ett tidigt stadium och inom rimlig
100	tid yttra sig över förslaget och miljökonsekvensbeskrivningen innan pla-

nen eller programmet antas. Artikeln genomförs med nuvarande 6 kap. Prop. 2016/17:200 14 § miljöbalken och 8 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvens-

beskrivningar. Enligt 6 kap. 14 § miljöbalken ska berörda myndigheter, kommuner samt allmänheten ges skälig tid att yttra sig. I det ligger även att de ska få yttra sig i så god tid att hänsyn kan tas till synpunkterna innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering (prop. 2003/04:116 s. 66). Detta bör framgå tydligare av lagtexten och en bestämmelse med den innebörden bör därför införas.

För att få en samlad bild av samrådsförfarandet är det lämpligt att ge- nomförandet av artikel 6 i SMB-direktivet sker i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelserna bör få en lydelse som stämmer bättre överens med SMB-direktivet. Det bör därför förtydligas att det är de myndigheter som kan antas bli berörda och inte endast de som berörs som omfattas av samrådskretsen. I enlighet med vad som följer av artikel 6.3 i SMB-di- rektivet bör det dessutom tydliggöras att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en myndighet kan antas bli berörd. Vad som därmed avses framgår av avsnitt 9.2.

9.5Information om antagande av en plan eller ett program vid gränsöverskridande miljöpåverkan

Regeringens förslag: Om ett gränsöverskridande samråd har skett ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att den ansvariga myndigheten i det andra landet får information om antagandet av en plan eller ett program.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig särskilt i denna

del.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken ska den myndighet eller den kommun som antagit en plan eller ett program informera andra länder om att planen eller pro- grammet har antagits samt göra den sammanställning som ska göras en- ligt 16 kap. 16 § andra stycket miljöbalken och planen eller programmet tillgängliga för dem. Det saknas uttalanden i förarbetena om varför det är den beslutande myndigheten eller kommunen som ska lämna denna information till andra länder. Eftersom det är den myndighet eller kom- mun som regeringen bestämmer som är ansvarig myndighet för att det gränsöverskridande samrådet genomförs bedöms det lämpligt att den myndigheten även ansvarar för informationen om antagandet. Det bör även anges att informationen ska lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

101

Prop. 2016/17:200

	10	Specifika miljöbedömningar
	10.1	Verksamheter som kan antas medföra en
		betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas

	Regeringens förslag: En specifik miljöbedömning ska göras i fråga
	om verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande
	miljöpåverkan och som ska tillstånds- eller tillåtlighetsprövas enligt 9,
	11 eller 17 kap. miljöbalken. Kravet på en specifik miljöbedömning
	ska dock inte gälla i fråga om mål och ärenden om återkallelse av till-
	stånd eller omprövning av tillstånd eller villkor och inte heller i mål
	och ärenden om förlängning av genomförandetider.
	Regeringen ska få meddela föreskrifter om att vissa slag av verk-
	samheter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande
	miljöpåverkan.
	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med promemo-
	rians. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att det
	uttryckligen anges att kravet på en specifik miljöbedömning inte ska
	gälla i fråga om mål och ärenden om återkallelse av tillstånd eller om-
	prövning av tillstånd eller villkor och inte heller i mål och ärenden om
	förlängning av genomförandetider.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
	att en miljöbedömning endast ska krävas för verksamheter och åtgärder
	som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Flera remissins-
	tanser anser dock att det svenska regelverket bör anpassas till MKB-
	direktivet på så sätt att endast sådana verksamheter som omfattas av bi-
	laga 1 till direktivet ska omfattas av obligatoriskt krav på miljöbedöm-
	ning och endast sådana verksamheter som omfattas av bilaga 2 ska bli
	föremål för en bedömning från fall till fall i fråga om en miljöbedömning
	krävs. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metall-
	producenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna,
	Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar och Fröberg & Lundholm Advokat-
	byrå AB anger att en fråga av avgörande betydelse för näringslivet är
	vilka verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
	och som därför omfattas av krav på miljöbedömning. De anser att en
	harmonisering av de svenska bestämmelserna med MKB-direktivet
	skulle medföra viktiga resursbesparingar för både myndigheter och verk-
	samhetsutövare men också en välkommen fokusering på de frågor som är
	väsentliga för miljön. Svensk vattenkraftförening anser att den befintliga
	småskaliga vattenkraften och tillhörig vattenreglering inte per definition
	ska anses ha betydande miljöpåverkan och anser därför att det är ange-
	läget att regeringen i den kommande beredningen överväger vilka verk-
	samheter som kan tas bort från det obligatoriska området och i stället bli
	föremål för en bedömning i varje enskild fall när det gäller frågan om be-
102	tydande miljöpåverkan kan antas.

Havs- och vattenmyndigheten anser att det saknas en referens till prop. Prop. 2016/17:200 2001/02:65 i fråga om krav på miljökonsekvensbeskrivning i samband

med omprövningar, dvs. att miljökonsekvensbeskrivningar inte krävs i samband med en ansökan om omprövning eller ansökan om återkallande av tillstånd. Havs- och vattenmyndigheten anser att det är viktigt att prin- ciperna i den propositionen också följer med i det nya 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar.

Skälen för regeringens förslag
Kravet på en specifik miljöbedömning begränsas till verksamheter och
åtgärder med en betydande miljöpåverkan
Krav på miljöbeskrivningar vid tillståndsprövning av verksamheter och
åtgärder har funnits i svensk rätt sedan början av 1980-talet. Krav på mil-
jökonsekvensbeskrivningar infördes år 1991 i den upphävda lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen).
Reglerna var anpassade till verksamhetens art, omfattning och lokalise-
ring. Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar har sedermera
ändrats framför allt med hänsyn till MKB-direktivet. Som det svenska
regelverket har utformats skiljer det sig från MKB-direktivets krav på så
sätt att direktivets krav är begränsade till verksamheter och åtgärder som
enligt direktivet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan medan
de svenska bestämmelserna tar sin utgångspunkt i att varje tillståndsansö-
kan, oavsett graden av miljöpåverkan, enligt huvudregeln ska åtföljas av
en miljökonsekvensbeskrivning och därmed bli föremål för det förfaran-
de varigenom beskrivingen tas fram och bedöms. Även vid tillåtlighets-
prövning enligt 17 kap. miljöbalken krävs det en miljökonsekvensbe-
skrivning. Från denna skyldighet undantas tillståndsansökningar som av-
ser kemiska produkter och biotekniska organismer enligt 13 och 14 kap.
miljöbalken och tillstånd som anges i 2 § förordningen (1998:905) om
miljökonsekvensbeskrivningar, t.ex. tillstånd till enskilda avlopp, värme-
pumpar och markavvattning samt rätt att hålla vissa djur.
Flera myndigheter, intresseorganisationer och verksamhetsutövare har i
samband med tidigare lagstiftningsärenden föreslagit att kravet på miljö-
konsekvensbedömning ska begränsas till de verksamheter som kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan. I promemorian föreslås också just
detta. Den bärande tanken är att en specifik miljöbedömning ska krävas i
den utsträckning det är miljömässigt motiverat. Förslaget har tillstyrkts
av en övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över
förslaget och bör genomföras. En specifik miljöbedömning ska således
vara ett krav endast för sådana verksamheter och åtgärder som kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan. Samtidigt ska det för övriga verk-
samheter och åtgärder vara möjligt att kräva det underlag som behövs för
bedömningen av miljöeffekterna i det enskilda fallet. Underlaget som ska
tas fram för verksamheter eller åtgärder som inte kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan kallas i propositionen för liten miljökonse-
kvensbeskrivning, se avsnitt 7.2. Vilka krav som bör ställas på innehållet
i en liten miljökonsekvensbeskrivning utvecklas i avsnitt 10.6.
Flera remissinstanser som representerar näringslivet anser att det sven-
ska regelverket bör anpassas ytterligare till MKB-direktivet på så sätt att
endast sådana verksamheter som omfattas av bilaga I till direktivet ska	103

Prop. 2016/17:200

104

omfattas av obligatoriskt krav på miljöbedömning och endast sådana verksamheter som omfattas av bilaga 2 ska bli föremål för en bedömning från fall till fall i fråga om en miljöbedömning krävs. De anser att en har- monisering av de svenska bestämmelserna med MKB-direktivet skulle medföra viktiga resursbesparingar för både myndigheter och verksam- hetsutövare men också en välkommen fokusering på de frågor som är väsentliga för miljön. Naturvårdsverket slutredovisade i juni 2015 ett re- geringsuppdrag med rapporten Prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bland annat upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (Regeringskansliets dnr M2015/02675/R). Den del av uppdraget som handlade om miljökonsekvensbeskrivningar innebar att Naturvårdsverket skulle analysera och lämna förslag på vilka verksamheter och åtgärder som, vid en tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken 1) alltid ska omfattas av de mera långtgående och formaliserade kraven i 6 kap. miljöbalken på bl.a. miljökonsekvensbeskrivning, 2) bör genomgå en sär- skild bedömning av behovet av att omfattas av dessa krav, eller 3) kan undantas från kravet på miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljö- balken. Regeringsuppdraget bestod utöver den del som rörde krav på miljökonsekvensbeskrivningar bl.a. även av en översyn av miljöpröv- ningsförordningen (2013:251) dels i syfte att förbättra systematiken och bestämmelserna i förordningen så att den blir mer logisk och enklare att tolka, dels i syfte att förbättra genomförandet av det s.k. industriutsläpps- direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp [samordnade åtgärder för att före- bygga och begränsa föroreningar]). Slutredovisningen remitterades i oktober 2015 med undantag för den del som innehöll förslag till ny kate- gorisering av verksamheter utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning- ar (bilaga 3, Reviderad delredovisning). Anledningen till att den del av slutredovisningen som rör miljökonsekvensbeskrivningar inte remitte- rades var att en fortsatt beredning av Naturvårdsverkets övriga förslag i fråga om t.ex. verksamhetsbeskrivningar, mängd- och kapacitetsintervall i miljöprövningsförordningen sannolikt skulle innebära att förslagen åtminstone till viss del skulle komma att justeras. Sådana justeringar kunde komma att påverka de slutsatser som Naturvårdsverket kommit fram till i den del av slutredovisningen som rör krav på miljökonsekvens- beskrivning. Det konstaterades därför i promemorian att Naturvårdsver- kets förslag i den delen behöver ses över när aktuella ändringar i miljö- prövningsförordningen har beslutats av regeringen. Ändringarna i miljö- prövningsförordningen beslutades av regeringen den 1 december 2016 och regeringen har nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över den del av slutredovisningen som innehöll förslag till ny kategorisering av verk- samheter utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning. Översynen ska slutredovisas den 31 oktober 2017 och remittering av förslagen kan ske först därefter.

Krav på miljöbedömning vid omprövningar

I samband med propositionen Ändrad ordning för utdömande av vite enligt miljöbalken m.m. (prop. 2001/02:65), tydliggjordes det att krav på miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken inte ska gälla när det gäller mål och ärenden om återkallelse av tillstånd eller omprövning av

tillstånd eller villkor och inte heller i mål och ärenden om förlängning av Prop. 2016/17:200 genomförandetider. Havs- och vattenmyndigheten har angett att den

anser att det är otydligt om promemorian innebär en ändring i detta av- seende, dvs. om det enligt de föreslagna bestämmelserna ställs krav på miljöbedömning i fråga om de nyss uppräknade mål- och ärendetyperna. Promemorian behandlar inte uttryckligen denna fråga. Regeringen anser inte att det finns skäl att frångå den ordning som tidigare beslutats av riksdagen i denna fråga.

Av den föreslagna tillämpningsbestämmelsen framgår bl.a. att en mil- jöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller en åtgärd som ska tillståndsprövas enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken. Om det angivna tillämpningsområdet innebär att även mål och ärenden om t.ex. ompröv- ning av tillstånd och återkallelse av tillstånd enligt 24 kap. miljöbalken omfattas av tillämpningsområdet är inte tydligt. Rättspraxis talar dock för att den i promemorian valda ordalydelsen i tillämpningsbestämmelsen innebär att sådana mål och ärenden omfattas av tillämpningsområdet (MÖD 2005:43). Mot den bakgrunden anser regeringen att det är påkallat att i tillämpningsbestämmelsen särskilt undanta mål och ärenden om åter- kallelse av tillstånd eller omprövning av tillstånd eller villkor i enlighet med vad som följer av prop. 2001/02:65.

Föreskrifter om verksamheters och åtgärders miljöpåverkan

Enligt nuvarande 6 kap. 4 b § miljöbalken får regeringen meddela före- skrifter om att vissa slags verksamheter och åtgärder ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket får regeringen föreskriva om undantag från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter vars miljöpåverkan kan antas bli mindre betydande. Normgivningsbemyndigandena bör i sak finnas även i det nya 6 kap. men anpassas till den systematik som före- slås i denna proposition. Bemyndigandet bör därför omfatta en rätt för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av verksamheter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det föreslagna bemyndigandet gör att det nuvarande bemyndigandet om föreskrifter om undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivning inte längre behövs.

10.2	Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt
	Natura 2000-bestämmelserna ska
	miljöbedömas

Regeringens förslag: Verksamheter och åtgärder som ska prövas för
ett tillstånd enligt bestämmelserna om Natura 2000-områden ska om-
fattas av krav på att göra en specifik miljöbedömning. Vissa brådskan-
de åtgärder som behövs till skydd för människors hälsa undantas dock
från kravet, men genom en följdändring i 19 kap. miljöbalken klargörs
det att det även för dessa åtgärder krävs att det i målet eller ärendet
finns ett underlag som beskriver åtgärdens konsekvenser.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.		105

Prop. 2016/17:200 Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget i fråga om krav på specifik miljöbedömning för verksamheter och åtgärder som ska tillståndsprövas enligt de s.k. Natura 2000-bestämmelserna.

Skälen för regeringens förslag: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarandet av livsmiljöer för vilda djur och växter, det s.k. art- och habitatdirektivet, syftar till att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaterna. Direktivet innehåller bestämmelser om in- rättande av s.k. Natura 2000-områden. Enligt artikel 6.3 i direktivet ska alla planer och projekt, som inte direkt hänger samman med eller är nöd- vändiga för skötseln eller förvaltningen av ett Natura 2000-område och som kan påverka området på ett betydande sätt, bedömas med avseende på konsekvenser för syftet med att bevara området. Om det är lämpligt, ska också allmänheten höras före ett beslut att godkänna en plan eller ett projekt.

Vid det svenska genomförandet av direktivet anförde regeringen att alla oklarheter om vilka bedömningskrav som ska gälla bör undanröjas och att det därför tydligt bör framgå av miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar att en sådan beskrivning ska göras i ären- den om tillstånd för en verksamhet eller åtgärd som kan antas komma att påverka miljön i ett Natura 2000-område (prop. 2000/01:111 s. 54). Det innebär att det i 6 kap. 1 § miljöbalken anges att det i ärenden om till- stånd enligt 7 kap. 28 a § ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning. Detta gäller oavsett om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Regeringen bedömde senast i pro- positionen 2004/05:129 s. 52 f. att de särskilda reglerna om miljökonse- kvensbeskrivningar i mål och ärenden rörande Natura 2000-områden bör vara kvar. De skäl som anfördes då gäller fortfarande. I förslaget har kra- vet getts en sådan utformning att en specifik miljöbedömning som hu- vudregel ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §. Enligt förslaget anger de följan- de bestämmelserna emellertid att samråd, utformning av miljökonse- kvensbeskrivning och prövning kan begränsas på vissa sätt i dessa fall.

Sedan bestämmelserna infördes i miljöbalken har det visat sig finnas ett behov av att kunna genomföra brådskande åtgärder i Natura 2000-om- råden till skydd för människors hälsa och miljön, bl.a. för att förhindra smittspridning vid utbrott av t.ex. mjältbrand eller andra sjukdomar som omfattas av epizootilagen (2007:361) eller zoonoslagen (1999:658). I dessa fall är det av tidsskäl inte alltid möjligt att genomföra en miljöbe- dömning och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Sådana fall föreslås därför helt undantas från tillämpningsområdet för 6 kap. I dessa undantagsfall krävs det emellertid att det finns ett underlag som redovisar möjliga alternativa åtgärder samt åtgärdernas konsekvenser för syftet med att bevara området. Ett sådant krav bör tas in i lagtexten. Med ett sådant underlag uppfylls kravet i art- ikel 6.3 i art- och habitatdirektivet på att projekt som kan påverka ett Natura 2000-område på ett betydande sätt ska bedömas med avseende på konsekvenserna för syftet med att bevara området.

106

Prop. 2016/17:200

10.3Miljöbedömning av verksamheter som är tillståndspliktiga enligt 12 kap. miljöbalken

Regeringens förslag: Kravet på miljökonsekvensbeskrivning för upp- förande av vilthägn tas bort. Detsamma gäller det obligatoriska kravet på miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på att kravet på miljökonsekvensbeskrivning tas bort i fråga om uppförande av vilt- hägn och andra verksamheter och åtgärder som kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken.

Skälen för regeringens förslag: I 6 kap. 1 § miljöbalken finns i dag krav på att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan om till- stånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 12 kap. En sådan tillståndsplikt följer dels av att regeringen har möjlighet att enligt 12 kap. 12 § miljöbalken meddela föreskrifter om tillståndsplikt för sådana verk- samheter eller åtgärder om det krävs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, dels av att tillstånd till vilthägn krävs enligt 12 kap. 11 §. I denna proposition föreslås att regeringen bemyndigas att före- skriva att kapitlets bestämmelser om specifik miljöbedömning även ska gälla för andra ärenden enligt balken än sådana som anges i 6 kap., se av- snitt 10.4. Regeringen har därigenom en möjlighet att, om det visar sig nödvändigt, ställa krav på miljökonsekvensbeskrivning i sådana fall som avses i 12 kap. 12 §. Uppförande av vilthägn bedöms inte medföra en så- dan miljöpåverkan att det är motiverat att kräva en miljökonsekvensbe- skrivning som uppfyller MKB-direktivets krav. Kravet på att en miljö- konsekvensbeskrivning alltid ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken bör därför tas bort.

10.4Bemyndiganden om utökat tillämpningsområde

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att kraven om specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken ska tillämpas helt eller delvis i dispensärenden eller andra ärenden enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.

Regeringen ska inte längre ha ett bemyndigande att meddela före- skrifter om miljökonsekvensbeskrivning i ärenden enligt annan lag eller i särskilda ärenden inom miljöbalkens område.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om tillstånd eller medgivande enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

107

Prop. 2016/17:200 Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslagen om att lägga till och ta bort de föreslagna bemyndigandena samt till att det införs bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar i lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

Advokatfirman Åberg och Co AB anser att bemyndigandet för regering- en att meddela föreskrifter om att kraven om specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken ska kunna tillämpas i andra ärenden är alldeles för vitt och att behovet av bemyndigandet kan ifrågasättas.

Skälen för regeringens förslag

Föreskrifter som rör dispensärenden eller andra ärenden enligt miljöbalken

Av nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket miljöbalken följer att regeringen får meddela föreskrifter om krav på en miljökonsekvensbeskrivning även i dispensärenden eller andra ärenden enligt miljöbalken. Sådana föreskrifter har meddelats i 25 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 23 § förordningen (1998:1252) om områdes- skydd m.m., 8 § förordningen (1998:904) om anmälan för samråd samt 20 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

I denna proposition föreslås att en miljökonsekvensbeskrivning enbart ska tas fram om en specifik miljöbedömning ska göras, dvs. om en sökt verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se avsnitt 10.1. Det innebär att det finns anledning att se över ovan an- givna bestämmelser för att eventuellt anpassa dem till det nya regelver- ket. Det kan dock även fortsättningsvis finnas ett behov av att kunna ställa krav på att bestämmelserna i 6 kap. ska gälla helt eller delvis i de aktuella ärendena. Regeringen bör i sådana fall kunna meddela föreskrif- ter antingen om att hela processen som regleras i 6 kap. ska gälla eller att delar av den ska gälla. Dagens bemyndigande bör därför finnas kvar, men formuleras om så att det bättre passar in i det nya systemet.

Föreskrifter som rör ärenden enligt en annan lag

Enligt nuvarande 6 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om att det ska finnas en miljökonsekvensbeskriv- ning i ärenden enligt en annan lag, av vilken det framgår att hänsyn till människors hälsa eller miljön ska beaktas vid lagens tillämpning. Detta normgivningsbemyndigande har endast använts för att meddela föreskrif- ter som tagits in i förordningen (1998:929) om gaturenhållning och skylt- ning. Utvecklingen har inneburit att bestämmelser med krav på miljökon- sekvensbeskrivningar införts på lagnivå. Det är lämpligt att ytterligare reglering om detta även fortsättningsvis hanteras i lag. Bemyndigandet bör därför tas bort. I stället bör det i lagen (1998:814) med särskilda be- stämmelser om gaturenhållning och skyltning införas ett särskilt be- myndigande som är anpassat för den lagen.

108

Föreskrifter som rör särskilda ärenden av annat slag inom miljöbalkens	Prop. 2016/17:200
område

Enligt nuvarande 6 kap. 2 § första stycket 2 miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om att det ska finnas en miljökonsekvensbeskriv- ning i särskilda ärenden av annat slag inom miljöbalkens område än som avses i 6 kap. 1 § om det behövs för att bedöma miljöpåverkan. I för- arbetena anges att bestämmelsen syftar till att regeringen ska kunna föreskriva att beslutsmyndigheten i det enskilda fallet ska kunna besluta om krav på att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas i ett ärende inom miljöbalkens område som inte omfattas av föreskrifter med ett ge- nerellt krav på en sådan (se 1997/98:45 del 2 s. 55 f.). Detta ryms emel- lertid inom normgivningsbemyndigandet i 6 kap. 1 §, varför det aktuella bemyndigandet kan utgå.

10.5	Undersökning i frågan om graden av
	miljöpåverkan

Regeringens förslag: Om frågan om huruvida en specifik miljöbe-
dömning ska göras är beroende av om verksamheten eller åtgärden
kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska frågan om bety-
dande miljöpåverkan avgöras efter en undersökning i den frågan.
Undersökningen behöver dock inte göras om verksamhetsutövaren an-
ser att en betydande miljöpåverkan kan antas, om verksamheten eller
åtgärden omfattas av regeringens föreskrifter om att den kan antas
medföra betydande miljöpåverkan eller om en tillsynsmyndighet har
förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Det införs en upplysningsbestämmelse om att regeringen kan med-
dela närmare föreskrifter om undersökningen.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
om undersökning.
Skälen för regeringens förslag
När en undersökning ska göras
Enligt nuvarande bestämmelser ska frågan om en verksamhet kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i en inledande samrådsfas
om den frågan inte är avgjord genom föreskrifter som regeringen har
meddelat. Bedömningen ska göras med stöd av kriterier i bilaga 2 till för-
ordningen. I denna proposition föreslås att en specifik miljöbedömning
ska göras för verksamheter och åtgärder som ska tillstånds- eller tillåtlig-
hetsprövas enligt 9, 11 eller 17 kap. miljöbalken om verksamheten eller
åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det kommer
således även fortsättningsvis att finnas ett behov av att undersöka frågan
om betydande miljöpåverkan. Rättsverkan av en sådan undersökning är
att en specifik miljöbedömning ska göras eller inte göras. Förslaget inne-
bär att bestämmelserna om undersökning inte är tillämpliga om verksam-		109

Prop. 2016/17:200 hetsutövaren anser att en betydande miljöpåverkan kan antas och därmed att en specifik miljöbedömning ska göras. Det bedöms vara onödigt re- surskrävande att ställa krav på en undersökning i sådana fall.

I propositionen En effektivare miljöprövning (prop. 2004/05:129) an- förde regeringen att det inte är nödvändigt att verksamhetsutövaren sam- råder med länsstyrelsen och vissa enskilda i syfte att klargöra graden av miljöpåverkan i de fall där graden av miljöpåverkan redan följer av före- skrifter. Detta eftersom en särskild bedömning av verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan inte behövs i dessa fall (se prop. 2004/05:129 s. 48). Den bedömning som regeringen gjorde i det avseendet gäller fortfarande och det bör därför i det nya 6 kap. miljöbalken införas en be- stämmelse som i överensstämmelse med den nya systematiken i kapitlet anger att en undersökning i fråga om graden av miljöpåverkan inte be- hövs när den frågan redan är avgjord genom regeringens föreskrifter.

I propositionen Prövning av vindkraft (prop. 2008/09:146) anförde re- geringen att länsstyrelsen inte behöver pröva frågan om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att samråd med den begränsade kretsen i den frågan inte behöver ske om en kommunal till- synsmyndighet har förelagt en verksamhetsutövare att ansöka om till- stånd. Som skäl anförde regeringen att verksamhetens miljöpåverkan då redan är avgjord. Den bedömningen som regeringen gjorde i det avseen- de gäller fortfarande. Det bör därför i det nya 6 kap. miljöbalken införas en bestämmelse som i överensstämmelse med den nya systematiken i kapitlet anger att en undersökning i frågan om betydande miljöpåverkan inte behövs i ett sådant fall.

Närmare föreskrifter om undersökningen

Bedömningen av om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan görs i dag med tillämpning av de kriterier som anges i bilaga 3 till direktivet och som genomförts i bilaga 2 till förord- ningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Användandet av kriterier syftar till att uppnå en tillämpning som är i linje med kraven i MKB-direktivet och till att ge förutsättningar för en förutsägbar och en- hetlig tillämpning av bestämmelserna. Det kommer inte att ändras. Rege- ringen avser även fortsättningsvis att meddela föreskrifter i denna del. För detta krävs inte något särskilt normgivningsbemyndigande, eftersom sådana verkställighetsföreskrifter till lagen kan meddelas med stöd av 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen. För att i lagtexten klargöra att den bedömning som ska göras inom ramen för undersökningen ska utgå ifrån fastställda kriterier, bedömer regeringen att det är ändamålsenligt att en upplysningsbestämmelse införs där det framgår att regeringen kan meddela närmare föreskrifter om undersökningen.

110

Prop. 2016/17:200

10.5.1Samråd inom ramen för undersökningen

Regeringens förslag: Det tydliggörs att samråd ska genomföras innan länsstyrelsen fattar beslut i frågan om huruvida en specifik miljöbe- dömning ska göras. Samrådet ska handla om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Det tydlig- görs att samrådet inom ramen för undersökningen får genomföras så att det också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska ge- nomföras om en specifik miljöbedömning krävs.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att under- sökningssamrådet även ska behandla frågan om miljökonsekvensbeskriv- ningens innehåll och utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samråd inom ramen för undersökningen. Flera remissinstanser påpekar dock att det enligt da- gens bestämmelser är möjligt att effektivisera samrådsprocessen så att samrådet kan hållas i ett steg och är därför negativa till att det införs bestämmelser som enligt deras tolkning innebär att två samråd måste hål- las – först ett undersökningssamråd och sedan ett avgränsningssamråd. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det kommer vara resurskrä- vande för samrådsparterna att genomföra samråd i två steg, bl.a. för länsstyrelsen som inte får betalt för samrådstiden eftersom det ingår i den ramfinansierade verksamheten. Länsstyrelsen understryker dock att det bör innebära en resursbesparing för prövningsmyndigheten eftersom det underlag som kommer in bör vara mer komplett jämfört med i dag. Läns- styrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Örebro län och Svensk vattenkraft- förening anser att promemorians förslag med två samrådssteg kommer bli administrativt tyngre både för verksamhetsutövare och för myndig- heter jämfört med dagens system. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att det finns en risk för att processen fördröjs i och med att samrådsdelen tar längre tid för de verksamheter vars miljöpåverkan ska avgöras i en undersökning. Malmö kommun anser att förslaget kan innebära att det kan komma att krävas mer handläggningstid av tillsynsmyndigheterna som inte får debitera den tid som läggs ner. Advokatfirman Åberg och Co anser att reglerna om undersökningssamråd och därefter avgränsnings- samråd framstår som en onödigt betungande procedur. Advokatfirman anser att det som i promemorian kallas för avgränsningssamråd bör vara utgångspunkten för processen medan de förfaranden som kan behövas för bestämmande av om det behövs någon praktisk miljöbedömning kan bestämmas av länsstyrelsen på det sätt som det enskilda fallet kräver.

Energiföretagen Sverige, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB och

Jernkontoret uppfattar förslaget som en återgång till den ordning som rådde tidigare med tidiga och utökade samråd – en ordning som avskaffa- des i propositionen En effektivare miljöprövning (2004/05:129). Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i

Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna,

111

Prop. 2016/17:200 Sveriges Hamnar, Energiföretagen Sverige och Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB är tveksamma till om det finns något att vinna på att återgå till den ordningen. Jernkontoret avråder från återgång till två for- maliserade samråd eftersom det anser att det inte förenklar processen och att myndigheter och allmänhet ändå kan yttra sig och lämna synpunkter på underlag till en tillståndsansökan under hela prövningsprocessen. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB och Jernkonto- ret påpekar även att MKB-direktivet inte ställer krav på att flera samråd ska hållas. Hushållningssällskapens Förbund anser att förslaget om sam- råd kan innebära att två möten med tillsynsmyndigheten kommer att krävas och anser att det oundvikligen kommer att innebära ökad tidsåt- gång för processen. Förbundet föreslår därför att det ska framgå i lag- texten att det fysiska samrådet bara behöver ske en gång.

	Skälen för regeringens förslag
	Samråd inom ramen för undersökningen
	I dag regleras det samråd som ska ske när det gäller verksamheter och åt-
	gärder i 6 kap. 4 § miljöbalken. I paragrafen samlas de bestämmelser
	som reglerar samrådsförfarandet inför tillståndsprövning av verksamhe-
	ter och åtgärder som omfattas av kapitlets tillämpningsområde. Innan den
	nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 4 § fanns ett system med s.k. tidigt och
	utökat samråd. Skillnaden mellan dagens bestämmelser om samråd i
	6 kap. 4 § och de tidigare bestämmelserna om tidigt och utökat samråd är
	framförallt att uttrycken tidigt och utökat samråd inte finns kvar i dagens
	bestämmelse samt att verksamhetsutövare redan från början ska samråda
	med en vidare samrådskrets i fråga om verksamheter och åtgärder som
	enligt 3 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar
	alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
	Varken i promemorian eller i denna proposition föreslås en ändring i
	fråga om hur många samråd som ska äga rum och när i tiden samråd ska
	äga rum. Det föreslås dock att bestämmelserna om samråd delas upp och
	anges i den ordning de ska tillämpas. Många remissinstanser har upp-
	fattat förslaget i promemorian som en återgång till de tidigare bestäm-
	melserna om tidigt och utökat samråd och att det t.ex. skulle vara onödigt
	betungande med två formaliserade samråd. Förslaget i denna proposition
	innebär inte att uttrycken tidigt och utökat samråd återinförs. Det var i
	samband med propositionen En effektivare miljöprövning (2004/05:129) som
	begreppen tidigt och utökat samråd togs bort. Syftet var att tydliggöra att
	samrådsförfarandet är en pågående process. Regeringen tydliggjorde
	dock samtidigt att den omständigheten att det är fråga om ett samman-
	hängande samrådsförfarande inte innebär detsamma som att samrådet
	kan anses genomfört genom att verksamhetsutövaren vid ett tillfälle in-
	formerat en myndighet eller allmänheten (prop. 2004/05:129 s. 44).
	Regeringen upprepade även det som framgår av tidigare förarbetsuttalan-
	den, nämligen att det kan vara lämpligt att ett samråd upprepas eller sker
	i etapper om en verksamhet eller åtgärd medför betydande miljöpåverkan
	(prop. 1997/98:45 del 2 s. 60 och prop. 2004/05:129 s. 44). Regeringen
112	förklarade vidare att för verksamheter och åtgärder som inte omfattas av

regeringens föreskrifter om vilka som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan skulle samrådet även fortsättningsvis behöva inledas med en begränsad krets (prop. 2004/05:129 s. 46).

Av förarbetsuttalandena kan den slutsatsen dras att någon större för- ändring av samrådsbestämmelserna inte var avsedd i fråga om verksam- heter som inte alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan en- ligt 3 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar och för vilka därför länsstyrelsen har att fatta beslut i frågan om betydande miljöpåver- kan. För dessa verksamheter och åtgärder skulle samrådet även fortsätt- ningsvis behöva inledas med en begränsad krets precis som enligt för- slaget i denna proposition. Det är däremot viktigt att i sammanhanget understryka att verksamhetsutövaren varken enligt dagens bestämmelse eller enligt bestämmelserna i propositionen är förhindrad att genomföra samråd med en bredare krets än den som är obligatorisk. På så vis kan det senare s.k. avgränsningssamrådet samordnas med det som enligt för- slaget i denna proposition kallas undersökningssamråd. För att tydliggöra denna möjlighet bör en bestämmelse om det tas in i författningstexten.

Vad undersökningssamrådet ska handla om

Enligt nuvarande bestämmelse i 6 kap. 4 § andra stycket ska samrådet handla om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, ut- formning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens inne- håll och omfattning.

För miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikt innebär förslaget i denna proposition att en specifik miljö- bedömning är beroende av om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte och att en undersökning för att reda ut frågan om betydande miljöpåverkan ska göras. Samrådet inom ramen för undersökningen bör därför handla om frågan om huruvida verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att kunna avgöra frågan om graden av miljöpåverkan är det nödvändigt att, precis som enligt nuvarande regelverk, bl.a. behandla verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. De närmare kriterierna för att avgöra graden av miljöpåverkan framgår av bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Bilaga 2 till förordningen genomför de kriterier som framgår av bilaga 3 till MKB- direktivet. Genom ändringsdirektivet har bilaga 3 ändrats och regeringen har därför för avsikt att genomföra dessa ändringar i närmare föreskrifter om undersökningen.

Förslaget i propositionen innebär att det är tillräckligt med en s.k. liten miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se avsnitt 10.1 och 10.6. Närmare bestämmelser om en liten miljökonsekvensbeskrivning finns i 6 kap. 27 §. För verksamheter och åtgärder som däremot kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan ska en större miljökonsekvensbeskriv- ning som uppfyller kraven i MKB-direktivet tas fram. Bestämmelser om en miljökonsekvensbeskrivnings innehåll finns i de föreslagna 6 kap. 35– 38 §§. Oavsett vilken typ av miljökonsekvensbeskrivning som krävs be- döms det ändamålsenligt att precis som enligt dagens bestämmelse sam-

Prop. 2016/17:200

113

Prop. 2016/17:200 råda i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning i ett tidigt skede, dvs. redan i samband med undersökningssamrådet.

10.5.2Samrådsunderlag inom ramen för undersökningen

Regeringens förslag: Ett samrådsunderlag ska lämnas till dem som deltar i undersökningssamrådet i så god tid att synpunkter på under- laget och i frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar frågan om en specifik miljöbedömning ska göras.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samrådsunderlag.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser att det behöver preciseras vad som avses med uttrycket i god tid. I övrigt har remissinstanserna inte uttalat sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Förslaget i propositionen innebär att verksamhetsutövaren på samma sätt som i dag ska lämna ett samråds- underlag inför samrådet. När länsstyrelsen fattar beslut i frågan om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bör det finnas ett underlag som gör det möjligt att fatta ett välgrundat beslut. Samrådet bedöms kunna bidra till ett bättre besluts- underlag om de som deltar i samrådet har fått skälig tid att sätta sig in i underlaget. Det bedöms därför vara ändamålsenligt att införa en bestäm- melse som tydliggör att samrådsunderlaget ska lämnas till dem som del- tar i undersökningssamrådet i så god tid att länsstyrelsen kan ta hänsyn till synpunkter i samband med prövningen. Länsstyrelsen i Uppsala län har angett att de anser att det behöver preciseras vad som avses med uttrycket i god tid. Det är svårt att uttala något generellt i den frågan och regeringen bedömer därför att det är något som får bedömas från fall till fall.

10.5.3Samrådsredogörelse

Regeringens förslag: När undersökningssamrådet är avslutat ska verksamhetsutövaren redogöra för hur samrådet skett, vilka som bju- dits in och vad som framkommit vid samrådet. Samrådsredogörelsen ska lämnas till länsstyrelsen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget i fråga om samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår att samrådsredogörelsen även bör omfatta resultat från samrådet eller vilken hänsyn som tagits till det som framkommit vid samrådet. Länsstyrelsen menar att samrådsredogörelsen med ett sådant innehåll skulle bidra till en större tydlighet inför beslut.

114

Skälen för regeringens förslag: I samband med ett tidigare lagstift- Prop. 2016/17:200 ningsärende (dnr M2012/02031/R) framförde Länsstyrelsen i Väster-

bottens län att det är otydligt vem som ansvarar för att länsstyrelsen får in de synpunkter som tillsynsmyndigheten och de särskilt berörda kan ha i frågan om verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan. För att säker- ställa att länsstyrelsen har ett underlag som möjliggör ett välgrundat be- slut i frågan om en specifik miljöbedömning ska göras, bör det införas ett krav om att verksamhetsutövaren ska lämna en samrådsredogörelse till länsstyrelsen inför beslutet. Det eventuella merarbete som det innebär att ta fram en sådan redogörelse bör vägas upp av det faktum att ett sådant underlag kan återanvändas i samband med ansökan om tillstånd. Läns- styrelsen i Jämtlands län har framfört en synpunkt om att det skulle bidra till en ökad tydlighet om samrådsredogörelsen även innehöll uppgifter om vilka hänsyn som verksamhetsutövaren har tagit till det som fram- kommit under samrådet. Regeringen gör bedömningen att ett sådant krav riskerar att bli en pålaga som inte nödvändigtvis bidrar med information utöver det som redan framgår av det samlade beslutsunderlaget.

10.6Beslut om miljöpåverkan

Regeringens förslag: Länsstyrelsen ska fatta ett beslut om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas i de fall en undersökning i den frågan har gjorts. Länsstyrelsens beslut ska redovisa de omstän- digheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om beslut inom ramen för undersökningen. Ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt i denna del.

Havs- och vattenmyndigheten anser att det bör framgå av lagtexten att beslutet ska tillgängliggöras för allmänheten på samma sätt som föreslås i fråga om motsvarande beslut för planer och program.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande 6 kap. 5 § miljöbal- ken ska länsstyrelsen fatta beslut om huruvida verksamheten eller åtgär- den ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta gäller dock inte om verksamheten eller åtgärden enligt föreskrifter som regeringen meddelat ska antas medföra en sådan miljöpåverkan. Att länsstyrelsen inte ska fatta beslut i de fall graden av miljöpåverkan är avgjord i före- skrifter som regeringen har meddelat var en ändring av det tidigare regel- verket som gjordes i samband med propositionen En effektivare miljö- prövning (prop. 2004/05:129). Regeringen gör fortfarande bedömningen att en sådan begränsning är en lämplig och effektiv ordning. Inte heller finns det behov av ett beslut i övriga fall då en undersökning inte är ett krav, se avsnitt 10.5.

Havs- och vattenmyndigheten har anfört att de anser att det bör framgå av lagtexten att beslutet ska tillgängliggöras för allmänheten. Regeringen ser inget skäl för att införa en särskild bestämmelse om det. Beslutet

115

Prop. 2016/17:200 kommer att finnas tillgängligt genom att det upprättas som en allmän och offentlig handling.

Av artikel 4.5 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet framgår att ett sådant beslut som länsstyrelsen ska fatta i frågan om miljöpåverkan, ska innehålla skälen för bedömningen utifrån de särskilt angivna kriterierna i direktivets bilaga 3. Även om förvaltningsmyndig- heter har en skyldighet att motivera sitt beslut enligt 20 § förvalt- ningslagen bedöms det ändå finnas anledning att i en särskild bestämmel- se i miljöbalken ange att skälen ska innehålla en redovisning av de om- ständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

	10.7		En specifik miljöbedömning

	Regeringens förslag: Det ska uttryckligen anges vilka moment som
	ingår i en specifik miljöbedömning. Dessa moment ska bestå av att
	–	samråd i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning
		sker,
	– en miljökonsekvensbeskrivning tas fram av verksamhetsutövaren,
	–	miljökonsekvensbeskrivningen ges in till prövningsmyndigheten
		och tillfälle för att lämna synpunkter på den ges, och
	–	prövningsmyndigheten slutför miljöbedömningen.

	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
	med språkliga skillnader. Bland annat kallas förfarandet i regeringens
	förslag för specifik miljöbedömning i stället för praktisk miljöbedömning
	som föreslås i promemorian.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrat sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
	om innehåll i en specifik miljöbedömning.
	Trafikverket och WSP Sverige AB anser att definitionen av vad som
	avses med en praktisk miljöbedömning överensstämmer dåligt med vad
	som i ändringsdirektivet kallas miljökonsekvensbedömning. WSP
	Sverige AB anser att konkretiseringsgraden och detaljeringsnivån av de
	åligganden som räknas upp har sänkts i förhållande till direktivets texter.
	Skälen för regeringens förslag: I artikel 1.2 i MKB-direktivet i dess
	lydelse enligt ändringsdirektivet finns en definition av termen miljö-
	konsekvensbedömning. Av definitionen följer att en miljökonsekvensbe-
	dömning är ett förfarande som består av att exploatören tar fram en mil-
	jökonsekvensbeskrivning, att samråd genomförs, att den ansvariga myn-
	digheten granskar miljökonsekvensbeskrivningen m.m. och att den an-
	svariga myndigheten drar en motiverad slutsats om projektets betydande
	miljöpåverkan samt integrerar den slutsatsen i tillståndsbeslutet.
	Termen miljökonsekvensbedömning används sedan tidigare i MKB-
	direktivet och innebär i sak inget nytt utan återspeglar EU-domstolens
	rättspraxis. För att i svensk rätt åstadkomma ett regelverk som fokuserar
	på processen och inte i första hand på det dokument som ska tas fram
	inom ramen för den processen, bedöms det ändamålsenligt att införa en
	bestämmelse som tydligt anger de moment som ingår i processen. I
116	denna proposition föreslås att termen specifik miljöbedömning används

som beteckning för den aktuella processen, se avsnitt 7.1. Termen Prop. 2016/17:200 kommer i huvudsak att ha samma innebörd som termen miljökonse-

kvensbedömning i direktivet.

En bestämmelse som återger de arbetsmoment som ingår i en miljöbe- dömning bedöms även ha den fördelen att det blir tydligare hur miljöbe- dömningsprocessen förhåller sig till tillståndsprocessen. Den specifika miljöbedömningen är en process som påbörjas innan en ansökan om till- stånd lämnas in till prövningsmyndigheten och som fortsätter och av- slutas inom ramen för tillståndsprövningen. Trafikverket och WSP Sve- rige AB anser att definitionen av vad som avses med en praktisk miljö- bedömning överensstämmer dåligt med vad som i ändringsdirektivet kallas miljökonsekvensbedömning. Det är riktigt att den bestämmelse som anger innebörden av en specifik miljöbedömning inte till sin orda- lydelse helt överensstämmer med definitionen av ordet miljökonsekvens- bedömning i artikel 1.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdi- rektivet. Det väsentliga är dock att alla de moment som ska ingå i en miljökonsekvensbedömning enligt direktivet också finns reglerade i den svenska lagstiftningen. Bestämmelsen som anger vad som ska ingå i en specifik miljöbedömning kompletteras av bestämmelser som närmare an- ger vad de olika delmomenten innebär och därför behövs inga mer preci- serade bestämmelser.

10.7.1Avgränsningssamråd inom ramen för en specifik miljöbedömning

Regeringens förslag: Samråd inom ramen för en specifik miljöbe- dömning, avgränsningssamråd, ska i fråga om miljöeffekter behandla sådana effekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser.

Samrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åt- gärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att det ut-
tryckligen anges att samråd ska ske med de enskilda som kan antas bli
särskilt berörda och att samrådet ska handla om miljöeffekter och inte
endast om huvudsakliga miljöeffekter.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
som yttrat sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
som gäller avgränsningssamråd.
Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt tycker det är oklart vad
som ska gälla för omfattningen av de två kretsarna ”särskilt berörda” och
”den berörda allmänheten”. Domstolen påpekar att det kan uppstå dis-
kussion om att formerna för samråden bör vara olika (utskick jämfört
med kungörelse) beroende på om samråden ska göras med särskilt berör-
da eller med allmänheten. WSP Sverige AB anser att uttrycken berörd
allmänhet och särskilt berörda enskilda bör ges ett entydigt innehåll.	117
	117

Prop. 2016/17:200

118

Länsstyrelsen i Hallands län anser att det är oklart om någon skillnad ska göras på den information om samrådet som verksamhetsutövaren ska lämna till enskilda som särskilt berörs och till allmänheten. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att det tydligare bör framgå att samråd även ska ske med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden. Naturvårdsverket anser att det behöver tydliggöras vad som avses med ordet allmänhet vid tillämpning av kapitlet. Naturvårds- verket ser ett behov av förtydligande mot bakgrund av att det på andra ställen i författningstext förekommer att begreppet allmänhet används på ett sätt som ger intryck av att organisationer inte är en del av allmän- heten. WSP Sverige AB anser att begränsningen till att endast statliga myndigheter innefattas i samrådskretsen bör tas bort eftersom även berörda kommunala myndigheter, t.ex. en landstingskommunal kollek- tivtrafikmyndighet, bör inkluderas.

Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallprodu- center i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogs- industrierna, Sveriges Hamnar och Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB anser att samrådsprocessen är alltför noggrant reglerad i förslaget vilket motverkar att processen kan vara flexibel, snabb och smidig. Dessa remissinstanser anser vidare att behovet av en noggrant reglerad sam- rådsprocess skulle vara större om samrådet medförde någon för verksam- hetsutövarna påtaglig konsekvens, t.ex. att ytterligare synpunkter på prövningsunderlaget prekluderades efter genomfört samråd.

SWECO Environment AB anser att det möjligtvis kommer finnas olika uppfattningar om vilka som är de huvudsakliga miljöeffekterna.

Skälen för regeringens förslag

I avsnitt 10.5.1 föreslås att dagens bestämmelser om samråd delas upp och placeras i den ordning de ska tillämpas. Syftet är att tydliggöra pro- cessen. När det gäller de verksamheter och åtgärder som omfattas av det obligatoriska tillämpningsområdet, dvs. de som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, kommer verksamhetsutövaren som huvud- regel endast att behöva genomföra det samråd som i denna proposition kallas avgränsningssamråd eftersom det för dessa verksamheter inte krävs att även frågan om bedömningen av graden av miljöpåverkan om- fattas av samråd. Hur samrådet ska genomföras måste anpassas till för- hållandena i varje enskilt fall. Samrådet kan behöva genomföras med upprepade möten eller behöva ske i etapper. Det kan också samordnas med samråd som krävs enligt andra lagstiftningar. Inget hindrar att sam- rådet genomförs i ett sammanhang, utan detta är något som måste be- dömas från fall till fall. Det är viktigt att framhålla att ett väl genomfört samråd minskar risken för senare krav på kompletteringar och för över- klaganden.

Enligt nuvarande 6 kap. 4 § andra stycket miljöbalken ska samrådet avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Förslaget i propositionen innebär att det är miljöeffekter som ska identifieras, beskrivas och bedömas, se avsnitt 7.3. I promemorian förslås att samrådet i fråga om miljöeffekter ska handla om de huvudsak- liga miljöeffekterna i syfte att åstadkomma ett fokus och en fördjupning

kring de frågor som är mest relevanta ur ett miljöperspektiv. SWECO Environment AB har i anslutning till förslaget om vad samrådet ska be- handla kritiserat att en begränsning görs till huvudsakliga miljöeffekter. I nuvarande bestämmelse om samråd finns inte motsvarande begränsning. Det bedöms finnas skäl att i ett avgränsningssamråd behandla frågan om miljöeffekter i bred kontext för att kunna komma fram till en lämplig av- gränsning i den frågan i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Regeringen föreslår därför inte en begränsning eller ändring i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande bestämmelse.

Det följer av artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändrings- direktivet att sådana miljöeffekter som kan förväntas till följd av risker som är förknippade med verksamhetens eller åtgärdens utsatthet för yttre påverkan i form av t.ex. naturkatastrofer eller liknande, ska ingå i en mil- jöbedömning. Det bör därför tydliggöras att samrådet ska handla om även sådana frågor. För en närmare redogörelse av yttre påverkan, se av- snitt 10.7.5.

Samrådskretsen

Enligt nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 2 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga stat- liga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. I promemorian föreslås att det inte uttryckli- gen behöver anges att samråd ska ske med enskilda som kan antas bli särskilt berörda eftersom sådana enskilda är en del av den allmänhet som kan antas bli berörd och med vilka samråd ska ske. Länsstyrelsen i Öster- götlands län har angett att den anser att det tydligare bör framgå att samråd även ska ske med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden. Regeringen instämmer i den bedöm- ningen eftersom kontakt med enskilda som särskilt berörs bör ske genom en direktkontakt medan kontakt med den berörda allmänheten i bredare bemärkelse kan ske på annat sätt, t.ex. genom annons i ortspressen, se avsnitt 10.7.2. För att tydliggöra att enskilda som kan antas särskilt be- rörda utgör en annan typ av samrådspart än den berörda allmänheten i vidare bemärkelse bör sådana enskilda därför uttryckligen anges.

Några remissinstanser har efterfrågat ett tydliggörande av vilka som in- går i den berörda allmänheten och vilka som kan antas vara särskilt be- rörda. Frågan har behandlats i tidigare förarbeten (prop. 1997/98:45 del II s. 57 och 60). Regeringen gör ingen annan bedömning nu än vad som gjordes i dessa förarbeten. Innebörden av uttrycket berörd allmänheten bör vara så pass vidsträckt att uttrycket även inkluderar miljöorga- nisationer. En sådan tolkning ligger i linje med vad som följer av MKB- direktivet. I artikel 1.2 d i MKB-direktivet anges att organisationer utgör en del av allmänheten och av artikel 1.2 e följer att med den allmänhet som är berörd avses bl.a. icke-statliga miljöskyddsorganisationer som uppfyller kraven i nationell lagstiftning. Den breda innebörden av ut- trycket berörd allmänhet som direktivet ger uttryck för stämmer överens med den innebörd som uttrycket har i den del av 6 kap. miljöbalken som gäller planer och program (se t.ex. prop. 2003/04:116 s. 67). Organisa-

Prop. 2016/17:200

119

Prop. 2016/17:200 tioner får anses utgöra en del av allmänheten och det bedöms därför inte motiverat att särskilt peka ut organisationer i sammanhanget.

WSP Sverige AB har anfört att kommunala myndigheter bör ingå i sam- rådskretsen eftersom det kan finnas anledning att samråda med t.ex. landstingskommunala kollektivtrafikmyndigheter. Regeringen konstate- rar att genom att samråd ska ske med berörda kommuner ingår även t.ex. kommunala nämnder i samrådskretsen. Däremot kan regionala kollektiv- trafikmyndigheter inte anses omfattas av den obligatoriska samrådskret- sen. De verksamheter som framförallt berör regionala kollektivtrafik- myndigheter regleras i särskild ordning i väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Inom ramen för dessa lagstiftning- ar ingår regionala kollektivtrafikmyndigheter i samrådskretsen.

Av nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 2 miljöbalken framgår inte i vil- ket avseende samrådskretsen ska vara berörd utan det anges endast att de ska vara berörda. För tydlighetens skull bör det därför anges att det är den planerade verksamheten eller åtgärden som de ska antas vara berörda av.

10.7.2Samrådsunderlag inför avgränsningssamråd

Regeringens förslag: Verksamhetsutövaren ska se till att de som in- går i samrådskretsen men som inte tidigare har fått ett samrådsunder- lag kan ta del av ett sådant underlag. Om något undersökningssamråd inte har skett ska samrådsunderlaget innehålla uppgift om det.

Avgränsningssamrådet ska påbörjas och samrådsunderlaget lämnas till samrådsparterna i så god tid att det ger utrymme för ett menings- fullt samråd innan verksamhetsutövaren utformar miljökonsekvens- beskrivningen och den slutliga tillståndsansökan.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samrådsunderlag.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det behöver preciseras hur samrådskretsen ska få del av samrådsunderlaget – annars finns en risk att verksamhetsutövare lägger ut samrådsunderlaget på sin webbsida och sedan förväntar sig att de som berörs själva hittar underlaget. Länsstyrel- sen i Östergötlands län anser att det är viktigt att samrådsunderlaget lämnas ut även vid avgränsningssamrådet, framför allt till enskilda som berörs. WSP Sverige AB anser att bestämmelsen kan tolkas som att ett samrådsunderlag framtaget för undersökningssamrådet skulle kunna vara tillfyllest även inför avgränsningssamrådet. WSP Sverige AB anser att samrådsunderlaget måste vara anpassat till projektutvecklingen och dess- utom vara utformat för de frågeställningar som utgör fokus i det aktuella samrådet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken ska samrådsunderlaget lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. För att samrådet ska kunna vara så konstruktivt som möjligt bedöms det lämpligt att även övriga samrådsparter kan ta del av ett samrådsunderlag. Några remiss-

instanser anser att förslaget i promemorian innebär en risk för att en

120

verksamhetsutövare lägger ut samrådsunderlaget på sin webbsida och Prop. 2016/17:200 sedan förväntar sig att de som berörs själva hittar underlaget. Regeringen

anser i likhet med vad som anfördes i prop. 1997/98:45 del 2 s. 57 att verksamhetsutövaren bör ta direkt kontakt med dem som ingår i samråds- kretsen när det är möjligt. Av det följer att även samrådsunderlaget bör lämnas genom en direktkontakt i den mån det är möjligt. Det kan dock vara svårt för verksamhetsutövaren att ta en direktkontakt med samtliga som ingår samrådskretsen, t.ex. i fråga om den allmänhet som kan antas bli berörd. I prop. 1997/98:45 del 2 s. 59 f. angav regeringen att kontak- ten med allmänheten i många fall kan inledas med åtgärder som rund- skrivelser och annonsering i ortspressen. Med tanke på internets utveck- ling bedömer regeringen att det dessutom kan vara lämpligt att verksam- hetsutövaren tillgängliggör samrådsunderlaget på en publik webbsida om en sådan finns tillgänglig. Ett tillgängliggörande på verksamhetsutöva- rens egen webbsida kan dock inte ensamt anses tillräckligt eftersom en verksamhetsutövares publika webbsida är ett alltför snävt forum i fråga om att nå ut med information.

För att det inte ska råda några tvivel om att det är ett avgränsnings- samråd och att länsstyrelsen inte ska besluta i frågan om betydande mil- jöpåverkan bör samrådsunderlaget innehålla uppgift om att något under- sökningssamråd inte skett.

För att samrådet ska bli meningsfullt bedöms det lämpligt att samråds- underlaget lämnas och att avgränsningssamrådet inleds i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd och möjlighet för verksam- hetsutövaren att utforma sin miljökonsekvensbeskrivning och sin slutliga tillståndsansökan med hänsyn till vad som kommer fram i samrådet. Detta gäller även enligt nuvarande bestämmelser i 6 kap. 4 § andra och tredje stycket.

10.7.3Länsstyrelsen roll i avgränsningssamrådet

Regeringens förslag: Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den om- fattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen. Om verksamhetsutövaren begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedö- mning i frågan om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Länsstyrelsens redovisning ska inte vara bindande.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om länsstyrelsens roll i avgränsningssamrådet.

Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt anser att processen sannolikt skulle effektiviseras om länsstyrelsens bedömning av omfatt- ning och detaljeringsgrad gjordes bindande. Länsstyrelsen i Gotlands län och Länsstyrelsen i Uppsala län anser att det behöver förtydligas i bes- tämmelsen att länsstyrelsen ska redovisa sin bedömning utifrån sökan- dens samrådsunderlag så att det blir tydligt att länsstyrelsen inte för- väntas använda egna utredningsresurser för att läka brister i verksam-

hetsutövarens underlag. Länsstyrelsen i Jönköpings län bedömer att det

121

Prop. 2016/17:200 utlåtande som en sökande kan kräva av länsstyrelsen angående vilka frå- gor som ska belysas i en miljökonsekvensbeskrivning kan skilja sig

	mellan ett län som har en miljöprövningsdelegation och ett län som inte
	har en miljöprövningsdelegation och anger att ett uttalande från ett län
	utan miljöprövningsdelegation riskerar att vara sämre förankrat med
	vilka frågor miljöprövningsdelegationen kommer att fokusera på i
	prövningen. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser vidare att det är viktigt
	att inte lagstiftningen går över till att länsstyrelsen får ansvaret att ange
	exakt vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Länsstyrelsen i
	Kalmar län och Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att det är oklart hur
	bedömningen formellt ska gå till. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att
	förslaget ska kompletteras med en tidsfrist om några veckor för att det
	ska vara rimligt för länsstyrelsen att utföra bedömningen med önskvärd
	korrekthet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att förslaget riske-
	rar leda till att verksamhetsutövaren förväntar sig en lista på vad som ska
	ingå i miljökonsekvensbeskrivningen i stället för att själv noggrant
	analysera vad som krävs. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att länssty-
	relsen kan komma att hamna i en slags konsultroll i samrådsskedet.
	Länsstyrelsen i Östergötlands län och Länsstyrelsen i Jämtlands län an-
	ser att förslaget kommer att kräva mer resurser och kan medföra att hand-
	läggningstiden för samrådet förlängs. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser
	att handläggningstiden kan komma att läggas i samrådsfasen i stället för i
	tillståndsfasen.
	Skälen för regeringens förslag: Av artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess
	lydelse enligt ändringsdirektivet framgår att den ansvariga myndigheten
	ska, om exploatören så begär, avge ett yttrande om hur omfattande och
	detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljö-
	konsekvensbeskrivningen.
	Länsstyrelsens roll i att vägleda verksamhetsutövaren avseende miljö-
	konsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning har förtydligats ge-
	nom den lagändring som gjordes i 6 kap. under 2005 (prop. 2004/05:129).
	Av nuvarande 6 kap. 5 § första stycket miljöbalken följer att länsstyrel-
	sen under samrådet ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får
	den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Vad
	som avses med ordet inriktning i nuvarande bestämmelse och hur inrikt-
	ning skiljer sig från omfattning i sammanhanget är inte helt tydligt med
	dagens bestämmelse. Det är angeläget att ta ställning till såväl vilka
	frågor som är relevanta ur miljösynpunkt som hur detaljerad informa-
	tionen ska vara för att möjliggöra både adekvat fokus och fördjupning. I
	syfte att få en reglering som bättre stämmer överens med direktivet bör
	ordet detaljeringsgrad användas i den svenska bestämmelsen. En sådan
	användning av orden stämmer dessutom överens med de ord som an-
	vänds i fråga om avgränsningen av en miljökonsekvensbeskrivning som
	rör en plan eller ett program. Ändringen är framför allt av språklig karak-
	tär, någon ändring i sak är inte avsedd.
	För att tydligare genomföra artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse
	enligt ändringsdirektivet bör det vidare framgå av lagtexten att länsstyrel-
	sen på begäran ska lämna råd om miljökonsekvensbeskrivningens om-
	fattning och detaljeringsgrad. Även om en sådan begäran inte görs bör
	naturligtvis länsstyrelsen i enlighet med det som redan gäller verka för att
122	miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad

som behövs för tillståndsprövningen. Länsstyrelsen ska kunna redovisa Prop. 2016/17:200 efterfrågade bedömningar både muntligen och skriftligen. Det följer av

allmänna förvaltningsrättsliga krav att frågor ska besvaras så snart som möjligt.

Att de råd som länsstyrelsen ger inte är bindande kan anses som själv- klart, men bör för tydlighetens skull ändå anges särskilt. Några länssty- relser har i sina remissvar angett att de ser en risk för att ett alltför tungt ansvar i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll läggs på läns- styrelsen. Regeringen vill i det sammanhanget understryka att det alltid är verksamhetsutövaren som ansvarar för att miljökonsekvensbeskriv- ningen innehåller alla relevanta uppgifter och utgör ett fullgott besluts- underlag.

10.7.4Gränsöverskridande samråd inom ramen för den specifika miljöbedömningen

Regeringens förslag: Bestämmelserna om gränsöverskridande sam- råd ändras i syfte att bättre överensstämma med MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om gränsöverskridande samråd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
om gränsöverskridande samråd. SWECO Environment AB ifrågasätter
varför inte den berörda allmänheten i det andra landet nämns i bestäm-
melsen.
Skälen för regeringens förslag: Den skyldighet att informera andra
länder som kan antas utsättas för en betydande miljöpåverkan som följer
av MKB-direktivet och Esbokonventionen genomförs genom nuvarande
6 kap. 6 § miljöbalken och 9–11 §§ förordningen (1998:905) om miljö-
konsekvensbeskrivningar.
I nuvarande 6 kap. 6 § miljöbalken anges att om en verksamhet eller
åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land,
ska den ansvariga myndighet som regeringen bestämmer – vilket enligt
9 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar är Naturvårdsverket
– informera det landets ansvariga myndighet om den planerade verksam-
heten eller åtgärden och ge den berörda staten och den allmänhet som
berörs där möjlighet att delta i ett samrådsförfarande om ansökan och den
specifika miljöbedömningen. Sådan information ska också lämnas om en
annan stat som kan antas bli utsatt för en betydande miljöpåverkan begär
det. Direktivets bestämmelse om gränsöverskridande samråd är mer de-
taljerad och innehåller bl.a. uttryckliga krav på att information ska läm-
nas om det planerade projektets möjliga gränsöverskridande konsekven-
ser och vilka typer av beslut som kan komma att fattas. Det andra landet
ska ges rimlig tid att ange om det vill delta i processen. Om en sådan be-
gäran framförs, ska myndigheter och berörd allmänhet i landet också ges
möjlighet att inom rimlig tid framföra sina synpunkter på projektet. Re-
geringen har för avsikt att förtydliga detta i bestämmelser som meddelas	123
	123

Prop. 2016/17:200 med stöd av det bemyndigande som ger regeringen möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om gränsöverskridande samråd.

Bestämmelsen om samråd med ett annat land bör förtydligas så att den bättre stämmer överens med kraven i artikel 7 i MKB-direktivet. Någon ändring i sak är dock inte avsedd. Bestämmelsen bör utformas på ett sätt som så långt som möjligt stämmer överens med den bestämmelse som reglerar samråd med annat land när det gäller genomförande av planer och program.

Närmare bestämmelser om gränsöverskridande samråd finns i förord- ningen om miljökonsekvensbeskrivningar och bör även fortsättningsvis regleras genom föreskrifter som meddelas av regeringen. I 6 kap. miljö- balken bör det därför finnas ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det gränsöverskridande samrådet ska genomföras.

	10.7.5	Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen inom
		ramen för den specifika miljöbedömningen

	Regeringens förslag: Kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning
	ska innehålla förtydligas och utformas på ett sätt som stämmer över-
	ens med MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Ord
	och uttryck ändras för att bättre stämma överens med ord och uttryck
	som används i miljöbalken i övrigt. Endast de väsentligaste kraven i
	fråga om innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning placeras i lag.
	Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en samrådsredogörelse.
	I fråga om åtgärder för att undvika att en verksamhet eller åtgärd
	bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
	införs ett förtydligande om att kravet på innehåll i detta avseende om-
	fattar sådana åtgärder som är planerade i den mån uppgifter om sådana
	åtgärder är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfatt-
	ning.
	Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vad miljökonse-
	kvensbeskrivningen ska innehålla och föreskrifter om hur miljökonse-
	kvensbeskrivningen ska tas fram.
	Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Re-
	geringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att det är de
	rådande och inte de relevanta miljöförhållandena innan verksamheten på-
	börjas som ska beskrivas. Regeringens förslag skiljer sig vidare från
	promemorians på så sätt att kravet på identifiering, beskrivning och be-
	dömning av miljöeffekter inte begränsas till de huvudsakliga miljöeffekt-
	er som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Därutöver skiljer
	sig regeringens förslag från promemorians på så sätt att färre bestämmel-
	ser om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll placeras i lag och därför
	föreslås en bestämmelse som möjliggör för regeringen eller den myndig-
	het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om inne-
	hållet i miljökonsekvensbeskrivningen.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
124	om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll.

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt noterar att miljökon- sekvensbeskrivningen i den strategiska miljöbedömningen ska innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffek- ter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra och anser att det bör förtydligas om det är en skillnad mellan huvudsaklig miljöeffekt och betydande miljöeffekt. Om det inte är en skillnad anser Mark- och miljööverdomstolen att det kan övervägas att använda samma uttryck.

Flera remissinstanser har riktat kritik mot att innehållet i miljökonse- kvensbeskrivningen begränsas till huvudsakliga miljöeffekter. Energi- marknadsinspektionen anser att det kan leda till en ojämn och inkorrekt bedömning av de totala miljöeffekterna av olika verksamheter. Energi- marknadsinspektionen anser att kravet på underlag för en verksamhet med många former av smärre miljöpåverkan kan komma att vara helt andra än för en verksamhet med stor påverkan på några enstaka värden, trots att den totala miljöpåverkan är densamma. Länsstyrelsen i Krono- bergs län anser inte att en lättnad av kraven till att endast avse de huvud- sakliga miljöeffekterna kommer innebära att det blir bättre beskrivningar i de delar som finns kvar. Länsstyrelsen i Skåne län menar att även så- dana miljöeffekter som inte är huvudsakliga ska prövas och eventuellt regleras. Länsstyrelsen i Uppsala län och Sametinget anser att det är otydligt vad som menas med huvudsakliga miljöeffekter.

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser att det be- höver tydliggöras om en ändring avses i fråga om redovisning av det s.k. nollalternativet (dvs. konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd). Trafikverket anser att ett tydliggörande behövs i förhållande till funktionen och användningen i en miljökonsekvensbe- skrivning av ett s.k. nollalternativ. Kammarkollegiet och Naturskydds- föreningen anser att uttrycket ”relevanta miljöförhållanden” bör bytas ut till ”rådande miljöförhållanden” vilket bättre återspeglar det uttryck som används i MKB-direktivet, se bilaga 4 punkt 3. Naturskyddsföreningen anser att uttrycket relevanta miljöförhållanden kan leda till tanken att det endast är de viktigaste aspekterna som ska beskrivas och att det med stor sannolikhet kommer att göras olika tolkningar av vilka miljöförhållanden som är relevanta för prövningen. Kammarkollegiet och Naturskyddsföre- ningen anser att det genom uttrycket ”rådande miljöförhållanden” blir tydligt att det är de verkliga förhållandena som ska vara utgångspunkten för miljöbedömningen vilket är det som MKB-direktivet kräver. Natur- skyddsföreningen påpekar att vid tillståndsprövning i efterhand måste i stället nulägesredovisningen beskriva miljöförhållandena på platsen som om verksamheten inte hade kommit till stånd.

WSP Sverige AB anser att det bör understrykas att ett nytt fokus på yttre händelser inte förminskar behovet av att i miljökonsekvensbeskriv- ningar hantera ”inre händelser” såsom tågurspårningar, transportolyckor med farligt gods, brand i tunnlar och publika underjordsanläggningar m.m. WSP Sverige AB efterfrågar ett förtydligande om huruvida miljö- konsekvensbeskrivningen ska behandla de risker som är förknippade med en s.k. Sevesoverksamhet.

Försvarsmakten anser att det bör införas ett undantag från kravet på re- dovisning av alternativa lösningar i fråga om verksamhet som syftar till att tjäna totalförsvarets intressen eftersom alternativ i dessa fall saknas.

Prop. 2016/17:200

125

Prop. 2016/17:200 Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallprodu- center i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindu- strierna, Sveriges Hamnar, Energiföretagen Sverige, Fröberg & Lund- holm Advokatbyrå AB och Näringslivets Regelnämnd anser att innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inte ska vara mer omfattande än vad som behövs för prövningen och att det därför är viktigt att tydliggöra att de uppgifter som krävs enligt ändringsdirektivets bilaga 4 inte alltid behöver finnas med i en miljökonsekvensbeskrivning. Dessa remiss- instanser anser vidare att det, om MKB-direktivet medger det, bör införas en bestämmelse som anger att miljökonsekvensbeskrivningen ska an- passas till prövningens omfattning. Hushållningssällskapets Förbund anser att förslaget innebär ett alltför stort tolkningsutrymme i fråga om hur mycket detaljer som krävs i en miljökonsekvensbeskrivning.

Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet menar att krav på utred- ning av klimatpåverkan och påverkan på biologisk mångfald, bör strykas helt i svensk rätt mot bakgrund av att kravet är otydligt och medför rätts- säkerhetsproblematik för verksamhetsutövaren.

Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB anser att den förslagna be- stämmelsen inte innehåller krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om åtgärder som planeras för att minska förväntad betydande negativ miljöpåverkan och att därför ordalydelsen i artikel 5.1 c i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet ska följas i den svenska lagstiftningen.

Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av eko- logisk kompensation (M 2016:03), Naturvårdsverket, Mark- och miljö- domstolen vid Vänersborgs tingsrätt och Enetjärn Natur AB anser att det följer av MKB-direktivet att det i en miljökonsekvensbeskrivning ska re- dogöras för kompensationsåtgärder och att det därför måste uttryckas på ett tydligt sätt i lagstiftningen. Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation anser att ett uttryck- ligt krav på redovisning av planerade kompensationsåtgärder i miljökon- sekvensbeskrivning ger förutsättningar för en effektiv och konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation.

Havs- och vattenmyndigheten anser att det i lagtext bör framgå att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en redovisning av dels hur verksamheten kan komma att påverka eller riskerar att påverka möjlig- heten att följa miljökvalitetsnormer, dels vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra möjligheten att följa normen. Länsstyrelsen i Västman- lands län anser inte, i fråga om verksamheter med diffusa utsläpp, att det är tillräckligt med krav om redovisning av planerade åtgärder för att und- vika att en miljökvalitetsnorm inte följs eftersom diffusa utsläpp är svåra att kvantifiera för en enskild verksamhet. Länsstyrelsen anser därför att sådana verksamheter bör redovisa samtliga möjliga åtgärder, inte bara de åtgärder som planeras.

Advokatfirman Åberg och Co AB anser att samrådsunderlaget inte behöver ingå i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom det bör räcka med en redogörelse av vad som förekommit under samrådet enligt 22 kap. 1 § 3 miljöbalken.

126

Skälen för regeringens förslag

MKB-direktivet ställer detaljerade krav på vad en miljökonsekvensbe- skrivning ska innehålla. De aktuella artiklarna i direktivet har genomförts i 6 kap. 7 § miljöbalken som bl.a. innehåller krav på uppgifter som krävs i en miljökonsekvensbeskrivning i fråga om verksamheter och åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Ett korrekt genomförande av kraven i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet

Kraven på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll enligt MKB-direk- tivet har i samband med ändringsdirektivet förtydligats och kompletterats genom ändringar i artikel 5.1 och bilaga 4. En miljökonsekvensbeskriv- ning ska åtminstone innehålla den information som anges i artikel 5.1. Ändringarna innebär för svenskt vidkommande bl.a. ändringar i fråga om vilka miljöeffekter som ska omfattas av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Andra ändringar av betydelse för svenskt vidkommande är t.ex. att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om de prog- nos- och mätmetoder, underlag och informationskällor som har använts. Sådana uppgifter ska ingå i den mån det är relevant med hänsyn till ett visst projekt eller ett visst projekts specifika egenskaper. Mot bakgrund av de ändringar som gjorts i direktivet när det gäller miljökonsekvensbe- skrivningens innehåll bör kraven på innehåll tydliggöras och komplet- teras i svensk rätt. Som framgår av avsnitt 6 bör utgångspunkten vara att väsentliga bestämmelser ska återfinnas i lag och övriga bestämmelser i förordning. Regeringen har för avsikt att meddela närmare föreskrifter i fråga om de mer detaljerade kraven på innehåll i en miljökonsekvensbe- skrivning (se nedan under rubriken Bemyndigande).

Identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter

Av artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet framgår att miljökonsekvensbedömningen, dvs. den specifika miljöbe- dömningen, ska identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöeffek- ter i varje enskilt fall på ett lämpligt sätt. Vad detta innebär har till viss del klargjorts genom EU-domstolens dom i mål kommissionen mot Irland, C-50/09, EU:C:2011:109. Av domen framgår att den behöriga miljömyndigheten, dvs. prövningsmyndigheten, ska identifiera och be- skriva miljöeffekterna av ett projekt samt utföra en bedömning av dessa effekter på ett lämpligt sätt i varje enskilt fall.

I det svenska miljöbalkssystemet har verksamhetsutövaren bevisbördan för att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken har iakttagits. Verksamhetsutövaren måste därför bl.a. kunna visa att lokaliseringen av en verksamhet eller åtgärd är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Det innebär att verksamhetsutövaren, för att kunna erhålla sitt tillstånd, måste ge in en miljökonsekvensbeskrivning och ansökan som gör det möjligt för prövningsmyndigheten att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekterna som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. På så vis blir innebörden av EU-domstolens uttalande för svenska förhållanden att verksamhetsutövaren ansvarar för att göra en egen identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekterna. Själv-

Prop. 2016/17:200

127

Prop. 2016/17:200 klart finns det utrymme för tillståndsmyndigheten att inom ramen för processen göra en annan bedömning än den som verksamhetsutövaren

	har gjort i miljökonsekvensbeskrivningen. Det är tillståndsmyndigheten
	som står för den slutliga bedömningen, se avsnitt 10.7.9.
	Enligt nuvarande bestämmelse i 6 kap. 7 § andra stycket 3 miljöbalken
	ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla de uppgifter som krävs för
	att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa,
	miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som
	verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. För att genomföra de
	krav som följer av MKB-direktivet på ett tydligare sätt bör den svenska
	bestämmelsen ändras så att det av bestämmelsen framgår att miljökonse-
	kvensbeskrivningen ska innehålla en identifiering, beskrivning och be-
	dömning av miljöeffekter. Innebörden av ordet miljöeffekter framgår av
	avsnitt 7.3. Ordet har en bred innebörd och omfattar såväl en rad olika
	effekter på miljön som på människors hälsa.
	Enligt den nuvarande bestämmelsen är det den huvudsakliga inverkan
	på människors hälsa och miljön m.m. som ska ingå i miljökonsekvens-
	beskrivningen. Även i promemorian föreslås att miljökonsekvensbeskriv-
	ningens innehåll ska avse de huvudsakliga miljöeffekterna. Regeringen
	anser dock, i likhet med flera av remissinstanserna, att bedömningen av
	vad som utgör de huvudsakliga miljöeffekterna riskerar att leda fel (se
	även avsnitt 10.9). En möjlighet till begränsning av omfånget i fråga om
	vilka miljöeffekter som ska identifieras, beskrivas och bedömas bör dock
	vara möjlig. En bestämmelse som möjliggör en sådan begränsning
	föreslås i avsnitt 10.7.6. En sådan bestämmelse bedöms även tillgodose
	de synpunkter som har framförts av bl.a. Svenskt Näringsliv och som går
	ut på att det bör tydliggöras att de uppgifter som krävs enligt ändrings-
	direktivets bilaga 4 inte alltid behöver finnas med i en miljökonsekvens-
	beskrivning.
	Det följer av artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändrings-
	direktivet att sådana miljöeffekter som kan förväntas till följd av risker
	som är förknippade med verksamhetens eller åtgärdens utsatthet för yttre
	händelser i form av allvarliga olyckor eller katastrofer, ska ingå i en mil-
	jöbedömning. Att sådana miljöeffekter ska ingå i miljöbedömningen kan
	anses följa redan av den nuvarande lydelsen av bestämmelserna i 6 kap.
	miljöbalken. För att åstadkomma ett tydligt regelverk bör det dock ut-
	tryckligen framgå att såväl sådana miljöeffekter som verksamheten eller
	åtgärden i sig kan förväntas medföra som sådana miljöeffekter som verk-
	samheten eller åtgärden kan antas medföra till följd av yttre händelser
	ska ingå. Av skäl 15 till ändringsdirektivet framgår att yttre händelser
	som påverkar verksamheten har lyfts fram i direktivet eftersom en hög
	skyddsnivå för miljön kan säkerställas endast om försiktighetsåtgärder
	vidtas för sådana projekt som på grund av sin känslighet för allvarliga
	olyckor eller naturkatastrofer (såsom översvämningar, stigande havs-
	nivåer eller jordbävningar) kan antas medföra en betydande miljöpåver-
	kan. För sådana verksamheter är det enligt skäl 15 till ändringsdirektivet
	viktigt att ta hänsyn till dels sårbarheten (utsatthet och motståndskraft)
	för allvarliga olyckor eller katastrofer, dels risken för att sådana olyckor
	eller katastrofer inträffar och dels hur det inverkar på risken för negativa
	miljöeffekter. Av skäl 13 till ändringsdirektivet framgår vidare att det är
128	lämpligt att utvärdera en verksamhets utsatthet för klimatförändringar.

Klimatförändringar kan leda till t.ex. översvämningar och stigande havs- nivåer. Det blir därför relevant att i miljöbedömningen och miljö- konsekvensbeskrivningen väga in hur klimatförändringar kan leda fram till risker för den enskilda verksamheten och därmed vilka miljöeffekter som kan förväntas med anledning av dessa risker och hur sådana miljö- effekter kan förebyggas, hindras eller motverkas. WSP Sverige AB anser att det finns behov av att tydliggöra att ett nytt fokus på yttre händelser inte förminskar behovet av att i miljökonsekvensbeskrivningar hantera inre händelser. Regeringen understryker att detta naturligtvis inte är inne- börden av bestämmelsen.

Alternativredovisning

Enligt nu gällande bestämmelse i 6 kap. 7 § andra stycket 4 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redovisning av alterna- tiva platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsam- mans med en motivering varför ett visst alternativ har valts. Kraven på vad en alternativredovisning ska innehålla har preciserats ytterligare ge- nom ändringsdirektivet. För svenskt vidkommande innebär ändringsdi- rektivet den nyheten att alternativredovisningen även ska omfatta alter- nativ i fråga om teknik, storlek och omfattning i den utsträckning alter- nativen är relevanta för det föreslagna projektet samt att samtliga alterna- tiv som väljs ska motiveras med hänsyn till de miljöeffekter som kan för- väntas av de olika alternativen. I fråga om alternativredovisning är dock det väsentliga att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. Regeringen har för avsikt att meddela föreskrifter om de närmare kraven i fråga om alter- nativredovisning som följer av den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 7 § andra stycket 4 miljöbalken och av ändringsdirektivet.

Nulägesredovisning och nollalternativ

När det gäller det s.k. nollalternativet har Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt efterfrågat ett tydliggörande av om en ändring är avsedd i förhållande till dagens krav. Enligt nuvarande bestämmelse krävs en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgär- den inte kommer till stånd. Detta krav uttrycks i förslaget i propositionen på ett sätt som stämmer bättre överens med ordalydelsen i MKB-direk- tivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Det som krävs är uppgifter om miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas. Förslaget i fråga om krav på redovis- ning av det s.k. nollalternativet innebär ingen ändring i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande bestämmelse.

I promemorians förslag angavs att nollalternativet ska förhålla sig till relevanta miljöförhållanden. Kammarkollegiet och Naturskyddsföre- ningen har uttryckt att de anser att det är rådande miljöförhållandena i stället för relevanta miljöförhållanden som det s.k. nollalternativet bör förhålla sig till. Regeringen instämmer i den bedömningen och anser dels att det uttrycket bättre återspeglar det uttryck som används i MKB- direktivet (jfr punkt 3 i bilaga 4 till ändringsdirektivet), dels att det stämmer bättre överens med hur dagens krav på nollalternativ är tänkt att

Prop. 2016/17:200

129

Prop. 2016/17:200

130

tillämpas. Kravet på en nulägesredovisning finns inte uttryckligen i den nuvarande bestämmelsen och därför har det även i tidigare lagstiftnings- förslag föreslagits att kraven på en nulägesredovisning ska framgå av lagtexten (se t.ex. förslaget i en tidigare promemoria – Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser [dnr M2012/02031/R]). De flesta remissinstanser som yttrat sig har varit över- ens om att det är självklart att miljökonsekvensbeskrivningar ska inne- hålla en nulägesbeskrivning. En nulägesredovisning är dessutom ett krav enligt ändringsdirektivet. Detta bör därför tydliggöras i lagtexten.

Skyddsåtgärder och försiktighetsmått i förhållande till miljökvalitetsnormer

Enligt nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 2 miljöbalken ska en miljö- konsekvensbeskrivning innehålla uppgifter om hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs. Innehållet i en miljökonsekvens- beskrivning i förhållande till miljökvalitetsnormer har behandlats i rättspraxis. I MÖD 2012:19 konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen inte kunde godkännas mot bakgrund av att det saknades en redovisning av hur verksamheten skulle komma att påverka den ekologiska statusen och miljökvalitets- normen för en å. Sådana uppgifter ska naturligtvis omfattas av en miljö- konsekvensbeskrivning och det får anses följa av att miljökonsekvens- beskrivningen ska innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Däremot, när det gäller åtgärder för att undvika att verksamheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs, bör kraven på redovisning av sådana åtgärder begränsas till åtgärder som är planerade. Verksamhetsutövaren har bevisbördan för att en miljökvali- tetsnorm kommer kunna följas. I den mån tillräckliga försiktighetsmått och skyddsåtgärder inte planeras och redovisas i en miljökonsekvensbe- skrivning riskerar verksamhetsutövaren att prövningsmyndigheten avslår tillståndsansökan.

I den mån en verksamhet eller åtgärd inte riskerar att bidra till påver- kan på en miljökvalitetsnorm saknas det anledning att redovisa åtgärder för att undvika en sådan påverkan. Det bör därmed i den aktuella bestäm- melsen tydliggöras att uppgifter om planerade åtgärder för att undvika att verksamheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm inte följs endast behövs om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksam- hetens art och omfattning.

Planerade åtgärder för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter

Enligt artikel 5.1 c i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirek- tivet ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av projektets särdrag och/eller åtgärder som planeras för att undvika, före- bygga eller minska och, om så är möjligt, motverka den förväntade bety- dande negativa miljöpåverkan. Ordet motverka är nytt, enligt direktivets tidigare lydelse användes ordet avhjälpa i dess ställe. Dessutom läggs ordet förebygga till i bestämmelsen. Det som beskrivs i den aktuella be-

stämmelsen i direktivet handlar bl.a. om det som i miljöbalken kallas för- Prop. 2016/17:200 siktighetsmått och skyddsåtgärder. Sådana regleras i den s.k. försiktig-

hetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken där det anges att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam- heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det bedöms inte finnas anledning att använda andra ord och uttryck när det gäller miljökonsekvensbeskrivningens innehåll än de som används i den s.k. försiktighetsprincipen och en ändring bör därför ske i enlighet med det. I direktivstexten ingår ordet minska och Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB har angett att de anser att uppgifter om åtgär- der som planeras för att minska förväntade miljöeffekter inte kan anses omfattas av planerade åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka förväntade miljöeffekter. Regeringen delar inte den bedömningen utan anser att den språkliga innebörden av ordet motverka är att verka för att minska effekten av något.

När det gäller ordet motverka i den svenska översättningen av direk- tivet så kan vissa andra språkversioner av direktivet tala för att den sven- ska översättningen är missvisande. Vissa andra språkversioner talar för att ordet i stället bör återspegla åtgärder som behöver vidtas på grund av en skada som kan antas uppkomma på grund av en verksamhet eller åt- gärd. En sådan tolkning skulle även stämma bättre överens med vad som gäller enligt SMB-direktivet (se avsnitt 9.4.2). Det ord som används i den svenska språkversionen av MKB-direktivet i dess lydelse före ändrings- direktivet är ordet avhjälpa. Ordet avhjälpa förekommer i miljöbalken och återspeglar vad som kan behöva göras när en skada väl har upp- kommit. Kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla bör därför innefatta åtgärder som planeras för att avhjälpa negativa miljö- effekter.

Enligt Naturvårdsverkets vägledning om kompensation vid förlust av naturvärden (Ekologisk kompensation, handbok 2016:1) ska en miljö- konsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av planerade kompen- sationsåtgärder. Flera remissinstanser har påpekat att ett sådant krav föl- jer av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Regering- tillsatte 2016 en särskild utredare med uppdrag att bl.a. analysera hur det går att säkerställa att ett tillräckligt underlag för lämpliga kompensations- åtgärder tas fram på ett kostnadseffektivt sätt (dir. 2016:23). I uppdraget låg att bedöma hur och när underlag för utformningen av kompensations- åtgärder borde tas fram, med beaktande av befintliga bestämmelser för underlag, som t.ex. bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation (M 2016:03), redovisade sitt uppdrag i betänkandet Ekologisk kompen- sation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av markexploatering till- godoses (SOU 2017:34). I betänkandet lämnas förslag i fråga om upp- gifter om planerade kompensationsåtgärder i miljökonsekvensbeskriv- ningar. Betänkandets förslag bereds i Regeringskansliet.

131

Prop. 2016/17:200

132

Samrådsredogörelse

Enligt nuvarande 19 kap. 5 § första stycket 1 och 22 kap. 1 § första stycket 3 miljöbalken ska en ansökan om tillstånd innehålla en miljökon- sekvensbeskrivning när det krävs enligt 6 kap. och uppgift om det sam- råd som skett innan ansökan lämnas in. Eftersom de samråd som sker be- rör de frågor som ska behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen bedöms det ändamålsenligt att miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en redo- görelse för de samråd som har skett och vad som har framkommit i sam- råden.

Bemyndigande

Enligt nuvarande regelverk finns alla bestämmelser om vad en miljö- konsekvensbeskrivning ska innehålla samlade i lag. Förslaget i denna proposition innebär att kraven på en miljökonsekvensbeskrivnings innehåll tydliggörs och kompletteras mot bakgrund av kraven i MKB- direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Detaljerade bestäm- melser om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll bör dock med fördel kunna placeras i förordning. Sådana bestämmelser bedöms till viss del kunna meddelas i form av föreskrifter om verkställighet av lag som kan meddelas med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen. Vissa kompletterande bestämmelser kräver dock ett normgivningsbemyn- digande och ett sådant bemyndigande bör därför införas.

Enligt artikel 5.3 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändrings- direktivet ska exploatören se till att miljökonsekvensbeskrivningen utar- betas av behöriga experter. Bestämmelsen genomförs lämpligen genom föreskrifter på förordningsnivå om hur miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram. För det ändamålet är det nödvändigt med ett bemyndigande på lagnivå.

10.7.6Omfattning och detaljeringsgrad i fråga om uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen

Regeringens förslag: De uppgifter som ska finnas med i miljökonse- kvensbeskrivningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som

–är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömnings- metoder, och

–behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsent- liga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas med- föra i sig eller till följd av yttre händelser.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås som ett övergripande krav på innehållet i miljö- konsekvensbeskrivningen att beskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av de huvudsakliga miljöeffekter som verksamheten eller åt- gärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. I rege- ringens förslag anges att detta övergripande krav i stället ska vara en ut- gångspunkt som delvis avgör hur omfattande och detaljerade de olika uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningens ska vara. Denna utgångs-

punkt ska dock enligt regeringens förslag inte begränsas till huvudsakliga miljöeffekterna utan till väsentliga miljöeffekter.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om möjlighet till anpassning av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll.

Energimarknadsinspektionen anser att införandet av en rimlighetsbe- stämmelse är oförenligt med bevisbörderegeln i 2 kap. 1 § miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten anser att det är oklart vad som avses med aktuell kunskap och därigenom vilken ändring som avses med förslaget. Trafikverket anser att det är mycket positivt att det införs en bestämmelse om att de uppgifter som ska finnas med i en miljökonsekvensbeskrivning ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig men anser att det är otydligt vad uttrycket aktuell kunskap innebär i relation till kun- skapskravet i 2 kap miljöbalken. Affärsverket svenska kraftnät anser att det möjligen bör övervägas att i bestämmelsen även nämna miljöeffekter eftersom det annars inte blir tydligt att en anpassning ska ske till de hu- vudsakliga miljöeffekterna. Svenska samernas riksförbund anser att för- slaget om en rimlighetsavvägning kan leda till att flera effekter inte be- skrivs. Svenska samernas riksförbund anser att påverkan på renskötseln alltid är att betrakta som en huvudsaklig miljöeffekt.

Skälen för regeringens förslag: Av artikel 5.1 andra stycket i MKB- direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet framgår att en miljö- konsekvensbeskrivning ska innehålla de uppgifter som skäligen kan behövas för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljö- påverkan, med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder. Detta övergripande krav på miljökonsekvensbeskrivningen kan jämföras med kravet på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i nuvarande 6 kap. 7 § miljöbalken, som innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska, i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att kunna identifiera och beskriva miljöeffekterna samt möjliggöra en sam- lad bedömning av dessa effekter. I promemorian föreslås att miljökonse- kvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av de huvud- sakliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Till skillnad från dagens bestäm- melse om övergripande krav på innehåll i en miljökonsekvensbeskriv- ning så var promemorians förslag begränsat till huvudsakliga miljöeffek- ter. Denna begränsning beskrevs som ett alternativ till den nuvarande möjligheten till anpassning av innehållet utifrån verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Flera remissinstanser har riktat kritik mot möjligheten att anpassa innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen utifrån vad som är att anse som huvudsakliga miljöeffekter i stället för att som i dag anpassa innehållet utifrån varje enskild verksamhets art och omfattning (se även avsnitt 10.9). Regeringen instämmer i den kritik som framförts. Regeringen föreslår därför, av de skäl som anförs under avsnitt 10.9, att möjligheten till anpassning av innehållet i en miljökonsekvens- beskrivning ska förhålla sig till det som behövs för att en samlad bedöm- ning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

De uppgifter som en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla enligt den föreslagna bestämmelsen i propositionen och som krävs enligt artikel

Prop. 2016/17:200

133

Prop. 2016/17:200 5.1 a f i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet bedöms, i den mån varje sådan uppgift har en tillräcklig omfattning och detalje- ringsgrad, kunna leda fram till en motiverad slutsats om projektets miljöeffekter. Uppgifternas omfattning och detaljeringsgrad måste dock vara rimliga med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder och vidare vara en förutsättning för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Det innebär att såda- na miljöeffekter som kan anses vara väsentliga behöver redovisas. Det innebär vidare att rådande kunskaper och bedömningsmetoder sätter gränsen för hur omfattande och detaljerade uppgifter som kan krävas. I detta sammanhang är kunskapsrekvisitet inte kopplat till den enskilde verksamhetsutövarens kunskap utan till de kunskaper och bedömnings- metoder som är rådande i samhället i stort. Genom den föreslagna av- gränsningsbestämmelsen bedöms risken för att miljökonsekvensbeskriv- ningen får ett onödigt omfång begränsas. Vidare innebär bestämmelsen ett tydliggörande av att en fördjupning och prioritering av relevanta mil- jöfrågor ska ske i syfte att uppnå största möjliga miljönytta.

Enligt 2 kap. 1 § miljöbalken har verksamhetsutövaren bevisbördan för att de allmänna hänsynsreglerna följs. En förutsättning för att tillstånd ska kunna beviljas för en verksamhet eller åtgärd är därför att verksam- hetsutövaren inom ramen för tillståndsprövningen kan visa att de all- männa hänsynsreglerna kommer att kunna följas. Den föreslagna bestäm- melsen om att kraven på omfattningen och detaljeringsgraden av uppgif- terna i en miljökonsekvensbeskrivning kan anpassas utifrån rådande kun- skaper och bedömningsmetoder påverkar inte de beviskrav som gäller för verksamhetsutövaren. Bestämmelsen får däremot betydelse för de krav som kan ställas på beskrivningens innehåll och påverkar därför frågan om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas eller inte, dvs. om den uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelser om att prövnings- myndigheten ska ta ställning i den frågan återfinns i nuvarande 6 kap. 9 § miljöbalken och i förslagets 6 kap. 42 och 43 §§ (se avsnitt 10.7.7).

	10.7.7	Kontrollen av miljökonsekvensbeskrivningens
		kvalitet inom ramen för den specifika
		miljöbedömningen

	Regeringens förslag: Skyldigheten för prövningsmyndigheten att
	innan kungörande ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen
	kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen, ska komma
	till uttryck i 6 kap. miljöbalken.

	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
	Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att det inte
	innehåller ett förslag som tydliggör att ett särskilt beslut i fråga om miljö-
	konsekvensbeskrivningens godkännande ska fattas endast om det kan
	anses främjande för prövningen.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
134	om att det i 6 kap. miljöbalken ska anges att prövningsmyndigheten är

skyldig att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta prövningen.

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser att villkorandet av kungörelsen är problematisk. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt påpekar att en anledning till att miljökonse- kvensbeskrivningen kungörs är att allmänheten, inklusive organisationer, ska ges möjlighet att komma in med synpunkter på just miljökonse- kvensbeskrivningen och att det därför är väsentligt att det även i ett se- nare skede är möjligt att underkänna miljökonsekvensbeskrivningen och avvisa ansökan.

En övervägande majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig är även positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget i prome- morian att ett särskilt beslut i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens godkännande ska fattas om det kan anses främjande för prövningen. Flera remissinstanser har dock ifrågasatt om bestämmelsen i praktiken har något användningsområde. Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt har svårt att se hur prövningen skulle kunna främjas av ett tidigt beslut i prövningsprocessen jämfört med ett ställningstagande i samband med prövningen av tillståndsfrågan och förutser inte några större föränd- ringar i beslutsprocessen till följd av förslaget. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att bestämmelsen om ett särskilt beslut i fråga om miljökonse- kvensbeskrivningen är onödig eftersom den tar extra tid och skapar för- virring. Länsstyrelsen i Kalmar län påpekar att det i praktiken kan dyka upp frågor under ärendets gång som man trots ett sådant beslut skulle behöva titta närmare på och eventuellt utreda, bl.a. nya bestämmelser från EU, vilket innebär att ett sådant beslut i praktiken inte har någon sär- skild funktion. Länsstyrelsen i Kronobergs län ifrågasätter syftet med förslaget om ett särskilt beslut i fråga om godkännande av miljökonse- kvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Skåne län befarar att förslaget om ett särskilt beslut kan komma att förlänga handläggningstiden i form av extra administration och förordar att miljöprövningsdelegation eller dom- stol godkänner ingiven miljökonsekvensbeskrivning i samband med be- slut eller tillståndsdom. Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrel- sen i Skåne län ifrågasätter om det finns situationer där det skulle främja prövningen att fatta ett separat beslut om godkännande av miljökonse- kvensbeskrivningen.

Skälen för regeringens förslag: Det följer av nuvarande bestämmelser i 22 kap. 2 § och 3 § första stycket och 6 kap. 8 § miljöbalken att pröv- ningsmyndigheten ska kungöra ansökan och miljökonsekvensbeskriv- ningen om den anser att ansökan kan ligga till grund för prövningen. Det är prövningsmyndigheten som avgör vilka uppgifter som behövs för prövningen. I vissa fall väljer prövningsmyndigheten att skicka ansökan med bilagor på en remiss, en s.k. kompletteringsrunda, till berörda myn- digheter. Syftet är att tidigt få in synpunkter på om innehållet i ansök- ningshandlingarna är tillräckligt som beslutsunderlag. Efter att synpunk- ter har inkommit bedömer prövningsmyndigheten om det finns anledning att begära in kompletteringar. Är ansökan ofullständig ska myndigheten förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom en viss tid. Följs inte detta föreläggande kan ansökningen komma att avvisas om bristen är väsent- lig. Detta följer av 22 kap. 2 § miljöbalken. När det gäller frågan om vad som är en väsentlig brist i förhållande till krav på innehåll i en miljökon-

Prop. 2016/17:200

135

Prop. 2016/17:200 sekvensbeskrivning har det i rättspraxis dragits en linje mellan å ena sidan vad som kan redas ut genom skriftväxling eller vid förhandling och

	å andra sidan vad som kräver en mer formenlig komplettering av miljö-
	konsekvensbeskrivningen eller annan utredning (NJA 2009 s. 21). En
	väsentlig brist i en miljökonsekvensbeskrivning är t.ex. om det saknas
	uppgifter som ska ingå i beskrivningen enligt nuvarande 6 kap. 7 §.
	Grundläggande brister i en miljökonsekvensbeskrivning som visar sig i
	senare skede, ska innebära att prövningsmyndigheten överväger om
	handläggningen kan fortsätta eller om det föreligger processhinder (NJA
	2009 s. 321). Väsentliga initiala brister i miljökonsekvensbeskrivningen
	bör som utgångspunkt inte kunna läkas i senare skeden av handläggning-
	en. Det är uppenbart att den insyn och det inflytande som miljökonse-
	kvensbeskrivningen och dess offentliggörande ska bidra till kan förloras
	om mer väsentliga kompletteringar sker på ett sent stadium. Om betyd-
	elsefulla uppgifter lämnas av sökanden i ett sent stadium av processen
	kommer utrymmet för sakägares och andra intressenters förberedelser
	och deras möjligheter till påverkan att minska betänkligt. Utgångspunk-
	ten bör därför vara att prövningsmyndigheten redan i målet eller ärendets
	inledande skede bedömer om miljökonsekvensbeskrivningen behöver
	kompletteras och efter eventuella kompletteringar prövar om det kvarstår
	några väsentliga brister. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen om
	kungörande i 6 kap. miljöbalken kompletteras med förutsättningen för
	detta, nämligen att miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund
	för den del av prövningen som regleras i 6 kap. miljöbalken, dvs. den
	specifika miljöbedömningen. Förslaget innebär inte någon förändring i
	förhållande till vad som i dag gäller enligt 22 kap. 2 och 3 §§ miljöbalken
	i fråga om verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljö-
	balken av mark- och miljödomstol i första instans. Däremot innebär för-
	slaget ett förtydligande i förhållande till verksamheter och åtgärder som
	omfattas av krav på tillstånd enligt miljöbalken men som inte prövas av
	mark- och miljödomstol i första instans samt i förhållande till sådana
	verksamheter och åtgärder som omfattas av prövning enligt någon av de
	sektorslagar som hänvisar till 6 kap. miljöbalken.
	I nuvarande 6 kap. 9 § miljöbalken finns en bestämmelse som innebär
	att prövningsmyndigheten ska ta ställning till om miljökonsekvensbe-
	skrivningen uppfyller kraven i 6 kap. genom ett särskilt beslut eller i
	samband med avgörandet av målet eller ärendet. I tidigare lagstiftnings-
	ärenden har det förekommit förslag om att miljökonsekvensbeskrivning-
	en ska godkännas i ett tidigt skede av processen. Miljöbalkskommittén
	föreslog i betänkandet Effektivare miljöprövning (SOU 2003:124) att
	godkännandet av miljökonsekvensbeskrivningen skulle göras genom
	kungörandet av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Syftet var
	att tydliggöra att det inte bör förekomma kompletteringskrav sent i pro-
	cessen. Regeringen ansåg att förslaget riskerade att försämra möjlig-
	heterna till insyn och påverkan för allmänheten inklusive miljöorganisa-
	tioner eftersom det inte skulle vara möjligt att komplettera ansökan och
	miljökonsekvensbeskrivningen efter kungörelsen (prop. 2004/05:129
	s. 57). Därefter har det i en promemoria föreslagits att miljökonsekvens-
	beskrivningen ska godkännas så tidigt som möjligt efter kungörandet
	(Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonse-
136	kvenser, dnr M2012/02031/R). Förslaget skulle råda bot på de problem

som hade identifierats i förslaget från Miljöbalkskommittén och således Prop. 2016/17:200 tillgodose möjligheterna för bl.a. allmänheten att uppmärksamma kom-

pletteringsbehov. Förslaget grundade sig på effektivitetshänsyn. Försla- get kritiserades dock av flera remissinstanser, bl.a. eftersom även det för- slaget riskerade att begränsa möjligheterna att ställa krav på komplette- ringar i senare skeden av processen.

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har angett att de anser att det är väsentligt att det även i senare skeden av processen är möjligt att underkänna miljökonsekvensbeskrivningen och avvisa ansökan. Förslaget i propositionen om att prövningsmyndigheten ska ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen innebär inte att prövningsmyndigheten slutligt tar ställning i frågan om miljökonsekvensbeskrivningen kan god- kännas. Det kan, precis som Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt påpekar, inte uteslutas att grundläggande brister i miljökonse- kvensbeskrivningen visar sig i ett senare skede av processen. Därför bör det inte införas ett krav om att frågan om miljökonsekvensbeskrivningens godkännande ska avgöras i ett särskilt beslut i ett tidigt skede av pro- cessen. Om grundläggande brister visar sig i ett sent skede av processen måste det finnas fortsatt möjlighet för prövningsmyndigheten att över- väga om det föreligger ett processhinder.

I promemorian förslås att ett särskilt beslut i fråga om miljökonse- kvensbeskrivningens godkännande ska fattas innan tillståndsfrågan av- görs om det främjar prövningen. Huruvida prövningsmyndigheten ska fatta ett särskilt beslut i frågan eller ta ställning i frågan först i samband med avgörandet av målet eller ärendet bör enligt tidigare förarbeten vara beroende av omständigheterna, men särskild vikt ska fästas vid om in- vändningar gjorts mot beskrivningen eller om denna annars framstår som kontroversiell (prop. 1997/98:45 del 2 s. 66). I promemorian anges att det således får anses främjande för prövningen att fatta ett särskilt beslut i frågan om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas om miljökon- sekvensbeskrivningen framstår som kontroversiell. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att det kan ifrågasättas om bestämmel- sen som möjliggör för prövningsmyndigheten att fatta ett särskilt beslut i frågan fyller någon funktion och att det är svårt att se hur ett sådant be- slut skulle kunna verka främjande för prövningen. Prövningsmyndig- hetens ställningstagande kommer nästan alltid till uttryck först i samband med målets eller ärendets avgörande. Det kan dock inte uteslutas att den nuvarande möjligheten att fatta ett särskilt beslut i frågan kan verka främ- jande för prövningen på så sätt som tidigare förarbetsuttalanden ger ut- tryck för. Den nuvarande bestämmelsen som möjliggör för prövnings- myndigheten att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen upp- fyller kraven i 6 kap. genom ett särskilt beslut eller i samband med av- görandet av målet eller ärendet bör därför kvarstå.

137

Prop. 2016/17:200

138

10.7.8Allmänhetens deltagande inom ramen för den specifika miljöbedömningen

Regeringens förslag: Kraven på vad en kungörelse ska innehålla för- tydligas i lagtexten.

Kungörelsen ska göras på en lämplig webbplats och i en ortstidning eller på den plats som är särskilt föreskriven. Allmänheten ska ges skälig tid och minst 30 dagar att yttra sig över miljökonsekvensbe- skrivningen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om kungörelse och möjlighet för allmänheten att delta i processen.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt påpekar att det av för- slaget framgår att kungörelse ska göras i en ortstidning men att det be- träffande kungörelse av ansökan anges i 22 kap. 3 § tredje stycket miljö- balken att kungörelse ska snarast införas i ortstidning. Mark- och miljö- domstolen vid Nacka tingsrätt anser att bestämmelsernas lydelse bör vara lika och att det i vissa fall kan vara motiverat att kungöra i mer än en tid- ning varför det inte bör begränsas till det.

Länsstyrelsen i Dalarnas län noterar att det av de närmare kraven på vad en kungörelse ska innehålla framgår att ett ytterligare kungörelseför- farande kan komma att bli nödvändigt när ny information tillförs målet eller ärendet. Länsstyrelsen i Dalarnas län önskar ett förtydligande av det föreslagna kungörelseförfarandet och dess innehåll.

Länsstyrelsen i Skåne län konstaterar att förslaget innebär att de nuva- rande kraven i 22 kap 3 § om kungörelse i ortstidning m.m. finns kvar både för verksamheter där en miljöbedömning ska göras och för de verk- samheter där en miljöbedömning inte ska göras. Länsstyrelsen i Skåne län anser att en fullständig översyn av kungörelseförfarandet borde göras så att alla kungörelser som en myndighet utfärdar publiceras på samma sätt enligt vissa standarder gällande innehåll och metadata. Även Natur- vårdsverket anser att frågan om kungörelse i ett nästa steg bör utredas brett så att alla kungörelser riktade till allmänheten från myndigheter på sikt bör tillgängliggöras på motsvarande sätt som enligt förslaget. Natur- vårdsverket anser vidare att det på sikt bör ses över, då nytillkomna krav på tillgängliggörande införs, om andra befintliga krav eventuellt kan tas bort i syfte att uppnå en önskad effektivisering hos berörda myndigheter.

Försvarsmakten anser att tidsfristen inom vilken allmänheten har möj- lighet att yttra sig över en miljökonsekvensbeskrivning bör anges som en maxtid om 30 dagar. Energiföretagen Sverige och Svensk vattenkraft- förening konstaterar att en maxtid för yttrande från allmänheten inte an- ges och anger att de anser att ambitionsnivån när det gäller att förkorta handläggningstiden behöver höjas.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och Mark- och miljö- domstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser att en ändring bör övervägas eller göras i 22 kap. 17 § miljöbalken eftersom det i den bestämmelsen ges en möjlighet för domstolen att i kungörelsen kalla omedelbart till hu-

vudförhandling i målet om det kan utredas utan förberedelse – huvudför- Prop. 2016/17:200 handling får då hållas tidigast tre veckor efter kungörandet.

Skälen för regeringens förslag

Kungörelsens innehåll

I artikel 6.2 och 6.5 i MKB-direktivet finns bestämmelser om allmän- hetens rätt att på ett tidigt stadium under miljöprocessen få information om bland annat ansökan om tillstånd. Kraven i artikel 6.2 och 6.5 har ge- nomförts i svensk rätt genom bestämmelser om kungörelse och vad en sådan ska innehålla. Bestämmelser om kungörelse finns i 6 kap. 8 §, 19 kap. 4 § samt 22 kap. 3 § miljöbalken, 12 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar samt lagen (1977:654) om kungöran- de i mål och ärenden hos myndighet m.m. och kungörandeförordningen (1977:827). Därutöver finns bestämmelser om kungörelse av ansökan i de flesta av de i sammanhanget relevanta sektorslagarna.

För att tydligare uppfylla artikel 6.2 i MKB-direktivet bör det i 6 kap. miljöbalken tydligare framgå vad en kungörelse om en miljökonsekvens- beskrivning ska innehålla. Av kungörelsen ska framgå att den planerade verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på en miljökonsekvens- beskrivning. Kungörelsen ska vidare innehålla uppgift om eventuellt samråd med ett annat land, information om vilken myndighet som prövar ärendet och om var handlingar i ärendet finns tillgängliga, upplysning om till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas och om hur informa- tion i ärendet kommer att göras tillgänglig. Länsstyrelsen i Dalarnas län har noterat att förslaget i promemorian innehåller en bestämmelse som innebär att kungörelsen ska innehålla information om hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig och ifrågasätter behovet av ytterligare kungörelseförfaranden. Den aktuella bestämmelsen innehåller inte ett krav på att ny information ska kungöras. Bestämmelsen innebär endast att kungörelsen om miljökonsekvensbe- skrivningen ska innehålla information i fråga om hur ny information kommer att tillgängliggöras.

Kungörelsens form

Genom ändringsdirektivet har artikel 6.2 och 6.5 i MKB-direktivet änd- rats. Allmänheten ska nu vid sidan av offentliga meddelanden även in- formeras elektroniskt om de uppgifter som anges i artikel 6.2. Hur detta ska ske har konkretiserats i artikel 6.5, som genom ett tillägg anger att medlemsstaten ska se till att relevant information ska vara tillgänglig för allmänheten elektroniskt via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter på lämplig förvaltningsnivå.

Dagens reglering av kungörelse av ansökan och miljökonsekvensbe- skrivning är inte anpassad efter nutida förutsättningar och de förändring- ar som följt av internets utveckling. Det ingår inte i detta lagstiftnings- ärende att utreda om de nuvarande kungörelsesätten är ändamålsenliga för att sprida information till allmänheten. Däremot finns det anledning att se över möjligheterna att komplettera kungörelseförfarandet i de fall en specifik miljöbedömning ska göras så att kravet om elektroniskt

tillgängliggörande i MKB-direktivet genomförs.

139

Prop. 2016/17:200 I Sverige har samtliga prövningsmyndigheter en egen webbplats, en presentationsyta, där flertalet redan i dag informerar om pågående mål och ärenden. Det skulle därför vara möjligt för prövningsmyndigheterna att tillgängliggöra den aktuella informationen genom att publicera den aktuella kungörelsen på webbplatsen. Därigenom blir informationen snabbt spridd till en vidare krets och tillgänglig över tid. Kostnaden kan dessutom hållas nere. Prövningsmyndigheterna äger informationen ur ett informationshanteringsperspektiv och förslaget innebär inte ett nytt arbetsmoment eftersom kungörelsen ska upprättas enligt gällande rätt. Ett sådant förslag tillgodoser även direktivets krav på lättillgängliga kontakt- punkter på lämplig förvaltningsnivå.

Ett annat alternativ vore att upprätta en central portal genom vilken all- mänheten kan söka och hitta information från olika källor. Ett exempel på en sådan portal är den s.k. Geodataportalen, som i sig inte innehåller några tjänster eller data, utan tjänar som en länk mellan allmänheten och andra organisationers tjänster och data. En sådan lösning kräver dock ytterligare överväganden. Ett tredje alternativ vore att låta en myndighet tillgängliggöra informationen på en särskild hemsida eller på sin egen publika hemsida. Utgångspunkten bör emellertid vara att den myndighet som äger informationen ur ett informationshanteringsperspektiv ska ansvara för att den görs tillgänglig på ett enkelt och effektivt sätt. För att tillgodose kraven i ändringsdirektivet bör det därför införas en be- stämmelse som innebär att kungörelse alltid ska ske på en webbplats som tillhör prövningsmyndigheten. För att det ska bli tydligt vilken webbplats det rör sig om bör det även anges att webbplatsen ska vara lämplig. Som nämnts ovan har alla prövningsmyndigheter en egen webbplats, en pre- sentationsyta, där flertalet redan i dag informerar om pågående mål och ärenden. Det är naturligtvis den av myndighetens webbplatser som all- mänheten har tillgång till (den publika) som är den som i detta avseende kan betraktas som den lämpliga webbplatsen.

Enligt nuvarande 12 § förordningen (1998:805) om miljökonsekvens- beskrivningar ska kungörelse ske i ortstidning, om inte annat är särskilt föreskrivet. Utöver att kungörelse ska ske på en lämplig webbplats enligt förslaget bör den även på samma sätt som enligt dagens bestämmelser göras i en ortstidning eller på annan plats som är särskilt föreskriven. Fördelen med en sådan lösning är att spridningen av kungörelsen säker- ställs. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har påpekat att det av förslaget framgår att kungörelse ska göras i en ortstidning och att be- stämmelsen inte bör begränsas till att kungörelse ska ske i endast en tid- ning. Regeringen vill i det sammanhanget understryka att bestämmelsens utformning inte är avsedd att innebära en begränsning i fråga om hur många ortstidningar som kungörandet kan göras i.

Några remissinstanser har lyft fram att en fullständig översyn av be- fintliga kungörelsekrav bör göras så att alla kungörelser som en myndig- het utfärdar publiceras på samma sätt enligt vissa standarder i fråga om innehåll och metadata. En sådan översyn har inte varit möjlig att göra inom ramen för detta lagstiftningsärende.

140

Tid för att lämna synpunkter

Prop. 2016/17:200

I samband med ändringsdirektivet tillkommer artikel 6.7 i MKB-direk- tivet. Av bestämmelsen följer att tidsramarna för samråd med den berör- da allmänheten om miljökonsekvensbeskrivningen inte ska vara kortare än 30 dagar. En bestämmelse med den innebörden bör införas. Några remissinstanser har invänt att en maxtid för yttrande bör anges. En jäm- förelse kan göras med bestämmelsen i 22 kap. 10 § miljöbalken om att synpunkter på en ansökan ska lämnas inom den tid som domstolen har bestämt. I förarbeten till den bestämmelsen anger regeringen att någon kortaste tid för när skriften ska ges in inte bör anges i den paragrafen eftersom domstolen bör anförtros uppgiften att bestämma tiden (prop. 1997/98:45 del 2 s. 240). Regeringen gör inte nu någon annan bedöm- ning i den frågan annat än att en minimitid om 30 dagar bör införas för att tillgodose kraven i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdi- rektivet. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa allmänhetens möj- lighet till effektivt deltagande i tillståndsprocessen. Regeringen anser att det i vissa mål och ärenden kan finnas skäl att ge allmänheten mer än 30 dagar att yttra sig för att tiden ska anses skälig och att prövningsmyn- digheten bör anförtros uppgiften att bestämma om tiden bör löpa längre än den stadgade minimitiden om 30 dagar.

Tidsfrist för att kalla till huvudförhandling i 22 kap. miljöbalken bör behållas

Några remissinstanser anser att en ändring bör övervägas eller göras i 22 kap. 17 § miljöbalken eftersom det i den bestämmelsen ges en möj- lighet för domstolen att i kungörelsen kalla omedelbart till huvudför- handling i målet om målet kan utredas utan förberedelse. Huvudförhand- ling får då hållas tidigast tre veckor efter kungörandet. Bestämmelsen i 22 kap. 17 § miljöbalken kan endast utnyttjas om prövningsmyndigheten anser att ett mål eller ärende kan utredas utan förberedelse. Av förarbeten till bestämmelsen följer att bestämmelsen innebär att enklare ansöknings- mål kan avgöras utan förberedelse (prop. 1997/98:45 del 2 s. 242). De mål och ärenden som kräver en specifik miljöbedömning bedöms som utgångspunkt inte vara sådana enkla ansökningsmål som avses i för- arbetena. I den utsträckning sådana mål och ärenden trots allt kan anses utgöra sådana enklare mål och ärenden som avses är det i dessa fall na- turligtvis inte lämpligt att hålla huvudförhandling tidigare än efter det att allmänheten har haft möjlighet att yttra sig över ansökan och miljökon- sekvensbeskrivningen, dvs. tidigast 30 dagar efter det att kungörandet sker.

10.7.9Slutlig identifiering, beskrivning och samlad bedömning

Regeringens förslag: När tillståndsfrågan prövas ska den som prövar frågan slutföra miljöbedömningen genom att identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Hänsyn ska då tas till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som

framkommit under handläggningen av målet eller ärendet.

141

Prop. 2016/17:200	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
	Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att det även
	anges att den samlade bedömningen av miljöeffekterna ska vara slutlig.
	Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
	som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
	om prövningsmyndighetens identifiering, beskrivning och samlade be-
	dömning av miljöeffekter.
	Strålsäkerhetsmyndigheten anser att ordet identifiera bör utgå och att
	bestämmelsen istället ska ange att det ska framgå hur prövnings-
	myndigheten har tagit hänsyn till de miljöeffekter som har identifierats
	av verksamhetsutövaren i miljökonsekvensbeskrivningen. Det är enligt
	Strålsäkerhetsmyndigheten oklart vad som avses med att prövningsmyn-
	digheten ska identifiera de betydande miljöeffekterna och att det kan
	direkt sammanblandas med verksamhetsutövarens ansvarsområde. WSP
	Sverige AB anser att det behöver klargöras vad den slutliga bedömningen
	som ett minimum ska avse, och möjligen också vad bedömningen inte får
	avse dvs. vad som i stället ska avgöras i prövningsförfarandet.
	Skälen för regeringens förslag: En central del i en miljöbedömning är
	framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning. En miljökonsekvens-
	beskrivning ska bl.a. innehålla en identifiering, beskrivning och bedöm-
	ning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas
	medföra. Verksamhetsutövaren ansvarar för den information och den be-
	dömning som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkter på
	miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och de bedömningar som
	framgår av den kan framkomma i samband med att samråd sker i fråga
	om dess innehåll. Det är därför viktigt att den myndighet som prövar
	frågan om tillstånd till en verksamhet gör det med hänsyn till miljökonse-
	kvensbeskrivningen och de synpunkter som kommit fram i fråga om dess
	innehåll. En bestämmelse om detta återfinns i artikel 8 i MKB-direktivet.
	Av artikel 1.2 g iv och 8a.1 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt
	ändringsdirektivet följer att ett beslut om att bevilja tillstånd ska inne-
	hålla en motiverad slutsats om projektets betydande miljöeffekter. Enligt
	EU-domstolens praxis ska den behöriga miljömyndigheten genomföra
	det som följer av artikel 3 i MKB-direktivet, dvs. identifiera, beskriva
	och bedöma de direkta och indirekta betydande miljöeffekterna av ett
	projekt (se EU-domstolens dom i mål kommissionen mot Irland,
	C-50/09, EU:C:2011:109). Ändringsdirektivets krav på motiverad slut-
	sats i samband med att tillståndsfrågan avgörs ska ses i ljuset av EU-
	domstolens praxis i detta avseende och är på så vis en kodifiering av vad
	som redan gäller enligt domstolens praxis. I miljöbalken saknas en be-
	stämmelse som tydligt genomför skyldigheten för prövningsmyndigheten
	att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekterna.
	Att ett beslut eller en dom ska motiveras följer av tillämplig allmän
	förfarandereglering och det processuella regelverk som är tillämpligt i
	frågan (förvaltningslagen [1986:223], rättegångsbalken eller lagen
	[1996:242] om domstolsärenden). Om den materiella rätt som är tillämp-
	lig i ett mål eller ärende innebär att prövningsmyndigheten måste ta ställ-
	ning till miljöeffekterna av ett visst projekt bör därför direktivets krav på
	motiverad slutsats vara uppfyllt. I ett mål eller ärende om tillstånd enligt
	miljöbalken bör de materiella bestämmelser som ska tillämpas (t.ex. de
142	allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken) således medföra att kra-

vet på en motiverad slutsats är uppfyllt. För ett tydligt genomförande av Prop. 2016/17:200 direktivet bör det dock framgå av lagtexten att prövningsmyndigheten

har att identifiera, beskriva och bedöma de betydande miljöeffekterna. I bestämmelsen bör det även anges att det är en slutlig och samlad bedöm- ning av miljöeffekterna som ska göras.

I förhållande till mål och ärenden som rör verksamheter och åtgärder där miljöbalkens bestämmelser inte ska tillämpas i prövningen utgör be- stämmelsen ett tydliggörande om att prövningsmyndigheten ska dra egna slutsatser i fråga om miljöeffekterna även om det eventuellt saknas mate- riella bestämmelser som reglerar dessa effekter. Det tillkommer i dessa fall ett moment i förfarandet som inte är gällande i dag. I praktiken kom- mer kravet i dessa fall att innebära att prövningsmyndigheten måste ta ställning till om den identifiering, beskrivning och bedömning av verk- samhetens miljöeffekter som gjorts av verksamhetsutövaren i miljökon- sekvensbeskrivning är korrekt med hänsyn till vad som framkommit under handläggningen av målet eller ärendet. Bestämmelsen är formell i det avseendet att den inte innehåller en materiell bestämmelse om förut- sättningar för när tillstånd eller liknande ska lämnas för en verksamhet eller en åtgärd utan reglerar endast att prövningsmyndigheten ska dra egna slutsatser i fråga om miljöeffekter.

Enligt nuvarande 6 kap. 9 § andra stycket miljöbalken ska prövnings- myndigheten vid prövningen av ansökan beakta innehållet i miljökonse- kvensbeskrivningen och resultatet av de samråd som skett och de yttran- den som inkommit under handläggningen av målet eller ärendet. Enligt förslaget i denna proposition ska miljökonsekvensbeskrivningen inne- hålla en samrådsredogörelse och därför bedöms det inte vara nödvändigt att särskilt ange att prövningsmyndigheten ska ta hänsyn till resultatet av samråden.

10.8	Information om avgörandet i tillståndsfrågan

Regeringens förslag: När tillståndsfrågan är avgjord ska prövnings-
myndigheten snarast kungöra att målet eller ärendet avgjorts.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget
om information om avgörandet.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län anger att beslut om tillstånd som
meddelas av miljöprövningsdelegationen delges enligt 47 § delgivnings-
lagen (2010:1932) vilket innebär att en annons ska införas i ortstidningar
inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Länsstyrelsen
anser att det bör framgå av lagtexten om ”omedelbart” är synonymt med
tio dagar enligt delgivningslagen.
Skälen för regeringens förslag: När en dom eller ett beslut har med-
delats i ett mål eller ärende ska domen eller beslutet kungöras enligt nu-
varande 6 kap. 8 § andra stycket. Enligt artikel 9.1 i MKB-direktivet i
dess lydelse enligt ändringsdirektivet ska allmänheten och berörda myn-
digheter informeras omedelbart om att ett beslut om att bevilja eller avslå
en tillståndsansökan har fattats. Att ordet omedelbart används i direktivet		143

Prop. 2016/17:200 ger intryck av att prövningsmyndigheten ska informera om avgörandet ögonblickligen vilket framstår som orimligt. Vid en jämförelse med andra språkversioner av direktivet är det tydligt att den svenska översätt- ningen är missvisande och att en korrekt översättning i stället bör vara att informationen ska lämnas snarast. För att tydliggöra skyndsamhetskravet i direktivet bör en bestämmelse med den innebörden införas. Regeringen instämmer i den bedömning som Länsstyrelsen i Västra Götalands län gör, dvs. att tio dagar från beslutet i enlighet med 47 § delgivningslagen (2010:1932) är tillräckligt skyndsamt och därför i överensstämmelse med kravet om att kungörande ska ske snarast.

10.9Liten miljökonsekvensbeskrivning när miljöpåverkan inte är betydande

Regeringens förslag: Om en vattenverksamhet eller miljöfarlig verk- samhet som är tillståndspliktig inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten miljö- konsekvensbeskrivning. Den lilla miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsent- liga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge tillsammans med den samrådsredogörelse som har tagits fram.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett s.k. Natura 2000-område ska en liten miljökonsekvensbeskrivning innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt Natura 2000- bestämmelserna.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Re- geringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att det underlag som ska tas fram kallas liten miljökonsekvensbeskrivning i stället för förenklat underlag. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians även på så sätt att verksamhetsutövaren ska samråda om miljökonse- kvensbeskrivningens innehåll och utformning samtidigt som samråd sker i fråga om verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan (se ovan avsnitt 10.5.1). I promemorian föreslås att verksamhetsutövaren ska se till att de som deltog i undersökningssamrådet har fått tillfälle att ge sina synpunk- ter på underlagets omfattning och detaljeringsgrad innan ett förenklat underlag tas fram. Regeringens förslag skiljer sig slutligen från prome- morians på så sätt att ingen ändring görs i förhållande till dagens bestäm- melser om krav på innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen i förhållande till verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett s.k. Natura 2000-område.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget att tydliggöra kraven på innehåll för underlag som krävs i fråga om verk- samheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Flera remissinstanser ifrågasätter dock om detta syfte nås genom förslaget i promemorian.

Länsstyrelsen i Skåne län anser att beskrivningar av samtliga miljöef-

fekter, även de som inte är huvudsakliga, behövs för att kunna göra en

144

bedömning av huruvida en verksamhet uppfyller kraven i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och av vilka villkor som ska skrivas i ett tillstånd. Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB och SWECO Environment AB anser att bedömningen av vad som utgör huvudsakliga miljöeffekter riskerar att bli subjektiv. Mannheimer Swartling Advokat- byrå AB anser att det kan leda till att olika krav ställs beroende på hos vilken länsstyrelse ett ärende handläggs. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Innova- tions- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Frö- berg & Lundholm Advokatbyrå AB, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB och Tyréns AB anser att det är sannolikt att förslaget kommer att medföra att i stort sett samma krav ställs på båda typerna av underlag mot bakgrund av att samma terminologi används i fråga om kraven på innehåll – det är de huvudsakliga miljöeffekterna som ska ingå och bedö- mas i båda underlagen. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt anser att det kan ifrågasättas om samma uttryck för att beskriva vad underlaget ska innehålla ska användas för både miljökonsekvensbeskriv- ning och förenklat underlag mot bakgrund av att förslaget syftar till att understryka den skillnad i kravnivå som ska gälla för olika typer av verksamheter.

Energimarknadsinspektionen anser inte att det i praktiken är möjligt att förstå ändringen som något annat än en sänkning av kraven på under- laget.

Naturvårdsverket och Utredningen om en effektivare och mer konsek- vent tillämpning av ekologisk kompensation (M 2016:03) anser att det behöver framgå av bestämmelsen om förenklat underlag att de uppgifter som krävs för en miljökonsekvensbeskrivning även ska finnas i det förenklade underlaget i den utsträckning det behövs för att bedöma de huvudsakliga miljöeffekterna.

Trafikverket anser att bestämmelsen bör få en bättre överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i vägförordningen (2012:707) respektive förordningen (2012:708) om byggande av järnväg.

Flera remissinstanser anser att det är otydligt vilka närmare krav som ställs på innehållet i det förenklade underlaget. Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Malmö kommun, Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige anser att det är viktigt att tydlig vägledning tas fram i fråga om vilket innehåll ett förenklat underlag ska ha. Länsstyrelsen i Uppsala län och

Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att ett förtydligande av vad som krävs är viktigt för ambitionen att sänka handläggningstiden – utan ett förtydligande anser länsstyrelsen att det finns en uppenbar risk att prövningsmyndigheterna behöver begära kompletteringar i en ökad omfattning jämfört med i dag. Länsstyrelsen i Kronobergs län är av upp- fattningen att det kommer att bli diskussioner mellan verksamhetsutö- vare, länsstyrelsen och prövningsmyndigheten om innehållet i det förenk- lade underlaget om ingen precisering i fråga om kraven på innehåll görs. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att otydligheten avseende vilket innehåll ett förenklat underlag ska ha kan medföra merarbete och ett större ansvar för länsstyrelsen att vid samrådet informera om underlagets innehåll och omfattning. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att verksamheters och åtgärders miljöeffekter kan bli sämre belysta i ett för-

Prop. 2016/17:200

145

Prop. 2016/17:200 enklat underlag än vad de skulle bli i en miljökonsekvensbeskrivning enligt dagens lagstiftning. Energimarknadsinspektionen anser att änd- ringen endast kommer leda till förvirring och oklarheter genom att väg- ledande domar avseende i dag ifrågasätts samtidigt som det inte finns några tydliga riktlinjer kring vad som ska gälla istället. Alrutz’ Advokat- byrå AB anser att det bör anges vad som inte behöver redovisas i det för- enklade underlaget i syfte att ge en verklig tids- och kostnadsmässig effektivisering. Energiföretagen Sverige anser att den föreslagna lag- texten bör förtydligas i syfte att åstadkomma en verklig skillnad i krav- nivå mellan det förenklade underlaget och en miljökonsekvensbeskriv- ning. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metall- producenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, Jernkontoret och Svensk vattenkraftförening anser att det inte behövs några bestämmelser i 6 kap. om vilket underlag som ska ges in för verk- samheter som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB och Jernkonto- ret anser att de detaljerade kraven i 22 kap. 1 § miljöbalken på vad en tillståndsansökan ska innehålla är tillräckliga, bl.a. ska sökanden visa hur hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska uppfyllas och verksamhetens huvudsakliga miljöeffekter kommer då att bli identifierade, beskrivna och bedömda. Näringslivets Regelnämnd anser att det finns frågetecken kring om det förenklade underlaget verkligen kommer att bli en förenk- ling för företag. För att åstadkomma en förenkling anser Näringslivets Regelnämnd att det måste vara tydligt för de tillämpande myndigheterna att syftet med ändringen är att åstadkomma en förenkling och att tydliga riktlinjer ges till dessa myndigheter så att bedömningar kan göras på ett likartat sätt som innebär en skillnad i kravnivå mellan de olika under- lagen. Näringslivets Regelnämnd saknar i promemorian en analys och övervägande av alternativet att inte tillföra några ytterligare bestämmel- ser om vilket underlag som ska ges in för verksamheter som inte kan an- tas medföra betydande miljöpåverkan – detta bl.a. i ljuset av att det i 22 kap. 1 § miljöbalken finns krav på vad som ska finnas med i en till- ståndsansökan.

Affärsverket svenska kraftnät anser att det bör förtydligas om det förenklade underlaget ska omfatta alternativa lösningar.

Kammarkollegiet påpekar att förslaget, till skillnad från nuvarande bes- tämmelse, innebär att inget krav ställs på att underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för Natura 2000-prövningen om verksamheten eller åtgärden kan antas påverka miljön i ett Natura 2000-område. För det fall regeringen väljer att gå fram med förslaget om förenklat underlag anser Kammarkollegiet att bestämmelsen om vad det förenklade under- laget ska innehålla bör kompletteras med ett krav på att verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön i berörda Natura 2000-områden ska redovisas när risk för en sådan påverkan kan antas föreligga.

146

Skälen för regeringens förslag

Nuvarande regelverk

Enligt dagens bestämmelser gäller att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram för samtliga verksamheter som omfattas av tillämpningsom- rådet i 6 kap. miljöbalken. Det innebär att en miljökonsekvensbeskriv- ning ska tas fram för såväl verksamheter som kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan som för verksamheter som inte kan antas medföra en sådan miljöpåverkan. Kraven för en miljökonsekvensbeskrivning som avser en verksamhet eller en åtgärd som inte kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan är begränsade i förhållande till kraven för sådana miljökonsekvensbeskrivningar som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en sådan miljöpåverkan. Miljökonse- kvensbeskrivningen för denna typ av verksamhet eller åtgärd kallas ofta för liten miljökonsekvensbeskrivning. Enligt 6 kap. 7 § miljöbalken ska en sådan miljökonsekvensbeskrivning, i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet med den enligt 3 §. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 3 § är att identifiera och beskriva de i den bestämmelsen närmare angivna miljöeffekterna samt möjliggöra en samlad bedömning av dessa miljöeffekter.

Tidigare överväganden

Det är en självklarhet att det för alla verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd på grund av sin miljöpåverkan ska finnas ett underlag som innehåller de upplysningar som behövs för en bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Ett så- dant krav har funnits i den svenska miljölagstiftningen långt innan Sve- rige blev medlem i EU.

Vad som ska krävas i fråga om underlag för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan har de senaste tio åren diskuterats i olika sammanhang och varit föremål för flera utred- ningar och lagstiftningsärenden. I samband med införandet av miljö- balken övervägde regeringen att kravet på miljökonsekvensbeskrivning skulle begränsas till att avse stora projekt som kan antas ha betydande miljöpåverkan. Regeringen ifrågasatte dock (prop. 1997/98:45, del 1, s. 278) om det är rätt att konsekvenserna för miljön med anledning av en åtgärd som någon vill vidta, som kräver tillstånd och som har miljöpåver- kan, endast bör redovisas för vissa projekt. Enligt regeringen skulle det dessutom leda till gränsdragningsproblem om kravet på miljökonse- kvensbeskrivning begränsades till verksamheter för vilka betydande miljöpåverkan kan antas. Regeringens slutsats blev att kravet på miljö- konsekvensbeskrivning som huvudregel bör vara generellt för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, dvs. det som i dag följer av 6 kap. 1 §. När det gäller kraven i MKB-direktivet angav regeringen dock att det inte är rimligt att alla formella krav som ställs upp i direktivet ska behöva uppfyllas för alla miljökonsekvensbeskrivningar, särskilt som direktivet endast omfattar projekt eller anläggningar som kan antas medföra en betydande påverkan på miljön (se prop. 1997/98:45, del 1, s. 281). Mot den bakgrunden konstaterade regeringen att reglerna bör utformas så att endast miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter som kan antas

Prop. 2016/17:200

147

Prop. 2016/17:200 medföra en betydande miljöpåverkan ska behöva uppfylla direktivets formella krav om innehåll, allmänhetens möjlighet att yttra sig m.m. För sådana verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan ansåg regeringen att kraven på innehåll och omfatt- ning av en miljökonsekvensbeskrivning ska stå i proportion till graden av miljöpåverkan. Således infördes en bestämmelse om att en miljökonse- kvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan ska innehålla de uppgifter som krävs enligt MKB-direktivet i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning (prop. 1997/98:45 del 1 s. 23 och 281).

Regeringen gjorde ett försök att skapa ytterligare förutsättningar för anpassning utifrån verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning i propositionen En effektivare miljöprövning (prop. 2004/05:129). Bak- grunden till det var bl.a. att många myndigheter hade framfört till Miljö- balkskommittén (M 1999:03) att miljökonsekvensbeskrivningar har en mycket skiftande kvalitet och att de ibland är belastade med onödig information som gör dem svårgenomträngliga och som avleder uppmärk- samheten från vad som är väsentligt. Regeringen konstaterade att en mil- jökonsekvensbeskrivning inte ska behöva innehålla information som saknar relevans (prop. 2004/05:129 s. 51 och 52). Ändringar gjordes där- för för att åstadkomma en skillnad i kravnivå mellan miljökonsekvensbe- skrivningar för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljö- påverkan och miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter som inte kan antas medföra en sådan påverkan. De ändringarna ledde fram till det som gäller enligt dagens bestämmelser, dvs. att krav på miljökonsekvens- beskrivning gäller för de flesta verksamheter och åtgärder som är till- ståndspliktiga enligt miljöbalken men att det endast är sådana verksam- heter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som träffas av de formella kraven i MKB-direktivet. Skillnaden från vad som gällde se- dan tidigare kan dock ses som begränsad eftersom det innan ändringen i prop. 2004/05:129 gällde att en miljökonsekvensbeskrivning för verk- samheter och åtgärder utan betydande miljöpåverkan skulle innehålla det som formellt krävs enligt MKB-direktivet i den utsträckning det behöv- des med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning.

Genom en enkätundersökning som Miljöprocessutredningen (M 2007:04) lät genomföra visade det sig att det inte blev någon egentlig effekt av lag- ändringen utan att skillnaden i innehållet i miljökonsekvensbeskrivning- arna fortsatt endast var marginell. För att råda bot på detta föreslogs i ett tidigare lagstiftningsärende (dnr M2012/02031/R), en bestämmelse i 22 kap. 1 § miljöbalken som innebar att underlaget för verksamheter och åtgärder utan en betydande miljöpåverkan skulle innehålla samråds- underlag, samrådsredogörelse och vid behov en ytterligare redogörelse med det innehåll och den utformning som behövs för att den tillsammans med övriga uppgifter i ansökan ska kunna läggas till grund för prövning- en av tillståndsfrågan. Förslaget fick kritik från flera remissinstanser som ansåg att bestämmelsen var alltför otydlig i fråga om kravnivån och det närmare innehållet när det gäller sådana underlag. Samrådsunderlaget tas fram i ett sådant tidigt skede i planeringen av verksamheten eller åtgär- den att någon närmare kunskap normalt sett inte finns i fråga om miljö- effekterna. Samrådsunderlaget tillsammans med samrådsredogörelsen

148

ges generellt sett inte en sådan utformning att det som utgångspunkt kan läggas till grund för prövningen av tillståndsfrågan.

Nuvarande kravnivå för innehåll i en liten miljökonsekvensbeskrivning bör förtydligas

Flera remissinstanser har angett att de anser att de nuvarande kraven i 22 kap. 1 § miljöbalken på vad en tillståndsansökan ska innehålla är till- räckliga i fråga om krav på underlag, bl.a. ska sökanden visa hur hän- synsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska uppfyllas. Regeringen bedömer dock att detta krav är otillräckligt för att säkerställa att underlaget inne- håller den information som behövs för att prövningsmyndigheten ska kunna ta ställning till om och under vilka förutsättningar tillstånd kan meddelas. Dessutom är 22 kap. miljöbalken inte tillämpligt i förhållande till de sektorslagstiftningar som hänvisar till 6 kap. miljöbalken.

Enligt förslaget i promemorian ska ett förenklat underlag tas fram i frå- ga om verksamheter och åtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för 6 kap. miljöbalken men som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ett sådant underlag ska enligt förslaget i promemorian innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de huvud- sakliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Underlaget ska vidare enligt promemorians förslag innehålla samråds- redogörelsen. Skillnaden mellan förslaget i promemorian och nuvarande bestämmelse som rör miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är dels att det aktuella underlaget kallas förenklat underlag i stället för miljö- konsekvensbeskrivning, dels att det är de huvudsakliga miljöeffekterna som ska kunna bedömas med stöd av underlaget, och dels att synpunkter från samrådet ska omfattas av underlaget.

Promemorians förslag om att underlaget ska betecknas förenklat under- lag i stället för miljökonsekvensbeskrivning motiveras i promemorian med att den ändringen behövs för att förtydliga skillnaden i kravnivå för det underlag som ska tas fram för verksamheter med respektive utan en betydande miljöpåverkan. Som framgår av avsnitt 7.2 så har flera remiss- instanser pekat på risken för att det föreslagna uttrycket kan vara missvi- sande på så vis att det ger intryck av att kraven på underlaget är lägre ställda än vad de i själva verket är vilket kan leda till behov av komp- letteringar som i sin tur kan förlänga handläggningstiden samt öka risken för att tillstånd lämnas på otillräckliga underlag. Som påpekas i avsnitt 7.2 så är regeringens avsikt med förslaget i propositionen inte att ställa lägre krav på det aktuella underlaget i förhållande till vad som gäller i dag utan endast att tydliggöra den skillnad i kravnivå som finns i nuvarande regelverk men som inte har fått genomslag i den praktiska tillämpningen. Mot den bakgrunden föreslås i denna proposition att underlaget i dessa fall ska kallas liten miljökonsekvensbeskrivning (se avsnitt 7.2). För att ytterligare tydliggöra skillnaden i kravnivå föreslås vidare att kraven på innehåll i en liten miljökonsekvensbeskrivning ska placeras i en egen bestämmelse. På så vis bedöms det bli tydligare att de formella krav på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning som följer av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet inte är obligato-

Prop. 2016/17:200

149

Prop. 2016/17:200 riska för verksamheter eller åtgärder som inte kan antas medföra en be-

	tydande miljöpåverkan.
	I fråga om innehållet i en liten miljökonsekvensbeskrivning föreslås i
	promemorian att det endast är de huvudsakliga miljöeffekterna som ska
	ingå vilket i promemorian motiveras med att det skulle begränsa risken
	för att miljökonsekvensbeskrivningen får ett onödigt omfång och för att
	tydliggöra att en fördjupning och prioritering av relevanta miljöfrågor
	ska ske i syfte att uppnå största möjliga miljönytta. Ändringen bedöms i
	promemorian delvis motsvara den anpassning av innehållet som enligt
	dagens bestämmelse kan ske med hänsyn till verksamhetens eller åtgär-
	dens art och omfattning. En begränsning till enbart huvudsakliga miljö-
	effekter kan emellertid inte alltid anses tillräcklig för att en bedömning
	ska kunna göras i fråga om de materiella kraven i t.ex. 2 kap. miljöbalken
	är uppfyllda. En sådan begränsning kan vidare uppfattas som en lättnad i
	förhållande till vad som gäller i dag och riskerar att bidra till en försäm-
	rad miljöskyddseffekt. Därutöver riskerar en begränsning till endast hu-
	vudsakliga effekter att leda till att det uppkommer behov av komplet-
	teringar av underlaget i tillståndsprocessen alternativt att tillstånd lämnas
	på ett alltför begränsat underlag vilket i sin tur kan leda till att rätts-
	kraften för de tillstånd som meddelas kan komma att ifrågasättas med
	effektivitetsförluster som följd. Mot den bakgrunden bedöms det lämpli-
	gare att behålla den möjlighet till anpassning av miljökonsekvensbeskriv-
	ningen som finns enligt de nuvarande bestämmelserna, nämligen en
	anpassning av innehållet utifrån verksamhetens art och omfattning.
	Denna möjlighet till anpassning ska kunna leda till att miljökonsekvens-
	beskrivningen får det innehåll som är motiverat i det enskilda fallet
	(prop. 2004/05:129 s. 92). Precis som konstateras i promemorian bör en
	möjlighet till anpassning dock snarare relatera till de förväntade miljöef-
	fekterna än till verksamhetens art och omfattning för att bestämmelsen
	ska vara ändamålsenlig. Mot den bakgrunden föreslås i propositionen att
	möjligheten till anpassning av innehållet i en miljökonsekvensbeskriv-
	ning ska uttryckas på så sätt att det är väsentliga miljöeffekter som ska
	ingå. På så sätt bedöms risken för att miljökonsekvensbeskrivningen får
	ett onödigt omfång bli begränsad. Vidare tydliggörs att en fördjupning
	och prioritering av relevanta miljöfrågor ska ske i syfte att uppnå största
	möjliga miljönytta.
	Regeringen konstaterar att tidigare försök till tydliggörande av skillnad
	i kravnivå har gjorts samt att flera lagförslag har lagts i syfte att antingen
	ytterligare tydliggöra den rådande kravnivån eller att förenkla de krav på
	underlag som ska gälla i förhållande till verksamheter och åtgärder som
	inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det förslag som
	lämnas i denna proposition ändrar inte den rådande kravnivån. Många av
	de uppgifter som krävs för en större miljökonsekvensbeskrivning kan
	också vara väsentliga för små miljökonsekvensbeskrivningar. I vilken
	utsträckning dessa uppgifter behövs för en liten miljökonsekvensbeskriv-
	ning måste dock avgöras från fall till fall och det är därför inte, enligt
	regeringens bedömning, möjligt att närmare precisera de formella kra-
	ven. En bedömning av omfattningen måste naturligtvis göras utifrån de
	materiella krav som en verksamhetsutövare har att uppfylla för att till-
	stånd ska kunna meddelas för verksamheten. Det är verksamhetsutövaren
150	som har bevisbördan för att dessa krav är uppfyllda och det ligger därför

i verksamhetsutövarens intresse att ta fram ett underlag som lever upp till Prop. 2016/17:200 beviskraven. Flera remissinstanser har framfört att förslaget i promemo-

rian kommer medföra att i stort sett samma krav ställs oavsett om verk- samheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Det är regeringens ambition att skillnaden i kravnivå mellan en liten och en stor miljökonsekvensbeskrivning ska ge utslag i tillämpningen på så sätt att innehållet i en liten miljökonsekvensbeskrivning generellt sett ges en mer begränsad omfattning jämfört med en stor miljökonsekvensbeskriv- ning. Regeringen har därför för avsikt att noga följa utvecklingen av detta och vid behov utreda och föreslå ytterligare åtgärder.

För verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan bedömer regeringen att det saknas anledning att ställa krav på att prövningsmyndigheten i ett särskilt beslut eller i samband med målets avgörande ska uttala sig särskilt i frågan om miljökonsekvensbeskriv- ningen lever upp till de formella kraven, se avsnitt 10.1 och avsnitt 10.7.7. Det kan antas att kravet på ett formellt godkännande har bidragit till att överflödig information har inkluderats i miljökonsekvensbe- skrivningar i syfte att minska risken för att prövningsmyndigheten under- känner miljökonsekvensbeskrivningen. Borttagandet av krav på formellt godkännande bedöms kunna bidra till att innehållet i en liten miljökonse- kvensbeskrivning renodlas till det som behövs för att kunna bedöma de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas med- föra.

Krav på innehåll i en liten miljökonsekvensbeskrivning i fråga om påverkan på Natura 2000-område

Förslaget i promemorian innebär, precis som Kammarkollegiet har upp- märksammat, att det förenklade underlaget inte behöver innehålla de uppgifter som behövs för en s.k. Natura 2000-prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken. Promemorian innehåller ingen motivering i fråga om denna ändring i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande be- stämmelser. Det nuvarande kravet på underlag i fråga om påverkan på s.k. Natura 2000-områden är nödvändigt för ett korrekt genomförande av det s.k. art- och habitatdirektivet (Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) och kravet bör därför kvarstå.

11 Följdändringar i sektorslagstiftning

Regeringens förslag: Bestämmelser i andra lagar om att 6 kap. ska tillämpas ska uppdateras med hänvisningar som är anpassade till det nya 6 kap. miljöbalken.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser

som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på att hänvis- ningarna i sektorslagar till 6 kap. miljöbalken uppdateras.

151

Prop. 2016/17:200 Naturvårdsverket anser att hänvisningar från övriga lagar till 6 kap. miljöbalken även bör innehålla en hänvisning till den föreslagna syftes- bestämmelsen. Naturvårdsverket bedömer att detta skulle underlätta för- ståelsen för regelverket och främja en ändamålsenlig tillämpning.

Strålsäkerhetsmyndigheten anför att inga följdändringar i strålskydds- lagen (1988:220) föreslås vilket borde vara nödvändigt.

Skälen för regeringens förslag: Det finns fortfarande skäl att i sek- torslagarna göra hänvisningar till 6 kap. så att samma regler i så stor utsträckning som möjligt tillämpas. Det ingår inte i nuvarande lagstift- ningsärende att ompröva de tidigare överväganden som gjorts i fråga om i vilken utsträckning hela eller i vart fall delar av 6 kap. ska tillämpas. Det innebär att ändringarna i sektorslagarna i huvudsak kommer att inne- bära att nuvarande hänvisningar uppdateras och anpassas till det nya regelverket. I avsnitt 12 redogörs för förslag till ändringar i väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ellagen (1997:857), minerallagen (1991:45) och plan- och bygglagen (2010:900).

Naturvårdsverket anser att hänvisningar från sektorslagarna till 6 kap. miljöbalken bör innehålla en hänvisning till syftesbestämmelsen. Det är givetvis av stor vikt att de miljöbedömningar som görs i samband med prövning enligt någon av sektorslagarna också bidrar till att syftet med miljöbedömningen uppnås. Regeringen bedömer dock att en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen i 6 kap. miljöbalken inte är nödvän- dig för att den ska anses tillämplig även vid prövning enligt någon av sektorslagarna.

I flera sektorslagar finns en bestämmelse om att en miljökonsekvens- beskrivning ska ingå i en ansökan. Det finns fortfarande anledning att ha kvar sådana bestämmelser eftersom det inte finns någon bestämmelse i 6 kap. miljöbalken om vad en ansökan ska innehålla. I den mån ansökans innehåll regleras på förordningsnivå passar en sådan bestämmelse bäst i anslutning till bestämmelse i förordning. Regeringen har för avsikt att meddela föreskrift om ansökans innehåll i det avseendet i den mån det behövs.

Som Strålsäkerhetsmyndigheten har anfört kan det finnas anledning att överväga om strålskyddslagen bör anpassas till det nya 6 kap. miljö- balken. I Regeringskansliet pågår en översyn av strålskyddslagen. Frågan kommer att behandlas i det ärendet.

Lagrådet har angett att kopplingen mellan miljöbalken och sektors- lagarna är svår att överblicka och har i det avseendet hänvisat till Lag- rådets yttrande i prop. 1997/98:90 s. 500 f. Regeringen har tidigare be- mött Lagrådets synpunkt i detta avseende, se prop. 1997/98:90 s. 151. Lagrådets yttrande i detta lagstiftningsärende föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning än den som då gjordes.

152

Prop. 2016/17:200

12 Andra ändringar i sektorslagar

12.1Väglagen, lagen om byggande av järnväg och ellagen

Regeringens förslag: Om den som avser att bygga en väg eller en järnväg begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Länsstyrelsens redovisning ska inte vara bindande.

Om en väg- eller järnvägsplan avser ett projekt som kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan, ska en identifiering, beskrivning och samlad bedömning av miljöeffekterna göras när frågan om att fast- ställa planen avgörs. Detta ska göras med hänsyn till innehållet i mil- jökonsekvensbeskrivningen och det som har kommit fram under hand- läggningen av ärendet.

Regeringen ska inte längre ha ett normgivningsbemyndigande i ella- gen om att meddela föreskrifter om undantag från kravet på miljö- konsekvensbeskrivning för verksamheter vars miljöpåverkan kan an- tas vara mindre betydande.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Av de remissinstanser som uttalar sig i fråga om

ändringarna i väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg och ellagen (1997:857) är en övervägande majoritet positiva till eller har inte några synpunkter på förslagen som gäller dessa lagar.

Naturvårdsverket och Trafikverket anser att länsstyrelseprövning rö- rande betydande miljöpåverkan inte ska krävas i de fall verksamhets- utövaren, i det här fallet Trafikverket, anser att en betydande miljöpåver- kan kan antas eller i de fall frågan om betydande miljöpåverkan har reg- lerats i föreskrifter som regeringen har meddelat. Naturvårdsverket och Trafikverket föreslår därför en ändring med den innebörden i väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Trafikverket bedömer att en sådan ändring skulle leda till avsevärda tidsbesparingar i många infra- strukturprojekt.

Naturvårdsverket anser att förslaget i 6 kap. miljöbalken om samråds- underlag, samrådsredogörelse och motiverat beslut om betydande miljö- påverkan bör gälla även vid planläggning av väg och järnväg.

Trafikverket anser att det kan komma att uppstå otydligheter i vad som gäller, om det finns olikheter mellan regler och uttryck i miljöbalken och väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Trafikverket nämner som exempel att det i väglagen saknas en hänvisning till syftesbestäm- melsen i det nya 6 kap. miljöbalken. Trafikverket anser att syftesbestäm- melsen är en viktig grund för miljöbedömningen och det är viktigt att den även gäller för väg- och järnvägsprojekt.

Trafikverket anser att det är för sent att identifiera och beskriva miljö- effekterna under fastställelseprövningen och därför anser Trafikverket att

153

Prop. 2016/17:200 bestämmelsen om en motiverad slutsats endast bör innefatta krav på en samlad bedömning av miljöeffekterna.

Trafikverket påpekar att en samrådsredogörelse alltid tas fram som ett underlag till väg- och järnvägsplanen. Trafikverket tolkning av är att den även fortsättningsvis kan omfatta alla frågor inklusive miljö.

Skälen för regeringens förslag

Länsstyrelsens roll vid avgränsningen av en miljökonsekvensbeskrivning

Av artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet framgår att den ansvariga myndigheten ska, om exploatören så begär, avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen.

Av nuvarande 14 b § tredje stycket väglagen och 2 kap. 2 § tredje stycket lagen om byggande av järnväg följer att länsstyrelsen under sam- rådet ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för prövningen. Vad som avses med ordet in- riktning i nuvarande bestämmelse och hur inriktning skiljer sig från om- fattning i sammanhanget är inte helt tydligt med dagens bestämmelse. Det är angeläget att ta ställning till såväl vilka frågor som är relevanta ur miljösynpunkt som hur detaljerad informationen ska vara för att möjlig- göra både adekvat fokus och fördjupning. I syfte att få en reglering som bättre stämmer överens med direktivet bör ordet detaljeringsgrad använ- das i den svenska bestämmelsen. Ändringen är framförallt av språklig karaktär, någon ändring i sak är inte avsedd.

För att tydligare genomföra artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet bör det vidare framgå av lagtexten att länsstyrel- sen på begäran ska lämna råd om miljökonsekvensbeskrivningens om- fattning och detaljeringsgrad. Även om en sådan begäran inte görs bör naturligtvis länsstyrelsen i enlighet med det som redan gäller verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för prövningen. Länsstyrelsen ska kunna redovisa efterfrå- gade bedömningar både muntligen och skriftligen. Det följer av allmänna förvaltningsrättsliga krav att frågor ska besvaras så snart som möjligt.

Att de råd som länsstyrelsen ger inte är bindande kan anses som själv- klart, men bör för tydlighetens skull ändå anges särskilt. Även om läns- styrelsens besked, när ett sådant har begärts, inte är bindande är det viktigt att länsstyrelsen har en aktiv roll i syfte att verka för att den som avser att bygga vägen eller järnvägen tar fram en miljökonsekvens- beskrivning som utgör ett bra beslutsunderlag. Det är dock alltid den som avser att bygga vägen eller järnvägen som ansvarar för miljökonsekvens- beskrivningens innehåll. En miljökonsekvensbeskrivning som inte upp- fyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken kan inte, i ett senare skede av processen, godkännas av berörda länsstyrelser vid prövningen enligt 16 § tredje stycket eller 16 b § andra stycket väglagen.

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i fråga om vägprojekt

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken ska enligt för- slaget innehålla bl.a. en redogörelse för de samråd som har skett och vad

som har kommit fram i samråden, se avsnitt 10.7.5. Trafikverket har på-

154

pekat att en samrådsredogörelse alltid tas fram som ett underlag till väg- och järnvägsplanen. Detta följer av 16 a § tredje stycket 2 väglagen och 2 kap. 9 § tredje stycket 2 lagen om byggande av järnväg. En samråds- redogörelse som tas fram enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska bl.a. innefatta sådana uppgifter som krävs för att uppfylla kraven på en samrådsredogörelse enligt 6 kap. miljöbalken. Även om en sådan samrådsredogörelse inte uttalat fogas till miljökonsekvensbeskriv- ning i ett ärende så är det en del av det underlag som ska fogas till planen och kan därmed ses som en del av eller som ett komplement till miljö- konsekvensbeskrivningen.

Motiverad slutsats om betydande miljöeffekter

En central del i en miljöbedömning är framtagandet av en miljökonse- kvensbeskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning ska bl.a. innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verk- samheten eller åtgärden kan antas medföra. Den som ska genomföra det enskilda projektet ansvarar för den information och den bedömning som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkter på miljökonse- kvensbeskrivningens innehåll och de bedömningar som framgår av den kan framkomma i samband med att samråd sker i fråga om dess innehåll. Det är därför viktigt att den som prövar frågan om ett projekts tillåtlighet gör det med hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunk- ter som kommit fram i fråga om dess innehåll. En bestämmelse om detta återfinns i artikel 8 i MKB-direktivet. Bestämmelsen genomförs bl.a. i 18 § tredje stycket väglagen och i 2 kap. 15 § lagen om byggande av järnväg.

Av artikel 1.2 g iv och 8a.1 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet följer att ett beslut om att bevilja tillstånd ska inne- hålla en motiverad slutsats om projektets betydande miljöeffekter. Enligt EU-domstolens praxis ska den behöriga miljömyndigheten genomföra det som följer av artikel 3 i MKB-direktivet, dvs. identifiera, beskriva och bedöma de direkta och indirekta betydande miljöeffekterna av ett projekt (se EU-domstolens dom i mål kommissionen mot Irland, C-50/09, EU:C:2011:109). Ändringsdirektivets krav på motiverad slut- sats i samband med att tillståndsfrågan avgörs ska ses i ljuset av EU- domstolens praxis i detta avseende och är på så vis en kodifiering av vad som redan gäller enligt domstolens praxis. I väglagen saknas en bestäm- melse som tydligt genomför skyldigheten för prövningsmyndigheten att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekterna. Trafikverket har invänt att det är för sent att identifiera och beskriva miljökonsekvenserna under fastställelseprövningen och att bestämmelsen om en motiverad slutsats endast bör innefatta krav på en samlad bedömning av miljöeffekterna. Regeringen understryker i det sammanhanget att en sådan identifiering och beskrivning även ska framgå av miljökonsekvensbeskrivningen och att Trafikverkets roll i samband med fastställelseprövningen således är att, i ljuset av de synpunkter som inkommit och det som i övrigt fram- kommit under handläggningen, bedöma om den identifiering och besk- rivning som redan gjorts är alltjämt gångbar.

Svenska förvaltningsmyndigheter har en skyldighet att motivera sina beslut utifrån de materiella bestämmelser som är tillämpliga i ärendet.

Prop. 2016/17:200

155

Prop. 2016/17:200

156

Allmänna bestämmelser om krav på motivering av beslut finns i 20 § förvaltningslagen (1986:223). Om den materiella rätt som är tillämplig i ett ärende innebär att prövningsmyndigheten måste ta ställning till miljö- effekterna av ett visst projekt bör direktivets krav på motiverad slutsats vara uppfyllt. Vid prövning enligt väglagen eller lagen om byggande av

järnväg tillämpas 2 4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken. Andra bestäm- melser som är relevanta i sammanhanget och som ska tillämpas vid den aktuella prövningen är 13 och 14 §§ väglagen respektive 4 och 5 §§ la- gen om byggande av järnväg. Dessa bestämmelser innebär att en väg eller järnväg som byggs ska ges ett sådant läge och utformas så att ända- målet med vägen eller järnvägen uppnås med minsta intrång och olägen- het utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Vidare får en väg eller en järnväg inte byggas på ett sätt som motverkar syftet med områdesskyddsbestämmel- ser. Trafikverket har således att ta ställning till om de angivna miljökra- ven är uppfyllda när frågan om att fastställa vägplanen eller järnvägs- planen prövas. Beslutet i fråga om planen kan fastställas eller inte ska således bl.a. motiveras utifrån dessa krav. Direktivets krav på en motive- rad slutsats bör därför i stor utsträckning vara uppfyllt. För ett tydligt genomförande av direktivet bör det dock införas ett krav i väglagen och lagen om byggande av järnväg som motsvarar kravet om en motiverad slutsats i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Det är viktigt att i sammanhanget understryka att en sådan slutsats även ska framgå av miljökonsekvensbeskrivningen och Trafikverkets uppgift är således att ta ställning till om det som framgår av miljökonsekvensbe- skrivningen angående betydande miljöeffekter är korrekt eller om det finns anledning att göra en annan bedömning. Slutsatserna i detta av- seende ska redovisas i beslutet som rör fastställandet av planen.

Normgivningsbemyndiganden

I 2 kap. 8 b § och 15 g § tredje stycket ellagen finns bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från kravet på miljökon- sekvensbeskrivning för anläggningar vars miljöpåverkan kan antas bli mindre betydande. Motsvarande bemyndigande i miljöbalken enligt för- slaget återfinns i 6 kap. 21 § miljöbalken och innebär ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av verksamheter och åtgärder inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Även sådana anläggningar som avses i ellagen innefattas i det som i 6 kap. miljöbalken kallas verksamheter och bemyndigandet är därför tillämpligt även i dessa fall. Det bedöms därför inte finnas ett behov av särskilda bemyndiganden i ellagen och bestämmelserna kan därför utgå.

Övrigt

Naturvårdsverket och Trafikverket har angett att de anser att ytterligare ändringar i väglagen och lagen om byggande av järnväg, utöver de som föreslås i promemorian, är önskvärda. Överväganden om ändringar, ut- över de som behövs för att genomföra ändringsdirektivet görs dock inte inom ramen för detta lagstiftningsärende. Naturvårdsverket har anfört att förslaget i 6 kap. miljöbalken om samrådsunderlag, samrådsredogörelse och motiverat beslut om betydande miljöpåverkan bör gälla även vid

planläggning av väg och järnväg. Bestämmelser med den innebörden Prop. 2016/17:200 finns eller föreslås i väglagen och i den mån bestämmelser i det avseen-

det saknas för att genomföra krav i ändringsdirektivet har regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om det.

12.2	Minerallagen

Regeringens förslag: Bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om spe-
cifik miljöbedömning, information och samordning ska tillämpas i
ärenden om beviljande av koncession enligt minerallagen.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Re-
geringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att ett förenklat
underlag (en liten miljökonsekvensbeskrivning enligt förslaget i proposi-
tionen) aldrig kan bli aktuellt i samband med ärenden om beviljande av
koncession och därmed krävs inte heller en undersökning i frågan om
verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som uttalar sig i fråga om
ändringarna i minerallagen (1991:45) är en övervägande majoritet posi-
tiva till eller har inte några synpunkter på förslagen som gäller den lagen.
Svenskt Näringsliv, Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindu-
strierna och Sveriges Hamnar avstyrker förslaget och anser att det inte
finns någon anledning att tynga koncessionsprövningen med ytterligare
moment, särskilt med hänsyn till att ingen ny brytning kan komma till
stånd utan tillstånd enligt miljöbalken.
Luleå tekniska universitet är positivt till förslaget att 6 kap. miljöbalken
ska tillämpas fullt ut vid prövning av bearbetningskoncession men anser
inte att det bör finnas en möjlighet för undantag från kraven på en prak-
tisk miljöbedömning. Sveriges geologiska undersökning anser att en an-
sökan om bearbetningskoncession alltid ska förenas med en miljökonse-
kvensbeskrivning och att utgångspunkten bör vara att en verksamhet som
förutsätter bearbetningskoncession alltid ska antas medföra en betydande
miljöpåverkan.
Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige
(Svemin) anser att det av förslaget behöver framgå att miljöbedömningen
ska avgränsas till vad som är relevant för koncessionsärendet, dvs.
prövningen av 3 och 4 kap. miljöbalken.
Skälen för regeringens förslag: I 4 kap. 2 § minerallagen anges att i
ärenden om beviljande av koncession ska en miljökonsekvensbeskriv-
ning fogas till ansökan. Vidare anges att när det gäller förfarandet, kra-
ven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planerings-
underlag ska 6 kap. 3 och 7 §§, 8 § första stycket, 9, 10, 19 och 20 §§
miljöbalken tillämpas. Det är således inte alla förfarandebestämmelser
som är tillämpliga i dessa ärenden. De bestämmelser som rör samråd som
ska genomföras innan en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram är
inte tillämpliga, och inte heller den bestämmelse som rör länsstyrelsens
beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en bety-
dande miljöpåverkan. I förarbeten till bestämmelsen motiveras det be-
gränsade tillämpningsområdet med att anläggningar för provbrytning och
bearbetning ska tillståndsprövas även enligt balken och därför finns det		157

Prop. 2016/17:200

12.3	Plan- och bygglagen

Regeringens förslag: Plan- och bygglagen ändras så att de krav som
ställs i planprocessen när det gäller samråd i fråga om översiktsplaner
och detaljplaner uppfyller även kraven på samråd inom ramen för
undersökningen enligt miljöbalken. När det gäller samråd med andra
myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli
berörda av planen eller programmet, ska kommunen dock i fråga om
statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.
Om kommunen bedömer att en sådan strategisk miljöbedömning
som avses i miljöbalken inte ska göras, ska skälen för den bedöm-
ningen anges i översiktsplanen eller, när det rör sig om en detaljplan, i
planbeskrivningen.
Granskningstiden för ett detaljplaneförslag som avser en plan som kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan ska vara minst 30 dagar.
Om planen omfattas av krav på strategisk miljöbedömning, ska
kommunen i översiktsplanen respektive detaljplanens planbeskrivning
redovisa bl.a. hur miljöaspekterna har integrerats i planen. För sådana
detaljplaner där planområdet får tas i anspråk för vissa ändamål ska en
identifiering, beskrivning och slutlig och samlad bedömning av miljö-
effekterna med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen
och det som har kommit fram i ärendet göras i planbeskrivningen.
Regler om gränsöverskridande samråd om detaljplaner förs ut ur
plan- och bygglagen.
Promemorians förslag innehåller inte förslag till nya bestämmelser
som anger hur bestämmelserna om undersökning och strategisk miljöbe-
dömning ska tillämpas i planprocessen.
I fråga om krav på en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekter
skiljer sig promemorian från regeringens på så sätt att bedömningen ska
integreras i granskningsutlåtandet i stället för i planbeskrivningen.
Promemorian innehåller inte något förslag om att det i planbeskriv-
ningen ska anges hur miljöaspekterna har integrerats i planen osv.
Promemorian innehåller inte något förslag i fråga om gränsöverskri-
dande samråd.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på
hur bestämmelserna om undersökning och strategisk miljöbedömning ska
tillämpas i planprocessen enligt plan- och bygglagen. Mark- och miljö-
överdomstolen vid Svea hovrätt och Boverket anser att det bör tydlig-
göras i 5 kap. plan- och bygglagen (2010:900) att undersökningen av om
det ska göras en strategisk miljöbedömning ska genomföras inom ramen
för detaljplaneprocessen. Mark- och miljööverdomstolen anser även att
förslaget bör behandla frågan om när i processen samrådet om avgräns-
ning bör genomföras i förhållande till det samråd som ska genomföras
enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900). Malmö kommun anser
att det är något oklart i förslaget i vilket skede i planprocessen för en
detaljplan som myndigheten ska ta beslut om strategisk miljöbedömning
och när ett avgränsningssamråd ska hållas. Länsstyrelsen i Västra Göta-
land anser att det behöver förtydligas när behovsbedömning och even-		159

Prop. 2016/17:200 tuell miljökonsekvensbeskrivning ska göras samt när bedömningen av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan ska göras. Boverket anser att för att miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar av planer och program ska tillämpas vid planlägg- ning enligt PBL, måste det finnas hänvisningar i plan- och bygglagen till dessa bestämmelser och anser att det inte är tillräckligt med följdänd- ringar i plan- och bygglagen när det gäller hänvisningar till miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar.

En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är posi- tiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om förlängd gransk- ningstid för ett planförslag som kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Region Skåne, Jönköpings kommun, Karlstads kommun, Mal- mö kommun, Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige anser att förlängningen av granskningstiden är olämplig mot bakgrund av am- bitionen att planprocesser bör effektiviseras, underlättas och förkortas. Lomma kommun och Sjöbo kommun anser att granskningstiden för plan- förslag med utökat planförfarande bör samordnas så att tiden är minst 30 dagar för samtliga sådana planförslag. Motala kommun anser att det bör utredas om samma granskningstid ska tillämpas för alla planer med utökat förfarande. Boverket avstyrker förslaget att utvidga kopplingen mellan plan- och bygglagen och miljöbalken i syfte att genomföra de senaste ändringarna i MKB-direktivet. Boverket anser att bestämmelser om praktiska miljöbedömningar (specifika miljöbedömningar i propositionen) över huvud taget inte ska gälla vid framtagande av en detaljplan eftersom det kan försena angelägna bostadsprojekt.

Av de remissinstanser som uttalar sig i fråga om krav på en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekter för detaljplaner som omfattas av kraven i MKB-direktivet är en övervägande majoritet positiva till eller har inte några synpunkter på förslagen. Malmö kommun, Sveriges Kom- muner och Landsting och Avfall Sverige anser att det inte ligger i linje med den roll som granskningsutlåtandet har att inkludera annat än sådant som relaterar till bemötandet av synpunkter som förts fram. Sverige kommuner och landsting anser att uppgifterna redan i dag bör ingå i plan- beskrivningen som samlat beskriver ärendet. Boverket avstyrker förslaget med samma argument som Boverket har gjort gällande i förhållande till förslaget om förlängd granskningstid för vissa detaljplaner.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i fråga om förslaget om att det i planbeskrivningen ska anges hur miljöaspekterna har integrerats i planen osv. Remissinstanserna har inte heller yttrat sig i fråga om förslaget att regler om gränsöverskridande samråd om detaljplaner förs ut ur plan- och bygglagen.

	Skälen för regeringens förslag
	Miljöbedömningen är integrerad i processen för att anta en detaljplan
	och en översiktsplan
	Regeringen har tidigare tagit ställning till att det bedöms vara ända-
	målsenligt att i författningstext närmare ange hur miljöbedömningen ska
	integreras i planprocessen (jfr prop. 2009/10:170 s. 244–245). En sådan
	lösning har således redan valts när det gäller exempelvis kraven på plan-
160	redovisningen i de fall planen kan antas få en betydande miljöpåverkan

och på s.k. avgränsningssamråd (se 4 kap. 34 § och 5 kap. 11 § plan- och bygglagen). På så vis säkerställs att miljöbedömningen, när en sådan krävs, blir en förutsättning för att planen ska kunna antas. En stor fördel med en sådan lösning är att det inte behöver uppstå parallella processer. Bestämmelser med den innebörden bör därför införas i den utsträckning det behövs och sådana inte redan finns.

Kraven på samråd ska motsvara kraven i miljöbalken

Flera remissinstanser har haft synpunkter på att det i förhållande till över- siktsplaner och detaljplaner behöver tydliggöras att en undersökning ska göras i fråga om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen delar remissinstansernas synpunkter om att en sådan under- sökning bör integreras i planprocessen. Kommunen ska identifiera om en betydande miljöpåverkan kan antas, samråda i frågan om betydande mil- jöpåverkan och genom ett beslut avgöra frågan om huruvida en strategisk miljöbedömning ska göras (se 6 kap. 6 och 7 §§ miljöbalken). Undersök- ningen bör därför integreras i plan- och bygglagen genom att krav ställs på samrådet att uppfylla det krav på s.k. undersökningssamråd som gäller enligt miljöbalken. Som anges nedan bör även krav ställas på kommunen att i redovisningen i planbeskrivningen ange skälen för att en strategisk miljöbedömning inte krävs.

Länsstyrelsen ska enligt plan- och bygglagen ta till vara och samordna statens intressen under samrådet. I plan- och byggförordningen (2011:338) finns bestämmelser som innebär att samrådet med andra statliga myndig- heter än länsstyrelsen ska ske genom länsstyrelsen. Mot bakgrund av länsstyrelsens samordnande ansvar bedöms det inte finnas anledning att kräva att kommunen, när det gäller statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda, ska samråda direkt med andra statliga myndigheter än länsstyrelsen.

Redan i dag gäller i processen för att anta en översiktsplan eller en detaljplan att ett samråd ska uppfylla kraven på samråd enligt miljöbal- ken när det gäller ett s.k. avgränsningssamråd. Det betyder att kommunen kan behöva genomföra samrådet på ett sätt som först uppfyller kraven för ett undersökningssamråd och därefter kraven för ett avgränsningssamråd. Enligt regeringens bedömning innebär inte den lösning som föreslås att processen förlängs. Ett samråd enligt plan- och bygglagen kan delas upp i flera steg och omfattningen och inriktningen kan anpassas till den uppgift som ska lösas vid varje tillfälle (jfr prop. 1985/86:1 s. 136).

Nya krav på innehåll i planbeskrivningar och översiktsplaner

Av 5 kap. 17 § andra stycket plan- och bygglagen framgår att samråds- redogörelsen ska utformas så att den också uppfyller kraven i nuvarande 6 kap. 16 § andra stycket miljöbalken. Kraven i den nämnda bestämmel- sen i miljöbalken innebär att det av ett beslut att anta en plan eller av en särskild handling i anslutning till beslutet ska finnas en redovisning av t.ex. hur miljöaspekterna har integrerats i planen och hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter. Dessa krav kan inte fullt ut genomföras i en samrådsredogörelse som ska upp- rättas i ett skede av planprocessen då synpunkter på miljökonsekvensbe- skrivningen fortfarande kan inkomma. Det bedöms mot den bakgrunden

Prop. 2016/17:200

161

Prop. 2016/17:200

162

lämpligt att det nämnda kravet i miljöbalken uppfylls genom att ett mot- svarande krav i stället ställs på planbeskrivningen när det gäller detalj- plan, och på en översiktsplan.

Som anförs ovan ska en undersökning om huruvida genomförandet av planen eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan leda till att kommunen avgör frågan genom ett beslut. Det bör därför ställas krav på kommunen att om den i undersökningen kommit fram till att en strategisk miljöbedömning inte ska göras, ska redovisa detta i plan- beskrivningen eller i översiktsplanen. Kravet bör omfatta att kommunen redovisar skälen för beslutet på så sätt att de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan redovisas.

I vissa fall gäller undantag från skyldigheten att göra en undersökning (se 6 kap. 5 § miljöbalken). För dessa fall bör det inte heller inom plan- förfarandet finnas någon skyldighet att identifiera omständigheter för och emot betydande miljöpåverkan, eller att motivera beslutet. Det kan då vara lämpligt att kommunen tydliggör i planbeskrivningen respektive översiktsplanen att någon undersökning inte har gjorts.

Om kommunen har kommit fram till att en strategisk miljöbedömning krävs bör, såsom angetts ovan, planbeskrivningen redovisa miljökonse- kvenserna på ett sätt som uppfyller miljöbalkens krav för detta.

Gränsöverskridande samråd

Kravet i miljöbalken på gränsöverskridande samråd genomförs genom den ansvariga myndighet som regeringen bestämmer. Detsamma gäller i fråga om information till annat land i fråga om antagandet av en plan. Enligt plan- och bygglagen är det kommunen som genomför samrådet. Kommunen ska i fråga om statliga myndigheter samråda med länsstyrel- sen. En lämplig ordning är därför att det är länsstyrelsen som underrättar den ansvariga myndighet som regeringen bestämmer, för att det gräns- överskridande samrådet ska kunna genomföras. En sådan ordning bör regleras på förordningsnivå och bedöms fullt ut uppfylla de krav som följer av EU-rätten. Mot den bakgrunden bedöms det lämpligt att ta bort det nuvarande kravet på att samrådet enligt plan- och bygglagen ska ge- nomföras så att det uppfyller kraven på det gränsöverskridande samrådet enligt miljöbalken. Detsamma gäller i fråga om kravet som innebär att kommunen vid en gränsöverskridande miljöpåverkan ska skicka ett med- delande till ett annat land om att en detaljplan har antagits.

Nya krav för vissa detaljplaner med anledning av ändringar i MKB- direktivet – förlängd granskningstid

Genom ändringsdirektivet tillkommer artikel 6.7 i MKB-direktivet. Av bestämmelsen följer att tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om miljökonsekvensbeskrivningen inte ska vara kortare än 30 dagar. De planer som träffas av kraven i MKB-direktivet är sådana planer som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för t.ex. industriändamål eller projekt för sammanhållen bebyggelse. Dessa planer finns angivna i nuvarande 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen.

Det samråd som åsyftas i artikel 6.7 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet handlar om innehållet i den miljökonsekvens-

beskrivning som slutligen tas fram. Samrådet ska enligt artikel 6.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet ske i ett tidigt skede av beslutsprocessen och senast så snart som information rimligen kan lämnas. Frågan är när detta samråd lämpligen sker inom ramen för detaljplaneprocessen.

Det kan konstateras att det samråd som regleras i 5 kap. 11–17 §§ plan- och bygglagen sker i ett skede av planprocessen när beslutsunderlag, in- klusive en miljökonsekvensbeskrivning, ännu inte är slutligt framtaget. Detta skede av planprocessen bedöms därför inte vara lämpligt för att samråda i fråga om en slutligt framtagen miljökonsekvensbeskrivning.

När samrådet om planförslaget är klart ska kommunen i en underrättel- se informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid enligt 5 kap. 18 § första stycket plan- och bygglagen. I detta skede av planprocessen ska ett planförslag och en miljökonsekvensbeskrivning, om en sådan krävs, vara slutligt framtagna. Genom granskningsförfaran- det bör det säkerställas att miljökonsekvensbeskrivningen görs tillgänglig för bl.a. allmänheten och att synpunkter kan lämnas på ett sätt som också uppfyller kraven enligt miljöbalken (jfr 6 kap. 15 § miljöbalken).

Enligt 5 kap. 18 § andra stycket plan- och bygglagen ska gransknings- tiden vara minst tre veckor för sådana planer som omfattas av kraven på ett utökat planförfarande. De detaljplaner som omfattas av kraven i MKB-direktivet ingår i en av de tre kategorier av planer som ska vara föremål för ett utökat planförfarande, dvs. den kategori av planer som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att uppfylla kraven i MKB-direktivet bör det införas en bestämmelse som innebär att gransk- ningstiden för de detaljplaner som omfattas av denna kategori ska vara minst 30 dagar. Några remissinstanser har angett att de anser att gransk- ningstiden för planförslag med utökat planförfarande bör samordnas så att tiden är minst 30 dagar för samtliga sådana planförslag. Flera remiss- instanser har samtidigt påpekat att förslaget om en förlängd gransknings- tid strider mot ambitionen att planprocesser bör effektiviseras. Rege- ringens ambition att effektivisera planprocessen och främja bostads- byggande innebär att en förlängning av granskningstiden inte bör ske för samtliga planer med utökat planförfarande. Av förenklingsskäl och för att uppfylla MKB-direktivets krav bör kravet gälla de planer som kan an- tas medföra en betydande miljöpåverkan.

Nya krav för vissa detaljplaner med anledning av ändringar i MKB- direktivet – slutlig och samlad bedömning om miljöeffekter

En central del i en miljöbedömning är framtagandet av en miljökonse- kvensbeskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning ska bl.a. innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter. När det gäller detaljplaner är det kommunen som ansvarar för den information och den bedömning som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och de bedömningar som framgår av den kan framkomma i samband med att samråd sker i fråga om dess innehåll. En viktig del i en miljöbedömning är därför att kom- munen, i samband med avgörandet i fråga om planen kan antas, tar hän- syn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunkter som kommit fram i fråga om dess innehåll.

Prop. 2016/17:200

163

Prop. 2016/17:200 Av artikel 1.2 g iv och 8a.1 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet följer att ett beslut om att bevilja tillstånd ska inne- hålla en motiverad slutsats om projektets betydande miljöeffekter. I plan- och bygglagen finns inte en bestämmelse som tydligt genomför skyldig- heten att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekterna i samband med att en plan som träffas av kraven i MKB-direktivet antas. En be- stämmelse med den innebörden bör därför införas. I promemorian görs bedömningen att en sådan motiverad slutsats bör integreras i det gransk- ningsutlåtande som kommunen är skyldig att ta fram enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen. Några remissinstanser har invänt att det inte ligger i linje med den roll som granskningsutlåtandet har att inkludera annat än sådant som relaterar till bemötandet av synpunkter som förs fram. Det är viktigt att i sammanhanget understryka att en motiverad slutsats även ska framgå av miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunens uppgift i för- hållande till ändringsdirektivets krav på en motiverad slutsats bör vara att med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av ärendet identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Kommunen kan uppfylla kravet genom att ta ställning till om det mot bakgrund av vad som framkommit under planärendets gång finns anledning att dra andra slutsatser i fråga om den identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter än de som tidigare gjorts i miljökonsekvensbeskriv- ningen. Slutsatserna i det avseendet bör redovisas i planbeskrivningen snarare än i granskningsutlåtandet. En bestämmelse med den innebörden bör därför införas.

	13	Övriga frågor
	13.1	Allmänhetens deltagande när en
		renhållningsordning ändras

	Regeringens förslag: Ett förslag till ändring i en renhållningsordning
	ska alltid ställas ut för granskning om ändringen gäller den del av ren-
	hållningsordningen som avser en avfallsplan.
	Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Re-
	geringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att ändringar i
	en renhållningsordning endast behöver ställas ut för granskning om änd-
	ringen innebär en ändring i den del av renhållningsordningen som avser
	en avfallsplan. Promemorians förslag innebär att ändring i en renhåll-
	ningsordning alltid måste ställas ut för granskning.
	Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har uttalat sig i denna
	del. Avfall Sverige och Sveriges kommuner och landsting anser att be-
	stämmelsen bör kunna avgränsas så att undantaget avgränsas till att gälla
	endast ändringar i avfallsföreskrifterna, dvs. de föreskrifter som kommu-
	nen meddelat med stöd av regeringens bemyndigande i 15 kap. miljöbal-
	ken som berör endast ett fåtal fastighetsägare eller annars är liten. Avfall
164	Sverige och Sveriges kommuner och landsting anser att dagens bestäm-

melse innehåller ett praktiskt viktigt undantag eftersom det kan finnas Prop. 2016/17:200 goda skäl att i vissa fall snabbt kunna göra mindre ändringar i föreskrif-

terna. Dessa remissinstanser anser vidare att endast den del av renhåll- ningsordningen som är en avfallsplan omfattas av SMB-direktivet.

Skälen för regeringens förslag: I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG finns be- stämmelser om allmänhetens deltagande vid framtagandet av vissa planer och program. Detta direktiv genomförs i Sverige med bl.a. bestämmelser i miljöbalken.

Enligt artikel 2 i direktivet ska medlemsstaterna se till att allmänheten har möjlighet att delta i förberedandet och granskningen av de planer och program som kan behöva tas fram i enlighet med sex särskilt uppräknade direktiv. Exempel på planer som omfattas av detta regelverk är kommu- nala renhållningsordningar. Enligt 15 kap. 41 § miljöbalken ska det i var- je kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla dels de före- skrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen, dels en avfalls- plan.

Enligt 15 kap. 42 och 43 §§ ska kommunen på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Innan förslaget till renhållningsordning antas ska det ställas ut till granskning och vid antagandet ska de syn- punkter som kommit fram vid samrådet och granskningen beaktas. Kommunen ska informera om utställningen på sin webbplats på förhand och informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut och inom vilken tid och till vem invändningar mot förslaget ska lämnas. Dessa bestämmelser innebär att direktivets krav på rätt till deltagande för allmänheten i fråga om framtagandet av en ny renhållningsordning tillgodoses.

Direktivet ställer även krav på att allmänheten ska ha möjlighet att del- ta i samband med framtagandet av förslag till ändringar av planer. Enligt 15 kap. 44 § gäller de redovisade bestämmelserna i 15 kap. 42 och 43 §§ som huvudregel även för ändringar. I paragrafen finns dock ett undantag när det gäller förslag till ändring av en renhållningsordning som endast berör ett litet antal fastighetsägare eller som annars är liten. Något utrym- me för ett sådant undantag i fråga om den del av renhållningsordningen som avser en avfallsplan finns emellertid inte enligt direktivet. Kommis- sionen har också ställt sig frågande till det svenska genomförandet av direktivet i denna del.

För att fullständigt genomföra direktiv 2003/35/EG bör en ändring göras i 15 kap. 44 § som innebär att undantaget från skyldigheten att ställa ut ett förslag till ändring i renhållningsordningen avskaffas i den del undantaget avser avfallsplaner. Även förslag till ändringar i sådana planer ska alltså, i enlighet med direktivets krav, vara föremål för allmän- hetens deltagande.

165

Prop. 2016/17:200

13.2Några redaktionella ändringar

Regeringens förslag: Några språkliga och redaktionella ändringar görs i 5 kap. 11 §, 16 kap. 7 §, 17 kap. 3 och 6 §§ och 22 kap. 1 § miljö- balken.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: I nuvarande 5 kap. 11 § andra stycket miljöbalken finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen med- delar föreskrifter om vattenmyndigheterna. Sådana närmare föreskrifter är att anse som föreskrifter om verkställighet av lag som kan meddelas med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Det bör i bestämmelsen tydlig- göras att det är med stöd av den bestämmelsen i regeringsformen som regeringen kan meddela sådana närmare föreskrifter.

I nuvarande 5 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken finns en bestämmel- se om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som behövs för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. För att tydliggöra bestämmelsens innehåll bör den placeras i en egen paragraf. I övrigt bör några språkliga och redaktionella änd- ringar göras för att bestämmelsen ska bli mer lättillgänglig.

I 16 kap. 7 § miljöbalken finns en bestämmelse som reglerar hur hän- syn ska tas till s.k. följdverksamheter vid prövning enligt miljöbalken. I bestämmelsen anges att vid prövningen enligt miljöbalken ska hänsyn tas till andra verksamheter eller åtgärder som kan antas bli behövliga för att verksamheten eller åtgärden ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. För att på ett bättre sätt återspegla vad som avses med ordet utnyttja bör i stället uttrycket komma till stånd eller bedriva användas. På så vis tydliggörs det att det inte endast är följdverksamheter under driftsfasen som avses utan även följdverksamheter under anläggningsfasen. Ingen ändring i sak är dock avsedd.

17 kap. 3 § miljöbalken rör regeringens möjlighet att förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av vissa verksamheter. 17 kap. 6 § miljöbalken rör kommunfullmäktiges tillstyrkande som en förutsättning för tillåtlig- heten av vissa verksamheter. I samband med tidigare lagstiftningsärende har vissa språkliga förbiseenden skett och de bör därför korrigeras. I öv- rigt görs vissa språkliga ändringar för att tydliggöra bestämmelsernas innehåll.

I 22 kap. 1 § miljöbalken anges vad en ansökan i ett ansökningsmål ska innehålla. I efterföljande paragrafer finns kompletterande bestämmelser om ansökans innehåll för vissa särskilda typer av verksamheter. I 22 kap. 1 § finns en sådan särskild bestämmelse som rör vattenverksamhet. För att tydliggöra bestämmelsernas innehåll och för att skapa en enhetlighet bör bestämmelsen om ansökans innehåll som endast träffar vattenverk- samhet placeras i en egen paragraf. I övrigt bör några språkliga ändringar göras för att bestämmelsen ska bli mer lättillgänglig.

166

Prop. 2016/17:200

14Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Förslagen till ändringar i miljöbalken och i sek- torslagarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.

I fråga om miljöbalkens bestämmelser som rör planer och program ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedöm- ningen av mål och ärenden som har påbörjats före den 1 januari 2018. När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fort- farande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Om länsstyrelsen före ikraftträdandet har beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan, ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för beslutet.

I fråga om plan- och bygglagen ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018.

I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid ikraftträdandet har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande.

I fråga om övrig sektorslagstiftning ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före den 1 januari 2018. Om länsstyrelsen före ikraftträdandet har be- slutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan, ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för beslutet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Re- geringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att förslagen till ändringar i miljöbalken och i sektorslagarna ska träda i kraft den 1 januari 2018 i stället för den 1 juli 2017 som föreslås i promemorian.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

WSP Sverige AB anser inte att den tidpunkt då ett planärende påbörjas bör användas som utgångspunkt för övergångsbestämmelsen eftersom det faktiska upprättandet av en detaljplan inte sällan verkställs förhållan- devis lång tid efter det politiska startbeslutet. WSP Sverige AB anser att övergångsbestämmelsen i stället, såsom har föreslagits för exempelvis väglagen, bör knytas till ett obligatoriskt moment i planläggningspro- cessen. WSP Sverige AB rekommenderar därför att kommunens avgräns- ningssamråd med länsstyrelsen i stället används som brytpunkt.

Trafikverket är kritiskt till den korta tid för genomförande av redan påbörjade projekt som övergångsbestämmelserna föreskriver eftersom

det riskerar att medföra ökade kostnader i planering och genomförande

167

Prop. 2016/17:200 av väg- och järnvägsprojekt. Enligt Trafikverket kommer många pågåen- de och redan upphandlade miljökonsekvensbeskrivningar behöva revide- ras för att de nya kraven ska tillgodoses.

Skälen för regeringens förslag

Det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken

Enligt artikel 2.1 i ändringsdirektivet ska direktivet vara genomfört se- nast den 16 maj 2017. De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt.

Förslaget till ett nytt 6 kap. miljöbalken innehåller ett flertal ändringar i förhållande till nuvarande regelverk. Det skulle vara opraktiskt att låta de nya bestämmelserna tillämpas i redan pågående mål och ärenden som rör planer och program. Detsamma gäller i fråga om mål och ärenden som rör tillstånd till verksamheter och åtgärder enligt miljöbalken. Äldre be- stämmelser bör även fortsättningsvis gälla i dessa fall. När det gäller planer och program bör det finnas en övergångsbestämmelse som innebär att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för handläggningen och be- dömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbör- jats före den 1 januari 2018. Ett plan- eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet har fattats. När det gäller verksamheter och åtgärder bör det finnas en övergångsbestämmel- se som säger att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för handläggning- en och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till tillståndsmyndigheten före den 1 januari 2018.

Förslaget i promemorian innebär bl.a. ändringar i bestämmelser som rör det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksam- het eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att det ska vara tydligt att föreslagna ändringar i 6 kap. inte innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpå- verkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller, bör bestämmelserna i sin tidigare lydelse tillämpas i fråga om denna del av förfarandet om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Sådana övergångsbestämmelser är förenliga med över-

	gångsbestämmelserna i artikel 3 i ändringsdirektivet.
	Plan- och bygglagen
	Det skulle vara opraktiskt att låta de nya bestämmelserna tillämpas i
	redan pågående mål och ärenden enligt plan- och bygglagen. Äldre be-
	stämmelser bör även fortsättningsvis gälla i dessa fall. Övergångsbe-
	stämmelsen bör således ta sikte på att äldre föreskrifter fortfarande ska
	gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om pla-
	ner eller program som har påbörjats före den 1 januari 2018. Ett plan-
	ärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet
	har fattats (prop. 2013/14:126 s. 234).
	Väglagen och lagen om byggande av järnväg
	I syfte att undvika merarbete som anpassningen till nya krav kan komma
	att innebära i ärenden enligt väglagen eller lagen om byggande av järn-
168	väg som passerat en viss planeringsfas bör sådana ärenden fortsätta att

handläggas enligt äldre föreskrifter. En konkret åtgärd i planeringsfasen Prop. 2016/17:200 utgörs av länsstyrelsens beslut om godkännande av miljökonsekvensbe-

skrivningen. Övergångsbestämmelser till tidigare ändringar i väglagen (se t.ex. prop. 2011/12:118) har knutit an till den åtgärden och det be- döms lämpligt även i nuvarande lagstiftningsärende. Det betyder att plan- ärenden som vid ikraftträdandet är så långt framskridna att miljökonse- kvensbeskrivning för planen har lämnats in till länsstyrelsen för godkän- nande ska fortsätta att hanteras enligt det gamla regelverket. Övergångs- bestämmelsen bör således ta sikte på att ett ärende ska handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökon- sekvensbeskrivning som vid ikraftträdandet har överlämnats till länssty- relsen för godkännande.

Övrig sektorslagstiftning

Samma skäl som gör sig gällande för en övergångsbestämmelse till mil- jöbalken gör sig även gällande i förhållande till de sektorslagstiftningar som hänvisar till förfarandet i 6 kap. miljöbalken. Det bör således finnas en övergångsbestämmelse i sektorslagstiftningarna som tar sikte på att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för handläggningen och pröv- ningen av ärenden som har inletts före den 1 januari 2018.

Lagrådet har påpekat att en sådan övergångsbestämmelse som finns i miljöbalken om länsstyrelsens beslut i fråga om miljöpåverkan inte har införts i sektorslagstiftningen. Samma skäl för en sådan övergångsbe- stämmelse som gör sig gällande i förhållande till miljöbalken gör sig även gällande i förhållande till de sektorslagar som hänvisar till miljö- balkens bestämmelser i den frågan. Övergångsbestämmelser med den innebörden bör därför införas även för dessa lagar.

15 Konsekvenser

I detta avsnitt behandlas konsekvenserna av förslagen och bedömningar- na i propositionen.

15.1Förslagen i korthet, syfte och alternativ

I propositionen föreslås ett nytt 6 kap. miljöbalken samt ett antal följd- ändringar i andra författningar. Det övergripande syftet med förslaget är dels att genomföra ändringsdirektivet och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden, dels att ef- fektivisera balkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder.

Tydligare bestämmelser om planer och program

Inga större ändringar av de bestämmelser som rör planer och program är avsedda. I syfte att öka myndigheters och kommuners tillämpning av be-

stämmelserna om strategiska miljöbedömningar samt transparensen i

169

Prop. 2016/17:200

170

bedömningarna om huruvida en sådan ska göras föreslås dock ett antal ändringar. Bestämmelserna i 6 kap. får en tydligare och mer lättillgänglig struktur som följer stegen i miljöbedömningsprocessen. I sak innebär förslagen förändringar som rör

–samråd inom ramen för undersökningen om huruvida genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan,

–krav på beslut i frågan om miljöpåverkan, och

–tydliggöranden avseende miljökonsekvensbeskrivningens innehåll.

Ett alternativ till förslaget är en ökad vägledning om hur bestämmelserna om miljöbedömning i 6 kap. ska tillämpas. Ett annat alternativ är att ett nytt krav införs som innebär att myndighetens eller kommunens bedöm- ning i fråga om huruvida en strategisk miljöbedömning krävs ska god- kännas av länsstyrelsen eller annan myndighet. Inget av alternativen be- döms för närvarande vara lämpliga. En ökad vägledning – framför allt metodutveckling – skulle kunna bidra till en förbättrad tillämpning av be- stämmelserna, men förväntas inte råda bot på bristande incitament för myndigheter eller kommuner att undersöka om en miljöbedömning ska göras eller inte. Det skulle å andra sidan införandet av krav på godkän- nande av besluten göra. En sådan åtgärd kräver fler överväganden än vad som är möjligt att göra inom ramen för denna proposition. Om en änd- ring inte kommer till stånd finns risk för att de brister i samhällets förmå- ga att integrera miljöfrågor i samhällsplaneringen som har identifierats kvarstår.

Genomförande av Sveriges EU-rättsliga åtaganden

Propositionen innehåller förslag på hur ändringsdirektivet ska genom- föras i svensk rätt. Genomförandet av ändringsdirektivet medger i vissa delar strängare nationella bestämmelser än vad som föreskrivs i direkti- vet. Som regel har lagförslagen lagts på direktivets miniminivå. I den mån det bedömts finnas val- eller tolkningsmöjligheter i direktivet innehåller propositionen en beskrivning av alternativa lösningar, en ana- lys av för- och nackdelarna med de alternativa lösningarna samt en motivering till varför just den valda lösningen har föreslagits.

För att tillgodose de nya kraven föreslås bestämmelser med nya och förtydligade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett normgivningsbemyndigande som ger regeringen möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och föreskrifter om kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning. Därutöver föreslås krav som innebär att pröv- ningsmyndigheten ska kungöra miljökonsekvensbeskrivningen på en lämplig webbplats och att allmänheten ska få skälig tid och minst 30 dagar att yttra sig över beskrivningen. Slutligen föreslås en definition av termen miljöeffekt. Av definitionen framgår att direkta eller indirekta effekter på olika delar av miljön avses. Sådana effekter kan vara positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Bestämmelsen syftar till att tydliggöra vilka uppgifter som krävs i en miljökonsekvensbeskrivning i fråga om miljöeffekter.

Europeiska kommissionen har genomfört en konsekvensanalys av sitt Prop. 2016/17:200 förslag till ändringsdirektiv (SWD[2012] 354 final). En översiktlig be-

dömning av konsekvenserna av att införa ändringsdirektivet i Sverige redovisas här. Konsekvensanalysen är gjord i relation till de alternativa handlingsvägar som genomförandet av ändringsdirektivet möjliggör. Medlemsstaterna ska säkerställa att direktivet genomförs i nationell rätt. Om så inte sker riskerar Sverige att kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. Något utrymme för att avstå från ett genomförande finns alltså inte.

Tydligare krav på innehåll i prövningsunderlag

I propositionen föreslås att bestämmelserna om specifika miljöbedöm- ningar som huvudregel ska tillämpas endast på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I övriga fall ska det vara tillräckligt att upprätta en liten miljökonsekvensbeskriv- ning. Ändringen som rör tillämpningsområdet för bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken syftar till att tillse att en specifik miljöbedömning ska krävas endast i den utsträckning det är miljömässigt motiverat, dvs. för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kravnivån på innehållet i en liten miljökonse- kvensbeskrivning motsvarar nuvarande kravnivå i fråga om innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter eller åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ändringen som innebär att underlaget kallas liten miljökonsekvensbeskrivning i stället för som i dag miljökonsekvensbeskrivning syftar dock till att tydliggöra den skillnad i kravnivå som finns i nuvarande regelverk i fråga om miljökonsekvens- beskrivningar för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och verksamheter som inte kan antas medföra en sådan påverkan. Genom enkla, kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler skapas förutsättningar för bra ramvillkor för företagen.

Ett alternativ till den föreslagna ändringen är att öka vägledningen av tillämpningen av dagens bestämmelser. Enbart vägledning bedöms dock inte vara tillräckligt för få önskad effekt. Vägledning är inte bindande och skapar inte den förutsebarhet som eftersträvas. Om en ändring inte kommer till stånd finns risk för att resurser läggs på verksamheter och åt- gärder och framför allt ändringar av dessa även om det inte är motiverat ur ett miljöperspektiv. Det finns också risk för att den eftersträvade regel- förenklingen uteblir.

Samråd i ärenden om bearbetningskoncession enligt minerallagen

Slutligen föreslås att samråd ska hållas i ärenden om bearbetningskon- cession enligt minerallagen i syfte att dels förbättra förutsättningarna för den intresseavvägning som ska göras, dels underlätta för allmänheten att tillvarata sitt intresse av insyn och delaktighet och dels minska risken för senare krav på kompletteringar och för överklaganden.

171

Tabell 1	Berörda aktörer			Prop. 2016/17:200

Aktör		Antal	Kommentar
		aktörer
Länsstyrelser		21	Samrådspart, prövningsmyndighet och besluts-
			myndighet i fråga om en specifik miljöbe-
			dömning ska göras
Miljöprövningsdelega-		12	Prövningsmyndighet
tioner
Mark- och miljödom-		5	Prövningsmyndighet
stolar
Mark- och miljööver-		1	Prövningsmyndighet
domstolen
Trafikverket		1	Verksamhetsutövare och prövningsmyndighet
Energimarknads-		1	Prövningsmyndighet
inspektionen
Strålsäkerhets-		1	Prövningsmyndighet
myndigheten
Bergsstaten		1	Prövningsmyndighet
Sjöfartsverket		1	Prövningsmyndighet och verksamhetsutövare
Regeringen		1	Prövningsmyndighet
Kommuner		290	Planläggande myndighet och prövningsmyndig-
			het
Naturvårdsverket		1	Ansvarig myndighet för det gränsöverskridande
			samrådet
Verksamhetsutövare		6 000	Små, medel och stora företag, myndigheter,
			kommuner eller andra offentligrättsliga organi-
			sationer
Totalt		6 336

Förslagen kan dessutom påverka de konsulter som verksamhetsutövare i dag anlitar för att utreda miljökonsekvenser och ta fram miljökonse- kvensbeskrivningar. De är inte aktörer som direkt påverkas av föränd- ringarna, men som kan göra det indirekt.

Det har visat sig vara svårt att få fram uppgifter om hur många beslut länsstyrelserna fattar som gäller frågan om en planerad verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte och hur stor andel av fattade beslut som rör verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en sådan påverkan. För att få in uppgifter om hur stor andel av be- sluten som med stöd av kriterierna i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar inte ansetts medföra betydande miljöpåverkan har samtliga länsstyrelser kontaktats. Enligt uppgifter från länsstyrelserna är det framför allt ändringar av redan befintliga verksam- heter som inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Svar från tio länsstyrelser har kommit in. I de fall det inte varit möjligt att läsa ut an- delen ur ärendehanteringssystemet har en uppskattning gjorts. Etable- ringar av nya miljöfarliga verksamheter, så som vindkraft och täkter, anses i större utsträckning än ändringar av befintliga verksamheter ha en betydande miljöpåverkan.

173

Prop. 2016/17:200 Länsstyrelsen kommer att påverkas i egenskap av samrådspart och be- slutsmyndighet i fråga om en specifik miljöbedömning ska göras. Försla- gen kommer även att påverka prövningsmyndigheter som granskar och bedömer den betydande miljöpåverkan och prövar tillståndsansökningar. Enligt Sveriges lantbruksuniversitets kartläggning hanteras majoriteten av de framtagna miljökonsekvensbeskrivningarna av mark- och miljö- domstolarna (18 procent) och miljöprövningsdelegationerna (60 procent). Resterande prövas av Trafikverket (8 procent), Energimarknadsinspek- tionen (6 procent), Strålsäkerhetsmyndigheten (>1 procent), Bergsstaten (>1 procent), Sjöfartsverket (>1 procent), regeringen (1 procent) och kommunerna (6 procent). Sedan rapporten publicerades har förändringar skett av tillståndsplikten vilket kan påverka fördelningen mellan pröv- ningsmyndigheterna. Den geografiska spridningen av berörda verksam- heter och åtgärder innebär att förändringarna kan beröra vissa myndig- heter mer än andra. Naturvårdsverket påverkas av de ändringar som rör gränsöverskridande samråd.

Slutligen påverkas övriga samrådsparter, inklusive allmänheten och miljöorganisationer av de förslag som rör samråd.

15.3 Konsekvenser för miljömålen och berörda aktörer

Miljömålen

Förslagen bedöms förbättra möjligheterna att uppfylla de nationella mil- jömålen. Strategiska miljöbedömningar är ett viktigt verktyg för integre- ring av miljöhänsyn i samhällets planering och för att nå miljömålen. En ökad tydlighet och transparens i bedömningarna förväntas bidra till att myndigheter och kommuner tillämpar bestämmelserna i större utsträck- ning och på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag vilket förväntas leda till positiva konsekvenser för miljön.

Förslaget om tydligare krav i fråga om innehåll i en miljökonsekvens- beskrivning bedöms kunna underlätta uppfyllelsen av de nationella miljömålen. Vidare bedöms den del av förslaget som innebär att bestäm- melserna om specifika miljöbedömningar som huvudregel ska tillämpas endast på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan underlätta eller i vart fall inte försvåra upp- fyllelsen av de nationella miljömålen eftersom förslaget skapar förutsätt- ningar för en effektivare resursanvändning där samhällets resurser kan läggas där de gör mest miljönytta. Verksamhetsutövarens ansvar för att ta fram prövningsunderlaget och prövningsmyndigheternas ansvar för att bedöma om ett sådant underlag är tillräckligt för en prövning gäller oför- ändrat. De förslag som syftar till att genomföra ändringsdirektivet för-

	väntas leda till positiva konsekvenser för miljön.
	Myndigheter och kommuner
	Planläggande myndigheter och kommuner
	De språkliga och redaktionella ändringarna innebär inte att några nya
174	regler föreslås. I sak innebär förslagen främst förtydliganden av vad som
174

gäller redan enligt dagens bestämmelser. Därutöver föreslås vissa föränd- ringar.

Redan i dag ska myndigheter och kommuner som tar fram planer eller program som krävs enligt lag eller annan författning ta ställning till om en miljöbedömning ska göras. I vissa fall ska bedömningen redovisas i plan- eller programärendet. I propositionen föreslås att bedömningen ska redovisas i ett beslut. Den eventuella arbetsbördan som tillkommer bedöms vara försumbar i förhållande till kostnaden för att ta fram planen eller programmet och bedöms inte heller medföra annat än försumbara fördröjningar av plan- eller programärendet.

I propositionen föreslås att krav på samråd i frågan om planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska föras in i lagen. Skillnaden mot det nuvarande samrådskravet i den frågan i 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar är att en myndighet eller en kommun ska kunna låta bli att samråda om den kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. Undantags- möjligheten innebär både arbets- och tidsbesparingar för myndigheter och kommuner.

Två förändringar görs för att bemöta den kritik som Europeiska kom- missionen har framfört när det gäller det svenska genomförandet av SMB-direktivet. Förändringarna innebär att myndigheten eller kommu- nen ska samråda med de kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda och inte enbart med dem som berörs. Samtidigt tydliggörs dock att en myndighet inte kan anses berörd på annat sätt än på grund av sitt särskilda miljöansvar. Vidare förtydligas skyldigheten att redovisa skäl när myndigheten eller kommunen beslutar om huruvida genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Genom ändringen kan samrådskretsen möjligen komma att utökas något. Det finns inga andra alternativ än lagstiftning för att till- mötesgå kommissionens synpunkter.

Förslaget innebär att det görs tydligare vilka miljöeffekter som ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljökonsekvensbeskrivning. Förtydligandet innebär i praktiken ingen ny arbetsbörda av betydelse för myndigheterna eller kommunerna eftersom dessa krav gäller redan i dag. Tydliggörandet bedöms däremot minska risken för att en plan upphävs vid en överprövning och på så vis öka förutsägbarheten i rättstillämp- ningen.

Förslaget om att granskningstiden för ett detaljplaneförslag som avser en plan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan ska vara minst 30 dagar är en ändring som krävs för ett fullgott ge- nomförande av ändringsdirektivet. Ändringen innebär en förlängning av granskningstiden med nio dagar för de detaljplaner som träffas av be- stämmelsen, dvs. detaljplaner vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. På så vis kan planprocessen komma att för- dröjas i motsvarande antal dagar. Det finns inte några andra alternativ än lagstiftning för att tillgodose ändringsdirektivet.

Förslaget om att planbeskrivningen för vissa detaljplaner vars genom- förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska innehålla en motiverad slutsats i fråga om miljöeffekterna ligger i linje med vad som redan bör framgå av en planbeskrivning och bedöms därför inte innebära något merarbete för de kommuner som berörs. Samma bedömning gäller

Prop. 2016/17:200

175

Prop. 2016/17:200

176

i förhållande till den ändring som föreslås i fråga om krav på redovisning i planbeskrivningen och i översiktsplanen av hur miljöaspekter har inte- grerats i planen osv. Förslagen till nya bestämmelser som anger hur be- stämmelserna om undersökning och strategisk miljöbedömning ska inte- greras i planprocessen enligt plan- och bygglagen bedöms leda till en mer effektiv och ändamålsenlig planprocess.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de ändringar och förtydli- ganden som föreslås kan bidra till en ökad tydlighet i fråga om när en miljöbedömning krävs och i fråga om vilka aspekter som ska belysas i miljöbedömningen. Den ökade tydligheten bedöms kunna bidra till en mer förutsägbar tillämpning av bestämmelserna och till att miljöbedöm- ningar görs vid de tidpunkter och på det sätt som krävs enligt EU-rätten. Detta bedöms i sin tur kunna leda till minskad risk för att en plan upp- hävs vid en överprövning. Mot den bakgrunden gör regeringen bedöm- ningen att förslaget – även om tiden för granskning av planförslag för- längs med nio dagar – sammantaget inte kommer att leda till längre plan- processer. Förslagen medför inte heller några ytterligare kostnader för myndigheter och kommuner när de tar fram planer och program.

Den kommunala självstyrelsen

Några av förslagen som rör planläggande myndigheter och kommuner innebär ytterligare detaljerade bestämmelser som rör kommunernas skyldigheter. Förslaget innebär även att kommunen ska redovisa skäl för sina beslut i fråga om huruvida genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare innebär föreslagna ändringar att de myndigheter som en kommun ska samråda med kan bli fler än enligt nuvarande bestämmelser. Sammantaget innebär förslaget vissa inskränkningar i det kommunala självstyret i form av ökade krav på administration och ett visst ingrepp i kommunernas be- slutsprocesser. I de delar som förslagen föranleds av synpunkter från Europeiska kommissionen finns inte några alternativ än lagstiftning. För- slagen i denna del utgör de minst ingripande alternativen till följd av syn- punkterna från kommissionen. Förslagens syfte är att bidra till ett ökat och mer effektivt miljöskydd. De begränsade inskränkningarna i det kommunala självstyret som de sammantagna förslagen medför bedöms vägas upp av de effektivitetsvinster som förväntas uppstå till följd av de ändringar och förtydliganden som föreslås.

Prövningsmyndigheterna

Förslagen bedöms sammantaget skapa förutsättningar för kortare hand- läggningstider och en bättre och effektivare användning av prövnings- myndigheternas resurser. Att en specifik miljöbedömning endast krävs i fråga om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan förväntas minska den administrativa bördan. Denna ändring tillsam- mans med tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla förväntas förenkla prövningsmyndigheternas arbete och leda till färre krav på kompletteringar.

En tydligare bestämmelse om vad kungörelsen ska innehålla införs i syfte att tillgodose kraven i MKB-direktivet. Förändringen innebär inget nytt arbetsmoment för prövningsmyndigheten och bedöms inte påverka

myndigheternas administrationskostnader nämnvärt. Inte heller kravet på Prop. 2016/17:200 elektronisk kungörelse bedöms medföra några ökade kostnader av bety-

delse. Förslaget innebär i praktiken ingen ny arbetsbörda av betydelse för prövningsmyndigheterna eftersom alla myndigheter har en egen hemsida där de flesta redan informerar om sina ärenden. För myndigheter som inte informerar på sin hemsida i dag bedöms vissa kostnader av begrän- sad omfattning att uppstå.

Förslaget att prövningsmyndigheten ska ta ställning till om miljökonse- kvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedöm- ningen i inledningen av ett mål eller ett ärende är ett förtydligande av vad som redan gäller. Även förslaget om att prövningsmyndigheten ska slutföra miljöbedömningen genom en motiverad slutsats i fråga om de miljöeffekter som kan förväntas av verksamheten eller åtgärden är att se som ett förtydligande av det krav på motivering av beslut som gäller en- ligt nuvarande regelverk och inget av dessa förslag förväntas därför leda till någon ökad arbetsbörda för prövningsmyndigheterna.

Länsstyrelsen i egenskap av beslutsmyndighet och samrådspart

I Sverige är det verksamhetsutövaren som driver samrådsprocessen. Det ligger i verksamhetsutövarens intresse att ge länsstyrelsen den infor- mation som behövs för att det ska vara möjligt för länsstyrelsen att fatta ett väl grundat beslut i frågan om betydande miljöpåverkan. Förslaget att begränsa de specifika miljöbedömningarna till de verksamheter och åt- gärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan kan leda till att incitamenten för verksamhetsutövaren att underlätta länsstyrelsens arbete ökar.

I de fall en miljöbedömning ska göras innebär förslaget att länsstyrel-
sen på begäran ska lämna råd om miljökonsekvensbeskrivningens
omfattning och detaljeringsgrad. Som ovan anförts har länsstyrelsen
redan i dag uppgiften att verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får
den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen och
förtydligandet kan inte anses påverka länsstyrelsernas arbetsbörda eller
resursåtgång.
Staten i övrigt
De nya tidsangivelserna för samråd medför inte ett nytt arbetsmoment
och bedöms inte påverka Naturvårdsverkets administrativa kostnader i
samband med det gränsöverskridande samrådet.
Konsekvenser för staten i form av verksamhetsutövare framgår nedan
under rubriken Företag och andra verksamhetsutövare. Förslagen bedöms
inte innebära några kostnader för staten i övrigt.
Företag och andra verksamhetsutövare
Tidsåtgång och administrativa kostnader för verksamhetsutövare
Förslagen som syftar till att öka tillämpningen av bestämmelserna om
strategiska miljöbedömningar kan även få indirekta positiva konsek-
venser för företag och andra verksamhetsutövare. Övergripande miljö-
frågor som klaras ut på plan- och programstadiet behöver inte belasta
miljöbedömningen för enskilda projekt. Den tidigare insamlingen av	177
	177

Prop. 2016/17:200 informationen och de bättre förankrade plan- och programbesluten kan även bidra till effektivare handläggning och beslutsfattande i samband med tillståndsprövningen av verksamheter och åtgärder som genomförs enligt planerna eller programmen.

Förslagen som syftar till att göra 6 kap. miljöbalken tydligare och enk- lare att tillämpa, bör leda till tidsvinster och lägre administrativa kost- nader för verksamhetsutövare. Ändringen som innebär att en specifik miljöbedömning endast ska göras i fråga om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och tydliggörandet i kravnivå i frå- ga om miljökonsekvensbeskrivningar för sådana verksamheter kan för- väntas leda till besparingar för verksamhetsutövare. Det finns en stor osäkerhet kring kostnader för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter med respektive utan betydande miljöpåverkan. De stora skillnaderna i kostnader mellan olika miljökonsekvensbeskrivningar gör det svårt att beräkna storleken på verksamhetsutövarnas besparingar. Enligt uppgifter från Miljöprocessutredningens betänkande kan en miljö- konsekvensbeskrivning kosta allt från 50 000 kronor till upp till över en miljon kronor (SOU 2009:45 s. 180). Beloppet bekräftas till viss del av uppgifter från Tillväxtverkets databas Malin. I tabell 2 och 3 finns tids- och kostnadsuppskattningar för verksamhetsutövare att ta fram en miljö- konsekvensbeskrivning för verksamheter med respektive utan betydande miljöpåverkan. Verksamheterna är uppdelade i sju kategorier, liten-, mellan- och stor A- respektive B-verksamhet. Täkter utgör en egen kate- gori.

Tabell 2 Kostnad för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter med betydande miljöpåverkan

Verksamhetsutövares kostnader för att ta fram en miljökonse- kvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan*

	A-verksamhet		B-verksamhet		Täktverksamhet
	Interntid	Externa	Interntid	Externa	Interntid	Externa
	(t)	kostnader	(t)	kostnader	(t)	kostnader
		(kr)		(kr)		(kr)

Liten	40	75 000	15	18 000
Mellan	368	150 000	8	90 000
Stor	2400	1 500 000	368	375 000
Täkter					110,5	74 000

* Uppskattningar för tid och kostnader från Tillväxtverkets databas Malin bygger på mätningar som började 2005 för att uppskatta företags administrativa kostnader. Målet med mätningarna anges inte vara att få fram exakta siffor, utan snarare ge en indikation på om det blir dyrare eller billigare för företagen att genomföra lagförslag.

Även om det redan enligt gällande lagstiftning är möjligt att anpassa innehållet och omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen efter för- hållanden i det enskilda fallet, har användandet av beteckningen miljö- konsekvensbeskrivning ändå ofta medfört att underlaget i praktiken för- väntats uppfylla de krav på innehåll som anges i nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket miljöbalken. Genom att det nu tydliggörs att det är en liten

miljökonsekvensbeskrivning som ska göras tydliggörs att underlagets

178

innehåll och omfattning ska anpassas till behovet i det enskilda fallet. Prop. 2016/17:200 Det innebär att även om kraven på vad underlaget ska innehålla inte

kommer att minska, så kan förändringen förväntas medföra att verksam- hetsutövarnas administrativa kostnader minskar.

Tabell 3 Kostnad för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter utan betydande miljöpåverkan

Verksamhetsutövares kostnader för att ta fram en miljökonse- kvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan*

	A-verksamhet	B-verksamhet	Täktverksamhet
	Interntid (t)	Interntid (t)	Interntid (t)

Liten	0	3
Mellan	155	2
Stor	480	155
Täkter			2

* Uppskattningar för tid och kostnader från Tillväxtverkets databas Malin bygger på mätningar
som började 2005 för att uppskatta företags administrativa kostnader. Målet med mätningarna
anges inte vara att få fram exakta siffor, utan snarare ge en indikation på om det blir dyrare eller
billigare för företagen att genomföra lagförslag.
Redan i dag ska en uppgift om det samråd som skett enligt 6 kap. ingå i
en ansökan om tillstånd för de verksamheter och åtgärder som omfattas
av kraven i 19 kap. 5 § och 22 kap. 1 § miljöbalken. Förslaget om att i
samrådet lämna in en samrådsredogörelse till länsstyrelsen förväntas
därmed inte medföra ökade kostnader för sådana verksamheter och åtgär-
der.
Övriga förslag som syftar till att genomföra ändringsdirektivet kan
innebära ökade kostnader för vissa verksamhetsutövare. Kraven på inne-
hållet syftar till att säkerställa miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet
och förväntas minska behovet av kompletteringar och bidra till en
effektivare miljöprövning. Det finns inte några andra alternativ än
lagstiftning för att tillgodose ändringsdirektivet.
Förslaget om att införa ett samråd i ärenden om bearbetningskonces-
sion kan medföra ytterligare kostnader för de verksamheter som berörs.
Som framgår ovan har det i snitt beslutats om bearbetningskoncession i
fyra ärenden per år sedan 2010. I de allra flesta fall kan verksamheterna
eller åtgärderna antas medföra betydande miljöpåverkan. I flertalet
ärenden sker ett samråd i dag. Detta rekommenderas även av Statens
geologiska undersökning i vägledningen för prövning av gruvverksamhet
(2016). Eftersom antalet ärenden om koncessioner är relativt lågt och de
flesta redan genomför samråd bedöms kravet på samråd endast påverka
ett fåtal företag. Det finns lite olika uppskattningar av tid och kostnader
för samråd som kan vara relevanta för bearbetningskoncessioner. I Malin
anges den uppskattade interntiden för ett utökat samråd till 40 timmar.
Den uppskattade interntiden för samråd inklusive framtagande av sam-
rådsunderlag är lägre (från 4 timmar till 12 timmar) och den externa kost-
naden högre (från 8 400 kronor till 700 000 kronor) beroende på typ av
verksamhet och omfattning. I rapporten från Ramböll anges 25 dagar i
snitt för	A-verksamheterna och tio dagar när siffran		bryts ner för ut-	179
				179

Prop. 2016/17:200 vinningsindustrin. I denna tid ingår att samla relevanta intressenter och att förbereda samrådet. För den enskilda verksamhetsutövaren kan där- med förslaget innebära administrativa kostnader. För företagarkollektivet bedöms effekten bli begränsad eftersom de flesta genomför samråd i dag. Den kunskap som inkommer i samrådet förväntas emellertid att bidra till ett bättre beslutsunderlag och möjliggöra bättre avvägningar. Samrådet är ett viktigt tillfälle för verksamhetsutövaren att få ökad kännedom om platsen för, och omgivningarna till, den planerade verksamheten. Här spelar synpunkter och information från närboende och andra lokala in- tressenter en viktig roll. Genom ett väl genomfört samråd kan det klar- läggas vilka anpassningar av verksamheten som kan behövas och even- tuella missförstånd kan undvikas. Samrådet kan även underlätta framta- gandet av miljökonsekvensbeskrivningen genom att information fram- kommer som kan bidra till att miljökonsekvensbeskrivningen får det innehåll som behövs för prövningen.

Konkurrensförhållanden

Förslaget medför inga ändringar av vilka aktörer som behöver tillstånd för att få bedriva verksamhet. Däremot ändras kraven i tillståndspröv- ningen. Förändringarna innebär att det blir tydligare och mer förutsägbart vad som krävs av företagen under miljöbedömningsprocessen. Till viss del innebär förslaget utökade krav på innehållet i en miljökonsekvens- beskrivning. Denna ändring bedöms inte vara så omfattande att den på- verkar konkurrensförhållandena annat än marginellt. Sammanfattningsvis bedöms således konkurrensförhållandena mellan företagen inte påverkas på ett avgörande sätt av förslaget.

Särskild hänsyn till små företag

Genomförandet av ändringsdirektivet innebär att utgångspunkterna för vilka krav som ställs är påverkan från den verksamhet som företagen av- ser att bedriva.

Många av de små företagen bedriver mindre verksamheter. Förslaget innebär att mindre verksamheter som har en mindre miljöpåverkan inte kommer att omfattas av kravet på att göra en specifik miljöbedömning. Detta bedöms vara en lättnad jämfört med dagens regler. De lättnader som förslagen innebär kan på grund av detta antas ha särskilt stor bety- delse för små företag. Förslaget kan antas innebära att dessa företag i mindre utsträckning än i dag behöver anlita konsulter att biträda före- tagen i tillståndsärenden.

Mindre företag kan dock påverkas i större utsträckning av regler som genomför ändringsdirektivet och som innebär ytterligare krav på miljö- konsekvensbeskrivningens innehåll. Det är dock redan i dag möjligt att ställa dessa krav på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll enligt nuvarande 6 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken. Förändringarna bedöms i stor utsträckning innebära att det blir mer förutsägbart vad en miljökonse- kvensbeskrivning ska innehålla.

Förslaget bedöms inte i övrigt medföra några effekter som särskilt på- verkar små företag.

180

Allmänheten

Förslagen innebär att reglerna om samråd blir tydligare. Bland annat klargörs vad syftet med de olika samråden är. Ändringarna kommer att underlätta förståelsen för allmänhetens möjligheter att påverka i till- ståndsprocessen. Informationen ska kunna sökas och hittas på internet utan förhandskunskap om vilken myndighet som handlägger eller publi- cerar informationen.

Förslaget att införa ett samråd i ärenden om bearbetningskoncession innebär att allmänheten i ett tidigare skede kommer att kunna göra sin röst hörd och bidra till bättre avvägningar och beslutsunderlag.

Sverige och EU

Bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om strategiska och specifika miljö- bedömningar har sin grund i framför allt EU-direktiv. Genom regering- ens förslag genomförs nya krav som ställs i ändringsdirektivet. Förslaget medför även att de svenska bestämmelserna på ett tydligare sätt genomför de övriga kraven i direktiven.

Övrigt

Förslagen bedöms inte leda till några konsekvenser för jämställdheten, brottsligheten, sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet, de integrationspolitiska målen eller medföra konsekvenser för den personliga integriteten.

Ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. I samband med ikraftträdande kommer det att behöva göras vissa informationsinsatser. Insatserna bör riktas mot de myndigheter, kommuner, företag och andra enskilda som berörs av förslaget.

16 Författningskommentar

16.1Förslaget till lag om ändring i miljöbalken

3 kap. 11 §

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om underlag som ska finnas tillgängligt i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och en be- stämmelse om skyldighet för en kommun att tillhandahålla sådant under- lag.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 19 § miljöbalken i de delar som den bestämmelsen avser planer enligt plan- och bygglagen och planeringsunderlag. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåva- rande 6 kap. 11 § och avsnitt 4.11.7).

Den del av nuvarande 6 kap. 19 § som avser åtgärdsprogram och för- valtningsplaner flyttas till föreslagna 5 kap 15 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Prop. 2016/17:200

181

Prop. 2016/17:200

182

3 kap. 12 §

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om länsstyrelsens samord- nande roll i fråga om kunskapsförsörjningen för hushållningen med naturresurser.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 20 § miljöbalken med språkliga ändringar. Relevanta förarbeten till den para- grafen finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 12 § och avsnitt 4.11.7).

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

3 kap. 13 §

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om att regeringen genom ett förvaltningsbeslut kan ålägga en eller flera kommuner att redovisa hur de i sin planering enligt plan- och bygglagen avser att tillgodose ett intresse som rör hushållningen med naturresurser.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med vissa språkliga ändringar med nuvarande 6 kap. 21 § första stycket miljöbalken i de delar som den bestämmelsen avser hushållning med naturresurser. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 13 § och avsnitt 4.11.7).

Den del av nuvarande 6 kap. 21 § första stycket som avser åtgärds- program flyttas till föreslagna 5 kap 13 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

3 kap. 14 §

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om statliga myndigheters skyldighet att anmäla till regeringen om det uppkommer behov av att en eller flera kommuner lämnar en redovisning av hur de avser att behandla en viss fråga i sin planering enligt plan- och bygglagen.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 21 § andra stycket miljöbalken och har endast justerats redaktionellt för att hänvisa till bestämmelsen i föreslagna 3 kap. 13 §. Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 21 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till dåvarande 6 kap. 13 § och avsnitt 4.11.7).

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

5 kap. 11 §

I paragrafen klargörs att en länsstyrelse i varje vattendistrikt ska vara vattenmyndighet och att regeringen kan precisera t.ex. vilka arbetsupp- gifter som myndigheterna ska ha och hur beslut ska fattas.

Paragrafen ändras på så vis att det som återfinns i tredje stycket flyttas till föreslagna 5 kap 12 §. I övrigt överensstämmer innehållet i para- grafen med nuvarande 5 kap. 11 § med språkliga ändringar. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 2003/04:57 (författningskom- mentaren till nuvarande 5 kap. 11 § och avsnitt 5).

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 13.2.

5 kap. 12 §

I paragrafen, som är ny, finns ett normgivningsbemyndigande för rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före- skrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 5 kap. 11 § tredje stycket med redaktionella och språkliga ändringar. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 2003/04:57 (författningskommentaren till nuva- rande 5 kap. 11 § och avsnitt 5).

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 13.2.

5 kap. 13 §

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om att regeringen genom ett förvaltningsbeslut kan ålägga en eller flera kommuner att redovisa hur de i sin planering enligt plan- och bygglagen avser att genomföra ett åt- gärdsprogram eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvali- tetsnormer följs.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med vissa språkliga ändringar med den nuvarande 6 kap. 21 § första stycket 1 miljöbalken i de delar som den bestämmelsen avser åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till dåvarande 6 kap. 13 § och avsnitt 4.11.7) och prop. 2009/10:184 (författningskommentaren till nuvarande 6 kap. 21 § och avsnitt 4.2).

Den del av nuvarande 6 kap. 21 § första stycket som avser övriga frågor flyttas till föreslagna 3 kap 13 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

5 kap. 14 §

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om statliga myndigheters skyldighet att anmäla till regeringen om det uppkommer behov av att en eller flera kommuner lämnar en redovisning om hur de i sin planering en- ligt plan- och bygglagen avser att genomföra ett åtgärdsprogram eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer följs.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 21 § an- dra stycket miljöbalken i den del som den bestämmelsen avser åtgärds- program och miljökvalitetsnormer. Innehållet i paragrafen har justerats redaktionellt för att hänvisa till bestämmelsen i 5 kap. 13 §. Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 21 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 13 § och avsnitt 4.11.7) och prop. 2009/10:184 (författningskommentaren till nuvarande 6 kap. 21 § och avsnitt 4.2).

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

5 kap. 15 §

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om underlag som ska finnas tillgängligt i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 19 § första stycket miljöbalken i de delar som innehållet i den bestämmelsen

Prop. 2016/17:200

183

Prop. 2016/17:200 avser åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Den del av nuvarande 6 kap. 19 § som avser underlag i fråga om hushållning med naturresurser flyttas till föreslagna 3 kap 11 §. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 2003/04:2 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 11 § och avsnitt 6.2).

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

6 kap. Miljöbedömningar

Det nuvarande 6 kap. miljöbalken upphävs och ersätts med ett nytt 6 kap. Ordet miljöbedömning används i rubriken som ett samlingsnamn för för- faranden vid miljöbedömning för dels planer och program (strategisk miljöbedömning), dels verksamheter och åtgärder (specifik miljöbedöm- ning).

Bestämmelserna är disponerade på ett sätt som återspeglar den krono- logiska ordningen i arbetet med att ta fram och besluta om planer och program och verksamheter och åtgärder. Bestämmelserna om planer och program placeras före bestämmelserna om verksamheter och åtgärder.

Tidigare förarbeten avseende nuvarande 6 kap. är fortfarande aktuella i de delar som det nya kapitlet inte innebär någon ändring i sak. I kom- mentaren till varje paragraf hänvisas till de relevanta tidigare förarbetena.

6 kap. 1 §

I paragrafen beskrivs det huvudsakliga innehållet i kapitlet och vad som är syftet med en miljöbedömning.

Bestämmelsen i första stycket är ny och beskriver kapitlets huvud- sakliga innehåll som består av bestämmelser om miljöbedömningar. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verk- samheter och åtgärder. Denna process kallas strategiska miljöbedöm- ningar i fråga om planer och program och specifika miljöbedömningar i fråga om verksamheter och åtgärder. Innehållsförteckningen i bestäm- melsen är inte uttömmande eftersom kapitlet även innehåller andra be- stämmelser, t.ex. i fråga om processen som leder fram till ett ställnings- tagande i fråga om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

I andra stycket anges syftet med en miljöbedömning. Syftet gäller för såväl strategiska som specifika miljöbedömningar. Bestämmelsen över- ensstämmer med nuvarande 6 kap. 11 § andra stycket miljöbalken med språkliga ändringar i den del bestämmelsen gäller planer och program. I förhållande till verksamheter och åtgärder är syftesbestämmelsen ny men kan jämföras med den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken som beskriver syftet med en miljökonsekvensbe- skrivning för en verksamhet eller åtgärd.

En miljöbedömning ska genomföras med hänsyn till det angivna syftet. Även då det i en sektorslag finns en hänvisning till bestämmelserna om miljöbedömning ska miljöbedömningen genomföras med hänsyn till det angivna syftet. Ordet miljöaspekt är en bred term som omfattar såväl människors hälsa som t.ex. biologisk mångfald och kulturmiljö.

184

Relevanta förarbeten till

Prop. 2016/17:200

–nuvarande 6 kap. 11 § andra stycket finns i prop. 2003/04:116 (för- fattningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.1), och

–nuvarande 6 kap. 3 § första stycket finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 8.1.

6 kap. 2 §

I paragrafen förklaras vad som i kapitlet avses med miljöeffekter. Förkla- ringen överensstämmer delvis med nuvarande beskrivning av vilka effek- ter eller vilken påverkan på miljön och människors hälsa som kan kom- ma i fråga enligt 6 kap. 3 § första stycket och 12 § andra stycket 6 miljö- balken. Det tydliggörs vilka typer av direkta och indirekta effekter som kan komma i fråga (t.ex. kumulativa effekter).

Av paragrafen framgår att med termen miljöeffekt avses vissa närmare angivna effekter på miljön och människors hälsa. De effekter som avses är direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt. Ordförklaringen innebär att de effekter som omfattas inte är begränsade geografiskt, dvs. det kan röra sig om effekter både i närområdet och i övriga områden inom och utom Sveriges gränser.

Kumulativa effekter kan uppstå från en eller flera verksamheter och åtgärder och kan vara antingen additativa, synergistiska eller motver- kande. En additativ effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av de individuella effekterna. En synergistisk effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är större än summan av de indivi- duella effekterna. En motverkande effekt innebär att effekterna från fler än en aktivitet är mindre än summan av var och en.

Iförsta punkten anges befolkning och människors hälsa. Befolkning och människors hälsa ska sättas i samband med de andra uppräknade delarna av miljön. Det rör sig således om miljörelaterade hälsofrågor (t.ex. trafikbuller och luftföroreningar). Effekter på befolkning och män- niskors hälsa omfattar effekter på hälsan hos en befolkning samt fördel- ningen av dessa effekter inom befolkningen. I förhållande till verksam- heter och åtgärder är kopplingen till befolkning ny och tillgodoser krav i artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Iandra punkten anges djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap. miljöbalken och biologisk mångfald i övrigt. I förhållande till såväl planer och program som verksamheter och åtgärder är kopplingen till djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap. miljöbalken ny. I förhållande till verksamheter och åtgärder är det även nytt att biologisk mångfald pekas ut. Uttrycket biologisk mångfald omfattar bl.a. växt- och djurliv, liksom ekosystem och genetisk variation. När det gäller effekter på ekosystem så kan sådana effekter leda till att s.k. ekosystemtjänster minskar, upphör, tillkommer eller förstärks. Ekosystemtjänster utgörs av ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. De kan variera beroende på typ av ekosystem och är i många fall viktiga

för att tillgodose allmänna eller enskilda intressen. Om ett ekosystem	185

Prop. 2016/17:200 ändras till följd av exempelvis mänsklig aktivitet kan ekosystemtjänster minska eller upphöra och andra tillkomma eller förstärkas.

Itredje punkten anges mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, be- byggelse och kulturmiljö. I förhållande till både planer och program samt verksamheter och åtgärder är det nytt att jord omfattas. Jord avser fram- förallt jordarter.

Ifjärde punkten anges hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Detta är nytt när det gäller planer och program men inte när det gäller verksamheter och åtgärder. Att effekter på hushållningen

med naturresurser inkluderas medför att frågor som regleras i 3 och 4 kap. miljöbalken fångas upp.

Ifemte punkten anges annan hushållning med material, råvaror och energi. Detta är nytt när det gäller planer och program men inte när det gäller verksamheter och åtgärder. Att sådana effekter inkluderas medför att frågor som regleras i 3 och 4 kap. miljöbalken fångas upp.

Isjätte punkten anges att även andra delar av miljön än de tidigare nämnda omfattas. Det innebär att listan över vilka delar av miljön som omfattas inte ska anses som uttömmande. Bestämmelsen är ny i för- hållande till såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Bestämmelsen tillgodoser krav på innehåll i en miljökonsekvensbeskriv- ning enligt artikel 5.1 och punkten f i bilaga 1 i SMB-direktivet.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.1), och

–nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 6 miljöbalken finns i prop.

2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.3.

6 kap. 3 §

I paragrafen anges när en strategisk miljöbedömning ska göras. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att tillämpningsområdet är avgränsat till sådana planer och program som krävs i lag eller annan författning och som upprättas eller ändras av en myndighet eller en kommun. Det bör noteras att en myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta eller ändra en plan eller ett program inte träffas av bestämmelserna. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 11 § första stycket miljöbalken. Vilka moment som ingår i en strategisk miljö- bedömning framgår av föreslagna 6 kap. 9 §. Kapitlets bestämmelser om miljöbedömning är på samma sätt som enligt nuvarande bestämmelse i 6 kap. 11 § första stycket, endast tillämpliga på de planer och program vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Pro- cessen kallas i förslaget för strategisk miljöbedömning.

Lagrådsremissen innehöll en bestämmelse om att en myndighet eller kommun ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. På Lagrådets inrådan föreslås i stället att den bestämmelsen tas in i 6 kap. 5 §.

186

I andra stycket anges de undantag från kraven om strategiska miljöbe- Prop. 2016/17:200 dömningar som följer av nuvarande bemyndigande i 6 kap. 11 § tredje

stycket miljöbalken tillsammans med 7 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. I lagrådsremissen föreslogs undantagen anges i en egen paragraf, 6 kap. 5 §. På Lagrådets inrådan anges i stället undantagen i samma paragraf som slår fast när en strategisk miljö- bedömning ska göras. När det gäller de planer och program som räknas upp i första och andra punkten ska därmed kapitlets bestämmelser inte tillämpas. I första punkten anges ett undantag för planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten. Det innebär att undantaget inte är tillämpligt för t.ex. en detaljplan som inne- bär att viss del av planområdet får tas i anspråk för totalförsvaret. Skälet till detta är att planen inte har som enda syfte att tjäna totalförsvaret. När undantaget tillämpas är det således endast syftet med planen eller pro- grammet som ska bedömas, inte dess effekter. En plan för uppförande av t.ex. en försvarsanläggning kan få som följdeffekt att det skapas flera lokala arbetstillfällen men planen omfattas ändå av undantaget om syftet med planen endast är att tjäna totalförsvaret. En plan som fastställer vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas för att förhindra t.ex. en naturkata- strof omfattas inte av undantaget. Däremot skulle en sådan plan som fastställer vilka åtgärder som ska vidtas om en naturkatastrof inträffar omfattas av undantaget.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 11 § första stycket miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och av- snitt 7.1.1).

Övervägandena i fråga om uttrycket betydande miljöpåverkan finns i avsnitt 7.3 och övervägandena i övriga frågor finns i avsnitt 6 och 9.1.

6 kap. 4 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om att vissa slag av planer och program ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bemyndigandet är nytt i den del det avser en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program inte ska antas medföra en betydande miljö- påverkan. Den del bemyndigandet avser en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska antas medföra en betydande miljöpåverkan motsvarar delar av nuvarande 6 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken.

Utrymmet för generella undantag enligt artikel 3.5 i SMB-direktivet är begränsat. Regeringens möjlighet att utnyttja bemyndigandet för att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer eller program inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan begränsar sig därför till fall som är uppenbara och där det saknas tvivel om att planer eller program av visst slag inte kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan i det enskilda fallet.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och av- snitt 7.1.1).

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

187

Prop. 2016/17:200

188

6 kap. 5 §

I paragrafen anges när en myndighet eller kommun ska undersöka om en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed om en strategisk miljöbedömning ska göras eller inte göras. Innehållet i paragrafen är nytt på så sätt att det uttryckligen anges att en undersökning ska göras i den frågan. Med nuvarande regelverk är en sådan undersökning dock en nödvändig konsekvens av det som anges i 6 kap. 11 § första stycket miljöbalken.

Bestämmelsen om att en undersökning ska göras placerades enligt för- slaget i lagrådsremissen i 6 kap. 3 §. På Lagrådets inrådan föreslås i stället att den bestämmelsen tas in i denna paragraf och med en utform- ning som är i linje med Lagrådets förslag.

Tillämpningsområdet är, på samma sätt som enligt 6 kap. 3 §, av- gränsat till sådana planer och program som krävs i lag eller annan författ- ning och som upprättas eller ändras av en myndighet eller en kommun.

I paragrafen anges att en myndighet eller kommun ska undersöka om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan. Vad en undersökning närmare består i framgår av 6 kap. 6 §. Samtliga planer eller program som krävs i lag eller annan författning och som upprättas eller ändras av en myndighet eller av en kommun omfattas av kraven på undersökning enligt huvudregeln. Undantagna från kravet på undersökning är sådana planer och program där frågan om miljöpåverkan är avgjord genom föreskrifter som har med- delats med stöd av 6 kap. 4 §. Undantagna är även sådana planer och program som omfattas av något av undantagen i 6 kap. 3 § andra stycket, t.ex. planer som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddnings- tjänsten. Även dokument som inte kallas plan eller program kan omfattas av reglerna för miljöbedömning. Kommissionen anger i sin vägledning för SMB-direktivet att ”det är tänkbart att begreppen plan och program även bör förstås som alla officiella deklarationer som går längre än rena avsiktsförklaringar och som lägger fast en planerad inriktning av fram- tida åtgärder” (EG-direktiv 2001/42, Europeiska kommissionen 2004,

s.5 f.).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.1.

6 kap. 6 §

Paragrafen anger vad undersökningen enligt 6 kap. 5 § ska innebära. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Första stycket första punkten innehåller en bestämmelse som tydliggör att myndigheten eller kommunen ska identifiera omständigheter som talar för eller emot att genomförandet av planen, programmet eller änd- ringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Relevanta om- ständigheter är sådana som följer av artikel 3.2–3.5 och bilaga II till SMB-direktivet. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighets- föreskrifter om sådana omständigheter som är relevanta i identifieringen. Innehållet i bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 11 § första stycket miljöbalken.

Första stycket andra punkten reglerar frågan om samråd inom ramen för undersökningen. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med nu- varande 6 § första stycket förordningen (1998:905) om miljökonsekvens-

beskrivningar. Det tydliggörs i bestämmelsen att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som kommuner och myndigheter kan antas bli be- rörda. En bedömning av vilka som ska omfattas av samrådskretsen måste således göras i varje enskilt fall utifrån vilka kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda av planen eller programmet på grund av sitt särskilda miljöansvar. Vid den bedömningen är det avgörande om det finns en koppling mellan det miljöansvar som kommunen eller myndig- heten har och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av den enskilda planen eller programmet. En plan eller ett program som uppenbart saknar betydande miljöpåverkan kan inte antas påverka en kommun eller en myndighet i bestämmelsens mening. Samrådet ska avse den miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra. Samrådet utgör på så vis en del i undersökningen av om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som innebär att kapitlets bestämmelser om strategisk miljöbedömning ska tillämpas. Myndigheten eller kommunen behöver enligt bestämmelsen inte samråda om den i identifieringen enligt första punkten kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.

I lagrådsremissen föreslås att undersökningen även ska innebära att ett beslut ska fattas om huruvida en strategisk miljöbedömning ska göras. På Lagrådets inrådan föreslås i stället att undersökningen och beslutet hålls isär i lagtexten. En bestämmelse om beslut i frågan om betydande miljö- påverkan placeras därför i 6 kap. 7 § miljöbalken.

I andra stycket finns en ny upplysningsbestämmelse om att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om omständigheter som talar för eller emot att genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Upplysningsbestämmelsen tydliggör att det i en förordning kan finnas verkställighetsföreskrifter om sådana omständigheter.

Förarbetena till nuvarande 6 kap. 11 § första stycket miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och av- snitt 7.1.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6, 9.1 och 9.2.

6 kap. 7 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det beslut i frågan om en bety- dande miljöpåverkan som en myndighet eller kommun ska fatta efter undersökningen enligt 6 kap. 6 § miljöbalken. Paragrafen är utformad i linje med Lagrådets förslag. I paragrafen genomförs artikel 3.7 i SMB- direktivet. Bestämmelsen är ny i lag men motsvaras delvis av nuvarande 6 § andra stycket förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivn- ingar. Det som är nytt i förhållande till bestämmelsen i förordningen, utöver utformningen, är att bedömningen i frågan om en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska mynna ut i ett beslut i den frågan.

Av första stycket framgår att en undersökning ska efterföljas av ett beslut i frågan om betydande miljöpåverkan. Beslut ska således endast fattas i de fall en undersökning har gjorts. För kommunala beslut om planer och program bör beslutet normalt kunna avgöras på tjänstemanna-

Prop. 2016/17:200

189

Prop. 2016/17:200 nivå. Den slutliga bedömningen som kommunen eller myndigheten gör i frågan om betydande miljöpåverkan måste naturligtvis ske i ett tidigt skede av planprocessen. Det formella beslutet kan dock fattas i ett senare skede. Ett beslut måste fattas senast i samband med beslutet att anta pla- nen eller programmet men därutöver bör det, med utgångspunkt i de för- utsättningar som gäller för det aktuella plan- eller programförfarandet, avgöras i varje enskilt fall när ett beslut bör fattas och av vilket organ.

Av 6 kap. 6 § första stycket 2 framgår att samråd inom ramen för undersökningen inte är ett krav när myndigheten eller kommunen utan samråd kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. I ett sådant fall kan därför beslutet fattas när myndigheten eller kommunen har gjort en egen identifiering av att en betydande miljöpåverkan kan antas och därmed att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Av andra stycket framgår vad som ska redovisas i ett beslut i frågan om miljöpåverkan. Skälen för beslutet ska innehålla information om hur myndigheten eller kommunen har kommit fram till om planen eller pro- grammet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan genom att ange de omständigheter som talar för eller emot en sådan påverkan.

I tredje stycket anges att beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten. Hur beslutet ska tillgängliggöras får avgöras från fall till fall. Ett lämpligt sätt att tillgängliggöra beslutet kan vara på myndighetens eller kommu- nens webbplats. Beslutet kommer även att vara tillgängligt för allmän- heten genom att beslutet upprättas som en allmän och offentlig handling. Bestämmelsen motsvaras delvis av nuvarande 6 § andra stycket förord- ningen om miljökonsekvensbeskrivningar.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

6 kap. 8 §

Bestämmelsen är ny. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

På samma sätt som gäller för verksamheter och åtgärder enligt den nu- varande 6 kap. 5 § andra stycket sista meningen, får beslutet i fråga om miljöpåverkan inte överklagas särskilt. Den som är missnöjd kan över- klaga det slutliga beslutet i ärendet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

6 kap. 9 §

I paragrafen anges uttryckligen vad en strategisk miljöbedömning ska innebära. Bestämmelsen är ny på så sätt att det uttryckligen anges vad som ska ingå i miljöbedömningen. Bestämmelsen riktar sig till den myn- dighet eller kommun som ska upprätta eller ändra en plan eller ett pro- gram som krävs i lag eller annan författning och som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelser om krav på undersökning och beslut i frågan om betydande miljöpåverkan finns i 6 kap. 5–8 §§. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Första punkten innehåller en bestämmelse om avgränsningssamråd. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket. En bestämmelse om samrådskretsen finns i 6 kap. 10 §.

190

I andra punkten fastslås att myndigheten eller kommunen ska ta fram Prop. 2016/17:200 en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för miljöbedömningen. Be-

stämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 12 § första stycket.

Tredje punkten anger att tillfälle ska ges för att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program. När- mare bestämmelser om detta finns i 6 kap. 15 §. Bestämmelsen i tredje punkten överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 14 §.

Fjärde punkten anger att myndigheten eller kommunen ska ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunkter som lämnats i sam- rådet enligt tredje punkten innan ett beslut om en plan eller ett program fattas. En bestämmelse om hur sådan hänsyn ska redovisas finns i 6 kap. 16 §. Bestämmelsen i fjärde punkten överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 16 § första stycket.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket finns i prop. 2003/04:116 (för- fattningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2),

–nuvarande 6 kap. 12 § första stycket finns i prop. 2003/04:116 (för- fattningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2),

–nuvarande 6 kap. 14 § finns i prop. 2003/04:116 (författningskom- mentaren till den paragrafen avsnitt 7.1.3), och

–nuvarande 6 kap. 16 § första stycket finns i prop. 2003/04:116 (för-

fattningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.3). Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.

6 kap. 10 §

I paragrafen regleras samrådskretsen i avgränsningssamrådet. Bestäm- melsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket. Nytt i bestämmelsen är att samrådet ska ske även med andra berörda myndigheter än kommuner och länsstyrelser. Nytt är även att samråd ska ske med de kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda och inte enbart med dem som berörs. Det tydliggörs vidare att det endast är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd. En bedömning av vilka som ska omfattas av samrådskretsen måste göras i varje enskilt fall utifrån vilka kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda av planen eller programmet på grund av sitt särskilda miljöansvar. Vid den bedömningen är det avgö- rande om det finns en koppling mellan det miljöansvar som kommunen eller myndigheten har och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av den enskilda planen eller programmet.

Relevanta förarbeten till 6 kap. 13 § andra stycket finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2) och prop. 2010/11:86 (författningskommentaren till den paragra- fen och avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.1.

6 kap. 11 §

Paragrafen anger vad en miljökonsekvensbeskrivning för en plan eller ett

program ska innehålla och ska läsas tillsammans med bestämmelsen i

191

Prop. 2016/17:200 6 kap. 12 § som anger att en rimlighetsbedömning ska göras i fråga om den information som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Bestäm- melsen är tillämplig för de planer och program som omfattas av kraven på strategisk miljöbedömning i 6 kap. och motsvaras i huvudsak av nu- varande 6 kap. 12 § andra stycket med språkliga och redaktionella änd- ringar.

Första och andra punkten, tredje punkten a, b och d samt sjätte, sjunde och åttonde punkten har samma innehåll som motsvarande bestämmelser i nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket miljöbalken. De ändringar som gjorts är endast av språklig eller redaktionell karaktär. För vissa av punkterna är det endast numreringen som har ändrats.

Tredje punkten c är delvis ändrad i förhållande till nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 4 och anger till skillnad från nuvarande bestämmelse att alla befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller pro- grammet ska omfattas. Nuvarande bestämmelse anger att sådana miljö- problem endast ska ingå om problemen har samband med ett sådant na- turområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön.

Fjärde punkten är delvis ändrad i förhållande till nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 6, framförallt mot bakgrund av den terminologi som före- slås i denna proposition. Att termen miljöeffekter används i stället för miljöpåverkan är endast en ändring av språklig och förtydligande karak- tär. Som framgår av bestämmelsen i 6 kap. 2 § har ordet miljöeffekt en bred innebörd. Olika typer av direkta och indirekta effekter på männi- skors hälsa och olika delar av miljön omfattas, se författningskommenta- ren till den bestämmelsen. Det innebär t.ex. att kumulativa effekter på kort, medellång och lång sikt ingår. Detta är ett förtydligande av vad som gäller redan i dag (prop. 2003/04:116 s. 61). Det bör dock noteras att inte alla miljöeffekter ska beskrivas, utan endast sådana som är betydande. Detta gäller sedan tidigare och innebär att innehållet på så vis kan be- gränsas så att arbetet inte blir onödigt omfattande och så att fördjupning av relevanta miljöaspekter kan prioriteras. Nytt i punkten är att det anges att de betydande miljöeffekterna ska identifieras, beskrivas och bedömas. I sak innebär det dock inte någon ändring eftersom nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 6 ska läsas tillsammans med den paragrafens första stycke där det framgår att den betydande miljöpåverkan som planens eller pro- grammets genomförande kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas.

Femte punkten är delvis förändrad i förhållande till nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 7. Nytt är att det nu anges att miljökonsekvensbeskriv- ningen ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som planeras för att avhjälpa betydande negativ miljöpåverkan. Om några sådana åtgärder inte planeras, så ska det framgå av miljökonsekvensbeskrivningen.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 12 § finns i prop. 2003/04:116 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.2. För överväganden i fråga om användningen av orden miljöpåverkan och miljöeffekt, se avsnitt 7.3.

192

6 kap. 12 §

Paragrafen, som anger att en rimlighetsbedömning ska göras i fråga om den information som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning överens- stämmer med nuvarande 6 kap. 13 § första stycket med språkliga änd- ringar.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 13 § första stycket miljöbal- ken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragra- fen och avsnitt 7.1.2) och prop. 2012/13:17 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 6.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 13 §

Paragrafen reglerar när samråd ska ske med annat land. Av bestämmel- sen framgår att regeringen bestämmer vilken myndighet som ska fullgöra de skyldigheter som följer av paragrafen.

Iförsta punkten finns en bestämmelse om överlämnande av miljökon- sekvensbeskrivning och förslag till plan eller program till ett annat lands ansvariga myndighet. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 15 § första stycket miljöbalken. Det tydliggörs i bes- tämmelsen att överlämnandet ska ske till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

Iandra punkten finns en bestämmelse om samråd med ett annat land. I den del bestämmelsen reglerar avhjälpandeåtgärder är den ny. Innehålls-

mässigt överensstämmer bestämmelsen i övrigt med nuvarande 6 kap. 15 § andra stycket miljöbalken.

I tredje punkten finns en närmare bestämmelse om samrådet med ett annat land. Bestämmelsen är ny och genomför artikel 7.2 i SMB-direkti- vet på ett tydligare sätt.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 15 § miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.3.

6 kap. 14 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om hur ett gränsöverskridande samråd ska genomföras. Rege- ringen har i dag i 6 kap. 17 § ett mer generellt bemyndigande att meddela föreskrifter om samråd. Det nu föreslagna bemyndigandet är begränsat till det samråd som ska ske med ett annat land vid gränsöverskridande miljöpåverkan.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 17 § miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.3.

6 kap. 15 §

Paragrafen reglerar det samråd som ska ske med allmänhet, myndigheter och kommuner i fråga om den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program. Innehållet i paragrafen överensstäm- mer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 14 § miljöbalken och 8 § första

Prop. 2016/17:200

193

Prop. 2016/17:200 stycket förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Det som är nytt i förhållande till nuvarande bestämmelser är att det nu förtyd- ligas att samrådet ska ske så tidigt som möjligt i plan- eller programpro- cessen. Vidare tydliggörs att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd. En bedömning av vilka som ska omfattas av samrådskretsen måste göras i varje enskilt fall utifrån vilka kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda av planen eller programmet på grund av sitt särskilda miljöansvar. Vid den bedömningen är det avgörande om det finns en koppling mellan det mil- jöansvar som kommunen eller myndigheten har och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av den enskilda planen eller pro- grammet.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 14 § miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.4.

6 kap. 16 §

I paragrafen regleras bl.a. myndighetens eller kommunens skyldighet att redovisa hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter som lämnats vid samråd. Innehållet i paragrafen motsvaras av nuvarande 6 kap. 16 § andra stycket. De ändringar som föreslås i bestämmelsen är endast av språklig karaktär.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 16 § andra stycket miljöbal- ken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragra- fen och avsnitt 7.1.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 17 §

Paragrafen reglerar hur och till vem information om beslutet att anta en plan eller ett program ska lämnas. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med delar av nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken. Det tydliggörs i bestämmelsen att det endast är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och av- snitt 7.1.3) och prop. 2012/13:17 (författningskommentaren till den para- grafen och avsnitt 6.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 18 §

I paragrafen finns bestämmelser om den information som ska lämnas till annat land i de fall ett gränsöverskridande samråd skett. Bestämmelsen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken. Nytt är att den myndighet som regeringen har pekat ut som ansvarig för samrådet ska se till att informationen lämnas till den ansva- riga myndigheten i det andra landet. I den nuvarande bestämmelsen är det den beslutande myndigheten eller kommunen som ska informera det andra landet.

194

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken finns i Prop. 2016/17:200 prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och av-

snitt 7.1.3) och prop. 2012/13:17 (författningskommentaren till den para- grafen och avsnitt 6.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.5.

6 kap. 19 §

I paragrafen regleras den uppföljning och övervakning av miljöpåverkan som måste ske. Innehållet i paragrafen motsvaras av nuvarande 6 kap. 18 §.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 18 § miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 20 §

I paragrafen anges tillämpningsområdet för de av kapitlets bestämmelser som avser specifika miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Uttrycket specifik miljöbedömning införs som ett uttryck för att beskriva det förfarande som i MKB-direktivet kallas miljökonsekvensbedömning. Vad förfarandet närmare innebär framgår av 6 kap. 28 §. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 1 § första stycket miljöbalken. Innehållet i paragrafen skiljer sig från nuvarande 6 kap. 1 § första stycket bl.a. på så sätt att den inte anger när en miljö- konsekvensbeskrivning krävs utan när en specifik miljöbedömning ska göras.

Av paragrafen framgår när en specifik miljöbedömning ska göras innan en verksamhet eller åtgärd prövas för tillstånd som avses i 7 kap. 28 a § eller för tillstånd eller tillåtlighet som avses i 9, 11 eller 17 kap. miljö- balken. Till skillnad från vad som gäller i dag ska verksamheter som krä- ver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken inte omfattas av kraven i 6 kap. miljöbalken.

Termerna verksamhet och åtgärd förekommer även i 2 kap. miljöbal- ken. Termerna är, till skillnad från de specialreglerade verksamheterna i 9 och 11 kap. miljöbalken, inte definierade men är att anse som bredare till sin innebörd än de specialreglerade verksamheterna. Det innebär att den specifika miljöbedömningen inte är begränsad till den del av verk- samheten eller åtgärden som är tillståndspliktig utan ska omfatta alla delar av vad som är att betrakta som verksamheten eller åtgärden.

Av första stycket första punkten följer att specifika miljöbedömningar ska göras för verksamheter eller åtgärder som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, dvs. verksamheter och åtgärder som riskerar att påverka miljön i ett s.k. Natura 2000-område på ett betydande sätt. Undantagna från detta krav är brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa. Undantaget är motiverat av att det i sådana brådskande fall kan vara alltför tidsödande att göra en specifik miljöbedömning. I sådana fall ska emellertid ett beslutsunderlag ges in enligt det som sägs i 19 kap. 6 §.

Av första stycket andra punkten följer att verksamheter och åtgärder

som ska prövas för tillstånd eller tillåtlighet som avses i 9, 11 eller

195

Prop. 2016/17:200

196

17 kap. miljöbalken, ska genomgå en specifik miljöbedömning om verk- samheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Även tillståndspliktiga ändringar av en verksamhet omfattas av bestäm- melsen. Det följer av att även ändringar som kräver tillstånd ingår i ut- trycket ”verksamhet eller åtgärd som ska prövas för ett tillstånd som avses i (…)”. I nuvarande 6 kap. 1 § första stycket miljöbalken förhåller sig tillämpningsområdet till tillstånd att anlägga, driva eller ändra verk- samheter enligt de uppräknade kapitlen. Ingen ändring i det avseendet är avsedd. Däremot, vilket kan utläsas av prop. 2001/02:65 tillsammans med rättspraxis (MÖD 2005:43), kan t.ex. omprövning eller återkallelse av tillstånd enligt 24 kap. miljöbalken omfattas av vad som är att anse som prövning för ett tillstånd enligt de uppräknade kapitlen i miljöbal- ken. Att sådana prövningar enligt 24 kap. miljöbalken inte omfattas av tillämpningsområdet, framgår av andra stycket.

I 6 kap. 23–27 §§ finns bestämmelser om hur frågan om betydande miljöpåverkan ska undersökas och avgöras. Att en miljöbedömning endast ska göras för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är en skillnad från dagens system som anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram för samtliga tillstånds- pliktiga verksamheter som omfattas av nuvarande 6 kap. 1 § första stycket miljöbalken. Det ska dock understrykas att det även med dagens system görs en åtskillnad i förfarandet för de verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och de verksamheter som inte kan antas medföra en sådan miljöpåverkan.

Av andra stycket framgår att återkallelse av tillstånd eller omprövning av tillstånd eller villkor enligt 24 kap. miljöbalken inte omfattas av tillämpningsområdet. Inte heller mål och ärenden om förlängning av igångsättningstider kan anses ingå i tillämpningsområdet.

I lagrådsremissen föreslås ett tredje stycke med en upplysningsbe- stämmelse om att en bestämmelse om liten miljökonsekvensbeskrivning finns i en efterföljande paragraf. En sådan upplysningsbestämmelse har i enlighet med Lagrådets förslag i stället placerats i 6 kap. 26 § miljö- balken.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 1 § första stycket miljöbal- ken finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragra- fen och avsnitt 4.11.3), prop. 2000/01:111 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1) och prop. 2001/02:65 (författningskom- mentaren till den paragrafen och avsnitt 6.1).

Övervägandena i fråga om uttrycket specifik miljöbedömning och ordet miljöpåverkan finns i avsnitt 7.1 och 7.3. Övervägandena i fråga om tillämpningsområdet finns i avsnitt 10.1, 10.2 och 10.3. Övriga över- väganden finns i avsnitt 6.

6 kap. 21 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om vilka verksamheter och åtgärder som ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innehållet i paragrafen överens- stämmer i huvudsak med 6 kap. 1 § andra stycket andra meningen och 6 kap. 4 b § miljöbalken. Konsekvensen av att en verksamhet kan eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan blir dock med den

föreslagna systematiken i 6 kap. att en miljöbedömning ska göras eller Prop. 2016/17:200 inte göras.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket miljöbalken finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.3), och

–nuvarande 6 kap. 4 b § finns i prop. 1997/98:45 (författningskom-

mentaren till dåvarande 6 kap. 4 § fjärde stycket och avsnitt 4.11.4). Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.4.

6 kap. 22 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande som ger regeringen rätt att med- dela föreskrifter om att hela eller delar av den specifika miljöbedömning- en ska tillämpas även för andra ärenden enligt balken än de som anges i 20 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Till- ståndsärenden enligt 12 kap. kan komma i fråga för detta bemyndigande. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket och 6 kap. 2 § första stycket 2 och 6 kap. 4 § fjärde stycket.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket miljöbalken finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.3),

–nuvarande 6 kap. 2 § första stycket 2 finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.3), och

–nuvarande 6 kap. 4 § fjärde stycket finns i prop. 1997/98:45 (författ-

ningskommentaren till dåvarande 6 kap. 4 § andra stycket och avsnitt 4.11.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.4.

6 kap. 23 §

I paragrafen anges i vilka fall det ska undersökas om en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed om kapitlets bestämmelser om miljöbedömning ska tillämpas för de aktuella verksamheterna och åtgärderna. Med anledning av Lagrådets synpunkt om att undersökningen bör hållas isär från beslutet i frågan om miljöpå- verkan har paragrafen justerats.

Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket. På samma sätt som i dag är det frågan om betydande miljöpåverkan som behöver bedömas. Det som är nytt är konsekvenserna av om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, dvs. om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

I första stycket anges huvudregeln, dvs. att det ska undersökas om så- dana verksamheter eller åtgärder som finns angivna i 20 § 2 kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det rör sig om sådana verksam- heter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd eller en tillåtlighet som följer av 9, 11 eller 17 kap. miljöbalken. För sådana verksamheter som endast ska prövas för ett s.k. Natura-2000 tillstånd behöver en under- sökning således inte göras (jfr 6 kap. 20 § första stycket 1).

I andra stycket anges undantag från undersökningsplikten. Om dessa undantag är tillämpliga kan bestämmelserna om specifik miljöbedömning

tillämpas direkt och en undersökning behöver alltså inte göras.

197

Prop. 2016/17:200 I andra stycket första punkten anges undantag från undersökningsplik- ten om verksamhetsutövaren själv anser att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen är i denna del ny.

Iandra stycket andra punkten anges undantag från undersökningsplik- ten för sådana verksamheter och åtgärder för vilka frågan om miljö- påverkan har avgjorts genom föreskrifter som regeringen har meddelat.

Iandra stycket tredje punkten anges att en undersökning inte behöver göras om tillsynsmyndigheten har förelagt verksamhetsutövaren att an- söka om tillstånd. Frågan om verksamhetens eller åtgärdens miljöpåver- kan är då redan avgjord.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbal- ken finns i prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragra- fen och avsnitt 5.2) och prop. 2008/09:146 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 10).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.5.

	6 kap. 24 §
	I paragrafen anges vad som ska ingå i undersökningen av om en
	betydande miljöpåverkan kan antas. Paragrafen har utformats i enlighet
	med Lagrådets förslag så att beslutet i fråga om miljöpåverkan hålls isär
	från undersökningen.
	I första stycket första punkten anges att en del i undersökningen är att
	verksamhetsutövaren ska ta fram ett samrådsunderlag. Närmare krav i
	fråga om innehåll i samrådsunderlaget återfinns inte i lag. Regeringen har
	möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om innehållet i samråds-
	underlaget. Krav på att ta fram samrådsunderlag återfinns i nuvarande
	6 kap. 4 § tredje stycket.
	I första stycket andra punkten anges vilka som ingår i samrådskretsen
	och vad undersökningssamrådet ska handla om. Någon förändring av-
	seende samrådskretsen jämfört med vad som hittills har gällt görs inte.
	Bestämmelsen överensstämmer således i den delen med motsvarande be-
	stämmelse i nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 1. I nuvarande bestäm-
	melse anges dock endast att samråd ska ske med dem som kan antas bli
	särskilt berörda utan att det preciseras vad det är de kan tänkas bli be-
	rörda av. Det tydliggörs i bestämmelsen att det är verksamheten eller
	åtgärden som myndigheter och enskilda kan antas beröras av. När det
	gäller de frågor som ska behandlas i samrådet framgår det av bestämmel-
	sen att samrådet ska handla om frågan om betydande miljöpåverkan och
	frågan om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Be-
	stämmelsen överensstämmer i den delen med delar av nuvarande 6 kap.
	4 § andra stycket. Nuvarande bestämmelse anger att samråd ska avse
	verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och
	miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. För att
	kunna avgöra frågan om graden av miljöpåverkan är det nödvändigt att,
	precis som enligt nuvarande regelverk, bl.a. behandla verksamhetens
	eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan.
	Förslaget i propositionen innebär att en liten miljökonsekvensbeskriv-
	ning ska tas fram om undersökningen visar att en betydande miljöpåver-
198	kan inte kan antas, se 6 kap. 47 §. Om en betydande miljöpåverkan
198

däremot kan antas ska en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller de formella kraven i MKB-direktivet tas fram, se 6 kap. 35 §. I undersök- ningssamrådet kan det således vara oklart vilken typ av miljökonse- kvensbeskrivning som kommer krävas. Det torde dock inte leda till att samrådet kring miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning försvåras nämnvärt. Båda typer av miljökonsekvensbeskrivningar ska ha det innehåll som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

Iandra stycket tydliggörs att undersökningssamrådet får genomföras samordnat med det avgränsningssamråd som ska genomföras i enlighet 6 kap. 28–32 §§ i de fall en specifik miljöbedömning ska göras. Bestäm- melsen är ny. Kraven på samrådsunderlag inför undersökningssamråd är desamma som inför ett avgränsningssamråd enligt 6 kap. 29–32 §§. Verksamhetsutövaren kan således, precis som enligt nuvarande bestäm- melser, välja att inleda avgränsningssamrådet samtidigt som undersök- ningssamrådet. Någon ändring i förhållande till vad som gäller i dag är alltså inte avsedd i det avseendet och förslaget i propositionen som reg- lerar undersökningssamråd och avgränsningssamråd är därmed inte en återgång till ett system med tidiga och utökade samråd.

Ilagrådsremissen föreslås att undersökningen även ska innebära att ett beslut ska fattas om huruvida en specifik miljöbedömning ska göras. På Lagrådets inrådan föreslås i stället att undersökningen och beslutet hålls isär i lagtexten. En bestämmelse om beslut i frågan om betydande miljö- påverkan placeras därför i 6 kap. 26 § miljöbalken.

Itredje stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om undersökningen. Upplysningsbestämmelsen tydliggör att det i en förord- ning kan finnas närmare bestämmelser om undersökningen. Bestäm- melsen är ny.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 4 § miljöbalken finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1), och

–nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket i prop. 2004/05:129 (författnings- kommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6, 10.5, 10.5.1 och 10.5.2.

6 kap. 25 §

I paragrafen finns bestämmelser om samrådsunderlag och samrådsredo- görelse. Bestämmelserna i paragrafen är endast relevanta i de fall där frågan om verksamhetens eller åtgärdens betydande miljöpåverkan ska avgöras genom en undersökning.

I första punkten anges att samrådsunderlaget ska lämnas till samråds- parterna i så god tid att de får skälig tid att lämna synpunkter på under- laget och att synpunkter i frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara vid länsstyrelsens beslut i den frågan. Bestämmelsen överensstäm- mer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 4 § tredje stycket och delvis med delar av nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket. Skillnaden mot nu- varande bestämmelser är att tidpunkten för när samrådsunderlaget ska

Prop. 2016/17:200

199

Prop. 2016/17:200 lämnas preciseras närmare. Bestämmelsen i första punkten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I andra punkten anges att en samrådsredogörelse ska sammanställas och ges in till länsstyrelsen. Bestämmelsen är delvis ny. Krav på att ta fram en samrådsredogörelse framgår av nuvarande 19 kap. 5 § första stycket 1 och 22 kap. 1 § första stycket 3. Det som är nytt är att samråds- redogörelsen ska tas fram redan i undersökningsskedet och att det när- mare anges vad som ska ingå i samrådsredogörelsen.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 4 § första stycket och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1), och

–nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket finns i prop. 2004/05:129 (författ-

ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.2). Övervägandena finns i avsnitt 6, 10.5.2 och 10.5.3.

6 kap. 26 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det beslut i frågan om betydande miljöpåverkan som länsstyrelsen ska fatta efter undersökningen enligt 6 kap. 24 och 25 §§ miljöbalken. Paragrafen är utformad i linje med Lag- rådets förslag.

Av första stycket framgår att en undersökning ska efterföljas av ett be- slut i fråga om betydande miljöpåverkan. Beslut ska således fattas endast i de fall en undersökning har gjorts. Krav på att länsstyrelsen ska fatta beslut i frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan återfinns i nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken.

Iandra stycket anges att länsstyrelsens beslut ska redovisa de omstän- digheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen överens- stämmer delvis med nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket. Det som är nytt är att det uttryckligen anges vad som ska redovisas i länsstyrelsens be- slut. Rättsverkan av beslutet är att en specifik miljöbedömning ska göras eller inte göras. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighets- föreskrifter om de omständigheter som ska ligga till grund för bedöm- ningen i frågan om en betydande miljöpåverkan kan antas.

Itredje stycket finns en upplysning om att det i 6 kap. 47 § miljöbalken finns en bestämmelse som reglerar konsekvensen av att länsstyrelsen beslutar att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan. Kapitlets bestämmelser om miljöbedömning ska då inte tillämpas. I stället ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram i dessa fall.

Relevanta förarbeten till 6 kap. 5 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 4 § tredje stycket och avsnitt 4.11.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.6.

200

6 kap. 27 §

Paragrafen anger att länsstyrelsens beslut i frågan om miljöpåverkan inte får överklagas särskilt. Den som är missnöjd kan överklaga det slutliga beslutet i ärendet. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket sista meningen.

I lagrådsremissen fanns bestämmelsen placerad i en annan paragraf tillsammans med bestämmelsen om vad som ska redovisas i beslutet. På Lagrådets inrådan placeras bestämmelsen i stället i en egen paragraf.

Relevanta förarbeten till 6 kap. 5 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 4 § tredje stycket och avsnitt 4.11.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 28 §

I paragrafen anges vad en specifik miljöbedömning ska innebära. Be- stämmelsen är ny på så sätt att det inte finns en motsvarande förklaring av innehållet i processen i nuvarande 6 kap. miljöbalken. Paragrafens be- stämmelser ska endast tillämpas i de fall då en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om det i övrigt föl- jer av 20 § att kapitlets bestämmelser om specifik miljöbedömning är tillämpliga för verksamheten eller åtgärden.

Av första punkten a framgår att verksamhetsutövaren ska samråda om hur en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas. Motsvarande sam- rådsskyldighet finns i nuvarande 6 kap. 4 § andra stycket miljöbalken. Bestämmelsen i första punkten a ska läsas tillsammans med 6 kap. 29– 32 §§ som närmare anger vad avgränsningssamrådet ska innebära.

Av första punkten b framgår att verksamhetsutövaren ska ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelsen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 1 § första stycket och med nuvarande 6 kap. 10 §. Det som är nytt är att det anges att det är verksamhetsutövaren som ansvarar för framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning. Det behö- ver inte innebära att det också är verksamhetsutövaren som i praktiken arbetar med att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen. Ansvaret är dock ytterst verksamhetsutövarens. En jämförelse kan göras med 2 kap. 1 § miljöbalken där det framgår att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska, när frågor prövas om tillåtlighet och tillstånd, visa att de förpliktelser som följer av 2 kap. iakttas. En bestämmelse om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla finns i 6 kap. 35 §.

Av första punkten c framgår att verksamhetsutövaren ska ge in miljö- konsekvensbeskrivningen till den som prövar tillståndsfrågan, dvs. pröv- ningsmyndigheten. Krav på vad en ansökan ska innehålla finns i 22 kap. 1 § miljöbalken. Bestämmelsen i första punkten c har således i fråga om verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken ingen annan innebörd än att den tydliggör att detta ingår i miljöbedömningen. Ordet tillstånd ska tolkas brett, jämför t.ex. EU-domstolens dom i mål Barker, C-290/03, EU:C:2006:286. I den mån bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken innehåller ordet tillstånd ska det således jämställas med t.ex. koncession enligt vissa sektorslagar.

Av andra punkten a framgår att prövningsmyndigheten ska ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen. Bestämmelser om

Prop. 2016/17:200

201

Prop. 2016/17:200 detta och vad det närmare innebär finns i 6 kap. 39–41 §§. Bestämmelsen i andra punkten a har således ingen annan innebörd än att den tydliggör att detta ingår i miljöbedömningen.

Av andra punkten b framgår att prövningsmyndigheten ska slutföra miljöbedömningen. En bestämmelse om detta och vad det närmare inne- bär finns i 6 kap. 43 §. Bestämmelsen i andra punkten b har således ingen annan innebörd än att den tydliggör att detta ingår i miljöbedömningen.

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.

6 kap. 29 §

I paragrafen anges vad avgränsningssamrådet inom ramen för den speci- fika miljöbedömningen ska handla om och när det ska genomföras.

Bestämmelserna i första stycket överensstämmer i huvudsak med nuva- rande 6 kap. 4 § andra stycket. Det tydliggörs att de miljöeffekter som kan komma i fråga är sådana miljöeffekter som verksamheten eller åtgär- den kan antas medföra antingen i sig eller till följd av yttre händelser.

Andra stycket överensstämmer med nuvarande 6 kap. 4 a § miljöbal- ken.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 4 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till dåvarande 6 kap. 5 § och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1), och

–nuvarande 6 kap. 4 a § miljöbalken finns i prop. 2014/15:60 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.1 och i avsnitt 10.7.5 i fråga om uttrycket yttre händelser.

6 kap. 30 §

I paragrafen finns ytterligare bestämmelser om avgränsningssamrådet. Första stycket anger vilka som ingår i samrådskretsen för avgräns-

ningssamrådet. Kretsen är på samma sätt som i dag utökad i jämförelse med samrådskretsen för undersökningssamrådet. Bestämmelsen överens- stämmer med nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 2 miljöbaken. Bestäm- melserna om avgränsningssamråd syftar till att ge samrådsparterna möj- lighet att i ett tidigt skede kunna delta i processen och påverka projektets utformning och beslutsunderlag. Att detta gäller i förhållande till den be- rörda allmänheten följer av såväl artikel 6 i Århuskonventionen som av MKB-direktivet. En skillnad mot nuvarande bestämmelse i 6 kap. 4 § första stycket 2 är att de organisationer som kan antas bli berörda inte an- ges särskilt i bestämmelsen. De ska dock fortfarande ingå i samrådskret- sen – anledningen till att de inte pekas ut särskilt beror på att organisa- tioner utgör en del av allmänheten. En annan skillnad mot nuvarande be- stämmelse är att det nu anges att det är den planerade verksamheten eller åtgärden som den som ingår i samrådskretsen kan antas bli berörd av. Även denna ändring tydliggör vad som redan får anses vara gällande.

Andra stycket anger att samrådskretsen i avgränsningssamrådet ska kunna ta del av ett samrådsunderlag om de inte tidigare fått ett sådant

inom ramen för undersökningssamrådet. Bestämmelsen är ny. I nuvaran-

202

de 6 kap. 4 § tredje stycket anges att ett samrådsunderlag ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Det nya kravet innebär att de som ingår i samrådskretsen för avgräns- ningssamrådet ska kunna ta del av samrådsunderlaget. Ett sådant samrådsunderlag kan ha tagits fram inför ett undersökningssamråd om ett sådant samråd har ägt rum och kan då användas även inför avgränsnings- samrådet om inga förändringar har skett sedan samrådsunderlaget togs fram. Har ett undersökningssamråd inte skett och inget samrådsunderlag tagits fram måste ett sådant underlag tas fram inför avgränsningssam- rådet. Verksamhetsutövaren bör lämpligtvis när det är möjligt ta direkt kontakt med dem som ingår i samrådskretsen. Det kan dock vara svårt att identifiera alla som ingår i samrådskretsen, t.ex. vilken del av allmän- heten som kan antas bli berörd av verksamheten eller åtgärden. Det är därför lämpligt att information om att samråd ska ske lämnas i t.ex. en ortstidning med uppgift om var det går att ta del av samrådsunderlaget. Samrådsunderlaget kan även göras tillgängligt på en webbplats. Ett sam- rådsunderlag behöver inte avse ett och samma dokument utan kan komp- letteras under tiden som samråd genomförs och kan på så vis utgöras av flera olika och kompletterande dokument.

Enligt tredje stycket ska en upplysning lämnas i samrådsunderlaget om att undersökningssamråd inte har skett när så är fallet. Bestämmelsen är ny. En sådan upplysning tydliggör för samrådsparterna att det är ett avgränsningssamråd som avses och att länsstyrelsen inte ska besluta om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 2 finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 5 § och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6, 10.7.1 och 10.7.2.

6 kap. 31 §

I paragrafen regleras när avgränsningssamrådet ska påbörjas och sam- rådsunderlaget lämnas till samrådskretsen. Paragrafen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 4 § andra och tredje stycket. Skill- naden är att det nu anges att även ett samrådsunderlag ska lämnas i god tid. En bedömning av hur lång tid innan avgränsningssamrådet som underlaget ska lämnas måste avgöras från fall till fall. Vid bedömningen bör hänsyn bl.a. tas till underlagets omfattning och komplexitet.

Syftet med avgränsningssamrådet är att ge den berörda allmänheten och myndigheter möjlighet att i ett tidigt skede kunna delta i processen och påverka projektets utformning och beslutsunderlag. För att kunna uppfylla detta syfte måste samrådet genomföras innan verksamhetsut- övaren har låst fast verksamheten vid en viss lokalisering och utform- ning. För att uppnå syftet med samrådsbestämmelserna kan det vara lämpligt att samrådet sker i etapper och kanske kombineras med andra samråd, t.ex. undersökningssamrådet eller tillsammans med samråd som krävs enligt plan- och bygglagen (2010:900). En bestämmelse om sam- ordning av samråd m.m. finns i 6 kap. 46 §.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 4 § andra och tredje stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap.

Prop. 2016/17:200

203

Prop. 2016/17:200 5 § och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.2.

6 kap. 32 §

I paragrafen regleras länsstyrelsens roll vid avgränsningen av miljökon- sekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

Första stycket anger att länsstyrelsen är skyldig att verka för att inne- hållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detalje- ringsgrad som är nödvändig för prövningen. Bestämmelsen överensstäm- mer delvis med innehållet i nuvarande 6 kap. 5 § första stycket. Läns- styrelsen har enligt bestämmelsen en aktiv roll under samrådet. Det är dock verksamhetsutövaren som har ansvar för att miljökonsekvensbe- skrivningen innehåller allt som behövs för att den ska utgöra ett tillräck- ligt bra beslutsunderlag. En skillnad mot nuvarande bestämmelse i 6 kap. 5 § första stycket är att det anges att miljökonsekvensbeskrivningen ska få den detaljeringsgrad som behövs i stället för den inriktning som be- hövs. Ändringen är avsedd att tydligare genomföra kraven i MKB-direk- tivet. För att avgöra omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen måste ställning tas till den inriktning som ska ske, dvs. vilka frågor som är relevanta ur miljösynpunkt och som därför bör omfattas. De frågor som ska omfattas bör vidare ha en lämplig detaljeringsgrad i syfte att möjliggöra ett fokus och fördjupning kring dessa.

Andra stycket anger ett uttryckligt krav på att länsstyrelsen på begäran ska redovisa sin bedömning i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Kravet är nytt. Länsstyrelsens bedöm- ning i frågan är inte bindande och hindrar inte att länsstyrelsen senare ställer kompletterande krav. Även om länsstyrelsens besked inte är bin- dande och länsstyrelsen får återkomma med begäran om kompletterande uppgifter är det viktigt att länsstyrelsen har en aktiv roll i syfte att verka för att verksamhetsutövaren tar fram en miljökonsekvensbeskrivning som utgör ett bra beslutsunderlag. Därigenom minskar risken för senare krav på kompletteringar som fördröjer prövningsprocessen.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 5 § första stycket finns i prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.3.

6 kap. 33 §

I paragrafen regleras samråd med annat land i de fall en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande gränsöverskridande miljöpåver- kan. Innehållet i paragrafen överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 6 § miljöbalken. Bestämmelsen har förtydligats för att bättre stämma överens med MKB-direktivets krav.

Första stycket första punkten anger, i enlighet med artikel 7.1 a och b i MKB-direktivet, att den myndighet som regeringen bestämmer måste informera det land som kan antas bli utsatt för betydande miljöpåverkan av en verksamhet eller åtgärd i Sverige om verksamheten eller åtgärden,

dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut

204

som kan komma att fattas. Enligt artikel 7.1 i MKB-direktivet har ett Prop. 2016/17:200 annat land även rätt att begära att få den information som avses i första

stycket. Detta framgår nu av paragrafen.

I första stycket andra punkten slås, i enlighet med artikel 7.2 i MKB- direktivet, fast att myndigheten ska ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om landet vill delta i miljöbedömningen.

Andra stycket anger att om ett land har angett att det vill delta i pro- cessen, antingen efter att ha blivit tillfrågat eller på eget initiativ enligt första stycket, ska det landet få tillfälle att yttra sig. Till skillnad från nu- varande bestämmelse i 6 kap. 6 § miljöbalken anges inte den allmänhet som berörs i det andra landet i bestämmelsen. Regeringen har möjlighet att med stöd av bemyndigandet i 6 kap. 34 § meddela ytterligare före- skrifter om gränsöverskridande samråd.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 6 § finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.4).

Paragrafen behandlas i avsnitt 10.7.4.

6 kap. 34 §

Bestämmelsen är ny och ger regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om hur det gräns- överskridande samrådet enligt 33 § ska gå till. Ett motsvarande norm- givningsbemyndigande i fråga om gränsöverskridande samråd som rör planer och program återfinns i föreslagna 6 kap. 14 §. Med stöd av be- myndigandet kan regeringen meddela föreskrifter om hur den myndighet som regeringen bestämmer ska samråda med den andra statens myndig- heter och exempelvis tillsammans med ansvarig myndighet i det påver- kade landet komma överens om en rimlig tid för hur länge samrådet ska pågå. Det framgår av artikel 7.4 i MKB-direktivet att medlemsstaterna under det gränsöverskridande samrådet ska fastställa en rimlig tidsram för hur länge samrådet ska pågå.

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.4.

6 kap. 35 §

I paragrafen anges vilka uppgifter som ska ingå i en miljökonsekvensbe- skrivning för verksamheter och åtgärder. Innehållet i paragrafen överens- stämmer i huvudsak med delar av nuvarande 6 kap. 3 och 7 §§.

Första punkten överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 1 men öppnar upp för fler egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen. Ändringen tillkommer till följd av de ändrade kraven i artikel 5.1 i och bilaga 4 till MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Regeringen har möjlighet att meddela verkställig- hetsföreskrifter om bestämmelsen i första punkten.

Andra punkten anger att uppgifter om alternativa lösningar för verk- samheten eller åtgärden ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 4 i den del den reglerar alternativa platser och utformningar. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om bestämmelsen i andra punkten.

205

Prop. 2016/17:200 Tredje punkten motsvaras närmast av nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 4 i den del den bestämmelsen reglerar det s.k. noll-alternativet, dvs. en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgär- den inte kommer till stånd. En ändring i förhållande till vad som gäller i dag är att det tydliggörs att en nulägesbeskrivning ska ingå. Ändringen är föranledd av ändringarna i artikel 5.1 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Fjärde punkten anger att de miljöeffekter som verksamheten eller åt- gärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser ska iden- tifieras, beskrivas och bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen. Som framgår av bestämmelsen i 6 kap. 2 § har ordet miljöeffekt en bred inne- börd och omfattar bl.a. olika typer av direkta och indirekta effekter på människors hälsa och olika delar av miljön, se författningskommentaren till den bestämmelsen. Utifrån den breda innebörd som ordet har skulle kraven på innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen kunna bli orimliga. En avgränsning ska kunna göras utifrån vad som följer av 6 kap. 37 §, se författningskommentaren till den bestämmelsen. När det gäller t.ex. ku- mulativa effekter kan det vara svårt att avgöra hur stort område som ska behandlas och hur lång tid som analysen ska avse. Avgränsningen i det avseendet måste utgå ifrån vad som behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga kumulativa miljöeffekter som kan för- väntas.

Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om bestämmelsen i fjärde punkten.

Femte punkten anger att uppgifter ska finnas om de åtgärder som pla- neras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa mil- jöeffekterna som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Bestämmelsen överensstämmer med nu- varande 6 kap. 7 § andra stycket 2 miljöbalken med språkliga ändringar. Nytt är att det nu anges att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter. De språkliga ändringarna är en anpassning till de ord och uttryck som används i miljöbalken. Ingen ändring i sak är avsedd.

Sjätte punkten anger att uppgifter ska finnas om de åtgärder som plane- ras för att undvika att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs. Bestämmelsen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 2. Nytt är att det tydliggörs att sådana uppgifter endast ska vara med om uppgifterna är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning samt att det är sådana åtgärder som planeras som ska vara med i miljökonsekvensbeskrivningen.

Sjunde punkten anger att det ska finnas en icke-teknisk sammanfattning av de tidigare angivna uppgifterna. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 5.

Åttonde punkten anger att det ska finnas en samrådsredogörelse. Be- stämmelse om att ett samrådsunderlag ska tas fram och ges in till pröv- ningsmyndigheten finns i dag i 19 kap. 5 § första stycket 1 och 22 kap. 1 § första stycket 3 miljöbalken.

206

Regeringen har möjlighet att, med stöd av den föreslagna bestämmel- Prop. 2016/17:200 sen i 6 kap. 38 § 1 miljöbalken, meddela ytterligare föreskrifter om inne-

hållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.5) och prop. 2009/10:184 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.2), och

–nuvarande 22 kap. 1 § första stycket 3 finns i prop. 1997/98:45 (för-

fattningskommentaren till dåvarande 22 kap. 1 § första stycket 2 och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.5.

6 kap. 36 §

I paragrafen anges de särskilda krav på innehållet i en miljökonsekvens- beskrivning som avser verksamheter eller åtgärder i ett Natura 2000-om- råde. Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket finns i prop. 2000/01:111 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 37 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse som möjliggör en anpassning av omfattningen och detaljeringsgraden av uppgifterna i en miljökonse- kvensbeskrivning utifrån vissa närmare angivna förutsättningar. Bestäm- melsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken. Bestämmelsen är ny i den del den reglerar möjlighet till anpassning av innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning utifrån rådan- de kunskaper och bedömningsmetoder.

Av första punkten framgår att uppgifterna i miljökonsekvensbeskriv- ningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder. Innehållet i be- stämmelsen avser inte den enskilde verksamhetsutövarens kunskap och tillgång till bedömningsmetoder utan till de kunskaper och bedömnings- metoder som är rådande i samhället i stort. Möjligheten till begränsning av uppgifternas omfattning och detaljeringsgrad enligt bestämmelsen ska inte ha någon inverkan på de beviskrav som gäller enligt 2 kap. miljöbal- ken.

Av andra punkten framgår att uppgifternas omfattning och detalje- ringsgrad också ska anpassas utifrån vad som behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras i fråga om de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Denna del av paragrafen överensstämmer i huvudsak med vad som anges i nuvarande 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken. Ingen skillnad i den övergripande kravnivån är avsedd. Bestämmelsen tydliggör att en fördjupning och prioritering av relevanta miljöfrågor ska ske i syfte att uppnå största möjliga miljönytta.

Även om det inte nämns uttryckligen i bestämmelsen är det sådana miljö-

207

Prop. 2016/17:200 effekter som verksamheten kan antas medföra antingen i sig eller till följd av yttre händelser som avses. Som framgår av bestämmelsen i 6 kap. 2 § har ordet miljöeffekt en bred innebörd och omfattar bl.a. olika typer av direkta och indirekta effekter på människors hälsa och olika delar av miljön.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 7 § första stycket finns i prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och av- snitt 5.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.6.

6 kap. 38 §

Paragrafen innehåller normgivningsbemyndiganden som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om framtagandet av och innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder. Innehållet i paragrafen är nytt.

Bemyndigandena möjliggör för regeringen att meddela de föreskrifter som krävs för ett korrekt genomförande av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet, bl.a. i fråga om verksamhetsutövarens skyldig- het att tillse att miljökonsekvensbeskrivningen tas fram med den sak- kunskap som krävs (artikel 5.3 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.5.

6 kap. 39 §

Paragrafen innehåller krav på kungörelse.

Första stycket anger att prövningsmyndigheten ska kungöra att en mil- jökonsekvensbeskrivning finns. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 8 § första stycket. I de fall en ansökan om tillstånd också ska kungöras ska det ske gemensamt, vilket framgår av 6 kap. 41 §. Sedan kungörelse skett måste prövningsmyndigheten hålla miljö- konsekvensbeskrivningen tillgänglig för allmänheten. Nytt i bestäm- melsen är att allmänheten ska få skälig tid och minst 30 dagar på sig att yttra sig. Nytt i bestämmelsen är även att det tydliggörs att kungörelse endast ska ske om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen. Detta gäller redan med dagens be- stämmelse i 22 kap. 1 § första stycket 3 och 2 § som innebär att en god- tagbar miljökonsekvensbeskrivning är en processförutsättning. Bestäm- melsens adressat är tillståndsmyndigheten och termen tillstånd används. Ordet tillstånd ska tolkas brett, jämför t.ex. EU-domstolens dom i mål Barker, C-290/03, EU:C:2006:286. I den mån bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken innehåller ordet tillstånd ska det således jämställas med t.ex. koncession enligt vissa sektorslagar.

Andra stycket innehåller särskilda regler för kungörelse i fråga om prövningar som rör Natura 2000-områden. Bestämmelsen överensstäm- mer med nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket. I ärenden som endast avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § behöver kungörelseförfarandet bara tillämpas i den utsträckning som behövs för prövningen eller som är lämplig för att allmänheten ska få information.

208

Relevanta förarbeten till

Prop. 2016/17:200

–nuvarande 6 kap. 8 § första stycket finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6), och

–nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket finns i prop. 2000/01:111 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.8.

6 kap. 40 §

Paragrafen anger vad en kungörelse ska innehålla. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 8 § första stycket miljö- balken och delvis med nuvarande 12 § förordningen (1998:905) om mil- jökonsekvensbeskrivningar, med språkliga ändringar och förtydliganden. Bestämmelsen genomför delar av artikel 6.2 i MKB-direktivet på ett tyd- ligare sätt.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 8 § första stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.8.

6 kap. 41 §

I paragrafen anges hur en miljökonsekvensbeskrivning ska kungöras. Första punkten anger att kungörelse alltid ska ske på en lämplig webb-

plats. Bestämmelsen är ny.

Andra punkten anger att kungörelse, utöver att den ska ske på webb- plats enligt första punkten, även ska ske i ortstidning eller på annan plats som är särskilt föreskriven. Bestämmelsen är ny i lag. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 12 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar i den del den bestämmelsen reglerar kun- görelse i ortstidning. Vad som menas med ortstidning framgår av 3 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig omfattas. I den nämnda lagen ges ytterligare definitioner och stadgas också möjlighet att införa kungörelsen i endast ett mindre antal lokala dagstidningar.

Tredje punkten anger att kungörelsen av miljökonsekvensbeskriv- ningen alltid ska ske tillsammans med kungörelsen av ansökan om det finns en sådan. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 8 § första stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och av- snitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.8.

6 kap. 42 §

I paragrafen regleras prövningsmyndighetens skyldighet att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbal- ken. Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 9 § första stycket miljöbalken.

209

Prop. 2016/17:200 Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 9 § första stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och av- snitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.7.

6 kap. 43 §

Paragrafen innehåller ett krav på att prövningsmyndigheten ska integrera en motiverad slutsats i fråga om miljöeffekterna i bedömningen. Bestäm- melsen är ny på så sätt att den uttryckligen anger att prövningsmyndig- heten ska slutföra miljöbedömningen genom att identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Bestämmelsen innebär således en skyldighet för prövningsmyndigheten att identifiera miljöeffekterna och motivera sin bedömning av verksamheten eller åtgär- dens miljöeffekter. Bestämmelsen genomför kraven i delar av artikel 3, artikel 8 och delar av artikel 8 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Prövningsmyndighetens skyldighet att identifiera, beskriva och göra en samlad bedömning av miljöeffekterna påverkar inte verksamhetsutövarens motsvarande ansvar. I miljökonsekvensbeskriv- ningen ska verksamhetsutövaren identifiera, beskriva och bedöma miljö- effekter. Bestämmelsen påverkar inte heller kunskapskravet eller bevis- börderegeln i 2 kap. miljöbalken. Av paragrafen framgår vidare att när miljöbedömningen slutförs och tillståndsfrågan avgörs ska hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivningen och det som framkommit under hand- läggningen av målet eller ärendet. I denna del överensstämmer be- stämmelsen med nuvarande 6 kap. 9 § andra stycket miljöbalken.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 9 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.9.

6 kap. 44 §

I paragrafen finns bestämmelser om kungörelse av dom och beslut. Första stycket anger att när en dom eller ett beslut har meddelats ska

detta kungöras snarast. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket. Kungörelsen måste innehålla uppgif- ter om hur allmänheten kan få tillgång till information om innehållet i domen eller beslutet. I 19 kap. 5 § första stycket 9 och 22 kap. 25– 25 g §§ anges närmare krav på vad ett tillståndsbeslut eller en tillstånds- dom enligt miljöbalken ska innehålla.

Andra stycket innehåller särskilda regler för kungörelse i fråga om prövningar som rör Natura 2000-områden. Bestämmelsen överensstäm- mer med nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket. I ärenden som endast avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § behöver kungörelseförfarandet bara tillämpas om det bedöms lämpligt att allmänheten ska få informa- tion.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6), och

210

– nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket finns i prop. 2000/01:111 (författ- Prop. 2016/17:200 ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.8.

6 kap. 45 §

Paragrafen reglerar information till annat land i de fall ett gränsöverskri- dande samråd skett. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket tredje meningen. Informationen ska lämnas av den myndighet som regeringen i enlighet med 6 kap. 33 § har pekat ut som ansvarig för samrådet.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket finns i
prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och
avsnitt 4.11.6).
Övervägandena finns i avsnitt 6.
6 kap. 46 §
I paragrafen regleras samordning av arbetet med strategiska och specifika
miljöbedömningar samt med liknande arbete som görs enligt andra för-
fattningar. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande
6 kap. 22 § och med nuvarande 8 § andra stycket förordningen (1998:905)
om miljökonsekvensbeskrivningar. Skillnaden mot nuvarande bestäm-
melser är att bestämmelsen om samordning är vidare på så sätt att den
öppnar upp för en samordning med liknande arbete enligt andra författ-
ningar. Paragrafen genomför artikel 5.3 och 11.2 i SMB-direktivet samt
delar av artikel 4.5 och 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt änd-
ringsdirektivet. Bestämmelsen är allmänt utformad på så vis att den inte
anger vilka steg i miljöbedömningarna som avses. Det innebär att be-
stämmelsen träffar samordning av samråd och t.ex. innehållet i en miljö-
konsekvensbeskrivning.
Information och material som tagits fram för bedömning av miljöpå-
verkan i samband med en strategisk miljöbedömning bör i någon ut-
sträckning kunna användas vid en senare specifik miljöbedömning.
Vidare bör ibland även information och material som tagits fram för en
annan plan eller ett annat program inom ramen för samma beslutsprocess
men på en annan nivå kunna användas vid upprättandet av den senare
planen eller programmet.
Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 22 § finns i prop. 2003/04:116
(författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.6).
Övervägandena finns i avsnitt 8.2.
6 kap. 47 §
I paragrafen anges konsekvenserna av att länsstyrelsen beslutar att en
verksamhet eller åtgärd inte ska anses medföra en betydande miljöpåver-
kan. En liten miljökonsekvensbeskrivning ska då tas fram. Paragrafen har
placerats sist i kapitlet och fått sin utformning i enlighet med Lagrådets
förslag.
Första stycket anger att verksamhetsutövaren ska ta fram ett underlag
som kallas liten miljökonsekvensbeskrivning om länsstyrelsen beslutar
att en specifik miljöbedömning inte ska göras. Bestämmelsen överens-	211

Prop. 2016/17:200

212

stämmer delvis med nuvarande 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken. Även i nuvarande regelverk innebär ett beslut att en verksamhet eller åtgärd inte ska anses medföra en betydande miljöpåverkan att en miljö- konsekvensbeskrivning av mindre omfattning ska tas fram. Skillnad mot nuvarande regelverk är att konsekvensen även blir att de formella delarna av processen om en miljöbedömning inte träffar denna typ av verksamhet eller åtgärd. Genom beteckningen liten miljökonsekvensbeskrivning tydliggörs att detta underlag ska vara av enklare art än den mer formali- serade miljökonsekvensbeskrivningen som ska tas fram inom ramen för en specifik miljöbedömning. Detta bedömningsunderlag ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffek- ter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Bestämmelsen ska läsas tillsammans med 6 kap. 2 § som anger vad som avses med mil- jöeffekter. Ingen ändring i sak när det gäller underlagets innehåll är av- sedd med undantag för den ändring som innebär att synpunkter från sam- rådet ska omfattas av innehållet. Ändringen i fråga om synpunkter från samrådet är endast av formell karaktär eftersom det enligt nuvarande regelverk krävs att uppgifter om sådana synpunkter ges in tillsammans med ansökan enligt 22 kap. 1 § miljöbalken, dock inte som en del av mil- jökonsekvensbeskrivningen.

En liten miljökonsekvensbeskrivning kan bli ytterst översiktlig eller relativt omfattande, allt beroende på verksamheten eller åtgärdens miljö- påverkan och förutsättningarna på den avsedda platsen för denna. För att avgöra vilka uppgifter som krävs i en liten miljökonsekvensbeskrivning kan de formella kraven som gäller för en stor miljökonsekvensbeskriv- ning enligt 6 kap. 35 § fungera som utgångspunkt. I vilken utsträckning några eller samtliga av dessa uppgifter behövs i en liten miljökonse- kvensbeskrivning får avgöras från fall till fall utifrån vad som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

Andra stycket anger att en liten miljökonsekvensvensbeskrivning ska omfatta de uppgifter som behövs för en s.k. Natura 2000-prövning enligt 7 kap. miljöbalken om verksamheten eller åtgärden kan antas påverka miljön i ett sådant naturområde. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket miljöbalken i den del den träffar verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 7 § första stycket finns i prop. 2004/05:129 (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.3), och

–nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket finns i prop. 2000/01:111 (författ-

ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1). Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.9.

15 kap. 44 §

Paragrafen ändras på så sätt att det nuvarande undantaget från krav på utställning av ändring i en renhållningsordning begränsas till att endast avse ändringar i en renhållningsordning som avser den del av renhåll- ningsordningen som inte är en avfallsplan enligt föreskrifter som kom- munen har meddelat. Detta innebär att det inte längre finns någon möjlig- het att låta bli att ställa ut ett förslag till ändring i en renhållningsordning

som avser en plan. Kravet på att allmänheten ska ha möjlighet att delta Prop. 2016/17:200 även när en ändring föreslås i en plan följer av Europaparlamentets och

rådets direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program och om ändring, med avseende på allmänhetens rätt till deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG.

Övervägandena finns i avsnitt 13.1.

16 kap. 7 §

I paragrafen görs språkliga redigeringar för att bättre stämma överens med de ord och uttryck som i övrigt används i miljöbalken. Ingen änd- ring i sak är avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

17 kap. 3 §

Paragrafen innehåller ett antal redaktionella ändringar i syfte att göra be- stämmelsen och språket i densamma mer logiskt och tydligt. Ingen änd- ring i sak är avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

17 kap. 6 §

Paragrafen innehåller ett antal redaktionella ändringar i syfte att göra be- stämmelsen och språket i densamma mer logiskt och tydligt. Ingen änd- ring i sak är avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

19 kap. 6 §

Paragrafen är ny. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att det till en ansökan om tillstånd alltid ska finnas ett underlag som uppfyller kraven i artikel 6.3 i art- och habitatdirektivet på att alla projekt som kan påverka ett Natura 2000-område ska bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. Verksamheter och åtgärder som omfattas av bestämmelsen omfattas som huvudregel av kra- ven på specifik miljöbedömning i 6 kap. Av 6 kap. 20 § första stycket 1 framgår dock att brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa undantas från kraven på en specifik miljöbedömning. I dessa undantagsfall är det till- räckligt med det som framgår av första meningen i paragrafen, dvs. ett underlag som innehåller en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området samt en redogörelse för de alternativ som övervägts med en motivering till varför ett visst alter- nativ valts. Bestämmelsen är placerad i 19 kap. eftersom det är länssty- relsen som är prövningsmyndighet när det rör sig om tillståndsansök- ningar som är begränsade till frågan om tillstånd enligt Natura 2000- bestämmelserna.

Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

213

Prop. 2016/17:200

214

22 kap. 1 §

Paragrafen reglerar kraven på vad en ansökan i ansökningsmål ska inne- hålla.

Första stycket innehåller ett antal redaktionella ändringar i syfte att göra bestämmelsen och språket i densamma mer logiskt och tydligt. Ut- över de redaktionella ändringarna föreslås en ändring i första stycket tredje punkten med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Den änd- ringen innebär att det uttryckliga kravet på att ansökan ska innehålla upp- gift om det samråd som skett enligt 6 kap. utgår. Uppgifter om samrådet ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning enligt vad som följer av före- slagna 6 kap. 35 § 8 och 6 kap. 47 § första stycket sista meningen. Ingen ändring i sak är således avsedd när det gäller uppgifter om samråd.

Andra och tredje styckena som rör vattenverksamhet utgår och flyttas till en egen paragraf, 22 kap. 1 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

22 kap. 1 a §

Paragrafen är ny men innehållet är detsamma som i nuvarande 22 kap. 1 § andra och tredje styckena med språkliga ändringar. Ingen ändring i sak är därför avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra och tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestämmelserna i andra och tredje punkten innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt fjärde punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpå- verkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.

7 §

Paragrafen anger att en liten miljökonsekvensbeskrivning är tillräckligt i fråga om tillståndsprövning av vattenverksamhet enligt den aktuella lagen samt att kommuners möjlighet att begära tillåtlighetsprövning en- ligt 17 kap. 4 a § inte gäller i fråga om vattenverksamhet enligt lagen.

Nytt är att de formaliserade kraven som en specifik miljöbedömning Prop. 2016/17:200 innebär inte behöver tillämpas för de aktuella vattenverksamheterna.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

16.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

3 a §

I denna paragraf samt i paragrafer i ett flertal andra författningar hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. i miljöbalken föreslås anpassas paragrafen i enlighet med det. Den ändring det innebär är densamma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande mil- jöpåverkan som ska omfattas av kraven på specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Paragrafen har fått sin redaktio- nella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till
bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§
miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga
vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid
tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning
blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 §
miljöbalken aktuell att tillämpa.
Bestämmelsen i fjärde stycket som anger att en miljökonsekvensbe-
skrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet
att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbe-
skrivning ska ingå i ansökan.
Mot bakgrund av att 6 kap. 19 och 20 §§ flyttas till 3 kap. och 5 kap.
miljöbalken enligt förslaget, görs en följdändring av hänvisningen till de
bestämmelserna.
Övervägandena finns i avsnitt 11.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt-
ningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestäm-
melsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande
myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.
Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt-
ningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra
stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det sam-
råd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåver-
kan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att
gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestäm-
melsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 14.	215

Prop. 2016/17:200

16.4Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)

13 a §

Bestämmelser om planer och planeringsunderlag i 6 kap. 19 och 20 §§ miljöbalken flyttas enligt förslaget till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken. Andra stycket ändras som en följd av det.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

14 b §

Tredje stycket ändras och kompletteras så att bestämmelserna ska mot- svara 6 kap. 32 § miljöbalken om länsstyrelsens roll i samrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

15 c §

Paragrafen följdändras med anledning av att bestämmelsen i nuvarande 6 kap. 6 § miljöbalken tas in i 6 kap. 33 § miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 1110.9.

16 §

Tredje stycket följdändras med anledning av att nuvarande 6 kap. 7 § mil- jöbalken får sin motsvarighet i föreslagna 6 kap. 35–38 §§ miljöbalken. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

16 b §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbal- ken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 35–38 §§ miljöbalken i förslaget. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunk- ter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

17 §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbal- ken. Den nuvarande bestämmelsen om kungörelse i 6 kap. 8 § första stycket motsvaras närmast av 6 kap. 39 § första stycket, 40 och 41 §§ miljöbalken. Ändringen är en del i genomförandet av artikel 6.2, 6.5 och 6.7 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

18 §

Tredje stycket ändras för att genomföra artiklarna 3 och 8a.1 a i MKB- direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. I övrigt ändras hänvis-

216

ningen till den föreslagna bestämmelsen om samråd i 6 kap. 33 § i för- Prop. 2016/17:200 slaget till nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11 och 12.1.

16.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering

8 §

Av paragrafen framgår att om en plan som upprättas enligt lagen kan an- tas medföra en betydande miljöpåverkan, ska miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar m.m. tillämpas. Paragrafen har fått sin redaktio- nella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Paragrafen ändras som en följd av att 6 kap. miljöbalken föreslås er- sättas med ett nytt kapitel. Nuvarande bestämmelser om miljöbedöm- ningar av planer och program i 6 kap. 11–18 §§ miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 9–19 §§ i förslaget. Bestämmelsen i 6 kap. 22 § mot- svaras i huvudsak av 6 kap. 46 § i förslaget. Frågan om huruvida planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enligt det föreslagna 6 kap. miljöbalken avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 7 § efter det att kommunen har genomfört en undersökning i den frågan enligt 6 kap. 6 §. Beslutet får enligt 6 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas särskilt. Undersökning och beslut behövs dock inte om frågan om betydande mil- jöpåverkan är avgjord genom föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken.

För vägledning i fråga om kraven som annars ställs enligt miljöbalken, se författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelser i miljöbal- ken (avsnitt 16.1).

Övervägandena finns i avsnitt 11.

16.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

4 §
I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på
miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap.
miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. miljöbalken föreslås
anpassas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är
densamma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas
enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som
kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av be-
stämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. För övriga
verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas
fram. Paragrafen har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter
synpunkter från Lagrådet.
Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till be-
stämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§
miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga
vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid	217

Prop. 2016/17:200 tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § mil- jöbalken aktuell att tillämpa.

Bestämmelsen i fjärde stycket som anger att en miljökonsekvens- beskrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbe- skrivning ska ingå i ansökan.

Mot bakgrund av att bestämmelserna om planer och planeringsunder- lag i 6 kap. miljöbalken flyttas till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken enligt förslaget, görs en följdändring av hänvisningen till de bestämmelserna.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestämmel- sen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpå- verkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Be- stämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från Lag- rådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

1 a §

De hänvisningar till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken som återfinns i nuvarande 1 b § lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn flyttar till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken. Hänvisningen till de bestämmelserna förs därför in i 1 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

1 b §

Paragrafen innehåller bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Bestämmelsen i första stycket om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ett ärende enligt lagen flyttas till en egen paragraf, 1 c §. Ändring- arna innebär att hänvisningarna till 6 kap. miljöbalken uppdateras och er- sätts med hänvisningar till relevanta bestämmelser i det föreslagna nya

6 kap. miljöbalken. I övrigt görs några språkliga justeringar. Paragrafen

218

har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter synpunkter från Prop. 2016/17:200

Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

1 c §

Paragrafen är ny. En bestämmelse om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ett ärende enligt lagen återfinns i nuvarande 1 b § första stycket. Bestämmelsen uppdateras till följd av övriga ändringar med an- ledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Be- stämmelsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av över- prövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

5 c §

I paragrafen hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljö- konsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. miljöbalken föreslås an- passas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är den- samma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan an- tas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av bestäm- melserna om specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till be- stämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 §

miljöbalken aktuell att tillämpa.

219

Prop. 2016/17:200 Bestämmelsen som anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verk- ställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11.

5 e §

Formuleringen av bemyndigandet i paragrafen ändras som en anpassning till det nya 6 kap. miljöbalken. Bemyndigandet omfattar hela 6 kap. mil- jöbalken men det är naturligtvis inte samtliga bestämmelser i kapitlet som aktualiseras i de aktuella ärendena utan en hänvisning till de rele- vanta bestämmelserna får göras i den utsträckning bemyndigandet ut- nyttjas.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestäm- melsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.9 Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

	4 kap. 2 §
	Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för att meddela
	koncession för bearbetning. I paragrafen föreslås en ändring som innebär
	att en hänvisning görs till bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om
	specifik miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. I övrigt är
	förslagen till ändringar endast språkliga och redaktionella. Paragrafen har
	fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.
	Tredje stycket kompletteras med en hänvisning till nya 5 kap. 15 § mil-
	jöbalken. I det nuvarande femte stycket i paragrafen finns en hänvisning
	till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i nuvarande 6 kap.
220	19 och 20 §§. Dessa bestämmelser om planer och planeringsunderlag
220

flyttas till 3 kap. och 5 kap. Eftersom en hänvisning till hela 3 kap. miljö- Prop. 2016/17:200 balken finns i tredje stycket kompletteras den hänvisningen med en hän-

visning till 5 kap. 15 § miljöbalken.

Femte stycket hänvisar i sin nuvarande lydelse till vissa bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Det anges vidare att i ärenden om beviljande av koncession ska en miljökonsekvensbeskrivning fogas till ansökan. I förslaget till ny bestämmelse hänvisas till bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om att göra en specifik miljöbedömning. Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga.

Bestämmelsen i femte stycket som anger att en miljökonsekvens- beskrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbe- skrivning ska ingå i ansökan.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 12.2.

16.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

6 §
I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på
miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap.
miljöbalken. Ändringar föreslås i paragrafen som innebär en anpassning
till förslaget om ett nytt 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har fått sin redak-
tionella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.
Första stycket kompletteras med en hänvisning till nya 5 kap. 15 § mil-
jöbalken. I det nuvarande andra stycket i paragrafen finns en hänvisning
till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i nuvarande 6 kap.
miljöbalken. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag flyttas till
3 kap. och 5 kap. Eftersom en hänvisning till hela 3 kap. miljöbalken
redan finns kompletteras första stycket med en hänvisning till 5 kap. 15 §
miljöbalken.
Andra stycket anpassas efter förslaget till ett nytt 6 kap. miljöbalken.
Den ändring det innebär är densamma som för de verksamheter och
åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de
verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpå-
verkan som ska omfattas av bestämmelserna om specifik miljöbedöm-
ning i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en
liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Även om en uttrycklig hän-
visning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av
ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de be-
stämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelser-
na om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om
liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av
ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.
Bestämmelsen i andra stycket som anger att en miljökonsekvensbeskriv-
ning ska ingå i en ansökan om tillstånd förs in i en ny paragraf, 6 a §.	221
	221

Prop. 2016/17:200 Tredje stycket motsvarar sista meningen i det nuvarande andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 11.

6 a §

Paragrafen är ny. Bestämmelsen motsvaras närmast av nuvarande 6 § andra stycket första meningen. Den ändring som görs är en anpassning till förslaget till ett nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpå- verkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från

Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

1 kap. 4 a §

Bestämmelser om planer och planeringsunderlag i 6 kap. 19 och 20 §§ miljöbalken flyttas enligt förslaget till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken. Andra stycket ändras som en följd av det.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

2 kap. 2 §

En bestämmelse i paragrafens tredje stycke tillkommer som innebär att länsstyrelsen ska redovisa sin bedömning i fråga om miljökonsekvensbe- skrivningens inriktning och omfattning om den som avser att bygga vägen begär det. Tillägget innebär ett tydligare genomförande av artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

2 kap. 7 §

Paragrafen ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om samråd med andra länder i 6 kap. 6 § miljöbalken motsvarar 6 kap. 33 § miljöbalken i förslaget. I 6 kap. 34 §

222

finns bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen Prop. 2016/17:200 bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 33 §.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 8 §

Tredje stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbal- ken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 35–38 §§ miljöbalken i förslaget. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunk- ter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 10 §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljö- balken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivning- ens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 35– 38 §§ miljöbalken i förslaget. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 12 §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljö- balken. Den nuvarande bestämmelsen om kungörelse i 6 kap. 8 § första stycket motsvaras närmast av 6 kap. 39 § första stycket, 40 och 41 §§ miljöbalken. Ändringen är en del i genomförandet av artikel 6.2, 6.5 och 6.7 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 15 §

Tredje stycket ändras för att genomföra artiklarna 3 och 8 a.1 a i MKB- direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. I övrigt ändras hänvis- ningen till den föreslagna bestämmelsen om samråd i 6 kap. 33 § i för- slaget till nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11 och 12.1.

16.12Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Bestämmelsen i 2 kap. 8 b § utgår. I förslaget finns ett bemyndigande i 6 kap. 21 § miljöbalken som innebär att regeringen får meddela föreskrif- ter om att vissa slag av anläggningar inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bemyndigandet i miljöbalken omfattar även sådana anlägg- ningar som aktualiseras i ellagen. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

2 kap. 8 a §

I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på

miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap.

223

Prop. 2016/17:200

224

miljöbalken. Ändringar föreslås i paragrafen som innebär en anpassning till förslaget om ett nytt 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har fått sin redak- tionella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Första stycket kompletteras med en hänvisning till nya 5 kap. 15 § miljöbalken. I det nuvarande andra stycket i paragrafen finns en hänvis- ning till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. mil- jöbalken. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag flyttas till 3 kap. och 5 kap. Eftersom en hänvisning till hela 3 kap. miljöbalken redan finns kompletteras första stycket med en hänvisning till 5 kap. 15 § miljöbalken.

Andra stycket hänvisar till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. miljöbalken föreslås an- passas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är den- samma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan an- tas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av bestäm- melserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. För övriga verk- samheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till be- stämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.

Bestämmelsen i andra stycket som anger att en miljökonsekvensbe- skrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbe- skrivning ska ingå i ansökan.

Tredje stycket följdändras med anledning av förslaget till ett nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11.

2 kap. 15 g §

I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Ändringar föreslås i paragrafen som innebär en anpassning till förslaget om ett nytt 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Första stycket kompletteras med en hänvisning till nya 5 kap. 15 § miljöbalken. I det nuvarande andra stycket i paragrafen finns en hänvis- ning till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag flyttas till 3 kap. och 5 kap. Eftersom en hänvisning till hela 3 kap. miljöbalken redan finns kompletteras första stycket med en hänvisning till 5 kap. 15 § miljöbalken.

passas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är den- Prop. 2016/17:200 samma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt

miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan an- tas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av bestäm- melserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. För övriga verk- samheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.

Tredje stycket i paragrafen utgår. I förslaget finns ett bemyndigande i 6 kap. 21 § miljöbalken som innebär att regeringen får meddela före- skrifter om att vissa slag av anläggningar inte ska antas medföra en bety- dande miljöpåverkan. Bemyndigandet i miljöbalken omfattar även så- dana anläggningar som aktualiseras i ellagen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11 och 12.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpå- verkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från

Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

13 §
Paragrafen ändras på så sätt att nuvarande bestämmelse placeras i ett
andra stycke med språkliga och redaktionella ändringar och en ny be-
stämmelse införs i första stycket.
I första stycket anges att regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer får föreskriva att en miljökonsekvensbeskrivning
enligt 6 kap. miljöbalken ska ingå i en ansökan om tillstånd eller medgi-
vande enligt lagen. En bestämmelse om att en miljökonsekvensbeskriv-	225
	225

Prop. 2016/17:200 ning ska ingå i en ansökan om tillstånd finns i 3 § förordningen (1998:929) om gaturenhållning och skyltning som är meddelad med stöd av nu- varande 6 kap. 2 § andra stycket miljöbalken. Ett särskilt bemyndigande för detta ändamål införs i lagen.

Övervägandena finns i avsnitt 10.4.

16.14Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

2 kap. 7 §

Första stycket kompletteras med en hänvisning till nya 5 kap. 15 § miljöbalken. I det nuvarande andra stycket i paragrafen finns en hänvis- ning till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag flyttas till 3 kap. och 5 kap. Eftersom en hänvisning till hela 3 kap. miljöbalken redan finns kompletteras första stycket med en hänvisning till 5 kap. 15 § miljöbalken.

Andra stycket hänvisar till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. miljöbalken föreslås anpassas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är densamma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av be- stämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsätt- ningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestäm-

226

melsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande Prop. 2016/17:200 myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.15Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Bestämmelsen i 5 kap. 31 § utgår och ersätts av en bestämmelse i 5 kap. 6 § tredje stycket. Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

3 kap. 4 §

Av paragrafen, till vilken två nya stycken har lagts till, framgår vad kommunen ska redovisa i översiktsplanen i vissa avseenden. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Av andra stycket följer en skyldighet för kommunen att i översikts- planen, om den gör bedömningen att en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken inte krävs, redovisa skälen för detta. Be- stämmelsen tar sikte på de fall en undersökning har lett till en sådan be- dömning och inte på de fall som är undantagna från kravet på undersök- ning (jfr 6 kap. 5 § miljöbalken). Skälen ska grundas på en sådan identi- fiering som avses i 6 kap. 6 § första stycket 1 miljöbalken och i förekom- mande fall det som kommit fram i frågan vid samrådet enligt 3 kap. 8 och 9 §§.

Av tredje stycket följer att kommunen i översiktsplanen, i linje med vad som gällt enligt den tidigare lydelsen av 3 kap. 8 § plan- och bygg- lagen, ska redovisa miljökonsekvenser på ett sätt som uppfyller kraven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning vid en strategisk miljöbe- dömning i 6 kap. 11 och 12 §§ miljöbalken. Redovisningen ska t.ex. innehålla en sådan identifiering, beskrivning och bedömning av miljö- effekter som avses i 6 kap. 11 § 4 miljöbalken. En hänvisning görs även till 6 kap. 16 § miljöbalken, vilket innebär att det krav som annars ställs i den bestämmelsen på beslutet att anta en plan ställs på innehållet i över- siktsplanen.

För vägledning i fråga om kraven som annars ställs enligt miljöbalken, se författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelser i miljöbal- ken (avsnitt 16.1).

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

227

Prop. 2016/17:200

228

3 kap. 7 §

Paragrafen, som innehåller upplysningar om vad kommunen ska göra innan den antar eller ändrar en översiktsplan, har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Andra punkten har ändrats så att samrådsskyldigheten även omfattar de krav som gäller enligt 3 kap. 8 § plan- och bygglagen.

3 kap. 9 §

Enligt paragrafen ställs krav på kommunen att i vissa fall genomföra ett samråd som uppfyller vissa krav i miljöbalken. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har fått en pla- cering som överensstämmer med Lagrådets synpunkt.

Det samråd som enligt 3 kap. 9 § plan- och bygglagen ska ske i arbetet med att ta fram en översiktsplan ska i vissa fall genomföras så att det uppfyller kraven i vissa bestämmelser i miljöbalken. Krävs det ett sådant samråd som avses i 6 kap. 6 § miljöbalken, s.k. undersökningssamråd, ska samrådet i samband med att kommunen upprättar ett förslag till över- siktsplan eller ändring i planen genomföras så att det uppfyller kraven i nämnda bestämmelse i miljöbalken. Av hänvisningen till 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken följer att samrådet ska uppfylla kraven i miljöbalkens bestämmelser om s.k. avgränsningssamråd, om sådant samråd krävs. Det senare har gällt även enligt paragrafens tidigare lydelse.

Kommunen kan behöva genomföra samrådet på ett sätt som först upp- fyller kraven för ett undersökningssamråd och därefter kraven för ett avgränsningssamråd. Kraven bör uppfyllas i ett tidigt skede av planpro- cessen. Samrådet kan delas upp i flera steg och omfattningen och inrikt- ningen kan anpassas till den uppgift som ska lösas vid varje tillfälle (prop. 1985/86:1 s. 136).

Till skillnad från miljöbalkens krav på kommunen att samråda direkt med myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

3 kap. 14 §

Paragrafen har ändrats med anledning av att nuvarande 3 kap. 9 § plan- och bygglagen får beteckningen 3 kap. 8 §.

3 kap. 25 §

Paragrafen har ändrats med anledning av att nuvarande 3 kap. 9 § plan- och bygglagen får beteckningen 3 kap. 8 §.

4 kap. 33 b §

Paragrafen är ny och införs med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har utformats i linje med Lagrådets förslag.

Av paragrafen följer en skyldighet att i planbeskrivningen redovisa skälen för varför en detaljplan inte kräver en sådan strategisk miljöbe- dömning som avses i 6 kap. miljöbalken, om bedömningen har gjorts att

en sådan miljöbedömning inte krävs. Bestämmelsen tar sikte på de fall en Prop. 2016/17:200 undersökning har lett till en sådan bedömning och inte på de fall som är

undantagna från kravet på undersökning (jfr 6 kap. 5 § miljöbalken). Skälen ska grundas på en sådan identifiering som avses i 6 kap. 6 §

första stycket 1 miljöbalken och i förekommande fall det som kommit fram i frågan vid samrådet enligt 5 kap. 11 § fjärde stycket plan- och bygglagen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

4 kap. 34 §

I paragrafen ställs särskilda krav på redovisningen av miljökonsekvenser- na i planbeskrivningen. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken och har fått sin utformning efter synpunkter från

Lagrådet.

I första stycket har hänvisningarna i fråga om krav på redovisning av miljökonsekvenser anpassats till det nya 6 kap. miljöbalken. Om det krävs en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbal- ken, ska redovisningen i planbeskrivningen uppfylla kraven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning vid en strategisk miljöbedömning i 6 kap. 11 och 12 §§ miljöbalken. Detta har i sak gällt även enligt para- grafens tidigare lydelse. Redovisningen ska t.ex. innehålla en sådan iden- tifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter som avses i 6 kap. 11 § 4 miljöbalken. En ny hänvisning görs till 6 kap. 16 § miljöbalken, vilket innebär att det krav som annars ställs i miljöbalken på beslutet att anta en plan ställs på planbeskrivningen i detaljplanen.

Enligt andra stycket gäller särskilda krav på redovisningen i planbe- skrivningen, om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydan- de miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för vissa i paragrafen angivna ändamål. Redovisningen ska då också uppfylla kra- ven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning vid en specifik miljö- bedömning i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser. Även detta har i sak gällt enligt paragrafens tidigare lydelse, förutom hänvisningen till föreskrifter på lägre normnivå än lag. En hänvisning görs även till 6 kap. 43 § miljöbalken som gäller vissa krav på den som avgör en tillståndsfråga. Av hänvisningen följer att kommunen i planbeskrivningen, med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av ärendet, ska identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Kommunen kan uppfylla kravet genom att ta ställning till om det mot bakgrund av vad som framkommit under planärendets gång finns anledning att dra andra slutsatser i fråga om den identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter än de som tidigare gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen.

För vägledning i fråga om kraven som annars ställs enligt miljöbalken, se författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelser i miljöbal- ken (avsnitt 16.1).

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

229

Prop. 2016/17:200

230

5 kap. 11 §

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om samrådet i arbetet med att ta fram ett program eller en detaljplan, har ändrats i fjärde stycket med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Enligt fjärde stycket ställs krav på att det samråd som ska ske i arbetet med att ta fram ett program eller en detaljplan ska genomföras så att det uppfyller kraven om samråd i vissa bestämmelser i miljöbalken. Krävs det ett sådant samråd som avses i 6 kap. 6 § miljöbalken, s.k. undersök- ningssamråd, ska samrådet enligt första stycket genomföras så att det uppfyller kraven på samråd i nämnda bestämmelse i miljöbalken. Kom- munen ska i sådant fall identifiera om en betydande miljöpåverkan kan antas i den mening som avses i 6 kap. 6 § första stycket 1 miljöbalken och de närmare föreskrifter som meddelas om detta, och samråda i frå- gan. Genom hänvisningen till 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken krävs att samrådet uppfyller miljöbalkens bestämmelser om ett s.k. avgränsnings- samråd, om sådant samråd krävs. Det senare har gällt även enligt para- grafens tidigare lydelse.

För vägledning i fråga om kraven på sådant samråd som avses i fjärde stycket, se författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelser i miljöbalken (avsnitt 16.1). För vägledning när det gäller samrådet enligt denna paragraf i övrigt, se prop. 2009/10:170 del 1 s. 236 f. och 443 f.

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

5 kap. 17 §

I paragrafen finns bestämmelser om samrådsredogörelse. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Andra stycket har utgått till följd av ändringen i 4 kap. 34 § första stycket plan- och bygglagen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

5 kap. 18 §

I paragrafen finns bestämmelser om granskningstid för planförslag. Bestämmelsen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken och genomförandet av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändrings- direktivet.

Av ändringen i andra stycket följer att granskningstiden för sådana detaljplaner som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska vara minst 30 dagar i stället för tre veckor.

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian

I promemorian föreslås bl.a. ett nytt 6 kap. miljöbalken, en ny miljö- bedömningsförordning och följdändringar i sektorslagstiftning. Det övergripande syftet med förslaget är att dels genomföra de senaste änd- ringarna i det s.k. MKB-direktivet och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden, dels effek- tivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Därigenom ges för- utsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövningen.

En tydligare och mer strukturerad lagstiftning

Det nya 6 kap. miljöbalken föreslås få en ny struktur och vissa nya ord och uttryck introduceras. En påtaglig sådan ändring är att ordet miljöbe- dömning används för att beskriva de processer som regleras i 6 kap. Ut- trycket strategisk miljöbedömning används för den process som avser planer och program och uttrycket praktisk miljöbedömning används för den process som avser verksamheter och åtgärder.

När det gäller miljöbedömning av planer och program innehåller det nya 6 kap. framför allt förtydliganden av vad som redan gäller. De änd- ringar som görs i förhållande till planer och program syftar till att öka myndigheters och kommuners tillämpning av bestämmelserna om miljö- bedömningar samt till att öka transparensen i bedömningarna om en

	sådan ska göras eller inte göras.
	Det s.k. ändringsdirektivet genomförs
	När det gäller verksamheter och åtgärder innehåller promemorian ett för-
	slag på hur de senaste ändringarna i MKB-direktivet ska genomföras i
	svensk rätt. För att tillgodose de nya kraven föreslås en bestämmelse som
	tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Vidare
	föreslås bestämmelser som tydliggör de urvalskriterier som länsstyrelsen
	ska tillämpa i fråga om en miljöbedömning ska göras eller inte. En tids-
	frist för när länsstyrelsen ska fatta beslut om huruvida en verksamhet
	eller åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan föreslås. Därtill
	föreslås bestämmelser med nya och förtydligade krav på vad en miljö-
	konsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de
	personer som tar fram en sådan beskrivning. Slutligen föreslås krav som
	innebär att prövningsmyndigheten ska kungöra miljökonsekvensbeskriv-
	ningen på en lämplig webbplats och att allmänheten ska få skälig tid och
	minst 30 dagar att yttra sig över beskrivningen.
	Skilda kravnivåer tydliggörs
	Bestämmelserna om en praktisk miljöbedömning av verksamheter och
	åtgärder ska enligt förslaget tillämpas endast på sådana verksamheter och
	åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om
232	verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande mil-
232

13 §

Statliga myndigheter ska anmäla till regeringen om det uppkommer behov av en sådan redovisning som avses i 12 §.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

	5 kap.
	11 §
En länsstyrelse i varje vattendist-		En länsstyrelse i varje vattendist-
rikt skall	vara vattenmyndighet	rikt ska vara vattenmyndighet med
med ansvar för förvaltningen av		ansvar för förvaltningen av kvali-
kvaliteten	på vattenmiljön i di-	teten på vattenmiljön i distriktet.

striktet.

Regeringen meddelar föreskrifter om vattenmyndigheterna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om karakteri- sering av vattenområden, förvalt- ningsplaner för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön samt de föreskrifter som i övrigt behövs för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.

12 §

Redovisning från kommunerna

13 §

Regeringen får i ett visst fall beslu- ta att en eller flera kommuner ska redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kom- munen eller kommunerna i sin pla- nering enligt plan- och bygglagen

(2010:900) avser att genomföra ett	235

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

åtgärdsprogram eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljö- kvalitetsnormer enligt detta kapitel följs.

14 §

Statliga myndigheter ska anmäla till regeringen om det uppkommer behov av en redovisning enligt 13 §.

Åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som beslutsunderlag vid annan prövning

15 §

Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna balk ska se till att sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltnings- planer som avses i detta kapitel och som har betydelse för pröv- ningen finns tillgängliga i målet eller ärendet.

6 kap. Miljöbedömningar

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om miljöbedömningar för

1.planer och program (strategiska miljöbedömningar), och

2.verksamheter och åtgärder (praktiska miljöbedömningar).

2 § Kapitlet syftar till en enhetlig identifiering, beskrivning och bedöm- ning av miljöeffekter vid planering och beslutsfattande samt till att ge allmänheten tillgång till information och möjlighet till medbestämmande.

Med miljöeffekter avses direkta, indirekta, kumulativa, samverkande, positiva och negativa effekter på

1.befolkning och människors hälsa,

2.djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,

3.mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kultur- miljö,

4.hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,

5.annan hushållning med material, råvaror och energi, och

6.andra delar av miljön.

Med effekter avses såväl tillfälliga som bestående effekter samt effek- ter på kort, medellång och lång sikt.

236

Planer och program	Prop. 2016/17:200
Att undersöka om det ska göras en strategisk miljöbedömning	Bilaga 2

3 § En myndighet eller kommun som upprättar, antar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska

1.undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändring- en kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och

2.göra en strategisk miljöbedömning, om undersökningen visar att genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

4 § Skyldigheterna i 3 § gäller inte

1.planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten,

2.finansiella eller budgetära planer och program, och

3.planer och program som enligt föreskrifter som regeringen meddelar inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

6 § Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen

1.identifierar de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan,

2.samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som från miljösynpunkt kan antas bli berörda av planen eller programmet, och

3.avgör genom ett särskilt beslut om en strategisk miljöbedömning ska göras.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när- mare föreskrifter om undersökningen.

7 § Beslutet om strategisk miljöbedömning ska grundas på och redo- visa det som kommer fram vid identifieringen och samrådet.

Om myndigheten eller kommunen utan samråd kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras, får beslutet fattas trots att samråd inte skett.

Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten.

8 § Beslutet om strategisk miljöbedömning får inte överklagas särskilt.

Att göra en strategisk miljöbedömning

9 § Den som ska göra en strategisk miljöbedömning ska

1.samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljö- konsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),

2.ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,

3.ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och för- slaget till plan eller program, och

4.ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunk- ter innan planen eller programmet antas.

237

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

238

Avgränsningssamrådet i den strategiska miljöbedömningen

10 § Avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som från miljösynpunkt kan antas bli berörda av planen eller programmet.

Miljökonsekvensbeskrivningen i den strategiska miljöbedömningen

11 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla

1.en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess hu- vudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,

2.en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räck- vidd,

3.uppgifter om

a)miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,

b)miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,

d)hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhän-

syn,

4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljö- effekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas med- föra,

5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativ miljöpåverkan,

6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,

7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och

8. en icke-teknisk sammanfattning av 1–7.

12 § Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till

1.bedömningsmetoder och aktuell kunskap,

2.planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,

3.var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,

4.att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och

5.allmänhetens intresse.

Samråd med andra länder i den strategiska miljöbedömningen

13 § Om planens eller programmets genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan

komma att påverkas betydligt av genomförandet begär det, ska den myn-	Prop. 2016/17:200
dighet som regeringen bestämmer	Bilaga 2

1.överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet,

2.om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomfö- randet av planen eller programmet kan antas medföra och de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka en betydande mil- jöpåverkan, och

3.ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 13 §.

Synpunkter på det slutliga beslutsunderlaget för en plan eller ett program

15 § När miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram ska den och förslaget till plan eller program, så tidigt som möjligt och innan planen eller programmet antas, göras tillgängliga för allmänheten och de myn- digheter och kommuner som från miljösynpunkt kan antas bli berörda. De ska ges information om hur de kan ta del av förslaget och miljökonse- kvensbeskrivningen samt hur och inom vilken tid synpunkter kan läm- nas. Tiden för synpunkter ska vara skälig.

Beslut att anta en plan eller ett program

16 § Av ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller av en särskild handling i an- slutning till beslutet ska det finnas en redovisning av

1.hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,

2.hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkom- na synpunkter,

3.skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och

4.vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den bety- dande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

17 § Den som har antagit en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning ska informera allmänheten och de myndigheter och kommuner som från miljösynpunkt kan antas bli be- rörda om antagandet och göra planen eller programmet, beslutet och den redovisning som avses i 16 § tillgängliga för dem.

239

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

19 § Den myndighet eller kommun som har antagit en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning ska över- vaka och följa upp de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet faktiskt medför. Detta ska göras för att myndig- heten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljö- påverkan som tidigare inte har identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas.

Resultatet av övervakningen och uppföljningen ska göras tillgängligt för allmänheten.

Verksamheter och åtgärder

Praktiska miljöbedömningar vid tillståndsprövning och i andra ärenden

20 § En praktisk miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas

2.för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En bestämmelse om förenklat underlag finns i 27 §.

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av verksam- heter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpå- verkan.

Att undersöka om det ska göras en praktisk miljöbedömning

23 § Om en praktisk miljöbedömning är beroende av att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska frågan om betydande miljöpåverkan avgöras i en undersökning.

En sådan undersökning behöver dock inte göras om

1.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden (verk- samhetsutövaren) anser att en betydande miljöpåverkan kan antas,

2.frågan om betydande miljöpåverkan har reglerats i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 21 §, eller

3.verksamhetsutövaren har förelagts att ansöka om ett tillstånd som avses i 9 kap. 6 a §.

24 § Undersökningen ska innebära att

1.verksamhetsutövaren tar fram ett samrådsunderlag,

2.verksamhetsutövaren samråder i frågan om betydande miljöpåver- kan (undersökningssamråd) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åt- gärden, och

240

3. länsstyrelsen avgör genom ett särskilt beslut om en praktisk miljöbe-	Prop. 2016/17:200
dömning ska göras.	Bilaga 2
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när-
mare föreskrifter om undersökningen.

25 § Verksamhetsutövaren ska

1.lämna samrådsunderlaget till dem som deltar i undersökningssam- rådet i så god tid att synpunkter på underlaget och i frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar frågan om en praktisk miljöbedömning ska göras, och

2.när samrådet är avslutat redogöra för hur samrådet skett, vilka som bjudits in och vad som framkommit vid samrådet och lämna samrådsre- dogörelsen till länsstyrelsen.

26 § Länsstyrelsens beslut i frågan om en praktisk miljöbedömning ska göras ska grundas på och redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet får inte överklagas särskilt.

Förenklat underlag när en praktisk miljöbedömning inte ska göras

27 § Om länsstyrelsen beslutar att en praktisk miljöbedömning inte ska göras, ska verksamhetsutövaren i stället ta fram ett förenklat underlag som innehåller de upplysningar som behövs för en bedömning av de huvudsakliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden ändå kan förväntas ge.

Verksamhetsutövaren ska se till att de som deltog i undersöknings- samrådet har fått tillfälle att ge sina synpunkter på underlagets omfatt- ning och detaljeringsgrad innan underlaget tas fram. Underlaget ska inne- hålla en redovisning av de synpunkterna och samrådsredogörelsen enligt 25 § 2.

Att göra en praktisk miljöbedömning

28 § Den praktiska miljöbedömningen ska innebära att

1.verksamhetsutövaren samråder om hur en miljökonsekvensbeskriv- ning ska avgränsas (avgränsningssamråd),

2.verksamhetsutövaren tar fram en miljökonsekvensbeskrivning,

3.verksamhetsutövaren ger in miljökonsekvensbeskrivningen till den som prövar tillståndsfrågan,

4.den som prövar tillståndsfrågan ger tillfälle till synpunkter på miljö- konsekvensbeskrivningen, och

5.den som prövar tillståndsfrågan gör en slutlig bedömning som grun- das på miljökonsekvensbeskrivningen och det som i övrigt kommer fram under handläggningen.

Avgränsningssamrådet i den praktiska miljöbedömningen
29 § Avgränsningssamrådet ska innebära att verksamhetsutövaren inför
arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen samråder om verksamhetens	241

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning, de huvudsakliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad.

Om samrådet avser en verksamhet eller åtgärd som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av all- varliga kemikalieolyckor ska samrådet även avse hur allvarliga kemika- lieolyckor till följd av verksamheten eller åtgärden ska kunna förebyggas och begränsas.

30 § Avgränsningssamrådet ska ske med länsstyrelsen och tillsyns- myndigheten och de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden.

Verksamhetsutövaren ska se till att de som ingår i samrådskretsen en- ligt första stycket men som inte tidigare har fått ett samrådsunderlag kan ta del av ett sådant underlag.

Om något undersökningssamråd inte har skett med stöd av 24 § 2, ska samrådsunderlaget innehålla uppgift om det.

31 § Avgränsningssamrådet ska påbörjas och samrådsunderlaget läm- nas i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd innan verksamhetsutövaren utformar miljökonsekvensbeskrivningen och sin slutliga tillståndsansökan.

32 § Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att inne- hållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detalje- ringsgrad som behövs för tillståndsprövningen.

Om verksamhetsutövaren begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin be- dömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Samråd med andra länder i den praktiska miljöbedömningen

1.informera det andra landet om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut som kan komma att fattas, och

2.ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta i mil- jöbedömningen.

34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 33 §.

242

Miljökonsekvensbeskrivningen i den praktiska miljöbedömningen

35 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad bedöm- ning av de huvudsakliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser och innehålla

1.uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utform- ning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbe- dömningen,

2.uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden,

3.uppgifter om relevanta miljöförhållanden innan verksamheten på- börjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas,

4.en identifiering, beskrivning och bedömning av de huvudsakliga miljöeffekterna,

5.uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna,

7.uppgifter om beredskapen för och föreslagna insatser vid krissitua- tioner, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning,

8.en redogörelse för de prognos- och mätmetoder, underlag och infor- mationskällor som har använts med uppgift om eventuella brister och osäkerheter i metoderna och underlagen,

9.en icke-teknisk sammanfattning av 1–8,

10.en referenslista med uppgifter om de källor som har använts, och

11.en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden.

I fråga om att ändra en verksamhet enligt 16 kap. 2 § första stycket får miljökonsekvensbeskrivningens innehåll anpassas till ändringen i den utsträckning som de betydande miljöeffekter som ändringen i sig eller till följd av yttre händelser kan förväntas medföra inte har ett samband med miljöeffekter som kan förväntas från verksamheten i övrigt.

36 § Om verksamheten eller åtgärden på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som är förtecknat enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2, ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en be- skrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området, en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts samt de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

37 § De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen enligt 35 och 36 §§ ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till bedömningsmetoder och aktuell kunskap.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

243

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

38 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska inne- hålla.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur miljökonsekvensbeskriv- ningen ska tas fram.

Miljöbedömningen hos den som prövar tillståndsfrågan

40 § Kungörelsen ska innehålla upplysningar om

1.att verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på praktisk mil- jöbedömning enligt detta kapitel,

2.vem som prövar tillståndsfrågan,

3.var miljökonsekvensbeskrivningen och andra handlingar i målet eller ärendet finns tillgängliga,

4.till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas, och

5.hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig.

Om samråd med ett annat land ska ske enligt detta kapitel, ska kun- görelsen innehålla en upplysning om detta.

41 § Kungörelsen om miljökonsekvensbeskrivningen ska göras

1.på en lämplig webbplats,

2.i en ortstidning eller på den plats som är särskilt föreskriven, och

3.tillsammans med kungörelsen om ansökan, om ansökan ska kun- göras.

42 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, om det främjar prövningen, i ett särskilt beslut innan tillståndsfrågan avgörs ta ställning till om miljö- konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel så att den praktiska miljöbedömningen kan slutföras. Ett sådant beslut får inte över- klagas särskilt.

43 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, när tillståndsfrågan avgörs, slutföra miljöbedömningen genom att med hänsyn till innehållet i miljö- konsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under hand- läggningen av målet eller ärendet identifiera, beskriva och göra en sam- lad bedömning av miljöeffekterna.

Om något särskilt beslut enligt 42 § inte har meddelats, ska myndig- heten ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel i samband med avgörandet av målet eller ärendet.

244

Information om avgörandet i tillståndsfrågan

44 § Den som prövar en tillståndsfråga som kräver en praktisk miljö- bedömning ska, när frågan är avgjord, snarast kungöra detta. Av kungö- relsen ska det framgå hur allmänheten kan få tillgång till innehållet i avgörandet.

Om avgörandet enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 §, behöver dock kungörelse ske endast om det är lämpligt för att ge allmän- heten information.

Samordning

46 § Den som gör en strategisk eller praktisk miljöbedömning ska sträva efter att samordna arbetet med andra miljöbedömningar som görs enligt detta kapitel eller med liknande arbete som görs enligt andra för- fattningar.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

6 a §

Även om tillståndsplikt inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 §, får tillsynsmyn- digheten besluta att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Även om tillståndsplikt inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 § får tillsynsmyn- digheten besluta att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten kan an- tas medföra en betydande miljöpå- verkan.

Lydelse enligt SFS 2016:782

Föreslagen lydelse

15kap.

44 §

Bestämmelserna i 42 och 43 §§ gäller även förslag till ändringar i en ren- hållningsordning.

En kommun behöver inte ställa ut ett förslag till ändring i renhåll- ningsordningen, om ändringen be- rör endast ett fåtal fastighetsinne- havare eller annars är liten.

245

Prop. 2016/17:200 Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Bilaga 2	16 kap.
	16 kap.
	7 §

	Överklagbara domar och beslut om
	tillstånd, godkännande eller dis-
	pens enligt denna balk, om upphä-
	vande av skydd av områden enligt
	7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap.
	eller i sådana frågor enligt före-
	skrifter som har meddelats med
	stöd av balken, får överklagas av
	en ideell förening eller en annan
	juridisk person som
	1. har till huvudsakligt ändamål
	att tillvarata naturskydds- eller
	miljöskyddsintressen,
	2. inte är vinstdrivande,
	3. har bedrivit verksamhet i Sve-
	rige under minst tre år, och
	4. har	minst 100 medlemmar
	eller på annat sätt visar att verk-
	samheten har allmänhetens stöd.
	Rätten att överklaga enligt första
	stycket gäller även om överklagan-
	det enbart avser ett villkor eller en
	annan bestämmelse i domen eller
	beslutet och även om domen eller
	beslutet är resultatet av en pröv-
	ning enligt 22 kap. 26 §, 24 kap. 2,
	3, 5, 6 eller 8 § denna balk eller en
	prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller
	16 § lagen (1998:812) med särskil-
	da bestämmelser om vattenverk-
	samhet. Rätten att överklaga enligt
	första stycket gäller dock inte do-
	mar och beslut som rör Försvars-
	makten,	Fortifikationsverket, För-
	svarets materielverk eller Försva-
246	rets radioanstalt.

13 §

En ideell organisation som har till huvudsakligt ändamål att ta till- vara miljöskyddsintressen, har verkat för sådana intressen under minst två år och har minst 100 medlemmar i Sverige eller på annat sätt visar att den har allmänhetens stöd får överklaga överklagbara domar och beslut enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken i fråga om tillstånd, godkännande, dispens eller tillsyn eller som inne- bär ett försämrat områdesskydd. Den som vill överklaga ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sak- ägarna.

Rätten att överklaga gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §, 24 kap. 2, 3, 5, 6 eller 8 § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Rätten att överklaga gäller inte domar och beslut som rör För- svarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller För- svarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överkla- gande har gått ut för parterna och sakägarna.

17 kap.

3 §

Regeringen får för ett visst fall förbehålla sig att pröva tillåtligheten av en verksamhet som inte omfattas av kravet på prövning enligt 1 §, om

1. verksamheten i betraktande av	1. verksamheten i betraktande av
de intressen som denna balk enligt	de intressen som denna balk enligt
1 kap. 1 § skall främja kan antas få	1 kap. 1 § ska främja kan antas få
betydande omfattning eller bli av	betydande omfattning eller bli av
ingripande slag,	ingripande slag,
2. verksamheten utanför ett om-	2. verksamheten utanför ett om-
råde som förtecknats enligt 7 kap.	råde som förtecknats enligt 7 kap.
27 § kan antas mer än obetydligt	27 § kan antas mer än obetydligt
skada naturvärdet inom området,	skada naturvärdet	inom området,
	eller
3. verksamheten omfattas av be-	3. verksamheten	omfattas av
stämmelserna i 4 kap. 6 § tredje	4 kap. 6 § tredje stycket.
stycket.

Rätten till förbehåll enligt första stycket 2 gäller enbart verksamhet som är tillståndspliktig enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade

med stöd av balken.
Om ett mål eller ärende enligt	Om ett mål eller ärende enligt
denna balk pågår om tillstånds-	denna balk pågår om tillstånds-
prövning av verksamheten, skall	prövning av verksamheten, ska
regeringen omedelbart lämna besked	regeringen omedelbart lämna be-
om förbehållet till den tillstånds-	sked om förbehållet till den till-
prövande mark- och miljödom-	ståndsprövande mark- och miljö-
stolen eller myndigheten.	domstolen eller myndigheten.

6 §

Regeringen får tillåta en verksam- het som avses i 1 § 1, endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta.

Om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verk- samheten kommer till stånd, får

Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs för att regeringen ska få tillåta en verksamhet som

1.avses i 1 § 1, eller

2.avses i 3 § första stycket 1 eller 4 § och inte är en vattenverk- samhet eller trafikanläggning.

Regeringen får trots första stycket tillåta mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

247

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

regeringen trots det som sägs i första och andra styckena, tillåta

1. en verksamhet som anges i 1 § 1, om det är fråga om mellan- lagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall, och

2. en verksamhet som anges i

4 a § 6–9.

kärnavfall eller en verksamhet som anges i 4 a § 6, 7, 8 eller 9, om det från nationell synpunkt är synner- ligen angeläget att verksamheten kommer till stånd och det inte finns någon annan plats som bedöms vara lämpligare för verksamheten eller som är lämplig och har anvi- sats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas god- ta en placering där.

	19 kap.
	4 §
Länsstyrelser eller	kommunala En länsstyrelse eller kommunal
nämnder skall	nämnd som prövar ett ärende om
	en miljöfarlig verksamhet ska

1.genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt bereda den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig,

2.samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i saken,

3. hålla sammanträde med den	3. hålla	sammanträde med den
som saken angår och besiktning på	som saken angår och besiktning på
platsen om det behövs för utred-	platsen om det behövs för utred-
ningen i ärendet, samt	ningen i ärendet, och
4. underrätta den som gjort en	4. tillämpa		17 §	förvaltnings-
ansökan eller kommit med syn-	lagen (1986:223) om parters rätt
punkter genom någon annan än	att få del av uppgifter också i fråga
honom eller henne själv och ge	om den som har lämnat synpunkter
honom eller henne tillfälle att yttra	i ärendet utan att vara part.
sig om inte annat följer av 17 §
förvaltningslagen (1986:223).
	6 §
	En ansökan		om tillstånd		enligt
	7 kap. 28 a § ska innehålla en be-
	skrivning	av	verksamhetens		eller
	åtgärdens	konsekvenser för			syftet
	med att bevara området samt en
	redogörelse för de alternativ som
	övervägts	med en		motivering till

varför ett visst alternativ valts. Om

det enligt 6 kap. krävs en praktisk

248

		miljöbedömning,			ska ansökan	Prop. 2016/17:200
		innehålla	en	miljökonsekvensbe-		Bilaga 2
		skrivning enligt det kapitlet.
	22 kap.
	1 §
En ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig. Den ska innehålla
1. ritningar och tekniska beskriv-		1. ritningar och tekniska beskriv-
ningar med uppgifter om förhållan-		ningar med uppgifter om förhållan-
dena på platsen, produktionsmängd		dena på platsen, om produktions-
eller annan liknande uppgift samt		mängd eller liknande, om använd-
användningen av råvaror, andra in-		ningen av råvaror, andra insats-
satsvaror och ämnen liksom energi-		varor och ämnen och om energian-
användning,		vändning,
2. uppgifter om utsläppskällor,		2. uppgifter		om	utsläppskällor,
art och mängd av förutsebara ut-		om arten och mängden av alla för-
släpp samt förslag till de åtgärder		utsebara utsläpp och om förslag till
som kan behövas dels för att före-		de åtgärder som kan behövas dels
bygga uppkomsten av avfall, dels		för att förebygga uppkomsten av
för att förbereda för återanvänd-		avfall, dels för att förbereda för
ning,	materialåtervinning och	återanvändning,			materialåtervin-
annan återvinning av det avfall		ning och annan återvinning av det
som anläggningen ger upphov till,		avfall som anläggningen ger upp-
		hov till,
3. en	miljökonsekvensbeskriv-	3. den	miljökonsekvensbeskriv-
ning när det krävs enligt 6 kap.		ning eller det förenklade underlag
och uppgift om det samråd som		som krävs enligt 6 kap.
skett enligt 6 kap. 4 och 6 §§,

4.förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsyns- reglerna i 2 kap. följs,

5.förslag till övervakning och kontroll av verksamheten,

6. det handlingsprogram och den säkerhetsrapport som krävs enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, om den verksamhet eller åtgärd som målet avser omfattas av den lagen,

7. en statusrapport när det krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 21 § första stycket 5, och

8. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–7.

I mål om vattenverksamhet ska ansökan dessutom innehålla

1. uppgift om det finns fastig- heter som berörs av vattenverk- samheten eller ej och i förekom- mande fall namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna, och

249

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om

kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Vid prövning av tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den tillämpas 2 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken.

Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgär-

	der finns i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.
	Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinental-
	sockeln tillämpas dessutom 3 och 4 kap. miljöbalken.
	En	miljökonsekvensbeskrivning			För verksamheter			och	åtgärder
	ska ingå i en ansökan om tillstånd				som ska prövas för ett tillstånd att
	att genom borrning eller spräng-				genom borrning		eller sprängning
	ning	utforska	kontinentalsockeln		utforska	kontinentalsockeln				eller
	eller	att utvinna naturtillgångar			att utvinna naturtillgångar					från
	från den. I fråga om förfarandet,				den ska
	kraven på miljökonsekvensbeskriv-				1. bestämmelserna			om	planer
	ningar samt		planer	och plane-	och annat underlag i 3 kap. 11 §
	ringsunderlag		gäller	6 kap. mil-	och 5 kap. 15 § tillämpas,
	jöbalken.				2. frågan om verksamheten eller
					åtgärden kan antas medföra en be-
					tydande	miljöpåverkan avgöras i
					en undersökning enligt 6 kap. 23–
					26 §§ miljöbalken om annat inte
					följer av undantagen i 6 kap. 23 §
					andra stycket,
					3. ett förenklat underlag tas fram
					enligt 6 kap. 27 § miljöbalken, om
					undersökningen visar att en bety-
					dande miljöpåverkan inte kan an-
					tas, och
					4. en	praktisk	miljöbedömning
					göras,	information		lämnas		och
					samordning ske enligt 6 kap. 28–
					46 §§ miljöbalken, om en betyd-
					ande miljöpåverkan kan antas.

	1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
	2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för handläggningen och
	prövningen av ärenden som har inletts före den 1 juli 2017. De äldre be-
	stämmelsernas hänvisningar till 6 kap. miljöbalken ska							avse	balkens
252	lydelse vid utgången av juni 2017.

Prop. 2016/17:200 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att 13 a, 14 b, 15 c, 16, 16 b, 17 och 18 §§ väg- lagen (1971:948) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §

om det lämpligen kan ske.
Bestämmelser om planer och	Bestämmelser om planer och
planeringsunderlag finns i 6 kap.	annat underlag finns i 3 kap. 11 §
19 och 20 §§ miljöbalken.	och 5 kap. 15 § miljöbalken.

14 b §

Om vägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska

1.samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och

2.samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljö- konsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med vägplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att		Länsstyrelsen ska verka för att
miljökonsekvensbeskrivningen	får	miljökonsekvensbeskrivningen	får
den inriktning och omfattning som		den omfattning och detaljerings-
behövs för prövningen av väg-		grad som behövs för prövningen
planen.		av vägplanen. Om den som avser
		att bygga vägen begär det,	ska

länsstyrelsen redovisa sin bedöm- ning i frågan. Länsstyrelsens redo- visning är inte bindande.

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformator- stationer.

15 c §

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 6 § miljö- balken tillämpas.

Om ett projekt kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan i ett
annat land ska 6 kap. 33 § miljö-
balken tillämpas.	253

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

16 §

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När underlaget tas fram ska förfarandet för vägplan i 14 b–15, 15 c och 17 §§ tillämpas.

Miljökonsekvensbeskrivningen			Miljökonsekvensbeskrivningen
ska	uppfylla kraven i 6 kap.	7 §	ska uppfylla kraven i 6 kap. 35–
miljöbalken och godkännas av be-			38 §§ miljöbalken och godkännas
rörda länsstyrelser innan ärendet			av	berörda länsstyrelser innan
kungörs.			ärendet kungörs.
		16 b §
En	miljökonsekvensbeskrivning		En	miljökonsekvensbeskrivning
ska	uppfylla kraven i 6 kap.	7 §	ska uppfylla kraven i 6 kap. 35–
miljöbalken.			38 §§ miljöbalken.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser innan den kungörs enligt 17 §.

17 §

Den som avser att bygga en väg	Den som avser att bygga en väg
ska kungöra förslaget till vägplan	ska kungöra förslaget till vägplan
och underlaget till denna och låta	och underlaget till denna och låta
det granskas. Om en miljökonse-	det granskas. Om en miljökonse-
kvensbeskrivning har upprättats,	kvensbeskrivning har upprättats,
ska denna kungöras och hållas till-	ska denna kungöras och hållas till-
gänglig för allmänheten enligt	gänglig	för	allmänheten	enligt
6 kap. 8 § första stycket miljöbal-	6 kap.	39 §	första stycket	och
ken.	40-41 §§ miljöbalken.

18 §

Trafikverket prövar frågan om att fastställa en vägplan efter samråd med berörda länsstyrelser.

Trafikverket ska överlämna frågan om att fastställa planen till regering- en för prövning om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfatt- ning.

254

Prop. 2016/17:200 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och används och sökanden är lämplig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel- ser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock


mindre avvikelser göras.
Vid	koncessionsprövning		ska	Vid	koncessionsprövning	ska
2-4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken				2-4 kap. och 5 kap. 3 och		15 §§
tillämpas.				miljöbalken tillämpas.
En	miljökonsekvensbeskrivning			För	verksamheter och åtgärder
ska ingå i en ansökan om konces-				som ska prövas för en koncession
sion. När det gäller förfarandet,				ska
kraven på miljökonsekvensbeskriv-				1. frågan om verksamheten eller
ningen samt planer och plane-				åtgärden kan antas medföra en be-
ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-				tydande miljöpåverkan avgöras i
balken. Vad som där föreskrivs om				en undersökning enligt 6 kap. 23–
tillståndsmyndighet		ska	gälla	26 §§ miljöbalken om annat inte
regeringen eller den		myndighet		följer av undantagen i 6 kap. 23 §
som regeringen bestämmer.				andra stycket,

2.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 27 § miljöbalken, om undersökningen visar att en be- tydande miljöpåverkan inte kan antas, och

3.en praktisk miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betydan- de miljöpåverkan kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

2.Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före den 1 juli 2017. De äldre be- stämmelsernas hänvisningar till 6 kap. miljöbalken ska avse balkens lydelse vid utgången av juni 2017.

257

Prop. 2016/17:200 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:293) om inrättande, utvidg- ning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

dels att 1 a och 1 b §§ ska ha följande lydelse, dels att nuvarande 1 c § ska betecknas 1 d §, dels att det ska införas en ny paragraf, 1 c §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a §

Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.

Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2–4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ miljöbalken tillämpas.

1 b §

miljökonsekvensbeskrivning

skall ingå i ett ärende enligt denna

lag.

Innan

miljökonsekvensbeskriv-

ningen upprättas skall den som

avser att inleda ett ärende enligt

denna lag samråda

enligt

6 kap.

4 §

första–tredje

styckena

miljö-

balken med Sjöfartsverket, berörda

länsstyrelser och enskilda.

I ett ärende enligt denna lag ska

När det gäller förfarandet för att

upprätta

miljökonsekvensbeskriv-

1. frågan om farleden eller ham-

ningen och kraven på denna samt

nen kan antas medföra en betydan-

planer

och

planeringsunderlag

de miljöpåverkan avgöras i en un-

skall

6 kap. 3 §, 4 §

första-tredje

dersökning enligt 6 kap. 23–26 §§

styckena, 5 § andra stycket, 6-8,

miljöbalken om inte annat följer av

10,

och

20 §§

miljöbalken

undantagen

i 6 kap.

23 § andra

tillämpas. Vad som där föreskrivs

stycket,

om länsstyrelse skall gälla den

2. ett förenklat underlag tas fram

länsstyrelse

inom

vars område

enligt 6 kap. 27 § miljöbalken, om

verksamheten

huvudsakligen skall

undersökningen visar att en be-

bedrivas.

tydande

miljöpåverkan

inte kan

antas, och

3. en

praktisk

miljöbedömning

göras

och

information

lämnas

enligt 6 kap. 28–41 och 44-45 §§

miljöbalken,

betydande

miljöpåverkan kan antas.

258

Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda läns- styrelser innan beslut fattas om att inrätta, utvidga eller avlysa allmän farled eller allmän hamn. Beslut i fråga om godkännande av miljö- konsekvensbeskrivningen får inte överklagas.

I samband med prövningen av ett ärende enligt denna lag skall miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden beaktas.

Det som föreskrivs i 6 kap. mil-						Prop. 2016/17:200
jöbalken om länsstyrelse ska gälla						Bilaga 2
den länsstyrelse inom vars område
verksamheten		huvudsakligen			ska
bedrivas.
Berörda länsstyrelser				ska	ta
ställning till om miljökonsekvens-
beskrivningen		uppfyller kraven i
6 kap.	miljöbalken		innan	beslut
fattas om att inrätta, utvidga eller
avlysa	allmän	farled	eller	allmän

hamn. Beslut i den frågan får inte överklagas.

I samband med prövningen av ett ärende enligt denna lag ska miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden beaktas.

1 c §

Det förenklade underlag eller den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1 b § och 6 kap. miljö- balken ska ingå i ett ärende enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

259

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om

kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 c och 5 e §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 c §

En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. I fråga om förfarandet för att upprätta miljö- konsekvensbeskrivningen och kra- ven på denna samt planer och pla- neringsunderlag gäller 6 kap. mil- jöbalken.

För uppförande, innehav eller drift av kärntekniska anläggningar som ska prövas för ett tillstånd ska

1. bestämmelserna om	planer
och planeringsunderlag	i 3 kap.

11 § och 5 kap. 15 § miljöbalken tillämpas,

2.frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i en undersökning enligt 6 kap. 23– 26 §§ miljöbalken om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 27 § miljöbalken, om undersökningen visar att en bety- dande miljöpåverkan inte kan an- tas, och

4.en praktisk miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betydan- de miljöpåverkan kan antas.

5 e §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det ska upprättas en miljökonsekvensbe- skrivning även i andra ärenden om tillstånd enligt denna lag än sådana som avses i 5 c §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att 6 kap. miljöbalken ska tillämpas även i andra ärenden om tillstånd enligt denna lag än sådana som avses i 5 c §.

	1.	Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
	2.	Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för handläggningen och
260	prövningen av ärenden som har inletts före den 1 juli 2017. De äldre be-

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § minerallagen (1991:45) ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	4 kap.
	2 §
Koncession skall meddelas, om		Koncession ska meddelas, om
1. en fyndighet	som sannolikt	1. en fyndighet	som sannolikt
kan tillgodogöras	ekonomiskt har	kan tillgodogöras	ekonomiskt har
blivit påträffad och		blivit påträffad, och

2. fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden

får den begärda koncessionen.
Koncession för bearbetning av	Koncession för bearbetning av
olja eller gasformiga kolväten får	olja eller gasformiga kolväten får
beviljas endast den som visar att	beviljas endast den som visar att
han är lämplig att bedriva sådan	den är lämplig att bedriva sådan
bearbetning.	bearbetning.
I ärenden om beviljande av kon-	I ärenden om beviljande av kon-
cession skall 3 och 4 kap. miljö-	cession ska 3 och 4 kap. och 5 kap.
balken tillämpas.	15 § miljöbalken tillämpas.
Om ett ärende om beviljande av	Om ett ärende om beviljande av
koncession avser en verksamhet	koncession avser en verksamhet
som senare skall prövas även enligt	som senare ska prövas även enligt
miljöbalken eller andra lagar, skall	miljöbalken eller andra lagar, ska 3
3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas	och 4 kap. miljöbalken tillämpas
endast vid den prövning som sker i	endast vid den prövning som sker i
koncessionsärendet.	koncessionsärendet.

262

I ärenden om beviljande av kon-	I ärenden om beviljande av kon-
cession skall en miljökonsekvens-	cession ska
beskrivning fogas till ansökan. När	1. frågan om		bearbetningen	av
det gäller förfarandet, kraven på	fyndigheten kan antas medföra en
miljökonsekvensbeskrivningar	betydande miljöpåverkan avgöras i
samt planer och planeringsunder-	en undersökning enligt 6 kap. 23–
lag skall 6 kap. 3 och 7 §§, 8 §	26 §§ miljöbalken om annat inte
första stycket, 9, 10, 19 och 20 §§	följer av undantagen i 6 kap. 23 §
miljöbalken tillämpas.	andra stycket,
	2. ett förenklat underlag tas fram
	enligt 6 kap. 27 § miljöbalken, om
	undersökningen visar att en bety-
	dande	miljöpåverkan inte		kan
	antas, och
	3. en	praktisk	miljöbedömning
	göras,	information lämnas		och
	samordning ske enligt 6 kap. 28–

46 §§ miljöbalken, om en betyd- ande miljöpåverkan kan antas.

Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

263

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

264

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs i fråga lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomi- ska zon

dels att 6 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Vid prövning av tillstånd ska 2– 4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.

Vid prövning av tillstånd ska 2– 4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ mil- jöbalken tillämpas.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd ska, på samma sätt som om ansökan avser en verksamhet i Sverige,

1.frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i en undersökning enligt 6 kap. 23– 26 §§ miljöbalken om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

2.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 27 § miljöbalken, om undersökningen visar att en be- tydande miljöpåverkan inte kan antas, och

3.en praktisk miljöbedömning göras, information lämnas och samråd ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande mil- jöpåverkan kan antas.

Det som sägs om länsstyrelsen i 6 kap. miljöbalken ska gälla läns- styrelsen i det län där Sveriges sjö- territorium är närmast det område där verksamheten avses att be- drivas.

6 a §

En ansökan om tillstånd ska inne- hålla det förenklade underlag eller den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 6 kap. miljöbal- ken.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 a § samt 2 kap. 2, 7, 8, 10, 12 och 15 §§ lagen (1995:1649) om byggande av järnväg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 a §

en, om det lämpligen kan ske
Bestämmelser om planer och	Bestämmelser om planer och
planeringsunderlag finns i 6 kap.	annat underlag finns i 3 kap. 11 §
19 och 20 §§ miljöbalken.	och 5 kap. 15 miljöbalken.

2 kap.

2 §

Om järnvägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska

1.samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den all- mänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och

2.samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonse- kvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med järnvägsplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att		Länsstyrelsen ska verka för att
miljökonsekvensbeskrivningen	får	miljökonsekvensbeskrivningen	får
den inriktning och omfattning som		den omfattning och detaljerings-
behövs för prövningen av järn-		grad som behövs för prövningen
vägsplanen.		av järnvägsplanen. Om den som
		avser att bygga en järnväg begär
		det, ska länsstyrelsen redovisa sin
		bedömning i frågan. Länsstyrel-
		sens redovisning är inte bindande.

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformator- stationer.

266

7 §

Om ett projekt kan antas medföra	Om ett projekt kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan i ett	en betydande miljöpåverkan i ett
annat land ska 6 kap. 6 § miljö-	annat land ska 6 kap. 33 § miljö-
balken tillämpas.	balken tillämpas.

8 §

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När underlaget tas fram ska förfarandet för järnvägsplan i 2–4, 7 och 12 §§ tillämpas.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska		Miljökonsekvensbeskrivningen ska
uppfylla kraven i 6 kap. 7 § miljö-		uppfylla kraven i 6 kap. 35–38 §§
balken och godkännas av berörda		miljöbalken och godkännas av
länsstyrelser innan ärendet kun-		berörda länsstyrelser innan ärendet
görs.		kungörs.
	10 §
En	miljökonsekvensbeskrivning	En	miljökonsekvensbeskrivning
ska	uppfylla kraven i 6 kap. 7 §	ska uppfylla kraven i 6 kap. 35–
miljöbalken.		38 §§ miljöbalken.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser

innan den kungörs enligt 12 §.
12 §
Den som avser att bygga en järn-	Den som avser att bygga en järn-
väg ska kungöra förslaget till järn-	väg ska kungöra förslaget till järn-
vägsplan och underlaget till denna	vägsplan och underlaget till denna
och låta det granskas. Om en mil-	och låta det granskas. Om en mil-
jökonsekvensbeskrivning har upp-	jökonsekvensbeskrivning har upp-
rättats, ska denna kungöras och	rättats, ska denna kungöras och
hållas tillgänglig för allmänheten	hållas	tillgänglig för allmänheten
enligt 6 kap. 8 § första stycket mil-	enligt	6 kap. 39 § första stycket
jöbalken.	och 40-41 §§ miljöbalken.

15 §

Trafikverket prövar frågan om att fastställa en järnvägsplan efter samråd med berörda länsstyrelser.

267

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Trots det som sägs i första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nät- koncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljö- balken finns en miljökonsekvens- beskrivning som beskriver de di- rekta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som linjen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljö- konsekvensbeskrivning i konces- sionsärendet.

Trots det som sägs i första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljö- balken finns ett förenklat underlag eller en miljökonsekvensbeskriv- ning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som linjen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvens- beskrivning i koncessionsärendet.

8 b §

Regeringen får meddela föreskrif- ter om undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivning enligt 8 a § andra stycket för anläggning- ar vars miljöpåverkan kan antas bli mindre betydande.

15 g §

Vid en omprövning enligt 15 b § tillämpas 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken.

Nätkoncessionshavaren ska upp- rätta en miljökonsekvensbeskriv- ning vid en omprövning. För för- farandet, kraven på miljökonse- kvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag tillämpas 6 kap. miljöbalken.

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från kravet

på miljökonsekvensbeskrivning en-

270

Vid en omprövning enligt 15 b § tillämpas 2–4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ miljöbalken.

För nätkoncession för linje som ska omprövas ska

1.frågan om en betydande miljöpåverkan kan antas avgöras i en undersökning enligt 6 kap. 23– 26 §§ miljöbalken om annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,

2.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 27 § miljöbalken, om undersökningen visar att en bety- dande miljöpåverkan inte kan an- tas, och

3.en praktisk miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betyd- ande miljöpåverkan kan antas.

Enligt 6 kap. 21 § miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om att vissa slag av anläggningar

Prop. 2016/17:200 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:814) med särskilda bestäm- melser om gaturenhållning och skyltning

dels att 13 och 16 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det närmast före 13 § ska införas en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bemyndigande

13 §

Regeringen får meddela föreskrif- ter om avgift för en myndighets prövning av fråga om tillstånd eller medgivande enligt 5–7 och 9 §§. Regeringen får överlåta åt en myn- dighet eller kommuner att meddela sådana föreskrifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.att ett förenklat underlag eller en miljökonsekvensbeskrivning en- ligt 6 kap. miljöbalken ska ingå i en ansökan om tillstånd eller med- givande enligt 5–7 eller 9 §, och

2.avgift för en myndighets pröv- ning av fråga om tillstånd eller medgivande enligt 5–7 eller 9 §.

Regeringen får överlåta åt en kommun att meddela föreskrifter som avses i första stycket 2.

16 §

En kommunal nämnds beslut enligt denna lag överklagas till länsstyr-

elsen.
Länsstyrelsens beslut överklagas	Länsstyrelsens beslut överklagas
till allmän förvaltningsdomstol.	till mark- och miljödomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

2.Mål och ärenden som har inletts hos en allmän förvaltningsdomstol före den 1 juli 2017 ska slutföras av de allmänna förvaltningsdom- stolarna.

272

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen

(2010:900)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 §, 4 kap. 34 § och 5 kap. 11, 17, 18, 23 och 31 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

8 §

Om planförslaget kan antas med- föra en sådan betydande miljöpå- verkan som avses i 6 kap. 11 § mil- jöbalken, ska kommunen låta det bli föremål för samråd och gransk- ning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap. 11–18 och 22 §§ miljöbalken. Om en miljö- konsekvensbeskrivning upprättas ska den finnas tillsammans med planförslaget.

I 6 kap. 3-8 §§ miljöbalken finns bestämmelser om undersökning i frågan om genomförandet av plan- förslaget kan antas medföra en be- tydande miljöpåverkan. Om ge- nomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen låta det bli föremål för samråd och granskning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap. 9-19 och 46 §§ miljöbalken. Om en miljökonsekvensbeskriv- ning upprättas ska den finnas till- sammans med planförslaget.

				4 kap.
				34 §
Om genomförandet av planen kan					Om genomförandet av planen kan
antas få en betydande miljöpåver-					antas medföra en betydande miljö-
kan, ska redovisningen enligt 33 §					påverkan, ska redovisningen enligt
första stycket 4 i fråga om miljö-					33 § första stycket 4 i fråga om
konsekvenserna		ha	det innehåll		miljökonsekvenserna ha det inne-
som följer av 6 kap. 12 § och 13 §					håll som följer av 6 kap. 11-12 §§
första stycket miljöbalken.					miljöbalken.
Redovisningen ska också uppfylla					Redovisningen ska också uppfylla
kraven	i 6 kap.	7 §	första	och	kraven i 6 kap. 35-38 §§ miljöbal-
andra	styckena	miljöbalken,		om	ken, om genomförandet av detalj-
genomförandet av detaljplanen kan					planen kan antas få en betydande
antas få en betydande miljöpåver-					miljöpåverkan på grund av att
kan på grund av att planområdet					planområdet får tas i anspråk för
får tas i anspråk för

1.industriändamål,

2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,

3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,

274

4. en hamn för fritidsbåtar,	Prop. 2016/17:200
5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar,	Bilaga 2
utanför sammanhållen bebyggelse,
6. en permanent campingsplats,
7. en nöjespark,
8. en djurpark,
9. en spårväg, eller
10. en tunnelbana.
5 kap.
11 §

I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med

1.länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,

2.de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,

3.de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhand- lingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksam- hetsområde en berörd fastighet är belägen, och

4.de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyres- gäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2–4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd.

Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska samrådet ge- nomföras så att det uppfyller kraven i 6 kap. 9 § 1, 10 §, 13 § och 33 § miljöbalken.

17 §
Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet
samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av
synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redo-
visningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (sam-
rådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det
tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §.
Om genomförandet av detalj-	Om genomförandet av detalj-
planen kan antas medföra en bety-	planen kan antas medföra en bety-
dande miljöpåverkan, ska samråds-	dande miljöpåverkan, ska samråds-
redogörelsen utformas så att den	redogörelsen utformas så att den
också uppfyller kraven i 6 kap.	också uppfyller kraven i 6 kap.
16 § andra stycket miljöbalken.	16 § miljöbalken.	275
		275

Prop. 2016/17:200

Bilaga 2

18 §

godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.
Granskningstiden ska vara minst	Granskningstiden ska vara minst
två veckor, men den får göras kor-	två veckor, men den får göras kor-
tare, om alla berörda är överens om	tare, om alla berörda är överens om
det. För ett sådant planförslag som	det. För ett sådant planförslag som
avses i 7 § ska granskningstiden	avses	i 7 § 1 och 2	ska	gransk-
dock vara minst tre veckor.	ningstiden dock vara minst tre
	veckor och för ett sådant planför-
	slag	som avses i	7 §	3 minst
	30 dagar.

23 §

Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden och en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har sam- ordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.

Om förslaget är ett sådant som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också innehålla en identifiering, beskriv- ning och samlad bedömning av miljöeffekterna med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbesk- rivningen och det som har kommit fram i ärendet.

31 §

Om det för detaljplanen ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning

	enligt 4 kap. 34 §, ska kommunen
	när planen har antagits skicka ett
	meddelande om det till den myn-
	dighet som avses i 6 kap. 8 § andra
276	stycket miljöbalken.
276

Om samråd har skett med ett annat land enligt 6 kap. 33 § miljöbal- ken, ska kommunen när planen har antagits skicka ett meddelande om det till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 3

278

Förteckning över remissinstanserna

Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekolo- gisk kompensation (M 2016:03), Svea hovrätt, Mark- och miljööverdom- stolen, Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Östersunds tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Förvaltningsrätten i Göteborg, Domstolsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Total- försvarets forskningsinstitut, Generalläkaren, Folkhälsomyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Läns- styrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrel- sen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Söder- manlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Stats- kontoret, Fortifikationsverket, Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, juridiska fakulteten, Naturvårdsverket, Kemikalie- inspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Strålsäkerhetsmyndigheten, Statens geotek- niska institut, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Post- och telestyrelsen, Trafikverket, Sjö- fartsverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Sve- riges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicin- ska anstalt, Livsmedelsverket, Boverket, Swedavia AB, Regelrådet, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Borås kommun, Dals-Eds kommun, Dorotea kommun, Göteborgs kommun, Hagfors kommun, Hallsbergs kommun, Halmstads kommun, Huddinge kommun, Härnösands kom- mun, Jönköpings kommun, Karlstad kommun, Knivsta kommun, Lin- köpings kommun, Lomma kommun, Malmö kommun, Motala kommun, Mölndals kommun, Nacka kommun, Norbergs kommun, Nordmalings kommun, Norrköpings kommun, Olofströms kommun, Oxelösunds kom- mun, Rättviks kommun, Sjöbo kommun, Sotenäs kommun, Stockholms kommun, Svenljunga kommun, Timrå kommun, Vallentuna kommun, Ydre kommun, Ånge kommun, Örebro kommun, Region Skåne, Region- förbundet Sörmland, Advokatfirman Åberg & Co AB, Alrutz’ Advokat- byrå AB, Avfall Sverige, Boliden AB, Branschföreningen Svensk Torv, Byggmaterialindustrierna, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Foyen Advokatfirma, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin), Företagarna,

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs1 i fråga om miljöbalken2 dels att 6 kap. ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 22 kap. 1 a–1 d §§ ska betecknas 22 kap. 1 b–1 e §§, dels att 5 kap. 11 §, 15 kap. 44 §, 16 kap. 7 §, 17 kap. 3 och 6 §§ och

22 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 kap.
	Planer och planeringsunderlag
	11 §
	Den myndighet som handlägger ett
	mål eller ärende enligt denna balk
	ska se till att sådana planer enligt
	plan- och bygglagen (2010:900)
	och sådant planeringsunderlag som
	behövs för att belysa frågor om
	hushållning med mark och vatten
	finns tillgängliga i målet eller

2 Senaste lydelse av
6 kap. 1 § 2004:606	6 kap. 16 § 2012:905
6 kap. 3 § 2004:606	6 kap. 17 § 2004:606
6 kap. 4 § 2016:341	6 kap. 18 § 2004:606
6 kap. 4 a § 2015:232	6 kap. 19 § 2010:902
6 kap. 4 b § 2015:232	6 kap. 20 § 2004:606
6 kap. 5 § 2009:652	6 kap. 21 § 2010:902
6 kap. 7 § 2010:882	6 kap. 22 § 2004:606
6 kap. 8 § 2001:437	22 kap. 1 a § 2016:782
6 kap. 9 § 2015:232	22 kap. 1 b § 2012:430
6 kap. 10 § 2005:571	22 kap. 1 c § 2013:758
6 kap. 11 § 2004:606	22 kap. 1 d § 2014:269
6 kap. 12 § 2004:606	rubriken närmast före 6 kap. 3 § 2004:606
6 kap. 13 § 2012:905	rubriken närmast före 6 kap. 11 § 2004:606
6 kap. 14 § 2004:606	rubriken närmast före 6 kap. 19 § 2004:606
6 kap. 15 § 2004:606	rubriken närmast före 6 kap. 22 § 2004:606.

280

ärendet. Om	myndigheten	begär	Prop. 2016/17:200
det, är kommunen skyldig att till-			Bilaga 4
handahålla planer enligt plan- och
bygglagen samt planeringsunder-
laget till dessa.
12 §
Länsstyrelsen	ska ställa samman
utredningar,	program och	annat
planeringsunderlag som har bety-
delse för hushållningen med mark
och vatten i länet och som finns
hos statliga myndigheter. Länssty-
relsen ska på begäran tillhanda-
hålla planeringsunderlaget		åt de
kommuner och myndigheter som
ska tillämpa denna balk och åt den
som är skyldig att upprätta en mil-
jökonsekvensbeskrivning		enligt
6 kap. miljöbalken.

13 §

Regeringen får i ett enskilt fall be- sluta att en eller flera kommuner ska redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kom- munen eller kommunerna i sin pla- nering enligt plan- och bygglagen (2010:900) avser att tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark och vatten enligt detta kapitel och 4 kap.

14 §

Statliga myndigheter ska anmäla till regeringen om det uppkommer behov av en sådan redovisning som avses i 13 §.

281

skapa förutsättningar för att miljö-	Prop. 2016/17:200
kvalitetsnormer enligt detta kapitel	Bilaga 4
följs.
14 §
Statliga myndigheter ska anmäla
till regeringen om det uppkommer
behov av en redovisning enligt
13 §.
Åtgärdsprogram och
förvaltningsplaner som
beslutsunderlag vid annan
prövning
15 §
Den myndighet som handlägger ett
mål eller ärende enligt denna balk
ska se till att sådana beslutade
åtgärdsprogram och förvaltnings-
planer som avses i detta kapitel
och som har betydelse för pröv-
ningen finns tillgängliga i målet
eller ärendet.
6 kap. Miljöbedömningar
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och
bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och
program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder
(specifika miljöbedömningar).
Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planer-
ing och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.
2 § Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effek-
ter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som
är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång
eller lång sikt på

1.befolkning och människors hälsa,

2.djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,

3.mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kultur- miljö,

4.hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,

5.annan hushållning med material, råvaror och energi, eller

6.andra delar av miljön.

283

Prop. 2016/17:200	Planer och program
Bilaga 4	Att undersöka om det ska göras en strategisk miljöbedömning

3 § En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska

1.undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändring- en kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och

2.göra en strategisk miljöbedömning, om undersökningen visar att genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

5 § Skyldigheterna i 3 § gäller inte

1.planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten,

2.finansiella eller budgetära planer och program, och

3.planer och program som enligt föreskrifter som regeringen meddelar inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

6 § Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen

1.identifierar om en betydande miljöpåverkan kan antas,

3.avgör genom ett särskilt beslut om huruvida en strategisk miljöbe- dömning ska göras.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när- mare föreskrifter om undersökningen.

7 § Beslutet om huruvida en strategisk miljöbedömning ska göras ska grundas på och redovisa det som kommer fram i undersökningen.

Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten.

8 § Beslutet om huruvida en strategisk miljöbedömning ska göras får inte överklagas särskilt.

Att göra en strategisk miljöbedömning

9 § Den myndighet eller kommun som ska göra en strategisk miljö- bedömning ska

1.samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljö- konsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),

2.ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,

3.ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och för- slaget till plan eller program, och

4.ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunk- ter innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för regle-

284 ring.

Avgränsningssamrådet i den strategiska miljöbedömningen

10 § Avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet.

Miljökonsekvensbeskrivningen i den strategiska miljöbedömningen

11 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla

1.en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess hu- vudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,

2.en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räck- vidd,

3.uppgifter om

a)miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,

b)miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,

d)hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhän-

syn,

4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljö- effekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas med- föra,

5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,

6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,

7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och

8. en icke-teknisk sammanfattning av 1–7.

12 § Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till

1.bedömningsmetoder och aktuell kunskap,

2.planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,

3.var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,

4.att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och

5.allmänhetens intresse.

Samråd med andra länder i den strategiska miljöbedömningen

13 § Om planens eller programmets genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

285

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

komma att påverkas betydligt av genomförandet begär det, ska den myn- dighet som regeringen bestämmer

1.överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet,

3.ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 13 §.

Synpunkter på beslutsunderlaget för en plan eller ett program

Beslut att anta en plan eller ett program

1.hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,

2.hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkom- na synpunkter,

3.skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och

4.vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den bety- dande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

286

19 § När en plan eller ett program har antagits ska den beslutande myn-	Prop. 2016/17:200
digheten eller kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljö-	Bilaga 4
påverkan som genomförandet av planen eller programmet faktiskt med-
för. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt ska få
kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har
identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas.
Verksamheter och åtgärder
Specifika miljöbedömningar vid tillståndsprövning och i andra ärenden

20 § En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas

2.för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som av- ses i 24 kap. 3, 5, 8 eller 9 §.

En bestämmelse om liten miljökonsekvensbeskrivning finns i 27 §.

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av verksam- heter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpå- verkan.

Att undersöka om det ska göras en specifik miljöbedömning

23 § För att avgöra om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 20 § första stycket 2 ska det göras en undersökning.

En sådan undersökning behöver dock inte göras om

1.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden anser att en betydande miljöpåverkan kan antas,

2.frågan om betydande miljöpåverkan har reglerats i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 21 §, eller

3.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden har förelagts att ansöka om ett tillstånd som avses i 9 kap. 6 a §.

24 § Undersökningen ska innebära att

1. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden

a)tar fram ett samrådsunderlag, och

b)samråder i frågan om betydande miljöpåverkan och i fråga om mil- jökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning (undersöknings- samråd) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden, och

287

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

2. länsstyrelsen genom ett särskilt beslut avgör frågan om huruvida en specifik miljöbedömning ska göras.

Undersökningssamrådet får genomföras så att det också uppfyller kra- ven på ett avgränsningssamråd enligt detta kapitel.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när- mare föreskrifter om undersökningen.

25 § Den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska

1.lämna samrådsunderlaget till dem som deltar i undersökningssam- rådet i så god tid att synpunkter på underlaget och på frågan om be- tydande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar frågan om en specifik miljöbedömning ska göras, och

2.när samrådet är avslutat redogöra för hur samrådet gått till, vilka som bjudits in och vad som framkommit och lämna samrådsredogörelsen till länsstyrelsen.

26 § Länsstyrelsens beslut om huruvida en specifik miljöbedömning ska göras ska grundas på och redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydan- de miljöpåverkan.

Beslutet får inte överklagas särskilt.

Liten miljökonsekvensbeskrivning när en specifik miljöbedömning inte ska göras

27 § Om länsstyrelsen beslutar att en specifik miljöbedömning inte ska göras, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskrivningen ska innehålla den samråds- redogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2.

Att göra en specifik miljöbedömning

28 § Den specifika miljöbedömningen ska innebära att

1. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden

a)samråder om hur en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),

b)tar fram en miljökonsekvensbeskrivning, och

c)ger in miljökonsekvensbeskrivningen till den som prövar tillstånds- frågan, och

2. den som prövar tillståndsfrågan

a)ger tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen, och

b)slutför miljöbedömningen.

288

Avgränsningssamrådet i den specifika miljöbedömningen

29 § Avgränsningssamrådet ska genomföras inför arbetet med miljö- konsekvensbeskrivningen och innebära att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden samråder om verksamhetens eller åt- gärdens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

30 § Avgränsningssamrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndig- heten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgär- den.

Den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska se till att de som ingår i samrådskretsen enligt första stycket men som inte tidigare har fått ett samrådsunderlag kan ta del av ett sådant underlag.

Om något undersökningssamråd inte har skett med stöd av 24 § första stycket 1 b, ska samrådsunderlaget innehålla uppgift om det.

32 § Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att inne- hållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detalje- ringsgrad som behövs för tillståndsprövningen.

Om den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Samråd med andra länder i den specifika miljöbedömningen

1.informera det andra landet om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut som kan komma att fattas, och

2.ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta i miljöbedömningen.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

289

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 33 §.

Miljökonsekvensbeskrivningen i den specifika miljöbedömningen

35 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla

1.uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utform- ning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbe- dömningen,

2.uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden,

4.en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser,

5.uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna,

7.en icke-teknisk sammanfattning av 1–6, och

8.en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden.

36 § Om verksamheten eller åtgärden kan antas påverka miljön i ett naturområde som är förtecknat enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2, ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av verksam- hetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området, en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts samt de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

37 § De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen enligt 35 och 36 §§ ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som

1.är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmeto- der, och

2.behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsent- liga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

290

38 § Regeringen får meddela	Prop. 2016/17:200
1. ytterligare föreskrifter om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska	Bilaga 4
innehålla, och
2. föreskrifter om hur miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram.
Miljöbedömningen hos den som prövar tillståndsfrågan
39 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, om miljökonsekvensbeskriv-
ningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen, kungöra
att miljökonsekvensbeskrivningen finns, göra den tillgänglig för allmän-
heten och ge allmänheten skälig tid och minst 30 dagar att yttra sig.
Om tillståndsfrågan enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller
29 § ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som behövs
för prövningen eller som är lämplig för att ge allmänheten information.

40 § Kungörelsen ska innehålla upplysningar om

1.att verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på specifik mil- jöbedömning enligt detta kapitel,

2.vem som prövar tillståndsfrågan,

3.var miljökonsekvensbeskrivningen och andra handlingar i målet eller ärendet finns tillgängliga,

4.till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas, och

5.hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig.

Om samråd med ett annat land ska ske enligt detta kapitel, ska kungö- relsen innehålla en upplysning om detta.

41 § Kungörelsen om miljökonsekvensbeskrivningen ska göras

1.på en lämplig webbplats,

2.i en ortstidning eller på den plats som är särskilt föreskriven, och

3.tillsammans med kungörelsen om ansökan, om ansökan ska kun- göras.

42 § Den som prövar tillståndsfrågan ska i ett särskilt beslut eller i samband med att tillståndsfrågan avgörs ta ställning till om miljökon- sekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras. Ett sådant ställningstagande får inte överklagas särskilt.

Information om avgörandet i tillståndsfrågan
44 § Den som prövar en tillståndsfråga som kräver en specifik miljö-
bedömning ska när frågan är avgjord snarast kungöra detta. Av kungörel-
sen ska det framgå hur allmänheten kan få tillgång till innehållet i avgö-
randet.	291

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

Om avgörandet enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 §, behöver det dock kungöras endast om det är lämpligt för att ge allmän- heten information.

Samordning

15 kap.

44 §4

Bestämmelserna i 42 och 43 §§ gäller även förslag till ändringar i en ren-

hållningsordning.
En kommun behöver inte ställa ut	En kommun behöver inte ställa
ett förslag till ändring i renhåll-	ut ett förslag till en ändring i ren-
ningsordningen, om ändringen be-	hållningsordningen som endast
rör endast ett fåtal fastighetsinne-	1. gäller föreskrifter som kommu-
havare eller annars är liten.	nen får meddela med stöd av detta
	kapitel, och
	2. berör ett fåtal fastighets-
	innehavare eller annars är liten.

16 kap.

7 §

4 Senaste lydelse 2016:782.

292

17 kap.

3 §5

Regeringen får för ett visst fall förbehålla sig att pröva tillåtligheten av en verksamhet som inte omfattas av kravet på prövning enligt 1 §, om

1. verksamheten i betraktande av	1. verksamheten i betraktande av
de intressen som denna balk enligt	de intressen som denna balk enligt
1 kap. 1 § skall främja kan antas få	1 kap. 1 § ska främja kan antas få
betydande omfattning eller bli av	betydande omfattning eller bli av
ingripande slag,	ingripande slag,
2. verksamheten utanför ett om-	2. verksamheten utanför ett om-
råde som förtecknats enligt 7 kap.	råde som har förtecknats enligt
27 § kan antas mer än obetydligt	7 kap. 27 § kan antas mer än obe-
skada naturvärdet inom området,	tydligt skada naturvärdet inom om-
	rådet, eller
3. verksamheten omfattas av be-	3. verksamheten omfattas av
stämmelserna i 4 kap. 6 § tredje	4 kap. 6 § tredje stycket.
stycket.
Rätten till förbehåll enligt första	Rätten till förbehåll enligt första
stycket 2 gäller enbart verksamhet	stycket 2 gäller enbart verksamhet
som är tillståndspliktig enligt bal-	som är tillståndspliktig enligt bal-
ken eller enligt föreskrifter medde-	ken eller enligt föreskrifter som
lade med stöd av balken.	har meddelats med stöd av balken.
Om ett mål eller ärende enligt	Om ett mål eller ärende enligt
denna balk pågår om tillstånds-	denna balk pågår om tillstånds-
prövning av verksamheten, skall re-	prövning av verksamheten, ska re-
geringen omedelbart lämna besked	geringen omedelbart lämna besked
om förbehållet till den tillstånds-	om förbehållet till den tillstånds-
prövande mark- och miljödom-	prövande mark- och miljödom-
stolen eller myndigheten.	stolen eller myndigheten.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

6 §6

Regeringen får tillåta en verksam- het som avses i 1 § 1, endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta.

Om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verk- samheten kommer till stånd, får

Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs för att regeringen ska få tillåta en verksamhet som

1.avses i 1 § 1, eller

2.avses i 3 § första stycket 1 eller 4 § och inte är en vattenverk- samhet eller trafikanläggning.

Regeringen får trots första stycket tillåta mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller

5 Senaste lydelse 2010:923.

6 Senaste lydelse 2009:652.

293

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

regeringen trots det som sägs i första och andra styckena, tillåta

1. en verksamhet som anges i 1 § 1, om det är fråga om mellan- lagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall, och

2. en verksamhet som anges i

4 a § 6–9.

		19 kap.
			6 §
			En ansökan		om	tillstånd	enligt
			7 kap. 28 a § ska innehålla en be-
			skrivning	av	verksamhetens		eller
			åtgärdens	konsekvenser för			syftet
			med att bevara området och en
			redogörelse för de alternativ som
			övervägts med en motivering till
			varför ett visst alternativ valts. Om
			det enligt 6 kap. krävs en specifik
			miljöbedömning, ska ansökan inne-
			hålla en	miljökonsekvensbeskriv-
			ning enligt det kapitlet.
		22 kap.
		1 §7
En ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig. Den ska innehålla
1. ritningar och tekniska beskriv-			1. ritningar och tekniska beskriv-
ningar med uppgifter om förhållan-			ningar med uppgifter om förhållan-
dena på platsen, produktionsmängd			dena på platsen, om produktions-
eller annan liknande uppgift samt			mängd eller liknande, om använd-
användningen av råvaror, andra in-			ningen av råvaror, andra insats-
satsvaror och ämnen liksom energi-			varor och ämnen och om energian-
användning,			vändning,
2. uppgifter	om	utsläppskällor,	2. uppgifter		om	utsläppskällor,
art och mängd	av	förutsebara ut-	om arten och mängden av alla för-

7	Senaste lydelse 2015:232.
294

släpp samt förslag till de åtgärder som kan behövas dels för att före- bygga uppkomsten av avfall, dels för att förbereda för återanvänd- ning, materialåtervinning och annan återvinning av det avfall som anläggningen ger upphov till,

3. en miljökonsekvensbeskriv- ning när det krävs enligt 6 kap. och uppgift om det samråd som skett enligt 6 kap. 4 och 6 §§,

utsebara utsläpp och om förslag till de åtgärder som kan behövas dels för att förebygga uppkomsten av avfall, dels för att förbereda för återanvändning, materialåtervin- ning och annan återvinning av det avfall som anläggningen ger upp- hov till,

3. en miljökonsekvensbeskrivning när det krävs enligt 6 kap.

4.förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsyns- reglerna i 2 kap. följs,

5.förslag till övervakning och kontroll av verksamheten,

7. en statusrapport när det krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 21 § första stycket 5, och

8. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–7.

I mål om vattenverksamhet ska ansökan dessutom innehålla

1.uppgift om det finns fastig- heter som berörs av vattenverk- samheten eller ej och i förekom- mande fall namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna, och

2.uppgifter om de ersättnings- belopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om det inte på grund av verksamhetens omfatt- ning bör anstå med sådana upp- gifter.

I 7 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet finns det ytterli- gare bestämmelser om vad en an- sökan i vissa fall ska innehålla i mål om vattenverksamhet.

1 a §

I mål om vattenverksamhet ska an- sökan, utöver det som anges i 1 §, innehålla

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

295

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om

kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §1

Vid prövning av tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den tillämpas 2 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken.

Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgär- der finns i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.

Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinental-

sockeln tillämpas dessutom 3 och 4 kap. miljöbalken.
En	miljökonsekvensbeskrivning	För	verksamheter				och åtgärder
ska ingå i en ansökan om tillstånd		som ska prövas för ett tillstånd att
att genom borrning eller spräng-		genom		borrning		eller		sprängning
ning	utforska kontinentalsockeln	utforska		kontinentalsockeln						eller
eller att utvinna naturtillgångar från		att utvinna naturtillgångar från den
den. I fråga om förfarandet, kraven		ska
på	miljökonsekvensbeskrivningar	1. bestämmelserna					om		planer
samt planer och planeringsunder-		och annat underlag i 3 kap. 11 och
lag gäller 6 kap. miljöbalken.		12 §§ och 5 kap. 15 § miljöbalken
		tillämpas,
		2. frågan om verksamheten eller
		åtgärden kan antas medföra en
		betydande miljöpåverkan avgöras i
		en undersökning enligt 6 kap. 23–
		26 §§ miljöbalken om annat inte
		följer av undantagen i 6 kap. 23 §
		andra stycket,
		3. en		liten	miljökonsekvensbe-
		skrivning tas			fram		enligt		6 kap.
		27 §	miljöbalken, om					undersök-
		ningen visar att en betydande mil-
		jöpåverkan inte kan antas, och
		4. en		specifik		miljöbedömning
		göras,		information			lämnas			och
		samordning ske enligt 6 kap. 28–

46 §§ miljöbalken, om en betyd- ande miljöpåverkan kan antas.

1 Senaste lydelse 2010:883.

298

Prop. 2016/17:200 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs1 att 13 a, 14 b, 15 c, 16, 16 b, 17 och 18 §§ väg- lagen (1971:948)2 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §3

om det lämpligen kan ske.
Bestämmelser om planer och	Bestämmelser om planer och
planeringsunderlag finns i 6 kap.	annat underlag finns i 3 kap. 11
19 och 20 §§ miljöbalken.	och 12 §§ och 5 kap. 15 § miljö-
	balken.

14 b §4

Om vägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska

1.samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den all- mänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och

2.samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljö- konsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med vägplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för prövningen av väg- planen.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.

2 Lagen omtryckt 1987:459.

3 Senaste lydelse 2012:439.

4 Senaste lydelse 2012:439.

300

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav	Prop. 2016/17:200
på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformator-	Bilaga 4
stationer.
15 c §5

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 6 § miljö- balken tillämpas.

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 33 § miljö- balken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den be- stämmelsen tillämpas.

16 §6

Miljökonsekvensbeskrivningen	Miljökonsekvensbeskrivningen
ska uppfylla kraven i 6 kap. 7 §	ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och
miljöbalken och godkännas av be-	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
rörda länsstyrelser innan ärendet	som har meddelats i anslutning till
kungörs.	dessa bestämmelser eller med stöd
	av 6 kap. 38 § miljöbalken och
	godkännas av berörda länsstyrelser
	innan ärendet kungörs.
16 b §7
En miljökonsekvensbeskrivning ska	En miljökonsekvensbeskrivning ska
uppfylla kraven i 6 kap. 7 § miljö-	uppfylla kraven i 6 kap. 35 och
balken.	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
	som har meddelats i anslutning till
	dessa bestämmelser eller med stöd
	av 6 kap. 38 §§ miljöbalken.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser innan den kungörs enligt 17 §.

5 Senaste lydelse 2012:439.

6 Senaste lydelse 2012:439.

7 Senaste lydelse 2012:439.

301

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

				17 §8
Den som avser att bygga en väg					Den som avser att bygga en väg
ska kungöra förslaget till vägplan					ska kungöra förslaget till vägplan
och underlaget till denna och låta					och underlaget till denna och låta
det granskas. Om en miljökonse-					det granskas. Om en miljökonse-
kvensbeskrivning			har upprättats,		kvensbeskrivning har upprättats,
ska denna kungöras och hållas till-					ska denna kungöras och hållas till-
gänglig	för	allmänheten		enligt	gänglig för allmänheten enligt
6 kap.	8 §	första	stycket	miljö-	6 kap. 39 § första stycket och 40–
balken.					41 §§ miljöbalken och föreskrifter
					som har meddelats i anslutning till
					dessa bestämmelser.

18 §9

Trafikverket prövar frågan om att fastställa en vägplan efter samråd med berörda länsstyrelser.

Trafikverket ska överlämna frågan om att fastställa planen till regering- en för prövning om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfatt- ning.

			När frågan om att fastställa
			planen avgörs ska
			1. en identifiering,	beskrivning
			och samlad bedömning av miljö-
			effekterna göras om planen avser
			ett projekt som kan antas medföra
			en betydande miljöpåverkan, och
			2. innehållet i en	miljökonse-
			kvensbeskrivning och resultatet av
			samråd och yttranden beaktas.
Innehållet i en miljökonsekvens-			Ett beslut att fastställa planen
beskrivning	samt resultatet	av	ska kungöras. Om samråd har skett
samråd och yttranden ska beaktas			med en ansvarig myndighet i ett
när frågan om att fastställa väg-			annat land enligt 6 kap. 33 § miljö-
planen prövas. Ett beslut att fast-			balken, ska den ansvariga myndig-
ställa planen ska kungöras. Om			heten i det landet informeras.
samråd har skett med en ansvarig
myndighet i ett annat land enligt
6 kap. 6 §	miljöbalken, ska	den

ansvariga myndigheten i det landet informeras.

8 Senaste lydelse 2012:439.

9 Senaste lydelse 2012:439.

302

Prop. 2016/17:200 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och används och sökanden är lämplig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel- ser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock

mindre avvikelser göras.
Vid koncessionsprövning ska 2–	Vid koncessionsprövning ska 2–
4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken	4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ miljö-
tillämpas.	balken tillämpas.
En miljökonsekvensbeskrivning	För	verksamheter				och åtgärder
ska ingå i en ansökan om konces-	som ska prövas för en koncession
sion. När det gäller förfarandet,	ska
kraven på miljökonsekvensbeskriv-	1. frågan om verksamheten eller
ningen samt planer och plane-	åtgärden kan antas medföra en be-
ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-	tydande		miljöpåverkan				avgöras i
balken. Vad som där föreskrivs om	en undersökning enligt 6 kap. 23–
tillståndsmyndighet ska gälla rege-	26 §§ miljöbalken om annat inte
ringen eller den myndighet som re-	följer av undantagen i 6 kap. 23 §
geringen bestämmer.	andra stycket,
	2. en		liten	miljökonsekvensbe-
	skrivning tas			fram		enligt 6 kap.
	27 §	miljöbalken,			om		undersök-
	ningen visar att en betydande mil-
	jöpåverkan inte kan antas, och
	3. en		specifik		miljöbedömning
	göras,		information			lämnas och
	samordning ske enligt 6 kap. 28–

46 §§ miljöbalken, om en betydan- de miljöpåverkan kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och pröv- ningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2010:885.

305

Prop. 2016/17:200 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:293) om inrättande, utvidg- ning och avlysning av allmän farled och allmän hamn1

dels att nuvarande 1 c § ska betecknas 1 d §, dels att 1 a och 1 b §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 c §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a §2

Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.

Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2–4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ miljöbalken tillämpas.

1 b §3

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ett ärende enligt denna lag.

När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskriv- ningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 4 § första–tredje styckena, 5 § andra stycket, 6-8, 10, 19 och 20 §§ miljöbalken tilläm- pas. Vad som där föreskrivs om länsstyrelse skall gälla den länssty- relse inom vars område verksam- heten huvudsakligen skall bedri- vas.

1 Senaste lydelse av 1 c § 1998:868.

2 Senaste lydelse 2010:886.

3 Senaste lydelse 2006:1012.

306

I ett ärende enligt denna lag ska

1.frågan om farleden eller ham- nen kan antas medföra en betydan- de miljöpåverkan avgöras i en un- dersökning enligt 6 kap. 23–26 §§ miljöbalken om inte annat följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

2.en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram	enligt 6 kap.
27 § miljöbalken,	om undersök-

ningen visar att en betydande mil- jöpåverkan inte kan antas,

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om

kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 c och 5 e §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5 c §2
En miljökonsekvensbeskrivning ska	För uppförande, innehav eller drift
ingå i en ansökan om tillstånd att	av kärntekniska anläggningar som
uppföra, inneha eller driva en	ska prövas för ett tillstånd ska
kärnteknisk anläggning. I fråga om	1. bestämmelserna				om		planer
förfarandet för att upprätta miljö-	och planeringsunderlag i 3 kap. 11
konsekvensbeskrivningen och kra-	och 12 §§ och 5 kap. 15 § miljö-
ven på denna samt planer och pla-	balken tillämpas,
neringsunderlag gäller 6 kap. mil-	2. frågan om verksamheten eller
jöbalken.	åtgärden kan antas medföra en
	betydande miljöpåverkan avgöras i
	en undersökning enligt 6 kap. 23–
	26 §§ miljöbalken om annat inte
	följer av undantagen i 6 kap. 23 §
	andra stycket,
	3. en	liten	miljökonsekvensbe-
	skrivning tas		fram		enligt		6 kap.
	27 § miljöbalken,			om		undersök-
	ningen visar att en betydande mil-
	jöpåverkan inte kan antas, och
	4. en	specifik		miljöbedömning
	göras,	information			lämnas och
	samordning ske enligt 6 kap. 28–
	46 §§	miljöbalken,			om	en	bety-
	dande miljöpåverkan kan antas.

1 Lagen omtryckt 1992:1536.

2 Senaste lydelse 2014:141.

308

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § minerallagen (1991:45) ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	4 kap.
	2 §1
Koncession skall meddelas, om		Koncession ska meddelas, om
1. en fyndighet	som sannolikt	1. en fyndighet	som sannolikt
kan tillgodogöras	ekonomiskt har	kan tillgodogöras	ekonomiskt har
blivit påträffad och		blivit påträffad, och

2. fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden

får den begärda koncessionen.
Koncession för bearbetning av	Koncession för bearbetning			av
olja eller gasformiga kolväten får	olja eller gasformiga kolväten får
beviljas endast den som visar att	beviljas endast den som visar att
han är lämplig att bedriva sådan	den är lämplig att bedriva sådan
bearbetning.	bearbetning.
I ärenden om beviljande av kon-	I ärenden om beviljande av kon-
cession skall 3 och 4 kap. miljö-	cession ska 3 och 4 kap. och 5 kap.
balken tillämpas.	15 § miljöbalken tillämpas.
Om ett ärende om beviljande av	Om ett ärende om beviljande av
koncession avser en verksamhet	koncession avser en		verksamhet
som senare skall prövas även enligt	som senare ska prövas även enligt
miljöbalken eller andra lagar, skall	miljöbalken eller andra lagar, ska 3
3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas	och	4 kap. miljöbalken tillämpas
endast vid den prövning som sker i	endast vid den prövning som sker i
koncessionsärendet.	koncessionsärendet.
I ärenden om beviljande av kon-	I ärenden om beviljande av kon-
cession skall en miljökonsekvens-	cession ska en specifik miljöbe-
beskrivning fogas till ansökan. När	dömning göras, information läm-
det gäller förfarandet, kraven på	nas	och samordning	ske enligt
miljökonsekvensbeskrivningar	6 kap. 28–46 §§ miljöbalken,			om
samt planer och planeringsunder-	en	betydande miljöpåverkan		kan
lag skall 6 kap. 3 och 7 §§, 8 §	antas.
första stycket, 9, 10, 19 och 20 §§

miljöbalken tillämpas.

Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

1 Senaste lydelse 2004:600.

310

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om

Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs i fråga lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomi- ska zon

dels att 6 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §1

Vid prövning av tillstånd ska 2– 4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.

Vid prövning av tillstånd ska 2– 4 kap. och 5 kap. 3 och 15 §§ mil- jöbalken tillämpas.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd ska, på samma sätt som om ansökan avser en verksamhet i Sverige,

2.en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram	enligt 6 kap.
27 § miljöbalken,	om undersök-

ningen visar att en betydande mil- jöpåverkan inte kan antas, och

3. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samråd ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande mil- jöpåverkan kan antas.

Det som sägs om länsstyrelsen i 6 kap. miljöbalken ska gälla läns- styrelsen i det län där Sveriges sjö- territorium är närmast det område där verksamheten avses att be- drivas.

1 Senaste lydelse 2010:891.

312

Prop. 2016/17:200 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 4 a § och 2 kap. 2, 7, 8, 10, 12 och 15 §§ lagen (1995:1649) om byggande av järnväg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 a §2

en, om det lämpligen kan ske
Bestämmelser om planer och	Bestämmelser om planer och
planeringsunderlag finns i 6 kap.	annat underlag finns i 3 kap. 11–
19 och 20 §§ miljöbalken.	12 §§ och 5 kap. 15 § miljöbalken.

2 kap.

2 §3

Om järnvägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska

1.samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och

2.samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonse- kvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med järnvägsplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att	Länsstyrelsen ska verka för att
miljökonsekvensbeskrivningen får	miljökonsekvensbeskrivningen får
den inriktning och omfattning som	den omfattning och detaljerings-
behövs för prövningen av järn-	grad som behövs för prövningen
vägsplanen.	av järnvägsplanen. Om den som
	avser att bygga en järnväg begär
	det, ska länsstyrelsen redovisa sin
	bedömning i frågan. Länsstyrel-
	sens redovisning är inte bindande.

2 Senaste lydelse 2012:440.

3 Senaste lydelse 2012:440.

314

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav	Prop. 2016/17:200
på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformator-	Bilaga 4
stationer.
7 §4

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 6 § miljöbal- ken tillämpas.

Om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska 6 kap. 33 § miljö- balken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den be- stämmelsen tillämpas.

8 §5

Miljökonsekvensbeskrivningen ska	Miljökonsekvensbeskrivningen ska
uppfylla kraven i 6 kap. 7 § miljö-	uppfylla kraven i 6 kap. 35 och
balken och godkännas av berörda	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
länsstyrelser innan ärendet kun-	som har meddelats i anslutning till
görs.	dessa bestämmelser eller med stöd
	av 6 kap. 38 § miljöbalken och
	godkännas av berörda länsstyrelser
	innan ärendet kungörs.
10 §6
En miljökonsekvensbeskrivning ska	En miljökonsekvensbeskrivning ska
uppfylla kraven i 6 kap. 7 § miljö-	uppfylla kraven i 6 kap. 35 och
balken.	37 §§ miljöbalken och föreskrifter
	som har meddelats i anslutning till

dessa bestämmelser eller med stöd av 6 kap. 38 §§ miljöbalken.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser innan den kungörs enligt 12 §.

4 Senaste lydelse 2012:440.

5 Senaste lydelse 2012:440.

6 Senaste lydelse 2012:440.

315

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

		12 §7
Den som avser att bygga en järn-			Den som avser att bygga en järn-
väg ska kungöra förslaget till järn-			väg ska kungöra förslaget till järn-
vägsplan och underlaget till denna			vägsplan och underlaget till denna
och låta det granskas. Om en mil-			och låta det granskas. Om en mil-
jökonsekvensbeskrivning har upp-			jökonsekvensbeskrivning har upp-
rättats, ska denna kungöras och			rättats, ska denna kungöras och
hållas	tillgänglig	för allmänheten	hållas	tillgänglig	för allmänheten
enligt	6 kap. 8 §	första stycket	enligt	6 kap. 39 § första stycket
miljöbalken.			och	40–41 §§	miljöbalken och
			föreskrifter som har meddelats i
			anslutning till dessa bestämmelser.

15 §8

Trafikverket prövar frågan om att fastställa en järnvägsplan efter samråd med berörda länsstyrelser.

Trafikverket ska överlämna frågan om att fastställa planen till regering- en för prövning om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfatt- ning.

När frågan om att fastställa planen avgörs ska

1.en identifiering, beskrivning och samlad bedömning av miljö- effekterna göras om planen avser ett projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och

2.innehållet i en miljökonse- kvensbeskrivning och resultatet av samråd och yttranden beaktas.

7 Senaste lydelse 2012:440.

8 Senaste lydelse 2012:440.

316

Prop. 2016/17:200 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)1 dels att 2 kap. 8 b § ska upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 8 a och 15 g §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
8 a §2
Vid prövning av frågor om med-	Vid prövning av frågor om med-
delande av nätkoncession för linje	delande av nätkoncession för linje
ska bestämmelserna i 2–4 kap. och	ska bestämmelserna i 2–4 kap. och
5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.	5 kap.	3 och	15 §§		miljöbalken
	tillämpas.
En miljökonsekvensbeskrivning	För byggandet och användandet
ska ingå i en ansökan om nätkon-	av elektriska starkströmsledningar
cession för linje. För förfarandet,	som ska prövas för en nätkon-
kraven på miljökonsekvensbeskriv-	cession för linje ska
ningen samt planer och plane-	1. frågan om			byggandet		eller
ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-	användandet kan antas medföra en
balken.	betydande miljöpåverkan avgöras i
	en undersökning enligt 6 kap. 23–
	26 §§ miljöbalken om annat inte
	följer av undantagen i 6 kap. 23 §
	andra stycket,
	2. en	miljökonsekvensbeskriv-
	ning tas fram enligt 6 kap.					27 §
	miljöbalken,		om	undersökningen
	visar att en betydande miljöpå-
	verkan inte kan antas, och
	3. en	specifik		miljöbedömning
	göras,	information			lämnas	och
	samordning ske enligt 6 kap. 28–
	46 §§ miljöbalken, om en betydan-
	de miljöpåverkan kan antas.

1 Senaste lydelse av 2 kap. 8 b § 2013:207.

2 Senaste lydelse 2010:893.

318

			15 g §3
Vid	en omprövning	enligt	15 b §	Vid	en	omprövning			enligt 15 b §
tillämpas 2–4 kap. och 5 kap. 3 §				tillämpas 2–4 kap. och 5 kap. 3 och
miljöbalken.				15 §§ miljöbalken.
Nätkoncessionshavaren ska upp-				För nätkoncession för linje som
rätta	en miljökonsekvensbeskriv-			ska omprövas ska
ning vid en omprövning. För för-				1. frågan			om	en		betydande
farandet, kraven på miljökonse-				miljöpåverkan kan antas avgöras i
kvensbeskrivningen		samt	planer	en undersökning enligt 6 kap. 23–
och	planeringsunderlag tillämpas			26 §§ miljöbalken om annat inte
6 kap. miljöbalken.				följer av 6 kap. 23 § andra stycket,
				2. en		liten	miljökonsekvensbe-
				skrivning tas			fram		enligt 6 kap.
				27 §	miljöbalken,			om		undersök-
				ningen visar att en betydande mil-
				jöpåverkan inte kan antas, och
				3. en		specifik		miljöbedömning
				göras,		information			lämnas och
				samordning ske enligt 6 kap. 28–
				46 §§ miljöbalken, om en betyd-
				ande miljöpåverkan kan antas.

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivning en- ligt andra stycket för anläggningar vars miljöpåverkan kan antas vara mindre betydande.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och pröv- ningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2013:207. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

319

Prop. 2016/17:200 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § naturgaslagen (2005:403) ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
7 §1
Vid prövning av frågor om medde-	Vid prövning av frågor om medde-
lande av koncession ska bestäm-	lande av koncession ska 2–4 kap.
melserna i 2–4 kap. och 5 kap. 3 §	och 5 kap. 3 och 15 §§ miljöbalken
miljöbalken tillämpas.	tillämpas.
En miljökonsekvensbeskrivning	För	verksamheter				och åtgärder
ska ingå i en ansökan om konce-	som ska prövas för en koncession
ssion. När det gäller förfarandet,	ska
kraven på miljökonsekvensbeskriv-	1. frågan om verksamheten eller
ningen samt planer och plane-	åtgärden kan antas medföra en be-
ringsunderlag gäller 6 kap. miljö-	tydande		miljöpåverkan				avgöras i
balken. Vad som där sägs om till-	en undersökning enligt 6 kap. 23–
ståndsmyndighet ska gälla rege-	26 §§ miljöbalken om annat inte
ringen eller den myndighet som	följer av undantagen i 6 kap. 23 §
regeringen bestämmer.	andra stycket,
	2. en		liten	miljökonsekvensbe-
	skrivning tas			fram		enligt 6 kap.
	27 §	miljöbalken,			om		undersök-
	ningen visar att en betydande
	miljöpåverkan inte kan antas, och
	3. en		specifik		miljöbedömning
	göras,		information			lämnas och
	samordning ske enligt 6 kap. 28–
	46 §§ miljöbalken, om en betyd-
	ande miljöpåverkan kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2018.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och pröv- ningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2010:895.

321

Prop. 2016/17:200 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs87 i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att 5 kap. 31 § ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 4, 7 och 8 §§, 4 kap. 34 § och 5 kap. 11, 17, 18 och 39 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 33 b §, av följande lydel- se.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §

Om kommunen bedömer att en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken inte krävs, ska kommunen redovisa skälen för den bedömningen i översiktsplanen.

7 §

Innan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i den ska kommunen

1. upprätta ett förslag till plan eller ändring som uppfyller kraven i 4–

6 §§,
2. vid upprättandet av förslaget	2. vid upprättandet av förslaget
samråda med myndigheter, kom-	samråda med myndigheter, kom-
muner och andra som är berörda	muner och andra som är berörda
enligt 9–11 §§, och	enligt 8–11 §§, och

3. ställa ut förslaget och låta det granskas enligt 12–18 §§.

87 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.

322

8 §

Om planförslaget kan antas med- föra en sådan betydande miljöpå- verkan som avses i 6 kap. 11 § mil- jöbalken, ska kommunen låta det bli föremål för samråd och gransk- ning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap. 11–18 och 22 §§ miljöbalken. Om en miljö- konsekvensbeskrivning upprättas ska den finnas tillsammans med planförslaget.

Krävs sådant samråd som avses i 6 kap. 6 eller 9 och 10 §§ miljöbal- ken, ska samrådet enligt 9 § ge- nomföras så att det uppfyller kra- ven om samråd i nämnda bestäm- melser i miljöbalken. Trots det som sägs där om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller program- met, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samrå- da med länsstyrelsen.

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

4 kap.

33 b §

Om bedömningen görs att en så- dan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken inte krävs, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 ange skälen för den bedömningen.

34 §88

Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35, 37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser eller med stöd av 6 kap. 38 § miljöbalken, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att planom- rådet får tas i anspråk för

88 Senaste lydelse 2012:444.

323

Prop. 2016/17:200	1. industriändamål,
Bilaga 4	2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt
	för sammanhållen bebyggelse,
	3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
	4. en hamn för fritidsbåtar,
	5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar,
	utanför sammanhållen bebyggelse,
	6. en permanent campingplats,
	7. en nöjespark,
	8. en djurpark,
	9. en spårväg, eller
	10. en tunnelbana.
	5 kap.
	11 §89

I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med

1.länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,

2.de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,

4.de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyres- gäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2–4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd.

89 Senaste lydelse 2014:900.

324

17 §90

18 §91

godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.
Granskningstiden ska vara minst	Granskningstiden ska vara minst
två veckor, men den får göras kor-	två veckor, men den får göras kor-
tare, om alla berörda är överens om	tare, om alla berörda är överens om
det. För ett sådant planförslag som	det. För ett sådant planförslag som
avses i 7 § ska granskningstiden	avses	i 7 § 1 och 2	ska	gransk-
dock vara minst tre veckor.	ningstiden dock vara minst tre
	veckor och för ett sådant planför-
	slag	som avses i	7 §	3 minst
	30 dagar.

39 §92

Prop. 2016/17:200

Bilaga 4

90Senaste lydelse 2014:900. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

91Senaste lydelse 2014:900.

92Senaste lydelse 2014:900.

325

Prop. 2016/17:200 Bilaga 5

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-05-17

Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Svante O. Johansson.

Miljöbedömningar

Enligt en lagrådsremiss den 27 april 2017 har regeringen (Miljö- och energidepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i miljöbalken,

2.lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,

3.lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

4.lag om ändring i väglagen (1971:948),

5.lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering,

6.lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

7.lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn,

8.lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

9.lag om ändring i minerallagen (1991:45),

10.lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

11.lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

12.lag om ändring i ellagen (1997:857),

13.lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning,

14.lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),

15.lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Magnus Moreau och departementssekreteraren Anna Berglund.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Inledning

I lagrådsremissen föreslås, bl.a. mot bakgrund av ändringar i EU-rätten, att nuvarande 6 kap. miljöbalken om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag ersätts av ett nytt kapitel med rubriken miljöbe- dömningar. Kapitlet innehåller regler om miljöbedömningar avseende planer och program, s.k. strategiska miljöbedömningar, samt avseende verksamheter och åtgärder, s.k. specifika miljöbedömningar.

I remissen föreslås därutöver ändringar i den s.k. sektorslagstiftningen, framför allt för att anpassa dessa lagar till den nya utformningen av 6 kap. miljöbalken.

327

Prop. 2016/17:200

Bilaga 5

En fråga som uppkommit vid föredragningen är hur sektorslagstift- ningens koppling till 6 kap. miljöbalken ska förstås. Enligt lagrådsre- missen (s. 61) gäller miljöbalken och sektorslagarna parallellt. Den myn- dighet som prövar en ansökan om tillstånd eller motsvarande godkän- nande enligt en sektorslag ska likväl vid prövningen endast tillämpa miljöbalken när det anges särskilt i sektorslagen. Detta generella synsätt, som närmare beskrivits i prop. 1997/98:90 s. 147 ff., synes bilda utgångs- punkt för dagens reglering. Något enhetligt sätt att tillämpa dessa princi- per förefaller det dock vara svårt att uppnå.

Exempelvis när det gäller väglagen (1971:948) eller lagen (1995:1649) om byggande av järnväg regleras skyldigheten att upprätta en miljökon- sekvensbeskrivning m.m. direkt i respektive lag, medan innehållet i be- skrivningen regleras genom en hänvisning till miljöbalkens regler. Här tar alltså regleringen utgångspunkt direkt i de nämnda lagarna.

När det gäller plan- och bygglagen (2010:900) föreslås reglerna, t.ex. vad avser detaljplaner m.m. (4 kap. 34 §), däremot utformade så att det bara är i de fall det krävs en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. mil- jöbalken som planbeskrivningen ska innefatta en miljökonsekvensbe- skrivning. I detta senare fall tar alltså regleringen utgångspunkt i den parallellt gällande lagen, miljöbalken.

Enligt Lagrådets mening är kopplingen mellan de parallella regelver- ken svår att överblicka, och det är svårt att bedöma vilka konsekvenser som kan följa av olika sätt att utföra kopplingen. Dessa lagstiftningstek- niska svårigheter har påtalats redan tidigare, se Lagrådets yttrande i prop. 1997/98:90 s. 500 f. För att underlätta förståelsen av regelverken skulle det nu vara önskvärt med en mer generell översyn av sambandet mellan miljöprövningsbestämmelserna i miljöbalken och de olika sektors- lagarna.

Lagen om ändring i miljöbalken

3 kap. 11–14 §§

Bestämmelser som nu finns i 6 kap. 19 och 21 §§ föreslås flyttas till 3 kap. och placeras i 11–14 §§ under rubriken ”Planer och planerings- underlag”. Kapitlet saknar rubriker i nu gällande lydelse. För att göra det lättare att överblicka vad kapitlet innehåller föreslår Lagrådet att det under den fortsatta beredningen övervägs att införa rubriker till de befint- liga bestämmelserna i kapitlet.

6 kap. 1 och 2 §§

I 1 § anges att det i kapitlet finns bestämmelser om miljöbedömningar och syftet med en miljöbedömning, medan 2 § definierar begreppet miljöeffekter. Bestämmelserna är gemensamma för såväl strategiska som specifika miljöbedömningar. Lagrådet föreslår att det förs in en rubrik före bestämmelserna av följande lydelse ”Inledande bestämmelser”.

	6 kap. 3–9 §§
	I detta avsnitt behandlas de undersökningar som ska vidtas beträffande
	behovet av att göra en strategisk miljöbedömning i samband med plan-
328	och programbeslut och de beslut som ska fattas med anledning därav.
328

Tanken är att undersökningen ska utmynna i ett beslut om huruvida pla-	Prop. 2016/17:200
nen, programmet eller ändringen kan antas medföra betydande miljöpå-	Bilaga 5
verkan. Är så fallet ska en strategisk miljöbedömning göras. Om det kan
antas att planen eller programmet inte medför sådan påverkan ska ett sär-
skilt beslut fattas om att inte göra en strategisk miljöbedömning.
För att underlätta förståelsen av att undersökningen ska leda fram till
sagda beslut bör emellertid enligt Lagrådets mening dessa båda delar
hållas isär i lagtexten. Lagrådet föreslår därför att bestämmelserna utfor-
mas enligt följande.

Planer och program

Strategiska miljöbedömningar för planer och program

3 § En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett pro- gram som krävs i lag eller annan författning ska göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Denna skyldighet gäller inte för

1.planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller rädd- ningstjänsten eller för

2.finansiella eller budgetära planer och program,

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan antas

5 § För att avgöra om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska, om detta inte regleras i föreskrifter enligt 4 §, en undersökning göras.

6 § Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen

1.identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpå- verkan, och

2.samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli be- rörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om sådana omständigheter som avses i första stycket 1.

Beslut i fråga om miljöpåverkan

7 § Myndigheten eller kommunen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en sådan miljö- påverkan. Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten.

Om beslutet innebär att planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska en strategisk miljöbedömning göras enligt 9–14 §§.

8 § Beslutet om huruvida genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan får inte överklagas särskilt.

Att göra en strategisk miljöbedömning

9 § Om en strategisk miljöbedömning ska göras ska myndigheten eller kommunen 1. samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljökonse-

kvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),

329

Prop. 2016/17:200

Bilaga 5

2.ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,

3.ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program, och

4.ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering.

Motsvarande justeringar bör göras beträffande verksamheter och åtgärder i 20–26 §§.

Om bestämmelserna formuleras om på detta sätt kan även vissa juste- ringar av förslagen i sektorslagarna behövas.

6 kap. 24 §

Av paragrafen framgår vad undersökningen ska innebära. Enligt första stycket ska det bl.a. genomföras ett undersökningssamråd. I andra stycket sägs att undersökningssamrådet får genomföras så att det också uppfyller kraven på ett avgränsningssamråd enligt detta kapitel. Eftersom det finns bestämmelser om avgränsningssamråd för den strategiska miljöbedöm- ningen i 10 § och för den specifika miljöbedömningen i 28 § bör orden ”enligt detta kapitel” ersättas med ”som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning”.

6 kap. 25 §

Lagrådet föreslår att punkt 1 ges följande lydelse.

1. lämna samrådsunderlaget till dem som deltar i undersökningssamrådet i så god tid att synpunkter på underlaget och på frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till- vara när länsstyrelsen prövar den frågan, och…

6 kap. 26 §

Som en följd av de ändringar som diskuterats under 3–9 §§ kommer även reglerna för verksamheter och åtgärder att behöva ändras. Bestämmelsen i 26 § bör då enligt Lagrådets mening lämpligen utformas på följande sätt.

Beslut i fråga om miljöpåverkan

26 § Länsstyrelsen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om verk- samheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en sådan miljö- påverkan.

Om beslutet innebär att planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska en specifik miljöbedömning göras enligt 27–46 §§.

I 47 § finns en bestämmelse om att en liten miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Beträffande det i remissen föreslagna andra stycket i 26 §, se under 6 kap. 27 § nedan.

6 kap. 27 §

I bestämmelsen behandlas en liten miljökonsekvensbeskrivning. En så- dan ska göras i sådana fall där en specifik miljöbedömning inte ska göras, dvs. när betydande miljöpåverkan inte kan antas.

330

Även om det kan förväntas att det i de flesta fall kommer att räcka med	Prop. 2016/17:200
en liten miljökonsekvensbeskrivning, bör enligt Lagrådets mening regler-	Bilaga 5
na för specifik miljöbedömning hållas samman och först därefter bör
bestämmelsen om en liten miljökonsekvensbeskrivning följa i 47 § (jfr
förslaget till utformning av 26 § ovan).
Om denna ändring görs får det också betydelse för utformningen av
bl.a. 20 och 26 §§ samt för den sektorslagstiftning som behandlas i re-
missen. Dessa påverkas dels genom att hänvisningar måste ändras, dels
genom att ordningen mellan vissa punkter måste ändras.
Om Lagrådets synpunkter ovan beaktas kan det föreslagna överklagan-
deförbudet i 26 § andra stycket flyttas till 27 § för att nå större symmetri
mellan reglerna om planer och program respektive verksamheter och
åtgärder. Bestämmelsen kan lämpligen utformas enligt följande.

27 § Länsstyrelsens beslut om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan får inte överklagas särskilt.

6 kap. 47 §

Om Lagrådets synpunkter beträffande liten miljökonsekvensbeskrivning följs bör en bestämmelse härom tas in i en ny 47 §. Denna kan enligt Lagrådets mening ha följande lydelse.

Liten miljökonsekvensbeskrivning när en specifik miljöbedömning inte ska göras

47 § Om länsstyrelsen enligt 26 § beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i en liten mil- jökonsekvensbeskrivning lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskriv- ningen ska innehålla den samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 ska beskrivningen innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

Ikraftträdandebestämmelser

Av punkten 4 av ikraftträdandebestämmelserna till miljöbalken framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för beslut som har meddelats före ikraftträdandet av innebörd att en verksamhet eller åtgärd inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeln har tagits in för att göra klart vad som gäller beträffande äldre beslut i frågor som berörs i remissen. Har det exempelvis beslutats att en viss verksamhet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan så gäller ett sådant beslut även sedan de föreslagna reglerna trätt i kraft.

Några motsvarande bestämmelser har inte intagits i den i remissen be- handlade sektorslagstiftningen. Enligt Lagrådets mening bör i klarhetens intresse också i den lagstiftningen övervägas motsvarande ikraftträdande- regler beträffande äldre beslut.

331

Prop. 2016/17:200

Bilaga 5

332

Lagen om ändring i väglagen

16 och 16 b §§

I bestämmelserna anges att en miljökonsekvensbeskrivning ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och ”föreskrifter som har med- delats i anslutning till dessa bestämmelser eller med stöd av 6 kap. 38 § miljöbalken”.

6 kap. 38 § miljöbalken innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare föreskrifter om vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och om hur miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram. 38 § avser således föreskrifter i anslutning till 6 kap. 35 och 37 §§. Det före- faller därför tveksamt om det fyller någon funktion att i bestämmelserna i väglagen både hänvisa till föreskrifter som meddelats i anslutning till 6 kap. 35 och 37 § miljöbalken och till föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap. 38 § miljöbalken. Formuleringarna bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Lagen om ändring i lagen om kärnteknisk verksamhet

5 c §

Inledningen i paragrafen före punkt 1 har fått en svårbegriplig utform- ning. Lagrådet föreslår att paragrafen inleds enligt följande.

För en kärnteknisk anläggning som ska prövas för ett tillstånd att uppföra, inneha eller driva en sådan anläggning ska…

Lagen om ändring i minerallagen

4 kap. 2 §

I paragrafens sista stycke regleras frågan om specifik miljöbedömning i ärenden om beviljande av koncession enligt lagen. Där anges att en sådan bedömning ska göras och information lämnas m.m. bara om en betydan- de miljöpåverkan kan antas. Av lagrådsremissen (s. 157) synes emellertid framgå att avsikten är att det i dessa ärenden alltid ska anses föreligga en betydande miljöpåverkan, varför det föreslagna villkoret om betydande miljöpåverkan inte förefaller motiverat.

Lagen om ändring i lagen om byggande av järnväg

8 och 10 §§

Se vad Lagrådet anfört om förslaget till 16 och 16 b §§ väglagen.

Lagen om ändring i ellagen

2 kap. 8 a §

Inledningen i andra stycket före punkt 1 bör av läsbarhetsskäl ändras enligt följande.

För en elektrisk starkströmsledning som ska prövas för en sådan nätkoncession för linje som avser byggande eller användning av sådan ledning ska…

Prop. 2016/17:200

Rättsdatablad

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EU-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Förslag till lag om änd-	5 kap. 12 §, 6 kap. 4,	31992L0043
ring i miljöbalken	14, 21, 22, 34 och 38;	32001L0042
	upph. 6 kap. 11 §	32011L0092
	tredje stycket sista	32012L0018
	meningen, 6 kap. 2 §
	första stycket 1, 6 kap.
	2 § första stycket 2
Förslag till lag om änd-		32011L0092
ring i lagen (1966:314)
om kontinentalsockeln
Förslag till lag om änd-		32011L0092
ring i väglagen
(1971:948)
Förslag till lag om änd-		32011L0092
ring i lagen (1983:293)
om inrättande, utvidg-
ning och avlysning av
allmän farled och allmän
hamn
Förslag till lag om änd-	5 e §	32011L0092
ring i lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet
Förslag till lag om änd-		32011L0092
ring i minerallagen
(1991:45)
Förslag till lag om änd-		32011L0092
ring i lagen (1992:1140)
om Sveriges ekonomi-
ska zon
Förslag till lag om änd-		32011L0092
ring i lagen (1995:1649)

om byggande av järnväg	335

Prop. 2016/17:200	I	7 kap. 4 §	lagen (1998:812)
	med	särskilda	bestämmelser om

inte ska antas medföra en betydan-	Prop. 2016/17:200
de miljöpåverkan.	Bilaga 2

Gärde Wesslau Advokatbyrå, Innovations- och kemiindustrierna, Jern-	Prop. 2016/17:200
kontoret, Jordens vänner, Kulturmiljöfrämjandet, Lantbrukarnas riksför-	Bilaga 3
bund (LRF), Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Näringslivets regel-
nämnd, Setterwalls Advokatbyrå, Skogsindustrierna, SmåKom, Stads-
arkitektföreningen, Structor Miljöbyrån, SWECO, Swedegas AB, Svensk
Fågel, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindenergi, Svensk Ytbe-
handlingsförening, Svenska Botaniska Föreningen, Svenska byggnads-
vårdsföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum
och Biodrivmedel Institutet, Svenska samernas riksförbund, Svenska
Träskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten, Sveriges
Bergmaterialindustri (SBMI), Sveriges Byggindustrier, Sveriges Ham-
nar, Sveriges hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting,
Sveriges Ornitologiska Förening, Teknikföretagen, Tyréns AB, WSP
Sverige AB, Världsnaturfonden i Sverige, Återvinningsindustrierna.