prop 2016/17 1 d24

Kommunikationer 22

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till statens budget för 2017

Kommunikationer

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................				5
Diagramförteckning ..............................................................................................................				9
1	Förslag till riksdagsbeslut .........................................................................................			11
2	Kommunikationer .....................................................................................................			13
	2.1	Omfattning.................................................................................................		13
	2.2	Utgiftsutveckling .......................................................................................		13
	2.3	Skatteutgifter..............................................................................................		14
	2.4	Mål för utgiftsområdet...............................................................................		15
3	Transportpolitik.........................................................................................................			17
	3.1	Omfattning.................................................................................................		17
	3.2	Skatteutgifter..............................................................................................		18
	3.3	Mål...............................................................................................................		20
	3.4	Resultatredovisning....................................................................................		21
		3.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.................	21
		3.4.2	Resultat........................................................................................	21
		3.4.3	Regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden........	30
		3.4.4	Analys och slutsatser ..................................................................	32
	3.5	Politikens inriktning ..................................................................................		44
		3.5.1	Övergripande ..............................................................................	44
		3.5.2	Strategiska områden som bidrar till regeringens
			övergripande mål sysselsättning och miljö................................	47
	3.6	Budgetförslag..............................................................................................		50
		3.6.1	1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur .....................	50
		3.6.2	1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur............	61
		3.6.3	1:3 Trafikverket...........................................................................	64
		3.6.4	1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål ............	65
		3.6.5	1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur................	65
		3.6.6	1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser.......................	66
		3.6.7	1:7 Trafikavtal .............................................................................	66
		3.6.8	1:8 Viss internationell verksamhet.............................................	68
		3.6.9	1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut......................	69
		3.6.10 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till
			Transeuropeiska nätverk ............................................................	70

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

		3.6.11	1:11 Trängselskatt i Stockholm ..................................................	71
		3.6.12	1:12 Transportstyrelsen ..............................................................	77
		3.6.13	1:13 Trafikanalys .........................................................................	80
		3.6.14	1:14 Trängselskatt i Göteborg....................................................	81
		3.6.15	1:15 Sjöfartsstöd..........................................................................	86
		3.6.16	Sjöfartsverket...............................................................................	86
		3.6.17	Luftfartsverket.............................................................................	89
4	Politiken för informationssamhället .........................................................................			93
	4.1	Omfattning .................................................................................................		93
	4.2	Utgiftsutveckling........................................................................................		94
	4.3	Mål för området ..........................................................................................		94
	4.4	Resultatredovisning ....................................................................................		95
		4.4.1	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .................	95
		4.4.2	It-politik.......................................................................................	98
		4.4.3	Post ............................................................................................	112
		4.4.4	Grundläggande betaltjänster.....................................................	113
	4.5	Politikens inriktning.................................................................................		114
		4.5.1	It-politik.....................................................................................	114
		4.5.2	Post ............................................................................................	118
		4.5.3	Grundläggande betaltjänster.....................................................	118
	4.6	Budgetförslag ............................................................................................		119
		4.6.1	2:1 Post- och telestyrelsen........................................................	119
		4.6.2	2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med
			funktionsnedsättning ................................................................	120
		4.6.3	2:3 Grundläggande betaltjänster...............................................	121
		4.6.4	2:4 Informationsteknik och telekommunikation....................	122
		4.6.5	2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation ....	123
		4.6.6	2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk
			betydelse ....................................................................................	124

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabellförteckning
Tabell 1.1	Anslagsbelopp ............................................................................................	12
Tabell 1.2	Beställningsbemyndiganden ......................................................................	12
Tabell 2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ................	13
Tabell 2.2	Härledning av ramnivån 2017–2020. Utgiftsområde 22
	Kommunikationer......................................................................................	14
Tabell 2.3	Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 22
	Kommunikationer......................................................................................	14
Tabell 2.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.......................	15
Tabell 3.1	Utgiftsutveckling inom området Transportpolitik ..................................	17
Tabell 3.2	Skatteutgifter inom transportområdet......................................................	19
Tabell 3.3	Omkomna per trafikslag............................................................................	27
Tabell 3.4	Samlad bedömning för transportområdet ................................................	33
Tabell 3.5	Uppföljning av den nationella trafikslagsövergripande planen för
	utveckling av transportinfrastruktur samt länsplanerna för regional
	transportinfrastruktur för perioden 2014–2025.......................................	35
Tabell 3.6	Verksamhetsvolym för om- och nybyggnadsåtgärder .............................	36
Tabell 3.7	Uppföljning av investeringsområden i nationell plan för perioden
	2014–2025...................................................................................................	36
Tabell 3.8	Uppföljning och prognos för större investeringsobjekt i den
	föregående nationella planen för transportsystemet 2014–2025.............	36
Tabell 3.9	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad
	samhällsnytta för objekt som öppnats för trafik under 2015
	(branschindex)............................................................................................	38
Tabell 3.10	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad
	samhällsnytta för objekt som öppnats för trafik under 2015
	(nettoprisindex) .........................................................................................	39
Tabell 3.11	Uppföljning av åtgärdstyper i de regionala planerna (länsplaner)
	under planperioden 2014–2025 .................................................................	40
Tabell 3.12	Uppföljning av de regionala planerna (länsplaner) för planperioden
	2014–2025...................................................................................................	40
Tabell 3.13	Underhåll och reinvesteringar per bantyp i förhållande till antalet
	tågkilometer och antalet spårmeter...........................................................	41
Tabell 3.14	Beläggningsunderhåll per vägtyp...............................................................	42
Tabell 3.15	Verksamhetens rörelseintäkter och rörelseresultat fördelat på
	verksamhetsområden .................................................................................	43
Tabell 3.16	Översikt av de ekonomiska målen 2013–2015 .........................................	43
Tabell 3.17	Verksamhetens rörelseintäkter och rörelseresultat fördelat på
	verksamhetsområden .................................................................................	44
Tabell 3.18	Översikt av de ekonomiska målen 2013–2015 .........................................	44
Tabell 3.19	Anslagsutveckling 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur .....	50
Tabell 3.20	Intäkter som Trafikverket disponerar .......................................................	52
Tabell 3.21	Intäkter som Trafikverket inte disponerar................................................	52

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
Tabell 3.22	Investeringsplan för Trafikverket ..............................................................	53
Tabell 3.23	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1 Utveckling av statens
	transportinfrastruktur ................................................................................	54
Tabell 3.24	Beräknad nettoupplåning för projekt som med riksdagens
	godkännande finansieras med lån 2015–2025 ...........................................	56
Tabell 3.25	Beräknad låneskuld för projekt som med riksdagens godkännande
	finansieras med lån 2015–2025...................................................................	57
Tabell 3.26	Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar och
	järnvägar 2015–2025 ...................................................................................	58
Tabell 3.27	Utveckling av statens transportinfrastruktur fördelning på
	anslagsposter ...............................................................................................	60
Tabell 3.28	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:1 Utveckling av statens
	transportinfrastruktur ................................................................................	60
Tabell 3.29	Anslagsutveckling 1:2 Vidmakthållande av statens
	transportinfrastruktur ................................................................................	61
Tabell 3.30	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Vidmakthållande av
	statens transportinfrastruktur....................................................................	62
Tabell 3.31	Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ............	63
Tabell 3.32	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:2 Vidmakthållande av
	statens transportinfrastruktur....................................................................	64
Tabell 3.33	Anslagsutveckling 1:3 Trafikverket ...........................................................	64
Tabell 3.34	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:3 Trafikverket....................	65
Tabell 3.35	Anslagsutveckling 1:4 Ersättning för sjöräddning och
	fritidsbåtsändamål.......................................................................................	65
Tabell 3.36	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:4 Ersättning för
	sjöräddning och fritidsbåtsändamål...........................................................	65
Tabell 3.37	Anslagsutveckling 1:5 Ersättning för viss kanal- och
	slussinfrastruktur........................................................................................	65
Tabell 3.38	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:5 Ersättning för viss
	kanal- och slussinfrastruktur......................................................................	66
Tabell 3.39	Anslagsutveckling 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser .......	66
Tabell 3.40	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:6 Ersättning avseende
	icke statliga flygplatser ...............................................................................	66
Tabell 3.41	Anslagsutveckling 1:7 Trafikavtal ..............................................................	66
Tabell 3.42	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Trafikavtal............................	67
Tabell 3.43	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:7 Trafikavtal ......................	68
Tabell 3.44	Anslagsutveckling 1:8 Viss internationell verksamhet .............................	68
Tabell 3.45	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:8 Viss internationell
	verksamhet ..................................................................................................	69
Tabell 3.46	Anslagsutveckling 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut......	69
Tabell 3.47	Uppdragsverksamhet..................................................................................	69
Tabell 3.48	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:9 Statens väg- och
	transportforskningsinstitut........................................................................	70
Tabell 3.49	Anslagsutveckling 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till
	Transeuropeiska nätverk.............................................................................	70
Tabell 3.50	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:10 Från EU-budgeten
	finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk..........................................	71
Tabell 3.51	Anslagsutveckling 1:11 Trängselskatt i Stockholm ..................................	71
Tabell 3.52	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Trängselskatt i
	Stockholm ...................................................................................................	73

	PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
Tabell 3.53	Trängselskatt i Stockholm – uppföljning av överskott i förhållande
	till avsatta medel till väginvesteringar 2007–2015 ....................................	74
Tabell 3.54	Trängselskatt i Stockholm – uppföljning av hur avsatta medel har
	använts 2008–2015 .....................................................................................	75
Tabell 3.55	Trängselskatten i Stockholm – beräkning av medel som avsätts till
	investeringar 2017–2020 ............................................................................	76
Tabell 3.56	Anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm – fördelning på
	anslagsposter...............................................................................................	77
Tabell 3.57	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:11 Trängselskatt i
	Stockholm...................................................................................................	77
Tabell 3.58	Anslagsutveckling 1:12 Transportstyrelsen ..............................................	77
Tabell 3.59	Offentligrättslig verksamhet .....................................................................	78
Tabell 3.60	Avgiftsfinansierade transfereringar inom luftfartsområdet.....................	78
Tabell 3.61	Offentligrättslig verksamhet 2016 – fördelning av budgeterade
	kostnader på verksamhetsområden och trafikslag ...................................	79
Tabell 3.62	Uppdragsverksamhet .................................................................................	79
Tabell 3.63	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:12 Transportstyrelsen ......	80
Tabell 3.64	Anslagsutveckling 1:13 Trafikanalys .........................................................	80
Tabell 3.65	Uppdragsverksamhet .................................................................................	81
Tabell 3.66	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:13 Trafikanalys .................	81
Tabell 3.67	Anslagsutveckling 1:14 Trängselskatt i Göteborg....................................	81
Tabell 3.68	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:14 Trängselskatt i
	Göteborg.....................................................................................................	82
Tabell 3.69	Trängselskatt i Göteborg – uppföljning av överskott i förhållande
	till avsatta medel till väginvesteringar 2013–2015 ....................................	83
Tabell 3.70	Trängselskatt i Göteborg – uppföljning av hur avsatta medel har
	använts 2013–2015 .....................................................................................	83
Tabell 3.71	Trängselskatt i Göteborg – beräkning av medel som avsätts till
	investeringar 2017–2020 ............................................................................	84
Tabell 3.72	Anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg – fördelning på
	anslagsposter...............................................................................................	85
Tabell 3.73	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:14 Trängselskatt i
	Göteborg.....................................................................................................	86
Tabell 3.74	Anslagsutveckling 1:15 Sjöfartsstöd .........................................................	86
Tabell 3.75	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:15 Sjöfartsstöd .................	86
Tabell 3.76	Prognos för Sjöfartsverkets resultat .........................................................	87
Tabell 3.77	Investeringsplan för Sjöfartsverket...........................................................	88
Tabell 3.78	Prognos för Luftfartsverkets resultat .......................................................	90
Tabell 3.79	Investeringsplan för Luftfartsverket.........................................................	92
Tabell 4.1	Politiken i informationssamhället .............................................................	94
Tabell 4.2	Mål för området..........................................................................................	95
Tabell 4.3	Indikatorer för måluppfyllelse – it-politik................................................	97
Tabell 4.4	Anställda i åldern 16-64 år inom it-yrken 2015........................................	99
Tabell 4.5	Tillgång till digitala tjänster .....................................................................	101
Tabell 4.6	Anslagsutveckling 2:1 Post- och telestyrelsen .......................................	119
Tabell 4.7	Offentligrättslig verksamhet ...................................................................	119
Tabell 4.8	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:1 Post- och
	telestyrelsen..............................................................................................	119
Tabell 4.9	Anslagsutveckling 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer
	med funktionsnedsättning.......................................................................	120

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
Tabell 4.10	Beställningsbemyndigande för anslaget 2:2 Ersättning för särskilda
	tjänster för personer med funktionsnedsättning ....................................	120
Tabell 4.11	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:2 Ersättning för
	särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning.....................	121
Tabell 4.12	Anslagsutveckling 2:3 Grundläggande betaltjänster ..............................	121
Tabell 4.13	Beställningsbemyndigande för anslaget 2:3 Grundläggande
	betaltjänster...............................................................................................	121
Tabell 4.14	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:3 Grundläggande
	betaltjänster...............................................................................................	122
Tabell 4.15	Anslagsutveckling 2:4 Informationsteknik och telekommunikation....	122
Tabell 4.16	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:4 Informationsteknik
	och telekommunikation ...........................................................................	122
Tabell 4.17	Anslagsutveckling 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk
	kommunikation.........................................................................................	123
Tabell 4.18	Beställningsbemyndigande för anslaget 2:5 Driftsäker och
	tillgänglig elektronisk kommunikation ...................................................	123
Tabell 4.19	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för Driftsäker och
	tillgänglig elektronisk kommunikation ...................................................	124
Tabell 4.20	Anslagsutveckling 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av
	strategisk betydelse...................................................................................	124
Tabell 4.21	Offentligrättslig verksamhet....................................................................	124
Tabell 4.22	Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:6 Gemensamma
	e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse .........................................	125

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagramförteckning
Diagram 3.1 Färdlängd per år efter färdsätt 2011–2014................................................		23
Diagram 3.2	Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter.....................................	29
Diagram 3.3	Nya personbilars CO2-utsläpp..................................................................	29
Diagram 4.1	Antal incidenter........................................................................................	106

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att för 2017 ta upp

lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidi- gare gjord upplåning uppgår till högst 42 800 000 000 kronor för vissa infra- strukturprojekt (avsnitt 3.6.1),

2.godkänner de ekonomiska målen för Sjö- fartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarig- het i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.6.16),

3.bemyndigar regeringen att för 2017 ge Sjö- fartsverket finansiella befogenheter i enlig- het med vad regeringen förordar (avsnitt 3.6.16),

4.godkänner investeringsplanen för Sjöfarts- verket för 2017–2020 som riktlinje för Sjöfartsverkets investeringar (avsnitt 3.6.16),

5.godkänner de ekonomiska målen för Luft- fartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarig- het i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.6.17),

6.bemyndigar regeringen att för 2017 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.6.17),

7.godkänner investeringsplanen för flyg- trafikledning för 2017–2020 som riktlinje för Luftfartsverkets investeringar (avsnitt 3.6.17),

8.fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kom- munikation till högst 100 000 000 kronor under 2017 (avsnitt 4.6.1),

9.för budgetåret 2017 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt tabell 1.1,

10.bemyndigar regeringen att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	24 107 726
1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	21 556 141
1:3	Trafikverket	1 305 021
1:4	Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål	188 308
1:5	Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur	62 284
1:6	Ersättning avseende icke statliga flygplatser	82 513
1:7	Trafikavtal	900 000
1:8	Viss internationell verksamhet	28 757
1:9	Statens väg- och transportforskningsinstitut	48 174
1:10	Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk	150 000
1:11	Trängselskatt i Stockholm	1 448 531
1:12	Transportstyrelsen	2 086 091
1:13	Trafikanalys	65 483
1:14	Trängselskatt i Göteborg	1 027 434
1:15	Sjöfartsstöd	1 632 000
2:1	Post- och telestyrelsen	28 516
2:2	Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning	140 278
2:3	Grundläggande betaltjänster	33 537
2:4	Informationsteknik och telekommunikation	22 844
2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation	126 014
2:6	Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse	75 265
Summa		55 114 917

Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden

Tusental kronor

Anslag		Beställnings-	Tidsperiod
Anslag		bemyndigande	Tidsperiod
1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	93 000 000	2018–2050
1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	23 500 000	2018–2021
1:7	Trafikavtal	6 000 000	2018–2027
1:11	Trängselskatt i Stockholm	32 000 000	2018–2057
1:14	Trängselskatt i Göteborg	5 500 000	2018–2037
2:2	Ersättning för särskilda tjänster för funktionshindrade	200 000	2018–2020
2:3	Grundläggande betaltjänster	36 000	2018–2022
2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation	100 000	2018–2020

	Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet	160 336 000

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Kommunikationer

2.1Omfattning

Utgiftsområde 22 Kommunikationer omfattar transportpolitik och politiken för informations- samhället.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016 1	2016	2017	2018	2019	2020
Transportpolitik	46 878	53 277	52 140	54 688	55 109	58 033	59 671
Politiken för informationssamhället	365	397	387	426	452	407	393

Totalt för utgiftsområde 22 Kommunikationer	47 242	53 675	52 527	55 115	55 561	58 441	60 064

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen föreslår att 55 115 miljoner kro- nor anvisas till utgiftsområde 22 Kommuni- kationer för 2017. För 2018 beräknas anslags- nivån till 55 561 miljoner kronor, för 2019 till 58 441 miljoner kronor och för 2020 till 60 064 miljoner kronor.

I tabell 2.2 redovisas förändringar av anslags- nivån för perioden 2017–2020 jämfört med statens budget för 2016 fördelat på olika komponenter. Den pris- och löneomräkning som görs årligen av anslagen för förvaltnings- ändamål för att kompensera myndigheterna för pris- och löneökningar utgör en del av den före- slagna anslagsförändringen.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2017–2020. Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	54 122	54 122	54 122	54 122
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	-485	-381	402	1 551
Beslut	1 478	1 819	3 916	4 391
Övriga makro-
ekonomiska
förutsättningar

Volymer
Överföring
till/från andra
utgiftsområden

Övrigt	0	0	0	0
Ny ramnivå	55 115	55 561	58 441	60 064

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Av tabell 2.3 framgår utgiftsområdets föreslagna anlagsram för 2017 realekonomiskt fördelad på transfereringar, verksamhetskostnader och investeringar.

Tabell 2.3 Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2017
Transfereringar 1	5 715
Verksamhetsutgifter 2	25 880
Investeringar 3	23 520
Summa ramnivå	55 115

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2015 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisas normalt i huvudsak på budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på bud- getens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen inom ett visst skatteslag. Förutom skatteutgifter redo- visas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen inom skatteslaget. Många av skatte- utgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmark- nadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna har redovisats i regeringens skrivelse Redovis- ning av skatteutgifter 2016 (skr. 2015/16:98). I det följande redovisas de skatteutgifter som är att hänföra till utgiftsområde 22 Kommunika- tioner.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2016	2017

Transportpolitik	22 740	26 400

Politiken för informationssamhället	0	0
Totalt för utgiftsområdet	22 740	26 400

2.4Mål för utgiftsområdet

Mål för transportpolitiken

Målet för politikområdet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål – till- gänglighet och ett hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa (prop. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:257 och prop. 2013/14:1 utg.omr. 22, bet. 2013/14:TU1, rskr. 2013/14:131), se även avsnitt 3.3 Mål.

Mål för politiken för informationssamhället

Politiken för informationssamhället har tre mål för områdena it-politik (inklusive delmål för elektronisk kommunikation och bredband), postsektorn samt grundläggande betaltjänster.

It-politik

Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlig- heter (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87).

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Ett delmål är att elektroniska kommunika- tioner ska vara effektiva, säkra och robusta samt tillgodose användarnas behov. De elektroniska kommunikationerna ska i första hand tillhanda- hållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av mark- naden (prop. 2014/15:1, utg.omr. 22, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).

Ett delmål är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska sam- hällstjänster och service via bredband (prop. 2009/10:193, bet. 2009/10:TU18, rskr. 2009/10:297).

Post

Målet för postsektorn är att det ska finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som upp- fyller de krav som anges i postlagen (2010:1045) (prop. 2014/15:1, utg.omr. 22, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).

Grundläggande betaltjänster

Målet för politiken för de grundläggande betal- tjänsterna ligger fast och är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Transportpolitik

3.1Omfattning

I området ingår järnvägar, vägar, sjöfart, luftfart samt transport- och kommunikationsforskning. Myndigheter och affärsverk som verkar inom transportpolitiken är Luftfartsverket, Sjöfarts- verket, Statens väg- och transportforsknings- institut, Trafikanalys, Trafikverket och Trans- portstyrelsen.

Statligt ägda bolag som berörs i det följande är AB Svensk Bilprovning, Arlandabanan Infra- structure AB, Green Cargo AB, Infranord AB, Jernhusen AB, SAS AB, SJ AB, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Svevia AB och Swedavia AB.

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom området Transportpolitik

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016 1	2016	2017	2018	2019	2020
Transportpolitik
1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur	19 491	23 507	21 631	24 108	24 754	25 274	25 688
1:2 Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur	20 706	20 473	21 079	21 556	21 026	23 308	24 406
1:3 Trafikverket	1 287	1 297	1 282	1 305	1 330	1 357	1 387

1:4 Ersättning för sjöräddning och
fritidsbåtsändamål	388	388	388	188	188	188	188

1:5 Ersättning för viss kanal- och
slussinfrastruktur	89	162	162	62	62	62	62

1:6 Ersättning avseende icke statliga
flygplatser	78	83	82	83	83	83	83

1:7 Trafikavtal	780	831	819	900	900	900	900

1:8 Viss internationell verksamhet	25	26	25	29	29	29	29
1:9 Statens väg- och
transportforskningsinstitut	47	48	48	48	48	49	50
1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd
till Transeuropeiska nätverk	123	349	532	150	150	150	150
1:11 Trängselskatt i Stockholm	1 007	1 389	1 297	1 449	1 638	1 638	1 660

1:12 Transportstyrelsen	1 970	2 043	2 004	2 086	2 119	2 149	2 196

1:13 Trafikanalys	63	67	68	65	67	68	69
1:14 Trängselskatt i Göteborg	825	1 011	1 119	1 027	1 034	1 045	1 070

1:15 Sjöfartsstöd		1 604	1 604	1 632	1 682	1 733	1 733

Summa Transportpolitik	46 878	53 277	52 140	54 688	55 109	58 033	59 671

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

År 2015 uppgick de totala utgifterna inom trans- portområdet till 46 878 miljoner kronor. Prognosen för 2016 avseende de totala utgifterna uppgår till 52 140 miljoner kronor.

Den successiva ökningen av anslagsmedel har sitt ursprung i aviserade infrastruktursatsningar (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119) samt ytterligare 2 000 miljoner kronor till medfinansiering till kommuner för att främja hållbara stadsmiljöer och cykelinfra- struktur i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).

Under 2016 genomförde regeringen en fort- satt tillfällig förstärkning av drift och underhåll av järnvägsinfrastrukturen under åren 2016 till 2018 med 1 240 miljoner kronor per år, ytter- ligare förstärkning av underhållet till järnväg med 400 miljoner kronor under perioden 2016–2019 för åtgärder på järnväg i landsbygd, 400 miljoner kronor under perioden 2016–2019 på vägunder- håll i landsbygd, totalt 100 miljoner kronor 2016–2017 på åtgärder som främjar användandet av cykel samt slutligen 850 miljoner kronor 2016–2019 på åtgärder som främjar kollektiv- trafik på landsbygd i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2016/15:1 utg.omr. 22, bet. 2015/16:TU1, rskr. 2015/16:98).

Utöver dessa satsningar föreslår regeringen i denna proposition en särskild satsning om 200 miljoner kronor under 2017 för kapacitets- höjande åtgärder i järnvägssystemet som förbätt- rar kapacitet och robusthet i transportsystemet samt en utökning av satsningen på att främja hållbara stadsmiljöer och cykelinfrastruktur med 250 miljoner kronor 2017 och 500 miljoner kro- nor 2018.

Regeringen avser att under hösten 2016 lämna en infrastrukturproposition till riksdagen med bäring på nästa planperiod 2018–2029 och de ekonomiska ramarna dessa år. Regeringen har i denna proposition beräknat en höjning av ansla- gen för utvecklings- och vidmakthållandean- slagen med totalt 3 700 miljoner kronor 2019 och 5 000 miljoner kronor 2020. Av denna totala satsning har anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur beräkningsmässigt ökats med 1 000 miljoner kronor 2020. Anslaget 1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur har beräkningsmässigt ökats med 3 700 miljoner kronor 2019 och 4 000 miljoner kronor 2020.

Skillnaderna mellan åren visar på nettoeffekter av satsningar och pris- och löneomräkningar i statsbudgetsystemet. Detta innebär t.ex. att den beräkningsmässiga höjningen av anslaget 1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

2019 inte framgår optiskt i sin helhet eftersom t.ex. förstärkningen av drift och underhåll av järnvägsinfrastrukturen under åren 2016 till 2018 med 1 240 miljoner kronor per år upphör efter 2018.

Regeringens förslag till anslag 2017 för trans- portområdet uppgår till sammanlagt 54 688 mil- joner kronor. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslagen till sammanlagt 55 109 miljoner kronor, 58 033 miljoner kronor respektive 59 671 miljo- ner kronor.

3.2Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisas normalt i huvudsak på budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på bud- getens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen inom ett visst skatteslag. Förutom skatteutgifter redo- visas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna nor- men inom skatteslaget. Många av skatteutgif- terna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. kon- junktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknads- politik. Dessa skatteutgifter påverkar budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna har redovisats i regeringens skrivelse Redovisning av skatte- utgifter 2016 (skr. 2015/16:98). I det följande redovisas de skatteutgifter som är att hänföra till utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Tabell 3.2 Skatteutgifter inom transportområdet

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2016	2017
Personbefordran	7 430	7 640

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna
fordon	8 200	8 540

Energiskattebefrielse för naturgas och
gasol som drivmedel	190	200

Energiskattebefrielse för biodrivmedel	6 740	7 740
Energiskattebefrielse för elförbrukning vid
bandrift	1 280	1 340
Energiskattebefrielse för
bränsleförbrukning vid bandrift	30	30
Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes
luftfart	850	890
Koldioxidskattebefrielse för
bränsleförbrukning vid bandrift	20	20
Totalt för transportpolitik	24 740	26 400

Personbefordran

Enligt 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, är mervärdesskatten för personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxiresor samt turist- och charterresor, sight- seeingturer och liknande, oavsett vilket trans- portmedel som används. Mervärdesskattenivån gäller dock inte om resemomentet är av under- ordnad betydelse. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mer- värdesskatt.

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon

I 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, anges energiskattesatserna på fossila bränslen. I praktiken utgörs nästan all bensin och dieselanvändning av miljöklass 1. År 2016 motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 41,2 öre/kWh medan dieselbränsle i den främsta miljöklassen, dvs. miljöklass 1, beskattas med motsvarande 23,6 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellan- skillnaden i skattesats. Skatteutgiften för diesel- bränsle uppgår därför till 17,6 öre/kWh. Skatte- satsen för dieselbränsle i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol som drivmedel. Normen utgörs av energiskatte- satsen för bensin i miljöklass 1.

Energiskattebefrielse för biodrivmedel

Enligt 7 kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, gäller energiskattebe- frielse för biogas som motorbränsle. Från och med den 1 januari 2016 ges genom 7 kap. 3 c § LSE befrielse från 88 procent av energiskatten för etanol i bensin. För Fame (fettsyrametyles- ter) som låginblandas i dieselbränsle ges fr.o.m. den 1 augusti 2016 befrielse från 36 procent av energiskatten för fossilt dieselbränsle (se 7 kap. 3 d § LSE). För låginblandning över 5 volym- procent biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle gäller fr.o.m. den 1 december 2015

samma regler	som för bränslen med under
5 volymprocent	låginblandade biodrivmedel.

Vidare framgår av 7 kap. 3 c § andra stycket och 7 kap. 3 d § tredje stycket LSE att befrielse ges från hela energiskatten och hela koldioxidskatten för bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller fossilt dieselbränsle men som framställts av biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska motorbränslen. Hög- inblandad Fame ges fr.o.m. den 1 augusti 2016 befrielse från 63 procent av energiskatten för fossilt dieselbränsle (se 7 kap. 3 a § första stycket 1 LSE). Etanol i E85 ges fr.o.m. den 1 augusti 2016 befrielse från 92 procent av energiskatten på bensin. Andra höginblandade biodrivmedel samt biodrivmedel utan fossilt innehåll ges även i fortsättningen full energiskattebefrielse enligt 7 kap. 3 a § första stycket 2 LSE. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Enligt 11 kap. 9 § 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi gäller energiskattebefrielse för elför- brukning för bandrift (t.ex. järnväg och tunnel-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bana). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Enligt 6 a kap. 1 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi gäller energiskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart

Enligt 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § 4 lagen (1994:1776) om skatt på energi gäller energi- skattebefrielse för flygfotogen, flygbensin och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig luft- fart. Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg be- skattas när luftfartyget används för privat ända- mål. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Koldioxidskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Enligt 6 a kap. 1 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi gäller koldioxidskattebefrielse för, bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägs- fordon). Normen utgörs av full koldioxidskatte- sats.

Funktionsmål

Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska med- verka till att ge alla en grundläggande tillgänglig- het med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Trans- portsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transport- behov.

Funktionsmålet har konkretiserats i följande preciseringar:

–Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

–Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.

–Tillgängligheten förbättras inom och mel- lan regioner samt mellan Sverige och andra länder.

–Arbetsformerna, genomförandet och resul- taten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.

–Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktions- nedsättning.

–Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar.

–Förutsättningarna för att välja kollektiv- trafik, gång och cykel förbättras.

Hänsynsmål

3.3Mål

Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i transportområdets övergripande mål, att säker- ställa en samhällsekonomiskt effektiv och lång- siktigt hållbar transportförsörjning för medbor- garna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål – tillgänglighet, och ett hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa. De två målen är jämbördiga och har konkretiserats i form av preciseringar (prop. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257 och prop. 2012/13:1 utg.omr. 22, bet. 2012/13:TU1, rskr. 2012/13:118).

Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska an- passas till att ingen ska dödas eller skadas all- varligt, bidra till att det övergripande genera- tionsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Hänsynsmålet har konkretiserats i följande preciseringar:

–Antalet omkomna inom vägtransportom- rådet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.

–Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.

–Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet minskar fortlöpande.

–Antalet omkomna och allvarligt skadade inom luftfartsområdet minskar fortlöpande.

Tillgänglighet

–Regional och internationell tillgänglighet.

–Reslängd per färdsätt.

–Färdlängd i 1 000-tals kilometer.

–Trängsel i väg- och järnvägssystemet.

–Transportsektorn bidrar till att miljökvali-

tetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås Hänsynsmål – säkerhet, miljö och ökad hälsa genom en stegvis ökad energieffektivitet i

transportsystemet och ett brutet fossil- beroende. Visionen är en fossilfri fordons- flotta. För att målsättningarna på klimat- området ska nås och Sverige ska kunna ha en fossilfri fordonsflotta krävs kraftfulla insatser.

–Transportsektorn bidrar till att det över- gripande generationsmålet för miljö och övriga miljökvalitetsmål nås samt till ökad hälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska mål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.

Trafiksäkerhet

–Omkomna och allvarligt skadade inom de olika trafikslagen.

–Omkomna inom olika trafikantgrupper.

Begränsad klimatpåverkan

–Koldioxidutsläpp.

–Energieffektivitet.

–Andel förnybar energi.

Bidrag till övriga miljökvalitetsmål och ökad hälsa

3.4Resultatredovisning

3.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Regeringen har valt att använda följande indika- torer för att beskriva resultat inom det trans- portpolitiska området. Regeringen avser att fort- satt bereda frågan om vilka indikatorer som ska redovisas för transportområdet.

Funktionsmål – tillgänglighet

Tillförlitlighet

–Andelen försenade persontåg respektive godståg som ankommer till slutstation.

–Inställda persontåg.

Kvalitet

–Vägnätets kvalitet.

–Resenärers upplevelser av kvalitet.

–Frisk luft.

–Buller.

–Landskap.

3.4.2Resultat

Det övergripande transportpolitiska målet

Utvecklingen i förhållande till det övergripande transportpolitiska målet om ”en samhälls- ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med tidigare år.

Det är svårt att värdera de samlade samhälls- ekonomiska nyttor och kostnader som trans- portförsörjningen ger upphov till men generellt sett bedöms transporterna bära sina samhälls- ekonomiska kostnader i en ökad utsträckning jämfört med föregående år. För vissa typer av transporter är internaliseringsgraden över 100 procent, men för andra kvarstår icke-internali- serade kostnader. De icke-internaliserade kost-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

naderna är generellt sett större i tätorter än i landsbygd. Hur stor del av kostnaden som är internaliserad skiljer sig mellan trafikslagen.

I och med att Östersjön, delar av Nordsjön och Engelska kanalen från 2015 har skärpta krav på svavelhalten i sjöfartsbränsle bedöms sjö- fartens externa miljökostnader ha minskat. Flygtrafiken har relativt höga icke-internali- serade externa kostnader.

Trafikverket och Trafikanalys har utvecklat metoderna för att beräkna långsiktiga kostnader av transporter avseende bl.a. klimateffekter, andra miljöeffekter och slitage. Detta har med- fört att samhällsekonomiska analyser successivt blivit bättre på att ta hänsyn till olika aspekter av långsiktig hållbarhet (social, ekonomisk och miljömässig) i transportsystemen.

Vad gäller långsiktig hållbarhet står fossila drivmedel fortfarande för en dominerande del av energianvändningen inom transportförsörj- ningen. Andelen landskapsanpassad statlig infra- struktur är låg och nettoutvecklingen är sam- mantaget negativ. Men vissa aspekter av trans- portsystemet har utvecklats i en positiv riktning, så som att förutsättningarna för att välja kollek- tivtrafik, gång och cykel ökar.

Nedan görs en bedömning av funktions- och hänsynsmålen.

Funktionsmål – tillgänglighet

Medborgarnas resor

Tillförlitlighet

Tillförlitligheten i transporter har utvecklats olika för skilda trafikslag. Punktligheten i tåg- trafiken mätt i andelen försenade tåg har legat stabilt sedan 2013 samtidigt som tågtrafiken har ökat. Det medför att det sammanlagda antalet förseningstimmar har ökat.

Persontrafiken väntas öka även under de kommande åren. Eftersom kapacitetsutnyttjan- det redan är högt i delar av järnvägssystemet kan ökningen, allt annat lika, öka sannolikheten för fortsatta trafikstörningar. Störningarna för sjö- farten och luftfarten har varit begränsade under 2015. Även på väg har störningarna varit för- hållandevis små. Varaktigheten i antal timmar av totalstopp på det statliga vägnätet har minskat med 73 procent sedan 2009. Sett över en längre tidsperiod har trängseln på vägarna ökat framför

allt i Stockholm, medan den legat förhållandevis stabilt i Malmö och minskat i Göteborg.

Kvalitet

Vägkvaliteten sett till andel väg som inte upp- fyller Trafikverkets underhållsstandard har för- sämrats något det senaste året men förbättrats sedan 2012. Kundnöjdheten rörande Trafik- verkets trafikinformation för väg, liksom vid vägarbeten, låg vid den senaste undersökningen 2013 på strax över 60 procent. Någon direkt mätning av järnvägsnätets avvikelse från under- hållsstandard finns inte. Ungefär två tredjedelar av tågresenärerna uppger att de är ganska eller mycket nöjda med trafikinformationen vid nor- mala förhållanden. Vid uppföljningen av tågrese- närer samlas inte resultat in könsuppdelat. Nöjdheten sjunker vid störningar. Inga större förändringar har skett jämfört med 2013 och 2014. Vid statliga flygplatser har kundnöjdheten ökat de två senaste åren vilket resulterade 2014 i ett nöjd kund-index på 75.

Riksdagen beslutade den 27 november 2014 att införa tydlig prisuppgift vid taxiresor (prop. 2013/14:241, bet. 2014/15:TU4, rskr. 2004/15:26).

Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att följa upp genomförda reformer och utreda vissa aktuella frågor inom yrkestrafiken (dnr N2015/06815/MRT m.fl.). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (dnr N2016/02111/MRT). I fråga om den del av uppdraget som avser att följa upp bestämmelsen om obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som infördes 2015 innehåller rapporten en slutredo- visning. Transportstyrelsen konstaterar att den obligatoriska prisuppgiften vid taxiresor har haft en positiv effekt, de allra flesta taxiföretag har sänkt sina högsta jämförpriser till under 500 kronor.

Tillgänglighet

Förändringarna i det totala resandet i landet mellan de senaste åren ligger inom felmarginalen för mätningarna.

Otrygghet i bostadsområdet kan påverka medborgares förutsättningar att använda trans- portsystemet. Upplevelse av otrygghet i trafik- miljöer är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Till exempel angav 25 procent av kvinnorna men endast 7 procent av männen 2014 att de känner sig otrygga med att gå ut sent en kväll i sitt eget bostadsområde. Under de

senaste tio åren har dock upplevelse av otrygghet minskat, både för kvinnor och män. Bland kollektivtrafikresenärerna angav 72 procent att de känner sig trygga i kollektivtrafiken, vilket är samma nivå som föregående år och en ökning med 2 procentenheter jämfört 2011. Antalet brott som sker på allmänna kommunikationer, exempelvis ombord på en buss eller vid en järn- vägsstation, har dock ökat med 8 procent sedan 2009.

Mäns och kvinnors resmönster

Enligt de nationella resvaneundersökningarna RES 2005/06 och RVU Sverige 2011–2014 är mäns regionala resande i kilometer mätt nästan 25 procent längre än kvinnornas, men när det gäller restid är det nästan ingen skillnad mellan könen. En betydligt större andel av mäns sam- manlagda färdlängd sker i bil, medan kvinnor åker något mer kollektivtrafik än män. Samtidigt bekräftar resultatet att skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller resande med kollektiv- trafik minskar.

Diagram 3.1 Färdlängd per år efter färdsätt 2011–2014

Miljoner kilometer

Till fots, cykel

Bil

Kollektiva färdsätt

Övriga färdsätt

Uppgift saknas

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Kvinnor Män

Källa: Den nationella resvaneundersökningen, Trafikanalys.

När det gäller total restid är det nästan ingen skillnad mellan män och kvinnor. Samtidigt visar andra undersökningar att män ägnar mer tid än kvinnor åt att resa till och från arbetet, medan det omvända gäller för ärenden kopplade till inköp samt umgänge med nära och kära.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lagen (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter trädde i kraft den 1 april 2016. Den omfattar tåg- och busstrafik och i denna ingår

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bl.a. bestämmelser om transportörernas infor- mationsskyldighet samt förseningsersättning.

I mars 2016 slutrapporterade Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket regering- ens uppdrag inom ramen för en Strategi för genomförande av funktionshinderstrategin 2011–2016. Utöver arbete för ökad samverkan mellan myndigheterna har en modell utvecklats för att mäta upplevd användbarhet i transport- systemet. Resultatet för användbarheten 2015, index 48 av 100, är en liten förbättring jämfört med året innan. Tillsyn av tillgänglighet har även utförts 2011–2016 på alla flygplatser och flyg- bolag som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresa för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet. I tillsynen bedöms bl.a. tillgängligheten på flygplatserna och hur perso- ner med funktionsnedsättning kan anmäla sin ankomst och få rätt till assistans. Tillsynen visar genomgående på gott resultat samt även på bra förutsättningar vid bytespunkter mellan flyg och andra transportmedel.

Under 2015 har även fysiska åtgärder utförts på 10 järnvägsstationer och 201 busshållplatser, vilket är en ökad takt sedan 2014. Halvtidsmålet, uppsatt av Trafikverket, på 75 anpassade sta- tioner utav 150 fram till 2021 har därmed upp- nåtts. Samtidigt kvarstår arbete för att öka till- gängligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning.

Barns möjligheter att använda transportsystemet

De senaste åren har vissa insatser gjorts för att skapa bättre förutsättningar för barns självstän- diga resande, såsom insatser för att skapa säkra skolvägar. Effekterna av dessa åtgärder är svåra att bedöma. Man kan dock konstatera att barn rör sig mindre självständigt i transportsystemet än för 30 år sedan. Det enskilt vanligaste färd- sättet vid resor till och från skolan för barn i åldrarna 6 till 12 år är med bil. Vidare cyklar barn mindre i dag än vad de gjorde i mitten av 1990- talet. Utifrån barns faktiska resvanor har alltså förutsättningarna för barn att använda transport- systemet självständigt minskat över tid.

En tänkbar förklaring till detta är att barns resande i transportsystemet blivit säkrare, när exempelvis deras bilåkande ökat. Olycksstatisti- ken visar att antalet omkomna barn i vägtrafiken halverats de senaste tio åren.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens sammantagna bedömning är att barns förutsättningar att använda transport- systemet och vistas i trafikmiljöer i stort sett är oförändrade jämfört med föregående år.

Kollektivtrafik, gång och cykel

Sammantaget bedöms förutsättningarna att välja kollektivtrafik, gång och cykel ha förbättrats sedan åren innan. Totalt 70 procent av resor upp till 5 kilometer görs med kollektivtrafik, gång eller cykel. På resor från ca 5 kilometer och uppåt har kollektivtrafiken betydligt fler andelar än cykel och gång. En större andel av mäns färd- längd sker i bil, men skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller resande med kollektiv- trafik har minskat. För resor som är 10 mil och längre är de flesta interregionala. Andelen cyk- lande har gått ned sedan 1990-talet, främst bland barn och unga vuxna. Det finns däremot en viss ökning av längre resor på cykel.

Det utökade kollektivtrafikutbudet har bety- delse för de förbättrade förutsättningarna att välja kollektivtrafik.

Staten beviljar medfinansiering för att stimu- lera regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommuner till insatser för kollektivtrafiken. Under 2015 betalades statlig medfinansiering ut för bl.a. busshållplatser, resecentrum, säkra gångpassager, gång- och cykelvägar och hastig- hetsåtgärder. I exempelvis Stockholm, Malmö och Göteborg har Trafikverket genomfört insat- ser för ökad kapacitet.

Totalt sett har även tillgängligheten för kollektivtrafik mellan regioner förbättrats. Antalet kommuner som genomför någon form av avgiftsfri kollektivtrafik har ökat.

Trafikverket har på uppdrag av regeringen fördelat 540 miljoner kronor till sju kommuner 2015 och 19 kommuner 2016 inom ramverket för stadsmiljöavtal. Syftet är att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik. Som villkor för stödet ska kommunerna genomföra motprestationer som omfattas av bl.a. planer för bostads- byggande, gång och cykelåtgärder, sänkta hastighetsgränser samt parkeringstal1 och parke-

1 Parkeringstal beskriver förväntad efterfrågan på antalet parkerings- platser och reglerar antalet parkeringsplatser.

ringsavgifter. Regeringen har den 14 januari 2016 med ändring den 31 mars 2016 uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd.

Ett arbete för bättre förutsättningar för cykling har även intensifierats. Under 2015 har arbetet med framtagande av en nationell strategi för ökad och säker cykling påbörjats. Denna strategi kommer att lyfta upp nuläge, behov och rekommendationer för det fortsatta gemen- samma arbetet för berörda ansvariga aktörer (exempelvis myndigheter, kommuner och intresseorganisationer).

Investeringar i infrastruktur för gång- och cykelvägar visar på variationer. Exempelvis har investeringsvolymen för om- och nybyggna- tioner ökat mellan 2014 och 2015, medan utfallet i byggda kilometer har minskat. Avseende drift och underhåll av gång- och cykelvägar finns fortsatt förbättringspotential. Gång- och cykel- åtgärder planeras gemensamt och det finns inget som tyder på förändrade förutsättningar inom gång.

Näringslivets transporter

Väl fungerande godstransporter är av stor bety- delse, bl.a. för att uppnå regeringens över- gripande mål om att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. För regeringen är hållbart företagande samt ordning och reda inom yrkestrafiken en starkt prioriterad fråga. Detta har betydelse såväl för Sveriges ekonomiska utveckling, arbetsmiljö, trafiksäkerhet som för miljö och klimat.

Totalstoppen i vägtrafiken har minskat vilket är till fördel för lastbilstrafiken. Trafiken på järn- vägen har aldrig har varit så omfattande som de senaste åren. Under 2015 ökade persontågen, medan godstågen minskade i antal tågkilometer. De kapacitetshöjande åtgärder som vidtagits under 2015 var bl.a. öppnandet av Hallands- åstunneln på Västkustbanan samt utökad snabbtågstrafik på Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Godstågens punkt- lighet uppgick till 78 procent under 2015 vilket i stort var detsamma som 2014. Sett över en längre tidsperiod, särskilt jämfört med 2010 och 2011, har punktligheten dock förbättrats.

Trängsel uppstår tidvis såväl på vägarna som på järnvägsspåren. För järnvägssystemet indike- ras trängsel av hur stor andel av tiden en del av systemet, en s.k. linjedel, är belagd med tåg. Högt kapacitetsutnyttjande innebär stor stör- ningskänslighet, låg medelhastighet och att det är svårt att hitta tid för underhåll. Under 2015 var kapacitetsutnyttjandet högt eller medelhögt på 67 av totalt 248 linjedelar (mätt under dygnets 24 timmar). Det är en liten försämring jämfört med 2014. Trängselindex i vägnätet mäts för Stockholm, Göteborg och Malmö. Under 2015 minskade trängselindex i Stockholm, medan det var i stort sett oförändrat i Göteborg och Malmö. Sett över en längre tidsperiod har träng- seln på vägarna dock ökat i Stockholm, medan den legat förhållandevis stabilt i Malmö och minskat i Göteborg.

Regeringen fastställde hösten 2015 en maritim strategi för Sverige. Genom att koppla samman de maritima näringarna, bl.a. sjöfarten, finns större möjligheter för näringslivet att använda de fördelar som Sverige har ur maritim synpunkt. Som följd av den maritima strategin har en rad uppdrag beslutats, bl.a. har regeringen den 25 februari 2016 uppdragit åt Sjöfartsverket att analysera utvecklingspotentialen för inlands- sjöfart och kustsjöfart (dnr N2016/01639/MRT). Sjöfartens tillförlitlighet på svenskt vatten kan bedömas exempelvis genom möjlighet till assistans eller bogsering vid istäckta farvatten. Under 2015 klarade Sjöfarts- verket sitt mål om att genomsnittliga väntetiden på isbrytarassistans ska vara under 4 timmar. Den genomsnittliga väntetiden för assistans ökade dock jämfört med föregående år.

Vägkvaliteten har försämrats något det senaste året, men har förbättrats sett över en längre period. Däremot har vägarnas bärighet förbättrats.

Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att följa upp genomförda reformer och utreda vissa aktuella frågor inom yrkestrafiken. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av upp- draget (dnr N2016/02111/MRT). Uppdraget ska slutredovisas den 1 maj 2017. För den del av uppdraget som gäller att se över om den nu- varande regleringen av beställaransvar skapar tillräckliga förutsättningar för ordning och reda i transportbranschen innebar regeringens beslut den 1 oktober 2015 att en slutredovisning om möjligt skulle ske senast den 15 mars 2016. Mot

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bakgrund av att Transportstyrelsen gjorde bedömningen att reformerna behöver utredas ytterligare, valde myndigheten att inte lämna en slutredovisning, i stället redogör Transport- styrelsen för vad som hittills har framkommit i utredningen.

I den s.k. tillståndsmätningen för 2015 som Transportstyrelsen och Polismyndigheten genomfört och som presenterades den 8 juni 2016 (dnr N2016/04070/MRT) framgår att regelefterlevnaden på många av de mätbara punkterna är generellt god även om en fastställd gräns eller norm för vad som kan betraktas som ”god regelefterlevnad” inte är fastställd. I rapporten står därför god regelefterlevnad för ett ungefärligt värde om minst 90 procents regel- efterlevnad på de mätbara punkterna och är i stora drag jämförbar med den senast föregående mätningen från som genomfördes 2012. För området hastighetsefterlevnad visar resultaten på förbättringar. Resultatet ska dock tolkas mycket försiktigt, eftersom en förklaring kan vara nya instruktioner till fältpersonalen. Regelefter- levnaden inom områdena kör- och vilotider samt teknisk beskaffenhet är fortsatt låg och bör där- för vara ämne för fortsatt fokus. Samma gäller för området hastighetsefterlevnad då skillnaden i resultatet mellan mätningarna 2012 och 2015 inte nödvändigtvis speglar en förbättring av förarbeteendet.

För att jämföra hur det svenska transport- systemet står sig i konkurrens med andra länder studeras Logistic Performance Index (LPI). Efter en nedgång 2012 har Sveriges LPI-värde ökat under 2014 och gett Sverige en bättre ranking (6:e plats) än 2012 (13:e plats). Sverige hade en ännu högre ranking år 2007 och 2010 men ligger nu före alla de nordiska grann- länderna.

Samexistens mellan GSM-R och 4G-näten längs järnvägen

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till- satte den 11 februari 2015 en styrgrupp be- stående av representanter för tågoperatörerna, mobiloperatörerna, berörda myndigheter och tjänstemän från departementet. Syftet var att uppnå en lösning på interferensproblematiken mellan GSM-R och 4G längs järnvägen. En lös- ning har uppnåtts som innebär att tågopera- törerna installerat skyddsutrustning på tågen så att mobiloperatörerna fr.o.m. den 1 juli 2016 kunnat utnyttja sina frekvensband fullt ut. Den

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

av regeringen i maj 2015 beslutade förordningen (2015:307) om ersättning för skyddsutrustning och installation av skyddsutrustning i järnvägens kommunikationssystem var en förutsättning för att lösningen skulle komma till stånd.

Geografisk tillgänglighet

Lokal och regional tillgänglighet

Lokal och regional tillgänglighet har förbättrats för befolkningen i storstadsregioner samtidigt som den försämrats något för glesbygdsbefolk- ningen.

I glesbygd har restiden med bil till närmaste centralort ökat något under året, räknat i antal personer med mer än en halvtimmes restid som fått en restidsförändring på minst en och en halv minut. Restiderna till regionala centrum har minskat för ca 141 000 personer och ökat för ca 33 000 personer.

Tillgängligheten till kollektivtrafik är störst i storstäder, större städer och dess förorter. Cirka 73 procent av befolkningen bor inom 1 000 meter från en busshållsplats som trafikeras av kollektivtrafiken och ungefär 68 procent inom 5 kilometer från en järnvägsstation. Inga större förändringar har skett mellan 2014 och 2015. Den statistik som sammanställs i Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen saknar i vissa fall uppgifter uppdelade efter kön. Det gäller bl.a. redovisning av restider och av tillgängligheten till kollektivtrafik.

Inom två timmars restid med bil når i stort sett hela befolkningen (99,7 procent) en flyg- plats med linjetrafik och inom en timme når fortfarande nära 95 procent av befolkningen en flygplats. Om man ser enbart till de 10 flyg- platser som ägs av Swedavia AB, är täckningen sämre. Ungefär halva Sveriges befolkning kan nå en Swedavia-flygplats inom en timme. Med en restid på två timmar får Swedavia AB:s flyg- platser betydligt bättre täckning med drygt 80 procent av befolkningen.

Den 26 mars 2009 gav regeringen Myndig- heten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att med utgångspunkt i tidigare utredningar genomföra en uppdaterad analys rörande ordningen med högsprisreglering och Gotlandstillägg. Den 15 september 2009 redovisade Tillväxtanalys upp- draget i rapporten Gotlandstillägget – en otids- enlig reglering? (dnr N2009/07112/MRT). I

rapporten föreslog Tillväxtanalys att det statliga bemyndigandet om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter skulle upphöra att gälla den 1 januari 2015. Regeringens bedömning är att systemet med högstprisreglering och Gotlands- tillägg är otidsenligt och problematiskt. Dock finns det alltjämt osäkerheter gällande vad effekterna av ett avskaffande skulle bli och där- med vilka eventuella kompensatoriska åtgärder som skulle kunna vara motiverade i samband med ett avskaffande. En fortsatt hantering av frågan skulle kräva att ytterligare berednings- underlag tas fram och Tillväxtanalys rapport har därför lagts till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Interregional tillgänglighet

För att säkerställa en tillfredsställande tillgäng- lighet i kollektivtrafiken mellan regioner tecknar Trafikverket avtal om kompletterande trafik, utifrån åtta kriterier. De åtta kriterierna är till- gänglighet till respektive från Stockholm, inter- nationella resor, storstäder, region- eller univer- sitetssjukhus, universitet- och högskoleorter, andra större städer samt besöksnäring.

Av Sveriges 290 kommuner har 92 en god till- gänglighet enligt Trafikverkets alla kriterier. Det är en ökning från 88 kommuner 2014. Däremot når 20 kommuner inte upp till de krav som ställs för en god tillgänglighet enligt någon av kriteri- erna under 2015, vilket är en försämring från 16 stycken 2014. Under 2015 uppfyller 198 kommuner alla Trafikverkets kriterier för acceptabel tillgänglighet, jämfört med 2014 då 197 kommuner uppfyllde alla kriterier.

Internationell tillgänglighet

För tillgänglighetskriteriet för internationella resor uppfyller 129 kommuner kraven för god tillgänglighet 2015. Medan ytterligare 100 kommuner har acceptabel tillgänglighet, är det 61 kommuner som inte når upp till den lägre nivån på tillgänglighet för internationella resor enligt Trafikverkets kriterium.

Generellt gäller att det är lättare att nå ut från Sverige än att ta sig till Sverige för en endagsför- rättning. Antalet utrikes direktdestinationer från svenska flygplatser har ökat 2015 till 323 desti- nationer, jämfört med 320 destinationer 2014. Ökningen har skett på Landvetter, Bromma, Luleå samt på Kirunas flygplats. En minskning har dock skett på Arlanda flygplats. För övriga flygplatser har antalet utrikes direktdestinationer varit relativt oförändrat.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det trans- europeiska transportnätet och upphävande av beslut nr 661/2010/EU fastställer att transport- nätet består av ett stomnät och ett övergripande nät som ska vara färdigt till 2030 respektive 2050. Sverige lever väl upp till flera av de tekniska krav som ställs i förordningen. Inom TEN-T definie- ras nio stomnätskorridorer och under 2015 god- kände EU:s medlemsländer arbetsplanerna för respektive korridor.

Inom ramen för TEN-T finns möjlighet att via Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) ansöka om medfinansiering för studier och byggande. Fondens andra utlysning öppnade hösten 2015 och regeringen tillstyrkte 38 ansök- ningar för transport- och infrastrukturprojekt som sedan skickades in till Europeiska kommissionen för utvärdering.

Ett jämställt samhälle

Jämställdhet ska genomsyra transportpolitiken. Regeringen redovisar, med ett undantag, i denna

budgetproposition uppgifter avseende kvinnor och män under respektive avsnitt i stället för under ett särskilt område. Undantaget är repre- sentationen i styrelser och ledningsgrupper som följer här.

Myndigheterna inom transportområdet har, i genomsnitt, lika många kvinnor som män i styrelserna. Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) klarar inte målet om minst 40 procent av vardera kön eftersom det endast är 33 procent män i Trans- portstyrelsens styrelse och 38 procent kvinnor i VTI:s styrelse. På regional och kommunal nivå understiger representationen av kvinnor 40 pro- cent i genomsnitt.

Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa

Trafiksäkerhet

Enligt hänsynsmålet ska transportsystemets utformning, funktion och användning anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt.

Tabell 3.3 Omkomna per trafikslag

	Vägtrafik (exkl. suicider)			Bantrafik (exkl. suicider)				Fritidssjöfart		Sjöfart	Luftfart	Luftfart
											linjeflyg2	allmän-
ÅR	K	M	Tot	K	M	Tot	K	M	Tot	Totalt1		flyg2
ÅR	K	M	Tot	K	M	Tot	K	M	Tot	Totalt1
2009	92	266	358	40	51	91			34	40	0	3

2010	67	199	266	29	95	124			29	29	0	2
2011	78	241	319	29	64	93	3	37	40	43	0	3

2012	67	218	285	31	86	117	1	22	23	25	0	12

2013	65	195	260	43	74	117	6	30	36	40	0	5
2014	79	191	270	35	80	115	0	23	23	27	0	1

2015	58	207	265	27	89	116	0	23	23	27	0	6

1För sjöfart saknas könsuppdelad statistik.

2För flyg saknas könsuppdelad statistik. Källa: Trafikanalys.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Inom vägtransportområdet är preciseringen av målet för perioden 2007–2020 att antalet döda ska halveras och antalet allvarligt skadade mins- kas med en fjärdedel. Det motsvarar att högst 220 personer ska omkomma och högst 4 122 skadas allvarligt 2020.

Under 2015 omkom 265 personer i väg- trafikolyckor (207 män och 58 kvinnor), vilket är på ungefär samma nivå som de två åren innan. Förbättringstakten för vägtrafiksäkerheten tycks ha avtagit de senaste åren och Trafikverket beskriver i prognoser att målet om max 220 omkomna till 2020 inte kommer att nås om inte ytterligare åtgärder vidtas. Antalet allvarligt skadade sjönk något 2015 men gällande utvecklingstakt bedöms inte leda till att målet nås. Största enskilda trafikantgrupp som blir allvarligt skadad är cyklister.

Antal barn 0–17 år som omkom i vägtrafiken under 2015 var 16, vilket är i nivå med de tre åren innan.

Utvecklingen de senaste tio åren har varit att biltrafiken blivit säkrare i snabbare takt än säker- heten för oskyddade trafikanter (fotgängare, cyklister, mopedister och motorcyklister). De oskyddade trafikanternas andel av de omkomna har gått från 35 till 49 procent mellan 2005 och 2014. Under 2015 avstannade dock denna utveckling något.

Inom bantrafiken ska antalet omkomna och allvarligt skadade minska fortlöpande. Antalet omkomna vid olyckshändelser inom bantrafiken minskade under 2015 jämfört med 2014, från 32 till 18 personer. Däremot ökade antalet själv- mord inom bantrafiken från 82 till 98 vilket innebär att totalt antal omkomna ligger på ungefär samma nivå.

Av de 18 personerna som omkom i olycks- händelser inom bantrafiken under 2015 för- olyckades 14 vid järnvägen, ingen vid spår- vägarna och 4 i tunnelbanan. Av de omkomna var 15 män och 3 kvinnor, två av de omkomna var barn (under 18 år). Män dominerar i antal bland både skadade och omkomna i bantrafik- olyckorna samt bland självmorden i bantrafiken.

Preciseringen av målet för sjöfarten är att antalet omkomna inom yrkessjöfarten och

fritidsbåtstrafiken ska minska fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Inom yrkessjöfarten omkom fyra personer under 2015 och inom fritidsbåts- trafiken 23 personer. Detta var exakt samma antal som året innan, men trenden över tid är att antalet omkomna inom såväl yrkessjöfarten som fritidsbåtstrafiken minskar. Samtliga omkomna 2015 inom sjöfarten var män.

Enligt preciseringen av målet ska antalet omkomna och allvarligt skadade inom luft- fartsområdet minska fortlöpande. Antalet om- komna inom lufttransport under 2015 var sex personer, mot en enda året innan. Antal allvarligt skadade uppgick till två personer 2015, en minskning från sex personer från året innan och det lägsta antalet under den senaste tioårs- perioden. Samtliga omkomna och allvarligt skadade var inom privat-, segel- och skärmflyg. Trenden över tid är att antalet omkomna och allvarligt skadade minskar.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser från inrikes trans- porter svarar för ca hälften av de utsläpp som omfattas av det nationella målet till 2020 och utgör ca en tredjedel av de samlade växthusgas- utsläppen i Sverige. Utsläpp från vägtrafiken dominerar. Utsläppen av växthusgaser från in- rikes transporter har minskat under flera år men preliminära beräkningar tyder på att minsk- ningen har avstannat under 2015. Den av- stannande utsläppsminskningen kan delvis för- klaras av ökad trafik på vägnätet. Liksom tidigare år fortsätter energieffektiviteten hos nya person- bilar att förbättras och andelen förnybar energi i vägtransportsektorn att öka. Sjöfarten står för en liten andel av de inrikes transporterna. De senaste åren har dock ett intensivt arbete be- drivits avseende energieffektivisering och en utveckling med nya bränslen. Jämfört med 1990 har utsläppen från inrikes transporter exklusive militära transporter som helhet minskat med cirka 8 procent.

Diagram 3.2 Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

0 1990 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Källa: Naturvårdsverket.

Anm: Observera att värden för 2015 endast är preliminära prognoser och beräkningar.

Under 2015 skedde inga större förändringar av energieffektiviteten i transportsystemet. Över en längre tidsperiod finns en långsam förbättring för persontransporter på väg. Den tidigare för- bättringen för inrikes luftfart har avstannat.

EU-krav på högsta tillåtna nivå för koldioxid- utsläpp från personbilar och lätta lastbilar, till- sammans med nationella styrmedel, gör att de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar fortsätter att sjunka. Utsläppen från tunga lastbilar fortsätter långsamt att minska, men de ligger fortfarande drygt 20 procent över nivån 1990.

Trafikverkets prognoser pekar på en fortsatt ökning av trafiken framöver men utsläppen bedöms, tack vare beslutade åtgärder och styr- medel, kunna minska något fram till 2030.

Diagram 3.3 Nya personbilars CO2-utsläpp

Koldioxidutsläpp (g/km)
250
200
150
100
		Danmark			Frankrike
		Tyskland			Sverige
50		EU-15
0
2001	2003	2005	2007	2009	2011	2013	2015

Källa: Europeiska miljöbyrån, (European Environment Agency, EEA). Data för 2015 Trafikverkets bearbetning från trafikregistret.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Utsläppen från internationell luftfart och sjöfart ingår inte det nationella målet. Enligt preliminära utsläppsberäkningar är de i stort sett oföränd- rade sedan 2014.

Under 2015 ökade andelen förnybar energi inom vägtransportsektorn från 11 procent till 14 procent. Ökningen beror till största delen på ökad inblandning av HVO (hydrerade vegetabi- liska oljor) i diesel. Andelen förnybar energi i hela transportsektorn utgjorde under 2015 preliminärt 23,4 procent med förnybarhets- direktivets beräkningsmetod. Direktivets mål är att varje medlemsstat ska uppnå minst 10 pro- cent förnybar energi i transportsektorn till 2020.

Antalet nyregistrerade supermiljöbilar under 2015 var 8 700 stycken, vilket nästan är en för- dubbling jämfört med 2014. Av supermiljö- bilarna var cirka två tredjedelar laddhybrider och resten rena elbilar. Andelen miljöbilar i nybils- försäljningen utgjorde ca 17 procent under året, vilket är en oförändrad andel jämfört 2014.

Frisk luft

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet Frisk luft är i huvudsak positiv, men målet bedöms inte kunna nås med beslutade och planerade åtgärder. För transportsektorn handlar det primärt om att utsläppen av kväveoxider och partiklar fortsatt beräknas vara för höga i stadsmiljö.

Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken sjunker stadigt, om än långsammare än tidigare, och har enligt preliminära beräkningar minskat med 7 procent under 2015 och med 69 procent sedan 1990. Framför allt är det renare tunga lastbilar som bidrar till minskningen. Person- bilarnas utsläpp ökar som ett resultat av fler dieseldrivna bilar som inte har så effektiv rening av kväveoxider.

För att minska halterna av PM10 vidtas åtgär- der på såväl statlig som kommunal nivå. Lokala dubbdäcksförbud på vissa gator, dammbind- ningsprogram och sänkta hastighetsgränser har bidragit till att sänka halterna av PM10.

Från och med den 1 januari 2015 är Östersjön och delar av Nordsjön samt Engelska kanalen ett svavelkontrollområde (SECA) vilket lett till lägre utsläpp av svaveldioxid från internationell sjöfart under 2015.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Buller

Tendensen fortsätter att allt fler människor blir utsatta för buller. Det är alltjämt ökat trafik- arbete, ökad inflyttning till städerna och ökat byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer som är de främst bidragande orsakerna till ökningen. Det uppskattas att över två miljoner människor bedöms vara utsatta för buller i sin bostadsmiljö. Bullernivåerna i dessa områden överskrider riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus. Detta orsakas i huvudsak av buller från väg- och/eller järnvägstrafik.

Höga bullernivåer medför negativa effekter på hälsa och välbefinnande och trafikbuller kan i värsta fall bidra till bl.a. hjärtinfarkt och stroke. Hälsorisken ökar väsentligt vid samtidig expone- ring för buller och vibrationer. Minskad buller- exponering ger därför betydande hälsovinster. Under 2015 har bulleravskärmande åtgärder genomförts vid bostäder längs statliga vägar för ca 1 950 personer som före åtgärden var utsatta för vägtrafikbuller över riktvärden för buller inomhus eller utomhus. Längs de statliga järn- vägarna genomfördes åtgärder för ca 1 330 personer under 2015. Dessa personer var före åtgärd utsatta för bullernivåer över riktvärden inomhus eller utomhus. Trafikverket betalade under året även ut bidrag till miljöåtgärder längs kommunala vägar. Genom dessa åtgärder beräk- nas ca 300 boende blivit bullerskyddade. Av de 3 300 personer som fått åtgärder längs statliga vägar och järnvägar under 2015 var 1 600 perso- ner utsatta för bullernivåer mer än 10 dBA högre än riktvärdet för buller inomhus. Förutom bullerskydd arbetar Trafikverket även med åtgärder vid planering av bebyggelse och käll- buller. Regeringen har under året beslutat om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid byggande av bostäder samt vid prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken, se förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Landskap

Transportinfrastruktur och trafik har en om- fattande negativ påverkan på landskapets natur- och kulturvärden, såsom ekologiska funktioner, biologisk mångfald, naturresurser och kultur- historia. Påverkan består av bl.a. intrång, barriä- rer, fragmentering, biologisk utarmning, torr-

läggning av våtmarker, omledning av vattendrag, spridning av invasiva främmande arter samt störning och förorening. Landskapsanpassad infrastruktur bevarar och stärker ekosystem- tjänster, biologisk mångfald och kulturmiljöer. Andelen landskapsanpassade statliga vägar och järnvägar är låg och nettoutvecklingen är sammantaget negativ. Exempel på detta är en minskning av artrika miljöer, ett minskat omhändertagande av värdefulla kulturmiljöer och alléer samt ökade barriäreffekter.

Drygt 51 000 trafikolyckor med vilt och ren har polisrapporterats under 2015, varav 72 olyckor med örn. För flera djurarter har antalet olyckor ökat markant under flera år. Trafik- verket arbetar fortlöpande med att åtgärda väg- och järnvägssträckor som har brister, men åtgärdstakten är låg i förhållande till identifierade problem. Under 2015 har inga faunapassager för klövdjur byggts.

Trafikverket har genomfört flera forsknings- projekt för utveckling av landskapsanalyser i regional skala, med huvudsaklig inriktning på strategisk, eller mycket tidig, planering. Metoden som används är s.k. landskapskaraktäranalys (LKA). LKA är en process vars resultat kan vara en del av beslutsunderlaget inför strategisk/tidig planering.

3.4.3Regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden

Nulägesanalys av tillgängligheten för fordonsbesiktning

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att den ska låta utreda hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på fordons- besiktningsmarknaden samt menade även att någon ytterligare försäljning av bolagets besikt- ningsstationer inte borde göras förrän den aktu- ella utredningen är färdigställd och behandlad (bet. 2013/14:TU13, rskr. 2013/14:302).

Den 20 augusti 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att redovisa en nulägesanalys av tillgängligheten till fordonsbesiktning i hela landet. I uppdraget ingick att redovisa tillgäng- ligheten till fordonsbesiktning i landets gles- bygdsområden och till besiktning av tunga fordon samt om tillgängligheten har förändrats efter omregleringen av fordonsbesiktnings- marknaden 2010.

Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 27 maj 2016. I rapporten konstaterar Transportstyrelsen att den geografiska tillgängligheten har ökat sedan omregleringen 2010. Tillgängligheten har ökat i hela landet även om ökningen är större i de tätare befolkade delarna. Ökningen har även varit större för lätta än för tunga fordon. Sammantaget ser inte Transportstyrelsen i dags- läget någon oro vad gäller tillgänglighet till fordonsbesiktning.

Staten förvaltar i dag aktierna i AB Svensk Bilprovning. Med detta är det aktuella tillkänna- givandet färdigbehandlat.

Järnvägspolitiska frågor – kapacitetstilldelning och trafikledning, samt statistik

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att den skyndsamt ska utreda hur kapacitetstill- delningen och trafikledningen inom järnvägs- systemet skulle kunna bli mer effektiva (bet. 2013/14:TU:19, rskr. 2013/14:372). Genom samma betänkande riktades även ett tillkänna- givande till regeringen om att utreda hur till- gången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas, liksom möjlig- heterna att offentliggöra statistik över resande.

Regeringen gav den 8 maj 2013 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av järn- vägens organisation. I uppdraget har ingått att analysera frågor om kapacitetstilldelning, trafik- ledning och statistik och frågorna behandlas i utredningens slutbetänkande En annan tåg- ordning – bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110). Utredningens analys och slutsatser tar fasta på problematiken kring de berörda frågorna och ger förslag på hur de kan adresse- ras. Med detta är de aktuella tillkännagivandena färdigbehandlade. Det är emellertid viktigt att framhålla att kapacitetstilldelning, trafikledning, och statistik är viktiga frågor som regeringen kommer att arbeta vidare med även i framtiden.

Vid samma tillfälle riktade riksdagen ett till- kännagivande till regeringen gällande underhåll av statens järnvägsinfrastruktur. Detta tillkänna- givande bereds vidare i Regeringskansliet.

Dokumentation ombord på fordon

I samband med riksdagens behandling av rege- ringens proposition om införande av sanktions- avgifter vid överträdelser mot reglerna om cabotage tillkännagav riksdagen för regeringen som sin mening att det bör införas krav på att medföra internationella frakthandlingar i last-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bilar under färd (prop. 2013/14:234, bet. 2014/15:TU2, rskr. 2014/15:24). I det samman- hanget framförde utskottet att det finns ett behov av att EU-reglerna förtydligas så att det framgår att det ska ställas krav i medlemsstaterna på att frakthandlingar alltid måste finnas med i lastbilshytterna.

Av artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 okto- ber 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstrans- porter på väg framgår vilka bevis som ett trans- portföretag ska kunna uppvisa i samband med kontroller av cabotagetransporter. Europeiska kommissionen har dock i olika sammanhang framhållit att den aktuella förordningen inte ställer några särskilda krav på hur aktuella hand- lingar ska förvaras och att det därmed räcker att de t.ex. hålls tillgängliga i transportföretagens lokaler. Kommissionen har aviserat att den för närvarande arbetar med en översyn av ett stort antal bestämmelser som rör vägtransportområ- det. Mot den bakgrunden uppdrog regeringen den 1 oktober 2015 åt Transportstyrelsen att överväga olika alternativ för hur EU:s regler kan ändras så att krav på dokumentation ska kunna ställas direkt i samband med vägkontroller av godstrafik.

I samband med en riktlinjedebatt om väg- transportens sociala aspekter vid ministerådet för transport, telekom och energi den 10 decem- ber 2015 framförde Sverige att det bör bli obli- gatoriskt att ha bevis i fordonet på vilket slags transport det handlar om.

Den 26 juni 2016 lämnade Transportstyrelsen en slutredovisning av den aktuella frågan (N2016/02111/MRT). Transportstyrelsen redo- gör där för hittillsvarande insatser och att man aktivt kommer att bistå Regeringskansliet med underlag i arbetet med att driva Sveriges position i frågan.

Regeringen anser därmed att riksdagens till- kännagivande är färdigbehandlat. Regeringen avser att inom EU fortsätta driva frågan att det ska vara obligatoriskt att ha bevis i fordonet på vilket slags transport det handlar om.

En strategi för luftfarten

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att den ska ta fram en strategi för luftfarten (bet. 2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Regerings- kansliet arbetar med att ta fram en svensk flyg- strategi; en vision för flygets roll i transport-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

systemet både på kort och på lång sikt. Utgångspunkten för arbetet har varit de trans- portpolitiska målen och regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Flygstrategin ska bidra till att tydliggöra flygets roll som en del i transportsystemet och till att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle – både socialt, miljö- mässigt och ekonomiskt.

Regeringen uppdrog den 5 november 2015 åt Trafikanalys att ta fram underlag till en flyg- strategi. Uppdraget redovisades till Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) den 15 mars 2016, och består av fakta- och nulägesbeskriv- ningar samt information och statistik om flygets roll och funktion i transportsystemet. Två möten med ett femtiotal externa aktörer har också hållits för att diskutera strategins syfte och innehåll, vilket följdes av möjligheten att ge skriftliga inspel från aktörerna.

Fokusområden i arbetet under de externa mötena har varit tillgänglighet inklusive flyg- platser, en utveckling av Arlanda som nav, miljö- , energi- och klimatfrågor, sociala villkor, forsk- ning, utveckling och innovationer, främjande- arbete, konkurrenskraft och sysselsättning samt flygsäkerhet och regelverk. Avsikten är att flyg- strategin ska beslutas under hösten 2016.

Översyn av Transportstyrelsens avgifter

Riksdagen har riktat två tillkännagivanden till regeringen som rör Transportstyrelsens avgifter. Den 25 mars 2015 beslutade riksdagen ett till- kännagivande om att se över möjligheterna för flygbranschen att bära kostnaderna för tillsyn (bet. 2014/15:TU7, mom. 5, rskr. 2014/15:144). Den 15 december 2015 beslutade riksdagen ett tillkännagivande om att regeringen bör genom- föra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter med incitament till att nå ökad effektivitet (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:TU1, mom.2, rskr. 2015/16:98). Hanteringen av dessa båda tillkännagivanden behandlas i avsnitt 3.6.12 anslaget 1:12 Transportstyrelsen.

Åtgärder för ökat resande med kollektivtrafik

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att staten har en roll att bidra till att skapa rätt för- utsättningar för att branschens mål om en för- dubblad kollektivtrafik ska kunna nås (bet. 2014/15:TU13, rskr. 2014/15:207).

Kollektivtrafik är i huvudsak ett kommunalt och regionalt ansvarsområde. Det är dock enligt regeringen viktigt att staten bidrar aktivt till att

förbättra förutsättningarna för personer att resa med kollektivtrafiken. Regeringen har flera möj- ligheter till åtgärder som kan förbättra förutsätt- ningarna för kollektivt resande och bidra till att uppnå branschens mål. Framför allt genom att förbättra transportinfrastrukturen och genom att ha bra regler som styr förhållandena på trans- portområdet. En översyn av regelverket för kollektivtrafiken kommer att göras i och med att EU:s fjärde järnvägspaket ska genomföras, vilket innebär möjlighet till att genomföra förbätt- ringar av regelverket. Det är också angeläget att samhällsplaneringen generellt i ökad utsträck- ning främjar en samhällsstruktur med goda möjligheter att resa kollektivt, till fots eller med cykel. Regeringen stöder en sådan utveckling genom bl.a. det ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer 2015–2018. Regeringen ser behov av att återkomma med ytterligare satsningar på transportinfrastruktur, förbättringar av regelverk och främjande av håll- bar och god samhällsplanering framöver.

3.4.4Analys och slutsatser

Övergripande mål

Utvecklingen i förhållande till det övergripande transportpolitiska målet om en samhällsekono- miskt effektiv och långsiktigt hållbar transport- försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med tidigare år. Generellt sett bedöms transporterna bära sina samhälls- ekonomiska kostnader i en ökad utsträckning jämfört med föregående år. Tillgängligheten har förbättrats något i regioner och kommuner som redan har en relativt god tillgänglighet, men minskat något i mer glest befolkade regioner.

Utsläppen av växthusgaser från inrikes trans- porter var oförändrade under 2015 och kan för- klaras med ökade trafikvolymer. Andelen förny- bar energi i transportsystemet fortsätter dock att öka. Trafiksäkerheten utvecklas positivt för flera trafikslag, men frågan är om förbättringstakten är tillräcklig för att nå målen. Trots buller- skyddsåtgärder ökar antalet bullerutsatta människor. Landskapets ekologiska funktioner har fortsatt att försämras bl.a. på grund av statlig infrastruktur.

Nedan görs i tabellform en bedömning per precisering av funktions- och hänsynsmålen.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.4 Samlad bedömning för transportområdet

Funktionsmål	Analys	Trend 1
		Trend 1

Medborgarnas resor förbättras	Tillförlitligheten i transportsystemet har utvecklats åt delvis olika håll i olika trafikslag,	Oförändrat
genom ökad tillförlitlighet, trygghet	i storstad och landsbygd, och mellan väg- och järnvägstrafik. Upplevelser av trygghet i
och bekvämlighet.	trafiksystemen har förbättrats på några års sikt. Inga större förändringar av
	bekvämlighet har uppmätts under det senaste året, men sett över en längre period har
	vägkvaliteten förbättrats.

Kvaliteten för näringslivets trans-	Kvaliteten har inte förändrats på något avgörande sätt sedan målen antogs. Positiva	Oförändrat
porter förbättras och stärker den	inslag finns, t.ex. minskar totalstoppen i vägtrafiken och vägarnas bärighet förbättras.
internationella konkurrenskraften.	Godstågens punktlighet är ungefär densamma som under 2014.
Tillgängligheten förbättras inom och	Lokal och regional tillgänglighet har förbättrats något för befolkningen i storstads-	Oförändrat
mellan regioner samt mellan Sverige	regioner samtidigt som den försämrats för glesbygdsbefolkningen.
och andra länder.

Arbetsformerna, genomförandet och	Inom transportmyndigheterna har utvecklingen gått mot en jämn könsrepresentation	Oförändrat
resultaten av transportpolitiken	inom ledande befattningar, men det är ännu stora skillnader i hur män och kvinnor
medverkar till ett jämställt samhälle.	använder transportsystemet.

Transportsystemet utformas så att	Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning har förbättrats och under 2015	Positiv
det är användbart för personer med	ökade takten i arbetet med att tillgänglighetsanpassa stationer och hållplatser inom det
funktionsnedsättning.	s.k. prioriterade nätet.
Barns möjligheter att själva på ett	Över tid har barns självständiga resande minskat vilket delvis kan förklaras av att	Oförändrat
säkert sätt använda transport-	transportsystemet bedömts ha varit för osäkert för barn att vistas i på egen hand.
systemet och vistas i trafikmiljöer
ökar.

Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.

En sammanvägning av kollektivtrafik, gång och cykel pekar på förbättrade	Positiv
förutsättningar att välja dem.

Hänsynsmål	Analys	Trend 1
Hänsynsmål	Analys	Trend 1
Antalet omkomna inom vägtrans-	Historiskt låga siffror, och färre omkomna 2015 jämfört med 2014. Förbättringstakten	Positiv
portområdet halveras och antalet	för vägtrafiksäkerheten tycks dock ha avtagit de senaste åren och målet om max 220
allvarligt skadade minskas med en	omkomna till 2020 bedöms svårt att nå.
fjärdedel mellan 2007 och 2020.

Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.

Antal omkomna 2015 var lika många som 2014, men trenden över tid är att antalet	Positiv
omkomna inom såväl yrkessjöfart som fritidsbåtstrafiken minskar.

Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport- området minskar fortlöpande.

Höga dödstal i olyckor och ökat antal självmord 2015 ger en övergripande bedömning att	Negativ
utvecklingen inte sker i fas med preciseringens intentioner.

Antalet omkomna och allvarligt skadade inom luftfartsområdet minskar fortlöpande.

Antal omkomna ökar något 2015, antal allvarligt skadade minskar. Trenden över tid är	Positiv
att antalet omkomna inom luftfarten minskar.

Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transport- systemet och ett brutet fossil- beroende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

Preliminära beräkningar tyder på att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter	Positiv
var oförändrade under 2015. Andelen förnybar energi i transportsystemet fortsätter dock
att öka. Under 2015 skedde inga större förändringar av energieffektiviteten i transport-
systemet. Över en längre tidsperiod finns en långsam förbättring för persontransporter
på väg.

Transportsektorn bidrar till att det övergripande generationsmålet för miljö och övriga miljökvalitetsmål nås samt till ökad hälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska mål där transport- systemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.

Utvecklingen när det gäller transportsystemets påverkan på övriga miljökvalitetsmål är	Oförändrat
blandad. Fler personer beräknas att utsättas för bullernivåer över riktvärdena.
Luftkvaliteten i tätorterna har avsevärt förbättrats i jämförelse med 80- och 90-talet,
men miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar överskrids i ett antal gaturum.
Åtgärdstakten i arbetet med att minska infrastrukturens negativa effekter på
landskapets ekologiska funktioner, biologisk mångfald, naturresurser och kulturvärden
är fortsatt låg i förhållande till identifierade behov.

1 Redovisningen av trenden som oförändrat, positivt eller negativt i tabellen ovan innebär en jämförelse med 2009 och inte med föregående år.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Redovisning av nationell trafikslagsöver- gripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025

Enligt riksdagens beslut med anledning av rege- ringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem uppgick den trafikslagsövergripande statliga ramen för plane- ringsperioden 2014–2025 till 522 miljarder kro- nor i 2013 års prisnivå (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119) och budget- propositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:TU1, rskr. 2012/13:118). Den totala statliga finansieringsramen fördelades enligt riksdagens beslut på följande sätt:

–155 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjäl- säkring och rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar.

–86 miljarder kronor till drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet.

–281 miljarder kronor till den statliga ramen för utveckling av transportsystemet, som ska gå till åtgärder för statliga vägar och till åtgärder för det statliga järnvägsnätet, räntor och amorteringar m.m.

I beslut om fastställelse av nationell trafikslags- övergripande plan för utveckling av transport- systemet för perioden 2014–2025, beslut om byggstarter 2014–2016, beslut om förberedelse för byggstarter 2017–2019 samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsöver- gripande länsplaner för regional transportinfra- struktur för perioden 2014–2025 den 3 april

2014 (dnr N2014/01779/TE, m.fl.) beslutade regeringen att den statliga ramen för utveckling av transportsystemet på 281 miljarder kronor skulle delas upp en del för utveckling av trans- portsystemet på nationell nivå på 246,1 miljarder kronor och en del på 34,9 miljarder kronor för länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 innehåller ett antal investeringar som delvis finansieras med inkomster från träng- selskatt eller infrastrukturavgifter. Den del av investeringarna som täcks av framtida skatte- eller avgiftsintäkter finansieras genom lån. Riks- dagen beslutade med anledning av propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart trans- portsystem att planeringsramen för dessa in- vesteringar för perioden 2010–2025 ska uppgå till 53 miljarder kronor i 2013 års prisnivå (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119). Denna planeringsram utgör ett komplement till den statliga planeringsram för infrastrukturåtgärder för samma period på 522 miljarder kronor i 2013 års prisnivå som riks- dagen tidigare har beslutat om.

Tabell 3.5 nedan redovisar en uppföljning av utfall 2015 enligt de ekonomiska ramar som riksdagen beslutat om, inklusive beslut med anledning av höständringsbudgeten för 2014 (prop. 2014/15:2, bet. 2014/15:FiU11, rskr. 2014/15:37) och budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).

Tabell 3.5 Uppföljning av den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportinfrastruktur samt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för perioden 2014–2025

Miljoner kronor

	Ram	Utfall	Utfall
	statliga	2015	2014–
	medel		2025
	2014–2025
Statlig ram (anslag och lån)
för planperioden 2014–2025	522 000	40 043	80 198
Utveckling av
transportsystemet
Större investeringar i
nationell plan (över 50 mnkr)	158 157	10 596	21 629
Väginvesteringar	44 778	2 385	6 487

Järnvägsinvesteringar	112 000	8 136	15 038

Sjöfartsinvesteringar	1 129	74	104
Luftfartsinvesteringar	250	0	0

Övriga investeringar (mindre
än 50 mnkr)	31 443	2 277	4 017

Investeringar i regional plan	35 385	2 981	5 901

Övrig utveckling	19 135	1 769	3 532
Räntor och återbetalning av
lån	34 440	1 758	3 477
Summa Utveckling av	278 560 1
transportsystemet	278 560 1	19 375	38 556
Drift, underhåll och bärighet

Drift och underhåll vägar	125 800	10 085	20 231

Bärighet vägar	15 330	1 762	3 509
Bidrag till enskilda vägar	13 400	1 078	2 170

Drift och underhåll järnväg	85 945	7 425	15 279

Forskning och innovation	2 125	142	307
Summa Drift, underhåll och	242 600 2
bärighet	242 600 2	20 591	41 497
Ersättning avseende icke
statliga flygplatser	840	77	145
Finansiering

Anslag	514 460	39 499	77 961

Lån i Riksgäldskontoret	7 540	544	2 237
Summa Finansiering	522 000	40 043	80 198

Investeringar i vissa väg- och
järnvägsprojekt som delvis
kommer att finansieras med
inkomster från trängselskatt
eller vägavgifter	53 000	1 629	3 322

Finansiering

Lån i Riksgäldskontoret,
trängselskatt och avgifter	53 000	1 629	3 322

Totalram för planerings-
perioden 2014–2025	575 000	41 859	83 520

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1Den ram för utveckling av transportsystemet som redovisas i tabellen är inklusive riksdagens beslut med anledning av höständringsbudgeten för 2014 och budgetpropositionen för 2015, då riksdagen beslutade om en permanent överföring av totalt 1 600 000 tkr från anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur till anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transport- infrastruktur och exklusive Ersättning avseende icke statliga flygplatser. Ersättning avseende icke statliga flygplatser redovisas separat i tabellen, men ingår i den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet.

2Den totala ram för drift, underhåll och bärighet som redovisas i tabellen är inklusive riksdagens beslut med anledning av höständringsbudgeten för 2014 och budgetpropositionen för 2015, då riksdagen beslutade om en permanent överföring av totalt 1 600 000 tkr från anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur till anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transport- infrastruktur.

Utöver de ekonomiska ramar enligt nationell plan som redovisas i tabell 3.5 har riksdagen i och med budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86) samt propositionen Vårändrings- budget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) enligt rege- ringens förslag beslutat om tillkommande ekonomiska ramar för insatser för förbättrade stadsmiljöer i form av statlig medfinansiering till lokala och regionala investeringar i kollektiv- trafik i tätort (500 miljoner kronor för 2015) samt en tillfällig ökning av medlen till drift och underhåll i järnvägsinfrastrukturen (620 miljoner kronor för 2015). Utfallet för motsvarande åtgärder ingår i tabell 3.5.

Utöver utfall enligt tabell 3.5 har Trafikverket för 2015 också tagit emot 1 737 miljoner kronor i medfinansiering av statlig infrastruktur från avtalsparter (dnr N2016/01505/TIF). Av mot- tagen medfinansiering kommer 1 012 miljoner kronor från kommuner och landsting. Trafik- verket har för 2015 därutöver tagit emot 448 miljoner kronor från kommunsektorn i form av räntefria lån, s.k. förskottering till byggande av väg- och järnvägsinvesteringar och återbetalat 249 miljoner kronor. Utfallet innefattar alla åtgärder som ingår i den nationella planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 och de trafikslagsövergripande läns- planerna för regional infrastruktur.

Om- och nybyggnadsåtgärder

Tabell 3.6 visar att den totala verksamhets- volymen för om- och nybyggnadsåtgärder under 2015. Av tabellen framgår att åtgärder inom vägsystemet har minskat något avseende mellan 2014 och 2015 och åtgärder inom järnvägs- system har ökat något för samma period. Totalt sett ligger volymen i nivå med föregående år (räknat i löpande priser).

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.6 Verksamhetsvolym för om- och nybyggnadsåtgärder

Kostnader i miljoner kronor, löpande priser

	2013	2014	2015
Väg	9 607	8 595	7 122
Järnväg	9 892	10 133	12 166

Summa	19 499	18 728	19 288

I tabell 3.7 redovisas utfall i förhållande till nationell plan för områdena större namngivna investeringar, trimning och effektiviseringar samt miljöinvesteringar. Andel av plan redovisas i procent nedan och kan jämföras med att om samma mängd skulle förbrukas varje år över planperioden innebär det drygt 8 procent per år. Utfallet är och behöver dock inte vara linjärt över perioden.

För exempel på åtgärder som genomförts inom de olika områdena hänvisas till Trafik-

verkets årsredovisning för 2015. För information om Bärighet och tjälsäkring som redovisades i denna tabell i budgetpropositionen för 2016 hänvisas till tabell 3.7.

Tabell 3.7 Uppföljning av investeringsområden i nationell plan för perioden 2014–2025

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2013

	Större
	namngivna	Trimning och	Miljö-
	Investeringar	effektivisering	investeringar
Volym t.o.m. 2015	21 183	3 567	1 004

Plan 2014–2025	158 157	23 644	7 801

Andel av plan (%)	13	15	13

I tabell 3.8 nedan redovisas prognostiserad kost- nad i förhållande till plan för större investerings- projekt.

Tabell 3.8 Uppföljning och prognos för större investeringsobjekt i den föregående nationella planen för transportsystemet 2014–2025

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2013

Projekt	Väg	Byggstart	Öppnas för	Total kostnad	Prognosticerad	Prognosticerad	Utfall t.o.m.
	–		trafik	enl. plan inkl.	kostnad per	kostnad i	2015-12-31
	Järnväg			ev. medfinan-	2015-12-31	förhållande till	Löpande pris
				siering		nationell plan	(mnkr)
						(i procent)
Citybanan	J	2009	2017	19 556	19 806	101	18 621
E4 Förbifart Stockholm	V	2014/15	Prel 2024/25	31 471	31 641	101	3 553

Tomteboda–Kallhäll,
ökad kapacitet		2011	2016 och
(Mälarbanan)	J	(yttre delen)	efter 2021	13 904	13 904	100	4 456
E4 Tomteboda–Haga
södra (Norra station) 1	V	2010	2019	710	662	93	582
ERTMS Utveckling	J	2008	2016	2 034	2 713	133	1 766

		Omstart 2003
Hallandsås	V	(1992)	2015	11 855	11 770	99	11 687

1 För objektet E4 Tomteboda–Haga södra (Norra station) ingår bara statens kostnader i redovisningen, då statens andel utgör en liten del av objektets totala kostnad.

Av tabell 3.8 framgår att för fyra objekt ligger den prognostiserade kostnaden ungefär lika med plankostnaden, medan den prognostiserade kostnaden underskrids för ett objekt och över- skrids för ett objekt. Minskningen i objekt E4 Tomteboda–Haga södra (Norra station) beror enligt Trafikverket bl.a. på ett metodiskt arbete med risker så att riskreserven har kunnat reduce- ras samt en sänkning av projekteringskost- naderna i projektet. Överskridandet för ERTMS Utveckling är hänförligt till uppgradering till den av ERA (Europeiska järnvägsbyrån) rekommen- derade releasenivån bl.a. för att säkra kapacitets- kraven och kopplingen till grannländerna.

Objektet Hallandsås öppnade för trafik i december 2015.

Uppföljning av objekt som färdigställdes 2015

I tabell 3.9 respektive tabell 3.10 redovisas en kostnadsuppföljning för namngivna objekt i nationell plan samt objekt i länsplaner för regional infrastruktur med en slutkostnad över 50 miljoner kronor som färdigställdes under 2015.

Tabellerna innehåller även objekt som färdig- ställdes under oktober–december under 2014 då de inte redovisades föregående år. Objektet Falun, resecentrum som föregående år angavs skulle följas upp detta år kommer att följas upp under nästa år. Objektet E20 Trafikplats Almnäs som föregående år angavs skulle följas upp detta år utgår med anledning av att slutkostnaden understeg 50 miljoner kronor.

En jämförelse görs dels mellan beräknad kostnad enligt underlag till planbeslut2 och verk- lig (slutlig) kostnad, dels mellan beräknad kost- nad vid byggstart och verklig (slutlig) kostnad. I tabellerna framgår vilka objekt över 50 miljoner kronor som återfinns i de s.k. länsplanerna för regional infrastruktur, övriga objekt är namn- givna objekt i nationell plan.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

För att kunna jämföra kostnaderna mellan åren redovisas dessa i 2013 års priser. I tabell 3.9 redovisas en prisomräkning med det bransch- relaterade index som Trafikverket använder. I tabell 3.10 redovisas en prisomräkning med nettoprisindex (NPI).3 Historiskt sett har ofta utvecklingen av branschindex varit högre än NPI och när de löpande kostnaderna för ett projekt räknas om till fasta priser bidrar indexdifferensen till att ge en bild av att projektet har en lägre kostnad när branschindex tillämpas, vilket blir särskilt tydligt om projekten har långa löptider.

Vid jämförelse mellan planerad kostnad vid planbeslut och verklig kostnad visar beräkning- arna som utgår från branschindex överlag fler kostnadsminskningar och beräkningar med nettoprisindex visar väsentligt fler kostnads- ökningar. Detta beror på att branschindex ökat mer än nettoprisindex under samma period. Det tyder på att fördyringar jämfört med bedömd kostnad till stor del förklaras av prisutvecklingen i branschen. Neutraliserat för prisutvecklingen i branschen har kostnaderna för Trafikverkets objekt som nu är öppnade för trafik samman- taget ökat något i kostnader. Jämfört med tid- punkt för byggstart har projektkostnaderna inte ökat nämnvärt. Däremot finns det variationer projekt för projekt.

Vid jämförelse mellan tid för byggstart och slutlig kostnad är skillnaderna mellan nettopris- index och branschindex mindre.

Uppföljd NNK (nettonuvärdeskvot)4 är för merparten av objekten högre än beräknad i gällande plan (branschindex har använts vid jämförelsen). Allt annat lika genererar kostnads- ökningar en lägre NNK än beräknad i plan, och kostnadsminskningar en högre NNK än beräk- nad. Detta är också fallet för samtliga objekt utom ett (väg 293 vid Norr Amsberg) där NNK ligger på samma nivå trots kostnadsökningar.

I Trafikverkets årsredovisning kommenteras kostnader och NNK projekt för projekt.

			3 Nettoprisindex visar de genomsnittliga prisförändringarna för den
			inhemska privata konsumtionen och är till skillnad från
			konsumentprisindex rensad från prispåverkande effekter av förändrade
			indirekta skatter och olika subventioner. Det branschindex Trafikverket
			använder bygger på Statistiska centralbyråns entreprenadindex E84 och
			återspeglar den generella prisutvecklingen i den del av
	2 Bedömd kostnad i underlag till regeringens beslut om fastställelse av		återspeglar den generella prisutvecklingen i den del av
			entreprenadbranschen som avser väg- och järnvägsbyggande.
	nationell plan.		4 Nettonuvärdeskvot är ett mått på samhällsekonomisk lönsamhet.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.9 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt som öppnats för trafik under 2015 (branschindex)

			Uppföljning av kostnader beräknat med branschindex						NKK
Objekt/projekt	Trafikslag	Aktuellt	Bedömd	Bedömd	Verklig	Kostnads-	Kostnads-	Beräknad	Uppföljd
		regerings-	kostnad i	total-	kostnad	förändring	förändring	NNK1 i	NNK2
		beslut vid	planbeslut	kostnad	(slutlig)	jmf med	jmf med	plan	(bransch-
		byggstart		vid		plan	byggstart	(bransch-	index)
		(Lp = objekt		byggstart		(i procent)	(i procent)	index)
		i länsplan)
Malmbanan, ökad
kapacitet (Lakaträsk,
Ripats, Rensjön, Gällivare
och Stenbacken)	J	2010	338	252	286	-15	12	1,3	1,8
Stambanan genom övre				Uppgift			Uppgift
Norrland, ökad kapacitet	J	2004	529	saknas	481	-9	saknas	1,8	2,1

Rosersberg, anslutning
kombiterminal	J	2010	376	425	395	5	-8	1,8	1,7

									Ej
Göteborg C, signalställverk	J	2010	790	668	812	3	18	Saknas	uppföljd

Pågatåg Nordost	J	2010	583	942	794	36	-19	-0,2	-0,4

E4 Sundsvall 1	V	2010	4 653	4 638	4 920	6	6	-0,2	-0,3
E20 Norra Länken 1									Ej
	V	2004	10 133	11 226	10 700	6	-5	Saknas	uppföljd
E18 Trafikplats Viggbyholm	V	2010	172	177	136	-21	-30	7,8	10,1

E18 Västerås–Sagån	V	2010	238	244	197	-17	-24	0,2	0,4

E6 Rabbalshede–
Värmlandsbro, delen									Ej
Pålen–Tanumshede	V	2010	758	707	658	-13	-7	Saknas	uppföljd

E22 Sölve–Stensnäs	V	2010	847	892	707	-17	-26	0,2	0,4

Farled till Gävle 2				Uppgift			Uppgift
Farled till Gävle 2	S	2010	302	saknas	359	19	saknas	0,3	0,1
Väg 61 Klätten–Åmotsfors	V	(Lp) 2010	70	65	81	16	20	0,8	0,3
Väg 372,
Skelleftehamnsleden,
etapp 2
(Risbergskorsningen)	V	(Lp) 2010	38	36	75	97	52	-0,7	-0,9

Väg 293 vid Norr Amsberg	V	(Lp) 2010	39	46	47	21	2	-0,8	-0,8

									Ej
Väg 49 Gustavstorp–Rude	V	(Lp) 2010	63	69	88	40	22	-1,3	uppföljd

Väg 55 Valla–Flen	V	(Lp) 2010	48	83	86	79	3	0,9	0,1
Väg 55 Yxtatorpet–
Malmköping	V	(Lp) 2010	200	184	181	-10	-2	1,3	1,5
Väg 161 Förbi Torp	V	(Lp) 2010	314	343	250	-20	-37	1,1	1,6

Väg 27 Viared–Kråkered	V	(Lp) 2010	448	451	314	-30	-44	2,6	4,2

Rv 21 Vanneberga–
Önnestad	V	(Lp) 2010	91	106	148	63	28	0,8	0,1

Totalt			21 030	21 554	21 715	3	1	19 3	22

1I stället för branschindex har ett projektspecifikt index använts. Gällande E4 Sundsvall återstår mindre efterarbeten som belastar projektet under kommande år.

2Index för sjöfartsinvesteringar har använts.

3Väg 49 Gustavstorp–Rude har exkulderats för jämförbarhet.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.10 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt som öppnats för trafik under 2015 (nettoprisindex)

			Uppföljning av kostnader beräknat med nettoprisindex
Objekt/projekt	Trafik-	Aktuellt	Bedömd	Bedömd total-	Verklig kostnad	Kostnads-	Kostnads-
	slag	regerings-	kostnad i	kostnad vid	(slutlig)	förändring jmf	förändring jmf
		beslut vid	planbeslut	byggstart		med plan	med byggstart
		byggstart				(i procent)	(i procent)
		(LP = objekt i
		länsplan)
Malmbanan, ökad kapacitet
(Lakaträsk, Ripats, Rensjön,
Gällivare och Stenbacken)	J	2010	293	240	274	-6	12

Stambanan genom övre				Uppgift			Uppgift
Norrland, ökad kapacitet	J	2004	349	saknas	429	23	saknas

Rosersberg, anslutning
kombiterminal	J	2010	327	393	386	18	-2

Göteborg C, signalställverk	J	2010	686	583	780	14	25
Pågatåg Nordost	J	2010	506	856	759	50	-13

E4 Sundsvall	V	2010	4 248	4 437	4 774	12	7

E20 Norra Länken	V	2004	7 213	8 626	9 766	36	12
E18 Trafikplats Viggbyholm	V	2010	160	168	137	-14	-23

E18 Västerås–Sagån	V	2010	222	245	198	-11	-24

E6 Rabbalshede–Värmlandsbro,
delen Pålen–Tanumshede	V	2010	709	712	659	-7	-8

E22 Sölve–Stensnäs	V	2010	793	883	747	-6	-18
Farled till Gävle				Uppgift			Uppgift
	S	2010	281	saknas	348	24	saknas
Väg 61 Klätten–Åmotsfors	V	(Lp) 2010	66	65	82	24	21

Väg 372, Skelleftehamnsleden,
etapp 2 (Risbergskorsningen)	V	(Lp) 2010	36	34	57	58	40

Väg 293 vid Norr Amsberg	V	(Lp) 2010	36	46	46	28	0

Väg 49 Gustavstorp–Rude	V	(Lp) 2010	59	69	88	49	22
Väg 55 Valla–Flen	V	(Lp) 2010	45	83	86	91	3

Väg 55 Yxtatorpet–Malmköping	V	(Lp) 2010	157	176	182	16	3

Väg 161 Förbi Torp	V	(Lp) 2010	294	347	251	-15	-38
Väg 27 Viared–Kråkered	V	(Lp) 2010	419	457	316	-25	-45

Rv 21 Vanneberga–Önnestad	V	(Lp) 2010	85	110	149	75	26

Totalt			16 984	18 530	20 514	21	10

Länsplaner för regional infrastruktur

I tabell 3.11 redovisas vilken typ av åtgärd som har genomförts enligt länsplanerna och hur bidragen fördelat sig mellan olika typer av bidrag. Under 2015 genomfördes åtgärder för totalt 2 980 miljoner kronor i prisnivå 2013. Sammantaget har 17 procent av den totala planen genomförts under de två första åren. Fördel- ningen mellan de olika länsplanerna redovisas i tabell 3.12.

Att utfallet varierar mellan länen beror på att ett antal större projekt har pågått i några län och att dessa har krävt en större andel medel för att kunna genomföras effektivt. För några län är utfallet lågt bl.a. beroende på att åtgärder inte påbörjats alternativt färdigställts och bidrag till kommuner och trafikhuvudmän därför inte betalats ut. Länsplanerna ska genomföras på ett sådant sätt att en lika stor andel av varje länsplan ska vara genomförd till 2017. För uppföljning av större objekt i länsplanerna färdigställda under 2015 hänvisas till tabell 3.9 respektive tabell 3.10.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.11 Uppföljning av åtgärdstyper i de regionala planerna (länsplaner) under planperioden 2014–2025

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2013

	Namngivna	Trimning och	Statlig	Statlig	Statlig	Statlig	Summa
	investeringar och	effektivisering,	medfinansiering	medfinansiering	medfinansiering	medfinansiering
	namngivna	miljö och övriga	till kommuner för	till trafikhuvud-	till enskilda	till flygplats-
	brister	mindre åtgärder	trafiksäkerhet,	män för kollektiv-	vägar	anläggningar
			miljö, transport-	trafik väg, spår
			informatik	och sjöfart
20141	1 090	681	185	889	31	44	2 920
2015	1 435	813	129	514	26	63	2 980

2014–2025	14 687	11 437	1 545	6 963	334	419	35 385

Utfall i andel
(%) av plan
t.o.m. 2015	17	13	20	20	17	26	17

1 Utfallet redovisas i år jmf med föregående år i fasta priser då det ger en mer rättvisande jämförelse mot totalsumman i nationell plan. Inför Trafikverkets årsredovisning för 2015 gjordes en större översyn över hur olika typer av utfall var klassificerade. Detta har lett till en justering i 2014 års siffror mellan de två kategorierna för statlig medfinansiering där den största avvikelsen var utfallet för upprustning av Lidingöbanan som tidigare låg i kategorin Statlig medfinansiering till kommuner för trafiksäkerhet, miljö och transportinformatik men som nu, mer korrekt, tillhör Statlig medfinansiering kollektivtrafik.

Tabell 3.12 Uppföljning av de regionala planerna (länsplaner) för planperioden 2014–2025

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2013

Län	Utfall 2014	Utfall 2015	Plan	Andel som	Plan	Andel som
			2014–2017	genomförts t.o.m.	2014–2025	genomförts t.o.m.
			Prisnivå	2015 av plan		2015 av plan
			2013-06	2014–2017		2014–2025
				(i procent)		(i procent)
Stockholm	879	703	3 164	50	8 717	18

Uppsala	95	187	523	54	1 596	18

Södermanland	154	28	394	46	1 042	17
Östergötland	63	43	469	23	1 418	7

Jönköping	76	67	423	34	1 313	11

Kronoberg	80	106	278	67	773	24
Kalmar	60	130	271	70	873	22

Gotland	13	4	62	27	207	8

Blekinge	13	74	176	49	520	17
Skåne	358	307	1 420	47	4 292	15

Halland	109	116	472	47	1 241	18

Västra Götaland	518	496	2 216	46	6 351	16
Värmland	79	71	347	43	995	15

Örebro	77	30	390	28	1 057	10

Västmanland	54	92	280	52	816	18
Dalarna	97	121	399	55	1 128	19

Gävleborg	46	103	333	45	950	16

Västernorrland	48	54	296	35	870	12
Jämtland	33	41	176	42	514	14

Västerbotten	28	18	298	16	891	5

Norrbotten	41	73	234	48	760	15
Centrala kostnader 1		117
Summa	2 920	2 980	12 622	47	36 324	16

1 År 2014 har de centrala kostnaderna fördelats ut per län i proportion till länets i övrigt upparbetade kostnader. För 2014 uppgick det som fördelades till 33 miljoner kronor. För 2015 har kostnaderna ej fördelats ut per län. Kostnaderna omfattar arbete med juridik och planprövning samt utveckling av samhällsekonomiska modeller.

Drift och underhåll

Drift och underhåll av landets vägar och järn- vägar är en förutsättning för att säkra transport- systemets funktionalitet och tillgänglighet. Åtgärderna har under 2015 bestått av en bland- ning av både förebyggande och avhjälpande underhåll samt reinvesteringar. Den 1 januari 2015 startade Trafikverkets nya organisation för verksamhetsområde Underhåll. Väg- och järn- vägssystemet har delats upp med syftet att få bättre styrning, planering och kontroll av åtgär- der i anläggningen. Det innebär en uppdelning mellan den dagliga driften och det mer lång- siktiga underhållet. Trafikverkets arbete med att förbättra och utveckla verksamheten pågår fort- löpande.

För att skapa bättre förutsättningar för att genomföra planerade åtgärder på järnvägen har Trafikverket infört s.k. servicefönster. Det innebär att tider för underhållsåtgärder i järn- vägssystemet har avsatts i tidtabeller vilket skapar bättre förutsättningar för att genomföra flera åtgärder samtidigt, genomföra åtgärder på ett säkert sätt och samtidigt minska antalet stör- ningar för trafiken. Under 2015 har järnvägs- underhåll prioriterats på bantyperna storstad och större stråk. Det är banor som har mycket trafik och där underhållsåtgärder har en hög samhälls- ekonomisk lönsamhet och ger bäst effekter i form av ökad robusthet och bättre punktlighet.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Åtgärder har även i mindre omfattning utförts på övriga banor. Av tabell 3.13 framgår hur kost- naderna för underhåll och reinvesteringar av järnvägen har fördelats per bantyp i förhållande till antalet tågkilometer och antalet spårmeter. Det har under 2015 genomförts ett flertal åtgär- der på broar och tunnlar, bl.a. i anslutning till öppnandet av Hallandsåstunneln. Även Årstabron i Stockholm har genomgått en omfattande renovering. Bergtekniska under- hållsåtgärder har utförts på ett flertal platser, bl.a. i tunnlar längs Bohusbanan, och på Malmbanan och Bergslagsbanan har stabiliserande åtgärder utförts för att förhindra ras vilka riskerar att stoppa trafiken. Det har under 2015 pågått kontaktledningsrenoveringar på flera platser och totalt har ca 100 kilometer bytts ut vilket förväntas minska antalet tågstörande fel. Inom signal- och teleanläggningar samt elförsörjning har verksamhetsvolymen ökat under 2015 och åtgärder har bl.a. utförts i anslutning till Halls- berg där en äldre ställverksdator har reinveste- rats. Utbytestakten av spår och spårväxlar var låg under 2015. Det under 2014 påbörjade pilot- projektet för att höja standarden på trafik- informationsutrustningen har fortsatt under året. Verksamheten omfattar variabla och fasta skyltar, klockor och högtalare. Cirka 70 procent av stationerna med resandeutbyte är inventerade och ca 30 procent av dessa är projekterade för kommande åtgärder.

Tabell 3.13 Underhåll och reinvesteringar per bantyp i förhållande till antalet tågkilometer och antalet spårmeter

Kronor, löpande prisnivå

Bantyp	Tågkilo-	Andel	Spår-	Andel	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	meter	(%)	kilo-	(%)	per	per	per	per	per	per	per
	(miljoner)		meter		tågkilo-	spår-	spår-	spår-	spår-	spår-	spår-
					meter	meter	meter	meter	meter	meter	meter
					2015	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Storstadsområden	35	24	1 405	10	43	818	931	801	798	920	1 081
Större stråk	65	43	4 769	33	27	344	344	384	432	443	368

Banor för övrig
viktig gods- och
resandetrafik	38	25	4 219	29	41	273	197	360	413	451	369
Mindre trafik	12	8	2 681	19	53	177	188	193	204	289	230

Ringa eller ingen
trafik	1	0,4	1 058	7	297	164	120	131	141	224	152

Ej indelat i bantyp	0	0	307	2		1 211	1 212	2 037	2 030	2 819	4 436

Totalt	151	100	14 439	100	48	344	331	399	432	498	483

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Under 2015 har beläggningsåtgärder på vägar i storstäder och övriga stamvägar prioriterats. Totalt har 30,9 miljoner m2 belagts, vilket är en ökning med ca 13 procent jämfört med 2014. Det har under året varit osedvanligt gynnsamma bitumenpriser vilket har sin grund i det låga marknadspriset på olja. Av tabell 3.14 framgår hur kostnaderna för beläggningsunderhåll har fördelats per vägtyp. Åtgärder har också genomförts på prioriterade grusvägar för att förbättra framkomligheten, säkerheten och robustheten. För att säkra framkomligheten på längre sikt så har underhållsåtgärder genomförts på ca 300 stycken broar. Även bergslänter längs med stora och medelstora vägar i hela landet har inventerats och vid behov har förstärknings- åtgärder genomförts för att minska rasrisken. För att främja näringslivets transporter har

Tabell 3.14 Beläggningsunderhåll per vägtyp

bärighetshöjande åtgärder genomförts på ett flertal ställen i landet. Exempel på åtgärder som utförts är beläggning av grusvägar, åtgärder på broar för att öka bärighetsklass och utbyte av vägtrummor. Även förebyggande åtgärder för att möta klimatförändringar och för att klara stor- mar och skred har genomförts.

Vintern har till största delen varit mild för- utom i de norra delarna där början av vintern bjöd på flera extremväder och hårda vindar. Stormen Egon slog till i början av året vilket innebar många fällda träd över vägar. Återställ- ningsarbetet fungerade bra och ett dygn efter att stormen avtog var trafiken åter igång. Detta arbete medförde betydande kostnader för Trafikverket vilket har föranlett ompriorite- ringar i verksamheten.

Vägtyp	Vägkilo-	Andel	Kronor per	Kronor per	Kronor per	Kronor per	Kronor per	Kronor per	Kronor per	Kronor per
	meter	(%)	vägmeter	vägmeter	vägmeter	vägmeter	vägmeter	vägmeter	vägmeter	vägmeter
			2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Storstadsvägar	474	1	111	149	136	128	214	145	256	137

Övriga stamvägar	7 977	10	86	83	67	38	64	80	63	52
Pendlings- och
servicevägar	6 618	8	45	32	38	32	32	46	44	39
Övriga för näringslivet
viktiga vägar	38 723	49	26	18	22	16	14	16	15	22
Övriga lågtrafikerade
vägar	25 229	32	13	10	11	7	8	8	10	14
Totalt	79 021	100	30	24	25	17	20	23	22	24

Redovisning av affärsverken

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärs- verk som inom sitt ansvarsområde ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. I Sjöfartsverkets uppdrag ingår bl.a. att planera och tillhandahålla infrastruktur och tjänster för sjöfarten i form av farleder, isbrytning, lotsning, sjögeografisk information samt att ansvara för sjö- och flygräddningstjänst.

Verksamheten finansieras i huvudsak genom sjöfartsavgifter i form av farledsavgifter och lots- avgifter samt övriga intäkter från exempelvis försäljning av sjökortsdata och uthyrning av isbrytare. Sjöfartsverket tilldelas även anslag som ersättning för sjö- och flygräddning och viss annan verksamhet för fritidsbåtstrafiken samt för viss kanaltrafik. I syfte att uppnå full kost- nadstäckning för sjö- och flygräddnings- verksamheten ökades de årliga anslagen perma- nent med 45 miljoner kronor från 2014. Åren 2014–2016 tilldelades Sjöfartsverket tillfälligt ökade anslag om 300 miljoner kronor för ut- gifter för isbrytning och drift av kanaler.

Sjöfartsverkets totala intäkter för 2015 upp- gick till 2 400 miljoner kronor varav 477 miljoner kronor utgörs av intäkter från anslag. Mot- svarande belopp uppgick 2014 till 2 354 miljoner kronor varav 551 miljoner kronor avsåg intäkter från anslag.

Tabell 3.15 Verksamhetens rörelseintäkter och rörelseresultat fördelat på verksamhetsområden

Miljoner kronor

	Intäkter	Intäkter	Resultat	Resultat
	2014	2015	2014	2015
Sjöfartsverket,
totalt	2 354	2 401	0	0

Sjöfartsavgifter	1 399	1 404

Övriga
rörelseintäkter	404	520

Resultatet efter finansiella poster för 2015 upp- gick till 140 (337) miljoner kronor som i sin helhet har avsatts till resultatutjämningsfonden för att på så sätt återställa det egna kapitalet. Vid utgången av 2012 och 2013 var det egna kapitalet negativt. Vid utgången av 2015 uppgick det egna kapitalet till 392 miljoner kronor. För 2014 var motsvarande belopp 252 miljoner kronor.

Sjöfartsverkets ekonomiska mål för 2015 var att resultatet efter skattemotsvarighet ska uppgå

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

till 3,5 procent av justerat eget kapital under en konjunkturcykel, samt att soliditeten långsiktigt ska uppgå till minst 25 procent.

Tabell 3.16 Översikt av de ekonomiska målen 2013–2015

Procent

	Utfall	Mål	Utfall	Mål	Utfall	Mål
	2013	2013	2014	2014	2015	2015
Räntabilitet på
eget kapital efter
skattemotsvarig-
het	Neg	3,5	Neg	3,5	0	3,5

Soliditet	Neg	25	7,3	25	10,6	25

Sjöfartsverket har inte uppfyllt sina ekonomiska mål under de senaste åren. Huvudorsaken är omvärderingar av pensionsskulden som följd av låga marknadsräntor och att intäkterna varit för låga vilket bidragit till att den ekonomiska ställ- ningen urholkats.

Sjöfarten har upplevt ett minskat antal anlöp, vilket har lett till minskade intäkter från farleds- avgifterna. Lotsvolymerna har minskat, men genom avgiftsökningar har intäkterna från lots- ningen ökat med 30 miljoner kronor jämfört med 2014.

Regeringen uppdrog åt Sjöfartsverket att utarbeta en finansiell modell med syftet att uppnå en ekonomi i balans senast den 31 decem- ber 2017 (dnr N2015/5048/SUBT). Sjöfarts- verket redovisade sina slutsatser i december 2015. Genom införande av den nya modellen och därtill hörande interna förbättringsarbeten för att minska kostnaderna och öka intäkterna är det Sjöfartsverkets uppfattning att verket når målsättningen med en ekonomi i balans till den 31 december 2017.

Regeringen avser att även fortsatt nogsamt följa den ekonomiska utvecklingen hos Sjöfarts- verket för att säkerställa att Sjöfartsverkets olika verksamheter i framtiden kan bedrivas i ekono- misk balans.

Uppföljning av investeringsplaner

Sjöfartsverkets investeringar uppgick för 2015 till 347 miljoner kronor. För 2014 var mot- svarande belopp 398 miljoner kronor. Bland större investeringsposter kan nämnas investe- ringar i nya räddningshelikoptrar samt olika farledsförbättringar. Sjöfartsverkets investe- ringsplan för perioden 2016–2020 omfattar totalt 2 168 miljoner kronor. De största investering- arna är i isbrytningsverksamheten samt farleds- och kanalförbättringar. Sjöfartsverkets investe-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ringar har till övervägande del finansierats med egna medel. Bemyndigande för 2016 finns att inom en ram om 500 miljoner kronor ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret för finansiering av investeringar, varav 240 miljoner kronor hit- tills har utnyttjats.

Luftfartsverket

Luftfartsverkets huvuduppgift är att tillhanda- hålla en säker, effektiv och miljöanpassad flyg- trafiktjänst för civil och militär luftfart. Luft- fartsverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Luftfartsverket ska inom och utom landet tillhandahålla flygtrafiktjänster samt service- och konsultjänster som är knutna till verksamheten. Verket ska också nationellt och internationellt främja forskning, utveckling och införande av ny teknik av betydelse för verk- samheten. Luftfartsverket får härutöver bedriva utbildning av flygledare och direkt eller genom till verket knutna bolag bedriva tjänsteexport inom sitt område. Luftfartsverkets verksamhet finansieras till största delen av avgifter på luft- farten, den s.k. en route-avgiften.

Tabell 3.17 Verksamhetens rörelseintäkter och rörelseresultat fördelat på verksamhetsområden

Miljoner kronor

	Intäkter	Intäkter	Resultat	Resultat
	2014	2015	2014	2015
Luftfartsverket, totalt	2 580	3 364	65	30

Luftfartsintäkter	1 627	2 465
Övriga rörelseintäkter	953	899

Det ekonomiska målet för 2015 var att ge en avkastning på 4 procent på eget kapital samt att uppnå en soliditet på 15 procent. Luftfarts- verkets resultat efter skattemotsvarighet uppgick för 2015 till 30 miljoner kronor, vilket motsvarar 4 procent på eget kapital. Luftfartsverket nådde alltså målet för räntabilitet. Soliditeten uppgick per den 31 december 2015 till 12 procent. Målet för soliditet nåddes således inte fullt ut. Orsaken till att målet för soliditet inte nåddes är fortsatt den stora och växande pensionsskulden, vilken påverkas negativt av låga räntenivåer. Det nu- varande systemet ger alltså kända jämförelse- störande effekter för styrningen, vilket också påpekas av Riksrevisionen. En omläggning av pensionsskulden vid nuvarande ränteläge bedöms dock också ge negativa effekter, vilket

innebär att regeringen så här långt inte bedömt det möjligt att ändra systemet.

Tabell 3.18 Översikt av de ekonomiska målen 2013–2015

Procent

	Utfall	Mål	Utfall	Mål	Utfall	Mål
	2013	2013	2014	2014	2015	2015
Räntabilitet på
eget kapital efter
skattemotsvarig-
het	10	4	8	4	4	4
Soliditet	13	15	15	15	12	15

Uppföljning av investeringsplaner

Luftfartsverkets investeringsplan uppgick 2015 till 120 miljoner kronor. Utfallet blev 108 miljo- ner kronor. Årets största investering var fortsatt utveckling, uppgradering och anpassning inom flygledningssystemet Coopans. Andra stora investeringsprojekt under året var utrustning för inspelning av data och tal vid flygtrafiklednings- enheter, slutförande av projekt för nytt kommu- nikationsnätverk och ny teknik för att förbättra övervakningen i svenskt luftrum avseende täck- ning, noggrannhet och uppdateringsfrekvens.

3.5Politikens inriktning

3.5.1Övergripande

Regeringens övergripande mål för transport- området är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- ning för medborgare och näringsliv i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvär- digt svara mot kvinnors respektive mäns trans- portbehov. Investeringar i transportinfrastruktur och bostadsbyggande är en del i samhällsbygget. Det skapar framtidstro och förbättrar tillgäng- ligheten för kvinnor och män till bostäder, arbete, service och kultur samt möjligheten att leva och arbeta i hela landet, men också att pendla dit jobben finns. Ett robust och effektivt transportsystem med god kapacitet är också en förutsättning för att utveckla godstransporterna i Sverige och på så sätt stärka hela Sverige som industri- och exportland samt öka sysselsätt- ningen. Sverige hålls ihop genom åtgärder som förbättrar förutsättningar för jobb, delaktighet och tillväxt i hela landet. Transportsystemet är en grundläggande del i detta arbete och ska utgå från tillgänglighet. Ökad tillgänglighet integrerar

och förstorar regioner och har en positiv på- verkan på tillväxt, sysselsättning och match- ningen på arbetsmarknaden.

Regeringens politik inom transportområdet ska bidra till att det övergripande transport- politiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås. För att det övergripande transportpolitiska målet ska kunna nås måste funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Därmed ska transport- systemet bidra till en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i alla delar av landet.

Investeringar i infrastruktur

En väl fungerande transportinfrastruktur är viktig för sysselsättning, minskade utsläpp och konkurrenskraft i hela landet. Hållbara transporter är en viktig del i att nå miljömålen. Investeringar i infrastruktur kräver långsiktighet och regeringen avser därför att lämna en proposition med förslag till ekonomiska ramar för en nationell plan för 2018–2029. Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem. Samhälls- ekonomisk effektivitet och långsiktigt hållbara transporter ska vara centrala faktorer för vilka investeringar som ska göras.

Regeringens ambitioner är höga. Därför aviserar regeringen i denna proposition en satsning om 3,7 miljarder kronor 2019 och 5 miljarder kronor 2020 för investeringar i infrastruktur. Merparten av tillskottet ska gå till underhåll. Underhåll till järnväg beräknas till mer än tre gånger mer än underhåll till väg.

Den s.k. Sverigeförhandlingen har bl.a. i uppdrag att ta fram förslag till principer för finansiering samt förslag till en utbyggnadsstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö (dir. 2014:106). Sverige- förhandlingen har också i uppdrag att ingå överenskommelser med berörda kommuner, landsting och andra berörda aktörer i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna i dessa län. Regeringen anser att nya stambanor

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

skulle stärka järnvägens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för arbetspendling. På regeringens uppdrag undersöker Trafikverket möjligheterna att sänka byggkostnaderna för höghastighetsbanorna. Samtidigt ses nyttoberäkningarna över. Trafikverket arbetar också på regeringens uppdrag bl.a. med att redovisa uppdaterade uppgifter om kostnader och nyttor för en uppgradering av befintliga stambanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Förberedelserna för byggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping fortgår.

Regeringen anser att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning. Järnvägsinvesteringar som denna bidrar till regeringens mål om såväl högre sysselsättning, nyindustrialisering som minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen avser därför att genomföra byggstart av Norr- botniabanan 2018 med etappen Umeå-Dåva.

Fossilfria transporter och resor

Minskade utsläpp från transportsektorn är avgörande för att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål. Transportsystemet ska moderniseras så att det blir långsiktigt hållbart. Miljöpåverkan från transportsektorn och dess utsläpp av växthusgaser ska minska. Det är även viktigt att det finns goda förutsättningar att bo och verka på landsbygden.

Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. Redan 2014 uppgick andelen förnybar energi i transportsektorn till ca 19 procent. Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och diesel som beaktar utvecklingen av BNP.

Den 16 juni 2016 presenterade den parlamentariska miljömålsberedningen en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna deltog i överenskommelsen. Regeringen föreslog redan i budget- propositionen för 2015 att möjligheten att införa ett klimatpolitiskt ramverk ska utredas.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen återkommer i början av 2017 med en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk, som tar sin utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag (SOU 2016:21 och SOU 2016:47). Miljömålsberedningen har föreslagit ett sektorsmål för transportsektorn. Förslaget är att utsläppen för inrikes transporter senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010 års nivå (SOU 2016:47). Beredningen anser att det krävs kraftfulla styrmedel för att nå målet.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda hur en vägslitageskatt för svenska och utländska tunga lastbilar kan utformas (dir. 2015:47). Därtill har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur en skatt på flygresor kan utformas (dir. 2015:106). Regeringens ambition är att skatterna ska införas.

Bonus–malus-utredningen har lämnat ett förslag om hur fordon med relativt låga utsläpp kan premieras vid inköpstillfället, medan fordon med relativt höga utsläpp belastas med en högre skatt (SOU 2016:33). Förslaget bereds för närvarande. Regeringen vill ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Regeringen avser att införa ett bonus–malus-system som innebär en väsentlig ambitionshöjning när det gäller den miljöstyrande effekten jämfört med dagens system, senast den 1 juli 2018. För att ge fortsatt stöd för bilar med låga utsläpp föreslår regeringen en förlängning av den s.k. Super- miljöbilspremien och av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljö- anpassade bilar. Det är viktigt att alla aktörer har god förutsägbarhet inför anskaffandet av nya miljöfordon. Förutsättningarna att välja gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen måste stärkas. De ekonomiska incitamenten ska styra i denna riktning. Regeringen vill fortsatt främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen har avsatt resurser för att införa en miljökompensation för godstransport på järnväg.

En viktig del i insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel. Förnybara bränslen ska ges goda förutsättningar att konkurrera med fossila bränslen, så att en successivt ökande andel förnybara bränslen kan åstadkommas. Rege- ringen kommer därför att ta fram förslag till nya regler för de ekonomiska styrmedlen på området. Regeringen arbetar med en lösning som ligger inom ramen för Europeiska kommis-

sionens tolkning av reglerna om statligt stöd och som kan träda i kraft under mandatperioden.

Regeringen satsar på levande och hållbara städer. Det är där förutsättningarna är som bäst för omställningen av transportsystemet. Därför förstärks stadsmiljöavtalen. Dessa innebär statlig medfinansiering av lokala och regionala kollektivtrafikinvesteringar och projekt inom utveckling av stadsmiljön. Satsningen utvidgas nu till att även gälla investeringar i cykelinfra- struktur. Stärkt kollektivtrafik ger fler tillgång till arbetsmarknaden och skapar förutsättningar för ökad handel. Ökad cykling bidrar både till attraktiva stadsmiljöer med ren luft och till en bättre hälsa. Satsningen på stadsmiljöavtal är ett viktigt steg för att nå miljömålen och för att Sverige ska kunna bli ett fossilfritt välfärdsland.

Regeringen har även för avsikt att se över frågan om en lagstadgad rätt för kommuner att införa krav på transportplaner vid nyetableringar.

Närtidssatsning på järnväg

Regeringen föreslår en särskild satsning under 2017 för kapacitetshöjande åtgärder i järnvägs- systemet som förbättrar kapacitet och robusthet i transportsystemet. Det handlar om kapacitets- höjande åtgärder såväl utanför de större stor- stadsregionerna som i eller i anslutning till dessa regioner. Satsningen är ett led i regeringens arbete med att öka konkurrenskraften för järn- vägen och därmed bidra till att flytta gods- och persontransporter från väg till järnväg. Sats- ningen föreslås uppgå till 200 miljoner kronor 2017.

Stadsmiljöavtal

Regeringen föreslår en utökning av den tidigare satsningen på stadsmiljöavtal uppgående till två miljarder kronor under en fyraårsperiod som regeringen lanserade 2015. Satsningen utökas med 250 miljoner kronor 2017 och 500 miljoner kronor 2018. Utöver stöd till investeringar i anläggningar för kollektivtrafik och i anlägg- ningar för nya transportlösningar för kollektiv- trafik som satsningen hittills omfattat ska stadsmiljöavtalen från och med 2017 även omfatta insatser för ökat cyklande.

Drift och underhåll av transportsystemet

Ett väl fungerande och hållbart transportsystem förutsätter att drift och underhåll planeras och genomförs i rätt tid och omfattning samt med rätt metoder och material. Hur drift och under- hållsverksamheten bedrivs har betydelse inte bara för transportsystemets funktion utan även för möjligheterna att nå miljömålen

Ett robust transportsystem ska kunna klara av både väntade och oväntade händelser och stör- ningar till följd av klimatförändringar, trängsel, fordonsfel, olyckor och fel eller skador på infra- strukturen. Sverige har under många år satsat för lite resurser på underhåll av järnvägssystemet. Det har bidragit till den störningsproblematik som systemet dras med. Trafikverket har inom järnvägsunderhåll använt en stor andel av anslagna medel för att avhjälpa fel på bekostnad av det förebyggande underhållet. I längden inne- bär en sådan strategi samhällsekonomiska för- luster. Regeringen genomför därför satsningar på underhåll och reinvesteringar för att minska trafikstörningar och andra problem som för- orsakar samhället och näringslivet stora kost- nader. Underhåll av infrastrukturen är även avgörande för att värna om nyttan av redan genomförda investeringar.

Inom järnvägsunderhållet genomfördes en satsning om 620 miljoner kronor under 2015 och åren därefter 1 240 miljoner kronor per år under perioden 2016–2018. I enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2016 genomfördes därutöver ytterligare fortsatta satsningar på järn- vägsunderhållet med 400 miljoner kronor under perioden 2016–2019 med inriktning på järnvägar i landsbygd. Inom vägunderhåll genomfördes en motsvarande satsning om 400 miljoner kronor under perioden 2016–2019 som inriktas på åtgärder för bärighet och tjälsäkring vilket är viktiga åtgärder för vägnätet på landsbygden.

Regeringen ser behov av att fortsatt identifiera åtgärder som ytterligare kan förbättra järnvägens funktionssätt. Underhållet måste organiseras så att största möjliga nytta uppnås av de medel som anslås. Regeringen har därför i maj 2016 upp- dragit åt Trafikverket att genomföra en för- djupad utredning och redogöra för möjliga åtgärder i syfte att uppnå väl fungerande och effektiva transporter på järnväg samt att staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande av järnvägsunderhållet.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.5.2Strategiska områden som bidrar till regeringens övergripande mål för sysselsättning och miljö

Sysselsättningsskapande åtgärder

Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Detta ska uppnås genom fler sysselsatta och fler arbetade timmar. Färre personer i långvarig arbetslöshet bidrar till att målet kan nås. Trafikverket är en mycket stor beställare av tjänster och entreprenader och kan därför ha goda förutsättningar som beställare att genom upphandling påverka branschaktörer till att också anställa arbetslösa personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Rege- ringen uppdrog i juni 2015 åt Trafikverket att vid offentlig upphandling arbeta för ökad sysselsätt- ning för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. En redogörelse för vilka åtgärder Trafikverket vidtagit i sin upphand- lingsverksamhet lämnades i en rapport till Rege- ringskansliet (Näringsdepartementet) den 15 november 2015.

Med utgångspunkt i förslagen i rapporten har Trafikverket i sin verksamhet genomfört en modell för att ställa krav på leverantörerna att personer som har svårt att komma in på arbets- marknaden ska ges sysselsättning i entreprenader som Trafikverket upphandlar. Denna grupp innefattar även personer som behöver en lärlingsplats eller praktikplats inom ramen för utbildning eller har en sysselsättning som inte motsvarar den utbildning och/eller kompetens personen har och som kan matchas till en tjänst i kontrakten. Arbetsförmedlingen har avsatt resurser på sina regionala kontor för att sam- arbeta med utsedda leverantörer.

Trafikverket gör bedömningen att det kan resultera i mellan 200 och 1 500 extra praktik- platser eller anställningar per år.

Trafikverket ska inom ramen för underhålls- verksamheterna för väg och järnväg genomföra en särskild satsning på slyröjning och främjande av biologisk mångfald m.m. Inom ramen för denna satsning ska Trafikverket ställa krav på att entreprenörer som upphandlas ska ge sysselsätt- ning till personer som står långt ifrån arbets- marknaden och samtidigt minska risken för störningar och öka trafiksäkerheten. Därmed bidrar åtgärderna till enkla men värdefulla för- bättringar av infrastrukturen och miljön. Andra verksamheter som kan omfattas av satsningen

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kan vara uppstädning kring bangårdar, manuell ogräs- och vegetationsbekämpning eller invente- ringar av trummor, artrika vägkanter, dräne- ringar (väg) eller andra personalintensiva under- hållsåtgärder. Kostnaderna som belastar Trafik- verket är i huvudsak för arbetsledning, maskiner och andra omkostnader. Genom att använda de möjligheter som finns till subventionerade anställningar inom arbetsmarknadspolitiken kan kostnaderna för entreprenörerna minskas sam- tidigt som sysselsättning ökas bland de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Ordning och reda i transportbranschen

Både inom flyg-, taxi- och åkeribranschen före- kommer problem med osund konkurrens. Det innebär både att arbetstagare får dåliga arbets- villkor och att seriösa företag, som bl.a. betalar avtalsenliga löner och betalar rätt skatter, riske- rar att konkurreras ut.

För att skapa ordning och reda i transport- branschen krävs politiskt arbete såväl på natio- nell nivå som i EU.

För att anpassa regelverken för taxibranschen till ny teknik och skapa en bättre fungerande taxiverksamhet har regeringen tillsatt utred- ningen Anpassning till nya förutsättningar för taxi och samåkning (dir. 2015:81).

Åtgärder som underlättar hindrande av fort- satt färd efter beslut om detta, och en hög sanktionsavgift för brott mot EU:s regler för gränsöverskridande lastbilstrafik, innebär att det nu finns mer kraftfulla verktyg för att försvåra för illegal lastbilstrafik.

Regeringen har även aktivt drivit frågorna om ordning och reda på vägarna inom EU-arbetet. Under 2017 väntas EU-kommissionen presen- tera ett vägtransportpaket. Regeringen kommer vara aktiv i arbetet kring vägtransportpaketet och prioriterar att det ska främja ökad regel- efterlevnad och schysta arbetsvillkor.

För att uppnå schysta villkor och motverka osund konkurrens krävs även en effektiv kontroll och uppföljning av lagar och regler ute på vägarna.

För att motverka osund konkurrens i trans- portbranschen avser regeringen att ge Polis- myndigheten i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med kontroller av cabotagetransporter.

Regeringen gör en särskild satsning på flygande inspektioner av nyttofordon, delvis

mot bakgrund av nya EU-regler om flygande inspektioner vid vägkanten. Regeringen avsätter 10,7 miljoner kronor årligen för detta.

Även i regeringens kommande flygstrategi är rättvisa villkor och sund konkurrens en viktig del.

Arbetet med ordning och reda i transport- branschen har också betydelse för att nå rege- ringens mål för trafiksäkerhet och att minska transportsektorns klimat- och miljöpåverkan.

Hållbar sjöfart

För att upprätthålla positionen som ett handels- och industriland behöver Sverige en väl funge- rande sjöfartssektor.

Regeringen lade under året fram en proposi- tion om införande av ett svenskt tonnage- beskattningssystem (prop. 2015/16:127). Syftet är att öka andelen svenskregistrerade fartyg i den svenska handelsflottan. Svenskregistrerade fartyg ökar tillgången på praktikplatser för sjöfarts- studenter och bidrar också till ökad sysselsätt- ning för bl.a. svenska sjömän samt kan även stärka hela den maritima sektorn i Sverige.

Sjöfarten har ett antal utmaningar på miljö- och klimatområdet. Regeringen ser det arbete som bedrivs inom EU och FN:s sjöfartsorgani- sation IMO som avgörande för att minska sjö- fartens miljö- och klimatpåverkan.

Sjöfartens utsläpp av kväveoxider måste minska. Inom några år kan ett s.k. NECA- område för sjöfartens kväveoxidutsläpp bildas i Östersjön och Nordsjön. Regeringen har därför uppdragit åt Trafikanalys att utreda kostnader och andra möjliga konsekvenser av inrättande av ett NECA-område.

Nystart för nollvisionen

Svenskt trafiksäkerhetsarbete är framgångsrikt i att minska antalet omkomna och skadade i trafi- ken. Den svenska modellen för trafiksäkerhets- arbetet, nollvisionen, har fångat omvärldens intresse. Det bidrar till Sveriges goda rykte internationellt och skapar förutsättningar för svensk export. En ambitiös politik för trafik- säkerhet innebär också ökade möjligheter för innovationer.

Allt framgångsrikt arbete bör dock ses över med jämna mellanrum, och det finns både ut-

maningar och möjligheter för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. En utmaning är t.ex. att vissa typer av viltolyckor ökar. Ett aktivt trafik- säkerhetsarbete med bl.a. fokus på rätt hastig- heter kan också innebära minskade luftförore- ningar och minskat buller. Regeringen har därför tagit initiativ för att stärka trafiksäkerhetsarbetet inom alla trafikslag. I augusti 2016 lanserade regeringen en inriktning för det fortsatta trafik- säkerhetsarbetet under namnet Nystart för noll- visionen. Det handlar inte i första hand om nya satsningar utan om att använda befintliga resur- ser och verktyg mer effektivt. Regeringen pekar ut inriktningen för det fortsatta trafiksäkerhets- arbetet, vilken blir vägledande för kommande års prioriteringar och satsningar inom trafiksäker- hetsområdet. Förutom att stärka redan etable- rade och fungerande åtgärder och verksamheter som syftar till att skapa säker trafik pekas ett par områden ut där nya insatser bedöms som särskilt viktiga.

Som ett led i Nystart för nollvisionen avser regeringen också att säkerställa och förtydliga roller och ansvar kopplat till trafiksäkerhets- arbetet hos berörda statliga myndigheter.

Att utveckla nya användningsområden och arbetsmetoder och att genomföra trafiksäker- hetsteknik, bl.a. för kontroll av nykterhet är ett framgångskoncept för att nå målen om en nykter trafik. Som en del i det förebyggande arbetet mot rattfylleri fattade regeringen den 14 april 2016 beslut om att ge Trafikverket i uppdrag att utreda frågan om, och senast den 31 oktober 2016 lämna förslag till hur ett införande av anläggningar för nykterhetskontroller, s.k. alkobommar, i tre till fem hamnar i Sverige lämpligast ska genomföras.

Transportforskning

Samverkansprogrammet för nästa generations resor och transporter inkluderar alla trafikslag och har ett övergripande perspektiv där alla trafikslag samverkar för att lösa kvinnors och mäns resor och behov av transporter av gods.

Genom digitalisering, nya drivmedel och miljövänligare transportslag kan Sverige minska sin klimatpåverkan och öka exporten.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Cykelstrategi

Regeringen vill stimulera långsiktigt hållbara transportlösningar såsom bl.a. gång och cykel. En ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätort samt bidra till en bättre folkhälsa.

Regeringen har genom en bred och nära dialog med kommuner, intresseorganisationer, myndigheter och andra berörda aktörer under 2016 arbetat med att ta fram en nationell cykel- strategi med syftet att främja en ökad och säker cykling. Strategin ska fungera som en plattform för det fortsatta gemensamma arbetet.

Cyklister är en heterogen grupp kvinnor och män i olika åldrar och faser i livsskedet. De har olika resvanor, behov och förutsättningar Det är angeläget att samhällsplaneringen främjar en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart trans- portsystem med goda möjligheter att använda cykeln som färdmedel.

Det fortsatta arbetet för en ökad och säker cykling bör främja en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur. Det handlar både om att förbättra den befintliga infrastrukturen och om att skapa nya cykelförbindelser med utgångspunkt i olika cyklistgruppers behov. Här spelar kommunsektorn en avgörande roll som huvudman för den lokala infrastrukturen. För att cykling ska bli ett mer attraktivt transportmedel behöver det också bli säkrare att cykla. Cyklis- ters säkerhet är därför en av de största ut- maningarna inom regeringens intensifierade arbete för trafiksäkerheten.

Flygstrategi

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram en svensk flygstrategi som kommer att behandla flygets roll i transportsystemet. Utgångspunkterna för arbetet är de transport- politiska målen och regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Strategin ska främja ett bättre utnyttjande av befintliga resurser samt en bättre samordning mellan olika sektorsområden för att nå gemen- samma mål.

Strategin ska tas fram i dialog med berörda aktörer. Regeringens avsikt är att fatta beslut om strategin under hösten 2016.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.6Budgetförslag

3.6.11:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	19 490 526		sparande	1 320 734
		23 507 145	1	Utgifts-	21 631 014
2016	Anslag	23 507 145	1	prognos	21 631 014
2017	Förslag	24 107 726
2018	Beräknat	24 754 302	2

2019	Beräknat	25 274 098	3
2020	Beräknat	25 687 892	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 24 729 572 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 24 846 734 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 24 664 323 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för

–långsiktig infrastrukturplanering för väg- trafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart,

–museiverksamhet inom transportområdet,

–utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskost- nader m.m.,

–investeringar i statliga vägar och järnvägar, stora och strategiska farleder och slussar,

–statligt investeringsbidrag till landnings- banan i Sälen,

–ränta och amortering på upptagna lån för infrastrukturprojekt,

–åtgärder i nationalstadsparken,

–bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut,

–statlig medfinansiering till byggande av regionala kollektivtrafikanläggningar (in- klusive handikappanpassningsbidrag), stat- lig medfinansiering till cykelvägar, särskild statlig medfinansiering till storstädernas trafiksystem, statlig medfinansiering via länsplanerna till drift och byggande av enskilda vägar samt miljö- och trafiksäker- hetsåtgärder på kommunala vägar,

–statlig medfinansiering till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm,

–forsknings- och innovationsinsatser inom transportområdet,

–informationsinsatser och kunskapshöjande insatser som syftar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen,

–viss myndighetsutövning inom transport- området,

–ärendehantering avseende körkort med villkor om alkolås och försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,

–eventuella böter till följd av försenat ge- nomförande av EU-direktiv,

–administration av vägavgifter som inte är systemutgifter,

–bidrag till Inlandsbanan enligt avtalet mellan staten och Inlandsbanan AB,

–Trafikverkets avgifter enligt avtalet om Öresundsbroförbindelsen,

–eventuellt infriande av betalningsutfästelser avseende villkorade aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB,

–eventuellt infriande av kapitaltäcknings- garantin till Arlandabanan Infrastructure AB,

–eventuella kreditförluster avseende den obligationsportfölj som härrör från de numera avslutade amerikanska leasingtrans- aktioner som ingicks av dåvarande Statens järnvägar,

–åtgärder förknippade med statens miljö- ansvar inom transportområdet,

–inbetalning av aktiekapital till det schwei- ziska bolaget Eurofima (European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock),

–ersättning till utrustning inklusive installa- tion som säkerställer funktionen hos tåg- fordonens befintliga telekommunikations- system för talkommunikation och som säkerställer funktionen hos befintlig om- bordutrustning för signalsäkerhetssystemet ERTMS samt

–uppdatering av Försvarsmaktens flyg- hinderdatabas till den del som avser den civila luftfarten.

Kompletterande information

Bestämmelser som anknyter till anslagets an- vändning finns i förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Genom 2013 års Stockholmsförhandling har staten den 7 januari 2014 slutit avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län med Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna kommun och Järfälla kommun. Enligt avtalet ska staten bidra med statlig medfinansiering till tunnelbane- utbyggnaden i Stockholm.

Ytterligare bestämmelser som anknyter till anslagets användning finns i förordningen (2009:236) om en nationell plan för transport- infrastruktur, förordningen (1997:263) om läns- planer för regional transportinfrastruktur samt i förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning.

Ett statligt investeringsbidrag till Sälens flyg- plats förutsätter ett godkännande av EU-kom- missionen.

Avgiftsfinansierad verksamhet vid Trafikverket

Verksamheten omfattar uppdragsverksamhet samt offentligrättsliga avgifter inklusive avgift för färd på Svinesundsförbindelsen, bron över Motalaviken på riksväg 50 och bron över Sundsvallsfjärden på väg E4. I Trafikverkets uppdragsverksamhet ingår Färjerederiet. Utgångspunkten för Färjerederiet är att uppnå en lönsamhet i nivå med branschen i övrigt, skild från Trafikverkets övriga delar. I uppdragsverk- samheten ingår även att administrera stödsystem

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

för andra aktörer inom sektorn. Huvudregeln för denna verksamhet är att full kostnadstäck- ning ska uppnås. Trafikverket beslutar efter sam- råd med Ekonomistyrningsverket om prissätt- ningen för uppdragsverksamheten. Trafikverkets uppdragsverksamhet omfattar följande tjänster:

–Försäljning av vägfärjetjänster (Färje- rederiet).

–Tillhandahållande av fordon vid förarprov.

–Upprätthållande av ett lager av reserv- bromateriel.

I tabellen nedan framgår kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten i Trafik- verket. De intäkter för banavgifter som redovisas innefattar endast trafikavgifter. Andra avgifts- intäkter såsom intäkter från kvalitetsavgifter, för uppställning av fordon på spår som Trafikverket förvaltar, tågvärme och specialtransporter ingår inte. Trafikverket uppskattar intäkterna från andra avgifter till 190 miljoner kronor 2017 och till 190 miljoner kronor 2018. Av dessa bedöms intäkterna från kvalitetsavgifter vara 140 miljo- ner kronor 2017 och 140 miljoner kronor 2018. Trafikverkets kostnader för betalning av kvali- tetsavgifter till följd av avvikelser från, i tågplan och i trafikeringsavtal, fastställt användande av infrastrukturen som orsakats av Trafikverket belastar anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och uppskattas uppgå till 180 miljoner kronor 2017 och 180 miljoner kro- nor 2018. Utöver de medel som framgår av tabellen disponerar Trafikverket medel som Transportstyrelsen erhåller från skyltavgifter för personliga registreringsskyltar till fordon. Medlen används främst för trafiksäkerhetsända- mål. Intäkterna för 2016 beräknas uppgå till 11,8 miljoner kronor.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.20 Intäkter som Trafikverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2017	2018
Färjerederiet

Intäkter	90 000	92 000

Kostnader efter finansnetto	87 250	89 000
Resultat efter finansnetto	2 750	3 000

Kostnadstäckning i procent	103	103

Övriga avgifter för
uppdragsverksamhet 1
Intäkter	2 288 100	2 290 100
Kostnader	2 257 400	2 263 800

Resultat	30 700	26 300

Kostnadstäckning i procent	101	101
Svinesundsförbindelsen
Intäkter	87 000	87 000

Kostnader	87 000	87 000
Resultat	0	0

Kostnadstäckning i procent	100	100

Riksväg 50 Motala
Intäkter	15 000	16 000

Kostnader	15 000	16 000

Resultat	0	0
Kostnadstäckning i procent	100	100

E 4 Sundsvall

Intäkter	42 000	49 000
Kostnader	42 000	49 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i procent	100	100
Förarprovsavgifter

Intäkter	458 000	458 000

Kostnader	416 000	434 000
Resultat	42 000	24 000

Kostnadstäckning i procent	110	106

Banavgifter
Intäkter	1 664 000	1 784 000

Kostnader	1 664 000	1 784 000

Resultat	0	0
Kostnadstäckning i procent	100	100

Sjöfartsstöd

Intäkter	1 000	1 000
Kostnader	1 000	1 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i procent	100	100
Trafikverksskolan (Utbildning)

Intäkter	60 200	64 400

Kostnader	58 100	62 200

Resultat	2 100	2 200

Kostnadstäckning i procent	104	104
Fordonsresurser 2
Intäkter	92 000	92 000

Kostnader	56 250	57 000
Resultat	35 750	35 000

Kostnadstäckning i procent	164	161

1Övriga avgifter består av bl.a. uthyrning av förarprovsbilar vid prov, information, service och rådgivning, uthyrning av lokaler, uthyrning av reservbroar, teletjänster, elförsäljning och fastighetsförvaltning.

2Fordonsresurser innefattar även kostnader och intäkter för Trafikverkets museiverksamhet.

De offentligrättsliga avgifter som Trafikverket inte disponerar är ansökningsavgifter för främst transportdispenser. Dessa redovisas i tabell 3.21.

Tabell 3.21 Intäkter som Trafikverket inte disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2017	2018
Offentligrättsliga avgifter
Intäkter	20 000	20 000

Kostnader	20 000	20 000

Resultat	0	0
Kostnadstäckning i procent	100	100

Investeringsplan för Trafikverket

Trafikverkets samhällsinvesteringar omfattar investeringar och reinvesteringsåtgärder som ingår i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 och i länsplanerna för regional transportinfrastruktur (dnr N2014/01779/TE, m.fl.). Trafikverkets och länens investeringsvolymer bestäms av anvisade anslag, de lån Trafikverket tar upp och de till- skott som erhålls via medfinansiering, bl.a. externa bidrag från kommuner och landsting samt bidrag från EU genom det äldre regelverket för TEN-T och den nya Fonden för ett sammanlänkat Europa CEF samt förskotte- ringar. De trängselskatteinkomster som används för investeringar ingår i anvisade anslag.

Trafikverket beräknar att de sammanlagda samhällsinvesteringarna i form av nyanskaffning och vidmakthållande beräknas uppgå till 24 105 miljoner kronor under 2017, se tabell 3.22.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.22 Investeringsplan för Trafikverket

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Anskaffning och utveckling av nya
investeringar

Järnvägsinvesteringar	11 595	10 964	8 383	10 471	10 874	14 563

Järnväg – nationell plan	11 189	10 388	7 913	9 978	10 670	14 212
varav objekt finansierade med
trängselskatt i Göteborg	381	349	239	440	897	1 220
Järnväg – regional plan	406	576	470	493	204	351

Väginvesteringar	6 652	8 664	11 559	14 212	15 742	15 266

Väg – nationell plan	4 675	6 372	9 304	11 872	13 709	13 500
varav objekt finansierade med
trängselskatt i Stockholm	867	579	2 263	3 906	5 841	7 610
varav objekt finansierade med
trängselskatt i Göteborg	291	619	605	466	27	966
Väg – regional plan	1 977	2 292	2 255	2 340	2 033	1 766

Summa utgifter för anskaffning och
utveckling	18 247	19 628	19 942	24 683	26 616	29 829

varav investeringar i anläggningstillgångar

Järnvägsanläggningar	10 876	10 521	8 055	10 052	10 439	13 981
Vägsanläggningar	6 479	8 448	11 269	13 814	15 585	15 114

Finansiering

Anslaget 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur	14 395	15 551	15 192	17 352	17 691	17 993

Anslaget 1:10 EU-stöd TEN	123	184	422	84	5	0
Anslaget 1:11 Trängselskatt Stockholm	867	579	2 263	847	826	818

Anslaget 1:14 Trängselskatt Göteborg	672	968	844	906	924	948

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)	242	172	172	3 365	5 587	8 392
Förskotteringslån	211	-232	-21	25	-354	-237

Medfinansiering	1 737	2 406	1 070	2 104	1 937	1 915

Summa finansiering av anskaffning och
utveckling	18 247	19 628	19 942	24 683	26 616	29 829

Vidmakthållande av befintliga
investeringar

Reinvesteringar i järnvägar	2 115	2 345	2 406	2 254	3 960	4 860
Reinvesteringar i vägar	1 794	1 983	1 757	1 840	2 909	2 924

varav bärighet och tjälsäkring	1 794	1 383	1 186	1 171	1 223	1 243

Summa utgifter för vidmakthållande	3 909	4 328	4 163	4 094	6 869	7 784
varav investeringar i anläggningstillgångar

Järnvägsanläggningar	2 090	2 345	2 406	2 254	3 960	4 860

Väganläggningar	1 721	1 983	1 693	1 808	2 877	2 924
Beredskapstillgångar	32	0	64	32	32	0

Finansiering

Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur	3 542	3 978	4 022	3 700	6 475	7 390

Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)	367	350	141	394	394	394
Summa finansiering av vidmakthållande	3 909	4 328	4 163	4 094	6 869	7 784

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 93 000 000 000 kronor 2018–2050.

Skälen för regeringens förslag: Den verk- samhet som Trafikverket bedriver förutsätter att myndigheten ingår avtal med externa parter om ekonomiska åtaganden för flera år framåt i tiden. Bemyndigandet bör avse all upphandlad verk- samhet och bidrag där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 6 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Bemyndigandet ska avse det total- belopp som regeringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång. I beräkningarna av bemyndigandet inkluderas framtida räntekost- nader på upptagna lån. Vid beräkningarna används en långsiktig jämviktsränta som i dag är 4,20 procent vilken är fastställd av den euro- peiska tillsynsmyndigheten EIOPA (European Insurance and Occupational Pensions Autho- rity). I aktuella planer ingår ett stort antal medel

stora och stora byggprojekt, som t.ex. Citybanan i Stockholm, Västlänken i Göteborg samt Ost- länken mellan Järna och Linköping. Avgörande för när ett åtagande inträffar är enligt gällande redovisningsregler vanligen när respektive kontrakt tecknas. Ekonomiska åtaganden i form av medfinansiering av transportinfrastruktur som staten ingår i samband med överenskommelser med kommuner, landsting eller företag, ska i vissa fall omfattas av begärda bemyndiganden redan det år staten ingår sådana överenskommelser. De exakta tidpunkterna för kontraktstecknandet i de enskilda fallen kan vara svåra att förutse. Av detta följer att det behövs en viss buffert i bemyndigandet. Utan en sådan buffert försämras möjligheterna att genomföra kostnadseffektiva upphandlingar och därmed också ett kostnadseffektivt byggande. Exempel- vis kan det då bli nödvändigt att skjuta upp den avslutande delen av en upphandling för att inte överskrida bemyndigandet vilket försenar och även kan fördyra projektgenomförandet. Rege- ringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfra- struktur ingå ekonomiska åtaganden som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 93 000 000 000 kronor 2018–2050.

Tabell 3.23 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020–2050
Ingående åtaganden	89 284 000	84 906 004	84 438 000

Nya åtaganden	7 199 004	16 431 000	27 568 000
Infriade åtaganden	-11 577 000	-16 899 004	-19 280 000	-20 836 000	-16 215 000	-55 675 000

Utestående åtaganden	84 906 004	84 438 000	92 726 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	94 800 000	91 600 000	93 000 000

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2017 ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 42 800 000 000 kronor för vissa infra- strukturprojekt.

Skälen för regeringens förslag: Trafikverket har tagit upp lån för att finansiera anläggnings- tillgångar, broar som ersätter färjor, vissa priori- terade väg- och järnvägsprojekt, investeringar i el- och teleanläggningar, statens andel av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och staten samt in- vesteringar i vissa väg- och järnvägsprojekt där kapitalkostnaderna ska finansieras med inkoms- ter från trängselskatt eller vägavgifter. Trafik- verkets investeringskostnader för uppbyggnad av system för administration av trängselskatt och vägavgifter belastar också låneramen. Anlägg- ningstillgångar ska enligt budgetlagen (2011:203) finansieras med lån i Riksgäldskonto- ret. Dessa omfattas inte av den låneram som redovisas här. Trafikverkets omsättningstill- gångar finansieras över verkets räntekonto med därtill kopplad kredit. I det följande ges en när- mare redovisning av vad de olika delposterna i tabell 3.24 (beräknad nettoupplåning) innebär.

Trafikverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för broinvesteringar som ersätter färjor på statens vägnät utan att öka Trafikverkets anslagsförbrukning. För att betala lånekostna- derna för sådana objekt ska Trafikverket använda inbesparade driftsmedel från färjetrafiken. Rege- ringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om byggandet av Svinesundsförbindelsen. Investeringsutgifterna är lånefinansierade både i Sverige och i Norge. De två staternas regeringar är nu överens om att alla betalstationer ska lokaliseras till den norska delen av den nya Svinesundsförbindelsen och att avgifter ska tas ut med stöd av automatiska betalstationer. Av denna anledning underteck- nade regeringen under 2015 ett nytt avtal med den norska regeringen avseende den nya Svinesundsförbindelsen. Det nya avtalet är ett konsoliderat avtal som ersätter det ursprungliga avtalet från 2002. De svenska lånen för

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Svinesundsförbindelsen beräknas vara slut- amorterade 2022.

Riksdagen beslutade med anledning av til- läggsbudgeten i samband med 2004 års ekono- miska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att rege- ringen får besluta om en låneram i Riksgälds- kontoret för de prioriterade vägprojekten E6 delen Rabbalshede–Hogdal, E20 delen Tollered– Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga–Ljunga- rum, Rv 45 delen Angeredsbron–Älvängen, Rv 44 delen Båberg–Väne Ryr och Rv 49 Skara– Varnhem samt de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg–Degerön, Mjölby–Motala, Troll- hättan–Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsområdet.

Den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 (dnr N2014/01779/TE, m.fl.) samt länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län för perioden 2014–2025 inne- håller ett antal investeringar som delvis har finansierats eller kommer att finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. Det gäller de objekt som enligt Stockholms- överenskommelsen respektive Västsvenska infrastrukturpaketet delvis ska finansieras med inkomster från trängselskatt samt broarna över Sundsvallsfjärden på väg E4 och över Motala- viken på riksväg 50 som delvis finansieras av inkomster från vägavgifter. Den del av investe- ringarna som täcks av framtida trängselskatte- eller avgiftsintäkter finansieras genom lån som totalt får uppgå till 53 000 miljoner kronor i enlighet med den av riksdagen beslutade plane- ringsramen5 för sådana investeringar. I detta inkluderas även kostnader för uppbyggnaden av administrationen av systemen.

Låneramen 2016 för ovan angivna ändamål föreslås sammanlagt uppgå till 42 800 miljoner

5 Planeringsramen i 2013 års prisnivå för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter som beslutades med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119) ska uppgå till 53 000 miljoner kronor för perioden 2010– 2029 och komplettera den statliga ekonomiska ramen för infrastrukturåtgärder för planeringsperioden 2014–2025 som uppgår till 522 000 miljoner kronor i 2013 års prisnivå.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kronor. I tabell 3.24 redovisas Trafikverkets nettoupplåning med utgångspunkt från nu fattade beslut och förslag om anslag för amorte- ring. I tabell 3.25 redovisas den ackumulerade skulden 2015–2025, vilken är en konsekvens av den nettoupplåning som anges i tabell 3.24.

Tabell 3.24 Beräknad nettoupplåning för projekt som med riksdagens godkännande finansieras med lån 2015–2025

Miljoner kronor

	Skuld	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025	2025-
	2015-											12-31
	12-31
Broinvesteringar	47	-8	-8	-7	-6	-2	-2	-1	-1	-1	-1	10

E6 Svinesunds-
förbindelse	427	-51	-54	-57	-59	-62	-66	-67	-11	0	0	0

E6 Svinesundsför-
bindelse, Tullstation	53	-53

Prioriterade
vägprojekt	4 603	-240	-240	-240	-240	-240	-243	-240	-240	-240	-240	2 200

E 4 Sundsvall	1 360	-47	-28	-33	-22	-19	-21	-24	-26	-28	-32	1 080
Rv 50 Motala–Mjölby	481	-9	-2	-2	-3	-4	-4	-5	-5	-4	-6	437

Västsvenska
infrastrukturpaketet
(vägar)	0	0	0	0	0	347	43	71	181	179	338	1 159
Investeringar i Stock-
holmsregionen	0	0	0	3 059	5 015	6 792	4 774	2 438	1 270	1 119	2 875	27 342
Skurubron	0	0	0	134	400	190	-20	-21	-22	-23	-26	612

El- och
teleanläggningar	5 121	280	58	288	266	243	219	196	175	152	-12	6 986

Prioriterade
järnvägsprojekt	14 893	-266	-617	-617	-617	-617	-617	-617	-617	-617	-617	9 074

Västsvenska
infrastrukturpaketet
(bana)	0	0	0	0	0	891	250	644	949	937	824	4 495
Botniabanan	14 522	-429	-429	-429	-429	-429	-429	-429	-429	-429	-429	10 232

Summa	41 507	-823	-1 320	2 096	4 305	7 090	3 884	1 945	1 224	1 045	2 674	63 627

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.25 Beräknad låneskuld för projekt som med riksdagens godkännande finansieras med lån 2015–2025

Miljoner kronor

	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Broinvesteringar	47	39	31	24	18	16	14	13	12	11	10

E6 Svinesunds-
förbindelse	427	376	322	265	206	144	78	11	0	0	0

E6 Svinesundsför-
bindelse, Tullstation	53

Prioriterade
vägprojekt	4 603	4 363	4 123	3 883	3 643	3 403	3 160	2 920	2 680	2 440	2 200

E 4 Sundsvall	1 360	1 313	1 285	1 252	1 230	1 211	1 190	1 166	1 140	1 112	1 080

Rv 50 Motala–Mjölby	481	472	470	468	465	461	457	452	447	443	437
Västsvenska
infrastrukturpaketet
(vägar)	0	0	0	0	0	347	390	461	642	821	1 159

Investeringar i		0	0
Stockholmsregionen	0			3 059	8 074	14 866	19 640	22 078	23 348	24 467	27 342

Skurubron	0	0	0	134	534	724	704	683	661	638	612
El- och
teleanläggningar	5 121	5 401	5 459	5 747	6 013	6 256	6 475	6 671	6 846	6 998	6 986
Prioriterade
järnvägsprojekt	14 893	14 627	14 010	13 393	12 776	12 159	11 542	10 925	10 308	9 691	9 074
Västsvenska
infrastrukturpaketet
(bana)	0	0	0	0	0	891	1 141	1 785	2 734	3 671	4 495

Botniabanan	14 522	14 093	13 664	13 235	12 806	12 377	11 948	11 519	11 090	10 661	10 232
Summa	41 507	40 684	39 364	41 460	45 765	52 855	56 739	58 684	59 908	60 953	63 627

Kostnaden för räntor och amortering av lån för prioriterade infrastrukturobjekt, el- och tele- anläggningar samt Botniabanan belastar anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. I tabell 3.26 nedan redovisas det beräknade årliga anslagsbehovet för 2015–2025 för dessa kost- nader.

Kostnader för räntor och amortering av lån för dels de projekt som enligt Stockholms- överenskommelsen och Västsvenska infra-

strukturpaketet delvis kommer att finansieras med inkomster från trängselskatt, dels de avgiftsfinansierade broarna kommer att finansie- ras genom inkomster från trängselskatt respek- tive avgifter.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har en kalkylränta på 1,90 procent, 2,60 procent, respektive 3,20 procent använts för åren 2017, 2018 respektive 2019. Från 2020 och framåt har en kalkylränta på 4,20 procent använts.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.26 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar och järnvägar 2015–2025

Miljoner kronor

	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Lån i
Riksgäldskontoret
Räntor vägar	66	65	80	105	120	150	140	130	120	110	100

Amorteringar vägar	240	240	240	240	240	240	240	240	240	240	240

Räntor järnvägar	300	284	335	326	357	407	443	498	534	589	571
Amorteringar
järnvägar	488	509	872	895	917	940	963	985	1 008	1 030	1 047
Räntor Botniabanan	203	162	260	344	410	517	508	481	472	445	436

Amorteringar Botnia-
banan	429	429	429	429	429	429	429	429	429	429	429

Räntor Arlandabanan
Villkorslån	17	21	19	26	32	42	42	42	42	42	42

Hyra matarledningar	15	15	15	15	15	15	15	15	15	15	15

Total
anslagsbelastning	1 758	1 725	2 250	2 380	2 520	2 740	2 780	2 820	2 860	2 900	2 880

Regeringens överväganden

Utökade resurser till utveckling av det statliga transportsystemet

Regeringen avser att under hösten 2016 lämna en infrastrukturproposition till riksdagen som avser planperioden 2018–2029 och de ekonomiska ramarna för dessa år. Perioden 2018–2020 ingår sålunda i den kommande planperioden och kommer att beskrivas närmare i den kommande infrastrukturpropositionen. Regeringen har i denna proposition beräknat att utvecklings- och vidmakthållandeanslagen kommer att ökas med totalt 3 700 miljoner kronor 2019 och 5 000 miljoner kronor 2020. Av denna totala satsning har anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur beräkningsmässigt ökats med 1 000 miljoner kronor 2020.

Närtidssatsning på järnväg

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

ökas med 200 000 000 kronor 2017.

Stadsmiljöavtal

Regeringen föreslår en utökning av den tidigare satsningen på stadsmiljöavtal uppgående till två miljarder kronor under en fyraårsperiod som regeringen lanserade 2015. Satsning utökas med 250 miljoner kronor 2017 och 500 miljoner kro- nor 2018. Utöver stöd till investeringar i anlägg- ningar för kollektivtrafik och i anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik som satsningen hittills omfattat ska stadsmiljöavtalen fr.o.m. 2017 även omfatta insatser för ökat cyklande. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

ökas med 250 000 000 kronor 2017 och 500 000 000 kronor 2018.

Alkolås

Transportstyrelsen rekvirerar i dag medel som motsvarar den avgift som myndigheten annars skulle ha tagit ut för verksamhet som avser ären- den om körkort med villkor om alkolås enligt körkortslagen (1998:488), eller deltagande i för- söksverksamhet med villkorlig körkortsåter- kallelse enligt övergångsbestämmelser i kör- kortslagen, i enlighet med de nu upphävda bestämmelserna i lagen (1998:489) om försöks- verksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse. Regeringen anser att denna verksamhet fr.o.m. 2017 ska finansieras inom ramen för Transport- styrelsens verksamhet. Regeringen föreslår mot

denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 15 000 000 kronor från 2017.

Fjärde järnvägspaketet

Inom järnvägsområdet är flera förändringar av det internationella regelverket aktuella, vilket får följdverkningar på det svenska regelgivnings- arbetet. Bland annat ska det s.k. fjärde järn- vägspaketetet genomföras i svensk rätt. För Transportstyrelsens del innebär förändringarna ett mer omfattande regelutvecklingsarbete än normalt under perioden 2017 och 2018. Arbetet finansieras genom att anslagsmedlen för utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 10 000 000 kronor per år 2017 och 2018. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur minskas med 10 000 000 kronor per år 2017 och 2018.

Trafikavtal

För perioden 2017–2020 beräknas kostnaderna för anslaget 1:7 Trafikavtal tillfälligt öka med 49 000 000 kronor per år för att upprätthålla nuvarande tillgänglighetsnivå. Främsta orsaken till detta är att nya Gotlandsavtalet, som löper från februari 2017, är ca 100 miljoner kronor dyrare per år än det nuvarande avtalet. En stor del av ökningen klaras inom anslagsramen. Hela ökningen är dock inte möjlig att hantera utan att det i det korta perspektivet påverkar tillgänglig- heten i landet negativt. Finansiering föreslås ske genom att anslaget utveckling av statens trans- portinfrastruktur tillfälligt minskas med 49 000 000 kronor per år under perioden 2017– 2020. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur tillfälligt minskas med 49 000 000 kronor per år under perioden 2017–2020.

World Maritime University (WMU)

Sverige är värdland för Världssjöfarts-universi- tetet (World Maritime University, WMU).

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

WMU har en viktig uppgift i arbetet med att höja kompetensen i utvecklingsländerna och skapa förutsättningar för utvecklingsländerna att genomföra konventioner framtagna inom den internationella sjöfartsorganisationen (IMO). För att ytterligare stärka WMU:s arbete, som bl.a. varit framgångsrikt i att öka kvinnors möj- lighet att nå ledande positioner inom det mari- tima området, anser regeringen att det bör satsas ytterligare 3 200 000 kronor. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 3 200 000 kronor per år fr.o.m. 2017 och tillförs anslaget 1:8 Viss internationell verksamhet.

Alternativa drivmedel

Regeringen överlämnade i juni 2016 proposi- tionen 2015/16:186 Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel till riksdagen. I propositionen föreslås hur de delar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infra- strukturen för alternativa bränslen som för- utsätter lagreglering ska genomföras i svensk rätt. Lagförslaget innebär bl.a. att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav på installa- tioner för alternativa drivmedel, avgifter för laddning av elfordon och information till an- vändare. Mot denna bakgrund föreslås att ansla- get 1:1 Energimyndigheten inom utgiftsområde 21 Energi tillförs medel om 500 000 kronor per år från 2017 och att anslaget 1:12 Transport- styrelsen tillförs medel om 500 000 kronor per år från 2017. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 1 000 000 kronor.

Förslag och beräkningar

Regeringens preliminära beräkning av anslagets fördelning på poster redovisas i tabellen nedan. Det ankommer dock på regeringen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.27 Utveckling av statens transportinfrastruktur fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2016	2017	2018	2019	2020
Större investeringar i nationell
plan 1	10 712 028	12 367 779	11 276 843	13 024 802	13 994 621	15 585 942	16 496 703
Väginvesteringar	2 367 853	3 808 005	3 543 697	4 249 749	5 619 231	6 334 815	5 083 338

Järnvägsinvesteringar	8 268 722	8 265 189	7 546 786	8 319 529	7 984 663	8 791 816	11 413 365
Sjöfartsinvesteringar	75 453	243 617	186 360	405 000	341 438	409 400	0

Luftfartsinvesteringar	0	50 968	0	50 524	49 289	49 911	0

Övriga investeringar	2 269 234	3 615 895	3 353 878	3 162 130	3 332 194	2 164 125	1 619 976
Trimning och effektivisering
samt miljöinvesteringar	1 998 197	3 115 294	2 786 148	2 412 130	2 333 125	2 164 125	1 619 976
Kollektivtrafiksatsning	271 037	500 601	567 730	750 000	999 069	0	0

Investeringar i regional plan	2 958 491	3 219 534	3 446 145	3 181 042	2 821 267	2 856 887	2 883 491

Övrig verksamhet	1 790 470	1 831 152	1 851 720	1 902 088	1 821 810	1 850 657	1 876 528
Planering, stöd och
myndighetsutövning	1 010 369	999 372	1 015 606	1 106 620	1 032 391	1 053 537	1 066 464
Forskning och innovation	304 276	349 780	354 114	343 468	338 419	346 120	351 064

Bidrag till Inlandsbanan och
Öresundsbrokonsortiet	475 825	482 000	482 000	452 000	451 000	451 000	459 000

Räntor och återbetalning av lån 2	1 758 169	2 470 591	1 700 234	2 835 471	2 782 215	2 814 256	2 808 910
Räntor och återbetalning av lån
för vägar	306 112	434 128	300 621	412 718	381 428	396 947	396 696

Räntor och återbetalning av lån
för järnvägar	1 452 057	2 036 463	1 399 613	2 422 753	2 400 787	2 417 309	2 412 214

Kammarkollegiets disposition	2 134	2 194	2 194	2 193	2 195	2 231	2 284
Summa	19 490 526	23 507 145	21 631 014	24 107 726	24 754 302	25 274 098	25 687 892

1Större investeringar i nationell plan avser namngivna investeringar och åtgärder vars planerade kostnader överstiger 50 miljoner kronor.

2Till anslagsposten för räntor och återbetalning av lån har medel avsatts som motsvarar det beräknade anslagsbehovet vid en kalkylränta på 4,0 procent. Den preliminära beräkningen av tilldelning av medel till den aktuella anslagsposten baseras därmed på en högre kalkylränta än den som använts vid beräkning av anslagsbehovet i tabell 3.26. Regeringen menar att det finns behov av en buffert på anslagsposten för räntor och återbetalning av lån för att kunna hantera eventuella räntehöjningar.

Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	23 454 645	23 454 645	23 454 645	23 454 645
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	-281 429	-258 256	117 151	680 259
Beslut	934 510	1 557 912	1 702 301	1 552 987

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt		1	1	1

Förslag/
beräknat
anslag	24 107 726	24 754 302	25 274 098	25 687 892

Regeringen föreslår att 24 107 726 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 24 754 302 000 kronor, 25 274 098 000 kronor respektive 25 687 892 000 kronor.

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

3.6.21:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Tabell 3.29 Anslagsutveckling 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	20 705 980		sparande	712 723
2016	Anslag	20 473 147	1	Utgifts-
2016	Anslag	20 473 147	1	prognos	21 078 551
2017	Förslag	21 556 141
2018	Beräknat	21 025 775	2

2019	Beräknat	23 308 194	3

2020	Beräknat	24 405 727	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 21 004 770 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 22 914 072 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 23 433 247 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för

–trafikledning, drift, underhåll och bärig- hetsåtgärder på statliga vägar och järnvägar,

–bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut,

–statsbidrag till drift av enskilda vägar,

–ersättning för eftersök av vilt som varit inblandat i sammanstötning med motor- fordon eller spårbundna fordon liksom Polismyndighetens administrations- och fakturahanteringskostnader för detta,

–kommunikationer till Holmön,

–eventuella böter till följd av försenat ge- nomförande av EU-direktiv,

–betalning av kvalitetsavgifter till följd av avvikelser från i tågplan och trafikerings- avtal fastställt användande av infrastruk- turen som orsakats av Trafikverket,

–ersättning som betalas ut av Trafikverket i egenskap av infrastrukturförvaltare med stöd av lagen (2015:338) om internationell järnvägstrafik,

–kompensation till godstransportörer på spår för icke internaliserade kostnader av- seende godstransporter på väg respektive inom sjöfarten,

–forsknings- och innovationsinsatser inom transportområdet, och

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

–räntor och amorteringar på upptagna lån för byggande av broar som ersätter färjor på statens vägnät.

Kompletterande information

Bestämmelser finns i förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur och förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 23 500 000 000 kronor 2018–2021.

Avgörande för när ett åtagande inträffar enligt gällande redovisningsregler är vanligen när respektive kontrakt tecknas. De exakta tid- punkterna för kontraktstecknandet i de enskilda fallen kan vara svåra att förutse. Av detta följer att det behövs viss buffert i bemyndigandet. Utan en sådan buffert försämras möjligheterna till att genomföra kostnadseffektiva upphand- lingar och därmed också ett kostnadseffektivt byggande. Exempelvis kan det bli nödvändigt att skjuta upp den avslutande delen av en upphand- ling för att inte överskrida bemyndigandet vilket

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

försenar och även kan fördyra projektgenom- förandet. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 23 500 000 000 kronor 2018–2021.

Tabell 3.30 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020–2021
Ingående åtaganden	17 134 400	17 463 500	24 645 000

Nya åtaganden	9 274 500	15 619 000	9 329 000
Infriade åtaganden	-8 945 400	-8 437 500	-10 878 000	-5 222 000	-5 073 000	-12 801 000

Utestående åtaganden	17 463 500	24 645 000	23 096 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	18 008 000	25 000 000	23 500 000

Regeringens överväganden

Utökade resurser till vidmakthållande av det statliga transportsystemet

Regeringen avser att under hösten 2016 lämna en infrastrukturproposition till riksdagen som avser planperioden 2018–2029 och de ekonomiska ramarna för dessa år. Perioden 2018–2020 ingår sålunda i den kommande planperioden och kommer att beskrivas närmare i den kommande infrastrukturpropositionen. Regeringen har i denna proposition beräknat att utvecklings- och vidmakthållandeanslagen kommer att ökas med totalt 3 700 miljoner kronor 2019 och 5 000 miljoner kronor 2020. Av denna totala satsning har anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beräkningsmässigt ökats med 3 700 miljoner kronor 2019 och 4 000 mil- joner 2020.

Slyröjning m.m. längs vägar och järnvägar

Slyröjning m.m. omfattar bl.a. Trafikverkets fortlöpande behov av att se till att sidoområden längs det statliga väg- och järnvägsnätet hålls fria från uppväxande vegetation som kan skymma sikt eller utgöra en direkt risk för trafiken. Andra verksamheter som kan omfattas är upp- städning kring bangårdar, manuell ogräs- och

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vegetationsbekämpning inkl. invasiva arter längs infrastrukturen samt inventeringar av trummor, artrika vägkanter, dräneringar längs det statliga vägnätet eller andra personalintensiva under- hållsåtgärder. Trafikverket ska inom ramen för underhållsverksamheterna för väg och järnväg ställa krav på att entreprenörer som upphandlas ska ge sysselsättning till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta förväntas skapa arbetstillfällen för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kostnaderna som belastar Trafikverket är i huvudsak kostnader för arbets- ledning, maskiner och andra omkostnader upp till ett belopp av 100 miljoner kronor, varav hälften på vägunderhåll och hälften på järnvägs- underhåll. Genom att utnyttja de möjligheter som finns till subventionerade anställningar inom arbetsmarknadspolitiken kan kostnaderna för entreprenörerna minskas samtidigt som sysselsättningen ökar bland de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Förslag och beräkningar

Av tabell 3.1 framgår regeringens preliminära beräkning av anslagets fördelning på poster. Det ankommer dock på regeringen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

Tabell 3.31 Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Tusental kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2016	2017	2018	2019	2020
Vidmakthållande väg	13 213 512	12 255 814	12 641 994	12 676 080	12 762 530	13 869 076	14 097 484

Drift och underhåll	10 332 703	9 750 699	10 154 610	10 355 184	10 467 214	11 506 908	11 697 631

Bärighet och tjälsäkring	1 787 471	1 300 650	1 320 969	1 186 146	1 171 299	1 223 562	1 243 082
Bidrag för drift av enskild väg	1 093 338	1 204 465	1 166 415	1 134 750	1 124 017	1 138 606	1 156 771

Vidmakthållande järnväg	7 346 377	8 040 445	8 257 747	8 702 731	8 085 738	9 258 738	10 123 554

Drift, underhåll och trafikledning	7 346 377	8 040 445	8 257 747	8 702 731	8 085 738	9 258 738	10 123 554
Forskning och innovation	146 091	176 888	178 810	177 330	177 507	180 380	184 689

Summa	20 705 980	20 473 147	21 078 551	21 556 141	21 025 775	23 308 194	24 405 727

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.32 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	20 973 147	20 973 147	20 973 147	20 973 147
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	-249 113	-228 389	107 340	610 934
Beslut	832 107	281 017	2 227 707	2 821 646
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	21 556 141	21 025 775	23 308 194	24 405 727

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår att 21 556 141 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 21 025 775 000 kronor, 23 308 194 000 kronor respektive 24 405 727 000 kronor.

3.6.31:3 Trafikverket

Tabell 3.33 Anslagsutveckling 1:3 Trafikverket

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	1 287 040		sparande	3 693
2016	Anslag	1 297 029	1	Utgifts-
2016	Anslag	1 297 029	1	prognos	1 282 047
2017	Förslag	1 305 021

2018	Beräknat	1 329 940	2
2019	Beräknat	1 357 294	3

2020	Beräknat	1 386 581	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 305 132 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 1 305 132 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 1 305 132 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Trafikverkets förvalt- ningsutgifter. Från anslaget finansieras utgifter för ledning, ekonomiadministration, personal- administration, planering och uppföljning av

verksamheten, övrigt verksam-hetsstöd och intern utveckling till den del dessa aktiviteter inte är direkt hänförliga till kärnverksamhetens produkter och tjänster/prestationer.

Anslaget finansierar vidare administration av statens miljöansvar inom det transportpolitiska området. Anslaget får även användas för modell- utveckling och analys inom transportområdet. Anslaget får vidare användas för verksamhet rörande den långsiktiga infrastrukturplaneringen och riksintressen inom sjö- och luftfartsområdet samt administration av drift- och investerings- bidrag till icke statliga flygplatser och administ- rationen av trafikavtal.

Regeringens överväganden

Satsning på flygande inspektioner av nyttofordon

Att uppnå ordning och reda i yrkestrafiken är en central fråga för regeringen. I budgetproposi- tionen för 2016 aviserades att regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säker- het och trygghet på vägarna. Vidare föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nytto- fordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG bl.a. att varje medlemsstat ska sträva efter att genomföra ett lämpligt antal kontroller som står i proportion till det antal fordon som är registrerade på dess territorium. Genom EU-direktivet tillkommer även före- skrivna utrustnings- och kompetenskrav som Polismyndigheten behöver möta. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget 1:1 Polismyndig- heten under utgiftsområde 4 Rättsväsendet till- förs medel om 10 700 000 kronor per år från 2017. Finansiering sker bl.a. genom att anslaget 1:3 Trafikverket minskas med 3 000 000 kronor. Övrig finansiering sker från anslagen 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut, 1:12 Trans- portstyrelsen och 1:13 Trafikanalys.

En stabil bas – en digital infrastruktur

För att finansiera regeringens satsning på den nationella digitala infrastrukturen föreslås att anslaget 1:3 Trafikverket fr.o.m. 2017 minskas med 7 489 000 kronor.

Tabell 3.34 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:3 Trafikverket

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	1 297 029	1 297 029	1 297 029	1 297 029
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	18 112	43 110	70 674	100 186
Beslut	-10 120	-10 200	-10 410	-10 635
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 305 021	1 329 940	1 357 294	1 386 581

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Förslag och beräkningar

Tabell 3.36 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	388 308	388 308	388 308	388 308
Förändring till följd av:
Beslut	-200 000	-200 000	-200 000	-200 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	188 308	188 308	188 308	188 308

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 305 021 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Trafikverket för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 329 940 000 kronor, 1 357 294 000 kronor respektive 1 386 581 000 kronor.

3.6.41:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

Tabell 3.35 Anslagsutveckling 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	388 308		sparande	0
			1	Utgifts-
2016	Anslag	388 308	1	prognos	388 308
2017	Förslag	188 308

2018	Beräknat	188 308

2019	Beräknat	188 308
2020	Beräknat	188 308

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Regeringen föreslår att 188 308 000 kronor an- visas under anslaget 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 188 308 000 kro- nor, 188 308 000 kronor respektive 188 308 000 kronor.

3.6.51:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

Tabell 3.37 Anslagsutveckling 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	88 527		sparande	73 757
2016	Anslag	162 284	1	Utgifts-
2016	Anslag	162 284	1	prognos	162 284
2017	Förslag	62 284
2018	Beräknat	62 284

2019	Beräknat	62 284

2020	Beräknat	62 284

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter inom Sjöfarts- verkets ansvarsområde som inte finansieras via handelssjöfarten, såsom flyg- och sjöräddning, isbrytningsverksamhet samt fritidsbåtsinfra- struktur.

Ändamål

Anslagsposten får användas för utgifter för statsbidrag för att täcka drift och administration av Trollhätte kanal och slussar och Säffle kanaler samt övrig kanalverksamhet och byggnads- minnen.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Förslag och beräkningar

Tabell 3.38 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	162 284	162 284	162 284	162 284
Förändring till följd av:
Beslut	-100 000	-100 000	-100 000	-100 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	62 284	62 284	62 284	62 284

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 62 284 000 kronor an- visas under anslaget 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 62 284 000 kro- nor, 62 284 000 kronor respektive 62 284 000 kronor.

3.6.61:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser

Tabell 3.39 Anslagsutveckling 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	77 752		sparande	2 261
2016	Anslag	82 513	1	Utgifts-
2016	Anslag	82 513	1	prognos	82 126
2017	Förslag	82 513
2018	Beräknat	82 513

2019	Beräknat	82 513

2020	Beräknat	82 513

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

ersättning till utförare av flygtrafiktjänst för flygningar där avgift inte får tas ut.

Regeringens överväganden

Förslag och beräkningar

Tabell 3.40 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	82 513	82 513	82 513	82 513

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	82 513	82 513	82 513	82 513

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 82 513 000 kronor an- visas under anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 82 513 000 kronor, 82 513 000 kronor respektive 82 513 000 kronor.

3.6.71:7 Trafikavtal

Tabell 3.41 Anslagsutveckling 1:7 Trafikavtal

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	779 529		sparande	51 471
			1	Utgifts-
2016	Anslag	831 000	1	prognos	819 069
2017	Förslag	900 000

2018	Beräknat	900 000
2019	Beräknat	900 000

2020	Beräknat	900 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att finan- siera delar av driftunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyg- linjer som upphandlas av staten. Anslaget får användas för utgifter för att upprätthålla bered- skap för samhällsviktiga transporter på vissa flygplatser. Anslaget får därutöver användas för

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statens trafikavtal rörande transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik. Anslaget får använ- das för utgifter för tillfällig juridisk, ekonomisk, eller annan expertis vid ingående av nya avtal samt för förvaltningsutgifter som är direkt hän-

förliga till trafikavtal. Anslaget får även användas till statligt tonnage för färjetrafiken till och från Gotland.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden i samband med tjänste- koncessioner, avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt, samverkansavtal och upp- handling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2018–2027.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Skälen för regeringens förslag: Bemyndigan- det föreslås vara något högre än beräknade ute- stående åtaganden för att ta höjd för den varia- tion och osäkerhet som förekommer. Vissa trafikavtal rörande transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, främst flygavtal och avtal om färjetrafik till och från Gotland, inne- håller rörliga ersättningsvillkor. Framför allt handlar det om förändringar av t.ex. oljepris. Regeringens förslag till bemyndigande tar så- ledes hänsyn till denna rörliga komponent.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekono- miska åtaganden i samband med tjänste- koncessioner, avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt, samverkansavtal och upp- handling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2018–2027.

Tabell 3.42 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Trafikavtal

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020–2027
Ingående åtaganden	6 619 000	6 408 100	5 842 200

Nya åtaganden	419 000	14 000	782 800

Infriade åtaganden	-630 000	-579 900	-825 000	-789 000	-626 000	-4 385 000
Utestående åtaganden	6 408 100	5 842 200	5 800 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	7 500 000	7 500 000	6 000 000

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Satsning för att upprätthålla nuvarande tillgänglighetsnivå

För perioden 2017–2020 beräknas kostnaderna för anslaget tillfälligt öka med 49 000 000 kronor per år för att upprätthålla nuvarande tillgänglig- hetsnivå. Främsta orsaken till att anslagsnivån annars hade påverkat tillgängligheten är det nya Gotlandsavtalet, som löper från februari 2017 och är ca 100 miljoner kronor dyrare per år än det nuvarande avtalet. En stor del av ökningen klaras inom anslagsramen. Hela ökningen är dock inte i det korta perspektivet möjlig att hantera inom ram utan att det påverkar tillgäng- ligheten i landet negativt. Regeringen föreslår att anslaget 1:7 Trafikavtal tillfälligt ökas med 49 miljoner kronor under perioden 2017–2020. Förslaget finansieras genom att anslaget 1:1 Ut- veckling av statens transportinfrastruktur minskas med 49 miljoner kronor per år under samma period.

Satsning på utvecklad trafik

För perioden 2017–2021 beräknas anslaget öka med 20 000 000 kronor per år för ”utvecklad trafik”. Tillskottet möjliggör fortsatt god till- gänglighet på sträckan Sundsvall – Storlien (– Trondheim), vilket ger förutsättningar för mer pendling över länsgränser som främjar regional utveckling i enlighet med intentioner för hela försöksprojektet. Finansiering föreslås ske genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 20 000 000 kronor per år under perioden 2017–2021.

Förslag och beräkningar

Regeringen följer noga utgiftsutvecklingen för anslaget 1:7 Trafikavtal.

Tabell 3.43 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:7 Trafikavtal

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	831 000	831 000	831 000	831 000
Förändring till följd av:
Beslut	69 000	69 000	69 000	69 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	900 000	900 000	900 000	900 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 900 000 000 kronor an- visas under anslaget 1:7 Trafikavtal för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 900 000 000 kronor, 900 000 000 kronor respek- tive 900 000 000 kronor.

3.6.81:8 Viss internationell verksamhet

Tabell 3.44 Anslagsutveckling 1:8 Viss internationell verksamhet

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	25 437		sparande	-282
			1	Utgifts-
2016	Anslag	25 837	1	prognos	25 188
2017	Förslag	28 757

2018	Beräknat	28 757
2019	Beräknat	28 757

2020	Beräknat	28 757

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges förpliktelser som värdland för Världssjöfarts- universitetet (World Maritime University, WMU). Anslaget får även användas till utgifter som omfattar avgifter till internationella organi- sationer inom transportområdet.

Regeringens överväganden

World Maritime University (WMU)

För att ytterligare stärka WMU:s arbete, som bl.a. varit framgångsrikt i att öka kvinnors möj- lighet att nå ledande positioner inom det mari- tima området, bör det satsas ytterligare 3 200 000 kronor. Satsningen finansieras genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur minskas med 3 200 000 kronor per år fr.o.m. 2017.

Förslag och beräkningar

Tabell 3.45 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:8 Viss internationell verksamhet

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	25 837	25 837	25 837	25 837
Förändring till följd av:
Beslut	2 920	2 920	2 920	2 920

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	28 757	28 757	28 757	28 757

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 28 757 000 kronor an- visas under anslaget 1:8 Viss internationell verk- samhet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräk- nas anslaget till 28 757 000 kronor, 28 757 000 kronor respektive 28 757 000 kronor.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.6.91:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tabell 3.46 Anslagsutveckling 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	46 525		sparande	0
2016	Anslag	48 224	1	Utgifts-
2016	Anslag	48 224	1	prognos	47 532
2017	Förslag	48 174
2018	Beräknat	48 071	2

2019	Beräknat	49 065	3

2020	Beräknat	50 139	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 47 177 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 47 177 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 47 177 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utred- ningsverksamhet, kompetensutveckling, lokaler, särskild utrustning, administration och det nationella transportforskningsbiblioteket BIC. Anslaget får användas för medfinansiering av Statens väg- och transportforskningsinstituts deltagande i EU-projekt.

Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tabell 3.47 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2015	60 916	60 387	529
(varav tjänsteexport)	3 884	4 593	-709
Prognos 2016	62 471	60 930	1 541
(varav tjänsteexport)	4 708	4 251	457

Budget 2017	63 845	62 244	1 601
(varav tjänsteexport)	4 812	4 597	215

Beloppen skiljer sig från de som redovisades i budgetpropositionen för 2016 eftersom i det som redovisas under uppdragsverksamhet fr.o.m. 2017 ingår endast avgiftsfinansierad upp- dragsverksamhet. Tidigare budgetår har även bidragsfinansierad verksamhet för Statens väg- och transportforskningsinstitut tagits upp under avsnittet Avgiftsfinansierad verksamhet ovan.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Satsning på flygande inspektioner av nyttofordon

Att uppnå ordning och reda i yrkestrafiken är en central fråga för regeringen. I budgetproposi- tionen för 2016 aviserades att regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säker- het och trygghet på vägarna. Vidare föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nytto- fordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG bl.a. att varje medlemsstat ska sträva efter att genomföra ett lämpligt antal kontroller som står i proportion till det antal fordon som är registrerade på dess territorium. Genom EU-direktivet tillkommer även före- skrivna utrustnings- och kompetenskrav som Polismyndigheten behöver möta. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget 1:1 Polismyndig- heten under utgiftsområde 4 Rättsväsendet till- förs medel om 10 700 000 kronor per år från 2017. Finansiering sker bl.a. genom att anslaget 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut minskas med 700 000 kronor. Övrig finansiering sker från anslagen, 1:3 Trafikverket, 1:12 Trans- portstyrelsen och 1:13 Trafikanalys.

En stabil bas – en digital infrastruktur

För att finansiera regeringens satsning på den nationella digitala infrastrukturen föreslås att anslaget 1:9 Statens väg- och transportforsknings- institut fr.o.m. 2017 minskas med 37 000 kronor.

Förslag och beräkningar

Tabell 3.48 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	48 224	48 224	48 224	48 224
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	699	1 626	2 657	3 771
Beslut	-749	-1 779	-1 816	-1 856

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	48 174	48 071	49 065	50 139

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår att 48 174 000 kronor an- visas under anslaget 1:9 Statens väg- och trans- portforskningsinstitut för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 48 071 000 kro- nor, 49 065 000 kronor respektive 50 139 000 kronor.

3.6.101:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Tabell 3.49 Anslagsutveckling 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	123 084		sparande	528 863
			1	Utgifts-
2016	Anslag	348 500	1	prognos	532 247
2017	Förslag	150 000

2018	Beräknat	150 000

2019	Beräknat	150 000
2020	Beräknat	150 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för bidrag som EU beviljar genom det äldre regelverket om finansiering på området för TEN-T och den nya Fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF.

Kompletterande information

Bidrag från EU till statliga transport- och infra- strukturprojekt betalas in på statens budgets inkomstsida. Beviljade bidrag utbetalas sedan från statens budgets utgiftssida till de aktuella projekten. De bidrag som Sverige får utgör en medfinansiering som utökar den totala ramen för investeringar.

Regeringens överväganden

Sedan den 11 december 2013 gäller nya riktlinjer för TEN-T och för finansiering av TEN, för både energi, transport och it, genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF). Transeuropeiska nätverket för transporter ska stärka och länka samman trans- portsystemet i EU. De nya riktlinjerna för TEN- T sätter i huvudsak tekniska krav och standarder för nätverket. Transportnätverket klassificeras i övergripande transportnät, respektive stomnät. Dessutom pekas nio huvudkorridorer ut. Den huvudkorridor som Sverige berörs av är korri- doren mellan Helsingfors och Valetta som kallas för Skandinavien–Medelhavet.

Under 2014 och 2015 hade Europeiska kommissionen de två första utlysningarna i CEF. Utlysningarna omfattade mer än 13 mil- jarder euro, vilket är en stor del av fondens budget för programperioden fram till 2020. Utlysningarna omfattade alla trafikslag samt erbjöd möjlighet att söka medfinansiering för horisontella prioriteringar som s.k. ERTMS, urbana noder och innovation.

Trots att stora delar av budgeten för CEF i denna programperiod redan fördelats anser rege- ringen att det är fortsatt viktigt att Sverige aktivt främjar ett sökande av bidrag från CEF. Det är också viktigt att projekt som tilldelats bidrag för TEN-T och CEF slutredovisas så snabbt som möjligt så att bidraget kan betalas ut av Euro- peiska kommissionen.

Nivån på anslaget bestäms med utgångspunkt i en bedömning av kommande bidragsutbetal- ningar. Till grund för denna bedömning ligger dels förväntade utbetalningar för pågående projekt med EU-finansiering, dels en bedöm- ning av hur mycket bidrag som eventuellt kan beviljas från EU i fortsättningen. Bedömningen av hur mycket EU kan komma att bevilja för nya projekt baseras vanligen också på hur utdel-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ningen sett ut tidigare år. Med anledning av att de största delarna av CEF-budgeten fram till 2020 redan fördelats och att kommande ut- lysningar därmed förväntas vara begränsade i omfattning, föreslår regeringen att anslagsnivån justeras ned till 150 000 000 kronor per år för perioden 2017–2020 för att bättre motsvara bedömd bidragsnivå för resterande år i program- perioden.

Förslag och beräkningar

Tabell 3.50 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeurope- iska nätverk

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	348 500	348 500	348 500	348 500
Förändring till följd av:
Beslut	-198 500	-198 500	-198 500	-198 500

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	150 000	150 000	150 000	150 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 150 000 000 kronor an- visas under anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 150 000 000 kronor, 150 000 000 kronor respektive 150 000 000 kronor.

3.6.11 1:11 Trängselskatt i Stockholm

Tabell 3.51 Anslagsutveckling 1:11 Trängselskatt i

Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	1 006 742		sparande	1 557 189
2016	Anslag	1 388 536	1	Utgifts-
2016	Anslag	1 388 536	1	prognos	1 296 967
2017	Förslag	1 448 531

2018	Beräknat	1 638 000
2019	Beräknat	1 638 000

2020	Beräknat	1 660 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för

–investeringar i vägnätet i Stockholms- regionen som finansieras med överskott från trängselskatten,

–statlig medfinansiering till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholms- regionen,

–medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen, samt

–system- och administrationsutgifter för trängselskatten.

Kompletterande information

Bestämmelser som anknyter till anslagets användning finns i förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.

Genom 2013 års Stockholmsförhandling har staten den 7 januari 2014 slutit avtal (dnr N2013/05666/TE) om finansiering och med- finansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län med Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna kommun och Järfälla kommun. Enligt avtalet ska staten bidra med statlig medfinansiering till tunnelbane- utbyggnaden i Stockholm.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 000 kronor 2018–2057.

Skälen för regeringens förslag: De investeringar i väginfrastrukturen som finansie- ras från anslaget för trängselskatt i Stockholm förutsätter att Trafikverket ingår avtal med externa parter om ekonomiska åtaganden för flera år framåt i tiden. Bemyndigandet bör avse all upphandlad verksamhet där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 6 kap. 2 § budget- lagen (2011:203). Bemyndigandet avser det totalbelopp som regeringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång.

I beräkningarna av bemyndigandet inkluderas framtida räntekostnader på upptagna lån. Vid beräkningarna används en långsiktig jämvikts- ränta som i dag är 4,20 procent vilken är fast- ställd av den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA (European Insurance and Occupational Pensions Authority). Räntekostnader redovisas som ett åtagande inom bemyndiganderamen först då lån upptagits. Avgörande för när ett åtagande inträffar är vanligen när respektive kontrakt tecknas. Ekonomiska åtaganden som staten ingår i samband med överenskommelser med kommuner, landsting eller företag om medfinansiering av transportinfrastruktur ska dock i vissa fall omfattas av begärda bemyn- diganden redan det år staten ingår sådana över- enskommelser. De exakta tidpunkterna för kontraktstecknandet i de enskilda fallen kan vara svåra att förutse. Av detta följer att det behövs en viss buffert i bemyndigandet. Utan en sådan försämras möjligheterna till att genomföra kost- nadseffektiva upphandlingar och därmed också ett kostnadseffektivt byggande. Exempelvis kan det då bli nödvändigt att skjuta upp den av- slutande delen av en upphandling för att inte överskrida bemyndigandet vilket försenar och kan fördyra projektgenomförandet.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 000 kronor 2018–2057.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.52 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020–2057
Ingående åtaganden	11 516 000	10 928 600	24 818 000

Nya åtaganden	1 522 000	14 902 400	9 137 000

Infriade åtaganden	-2 110 000	-1 013 000	-2 155 000	-1 376 000	-1 341 000	-29 083 000
Utestående åtaganden	10 928 600	24 818 000	31 800 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	12 500 000	27 500 000	32 000 000

Låneram

Överskottet från trängselskatten ska i enlighet med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen bl.a. finansiera Förbifart Stockholm. Därutöver ska överskottet användas till andra väganknutna projekt i Stockholmsregionen för 5 000 miljoner kronor i 2009 års priser samt för utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm. Den del av investe- ringarna som täcks av framtida skatteintäkter finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Dessa lån redovisas under anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur tillsammans med övriga lån som Trafikverket tar upp för infra- strukturprojekt, eftersom de ingår i den samlade låneramen för infrastrukturprojekt. Lån tas även upp för räntekostnader. Räntor och återbetal- ning av lån kommer att belasta anslaget 1:11

Trängselskatt i Stockholm.

Regeringens överväganden

Uppföljning av överskott i förhållande till avsatta medel

Tilldelningen av medel från trängselskatte- inkomster till väginvesteringar utgår från en

prognos av hur stort överskott trängselskatte- systemet förväntas ge det kommande året, dvs. hur stort nettot av inbetald trängselskatt och kostnaderna för att administrera systemet för- väntas bli. I fastställandet av de medel som avsätts till investeringar tas hänsyn till hur väl tidigare beräknade överskott och avsatta medel har stämt överens. I tabell 3.53 nedan finns en sammanställning av inbetald trängselskatt, kost- naderna för administration samt avsatta medel till väginvesteringar under perioden 2007–2015. Jämfört med motsvarande tabell i budgetpropo- sitionen för 2016 har tabellen nedan justerats genom att även anslagssparande på posterna som berörda myndigheter disponerar för administ- rationskostnader, som omfördelas till anslags- posten avsatt för investeringar, ingår i tabellen. Av tabellen framgår att den ackumulerade diffe- rensen mellan överskott och totalt avsatta medel vid utgången av 2015 uppgick till 194 469 000 kronor. Detta belopp läggs till det beräknade överskottet 2016, se vidare i tabell 3.55.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.53 Trängselskatt i Stockholm – uppföljning av överskott i förhållande till avsatta medel till väginvesteringar 2007– 2015

Tusental kronor

	2007–2012	2013	2014	2015
Intäkter från inbetald trängselskatt	4 148 909	846 827	832 964	865 825
Kostnader för administration	1 737 265	157 443	127 442	140 200

Överskott	2 411 644	689 384	705 522	725 625

Investeringar i vägnätet (Förbifart Stockholm och andra väganknutna
projekt i Stockholmsregionen samt tunnelbanan i Stockholms län.)
Medlen avsatta på en egen anslagspost i regleringsbrev exkl.
omdisponeringar under året.	2 345 758	548 526	686 986	819 838
Medel som omdisponerats		183 240	143 296	0

Summa totalt avsatta medel	2 345 758	731 766	830 282	819 838

Differens mellan överskott och avsatta medel	65 886	-42 382	-124 760	-94 213
Ackumulerad differens	65 886	23 504	-101 256	-195 469

Uppföljning av avsatta medel och hur de har använts

Enligt den s.k. Stockholmsöverenskommelsen ska överskottet från trängselskatten huvudsak- ligen finansiera Förbifart Stockholm. Därutöver ska överskottet användas till andra väganknutna projekt i Stockholmsregionen för 5 000 miljoner kronor. Överskottet ska även genom 2013 års Stockholmsförhandling bidra med medfinansie- ring av utbyggnaden av tunnelbanan i Stock- holmsregionen.

Det bör understrykas att beräkningen av de medel som avsätts till investeringar endast är avsedd att spegla de överskott som trängsel- skattesystemet ger och därmed inte hur stor del av överskottet som används till investeringar. Medel till investeringar som inte används enskilda år överförs i stället som anslagssparande till kommande år. Som framgår av tabell 3.54

nedan hade	ett anslagssparande på	ca
1 437 3889 000	kronor ackumulerats	vid
utgången av 2015.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.54 Trängselskatt i Stockholm – uppföljning av hur avsatta medel har använts 2008–2015

Tusental kronor

	2008–2010	2011	2012	2013	2014	2015
Investeringar i vägnätet (Förbifart Stockholm
och andra väganknutna projekt i Stockholms-
regionen samt tunnelbanan i Stockholms län.)
Medlen avsatta på en egen anslagspost i
regleringsbrev exkl. omdisponeringar under året.	1 198 700	558 523	965 885	548 526	686 986	819 838
Medel som omdisponerats				183 240	143 296	0

Ingående anslagssparande	570 134	0 1	319 727	735 633	960 984	1 484 092
Summa totalt tillgängliga medel	1 768 834	558 523	1 285 612	1 467 399	1 791 266	2 303 930
Användning (kostnader för genomförda
investeringar)	821 350	238 796	549 979	506 415	307 174	866 541
Utgående anslagssparande	947 484	319 727	735 633	960 984	1 484 092	1 437 389

1 I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2012 fördes det utgående anslagssparandet för 2010 på ca 377 miljoner kronor direkt till anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm för 2012. Bakgrunden var att investeringsmedlen fördes från anslaget 1:1 Väghållning till anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm fr.o.m. 2011.

Beräkning av medel som ska avsättas till investeringar

Av tabellen nedan framgår att nettoöverskottet från inbetalad trängselskatt beräknas uppgå till 1 469 020 000 kronor 2017. I beräkningen av hur stort belopp som ska avsättas till investeringar för 2017 tas hänsyn till den ackumulerade differensen mellan överskott och avsatta medel t.o.m. 2015 på -195 469 000 kronor.

Med beaktande av beräknat överskott för 2017, samt differens mellan överskott och avsatta medel t.o.m. 2015 avser regeringen att avsätta 1 273 551 000 kronor till investeringar i Trafikverkets regleringsbrev för 2017, se tabell 3.55 nedan.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.55 Trängselskatten i Stockholm – beräkning av medel som avsätts till investeringar 2017–2020

Tusental kronor

	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2017	2018	2019	2020
Intäkter från trängselskatt	1 644 000	1 638 000	1 638 000	1 660 000

Kostnader för administration	174 980	148 000	148 700	148 650
Överskott	1 469 020	1 490 000	1 489 300	1 511 350

Justering för ackumulerad differens	-195 469

Till investeringar (avsätts på anslagspost i
Trafikverkets regleringsbrev)	1 273 551	1 490 000	1 489 300	1 511 350

Beräkning av anslagsnivån

Som framgått ovan avser regeringen att avsätta 1 273 551 000 kronor till investeringar 2017. Dessutom avser regeringen att avsätta samman- lagt 174 980 000 kronor för administrations- kostnader. Det sammanlagda anslagsbehovet för 2017 blir därmed 1 448 531 000 kronor.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.56 Anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm – fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2017	2018	2019	2020
Trafikverket: Investeringar i vägnätet (Förbifart Stockholm
och andra väganknutna projekt i Stockholmsregionen
samt tunnelbanan i Stockholms län,)	1 273 551	1 490 000	1 489 300	1 511 350
Trafikverket: administration	40 000	40 000	40 000	40 000

Transportstyrelsen: administration	120 000	92 000	92 000	92 000

Kronofogdemyndigheten: administration	3 400	3 400	3 400	3 400
Sveriges Domstolar: administration	580	600	1 300	1 250

Skatteverket: administration	11 000	12 000	12 000	12 000

Summa/anslag	1 448 531	1 638 000	1 638 000	1 660 000

Förslag och beräkningar

Tabell 3.57 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:11 Trängselskatt i Stockholm

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020

Anvisat 2016 1	1 388 536	1 388 536	1 388 536	1 388 536
Förändring till följd av:
Beslut	59 995	249 464	249 464	271 464

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 448 531	1 638 000	1 638 000	1 660 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.6.12 1:12 Transportstyrelsen

Tabell 3.58 Anslagsutveckling 1:12 Transportstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	1 969 862		sparande	110 560
			1	Utgifts-
2016	Anslag	2 042 605	1	prognos	2 003 812
2017	Förslag	2 086 091

2018	Beräknat	2 118 788	2

2019	Beräknat	2 148 683	3
2020	Beräknat	2 196 496	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 086 210 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 2 076 209 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 2 076 209 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Regeringen föreslår att 1 448 531 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Trängselskatt i Stock- holm för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräk- nas anslaget till 1 638 000 000 kronor, 1 638 000 000 kronor respektive 1 660 000 000 kronor.

Anslaget får användas för Transportstyrelsens förvaltningsutgifter samt för att betala svenskt medlemskap i internationella organisationer inom transportområdet.

Kompletterande information

Transportstyrelsens förvaltningskostnader för trängselskatt finansieras från anslagen 1:11

Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Avgiftsfinansierad verksamhet vid

Transportstyrelsen

Tabell 3.59 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2015	1 452 983	35 579		1 506 991	-18 429
Prognos 2016	1 277 000	41 500		1 539 500	-221 000

Budget 2017	1 305 000	61 500	1	1 579 500	-213 000
Budget 2017	1 305 000	61 500		1 579 500	-213 000

1 Av intäkterna som disponeras 2017 avser 27 000 tkr den del av

undervägsavgiften som disponeras för tillsyn av flygtrafiktjänst i svenskt luftrum samt 20 000 tkr, 10 000 tkr respektive 4 500 tkr intäkter som disponeras för administration av felparkeringsavgifter, infrastrukturavgifter respektive GAS- systemet.

I enlighet med de finansieringsprinciper som gäller för Transportstyrelsens verksamhet tar myndigheten ut avgifter för att täcka kostnader för tillståndsprövning, tillsyn och register- hållning. Intäkterna från dessa redovisas mot inkomsttitel. Detsamma gäller intäkterna från den s.k. myndighetsavgift som tas ut per av- resande passagerare från svenska flygplatser och som finansierar regelgivningen och delar av den övriga verksamheten på luftfartsområdet.

Med ett fåtal undantag gäller att Transport- styrelsen ska bestämma avgifternas storlek så att full kostnadstäckning uppnås. Under tidigare år har det dock ackumulerats ett stort överskott som till största delen uppkommit inom den offentligrättsliga verksamheten inom vägtrafik. Även inom luftfartområdet har ett överskott ackumulerats, medan det inom sjöfarts- och järnvägsområdena finns ackumulerade under- skott.

Den 22 december 2014 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att redovisa en plan för, och vid behov ge förslag på, hantering av över- och underuttag av avgifter i myndighetens offent- ligrättsliga avgiftsbelagda verksamhet och i upp- dragsverksamheten. Transportstyrelsen redo- visade uppdraget den 4 maj 2015. Vidare upp- drog regeringen den 10 september 2015 åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för vissa offentligrättsliga avgifter. Det uppdraget redovisade Transport- styrelsen den 31 mars 2016.

Som en följd av uppföljningen och översynen av Transportstyrelsens avgiftsuttag har myndig- heten justerat avgiftsnivåerna för att minska obalanserna där det bedömts möjligt, vilket medför att de beräknade resultaten för kommande år som redovisas i tabell 3.59 är nega-

tiva. Till de negativa resultaten bidrar även att tabellen omfattar verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller.

Regeringen avser att hantera återstående frågor kring Transportstyrelsens avgifter i kommande regleringsbrev och genom ändringar i förordningar.

I och med detta bedömer regeringen att de två tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen rörande Transportstyrelsens avgifter som beskrivs i avsnitt 3.4.3 kommer att kunna läggas till handlingarna.

Tabell 3.60 Avgiftsfinansierade transfereringar inom luftfartsområdet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2015	0	905 061		923 747	-18 687

Prognos 2016	0	992 500		1 002 500	-10 000
Budget 2017	0	1 045 500	1	1 032 500	13 000
Budget 2017	0	1 045 500		1 032 500	13 000

1 Intäkterna 2017 består av den del av GAS-avgiften som betalas ut till flyg-

platserna som ersättning för deras skäliga kostnader för säkerhetskontroll (852 500 tkr) samt den del av undervägsavgiften som disponeras för ersättning

till flygplatser för kostnader för kommunikation, navigation och övervakning (CNS 71 000 tkr) och medlemsavgift i Eurocontrol (122 000 tkr).

När det gäller de avgifter som disponeras för särskilda ändamål redovisas i tabell 3.59 den del av intäkterna som finansierar verksamhet inom Transportstyrelsen. Därutöver disponerar Transportstyrelsen intäkter som är av transfere- ringskaraktär.

På luftfartsområdet disponerar Transport- styrelsen intäkter av transfereringskaraktär från två avgifter, GAS-avgiften och undervägsav- giften. Dessa intäkter redovisas i tabell 3.60. Det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) gör att den avgift som flygopera- törerna betalar för säkerhetskontrollen är den- samma per passagerare oavsett från vilken flyg- plats en avresa sker. Undervägsavgiften tas ut av den mellanstatliga organisationen Eurocontrol för flygplan som flyger i luftrum där Sverige bedriver flygtrafiktjänst.

På vägområdet disponerar Transportstyrelsen intäkter av transfereringskaraktär i form av infra- strukturavgifter som tas ut på vägbroarna över Motalaviken respektive Sundsvallsfjärden samt avgifter för personliga skyltar. De medel som efter avdrag av Transportstyrelsens utgifter förs till Trafikverket redovisas i avsnitt 3.6.1.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.61 Offentligrättslig verksamhet 2016 – fördelning av budgeterade kostnader på verksamhetsområden och trafikslag

Tusental kronor

	Väg	Järnväg	Sjöfart	Luftfart	Summa
Regelgivning	0	0	0	86 000	86 000

Tillsyn	104 000	46 000	42 000	117 500	309 500

Tillståndsprövning	135 000	21 000	14 000	62 000	232 000
Registerhållning	931 000	4 000	14 000	3 000	952 000
Summa	1 170 000	71 000	70 000	268 500	1 579 500

Av tabell 3.61 framgår hur de budgeterade kost- naderna i den avgiftsbelagda offentligrättsliga verksamheten inom Transportstyrelsen fördelas mellan de fyra trafikslagen och myndighetens verksamhetsområden.

Tabell 3.62 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2015	96 728	107 100	-10 372
(varav tjänsteexport1)	(307)	(148)	(159)
Prognos 2016	83 000	104 000	-21 000
(varav tjänsteexport)	(0)	(0)	(0)
Budget 2017	61 000	79 000	-18 000
(varav tjänsteexport)	(0)	(0)	(0)

1 Tjänsteexporten under 2015 bestod av försäljning av färdskrivarkort till Island, vilket myndigheten nu har upphört med.

Den uppdragsverksamhet som Transportstyrel- sen bedriver redovisas i tabell 3.62. Den hör i huvudsak till vägtrafikområdet och omfattar bl.a. informationsuttag ur vägtrafikregistret.

I uppdragsverksamheten har Transportstyrel- sen justerat avgiftsnivåerna i syfte att hantera ackumulerade överskott, vilket gör att resultatet beräknas bli negativt under 2016 och 2017.

Regeringens överväganden

Administration av alkolåsärenden

Transportstyrelsen har fram t.o.m. 2016 rekvire- rat medel som motsvarar den avgift som Trans- portstyrelsen annars skulle ha tagit ut för verk- samhet som avser ärenden om körkort med vill- kor om alkolås enligt körkortslagen (1998:488), eller deltagande i försöksverksamhet med vill- korlig körkortsåterkallelse enligt övergångs- bestämmelser i körkortslagen, i enlighet med de nu upphävda bestämmelserna i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig kör- kortsåterkallelse. Regeringen anser att denna

verksamhet fr.o.m. 2017 ska finansieras inom ramen för Transportstyrelsens verksamhet. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 1:12 Transportstyrelsen ökas med 14 000 000 kronor fr.o.m. 2017. Förslaget finan- sieras från anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur.

Genomförande av fjärde järnvägspaketet

Inom järnvägsområdet är flera förändringar av det internationella regelverket aktuella, vilket får följdverkningar på det svenska regelgivnings- arbetet. Bland annat ska det s.k. fjärde järn- vägspaketet genomföras i svensk rätt. För Transportstyrelsens del innebär förändringarna ett mer omfattande regelutvecklingsarbete än normalt under perioden 2017 och 2018. Rege- ringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 1:12 Transportstyrelsen ökas med 10 000 000 kronor per år 2017 och 2018. Anslaget 1:1 Ut- veckling av statens transportinfrastruktur minskas under samma period med motsvarande belopp.

Falska polisbilar

Regeringen har för avsikt att föreslå en ny lag om skydd mot användning av vissa polisiära kännetecken på motorfordon. Polismyndigheten ska kunna ge ägaren av ett motorfordon tillstånd att använda skyddade polisiära kännetecken på fordonet och tillståndet ska kunna registreras i vägtrafikregistret som hanteras av Transport- styrelsen. För att möjliggöra denna typ av registrering behöver Transportstyrelsens it- system utvecklas. I syfte att finansiera utveck- lingskostnaden föreslås att anslaget 1:12 Trans- portstyrelsen ökas med 200 000 kronor per år under åren 2017 t.o.m. 2021. Motsvarande minskning görs av anslaget 1:1 Polismyndigheten under utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Alternativa drivmedel

Regeringen överlämnade i juni 2016 proposi- tionen 2015/16:186 Gemensamma standarder

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel till riksdagen. I propositionen föreslås hur de delar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infra- strukturen för alternativa bränslen som förut- sätter lagreglering ska genomföras i svensk rätt. Lagförslaget innebär bl.a. att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav på installationer för alternativa drivmedel, avgifter för laddning av elfordon och information till användare. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget 1:12 Trans- portstyrelsen tillförs medel om 500 000 kronor per år från 2017. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfra- struktur minskas.

Satsning på flygande inspektioner av nyttofordon

Att uppnå ordning och reda i yrkestrafiken är en central fråga för regeringen. I budgetproposi- tionen för 2016 aviserades att regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säker- het och trygghet på vägarna. Vidare föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nytto- fordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG bl.a. att varje medlemsstat ska sträva efter att genomföra ett lämpligt antal kontroller som står i proportion till det antal fordon som är registrerade på dess territorium. Genom EU-direktivet tillkommer även före- skrivna utrustnings- och kompetenskrav som Polismyndigheten behöver möta. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget 1:1 Polismyndig- heten under utgiftsområde 4 Rättsväsendet till- förs medel om 10 700 000 kronor per år från 2017. Finansiering sker bl.a. genom att anslaget 1:12 Transportstyrelsen minskas med 6 000 000 kronor. Övrig finansiering sker från anslagen 1:3

Trafikverket, 1:9 Statens väg- och transportforsk- ningsinstitut och 1:13 Trafikanalys.

En stabil bas – en digital infrastruktur

För att finansiera regeringens satsning på den nationella digitala infrastrukturen föreslås att anslaget 1:12 Transportstyrelsen fr.o.m. 2017 minskas med 2 253 000 kronor.

Regeringen anser att en ordning med avgifts- fritt utbyte av grunddata mellan statliga myndig- heter vore effektiv. För att möjliggöra detta vad avser fordonsregistret föreslås att anslaget 1:12

Transportstyrelsen fr.o.m. 2017 ökas med 1 675 000 kronor.

Förslag och beräkningar

Tabell 3.63 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:12 Transportstyrelsen

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	2 042 605	2 042 605	2 042 605	2 042 605
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	25 253	57 545	97 435	145 056
Beslut	18 234	18 639	8 644	8 836

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-1	-1	-1	-1

Förslag/
beräknat
anslag	2 086 091	2 118 788	2 148 683	2 196 496

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår att 2 086 091 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Transportstyrelsen för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 2 118 788 000 kronor, 2 148 683 000 kronor respektive 2 196 496 000 kronor.

3.6.13 1:13 Trafikanalys

Tabell 3.64 Anslagsutveckling 1:13 Trafikanalys

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	63 427		sparande	1 305
2016	Anslag	67 270	1	Utgifts-
2016	Anslag	67 270	1	prognos	67 591
2017	Förslag	65 483

2018	Beräknat	66 511	2
2019	Beräknat	67 813	3

2020	Beräknat	69 377	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 65 486 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 65 486 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 65 486 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas till Trafikanalys förvalt- ningsutgifter vilket omfattar statistik-, utvärde- rings- och analysverksamhet inom transportom- rådet samt statistik avseende maritima näringar.

Avgiftsfinansierad verksamhet vid Trafikanalys

Tabell 3.65 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2015	2 121	2 121	0
(varav tjänsteexport)

Prognos 2016	1 575	1 575	0
(varav tjänsteexport)

Budget 2017	1 000	1 000	0
(varav tjänsteexport)

Med avgiftsfinansierad verksamhet avses hos Trafikanalys huvudsakligen medfinansiering i projekt som myndigheten driver.

Regeringens överväganden

Satsning på flygande inspektioner av nyttofordon

Att uppnå ordning och reda i yrkestrafiken är en central fråga för regeringen. I budgetproposi- tionen för 2016 aviserades att regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säker- het och trygghet på vägarna. Vidare föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nytto- fordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG bl.a. att varje medlemsstat ska sträva efter att genomföra ett lämpligt antal kontroller som står i proportion till det antal fordon som är registrerade på dess territorium. Genom EU-direktivet tillkommer även före- skrivna utrustnings- och kompetenskrav som Polismyndigheten behöver möta. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget 1:1 Polismyndig- heten under utgiftsområde 4 Rättsväsendet till- förs medel om 10 700 000 kronor per år från 2017. Finansiering sker bl.a. genom att anslaget 1:13 Trafikanalys minskas med 1 000 000 kronor. Övrig finansiering sker från anslagen, 1:3 Trafik- verket, 1:9 Statens väg- och transportforsknings- institut och 1:12 Transportstyrelsen.

En stabil bas – en digital infrastruktur

För att finansiera regeringens satsning på den nationella digitala infrastrukturen föreslås att anslaget 1:3 Trafikanalys fr.o.m. 2017 minskas med 1 340 000 kronor.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag och beräkningar

Tabell 3.66 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:13 Trafikanalys

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	67 270	67 270	67 270	67 270
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	551	1 613	2 961	4 581
Beslut	-2 338	-2 372	-2 418	-2 474

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	65 483	66 511	67 813	69 377

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår att 65 483 000 kronor an- visas under anslaget 1:13 Trafikanalys för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 66 511 000 kronor, 67 813 000 kronor respektive 69 377 000 kronor.

3.6.14 1:14 Trängselskatt i Göteborg

Tabell 3.67 Anslagsutveckling 1:14 Trängselskatt i

Göteborg

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	824 955		sparande	155 429
			1	Utgifts-
2016	Anslag	1 011 019	1	prognos	1 119 461
2017	Förslag	1 027 434

2018	Beräknat	1 034 000

2019	Beräknat	1 045 000
2020	Beräknat	1 070 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för finansie- ring av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborg. Från anslaget finansieras även system- och administrationskostnader för träng- selskatten i Göteborg.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndiganden och ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 500 000 000 kronor 2018–2037.

Skälen för regeringens förslag: De investe- ringar i kollektivtrafik, järnväg och väg som Trafikverket ska göra för överskottet från träng- selskatten i Göteborg innebär att myndigheten måste ingå avtal med externa parter om ekono- miska åtaganden för flera år framåt i tiden. Bemyndigandet bör avse all upphandlad verk- samhet där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 6 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Bemyndigandet avser det totalbelopp som rege- ringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 500 000 000 kronor 2018–2037.

Tabell 3.68 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020–2037
Ingående åtaganden	2 895 000	2 540 000	2 840 000

Nya åtaganden	271 000	667 000	3 307 000
Infriade åtaganden	-626 000	-367 000	-647 000	-902 000	-870 000	-3 728 000

Utestående åtaganden	2 540 000	2 840 000	5 500 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 000 000	4 200 000	5 500 000

Låneram

Överskottet från trängselskatten i Göteborg ska bidra till finansieringen av investeringar i kollek- tivtrafik, järnväg och väg i Göteborg, bl.a. Väst- länken samt en ny älvförbindelse för vägtrafik vid Marieholm. Den del av investeringarna som täcks av framtida skatteintäkter finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Dessa lån redo- visas under anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur eftersom de ingår i den samlade låneramen för infrastrukturprojekt. Lån tas även upp för räntekostnader. Räntor och återbetalning av lån kommer att belasta anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg.

Regeringens överväganden

Uppföljning av överskott i förhållande till avsatta medel

Tilldelningen av medel från trängselskatte- inkomster till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborg utgår från en prognos av hur stort överskott trängselskatte- systemet förväntas ge det kommande året, dvs. hur stort nettot av inbetald trängselskatt och kostnaderna för att administrera systemet för- väntas bli. I fastställandet av de medel som avsätts till investeringar tas hänsyn till hur väl tidigare beräknade överskott och avsatta medel har stämt överens. I tabell 3.69 nedan finns en sammanställning av inbetald trängselskatt, kost- naderna för administration samt avsatta medel till väginvesteringar under perioden 2013–2015. Av tabellen framgår att den ackumulerade diffe- rensen mellan överskott och totalt avsatta medel vid utgången av 2015 uppgick till -4 566 000 kronor. Detta belopp läggs till det beräknade överskottet 2017, se vidare i tabell 3.71.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.69 Trängselskatt i Göteborg – uppföljning av överskott i förhållande till avsatta medel till väginvesteringar 2013–2015

Tusental kronor

	2013	2014	2015
Intäkter från inbetald
trängselskatt	625 646	817 610	943 495

Kostnader för administration	174 583	162 204	153 194

Överskott	451 063	655 406	790 301
Investeringar i kollektivtrafik,
järnväg och väg i Göteborgs-
regionen (på anslagspost i
regleringsbrev, exkl. omd-
isponeringar gjorda under
resp. år)	493 900	607 550	672 543

Medel som omdisponerats		127 343	0
Summa totalt avsatta medel	493 900	734 893	672 543

Differens mellan överskott
och avsatta medel	-42 837	-79 487	117 758

Ackumulerad differens	-42 837	-122 324	-4 566

Uppföljning av avsatta medel och hur de har använts

I Trafikverkets regleringsbrev för 2015 avsattes 672 543 000 kronor för finansieringen av investe- ringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborg. Som framgår av tabell 3.70 nedan hade ett anslagssparande på ca 782 000 kronor ackumulerats vid utgången av 2015.

Tabell 3.70 Trängselskatt i Göteborg – uppföljning av hur avsatta medel har använts 2013–2015

Tusental kronor

	2013	2014	2015
Investeringar i kollektivtrafik,
järnväg och väg i Göteborgs-
regionen (på anslagspost i
regleringsbrev, exkl. omdisp-
oneringar gjorda under resp. år)	493 900	607 550	672 543

Medel som omdisponerats		127 343	0
Ingående anslagssparande		0	0

Summa tillgängliga medel	493 900	734 893	672 543

Användning (kostnader för
genomförda investeringar)	493 900	734 893	671 761

Utgående anslagssparande	0	0	782

Beräkning av medel som ska avsättas till investeringar

Av tabellen nedan framgår att nettoöverskottet från inbetalad trängselskatt beräknas uppgå till 841 140 000 kronor 2017. I beräkningen av hur stort belopp som ska avsättas till investeringar för 2017 tas hänsyn till den ackumulerade diffe- rensen mellan överskott och tidigare totalt avsatta medel 2015 på -4 566 000 kronor.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Med beaktande av beräknat överskott för 2017, samt differens mellan överskott och totalt avsatta medel 2015 avser regeringen att avsätta 836 574 000 kronor till investeringar i Trafik- verkets regleringsbrev för 2017.

Undantag från trängselskatt i Backaområdet

I juni 2016 överlämnade regeringen proposi- tionen Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt för Backaområdet i Göteborg (prop. 2015/16:191) till riksdagen. Regeringens förslag innebär att trängselskatt i Backaområdet i Göteborg endast tas ut vid genomfartstrafik i området. Detta åstadkoms genom att kontroll- punkter sätts upp väster om Backa. Enligt rege- ringens förslag ska trängselskatt för passage av betalstationerna i det s.k. Backaskaftet bara tas ut om en av de nya kontrollpunkterna har passe- rats inom 30 minuter före eller efter passagen av betalstationen. Den flerpassageregel och det maxbelopp som i dag gäller i Göteborg kommer att tillämpas på samma sätt som tidigare.

Undantaget syftar till att minskar de hinder som dagens utformning av trängselskatten medfört för boende och verksamma i Backaområdet. Förslaget minskar också de negativa effekterna på den lokala tillgängligheten inom stadsdelen Backa samt förbättrar tillgängligheten för besökare. Eftersom genomfartstrafik även fort- sättningsvis kommer att beskattas bedöms för- slaget inte ge någon negativ effekt på lokal- miljön. Det undantag som regeringen har före- slagit i propositionen förutsätter ändringar av de tekniska systemen, bl.a. systemändringar i Transportstyrelsens centrala datasystem och upphandling av och montering av ny utrustning. Det är ännu inte möjligt att säga säkert när detta kan vara klart. Regeringens förhoppning är dock att ändringarna ska kunna träda i kraft i slutet av 2017. Förslaget bedöms medföra 15 miljoner kronor i minskade årliga bruttoskatteintäkter fr.o.m. 2018.

Tabell 3.71 Trängselskatt i Göteborg – beräkning av medel som avsätts till investeringar 2017–2020

Tusental kronor

	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2017	2018	2019	2020
Intäkter från inbetald trängselskatt	1 032 000	1 034 000	1 045 000	1 070 000

Kostnader för administration	190 860	160 630	156 630	156 630

Överskott	841 140	873 370	888 370	913 370
Justering för ackumulerad differens	-4 566

Till investeringar (avsätts på anslagspost i
Trafikverkets regleringsbrev)	836 574	873 370	888 370	913 370

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Beräkning av anslagsnivån

Som framgått ovan avser regeringen att avsätta 836 574 000 kronor till investeringar 2017. Dessutom avser regeringen att avsätta samman- lagt 190 860 000 kronor för administrations- kostnader. Det sammanlagda anslagsbehovet för 2017 blir därmed 1 027 434 000 kronor.

Tabell 3.72 Anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg – fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2017	2018	2019	2020
Trafikverket: Investeringar i kollektivtrafik, järnväg och
väg i Göteborgsregionen	836 574	873 370	888 370	913 370

Trafikverket: administration	26 500	22 000	22 000	22 000
Transportstyrelsen: administration	150 000	124 000	120 000	120 000

Kronofogdemyndigheten: administration	1 400	1 650	1 650	1 650

Sveriges Domstolar: administration	960	980	980	980
Skatteverket: administration	12 000	12 000	12 000	12 000

Summa	1 027 434	1 034 000	1 045 000	1 070 000

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag och beräkningar

Tabell 3.73 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:14 Trängselskatt i Göteborg

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	1 011 019	1 011 019	1 011 019	1 011 019
Förändring till följd av:
Beslut	16 415	22 981	33 981	58 981

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 027 434	1 034 000	1 045 000	1 070 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 027 434 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Trängselskatt i Göte- borg för 2016. För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 034 000 000 kronor, 1 045 000 000 kronor respektive 1 070 000 000 kronor.

3.6.15 1:15 Sjöfartsstöd

Tabell 3.74 Anslagsutveckling 1:15 Sjöfartsstöd

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall			sparande	0
2016	Anslag	1 604 000	1	Utgifts-
2016	Anslag	1 604 000	1	prognos	1 604 000
2017	Förslag	1 632 000

2018	Beräknat	1 682 000
2019	Beräknat	1 733 000

2020	Beräknat	1 733 000

1 Anslaget var nytt för 2016. Tidigare har sjöfartsstödet redovisats som negativa skatter på inkomstsidan. Anslaget beräknas inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för sjöfarts- stöd som lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade fartyg.

Regeringens överväganden

Förslag och beräkningar

Tabell 3.75 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:15 Sjöfartsstöd

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	1 604 000	1 604 000	1 604 000	1 604 000
Förändring till följd av:
Beslut	28 000	78 000	129 000	129 000
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar

Volymer

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 632 000	1 682 000	1 733 000	1 733 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 632 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Sjöfartsstöd för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 682 000 000 kronor, 1 733 000 000 kronor respektive 1 733 000 000 kronor.

3.6.16 Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets ekonomiska mål

Regeringens förslag: Sjöfartsverket ska, räknat på resultatet efter skattemotsvarighet över en konjunkturcykel, ha en räntabilitet om lägst 3,5 procent. Sjöfartsverket ska, på lång sikt, ha en soliditet om lägst 25 procent.

Regeringen bemyndigas att besluta om ut- delning och skattemotsvarighet vad avser Sjöfartsverkets ekonomiska resultat.

Skälen för regeringens förslag: Sjöfartsverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Detta ska ske på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- ning.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat har tidigare påverkats negativt av ökade kostnader för isbrytningen genom flera stränga isvintrar, med undantag för vintrarna 2014/15 och 2015/16 som var milda. Ökade kostnader för isbrytningen, omvärderingar av pensionsskulden som följd av låga marknadsräntor samt att intäkterna under flera år varit för låga har haft en stor negativ inverkan på resultatet och bidragit till att den ekonomiska ställningen urholkats.

Det egna kapitalet var negativt för boksluten för 2012 och 2013, men positivt fr.o.m. 2014, vilket främst beror på de ökade anslagen om totalt 345 miljoner kronor.

Soliditeten vid det senaste bokslutet uppgick till 10,6 procent, vilket är en förbättring men är långt från målet på 25 procent. Bedömningen är att det kommer att ta lång tid innan soliditets- målet är uppfyllt.

I syfte att uppnå full kostnadstäckning för sjö- och flygräddningsverksamheten ökades anslaget 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritids- båtsändamål med 45 miljoner kronor från 2014. Vidare har Sjöfartsverket tilldelats en tillfällig ökning av anslagen 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål med 200 miljoner kronor som får användas till utgifter för isbrytnings- verksamhet, samt anslaget 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur med 100 miljoner kronor som får användas till driften av Trollhätte kanal och slussar samt Säffle kanal. Den tillfälliga anslagsökningen gäller för åren 2014–2016.

För perioden 2017–2019 prognostiserar Sjöfartsverket ett positivt resultat efter finan- siella poster. Överskottet för 2015 och 2016 sätts av i en resultatutjämningsfond som kan användas för att balansera resultaten mellan ekonomiskt bättre och sämre år. År 2017 upphör den tillfälliga ökningen av anslaget 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål och anslaget 1:5 Ersättning till viss kanal- och sluss- infrastruktur. Sjöfartsverket prognostiserar trots det ett positivt resultat efter finansnetto. Solidi- teten beräknas stiga till 18,3 procent i slutet av 2019.

De åtgärder som vidtagits beräknas stärka den ekonomiska ställningen i Sjöfartsverket.

Regeringen bedömer att nuvarande ränta- bilitetskrav på eget kapital om 3,5 procent räknat på resultatet efter skattemotsvarighet över en konjunkturcykel är motiverat som ett långsiktigt mål.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Vad avser Sjöfartsverkets soliditet pekar prognosen mot en avsevärd avvikelse mot det långsiktiga målet om 25 procent. Regeringen anser dock att soliditetsmålet är motiverat mot bakgrund av den verksamhet som bedrivs i Sjöfartsverket, och att verket på lång sikt bör nå upp till detta mål.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta på sikt bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet.

Utdelning och skattemotsvarighet föreslås även fortsättningsvis beslutas av regeringen i samband med bokslutet.

Nedanstående tabell redovisar prognosen över Sjöfartsverkets resultat så som det framställts i treårsplanen.

Tabell 3.76 Prognos för Sjöfartsverkets resultat

Miljoner kronor där inte annat anges

	2016	2017	2018	2019
Resultat efter finansiella
poster	147,3	32,7	79,9	82,5

Räntabilitet på eget
kapital efter
skattemotsvarighet (%)	0	3,5	3,5	3,5

Soliditet (%)	14,2	14,8	16,6	18,3

Beräknad
skattemotsvarighet	0	5,4	5,9	6,7

Beräknad utdelning	0	0	6,4	7,0

Sjöfartsverkets finansiella befogenheter

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 låta Sjöfartsverket ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 450 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att för 2017 låta Sjöfartsverket placera likvida medel på ränte- bärande konto i och utanför Riksgäldskontoret.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens inriktning är att Sjöfartsverket ska finansiera investeringar med egna likvida medel samt med lån. Med anledning av detta är regeringens för- slag att Sjöfartsverkets låneram fastställs till 450 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att Sjöfartsverket, i enlighet med nu gällande ord- ning, ges möjlighet att sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgälds- kontoret eller affärsbank.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Sjöfartsverkets investeringsplan

Regeringens förslag: Investeringsplanen för Sjöfartsverket för 2017–2020 godkänns som riktlinje för Sjöfartsverkets investeringar.

Skälen för regeringens förslag: Sjöfarts- verkets investeringsplan för perioden 2017–2020 uppgår till totalt 1 967 miljoner kronor, se tabell 3.77. Anskaffning och utveckling av nya investe- ringar utgör ca 81 procent och vidmakthållande av befintliga investeringar utgör ca 19 procent.

Investeringarna avser främst investeringar i och kring Södertälje kanal såsom nya slussportar i Södertälje kanal, dammsäkerhetshöjande åtgär- der i Trollhätte kanal och slussar samt olika insatser för att förnya isbrytarresurserna. In- vesteringar ska också ske i lotsbåtar, arbets- fartyg, sjötrafikinformationscentraler, utrustning till räddningshelikoptrar och it-system.

Regeringen delar Sjöfartsverkets bedömning när det gäller vilka investeringar som bör göras de närmaste åren. Regeringen föreslår därför att investeringsplanen för Sjöfartsverket godkänns.

Tabell 3.77 Investeringsplan för Sjöfartsverket

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Anskaffning och utveckling av nya
investeringar

Farleder/utmärkning	9,5	8,8	117,5	73,7	1,7	16,7
Isbrytning	0,6	3,0	2,1	299,3	390,0	484,5

Sjötrafikinformation (VTS)	0,1	11,3	26,0	20,0	8,0	8,0

Sjögeografisk information	1,2	7,1	1,0	0,1	0,2	0,2
Lotsning	0,7	30,3	23,0	25,5	26,7	2,9

Flyg- och sjöräddning	188,6	12,6	9,5	10,5	10,5	10,5

Gemensamma funktioner	6,1	6,0	10,2	3,2	3,3	4,5
Summa utgifter för anskaffning och	206,8	79,1	189,3	432,3	440,4	527,3
utveckling
varav investeringar i anläggningstillgångar	206,8	79,1	189,3	432,3	440,4	527,3

Finansiering
Egna medel	206,8	79,1	189,3	432,3	440,4	527,3

Summa finansiering av anskaffning och	206,8	79,1	189,3	432,3	440,4	527,3
utveckling

Vidmakthållande av befintliga investeringar
Farleder/utmärkning	85,0	26,3	44,0	40,2	15,7	66,7

Isbrytning	11,3	56,1	40,1	15,8	20,5	25,5

Sjötrafikinformation (VTS)	2,5	2,8	6,5	5,0	2,0	2,0
Sjögeografisk information	11,1	7,1	8,6	2,0	4,2	4,1

Lotsning	13,8	10,1	7,7	8,5	8,9	8,7

Flyg- och sjöräddning	9,9	12,6	9,5	3,5	3,5	3,5
Gemensamma funktioner	6,1	6,0	10,2	3,2	3,3	4,5

Summa utgifter för vidmakthållande	139,7	121,0	126,6	78,2	58,1	115,0

varav investeringar i anläggningstillgångar	139,7	121,0	126,6	78,2	58,1	115,0
Finansiering

Egna medel	139,7	121,0	126,6	78,2	58,1	115,0
Summa finansiering av vidmakthållande	139,7	121,0	126,6	78,2	58,1	115,0

3.6.17 Luftfartsverket

Luftfartsverkets ekonomiska mål

Regeringens förslag: Luftfartsverket ska, räknat på resultatet efter skattemotsvarighet, ha en räntabilitet om lägst 4 procent över en konjunkturcykel. Luftfartsverket ska, på lång sikt, ha en soliditet om lägst 15 procent.

Regeringen bemyndigas att besluta om ut- delning och skattemotsvarighet vad avser Luft- fartsverkets ekonomiska resultat.

Skälen för regeringens förslag: Luftfarts- verkets huvuduppgift är att tillhandahålla en säker, effektiv och miljöanpassad flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. Luftfartsverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Luftfartsverket verkar inom de mål för flyg- trafiktjänst och förutsättningar för uttag av avgifter som sätts i det gemensamma europeiska regelverket, bl.a. Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 391/2013 av den 10 mars om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet och kommissionens förordning (EG) nr 1794/2006 av den 6 december 2006 om ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster, med bl.a. prestationsplaner för säkerhet, kostnads-effekti- vitet, kapacitet och miljö. Intäkterna från en- routeverksamheten, vilka svarar för den större delen av Luftfartsverkets intäkter, regleras inom ramen för EU:s prestationsplaner. Den nu- varande nivån förutsätter fortsatt genomförande av kostnadseffektiviseringar.

Ekonomiska förutsättningar

Luftfartsverket bedriver följande tjänster: civil och militär flygtrafikledningstjänst en route och för flygplats, luftrumstjänster, tekniska tjänster och informationstjänster nationellt och inter- nationellt. En route-avgiften och terminalav- gifterna på Arlanda flygplats, som utgör mer än 70 procent av intäkterna, omfattas av den euro- peiska kostnadskontrollen inom ramen för prestationsplanen. Intäkterna är alltså i denna del reglerade, med viss möjlighet till korrigering i efterhand av vissa ingående parametrar. Presta- tionsplanen innebär att Luftfartsverkets en route-kostnader ska minska med i genomsnitt 2,4 procent per år i fast pris, samtidigt som målen för flygsäkerhet, kapacitet och miljö

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

infrias och volymökningen av flygtrafiken omhändertas.

Trafikprognosen för luftrumsrörelser och antal s.k. service units, som utgör basen för Luftfartsverkets debitering av avgift, innebär en tillväxt under perioden fram t.o.m. 2019 om i genomsnitt 1,3 procent per år.

Luftfartsverket utför den lokala flygtrafik- ledningstjänsten med ensamrätt på Swedavia AB:s och Försvarsmaktens flygplatser. I övrigt bedrivs lokal flygtrafiktjänst på en konkurrens- utsatt marknad.

Den lokala flygtrafiktjänsten omfattar i Sverige för närvarande ca 50 flygplatser med någon form av flygtrafikledningstjänst, antingen flygkontrolltjänst eller flyginformationstjänst. Av dessa ägs nio av Swedavia AB och sju av Försvarsmakten. Av de övriga är flertalet kommunala och för närvarande tre privata.

Utvecklingen av tjänsten fjärrstyrda torn utgör en väsentlig förändring av marknadsförut- sättningarna och Luftfartsverkets möjligheter. Luftfartsverket har under 2016 tillsammans med Saab AB bildat ett bolag för digital flygtrafik- tjänst. Regeringen bedömer att det nya bolaget bidrar till Luftfartsverkets möjligheter att utveckla den digitala flygtrafiktjänsten och att uppfylla avkastningskravet.

Det låga ränteläget utgör fortsatt en belast- ning för Luftfartverkets resultat och soliditet.

Utfall mot regeringens uppställda ekonomiska mål

För perioden 2017–2020 prognostiserar Luft- fartsverket att resultatet före skattemotsvarighet under perioden utvecklas från 52 miljoner kro- nor 2017 till 88 miljoner kronor 2020. Solidite- ten förväntas sjunka till 11 procent.

Regeringen anser att ett räntabilitetskrav om 4 procent av eget kapital (som beräknas på resultatet efter skattemotsvarighet) är motiverat. Regeringen anser vidare att målet för soliditeten långsiktigt ska vara lägst 15 procent. Enligt den prognos som redovisats uppnås målet avseende soliditet inte fullt ut under perioden, framför allt beroende på det låga räntelägets effekter för pensionsskulden och intäktsräntor. Regeringen anser inte att det är rimligt att minska målet för soliditeten, även om det innebär att målet inte nås 2020. Även förutsättningarna för att nå resultatmålet kan komma att påverkas negativt, bl.a. till följd av lågt eller sjunkande ränteläge. Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta normalt bör vara 15 procent av vinsten,

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

räknat som resultatet efter skattemotsvarighet, med möjlighet att balansera vinsten i affärsverket i syfte att öka soliditeten och därmed komma närmare soliditetsmålet. Utdelning och skatte- motsvarighet som ska inbetalas till inkomsttitel bör fastställas slutligt av regeringen i samband med bokslutet.

Tabell 3.78 Prognos för Luftfartsverkets resultat

Miljoner kronor där inte annat anges

	2016	2017	2018	2019
Resultat efter
skattemotsvarighet	48	41	48	57

Räntabilitet på eget
kapital efter skatte-
motsvarighet (%)	6	5	5	6

Soliditet (%)	12	12	11	11

Beräknad
skattemotsvarighet	14	12	14	16

Beräknad utdelning	7	6	7	8

Luftfartsverkets finansiella befogenheter

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 låta Luftfartsverket ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 3 750 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att för 2017 låta Luftfartsverket placera likvida medel på ränte- bärande konto i och utanför Riksgäldskontoret.

Regeringen bemyndigas att under 2017 låta Luftfartsverket teckna borgensförbindelser för krediter till förmån för LFV Holding AB inom en ram om högst 100 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att låta Luftfarts- verket teckna aktier eller ge aktieägartillskott till LFV Holding AB inom en ram om högst 150 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att låta Luftfarts- verket förvärva aktier eller andelar i eller bilda företag samt sälja aktier eller andelar i eller avveckla företag inom ramen för den egna verk- samheten.

Skälen för regeringens förslag: Luftfarts- verkets investeringar har finansierats med internt tillförda medel. Verket har under 2016 ett bemyndigande att ta upp lån inom en total ram av 3 750 miljoner kronor. Denna ram föreslår regeringen bör fortsatta gälla även för 2017.

I Luftfartsverkskoncernen ingår LFV Holding AB som bildades 1995 för att samordna och förvalta Luftfartsverkets bolagsverksamhet. Luftfartsverket har även ett bemyndigande att teckna borgensförbindelser för krediter till för- mån för dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 100 miljoner kronor, liksom att teckna aktier eller ge aktieägartillskott till LFV Holding AB inom en ram på 150 miljoner kro- nor. Regeringen föreslår att dessa bemyndi- ganden kvarstår på samma nivå för 2017.

Luftfartsverkets verksamhet utomlands bedrivs huvudsakligen i samarbete med annan partner. I syfte att åstadkomma effektiva former för samarbetet samt att dela risk och begränsa risken för Luftfartsverkets del är det önskvärt att för sådana samarbeten kunna bedriva verksam- heten inom ett gemensamägt företag. För att bl.a. få tillräcklig flexibilitet i bildande eller avveckling av sådana samarbeten bör regeringen bemyndigas att låta Luftfartsverket förvärva aktier eller andelar i eller bilda företag respektive sälja aktier eller andelar i eller avveckla företag inom ramen för den egna verksamheten i den utsträckning det bedöms behövas för effektivt genomförande av uppdraget och i syfte att begränsa affärsrisken. Riksdagen har tidigare (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) bemyndigat regeringen att besluta om bildande av bolag inom ramen för Luftfarts- verkskoncernen och genom beslut med anled- ning av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 22, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86) anpassat formuleringen till 8 kap. 3 och 4 §§ budgetlagen (2011:203). Den nya formuleringen förtydligar att bemyndigandet för Luftfartsverket omfattar även andra former av företag än aktiebolag och undanröjer en oklarhet som tidigare funnits.

Luftfartsverket behöver inom ramen för sin affärsverksamhet teckna ansvarsförsäkringar hos enskilt försäkringsbolag. Regeringen har tidigare gett Luftfartsverket tillstånd att försäkra sig hos enskilt försäkringsbolag för att täcka ansvars- risker i verksamheten. Regeringen gör bedöm- ningen att båda dessa åtgärder är lämpliga för att begränsa risken i den berörda verksamheten.

Luftfartsverket väntas 2016 fortsatt ha ett betydande likviditetsöverskott som föranleds av att pensionsskulden som reserveras i balans- räkningen är betydligt större än behovet av kapital för att finansiera verksamheten inklusive anläggningstillgångar. I likhet med tidigare år

finns därför ett behov av att kunna placera lik- viditetsöverskott i syfte att få avkastning på detta.

Liksom övriga affärsverk har Luftfartsverket i dag möjlighet att sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i affärsbank. Medlen ska placeras räntebärande och förbehållas placeringar med låg risk, vilket inkluderar statsgaranterade skuldebrev och certifikat samt obligationer med vissa förbehåll avseende bl.a. kreditvärdighet hos motparten enligt regeringens beslut.

Luftfartsverkets investeringsplan

Regeringens förslag: Investeringsplanen för flygtrafikledning för 2017–2020 godkänns som riktlinje för Luftfartsverkets investeringar.

Skälen för regeringens förslag: Luftfarts- verkets investeringsplan för perioden 2017–2020 uppgår till totalt 676 miljoner kronor, vilket är i linje med behovet av långsiktig årlig investe- ringsnivå på ca 170 miljoner kronor. Anskaff- ning och utveckling av nya investeringar svarar för den större delen, ca 76 procent. Vidmakt- hållande av befintliga investeringar utgör ca 24 procent. Prioriteringarna styrs i hög grad av de krav på systemutveckling som ställs genom lag- krav på EU-nivå samt behovet av att successivt

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

utveckla och förnya infrastrukturen i syfte att säkerställa kapacitet och kontinuitet.

Investeringarna fördelas på kategorierna flyg- trafikledningsutrustning (ATM-utrustning), radarutrustning, kommunikationsutrustning, radioutrustning, byggnader, it och kommersiella investeringar.

Projekt inom flygtrafikledningsutrustning avser främst det pågående internationella sam- arbetet avseende kontinuerlig utveckling av flygledningssystemet (COOPANS, COOPeration between ANS-providers) mellan leverantörer av flygtrafiktjänst som har samma typ av utrustning och samma systemleverantör, Thales. I övrigt vidtas åtgärder för förbättrad säkerhet och kontinuitet.

Investeringar avseende s.k. fjärrstyrda torn, som ingår i kategorin kommersiella investe- ringar, avser fortsatt utveckling av systemet. Inom såväl radio- som radarutrustning pågår byte av ålderstigna stationer i syfte att tillföra operativ funktionalitet, bättre täckning och nog- grannhet samt långsiktigt lägre kostnader.

Investeringar i byggnader sker huvudsakligen i form av ersättningsinvesteringar för att vid- makthålla befintliga anläggningar inklusive utbyte av system såsom kraftmatning, ventila- tion, mindre rivning samt investeringar på grund av lagkrav.

Regeringen delar Luftfartsverkets bedömning avseende de prioriteringar som bör göras för att möta investeringsbehov under de närmaste åren. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att investeringsplanen godkänns.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.79 Investeringsplan för Luftfartsverket

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Anskaffning och utveckling av nya inve-
steringar

ATM-utrustning	23	37	51,8	46	46	41

Radarutrustning	7	51	1	0	2	13
Kommunikationsutrustning	6	12	0	0	2	5

Radioutrustning	0	4	5	4	8	6

Byggnader	2	15	0	0	0	5
It	8	1	0	3	2	2

Kommersiella investeringar	7	29	117,5	50	65,5	36

Övrigt	6	0	0	0	0	0
Summa utgifter för anskaffning och	59	149	175,3	103	125,5	108
utveckling
varav investeringar i anläggningstillgångar	59	149	175,3	103	125,5	108

Finansiering
Egna medel	59	149	175,3	103	125,5	108

Summa finansiering av anskaffning och	59	149	175,3	103	125,5	108
utveckling

Vidmakthållande av befintliga
investeringar

ATM-utrustning	10	14	0	0	2	5
Radarutrustning	5	16	32	35	10,9	19

Kommunikationsutrustning	20	9	5	0	2	6

Radioutrustning	8	10	13	9	10	9
Byggnader	4	2	0	3	0	3

It	0	0	0	0	0	0

Kommersiella investeringar	0	0	0	0	0	0
Övrigt	2	0	0	0	0	0

Summa utgifter för vidmakthållande	49	51	50	47	24,9	42

varav investeringar i anläggningstillgångar	49	51	50	47	24,9	42
Finansiering

Egna medel	49	51	50	47	24,9	42
Summa finansiering av vidmakthållande	49	51	50	47	24,9	42

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Politiken för informationssamhället

4.1Omfattning

Politiken för informationssamhället omfattar områdena informationsteknik (it) inklusive digitaliseringen av det offentliga Sverige (e- förvaltning), elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster. Åtgärder och resultat med koppling till it-området följs upp och redovisas även inom andra utgiftsområden.

Post- och telestyrelsen (PTS) är sektors- och tillsynsmyndighet inom områdena elektronisk kommunikation och post. Myndighetens uppgift är bl.a. att analysera om det finns konkurrens- hinder och behov av förhandsreglering, meddela tillstånd och utöva tillsyn över operatörerna på marknaderna för elektronisk kommunikation och post samt att inom ramen för sitt sektors- ansvar följa och främja utvecklingen inom dessa områden.

E-legitimationsnämnden har som uppgift att stödja och samordna den offentliga sektorns behov av säkra metoder för elektronisk identifie- ring och underskrift i den offentliga förvaltning- ens e-tjänster.

Inom politiken för informationssamhället finns även ett antal kommittéer och forum, bl.a. Digitaliseringskommissionen (dir. 2012:61, 2012:04)), Bredbandsforum (dnr N2015/07486/ITP) och rådet för digitali- seringen av det offentliga Sverige (dnr N2015/07452/EF).

Ekonomistyrningsverket (ESV) ger stöd till regeringens satsning på e-förvaltning (dnr N2015/03210/EF).

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Politiken i informationssamhället
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
		2015	2016 1	2016	2017	2018	2019	2020
Politiken för informationssamhället
2:1 Post- och telestyrelsen		28	28	28	29	29	30	30

2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med
funktionsnedsättning		130	140	137	140	140	140	140

2:3 Grundläggande betaltjänster		23	36	32	34	36	36	36
2:4 Informationsteknik och telekommunikation		17	12	12	23	23	23	23
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk
kommunikation		121	126	124	126	126	126	120

2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk
betydelse		45	55	54	75	98	53	44

Summa Politiken för informationssamhället		365	397	387	426	452	407	393

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

År 2015 uppgick de totala utgifterna inom politiken för informationssamhället till 365 mil- joner kronor. Prognosen för 2016 avseende de totala utgifterna uppgår till 387 miljoner kronor.

Regeringens förslag till anslag 2017 för politiken för informationssamhället uppgår till sammanlagt 426 miljoner kronor. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslagen till sammanlagt 452 miljoner kronor, 407 miljoner kronor respektive 393 miljoner kronor.

4.3Mål för området

It-politik

Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlig- heter (prop. 2011/12:1, utg. omr. 22, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87).

Ett delmål är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda

möjligheter att använda sig av elektroniska sam- hällstjänster och service via bredband (prop. 2009/10:193, bet. 2009/10:TU18, rskr. 2009/10:297).

Digitalisering av det offentliga Sverige

Regeringens mål för digitalisering av det offent- liga Sverige är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effekti- vitet i verksamheten. Dessa mål förtydligar och preciserar regeringens förvaltningspolitiska mål, se utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Post

Grundläggande betaltjänster

Målet för politiken för de grundläggande betal- tjänsterna är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser (prop. 2006/07:55, utg. omr. 22, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

		PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.2 Mål för området

It-politik	Post		Grundläggande betaltjänster
Målet för it-politiken är att Sverige ska vara	Målet för postsektorn är att det ska finnas en		Målet för politiken för de grundläggande
bäst i världen på att använda digitalisering-	posttjänst av god kvalitet i hela landet som		betaltjänsterna är att alla i samhället ska ha
ens möjligheter (prop. 2011/12:1, utg. omr.	uppfyller de krav som anges i postlagen		tillgång till grundläggande betaltjänster till
22, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87).	(2010:1045) (prop. 2014/15:1, utg. omr. 22,		rimliga priser (prop. 2006/07:55, utg. omr. 22
	bet, 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).		bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

Ett delmål är att elektroniska kommunika-
tioner ska vara effektiva, säkra och robusta
samt tillgodose användarnas behov. De
elektroniska kommunikationerna ska i första
hand tillhandahållas genom en väl
fungerande marknad, men staten ska ha ett
ansvar på områden där allmänna intressen
inte enbart kan tillgodoses av marknaden
(prop. 2014/15:1, utg. omr. 22, bet,
2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).

Ett delmål är att Sverige ska ha bredband i
världsklass. Alla hushåll och företag bör ha
goda möjligheter att använda sig av
elektroniska samhällstjänster och service via
bredband (prop. 2009/10:193, utg. omr 22,
bet. 2009/10:TU18, rskr 2009/10:297).

4.4Resultatredovisning

4.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

En rad olika faktorer påverkar utvecklingen inom informationssamhället. Politikens bidrag inom detta område är ofta svår att mäta och avgränsa från effekterna av andra offentliga och privata insatser. De viktigaste indikatorerna för att redovisa resultaten inom it-politiken är följande:

–Andel kvinnor och män som använt inter- net i stort sett varje dag respektive som aldrig använt internet.

–Andel kvinnor och män som använt inter- net för att hämta information från myndig- heters webbplatser samt som under året använt internet för att ladda ned blanketter från myndigheters webbplatser.

–Andel företag med minst 10 anställda respektive företag med 1–9 anställda som använt internet för att söka information från myndigheters webbplatser.

–Täckning i hela landet av tal och data via mobilnäten (yttäckning och befolknings- täckning) på 1 Mbit/s, 10 Mbit/s och 30 Mbit/s.

–Årsutveckling av pris per abonnemang för fast bredband om minst 8 Mbit/s samt års- utveckling av lägstapris för en snittanvän- dare av mobila samtalstjänster.

–Andel hushåll och företag som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s respek- tive 30 Mbit/s samt antal hushåll och före- tag som saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s.

Några indikatorer är relativt nya, varför de histo- riska tidsserierna i dessa fall är korta, vilket framgår av tabell 4.3.

Indikatorn andel hushåll och företag som har tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s är ny sedan budgetpropositionen för 2015. För indikatorn andel företag med minst tio anställda respektive företag med 1–9 anställda som använt internet för att söka information från myndig- heters webbplatser finns inga data för 2014. Regeringen ser behov av vidareutveckling av indikatorer för e-förvaltning.

I Statistiska centralbyråns (SCB) undersök- ning Privatpersoners användning av datorer och internet har målgruppen fr.o.m. 2013 utökats till åldersgruppen 16–85 år. Då längre tidsserie saknas för denna indikator redovisas även den tidigare åldersgruppen, 16–74 år, se tabell 4.3.

Målet för it-politiken kan också delvis mätas genom de internationella index och rankningar

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

som finns för it-området. Dessa studier jämför länders förutsättningar samt investeringar och användning av it men visar inte genomslag på ekonomi eller sysselsättning vilket också kan vara av intresse (se mer i avsnitt 4.4.2 Resultat).

För robusthet och säkerhet inom området elektronisk kommunikation har lämpliga indi- katorer ännu inte kunnat identifieras. Det finns därför ett fortsatt behov av utvecklingsarbete inom detta område.

Inom områdena post och grundläggande betaltjänster följs utvecklingen upp genom kvalitativa bedömningar. Om det finns indika- tioner på att alla inte har tillgång till posttjänster och grundläggande betaltjänster, kan PTS som är ansvarig myndighet för dessa områden vidta åtgärder.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.3 Indikatorer för måluppfyllelse – it-politik

		2010	2011	2012	2013	2014	2015
It-politik

Individer, andel (%) av befolkningen (kvinnor/ män) som:
använt internet i stort sett varje dag (16-74 år) (förändringen mellan åren ligger		75/78	80/81	78/82	81/81	82/83	82/82
inom felmarginal)
använt internet i stort sett varje dag (16-85 år) (förändringen mellan åren ligger		i.u.	i.u.	i.u.	75/78	76/80	76/78
inom felmarginal)
aldrig använt internet (16-74 år) (förändringen mellan åren ligger inom		7/6	5/4	7/4	4/4	7/4	5/4
felmarginal)
aldrig använt internet (16-85 år) (förändringen mellan åren ligger inom		i.u.	i.u.	i.u.	9/6	11/7	9/8
felmarginal)
använt internet för att hämta information från myndigheters hemsidor (16-74 år)		63/65	69/70	72/75	73/75	77/80	69/70

använt internet för att hämta information från myndigheters hemsidor (16-85 år)		i.u.	i.u.	i.u.	68/72	72/76	64/67

använt internet för att ladda ned blanketter från myndigheters hemsidor (16-74 år)		40/45	43/44	48/49	47/48	49/55	41/44
använt internet för att ladda ned blanketter från myndigheters hemsidor (16-85 år)		i.u.	i.u.	i.u.	43/47	46/53	38/42

Företag andel (%) (minst 10 anställda/ 1–9 anställda):
hastighet som företagens snabbaste internetanslutning kan uppnå
för att ta emot data, andel (%) (minst 10 anställda/ 1–9 anställda):

–	under 2 Mbit/s				3/7	2/2	1/2
–	under 2 Mbit/s
–	minst 2 men mindre än 10 Mbit/s				30/35	27/28	19/23
–	minst 2 men mindre än 10 Mbit/s
–	minst 10 men mindre än 30 Mbit/s				27/23	22/22	22/22
–	minst 10 men mindre än 30 Mbit/s
–	minst 30 men mindre än 100 Mbit/s				18/16	19/13	22/22
–	minst 30 men mindre än 100 Mbit/s
–	minst 100 Mbit/s				19/6	22/12	27/13
–	minst 100 Mbit/s
tog emot beställningar via webbplats eller app					20/11	22/13	23/14

använt internet för att söka information från myndigheters hemsidor		88/74	92/82	93/84	93/82	i.u.	iu

använt internet för att hämta blanketter från myndigheters hemsidor		86/73	91/80	91/81	92/81	i.u.	iu
Elektronisk kommunikation

Mobiltäckning i hela landet (yttäckning/ befolkningstäckning (%)):
Taltjänster1		i.u	i.u	i.u.	84/>99	84/>99	85/>99
Datatjänster:

1 Mbit/s2		i.u.	i.u.	i.u.	74/>99	80/>99	77/>99
10 Mbit/s3		i.u.	i.u.	i.u.	44/99	51/>99	77/>99
30 Mbit/s4		i.u.	i.u.	i.u.	2/61	1/60	3/71
Prisutveckling (inkl. rabatter)
Förändring pris/abonnemang fast bredband minst 8 Mbit/s, augusti – augusti (%)		i.u.	i.u.	-2	-10	14	4
Förändring pris/abonnemang fast bredband minst 100/10 bit/s, juni – juni (%)		i.u.	i.u.	0	-43	31	2

Förändring lägstapris snittanvändare mobila samtalstjänster, juni - juni (%)		i.u.	-9	0	-14	0	i.u.

Förändring lägstapris mobilt 100 samtal 2GB data/mån, aug – aug (%)		i.u.	i.u.	i.u.	4	2	-41
Bredband

Tillgänglighet:
Andelen hushåll och företag som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s(%)		44	49	53	57	61	67
Andelen hushåll och företag som har tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s(%)		i.u.	i.u.	i.u.	71	75	87

Antal hushåll och företag som saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s		1100	800	500	<500	<500	<130

Källor: Statistiska centralbyrån, Post- och telestyrelsen (PTS), bl.a. Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2014, PTS Bredbandskartläggning 2015 samt PTS Mobiltäckning 2015.

1Avser den sammanlagda täckningen för Telenor, Tele2, TeliaSonera och Tre för handburen terminal utomhus.

2Avser den sammanlagda täckningen för Net 1, Telenor, Tele2, TeliaSonera och Tre för handburen terminal utomhus.

3Avser den sammanlagda täckningen för Telenor, Tele2, TeliaSonera och Tre för handburen terminal utomhus. För 2015 ingår även Net 1.

4Avser den sammanlagda täckningen för Telenor, Tele2, TeliaSonera och Tre för handburen terminal utomhus. För 2015 ingår även Net 1.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.4.2 It-politik

Resultat

Den nationella statistiken visar att individer och företag generellt sett är bra på att utnyttja digita- liseringens möjligheter. Enligt SCB:s årliga it- undersökningar och Europeiska kommissionens jämförande redovisning The digital Economy & Society Index, ligger svenska individer och före- tag högt när det gäller tillgång till och använd- ning av digitaliseringen på många olika områden. 98 procent av företag i Sverige med fler än tio anställda har internet. Motsvarande siffra för företag med 1–9 anställda är 89 procent. 98 pro- cent av stora företag har en webbplats. För företag med färre än tio anställda är motsvarande siffra 58 procent. Andelen anställda som i arbetet använde en dator med internetuppkoppling är 72 procent.

Bland företag ökar andelen som tar emot beställningar via webben eller appar. Det är också tydligt att det skett en förskjutning i hur snabba internetanslutningar företagen abonnerar på, från erbjudanden med lägre kapacitet mot erbjudanden med högre kapacitet.

Det är vanligt att använda internet i hemmet eller på arbetsplatsen. Bland 16–85-åringar i Sverige har 89 procent tillgång till internet i hemmet och möjlighet att koppla upp sig. Totalt 69 procent av befolkningen i åldern 16–85 år har använt en smart telefon för mobil internet- anslutning och 75 procent har använt internet- bank.

I det internationella perspektivet syns effek- terna av att många länder ökar i digital mognad. Regeringen bedömer att utvecklingen mot att nå det it-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlig- heter, utmanas då andra länder går starkt framåt. I en internationell jämförelse utförd av World Economic Forum, Networked Readiness Index, har Sverige tredje högsta poäng av 139 länders index. I EU-kommissionens Digital Economy and Society Index, rankas Sverige som nummer 3 av de 28 medlemsländerna. Dessa jämförelser ger en samstämd bild av att Sverige fortsatt till- hör världens absolut mest framstående länder i it-relaterade frågor. Emellertid visar detaljerna i dessa index också att Sverige tappar indexpoäng på enskilda områden där andra länder går framåt. Sammantaget menar regeringen att Sverige hör till de länder som är bäst i världen på att använda

digitaliseringens möjligheter och är på väg att nå regeringens mål.

I delbetänkandet Gör Sverige i framtiden – digital kompetens (SOU 2015:28) framför Digitaliseringskommissionen förslag om insatser som syftar till att öka den digitala delaktigheten. Förslagen bereds för närvarande inom Rege- ringskansliet.

Delbetänkandet Digitaliseringens transforme- rande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) innehåller en omvärldsanalys med utpekande av sex strategiska områden som bör prioriteras samt 13 förslag. Delbetänkandet har remitterats. Digitaliseringskommissionen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 decem- ber 2016 (dir. 2015:123).

Digital delaktighet

Digitalt innanförskap innebär att alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitali- seringen innebär. I SCB:s undersökning Privat- personers användning av datorer och internet 2015 framgår att mer än tre fjärdedelar av befolkningen i åldern 16–85 år använder internet dagligen och att sju av tio använder dator dag- ligen.

Av respondenterna i SCB:s undersökning som använt datorer och internet angav 19 procent att de hade någon form av funktionsnedsättning. Av dessa angav 85 procent att de inte har några upplevda svårigheter vid användning av datorer och internet, 11 procent angav att de har vissa svårigheter att använda datorer och internet och 3 procent angav att de har stora svårigheter att använda datorer och internet.

I Internetstiftelsen i Sveriges undersökning Svenskarna och internet 2015 framgick det att de vanligaste funktionsnedsättningarna som för- svårade användning av internet bland respon- denterna var synproblem 43 procent, motorik- problem 26 procent och dyslexi 10 procent. Det är framför allt äldre som får problem med syn och motorik.

PTS har ansvar för att säkerställa att alla har tillgång till elektroniska kommunikationer. Myndigheten upphandlar därför förmedlings- tjänster för bildtelefoni, texttelefoni, teletal och kostnadsfri nummerupplysning samt säkerställer driften av dessa. Kostnaderna för tjänsterna har minskat från ca 53 miljoner kronor 2013 till ca 49 miljoner kronor 2015 på grund av nya upp-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

handlingar som resulterat i lägre kostnader i kombination med minskad användning av tjänsterna texttelefoni.se och teletal.

PTS gör även övriga insatser för att öka till- gängligheten till och utbudet av informations- och kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning. Sedan 2010 har PTS utlyst årliga innovationstävlingar med olika teman. Sedan dess har 66 projekt slutförts och i dag finns 44 tjänster tillgängliga via marknadsaktörer och organisationer och det totala antalet använ- dare uppskattas till 350 000. Under 2015

användes ca 39 miljoner kronor till innovations- tävlingarna.

Jämställd it-utveckling

Från 2006 till 2012 ökade andelen kvinnor i it- sektorn från 18,2 procent till 19,6 procent. Sedan 2010 har siffrorna varit i stort sett oförändrade.

Det är fortfarande få kvinnor som väljer att bli it-specialister och alltför få som arbetar i sektorn. Det gäller även internationellt (se tabell 4.4).

Tabell 4.4 Anställda i åldern 16–64 år inom it-yrken 2015

Antal och könsfördelning (%)

		Antal		Könsfördelning
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män

IT-chefer	2 810	8 950	24	76

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.	22 510	78 950	22	78
Drift, support- och nätverkstekniker m.fl.	8 740	36 360	19	81

Samtliga	34 060	124 260	22	78

Källa: Statistiska centralbyrån.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En undersökning som genomfördes av Unionen 2015 visade att mer än varannan ung kvinna inte kan tänka sig att arbeta med it. 41 procent tror att det främst beror på att branschen har så få kvinnor. Enligt SCB:s prognoser beräknas andelen kvinnor som är specialister inom it- sektorn bli färre än 20 procent 2030.

Vid analys av SCB:s statistik för it-användning bland privatpersoner framkommer inte någon större skillnad i användning av datorer och internet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.

Andelen kvinnor på högre it-utbildningar i Sverige var ca 23 procent 2014. Det finns en stor variation av andelen kvinnor på olika it-utbild- ningar, t.ex. finns det endast 2–10 procent kvinnor på utbildningar som programmering och spel.

EU sammanfattar i sin undersökning från 2013 att det finns alltför få kvinnor i it-sektorn, att kvinnor i högre utsträckning väljer att sluta sin utbildning i förtid och att många kvinnor som har en it-utbildning inte väljer att arbeta kvar i sektorn. Slutsatsen av undersökningen var att om fler kvinnor valde en karriär inom sektorn skulle det gynna såväl branschen som kvinnorna och ekonomin i Europa.

It för miljön

Av SCB:s undersökning Företagens användning av it 2015 framgår att drygt 50 procent av före- tagen har anställda som arbetar på distans. Inga större förändringar har skett sedan 2011. Bran- schen fastighetsbolag och förvaltare har sedan 2009 visat störst skillnader med en ökning från 42 till 66 procent. It-lösningar för att minska energiförbrukningen används framför allt i företag med fler än 250 anställda. Av dessa til- lämpar 29 procent intelligent styrning av trans- port eller logistik och 55 procent intelligent styrning av belysning, värme eller ventilation.

Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter anger att myndigheter så långt det är möjligt ska använda energieffektiv it för att miljöanpassa verksamheten. Av Natur- vårdsverkets rapport Miljöledning i staten 2015 framgår att många myndigheter använder it för att minska energianvändningen. Flertalet myndigheter anger också att de i högre grad än tidigare använder sig av distansmöten för att minska det fysiska resandet.

Trafikverket driver projektet resfria möten i myndigheter (REMM). Projektet har påvisat att miljöpåverkan minskar och kostnadsbesparingar sker genom en ökad användning av distans- möten.

Internets förvaltning

Den centrala tilldelningen av domännamn och IP-nummer styrs av Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) i en modell av flerpartsamverkan där representanter för länder, näringsliv och civilsamhället lämnar råd till ICANN som fattar beslut om tilldelning av toppdomäner, t.ex. .com. Sverige deltar genom representation i ICANN:s Govern- mental Advisory Committee (GAC).

Med internets växande betydelse ökar intres- set för internets globala förvaltning och engage- rar många länder och aktörer runt om i världen. En fråga som en del länder driver är om internets globala förvaltning fortsatt ska ske i flerparts- samverkan eller övergå till en enbart mellan- statlig modell. Detta diskuteras i möten inom ramen för bl.a. Internationella teleunionen (ITU) och FN:s generalförsamling.

Tioårsöversynen av FN:s toppmöte om informationssamhällesfrågor (WSIS) avslutades i december 2015 med ett högnivåmöte i FN:s generalförsamling. Bland de positiva utfallen märks att mandatet för IGF, som har i uppdrag att samla det internationella samfundet i diskussioner om globala internetfrågor, förlängts till 2025.

Ett beslut 2014 av USA:s regering att över- väga en överlämning av sitt resterande inflytande över internets rot-zon utgör ett stöd för att främja modellen med flerpartssamverkan. Sverige har med ICANN:s organisatoriska stöd och engagerade parter arbetat fram förslag om en framtida global lösning för hanteringen av inter- nets s.k. rot-zon tillsammans med ICANN. Dessa förslag överlämnades till USA:s handels- departement under våren 2016.

Digitalisering av det offentliga Sverige

I EU:s Digital Economy and Society Index 2016 (DESI) faller Sverige från en sjunde plats 2015 till en åttonde plats 2016 vad gäller offentlig

100

sektors digitalisering. Sverige var det enda land som inte förbättrade sina värden under 2015.

Enligt SCB:s it-undersökning har andelen kvinnor och män i åldern 16–74 år som använt myndigheters webbplatser sjunkit något sedan föregående mätning, för kvinnor från 77 till 69 procent och för män från 80 till 70 procent.

I Riksrevisionens granskning av den offentliga förvaltningens digitalisering (RiR 2016:14) konstateras att regeringen behöver stärka greppet om e-förvaltningsområdet och ge de offentliga aktörerna bättre förutsättningar. Riksrevisionen pekar bl.a. på behovet av att utveckla lagstiftningen, ta fram gemensamma standarder för informationsutbyte samt en lång- siktig finansiering för e-förvaltningsprojekt. Även E-delegationen (SOU 2015:66) och Digitaliseringskommissionen (SOU 2015:91) har i betänkanden uppmärksammat behovet av att se över viss lagstiftning för att möjliggöra utveckling av digitala tjänster i samverkan.

För att stärka samordningen och styrningen av området har regeringen beslutat om en sats- ning på e-förvaltning: Digitalt först – ett program för digital förnyelse av det offentliga Sverige under åren 2015–2018. Programmet ska bidra till att nå målen inom it, förvaltningspolitik och e-förvaltning.

Regeringen har även inrättat ett råd för digita- liseringen av det offentliga Sverige (dnr N2015/07452/EF). I rådet ingår representanter från den offentliga sektorn samt från priorite- rade utvecklingsområden. Regeringen har också gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att ge stöd till regeringens satsning på e-förvalt- ning (dnr N2015/03210/EF). I uppdraget ingår att följa upp statsförvaltningens digitalisering och den nationella utvecklingsportföljen. ESV bedömer i sin rapport (dnr N2016/02107/EF) att både styrning och uppföljning av den digitala utvecklingen behöver bli tydligare.

I den nationella utvecklingsportföljen med strategiska projekt i samverkan ingick 34 projekt under 2015, vilket är en mycket liten andel av det totala antalet utvecklingsprojekt i statlig sektor. Merparten av projekten uppges verka för målet om en effektiv statsförvaltning. Färre uppges verka för målet om en öppnare förvaltning och målet om en enklare vardag. De vanligaste hind- ren för projekten uppges vara att samverkans- parter gör andra prioriteringar, låg anslutnings- grad och att styrsignaler saknas eller är för svaga.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Mål: En enklare vardag för medborgare

EU E-government benchmark (2015) mäter tillgången till digitala tjänster utifrån sju livs- händelser. Sveriges placering i denna varierar.

Tabell 4.5 Tillgång till digitala tjänster

Livshändelse	Sveriges placering (av 33 länder)
Flytta	2
Äga och köra bil	3

Starta företag	10

Driva företag	14
Starta ett rättsligt förfarande	15

Studera	15

Källa: EU E-government benchmark (2015).

Analysen mäter även ett antal indikatorer med fokus på kvalitativa egenskaper i digitala möten. Sverige ligger på en modest nivå avseende trans- parens kring tjänsteleverans (42/100) och på en medelnivå avseende elektronisk identifiering (67/100), elektronisk dokumenthantering (55/100) och Single-Sign-On, dvs. en inloggning för flera ärenden (57/100).

E-delegationens arbete under 2015 med livs- händelser visar bl.a. på behovet av standardise- ring för informationsöverföring mellan myndig- heter och att bristen på samordning och gemen- samma kundmöten ofta påverkar män, kvinnor och företag negativt.

Under 2016 har regeringen fattat beslut om fyra utvecklingsområden: förenklat företagande, smartare livsmedelskedja, samhällsbyggnads- process och miljöinformation. För ett enklare företagande via portalen verksamt.se har en överenskommelse träffats med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2016 och 2017 (dnr N2016/01182/FF). Tillväxtverket och Bolagsverket har fått i uppdrag att verka för att syftet med överenskommelsen nås. Målet är att 2017 erbjuda majoriteten av alla restaurangföretagare i Sverige digitala tjänster för att starta och driva sin verksamhet och därefter inkludera fler branscher. Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att i nära samarbete med Livs- medelsverket verka för en smartare livsmedels- kedja (dnr N2016/01646/EF). Lantmäteriet har fått i uppdrag att i nära samarbete med Boverket förenkla samhällsbyggnadsprocessen (dnr N2016/01419/EF). Vidare har regeringen gett uppdrag till Naturvårdsverket att verka för smartare miljöinformation (dnr N2016/02035/EF).

101

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Samtliga utvecklingsområden lämnade i sina delrapporter till regeringen den 1 augusti 2016 en strategi för kommande arbete. Förutom behov av utvecklade samverkansformer och koordine- ring av utvecklingsinitiativ planeras aktiviteter för att främja innovation, tillgängliggöra infor- mation och utveckla standarder.

För att stärka dialogen med kommunsektorn har regeringen även beslutat om en avsiktsför- klaring mellan staten och SKL om en digital förnyelse av det offentliga Sverige (dnr N2015/07455/EF).

Den nationella digitala tjänsten för säker myndighetspost Mina meddelanden innebär, vid hög anslutningsgrad, stor nytta för såväl av- sändare som mottagare. Anslutningstakten är i dag för låg för att tjänsten ska vara effektiv. I januari 2016 var elva myndigheter anslutna och skickade 63 olika meddelandetyper. Antalet registrerade mottagare var ca 400 000 privat- personer och företag (dnr N2015/03779/EF).

För att förbättra styrningen av nationella digitala tjänster har regeringen tillsatt en utred- ning (dir. 2016:39). Utredningen ska bl.a. ta fram förslag till utformning av organisering och ansvarsfördelning samt åtgärder och incitament för att öka anslutningen till tjänsterna. Sådana åtgärder har även föreslagits av Skatteverket inom ramen för uppdraget att följa upp statliga myndigheters anslutning till Mina meddelanden (dnr N2015/03779/EF).

En förutsättning för att digitaliseringen ska bidra till en enklare vardag för privatpersoner och företag är tillgång till tjänster för identifie- ring. Införandet av Svensk e-legitimation har tagit längre tid än beräknat och antalet anslutna myndigheter och leverantörer är fortfarande lågt. E-legitimationsnämnden har därför fått i upp- drag att säkerställa offentlig sektors behov av tjänster för elektronisk identifiering och under- skrift på kort sikt, samt analysera och vid behov ompröva den modell som valts för Svensk e- legitimation (dnr N2015/07943/EF). En över- gångstjänst har inrättats, till vilken flertalet leverantörer anslutit sig.

Den 1 juli 2016 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre mark- naden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (eIDAS-förordningen) i kraft. Den 25 maj 2016 antog riksdagen regeringens förslag till bl.a. en ny lag om kompletterande bestäm-

melser till eIDAS-förordningen (prop. 2015/16:72, bet. 2015/16:TU18, rskr. 2015/16:253). Regeringen har även vidtagit åtgärder för att stötta genomförandet, bl.a genom uppdrag till Skatteverket (dnr N2016/02307/EF) och E-legitimationsnämnden (dnr N2016/02305/EF).

Mål: Öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet

OECD har genomfört en mätning av öppna data i OURdata Index-Open, Useful, Re-Usable Government Data. Sverige placerades 2015 på 27:e plats av 29 rankade länder. I Open Know- ledge Foundations index om Global Open data faller Sverige från 13:e plats till 27:e plats. I World Wide Web Consortiums (W3C) Open data barometer faller Sverige från en 3:e till 9:e plats.

Inom EU förväntas ett direktiv om tillgäng- ligheten till offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer antas under hösten 2016.

Mål: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

Statens it-kostnader uppgår till ca 24–30 miljar- der kronor årligen av statens samlade verksam- hetskostnader på drygt 300 miljarder kronor. ESV har haft i uppdrag att fördjupa arbetet med jämförelser av it-kostnader och att kartlägga it- projekt med hög risk. Budgeten för strategiska it-projekt i 60 myndigheter uppgår till ca 8 mil- jarder kronor, varav ca 2 miljarder kronor avser 2015.

Bedömningen är att myndigheternas interna styrning och kontroll av it behöver förbättras. Vidare är behovet av kompetensutveckling kring nyttorealisering, portföljstyrning, projekt- styrning och förändringsledning stort (dnr N2016/00286/EF).

Tillgång till digital kompetens är centralt för att på ett effektivt sätt klara en digital transfor- mation. Bristen på kompetens och förmåga att tillvarata digitaliseringens möjligheter inom offentliga organisationer har uppmärksammats i ESV:s rapport och av rådet för digitalisering av det offentliga Sverige (dnr N2016/01246/EF).

Regeringskansliet har under året analyserat it- drift och datorhallar hos statliga myndigheter (dnr N2015/08456/EF). Flera myndigheter brister i redovisning av it-kostnader och i den interna styrningen. Av de tio analyserade myn- digheterna saknas ofta relevant beställarkompe- tens och styrning när det gäller effektivitet.

102

Pensionsmyndigheten har haft regeringens uppdrag att analysera potentialen i användningen av molntjänster (dnr N2015/06630/EF). Det finns en betydande potential i användningen av molntjänster men myndigheternas mognad måste i många fall öka för att kunna tillgodogöra sig denna potential.

En effektiv förvaltning förutsätter tillgång till grundläggande information, s.k. grunddata. E- delegationen föreslår i sitt slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) att tillgång till grunddata ska vara kostnadsfri för myndigheter och att gemensamma digitala tjänster ska finansieras långsiktigt med gemen- samma medel. ESV har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till anslagsfinansiering av tjänsterna genom omfördelning av myndig- heternas förvaltningsanslag (dnr N2016/01919/EF).

Regeringskansliet har under året fördjupat analysen vad gäller e-faktura (dnr N2016/00367/EF). Beräkningar visar att den sammantagna samhällsekonomiska effekten av en övergång till elektronisk faktura i offentlig sektor uppgår till 1,4 miljarder kronor fram till 2023, om kravet på offentlig sektor att ta emot e- faktura kompletteras med ett krav på leveran- törer att skicka elektroniska fakturor.

Regeringen har tidigare initierat ett arbete med att utveckla en gemensam tjänst för e-arkiv. Statens servicecenter inkom den 26 februari 2016 med en rapport som beskriver det pågående arbetet inom ramen för regeringsuppdraget (dnr N2014/03415/ITP och dnr N2013/03701/ITP). Rapporten bereds för närvarande inom Rege- ringskansliet och Statens servicecenter har beviljats 3 miljoner kronor för att fortsätta arbetet under 2016 (dnr N2016/04105/EF).

ESV har regeringens uppdrag att främja arbetet med e-handel i staten och att samordna det svenska deltagandet i det storskaliga euro- peiska pilotprojektet Electronic Simple Euro- pean Networked Services (e-SENS) (dnr N2016/00695/EF) med syfte att stimulera användningen av gränsöverskridande e-tjänster. Bolagsverket, Tillväxtverket och Stockholms universitet har deltagit med svenska pilotprojekt inom området gränsöverskridande företags- registrering. Lösningarna bidrar till skapandet av en gemensam elektronisk inre marknad inom EU och underlättar för svenska företags gräns- överskridande verksamhet.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Väl fungerande marknader för elektronisk kommunikation

Efterfrågan på fasta och mobila bredbandstjäns- ter fortsätter att vara stark. I december 2015 fanns ca 3,5 miljoner fasta bredbandsabonne- mang, där flest abonnemang gäller fiber- uppkopplingar som också ökade mest 2015, med 19 procent till 1,7 miljoner. Under 2015 blev abonnemangen avseende digitala tv-tjänster via ip-tv (via fiber och xDSL) vanligast. Antalet mobilabonnemang där över 1 Gigabyte (GB) data/mån ingår (mestadels smarta mobiler), ökade med 6 procent till 6,7 miljoner. I decem- ber 2015 fanns drygt 1,6 miljoner abonnemang med hastigheter på 100 Mbit/s eller mer, en ökning med 28 procent på ett år.

Förutom traditionell fast telefoni erbjuder operatörerna ip-telefoni. I december 2015 utgjorde andelen ip-telefoniabonnemang mer än hälften av alla telefoniabonnemang och är där- med för första gången fler än traditionella över kopparnätet. Nästan alla ip-telefoniabonnemang är sampaketerade med andra tjänster som bred- band och tv. Svenskarna ringer allt mer från mobiltelefoner, på bekostnad av de fasta tele- fonerna. Datatrafiken i mobilnäten fortsatte att öka under 2015 även om ökningstakten var lägre än föregående år. Trafiken i 4G-nät uppgick i december 2015 till 270 000 Terabyte (TB) och utgjorde därmed 60 procent av den totala data- trafiken i mobilnäten.

Intäkter på slutkundsmarknaden för elektro- nisk kommunikation har legat på i stort sett samma nivå de senaste åren. Intäkterna på mobila tjänster ökade mest med 3 procent till 29,6 miljarder kronor. Marknadsandelarna på mobila tjänster har sedan 2009 generellt jämnats ut så att mindre operatörer ökat sina marknads- andelar. Inom fast bredband är den trenden inte lika tydlig och den största operatören har under samma tidsperiod haft en marknadsandel mellan 37 och 39 procent.

Den svenska marknaden erbjuder stora möj- ligheter för användare att kunna nå internet överallt, snabbt och säkert samt att nå mängder av tjänster för att underlätta vardagen samt bedriva verksamheter. Operatörer i Sverige gör stora investeringar för att möta användarnas ökande efterfrågan på fasta och mobila elektro- niska kommunikationer.

Samhället blir alltmer beroende av bredband och tillförlitlig kommunikation. Konkurrens och

103

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

effektivt fungerande marknader driver fram den positiva utvecklingen. Samtidigt förändras strukturen på marknaden i grunden vilket gör att regelverket på området behöver anpassas. Fibermarknaden blir allt mer diversifierad och lokal, trafiken blir allt mer ip-baserad och kon- kurrensen har ökat inom digitala tjänster till slutkunder, inte minst genom internetbaserade tjänster. Mot bakgrund av bl.a. dessa föränd- ringar har en översyn av regelverket på EU-nivå inletts och är tänkt att resultera i förslag till reglering under den senare delen av 2016 (se mer i avsnitt 4.5.1).

Under 2015 slutförhandlades Europa- parlamentets och rådets förordning om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om roaming i allmänna mobilnät i unionen, (EU) 2015/2120. De nya bestämmelserna innebär att regleringsmyndigheten PTS har fått ytterligare verktyg för att tillförsäkra användarna en öppen internetanslutning. Slutanvändare ska som utgångspunkt inte hindras att ta del av det inne- håll, de tjänster och de applikationer som de önskar över sin internetanslutning. Vidare kommer internetleverantörer endast tillåtas sär- behandla trafik över internet under särskilt angivna omständigheter och om vissa förutsätt- ningar är uppfyllda, som bl.a. icke-diskrimine- ring. I de nya reglerna ingår även bestämmelser om vilken information som leverantörer av internetanslutningstjänster ska tillhandahålla och offentliggöra i avtal. Den nya regleringen av roaming utgörs av en huvudregel med förbud mot att tillämpa särskilda roamingavgifter för slutkunder fr.o.m. den 15 juli 2017. Det gäller telefonsamtal, sms och datatrafik. Under en övergångsperiod kommer operatörerna att kunna ta ut en reglerad extraavgift utöver den kostnad som konsumenten har på sin hemma- marknad.

Den 23 mars 2016 antog riksdagen regeringens förslag till lagändring med kompletterande nationella tillsynsbestämmelser till följd av förordningen (prop. 2015/16:92, bet. 2015/16:TU12, rskr. 2015/16:184).

Prisutveckling

Antalet abonnemang med högre överförings- kapacitet fortsätter att öka. Abonnemang med överföringshastigheten 100 Mbit/s eller mer utgör 46 procent av samtliga abonnemang och är

därmed vanligast. Sverige hade 2015 det billigaste erbjudandet på fast bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s jämfört med ett urval av OECD-länder, vilket kan jämföras med före- gående år då Sverige hade det tredje billigaste erbjudandet. Det billigaste svenska erbjudandet 2015 var något dyrare jämfört med 2014. De flesta priserna för fasta bredbandsabonnemang är lokala. PTS kartläggning visar att lokala er- bjudanden ofta är billigare än nationella. Efter- frågan på fasta bredbandsabonnemang med lägre hastigheter fortsätter att minska och kan i dag vara dyrare vid nyteckning än höghastighets- abonnemang.

När det gäller mobila tjänster har priset för det billigaste erbjudandet med en datamängd om minst 2 GB per månad och 100 samtal minskat jämfört med 2014 (41 procent). I en jämförelse med ett urval av OECD-länder hade endast Finland ett billigare erbjudande än Sverige.

PTS har kartlagt kostnaden för fiberanslutning av enfamiljshus. Det fortsätter att vara stora skillnader i vad som ingår i olika aktörers erbjudanden. Priset som konsumenten betalar för att ansluta sin villa beror i stor utsträckning på hur mycket arbete, material, och utrustning som ingår i erbjudandet. Vid en jämförelse mellan aktörers standarderbjudanden framkommer att standardpriserna för anslutning i flera fall gått upp något. Enligt aktörerna beror det bl.a. på att efterfrågan på fiber ökar och att utbyggnad i större utsträckning sker till mer svåranslutna områden.

Radiofrekvenser

Datatrafiken i mobilnäten fortsätter att öka kraftigt. Mellan 2014 och 2015 ökade trafik- volymen med 29 procent vilket är en lägre till- växttakt än mellan 2013 och 2014, då ökningen var 35 procent. Den ökade efterfrågan på mobila bredbandstjänster medför att efterfrågan på radiofrekvenser (spektrum) också ökar. Förvalt- ningen av radiospektrum påverkas i hög utsträckning av internationella förhandlingar och samarbeten. Olika slags utrustning, som t.ex. trådlösa nätverk och mobiltelefoner, tillverkas och säljs i stora volymer på gränsöverskridande marknader. Sverige har därmed begränsade möj- ligheter att förvalta radiofrekvenser enbart utifrån nationella överväganden.

104

I november 2015 genomfördes internationella teleunionens världsradiokonferens. Ett av resul- taten av konferensen är att spektrumbehoven för 5:e generationens mobila tjänster kommer att studeras inför nästa världsradiokonferens 2019.

Regeringen beslutade i februari 2014 att det s.k. 700 MHz-bandet (694–790 MHz) fr.o.m. april 2017 ska frigöras från marksänd tv och göras tillgängligt för andra ändamål. Enligt PTS rapport från januari 2016 om den omplanering av näten för marksänd tv som krävs för att frigöra 700 MHz-bandet 2017, kan marksänd tv fort- sättningsvis sändas med sex sändarnät i frekvensområdet under 694 MHz.

PTS bedriver även koordineringsarbete med grannländerna för att dels se till att det finns ett relevant och adekvat skydd för grannländernas tv-användning, dels för att möjliggöra använd- ningen av mobila tjänster i 700 MHz-bandet fr.o.m. den 1 april 2017. Teracom AB har på- börjat arbetet med att sluta sända marksänd tv i 700 MHz-bandet och beräknas vara klar den 30 mars 2017. PTS har påbörjat arbetet med till- delning av frekvenser i 700 MHz-bandet och tillstånden beräknas träda i kraft den 1 april 2017.

Mobiltäckning

Enligt PTS rapport Mobiltäckning 2015 (PTS- ER-2016:11) är den totala yttäckningen i Sverige för taltjänster och sms 85 procent, medan befolkningstäckningen överstiger 99 procent. Yttäckningen för 10 Mbit/s har ökat kraftigt och uppgår nu till 77 procent av landets yta, vilket är en ökning med 26 procent från föregående år. Även täckningen för 30 Mbit/s har ökat under året.

PTS redovisade den 31 augusti 2015 rege- ringsuppdraget Förutsättningar för samhälls- master (PTS-ER-2015:24). Slutsatsen i rappor- ten är att det finns olika sätt att finansiera och etablera samhällsmaster, men att effekterna av den pågående utbyggnaden i 800 MHz-bandet samt den kommande utbyggnaden i 700 MHz- bandet bör analyseras innan eventuella insatser genomförs.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Telefoni och funktionell tillgång till internet

Telefoni och en anslutning som medger funk- tionell tillgång till internet är i dag en nödvän- dighet. Den lägsta nivå som bör eftersträvas är 1 Mbit/s enligt regeringens beslut 2011 om att uppgradera nivån för funktionell tillgång till internet. Där marknaden inte tillhandahåller telefoni kan denna under vissa förutsättningar upphandlas av PTS. I mars 2015 tillhandahöll PTS telefoni till ett tiotal slutanvändare, vilket är samma omfattning som tidigare år.

PTS bredbandskartläggning 2015 visade att nästan alla hushåll och företag har möjlighet att teckna ett bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s.

Under 2014 och 2015 har PTS utvärderat bredband via satellit och ip-telefoni över sådana bredband. Enligt utvärderingen kommer satellitlösningar att vara ett kommersiellt alter- nativ för personer i glesbygd som saknar möjlig- heter till telefoni eller internetuppkoppling.

Telias arbete med avvecklingen av koppar- bunden telefoni via gamla stolplinjer samt tele- fonstationer med gammal teknik och få abonnenter, det s.k. teknikskiftet, avslutades efter sex år under hösten 2015. Enligt Telia fick 21 400 abonnenter en fast mobil telefonilösning (telefoni ansluts till en fast anslutningspunkt hos abonnenten via mobilnätet i stället för koppar- förbindelsen).

Telias avveckling av kopparnätet har därefter gått in i en ny fas och omfattar nu även bl.a. bredband och tv-mottagning. Ersättnings- lösningar tillhandahålls främst via Telias mobil- nät eller om det saknas täckning via andra operatörer eller andra accesser, t.ex. fiber eller satellit. Enligt Telia kommer ca 10 000 abonnenter att beröras under andra halvåret 2016. Under första halvåret 2017 är motsvarande siffra 12 500.

Robusthet

Antalet rapporterade störningar eller avbrott av betydande omfattning är relativt stabilt sedan 2012, då operatörernas incidentrapportering påbörjades. Rapporteringen avser större avbrott och skillnaden mellan åren beror främst på antalet stormar.

105

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagram 4.1 Antal incidenter

Antal incidenter

2012

2013

2014

2015

Källa: Post- och telestyrelsen.

Risk- och sårbarhetsanalysen för sektorn för elektroniska kommunikationer för 2015 visar att logiska hot, exempelvis sådana som kopplas till fel och brister i den mjukvara som styr kommu- nikationsnätens funktion, ses som en större risk än flera vanligt förekommande fysiska hot, t.ex. fel i hårdvara eller vissa klimatologiska händelser. Antagonistiska hot, i form av överbelastnings- attacker och annan it-brottslighet, pågår ständigt och bedöms också öka i omfattning. Under 2016 uppmärksammades bl.a. en samlad överbelast- ningsattack mot flera dagstidningar i Sverige. De stora operatörerna har generellt sett en mer utvecklad krishanteringsförmåga än de mindre.

Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen arbetar PTS med förebyggande åtgärder i samarbete med operatörerna, t.ex. genom att öka robustheten och redundansen i näten, skalskydda installa- tioner, reservkraftverk, mobila reservnoder, spårbara och säkra tidssignaler etc. Olika vägled- ningar har också tagits fram, bl.a. om hur man kan anskaffa robust kommunikation.

Vartannat år genomförs en större krisbered- skapsövning (Telö) och däremellan implemente- ras åtgärder inom identifierade förbättrings- områden.

Elförsörjning och elektronisk kommunikation är två samhällsviktiga infrastrukturer som är beroende av varandra. Elavbrott kan leda till störningar och avbrott i elektroniska kommuni- kationer. I juni 2015 fattade PTS beslut om nya föreskrifter om driftsäkerhet (PTSFS 2015:2) som förtydligar vilka åtgärder som tillhanda- hållare av elektronisk kommunikation ska vidta för att leva upp till kraven på grundläggande driftsäkerhet i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Föreskrifternas krav kring reservkraft och redundans träder i kraft den 10 juni 2020, om inte tillhandahållaren vidtar någon

förändring av tillgången eller reservkraftsyste- met, för i vilket fall kraven gäller omedelbart (efter 1 januari 2016).

Inom EU antog Europaparlamentet den 6 juli 2016 ett direktiv kring nät- och informations- säkerhet (NIS). En utredning (dir. 2016:29) har tillsatts av regeringen inför direktivets genom- förande i svensk rätt.

Sverige främjar nät- och informationssäkerhet genom arbete inom Europeiska Unionens byrå för nät-och informationssäkerhet (Enisa).

Vardagssäkerhet

Statistik från SCB för 2012–2013 visar att an- delen män och kvinnor i åldern 16–74 år som inte har internet hemma av säkerhets- och integritetsskäl var ca 1 procent (för vartdera könet). För 2014 var andelen kvinnor ca 2 pro- cent och för män ca 1 procent. För 2015 var andelen ungefär 0 procent för båda könen.

Statistik från SCB för 2015 visar också befolkningens (åldern 16–85 år) upplevda säker- hetsrelaterade problem vid användning av inter- net. Det i särklass mest upplevda problemet var att ha drabbats av virus eller annan datorinfek- tion, t.ex. en mask eller en trojan.

Hälften av svenska företag har en policy för it-säkerhet, en ökning med 5 procent sedan 2010.

I OECD:s Digital Economy Outlook 2015 rapporteras att 64 procent av respondenterna var mer oroliga för sin integritet 2014 än de var föregående år. Samtidigt säger samma rapport att personer som uttrycker oro för sin integritet ändå ägnar sig åt beteende som kan anses riskera integriteten. Rapporten visar också att inter- netanvändarna har blivit mer medvetna och vid- tar fler åtgärder för att skydda sina person- uppgifter och nätaccess, bl.a. genom säkrare inloggningar med olika lösenord samt upp- dateringar av dessa.

Bredband

Enligt PTS bredbandskartläggning 2015 (PTS- ER-2016:10) hade 67 procent av alla hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s i oktober 2015. Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen hushåll och företag som har tillgång till

106

30 Mbit/s har under samma period ökat från 75 till 87 procent (se tabell 4.1).

Tillgången till bredband med hög över- föringshastighet är även fortsatt ojämnt fördelad mellan tätort/ småort och mer glesbefolkade områden, trots att tillgången till fiber har ökat snabbare utanför tätort/ småort. Enligt PTS bredbandskartläggning 2015 var i oktober 2015 andelen hushåll utanför tätort och småort med tillgång till 100 Mbit/s ca 21 procent, en ökning med ca 8 procentenheter från föregående år.

Även utbyggnaden av mobilt bredband har fortsatt, framför allt utanför tätort och småort. I oktober 2015 hade över 99 procent av alla hus- håll och företag, både i och utanför tätort och småort, tillgång till mobilt bredband via LTE (long term evolution, ung. 4G). Även antalet hushåll och företag som helt saknar tillgång till bredband har minskat. Enligt PTS bredbands- kartläggning 2015 saknade mindre än 130 hushåll och företag tillgång till någon form av bredband i oktober 2015, vilket är en minskning med unge- fär 170 från föregående år.

Det är marknaden som står för huvuddelen av investeringarna i bredbandsinfrastruktur och investeringstakten ökar. Enligt PTS rapport Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016 (PTS-ER-2016:17) uppgick investeringarna av marknadens aktörer till drygt 12 miljarder kronor under 2015, vilket är en ökning med knappt två miljarder kronor från året före. Det finns dock områden i gles- och landsbygd där marknaden inte planerar att bygga ut på egen hand och regeringen har därför avsatt och möj- liggjort stöd till bredbandsutbyggnad som kan användas i dessa områden.

Regeringen har även gjort satsningar för att främja och underlätta för utbyggnaden av både offentliga och privata aktörer. Regeringen utökade satsningen på de regionala bredbands- koordinatorerna med 6 miljoner kronor jämfört med året före. Totalt beviljas de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna ca 18 miljoner kronor (dnr N2016/00704/ITP) och det natio- nella sekretariat som PTS administrerar i syfte att vara en stödfunktion för de regionala bred- bandskoordinatorerna, beviljas 3 miljoner kro- nor (dnr N2016/00098/ITP). Bredbandskoordi- natorerna ska verka för övergripande samord- ning, samverkan och samarbete i bredbands- frågor samt fungera som kontaktpunkt för sådana frågor i det aktuella länet för såväl offent- liga som privata aktörer. De regionala bred-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bandskoordinatorerna inrättades 2015 sedan regeringen kunnat konstatera ett behov av att effektivisera det regionala arbetet med utbygg- nad av bredband (dnr N2015/04465/ITP och dnr N2015/04466).

För att underlätta för offentliga aktörer att bidra till utbyggnaden av bredband finns behov av att skapa en gemensam kunskapsbas kring metoder och arbetssätt. Regeringen har därför uppdragit åt PTS att ta fram och genomföra en utbildning för offentliga aktörer, inklusive bred- bandskoordinatorerna, som bidrar till att sprida relevant kunskap om bredbandsutbyggnad i hela landet (dnr N2015/06816/ITP).

Stöd till bredbandsutbyggnad kan ges både inom ramen för landsbygdsprogrammet och för de tre nordliga regionalfondsprogrammen, men har olika fokus. För att få ett helhetsperspektiv på investeringarna är det viktigt att insatserna i så stor utsträckning som möjligt samordnas och att dess effekter följs upp på ett koordinerat sätt. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket och Statens jordbruksverk att säkerställa detta i sam- verkan med PTS (dnr N2015/08967/ITP).

Den 25 maj 2016 antog riksdagen förslagen i propositionen Billigare utbyggnad av bred- bandsnät (prop. 2015/16:73, bet. 2015/16:TU19, rskr. 2015/16:246) som genomför Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät. En ny lag, lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät, trädde i kraft den 1 juli 2016. Dessutom har ett antal andra lagar ändrats i syfte att genomföra direktivet.

Regeringen har vidare uppdragit åt PTS att som ett led i genomförandet av direktivet utveckla en webbportal där nätinnehavare och bredbandsutbyggare kan söka information om exempelvis befintlig fysisk infrastruktur och pågående bygg- och anläggningsprojekt samt tillstånd som kan behövas vid utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunika- tion (dnr N2015/07845/ITP).

Utredningen om effektivare användning av statens bredbandsinfrastruktur överlämnade sitt betänkande i januari 2016 (Statens bredbands- infrastruktur som resurs, SOU 2016:1). I betän- kandet läggs förslag på hur den statliga bred- bandsinfrastrukturen ska tas tillvara och utnytt- jas bättre, bl.a. för att kunna nå regeringens mål om att 90 procent av alla hushåll och företag ska kunna ansluta sig till bredband om minst 100

107

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Mbit/s senast 2020. Förslagen handlar bl.a. om att regeringen måste ta ett helhetsgrepp och se infrastrukturen som en resurs. Förslagen har remitterats och kommer att behandlas under budgetåret 2016/17.

Regeringen beslutade den 12 november 2015 om förlängt mandat för Bredbandsforums verk- samhet t.o.m. den 31 december 2020 (dnr N2015/07486/ITP). Bredbandsforum ska fort- satt bidra till nationell samordning för effektiv bredbandsutbyggnad i hela landet.

Analys

It-politik

Regeringen konstaterar att den ökning som länge förekommit av individers och företags användning på it-området tenderar att avta och användningen stabiliseras på en viss nivå. Samma tendens kan ses hos andra länder i Europa som ligger högt i tillgång och användning av it och internet. Bland dessa kan man också se hur skill- nader mellan länder minskar när ökningarna avtar, även om den stabiliserade nivån skiljer en del mellan länder. När ökningarna avtagit kan statistiken fluktuera en aning från år till år utan att förändringarna är statistiskt säkerställda. Andra områden utvecklas fortfarande och inom dessa fortsätter individer och företag i Sverige att öka sin it-användning.

Sverige ligger fortfarande bra till i jämförelse med andra länder enligt index som sammanställs av World Economic Forum och EU-kommis- sionen (se avsnitt 4.4.2 Resultat). Det är dock tydligt i de olika indexens detaljer att it-använd- ning i andra länder i vissa fall ökar fortare än i Sverige. I EU-kommissionens Digital Economy & Society Index, tappar Sverige en placering och hamnar på tredje plats av EU:s 28 medlemsstater och i World Economic Forums Networked Readiness Index, hamnar Sverige på tredje plats av 139 jämförda länder.

Regeringen bedömer att Sverige behöver för- nya sina ansträngningar och se över sin politik på det digitala området.

Digital delaktighet

I jämförelse med andra länder har Sverige en hög andel av befolkningen som är digitalt delaktig.

Det är framför allt bland äldre kvinnor och män med funktionsnedsättningar och äldre med invandrarbakgrund som det digitala innan- förskapet behöver öka. För personer med funktionsnedsättning som är vana att använda digital teknik, fungerar it-tjänster förhållandevis väl och kan möjliggöra ökad inkludering i sam- hället.

PTS har genom bl.a. innovationstävlingar, utvärderingar av befintliga kommersiella tjänster, samt finansiering av utvecklingsprojekt sett till att tjänster utvecklats för att underlätta använd- ning av it-produkter och tjänster för personer med funktionsnedsättning.

Med en växande andel äldre i befolkningen är det viktigt att se till att även dessa kan vara digitalt delaktiga. Regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99, s. 37) kompletteringar av RUT-avdraget så att det även innefattar it-tjänster såsom t.ex. installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, data- program osv. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2016.

Undersökningar har visat att det till största delen är personer över 65 år som är intresserade av dessa it-tjänster. Därutöver är kvinnor i högre utsträckning än män intresserade och har dess- utom högst betalningsvilja. I och med detta kan den digitala delaktigheten öka inom vissa grupper i samhället och även bidra till ökad jäm- ställdhet.

Arbetet med att öka den digitala delaktigheten kräver samarbete och dialog mellan olika aktörer såsom myndigheter, bibliotek, privata aktörer, organisationer, forskarsamhället och företrädare för olika användargrupper.

Den 25 juni 2015 tilldelades Digidel-nätverket genom föreningen Sambruk i Sverige ett finan- sieringsbidrag för insatser för att främja digitalt innanförskap. Dessa insatser kan nå flera olika grupper, bl.a. äldre personer.

Jämställd it-utveckling

Könsbalansen är ojämn inom it-området såväl inom utbildningarna som på arbetsmarknaden. Jämställdheten är viktig för den digitala utvecklingen, både ur ett maktperspektiv och ur ett tillväxtperspektiv. Samhällets behov av att ta tillvara den bästa kompetensen och digitali- seringens möjligheter motverkas om könsstero-

108

typa föreställningar får prägla studieval, utbild- ning och arbetsmarknad. Med avseende på användningen av digitala produkter och tjänster är dock könsfördelningen jämn.

Arbetsmarknaden har ett stort behov av arbetskraft inom it-sektorn. Om en ökad andel kvinnor väljer högre it-utbildningar kan det bidra till att möta delar av de behov som it- sektorn har.

För att utbildningarna ska få en jämnare könsfördelning behövs ett jämställdhets- perspektiv i utbildningarna, t.ex. när det gäller utbildningsinnehåll, kultur och utåtriktad information till potentiella studenter.

Mycket tyder på att utbildningsinnehåll, utformning och självbild på institutionen och hos yrkesverksamma inom aktuellt område har stor inverkan på unga kvinnor och mäns studie- och yrkesval.

Insatser för ökat intresse för informations- teknik bland både flickor och pojkar behöver även initieras i tidig ålder såsom på förskole- och grundskolenivå.

It för miljön

Statliga myndigheter använder it i allt större utsträckning för att minska sin miljöpåverkan. Det finns fortsatt potential att minska kol- dioxidutsläppen från verksamheten genom att ändra resemönstren så att distansmöten i stället för fysiska möten där traditionella tjänsteresor av olika slag används. Det är också anledningen till att regeringen inom ramen för miljölednings- arbetet till ett drygt sextiotal myndigheter i årets regleringsbrev lyfter betydelsen av att använda den metodik som utvecklats inom ramen för Trafikverkets REMM-projekt (se avsnitt 4.4.2 Resultat). Att samla samordningsansvaret hos en myndighet med sakkompetens är fortsatt viktigt för att tillvarata och sprida erfarenheter från det utvecklingsarbete som bedrivs inom myndig- heterna.

Naturvårdsverket har i rapporterna Spets- tekniker för miljömålen (rapport 5933) och Digitalisering och hållbar konsumtion (rapport 6675) pekat på att digitaliseringen bl.a. kan bidra till resurseffektivisering och minskad miljö- påverkan genom att ersätta eller intensifiera användningen av produkter, ytor, resor och transporter. För att potentialen ska kunna reali- seras fullt ut behöver verksamheter som påverkar

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen och gene- rationsmålet aktivt förhålla sig till hur digitali- seringen kan användas i syfte att minska miljö- och klimatpåverkan.

Internets förvaltning

Det svenska engagemanget i Internet Corpora- tion for Assigned Names and Numbers (ICANN), Internet Governance Forum (IGF) och i andra sammanhang har bidragit i arbetet med att behålla ett globalt internet som präglas av frihet och öppenhet. (Se mer i avsnitt 4.4.2 Resultat.) Det globala internetsamfundet i kretsen kring ICANN formulerade förslag till hantering av internets rot-zon som är väl förank- rat och förväntas kunna accepteras av USA:s ansvariga myndigheter och implementeras under 2016.

Digitalisering av det offentliga Sverige

De samhällsutmaningar som det offentliga Sverige möter kräver att digitaliseringens möjlig- heter tillvaratas på bästa sätt. Även om Sverige ligger långt framme bland ledande it-nationer visar internationella jämförelser att den offent- liga sektorn tappar fart. För att nå målen om en enklare, öppnare och effektivare förvaltning krävs en effektivare styrning, ökad digital mognad, innovativa digitala lösningar och en stabil bas i form av digital infrastruktur. Det krävs gemensamma tjänster som utgår från indi- viders behov och ger hög användning och där- med stor samhällsnytta.

Riksdagen har lämnat ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2015/16:FiU25, rskr. 2015/16:208) om att regeringen dels bör se till att de statliga myndigheterna på ett bättre sätt samverkar över myndighetsgränserna med e- förvaltningsprojekt, dels säkerställer att de lägger ett ökat fokus på att ta fram fler e-tjänster.

Regeringen bedömer att det finns ett behov av fortsatta insatser för att stärka digitaliseringen av det offentliga Sverige inom programmet Digitalt först.

Digital förnyelse – styrning och digital mognad

Regeringen delar Riksrevisionens, E-delegatio- nens och ESV:s bedömning om att det finns behov av att utveckla styrning och samordning

109

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

av digitaliseringen i det offentliga Sverige (dnr N2015/06094/EF, SOU 2015:66 och dnr N2016/02107/EF).

Inom offentlig sektor behöver den digitala kompetensen öka. Digital förnyelse kräver digital kompetens både i regeringens styrning av statliga myndigheter och hos myndighets- ledningar. Det finns ett behov av en samlad bild över hur de statliga myndigheterna arbetar för att säkerställa digital kompetens, samt att följa utvecklingen över tid.

Ett annat viktigt område är att säkerställa att lagstiftningen ger tillräckligt stöd för digitali- seringen av offentlig sektor och en samverkande förvaltning.

Ett smartare Sverige – innovativa digitala lösningar

Regeringen bedömer att det behövs fler inno- vativa och samverkande digitala lösningar för att möta samhällsutmaningar. Lösningarna ska leda till att realisera nyttor i form av t.ex. förbättrad kvalitet, ökad nöjdhet och högre effektivitet. Utveckling bör ske i samverkan med användare, näringsliv och akademi.

Arbetet med vidareutnyttjande av data enligt lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av hand- lingar från den offentliga förvaltningen (PSI- lagen) behöver förstärkas. Offentlig förvaltning är en av de största dataproducenterna i dagens samhälle och genom att tillgängliggöra offentliga data för vidareutnyttjande kan tillväxt, innova- tion och deltagande främjas.

En stabil bas – en digital infrastruktur

Tillgång till en digital infrastruktur i form av gemensamma digitala lösningar är en förutsätt- ning för att uppnå en samverkande förvaltning.

Anslutningstakten till gemensamma digitala lösningar är för långsam, såväl när det gäller stat- liga och kommunala myndigheter som slut- användare i form av privatpersoner och företag. Regeringen bedömer att en tydligare styrning krävs för att öka anslutningen och bidra till att målen uppnås.

En annan faktor som hämmar utveckling och användning av gemensamma lösningar och grundläggande information, s.k. grunddata, är avgiftsfinansieringen. För ett effektivt utnytt- jande bör dessa resurser, i likhet med övrig infra- struktur, finansieras gemensamt via anslag. Avgiftsuttag mellan statliga myndigheter driver även administrativa kostnader och bidrar till att

myndigheter använder mellanhänder, med risk för sämre registerkvalitet.

Regeringen ser att samverkan med näringsliv inom denna infrastruktur bidrar till innovation och tillväxt.

Regeringen anser att det finns stor samhälls- ekonomisk nytta i övergång till elektronisk fakturering i samband med offentlig upphand- ling. Den sammantagna samhällsekonomiska effekten av en övergång till elektronisk faktura vid offentlig upphandling uppgår till närmare 1,4 miljarder kronor fram till 2023. Den största effekten bedöms uppstå hos de offentliga fakturamottagarna. Mot bakgrund av de tids- besparingar som elektronisk fakturering medger för leverantörerna, förväntas regleringen även medföra en minskning av företagens administra- tiva kostnader.

Väl fungerande marknader för elektronisk kommunikation

Den svenska marknaden för elektronisk kommunikation fortsätter att utvecklas mot bakgrund av en stark efterfrågan, konkurrens och goda investeringsnivåer. I Sverige finns relativt många aktörer som bygger och till- handahåller elektroniska kommunikationsnät och i förhållande till antalet fibernät är antalet uppköp och sammanslagningar på marknaden relativt få. Investeringarna i sektorn ligger fort- satt relativt högt i Sverige jämfört med övriga OECD-länder. För närvarande gör operatörer och kommunala stadsnät stora investeringar eftersom de ser en stark efterfrågan från an- vändarna både på mobilt bredband och på fiber- anslutningar särskilt till villor. Efterfrågan drivs inte minst av tjänster för strömmande video. I viss mån sker nu en kapplöpning mellan aktö- rerna för att koppla upp dessa kunder. Inom mobil kommunikation underlättas investering- arna av att nya radiofrekvensområden öppnas för elektronisk kommunikation (se vidare under Radiofrekvenser).

På längre sikt finns en risk att nya konkur- rensproblem får en dämpande effekt på kund- nyttan i de fall bara ett fibernät når enskilda slut- kunder. Framtidens reglering kommer att behöva anpassas till denna risk. Frågan diskute- ras inom ramen för den översyn av EU-regel- verket för elektroniska kommunikationer som nu påbörjats.

110

Konsumenternas situation

Konsumenternas ökade efterfrågan av digitala tjänster har drivit fram behov av mer data- kapacitet och högre överföringshastigheter. Motsvarande behov finns också inom industri och handel, sjukvården, finanssektorn, offentlig förvaltning och andra områden. Utvecklingen mot fjärrbehandling av allt större mängder data (”Big Data”) och uppkoppling av allt fler före- mål (”sakernas internet”) driver också på efter- frågan på kommunikationstjänster och band- bredd. Samtidigt minskar efterfrågan och betal- ningsviljan för traditionella rösttjänster som vid en jämförelse inte behöver hög överförings- hastighet eller kapacitet. Det ändrade konsum- tionsbeteendet har medfört att operatörernas betalningsmodeller förändrats. Som regel er- bjuder de s.k. sampaketerade erbjudanden med fasta priser för tal och sms och för en viss mängd data.

För den enskilda konsumenten innebär mångfalden av prismodeller och erbjudanden på telekommarknaden att det kan vara svårt att få en tydlig översikt om tjänster, priser och villkor. Detta i kombination med långa bindningstider kan medföra missnöje med den inköpta tjänsten, i synnerhet då tjänsten eller priset inte överens- stämmer med förväntningarna.

Det har framkommit att problemet är särskilt stort vid situationer där konsumenter har begränsade möjligheter att granska och tillgodo- göra sig informationen om avtalet, t.ex. vid telefon- och distansförsäljning. Vilseledande telefonförsäljning där privatpersoner och små- företagare, ofta äldre blivit anslutna till en operatör utan att ha tackat ja, eller förstått vad han eller hon tackade ja till, var enligt PTS de vanligaste klagomålen inom telefoni och bred- band under 2015. En stor andel sådana klagomål rör små telebolag.

Då kundnöjdheten på telekomområdet är lägre än på andra marknader har PTS och Konsumentverket under flera år prioriterat denna tillsyn, något som föranlett branschen att vidta åtgärder. År 2015 presenterade de sex största nätägande operatörerna en handlingsplan för att komma till rätta med problemen. Flera mobiltelefonioperatörer erbjuder numera abonnemang utan bindningstid vilket gör det lättare för kunder att byta leverantör. Det går att

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

skönja en svag positiv trend vad gäller kund- nöjdheten i telekomsektorn som helhet men sammantaget är förtroendet för branschen lågt jämfört med andra branscher.

Radiofrekvenser

Behovet av och efterfrågan på frekvensutrymme ökar och de flesta användbara frekvensbanden är upptagna av gällande tillstånd. För effektiv frekvensförvaltning kan det på sikt behöva över- vägas omplanering eller frigörande av frekvens- band. Vid sådana överväganden måste det sam- lade behovet av frekvenser för all användning analyseras. Det inkluderar enskilda, företag och det offentligas behov samt internationell hänsyn. Effektivare frekvensanvändning som möter samtliga behov av frekvenser på bästa sätt är därmed en viktig del i det nationella och inter- nationella arbetet.

Mobiltäckning

Mobiltäckningen för både tal och mobilt bred- band är generellt sett god där människor vistas, men det finns skillnader mellan gles- och tät- befolkade områden. Under 2015 har dock yttäckningen för 10 Mbit/s ökat markant (se 4.4.2 Resultat) och den största ökningen har skett i de norra delarna av landet. Ökningen av täckning för 10 Mbit/s beror till stor del på att operatören Net1 har gjort ett teknikskifte som innebär att operatörer numera erbjuder tjänster som medger denna hastighet.

För att bidra till att skapa förutsättningar för bättre mobiltäckning ingår det i de regionala bredbandskoordinatorernas uppdrag att hjälpa till att identifiera var i det egna länet det finns brister i mobiltäckningen i områden där männi- skor befinner sig.

Regeringsbeslutet från 2007 om att frigöra 800 MHz-bandet för mobila bredbandstjänster har tillsammans med PTS täckningsvillkor inne- burit en omfattande utbyggnad av LTE (ung. 4G). Regeringens beslut från 2014 om att frigöra 700 MHz-bandet för annan användning än marksänd tv (se avsnitt 4.4.2 Resultat) kommer sannolikt att bidra ytterligare till denna utveck- ling.

111

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Telefoni och funktionell tillgång till internet

Tillgång till telefoni i stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen är överlag mycket god i hela landet. Enligt PTS är det ett fåtal (5–10) abonnenter per år som riskerar att bli utan telefoni då det saknas en marknadsmässig lös- ning. Under vissa förutsättningar kan en lösning upphandlas av PTS.

Robusthet

Pålitliga elektroniska kommunikationer är i dag en förutsättning för såväl enskilda hushåll som för näringslivet samt för upprätthållandet av samhällsfunktioner. När samhället blir allt mer beroende av tekniska system måste dessa också vara säkra. Vid driftsavbrott i informations- system blir konsekvenserna större och mer svår- överskådliga. Infrastrukturen för elektroniska kommunikationstjänster är mycket komplex. Störningar och avbrott kan uppstå till följd av allt från naturhändelser såsom stormar, höga vattenflöden och jordskred till kopparstölder, sabotage, terrorhandlingar och enskilda hand- havandefel.

Elberoendet ökar efterhand som de koppar- baserade kommunikationsnäten till företag och privatpersoner ersätts med fiberkablar eller trådlös kommunikation. Användningen av terminaler som kräver elförsörjning, exempelvis bärbara telefoner, routrar och modem för inter- netaccess m.m., ökar också.

Enligt ansvarsprincipen är det i första hand teleoperatörerna som ansvarar för funktions- och driftsäkerheten hos de elektroniska kommunikationerna. Ett kontinuerligt arbete sker med både förebyggande åtgärder och med att förbättra rutiner och system för att hantera avbrott och allvarliga störningar i de elektroniska kommunikationerna.

Vardagssäkerhet

Det kan återigen konstateras att säkerhets- och integritetsskäl blivit ett allt mindre viktigt skäl till varför privatpersoner inte är uppkopplade mot internet. Detta, tillsammans med övrig statistik som redovisas i avsnitt 4.4.2 Resultat, skulle kunna indikera att förtroendet för internet har ökat. En bidragande orsak kan vara att it-

användningen ökar samtidigt som den enskildes nytta av användningen är större än de eventuella negativa effekter som uppstår av de incidenter som inträffar.

Bredband

Tillgång till bredband med hög överförings- hastighet är en central faktor för att stimulera nya affärsmöjligheter, tjänster och innovationer, vilket är viktigt för hela landet. Bredband är en förutsättning för digital delaktighet. Sverige har generellt sett god tillgång till bredband med lägre överföringshastigheter, men tillgången till bred- band med hög överföringshastighet skiljer sig fortfarande åt mellan städer och mer glest be- folkade områden.

Ökningen av tillgången till bredband med hastigheten 100 Mbit/s beror enligt PTS bred- bandskartläggning 2015 främst på utbyggnad av fiber i områden med företrädesvis enfamiljshus. Tillgången till fiber har ökat snabbare i områden utanför tätort och småort och enligt PTS bred- bandskartläggning 2015 beror detta på att utbyggnaden med hjälp av stödmedel har börjat ge synbar effekt.

Det finns ett fortsatt behov av samverkan och samordning mellan aktörer för att främja en effektiv utbyggnad av bredband i hela landet. På nationell nivå fortsätter därför Bredbandsforums verksamhet. På regional nivå är de regionala bredbandskoordinatorernas arbete ett viktigt led i att verka för att målen i regeringens bredbands- strategi nås. Genom att Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU genomförts kan kostnaderna för utbyggnad av fast och trådlöst bredband komma att sänkas. Detta kan åstad- kommas genom en ökad användning av befintlig fysisk infrastruktur, ökad samordning av bygg- och anläggningsprojekt samt att byggnader utrustas med infrastruktur för att underlätta installation av bredband.

4.4.3 Post

Resultat

Sedan den 1 januari 2013 ska alla postmarknader inom EU vara öppna för konkurrens enligt det tredje postdirektivet (Europarlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari

112

2008 om ändring av direktiv 97/67/EG be- träffande fullständigt genomförande av gemen- skapens inre marknad för posttjänster). Det innebär att inget medlemsland får upprätthålla ett monopol på någon del av den nationella postmarknaden.

I april 2016 fanns det 33 postoperatörer på den svenska postmarknaden med tillstånd att bedriva postverksamhet. PostNord Group AB är genom PTS beslut om tillståndsvillkor utsedd att vara den postoperatör som tillhandahåller den samhällsomfattande posttjänsten, dvs. daglig postservice till alla hushåll, företag och organi- sationer. PostNord:s marknadsandel mätt i antalet brevförsändelser var 83,6 procent 2015, jämfört med 84,9 procent 2014. Bring Citymail Sweden AB:s marknadsandel var 15,4 procent 2015, jämfört med 14,4 procent 2014. Övriga postoperatörer hade tillsammans en marknads- andel på 1,0 procent 2015, jämfört med 0,7 pro- cent 2014.

Under 2015 delades 2,3 miljarder brev ut jämfört med 2,4 miljarder 2014. Minskningen mellan åren var 4,9 procent och något högre än minskningen mellan 2013 och 2104 då den var 4,4 procent.

Undantag från daglig utdelning medges för ett mindre antal mottagare. Vid utgången av 2015 var det ca 970 hushåll som hade utdelning färre än fem dagar i veckan, vilket är en marginell ökning från ca 900 hushåll 2014. Det kan även förekomma frivilliga överenskommelser om att avstå från daglig utdelning mot kortare avstånd till den egna postlådan.

PTS rapporterar att klagomålen på postut- delningen ökat under 2015 och första delen av 2016 och myndigheten har inlett flera tillsyns- ärenden med anledning av de ökade kvalitets- bristerna. Den sammantagna tillsynen inom postområdet 2015 visar att målen för post- servicen är uppfyllda och att samtliga post- operatörer uppfyller kraven på en tillförlitlig postverksamhet.

Den 21 april 2015 meddelade EU-domstolen dom i mål C-114/14 om mervärdesskatt på posttjänster. EU-domstolen kom fram till att Sverige gjort sig skyldigt till en överträdelse av EU-rätten genom att inte undanta vissa post- tjänster samt frimärken från mervärdesskatt. Den 1 april 2016 ändrades mervärdesskattelagen (1994:200) så att vissa posttjänster samt frimär- ken undantas från mervärdesskatteplikt.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Den 14 augusti 2015 tillsatte regeringen utredningen N2015:06 (postlagsutredningen) med uppgift att göra en översyn av postlag- stiftningen för att bedöma om den motsvarar rådande och framtida behov i ett digitaliserat samhälle och utifrån detta föreslå förändringar (dir. 2015:87). Den 8 april överlämnade utred- ningen sitt delbetänkande Som ett brev på posten – Postbefordran och pristak i ett digitali- serat samhälle (SOU 2016:27). Delbetänkandet remitteras under våren och sommaren 2016. Den 1 september 2016 lämnade utredningen sitt slut- betänkande Till sista utposten – En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54).

Analys

Brevvolymerna på den svenska marknaden fort- sätter att sjunka samtidigt som den kraftiga till- växten inom e-handelsmarknaden fortsätter att generera ökande volymer av paket och varubrev. I och med detta möter postoperatörerna stora utmaningar när de ska anpassa sina verksamheter till dessa förändrade förutsättningar. Det är viktigt att postoperatörerna och PTS fortsätter att följa kvalitetsutvecklingen och vidtar lämpliga åtgärder för att förebygga och avhjälpa kvalitets- brister inom postmarknaden. Den existerande konkurrenssituationen på postmarknaden är i princip oförändrad sedan föregående år, men i ett längre tidsperspektiv har konkurrenssitua- tionen utvecklats positivt.

4.4.4 Grundläggande betaltjänster

Resultat

Statens ansvar för de grundläggande betaltjäns- terna omfattar de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte till- godoses av marknaden (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

Varje länsstyrelse ska enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion och bevakningsuppdraget i regleringsbrevet, årligen bedöma om samhällets behov av grundläggande betaltjänster är tillgodosett. PTS ska i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärde

113

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ringar och analyser stödja länsstyrelsernas arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster. Sedan 2012 har det funnits regionalt anpassade lösningar med betaltjänstombud på ett tjugotal orter. Det stat- liga stödet till dessa betaltjänstombud hanteras av länsstyrelserna och regleras genom förord- ningen (2014:139) om statligt stöd till tillhanda- hållare av grundläggande betaltjänster.

Bevakningsuppdraget sammanställs årligen av Länsstyrelsen i Dalarnas län och rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Av den rapport som lämnades för 2015 framgår att tillgången till grundläggande betaltjänster är tillfredsställande i flertalet av länen men att problem förekommer för vissa privatpersoner, småföretagare och föreningar främst i vissa gles- och landsbygder.

Insatser för att öka samordningen av olika typer av service i gles- och landsbygder sker inom utg. omr. 19 Regional tillväxt.

Analys

Betaltjänstmarknadens snabba digitalisering visar inga tecken på att avstanna. En förutsättning för att fler privatpersoner, föreningar och små- företag i hela landet ska kunna ta del av digitali- seringens möjligheter är en fortsatt utbyggnad av it-infrastrukturen.

Vissa grupper av användare har alltjämt svårt att utnyttja en del av de betaltjänster som finns på marknaden i dag. För att uppfylla det politiska målet krävs sannolikt förbättrad an- vändarvänlighet och tillgänglighet till befintliga betaltjänster samtidigt som nya tekniska lös- ningar kan utvecklas. För individer som av olika anledningar inte har möjlighet att sköta sina betaltjänster själva är det viktigt att utveckla möjligheterna för andra att sköta deras betal- tjänster på ett tryggt och säkert sätt.

För betaltjänstmarknadens utveckling, se utg. omr. 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt Finansmarknad.

4.5Politikens inriktning

4.5.1It-politik

Digitaliseringen är en av de enskilt största för- ändringsfaktorerna i modern tid och påverkar alla delar av samhället. Förutom att skapa möjligheter för att utveckla den sociala välfärden har digitaliseringen bidragit till att driva en håll- bar tillväxt i Sverige. Digitaliseringen har också en viktig roll att spela när det gäller att möta klimatutmaningen, nå de nationella miljökvali- tetsmålen och generationsmålet samt de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030). Att förvalta och utveckla de möjligheter digitali- seringen ger, ökar Sveriges förutsättningar att bli ett globalt föregångsland med hög sysselsätt- ning, bättre miljö och minskande utsläpp av växthusgaser. Att hela landet får ta del av de fördelar som digitaliseringen skapar är avgörande för en levande landsbygd, smartare städer och en levande demokrati. Det finns även ett stort behov av samverkan och samordning mellan myndigheter och offentliga aktörer för att möta behoven hos privatpersoner och företag.

Snabba bredbandsuppkopplingar och tillgång till stabila mobila tjänster för alla är en förutsätt- ning för samhällets digitalisering, som i sin tur är avgörande för framtidens tillväxt och jobb i hela landet. En ökad tillgång till snabbt bredband skapar förutsättningar för en ökad delaktighet inom samhällets alla områden. Digitaliseringen gynnar både kvinnor och män genom den flexi- bilitet den skapar såväl i arbetslivet som på friti- den samtidigt som delvis nya utmaningar uppstår när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män, t.ex. som den sociala närvaron på internet kan medföra.

Det är viktigt att arbetet för att öka den digi- tala delaktigheten fortsätter att bedrivas brett och aktivt, genom att samhällstjänster utvecklas som ger alla möjlighet att vara delaktiga med- borgare i samhället. Men även genom PTS arbete för att skapa tillgång till mobila tjänster och bredband. Ambitionen att alla som vill ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter, påverkar i stort sett alla politikområden och kräver sam- arbete och dialog. Det är viktigt att såväl kvinnor som män, unga som gamla, ska kunna ta del av digitaliseringens positiva effekter oavsett var i landet de bor.

Regeringens mål för internets utveckling är ett globalt, tillgängligt, öppet och robust internet

114

som präglas av frihet och respekt för mänskliga rättigheter så som personlig integritet. Flerparts- samverkan i olika internationella fora ska stärkas.

Användare, företag och staten har ett gemen- samt ansvar för att förbättra nät- och informa- tionssäkerheten och att därmed öka tilliten till it- systemen. Sveriges del av internet och de svenska it-systemen är även beroende av att nätverk och kontaktpunkter utanför Sverige fungerar. Sveriges deltagande i det internationella arbetet med nät- och informationssäkerhet är därför viktigt.

En förnyad digitaliseringspolitik

Sverige har länge varit ett teknikvänligt land där individer och företag är intresserade samt tar till sig och använder ny teknik. Sverige har rankats i topp i många mätningar, men andra länder utmanar nu Sveriges position. Sverige behöver därför ta intryck av den internationella utveck- lingen på området, fördjupa dialog och sam- verkan mellan regeringen, näringslivsaktörer, civilsamhälle, kommuner och landsting samt arbeta aktivt för att utvecklas i alla aspekter av digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

Regeringen har pekat ut digitalisering till- sammans med life science samt miljö- och klimatteknik som tre centrala områden för att möta samhällets utmaningar och ställa om till en mer klimatsmart värld, bl.a. inom ramen för de samverkansprogram som regeringen initierat.

Sverige behöver förnya sina ansträngningar för att nå målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser därför att presentera en samlad digitaliseringspolitik som visar vägen framåt för hur Sverige ska möta den digitalisering som påverkar hela samhället i en allt mer globaliserad värld, där digitaliseringen bidrar till en innova- tions- och kunskapsdriven hållbar tillväxt, fler jobb och en starkare välfärd.

Det är därför viktigt att alla ges möjlighet att ta del av digitaliseringen och de fördelar den för med sig. Alla bör få tillgång till den digitala infra- struktur som är nödvändig för att kunna fungera i det moderna samhället och inte hamna utanför. Människor bör ha tillgång till digitala förutsätt- ningar att både driva företag och ta del av väl- färdstjänster, inte minst utifrån ett landsbygds- perspektiv. Därför förstärker regeringen sats- ningen på genomförandet av en ny digitalise- ringspolitik med 10 miljoner kronor per år 2017– 2020.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En ny digitaliseringspolitik behöver också förhålla sig till de utmaningar och risker som finns med den nya tekniken som t.ex. öppenhet och säkerhet på internet samt personlig integri- tet. Användningen av personuppgifter och personlig data ökar i samhället. Det är viktigt för tilliten till ny teknik och nya tjänster att drifts- säkerheten är tillräcklig och att skyddet för den personliga integriteten upprätthålls. Regeringen tillsatte 2015 Utredningen om tillsyn över den personliga integriteten (Ju 2015:02), som bl.a. ska undersöka möjligheterna att inrätta en ny myndighet som tar ett samlat grepp på skyddet för enskildas integritet, oavsett hur och var personuppgifter och andra uppgifter om enskilda hanteras, se även utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Digitalisering av det offentliga Sverige

Regeringens ambition är att statliga myndig- heter, kommuner och landsting ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlig- heter för att skapa en effektiv offentlig sektor, enklare vardag för privatpersoner och företag, fler jobb och ökad välfärd. Det krävs både lång- siktig verksamhetsutveckling med digitala lös- ningar och en alltmer innovativ och samverkande förvaltning som sätter användaren i centrum. Offentlig sektor behöver bli bättre på att anpassa sig till samhällsförändringar och till den allt snabbare digitala utvecklingen.

Regeringen menar att det ska vara enkelt att digitalt komma i kontakt med det offentliga Sverige och att uppgifter, där det är möjligt och relevant, bara ska behöva lämnas en gång. Offentlig sektor ska kunna utbyta information och samarbeta och öka sin effektivitet genom gemensamma lösningar samtidigt som den personliga integriteten värnas. Datadriven inno- vation ska främjas och näringslivets innovations- kraft bör tas tillvara i större utsträckning.

Digital förnyelse – styrning och digital mognad

För att stärka styrningen av horisontella proces- ser över myndighetsgränser överväger rege- ringen att utse en aktör med samlat ansvar för digitaliseringen av offentlig sektor.

Regeringen betonar att digital kompetens i ledningar för statliga myndigheter, kommuner och landsting är centralt för att kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter.

115

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Mätetal och indikatorer för att följa upp digi- taliseringen av offentlig sektor behöver utveck- las. Jämförelser bör kunna ske nationellt och internationellt med såväl offentliga som privata aktörer. Bättre uppföljning och jämförelser med andra länder skapar transparens och tydliggör var digitaliseringen kan bidra till ytterligare effektivisering. Möjligheten att använda ett gemensamt och internationellt accepterat ram- verk för att bl.a. kunna göra jämförelser av it- kostnader, kundnöjdhet och ta tillvara digitali- seringens möjligheter kommer att undersökas inom ramen för ESV:s uppdrag att följa upp statsförvaltningens digitalisering (dnr N2015/03210/EF).

Det är viktigt att lagstiftningen ger ett till- räckligt stöd för digitalisering av offentlig sektor och inte i onödan hindrar digitalisering och sam- verkan. Regeringen bereder E-delegationens och Digitaliseringskommissionens förslag avseende lagstiftning på området (SOU 2014:39 och SOU 2015:91).

Ett smartare Sverige – innovativa digitala lösningar

Det finns ett stort behov av samverkan och sam- ordning mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting för att genom myndighetsöver- gripande processer möta behoven hos privat- personer och företag. Vidare finns behov av ett närmare samarbete med näringslivet kring inno- vativa digitala lösningar. Regeringen kommer under 2017 att fortsätta arbetet med utpekade utvecklingsområden.

En stabil bas – en digital infrastruktur

Den nationella digitala infrastrukturen är en förutsättning för digitalisering av det offentliga Sverige. En väsentlig del i detta arbete är in- förande och vidareutvecklingen av nationella digitala tjänster, såsom Mina meddelanden, e- legitimation och sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd samt e-handel i staten. För 2017 bör 38,9 miljoner kronor avsättas för detta ändamål. Finansiering bör ske genom en omför- delning av medel från de statliga myndigheternas förvaltningsanslag till de anslag som disponeras av Skatteverket, E-legitimationsnämnden, För- säkringskassan och ESV, dvs. de myndigheter som har ansvar för att tillhandahålla de nationella digitala tjänsterna. Från och med 2018 beräknas 78 miljoner kronor per år för denna satsning.

Regeringen avser att senast 2018 återkomma i frågan när det gäller modeller för långsiktig finansiering av förvaltningsutgifter för annan digital infrastruktur, såsom t.ex. verksamt.se och öppna geodata.

De statliga myndigheterna utbyter register- uppgifter (s.k. grunddata) mellan sig. Hittills har myndigheter som t.ex. Skatteverket, Bolags- verket och Lantmäteriet fakturerat andra myn- digheter för de uppgifter som efterfrågas från dem. Denna ordning har bedömts vara ineffektiv och regeringen anser att en mer effektiv ordning kan skapas med ett avgiftsfritt utbyte av grund- data mellan statliga myndigheter. De grunddata som omfattas är uppgifter i folkbokförings- registret, bolagsregistret, fordonsregistret samt fastighetsregistret och viss geografisk informa- tion. Baserat på tidigare års avgifter beräknar regeringen att 64 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål fr.o.m. 2017. Finansiering bör ske genom en omfördelning av medel från de statliga myndigheter som tidigare har fakturerats avgifter för grunddata till de myndigheter som tillhandahåller dessa uppgifter.

Regeringen avser att förtydliga styrningen för att öka anslutningen till den digitala infrastruk- turen. Den svenska förvaltningsmodellen bygger på att respektive myndighet i stor utsträckning själv väljer hur en uppgift ska utföras. Samtidigt kräver digitaliseringen allt oftare gemensamma lösningar och investeringar. Här behöver sam- ordningen utvecklas.

Regeringen överväger att genom reglering göra det obligatoriskt för lämpliga statliga myn- digheter att ansluta sig till infrastrukturen Mina meddelanden.

Regeringen anser att det finns en stor sam- hällsekonomisk nytta i övergången till bl.a. elektronisk fakturering i samband med offentlig upphandling. Regeringen avser därför att lägga fram en proposition för att uppnå sådan över- gång. Det finns behov av informations- och stödinsatser för genomförandet, varför rege- ringen föreslår att medel avsätts för sådana in- satser.

Inom EU förväntas ett direktiv om tillgäng- ligheten till offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer antas under hösten 2016. Regeringen kommer därefter att genom- föra direktivet i nationell rätt.

116

Väl fungerande marknader för elektronisk kommunikation

Regeringens inriktning är att fortsätta verka för att elektroniska kommunikationstjänster ska utvecklas och erbjudas i första hand av företag på en marknad med ett högt konkurrenstryck. Marknaden karaktäriseras av stor dynamik och innovationskraft och det är viktigt att företagen på marknaden fortsätter att investera i både nät och tjänster för att behålla en hög utvecklings- takt. Konsumenter ska kunna överblicka olika erbjudanden på marknaden och enkelt kunna byta leverantör om de inte är nöjda och/eller har hittat ett bättre erbjudande. Regeringen följer noga utvecklingen inklusive PTS arbete med att reglera och främja marknaden. Regeringen ser allvarligt på problemet med felaktig anslutning av telefonikunder och kommer noga följa effek- terna av tillsynen och branschinitiativen på området.

EU-kommissionen väntas under hösten 2016 lägga förslag till reglering inom ramen för en översyn av hela regelverket för elektronisk kommunikation. Fokus i ett framtida regelverk bör ligga på konnektivitet, dvs. en hög grad av uppkoppling, för slutanvändare genom snabba, tillförlitliga och prisvärda internetanslutningar med hög kvalitet. Prioriterade frågor för Sverige är bl.a. bättre förutsebarhet, förenkling där det är möjligt, bibehållna möjligheter att nationellt förfoga över radiospektrum samt konkurrens som drivkraft för nya investeringar.

Förslag om regler för grossistavgifter för roaming

Den 15 juni 2016 lämnade EU-kommissionen ett förslag om reglering, KOM(2016)399 final, om sänkta grossistpristak för roaming mellan mobiloperatörer som fastställer att tilläggs- avgifter för roaming i slutkundsledet som huvudregel inte tillåts fr.o.m. den 15 juni 2017, förutsatt att en överenskommelse nås om grossistavgifter. Regeringen kommer att verka för en lösning som innebär dels ett hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming, dels inte högre priser för konsumenter i Sverige.

Spektrum

Tillgången till trådlösa bredbandstjänster i Sverige är av avgörande betydelse för framtidens jobb och tillväxt. Det krävs att frekvensutrymme finns tillgängligt både i högre frekvensband som lämpar sig för hög kapacitet i tätbefolkade

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

områden och i lägre frekvensband som lämpar sig för god yttäckning. Radiofrekvenser är även en nödvändig förutsättning för en lång rad andra radiobaserade tjänster samt för forskning. Efterfrågan på radiofrekvenser är stor och ökande. Då radiospektrum är en begränsad samhällelig resurs behöver radiospektrum användas så effektivt som möjligt. Regeringen avser att fortsätta främja effektivare frekvens- användning såväl nationellt som internationellt så att Sverige kan fortsätta att vara ett av de främsta länderna i världen på området. Regering- ens inriktning är att genomförandet av beslutet om sändningsutrymme för marksänd tv ska fort- sätta, så att utrymningen av 700 MHz-bandet kan ske i tid och på ett så smidigt sätt som möjligt för de aktörer som är påverkade.

Mobil kommunikation

En väl utbyggd mobil infrastruktur är viktig för att möta människors önskan om att använda telefoni och bredband även utanför tätbebyggda områden samt för att underlätta företagande, jobbskapande och en klimatsmart tillväxt i hela landet.

Staten har en viktig roll i att skapa goda förut- sättningar för att den kommersiella utbyggnaden av mobilt bredband kan fortsätta bl.a. genom en väl fungerande marknad och genom att främja effektiv frekvensanvändning samt regional och lokal dialog. Frigörandet av 700 MHz-bandet för mobila kommunikationstjänster kommer sannolikt att bidra till att skapa goda förutsätt- ningar för fortsatt utbyggnad och tillgång till sådana tjänster.

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) utreder frågan om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom all- män ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Utred- ningen berör också frågor om frekvensutrymme, bl.a. i 700 MHz-bandet. (Se mer i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.)

Bredband

Den digitala infrastrukturen är en avgörande förutsättning för att öka it-användningen i sam- hället och för de möjligheter till ökad konkur- rens- och innovationskraft som utvecklingen ger. Avsaknad av tillräckligt snabbt bredband försvårar i allt högre grad möjligheterna att bo och bedriva verksamhet i hela landet när sam-

117

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

hället digitaliseras i allt snabbare takt och annan service avvecklas.

Regeringens nuvarande bredbandsstrategi och bredbandsmål beslutades 2009. Målet anger att 90 procent av hushållen och företagen bör ha tillgång till 100 Mbit/s 2020. Enligt PTS är prognosen god för att målet kommer att nås.

Regeringens ambitioner när det gäller täck- ning i hela landet är dock högt ställda och för att arbeta långsiktigt behöver hela landet en aktiv bredbandspolitik. Regeringen avser därför att ta fram en ny bredbandsstrategi. Genomförandet av en offensiv bredbandspolitik förutsätter insat- ser på flera områden, däribland utökade stöd- insatser med offentlig finansiering. Regeringen förslår därför att landsbygdsprogrammet för- stärks med 850 miljoner kronor 2017–2020 för bredbandssatsningar i områden där förutsätt- ningar för kommersiell utbyggnad saknas. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökar från 3,25 miljarder kronor till 4,1 miljarder kronor (se mer i utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel). En förutsättning för en effektiv utbyggnad är att samordningen mellan de olika aktörerna fungerar väl. Regeringen följer utveck- lingen på området.

Regeringens arbete med regionala bredbands- koordinatorer och Bredbandsforum fortsätter.

4.5.2Post

Postmarknaden är en marknad i förändring, framför allt med anledning av att ökad digital kommunikation leder till färre brev. Minskade brevvolymer är en generell utvecklingstendens i EU-länderna och Sverige är inget undantag. Paketvolymerna ökar till följd av den växande e- handeln men inte i en sådan takt att det kom- penserar för minskningen av brevvolymerna. Privatpersoners och företags behov av post- tjänster har förändrats och regeringen ser att såväl postoperatörerna som postlagstiftningen måste förändras i takt med utvecklingen. Konkurrensvillkoren på postmarknaden har också förändrats genom den ändring av mer- värdesskattelagen (1994:200) som gäller från den 1 april 2016. Regeringen och PTS följer noga utvecklingen på postmarknaden.

2015 års postlagsutredning har lämnat del- betänkandet Som ett brev på posten – Post- befordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och ett slutbetänkande Till sista utposten – En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54) den 1 sep- tember 2016. Regeringen avser att efter remitte- ring gå vidare med de förändringar av postlag- stiftningen som säkerställer att regleringen är ändamålsenlig i dagens digitaliserade samhälle och för framtiden.

I maj 2016 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster, som en del av det s.k. e- handelspaketet. Regeringen välkomnar åtgärder som leder till ökad e-handel, såväl nationellt som inom EU. En prioritering för regeringen för förhandlingsarbetet är att de åtgärder som före- slås inte innebär oproportionerlig administrativ börda för vare sig tillhandahållare av paket- leveranstjänster eller tillsynsmyndigheter.

4.5.3Grundläggande betaltjänster

Marknaden för betaltjänster fortsätter att utvecklas i snabb takt, nya tjänster introduceras kontinuerligt. För de personer, föreningar och företag som inte är digitalt delaktiga kan utvecklingen medföra problem. Det är i första hand marknaden som ska tillhandahålla grund- läggande betaltjänster. Statens ansvar för grund- läggande betaltjänster omfattar endast de orter och den landsbygd där behoven inte tillgodoses av marknaden. Detta arbete utgår från regionala och lokala förutsättningar och lösningar eftersom behoven och förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

Regeringen följer utvecklingen på området som till stora delar påverkas av insatser som görs inom andra områden, bl.a. tillgången till digital infrastruktur och bredbandsutbyggnaden, insat- ser inom kommersiell service samt genomföran- det av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämför- barhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner.

118

4.6Budgetförslag

4.6.12:1 Post- och telestyrelsen

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:1 Post- och telestyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	27 937		sparande	87
2016	Anslag	28 087	1	Utgifts-
2016	Anslag	28 087	1	prognos	27 770
2017	Förslag	28 516
2018	Beräknat	29 126	2

2019	Beräknat	29 765	3

2020	Beräknat	30 411	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 28 518 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 28 518 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 28 518 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för PTS förvaltnings- utgifter i den mån dessa inte finansieras med avgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.7 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2015	97 220	285 702	258 616	27 086

Prognos 2016	100 500	278 080	285 264	-7 184
Budget 2017	100 500	293 515	300 515	-7 000

PTS disponerar vissa av de avgifter som myndig- heten tar ut av operatörer inom verksamheterna för elektronisk kommunikation, post och kvali- ficerade elektroniska signaturer. Beräknade intäkter som myndigheten får disponera är 293 515 000 kronor för 2017.

Den 1 juli 2016 trädde lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät i kraft, vilket innebär att PTS får ta ut en avgift för tvistlösning och tillsyn från tillhandahållare av allmänna kommunikationsnät som är anmälda enligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Avgift för skydd av elektroniska kommunikationer

Regeringens förslag: Avgiftsuttaget för att finansiera åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation fastställs till högst 100 000 000 kronor under 2017.

Skälen för regeringens förslag: Finansie- ringen av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation sker genom att den som be- driver verksamhet som är anmäld enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation betalar en avgift. Åtgärder som finansieras från anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation, med ett belopp som motsvarar avgiftsuttaget, syftar till att säkra de elektroniska kommunikationernas driftsäkerhet och robust- het.

Regeringens överväganden

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:1 Post- och telestyrelsen

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	28 087	28 087	28 087	28 087
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	428	1 036	1 675	2 321
Beslut	1	3	3	3

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	28 516	29 126	29 765	30 411

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår att 28 516 000 kronor an- visas under anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 29 126 000 kronor, 29 765 000 kronor respektive 30 411 000 kronor.

119

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.6.22:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

Tabell 4.9 Anslagsutveckling 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	130 210		sparande	8 068
2016	Anslag	140 278	1	Utgifts-
2016	Anslag	140 278	1	prognos	137 483
2017	Förslag	140 278

2018	Beräknat	140 278
2019	Beräknat	140 278

2020	Beräknat	140 278

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.2

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för ersättning för särskilda tjänster för personer med funk- tionsnedsättning i syfte att trygga behovet av effektiva elektroniska kommunikationer och posttjänster. Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsprojekt med inriktning på elektronisk kommunikation och it-användning för personer med funktionsnedsättning, t.ex. tillgänglighet till kommunikation, utbildning och media.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsned- sättning ingå ekonomiska åtaganden som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kronor 2018–2020.

Skälen för regeringens förslag: Bemyn- digandet behövs för att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden, som främst avser flerårigt avtalstecknande vid upphandling. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsned- sättning ingå ekonomiska åtaganden som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kronor 2018–2020.

Tabell 4.10 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Ingående åtaganden	86 493	167 280	187 942

Nya åtaganden	149 352	110 000	110 000
Infriade åtaganden	-68 565	-89 338	-97 942	-120 000	-60 000	-20 000

Utestående åtaganden	167 280	187 942	200 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	170 000	190 000	200 000

120

Regeringens överväganden

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	140 278	140 278	140 278	140 278

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	140 278	140 278	140 278	140 278

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för tillhanda- hållandet av grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet av tjäns- terna inte tillgodoses av marknaden. Anslaget får användas för utgifter för tillhandahållande av grundläggande betaltjänster för äldre personer och personer med funktionsnedsättning boende i landsbygd. Detta inbegriper upphandling av dessa tjänster. Anslaget får användas för utgifter för regionala stöd- och utvecklingsinsatser.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 140 278 000 kronor an- visas under anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 140 278 000 kronor för respektive år.

4.6.32:3 Grundläggande betaltjänster

Tabell 4.12 Anslagsutveckling 2:3 Grundläggande betaltjänster

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	23 138		sparande	12 362
			1	Utgifts-
2016	Anslag	35 600	1	prognos	31 540
2017	Förslag	33 537

2018	Beräknat	35 537
2019	Beräknat	35 537

2020	Beräknat	35 537

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor för 2018–2022.

Skälen för regeringens förslag: Bemyn- digandet behövs för att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt avtalstecknande vid upphandling. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2018–2022.

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 4.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020–2022
Ingående åtaganden	17 192	32 751	34 351

Nya åtaganden	29 675	18 600	15 451
Infriade åtaganden	-14 116	-17 000	-13 802	-13 935	-11 715	-10 350

Utestående åtaganden	32 751	34 351	36 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	36 000	36 000	36 000

121

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:3 Grundläggande betaltjänster

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	35 600	35 600	35 600	35 600
Förändring till följd av:
Beslut	-2 063	-63	-63	-63

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	33 537	35 537	35 537	35 537

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 2 000 000 kronor förs till anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgifts- område 4 Rättsväsendet för att finansiera dom- stolarnas ökade kostnader till följd av att lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bred- bandsnät trädde i kraft den 1 juli 2016.

Regeringen föreslår att 33 537 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Grundläggande betal- tjänster för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 35 537 000 kronor för respektive år.

4.6.42:4 Informationsteknik och telekommunikation

Tabell 4.15 Anslagsutveckling 2:4 Informationsteknik och telekommunikation

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	17 463		sparande	1 381
			1	Utgifts-
2016	Anslag	12 094	1	prognos	11 921
2017	Förslag	22 844
2018	Beräknat	22 844

2019	Beräknat	22 844
2020	Beräknat	22 844

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för insatser som bidrar till att förverkliga målet för it-politi- ken, liksom uppföljningar och utvärderingar av politiken.

Regeringens överväganden

Under 2015 har anslaget använts till SCB:s it- undersökningar och Bredbandsforums verk- samhet.

Inför 2017 planeras anslaget användas för genomförandet av en ny digitaliseringspolitik, SCB:s it-undersökningar och Bredbandsforums verksamhet.

Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:4 Informationsteknik och telekommunikation

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	12 094	12 094	12 094	12 094
Förändring till följd av:
Beslut	10 750	10 750	10 750	10 750
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	22 844	22 844	22 844	22 844

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen	föreslår	att	anslaget ökar	med
10 000 000	kronor	per	år 2017–2020	för

genomförandet av en ny digitaliseringspolitik. Regeringen föreslår att 22 844 000 kronor an-

visas under anslaget 2:4 Informationsteknik och telekommunikation för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 22 844 000 kronor för respektive år.

122

4.6.52:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

Tabell 4.17 Anslagsutveckling 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	121 053		sparande	1 704
2016	Anslag	126 014	1	Utgifts-
2016	Anslag	126 014	1	prognos	124 111
2017	Förslag	126 014
2018	Beräknat	126 014

2019	Beräknat	126 014

2020	Beräknat	120 014

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder samt samordningsinsatser för driftsäkra och tillgängliga elektroniska kommunikationer. Detta inbegriper stöd till bredbandsprojekt i områden där utbyggnad inte genomförs på marknadsmässig grund. Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för driftsäkra och robusta elektroniska kommunikationer för att skydda kommunikationerna mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid samt för samhälls- omfattande tjänster inom området elektronisk kommunikation. Anslaget får användas för utgifter för administration av åtgärderna.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida an- slag på högst 100 000 000 kronor 2018–2020.

Skälen för regeringens förslag: Bemyn- digande krävs för att möjliggöra att det för verk- samheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt avtalstecknande vid upp- handling. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 2:5 Driftsäker och till- gänglig elektronisk kommunikation ingå ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2018–2020.

Tabell 4.18 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Ingående åtaganden	40 960	71 442	88 597

Nya åtaganden	57 032	70 049	65 000

Infriade åtaganden	-26 550	-52 894	-53 597	-73 750	-16 000	-10 250
Utestående åtaganden	71 442	88 597	100 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	110 000	110 000	100 000

123

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	126 014	126 014	126 014	126 014
Förändring till följd av:
Beslut				-6 000

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	126 014	126 014	126 014	120 014

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 126 014 000 kronor an- visas under anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation för 2017. För 2018 och 2019 beräknas anslaget till 126 014 000 kro- nor. För 2020 beräknas anslaget till 120 014 000 kronor för respektive år. Av detta belopp mot- svarar 100 000 000 kronor det utgiftsuttag som föreslås för finansiering av åtgärder mot allvar- liga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation. Minst motsvarande belopp kommer att användas för detta ändamål.

4.6.62:6 Gemensamma e- förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

Tabell 4.20 Anslagsutveckling 2:6 Gemensamma e- förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

Tusental kronor

				Anslags-
2015	Utfall	44 885		sparande	3 165
			1	Utgifts-
2016	Anslag	55 046	1	prognos	54 256
2017	Förslag	75 265

2018	Beräknat	97 856	2

2019	Beräknat	53 057	3
2020	Beräknat	43 697	4

11 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 95 968 tkr i 2017 års prisnivå.

3Motsvarar 51 115 tkr i 2017 års prisnivå.

4Motsvarar 41 099 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för styrning, samordning och uppföljning av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Anslaget får användas för utgifter för E-legitimationsnämn- dens verksamhet i den mån den inte finansieras med avgifter samt för andra förvaltningsgemen- samma tjänster och funktioner.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.21 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2015	-	15	0	0

Prognos 2016	-	8	0	0
Budget 2017	-	15	0	0

E-legitimationsnämnden får disponera de av- gifter som myndigheten får ta ut av de upp- handlande myndigheter som ansluter sig till det system för säker elektronisk identifiering som nämnden tillhandahåller (se även avsnitt 4.4.2 Resultat).

PTS får enligt förordningen (2016:602) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksam- het disponera de avgifter som myndigheten tar ut av tillhandahållare av betrodda tjänster enligt lagen (2016:561) med kompletterande bestäm- melser till EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Regeringens överväganden

Under 2016 har anslaget använts till bl.a. projekten att följa de statliga myndigheternas användning av it och hur myndigheterna tar tillvara digitaliseringens möjligheter, E-arkiv, Mina meddelanden, E-handel i staten, Svensk e- legitimation, E-legitimationsnämnden och genomförandet av eIDAS-förordningen.

För 2017 planeras anslaget användas till att driva vidare pågående initiativ och andra strate- giska e-förvaltningsprojekt.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 22 443 000 kronor från 2017 för att varaktigt finansiera nationella digitala grunddata. Anslaget föreslås öka med 21 800 000 kronor från 2018

124

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

för att varaktigt finansiera nationella digitala tjänster (se mer i avsnitt 4.5.1 Politikens inrikt- ning). Övriga förändringar i tabellen förklaras av tidigare reformer och överföringar som avslutats.

Tabell 4.22 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 2:6

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

Tusental kronor

	2017	2018	2019	2020
Anvisat 2016 1	55 0246	55 0246	55 0246	55 0246
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	97	1 182	2 191	3 584
Beslut	20 120	41 628	-4 441	-15 200

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt	2	1	261	267

Förslag/
beräknat
anslag	75 265	97 856	53 057	43 697

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår att 75 265 000 kronor an- visas under anslaget 2:6 Gemensamma e-förvalt- ningsprojekt av strategisk betydelse för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 97 856 000 kronor, 53 057 000 kronor respektive 43 697 000 kronor.

125