Internationell 5

samverkan

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Förslag till statens budget för 2017

Internationell samverkan

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................				5
1	Förslag till riksdagsbeslut ...........................................................................................			7
2	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan................................................................			9
	2.1	Omfattning...................................................................................................		9
	2.2	Utgiftsutveckling .......................................................................................		10
	2.3	Mål för utgiftsområdet...............................................................................		12
	2.4	Resultatredovisning....................................................................................		12
		2.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .................	12
		2.4.2	Resultat........................................................................................	12
		2.4.3	Analys och slutsatser ..................................................................	27
	2.5	Politikens inriktning ..................................................................................		29
		2.5.1	Fredsdiplomati – för effektiv hantering av konflikters
			grundorsaker ...............................................................................	30
		2.5.2	Sveriges engagemang i internationella organisationer ..............	33
		2.5.3	Forskning, exportkontroll, Nordiskt samarbete, Sverigebilden
			och stöd till svenskar i utlandet .................................................	34
		2.5.4	Samarbete inom Östersjöregionen och Ryssland .....................	35
	2.6	Budgetförslag..............................................................................................		36
		2.6.1	1:1 Avgifter till internationella organisationer..........................	36
		2.6.2	1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet........................	36
		2.6.3	1:3 Nordiskt samarbete ..............................................................	37
		2.6.4	1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse
			kostnader för rättsväsendet........................................................	38
		2.6.5	1:5 Inspektionen för strategiska produkter ..............................	39
		2.6.6	1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande
			säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning ....................	40
		2.6.7	1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-
			institut (SIPRI)...........................................................................	40
		2.6.8	1:8 Bidrag till utrikespolitiska institutet....................................	41
		2.6.9	1:9 Svenska institutet..................................................................	42
		2.6.10	1:10 Information om Sverige i utlandet ....................................	42
		2.6.11	1:11 Samarbete inom Östersjöregionen ....................................	43

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Tabellförteckning
Tabell 1.1	Anslagsbelopp ..............................................................................................	7
Tabell 2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......	10
Tabell 2.2	Härledning av ramnivån 2017–2020. Utgiftsområde 5 Internationell
	samverkan ...................................................................................................	11
Tabell 2.3	Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell
	samverkan ...................................................................................................	11
Tabell 2.4	Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer..........	36
Tabell 2.5	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:1 Avgifter till
	internationella organisationer....................................................................	36
Tabell 2.6	Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet........	36
Tabell 2.7	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:2 Freds- och
	säkerhetsfrämjande verksamhet'................................................................	37
Tabell 2.8	Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete ..............................................	37
Tabell 2.9	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:3 Nordiskt samarbete ......	37
Tabell 2.10	Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
	diverse kostnader för rättsväsendet...........................................................	38
Tabell 2.11	Härledning anslagsnivån 2017–2020 för 1:4 Ekonomiskt bistånd till
	enskilda samt diverse kostnader för rättsväsendet ...................................	38
Tabell 2.12	Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ..............	39
Tabell 2.13	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:5 Inspektionen för
	strategiska produkter .................................................................................	39
Tabell 2.14	Anslagsutveckling för 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser
	rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning......................	40
Tabell 2.15	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:6 Forskning, utredningar
	och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-
	spridning .....................................................................................................	40
Tabell 2.16	Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella
	fredsforsknings-institut (SIPRI)...............................................................	40
Tabell 2.17	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:7 Bidrag till Stockholms
	internationella fredsforsknings-institut (SIPRI) .....................................	41
Tabell 2.18	Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till utrikespolitiska institutet ...................	41
Tabell 2.19	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:8 Bidrag till utrikespolitiska
	institutet......................................................................................................	41
Tabell 2.20	Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet..................................................	42
Tabell 2.21	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:9 Svenska institutet.........	42
Tabell 2.22	Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet ....................	42
Tabell 2.23	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:10 Information om Sverige
	i utlandet .....................................................................................................	43
Tabell 2.24	Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen ....................	43
Tabell 2.25	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom
	Östersjöregionen........................................................................................	44
Tabell 2.26	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:11 Samarbete inom
	Östersjöregionen........................................................................................	44

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.för budgetåret 2017 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1,

2.bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.

1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 328 554

1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	151 048
1:3	Nordiskt samarbete	13 595

1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet	3 826

1:5	Inspektionen för strategiska produkter	29 400
1:6	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke -	45 358
	spridning
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)	25 402

1:8	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	16 675

1:9	Svenska institutet	119 743
1:10	Information om Sverige i utlandet	15 475

1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	164 215

Summa		1 913 291

Tabell 1.2 Beställningsbemyndigande

Tusental kronor

Anslag	Beställningsbemyndigande	Tidsperiod
1.11 Samarbete inom Östersjöregionen	213 500	2018–2027

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

2 Utgiftsområde 5 Internationell

samverkan

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016 1	2016	2017	2018	2019	2020
1:1 Avgifter till internationella organisationer	1 398	1 473	1 546	1 329	1 329	1 329	1 329

1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	133	136	135	151	153	155	158
1:3 Nordiskt samarbete	13	14	13	14	14	14	14
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
diverse kostnader för rättsväsendet	2	4	4	4	4	4	4
1:5 Inspektionen för strategiska produkter	30	29	30	29	30	31	31

1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande
säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning	42	46	45	45	45	45	45

1:7 Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)	24	28	28	25	25	25	25

1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	16	17	17	17	17	17	17
1:9 Svenska institutet	90	98	99	120	123	125	128
1:10 Information om Sverige i utlandet	14	15	15	15	15	15	15

1:11 Samarbete inom Östersjöregionen	171	189	186	164	164	164	164

Totalt för utgiftsområde 05 Internationell
samverkan	1 934	2 049	2 118	1 913	1 919	1 924	1 931

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2017–2020.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	1 905	1 905	1 905	1 905
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	3	8	13	19
Beslut	5	5	6	6
Överföring
till/från andra
utgifts-
områden

Övrigt	0	0	0	0

Ny ramnivå	1 913	1 919	1 924	1 931

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016 Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelad.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	2017

Transfereringar 1	1 543
Verksamhetsutgifter 2	368
Investeringar 3	2
Summa ramnivå	1 913

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2015 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

2.4Resultatredovisning

2.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Övergripande bedömningsgrunder i denna redovisning utgörs av de intentioner regeringen uttryckte i politikens inriktning för 2015. Regeringen använder sig även av myndigheters och internationella organisationers årsrapporter och årsredovisningar, svenska och internationella utvärderingar, revisioner, analyser samt forskning. Ett urval indikatorer används för att redovisa resultaten gällande Inspektionen för strategiska produkters (ISP) verksamhet samt för insatserna för information om Sverige i utlandet och Svenska institutet (SI).

ISP bedöms när det gäller författningsreglerad verksamhet utifrån rättsenlighet och kvalitet i myndighetsutövningen, kostnadseffektivitet, korta handläggningstider och små ärendebalanser samt enkla rutiner för sökanden. ISP bedöms vidare utifrån myndighetens mervärde genom stödet till Regeringskansliet, bidragen till det nationella arbetet för ickespridning samt en väl fungerande samverkan med andra berörda myndigheter.

De statliga insatserna för information om Sverige i utlandet och SI:s verksamhet bedöms utifrån följande resultatindikatorer:

–Nation Brands index, andra internationella index och SI:s studier om bilden av Sverige utomlands,

–uppföljande enkäter om främjandeaktiviteter,

–antal inslag i tryckt och digital media samt på webben,

–annonsvärde,

–antal följare i sociala media,

–antal studenter, fördelat mellan män och kvinnor, som väljer Sverige som studiedestination,

–antalet institutioner utomlands som undervisar

isvenska,

–ökad andel exporterande företag,

–ökad attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister,

–utrikesförvaltningens handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2015–2018.

2.4.2Resultat

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik gör skillnad. I det följande redovisas resultat från ett intensivt och aktivt arbete – i närområdet såväl som globalt. De insatser som genomförs inom utgiftsområdet bidrar till resultat bl.a. inom någon eller flera av nedan fyra övergripande profilfrågor. Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer genomsyrar arbetet.

Fred och säkerhet i närområdet

Rysslands olagliga annektering av Krim och militära närvaro i östra Ukraina utgör den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen sedan kalla krigets slut. Sverige har i olika forum aktivt främjat fredlig utveckling i Europa. Centralt i detta har varit att värna upprätthållandet av OSSE:s principer, inklusive det breda säkerhetsbegreppet samt den europeiska säkerhetsordningen då dessa utmanats av främst Ryssland. Förtroendeskapande åtgärder genom Wiendokumentet och fördraget om observationsflygningar (Open Skies Treaty) har fortsatt. Nordiskt och nordisk-baltiskt samarbete har under året intensifierats och bidrar till långsiktig stabilitet i vårt närområde. Sverige har aktivt arbetat för att stödja Ukrainas väg mot ett fredligt och demokratiskt samhälle och var en av initiativtagarna till att upprätta EU:s insats till stöd för en civil säkerhetssektorreform i Ukraina (EUAM Ukraina). Sverige var även en av initiativtagarna bakom EU:s utarbetande av en global strategi för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och har aktivt bidragit i utarbetandet av denna strategi.

Feministisk utrikespolitik

Arbetet med den feministiska utrikespolitiken sker genom att hela utrikespolitiken omsätter ett systematiskt jämställdhetsperspektiv byggt på kunskap och analys. Syftet är att stärka kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Sedan i november 2015 vägleds utrikesförvaltningens arbete av en handlingsplan med mål och fokusområden.

Sverige har spelat en mycket aktiv roll i FN under året som gått. Inte minst märks det i samband med förhandlingsarbetet inför och under de fyra framgångsrika FN-konferenser som hölls under 2015: konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba, klimatmötet i Paris (COP21), antagandet av Agenda 2030 med de globala målen för hållbar utveckling i New York samt konferensen om katastrofhantering i Sendai. Dessa åtaganden är milstolpar av stor betydelse för global hållbar utveckling och säkerhet. Regeringen har fördjupat arbetet med Sveriges politik för global utveckling (PGU) för att bidra till ett effektivt och samstämmigt genomförande av Agenda 2030. Samtliga departement har tagit fram interna handlingsplaner för PGU kopplat till de globala målen. En skrivelse om PGU i genomförandet av Agenda 2030 överlämnades till riksdagen i maj. Sverige har också varit pådrivande inom FN:s arbete med fredsbyggande, nedrustning och ickespridning. De svenska ansträngningarna har medfört omfattande dialog med länder från hela världen med slutsatsen att den svenska rösten behövs i FN:s arbete.

Folklig förankring

Regeringen har fört dialog om ett stort antal frågor med representanter för det civila samhället, med de folkvalda i riksdagen, med företrädare för kommuner och lokala grupper samt med ungdomsorganisationer. Genom återkommande tillfällen för utbyte och dialog har utrikespolitiken både vässats och fördjupats.

Nedan redovisas insatser inom ramen för olika anslagsposter. Ovan prioriteringar är tvärgående och återfinns under flera olika rubriker i den följande redovisningen. Utrikesförvaltningens

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

förvaltningskostnader redovisas under utgiftsområde 1.

Internationell krishantering

I Sveriges internationella krishanteringspolitik ingår ett antal instrument. Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser är ett av dessa instrument och finansieras inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, den del som enligt OECD-DAC räknas som bistånd. Se budgetpropositionen för 2014 (prop. 2014/15, UO5, avsnitt 2.4.2) för de propositioner, skrivelser och strategier som väglett de svenska insatserna.

I det följande redogörs för resultaten av det svenska deltagandet i internationell krishantering, finansierade under alla tre utgiftsområden.

Inriktning och genomförande

De myndigheter som deltog med personal i internationella insatser under 2015 är Försvarsmakten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kriminalvården, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten. Under 2015 fortsatte de myndigheter som bidrar till freds- och säkerhetsfrämjande insatser sitt samverkansarbete inom ramen för det myndighetsråd som inrättades på regeringens uppdrag hösten 2013. Rådet har till uppgift att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan berörda myndigheter inom internationell fredsfrämjande verksamhet. Både Regeringskansliet och myndigheterna har arbetat aktivt för att öka jämställdhetsintegreringen av de utsändande myndigheternas arbete, inklusive genom riktade regleringsbrevsuppdrag om att ta fram särskilda handlingsplaner för arbetet.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

De svenska bidragen

Under 2015 bidrog Sverige med personal till närmare 40 civila och militära krishanteringsinsatser under ledning av EU, FN, OSSE och Nato. Vid slutet av 2015 var omkring 470 personer utsända jämnt fördelat mellan civila och militära insatser, vilket är i samma storleksordning som under 2014. Av dessa var cirka 100 kvinnor och 370 män. För civila insatser utgjordes Sveriges bidrag i slutet av 2015 av 133 män och 80 kvinnor, vilket motsvarar 38 procent kvinnor. För de militära bidragen var motsvarande siffror i slutet av 2015 237 män och 20 kvinnor, vilket motsvarar 8 procent kvinnor.

I förhållande till 2014 har antalet kvinnor som Sverige sänt ut till civila krishanteringsinsatser under 2015 ökat med 15 procent.

Kostnaden för Sveriges samlade engagemang under 2015 var cirka 1 230 miljoner kronor, varav drygt 300 miljoner kronor för civila insatser. Sverige är det tredje största personalbidragande landet till EU:s civila krishanteringsinsatser.

Sveriges bidrag till internationell civil krishantering har koncentrerats till regioner och konflikter som är prioriterade ur ett utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiskt perspektiv i beaktande av omvärldens skiftande behov. Även ett försvars- och rättspolitiskt perspektiv har beaktats. Detta arbete ligger i linje med samstämmighetsarbetet inom ramen för Sveriges politik för global utveckling (PGU). På dessa områden har Sverige ett brett utrikespolitiskt engagemang och som regel också ett utvecklingssamarbete baserat på en resultatstrategi. Bedömningen är att de svenska bidragen har uppnått uppställda mål, att de genomgående motsvarat högt ställda internationella förväntningar och att personalen löst uppgifterna på ett bra sätt. Sveriges personal i insatser är uppskattade för sina kunskaper och sitt engagemang. Nedan presenteras de samlade resultaten för de svenska bidragen.

Afghanistan

EU:s polisinsats i Afghanistan (EUPOL Afghanistan) har med dess nya mandat som främsta syfte att stödja inrikesministeriet och polisorganisationen med att genomföra ett strategiskt reform- och utvecklingsarbete. Sverige har särskilt fokuserat på att utbilda kvinnliga polislärare till den särskilda polisskola

för kvinnor som kommer att inrättas. Insatsens mandat sträcker sig till slutet av 2016. Det svenska personalbidraget till insatsen uppgick i slutet av 2015 till 14 personer, vilket motsvarar 16 procent av den totala internationella personalstyrkan.

Att Sverige kunde bidra med väpnad styrka under 2015 och 2016 i landet har riksdagen beslutat utifrån propositionerna Svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission (RSM) i Afghanistan (prop. 2014/15:13) samt Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan (prop. 2015/16:41).

Sverige avslutade under 2015 sitt bidrag med en militär rådgivare till FN:s insats i Afghanistan (UNAMA).

Afrika

Afrika är fortsatt en viktig region för svenska bidrag till krishanteringsinsatser. Sverige har under 2015 bidragit med personal i åtta EU- insatser och fem FN-insatser i Afrika med olika syfte och inriktning.

Under 2015 fortsatte Sveriges engagemang i flera insatser i Sahelregionen.

I Mali bidrog Sverige med personal till EU:s militära utbildningsinsats (EUTM Mali) och EU:s civila förmågehöjande insats i Mali (EUCAP SAHEL Mali). EUTM Mali syftar till att stärka landets militära kapacitet och har sedan etableringen 2013 tränat nära 8 000 soldater och bidragit med rådgivning till Malis försvarsledning. Sverige bidrog med ett tiotal officerare under 2015. EUCAP SAHEL Mali utbildar landets polis, gendarmeri och nationalgarde. Sedan lanseringen i början av 2015 har insatsen tränat drygt 700 personer från de civila säkerhetsstyrkorna. Sverige bidrog med fyra personer till insatsen.

Sveriges numerärt största militära styrkebidrag gick även 2015 till FN:s insats i Mali (MINUSMA). Det svenska bidraget om cirka 250 personer är ett högkvalitativt underrättelsebidrag, vilket alltjämt är en ny och mycket uppskattad förmåga i FN. MINUSMA:s uppgift är bland annat att bidra till säkerhet och stabilisering, skydda civila samt stödja parterna att uppfylla fredsavtalet som skrevs på den 20 juni 2015. Regeringen lade i mars 2016 en proposition till riksdagen om att förlänga det svenska bidraget till och med juni 2017 (prop.

2015/16:119). Sverige bidrog under 2015 också med tre poliser och en kriminalvårdare till MINUSMA.

I Niger bidrog Sverige till EU:s civila förmågehöjande insats (EUCAP SAHEL Niger) som under 2015 verkade för att utvidga sin närvaro till Agadez, en transitort för många migranter, i syfte att fördjupa engagemanget i gräns- och migrationsrelaterade frågor. Sverige bidrog med två personer till insatsen.

Under året bidrog även Sverige till EUNAVFOR Operation Atalanta med ett styrkebidrag bestående av befälhavare för insatsen, stabspersonal baserad ombord på ett nederländskt fartyg, fartygsbaserade stridsbåtar och helikoptrar med besättningar. Därutöver har Försvarsmakten deltagit vid insatsens operativa högkvarter i Storbritannien. Insatsens nuvarande mandat löper till december 2016. Operation Atalanta har tillsammans med det internationella samfundets övriga åtgärder och sjöfartsnäringens ökade skyddsåtgärder bidragit till att sjöröveriet på Afrikas horn minskat markant.

I Somalia fortsatte Sverige sitt deltagande under 2015 i EU:s militära utbildningsinsats EUTM Somalia. Insatsen syftar till institutionell uppbyggnad inom försvarssektorn genom strategisk rådgivning och direkt stöd till den somaliska nationella armén genom utbildning, rådgivning och mentorskap.

Sverige lämnade bidrag till FN:s insats i Somalia (UNSOM) och till FN:s lokala kontor för drogkontroll och förebyggande av brott (UNODC).

På Afrikas horn bidrog Sverige under 2015 med personal till EU:s insats för regional maritim kapacitetsuppbyggnad (EUCAP Nestor). Den svenska personalen har bland annat bidragit med expertis inom logistik, kommunikationssystem och maritim flygövervakning. Insatsen syftar till att bistå Djibouti, Seychellerna, Somalia och Tanzania i stärkandet av deras sjöfartssäkerhetskapacitet och bekämpandet av sjöröveri. Fokus under 2015 låg främst på Somalia. Insatsens mandat löper till utgången av 2016.

Sveriges bidrag till FN:s insats i Sydsudan (UNMISS) minskade under 2015. Kriminalvården drog tillbaka sin personal då insatsens nya mandat innebär att insatserna till stöd för reformarbete upphörde för att istället

fokusera	på skydd	av civila.	Försvarsmaktens
bidrag	minskade	från	fyra	till	två

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

militärobservatörer och polisens bidrag minskade från 14 till 12 personer under samma period.

Sverige har under 2015 deltagit i FN:s stabiliseringsinsats i DR Kongo (MONUSCO) med poliser, militärobservatörer och kriminalvårdare. Oenighet har under 2015 fortsatt att råda mellan DRK och FN om MONUSCO:s storlek och uppdrag, vilket lett till en än mer försämrad relation mellan landets regering och insatsen. Även i MONUSCO har skyddet av civila varit en central uppgift för missionen.

Liberia inledde under 2015 en period av återhämtning efter att landet förklarats ebolafritt i maj 2015. FN:s insats UNMIL har därför återupptagit sin neddragning vilken väntas avslutas inom det närmaste året om utvecklingen i landet så medger. Sveriges bidrag till insatsen bestod i slutet av 2015 av personal från polisen och Kriminalvården om totalt 21 personer.

I Centralafrikanska republiken bidrog Sverige med stabsofficerare till EU:s militära insats (EUFOR RCA), som har till uppgift att skydda flygplatsen och civila samt möjliggöra återvändande av internflyktingar. På begäran av FN och Centralafrikanska republikens interimspresident förlängdes insatsen till den 15 mars 2015. Sverige bidrog även med två personer till den militära rådgivningsinsatsen i Centralafrikanska republiken, EUMAM RCA som bland annat syftar till att bistå den FN- ledda reformen av säkerhetssektorn.

FN:s stabiliseringsinsats i Centralafrikanska republiken (MINUSCA) bildades 2014 för att skydda civila och stödja Centralafrikanska republikens transition ut ur den våldsamma interna konflikt som skakade landet. Sverige har under 2015 fortsatt sitt bidrag med kriminalvårdsexpertis till insatsen.

Mellanöstern och Nordafrika

I början av 2016 återupptog Sverige sitt stöd till EUBAM Libyen genom ett bidrag om tre personer till den planeringsgrupp som har till uppgift att förbereda för en möjlig civil insats med fokus på rättsväsende, polis och gränshantering.

För att bidra till att rädda liv och bekämpa människosmuggling på Medelhavet inrättade EU under 2015 en militär insats på Medelhavet (EUNAVFOR MED operation Sophia). Sverige har verkat för att insatsen ska genomföras i linje

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

med folkrätten. Insatsen har hittills räddat ungefär 22 000 människor och gripit cirka 90 smugglare på Medelhavet. Sverige bidrog med tre stabsofficerare och en politisk rådgivare till operationshögkvarteret.

Sverige har fortsatt att bidra till EU:s polisinsats i Palestina (EUPOL COPPS) som har till uppgift att stödja den palestinska polisen och rättsväsendet. Sveriges bidrag till observatörsinsatsen i Hebron (TIPH) fortsatte under 2015 med bl.a. observatörer, en politisk rådgivare, en press- och informationsexpert, medicinsk personal samt stöd till driftsbudgeten. Insatsen har till uppgift att rapportera om incidenter i Hebron, såsom sammandrabbningar, arresteringar (inklusive av barn) bosättarvåld och rörelserestriktioner samt verka för ökad trygghet bland den palestinska befolkningen.

Det svenska mångåriga deltagandet i FN:s övervakningsmission i Mellanöstern, UNTSO, fortsatte under 2015. Insatsens uppgift är att övervaka vapenstillestånden mellan Israel, Libanon och Syrien samt fredsavtalen mellan Israel, Egypten och Jordanien. Sverige bidrog med sex officerare till den operativa styrkan som består av cirka 150 militärobservatörer. Konflikten i Syrien har fortsatt begränsat insatsens möjligheter att verka i landet.

Sverige deltar sedan augusti 2015 med ett bidrag i den militära utbildningsinsatsen som genomförs av koalitionen mot Daesh i norra Irak. Det svenska bidraget utgörs av en styrka om 35 personer med uppgift att utbilda det irakiska försvaret i syfte att bidra till dess förmåga att stå emot Daesh framryckning (prop. 2014/15:104 och prop. 2015/16:40).

Västra Balkan

EU:s rättsstödsinsats i Kosovo (EULEX Kosovo) har till uppgift att stödja Kosovos uppbyggnad av ett fungerande och hållbart rättsväsende, bekämpande av korruptionen och inrättande av en rättsstat i norr. Insatsen stödjer även dialogen mellan Belgrad och Pristina. Insatsens mandat har förlängts till juni 2018 och under denna sista mandatperiod halveras personalstyrkan till 800 personer. I slutet av 2015 bidrog Sverige med 27 personer till insatsen. I takt med insatsens utfasning och övergång av ansvaret till lokala myndigheter och till EU-närvaron minskar även Sveriges bidrag successivt.

Framsteg har skett inom så gott som samtliga rättsstatsområden under 2015, särskilt inom tull och polis. Det är framförallt inom domstolsväsendet och på åklagarsidan som arbete återstår att göra.

Hemtagningseffekterna för Polismyndigheten var fortsatt betydande under året, dels med anledning av den stora kosovariska diasporan i Sverige, dels då en del av de säkerhetsutmaningar som Kosovo står inför delas av länder i EU.

I OSSE:s fältmissioner i Serbien, Montenegro och Kosovo har svensk personal arbetat med polisreform, kompetensutveckling för den lokala polisen och rättsvårdande myndigheter samt bidragit till OSSE:s arbete mot organiserad brottslighet.

Sverige bidrog fortsatt till EU:s militära insats i Bosnien och Hercegovina (EUFOR Althea) med stabsofficerare. Insatsen har till uppgift att stödja reformeringen av den bosniska säkerhetssektorn och består för närvarande av cirka 600 personer.

Östeuropa och Centralasien

Sedan Rysslands illegala annektering av Krim 2014 har Sveriges fokus på Östeuropa ökat. Sverige prioriterar stöd till EU:s civila rådgivande insats i Ukraina, EUAM Ukraina. Insatsen har till uppgift att stödja reform av den civila säkerhetssektorn, inklusive polisen och rättsväsendet.

Under 2015 har insatsen fortsatt arbetet med att stödja reform av Ukrainas civila säkerhetssektor. Insatsen har bland annat gett råd till ukrainska myndigheter och bistått i strategiarbetet för reform av den civila säkerhetssektorn. I januari 2016 beslutades att stärka insatsens operativa stöd och upprätta fältnärvaro i Lviv och Kharkiv. Som en följd av det kommer personalstyrkan under 2016 att öka och kunna uppgå till 140 personer. Sverige bidrog under 2015 med sex personer.

Under 2015 har EU:s civila observatörsinsats i Georgien (EUMM Georgien) fortsatt bidragit till stabilisering genom sitt uppdrag att övervaka avtalet om eldupphör mellan Ryssland och Georgien efter konflikten 2008. Insatsens närvaro har bidragit till att förbättra säkerhetsläget och minska spänningar längs de administrativa skiljelinjerna till Abchazien och Sydossetien. Sverige har bidragit med drygt 20 personer, cirka 10 procent av den totala

personalstyrkan, vilka huvudsakligen tjänstgjorde som observatörer.

Sverige har även under 2015 lämnat bidrag till EU:s gränsstöds- och kapacitetsbyggnadsinsats (EUBAM Moldavien).

Under 2015 bidrog Sverige också fortsatt med finansiellt och personalmässigt stöd till OSSE:s särskilda observatörsmission i Ukraina (SMM Ukraina). Missionen bidrar till OSSE:s övervakning av genomförandet av de så kallade Minskavtalen och har till uppgift att övervaka och rapportera om säkerhetsläget, situationen för de mänskliga rättigheterna och facilitera dialog. I slutet av 2015 bestod missionen av drygt 660 internationella observatörer, varav 25 utsända från Sverige. Svensk personal vid OSSE:s fältmissioner i Moldavien, Kosovo, Serbien och Montenegro har medverkat i OSSE:s arbete med mänskliga rättigheter, jämställdhet, polisreform, och förebyggande av konflikter.

Övriga insatser

Den nordiska stridsgruppen (NBG) stod under första halvåret 2015 i beredskap att ställas till EU:s förfogande under svensk ledning.

Sverige deltog under 2015 i den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG). Den svenska poliskontingenten har tillsammans med poliser och jurister från länder i Latinamerika, Europa och Guatemala arbetat i flera omfattande brottsutredningar och bidragit till att högt uppsatta personer inom statsapparaten och den organiserade brottsligheten har åtalats och dömts.

UNMOGIP är FN:s övervakningsinsats vid kontrollinjen mellan Indien och Pakistan. Området präglas av stor militär närvaro och brott mot vapenvilan förekommer. Under 2015 fortsatte Sverige med ett bidrag av militärobservatörer till insatsen.

På stilleståndslinjen mellan Nord- och Sydkorea övervakar NNSC (Neutral Nations Supervisory Commission) vapenstilleståndsavtalet mellan länderna. Under 2015 bidrog Sverige som en av två medlemmar med officerare till kommissionens arbete. Uppdraget syftar till att övervaka att vapenstilleståndsavtalet efterlevs, att det inte sker någon ytterligare upptrappning längs stilleståndslinjen samt att den övningsverksamhet som genomförs är av defensiv karaktär.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Utöver krishanteringen använder sig Sverige också av andra freds- och säkerhetsfrämjande instrument. Denna verksamhet finansieras i huvudsak över anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Sverige har stärkt sitt engagemang inom FN och ger ett mångsidigt stöd till FN:s olika organ och verksamhet inom freds- och säkerhetsfrämjande. Sverige har gett bidrag till FN:s politiska avdelning, dess medlingskontor och FN:s utbildningsarbete för att stärka deras verksamhet. Sverige har även verkat för en förstärkning av FN:s fredsbevarande och konfliktförebyggande verksamhet genom att stödja doktrinutveckling och fortsatta reformer av FN-sekretariatet.

Sverige har sedan våren 2012 innehaft ordförandeskapet för FN:s fredsbyggandekommissions landkonfiguration för Liberia. Ordförandeskapet i landkonfigurationen syftar dels till att bistå Liberia i återuppbyggnaden av landet, dels till att bidra till att utveckla FN-systemets förmåga att stödja konfliktdrabbade staters återhämtning.

Sedan februari 2016 är Sverige vice ordförande i FN:s fredsbyggandekommissions organisatoriska kommitté efter att ha varit ordförande för kommittén år 2015. Sverige har under året verkat för att effektivisera fredsbyggandekommissionens arbete och relevans, inte minst under förhandlingen av resolutionen om översyn av FN:s fredsbyggandearkitektur. Sverige har också verkat för att stärka fredsbyggandekommissionens rådgivande funktion, samarbetet mellan dess landkonfigurationer, mellan FN och regionala organisationer samt mellan fredsbyggandekommissionen och länderna på dess agenda.

Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister, är sedan början av 2015 medordförande tillsammans med Sierra Leones finansminister i den Internationella dialogen om freds- och statsbyggande. Inom ramen för den Internationella dialogen, vars syfte är att främja ett bättre utvecklingssamarbete med sviktande och konfliktdrabbade länder, har Sverige under året arbetat för ett stärkt fokus på genomförande av New Deals principer på landnivå. Att det i

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

den nya utvecklingsagendan som antogs av FN:s medlemsstater i september 2015 finns ett mål om fred och säkerhet, SDG 16, ska ses som en stor framgång för de medlemmar i den internationella dialogen, däribland Sverige, som lade ned stor kraft på detta.

Arbetet med att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är en viktig del i Sveriges feministiska utrikespolitik. Detta bidrog till att stärka och synliggöra kvinnor som aktörer för fred. Som ett led i genomförandet fick samtliga utlandsmyndigheter under 2015 i uppdrag att uppmärksamma 15-årsjubileet av säkerhetsrådsresolutionen 1325.

Sverige inledde också arbetet med att ta fram en ny handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet. Som en del i arbetet genomfördes under 2015 konsultationer i fem konflikt- och postkonfliktländer och en referensgrupp med representanter från myndigheter och civilsamhället tillsattes. Detta har lett till att den nya handlingsplanen är relevant, välförankrad och genomförbar, samt att den bygger på erfarenheter och perspektiv från konfliktdrabbade länder.

Det konkreta arbetet med att stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande i fredsprocesser har intensifierats under 2015. Detta har bland annat skett inom ramen för det uppdrag som regeringen har gett Folke Bernadotteakademin för att utveckla ett nätverk för kvinnor och medling samt genom Sveriges medverkan i det nordiska nätverket för kvinnor som medlare. Nätverket har bidragit till Sveriges samlade stöd till Genèvesamtalen om Syrienkrisen samt fredsansträngningarna i Afghanistan.

Sverige har under 2015 bidragit till att EU har inrättat en högnivårådgivare för jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet vilket är ett viktigt steg i arbetet med att stärka EU:s interna och externa arbete på området. Sverige har inlett processen med att sekondera en svensk expert till dennes stab.

Regeringens analys är att måluppfyllelsen är god vad gäller analys, kunskap och genomförande av politiken för kvinnor, fred och säkerhet.

I syfte att främja effektivitet och internationell samsyn kring FN:s fredsfrämjande insatser, har Sverige genom Folke Bernadotteakademin haft en ledande roll i organisationen International

Forum for the Challenges of Peace Operations, bland annat genom forskning och kapacitetsbyggande inom det freds- och säkerhetsfrämjande området. För att öka koherensen mellan FN-insatser har den svenska polisen tillsammans med ett antal andra polisbidragande länder varit drivande i framtagandet av en internationell polisdoktrin (SGF). Samarbetet inom ramen för det nordiskamerikanska säkerhetspolitiska dialogforumet (US-Nordic Security Dialogue) som fokuserar på fredsfrämjande, fredsbyggande och konfliktförebyggande frågor har fortsatt.

Det Europeiska fredsinstitutet, som grundades 2014 av bland annat Sverige och har sitt säte i Bryssel, har varit engagerat i ett flertal internationella medlings- och dialogprojekt i främst Mellanöstern och Nordafrika. Institutet har därmed kunnat bidra till och komplettera EU:s globala arbete för fred.

Folke Bernadotteakademin förvaltar den så kallade Fredsmiljonen. Fredsmiljonens syfte är att bidra till att öka och fördjupa kunskapen om säkerhetspolitik, inklusive fredsfrämjande, nedrustning och icke-spridning, inom civilsamhället. Under 2015 har 13 organisationer beviljats verksamhetsstöd och 36 projektbidrag utbetalats. Bidrag från Fredsmiljonen har under 2015, inom ramen för den tematiska prioriteringen fredsfrämjande med fokus på konfliktförebyggande, gett stöd till seminarier, publikationer, utställningar och kapacitetsstärkande utbildningar. Ett exempel på detta är organisationen Life and Peace Institute (LPI) som spridit information och skapat medvetenhet om konflikten i Demokratiska republiken Kongo (DRK) hos den svenska allmänheten.

Sverige har också aktivt bidragit till utvecklingen av global cyberpolitik som hanteras i en rad olika internationella sammanhang och i allt större utsträckning påverkar utrikes-, säkerhets, och utvecklingspolitiken i internationella organisationer och i regionala samt bilaterala dialoger. Sverige har fortsatt ställt en svensk tjänsteman till förfogande för tjänstgöring vid den Europeiska utrikestjänstens grupp för cyberfrågor. Sverige bidrar också med en senior polisrådgivare till utrikestjänstens krishanteringsstrukturer. I FN:s generalförsamlings första utskott initierade och höll Sverige ett anförande, med stöd av 33 länder, med anledning av FN-resolutionen om

informations- och telekommunikationsfrågor i en internationell säkerhetskontext. Sverige har även fortsatt varit engagerad i OSSE:s arbete med förtroendeskapande åtgärder på området.

Sanktioner har blivit ett allt viktigare komplement till andra freds- och säkerhetsfrämjande åtgärder i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Inräknat de sanktioner som har beslutats av FN finns det nu över trettio sanktionsregimer. Sanktionerna mot Ryssland som följd av landets aggression mot Ukraina och olagliga annektering av Krim förlängdes under 2015 liksom övriga åtgärder inom ramen för politiken för icke erkännande av Rysslands olagliga annektering av Krim. Uppgörelsen med Iran om dess kärntekniska program och den därtill kopplade gradvisa avtrappningen av de omfattande sanktionerna förbereddes under året. Restriktiva åtgärder mot bakgrund av utvecklingen i Burundi beslutades under året. Det har varit en prioriterad uppgift för Sverige att stödja en aktiv och adekvat respons på utvecklingen i olika delar av världen genom en effektiv och rättssäker användning av sanktionsinstrumentet.

Översynen av existerande straffrättslig lagstiftning på terrorismområdet, både i Sverige och på regional nivå inom Europarådet, intensifierades med anledning av det internationella arbetet för att bekämpa terrorism och genomföra FN:s säkerhetsrådsresolutioner mot Isil (Da’esh) och Al-Qaida. Sverige fortsatte driva att sanktioner måste genomföras i full förenlighet med internationell rätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Nedrustning och icke-spridning

Sverige spelade en aktiv roll vid ickespridningsfördraget NPT:s översynskonferens våren 2015 och i arbetet i FN:s generalförsamlings första utskott hösten 2015, inklusive genom ett antal seminarier med finansiering från anslaget 1:6. I detta arbete har Sverige konsekvent lyft fram vikten av kvinnors och mäns jämställda deltagande i nedrustningsdiskussioner.

Under 2015 gick Sverige med i det nylanserade internationella partnerskapet för verifikation av kärnvapennedrustning (IPNDV). Den svenska tekniska expertisen finansieras bland annat genom anslaget 1:6. Sverige gick

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

2015 åter med i de-alertinggruppen, som verkar för sänkt stridsberedskap för kärnvapen, och bidrog även finansiellt till projekt för riskreducering i bredare bemärkelse.

I juli 2015 nåddes en överenskommelse mellan EU, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, USA, Ryssland, Kina och Iran om Irans kärntekniska program. Sverige lämnade ett finansiellt bidrag till det internationella atomenergiorganet IAEA för dess utökade inspektioner i Iran.

Sverige bidrog även till den mekanism för utredning av skuldfrågan vid användning av kemiska vapen i Syrien, som FN och Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) gemensamt tillsatt.

Sverige har fortsatt deltagit i diskussionerna om autonoma vapensystem och lämnat bidrag till en SIPRI-studie på området.

Sverige har under 2015 deltagit i arbetet för att främja och stärka de internationella konventionerna på nedrustningsområdet, bland annat vid översynskonferensen för konventionen om klusterammunition (CCM) och statspartsmötena för konventionen om biologiska och toxiska vapen (BTWC), konventionen om kemiska vapen (CWC) respektive Ottawakonventionen om antipersonella landminor. Sveriges uttaxerade bidrag till dessa konventioner och möten finansieras under anslaget 1:1.

Sverige har fortsatt verkat för genomförandet av FN:s handlingsprogram om små och lätta vapen, inklusive genom bidrag till FN:s fond för vapenreglering.

Exportkontroll

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är de centrala myndigheterna på exportkontrollområdet. Verksamheten vid ISP finansieras under anslaget 1:5.

Regeringen redovisar årligen grunderna för den svenska exportkontrollpolitiken, arbetet och dess resultat, samt utvecklingen på området i en skrivelse till riksdagen. Den senaste utgörs av rskr. 2015/16:114 Strategisk exportkontroll – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 2015. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

ISP har hanterat en fortsatt stor inströmning av ärenden med godtagbara handläggningstider, även om dessa ökat något för de flesta ärendetyper p.g.a. hög belastning och komplexitet. När det gäller förhandsbesked på krigsmaterielområdet, vilket tillhör de mest komplexa ansökningarna, avgjordes 79 procent av ärendena på mindre än tre månader vilket kan jämföras med 91 procent 2014 respektive 89 procent 2013. I ärenden om utförseltillstånd hade 97 procent av ansökningarna fått ett beslut inom en månad vilket kan jämföras med 98 procent 2014 respektive 97 procent 2013. Under 2015 föredrogs 16 ärenden för Exportkontrollrådet (EKR). ISP har lämnat ett omfattande stöd till krigsmaterielexportkommittén (KEX) och lagt betydande resurser på remissvar om kommitténs förslag.

Ansökningarna om tillstånd enligt förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition har fortsatt öka under 2015. Inom området kontroll av produkter med dubbla användningsområden (PDA) har utförselärendena ökat med 11 procent under året, vilket innebär att dessa sammantaget har ökat med över 300 procent under det senaste decenniet. Sanktionerna mot Ryssland har inneburit en ökad och mer komplicerad prövning samt ett omfattande arbete med att informera om regelverken. Förhandlingarna under 2015 om sanktionslättnader visavi Iran har krävt ett grundligt analysarbete för att förbereda myndigheten för förväntade nya och ändrade uppgifter. Tillsynsverksamheten har ökat i omfattning och detaljgrad. De 25 tillsynsbesök som genomfördes under året utgör ett viktigt led i att säkerställa att företagen efterlever gällande regelverk och för att följa upp tidigare identifierade brister.

ISP har bistått Regeringskansliet med värdefull expertkompetens i internationella förhandlingar och i EU-arbetet.

Sveriges engagemang i internationella organisationer

Sveriges starka internationella engagemang och svensk utrikespolitik har fortsatt att vara inriktade på bred internationell samverkan och samarbete. Sverige har under 2015 varit en aktiv aktör i FN, EU, Europarådet, OSSE, NMR, OECD och i sitt partnerskap i Nato. De obligatoriska avgifterna till internationella organisationer finansieras från anslag 1:1, och utgör drygt 70 procent av utgiftsområdet. Utvecklingen av kostnader på anslaget är framförallt beroende av förändringar i organisationernas arbete och valutakurser och lämnar minimalt utrymme för svensk påverkan. År 2012 uppgick utfallet till 0,98 miljarder kronor medan utfallet uppgick till 1,4 miljarder kronor år 2015, en differens på drygt 400 miljoner kronor. Nedan redogörs för Sveriges engagemang inom ramen för respektive internationell organisation.

Dagens största utmaningar är gränsöverskridande och kan endast hanteras genom globalt samarbete. Genom FN bidrar Sverige bland annat till att förebygga konflikter, stödja fredsansträngningar, främja återuppbyggnaden av konfliktdrabbade stater och förhindra att de återfaller i konflikt, samt verka för nedrustning och ickespridning. FN utgör också en viktig kanal för Sveriges humanitära arbete och för våra ansträngningar för att bekämpa fattigdom, främja en hållbar utveckling och bekämpa klimatförändringarna. Stärkandet av folkrätten, främjandet av de mänskliga rättigheterna, även på internet, och jämställdhet är andra prioriterade områden för Sverige i FN. Sveriges engagemang och trovärdighet inom FN:s olika politikområden utgjorde också grunden för den framgångsrika svenska kandidaturen till en plats i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017–2018, som avslutades genom invalet 28 juni 2016.

Det svenska stödet för FN:s arbete sker genom politik- och idéutveckling, aktivt deltagande i FN:s olika organ, ekonomiska bidrag och tillhandahållande av personalresurser till organisationens olika verksamheter. Förutom styrkebidraget till FN:s insats i Mali, har Sverige under året bidragit med militärobservatörer,

stabsofficerare, polis, kriminalvårdare och annan civil personal till FN:s fredsinsatser. Som ett led i genomförandet av rekommendationerna från de tre översyner av FN:s fredsfrämjande verksamhet som stod klara 2015, har Sverige verkat för en förstärkning av FN:s fredsbevarande, fredsbyggande och konfliktförebyggande kapacitet genom att stödja fortsatta reformansträngningar. Därutöver har Sverige lämnat stöd till olika FN-institutioner och organisationer nära kopplade till FN- systemet genom finansiella bidrag. Stödet har bland annat gått till utbildningsinsatser för personal som deltar i fredsoperationer, erfarenhetsutbyte, forskning, medling och institutionellt kapacitetsuppbyggande samt till arbete som bidrar till kunskapsspridning i centrala säkerhetspolitiska frågor.

I linje med vad regeringen anfört i andra sammanhang utgör EU det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU, inklusive krishantering och fredsfrämjande insatser, fortsatte att utvecklas under 2015. Detta manifesterades bland annat genom omfattande rådsslutsatser vid utrikesrådet i maj 2015, där Sverige framgångsrikt drev den civila krishanteringens och jämställdhetsperspektivets viktiga roller i krishantering och fredsfrämjande insatser. Sverige var även fortsatt pådrivande när det gäller utvecklingen av EU som global aktör och ett nära partnerskap med FN och andra organisationer. Sverige har även drivit vikten av att Agenda 2030 integreras inom samtliga politikområden på EU-nivå i linje med det fördragsbundna åtagandet att främja Policy Coherence for Development (PCD).

Sverige har arbetat för att stärka EU:s partnerskap med Nato, inte minst genom att underlätta delaktighet för europeiska Natomedlemmar som inte är medlemmar i EU, däribland Norge. Under första halvåret 2015 ansvarade Sverige för beredskapsperioden för den nordiska stridsgruppen (EU Battle Group), som är en del av GUSP-samarbetet, och där bland annat Norge ingick.

Under året inledde EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor arbetet med den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, där Sverige har varit en stark drivkraft.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Sverige gav stöd till EU:s institut för säkerhetsstudier (EUISS) samt EU:s satellitcentrum (EU SatCen). Deltagandet i insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) sker i huvudsak genom personalbidrag finansierade under utgiftsområdena 5, 6 och 7.

OSSE

Genom stödet till OSSE och dess institutioner har Sverige bidragit till att främja säkerhet och stabilitet i OSSE-regionen, utifrån en brett definierad syn på säkerhet, som omfattar såväl militär rustningskontroll som mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati.

Sverige har arbetat aktivt för att säkerställa att samtliga OSSE:s deltagande stater ska leva upp till OSSE:s normer, principer och åtaganden och för att stärka EU:s röst i organisationen. Detta har gällt inte minst i relation till OSSE:s normativa och praktiska hantering av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilken fortsatt dominerar OSSE:s dagordning. Till OSSE:s insatser i Ukraina, med tonvikt på OSSE:s särskilda observatörsmission, har Sverige bidragit med politiskt, finansiellt och personalmässigt stöd.

Liksom tidigare år har Sverige fokuserat särskilt på arbetet inom den mänskliga dimensionen. Sverige innehar fortsatt rollen som EU:s samordnare för yttrande- och mediefrihetsfrågor vid OSSE i Wien. Vidare har Sverige verkat aktivt för att Wiendokumentet och fördraget om observationsflygningar (Open Skies Treaty) ska upprätthållas och genomföras. Som ett led i detta har Sverige mot ersättning ställt ett observationsplan till förfogande för andra fördragsstater inom ramen för Open Skies.

Sverige har ställt personal till förfogande för tjänster i sekretariatet, institutionerna och fältmissionerna och bidragit med observatörer till OSSE:s valobservationsinsatser. Det svenska stödet till OSSE:s projektverksamhet har varit inriktat på främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, mediefrihet samt ökad kapacitet för civilsamhället.

Europarådet

I Europarådet har Sverige under året fortsatt att aktivt stödja generalsekreterarens reformsträvanden och medverkat till ökat fokus i program och budget på organisationens kärnområden – respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Sverige har, som medlemsstat till Europarådet, bidragit till dess ordinarie budget, delbudgetar samt budgetarna för vissa partsavtal. Sverige är den tredje största givaren, efter Danmark och Norge, till den verksamhet som finansieras med frivilliga bidrag.

Den ryska aggressionen mot Ukraina, inklusive den olagliga annekteringen av Krim, har präglat Europarådets arbete även under det senaste året. Sverige har aktivt verkat för att stödja Ukraina genom Europarådets olika instrument. Sverige har bland annat gett ett omfattande stöd till organisationens verksamhet i landet för att underlätta reformarbetet i Ukraina. Under perioden 2011–2014 var Sverige största bilaterala givare till detta reformarbete genom ett substantiellt finansiellt bidrag till Europarådets handlingsplan för Ukraina. Motsvarande stöd lämnas även under perioden 2015–2017.

Sverige har verkat för ökat samarbete med Europarådet och reformer i riktning mot ökad demokrati, fria och rättvisa val, respekt för MR- åtaganden och rättsstatens principer för att förbättra utvecklingen i Azerbajdzjan.

En skrivelse ska överlämnas till riksdagen under hösten 2016 innehållande en redogörelse av verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2015 och första halvåret 2016.

Partnerskapet med Nato

Sveriges partnerskap med Nato bygger på Partnerskap för fred och Euroatlantiska partnerskapsrådet. På grundval av deltagandet i Enhanced Opportunities Programme (EOP), som medger ett mer skräddarsytt och förutsägbart partnerskap, har Sverige aktivt verkat för att utveckla samarbetet om säkerheten i Östersjöregionen med Nato och Finland. Det har bland annat resulterat i en närmare politisk dialog och ökat övnings- och informationssamarbete på detta område. Vidare har Sverige förlängt sitt bidrag till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan samt fortsatt att lämna stöd till Natos insats KFOR i Kosovo.

OECD

I OECD har Sverige verkat för att organisationen aktivt ska stödja medlemsländernas ansträngningar för att i ekonomi och samhälle skapa bättre förutsättningar för en hållbar utveckling i form

av ökad sysselsättning, kvalitativt arbete, god utbildning, ett aktivt miljö- och klimatarbete samt välstånd. En stärkt social dialog nationellt och globalt har, liksom jämställdhetsperspektivet, varit särskilt prioriterat. Sverige har i enlighet med regeringens övergripande prioriteringar betonat OECD:s särskilda förutsättningar att genom sin multidisciplinära analys- och granskningsstruktur bistå medlemsländerna i genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Under 2015 har forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning fortsatt genomförts genom bidrag till svenska och utländska forskningsinstitut och organisationer, med finansiering under anslagen 1:6, 1:7 och 1:8.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har löpande bistått Utrikesdepartementet i arbetet med aktuella nedrustnings- och ickespridningsfrågor. Expertstöd har lämnats på områdena kärnvapen, biologiska och kemiska vapen samt rymd- och missilfrågor. Under 2015 har FOI inlett ytterligare arbete vad gäller verifikation av kärnvapennedrustning, som en del av det svenska engagemanget i frågan.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) har fortsatt bedrivit forskning inom områdena nedrustning, icke-spridning, militära utgifter och regional säkerhetspolitik, liksom på området säkerhet och utveckling. SIPRI har spridit information och skapat opinion, både nationellt och internationellt, genom rapporter, seminarier, databaser och den internationellt välkända årsboken.

Utrikespolitiska institutet (UI) har under året fortsatt arbetet med att internationalisera verksamheten samt att stärka den policyrelaterade verksamheten. Institutets samverkan med forskare och experter i andra länder har ökat. UI:s verksamhet har organiserats för att ytterligare samordna olika verksamheter såsom forskning, publikationer, seminarier och användning av sociala medier i syfte att stärka genomslagskraften utåt.

Nordiskt samarbete

Vid sitt möte under Nordiska rådets sessionsvecka i Reykjavik 27–29 oktober 2015 antog de nordiska statsministrarna två nya statsministerinitiativ inriktade på utbyte av erfarenheter inom nordiska samhällslösningar för att öka nordisk konkurrenskraft, samt att minska och förebygga gränshinder genom en förstärkt dialog med arbetsmarknadens parter. I anslutning till sessionen genomfördes även en rad andra ministermöten med betydelse för Sveriges förbindelser med våra grannländer, däribland ett nordiskt utrikesministermöte samt ett nordiskt samarbetsministermöte.

Under hösten inleddes nästa fas i reformarbetet inom Nordiska ministerrådet genom en temadiskussion mellan de nordiska samarbetsministrarna. Samarbetsministrarna godkände även en plan för det fortsatta arbetet med profileringsstrategin, som grundar sig i samarbetsministrarnas vision för det nordiska samarbetet från 2014 – Tillsammans är vi starkare – om ett gränslöst, innovativt, synligt och utåtriktat Norden.

Gränshinderrådet, som är regeringarnas centrala aktör för avlägsnandet av existerande gränshinder mellan de nordiska länderna, bidrog under 2015 till att 12 gränshinder för såväl privatpersoner som företag klarades av.

Under 2015 omprövades det nordiska samarbetet med Ryssland efter att Nordiska ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland registrerades som utländsk agent. Samarbetsministrarna beslutade om avveckling av kontoret samt ett nytt samarbetsprogram med Ryssland via andra kanaler.

Sveriges bilaterala relationer med de nordiska länderna har under året präglats av ett intensivt besöksutbyte inom handel, näringsliv och kultur.

Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har under 2015 fortsatt att utvecklas. Det gäller såväl engagemanget för närområdesfrågorna som utökad samverkan kring viktiga globala frågor och den internationella utvecklingen, inte minst inom FN. Även det nordisk-baltiska samarbetet (NB8) har varit fortsatt prioriterat. Frågor inom regional säkerhet, energisamarbete, strategisk kommunikation och Östliga partnerskapet dominerade dagordningen.

Sverige ledde under 2015 det nordiska försvarssamarbetet i NORDEFCO, som tog

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

substantiella kliv framåt under året. Utgångspunkten för de svenska ordförandeskapsprioriteringarna var den vision för 2020 som antogs i december 2013. Bland annat genomfördes förhandlingar om avtal om alternativbaser på flygsidan, ett koncept utarbetades för förutsättningarna för en kvalificerad flygövning i Norden (Northern Flag) och mot bakgrund av det rådande säkerhetsläget beslutade de nordiska försvarsministrarna om ett system för säker kommunikation.

I övrigt hänvisas till regeringens skrivelse om nordiskt samarbete (Skr. 2015/16:90) som redogör för Sveriges samarbete under 2015 med de övriga nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet.

Konsulär verksamhet

Svenska medborgare och personer med hemvist i Sverige har erhållit råd och stöd av UD och utlandsmyndigheterna när de råkat i svårigheter utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade områden. Finansiering sker från anslag 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet. Vissa ärenden har enbart hanterats av utlandsmyndigheterna, andra har krävt UD:s inblandning. Antalet enskilda konsulära ärenden är fortsatt omfattande. Information till allmänheten om UD:s reseråd och ambassadernas reseinformation har fortsatt varit en omfattande uppgift. En omfattande konsulär krishanteringsinsats genomfördes i samband med jordbävningen i Nepal. Krisövningar har genomförts vid ambassaderna i Amman, Aten, Kampala, Libanon, Paris, Tokyo, Washington samt för beredskaps- och konsulärt ansvariga vid utlandsmyndigheterna i Mellanösternregionen.

Sverigefrämjande i utlandet

Insatserna för information om Sverige i utlandet genomförs av utlandsmyndigheterna med finansiering från anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet samt av myndigheten Svenska institutet (SI), vars främjandeverksamhet huvudsakligen finansieras från anslag 1:9 Svenska institutet.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Som stöd i främjandet har utlandsmyndigheterna Strategin för arbetet med Sverigebilden utomlands som tagits fram av Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU), en samarbetsorganisation för de statliga aktörerna inom främjandet. I strategin har NSU identifierat fyra gemensamma profilområden: kreativitet, innovation, hållbarhet och samhälle.

Utlandsmyndigheternas Sverigefrämjande verksamhet

Det långsiktiga Sverigefrämjandet syftar till att stärka förutsättningarna för internationell samverkan. Målen för de statliga insatserna för information om Sverige i utlandet är att

–öka omvärldens kunskap om och förtroende för Sverige,

–skapa relationer och nätverk inom nyckelområden,

–underlätta nya samarbeten, utbyten och handel med omvärlden.

Utlandsmyndigheterna har 2015 och första halvåret 2016, med utgångspunkt i främjandeplaner och med stöd av SI:s stöd och utbud, genomfört Sverigefrämjande aktiviteter tillsammans med SI och andra främjandeorganisationer, svenska företag och lokala partners. Utlandsmyndigheterna har fortsatt sina satsningar på de kulturella och kreativa näringar som bedöms ha störst exportpotential och av relevans i arbetet med Sverigebilden: musik, film, dataspel, marknadskommunikation, mode, design och litteratur. Fokus har också legat på profilområdena i Strategin för arbetet med Sverigebilden utomlands och aktiviteter som bidrar till att genomföra handlingsplanen för regeringens feministiska utrikespolitik. Många av insatserna har varit integrerade, det vill säga de kombinerar främjande av Sverigebilden med handelsfrämjande (som finansieras under utgiftsområde 24 Näringsliv).

Under 2015 har även arbetet inletts med att genomföra åtgärderna i Sveriges exportstrategi, vilken inkluderar insatser för att stärka Sverigebilden i utlandet och stärka talangattraktionen. Bland annat har ett uppdrag lagts på SI i syfte att åstadkomma ett utökat utbud av stipendieprogram och besöksprogram

som lockar fler studenter, forskare och

strategiskt viktiga personer till Sverige. Satsningen för att öka internationaliseringen inom de kulturella och kreativa näringarna har inletts, som bland annat inkluderar en jämförelsestudie med andra länder. Ett digitalt skyltfönster, Showcase Sweden, har lanserats som samlar och gör tillgängligt kulturella och kreativa näringar.

Sveriges arbete med offentlig diplomati syftar till att påverka och få genomslag för svensk politik, svenska intressen och prioriterade frågor genom att utlandsmyndigheterna arbetar direkt mot individer och grupper i det civila samhället. Som verktyg används den tematiska kalendern för Sverigefrämjande och offentlig diplomati, vilken skapar förutsättningar för att stärka kommunikationen till målgrupper i utlandet. Genom kampanjen Midwifes4all har utlandsmyndigheterna drivit frågan om vikten av att öka investeringar till barnmorskepraktiken i världen för att förbättra barn- och mödrahälsan vilket har bidragit till prioriteringarna inom den feministiska utrikespolitiken. Vidare, har inom arbetet med offentlig diplomati, kommunikationskampanjen ”First generation” inletts. Kampanjen syftar till att skapa internationellt engagemang kring arbetet för de globala målen och lyfta världens lärare och utbildares viktiga roll.

Svenska institutet

SI:s mål för sin verksamhet inom främjandeområdet är en stärkt och uppdaterad Sverigebild utomlands genom aktiviteter som skapar kännedom om och intresse för Sverige och ökad talangmobilitet. Detta innefattar insatser och aktiviteter för att öka kunskaperna om och intresset för svenska språket samt att studenter väljer Sverige som destination för högre utbildning.

Under 2015 har SI genomfört främjandeaktiviteter i 128 länder, inklusive de 26 länder som regeringen identifierat som prioriterade för handels- och Sverigefrämjande. Verksamheten har haft 1 500 medieinslag utomlands, motsvarande 400 miljoner läsare (2014: 1 800 respektive 500 miljoner och 2013: 1 800 respektive 700 miljoner). Det minskade mediegenomslaget beror på SI:s nedprioritering av att genomföra egna evenemang.

SI har fortsatt utveckla verksamheten mot att erbjuda ett basutbud med koncept, evenemangsförslag och presentationsmaterial om Sverige som kan användas i många länder och anpassas till lokala behov och förutsättningar. I basutbudet ingår en filmbox med ett tiotal titlar med undertexter på åtta främmande språk, utställningsmaterial för att främja hållbarhet samt koncept och material till stöd för genomförande av handlingsplanen för den feministiska utrikespolitiken. I oktober ersattes tidigare digitala plattformar av webbplatsen sharingsweden.se som på en plats samlar och gör tillgängligt hela SI:s utbud för att främja Sverige. Uppföljande enkätundersökningar visar att kännedomen om SI:s material för att främja Sverige har ökat och att fler personer på fler platser i världen nåtts med oförändrat antal resurser.

SI:s digitala kommunikation om Sverige har utökats och anpassats för att följa med i en utveckling där sociala medier spelar en allt större och viktigare roll i den internationella dialogen och där filmer och bilder utgör ett allt viktigare verktyg i främjandet.

SI har webbplatser om Sverige och svenska förhållanden på svenska, engelska, tyska, franska, arabiska, kinesiska och ryska. Under 2015 hade de fem miljoner besökare och antalet följare av SI:s sociala medier har ökat till 2,7 miljoner från 1,3 miljoner 2014 och drygt 800 000 2013. Två längre, interaktiva berättelser på temana migration och klimat har resulterat i ökat intresse, både vad gäller antal besökare och längd man vistas på webbplatsen.

För att få underlag om hur omvärlden uppfattar Sverige och för att kunna förmedla en uppdaterad och relevant bild av Sverige har SI tillsammans med utlandsmyndigheterna genomfört undersökningar av Sverigebilden i Colombia, Indien, Indonesien, Israel, Nigeria och Ryssland.

Under 2015 genomförde SI besök för ett 70– tal journalister som resulterat i 125 artiklar. Denna verksamhet bedöms vara ett effektivt verktyg för att få internationellt genomslag för svenska prioriterade frågor. Erbjudandet kompletteras med webbplatsen Media Room, som erbjuder utländska medier att fritt ladda ner och använda medieinslag, där ett inslag om avfallshantering laddats ned flest gånger.

Svenska institutet i Paris (SI Paris), som är en enhet under myndigheten, har fortsatt vara en

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

mötesplats för kultursamarbeten, med drygt 100 000 besökare och 400 medieinslag. Som en del i SI:s omfattande arbete med att ta fram material och stöd på temat hållbarhet och miljö genomförde SI Paris inför klimattoppmötet COP 21 en större satsning (Grön Attitude!), innefattande utställningar, workshops, film och seminarier för att illustrera och visa upp svenska, kreativa lösningar för en mer hållbar värld.

Inom verksamhetsområdet Talangmobilitet har SI haft en omfattande relationsskapande verksamhet för stipendiater och alumner i syfte att fördjupa kännedomen om och kontakten med Sverige. Nätverket för utländska studenter

som varit i Sverige	omfattar	idag	närmare
10 000 personer.	Inom	ramen	för

genomförandet av regeringens exportstrategi har SI fått i uppdrag att ta fram en alumnplattform för utlandsmyndigheter, lärosäten och svenska företag. Med satsningen ”Global Swede” har SI tillsammans med Utrikesdepartementet och Näringsdepartementet, uppmärksammat internationella studenter som utmärkt sig inom innovation och entreprenörskap.

Stöd till svenskundervisning har fortsatt lämnats under 2015 och är avgörande för att bevara svenska språkets ställning utomlands, dels i en tid då humanistiska studier på akademisk nivå dras ned i flera länder, dels för att komplettera svensklektorernas ofta låga löner. Vid 228 institutioner i 38 länder finns kurser i Sverigestudier för 33 458 studenter. Drygt 32 svensklektorer fick stöd från SI. Under året lanserade SI en gratis webbkurs i svenska för nybörjare som riktar sig till utländska studenter som ska studera i Sverige men nu anpassats för att omfatta alla som vill lära sig svenska språket. Stödet till svenskundervisning bedöms bidra till att attrahera talanger till svenska företag, och säkra tillgången på översättare som bidrar till exporten av svensk litteratur utomlands.

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) har fortsatt verkat för ett integrerat och resurseffektivt främjande. Strategiska frågor och ökat informationsutbyte har prioriterats i samarbetet och regeringens exportstrategi har varit dominerande i nämndens diskussioner.

Regeringen har även delat ut Musikexportpriset, som uppmärksammar

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

insatser i musikbranschen som bidragit till framgångar för svensk export.

Sverigefrämjandet i utlandet berör även utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande.

Samarbete inom Östersjöregionen

Det övergripande målet för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen är att främja integration och samverkan kring Östersjön, en förbättrad miljö i regionen samt att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland. Utfallet för det svenska stödet till samarbete inom Östersjöregionen 2015 var 173 miljoner kronor vilket är en ökning med 9 miljoner kronor i förhållande till 2014 och 16 miljoner kronor i förhållande till 2013. Av utfallet ska 24,8 miljoner kronor avräknas biståndsramen – detta innefattar insatser inom ramen för SI:s verksamhet. Genom Östersjösamarbetet 2015 finansierades SI:s Östersjösamarbete, Sidas och SI:s insatser i Ryssland avseende demokrati, mänskliga rättigheter och miljö, samt insatser inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen, Östersjöstaternas råd (CBSS

– Council of Baltic Sea States), Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet.

SI har under 2015 inom ramen för samarbetet i Östersjöregionen visat goda resultat. SI:s verksamhet har ökat intresset och kapaciteten hos mottagarna att söka EU-finansiering och att genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen. SI har inlett arbetet med kapacitetsuppbyggnad för genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen genom ledningen av strategins samordningsområde Capacity tillsammans med Föreningen Norden och Centrum Balticum Foundation i Åbo. SI:s projektstödsverksamhet har bidragit till att nå en högre utväxling av anslaget via medfinansiering av och förstudier kopplade till EU:s stödinstrument i Östersjöregionen samt till ett ökat svenskt deltagande i program för gränsöverskridande och transnationellt samarbete, s.k. Interreg-program.

SI	har	också	stärkt	nätverken	och
kunskapsutbytet					mellan

civilsamhällesorganisationer, akademi och entreprenörer i länderna kring Östersjön och i Östliga Partnerskapet (ÖstP). Unga ledare och beslutsfattare från regionen har stärkt sin kompetens avseende bland annat ansvarstagande ledarskap, hållbar offentlig förvaltning, säkerhetsfrågor, kreativa näringar och kvinnors entreprenörskap. Kontakten med ryskspråkiga grupper i Östersjöländerna har stärkts genom utökad kommunikation om Sverige på ryska samt genom riktade projektstöd till civilsamhällessamarbeten som främjar ökad inkludering. Stipendier till studenter från Östersjöstaterna har ökat den akademiska rörligheten och därmed bidragit till att skapa kontakter mellan ungdomar i regionen. SI har under 2015 fortsatt stärkt sitt arbete med alumnverksamhet för att utveckla kontakterna och nätverken mellan tidigare och nya stipendiater. En rad evenemang har genomförts som lett till ökad kunskap om och intresse för Sverige och svenska värderingar.

Stödet till samarbetet med Ryssland kanaliseras huvudsakligen genom Sida och via SI. Till följd av den politiska utvecklingen i Ryssland har huvuddelen av Sidas stöd under 2015 fokuserats på demokrati och mänskliga rättigheter. Stödet till civilsamhällets organisationer har inneburit att dessa kunnat upprätthålla sina samarbeten med ryska partnerorganisationer vilka fått det allt svårare att verka till följd av repressiv lagstiftning. Utvecklingen inom såväl demokrati liksom uppfyllandet av mänskliga rättigheter i Ryssland fortsatte gå i en negativ riktning 2015. Trots den förvårade situationen kunde de flesta planerade samarbeten genomföras. Bl.a. har insatser till stöd för MR-aktivister och HBTQ-personer genomförts, liksom kapacitetsuppbyggnad av ryska fackföreningar och organisationer som arbetar för att minska våld i hemmet. SI har gett stöd till kultursamarbete, expert- och journalistutbyten, evenemang och utställningar samt stipendier och akademisk samverkan. Myndigheten noterar att intresset från rysk och svensk sida alltjämt är stort för samarbete. SI har även lanserat en ny digital kommunikativ plattform för Ryssland. Inom miljöområdet sker stödet normalt genom finansiering av investeringar i syfte att uppnå gränsöverskridande miljöförbättringar. Sidas stöd kanaliseras främst via internationella finansiella institutioner såsom Europeiska

utvecklingsbanken, Nordiska investeringsbanken och Nordiska miljöinvesteringsbolaget (NEFCO). Förutsättningarna för samarbetet har dock påverkats negativt av den ekonomiska nedgången i Ryssland och de sanktioner som EU införde med avseende på Rysslands aggression gentemot Ukraina. Nya krediter från internationella finansiella institutioner har stoppats, vilket kraftigt begränsat genomförandet av Sidas insatsportfölj.

De regionala samarbetsinitiativen som Sverige är del av har fortsatt sin verksamhet under 2015. I Barentsregionen har arbetet för en hållbar ekonomisk utveckling samt arbetet med transport-, hälso- och miljöfrågor fortskridit. Ryssland tog i oktober 2015 över ordförandeskapet från Finland och kommer att under kommande år fokusera Barentssamarbetet på miljö och klimat, transport och logistik samt kultur och ungdom. Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten har framförallt prioriterat kultur-, näringslivs- och ungdomsfrågor inom ramen för Barentssamarbetet. Inom Arktiska rådet har innevarande amerikanska ordförandeskap tagit initiativ inom telekommunikation, forskningssamarbete och skydd av marina områden utanför nationell jurisdiktion, vilket Sverige deltagit aktivt i. Utöver det har arbetet med miljö- och klimatfrågorna fortskridit och fokuserats kring regional tillämpning av Parisavtalet. Sverige har verkat för ett förstärkt arbete för en hållbar ekonomisk utveckling i Arktis samt för en tydligare nationell implementering av policyrekommendationer. Verksamheten inom Östersjöstaternas råd (CBSS – Council of Baltic Sea States) har under 2015 genomförts under estniskt, följt av polskt ordförandeskap. Det polska, liksom det estniska, ordförandeskapet har kraftsamlat på genomförandet av de nya riktlinjer som antogs i slutet av det finländska ordförandeskapet och som fastställde tre långsiktiga prioriteringar: Regional identitet, Hållbar och framgångsrik region samt Säker och trygg region. Det polska ordförandeskapet har stärkt samverkan med EU:s strategi för Östersjöregionen och genomfört flera gemensamma möten med de nationella samordnarna för EU:s strategi för Östersjöregionen och arrangerat en finansieringskonferens för att stärka projektkapaciteten för CBSS såväl som EU:s

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

strategi för Östersjöregionen. Flera event för unga förändringsaktörer har arrangerats, exempelvis inom BalticLab där unga från samtliga Östersjöländer träffas för att utöka sina kunskaper inom hållbart entreprenörskap, skapa gemensamma projekt och bygga regionala nätverk samt inom ramen för CBSS sommaruniversitet. CBSS har stärkt sitt engagemang att bistå i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen genom att tillsammans med Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap samordna området för skydd mot landbaserade naturkatastrofer och skydd mot organiserad brottslighet. CBSS har också ett samordningsansvar i EU:s strategi för Östersjöregionen för grannlandssamarbetet som främst tar sikte på samverkan på lokal nivå inom och utanför EU i Östersjöregionen. CBSS sekretariatet har också ett samordningsansvar för det regionala klimatanpassningsarbetet genom EU:s strategi för Östersjöregionen. På grund av EU:s riktlinjer för möten på politisk nivå med Ryssland efter landets aggression mot Ukraina inställdes det till juni 2015 planerade utrikesministermötet inom CBSS i Estland.

2.4.3Analys och slutsatser

Sveriges internationella engagemang och svensk utrikes- och säkerhetspolitik har fortsatt att vara inriktade på bred internationell och global samverkan och samarbete. Dagens största utmaningar är gränsöverskridande och måste hanteras genom globalt samarbete. Agenda 2030 och åtagandena vid konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba, klimatkonferensen i Paris och konferensen om katastrofhantering i Sendai ställer högre krav på samstämmighet mellan politikområden i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Det är angeläget att Sverige genom en bred och effektiv utrikespolitik står väl rustat för att möta de globala utmaningar som världen står inför. Det finns ett stort behov av att verka för att demokrati och respekt för mänskliga rättigheter utvecklas och fördjupas. Som ett exempel kan nämnas svenskt stöd till journalistutbildningar och oberoende ryskspråkiga medier i bl.a. Estland och Lettland som har bidragit till att stärka grundläggande europeiska värderingar och samhällenas

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

motståndskraft mot desinformation och propaganda.

Sveriges politik och engagemang i syfte att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen är viktigt och måste fortsätta. Genom att verka med en bredd av instrument och i dialog - bilateralt, regionalt och multilateralt - bidrar Sverige till den fortsatta målsättningen fred och säkerhet i Europa.

utmaningar som EU ställts inför under året har det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU, inklusive krishantering och fredsfrämjande insatser, fortsatt att utvecklas. Efter terroristdåden i Paris kom artikel 42.7 i EU-fördraget att användas. Sverige har gett stöd till Frankrike inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, genom bidrag i bl.a. Irak och Afrika.

Internationell krishantering

Sveriges bidrag till internationell civil krishantering har koncentrerats till regioner och konflikter som är prioriterade ur ett utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiskt perspektiv. Även det försvars- och rättspolitiska perspektivet har beaktats. Bedömningen är att de svenska bidragen har bidragit till att uppnå målet att tillvarata Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder, att de genomgående motsvarat högt ställda internationella förväntningar och bidragit till att insatserna kunnat uppfylla sina mål och att personalen löst uppgifterna på ett bra sätt. Sveriges personal i insatser är vidare uppskattade för sina kunskaper och sitt engagemang.

Sveriges engagemang i internationella organisationer

Sverige har under 2015 varit en aktiv aktör i FN, EU, OSSE, Europarådet, NMR, OECD och i sitt partnerskap till Nato. När det gäller FN har Sverige fortsatt sitt starka engagemang inom organisationen och ger ett mångsidigt stöd till FN:s olika organ och verksamhet inom freds- och säkerhetsfrämjande. Sverige har gett bidrag till FN:s utbildningsverksamhet och även verkat för en förstärkning av FN:s fredsbevarande och konfliktförebyggande verksamhet genom att stödja doktrinutveckling och fortsatta reformer av FN-sekretariatet.

I linje med vad regeringen anfört i andra sammanhang utgör EU det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen är pådrivande för att utveckla EU som global aktör, för att bevara och stärka den europeiska säkerhetsordningen och för att EU ska ha ett nära partnerskap med FN och andra internationella organisationer. Trots stora

Nedrustning och icke-spridning

Sverige har deltagit aktivt i det internationella arbetet för nedrustning och icke-spridning inom det bredare FN-systemet och särskilt lyft fram det humanitära perspektivet för att sätta människan i centrum. Denna ansats samlar brett stöd inom det internationella samfundet. Särskilt fokus har riktats på områden och insatser där Sverige kan göra tydlig skillnad och där svensk politik kan få bäst genomslag, inklusive i de projektbidrag som utbetalats under året.

Teknisk sakkunskap från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), liksom studier och seminarier av Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), har gett ett bättre sakunderlag i regeringens arbete med nedrustnings- och icke-spridningsfrågor och bidragit till att Sverige kunnat inta en aktiv roll med hög trovärdighet.

Inspektionen för strategiska produkter

Regeringens bedömning är att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) uppvisar ett gott resultat i sin verksamhet. Myndigheten bedriver ett aktivt kvalitetsarbete och arbetar löpande med att stärka arbetsrutiner och förbättra beslutsunderlag. Myndighetens effektivitet, t.ex. mätt som genomsnittliga handläggningstider och ärendebalanser, bedöms som god, även om en mer ansträngd resurssituation börjar ge effekter.

Sverigefrämjande i utlandet och Svenska institutet

Utlandsmyndigheternas främjandeplaner och strategin för Sverigebilden i utlandet har väsentligt bidragit till att öka medvetenheten och kompetensen hos utlandsmyndigheterna att

bedriva ett integrerat, samordnat och långsiktigt främjande. Främjandeplanerna visar på fortsatta framsteg när det gäller mål- och resultatstyrning. Svenska institutets (SI) Sverigefrämjande verksamhet har haft god effekt för att sprida information och kunskap om Sverige i utlandet. Sverige fortsätter att rankas högt i internationella jämförelsestudier och index av världens länder, vilket tyder på att det samlade Sverigefrämjandet har fortsatt öka omvärldens kunskap om och förtroende för Sverige.

SI:s utökade verksamhet inom området Talangmobilitet, med ökad aktivitet i alumninätverken som följd, visar att denna verksamhet är relevant för Sverige som destination för studier på högre nivå. Alumnerna utgör en viktig tillgång för svenska företag med internationell verksamhet.

Genom att utrikesförvaltningen och SI avsatt mer resurser för digital kommunikation, har detta bidragit till att fortsatt hålla Sverige i framkant på detta område, samtidigt som det stärker Sveriges arbete inom offentlig diplomati. Flera av utlandsmyndigheternas och SI:s Sverigefrämjande aktiviteter har bidragit till att genomföra målsättningarna i utrikesförvaltningens handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken, framförallt fokusområde 4 (Främja kvinnors och flickors deltagande som aktörer i arbetet för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.) och 5 (Stärka kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt och tillgång till ekonomiska resurser, inklusive genom produktivt arbete med anständiga arbetsvillkor.).

Regeringens samlade bedömning är att de statliga insatserna för att främja Sverige utomlands har bidragit till att uppnå målet för utgiftsområdet om att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder, inklusive de specifika målen för Sverigefrämjandet.

Samarbete inom Östersjöregionen

Regeringens övergripande bedömning är att Östersjösamarbetet överlag har gett goda resultat. Samarbetet har bland annat bidragit till ökad integration och ökad samverkan mellan länderna i regionen. Den negativa demokratiska utvecklingen i Ryssland och landets aggression mot Ukraina har gjort att stödet blivit ännu mer

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

angeläget. Ökade mellanfolkliga kontakter med Ryssland, samt insatser som bidrar till ökad förståelse och ömsesidigt förtroende mellan invånare från olika språkgrupper i regionen, har varit, och förblir, viktiga för att motverka detta.

Feministisk utrikespolitik

Regeringen bedömer att den feministiska utrikespolitiken har fått stort genomslag genom det stora intresse den väcker och de ökade möjligheter detta ger till dialog och påverkan. Politiken har också gett konkreta resultat. Detta har bland annat skett genom riktade förhandlingsinsatser som har gett starka texter om jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter i bland annat Agenda 2030- sammanhanget, genom särskilda initiativ som bland annat har resulterat i ett svenskt och ett nordiskt medlingsnätverk för kvinnor och genom institutionellt påverkansarbete som bland annat har resulterat i inrättandet av en ny funktion som högnivårådgivare i jämställdhets- och 1325-frågor inom EEAS. Den feministiska utrikespolitiken har ett särskilt fokus på att stärka kvinnor som aktörer för fred. Inom ramen för detta arbete har Sverige gett stöd till syriska kvinnors deltagande i fredsprocessen. Sveriges långsiktiga stöd till kvinnoorganisationer i Colombia har stärkt kvinnors deltagande i fredsprocessen och lett till konkreta förslag i de pågående fredsförhandlingarna.

2.5Politikens inriktning

Sverige ska även fortsatt vara en stark internationell aktör i en tid med globala utmaningar.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa och vårt eget närområde är det allvarligaste på 25 år. Den europeiska säkerhetsordningen utmanas av Ryssland. EU står inför en rad utmaningar både vad gäller dess inre och yttre säkerhet. I vårt södra och sydöstra grannskap dras stater och institutioner ner i en våldsspiral och miljontals människor är på flykt undan konflikter och våld. Klimatförändringar och miljöförstöring samt ohållbart nyttjande av naturresurser påverkar människors livsvillkor och antidemokratiska krafter utmanar mänskliga rättigheter och

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

rättsstaten. Migration och flyktingströmmar påverkar situationen framför allt i länder och regioner som redan brottas med utvecklingsutmaningar och fattigdomsbekämpning.

I ljuset av detta krävs ett breddat och fördjupat utrikespolitiskt engagemang för att bidra till en säkrare och fredligare värld, som i sin tur stärker förutsättningarna för jobb och hållbar tillväxt i både Sverige och globalt. Sverige har flera instrument till sitt förfogande för att hantera utmaningar i närområdet och globalt, såsom diplomati, ekonomiskt utbyte, kunskap, utvecklingssamarbete, tekniköverföring och totalförsvar. I linje med vad regeringen anfört i andra sammanhang utgör EU vår viktigaste utrikespolitiska plattform, och en hävstång för globalt genomslag av vår politik. Ett starkt och sammanhållet Europa ligger därmed i Sveriges intresse. Det är centralt att Ryssland utvecklas till en modern och demokratisk rättsstat, samtidigt som mellanfolkliga kontakter runt Östersjön fördjupas.

Sverige arbetar också inom ramen för FN, regionala organisationer och det nordiska samarbetet för att freds- och utvecklingssträvanden ska få starkare genomslag.

Regeringen avser därför genom en proaktiv fredspolitik bidra till att förhindra återfall i konflikt, förebygga och stoppa våld samt verka för långsiktiga och lokalt förankrade förutsättningar för hållbar fred. Kraftsamling sker för såväl medlemskapet i FN:s säkerhetsråd som för övrig fredsdiplomati. Grundorsakerna som tvingar människor på flykt måste hanteras. Den feministiska utrikespolitiken genomsyrar hela arbetet, och är en ny och världsunik dagordning för fred, säkerhet och hållbar utveckling. Den syftar till att stärka kvinnors rättigheter, representation och tillgång till resurser. Arbetet sker genom att hela utrikespolitiken använder sig av ett systematiskt jämställdhetsperspektiv byggt på kunskap och analys och utifrån utrikesförvaltningens handlingsplan för en feministisk utrikespolitik.

I januari 2017 tar Sverige plats i FN:s säkerhetsråd samtidigt som FN:s nästa generalsekreterare tillträder. Att Sverige valdes in i rådet är en stor seger för svensk utrikespolitik. Sverige kommer att föra en engagerad politik för internationell fred och säkerhet. Regeringen har också beredskap att agera i nya frågor som kan komma att behandlas i rådet.

Sverige kommer att verka för att stärka kvinnors aktiva deltagande i fredsprocesser, att FN bättre kan förebygga och hindra återfall i konflikter, att klimatförändringens säkerhetspolitiska konsekvenser tas på allvar samt att rådet ytterligare utvecklar samarbetet med FN:s fredsbyggandekommission. Under tiden i FN:s säkerhetsråd kommer Sverige att fortsätta att stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling.

Sverige kommer vidare att arbeta för ökad transparens, representativitet och effektivitet i säkerhetsrådet, liksom vi gör i FN-systemet i stort och i andra multilaterala organisationer. Regeringen avser att verka för att stärka samarbetet mellan EU och FN.

Sverige kommer inom ramen för FN och EU samt andra internationella forum att verka för ett brett och inkluderade internationellt engagemang i genomförandet av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen inklusive Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering.

2.5.1Fredsdiplomati – för effektiv hantering av konflikters grundorsaker

Att investera i fredsbyggande och konfliktförebyggande är ett effektivt sätt att främja utveckling, bekämpa fattigdom och minska flyktingströmmar. Sverige kan göra mer. Vår potential är inte fullt utnyttjad. Regeringen gör därför en satsning på fredsdiplomati som ska stärka synergierna mellan utvecklingssamarbetet, politisk dialog och medling med fokus på:

–konfliktförebyggande, dialog och medling;

–säkerhetspolitisk analys och dialog för fred och säkerhet i Europa;

–deltagande i internationell krishantering genom fredsfrämjande EU- och FN-insatser;

–klimat, miljö och säkerhet genom att integrera klimat- och hållbarhetsfrågor i säkerhetspolitiken; och

–att gå i bräschen för nedrustning och ickespridning.

Medlemskapet i FN:s säkerhetsråd blir i detta sammanhang en viktig plattform för Sveriges arbete för fred och hållbar utveckling.

Kapacitet för konfliktförebyggande, dialog och medling

Satsning på svensk kapacitet för dialog och medling utgör en konkretisering av regeringens feministiska utrikespolitik och handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet. Forskning och erfarenhet visar att kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande är avgörande för att nå hållbara fredsavtal. Det svenska mervärdet som medlingsaktör ligger framför allt i kompetensen och den politiska drivkraften att främja kvinnliga medlare och fredsbyggare. Framgångsrik medling fordrar långsiktighet, flexibilitet, tematisk och geografisk kompetens, strategisk prioriteringsförmåga och riskmedvetenhet.

Genom inrättandet av ett medlingssekretariat med tillhörande resurser kommer Sverige att få kapacitet att svara upp mot ett ökande och reellt behov av riktat stöd för snabba insatser i politiskt angelägna fredsprocesser. Även Sveriges stöd till det Europeiska fredsinstitutet är en viktig del i detta.

FN genomför ett viktigt arbete inom förebyggande diplomati och har genom sin nya agenda för hållbar fred satt konfliktförebyggande och fredsbyggande i centrum för sin fredsfrämjande verksamhet. En av de viktigaste aktörerna i detta arbete är FN- sekretariatets avdelning för politiska frågor.

Sverige vill vara en pålitlig partner till FN inom dessa frågor genom verksamhetsstöd och personella bidrag. Sverige fortsätter även sitt engagemang i FN:s fredsbyggandekommission, inklusive ordförandeskapet för dess Liberiakonfiguration. Också engagemanget i den internationella dialogen om fredsbyggande och statsbyggande i sviktande och konfliktdrabbade länder fortsätter.

Säkerhetspolitisk analys och dialog för fred och säkerhet i Europa

För att möta utmaningarna i närområdet och Europa bedriver Sverige en säkerhetsfrämjande politik.

Initiativ som stödjer dialog, avspänning och mellanfolkliga relationer i och kring Östersjön fortsätter. Regeringens handlingskraft förblir stark genom en aktiv politik för ökad stabilitet i vårt närområde och internationellt. Det handlar såväl om initiativ med våra nordiska och baltiska

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

partners som med, där möjligt, lämpliga delar av ryska samhället.

Sverige ska aktivt bidra till utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Stödet till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) inklusive dess konfliktförebyggande- och krishanteringsarbete, inte minst i Ukraina med observationsmissionen SMM, fortsätter.

Deltagande i internationell krishantering

Målet för Sveriges deltagande i internationella krishanteringsinsatser är att skapa förutsättningar för människor i konflikt- och postkonfliktsituationer att leva i fred, frihet, säkerhet och rättvisa. Genom att delta i internationella fredsfrämjande insatser bidrar Sverige till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt till fredsbyggande. Regeringens utgångspunkter är försvaret av universella normer och värden såsom demokrati, folkrätt, mänskliga rättigheter och jämställdhet, mänsklig säkerhet, värdighet och utveckling. I internationella krishanteringsinsatser ska särskilt kvinnors och flickors roll och intressen beaktas. Sverige ska synliggöra och stärka kvinnors inflytande och deltagande som aktörer i fredsprocesser och fredsbyggande, liksom att förhindra sexuellt våld i konflikt.

Effektiv krishantering kräver substantiella och kvalificerade bidrag från berörda länder. Sverige avser fortsätta att vara en pålitlig och solidarisk partner i det internationella fredsfrämjande arbetet inom framför allt EU och FN.

Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser finansieras inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska bedömningar och prioriteringar är därför styrande för svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser.

Afrika söder om Sahara

En stor del av världens mest konfliktbenägna stater finns i Afrika söder om Sahara och antalet krishanteringsinsatser inom ramen för FN, AU och EU fortsätter att öka. Sverige har ett betydande engagemang för hållbar utveckling och hållbar fred i Afrika. Fokus kommer även

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

under 2017 att ligga på bidrag till Mali: FN:s stabiliseringsinsats MINUSMA, där Sverige deltar med ett underrättelseförband om 250 personer samt EU:s insatser för att reformera säkerhetsstyrkorna i Mali, EUTM Mali och EUCAP Sahel Mali. Sverige kommer fortsätta att lämna bidrag till andra FN- och EU- krishanteringsinsatser i regionen, som t.ex. EUTM Somalia. Det ligger även i svenskt intresse att fortsatt bekräfta stödet till AU som central aktör och stödja utvecklingen av den afrikanska freds- och säkerhetsarkitekturen.

Mellanöstern och Nordafrika

Situationen i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika har förvärrats under året. Sveriges engagemang i pågående insatser i regionen kvarstår. Det är angeläget att världssamfundet har beredskap att delta om och när en fredsfrämjande insats i Syrien och i andra för Sverige prioriterade områden blir aktuella.

Sverige bidrar fortsatt till EU-insatsen EUNAVFOR MED Operation Sophia.

Östeuropa, Centralasien och Västra Balkan

Nivån på svenska krishanteringsinsatser i Östeuropa, med fokus på Ukraina, är fortsatt hög. Samtidigt minskar omfattningen av insatserna i Västra Balkan i samband med att utvecklingen i regionen normaliseras och stabiliseras. Det svenska stödet för krishanteringsinsatser i Västra Balkan anpassas därmed till de behov som föreligger.

Asien

Det fortsatt oroande säkerhetsläget i Afghanistan innebär att Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission (RSM) förlängs. Det ligger i svenskt intresse att genom bidrag till RSM fortsatt stödja utvecklingen av de afghanska säkerhetsstrukturernas förmåga att hantera säkerheten i landet. Den av regeringen tillsatta utvärderingen om Sveriges samlade engagemang i Afghanistan under perioden 2002–2014 förväntas presenteras i slutet av 2016. Utifrån utvärderingens slutsatser kommer regeringen att kunna dra lärdomar inför framtida insatser.

Latinamerika

Regionen är föremål för mycket få krishanteringsinsatser och det svenska engagemanget är begränsat. Vid en fredsuppgörelse i Colombia kommer Sverige att

ha beredskap att ge stöd till den av FN:s säkerhetsråd redan beslutade fredsinsatsen.

Integrera klimat och säkerhet med säkerhetspolitiken

Regeringen avser vidareutveckla det internationella arbetet med klimat och säkerhet. Sverige ska vara policyledande inom politikområdet klimat och säkerhet och bedriva aktivt påverkansarbete gentemot såväl bilaterala som multilaterala aktörer. Att såväl klimatförändringar som konflikter drabbar kvinnor på särskilda sätt ska vägleda insatser.

Sverige ska därmed arbeta aktivt för ett brett säkerhetspolitiskt agerande genom att integrera klimat-, resiliens- och hållbarhetsfrågor i en sammanhållen svensk utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitik.

I bräschen för nedrustning och icke-spridning

Sverige ska under 2017, genom en aktiv politik och god teknisk expertis, fortsatt vara en stark röst för nedrustning och icke-spridning i FN, EU och bilateralt. En vägledande princip är det humanitära perspektivet, som sätter människan i centrum. Till exempel lyfter Sverige konsekvent fram det humanitära perspektivet som argument för att driva kärnvapennedrustning framåt i en snabbare takt. Sverige verkar även för jämställt deltagande av kvinnor och män i nedrustningsarbetet. Insatser för nedrustning och icke-spridning finansieras under anslagen 1:2 och 1:6. Sveriges obligatoriska bidrag till de internationella konventionerna finansieras under anslaget 1:1.

Sverige ska verka för att driva arbetet med kärnvapennedrustning framåt, bidra till insatser för förtroendeskapande och riskreducering och vara en aktiv partner för verifikation av kärnvapennedrustning. Sverige ska även verka för att värna det internationella atomenergiorganet IAEA:s viktiga uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, liksom dess roll för nukleär säkerhet.

Sverige ska kunna bidra till insatser för att eliminera och förhindra spridning av biologiska och kemiska vapen, liksom för att föra diskussionen om autonoma vapensystem framåt. Sverige ska också verka för genomförandet av

FN:s handlingsprogram om små och lätta vapen och FN:s vapenhandelsfördrag, inklusive genom att uppmärksamma kopplingarna till könsbaserat våld.

2.5.2Sveriges engagemang i internationella organisationer

Sverige bedriver ett aktivt arbete i FN, EU, OSSE, Europarådet, OECD och i sitt partnerskap med Nato. De obligatoriska avgifterna till internationella organisationer, som utgör den större delen av utgiftsområdet och finansieras under anslag 1:1, möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och samlade internationella engagemang.

FN utgör den centrala arenan för Sveriges arbete med globala utmaningar. Genom stöd till FN kommer Sverige att förebygga konflikter, stabilisera konfliktbenägna länder, främja fredsbyggande samt verka för nedrustning och icke-spridning. FN utgör också en central kanal för Sveriges humanitära arbete och för våra ansträngningar i frågor om fattigdom, hållbar utveckling, klimatförändringar och migration. Stärkandet av folkrätten och främjandet av de mänskliga rättigheterna liksom att stärka kvinnors och flickors inflytande och meningsfulla deltagande kommer att vara andra prioriterade områden för Sverige i FN. Dessa prioriteringar kommer också att prägla Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017– 2018.

I linje med vad regeringen anfört i andra sammanhang utgör EU det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska även fortsättningsvis vara pådrivande när det gäller utvecklingen av EU som global aktör. Det är angeläget att EU genom en bred och effektiv utrikespolitik står väl rustat för att möta de globala utmaningar som Europa och världen står inför. Sverige kommer under 2017 fortsatt att verka för stärkt integrering av FN:s

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i EU:s insatser.

OSSE

Det svenska stödet till OSSE syftar till att främja säkerhet och samarbete i OSSE-regionen. Sverige kommer under året fortsatt aktivt verka för att värna organisationens normer, principer och åtaganden och för att stärka EU:s röst i organisationen. Arbetet tar sin utgångspunkt i det breda säkerhetsbegreppet och omfattar såväl militär rustningskontroll som mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati, med särskilt fokus på yttrande- och mediefrihet, kvinnors rättigheter och civilsamhället.

Europarådet

Sverige prioriterar Europarådets kärnområden, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i syfte att bidra till en gemensam värdegrund. Under 2017 kommer Sverige att verka för att säkerställa att övervakningssystemet enligt Europakonventionen och Europadomstolen kan fortsätta att fungera effektivt även på lång sikt. Sverige kommer vidare att prioritera arbetet för jämställdhet och kvinnors representation. Fortsatt modernisering av Europarådets organisation och arbetsmetoder är prioriterat. Sveriges stöd till Europarådets arbete för att stödja reformprocesserna i Ukraina fortsätter.

OECD

Sverige ska använda sig av och bidra till OECD som kunskapsorganisation, och föra dialog med organisationen i policyfrågor om ekonomi och samhällsbyggnad. Prioriterade frågor under 2017 är genomförandet av Agenda 2030 och FN:s sjutton hållbara utvecklingsmål, uppföljningen av klimatavtalet från Paris (COP21), jämställdhetsarbetet, den digitala ekonomin och inkluderande tillväxt.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

Partnerskapet med Nato

Sveriges partnerskap med Nato fortsätter att utvecklas utifrån deltagandet i samarbetsprogrammet Enhanced Opportunities Programme. Fokus ligger på politisk dialog, övnings- och utbildningssamarbete och informationsutbyte, framför allt kopplat till säkerhetsläget i Sveriges närområde och till internationell krishantering.

2.5.3Forskning, exportkontroll, Nordiskt samarbete, Sverigebilden och stöd till svenskar i utlandet

Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Den forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning som bedrivs av bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet (UI), med finansiering under anslagen 1:6, 1:7 och 1:8, bidrar till att regeringen kan driva en aktiv politik och att Sverige internationellt kan vara en trovärdig aktör.

FOI ska fortsatt stödja regeringens arbete med aktuella nedrustnings- och icke-spridnings- frågor. SIPRI:s verksamhet, med fokus på nedrustning, rustningskontroll och andra vapenfrågor, spelar fortsatt en viktig roll. UI bistår Regeringskansliet med analys och forskning kring internationella frågor.

Exportkontroll

Sverige ska upprätthålla en strikt och effektiv exportkontroll. Under våren 2017 avser regeringen att lägga en proposition om en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Sverige fortsätter att aktivt delta i översynen av EU:s exportkontrollsystem för produkter med dubbla användningsområden, liksom i det internationella samarbetet inom ramen för de fem exportkontrollregimerna.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) finansieras under anslaget 1:5 och är en

nyckelaktör för att trygga Sveriges internationella åtaganden om icke-spridning av massförstörelsevapen samt våra nationella målsättningar vad avser export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. ISP hanterar även genomförandet av vissa EU-beslut om sanktioner. Därutöver ska ISP under 2017 lägga grund för ett effektivt genomförande av den nya krigsmateriellagstiftningen och fortsatt hantera sitt breddade uppdrag avseende tillståndsgivning för handel med Iran.

Nordiskt samarbete

Som en del i nästa steg i reformeringen av Nordiska ministerrådet (NMR) – Nytt Norden 2.0 – genomförs nya reformer under 2017. Vidare fortsätter arbetet med NMR:s program för demokrati, inkludering och säkerhet.

Arbetet med statsministerinitiativet om nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar från 2015 kommer att vara centralt inom samtliga sektorer och fokusera på innovativa lösningar inom områden där de nordiska länderna har kärnkompetens samt kopplas till bl.a. genomförandet av Agenda 2030.

Arbetet med gränshinder, och Gränshinderrådets verksamhet, är högt prioriterat och bidrar till att främja jobb och tillväxt. Mot bakgrund av den deklaration som de nordiska statsministrarna antog under 2015, om stärkt dialog med arbetsmarknadens parter, kommer fokus att ligga på de gränshinder som dialogen har identifierat.

Regeringen kommer att verka för fortsatt fördjupning av det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området. Det avser såväl frågor rörande vårt närområde som europeiska och globala frågor. Under 2017 inleds även förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i NMR, samt det informella utrikespolitiska samarbetet och samordningsansvaret för det nordisk-baltiska samarbetet, samtliga under 2018.

Konsulär verksamhet

Den författningsstyrda konsulära verksamheten är en huvuduppgift för utrikesförvaltningen. Inför 2017 vidtas ytterligare åtgärder för att

utveckla arbetsverktygen för stöd till särskilt utsatta grupper samt för att stärka den förebyggande kommunikationen. En beredskap och organisation ska även finnas för att vid en kris eller katastrof utomlands kunna bistå drabbade svenska medborgare och den personkrets som framgår av lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser.

Sverigefrämjande i utlandet och Svenska institutet

Utlandsmyndigheterna fokuserar fortsatt på aktiviteter inom de profilområden som identifierats i Strategin för Sverigebilden: hållbarhet, innovation, kreativitet och samhällslösningar. Arbetet med att genomföra insatserna inom regeringens exportstrategi för att stärka Sverigebilden i utlandet fortsätter.

Som en del i strategin genomförs ytterligare opinionsmätningar i länder utanför Europa under 2017 där Sverigebilden är svag men potentialen för handel är stor. Anslaget för information om Sverige i utlandet kommer även användas för ytterligare insatser som initieras av Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet. I det fortsatta arbetet med att bygga en stark Sverigebild kommer Strategin för arbetet med Sverigebilden i utlandet att ses över.

Svenska institutet

Svenska institutet kommer fortsatt tillhandahålla ett uppdaterat grundutbud av skalbara, flexibla koncept, evenemangsförslag och presentationsmaterial om Sverige inom de profilområden som identifierats i Strategin för Sverigebilden och inom jämställdhet till stöd för genomförandet av den feministiska utrikespolitiken. Parallellt fokuserar myndigheten ytterligare på kommunikation genom digitala kanaler för att vara där målgrupperna är och möjliggöra en resurseffektiv global kommunikation.

Arbetet med att attrahera utländska studenter till Sverige fortsätter. Institutet kommer under året att utveckla sitt uppdrag inom exportstrategin med att ta fram en alumnplattform för utlandsmyndigheter, lärosäten och svenska företag.

P R O P . 2 0 16 / 1 7: 1 U T G I F TS O M R Å D E 5

2.5.4Samarbete inom Östersjöregionen och Ryssland

Breda mellanfolkliga kontakter runt Östersjön är fortsatt en viktig prioritering. Det är centralt att svenska aktörer utökar sitt deltagande i samarbeten som både utvecklar och berikar regionen i linje med EU:s Östersjöstrategi. Därigenom främjas hållbar och stärkt utveckling i regionen. Insatser som främjar ökade kontakter mellan Sverige och Ryssland på regional och lokal nivå är fortsatt prioriterade, liksom insatser som främjar jämställdhet samt miljöinsatser som påverkar den gemensamma miljön i Östersjöområdet och Barentsregionen. Stöd för ökad yttrandefrihet och förmedling av saklig information om Sverige behöver prioriteras, också som ett sätt att hantera desinformation.

För 2017 förbereder Sverige ett bilateralt lån till Ukraina på 100 miljoner US-dollar i syfte att bidra till finansiell och ekonomisk stabilitet i Ukraina. En mindre del av finanseringen avses ske inom utgiftsområde 5 och anslaget för samarbete inom Östersjöregionen. Förhandlingarna om lånet fortgår och det är för närvarande osäkert när regeringen kan återkomma till riksdagen med förslag om ett avtal.

Barentsrådets arbete med att åtgärda miljömässigt förorenade områden i nordvästra Ryssland, s.k. hot spots, liksom arbetet med en klimataktionsplan för regionen kommer att vara centralt under 2017. För att åstadkomma ett mer hållbart resursutnyttjande i Arktis är det viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att öka kunskapen om den arktiska miljöns resiliens.

Sverige spelar en viktig och aktiv roll för att bidra till att Arktis förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde, inte minst genom arbetet inom Arktiska rådet.

Inom ramen för Östersjöstaternas råd (Council of Baltic Sea States, CBSS) arbetar Sverige för att påverka rådets verksamhet utifrån svenska intressen och prioriteringar.

2.6Budgetförslag

2.6.11:1 Avgifter till internationella organisationer

Tabell 2.4 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	1 398 487		sparande	17 067

				Utgifts-
2016	Anslag	1 472 604	1	prognos	1 545 603
2016	Anslag	1 472 604		prognos	1 545 603

2017	Förslag	1 328 554

2018	Beräknat	1 328 554
2019	Beräknat	1 328 554

2020	Beräknat	1 328 554

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för avgifterna avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

Kompletterande information

Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.5 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	1 328 554	1 328 554	1 328 554	1 328 554

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 328 554	1 328 554	1 328 554	1 328 554

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 328 554 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer för 2017. För 2018,

2019 och	2020 beräknas anslaget till
1 328 554 000	kronor, 1 328 554 000 kronor

respektive 1 328 554 000 kronor.

2.6.21:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	132 957		sparande	1 330
				Utgifts-
2016	Anslag	136 472	1	prognos	134 513
2016	Anslag	136 472		prognos	134 513

2017	Förslag	151 048

2018	Beräknat	152 937	2
2018	Beräknat	152 937
2019	Beräknat	155 425	3
2019	Beräknat	155 425
2020	Beräknat	158 213	4
2020	Beräknat	158 213

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

.2 Motsvarar 150 778 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 150 777 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 150 778 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner och humanitär

verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och forskningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 10 miljoner kronor från 2017 för en satsning på fredsdiplomati; konfliktförebyggande, medling och dialog, kvinnor som fredsaktörer, säkerhetspolitisk analys och dialog samt fredsfrämjande insatser.

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.7 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	140 072	140 072	140 072	140 072
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 131	3 154	5 484	8 095
Beslut3	9 846	9 711	9 869	10 046
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-1	0	0	0
Förslag/
beräknat
anslag	151 048	152 937	155 425	158 213

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

3I raden ingår tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar.

Regeringen föreslår att 151 048 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till

152 937 000 kronor, 155 425 000 kronor respektive 158 213 000 kronor.

2.6.31:3 Nordiskt samarbete

Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	12 919		sparande	676

			1	Utgifts-
2016	Anslag	13 595	1	prognos	13 400
2016	Anslag	13 595		prognos	13 400

2017	Förslag	13 595
2018	Beräknat	13 595

2019	Beräknat	13 595

2020	Beräknat	13 595

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden. Anslaget får även användas för utgifter för insatser för att främja samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med specifikt gränsregional prägel samt till samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.9 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	13 595	13 595	13 595	13 595

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	13 595	13 595	13 595	13 595

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 13 595 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Nordiskt samarbete för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget

till	13 595 000 kronor,	13 595 000 kronor
respektive 13 595 000 kronor.

2.6.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	1 970		sparande	1 856

			1	Utgifts-
2016	Anslag	3 826	1	prognos	3 771
2016	Anslag	3 826		prognos	3 771

2017	Förslag	3 826
2018	Beräknat	3 826

2019	Beräknat	3 826

2020	Beräknat	3 826

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter:

–enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd

–för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser

–för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris

–för insatser för bortförda eller kvarhållna barn i utlander samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar

–i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part eller deltar på annat liknande sätt

–för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer

–för ersättning enligt sjöförklaringskungörelsen (1967:294) till person som enligt sjölagen (1994:1009) tillsammans med svensk utlandsmyndighet deltar vid sjöförklaring och enligt sjöförklarings-kungörelsen till annan än befälhavaren och medlem av besättningen för inställelse till förhör vid sjöförklaring inför svensk utlandsmyndighet.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.11 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	3 826	3 826	3 826	3 826

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	3 826	3 826	3 826	3 826

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 3 826 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 3 826 000 kronor, 3 826 000 kronor respektive 3 826 000 kronor.

2.6.51:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	29 649		sparande	856

				Utgifts-
2016	Anslag	29 015	1	prognos	29 688
2016	Anslag	29 015		prognos	29 688

2017	Förslag	29 400

2018	Beräknat	29 972	2
2018	Beräknat	29 972
2019	Beräknat	30 600	3
2019	Beräknat	30 600

2020	Beräknat	31 269	4
2020	Beräknat	31 269

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 29 401 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 29 402 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 29 402 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter.

Kompletterande information

ISP är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Inspektionen är därtill nationell myndighet med de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen och förordningen (1997:121) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen m.m.

Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter som myndigheten tilldelas enligt sådana förordningar om ekonomiska sanktioner som beslutas av Europeiska gemenskapen, enligt beslut som regeringen meddelar med anledning av sådana förordningar eller enligt föreskrifter som regeringen beslutar med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Inspektionen prövar även frågor om tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 och utför de uppgifter som följer därmed.

Regeringens överväganden

Vissa delar av inspektionens verksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. Det gäller internationell verksamhet som inte är kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, inklusive exportkontrollstöd utomlands, samt den verksamhet som inspektionen bedriver som endast behörig myndighet för genomförandet av vissa internationella sanktioner.

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.13 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	29 015	29 015	29 015	29 015
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	384	954	1 582	2 251
Beslut3	1	3	3	3
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	29 400	29 972	30 600	31 269

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

3I raden ingår tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar.

Regeringen föreslår att 29 400 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 29 972 000 kronor, 30 600 000 kronor respektive 31 269 000 kronor.

2.6.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tabell 2.14 Anslagsutveckling för 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	42 266		sparande	438

				Utgifts-
2016	Anslag	45 808	1	prognos	45 150
2016	Anslag	45 808		prognos	45 150

2017	Förslag	45 358

2018	Beräknat	45 358
2019	Beräknat	45 358

2020	Beräknat	45 358

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.15 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	45 808	45 808	45 808	45 808
Förändring till följd av:
Beslut	-450	-450	-450	-450
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	45 358	45 358	45 358	45 358

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Utrikespolitiska institutet (UI) och statsbidrag till projekt som svenska och utländska organisationer och institut genomför på området.

Regeringens överväganden

Anslaget förslås minska med 450 000 kronor från 2017 för en överföring av medel, som tidigare år har tilldelats Svenska institutet från anslaget, för insatser som uppmärksammar Raoul Wallenbergs minne och gärning samt det svenska engagemanget för mänskliga rättigheter och demokrati. Anslag 1:9 Svenska institutet föreslås öka med 360 000 kronor.

Regeringen föreslår att 45 358 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning för 2017. För

2018, 2019 och 2020	beräknas anslaget till
45 358 000 kronor,	45 358 000 kronor,

respektive 45 358 000 kronor.

2.6.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	24 402		sparande	0

			1	Utgifts-
2016	Anslag	28 402	1	prognos	28 402
2016	Anslag	28 402		prognos	28 402
2017	Förslag	25 402

2018	Beräknat	25 402

2019	Beräknat	25 402

2020	Beräknat	25 402

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för vetenskaplig forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande

internationellt samarbete för fred och säkerhet i enlighet med stiftelsens stadgar.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.17 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	25 402	25 402	25 402	25 402

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	25 402	25 402	25 402	25 402

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.81:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet

Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till

Utrikespolitiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	15 675		sparande	0

				Utgifts-
2016	Anslag	16 675	1	prognos	16 675
2016	Anslag	16 675		prognos	16 675

2017	Förslag	16 675

2018	Beräknat	16 675
2019	Beräknat	16 675

2020	Beräknat	16 675

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Utrikespolitiska institutet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 25 402 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget

till	25 402 000 kronor,	25 402 000 kronor
respektive 25 402 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.19 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:8 Bidrag till utrikespolitiska institutet

				Tusental kronor
	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	16 675	16 675	16 675	16 675

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	16 675	16 675	16 675	16 675

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 16 675 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Bidrag till

Utrikespolitiska institutet	för 2017. För	2018,
2019 och 2020 beräknas anslaget		till
16 675 000 kronor, 16 675	000 kronor respektive
16 675 000 kronor.

2.6.91:9 Svenska institutet

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	90 039		sparande	5 022
			1	Utgifts-
2016	Anslag	98 066	1	prognos	99 418
2016	Anslag	98 066		prognos	99 418
2017	Förslag	119 743

2018	Beräknat	122 505	2
2018	Beräknat	122 505

2019	Beräknat	125 284	3
2019	Beräknat	125 284
2020	Beräknat	127 960	4
2020	Beräknat	127 960

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 119 750 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 119 750 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 119 749 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter.

Anslaget får även användas för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås öka med 19 996 000 kronor från 2017, varav 360 000 kronor för insatser som uppmärksammar Raoul Wallenbergs minne och gärning samt det svenska engagemanget för mänskliga rättigheter och demokrati. Ökningen föreslås finansieras genom att anslaget 1:6

Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning minskar med 450 000 kronor och anslaget 1:11

Samarbete inom Östersjöregionen minskar med 24 500 000 kronor.

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.21 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:9 Svenska institutet

Miljoner kronor	2017	2018	2019	2020
	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	98 066	98 066	98 066	98 066
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 711	4 007	6 322	8 552
Beslut3	19 966	20 432	20 896	21 342
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	119 743	122 505	125 284	127 960

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

3I raden ingår tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar.

Regeringen föreslår att 119 743 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Svenska institutet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 122 505 000 kronor, 125 284 000 kronor respektive 127 960 000 kronor.

2.6.101:10 Information om Sverige i utlandet

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	14 267		sparande	208

				Utgifts-
2016	Anslag	15 475	1	prognos	15 253
2016	Anslag	15 475		prognos	15 253

2017	Förslag	15 475
2018	Beräknat	15 475
2019	Beräknat	15 475

2020	Beräknat	15 475

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för information om Sverige i utlandet samt för det allmänna Sverigefrämjandet.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2017–2020 beräknats enligt följande:

Tabell 2.23 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	15 475	15 475	15 475	15 475

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	15 475	15 475	15 475	15 475

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 15 475 00 kronor anvisas under anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 15 475 000 kronor, 15 475 000 kronor respektive 15 475 000 kronor.

2.6.111:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	171 342		sparande	8 873
				Utgifts-
2016	Anslag	188 715	1	prognos	186 005
2016	Anslag	188 715		prognos	186 005

2017	Förslag	164 215

2018	Beräknat	164 215
2019	Beräknat	164 215
2020	Beräknat	164 215

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Svenska institutets Östersjösamarbete samt insatser i eller i nära anslutning till Östersjöområdet bl.a. inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet. Anslaget får även användas för räntesubvention, inklusive administrativa kostnader, avseende bilateralt lån till Ukraina.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 213 500 000 kronor 2018–2027.

Skälen för regeringens förslag: Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1.11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 213 500 000 kronor 2018–2027.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen. Anslaget får vidare användas för utgifter för insatser i Ryssland avseende miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati,

Tabell 2.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020–2027
Ingående åtaganden	84 306	198 872	203 894
Nya åtaganden	169 973	133 997	105 050
Infriade åtaganden	-55 407	-128 975	-97 444	-109 821	-60 680	-40 999
Utestående åtaganden	198 872	203 894	211 500
Erhållet/föreslaget bemyndigande	159 200	213 500	213 500

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås minska med 24 500 000 kronor från 2017 för en överföring av medel, som tidigare år har tilldelats Svenska institutet från anslaget, för Svenska institutets förvaltningskostnader, till anslag 1:9 Svenska institutet.

Sverige har erbjudit Ukraina ett bilateralt lån om 100 miljoner US-dollar. En mindre del av lånets räntesubvention, inklusive administrativa kostnader, kommer att finansieras från UO5.

Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor	2017	2018	2019	2020
	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	188 715	188 715	188 715	188 715
Förändring till följd av:
Beslut	-24 500	-24 500	-24 500	-24 500
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	164 215	164 215	164 215	164 215

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 164 215 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 164 215 000 kronor,

164 215 000 kronor	respektive
164 215 000 kronor.