Utbildning och |
16 |
universitetsforskning
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Förslag till statens budget för 2017
Utbildning och universitetsforskning
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ................................................................................................................... |
|
9 |
||
Diagramförteckning ............................................................................................................ |
|
20 |
||
1 |
Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................... |
25 |
||
2 |
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ....................................... |
29 |
||
|
2.1 |
Omfattning................................................................................................. |
29 |
|
|
|
2.1.1 |
Statliga styrmedel och insatser................................................... |
30 |
|
|
2.1.2 |
Volymer....................................................................................... |
31 |
|
|
2.1.3 |
Internationellt samarbete ........................................................... |
36 |
|
2.2 |
Utgiftsutveckling ....................................................................................... |
41 |
|
|
2.3 |
Mål för utgiftsområdet............................................................................... |
45 |
|
|
2.4 |
Resultatredovisning – övergripande för hela utgiftsområdet.................. |
45 |
|
|
|
2.4.1 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder................. |
45 |
|
|
2.4.2 |
Analys och slutsatser .................................................................. |
53 |
2.5Resultatredovisning – lärar- och förskollärarsituationen i skolväsendet 54
|
|
2.5.1 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder |
................. 54 |
|
|
2.5.2 |
Resultat........................................................................................ |
55 |
|
|
2.5.3 |
Statliga insatser ........................................................................... |
73 |
|
|
2.5.4 |
Analys och slutsatser .................................................................. |
82 |
|
2.6 |
Revisionens iakttagelser............................................................................. |
89 |
|
|
2.7 |
Miljöledningsrapporter .............................................................................. |
89 |
|
3 |
Förskola och grundskola........................................................................................... |
91 |
||
|
3.1 |
Omfattning................................................................................................. |
91 |
|
|
3.2 |
Mål för området.......................................................................................... |
91 |
|
|
3.3 |
Resultatredovisning.................................................................................... |
91 |
|
|
|
3.3.1 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder................. |
91 |
|
|
3.3.2 |
Resultat........................................................................................ |
92 |
|
|
3.3.3 |
Utvecklingsinsatser och andra verksamhetsdelar ................... |
104 |
|
|
3.3.4 |
Analys och slutsatser ................................................................ |
114 |
|
3.4 |
Revisionens iakttagelser........................................................................... |
115 |
|
4 |
Gymnasieutbildning ................................................................................................ |
117 |
||
|
4.1 |
Omfattning............................................................................................... |
117 |
|
|
4.2 |
Mål för området........................................................................................ |
117 |
3
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
|
4.3 |
Resultatredovisning .................................................................................. |
117 |
|
|
|
4.3.1 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ............... |
117 |
|
|
4.3.2 |
Resultat ...................................................................................... |
118 |
|
|
4.3.3 |
Utvecklingsinsatser och andra verksamhetsdelar.................... |
128 |
|
|
4.3.4 |
Analys och slutsatser................................................................. |
131 |
5 |
Kommunernas vuxenutbildning.............................................................................. |
135 |
||
|
5.1 |
Omfattning ............................................................................................... |
135 |
|
|
5.2 |
Mål för området ........................................................................................ |
135 |
|
|
5.3 |
Resultatredovisning .................................................................................. |
135 |
|
|
|
5.3.1 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ............... |
135 |
|
|
5.3.2 |
Resultat ...................................................................................... |
136 |
|
|
5.3.3 |
Utvecklingsinsatser ................................................................... |
142 |
|
|
5.3.4 |
Analys och slutsatser................................................................. |
143 |
6 |
Eftergymnasial yrkesutbildning .............................................................................. |
145 |
||
|
6.1 |
Omfattning ............................................................................................... |
145 |
|
|
6.2 |
Mål för yrkeshögskolan............................................................................ |
145 |
|
|
6.3 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder............................... |
145 |
|
|
6.4 |
Resultatredovisning .................................................................................. |
145 |
|
|
|
6.4.1 |
Yrkeshögskolan ......................................................................... |
145 |
|
|
6.4.2 |
Kompletterande utbildningar ................................................... |
150 |
|
|
6.4.3 |
Konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar .151 |
|
|
|
6.4.4 |
Övriga insatser........................................................................... |
152 |
|
|
6.4.5 |
Analys och slutsatser................................................................. |
154 |
7 |
Universitet och högskolor....................................................................................... |
157 |
||
|
7.1 |
Omfattning ............................................................................................... |
157 |
|
|
7.2 |
Mål för området ........................................................................................ |
157 |
|
|
7.3 |
Resultatredovisning .................................................................................. |
157 |
|
|
|
7.3.1 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ............... |
157 |
|
|
7.3.2 |
Resultat ...................................................................................... |
158 |
|
|
7.3.3 |
Analys och slutsatser................................................................. |
172 |
|
7.4 |
Revisionens iakttagelser ........................................................................... |
173 |
|
8 |
Forskning.................................................................................................................. |
|
175 |
|
|
8.1 |
Omfattning ............................................................................................... |
175 |
|
|
8.2 |
Mål för området ........................................................................................ |
175 |
|
|
8.3 |
Resultatredovisning .................................................................................. |
175 |
|
|
|
8.3.1 |
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ............... |
175 |
|
|
8.3.2 |
Resultat ...................................................................................... |
176 |
|
|
8.3.3 |
Analys och slutsatser................................................................. |
190 |
|
8.4 |
Revisionens iakttagelser ........................................................................... |
193 |
|
|
|
8.4.1 |
Revisonsberättelse med reservation ......................................... |
193 |
|
|
8.4.2 |
Revisionsberättelse med upplysning ........................................ |
193 |
9 |
Politikens inriktning ................................................................................................ |
195 |
||
|
9.1 |
Inledning ................................................................................................... |
195 |
|
|
9.2 |
Förskola och skola.................................................................................... |
195 |
|
|
|
9.2.1 |
Lärarna är nyckeln till en bättre skola...................................... |
195 |
|
|
9.2.2 |
Tidiga insatser behövs............................................................... |
196 |
|
|
9.2.3 |
Jämlikheten i skolan måste öka ................................................ |
197 |
4
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
|
|
9.2.4 |
Ökad kvalitet och attraktivitet i gymnasieskolans |
|
|
|
|
yrkesutbildning ......................................................................... |
199 |
|
|
9.2.5 |
Fler insatser för en bättre skola ............................................... |
200 |
|
9.3 |
Ett kunskapslyft – för ett livslångt lärande ............................................ |
202 |
|
|
9.4 |
Universitet och högskolor....................................................................... |
205 |
|
|
|
9.4.1 |
Fler i lärar- och förskollärarutbildning.................................... |
205 |
|
|
9.4.2 |
Bättre etableringsmöjligheter................................................... |
206 |
|
9.5 |
Forskning.................................................................................................. |
207 |
|
|
|
9.5.1 |
Starka och ansvarsfulla lärosäten ............................................. |
207 |
|
|
9.5.2 |
Strategiska satsningar för att möta samhällsutmaningar........ |
208 |
|
|
9.5.3 |
Rymdforskning och rymdverksamhet..................................... |
211 |
|
|
9.5.4 |
Starka gränsöverskridande forsknings- och |
|
|
|
|
innovationsmiljöer.................................................................... |
212 |
|
9.6 |
Bedömning av framtida personalkonsekvenser ....................................... |
212 |
|
10 |
Budgetförslag........................................................................................................... |
|
213 |
|
|
10.1 |
Anslag för barn- ungdoms- och vuxenutbildning.................................. |
213 |
|
|
|
10.1.1 |
1:1 Statens skolverk .................................................................. |
213 |
|
|
10.1.2 |
1:2 Statens skolinspektion........................................................ |
215 |
|
|
10.1.3 |
1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten................................ |
215 |
|
|
10.1.4 |
1:4 Sameskolstyrelsen............................................................... |
216 |
|
|
10.1.5 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk |
|
|
|
|
|
verksamhet ................................................................................ |
217 |
|
|
10.1.6 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan...... |
220 |
|
|
|
10.1.7 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk |
|
|
|
|
|
verksamhet, m.m....................................................................... |
222 |
|
|
10.1.8 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m........ |
223 |
|
|
|
10.1.9 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet ......................... |
224 |
|
|
|
10.1.10 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ................... |
225 |
|
|
|
10.1.11 1:11 Bidrag till vissa studier...................................................... |
226 |
|
|
|
10.1.12 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan.................................... |
227 |
|
|
|
10.1.13 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning ..................................... |
227 |
|
|
|
10.1.14 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning....................... |
230 |
|
|
|
10.1.15 |
1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer .................... |
231 |
|
|
10.1.16 |
1:16 Fler anställda i lågstadiet .................................................. |
232 |
|
|
10.1.17 |
1:17 Skolforskningsinstitutet................................................... |
233 |
|
|
10.1.18 |
1:18 Praktiknära skolforskning................................................ |
234 |
|
|
10.1.19 |
1:19 Bidrag till lärarlöner.......................................................... |
235 |
|
|
10.1.20 |
1:20 Särskilda insatser inom skolområdet ............................... |
237 |
|
10.2 |
Anslag för universitet och högskolor ..................................................... |
238 |
|
|
|
10.2.1 |
2:1 Universitetskanslersämbetet.............................................. |
238 |
|
|
10.2.2 |
2:2 Universitets- och högskolerådet........................................ |
239 |
10.2.32:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå............................................................................................. |
240 |
10.2.42:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå................................................................................. |
242 |
10.2.52:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå............................................................................................. |
242 |
10.2.62:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå................................................................................. |
244 |
5
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.2.72:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå............................................................................ |
245 |
10.2.82:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på
|
forskarnivå ................................................................................. |
246 |
10.2.9 |
2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
247 |
10.2.10 |
2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
248 |
10.2.11 |
2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
nivå ............................................................................................. |
249 |
10.2.12 |
2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
250 |
10.2.13 |
2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
251 |
10.2.14 |
2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
252 |
10.2.15 |
2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
253 |
10.2.16 |
2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på |
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
255 |
10.2.17 |
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och |
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
255 |
10.2.18 |
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på |
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
257 |
10.2.19 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå............................................................................ |
257 |
10.2.20 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
259 |
10.2.21 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
259 |
10.2.22 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
261 |
10.2.23 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad |
||
|
nivå ............................................................................................. |
261 |
10.2.24 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
263 |
10.2.25 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
263 |
10.2.26 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
265 |
10.2.27 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad |
||
|
nivå ............................................................................................. |
265 |
10.2.28 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
267 |
10.2.29 2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå............................................................................ |
267 |
10.2.30 |
2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på |
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
269 |
10.2.31 |
2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
nivå ............................................................................................. |
269 |
6
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
10.2.32 2:32 Malmö högskola: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
271 |
10.2.33 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
271 |
10.2.34 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
273 |
10.2.35 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på |
|
grundnivå och avancerad nivå .................................................. |
273 |
10.2.36 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och |
|
utbildning på forskarnivå ......................................................... |
274 |
10.2.37 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på |
|
grundnivå och avancerad nivå .................................................. |
275 |
10.2.38 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och |
|
utbildning på forskarnivå ......................................................... |
276 |
10.2.39 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
277 |
10.2.40 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
278 |
10.2.41 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
278 |
10.2.42 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
280 |
10.2.43 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
280 |
10.2.44 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
282 |
10.2.45 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
282 |
10.2.46 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
284 |
10.2.47 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
284 |
10.2.48 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
286 |
10.2.49 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
286 |
10.2.50 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
288 |
10.2.51 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
nivå............................................................................................. |
288 |
10.2.52 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
290 |
10.2.53 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
nivå............................................................................................. |
290 |
10.2.54 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på |
|
forskarnivå................................................................................. |
291 |
10.2.55 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och |
|
avancerad nivå ........................................................................... |
292 |
10.2.56 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och |
|
utbildning på forskarnivå ......................................................... |
293 |
7
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
|
10.2.57 |
2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på |
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå................................................... |
293 |
|
10.2.58 |
2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig |
|
|
|
forskning och utbildning på forskarnivå.................................. |
294 |
|
10.2.59 |
2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
295 |
|
10.2.60 |
2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på |
|
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
296 |
|
10.2.61 |
2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
avancerad nivå............................................................................ |
297 |
|
10.2.62 |
2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på |
|
|
|
forskarnivå ................................................................................. |
298 |
|
10.2.63 |
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet...... |
298 |
|
10.2.64 |
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.......... |
303 |
|
10.2.65 |
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor................. |
305 |
|
10.2.66 |
2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning .......... |
307 |
10.3 |
Anslag för forskning................................................................................. |
309 |
|
|
10.3.1 |
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.309 |
|
|
10.3.2 |
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella |
|
|
|
organisationer ............................................................................ |
311 |
|
10.3.3 |
3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning............................................. |
313 |
|
10.3.4 |
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet ............................... |
314 |
|
10.3.5 |
3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning ............................................... |
315 |
|
10.3.6 |
3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella |
|
|
|
organisationer ............................................................................ |
316 |
|
10.3.7 |
3:7 Institutet för rymdfysik...................................................... |
317 |
|
10.3.8 |
3:8 Kungl. biblioteket................................................................ |
317 |
|
10.3.9 |
3:9 Polarforskningssekretariatet............................................... |
318 |
|
10.3.10 |
3:10 Sunet................................................................................... |
319 |
|
10.3.11 |
3:11 Centrala etikprövningsnämnden...................................... |
320 |
|
10.3.12 |
3:12 Regionala etikprövningsnämnder..................................... |
320 |
|
10.3.13 |
3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål......................... |
321 |
10.4 |
Anslag för gemensamma ändamål............................................................ |
322 |
|
|
10.4.1 |
4:1 Internationella program...................................................... |
322 |
|
10.4.2 |
4:2 Avgift till Unesco och ICCROM...................................... |
324 |
|
10.4.3 |
4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet.................................. |
325 |
|
10.4.4 |
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning325 |
8
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabellförteckning
Tabell 1.1 |
Anslagsbelopp ............................................................................................ |
25 |
Tabell 1.2 |
Beställningsbemyndiganden ...................................................................... |
28 |
Tabell 2.1 |
Antal inskrivna flickor och pojkar i förskola och grundskola................. |
32 |
Tabell 2.2 |
Antal inskrivna kvinnor och män i gymnasieskola .................................. |
32 |
Tabell 2.3 |
Antal inskrivna kvinnor och män i kommunernas vuxenutbildning ...... |
33 |
Tabell 2.4 |
Antal inskrivna kvinnor och män i eftergymnasial yrkesutbildning....... |
33 |
Tabell 2.5 |
Antal inskrivna kvinnor och män på universitet och högskola............... |
33 |
Tabell 2.6 |
Antalet helårsekvivalenter av anställda kvinnor och män som lärare och |
|
|
annan personal............................................................................................ |
34 |
Tabell 2.7 |
Antalet heltidsekvivalenter av anställda lärare och personal i |
|
|
gymnasieskolan .......................................................................................... |
34 |
Tabell 2.8 |
Antal heltidsekvivalenter av anställda lärare och personal i kommunal |
|
|
vuxenutbildning.......................................................................................... |
35 |
Tabell 2.9 |
Antal anställda forskande och undervisande personal på universitet och |
|
|
högskola, heltidsekvivalenter..................................................................... |
35 |
Tabell 2.10 |
Kostnader budgetåren |
36 |
Tabell 2.11 |
Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och |
|
|
universitetsforskning ................................................................................. |
41 |
Tabell 2.12 |
Härledning av ramnivån |
|
|
universitetsforskning ................................................................................. |
45 |
Tabell 2.13 |
Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelat. Utgiftsområde 16 Utbildning |
|
|
och universitetsforskning .......................................................................... |
45 |
Tabell 2.14 |
Könsfördelningen bland högskoleexaminerade inom olika |
|
|
utbildningsinriktningar, 2013 .................................................................... |
47 |
Tabell 2.15 |
Andel legitimerade och behöriga lärare per årskurs och ämne läsåret |
|
|
2015/16 ....................................................................................................... |
61 |
Tabell 2.16 |
Andel legitimerade och behöriga lärare per ämne och nivå i kommunalt |
|
|
anordnad komvux, läsåret 2015/16 ........................................................... |
68 |
Tabell 2.17 |
Satsning på vissa bristyrken....................................................................... |
78 |
Tabell 2.18 |
Prognosticerat rekryterings- och examinationsbehov av lärare med flera |
|
|
84 |
|
Tabell 2.19 |
Prognosticerad lärarbrist till år 2019......................................................... |
84 |
Tabell 2.20 |
Kvarvaro och återgång |
|
|
efter kön och ålder ..................................................................................... |
86 |
Tabell 2.21 |
Andel arbetsgivare som uppger brist på nyutexaminerad respektive |
|
|
yrkeserfaren personal inom pedagogik och lärarutbildning .................... |
87 |
Tabell 3.1 |
Andelen elever 2014/15 som fått minst betyget E i provbetyg i årskurs 9, |
|
|
procent........................................................................................................ |
97 |
Tabell 3.2 |
Andelen elever 2014/15 som fått minst betyget E i årskurs 6, procent.. |
98 |
Tabell 4.1 |
Skolenheter i gymnasieskolan 2014/15 och 2015/16............................. |
119 |
Tabell 6.1 |
Utbildningsansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan |
|
|
146 |
|
Tabell 7.1 |
Prövning av tillstånd att utfärda examina 2015 ...................................... |
158 |
Tabell 7.2 |
Prestationsgrad läsåret |
159 |
Tabell 7.3 |
Antal helårsstudenter samt resurser för utbildning och forskning vid |
|
|
universitet och högskolor 2015............................................................... |
162 |
Tabell 7.4 |
Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och |
|
|
avancerad nivå........................................................................................... |
164 |
9
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
Tabell 7.5 |
Högskolenybörjare, helårsstudenter och registrerade studenter |
|
|
165 |
|
Tabell 7.6 |
Programnybörjare på vissa yrkesexamensprogram................................. |
166 |
Tabell 7.7 |
Antal examina och examinerade personer............................................... |
167 |
Tabell 7.8 |
Antal examina för vissa yrken.................................................................. |
167 |
Tabell 7.9 |
Antal in- och utresande studenter, kvinnor och män läsåren |
|
|
168 |
|
Tabell 7.10 |
Stipendier till tredjelandsstudenter.......................................................... |
169 |
Tabell 8.1 |
Medel från statsbudgeten 2016 efter mottagare ..................................... |
178 |
Tabell 8.2 |
Några av de största avsättningarna 2016 för FoU från statliga |
|
|
myndigheter utöver universitet och högskolor, forskningsråden och |
|
|
Vinnova samt försvaret, med data för 2015 inom parentes.................... |
179 |
Tabell 8.3 |
Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU |
179 |
Tabell 9.1 |
Beräknat antal utbildningsplatser |
203 |
Tabell 9.2 |
Föreslagen utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna ............ |
205 |
Tabell 9.3 |
Medel för utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna.............. |
206 |
Tabell 9.4 |
Föreslagna och beräknade anslagsökningar för de statliga anslagen för |
|
|
forskning |
207 |
Tabell 10.1 |
Anslagsutveckling 1:1 Statens skolverk................................................... |
213 |
Tabell 10.2 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
213 |
Tabell 10.3 |
Härledning av anslagsnivån |
214 |
Tabell 10.4 |
Anslagsutveckling 1:2 Statens skolinspektion ........................................ |
215 |
Tabell 10.5 |
Härledning av anslagsnivån |
|
Tabell 10.6 |
Anslagsutveckling 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten................ |
215 |
Tabell 10.7 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
216 |
Tabell 10.8 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
skolmyndigheten ...................................................................................... |
216 |
Tabell 10.9 |
Anslagsutveckling 1:3 Sameskolstyrelsen ............................................... |
216 |
Tabell 10.10 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
217 |
Tabell 10.11 |
Härledning av anslagsnivån |
217 |
Tabell 10.12 |
Anslagsutveckling 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan |
|
|
pedagogisk verksamhet............................................................................. |
217 |
Tabell 10.13 |
Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet |
|
|
och annan pedagogisk verksamhet .......................................................... |
218 |
Tabell 10.14 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet.................................... |
220 |
Tabell 10.15 |
Anslagsutveckling 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i |
|
|
gymnasieskolan ......................................................................................... |
220 |
Tabell 10.16 |
Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild |
|
|
utbildning i gymnasieskolan..................................................................... |
221 |
Tabell 10.17 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
utbildning i gymnasieskolan..................................................................... |
222 |
Tabell 10.18 |
Anslagsutveckling 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan |
|
|
pedagogisk verksamhet, m.m................................................................... |
222 |
Tabell 10.19 |
Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, |
|
|
fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m............................... |
223 |
Tabell 10.20 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m............................... |
223 |
Tabell 10.21 |
Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, |
|
|
m.m............................................................................................................ |
223 |
10
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Tabell 10.22 Härledning av anslagsnivån |
|
verksamhet inom skolväsendet, m.m...................................................... |
224 |
Tabell 10.23 Anslagsutveckling 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet......... |
224 |
Tabell 10.24 Härledning av anslagsnivån |
|
utlandet ..................................................................................................... |
224 |
Tabell 10.25 Anslagsutveckling 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ... |
225 |
Tabell 10.26 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare |
|
och förskolepersonal................................................................................ |
225 |
Tabell 10.27 Härledning av anslagsnivån |
|
och förskolepersonal................................................................................ |
226 |
Tabell 10.28 Anslagsutveckling 1:11 Bidrag till vissa studier ..................................... |
226 |
Tabell 10.29 Härledning av anslagsnivån |
|
studier ....................................................................................................... |
227 |
Tabell 10.30 Anslagsutveckling 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan.................... |
227 |
Tabell 10.31 Härledning av anslagsnivån |
|
yrkeshögskolan......................................................................................... |
227 |
Tabell 10.32 Anslagsutveckling 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning..................... |
227 |
Tabell 10.33 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 Statligt stöd till |
|
vuxenutbildning........................................................................................ |
228 |
Tabell 10.34 Härledning av anslagsnivån |
|
vuxenutbildning........................................................................................ |
230 |
Tabell 10.35 Anslagsutveckling 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning....... |
230 |
Tabell 10.36 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:14 Statligt stöd till |
|
yrkeshögskoleutbildning ......................................................................... |
230 |
Tabell 10.37 Härledning av anslagsnivån |
|
yrkeshögskoleutbildning ......................................................................... |
231 |
Tabell 10.38 Anslagsutveckling 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer .... |
231 |
Tabell 10.39 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:15 Upprustning av |
|
skollokaler och utemiljöer ....................................................................... |
232 |
Tabell 10.40 Härledning av anslagsnivån |
|
skollokaler och utemiljöer ....................................................................... |
232 |
Tabell 10.41 Anslagsutveckling 1:16 Fler anställda i lågstadiet .................................. |
232 |
Tabell 10.42 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet 233 |
|
Tabell 10.43 Härledning av anslagsnivån |
|
i lågstadiet ................................................................................................. |
233 |
Tabell 10.44 Anslagsutveckling 1:17 Skolforskningsinstitutet................................... |
233 |
Tabell 10.45 Härledning av anslagsnivån |
|
1:17 Skolforskningsinstitutet .................................................................. |
234 |
Tabell 10.46 Anslagsutveckling 1:18 Praktiknära skolforskning................................ |
234 |
Tabell 10.47 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:18 Praktiknära |
|
skolforskning............................................................................................ |
234 |
Tabell 10.48 Härledning av anslagsnivån |
|
skolforskning............................................................................................ |
235 |
Tabell 10.49 Anslagsutveckling 1:19 Bidrag till lärarlöner.......................................... |
235 |
Tabell 10.50 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner ....... |
236 |
Tabell 10.51 Härledning av anslagsnivån |
237 |
Tabell 10.52 Anslagsutveckling 1:20 Särskilda insatser inom skolområdet............... |
237 |
Tabell 10.53 Härledning av anslagsnivån |
|
skolområdet.............................................................................................. |
238 |
Tabell 10.54 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer ............. |
238 |
Tabell 10.55 Anslagsutveckling 2:1 Universitetskanslersämbetet.............................. |
238 |
11
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
Tabell 10.56 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Universitetskanslersämbetet.................................................................... |
239 |
Tabell 10.57 Anslagsutveckling 2:2 Universitets- och högskolerådet ........................ |
239 |
|
Tabell 10.58 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
239 |
Tabell 10.59 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
240 |
Tabell 10.60 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
högskolerådet............................................................................................ |
240 |
Tabell 10.61 Anslagsutveckling 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
och avancerad nivå .................................................................................... |
240 |
Tabell 10.62 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
241 |
Tabell 10.63 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
241 |
Tabell 10.64 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
242 |
Tabell 10.65 |
Anslagsutveckling 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning |
|
|
på forskarnivå............................................................................................ |
242 |
Tabell 10.66 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
242 |
Tabell 10.67 Anslagsutveckling 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå ........................................................................................... |
242 |
Tabell 10.68 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
243 |
Tabell 10.69 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
243 |
Tabell 10.70 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
244 |
Tabell 10.71 Anslagsutveckling 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på |
||
|
forskarnivå................................................................................................. |
244 |
Tabell 10.72 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
245 |
Tabell 10.73 Anslagsutveckling 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå |
||
|
och avancerad nivå .................................................................................... |
245 |
Tabell 10.74 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
245 |
Tabell 10.75 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
245 |
Tabell 10.76 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
246 |
Tabell 10.77 Anslagsutveckling 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivå ......................................................................... |
246 |
Tabell 10.78 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
247 |
Tabell 10.79 Anslagsutveckling 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå |
||
|
och avancerad nivå .................................................................................... |
247 |
Tabell 10.80 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
247 |
Tabell 10.81 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
247 |
Tabell 10.82 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
248 |
Tabell 10.83 Anslagsutveckling 2:10 Stockholms universitet: Forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivå ......................................................................... |
248 |
Tabell 10.84 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
249 |
Tabell 10.85 Anslagsutveckling 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå ........................................................................................... |
249 |
Tabell 10.86 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
249 |
Tabell 10.87 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
249 |
12
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Tabell 10.88 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
250 |
Tabell 10.89 Anslagsutveckling 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning |
|
|
|
på forskarnivå ........................................................................................... |
250 |
Tabell 10.90 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
251 |
Tabell 10.91 |
Anslagsutveckling 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå |
|
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
251 |
Tabell 10.92 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................... |
251 |
Tabell 10.93 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
251 |
Tabell 10.94 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
252 |
Tabell 10.95 |
Anslagsutveckling 2:14 Linköpings universitet: Forskning och |
|
utbildning på forskarnivå................................................................................................... |
252 |
|
Tabell 10.96 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå'............................................... |
253 |
Tabell 10.97 |
Anslagsutveckling 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå |
|
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
253 |
Tabell 10.98 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................... |
253 |
Tabell 10.99 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
254 |
Tabell 10.100 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
254 |
Tabell 10.101 |
Anslagsutveckling 2:16 Karolinska institutet: Forskning och |
|
|
utbildning på forskarnivå......................................................................... |
255 |
Tabell 10.102 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
255 |
Tabell 10.103 |
Anslagsutveckling 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på |
|
|
grundnivå och avancerad nivå.................................................................. |
255 |
Tabell 10.104 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
256 |
Tabell 10.105 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ...................... |
256 |
Tabell 10.106 |
Anslagsutveckling 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och |
|
|
utbildning på forskarnivå......................................................................... |
257 |
Tabell 10.107 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå ............................ |
257 |
Tabell 10.108 |
Anslagsutveckling 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på |
|
|
grundnivå och avancerad nivå.................................................................. |
257 |
Tabell 10.109 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................... |
258 |
Tabell 10.110 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
258 |
Tabell 10.111 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...................... |
258 |
Tabell 10.112 |
Anslagsutveckling 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och |
|
|
utbildning på forskarnivå......................................................................... |
259 |
Tabell 10.113 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå............................ |
259 |
Tabell 10.114 |
Anslagsutveckling 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå |
|
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
259 |
Tabell 10.115 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................... |
260 |
Tabell 10.116 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
260 |
Tabell 10.117 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
261 |
13
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
Tabell 10.118 Anslagsutveckling 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning |
||
|
på forskarnivå............................................................................................ |
261 |
Tabell 10.119 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
261 |
Tabell 10.120 Anslagsutveckling 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
och avancerad nivå .................................................................................... |
261 |
Tabell 10.121 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
262 |
Tabell 10.122 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
262 |
Tabell 10.123 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
262 |
Tabell 10.124 Anslagsutveckling för 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivå ......................................................................... |
263 |
Tabell 10.125 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
263 |
Tabell 10.126 Anslagsutveckling 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå ........................................................................................... |
263 |
Tabell 10.127 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
264 |
Tabell 10.128 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
264 |
Tabell 10.129 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
265 |
Tabell 10.130 Anslagsutveckling 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning |
|
|
|
på forskarnivå............................................................................................ |
265 |
Tabell 10.131 |
Härledning av anslagsnivån |
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
265 |
Tabell 10.132 Anslagsutveckling 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå ........................................................................................... |
265 |
Tabell 10.133 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
266 |
Tabell 10.134 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
266 |
Tabell 10.135 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
266 |
Tabell 10.136 Anslagsutveckling 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning |
|
|
|
på forskarnivå............................................................................................ |
267 |
Tabell 10.137 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
267 |
Tabell 10.138 Anslagsutveckling 2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på |
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå .................................................................. |
267 |
Tabell 10.139 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
268 |
Tabell 10.140 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
268 |
Tabell 10.141 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå......................... |
268 |
Tabell 10.142 Anslagsutveckling 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivå ......................................................................... |
269 |
Tabell 10.143 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ............................... |
269 |
Tabell 10.144 Anslagsutveckling 2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå ........................................................................................... |
269 |
Tabell 10.145 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
270 |
Tabell 10.146 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
270 |
Tabell 10.147 Anslagsutveckling 2:32 Malmö högskola: Forskning och utbildning |
|
|
|
på forskarnivå............................................................................................ |
271 |
14
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Tabell 10.148 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
271 |
Tabell 10.149 Anslagsutveckling 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå |
||
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
271 |
Tabell 10.150 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................... |
272 |
Tabell 10.151 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
272 |
Tabell 10.152 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
272 |
Tabell 10.153 Anslagsutveckling 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivå......................................................................... |
273 |
Tabell 10.154 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
273 |
Tabell 10.155 Anslagsutveckling 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning |
||
|
på grundnivå och avancerad nivå............................................................. |
273 |
Tabell 10.156 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
274 |
Tabell 10.157 Härledning av anslagsnivån |
||
|
högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ........................ |
274 |
Tabell 10.158 Anslagsutveckling 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning |
||
|
och utbildning på forskarnivå.................................................................. |
274 |
Tabell 10.159 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå......... |
275 |
Tabell 10.160 Anslagsutveckling 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på |
||
|
grundnivå och avancerad nivå.................................................................. |
275 |
Tabell 10.161 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
275 |
Tabell 10.162 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå........... |
276 |
Tabell 10.163 Anslagsutveckling 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning |
|
|
|
och utbildning på forskarnivå.................................................................. |
276 |
Tabell 10.164 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå................. |
276 |
Tabell 10.165 Anslagsutveckling 2:39 Högskolan I Borås: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
277 |
Tabell 10.166 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................... |
277 |
Tabell 10.167 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
277 |
Tabell 10.168 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
278 |
Tabell 10.169 Anslagsutveckling 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning |
|
|
|
på forskarnivå ........................................................................................... |
278 |
Tabell 10.170 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
278 |
Tabell 10.171 Anslagsutveckling 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
278 |
Tabell 10.172 |
Offentligrättslig verksamhet ................................................................... |
279 |
Tabell 10.173 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
279 |
Tabell 10.174 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
279 |
Tabell 10.175 Anslagsutveckling 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning |
||
|
på forskarnivå ........................................................................................... |
280 |
Tabell 10.176 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
280 |
15
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
Tabell 10.177 Anslagsutveckling 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
och avancerad nivå .................................................................................... |
280 |
Tabell 10.178 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
281 |
Tabell 10.179 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
281 |
Tabell 10.180 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
281 |
Tabell 10.181 Anslagsutveckling 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på |
||
|
forskarnivån............................................................................................... |
282 |
Tabell 10.182 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivån .............................................. |
282 |
Tabell 10.183 Anslagsutveckling 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå |
||
|
och avancerad nivå .................................................................................... |
282 |
Tabell 10.184 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
283 |
Tabell 10.185 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
283 |
Tabell 10.186 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
283 |
Tabell 10.187 Anslagsutveckling 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivå ......................................................................... |
284 |
Tabell 10.188 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................ |
284 |
Tabell 10.189 Anslagsutveckling 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på |
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå .................................................................. |
284 |
Tabell 10.190 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
285 |
Tabell 10.191 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
285 |
Tabell 10.192 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Utbildning på grundnivå och avancerad.................................................. |
285 |
Tabell 10.193 Anslagsutveckling 2:48 Högskolan i Kristianstad: Forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivån ....................................................................... |
286 |
Tabell 10.194 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Forskning och utbildning på forskarnivån .............................................. |
286 |
Tabell 10.195 Anslagsutveckling 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå |
||
|
och avancerad nivå .................................................................................... |
286 |
Tabell 10.196 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
287 |
Tabell 10.197 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
287 |
Tabell 10.198 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
287 |
Tabell 10.199 Anslagsutveckling 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning |
||
|
på forskarnivån.......................................................................................... |
288 |
Tabell 10.200 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivån .............................................. |
288 |
Tabell 10.201 Anslagsutveckling 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå ........................................................................................... |
288 |
Tabell 10.202 |
Offentligrättslig verksamhet.................................................................... |
289 |
Tabell 10.203 |
Uppdragsverksamhet................................................................................ |
289 |
Tabell 10.204 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................... |
289 |
Tabell 10.205 Anslagsutveckling 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på |
||
|
forskarnivån............................................................................................... |
290 |
Tabell 10.206 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivån .............................................. |
290 |
16
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Tabell 10.207 Anslagsutveckling 2:53 Konstfack:Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
avancerad nivå........................................................................................... |
290 |
Tabell 10.208 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
291 |
Tabell 10.209 Härledning av anslagsnivån |
||
|
på grundnivå och avancerad nivå............................................................. |
291 |
Tabell 10.210 Anslagsutveckling 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och |
|
|
|
utbildning på forskarnivå......................................................................... |
291 |
Tabell 10.211 Härledning av anslagsnivån |
||
|
forskning och utbildning på forskarnivå................................................. |
292 |
Tabell 10.212 Anslagsutveckling 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på |
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå.................................................................. |
292 |
Tabell 10.213 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
292 |
Tabell 10.214 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
292 |
Tabell 10.215 Anslagsutveckling 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning |
||
|
och utbildning på forskarnivå.................................................................. |
293 |
Tabell 10.216 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
293 |
Tabell 10.217 Anslagsutveckling 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning |
||
|
på grundnivå och avancerad nivå............................................................. |
293 |
Tabell 10.218 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
294 |
Tabell 10.219 Härledning av anslagsnivån |
||
|
Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ..................... |
294 |
Tabell 10.220 Anslagsutveckling 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: |
|
|
|
Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå............................ |
294 |
Tabell 10.221 Härledning av anslagsnivån |
||
|
i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå ..... |
295 |
Tabell 10.222 Anslagsutveckling 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå |
||
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
295 |
Tabell 10.223 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
295 |
Tabell 10.224 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
296 |
Tabell 10.225 Anslagsutveckling 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning |
||
|
på forskarnivån ......................................................................................... |
296 |
Tabell 10.226 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
297 |
Tabell 10.227 Anslagsutveckling 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
och avancerad nivå.................................................................................... |
297 |
Tabell 10.228 |
Uppdragsverksamhet ............................................................................... |
297 |
Tabell 10.229 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ......................................... |
297 |
Tabell 10.230 Anslagsutveckling 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på |
||
|
forskarnivå ................................................................................................ |
298 |
Tabell 10.231 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå................................................ |
298 |
Tabell 10.232 Anslagsutveckling 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på |
|
|
|
högskoleområdet...................................................................................... |
298 |
Tabell 10.233 Fördelning på anslagsposter .................................................................... |
299 |
|
Tabell 10.234 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
utbildningsanordnare på högskoleområdet ............................................ |
302 |
17
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Tabell 10.235 Anslagsutveckling 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och |
|
högskolor .................................................................................................. |
303 |
Tabell 10.236 Härledning av anslagsnivån |
|
universitet och högskolor......................................................................... |
304 |
Tabell 10.237 Anslagsutveckling 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 305 |
|
Tabell 10.238 Särskilda medel till universitet och högskolor ........................................ |
306 |
Tabell 10.239 Härledning av anslagsnivån |
|
universitet och högskolor......................................................................... |
306 |
Tabell 10.240 Anslagsutveckling 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och |
|
forskning ................................................................................................... |
307 |
Tabell 10.241 Läkarutbildning som omfattas av anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk |
|
utbildning och forskning.......................................................................... |
308 |
Tabell 10.242 Tandläkarutbildning som omfattas av anslaget 2:66 Ersättningar för |
|
klinisk utbildning och forskning ............................................................. |
308 |
Tabell 10.243 Fördelning av anslagsmedel per universitet ............................................... |
308 |
Tabell 10.244 Härledning av anslagsnivån |
|
klinisk utbildning och forskning ............................................................. |
308 |
Tabell 10.245 Anslagsutveckling 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och |
|
forskningsinformation.............................................................................. |
309 |
Tabell 10.246 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning |
|
och forskningsinformation ...................................................................... |
309 |
Tabell 10.247 Härledning av anslagsnivån |
|
Forskning och forskningsinformation .................................................... |
311 |
Tabell 10.248 Anslagsutveckling 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella |
|
organisationer............................................................................................ |
311 |
Tabell 10.249 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter |
|
till internationella organisationer............................................................. |
312 |
Tabell 10.250 Härledning av anslagsnivån |
|
till internationella organisationer............................................................. |
313 |
Tabell 10.251 Anslagsutveckling 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning............................. |
313 |
Tabell 10.252 Härledning av anslagsnivån |
|
Förvaltning................................................................................................ |
313 |
Tabell 10.253 Anslagsutveckling 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet ............... |
314 |
Tabell 10.254 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:4 Rymdforskning och |
|
rymdverksamhet ....................................................................................... |
314 |
Tabell 10.255 Härledning av anslagsnivån |
|
rymdverksamhet ....................................................................................... |
315 |
Tabell 10.256 Anslagsutveckling 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning ............................... |
315 |
Tabell 10.257 Härledning av anslagsnivån |
|
Förvaltning................................................................................................ |
315 |
Tabell 10.258 Anslagsutveckling 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella |
|
organisationer............................................................................................ |
316 |
Tabell 10.259 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter |
|
till internationella organisationer............................................................. |
316 |
Tabell 10.260 Härledning av anslagsnivån |
|
till internationella organisationer............................................................. |
317 |
Tabell 10.261 Anslagsutveckling 3:7 Institutet för rymdfysik...................................... |
317 |
Tabell 10.262 Härledning av anslagsnivån |
|
rymdfysik .................................................................................................. |
317 |
Tabell 10.263 Anslagsutveckling 3:8 Kungl. biblioteket................................................ |
317 |
Tabell 10.264 Härledning av anslagsnivån |
318 |
18
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Tabell 10.265 Anslagsutveckling 3:9 Polarforskningssekretariatet .............................. |
318 |
|
Tabell 10.266 |
Uppdragsverksamhet Polarforskningssekretariatet............................... |
318 |
Tabell 10.267 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Polarforskningssekretariatet.................................................................... |
319 |
Tabell 10.268 Anslagsutveckling 3:10 Sunet.................................................................. |
319 |
|
Tabell 10.269 |
Uppdragsverksamhet Sunet..................................................................... |
319 |
Tabell 10.270 Härledning av anslagsnivån |
319 |
|
Tabell 10.271 Anslagsutveckling 3:11 Centrala etikprövningsnämnden ..................... |
320 |
|
Tabell 10.272 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
etikprövningsnämnden ............................................................................ |
320 |
Tabell 10.273 Anslagsutveckling 3:12 Regionala etikprövningsnämnder.................... |
320 |
|
Tabell 10.274 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder ....... |
321 |
|
Tabell 10.275 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
etikprövningsnämnder ............................................................................. |
321 |
Tabell 10.276 Anslagsutveckling 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål ........ |
321 |
|
Tabell 10.277 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
forskningsändamål ................................................................................... |
322 |
Tabell 10.278 Anslagsutveckling 4:1 Internationella program ..................................... |
322 |
|
Tabell 10.279 Beställningsbemyndigande för anslaget 4:1 Internationella program... |
323 |
|
Tabell 10.280 Härledning av anslagsnivån |
||
Tabell 10.281 Anslagsutveckling 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM...................... |
324 |
|
Tabell 10.282 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
ICCROM ................................................................................................. |
324 |
Tabell 10.283 Anslagsutveckling 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet ................. |
325 |
|
Tabell 10.284 Härledning av anslagsnivån |
|
|
|
Unescorådet.............................................................................................. |
325 |
Tabell 10.285 Anslagsutveckling 4.4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning |
|
|
|
och forskning............................................................................................ |
325 |
Tabell 10.286 Härledning av anslagsnivån |
||
|
områdena utbildning och forskning........................................................ |
326 |
19
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagramförteckning
Diagram 2.1 |
Andelen personer i åldern |
|
|
utbildning .................................................................................................... |
46 |
Diagram 2.2 |
Andelen personer i åldern |
|
|
utbildning .................................................................................................... |
46 |
Diagram 2.3 |
Andelen personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning i olika |
|
|
ålderkohorter, Kvinnor............................................................................. |
47 |
Diagram 2.4 |
Andelen personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning i olika |
|
|
ålderkohorter, Män .................................................................................... |
47 |
Diagram 2.5 |
Andelen kvinnor bland undervisande och forskande personal inom |
|
|
högskolan .................................................................................................... |
48 |
Diagram 2.6 |
Andelen professorer som är kvinnor......................................................... |
48 |
Diagram 2.7 |
Andelen kvinnor och män i åldern |
|
|
gymnasieutbildning och som inte deltar i någon form av utbildning...... |
50 |
Diagram 2.8 |
Andelen |
50 |
Diagram 2.9 |
Andelen lågpresterande |
51 |
Diagram 2.10 |
Andelen lågpresterande |
51 |
Diagram 2.11 |
Andelen lågpresterande |
51 |
Diagram 2.12 |
Andelen barn som går i förskolan bland de som är i åldern fyra år och |
|
|
upp till skolstartsåldern.............................................................................. |
52 |
Diagram 2.13 |
Andelen personer i åldern |
|
|
utbildning .................................................................................................... |
52 |
Diagram 2.14 |
Andelen sysselsatta tre år efter gymnasial eller eftergymnasial examen .52 |
|
Diagram 2.15 |
Antal inskrivna barn och årsarbetare i förskolan, |
56 |
Diagram 2.16 |
Andel förskolepersonal med pedagogisk högskoleexamen eller |
|
|
utbildning, |
56 |
Diagram 2.17 |
Förskolechefernas utbildningsbakgrund, 2014/15 ................................... |
57 |
Diagram 2.18 |
Antal elever och lärare i förskoleklass, |
57 |
Diagram 2.19 |
Förskoleklasspersonalens utbildningsbakgrund, |
57 |
Diagram 2.20 |
Antal inskrivna elever och årsarbetare i fritidshemmet, |
58 |
Diagram 2.21 |
Andel fritidshemspersonal med pedagogisk |
|
|
högskoleexamen, |
58 |
Diagram 2.22 |
Antal elever och lärare i grundskolan, |
59 |
Diagram 2.23 |
Antal lärare och andel med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan, |
|
|
59 |
|
Diagram 2.24 |
Andel med pedagogisk högskoleexamen uppdelat efter |
|
|
kön, |
59 |
Diagram 2.25 |
Andel legitimerade och behöriga lärare i minst ett ämne i årskurs |
|
|
2015 ...................................................................................................... |
60 |
Diagram 2.26 |
Antal rektorer och skolenheter i grundskolan, läsåret |
|
|
61 |
|
Diagram 2.27 |
Rektorers utbildningsbakgrund i grund- och gymnasieskolan, läsåret |
|
|
2014/15 ...................................................................................................... |
62 |
20
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.28 Antal elever och lärare i gymnasieskolan, |
63 |
Diagram 2.29 Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen och |
|
antal elever, |
63 |
Diagram 2.30 Andel legitimerade och behöriga lärare i vissa ämnen, läsåret 2015/16.. |
64 |
Diagram 2.31 Andel legitimerade och behöriga lärare i minst ett ämne i |
|
gymnasieskolan, läsåret 2015/16 ............................................................... |
65 |
Diagram 2.32 Antal rektorer totalt och antal gymnasieskolor per huvudman, 1993– |
|
2011 ...................................................................................................... |
65 |
Diagram 2.33 Antal rektorer och skolor samt genomsnittligt antal elever per skola, |
|
66 |
|
Diagram 2.34 Antal lärare och elever i komvux, |
67 |
Diagram 2.35 Andel med pedagogisk högskoleexamen uppdelat efter kön, |
|
Diagram 2.36 Antal rektorer och skolledare i komvux, läsåren |
68 |
Diagram 2.37 Antal behöriga förstahandssökande, antagna och söktryck till lärar- och |
|
förskollärarutbildning per hösttermin, |
69 |
Diagram 2.38 Antal antagna per utbildningsinriktning och hösttermin, |
70 |
Diagram 2.39 Antagna per utbildningsinriktning höstterminen 2015 efter kön........... |
71 |
Diagram 2.40 Söktryck per utbildningsinriktning och hösttermin, |
71 |
Diagram 2.41 Antal programnybörjare totalt per läsår, |
71 |
Diagram 2.42 Antal lärarexamina per år, |
72 |
Diagram 2.43 Andel programnybörjare och examinerade efter kön, |
72 |
Diagram 2.44 Antal examinerade år 2015 efter examen.................................................. |
73 |
Diagram 2.45 Antal elever i grundskoleåldrarna |
|
84 |
|
Diagram 2.46 Antal lärare och förskollärare efter ålder år 2014..................................... |
85 |
Diagram 2.47 Ålderfördelningen bland samtliga lärare, yrkeslärare och övriga |
|
gymnasielärare år 2014............................................................................... |
85 |
Diagram 2.48 Lärare i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 2006/07 jämfört med
|
2011/12 86 |
|
Diagram 2.49 |
De största utmaningarna för att använda lärare med rätt behörighet..... |
87 |
Diagram 3.1 |
Andelen barn i åldern |
93 |
Diagram 3.2 |
Andelen |
94 |
Diagram 3.3 |
Elevutveckling i grundskolan |
95 |
Diagram 3.4 |
Andelen elever som nådde kravnivån i nationella prov i årskurs 3, |
|
|
96 |
|
Diagram 3.5 |
Andelen elever som fått minst provbetyget godkänt respektive E i |
|
|
nationella prov årskurs 9 |
96 |
Diagram 3.6 |
Andelen elever som fått minst betyget E i svenska, svenska som |
|
|
andraspråk, matematik och engelska i årskurs 6 |
97 |
Diagram 3.7 |
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 |
98 |
Diagram 3.8 |
Behörighet till något av gymnasieskolans nationella program 2005/06– |
|
|
2014/15 ....................................................................................................... |
99 |
Diagram 3.9 |
Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer |
|
|
ganska bra på påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”, fördelat på den |
|
|
totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (män, kvinnor |
|
|
samt vill ej ange/annat), årskurs 5 |
100 |
Diagram 3.10 |
Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer |
|
|
ganska bra på påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”, fördelat på den |
|
|
totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (män, kvinnor |
|
|
samt vill ej ange/annat), årskurs 9 |
101 |
21
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
Diagram 3.11 |
Andelen elever av samtliga elever i obligatoriska skolformer som var |
|
|
inskrivna i grundsärskolan |
102 |
Diagram 4.1 |
Elevutveckling i gymnasieskolan |
118 |
Diagram 4.2 |
Elever i gymnasieskolan per huvudman, uppdelat på kön 2015/16....... |
119 |
Diagram 4.3 |
Andel elever som fått minst betyget E i nationella prov i engelska 5, |
|
|
matematik |
|
|
kön............................................................................................................. |
120 |
Diagram 4.4 |
Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan |
120 |
Diagram 4.5 |
Andel elever som fått minst betyget E i engelska 5, matematik |
|
|
svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1 i sitt examensbevis eller |
|
|
studiebevis omfattande minst 2 500 poäng, vt 2015............................... |
121 |
Diagram 4.6 |
Andel nybörjare i gymnasieskolan |
|
|
2010) eller som avslutat med examensbevis eller studiebevis omfattande |
|
|
minst 2 500 poäng |
121 |
Diagram 4.7 |
Andel nybörjare i gymnasieskolan |
|
|
grundläggande behörighet inom tre år .................................................... |
122 |
Diagram 4.8 |
Andel nybörjare i gymnasieskolan 2012 som fått examensbevis eller |
|
|
studiebevis om minst 2 500 poäng inom tre år, fördelade efter |
|
|
grundläggande behörighet eller inte och program.................................. |
123 |
Diagram 4.9 |
Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer |
|
|
ganska bra på påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”, fördelat på den |
|
|
totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (män, kvinnor |
|
|
samt vill ej ange/annat), |
125 |
Diagram 4.10 |
Skillnad mellan könen (kvinnor minus män) i andel med slutförda |
|
|
studier 3 år efter gymnasiestart. Nybörjare i år 1 den 15 oktober 2012. |
|
|
Sorterad efter andel kvinnor per program............................................... |
125 |
Diagram 4.11 |
Etableringsstatus för ungdomar som fullföljt gymnasieskolan med |
|
|
slutbetyg, med eller utan grundläggande behörighet ............................. |
126 |
Diagram 4.12 |
Etableringsstatus för ungdomar som gått i årskurs 3 i gymnasieskolan |
|
|
utan att få slutbetyg.................................................................................. |
126 |
Diagram 4.13 |
Etableringsstatus för ungdomar som högst läst årskurs 2 i |
|
|
gymnasieskolan ......................................................................................... |
126 |
Diagram 4.14 |
Elever i gymnasiesärskolan fördelat på kön |
128 |
Diagram 4.15 |
Elever i gymnasiesärskolan per typ av program och kön 2015/16......... |
128 |
Diagram 5.1 |
Heltidsstuderande i komvux |
136 |
Diagram 5.2 |
Elever i komvux |
137 |
Diagram 5.3 |
Kursdeltagare i komvux |
137 |
Diagram 5.4 |
Andel kursdeltagare som slutfört, avbrutit respektive fortsatt en kurs |
|
|
inom komvux |
138 |
Diagram 5.5 |
Andel kursdeltagare som slutfört en kurs i komvux på gymnasial nivå |
|
|
med lägst godkänt betyg, |
138 |
Diagram 5.6 |
Elever i särvux, ht |
139 |
Diagram 5.7 |
Elever totalt, nybörjare respektive |
140 |
Diagram 5.8 |
Andel kursdeltagare som slutfört, avbrutit respektive fortsatt studier i sfi |
|
|
141 |
|
Diagram 5.9 |
Andel kursdeltagare med lägst provbetyget E på nationella slutprov i sfi i |
|
|
kurs B, C och D 2015 ............................................................................... |
141 |
Diagram 5.10 |
Andel elever som började i sfi 2013 och som 2015 uppnått lägst |
|
|
godkänt betyg, fördelat på fullföljd högsta kurs och tidigare |
|
|
utbildningslängd ....................................................................................... |
141 |
Diagram 6.1 |
Studerande i yrkeshögskolan 2015 .......................................................... |
147 |
22
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Diagram 6.2 Andel examinerade från yrkeshögskolan 2014 som hade ett arbete året |
||
|
efter avslutad utbildning .......................................................................... |
147 |
Diagram 6.3 Andel examinerade från yrkeshögskolan som året efter avslutad |
|
|
|
utbildning (2014 och 2015) angett hur arbetet överensstämde med |
|
|
utbildningen.............................................................................................. |
148 |
Diagram 6.4 Studerande i kompletterande utbildningar 2015 som fullföljt |
|
|
|
utbildningen fördelat på utbildningskategori......................................... |
151 |
Diagram 7.1 Lärosätenas totala intäkter samt intäkter för utbildning på grundnivå och |
||
|
avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå |
|
|
161 |
|
Diagram 7.2 Andel som har påbörjat en svensk högskoleutbildning senast vid 25 års |
||
|
ålder av personer födda |
|
|
bakgrund................................................................................................... |
166 |
Diagram 7.3 Etablering på arbetsmarknaden. Kvinnor och män. Examinerade läsåren |
||
|
170 |
|
Diagram 7.4 Intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå uppdelade på |
|
|
|
anslagsmedel och externa medel |
170 |
Diagram 7.5 Lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå från |
|
|
|
externa finansiärer 2005, 2010 och 2015, uppdelade på |
|
|
finansiärskategorier.................................................................................. |
170 |
Diagram 7.6 |
Doktorandnybörjare |
171 |
Diagram 7.7 |
Doktorsexamina |
172 |
Diagram 8.1 Antal vetenskapliga artiklar, som ett mått på vetenskaplig produktivitet |
||
|
i Sverige och vissa mindre och medelstora europeiska |
|
|
länder |
176 |
Diagram 8.2 Antal vetenskapliga artiklar, som ett mått på vetenskaplig produktivitet i |
||
|
USA, Kina, Japan, Sydkorea och vissa större europeiska länder |
|
|
177 |
|
Diagram 8.3 Genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar per artikel för Sverige |
||
|
och jämförbara länder |
177 |
Diagram 8.4 |
Genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar per artikel för USA, |
|
|
Kina, Japan, Sydkorea och vissa större europeiska länder |
177 |
Diagram 8.5 Genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar för olika |
|
|
|
vetenskapsområden i Sverige |
178 |
23
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.bemyndigar regeringen att under 2017 3. bemyndigar regeringen att under 2017 för
besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under
2.bemyndigar regeringen att under 2017 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 600 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS)(avsnitt 10.3.1),
Tabell 1.1 Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål besluta om kapital- tillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet (avsnitt 10.3.13),
4.för budgetåret 2017 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt tabell 1.1,
5.bemyndigar regeringen att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.
1:1 |
Statens skolverk |
1 055 963 |
1:2 |
Statens skolinspektion |
409 644 |
1:3 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
712 572 |
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
41 249 |
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
2 868 670 |
1:6 |
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan |
263 077 |
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. |
4 630 000 |
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. |
177 325 |
1:9 |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet |
90 692 |
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
295 226 |
1:11 |
Bidrag till vissa studier |
17 525 |
1:12 |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
107 448 |
1:13 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
1 453 775 |
25
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
1:14 |
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
2 171 588 |
1:15 |
Upprustning av skollokaler och utemiljöer |
480 000 |
1:16 |
Fler anställda i lågstadiet |
2 300 000 |
1:17 |
Skolforskningsinstitutet |
23 146 |
1:18 |
Praktiknära skolforskning |
18 211 |
1:19 |
Bidrag till lärarlöner |
4 442 000 |
1:20 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
156 420 |
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
137 398 |
2:2 |
Universitets- och högskolerådet |
146 782 |
2:3 |
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 684 040 |
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 066 943 |
2:5 |
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 982 302 |
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 119 873 |
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
2 039 526 |
2:8 |
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 504 493 |
2:9 |
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 669 947 |
2:10 |
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 580 369 |
2:11 |
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 336 777 |
2:12 |
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 082 429 |
2:13 |
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 484 334 |
2:14 |
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
854 065 |
2:15 |
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
696 179 |
2:16 |
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 506 141 |
2:17 |
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 082 273 |
2:18 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 499 593 |
2:19 |
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
643 531 |
2:20 |
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
369 250 |
2:21 |
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
634 496 |
2:22 |
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
227 090 |
2:23 |
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 029 306 |
2:24 |
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
323 317 |
2:25 |
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
766 819 |
2:26 |
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
254 064 |
2:27 |
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
525 658 |
2:28 |
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
234 620 |
2:29 |
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
237 135 |
2:30 |
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
92 543 |
2:31 |
Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
894 005 |
2:32 |
Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
139 059 |
2:33 |
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
583 055 |
2:34 |
Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
105 206 |
2:35 |
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
197 275 |
2:36 |
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
49 490 |
2:37 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
97 639 |
2:38 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
31 987 |
2:39 |
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
476 847 |
26
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
2:40 |
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå |
67 386 |
2:41 |
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
408 483 |
2:42 |
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå |
62 277 |
2:43 |
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
433 294 |
2:44 |
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå |
92 372 |
2:45 |
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
374 906 |
2:46 |
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
63 458 |
2:47 |
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
373 379 |
2:48 |
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
53 466 |
2:49 |
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
296 793 |
2:50 |
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå |
47 423 |
2:51 |
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
343 773 |
2:52 |
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå |
48 249 |
2:53 |
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
158 283 |
2:54 |
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
9 513 |
2:55 |
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
62 611 |
2:56 |
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
6 102 |
2:57 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
127 784 |
2:58 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
9 609 |
2:59 |
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
395 592 |
2:60 |
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
57 840 |
2:61 |
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
24 553 |
2:62 |
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
10 580 |
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet |
3 193 384 |
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
579 243 |
2:65 |
Särskilda medel till universitet och högskolor |
414 532 |
2:66 |
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning |
2 521 132 |
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
5 844 916 |
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
280 061 |
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
160 919 |
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
373 044 |
3:5 |
Rymdstyrelsen: Förvaltning |
28 518 |
3:6 |
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer |
551 309 |
3:7 |
Institutet för rymdfysik |
54 427 |
3:8 |
Kungl. biblioteket |
362 343 |
3:9 |
Polarforskningssekretariatet |
46 478 |
3:10 |
Sunet |
48 755 |
3:11 |
Centrala etikprövningsnämnden |
7 257 |
3:12 |
Regionala etikprövningsnämnder |
40 912 |
3:13 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål |
105 712 |
4:1 |
Internationella program |
81 589 |
4:2 |
Avgift till Unesco och ICCROM |
30 886 |
4:3 |
Kostnader för Svenska Unescorådet |
10 214 |
4:4 |
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning |
17 519 |
Summa |
72 381 263 |
27
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden
Tusental kronor
|
Beställnings- |
|
Anslag |
bemyndigande |
Tidsperiod |
|
|
|
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
1 780 000 |
|
1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan |
34 000 |
2018 |
|
|
|
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m |
665 000 |
2018 |
|
|
|
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
350 000 |
|
1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning |
335 000 |
2018 |
|
|
|
1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
4 800 000 |
|
|
|
|
1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer |
680 000 |
2018 |
1:16 Fler anställda i lågstadiet |
1 152 000 |
2018 |
|
|
|
1:18 Praktiknära skolforskning |
19 000 |
|
|
|
|
1:19 Bidrag till lärarlöner |
2 235 000 |
2018 |
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
17 900 000 |
|
|
|
|
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
1 700 000 |
|
|
|
|
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet |
1 000 000 |
|
3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer |
2 900 000 |
|
|
|
|
4:1 Internationella program |
153 000 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 16 |
35 703 000 |
|
|
|
|
28
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
2 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
I detta inledande kapitel ges först en beskrivning av utgiftsområdets omfattning inklusive statliga styrmedel, volymer och kostnader samt den omfattande internationella verksamhet som bedrivs. Därefter presenteras det övergripande målet för utgiftsområdet och de indikatorer som används för att följa upp målet. Resultatredo- visningen innehåller två avsnitt. Det första inne- håller resultat för hela utgiftsområdet och det andra en resultatredovisning gällande lärar- och förskollärarsituationen i skolväsendet. Analyser, slutsatser och en bedömning av måluppfyllelsen görs för vartdera avsnitt.
2.1Omfattning
Utgiftsområdet Utbildning och universitets- forskning omfattar följande områden.
–Förskola och grundskola förskola
annan pedagogisk verksamhet förskoleklass
grundskola grundsärskola specialskola sameskola fritidshem
–Gymnasieutbildning gymnasieskola gymnasiesärskola
–Kommunernas vuxenutbildning kommunal vuxenutbildning (komvux) särskild utbildning för vuxna (särvux)
–Eftergymnasial yrkesutbildning utbildning inom yrkeshögskolan
vissa andra utbildningar med enskilda huvudmän
–Universitet och högskolor högskoleutbildning på grundnivå, avance- rad nivå och forskarnivå samt forskning vid universitet och högskolor med staten som huvudman och enskilda utbildnings- anordnare inom högskoleområdet, dock ej Sveriges lantbruksuniversitet som ingår i utg.omr. 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och delar av utbildning och forsk- ning vid Försvarshögskolan som ingår i utg.omr. 6 Försvar och samhällets kris- beredskap
–Forskning
statlig finansiering av forskning och forsk- ningsmyndigheter
I utgiftsområdet ingår även myndigheter inom
Den verksamhet som bedrivs inom utgifts- området har flera olika huvudmän. Både kom- muner och enskilda kan vara huvudmän för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verk- samhet, förskoleklass, grundskola, grund- särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och yrkeshögskolan medan enbart kommuner kan
29
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
vara huvudmän för komvux och särvux. Lands- ting får under vissa förutsättningar vara huvud- män för vissa utbildningar. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Staten är också huvudman för universitet och högskolor, men det finns också ett antal enskilda utbild- ningsanordnare inom högskoleområdet.
Det övergripande målet för utgiftsområdet redovisas i avsnitt 2.3. Målen för de olika verk- samhetsområdena redovisas inom respektive verksamhetområdes resultatredovisning.
För skolväsendet och annan pedagogisk verk- samhet för barn och ungdomar, komvux och särvux gäller skollagen (2010:800), förordningar som reglerar de olika skolformerna och andra författningar. För yrkeshögskolan gäller lagen
2.1.1Statliga styrmedel och insatser (2009:128) om yrkeshögskolan och förord-
Som har nämnts ovan varierar huvudmannaskap för olika verksamheter och skolformer inom utgiftsområdet. Även finansieringsformerna varierar. Statens styrmedel, mål- och resultat- styrning och de statliga insatserna består av nedanstående inslag.
Statlig finansiering
Ett första styrmedel utgörs av den statliga finan- sieringen. Högskolesektorn och yrkeshögskolan finansieras till övervägande del genom direkta statliga anslagsmedel. Anslagen avser statlig verksamhet och bidrag till vissa enskilda utbild- ningsanordnare, samt i yrkeshögskolans fall bidrag för statlig, kommunal och enskild verk- samhet. Anslagen för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå är huvudsakligen prestationsrelaterade, med undantag för Sveriges lantbruksuniversitet och Försvarshögskolan. Ersättningen är olika stor beroende på utbild- ningsområde. Prestationen varierar också. An- slagen inom utgiftsområdet används också för forskning och utbildning på forskarnivå vid universitet och högskolor och vid vissa enskilda utbildningsanordnare, genom i första hand di- rekta anslag samt medel till anslagsfinansierade forskningsråd.
Barn- och ungdomsutbildningen och kom- munernas vuxenutbildning finansieras i huvud- sak med kommunernas skattemedel, men även med det generella statliga bidraget. Den statliga styrningen i perspektivet finansiering sker i detta fall framför allt genom de riktade statsbidragen till kommunerna.
Reglering och uppställda mål
För utgiftsområdet fastställs mål och tas beslut om lagar och andra författningar.
ningen (2009:130) om yrkeshögskolan. För statliga universitet och högskolor gäller främst högskolelagen (1992:1434), högskoleför- ordningen (1993:100) och förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor samt förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. På högskoleområdet finns det en särskild lag för enskilda utbildnings- anordnare, lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, som hänvisar till vissa krav på utbildningen i högskolelagen för att få och behålla examenstillstånd. Inom området forsk- ningens infrastruktur finns myndigheten Kungl. biblioteket som ansvarar för insamlande, beva- rande och tillhandahållande av material enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av doku- ment och lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material.
Uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och granskning
Statens skolverk, Statens skolinspektion, Special- pedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitetskanslers- ämbetet har uppföljnings- eller gransknings- ansvar, och i vissa fall statistikansvar, inom sina respektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för övrig utbildnings- och forsknings- statistik.
De ovan nämnda myndigheterna, förutom Skolinspektionen, har samtliga ett uppföljnings- och utvärderingsansvar inom sina respektive områden. Skolor, förskolor, fritidshem och hu- vudmän ska dokumentera sitt kvalitetsarbete. Universitetens och högskolornas kvalitetsarbete är enligt högskolelagen ett ansvar för lärosätena. Universitetskanslersämbetet utvärderar löpande utbildningar vid alla universitet och högskolor. Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering (IFAU) ska inom ramen för
30
sitt uppdrag utvärdera effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet samt effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet.
Skolforskningsinstitutet bidrar till kvalitets- säkring av skolans verksamhet genom att på ett systematiskt sätt sammanställa och sprida forsk- ningsresultat.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
utveckling av verksamheten för ökad målupp- fyllelse inom barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning. Myndigheten för yrkeshög- skolan ska främja utvecklingen av bl.a. utbild- ningarna inom yrkeshögskolan och utbildning- arnas kvalitet. Inom högskoleutbildning och forskning ska ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivas vid universitet och högskolor.
Tillsyn och tillståndsprövning
Statens skolinspektion har ansvar för tillsyn över skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Myndigheten genomför regelbundet tillsyn i hela landet. Vi- dare ingår i myndighetens uppgifter prövning av ärenden, vilket framför allt innebär godkännande av enskilda huvudmän för bl.a. grundskolor och motsvarande skolformer, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. I myndighetens ansvar ingår kvalitetsgranskning av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet m.m.
Myndigheten för yrkeshögskolan har tillsyn över främst utbildningarna inom yrkeshög- skolan.
Inom universitets- och högskolesektorn ut- övar Universitetskanslersämbetet tillsyn. Myn- digheten yttrar sig till regeringen i ärenden om tillstånd för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examina. Myndigheten beslutar också om examenstillstånd för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för statliga universitet och högskolor. För konstnärlig utbildning på fors- karnivå beslutar Universitetskanslersämbetet om examenstillstånd både för statliga universitet och för statliga högskolor. För annan utbildning på forskarnivå beslutar Universitetskanslersämbetet om examenstillstånd för statliga högskolor, me- dan universitet enligt högskolelagen själva får utfärda examina för annan utbildning på fors- karnivå än konstnärlig utbildning. När det gäller Sveriges lantbruksuniversitet och Försvarshög- skolan föreskriver dock regeringen om vilka examina som får utfärdas.
Utvecklingsinsatser
Statens skolverk ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med
2.1.2Volymer
Den största verksamheten inom utgiftsområdet, sett till antalet elever läsåret 2015/16, är grund- skolan där omkring 986 000 elever gick (se tabell 2.1). Antalet elever minskade fram till läsåret 2010/11. Därefter har antalet ökat påtagligt. SCB:s befolkningsprognoser visar att elevantalet kommer att fortsätta att stiga fram till mitten av
Den näst största verksamheten är förskolan där antalet barn ökade under en lång följd av år fram till läsåret 2013/14 (se tabell 2.1). Därefter har antalet barn varit i stort sett oförändrat. I likhet med grundskolan förväntas barnantalet av demografiska skäl återigen öka under de närmast kommande åren. Antalet barn i förskoleåldern kommer enligt SCB:s prognoser att öka med 16 procent fram till mitten av
De verksamheter inom utgiftsområdet som haft den snabbaste volymmässiga tillväxten un- der de senaste åren är sfi och fritidshemmen (se tabell 2.3 och tabell 2.1). Det speglar en ökad invandring och ett ökat antal barn i åldern
Exempel på verksamheter som är relativt små och som har minskat sett till deltagandet är pe- dagogisk omsorg, som erbjuds i stället för för- skola eller fritidshem, grundsärskolan och gym- nasiesärskolan.
31
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 2.1 Antal inskrivna flickor och pojkar i förskola och grundskola
Antal elever per läsår, procentuell andel flickor och pojkar
|
06/07 |
07/08 |
08/09 |
09/10 |
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
15/16 |
Förskola |
396 231 |
416 941 |
432 586 |
446 080 |
457 996 |
472 161 |
482 309 |
489 275 |
485 721 |
493 609 |
Andel flickor (%) |
49 |
49 |
49 |
48 |
49 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
Andel pojkar (%) |
51 |
51 |
51 |
52 |
51 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
Pedagogisk omsorg |
30 390 |
27 887 |
24 703 |
22 114 |
20 438 |
19 397 |
18 064 |
16 348 |
14 681 |
13 654 |
Andel flickor (%) |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
49 |
50 |
50 |
Andel pojkar (%) |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
51 |
50 |
50 |
Förskoleklass |
91 900 |
93 390 |
97 587 |
100 283 |
103 529 |
103 926 |
107 662 |
109 943 |
113 576 |
116 312 |
Andel flickor (%) |
48 |
48 |
49 |
49 |
48 |
49 |
49 |
49 |
48 |
49 |
Andel pojkar (%) |
52 |
52 |
51 |
51 |
52 |
51 |
51 |
51 |
52 |
51 |
Grundskola1 |
962 349 |
935 869 |
906 189 |
891 727 |
886 487 |
888 658 |
899 185 |
920 997 |
949 460 |
985 620 |
Andel flickor (%) |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
48 |
Andel pojkar (%) |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
52 |
Grundsärskola |
14 390 |
13 884 |
13 261 |
12 673 |
12 115 |
10 791 |
9 643 |
9 346 |
9 709 |
9 774 |
Andel flickor (%) |
39 |
40 |
39 |
39 |
39 |
39 |
39 |
39 |
40 |
39 |
Andel pojkar (%) |
61 |
60 |
61 |
61 |
61 |
61 |
61 |
61 |
60 |
61 |
Specialskola |
548 |
514 |
516 |
500 |
501 |
501 |
457 |
478 |
502 |
553 |
Andel flickor (%) |
46 |
46 |
45 |
43 |
45 |
46 |
44 |
44 |
42 |
39 |
Andel pojkar (%) |
54 |
54 |
55 |
57 |
55 |
54 |
56 |
56 |
58 |
61 |
Sameskola |
132 |
150 |
139 |
131 |
141 |
158 |
163 |
168 |
157 |
161 |
Andel flickor (%) |
50 |
49 |
48 |
44 |
51 |
54 |
55 |
49 |
46 |
49 |
Andel pojkar (%) |
50 |
51 |
52 |
56 |
49 |
46 |
45 |
51 |
54 |
51 |
Fritidshem |
329 057 |
334 563 |
346 130 |
357 622 |
378 488 |
396 598 |
411 255 |
425 945 |
444 395 |
461 871 |
Andel flickor (%) |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
Andel pojkar (%) |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 2.2 Antal inskrivna kvinnor och män i gymnasieskola
Antal elever per läsår, procentuell andel kvinnor och män
|
06/07 |
07/08 |
08/09 |
09/10 |
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
15/16 |
Gymnasieskola |
376 087 |
390 058 |
396 336 |
394 771 |
385 712 |
369 083 |
351 641 |
330 196 |
323 670 |
323 141 |
Andel flickor (%) |
49 |
49 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
47 |
Andel pojkar (%) |
51 |
51 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
52 |
53 |
Gymnasiesärskola |
8 233 |
8 693 |
9 339 |
9 412 |
9 280 |
9 034 |
8 778 |
7 721 |
7 006 |
6 410 |
Andel flickor (%) |
41 |
41 |
42 |
42 |
42 |
41 |
41 |
41 |
40 |
40 |
Andel pojkar (%) |
59 |
59 |
58 |
58 |
58 |
59 |
59 |
59 |
60 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 2.3 Antal inskrivna kvinnor och män i kommunernas vuxenutbildning
Antal helårsstuderande per kalenderår respektive läsår, procentuell andel kvinnor och män
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Komvux |
99 631 |
82 388 |
73 726 |
80 961 |
86 530 |
88 332 |
83 876 |
89 575 |
98 711 |
94 526 |
|
Andel kvinnor (%) |
65 |
67 |
67 |
64 |
64 |
64 |
64 |
63 |
63 |
64 |
|
Andel män (%) |
35 |
33 |
33 |
36 |
37 |
36 |
36 |
37 |
37 |
36 |
|
Antal per läsår |
06/07 |
07/08 |
08/09 |
09/10 |
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
15/16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Särvux |
4941 |
4990 |
4907 |
4868 |
4835 |
4733 |
4570 |
4299 |
4245 |
4 083 |
|
Andel kvinnor (%) |
49 |
49 |
48 |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
50 |
49 |
|
Andel män (%) |
51 |
51 |
52 |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
50 |
51 |
|
Svenska för invandrare |
62 063 |
73 082 |
82 110 |
91 237 |
96 136 |
102 434 |
107 827 |
113 613 |
124 750 |
138 386 |
|
Andel kvinnor (%) |
58 |
57 |
56 |
57 |
57 |
58 |
57 |
57 |
54 |
52 |
|
Andel män (%) |
42 |
43 |
44 |
43 |
43 |
42 |
43 |
43 |
46 |
48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Tabell 2.4 Antal inskrivna kvinnor och män i eftergymnasial yrkesutbildning |
|
|
|
|
|
|
|||||
Antal helårsstuderande per kalenderår, procentuell andel kvinnor och män |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Yrkeshögskola1,2 |
17 499 |
20 027 |
21 321 |
23 121 |
25 556 |
25 814 |
21 614 |
24 205 |
25 340 |
27 018 |
|
Andel kvinnor (%) |
54 |
55 |
55 |
54 |
52 |
51 |
51 |
52 |
52 |
52 |
|
Andel män (%) |
46 |
45 |
45 |
46 |
48 |
49 |
49 |
48 |
48 |
48 |
|
1Kvalificerad yrkesutbildning t.o.m. den 30 juni 2009.
2Antal utbetalda årsplatser per år för YH och KY.
Tabell 2.5 Antal inskrivna kvinnor och män på universitet och högskola
Antal helårsstuderande per läsår, procentuell andel kvinnor och män
|
06/07 |
07/08 |
08/09 |
09/10 |
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
15/16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Universitet- och högskola |
283 239 |
276 425 |
277 896 |
300 163 |
315 793 |
312 814 |
304 482 |
298 533 |
295 439 |
294 441 |
Andel kvinnor (%) |
59 |
59 |
59 |
59 |
58 |
58 |
59 |
59 |
59 |
59 |
Andel män (%) |
41 |
41 |
41 |
42 |
42 |
42 |
41 |
41 |
41 |
41 |
Forskarutbildning1 |
18 602 |
17 903 |
17 560 |
17 724 |
18 385 |
18 814 |
19 559 |
19 564 |
19 336 |
18 443 |
Andel kvinnor (%) |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
49 |
48 |
48 |
48 |
Andel män (%) |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
51 |
52 |
52 |
52 |
1 Avser doktorander med minst 1 procents aktivitet under hösten.
Sett till antalet anställda är förskolan den största verksamheten inom utgiftsområdet (se tabell 2.6). Där arbetade ca 94 000 personer läsåret 2015/16. Av dessa var 96 procent kvinnor och 4 procent män. Andelen män var 3 procent läs- året 2006/07 och har ökat något sedan dess. Näst flest anställda fanns inom grundskolan där ca 81 000 personer arbetade läsåret 2015/16. Av dessa var 76 procent kvinnor och 24 procent män. Andelen kvinnor har ökat med två pro- centenheter under de senaste tio läsåren. Under de senaste tre läsåren har det totala antalet an- ställda i grundskolan ökat med 8 procent. Ök- ningen har varit lika stor för kvinnor som för män.
En skolform som har jämn könsfördelning bland personalen är gymnasieskolan. Där var andelen män tidigare något fler än andelen kvin- nor. Från och med läsåret 2013/14 är dock an- delen kvinnor marginellt större än andelen män.
Andelen kvinnor bland lärare och personal är nu större i alla de verksamheter där statistik finns att tillgå, utom inom universitet och högskolor där männen dominerar. Det är speciellt tydligt när man ser till antalet professorer. Där är antalet män tre gånger så stort som antalet kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna har dock stigit från 17 procent 2006 till 25 procent 2015 (se tabell 2.9).
33
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 2.6 Antalet helårsekvivalenter av anställda kvinnor och män som lärare och annan personal
Antal, procentuell andel kvinnor och män
|
06/07 |
07/08 |
08/09 |
09/10 |
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
15/16 |
Förskola1 |
77 506 |
80 396 |
82 086 |
83 715 |
85 599 |
88 872 |
90 600 |
91 675 |
91 338 |
94 180 |
Andel kvinnor (%) |
97 |
97 |
97 |
97 |
97 |
96 |
96 |
96 |
96 |
96 |
Andel män (%) |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
4 |
3 |
4 |
4 |
4 |
Pedagogisk omsorg |
6 122 |
5 652 |
5 124 |
4 535 |
4 086 |
3 926 |
3 634 |
3 365 |
3 056 |
2 955 |
Andel kvinnor (%) |
|
99 |
100 |
99 |
99 |
98 |
98 |
97 |
97 |
97 |
Andel män (%) |
|
1 |
0 |
1 |
1 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
Föreskoleklass |
6 180 |
6 442 |
6 327 |
6 329 |
6 386 |
6 736 |
6 944 |
6 724 |
6 901 |
7 095 |
Andel kvinnor (%) |
95 |
95 |
94 |
94 |
94 |
94 |
94 |
94 |
94 |
93 |
Andel män (%) |
5 |
5 |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
7 |
Grundskola |
80 119 |
77 934 |
76 267 |
73 255 |
73 313 |
73 619 |
74 359 |
76 069 |
78 363 |
80 515 |
Andel kvinnor (%) |
74 |
75 |
75 |
75 |
76 |
76 |
76 |
77 |
77 |
76 |
Andel män (%) |
26 |
25 |
25 |
25 |
24 |
24 |
24 |
23 |
23 |
24 |
Grundsärskola |
3134 |
3 038 |
3 091 |
3 025 |
2 843 |
2 742 |
2 770 |
2 538 |
2 476 |
2 536 |
Andel kvinnor (%) |
85 |
85 |
85 |
85 |
85 |
84 |
85 |
85 |
84 |
85 |
Andel män (%) |
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
16 |
15 |
15 |
16 |
15 |
Specialskola |
233 |
237 |
225 |
219 |
210 |
189 |
160 |
151 |
158 |
169 |
Andel kvinnor (%) |
79 |
80 |
77 |
79 |
80 |
78 |
79 |
81 |
78 |
79 |
Andel män (%) |
19 |
20 |
23 |
21 |
20 |
22 |
21 |
19 |
22 |
21 |
Sameskola |
17 |
20 |
18 |
19 |
19 |
20 |
19 |
26 |
28 |
26 |
Andel kvinnor (%) |
94 |
95 |
94 |
95 |
95 |
95 |
89 |
92 |
86 |
92 |
Andel män (%) |
6 |
5 |
6 |
5 |
5 |
5 |
11 |
8 |
14 |
8 |
Fritidshem1,2 |
17 394 |
17 155 |
16 878 |
17 126 |
17 593 |
19 431 |
20 497 |
19 974 |
20 388 |
21 124 |
Andel kvinnor (%) |
|
80 |
81 |
80 |
78 |
77 |
75 |
75 |
74 |
72 |
Andel män (%) |
|
20 |
19 |
20 |
22 |
23 |
25 |
25 |
26 |
28 |
1Avser antal årsarbetare.
2Inklusive anställda som utöver fritidshem även arbetar i grundskolan eller grundsärskolan.
Tabell 2.7 Antalet heltidsekvivalenter av anställda lärare och personal i gymnasieskolan
Antal personer, procentuell andel kvinnor och män
|
06/07 |
07/08 |
08/09 |
09/10 |
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
15/16 |
Gymnasieskola |
30 584 |
31 601 |
32 283 |
31 175 |
31 116 |
29 966 |
28 958 |
27 199 |
27 145 |
27 245 |
Andel kvinnor (%) |
48 |
49 |
49 |
49 |
49 |
50 |
50 |
50 |
51 |
51 |
Andel män (%) |
52 |
51 |
51 |
51 |
51 |
50 |
50 |
50 |
49 |
49 |
Gymnasiesärskola |
1 887 |
1 997 |
1 980 |
2 070 |
2 090 |
2 097 |
2 097 |
1 893 |
1 774 |
1 712 |
Andel kvinnor (%) |
65 |
65 |
66 |
66 |
66 |
67 |
66 |
67 |
67 |
68 |
Andel män (%) |
35 |
35 |
34 |
34 |
34 |
33 |
34 |
33 |
33 |
32 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
34
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 2.8 Antal heltidsekvivalenter av anställda lärare och personal i kommunal vuxenutbildning
Antal personer, procentuell andel kvinnor och män
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
|
Komvux |
4 254 |
3 492 |
3 196 |
3 192 |
3 352 |
3 443 |
2 536 |
2 600 |
2 611 |
2 551 |
|
|
Andel kvinnor (%) |
65 |
65 |
65 |
65 |
64 |
65 |
67 |
68 |
69 |
70 |
|
|
Andel män (%) |
35 |
35 |
35 |
35 |
36 |
35 |
33 |
32 |
31 |
30 |
|
|
Särvux |
262 |
261 |
270 |
279 |
280 |
270 |
260 |
244 |
263 |
263 |
|
|
Andel kvinnor (%) |
84 |
84 |
83 |
85 |
84 |
84 |
85 |
84 |
83 |
83 |
|
|
Andel män (%) |
16 |
16 |
17 |
15 |
16 |
16 |
15 |
16 |
17 |
17 |
|
|
Svenska för invandrare |
1 482 |
1 876 |
2 008 |
2 062 |
2 198 |
2 175 |
2 196 |
2 433 |
2 550 |
2 978 |
|
|
Andel kvinnor (%) |
85 |
84 |
84 |
84 |
84 |
84 |
84 |
84 |
84 |
83 |
|
|
Andel män (%) |
15 |
16 |
16 |
16 |
16 |
16 |
16 |
16 |
16 |
17 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|||||||||
Tabell 2.9 Antal anställda forskande och undervisande personal på universitet och högskola, heltidsekvivalenter |
|
|
|
|||||||||
Antal personer, procentuell andel kvinnor och män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
|
Universitet och högskola |
23 400 |
23 600 |
24 000 |
25 100 |
26 500 |
28 000 |
27 900 |
28 500 |
29 100 |
29 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel kvinnor (%) |
40 |
41 |
42 |
42 |
43 |
43 |
43 |
44 |
44 |
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel män (%) |
60 |
59 |
58 |
58 |
57 |
57 |
57 |
56 |
56 |
56 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav professorer1 |
4 000 |
4 100 |
4 200 |
4 400 |
4 500 |
4 800 |
4 900 |
5 000 |
5 100 |
5 100 |
|
|
Andel kvinnor (%) |
17 |
19 |
19 |
20 |
22 |
23 |
24 |
24 |
25 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel män (%) |
83 |
81 |
81 |
80 |
78 |
77 |
76 |
76 |
75 |
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
De totala kostnaderna för utbildningsväsendet uppgår till 336 miljarder kronor (se tabell 2.10). Det motsvarar 8,1 procent av BNP. Den enskilt mest kostnadskrävande verksamheten är grund- skolan följt av förskolan samt universitet och högskolor. Den underliggande demografiska ut- vecklingen har lett till att kostnadsökningarna har varit stora inom förskolan och grundskolan medan de har krympt något inom bl.a. gymna- sieskolan. Kostnaderna för grundskolan för- väntas av demografiska skäl fortsätta att öka under de närmast kommande åren. Enligt SCB:s befolkningsprognos förutses dessutom antalet personer i åldern
35
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 2.10 Kostnader budgetåren
Miljarder kronor
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
20152 |
Förskola3 |
53,4 |
56,5 |
59,8 |
62,2 |
65,1 |
68,2 |
Pedagogisk |
2,1 |
2,0 |
1,9 |
1,8 |
1,7 |
1,6 |
omsorg3 |
|
|
|
|
|
|
Fritidshem3 |
12,4 |
13,3 |
13,6 |
14,3 |
15,1 |
16,0 |
Öppen verk- |
0,51 |
0,53 |
0,58 |
0,57 |
0,59 |
0,62 |
samhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskoleklass |
5,0 |
5,2 |
5,4 |
5,6 |
6,0 |
6,4 |
Grundskola |
78,6 |
80,2 |
83,2 |
86,5 |
90,9 |
97,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasie- |
37,2 |
37,7 |
37,4 |
36,6 |
36,4 |
37,0 |
skola4 |
|
|
|
|
|
|
Svenska |
0,12 |
0,13 |
0,12 |
0,11 |
0,11 |
0,13 |
utlandsskolor5 |
|
|
|
|
|
|
Grundsärskola |
4,3 |
4,2 |
4,1 |
4,0 |
4,1 |
4,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasiesär- |
2,7 |
2,8 |
2,8 |
2,9 |
2,9 |
2,9 |
skola |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialskola |
0,47 |
0,48 |
0,48 |
0,46 |
0,45 |
0,47 |
Vuxenut- |
6,0 |
6,0 |
6,1 |
6,3 |
6,7 |
7,3 |
bildning6 |
|
|
|
|
|
|
Studieförbund |
3,7 |
3,7 |
3,7 |
3,7 |
3,8 |
3,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Folkhögskolor7 |
2,9 |
3,0 |
3,0 |
3,1 |
3,2 |
3,2 |
YH och KY8 |
1,5 |
1,5 |
1,3 |
1,5 |
1,5 |
1,7 |
Universitet och |
54,8 |
58,4 |
60,7 |
62,5 |
64,4 |
66.9 |
högskolor9 |
|
|
|
|
|
|
Studiestöd10 |
22,2 |
21,5 |
20,7 |
20,2 |
19,6 |
19,0 |
Summa |
288 |
297 |
305 |
312 |
323 |
336 |
|
|
|
|
|
|
|
Andel av BNP i |
8,2 |
8,1 |
8,3 |
8,3 |
8,2 |
8,1 |
procent11 |
|
|
|
|
|
|
1Redovisningen omfattar inte polisprogrammet, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning samt övrig utbildning hos privata utbildningsanordnare. Uppgifterna redovisas i löpande priser.
2Preliminära uppgifter för 2015, dock ej vad gäller KY, universitet och högskolor och studiestöd.
3Nettokostnad exklusive avgifter.
4Inklusive skolskjuts, reseersättning och inackordering.
5Omräknade kostnader baserat på antalet elever i reguljär utbildning.
6Inkluderar komvux, särvux och sfi.
7Resultatredovisning för folkhögskolorna återfinns under utg.omr. 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, avsnitt 17 Folkbildning.
8Yrkeshögskolan och Kvalificerad yrkesutbildning.
9Inkluderar forskning och utbildning på forskarnivå.
10Inkluderar studiebidrag och studiemedlens bidragsdel samt kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och statlig ålderspensionsavgift. Resultat- redovisning för studiestöd återfinns under utg.omr. 15 Studiestöd.
11De redovisade andelarna har minskat med ungefär en halv procentenhet jämfört med uppgifter i budgetproposition 2014 och tidigare till följd av revide- ringar och
2.1.3Internationellt samarbete
Inom utgiftsområdet bedrivs en omfattande internationell verksamhet. Det internationella utbildnings- och forskningssamarbetet bidrar till att öka kvaliteten i utbildning och forskning och till att ge kunskap om och förståelse för andra länder och deras kulturer. Internationellt lyfts utbildningens och forskningens betydelse fram i
flera sammanhang. Genom dialog och erfaren- hetsutbyte skapas bättre förutsättningar för att möta gemensamma utmaningar. Det interna- tionella samarbetet sker främst inom nedan- stående internationella organisationer och sam- arbeten.
Nordiska ministerrådet
Ministerrådet för utbildning och forskning
NordForsk är ett organ under
Nordforsk (en organisation under Nordiska ministerrådet som finansierar och underlättar för nordiskt samarbete inom forskning och forsk- ningsinfrastruktur) etablerade under 2016 sam- arbete med Nordic Innovation (en nordisk in- stitution under Nordiska ministerrådet som arbetar med att främja gränsöverskridande han- del och innovation) och Nordic Energy Rese- arch (en plattform under Nordiska ministerrådet för samarbete inom energi- och utvecklingspoli- tik) och inledde ett nordiskt forskningsprogram om Grön tillväxt och Innovation. Nordforsk förberedde också för en ny programperiod för det nordiska forskningsprogrammet Education for Tomorrow med förväntad start 2017. Nordforsk har också inlett arbetet med ett forskningsprogram om integration i ljuset av den aktuella flyktingsituationen i Norden.
Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) är Nordiska ministerrådets råd- givande och samordnande organ i barn- och ungdomspolitiska frågor. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i Nordiska ministerrådet och ett viktigt politikområde i de nordiska län-
36
derna och de självstyrande områdena. I början av 2016 antog
EU
Utbildningssamarbetet
På utbildningsområdet har EU enligt fördraget om Europeiska unionens funktionsrätt (EUF- fördraget) befogenhet att främja samarbetet mellan medlemsstaterna men har inte befogen- het att harmonisera lagstiftningen.
Under hösten 2015 har ett rådsmöte för EU:s utbildnings- och ungdomsministrar ägt rum. På mötet i november antog utbildningsministrarna den gemensamma rapporten om Utbildning
–relevanta och högkvalitativa kunskaper, färdigheter och kompetenser, som utveck- las genom livslångt lärande,
–inkluderande och jämlik utbildning och främjande av medborgerliga kompetenser,
–öppen och innovativ utbildning anpassad till en digital tidsålder,
–stöd till undervisande personal,
–transparens och erkännande av kunskaper och färdigheter för ökad rörlighet på ar- betsmarknaden, och
–hållbar, långsiktig finansiering, kvalitet och effektivitet inom utbildningssystemen.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Prioriteringarna konkretiseras i ca 30 olika punkter som ska utgöra basen för sex arbets- gruppers mandat under nästa arbetscykel. Med- lemsstaterna avgör själva i enlighet med nation- ella prioriteringar vad de väljer att samarbeta kring.
På rådsmötet antogs även rådsslutsatser om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och att främja framgång. Slutsatserna fokuserar bl.a. på att slutföra arbetet med att utveckla och genomföra övergripande evidens- baserade strategier eller motsvarande som syftar till att minska andelen som lämnar skolan i för- tid. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att överväga mer ambitiösa nationella mål när det gäller andelen elever som lämnar skolan i förtid. Medlemsstaterna uppmanas också att identifiera de skolor där det finns stor risk att elever, som kan ha behov av ytterligare stöd eller resurser, lämnar skolan i förtid.
Under våren 2016 har utbildningsministrarna haft ett rådsmöte. På detta möte antog utbild- ningsministrarna en rådsresolution om främ- jande av socioekonomisk utveckling och del- aktighet i EU genom utbildning. Europa 2020- strategin, som antogs 2010, innehåller över- gripande mål på
Erkännande av yrkeskvalifikationer
Syftet med Europaparlamentets och rådets di- rektiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkes-
37
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
kvalifikationsdirektivet) är att avskaffa hinder för den fria rörligheten för personer och tjänster genom att underlätta för personer som vill utöva ett reglerat yrke i ett annat land inom EU. Di- rektivet innehåller regler för hur yrkeskvalifi- kationer som har förvärvats i ett land inom EU ska erkännas i ett annat där yrket är reglerat.
Regeringens målsättning är att antalet regle- rade yrken på den inre marknaden ska minska. Det är enligt regeringen nödvändigt att ett fun- gerande system för erkännande av yrkeskvalifi- kationer mellan länder finns för att den inre marknaden ska fungera.
Yrkeskvalifikationsdirektivet har tidigare ge- nomförts i svensk rätt genom sektorsspecifika författningar, dvs. i de författningar som rör respektive reglerat yrke. Direktivet har moderni- serats genom direktiv 2013/55/EU som bl.a. innehåller bestämmelser om införandet av ett europeiskt yrkeskort och skyldighet för myn- digheter att under vissa förutsättningar varna andra medlemsstater för vissa yrkesutövare. Efter förslag och bedömningar i propositionen Genomförande av det moderniserade yrkes- kvalifikationsdirektivet (prop. 2015/16:44, bet. 2015/16:UbU6, rskr. 2015/16:148) har det moderniserade direktivet genomförts i Sverige genom lagen (2016:145) om erkännande av yr- keskvalifikationer och förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer som ersätter det tidigare sektorsvisa genomförandet.
En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Genom förordningen (2015:545) om referens- ram för kvalifikationer för livslångt lärande har regeringen infört en nationell referensram i en- lighet med Europaparlamentets och rådets re- kommendation 2008/C111/01/EG om en euro- peisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Den nationella referensramen innehåller åtta nivåer som beskriver det resultat av lärande som är av betydelse för respektive nivå. Refe- rensramen kan tillämpas inom alla delar av det offentliga utbildningsväsendet och möjliggör samtidigt för aktörer utanför det offentliga ut- bildningsväsendet att få nivån på sina kvalifika- tioner fastställd i den nationella referensramen. Regeringen har fastställt nivån på kvalifikationer som är författningsreglerade och som uppfyller de krav på läranderesultat och kvalitetssäkring som ställs i rekommendationen om EQF i för- ordningen. Nivån på övriga kvalifikationer kan
enligt förordningen fastställas efter ansökan och erlagd avgift från utfärdaren, under förutsättning att samma krav på läranderesultat och kvalitets- säkring uppfylls. En sådan ansökan prövas av Myndigheten för yrkeshögskolan och kan över- klagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Referensramen går ut på att synliggöra nivån på kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att erhålla de olika kvalifikationer som ges ut i Sverige. Att kraven för att uppnå en viss kvalifikation definieras i termer av lärande- resultat, i stället för t.ex. längden på en utbild- ning, innebär att det tydligt behöver framgå vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att uppnå kvalifikationen. Införandet av en nationell referensram och dess princip om läranderesultat kan underlätta arbetet med vali- dering och stimulera utvecklingen. En nationell referensram kan förhoppningsvis bidra till att öka rörligheten på arbetsmarknaden, underlätta övergångar mellan arbete och utbildning och bidra till att ge resultaten av validering nationell legitimitet på arbetsmarknaden.
De bestämmelser i förordningen som reglerar referensramens syfte, nivåer i referensramen och bemyndiganden för Myndigheten för yrkeshög- skolan att meddela föreskrifter, samt lagen (2015:478) med bemyndigande att meddela föreskrifter om avgift för ansökan om att få beslut som avser kvalifikationer för livslångt lärande, trädde i kraft den 1 oktober 2015. Be- stämmelser som avser ansökan och beslut om nivå på en kvalifikation i den nationella referens- ramen trädde i kraft den 1 januari 2016.
Forskningssamarbetet
Det europeiska forskningssamarbetet finansieras genom ett särskilt ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, som omfattar perioden
Europeiska rådet beslutade i februari 2011 att Europeiska forskningsområdet (ERA) ska vara förverkligat 2014. Rapporter om utvecklingen av
38
ERA har presenterats av kommissionen 2013 och 2014 och en ny är under utarbetning för publicering i slutet av 2016. Rapporterna går igenom de framsteg som har gjorts inom ramen för de sex huvudprioriteringar som rådet har ställt sig bakom. Kommissionens slutsats i den senaste rapporten var att konkreta framsteg hade uppnåtts för att förverkliga ERA men att det europeiska forsknings- och innovationsland- skapet fortfarande var för fragmenterat och att ytterligare åtgärder framför allt på nationell nivå behövdes. En färdplan för ERA på
Europeisk rymdverksamhet
Under 2015 innebar rådsarbetet för rymdverk- samheten framför allt förhandlingar om ett för- slag till direktiv från kommissionen om sprid- ning av högupplöst jordobservationsdata från kommersiella satelliter. Kommissionen presen- terade i juni 2014 ett förslag till direktiv som syftade till att säkerställa att den inre marknaden för produkter och tjänster baserade på högupp- lösta satellitdata (HRSD) från kommersiella satelliter fungerar och utvecklas väl. Det hand- lade om att inrätta en öppen, rättvis och konse- kvent rättslig ram för alla medlemsstater. Målet för initiativet var att främja tillväxten av mark- naderna för jordobservation i Europa, särskilt tjänstemarknaden, att främja konkurrenskraften hos EU:s sektor för jordobservation och att främja konkurrenskraften hos företag som an- vänder jordobservationsdata i Europa. Redan från början ansåg ett antal medlemsstater att direktivet inte löste något verkligt marknads- problem. Förhandlingarna om direktivet fort- satte dock under det första halvåret 2015, men i juni 2015 beslutade kommissionen att dra till- baka förslaget då tveksamheten hade vuxit hos allt fler medlemsstater under förhandlingarna.
Europarådet
Europarådet arbetar med att främja respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rätts- statens principer. Inom utbildningsområdet arbetar Europarådet med att säkerställa rätten till utbildning av god kvalitet för alla. Europarådets
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
utbildningsprogram grundar sig på Europeiska kulturkonventionen och Konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen samt rekommendationer som antas av Europarådets ministerkommitté.
Europarådets aktuella program för utbild- ningsrådet sträcker sig över perioden 2016 och 2017. Det fokuserar på färdigheter och kvalifi- kationer för livet i en demokrati, lika möjligheter och utbildning av god kvalitet. Några av de pro- jekt som ingår i programmet rör utbildning för demokratiskt medborgarskap, utbildning i mänskliga rättigheter, digital medborgarskaps- utbildning, flerspråkig utbildning, professionell utveckling av lärare och språklig integrering av vuxna migranter.
Bolognaprocessen
Bolognaprocessen är ett mellanstatligt samarbete på högskoleområdet som omfattar 48 europeiska länder. Syftet är att främja rörlighet, anställ- ningsbarhet och Europas konkurrenskraft. Vid ministerkonferensen i Jerevan 2015 beslutades en ny kommuniké som kommer att ligga till grund för arbetet inför nästa ministerkonferens 2018 i Paris.
I kommunikén formuleras en ny vision för samarbetet inom det Europeiska området för högre utbildning (EHEA). Tonvikten ligger på universitets och högskolors roll när det gäller att möta gemensamma samhällsutmaningar såsom ekonomisk kris och arbetslöshet, extremism och radikalisering. Inom samarbetet bör rörligheten för studenter och tidigare studenter förenklas ytterligare. Högre utbildning bör bidra till att utveckla demokratiska samhällen med möjlighet för alla invånare att ta del av utbildning. Univer- sitet och högskolor bör stödjas i att stärka inter- kulturell förståelse, kritiskt tänkande, politisk och religiös tolerans, jämställdhet och demokra- tiska värderingar. I kommunikén understryks bl.a. behovet av att skydda akademisk frihet och studentinflytande. Dessutom ges kopplingen mellan forskning och utbildning stor vikt.
OECD
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har en betydelsefull roll när det gäller analys av utbildningssystemets funk-
39
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
tionssätt och hur medlemsländernas forsknings- satsningar utformas. Kärnan i verksamheten på utbildningsområdet utgörs av jämförande inter- nationella studier, analyser, statistik och indika- torer. Kärnan i verksamheten på forsknings- området utgörs av statistiska jämförelser mellan ländernas forskning och av rekommendationer om forskningssatsningar.
Sverige deltar i flera av OECD:s åter- kommande internationella studier. Bland annat deltar Sverige i Programme for International Student Assessment (PISA) som syftar till att undersöka i vilken grad deltagande länders ut- bildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obliga- toriska skolan, är rustade att möta framtiden. Resultaten av den senast
Med anledning av de fortsatt vikande resulta- ten för svenska elever i
Sverige deltar också i Programme for the In- ternational Assessement of Adult Competencies (PIAAC) som inrättades 2008. PIAAC mäter den vuxna befolkningens förmågor inom om- rådena läsförståelse, räkneförmåga och pro- blemlösning i datormiljö. Det är den mest om- fattande internationella studien som har ge- nomförts i sitt slag. De första resultaten publice- rades i oktober 2013 och möjliggör internation- ella jämförelser inom de testade områdena. OECD planerar nästa undersökning till 2022.
Unesco
Unesco är FN:s fackorgan för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunika- tion med 195 medlemsländer. I regeringens Stra- tegi för Sveriges samarbete med Unesco 2014– 2017 (U2014/00867/IS) framgår hur svenska
Alla Unescos medlemsländer ska enligt Une- scos stadgar ha en nationalkommission som länk mellan landets regering och Unesco. Sveriges nationalkommission är kommittén Svenska Unescorådet (dir. 2013:123). Ledamötena i Svenska Unescorådet är verksamma inom Une- scos ansvarsområden. Svenska Unescorådets uppdrag är bl.a. att bistå regeringen med råd, underlag och förslag i frågor som rör Unescos verksamhet samt informera och skapa intresse i Sverige för Unescos verksamhet. Detta görs bl.a. genom samarbete med myndigheter och organi- sationer och genom att sprida information om Unesco, anordna seminarier och uppmärksamma Unescodagar som Världsvetenskapsdagen, Pressfrihetsdagen och Världsbokdagen etc.
Unescos största programområde är utbild- ning. Under 2015 har stort fokus legat på ut- bildningens roll i FN:s Agenda 2030 som antogs hösten 2015. Sverige arbetar också för att stärka arbetet med utbildning för hållbar utveckling. Sverige har även fokuserat på frågor kring ytt- randefrihet med betoning på journalisters säker- het och konstnärers frihet. Frågan om bevarande av kulturarv har aktualiserats i samband med förstörelse av kulturarv i Mellanöstern. Sverige har stött Unescos agerande inom området. Svenska Unescorådet ingår i en svensk arbets- grupp med bland andra Riksantikvarieämbetet, Polisen, Tullverket, museer m.fl. som arbetar för att stärka samarbetet mot olaglig handel med stulna kulturföremål.
Sverige deltar aktivt i flera av Unescos veten- skapliga program, bl.a. för vatten- och havsfrågor samt för biosfärområden. Arbetet samordnas av Svenska Unescorådet i samverkan med berörda myndigheter och centrala forskningsfinansiärer.
40
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Svenska representanter är invalda i styrelsen för Unescos Information for All Programme (IFAP) och Man and the Biosphere Programme (MAB) samt UNESCO Institute for Statistics (UIS).
Vid Unescos generalkonferens 2011 initierade Sverige ett beslut om att Unesco ska publicera en rapport över utvecklingen inom yttrande- frihet och medieutveckling i världen, World Trends in Freedom of Expression and Media Development. Den första rapporten lanserades under 2014 i Stockholm av Unescos general- direktör och nummer två i serien publicerades hösten 2015. Rapporten finansieras av medel fördelade genom Sida.
Unescos budget består av medlemsländernas medlemsavgifter och extrabudgetärt stöd från
2.2Utgiftsutveckling
länder, utvecklingsbanker och
Tabell 2.11 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 1 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 Statens skolverk |
510 |
626 |
640 |
1 056 |
1 077 |
1 063 |
1 095 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 Statens skolinspektion |
406 |
404 |
390 |
410 |
402 |
411 |
420 |
1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten |
682 |
702 |
686 |
713 |
728 |
744 |
759 |
1:4 Sameskolstyrelsen |
41 |
42 |
36 |
41 |
41 |
37 |
38 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
2 851 |
3 467 |
2 759 |
2 869 |
2 687 |
2 530 |
2 471 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasie- |
|
|
|
|
|
|
|
skolan |
415 |
445 |
388 |
263 |
298 |
317 |
327 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan peda- |
|
|
|
|
|
|
|
gogisk verksamhet, m.m. |
3 934 |
4 612 |
4 612 |
4 630 |
4 384 |
4 122 |
3 622 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, |
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
181 |
177 |
175 |
177 |
183 |
181 |
181 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet |
92 |
94 |
90 |
91 |
102 |
104 |
106 |
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
287 |
422 |
283 |
295 |
307 |
292 |
292 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 Bidrag till vissa studier |
17 |
20 |
17 |
18 |
18 |
18 |
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan |
109 |
107 |
106 |
107 |
112 |
116 |
118 |
1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning |
|
1 414 |
1 130 |
1 454 |
1 868 |
2 060 |
1 981 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
2 568 |
2 032 |
1 988 |
2 172 |
2 193 |
2 220 |
2 255 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer |
3 |
330 |
325 |
480 |
680 |
0 |
0 |
1:16 Fler anställda i lågstadiet |
|
1 316 |
1 297 |
2 300 |
2 300 |
1 971 |
1 971 |
1:17 Skolforskningsinstitutet |
14 |
40 |
40 |
23 |
24 |
24 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:18 Praktiknära skolforskning |
|
0 |
|
18 |
19 |
19 |
19 |
1:19 Bidrag till lärarlöner |
|
2 884 |
2 279 |
4 442 |
4 442 |
4 442 |
4 442 |
1:20 Särskilda insatser inom skolområdet |
|
0 |
0 |
156 |
163 |
163 |
163 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
12 110 |
19 135 |
17 241 |
21 715 |
22 026 |
20 832 |
20 303 |
41
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 1 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Universitet och högskolor |
|
|
|
|
|
|
|
2:1 Universitetskanslersämbetet |
137 |
136 |
135 |
137 |
140 |
143 |
146 |
2:2 Universitets- och högskolerådet |
119 |
140 |
128 |
147 |
171 |
174 |
178 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 557 |
1 647 |
1 624 |
1 684 |
1 731 |
1 753 |
1 797 |
2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
1 984 |
2 036 |
2 036 |
2 067 |
2 105 |
2 148 |
2 197 |
2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 870 |
1 923 |
1 895 |
1 982 |
2 040 |
2 068 |
2 115 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
2 143 |
2 088 |
2 088 |
2 120 |
2 158 |
2 203 |
2 240 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
1 916 |
1 995 |
1 967 |
2 040 |
2 102 |
2 125 |
2 176 |
2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
1 455 |
1 482 |
1 482 |
1 504 |
1 532 |
1 564 |
1 599 |
2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
1 580 |
1 633 |
1 609 |
1 670 |
1 718 |
1 727 |
1 771 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
1 531 |
1 557 |
1 557 |
1 580 |
1 609 |
1 643 |
1 663 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
1 252 |
1 301 |
1 283 |
1 337 |
1 379 |
1 398 |
1 430 |
2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
1 047 |
1 066 |
1 066 |
1 082 |
1 102 |
1 125 |
1 150 |
2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
1 379 |
1 435 |
1 415 |
1 484 |
1 535 |
1 561 |
1 598 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
806 |
825 |
825 |
854 |
870 |
888 |
908 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
651 |
674 |
664 |
696 |
710 |
726 |
742 |
2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
1 458 |
1 483 |
1 483 |
1 506 |
1 534 |
1 566 |
1 601 |
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grund- |
|
|
|
|
|
|
|
nivå och avancerad nivå |
1 063 |
1 048 |
1 033 |
1 082 |
1 146 |
1 169 |
1 195 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och ut- |
|
|
|
|
|
|
|
bildning på forskarnivå |
1 388 |
1 477 |
1 477 |
1 500 |
1 527 |
1 559 |
1 594 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grund- |
|
|
|
|
|
|
|
nivå och avancerad nivå |
630 |
635 |
626 |
644 |
662 |
674 |
691 |
2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och ut- |
|
|
|
|
|
|
|
bildning på forskarnivå |
354 |
364 |
364 |
369 |
376 |
384 |
392 |
2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
596 |
614 |
605 |
634 |
654 |
660 |
677 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
205 |
224 |
224 |
227 |
231 |
236 |
241 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
993 |
1 012 |
998 |
1 029 |
1 054 |
1 063 |
1 090 |
2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
286 |
318 |
318 |
323 |
329 |
336 |
344 |
2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
700 |
748 |
737 |
767 |
786 |
795 |
815 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
221 |
250 |
250 |
254 |
259 |
264 |
270 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
523 |
519 |
511 |
526 |
540 |
547 |
561 |
2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på |
207 |
231 |
231 |
235 |
239 |
244 |
249 |
42
|
|
|
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|||
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 1 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
forskarnivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå |
263 |
242 |
242 |
237 |
240 |
242 |
248 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå |
85 |
91 |
91 |
93 |
94 |
96 |
98 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
827 |
866 |
854 |
894 |
922 |
931 |
956 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:32 Malmö högskola: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
120 |
137 |
137 |
139 |
141 |
144 |
148 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
545 |
570 |
552 |
583 |
600 |
606 |
620 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
89 |
104 |
104 |
105 |
107 |
109 |
112 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå |
196 |
195 |
192 |
197 |
201 |
205 |
210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig |
|
|
|
|
|
|
|
forskning och utbildning på forskarnivå |
48 |
49 |
48 |
49 |
50 |
51 |
53 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå |
94 |
95 |
93 |
98 |
101 |
103 |
106 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå |
26 |
32 |
31 |
32 |
33 |
33 |
34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
449 |
459 |
459 |
477 |
495 |
501 |
514 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
59 |
66 |
65 |
67 |
69 |
70 |
72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
400 |
402 |
396 |
408 |
422 |
425 |
435 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
56 |
61 |
60 |
62 |
63 |
65 |
66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
424 |
425 |
419 |
433 |
449 |
456 |
468 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
84 |
91 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
369 |
369 |
364 |
375 |
387 |
391 |
401 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
56 |
62 |
62 |
63 |
65 |
66 |
67 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
358 |
363 |
358 |
373 |
388 |
391 |
401 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
47 |
53 |
52 |
53 |
54 |
56 |
57 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
323 |
298 |
305 |
297 |
303 |
306 |
313 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
41 |
47 |
46 |
47 |
48 |
49 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
354 |
333 |
329 |
344 |
358 |
362 |
371 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
42 |
48 |
47 |
48 |
49 |
50 |
51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avan- |
|
|
|
|
|
|
|
cerad nivå |
158 |
155 |
152 |
158 |
162 |
165 |
170 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på forskarnivå |
8 |
9 |
9 |
10 |
10 |
10 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
61 |
62 |
61 |
63 |
64 |
65 |
67 |
|
|
|
|
|
|
|
|
43
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 1 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning |
|
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå |
5 |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning |
|
|
|
|
|
|
|
på grundnivå och avancerad nivå |
123 |
125 |
125 |
128 |
131 |
134 |
137 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig |
|
|
|
|
|
|
|
forskning och utbildning på forskarnivå |
8 |
9 |
9 |
10 |
10 |
10 |
10 |
2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå |
381 |
386 |
386 |
396 |
413 |
415 |
426 |
2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
50 |
57 |
56 |
58 |
59 |
60 |
62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå |
24 |
24 |
24 |
25 |
25 |
26 |
26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
|
forskarnivå |
9 |
10 |
10 |
11 |
11 |
11 |
11 |
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskole- |
|
|
|
|
|
|
|
området |
2 963 |
3 024 |
3 039 |
3 193 |
3 272 |
3 340 |
3 419 |
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
501 |
592 |
563 |
579 |
1 257 |
1 628 |
2 347 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor |
786 |
391 |
386 |
415 |
428 |
435 |
440 |
2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning |
2 391 |
2 462 |
2 426 |
2 521 |
2 579 |
2 637 |
2 696 |
Summa Universitet och högskolor |
40 873 |
41 634 |
41 282 |
42 622 |
44 400 |
45 489 |
47 206 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskning |
|
|
|
|
|
|
|
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- |
|
|
|
|
|
|
|
information |
5 620 |
5 720 |
5 663 |
5 845 |
6 058 |
6 104 |
6 098 |
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella |
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
340 |
346 |
317 |
280 |
280 |
280 |
280 |
3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning |
140 |
141 |
141 |
161 |
164 |
167 |
171 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet |
365 |
372 |
366 |
373 |
401 |
416 |
416 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning |
28 |
28 |
28 |
29 |
29 |
30 |
30 |
3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organi- |
|
|
|
|
|
|
|
sationer |
554 |
551 |
558 |
551 |
551 |
551 |
551 |
3:7 Institutet för rymdfysik |
52 |
54 |
53 |
54 |
56 |
57 |
58 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:8 Kungl. biblioteket |
346 |
351 |
348 |
362 |
369 |
376 |
384 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:9 Polarforskningssekretariatet |
32 |
39 |
39 |
46 |
47 |
48 |
49 |
3:10 Sunet |
41 |
44 |
44 |
49 |
49 |
49 |
49 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:11 Centrala etikprövningsnämnden |
5 |
7 |
5 |
7 |
7 |
7 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3:12 Regionala etikprövningsnämnder |
35 |
41 |
37 |
41 |
41 |
42 |
43 |
3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål |
149 |
112 |
112 |
106 |
100 |
100 |
100 |
Summa Forskning |
7 707 |
7 806 |
7 711 |
7 905 |
8 153 |
8 228 |
8 239 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vissa gemensamma ändamål |
|
|
|
|
|
|
|
4:1 Internationella program |
81 |
82 |
80 |
82 |
82 |
82 |
82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:2 Avgift till Unesco och ICCROM |
27 |
31 |
30 |
31 |
31 |
31 |
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet |
9 |
10 |
10 |
10 |
10 |
11 |
11 |
4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
forskning |
8 |
24 |
24 |
18 |
13 |
13 |
8 |
Summa Vissa gemensamma ändamål |
125 |
147 |
145 |
140 |
136 |
136 |
132 |
|
|
|
|
|
|
|
|
44
|
|
|
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|||
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 1 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Äldre anslag |
|
|
|
|
|
|
|
2016 1:18 Lågstadielyftet |
1 987 |
0 |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
Summa Äldre anslag |
1 987 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Totalt för utgiftsområde 16 Utbildning och universi- |
62 802 2 |
68 722 2 |
66 379 2 |
|
|
|
|
tetsforskning |
72 381 |
74 715 |
74 685 |
75 879 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget för 2016 och förslag till ändringar i denna proposition.
2Beloppet är redovisade i 2017 års struktur avseende anslagen 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer och 14:4 Särskilt utbildningsstöd (under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid) enligt riksdagens beslut (prop. 2015/16:100, bet.2015/16:KU23, rskr.2015/16:290) om indelning i utgiftsområden (fördelning av ändamål och verksamheter inom utgiftsområden).
Tabell 2.12 Härledning av ramnivån
Miljoner kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
|
|
|
|
|
Anvisat 2016 1 |
70 129 |
70 129 |
70 129 |
70 129 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
710 |
1 563 |
2 563 |
3 668 |
Beslut |
2 056 |
3 315 |
2 464 |
2 463 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
råden |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
54 |
269 |
88 |
174 |
Ny ramnivå |
72 381 |
74 715 |
74 685 |
75 879 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Tabell 2.13 Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelat. Utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
|
2017 |
Transferingar1 |
23 321 |
Verksamhetsutgifter2 |
48 775 |
Investeringar3 |
285 |
|
|
Summa ramnivå |
72 381 |
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2015 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i
verksamheten,3 t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
Med inversteringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet (prop. 2011/12:1, utg.omr. 16 avsnitt 2.3, bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98).
2.4Resultatredovisning – övergripande för hela utgiftsområdet
2.4.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
För att följa upp hur framstående Sverige är som kunskaps- och forskningsnation behöver jäm- förelser göras med andra länder. Huvuddelen av de indikatorer som har valts ut för uppföljningen bygger därför på internationell statistik. I de fall det finns tidsserier att tillgå beskrivs dessutom utvecklingen under flera år bakåt i tiden. De indikatorer som valts ut för att mäta målupp- fyllelsen är:
–befolkningens uppnådda utbildningsnivå,
–unga vuxnas deltagande i utbildning,
–olika ålderskohorters uppnådda utbild- ningsnivå,
–könsfördelningen bland högskole- examinerade inom olika utbildningsin- riktningar,
–andelen kvinnor bland den forskande och undervisande personalen i högskolan,
–andelen professorer som är kvinnor,
–publiceringar och citeringar av forsknings- artiklar samt forskningssamarbeten, och
45
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
–riktmärkena i EU:s utbildningspolitiska samarbete.
Indikator: Befolkningens uppnådda utbildningsnivå
I såväl Sverige som inom OECD och det s.k. EU21 (omfattar alla EU:s medlemsländer innan utvidgning i maj 2004 samt
Diagram 2.1 Andelen personer i åldern
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
Sverige |
|
|
|
OECD |
|
|
EU21 |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Källa: OECD.
Indikator: Unga vuxnas deltagande i utbildning
En framstående utbildningsnation bör även erbjuda många, i synnerhet unga, personer god tillgång till utbildning. Det kan t.ex. mätas som andelen personer i åldern
I Sverige har denna andel under hela
takten har dock varit större inom OECD och EU21, vilket lett till att det försprång som Sve- rige har haft har minskat från elva procent- enheter 2000 till sju respektive sex procent- enheter 2013. Den publicerade internationella statistiken finns tyvärr inte uppdelad efter kön.
Befolkningens deltagande i utbildning varierar kraftigt med konjunkturen. Under hög- konjunktursåren 2007 och 2008 sjönk andelen unga som deltog i utbildning i Sverige. I efter- dyningarna av den efterföljande finanskrisen ökade andelen fram till 2011 varefter den åter- igen har minskat.
Diagram 2.2 Andelen personer i åldern
Procent |
|
|
|
40 |
|
|
|
35 |
|
|
|
30 |
|
|
|
25 |
|
|
|
20 |
|
|
|
15 |
|
|
|
10 |
|
|
|
5 |
Sverige |
OECD |
EU21 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 |
Källa: OECD.
Indikator: Olika ålderskohorters uppnådda utbildningsnivå
Det finns tydliga tecken på att den utbildnings- expansion som illustrerats i diagram 2.1 och diagram 2.2 har avtagit i styrka. Ett sådant tecken är att den genomsnittliga utbildnings- nivån vid en viss given ålder inte är lika hög för de unga ålderskohorterna som den är för de något äldre kohorterna (se diagram 2.3 och diagram 2.4). Högst utbildningsnivå i de här medtagna ålderskohorterna har de som föddes 1980. I ålderskohorterna födda 1985 och 1990 är utbildningsnivån något lägre än bland de födda 1980.
46
Diagram 2.3 Andelen personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning i olika ålderkohorter, Kvinnor
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1955 |
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1960 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1965 |
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1975 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1985 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1990 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
55 |
60 |
65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ålder |
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Diagram 2.4 Andelen personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning i olika ålderkohorter, Män
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1955 |
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1960 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1965 |
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1975 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1985 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1990 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
55 |
60 |
65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ålder |
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
I diagrammen syns också tydligt spåren av den kraftiga utbildningsexpansion som Sverige tidi- gare har genomgått. Bland dem som är födda 1965 och tidigare är vid en viss given ålder an- delen högutbildade betydligt lägre än bland dem som är födda senare. Det är en effekt av att hög- skolan byggdes ut på
Skillnaden mellan de olika ålderskohorterna är störst bland kvinnor. De har i större utsträck- ning dragit nytta av utbildningsexpansionen än vad männen gjort. Dessutom var flera av de utbildningar som på
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Indikator: Könsfördelningen bland högskole- examinerade inom olika utbildningsinriktningar
En framstående kunskaps- och forskningsnation med hög kvalitet bör också ha ett jämställt ut- bildningssystem. Könsstereotypa utbildningsval bör motverkas. Ett sätt att studera detta är att undersöka hur könsfördelningen ser ut bland de som examineras från olika utbildnings- inriktningar inom högskolan (se tabell 2.14).
Tabell 2.14 Könsfördelningen bland högskoleexaminerade inom olika utbildningsinriktningar, 2013
Procent
Utbildningsinriktning |
Sverige |
|
OECD |
|
|
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
Män |
Utbildning |
82 |
18 |
78 |
22 |
|
|
|
|
|
Humaniora och konst |
60 |
40 |
65 |
35 |
Samhällsvetenskap, juridik |
|
|
|
|
och ekonomi |
63 |
37 |
58 |
42 |
|
||||
Naturvetenskap |
39 |
61 |
39 |
61 |
|
|
|
|
|
Teknik, tillverkning och |
|
|
|
|
konstruktion |
29 |
71 |
24 |
76 |
|
||||
|
|
|
|
|
Lantbruk |
63 |
37 |
51 |
49 |
|
|
|
|
|
Hälsa och välfärd |
81 |
19 |
77 |
23 |
Tjänster |
63 |
37 |
51 |
49 |
|
|
|
|
|
Totalt |
62 |
38 |
57 |
43 |
|
|
|
|
|
Källa: OECD. |
|
|
|
|
Statistiken visar att utbildningsvalen är mer könsstereotypa i Sverige än i andra
Indikator: Andelen kvinnor bland den forskande och undervisande personalen i högskolan
Ett annat sätt att följa upp jämställdheten är att se hur könsfördelningen bland undervisande och forskande personal inom högskolan ser ut i Sve- rige jämfört med andra länder (se diagram 2.5).
47
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.6 Andelen professorer som är kvinnor
Diagram 2.5 Andelen kvinnor bland undervisande och |
Procent |
|
forskande personal inom högskolan |
25 |
|
|
Procent |
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 |
|
|
20 |
EU27 |
|
|
|
Sverige |
OECD |
EU21 |
EU15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42 |
|
|
15 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
38 |
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
36 |
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
34 |
|
|
|
|
|
|
|
32 |
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2004 |
2007 |
2010 |
2013 |
30 |
|
|
Källa: |
|
|
|
2010 2011 2012 2013
Anm.: Den vertikala axeln är bruten. Källa: OECD.
I såväl Sverige som i övriga OECD och inom EU21 är andelen kvinnor bland den under- visande och forskande personalen lägre än ande- len män. Den är något högre i Sverige än i OECD som helhet och inom EU21. Under de tre senaste uppmätta åren har andelen stigit nå- got i såväl Sverige som inom OECD och EU21. Särskilt tydlig är ökningen under det senast uppmätta året, då andelen ökade med en pro- centenhet i Sverige.
Indikator: Andelen professorer som är kvinnor
Ojämlikheten mellan kvinnor och män blir än tydligare när man ser till könsfördelningen bland professorer (se diagram 2.6). Andelen kvinnor var i såväl Sverige som i EU15 (omfattar de län- der som var medlemar i unionen före utvidg- ningen 2004) år 2000 strax under 14 procent. Andelen har därefter fram till år 2013 enligt internationell statistik stigit till ca 24 procent i Sverige och ca 20 procent i EU15. Öknings- takten har varit större i Sverige än i EU som helhet. Det gäller i synnerhet under den senast uppmätta perioden
Indikator: Publiceringar och citeringar av forskningsartiklar, samt forskningssamarbeten
Det övergripande målet att Sverige ska vara en framstående forsknings- och kunskapsnation präglad av hög kvalitet har inom forsknings- området specificerats till att Sverige ska vara en framstående forskningsnation där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets kon- kurrenskraft. Ett vanligt sätt att mäta forskning- ens kvalitet på är att följa upp antal publiceringar och citeringar av forskningsartiklar. År 2014 publicerades totalt 26 000 artiklar med svenska författare. Det är en ökning med 70 procent på tio år eller en genomsnittlig ökning med drygt 6 procent per år. Under de senaste fem åren har det största forskningsfältet varit medicin med drygt 20 procent av de publicerade artiklarna. Därefter följer biokemi, genetik och molekylär- biologi med 9 procent, teknikvetenskap med 8 procent, fysik och astronomi med 7 procent samt datavetenskap med ca 6 procent av de pub- licerade artiklarna. Samhällsvetenskaperna ut- gjorde drygt 5 procent av de publicerade artik- larna.
Ett mått på forskningens kvalitet är fält- normaliserade medelciteringar av vetenskapliga artiklar, dvs. ett medelvärde för alla områden av antalet citeringar dividerat med medelantalet citeringar för varje forskningsfält. Den fält- normaliserade medelciteringen för Sverige i vetenskapliga tidskrifter inkluderade i det nederländska företaget Elseviers databaser ham- nar på nästan 70 procent över världsgenom- snittet, vilket är något svagare än jämförbara
48
länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz som citeras ca 80 procent över världs- genomsnittet, men högre än Norge och Finland som citeras ca 60 procent över världsgenom- snittet.
Ett annat sätt att mäta kvalitet är att studera andelen artiklar som är bland de tio procent mest citerade artiklarna i världen. För svenskt vid- kommande ligger detta på drygt 20 procent. Det är högre än Norge och Finland men lägre än länder som Belgien (21 procent), Danmark (25 procent), Nederländerna (23 procent), Schweiz (24 procent) och Singapore (24 procent).
Forskningssamarbete med andra länder och företag syftar till att bidra till kvalitet och till samhällets utveckling och näringslivets kon- kurrenskraft. Mer än hälften av de publicerade artiklarna 2014 var resultatet av ett inter- nationellt forskningssamarbete, vilket är högt i ett internationellt perspektiv såväl i Norden som i världen i stort. På tio år har internationellt sam- arbete mellan Sverige och andra länder ökat med fem procentenheter. Drygt tre procent av publi- cerade artiklar i Sverige var publicerade i sam- arbete med företag, vilket är högre än i Norge, Storbritannien och USA, men lägre än i Dan- mark, Nederländerna och Schweiz.
Ytterligare ett sätt att följa upp det forsk- ningspolitiska målet är att mäta graden av sam- verkan med det omgivande samhället. Samarbete mellan näringsliv och forskning vid universitet och högskolor och industriforskningsinstitut i form av innovationsrelaterade samarbeten är viktigt för fungerande kunskapsspridning till näringsliv och samhälle. I Sverige hade 8 procent av företagen med minst tio anställda innova- tionsrelaterade samarbeten med universitet och högskolor under perioden
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Indikator: Riktmärkena i EU:s utbildningspolitiska samarbete
I bedömningen av hur Sverige står sig som kun- skapsnation är det viktigt att även följa upp den överenskommelse som de europeiska utbild- ningsministrarna ingick i maj 2009. De enades då om ett ramverk med strategiska mål för arbetet fram till 2020 (Utbildning 2020). Fem riktmär- ken, som ska vara vägledande för uppföljningen fram till 2020, lyftes fram. I november 2011 antogs ett kompletterande sjätte riktmärke om rörlighet i utbildningssyfte och 2012 antogs ett sjunde riktmärke om sysselsättning efter avslu- tad utbildning. De riktmärken som antagits är:
–andelen
–andelen
–andelen
–andelen barn mellan fyra år och upp till obligatorisk skolstartsålder som går i för- skola ska uppgå till minst 95 procent,
–andelen
–andelen
–andelen högskoleexaminerade som studerat utomlands under en period som omfattar minst 15 högskolepoäng ska uppgå till minst 20 procent, och
–andelen
Riktmärkena om unga vuxna utan fullföljd gym- nasieutbildning och om eftergymnasial utbild- ning tillhör de övergripande målen i Europa
49
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
som inte fullföljt gymnasieskolan och som inte studerar är att den 2020 ska vara mindre än 7 procent. Målet för andelen
I det följande redovisas hur Sverige och EU som helhet ligger till i förhållande till de antagna riktmärkena och hur utvecklingen har varit un- der de senaste tio åren, i de fall det finns långa tidsserier att tillgå. Tidsserierna sträcker sig i vissa fall fram till 2012 och i andra fall till 2015.
Unga med mindre än två års gymnasieutbildning
Sverige har sedan flera år tillbaka uppfyllt målet om att minska andelen
Diagram 2.7 Andelen kvinnor och män i åldern
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
Riktmärke |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
EU28 Totalt |
|
|
|
EU28 Män |
|
|
||
|
EU28 Kvinnor |
|
|
|
Sverige Totalt |
|
||||
2 |
|
|
|
|
|
|||||
|
Sverige Män |
|
|
|
Sverige Kvinnor |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: Eurostat. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Även inom EU totalt sett har andelen minskat påtagligt under de senaste tio åren, dock från en högre nivå. För kvinnor har nivån 2015 minskat till 9,5 procent och för män till 12,4 procent vilket innebär att unga kvinnor uppfyller målet att andelen ska ligga under 10 procent, men unga män gör det inte. Genomsnittet för
Andel
Sverige uppfyller även det andra utbildnings- målet om att andelen
Diagram 2.8 Andelen
Pörocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
Riktmärke 40 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EU28 Totalt |
|
|
|
EU28 Män |
|
|
||
10 |
|
|
EU28 Kvinnor |
|
|
Sverige Totalt |
|
||||
|
|
|
Sverige Män |
|
|
|
Sverige Kvinnor |
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Källa: Eurostat. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
År 2015 uppgick andelen till 57,7 procent för kvinnor och till 43,2 procent för män. Till- sammans uppgick andelen till 50,2 procent. Det innebär att Sverige totalt sett även överträffar det nationella målet att andelen ska ligga mellan 45 och 50 procent.
Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat stadigt för såväl kvinnor som män under de senaste tio åren men under det senaste året har ökningstakten avtagit för männen och övergått i en viss minskning för kvinnor.
Under hela den tioårsperiod som har studerats har andelen
Elever utan godtagbar baskompetens
De senaste
50
|
|
|
|
|
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|||
Diagram 2.9 Andelen lågpresterande |
Diagram 2.10 Andelen lågpresterande |
||||||||
förståelse |
|
|
|
|
matik |
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
30 |
Flickor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pojkar |
|
|
|
||
|
Pojkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
25 |
EU27 totalt |
|
|
|
Flickor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
20 |
|
|
|
|
|
EU27 totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riktmärke |
|
20 |
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
Riktmärke 15 % |
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
2000 |
2003 |
2006 |
2009 |
2012 |
2000 |
2003 |
2006 |
2009 |
2012 |
Källa: OECD:s |
|
|
|
Anm.: Den vertikala axeln är bruten. |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Källa: OECD:s |
|
|
|
I läsförståelse har andelen
Samma negativa utveckling gäller även 15- åringars prestationer i matematik (se
diagram 2.10). Andelen
Utvecklingen gäller såväl flickor som pojkar och vid senaste
Även
Diagram 2.11 Andelen lågpresterande |
||||
tenskap |
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
25 |
Pojkar |
|
|
|
Flickor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EU27 totalt |
|
|
|
20 |
|
|
|
|
15 |
Riktmärke 15 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
2000 |
2003 |
2006 |
2009 |
2012 |
Anm.: Den vertikala axeln är bruten.
Källa: OECD:s
Inom EU totalt sett har andelen lågpresterande i naturvetenskap minskat. Nivån ligger i senaste mätningen klart under Sveriges nivå.
51
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Sett till alla tre undersökta kunskapsområdena så ligger Sverige klart över riktmärket på 15 pro- cent och utvecklingen har gått åt fel håll. Även i EU totalt sett ligger andelen lågpresterande elever fortfarande över riktmärket i samtliga ämnen men där har utvecklingen gått åt rätt håll.
Andel barn i förskola
Sverige uppfyller målet om att andel barn i för- skola ska uppgå till minst 95 procent för såväl flickor som pojkar (se diagram 2.12).
Diagram 2.12 Andelen barn som går i förskolan bland de som är i åldern fyra år och upp till skolstartsåldern
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige Flickor |
|
|
Sverige Pojkar |
|
|
||
97,5 |
|
EU Pojkar |
|
|
EU Flickor |
|
|
||
Riktmärke |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
92,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
87,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Anm.: Den vertikala axeln är bruten.
Källa: Eurostat
I Sverige uppgick andelen flickor i förskola till 95,7 procent och andelen pojkar till 96,0 procent 2014. Genomsnittet för
Vuxnas deltagande i utbildning
Andelen personer i åldern
Diagram 2.13 Andelen personer i åldern |
|
|||||||||
deltar i någon form av utbildning |
|
|
|
|
|
|||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
Riktmärke |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
Sverige Totalt |
|
|
Sverige Män |
|
||||
|
Sverige Kvinnor |
|
|
EU 28 Totalt |
|
|||||
|
|
|
|
|
||||||
0 |
|
EU 28 Män |
|
|
|
EU 28 Kvinnor |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: Eurostat.
Andel sysselsatta efter examen
Sverige uppfyller målet om att minst 82 procent ska vara sysselsatta tre år efter examen (se diagram 2.14). Det gäller för både män och kvin- nor.
Diagram 2.14 Andelen sysselsatta tre år efter gymnasial eller eftergymnasial examen
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
92 |
|
|
EU 28 Totalt |
|
|
|
EU 28 Män |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||||
90 |
|
|
EU 28 Kvinnor |
|
|
|
Sverige Totalt |
|
||
88 |
|
|
Sverige Män |
|
|
|
Sverige Kvinnor |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
86 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Riktmärke |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
78 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
76 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Anm.: Den vertikala axeln är bruten. |
|
|
|
|
|
|
||||
Källa: Eurostat. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andelen sysselsatta tre år efter avslutade studier på gymnasial och eftergymnasial nivå uppgick i Sverige 2015 till 86,0 procent bland kvinnor och till 85,7 procent bland män, vilket väl överträffar målet på 82,0 procent. Genomsnittet för EU28 var 76,9 procent totalt sett. För kvinnor uppgick andelen till 75,3 procent och för män till 78,6 procent.
Fram till 2009 följde utvecklingen i Sverige och övriga EU varandra väl om än på olika ni- våer. Under den därefter följande återhämt- ningen efter finanskrisen har utvecklingen gått åt olika håll med en trendmässig ökning av syssel-
52
sättningsgraden i Sverige samtidigt som syssel- sättningsgraden fram till för ett par år sedan har minskat i EU som helhet.
Internationell rörlighet
Ett arbete pågår inom Eurostat med att ta fram statistik som belyser riktmärkena för inter- nationell rörlighet. Det har ännu inte publicerats några indikatorer.
2.4.2Analys och slutsatser
De indikatorer som i ovanstående avsnitt an- vänds för att bedöma om Sverige är en fram- stående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet visar en blandad bild.
Den svenska utbildningen och forskningen har många styrkor. Vi har under en lång följd av år haft en kontinuerligt stigande utbildningsnivå i befolkningen. Andelen högutbildade har ökat mer i Sverige än vad den har gjort inom OECD som helhet. Samtidigt har andelen vuxna, i syn- nerhet kvinnor, som deltar i någon form av ut- bildning ökat kraftigt i Sverige. I EU som helhet har andelen stått i stort sett stilla. Andelen hög- utbildade i Sverige är nu näst högst inom hela EU. Som redovisades i budgetpropositionen för 2016 återspeglas detta också i direkta mätningar av de vuxnas kompetens och kunskapsnivå som OECD gjort i
Sysselsättningsgraden efter avslutad utbild- ning är hög och dessutom stigande i Sverige och till skillnad från EU totalt sett är det ingen skill- nad mellan kvinnor och män i sysselsättnings- grad efter avslutad utbildning. I Sverige är det också en större andel barn som går i förskolan jämfört med genomsnittet i
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
har också ökat snabbare i Sverige än i EU totalt sett. Vidare står sig Sverige väl i mätningar av omfattningen och kvaliteten på den forskning som bedrivs. I samtliga ovan nämnda bemärkel- ser kan Sverige sägas vara en framstående kun- skaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet.
I andra bemärkelser är Sverige mindre fram- stående. Det gäller i synnerhet prestations- nivåerna i läsförståelse, matematik och natur- vetenskap bland svenska
Den svenska befolkningens utbildningsnivå ökar inte längre utan tenderar i stället att minska något. Andelen högutbildade bland de kohorter som t.ex. är födda 1985 och 1990 är något lägre än bland de som är födda några år tidigare. An- talet studenter vid universitet och högskolor minskar sedan fem år tillbaka. Den tidigare ök- ningen av andelen
Sverige har i vissa avseenden också långt kvar innan vi når ett jämställt utbildningssystem. Utbildningsvalen inom högskolan är mer köns- stereotypa i Sverige än vad de är inom OECD som helhet. Männen presterar genom hela ut- bildningsystemet sämre än vad kvinnor gör och de uppnår också i genomsnitt en lägre utbild- ningsnivå. Bl.a. är andelen pojkar med låg kun- skap i läsförståelse oroväckande hög. Samtidigt är könsfördelningen mycket skev bland dem som arbetar i utbildningsystemet. Det finns ett tydligt och entydigt mönster att ju högre upp i utbildningshierarkin man kommer, desto större blir andelen män bland de anställda. Av de som
53
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
arbetar i förskolan är endast 4 procent män, samtidigt som andelen män bland universitetens och högskolornas professorer är 75 procent (2015). Mönstret håller på att förändras men utvecklingen går sakta.
Sammantaget har Sverige varit och är i flera avseenden fortfarande en framstående kunskaps- och forskningsnation. I andra avseenden är vi inte längre lika framstående som vi tidigare har varit. Det gäller i synnerhet resultatutvecklingen i skolan. Den är i högsta grad oroande och kan, om inte vidtagna åtgärder får avsedd effekt, innebära att Sveriges position som framstående kunskaps- och forskningsnation hotas.
definieras som lärare, förskollärare och fritidspedagoger som ansvarar för undervisning (2 kap. 13, 17 och 18 §§ skollagen) samt rektorer och förskolechefer som arbetsleder dessa lärare och förskollärare (2 kap. 9 § skollagen).
Dessa definitioner utgör också resultatredovisningens avgränsningar. Övriga personalkategorier fyller viktiga funktioner i skolan, inte minst genom att också skapa bättre förutsättningar för lärarnas och förskollärarnas undervisning. Regeringen har därför också gjort satsningar på t.ex. fler anställda i förskoleklass och lågstadiet, vilket bidragit till att totalt 13 000 fler personer (heltidstjänster) anställts i skolan sedan 2013 (se avsnitt 2.5.4). Den stora lärar- och förskollärarbristen tillsammans med det faktum att skickliga lärare är en avgörande faktor
2.5Resultatredovisning – lärar- och för elevernas resultat, motiverar dock att
förskollärarsituationen i skolväsendet
Riksdagen har efterfrågat en samlad redovisning av skolans personalsituation (bet. 2015/16:UbU1, rskr. 2015/16:113). För att tillgodose riksdagens önskemål ges därför en sådan redovisning i följande avsnitt.
Disposition
Föreliggande avsnitt inleds med en beskrivning av resultatredovisningens indikatorer och övriga bedömningsgrunder. Därefter redovisas resultaten per skol- och verksamhetsform följt av en redovisning av statliga insatser. Avsnittet avslutas med analys och slutsatser vari också bristen på lärare och förskollärare analyseras.
Definitioner och avgränsningar
Såväl ”skola” som ”personal” är breda begrepp som kan innefatta många verksamheter och olika personalkategorier. I detta avsnitt i resultatredovisningen definieras skola som de skolformer som ingår i skolväsendet, inklusive fritidshem (1 kap. 1 § skollagen).1 Personal
redovisningen fokuserar på tillgången till utbildade lärare och förskollärare.
Resultatredovisningen avgränsas till skolans nuvarande personalsituation och den historiska bakgrunden till densamma. Redovisningen innehåller därför inga egna prognoser utan hänvisar till de som genomförts av Statens skolverk och som därefter uppdaterats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
2.5.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
För att Sverige ska kunna vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet måste skolväsendet vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla barn och elever ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt. Att alla barn och elever möter skickliga förskollärare och lärare är en förutsättning för att skapa ett likvärdigt skolväsende av hög kvalitet.
Nedan redovisas de indikatorer som används i resultatredovisningen. De utgår från de indikatorer som användes i budgetpropositionen för 2016, som inkluderade resultatindikatorer för
1 Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, |
och särskild utbildning för vuxna. I skolväsendet ingår också fritidshem |
sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning |
som kompletterar utbildningen i flera av de nämnda skolformerna. |
54
personalens utbildning, men har också kompletterats med ytterligare några mått.2
Indikatorer för lärarbehörighet och personalens utbildning
I resultatredovisningen för utgiftsområde 16 i budgetpropositionen för 2016 specificeras fyra olika mått som resultatindikatorer för personalens utbildning. Dessa är:
–andel av personalen i förskola och fritidshem som har pedagogisk högskoleutbildning,
–andel av lärarna i obligatoriska skolformer samt förskoleklass som har pedagogisk högskoleexamen,
–andel av lärarna i gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan som har pedagogisk högskoleexamen, och
–andel av lärarna i komvux, särvux och sfi som har pedagogisk högskoleexamen.
Redovisningen utgår från dessa indikatorer, men även ytterligare ett antal mått över lärares och förskollärares legitimationer och behörigheter redovisas. Det beror på att måttet ”andel med pedagogisk högskoleexamen” inte visar vilken behörighet en lärare, förskollärare eller fritidspedagog har för skol- eller verksamhetsformen eller i förekommande fall årskurser och ämnen. Måttet visar inte heller om läraren eller förskolläraren arbetar i en skol- eller verksamhetsform som denne är behörig för och, i skolans fall, undervisar i ämnen som läraren är behörig för.
Måttet ”andel med pedagogisk högskoleexamen” är fortfarande relevant att redovisa. För det första anger måttet ett maximalt tak för hur stor andel av lärarna och förskollärarna som skulle kunna bli behöriga genom att komplettera sin utbildning (behörighetsgivande examen krävs för att få en legitimation). För det andra finns det lärarkategorier som är undantagna legitimations-
2 Även uppgifter om rektorer och förskolechefer redovisas, men för dessa saknas tydliga uppgifter om utbildningsbakgrund. Därför behandlas inte dessa mått som indikatorer.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
kravet. För dessa lärare visar måttet om de ändå har någon form av pedagogisk högskoleexamen. För det tredje möjliggör det att studera lärares och förskollärarnas utbildningsnivå över tid, vilket det nya legitimationsmåttet ännu inte möjliggör (se Skolverket 2016, Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2015/16).
Utöver ovan angivna mått kommer också följande mått för lärares legitimation och behörighet att redovisas:
–andel tjänstgörande lärare och förskollärare i förskoleklass med legitimation,
–andel tjänstgörande lärare i obligatoriska skolformer med legitimation och behörighet per ämne och nivå,
–andel tjänstgörande lärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med legitimation och behörighet per ämne, och
–andel tjänstgörande lärare i vuxen- utbildningen med legitimation och behörighet per ämne.
Indikatorer för lärar- och förskollärarutbildning
Ur ett personalförsörjningsperspektiv redovisas också uppgifter om utvecklingen på lärar- och förskollärarutbildningarna. De indikatorer som används är:
–söktryck till lärar- och förskol- lärarutbildningarna (antal behöriga första- handssökande per antagen),
–antalet nybörjarstudenter på lärar- och förskollärarutbildningarna, och
–antalet examinerade från lärar- och förskollärarutbildningarna.
2.5.2Resultat
Personalsituationen i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Förskolan
Förskolepersonalen
Antalet årsarbetare har ökat linjärt tillsammans med antalet mottagna barn i förskolan under perioden
55
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
motsvarar en ökning av antal årsarbetare med knappt 45 procent. Antalet barn per årsarbetare har minskat något under perioden, från 5,7 barn per årsarbetare 1997 till 5,2 år 2015. Detta illustreras i diagram 2.15.
Under perioden
Diagram 2.15 Antal inskrivna barn och årsarbetare i förskolan,
Antal barn |
|
|
|
|
|
Antal barn per personal |
|||
600000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
500000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal årsarbetare |
|
|
4 |
||
|
|
|
|
Antal barn |
|
|
|
||
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Antal barn/årsarbetare |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
||||
100000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Antalet barn per årsarbetare visas på sekundäraxeln. Antalet barn per årsarbetare beräknas som antal barn dividerat med antal årsarbetare. Källa: Statens skolverk.
Under perioden
Diagram 2.16 Andel förskolepersonal med pedagogisk högskoleexamen eller utbildning,
Andel (%)
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel med ped.ex/utbildning |
|
|
|||
20% |
|
|
|
|
Andel kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel män |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
15 |
Anm.: Avser andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen eller utbildning. Axeln är bruten. Från och med hösten 2014 samlades uppgifter om barn och personal i förskola och pedagogisk omsorg in på individnivå och varje huvudman, kommunal såväl om enskild, ansvarade för att lämna uppgifterna. Tidigare ansvarade kommunerna för att lämna uppgifter och uppgifterna lämnades på gruppnivå. Från 2014 hämtas uppgifter om personalens utbildningsnivå från SCB:s utbildningsregister. Förändringarna kan förklara att uppgifter för 2014 skiljer sig från tidigare år.
Källa: Statens skolverk.
Förskolechefer
Befintlig statistik avseende förskolechefernas utbildningsbakgrund är begränsad. Förskolechef blev en reglerad befattning först i samband med 2011 års skollag. Skolverket publicerar därför inga historiska uppgifter om förskolechefer och Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar endast en sammanställning av anställda arbetsledare i förskola och annan pedagogisk verksamhet (SCB 2015, Utbildningsstatistisk årsbok).
I Skolverkets publikation Beskrivande data 2015 (rapport 434) ges en fördjupad beskrivning av rektorers och förskolechefers förutsättningar där bl.a. deras utbildningsbakgrund beskrivs. Enligt rapporten fanns det 4 900 förskolechefer i landet läsåret 2014/15. En stor majoritet av dessa, drygt 90 procent, var kvinnor.
Av förskolecheferna 2014/15 hade 85 procent en pedagogisk högskoleutbildning.4 Det finns inga krav på legitimation för anställning som förskolechef, varför också denna andel är lägre. Knappt 55 procent av förskolecheferna hade en legitimation. I diagram 2.17 redovisas förskolechefernas utbildningsbakgrund läsåret 2014/15.
3 Skolverket samlar inte in förskolepersonalens personnummer varför det |
|
inte är möjligt att koppla samman insamlade uppgifter med |
|
legitimationsregistret. |
4 Förskollärarexamen, lärarexamen eller fritidspedagogsexamen. |
56
Diagram 2.17 Förskolechefernas utbildningsbakgrund, 2014/15
4%3% |
7% |
|
|
|
|
5% |
|
|
11% |
|
|
|
|
70% |
Förskollä.ex. |
Lärarex. |
Fritidsped.ex. |
Gymnasial utbildn. |
Viss ped.utb. |
Ingen utb. |
Källa: Statens skolverk 2016, Beskrivande data 2015 (rapport 434).
Förskoleklassen
Antalet lärare och förskollärare (årsarbetare) i förskoleklassen minskade gradvis under perioden
Diagram 2.18 Antal elever och lärare i förskoleklass, 1999– |
||||||||
2015 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal elever |
|
|
|
|
|
Antal elever per lärare |
||
140000 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
120000 |
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
|
|
|
|
|
|
14 |
80000 |
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
60000 |
|
Antal lärare |
|
|
Antal elever |
8 |
||
|
|
|
|
|||||
40000 |
|
Antal elever/lärare |
|
|
|
6 |
||
20000 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Antalet elever per lärare (årsarbetare) visas på sekundäraxeln. Måttet beräknas som antalet elever dividerat med antalet lärare.
Källa: Statens skolverk.
Könsfördelningen bland personalen i förskoleklassen är stabil över tid. Andelen kvinnor 2015 var 93 procent.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Under den andra halvan av den period som redovisas i diagram 2.19, dvs.
Diagram 2.19 Förskoleklasspersonalens utbildningsbakgrund,
Andel (%)
80% |
|
|
|
|
|
|
|
|
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel fritidsped.ex. |
|
Andel fsk.ex. |
|
|||
30% |
|
Andel lärarex. |
|
|
Övriga |
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
|
Av personalen i förskoleklassen som omfattades av legitimationskrav5 hade läsåret 2015/16 76 procent av lärarna och förskollärarna (heltidstjänster) legitimation. Motsvarande andel för speciallärarna var 6 procent.
Fritidshemmet
Antalet årsarbetare i fritidshemmet var under perioden
5 Vissa skolenheter är undantagna legitimationskravet, t.ex. de som bedriver annan undervisning än språkundervisning på engelska samt waldorfskolor.
57
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Ökningen har inte motsvarat ökningen i antalet mottagna elever vilket framkommer genom att antalet elever per årsarbetare har ökat från 12,4 elever per årsarbetare 1997 till 21,9 år 2015. Den ökande trenden tycks dock ha brutits från år 2014. Detta illustreras i diagram 2.20.
Diagram 2.20 Antal inskrivna elever och årsarbetare i fritidshemmet,
Antal elever |
|
|
|
|
|
Antal elever per personal |
|||
500000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
450000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
350000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
250000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
Antal årsarbetare |
|
10 |
|
150000 |
|
|
|
|
|
Antal elever |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal elever/årsarbetare |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|||
100000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
50000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Antalet elever per årsarbetare visas på sekundäraxeln och beräknas som antalet elever dividerat med antalet årsarbetare.
Källa: Statens skolverk.
Det ökade antalet årsarbetare i fritidshemmet har åtföljts av förändringar i personalens sammansättning. Andelen män har ökat, från att utgöra 19 procent av fritidspersonalen 2007 till 27 procent 2015. Samtidigt har också andelen personal med pedagogisk högskoleexamen minskat.6 Den minskade andelen med pedagogisk högskoleexamen gäller både män och kvinnor men är något starkare för männen. Andel kvinnor med pedagogisk högskoleexamen har minskat med 13 procent sedan 2007 och andel män med 30 procent.7 Detta illustreras i diagram 2.21.
6 Med pedagogisk högskoleutbildning avses personer med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning.
7 För fritidshemmet saknas uppgifter om legitimationer.
Diagram 2.21 Andel fritidshemspersonal med pedagogisk högskoleexamen,
Andel (%)
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Andel med ped.ex eller utbildning 20%
Andel män
10%
0%
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Avser årsarbetare. Med pedagogisk högskoleexamen avses förskollärarexamen, fritidspedagogsexamen eller lärarexamen.
Källa: Statens skolverk.
Personalsituationen i de obligatoriska skolformerna
Grundskolan
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
Likt övriga skolformer följer förändringar i antalet lärare i grundskolan förändringar i storleken på elevkullarna. Åren runt millennieskiftet var antalet elever i grundskolan mycket stort. Under perioden
Antalet lärare har följt förändringarna i elevantalet, vilket också syns i antalet elever per lärare (heltidstjänster). I genomsnitt har det gått ca 12 elever per lärare i grundskolan under den undersökta perioden
58
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.22 Antal elever och lärare i grundskolan, 1994– 2015
Diagram 2.24 Andel med pedagogisk högskoleexamen uppdelat efter kön,
Antal elever |
|
|
|
|
|
|
|
Antal elever per lärare |
Andel (%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
90% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
80% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
800000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal elever |
|
|
|
Antal lärare |
8 |
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
400000 |
|
|
|
|
6 |
30% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
Antal elever/lärare |
|
|
|
|
|
Andel med ped.ex |
|
|
Kvinnor |
|
Män |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Antalet elever per lärare visas på sekundäraxeln och beräknas som antalet |
Anm.: Avser heltidstjänster. Axeln är bruten. |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
elever dividerat med antalet lärare (heltidstjänster). |
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
När antalet heltidstjänster i grundskolan ökade under perioden
Diagram 2.23 Antal lärare och andel med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan,
Antal lärare |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel med ped.ex. |
|
90000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100% |
|
|
|
|
|
|
Lärare, antal heltidstj. |
|
|||
|
|
|
|
|
|
Andel ped.högskolex. |
95% |
|||
85000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90% |
80000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
85% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80% |
75000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75% |
70000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70% |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Axlarna är brutna. Omräknat till heltidstjänster. Andel med pedagogisk högskoleexamen redovisas på sekundäraxeln.
Källa: Statens skolverk.
Andel lärare med legitimation och behörighet
I genomsnitt hade 73 procent av lärarna (heltidstjänster) i grundskolan, som arbetar i ämnen med behörighetskrav eller skolenheter med legitimationskrav8, legitimation och behörighet i minst ett ämne läsåret 2015/16. Andelen legitimerade och behöriga lärare var störst i årskurs
Regionala skillnader
Det finns vissa regionala skillnader i landet när det gäller andelen behöriga lärare i grundskolan. Exempelvis är andelen legitimerade och behöriga lärare i minst ett ämne i årskurs
Kartan i figuren visar hur stor andel av lärarna i årskurs
Könsfördelningen har varit stabil under hela perioden
8 Vissa skolenheter är undantagna legitimationskravet, t.ex. de som bedriver annan undervisning än språkundervisning på engelska samt waldorfskolor.
9 Med lägeskommun avses den geografiska indelningen som en kommun innebär. Uppgifterna gäller oavsett huvudman inom lägeskommunen.
59
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
95:e till den 5:e percentilen. Se förklaring under figuren för uttolkning av dessa värden.
Diagram 2.25 Andel legitimerade och behöriga lärare i minst ett ämne i årskurs
analyser genomföras för skolor med elever med slutbetyg från årskurs 9 (statistiken är hämtad från Skolverkets databas SIRIS).
Avseende läsåret 2015/16 framkommer i analysen ett visst negativt samband mellan exempelvis lärarnas behörighet och andel elever som är födda utomlands. Det innebär att ju större andel elever som är utrikes födda, desto mindre är andelen lärare (heltidstjänster) som är legitimerade och behöriga för minst ett ämne.10
Skillnaderna kan också beskrivas som att vid den tiondel skolor som hade minst andel elever som var utrikesfödda, var i genomsnitt 75 procent av lärarna legitimerade och behöriga för minst ett ämne. Motsvarande andel på den tiondel skolor som hade störst andel utrikesfödda elever var 63 procent.
Skillnader mellan ämnen
Det finns också vissa skillnader i lärarnas behörigheter mellan olika ämnen. I tabell 2.15 sammanfattas andelen legitimerade och behöriga lärare per årskurs och ämne.
Anm: Avser andelen grundskollärare i årskurs
Källa: Statens skolverk.
Skillnader mellan skolor
För grundskolan finns mer detaljerade uppgifter att tillgå än för förskolan och förskoleklassen, varför det också går att jämföra skillnader mellan olika grundskolor.
En skillnad på skolnivå som uppmärksammas av OECD:s
Uppgifter om sammantagen socioekonomisk elevbakgrund på skolnivå, likt måttet i TALIS- studien, har inte funnits tillgänglig för denna resultatredovisning. Genom att koppla samman uppgifter om lärarnas legitimation och behörighet med uppgifter om respektive skolas elevsammansättning kan dock vissa motsvarande
10 Totalt ingår 1 341 av 1 689 grundskolor med årskurs 9 (79 procent) i analysen. Bortfallet beror på saknade eller maskerade data. Korrelationens styrka uppgår till r =
60
Tabell 2.15 Andel legitimerade och behöriga lärare per årskurs och ämne läsåret 2015/16
Andel, procent
Ämne |
Årskurs |
Årskurs |
Årskurs |
Lärare bild |
58 |
57 |
77 |
Lärare biologi |
75 |
76 |
76 |
Lärare engelska |
52 |
69 |
74 |
Lärare franska |
- |
52 |
80 |
Lärare fysik |
72 |
75 |
72 |
Lärare geografi |
65 |
70 |
70 |
Lärare hem- och |
8 |
51 |
74 |
konsumentkunskap |
|
|
|
Lärare historia |
66 |
75 |
83 |
Lärare idrott och hälsa |
62 |
74 |
83 |
Lärare kemi |
72 |
75 |
75 |
Lärare matematik |
88 |
81 |
76 |
Lärare musik |
58 |
63 |
72 |
Lärare religionskunskap |
66 |
73 |
78 |
Lärare samhällskunskap |
69 |
71 |
75 |
Lärare slöjd |
47 |
61 |
71 |
Lärare spanska |
8 |
41 |
61 |
Lärare svenska |
90 |
82 |
78 |
Lärare svenska som andraspråk |
77 |
41 |
48 |
Lärare teknik |
40 |
52 |
62 |
Lärare tyska |
2 |
60 |
79 |
Anm.: Avser verksamma lärare omräknat till heltidstjänster.
Källa: Statens skolverk
I årskurs
Rektorer i grundskolan
Antalet rektorer i grundskolan ökade under perioden
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
grundskolor totalt sett varit ungefär detsamma, även fram till läsåret 2015/16.
Under perioden har även antalet övriga skolledare (exempelvis biträdande rektorer) förändrats, från att ha minskat i samband med ökningen av antalet rektorer fram till läsåret 2008/09 för att därefter återigen öka från läsåret 2011/12. Ökningen av antalet övriga skolledare sammanfaller i tid med att antalet elever i grundskolan återigen ökar. Detta illustreras i diagram 2.26.
Läsåret 2013/14 fanns det drygt 3 900 rektorer och knappt 1 800 övriga skolledare i grundskolan. Andelen rektorer som är kvinnor har ökat något, från 61 procent läsåret 2001/02 till 65 procent läsåret 2013/14.
Diagram 2.26 Antal rektorer och skolenheter i grundskolan, läsåret
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
3000 |
Antal rektorer |
|
Övriga skolledare |
||||
Fristående skolenheter |
Antal skolenheter, totalt |
||||||
|
|||||||
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2001/02 |
2003/04 |
2005/06 |
2007/08 |
2009/10 |
2011/12 |
2013/14 |
|
Källa: Utbildningsstatistisk årsbok (SCB) och Statens skolverk. |
|
|
Läsåret 2014/15 hade knappt 90 procent av rektorerna i grundskolan en pedagogisk högskoleexamen och drygt 40 procent hade dessutom legitimation.
I Skolverkets rapport Beskrivande data 2015 görs ingen uppdelning mellan rektorer i olika skolformer i redovisningen av dessas specifika utbildningsbakgrunder. De uppgifter som redovisas nedan gäller därför i samtliga skolformer.
Den vanligaste utbildningsbakgrunden för rektorer var lärarutbildning vilket knappt 80 procent hade. Samtliga rektorer hade någon typ av högskoleutbildning. Rektorernas utbildnings- bakgrund läsåret 2014/15 redovisas i diagram 2.27.
Uppgifter om befattningsutbildningen redo- visas separat nedan.
61
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.27 Rektorers utbildningsbakgrund i grund- och gymnasieskolan, läsåret 2014/15
7% 4%3%
8%
|
|
|
|
|
|
|
78% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Lärarutb. |
|
Förskollä.utb. |
|
Samhällsvet.utb. |
|||
|
|
|
||||||
|
|
|
||||||
|
Utb.omsorg/soc.arb. |
|
|
|
|
|||
|
|
|
Övriga utb. |
|
|
|||
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Notera att figuren avser rektorer i samtliga skolformer. I kategorin ”övriga utbildningar” ingår bl.a. humanistisk utbildning och polis/militärutbildning. Källa: Statens skolverk 2016, Beskrivande data 2015 (rapport 434)
Sameskolan
Sameskolan är en skolform för i huvudsak barn till samer och motsvarar grundskolans årskurs 1– 6. Utbildningen ges i Gällivare, Jokkmokk, Karesuando, Kiruna och Tärnaby.
Antalet lärare (heltidstjänster) i sameskolan har ökat något under perioden 2006/07– 2015/16, från 17 till 26 lärare. Samtidigt minskade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 2015/16 hade 64 procent av lärarna en pedagogisk högskole- examen. Den absoluta majoriteten av lärarna är kvinnor.
Andelen lärare med legitimation och behörighet var högst i Kiruna sameskola där 77 procent av lärarna (heltidstjänster) var legitimerade och behöriga för minst ett undervisningsämne läsåret 2015/16. Det är dock viktigt att påpeka att uppgifterna är baserade på endast 5,7 heltidstjänster.
Uppgifter om rektorer saknas för sameskolan.
Grundsärskolan
Grundsärskolan riktar sig till elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav på grund av att de har en utvecklingsstörning.
Antalet lärare (heltidstjänster) i grundsär- skolan ökade under perioden
antalet elever per lärare (heltidstjänster) minskat något, från 4,7 elever per lärare 2000 till 3,9 elever per lärare 2015.
År 2015 fanns drygt 2 500 lärare (heltidstjänster) i grundsärskolan. För den senaste tioårsperioden redovisas könsuppdelad statistik. Under hela perioden
Andelen lärare (heltidstjänster) i grundsärskolan med pedagogisk högskole- examen har varit knappt 90 procent under hela perioden. Av de lärare som är män har cirka 80 procent en pedagogisk högskoleexamen, jämfört med 90 procent av kvinnorna. Andelen lärare med en specialpedagogisk utbildning har minskat kontinuerligt sedan 2000.
Av de lärare i grundsärskolan som läsåret 2015/16 omfattades av legitimationskrav11 var andelen legitimerade och behöriga för rätt ämne och nivå förhållandevis låg. Av lärarna (heltidstjänster) med inriktning mot under- visning i årskurs
Specialskolan
Den tioåriga specialskolan riktar sig till elever med funktionsnedsättningar som gör att de inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan. Det finns fem regionala och tre nationella specialskolor.
Antalet lärare i specialskolan minskade kontinuerligt från läsåret 2005/06 till 2013/14 för att därefter öka något. Läsåret 2015/16 fanns det totalt 169 lärare i specialskolan. Under motsvarande period har antalet elever varit cirka 500. Andelen lärare som är kvinnor har under hela den undersökta perioden varit cirka 80 procent.
Andelen lärare i specialskolan som har en pedagogisk högskoleexamen har ökat något under perioden
11 Vissa skolenheter är undantagna legitimationskravet, t.ex. de som bedriver annan undervisning än språkundervisning på engelska samt waldorfskolor.
62
procent till 83 procent. En något större andel av kvinnorna än männen har pedagogisk högskole- examen.
Andelen lärare med en specialpedagogisk högskoleexamen minskade under samma period, från 39 procent till 25 procent.
Av lärarna i specialskolan (heltidstjänster) hade drygt 30 procent legitimation och behörighet läsåret 2015/16.
Personalsituationen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Gymnasieskolan
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
Antalet elever ökade kraftigt i gymnasieskolan under perioden
Gymnasieskolan skiljer sig från samtliga tidigare redovisade skolformer avseende könsfördelningen på lärarna. Könsuppdelad statistik redovisas från läsåret 2006/07 och sedan dess har fördelningen varit runt 50 procent kvinnor respektive män.
Diagram 2.28 Antal elever och lärare i gymnasieskolan,
Antal elever |
|
|
|
|
|
|
|
Antal elever per lärare |
||
450000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
350000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150000 |
|
|
Antal lärare |
|
|
|
Antal elever |
6 |
||
|
|
|
|
|
|
|||||
100000 |
|
|
Antal elever/lärare |
|
|
|
|
4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Antalet elever per lärare (heltidstjänster) visas på sekundäraxeln och beräknas som antalet elever dividerat med antalet lärare (heltidstjänster).
Källa: Statens skolverk.
När elevantalet i gymnasieskolan började öka runt millennieskiftet hade redan andelen lärare
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
med pedagogisk högskoleexamen sakta minskat sedan tidigt
Under hela perioden
Diagram 2.29 Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen och antal elever,
Andel (%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal elever |
100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450000 |
90% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400000 |
80% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250000 |
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel ped.ex. |
|
|
|
Andel kvinnor |
|
||||
30% |
|
|
|
|
|
150000 |
|||||
|
|
Andel män |
|
|
|
|
Antal elever |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50000 |
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Avser heltidstjänster. Andelen med pedagogisk högskoleexamen anges på |
|||||||||||
sekundäraxeln. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet
I gymnasieskolan ges undervisning i drygt 270 ämnen, varav 30 s.k. vanliga ämnen eller bilaga 4- ämnen (ämnen som anges i bilaga 4 till högskoleförordningen, t.ex. matematik), 40 s.k. vissa ämnen (t.ex. digitalt skapande) och drygt 200 yrkesämnen (t.ex. bageri- och konditorikunskap). Skolverket samlar endast in uppgifter om 21 bilaga
Enligt Skolverkets lärarbehörighetsstatistik undervisade knappt 20 000 lärare läsåret 2015/16 i de 21 redovisade ämnena. Av dessa lärare var knappt 80 procent behöriga att undervisa i något eller några ämnen i gymnasieskolan.12
12 För att undervisa i de s.k. bilaga
63
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Skillnader mellan ämnen
Skillnaderna i lärarnas behörighetsgrad mellan olika ämnen är betydande. Störst andel behöriga fanns i historia, biologi och kemi och lägst andel behöriga i naturkunskap, teknik och svenska som andraspråk. Detta illustreras i diagram 2.30.13
Diagram 2.30 Andel legitimerade och behöriga lärare i vissa ämnen, läsåret 2015/16
Historia |
|
|
|
|
|
|
|
|
Biologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kemi |
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska |
|
|
|
|
|
|
|
|
Religionskunskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tyska |
|
|
|
|
|
|
|
|
Engelska |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fysik |
|
|
|
|
|
|
|
|
Psykologi |
|
|
|
|
|
|
|
|
Samhällskunskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
Franska |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bild |
|
|
|
|
|
79% |
|
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Matematik |
|
|
|
|
|
|
|
|
Idrott och hälsa |
|
|
|
|
|
|
|
|
Musik |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geografi |
|
|
|
|
|
|
|
|
Spanska |
|
|
|
|
|
|
|
|
Filosofi |
|
|
|
|
|
|
|
|
Naturkunskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
Teknik |
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska som andraspråk |
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
20% |
40% |
60% |
80% |
100% |
Anm.: Avser antal heltidstjänster.
Källa: Statens skolverk.
Eftersom det finns ett särskilt undantag från kravet på legitimation för yrkeslärare har Skolverket valt att inte redovisa hur stor andel som är legitimerade och behöriga. Däremot redovisas andelen som har en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 2015/16 var denna andel 59 procent, vilket är samma nivå som föregående läsår. I yrkesämneskategorierna barn/ungdom, vård och omsorg samt handel/administration, ämnen i vilka en stor andel kvinnliga lärare undervisar, hade över 70 procent en pedagogisk högskoleexamen. Det motsatta förhållandet gäller för lärare inom drift- och underhållstekniska- samt fordons- och transporttekniska ämnen, där lärare som är kvinnor är i minoritet, och mindre än 50 procent av samtliga lärare hade en pedagogisk högskoleexamen.
Regionala skillnader
Det finns vissa regionala skillnader i andelen legitimerade och behöriga gymnasielärare. Dessa är dock svårare att beskriva på ett rättvisande sätt
13 Se vidare Skolverket, 2016 Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2015/16 (dnr 2016:415).
än för grundskolan. Detta beror främst på att kommunerna inte måste erbjuda gymnasie- utbildning i egen regi, varför inte alla heller gör det. I vissa av kommunerna finns inte heller fristående gymnasieskolor.
För läsåret 2015/16 finns det information om lärare i gymnasieskolan för 247 lägeskommuner. Det innebär att det i 43 kommuner inte fanns någon gymnasieskola, vare sig kommunal eller enskild.
I de 247 kommuner som uppgifter finns för ingår också ett antal kommuner där antalet heltidstjänster är mycket litet. Det är främst kommuner som endast erbjuder vissa introduktionsprogram som har ett litet antal elever. Många av dessa verksamheter har en mindre andel legitimerade och behöriga lärare jämfört med andra kommuner, vilket bidrar till att spridningen mellan olika lägeskommuner ökar i redovisningen.
I diagram 2.31 nedan redovisas andelen lärare i gymnasieskolan i respektive lägeskommun som läsåret 2015/16 var legitimerade och behöriga att undervisa i minst ett ämne.14
Kartan i figuren visar hur stor andel av lärarna i gymnasieskolan i respektive lägeskommun15 som var legitimerade och behöriga i minst ett ämne läsåret 2015/16. Se förklaring under figuren för uttolkning av figuren.
14För att mildra den snedvridande effekt som beskrevs ovan redovisas endast lägeskommuner där det finns minst tre heltidstjänster. Kommuner utan uppgifter är markerade med vitt.
15Med lägeskommun avses den geografiska indelningen som en kommun innebär. Uppgifterna gäller oavsett huvudman inom lägeskommunen.
64
Diagram 2.31 Andel legitimerade och behöriga lärare i minst ett ämne i gymnasieskolan, läsåret 2015/16
Anm.: Avser heltidstjänster. Endast lägeskommuner med minst tre (3) heltidstjänster ingår i redovisningen (n=232). Kommuner utan redovisade uppgifter är markerade med vit färg. I skalan markeras gränserna för 95:e, 75:e, 50:e, 25:e och 5:e percentilen. Exempel: Den 25:e percentilen (p25) utläses som det värde vid vilket 25 procent av kommunerna ligger under och 75 procent av kommunerna ligger över. En kommun med svart färg i figuren tillhörde alltså de 5 procent lägeskommuner med minst andel heltidstjänster med legitimation och behörighet i landet läsåret 2015/16. I dessa 5 procent lägeskommuner hade 28 procent av lärarna eller färre legitimation och behörighet för undervisning i minst ett ämne.
Källa: Statens skolverk.
Som figuren visar har i synnerhet vissa kommuner i Norrlands inland samt i norra respektive västra Svealand en mindre andel legitimerade och behöriga gymnasielärare än övriga delar av landet.
Rektorer i gymnasieskolan
Antalet rektorer i gymnasieskolan har ökat mycket kraftigt. Sedan läsåret 1999/00 har antalet rektorer ökat med 56 procent, från knappt 800 till drygt 1 200 läsåret 2015/16.
Ökningen beror till viss del på förändringarna i skollagen från och med 2011, vilka innebar att en rektor ska ansvara för en skolenhet. Av detta skäl redovisas i diagram 2.32 endast uppgifter fram till och med 2011.
Den ökning i antalet rektorer som sker under denna period tycks i stor utsträckning bero på att antalet gymnasieskolor har ökat kraftigt under perioden, mer än vad antalet elever ökade under den kraftiga uppgången av elevantalet
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Att antalet gymnasieskolor har ökat totalt sett beror främst på att antalet fristående skolor har ökat. Under perioden
Utvecklingen av antalet rektorer och gymnasieskolor illustreras i diagram 2.32.
Diagram 2.32 Antal rektorer totalt och antal gymnasieskolor per huvudman,
Antal skolor |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal rektorer |
1200 |
|
Antal skolor totalt |
|
|
Kommunala |
1600 |
|||
|
|
|
|
|
|||||
1000 |
|
Landsting |
|
|
|
Fristående |
|
1400 |
|
|
Antal rektorer |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1200 |
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
Anm.: Antal rektorer visas på sekundäraxeln. Tidsserien redovisas endast till år 2011 i och med det tidsseriebrott som den nya skollagen innebär då antal skolenheter redovisas istället för antal skolor.
Källa: Utbildningsstatistisk årsbok (SCB) och Statens skolverk
Denna förändring kan också beskrivas på ett annat sätt, nämligen genom att relatera antalet gymnasieskolenheter till elevantalet samt att jämföra detta med antalet rektorer. Det framkommer då att i genomsnitt har skol- storleken, mätt som genomsnittligt antal elever per skolenhet, minskat under samma period. Antalet rektorer tycks alltså till stor del ha ökat som en följd av att Sverige fått fler gymnasieskolor med i genomsnitt färre elever på varje skola. Detta illustreras i diagram 2.33.
65
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.33 Antal rektorer och skolor samt genomsnittligt antal elever per skola,
Antal |
|
|
|
|
|
|
Antal elever per skola |
||
1600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
Antal skolor totalt |
|
|
Antal rektorer |
900 |
|||
1400 |
|
Antal elever per skola |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
||||
1200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
Anm.: Antalet elever per skola visas på sekundäraxeln. Antalet elever per skola beräknas genom att dividera totalt antalet elever med totalt antal gymnasieskolor. Tidsserien redovisas endast till år 2011 i och med det tidsseriebrott som den nya skollagen innebär då antal skolenheter redovisas istället för antal skolor.
Källa: Utbildningsstatistisk årsbok (SCB) och Statens skolverk.
Andelen rektorer som är kvinnor har ökat något över tid, från 35 procent läsåret 1999/00 till 45 procent läsåret 2013/14.
Av rektorerna i gymnasieskolan hade läsåret 2014/15 drygt 75 procent en pedagogisk högskoleexamen och knappt 40 procent en legitimation (Skolverket 2016, Beskrivande data 2015, rapport 434). Rektorernas specifika utbildningsbakgrund redovisas gemensamt med grundskolerektorernas i diagram 2.27.
Gymnasiesärskolan
Antalet lärare i gymnasiesärskolan har ökat i jämn takt från läsåret 2000/01 till 2012/13 som en följd av ett kraftigt ökat elevantal. Antalet elever i gymnasiesärskolan mer än fördubblades från läsåret 1997/98 till 2009/10. Därefter har såväl antalet elever som lärare minskat. Läsåret 2015/16 fanns det drygt 1 700 lärare i gymnasie- särskolan (heltidstjänster).
Under perioden
Könsfördelningen av lärarna i gymnasie- särskolan har varit stabil under den senaste tio- årsperioden. Läsåret 2015/16 var 68 procent kvinnor och 32 procent män (heltidstjänster).
Andelen lärare i gymnasiesärskolan med pedagogisk högskoleexamen är oförändrad över tid. Läsåret 2015/16 hade 84 procent av lärarna en sådan examen (heltidstjänster). En något
större andel kvinnor än män har en pedagogisk högskoleexamen, 88 procent jämfört med 78 procent.
Under samma period har andelen lärare med en specialpedagogisk högskoleexamen minskat något, från 27 procent läsåret 2007/08 till 23 procent läsåret 2015/16.
Av lärarna i gymnasiesärskolan läsåret 2015/16 var andelen legitimerade och behöriga för rätt ämne och nivå låg, endast 16 procent var legitimerade och behöriga (heltidstjänster). Störst andel legitimerade och behöriga fanns i idrott och hälsa respektive engelska. Minst andel fanns i bild och svenska som andraspråk.
Personalsituationen i vuxenutbildningen
Den vuxenutbildning i Sverige som ingår i skolväsendet består av kommunal vuxen- utbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Sedan den 1 juli 2016 ingår utbildning i svenska för invandrare (sfi) i komvux, men i det följande redovisas sfi för sig.
Kommunal vuxenutbildning
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
Antalet elever i komvux ökade kraftigt tillsammans med antalet lärare i slutet av 1990- talet. Detta var en direkt följd av det s.k. kunskapslyftet, en femårig statlig satsning 1997– 2002 som framför allt syftade till att höja arbetslösas kunskaper. Efter att satsningen avslutades minskade åter såväl antal elever som antal lärare. Detta illustreras i diagram 2.34.
66
Diagram 2.34 Antal lärare och elever i komvux,
Antal elever |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal lärare |
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9000 |
350000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8000 |
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
|
|
|
Antal elever |
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
50000 |
|
|
|
|
Antal heltidsstuderande |
|
|
1000 |
|||
|
|
|
|
|
Antal lärare |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Antal lärare är omräknat till heltidstjänster och redovisas på sekundäraxeln. Statistiken omfattar endast elever och lärare i utbildning som ges av offentliga
utbildningsanordnare, inte upphandlad verksamhet.16 Uppgifter om elever och lärare gäller för samtliga nivåer dock ej sfi och särvux.
Anm.: Från och med år 2009 redovisas uppgifter om komvux per kalenderår istället för läsår. Detta kan påverka jämförbarheten i uppgifterna.
Källa: Statens skolverk.
Relationen mellan antalet elever och lärare inom komvux påverkas av att inte alla elever är heltidsstuderande och att det sker snabba fluktuationer mellan åren. Antalet heltids- studerande elever per lärare (heltidstjänster) i komvux har dock legat runt i genomsnitt 31 heltidsstuderande per lärare perioden
Könsfördelningen bland lärarna var stabil från 2006 fram till 2011, med i genomsnitt 65 procent kvinnor och 35 procent män. Därefter har andelen kvinnor ökat något. År 2015 var andelen kvinnor 70 procent och andelen män 30 procent.
I samband med det dåvarande kunskapslyftets start 1997 och den kraftiga ökningen av antalet lärare i komvux minskade andelen lärare som hade en pedagogisk högskoleexamen. När satsningen avslutades 2002 och antalet lärare minskade steg åter andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Liksom i de tidigare redovisade skolformerna så har en större andel av kvinnorna än männen en pedagogisk högskoleexamen, se diagram 2.35.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.35 Andel med pedagogisk högskoleexamen uppdelat efter kön,
Andel, procent
100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
85% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
65% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
|
|
Andel ped.ex. |
|
|
Andel kvinnor |
|
||||
55% |
|
|
Andel män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Axeln är bruten. Från 2009 redovisas uppgifterna per kalenderår istället för läsår. Avser lärare hos offentliga anordnare.
Källa: Statens skolverk.
Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet
Av de lärare i kommunalt anordnad komvux (heltidstjänster) som undervisade i ämnen med behörighetskrav17 läsåret 2015/16 hade knappt 80 procent legitimation och behörighet i minst ett ämne. Skillnaderna mellan lärarna på grundläggande respektive gymnasial nivå var endast 1 procentenhet.18
Skillnader mellan ämnen
Det finns vissa skillnader i lärares behörighet mellan olika ämnen. Enligt statistiken för 2015/16 avseende komvux på grundläggande nivå hade störst andel lärare legitimation och behörighet i kemi, engelska och matematik. Minst andel legitimerade och behöriga fanns i religionskunskap, svenska som andraspråk och samhällskunskap. På gymnasial nivå hade störst andel lärare legitimation och behörighet för bild, biologi och fysik. Minst andel legitimerade och behöriga fanns i teknik, svenska som andraspråk och filosofi. Andel legitimerade och behöriga lärare per ämne och nivå redovisas i tabell 2.16.
16 Av Skolverkets PM Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning 2015/16 framgår att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var betydligt lägre (66 procent) hos privata anordnare av kommunal vuxenutbildning än hos kommunala anordnare (83 procent). Det innebär att kommande redovisning av andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i skolformen underskattas.
17Enligt skollagen finns det möjlighet att göra särskilt undantag från kraven på legitimation och behörighet för att undervisa i vissa ämnen, t.ex. modersmål och yrkesämnen. Lärare som undervisar i dessa ämnen ingår inte i de redovisade uppgifterna.
18Externa anordnares personal ingår inte i uppgifterna från Skolverket.
67
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 2.16 Andel legitimerade och behöriga lärare per ämne och nivå i kommunalt anordnad komvux, läsåret 2015/16
Andel, procent
Grundläggande nivå |
79 |
Gymnasial nivå |
80 |
Kemi |
100 |
Bild |
99 |
Engelska |
88 |
Biologi |
92 |
Matematik |
88 |
Fysik |
92 |
Biologi |
85 |
Historia |
91 |
Svenska |
84 |
Kemi |
90 |
Historia |
81 |
Engelska |
86 |
Fysik |
80 |
Matematik |
83 |
Geografi |
76 |
Svenska |
83 |
Samhällskunskap |
75 |
Tyska |
82 |
Svenska som andraspråk |
72 |
Samhällskunskap |
81 |
Religionskunskap |
54 |
Franska |
79 |
|
|
Idrott och hälsa |
79 |
|
|
Geografi |
77 |
|
|
Spanska |
77 |
|
|
Religionskunskap |
75 |
|
|
Psykologi |
73 |
|
|
Naturkunskap |
73 |
|
|
Filosofi |
65 |
|
|
Svenska som andraspråk |
59 |
|
|
Teknik |
33 |
Anm.: Avser antal heltidstjänster. Externa anordnares lärare ingår ej. Källa: Statens skolverk.
Rektorer i vuxenutbildningen
Antalet rektorer i komvux har varit förhållandevis stabilt sedan millennieskiftet. Läsåret 2013/14 fanns det totalt knappt 330 rektorer i komvux vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. I genomsnitt för perioden
I diagram 2.36 redovisas antal rektorer, övriga skolledare och könsfördelningen för rektorerna.
Diagram 2.36 Antal rektorer och skolledare i komvux, läsåren
Antal |
|
|
|
|
|
Andel kvinnor |
|
500 |
|
|
|
|
|
|
80% |
450 |
|
|
|
|
|
|
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
60% |
350 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
40% |
200 |
|
|
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
Antal rektorer |
|
20% |
|
100 |
|
|
|
|
|||
|
|
|
Totalt antal skolledare |
|
|||
50 |
|
|
|
Andel kvinnliga rektorer |
10% |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0% |
2001/02 |
2003/04 |
2005/06 |
2007/08 |
2009/10 |
2011/12 |
2013/14 |
|
Anm.: Sekundäraxeln är bruten. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok (SCB). |
|
Enligt Skolverket hade drygt 70 procent av rektorerna i komvux en pedagogisk högskoleexamen läsåret 2014/15 och 30 procent en legitimation (Skolverket 2016, Beskrivande data 2015, rapport 434).
Särskild utbildning för vuxna
Antalet lärare i särvux ökade nästan kontinuerligt från mitten av
Könsfördelningen bland lärarna i särvux har varit stabil över tid. Av alla lärare 2015 var 83 procent kvinnor och 17 procent män.
Endast små förändringar i särvuxlärarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund har skett över tid. I genomsnitt för perioden
Läsåret 2015/16 hade 31 procent av lärarna (heltidstjänster) i särvux legitimation.
19 Externa anordnares personal ingår inte i uppgifterna.
68
Utbildning i svenska för invandrare
Antalet lärare i sfi har ökat mycket kraftigt sedan 2000. Under perioden
Könsfördelningen bland lärare i sfi har varit stabil över tid. Av alla lärare 2015 var 83 procent kvinnor och 17 procent män.
Samma tendenser som framkommit i redovisningen för tidigare skolformer syns också för sfi; när antalet lärare ökar som en följd av fler elever så tenderar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen att minska. När antalet lärare i sfi började öka från läsåret 2000/01 minskade andelen lärare med pedagogisk högskole- utbildning från 80 procent till 70 procent läsåret 2008/09.
Därefter inleddes återigen en viss ökning, trots att elevantalet har fortsatt att öka. Hösten 2015 hade i genomsnitt 73 procent av lärarna i sfi en pedagogisk högskoleutbildning. Kvinnorna hade i större utsträckning än männen en pedagogisk högskoleutbildning.
Av de knappa 3 000 lärarna (heltidstjänster) läsåret 2015/16 var drygt 40 procent legitimerade och behöriga för undervisning i skolformen.
Lärar- och förskollärarutbildning
Det kommande avsnittet kommer att struktureras på följande sätt. I den första delen redovisas utvecklingen av antalet sökande och antagna till de olika utbildningarna. Alla som antas till utbildningarna påbörjar dock inte densamma, varför utvecklingen av antalet nybörjarstudenter redovisas i den andra delen. I den tredje delen redovisas utvecklingen av antalet examinerade.
20 Externa anordnares personal ingår inte i uppgifterna.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Sökande och antagna
Sökande och antagna ökar
I diagram 2.37 redovisas utvecklingen av antalet behöriga förstahandssökande, antalet antagna och söktrycket till lärar- och förskollärar- utbildningarna för perioden
Diagram 2.37 Antal behöriga förstahandssökande, antagna |
||||||||
och söktryck till lärar- och förskollärarutbildning per |
||||||||
hösttermin, |
|
|
|
|
|
|||
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
Söktryck |
25000 |
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
20000 |
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
15000 |
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
Behöriga förstahandssökande |
|
|||
5000 |
|
|
|
Antagna |
|
|
|
0,5 |
|
|
|
Söktryck |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Avser totalt antal sökande och antagna till pedagogik och lärarutbildning. Söktryck definieras som antal behöriga förstahandssökande per antagen och visas på sekundäraxeln. Antagen motsvarar inte faktiska nybörjare utan de som erbjudits en utbildningsplats.
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB.
Antalet behöriga förstahandssökande till lärar- och förskollärarutbildningarna har ökat kraftigt sedan de nya examina infördes 2011. Antalet sökande höstterminen 2015 uppgick till knappt 21 000 personer vilket motsvarar nivån runt sekelskiftet. Detta motsvarar en ökning om 68 procent sedan 2011.
Även antalet antagna har ökat sedan 2011. Höstterminen 2015 antogs knappt 15 000 personer vilket motsvarar en ökning om 45 procent sedan 2011. För perioden
Andelen antagna har däremot minskat sedan 2011, från att ha varit högre under perioden
21 UHR:s antagningsstatistik för ht 2016 indikerar också att antalet antagna tycks fortsätta att öka.
69
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Under hela den studerade perioden har könsfördelningen i princip varit densamma; ungefär tre fjärdedelar av både de sökande och antagna är kvinnor. Variationen är mycket liten över tid.
Söktrycket till utbildningarna är fortsatt lågt. Under
Stora skillnader mellan utbildningsinriktningar
Det finns betydande skillnader mellan olika utbildningsinriktningar, både avseende antal sökande och antagna samt vilka som söker och antas.
Nedan redovisas uppgifter för antal antagna höstterminerna
22 Notera att dessa tidsserier startar i och med de nya lärar- och förskollärarutbildningarna, detta för att reformen medfört brott i tidigare tidsserier.
Diagram 2.38 Antal antagna per utbildningsinriktning och hösttermin,
Antal antagna
16000 |
|
|
|
|
|
Ämneslärarexamen |
|
Yrkeslärarexamen |
|
14000 |
Specialpedagogexamen |
|
Speciallärarexamen |
|
12000 |
Grundlärarexamen |
|
Förskollärarexamen |
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
8000 |
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Uppgifterna avser höstterminer. |
|
|
|
|
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB. |
|
|
|
Det största antalet behöriga förstahandssökande finns till förskollärarutbildningen följt av ämnes- och grundlärarutbildningarna. Samma skillnader gäller antal antagna.
Antalet antagna har ökat för samtliga utbildningsinriktningar sedan 2011. Störst ökning i antal antagna har skett till special- lärarutbildningen där antalet antagna ökat med 84 procent, samt till ämneslärarutbildningen där antalet antagna ökat med 74 procent. Lägst ökning har skett till yrkeslärarutbildningen, där antalet antagna ökat med 13 procent sedan 2011.
Könfördelningen bland de behöriga första- handssökande samt bland de antagna har som nämndes tidigare i genomsnitt varit stabil över tid. Det finns dock tydliga skillnader avseende vilka utbildningsinriktningar som kvinnor respektive män söker och antas till. Av diagram 2.39 framgår att könsfördelningen är jämnast i ämneslärarutbildningen och mest ojämn i
70
Diagram 2.39 Antagna per utbildningsinriktning höstterminen 2015 efter kön
Andel (%)
100% |
|
|
|
|
Andel kvinnor |
|
|
Andel män |
||||||
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7% |
7% |
|
|
8% |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
22% |
|
|
|
|
||
80% |
|
|
|
|
|
|
|
36% |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
47% |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40% |
93% |
93% |
|
92% |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
78% |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
64% |
|
|
||||
20% |
|
|
|
|
|
|
|
53% |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Speciallä. |
|
Specialped. |
|
Förskollä. |
|
|
Grundlä. Yrkeslä. Ämneslä. |
||||||
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB. |
|
|
|
|
|
|
|
Gemensamt för flera utbildningsinriktningar är att söktrycket fortsatt är relativt lågt (jämför Universitetkanslersämbetet och SCB 2015, Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015, UF 46 SM 1501). Söktrycket skiljer sig dock mellan de olika inriktningarna.
Högst söktryck är det till specialpedagog- utbildningen och förskollärarutbildningen. Höstterminen 2015 gick det nästan två behöriga förstahandssökande per antagen till dessa utbildningar. Sedan höstterminen 2011 har ämneslärarutbildningen haft lägst söktryck med drygt en behörig förstahandssökande per antagen. Höstterminen 2015 var söktrycket dock marginellt lägre till speciallärarutbildningen. Den hade då knappt 1,1 sökande per antagen. Detta illustreras i diagram 2.40.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.40 Söktryck per utbildningsinriktning och hösttermin,
Söktryck |
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
Förskollärarexamen |
|
Grundlärarexamen |
|
0,5 |
Speciallärarexamen |
|
Specialpedagogexamen |
|
|
Yrkeslärarexamen |
|
Ämneslärarexamen |
|
0,0 |
|
|
|
|
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Uppgifterna avser höstterminer.
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB.
Antalet nybörjarstudenter
Antalet antagna i diagram 2.38 ovan motsvarar de personer som blivit erbjudna en utbildningsplats. Det behöver inte innebära att personen också påbörjat utbildningen. I figuren redovisas också endast de som ansökt och antagits per hösttermin, inte per år. I förhållande till det totala antalet blivande studenter är därför uppgifterna i diagram 2.38 underskattade för vissa delar av tidsserien. I diagram 2.41 redovisas därför antal nybörjarstudenter per läsår.
Diagram 2.41 Antal programnybörjare totalt per läsår,
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel (%) |
18000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90% |
16000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80% |
14000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70% |
12000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50% |
8000 |
|
|
|
|
Antal programnybörjare |
40% |
||||
|
|
|
|
Andel kvinnor |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
6000 |
|
|
|
|
Andel män |
|
|
30% |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20% |
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Andel kvinnor respektive män redovisas på sekundäraxeln. Avser läsår, 94 |
||||||||||
motsvarar läsåret 1993/94 osv. |
|
|
|
|
|
|
|
|||
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB |
|
|
|
|
|
Som figuren visar ökar även det totala antalet programnybörjare, precis som antalet sökande och antagna i diagram 2.37. Antalet nybörjare
71
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
har ökat med drygt 23 procent sedan läsåret 2011/12.
Könsfördelningen är mycket stabil över tid. Ungefär tre fjärdedelar av programnybörjarna är kvinnor.
Antalet examinerade
Under perioden
Åren
historiskt sett högt. |
Då |
examinerades över |
10 000 personer per |
år. |
Därefter minskade |
antalet examinerade successivt för att 1991 nå en historisk lägsta nivå om 5 500 examinerade. Från och med 2001 har antalet examinerade åter ökat mot de tidigare högre nivåerna.
Diagram 2.42 Antal lärarexamina per år, |
||
Antal |
|
Andel kvinnor |
14000 |
|
100% |
12000 |
|
80% |
|
|
|
10000 |
|
|
8000 |
|
60% |
|
|
|
6000 |
|
40% |
|
|
|
4000 |
Totalt |
Andel kvinnor |
|
||
2000 |
|
20% |
|
|
|
0 |
|
0% |
|
78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 |
Anm.: Avser förskollärarexamen, grundlärarexamen, lärarexamen, speciallärarexamen, specialpedagogexamen (och motsvarande), yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen samt motsvarande äldre examina. Andel kvinnor bland de examinerade visas på sekundäraxeln.
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB
införandet av lärarlegitimationssystemet.23 Figuren säger ingenting om orsakerna till dessa fluktuationer.
Det är också viktigt att ha eftersläpnings- effekten i åtanke när figuren studeras; de personer som examineras åren efter en reform har påbörjat sin utbildning före reformen. De första reguljära programstudenterna att examineras från 2011 års lärar- och förskollärarutbildning examinerades under i synnerhet 2015 och 2016.
Även gällande antalet examinerade så är könfördelningen förhållandevis jämn över tid. Däremot visar det sig att männen i något lägre utsträckning tycks fullfölja sin lärarutbildning än vad kvinnorna gör. Detta illustreras i diagram 2.43 (jämför Universitetkanslersämbetet 2016, Avhopp från lärarutbildningen). Skillnaderna i figuren kvarstår även när hänsyn tas till tidsför- skjutningen mellan programstart och examination.
Diagram 2.43 Andel programnybörjare och examinerade efter kön,
Andel (%)
100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
|
Nybörjare, kvinnor |
|
|
Examinerade, kvinnor |
|||||
50% |
|
|
|
|||||||
|
Nybörjare, män |
|
|
Examinerade, män |
|
|||||
|
|
|
|
|
||||||
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Figuren beaktar inte tidsförskjutningen mellan programstart och examination. |
||||||||||
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB |
|
|
|
|
|
|
Av diagram 2.42 framgår också att antalet examinerade tycks ha minskat inför en lärarutbildningsreform och ökat därefter. Effekten syns inför ikraftträdandet av 1985 års lärarutbildning år 1988 och något svagare inför införandet av 2001 års utbildning. De kraftiga fluktuationerna i samband med 2011 års lärarutbildningsreform beror på det samtidiga
Som nämnts ovan är det ännu få personer som examinerats från 2011 års lärar- och förskol- lärarutbildningar. De som har examinerats de senaste åren har examinerats i enlighet med 2001 års examensordning. Detta framkommer tydligt när antalet examinerade fördelas över olika examina som i diagram 2.44.
23 Tidsserien täcker inte tiden före 1977 års högskolereform men visar ändå en ökning av antalet examinerade åren efter.
72
Diagram 2.44 Antal examinerade år 2015 efter examen
Antal
6000
5000 |
|
Kvinnor |
|
Män |
|
|
|||
|
|
4000
3000
2000
1000
0
Källa: Universitetskanslersämbetet/SCB
Befattningsutbildning för rektorer
Skollagen reglerar att varje huvudman är skyldig att se till att rektorer som anställts efter den 15 mars 2010 och som inte sedan tidigare genomgått en statlig rektorsutbildning eller har förvärvat kunskaper som kan jämställas med befattningsutbildningen, går en särskild be- fattningsutbildning. Utbildningen ska påbörjas så snart som möjligt efter tillträdesdagen och vara genomförd inom fyra år.
Av de rektorer som börjat arbeta som rektor efter 2009 eller senare har drygt 30 procent avslutat befattningsutbildningen för rektorer med ett godkänt resultat och knappt 44 procent deltar fortfarande i utbildningen. Drygt 20 procent har inte deltagit i utbildningen.
Av de rektorer som har arbetat fem år som rektor har 60 procent avslutat utbildningen med godkänt resultat.
2.5.3Statliga insatser
Svenskt skolväsende har under flera år haft problem att rekrytera tillräckligt många utbildade lärare och förskollärare. Många insatser har genomförts för att stärka lärar- och förskolläraryrkenas samt lärar- och förskol- lärarutbildningarnas attraktivitet i syfte att locka fler studenter till utbildningarna men också för att få fler yrkesverksamma att stanna i yrket. Nedan beskrivs pågående och beslutade insatser som regeringen har tagit initiativ till för att påverka tillgången till utbildade lärare och förskollärare. Ansvaret för frågor som rör yrkets
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
attraktivitet är dock delat mellan stat och skolhuvudmän.
Insatser för att stärka attraktiviteten i yrket
Nationell samling för läraryrket
Samtidigt som det är av yttersta vikt att på kort sikt tillgodose det akuta behovet av lärare i skolväsendet finns det också ett behov av att stärka läraryrkets status och attraktivitet för att kunna säkra tillgången till kompetenta lärare på längre sikt. Ett sådant arbete behöver ske på såväl nationell som lokal nivå. Regeringen har därför tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.1) och i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100 s. 53). Den nationella samlingen har från regeringens sida ett tydligt fokus på att öka attraktiviteten i läraryrket, bl.a. genom statliga insatser för en höjning av lärares löner, kvalitetssatsningar på lärarutbildningarna, kompetensutveckling för lärare, investeringar i mer personal i grundskolan och andra åtgärder som ger läraren bättre förutsättningar att ge varje elev en undervisning av god kvalitet.
Genom dialoger med berörda parter vill regeringen bidra till att skapa en samsyn kring de utmaningar som finns genom att ta del av berörda aktörers syn på vad som bör göras och gemensamt diskutera strategier och tänkbara åtgärder.
Legitimation för lärare och förskollärare
Sedan den 1 juli 2011 har det varit möjligt för lärare och förskollärare att ansöka om legitimation hos Statens skolverk. Vid slutet av 2015 hade det sammanlagt kommit in drygt 251 900 ansökningar om legitimation och drygt 242 000 legitimationer hade meddelats. Antalet meddelade legitimationer för lärare uppgår till 157 900 stycken och antalet legitimationer för förskollärare uppgår till 84 100 stycken. 29 000 personer har både en lärar- och en förskollärarlegitimation.
Under 2015 inkom 29 600 ansökningar till Skolverket. För 2016 beräknar Skolverket det totala antalet inkommande ansökningar till 18 500.
Skolverkets handläggningstider för meddelande av legitimation har i många fall varit
73
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
långa, vilket bl.a. kritiserats av Justitie- ombudsmannen i ett beslut från januari 2015. Av förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår att beslut i ärenden om legitimation ska meddelas senast fyra månader efter det att alla handlingar som rör ansökan kommit in. Under 2015 genomförde Skolverket ett omfattande arbete i syfte att effektivisera arbetet och korta handläggningstiderna. De åtgärder som vidtagits bidrog till att Skolverket under 2015 fattade 59 200 beslut om lärar- eller förskollärar- legitimation och att ärendebalansen minskade från 34 450 ärenden till 4 050 vid årets slut. Under december månad var handläggningstiden för ansökningar om lärar- eller förskol- lärarlegitimation i genomsnitt tre månader. Det förekommer vissa skillnader i handläggningstid beroende på vilken typ av examen de sökande har och vilka behörigheter man har ansökt om. För ärenden med utländsk examen är hand- läggningstiden längre, i genomsnitt cirka tio månader. Skolverket anger att skälet till detta är att myndigheten varit beroende av andra myndigheter för utredning och bedömning av ärenden.
Karriärvägar för lärare
Sedan 2013 har skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare möjlighet att ansöka om statsbidrag från Skolverket. Syftet med karriärstegsreformen är att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen och därigenom bidra till yrkets attraktivitet och till förbättrad undervisning och förbättrade studieresultat. En lärare kan göra karriär genom att utses till förstelärare eller lektor med därtill kopplat statsbidrag som innebär ett genomsnitt- ligt lönepåslag med 5 000 kronor per månad för en förstelärare och 10 000 kronor per månad för en lektor.
Sedan 2014 kan skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden ansöka om extra statsbidrag, så att minst dubbelt så många förstelärare kan anställas i skolor i dessa områden.
Skolhuvudmän som gör insatser enligt särskilda överenskommelser inom ramen för bl.a. Skolverkets uppdrag om samverkan för bästa skola (U2015/03357/S) kan också sedan 2016 få ytterligare statsbidrag för att inrätta
karriärsteg i form av förstelärare och lektorer. I detta fall kan statsbidrag även lämnas för insatser för personer i ledande befattning.
Under 2015 betalade Skolverket ut drygt en miljard kronor i statsbidrag för förstelärare och lektorer. För hösten 2015 rekvirerade 773 huvudmän statsbidrag för drygt 14 000 förstelärare och cirka 170 lektorer. Motsvarande siffror för våren 2015 var drygt 12 000 förstelärare och cirka 140 lektorer.
Av de totalt drygt 14 000 förstelärarna hösten 2015 arbetade 72 procent i grundskolan (19 procent i årskurs
De flesta undervisade i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I gymnasieskolan var förstelärare vanligast förekommande på de högskoleförberedande programmen.
Av de tio huvudmän som kunde ansöka om extra statsbidrag till utanförskapsområden ansökte nio. Samtliga var kommunala huvud- män. Under hösten var det dock endast fyra av huvudmännen som rekvirerade medel och tog del av statsbidraget.
Av förstelärarna hösten 2015 var 77 procent kvinnor och 23 procent män. För lektorer var motsvarande andelar 54 respektive 46 procent. Inom ramen för det extra statsbidrag för karriärtjänster i utanförskapsområden var 85 procent av förstelärarna kvinnor och 15 procent män.
Statskontoret har regeringens uppdrag att följa upp och analysera hur reformen om inrättandet av karriärsteg för särskilt yrkes- skickliga lärare genomförts och fungerar (U2014/04127/S). Den första delrapporten lämnades i juni 2015 i vilken reformen analyserades ur huvudmännens perspektiv. Den huvudsakliga slutsatsen då var att huvudmännens implementering av reformen verkade ligga i linje med intentionerna med reformen. Av rapporten framgår att karriärstegsreformen uppvisar ett brett deltagande. Undantaget är de små, enskilda huvudmännen som av olika skäl har deltagit i lägre utsträckning. Statskontoret konstaterar också att hur karriärtjänsterna utformas hos olika huvudmän varierar när det gäller både de
74
enskilda uppdragen och villkoren för de lärare som innehar en karriärtjänst.
Statskontorets andra delrapport som redovisades i februari 2016 analyserar reformen utifrån lärarnas perspektiv. Statskontorets huvudslutsats är att genomförandet av karriärvägsreformen endast till viss del har skapat förutsättningar för att nå målet om ett attraktivare läraryrke och bättre skolresultat. Även om reformen har fått stor spridning och har gett avtryck på lärarnas löner, har huvud- männen inte lyckats skapa legitimitet för reformen bland lärarna. En majoritet av lärarna anger att de är ganska eller mycket negativt inställda till karriärstegsreformen.
När det gäller den del av reformen som rör statsbidrag för karriärsteg i utanförskaps- områden (förordningen [2014:145] om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grund- skolor i utanförskapsområden) visar Statskontoret på flera problem i statsbidragets konstruktion, bl.a. bedöms inte de faktorer som styr urvalet av skolor som träffsäkra.
I rapporten Finns förstelärarna där de bäst behövs? (Skolverket, 2015) konstateras att resursfördelningen, i form av förstelärare, inte tycks påverkas av elevsammansättningen utan av andra faktorer. Statskontoret konstaterar dock i sin andra delrapport att grundskolor med elever som har lägre genomsnittligt meritvärde och med lägre andel elever från studieovana hem eller med högre andel elever med utländsk bakgrund har relativt sett fått något fler karriärtjänster än andra grundskolor. Någon sådan behovsprioritering har dock inte kunnat konstateras när det gäller gymnasieskolan.
Lärarlönelyftet
Regeringen ser investeringar i höjda lärarlöner som en viktig åtgärd för att öka läraryrkets attraktivitet och beslutade därför i februari 2016 förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier. Genom lärarlönelyftet kommer 3 miljarder kronor på årsbasis investeras i höjda lärarlöner. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Skolhuvudmännen kan rekvirera medel från Skolverket för första gången höstterminen 2016.
Lärarlönelyftet bygger på att huvudmännen fattar beslut om lönehöjningar lokalt.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Arbetsgivarna bestämmer hur många lärare som uppfyller de i förordningen fastställda kriterierna, och hur mycket de ska få i höjd lön. Den sammanlagda löneökningen hos varje huvudman ska överstiga den lön som annars skulle ha utgått enligt den ordinarie lönerevisionen med i genomsnitt minst 2 500 kronor och högst 3 500 kronor per månad och person. Lärarlönelyftet ska fördelas så att det premierar skicklighet och utveckling i yrket. Det ska bidra till en långsiktig löneökning till de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen. Minst 2,7 miljarder kronor (90 procent) av pengarna avsätts till lärare och förskollärare i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och motsvarande skolformer. Maximalt 300 miljoner kronor (tio procent) får rekvireras till förskollärare i förskolan och fritidspedagoger i fritidshemmet. Huvudmännen får använda även detta utrymme för lärare och förskollärare i förskoleklass, grundskola, gymnasiekola och motsvarande skolformer om de så önskar.
Modellen för satsningen har tagits fram i dialog med de centrala arbetsgivarorganisa- tionerna inom skolan och lärarnas fackliga organisationer.
Regeringen följer noggrant hur modellen implementeras, fungerar och hanteras av parterna. Statskontoret har fått i uppdrag att följa upp, analysera och utvärdera hur satsningen Lärarlönelyftet och bestämmelserna i för- ordningen om statsbidrag för höjda lärarlöner har implementerats, fungerat och nyttjats av skolhuvudmännen samt om satsningen har uppfyllt sitt syfte. Statskontoret ska delredovisa uppdraget i december 2017 respektive 2019 och slutredovisa i juni 2021.
Kampanj för lärar- och förskolläraryrkena
Statens skolverk fick 2010 i uppdrag att bedriva en informationskampanj som syftar till att attrahera fler personer till lärar- och förskolläraryrkena. Genom tilläggsuppdrag har kampanjen i olika perioder också getts särskilda inriktningar, exempelvis att locka fler till lärarutbildning med inriktning mot ämnes- områdena naturvetenskap och teknik, fler män till arbete i förskolan, fler att arbeta som lärare i yrkesämnen samt fler att arbeta i utbildning i svenska för invandrare och fördjupa sin kompetens inom svenska som andraspråk.
75
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Skolverkets arbete med uppdraget har bl.a. resulterat i en särskild kampanjwebb som samlar ett antal målgruppsanpassade aktiviteter. Skolverket har även deltagit med kampanjen i olika utbildningsmässor och bedrivit en större annonseringskampanj i olika medier. Skolverket har också producerat filmer, broschyrer och radioreklam för att nå ut till målgrupperna.
Enligt Skolverket har kampanjen fått en bred spridning bland målgrupperna och positiv respons i sociala medier. Lärarkampanjen har också fått flera priser, bl.a. Stora Publishingpriset och
Genom riksdagens beslut med anledning av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) förstärktes kampanjen med 5 miljoner kronor. Skolverket har under 2016 fått i uppdrag att fram t.o.m. 2018 fortsätta att genomföra kampanjen men med en breddad målgrupp.
Exempel på ytterligare insatser som bedöms påverka yrkets attraktivitet positivt
Fler statliga insatser än de som ovan nämnts pågår. De bedöms kunna bidra till att stärka attraktiviteten i de yrken som är grundläggande för en god kvalitet i undervisningen i skol- väsendet, även om de i första hand syftar till att stärka kvaliteten. Nedan redovisas resultaten för de generella statliga fortbildningsinsatser som genomförs för vissa yrkesgrupper i skolväsendet. För resultaten vad gäller de ämnesspecifika fortbildningsinsatserna, t.ex. mattelyftet och läslyftet, hänvisas till resultatredovisningen i avsnitt 4.3.3.
Det finns också andra satsningar som kan väntas få positiva effekter för läraryrkets attraktivitet. Det gäller t.ex. satsningen på fler anställda i förskoleklass och lågstadiet, vilket bl.a. syftar till att förbättra undervisningens förutsättningar. Se avsnitt 3.3.3.
Förskolelyftet
Skolverket hade under
En stor andel förskollärare med offentlig huvudman går kurser (92 procent) medan det bland enskilda huvudmän till stor del är förskolechefer som är kursdeltagare (52 procent). För de som antogs 2015 finns ännu inga uppgifter om antalet som avslutat kurserna tillgängliga men både 2013 och 2014 examinerades 78 procent av de deltagare som påbörjade kursen under de aktuella åren.
Bidrag för kompetensutveckling av yrkeslärare
Skolverket ansvarar för att betala ut bidrag i enlighet med förordningen (2012:144) om statsbidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen. Syftet med statsbidraget är att yrkeslärare ska få kompetensutveckling genom att delta i verksamhet på en arbetsplats utanför skolan. Bidrag lämnas även för andra kompetensutvecklande insatser, som t.ex. certifieringskurser eller utbildningar inom arbetsmiljöfrågor.
Satsningen på kompetensutveckling för lärare i yrkesämnen pågår sedan 2012. Under 2015 avsattes 22 miljoner kronor för satsningen. Under 2015 betalade Skolverket ut 9,2 miljoner kronor i statsbidrag till 87 huvudmän för att 8 044 yrkeslärare skulle kunna delta i arbetsplatsförlagd verksamhet eller annan kompetensutveckling. Utbetalt bidrag har ökat sedan 2014 men bidraget används fortfarande i låg utsträckning.
Kompetensutveckling för lärare i nationella minoritetsspråk
Skolverket har sedan 2013 i uppdrag att förstärka tillgången på modersmålslärare i nationella minoritetsspråk (A2013/02958/DISK och A2014/03289/DISK). Uppdraget utökades 2015 till att, utöver samiska och meänkieli, även
76
omfatta romani chib. Fler deltagare än beräknat påbörjade uppdragsutbildningarna vid de lärosäten som ingår i utbildningsinsatsen. Intresset för utbildning i meänkieli är dock mycket begränsat. Skolverket ska senast den 30 mars 2018 lämna en slutrapport som avser uppdragen.
Fortbildning för förskolechefer
I juni 2015 fick Skolverket regeringens uppdrag att svara för fortbildning för förskolechefer (U2015/03528/S). Fortbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng och inriktas i likhet med rektorslyftet mot styrnings- och ledarskapsfrågor. Syftet är att ge förskolechefer bättre förutsättningar att utveckla sitt pedagogiska ledarskap.
Den första kursomgången startade i november 2015. Av Skolverkets redovisning av uppdraget framgår att totalt 217 förskolechefer startade sin fortbildning i november 2015. Den första fortbildningsomgången avslutades i maj 2016 och för närvarande finns inte några uppgifter om hur många av de deltagande förskolecheferna som genomfört fortbildningen med godkänt resultat. Fortbildningssatsningen pågår t.o.m. 2018.
Fortbildning för rektorer
Hösten 2015 startade den femte kursomgången av en särskild fortbildning för rektorer med fokus på pedagogiskt ledarskap (U2011/01195/S). Fortbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng och läses under ett år. Målgruppen är de rektorer som har gått befattningsutbildningen för rektorer.
Antalet deltagare i rektorslyftet 2014 och 2015 var 159 personer vilket är betydligt färre än tidigare år, trots mycket positiva utvärderingar från tidigare kursdeltagare. Skolverkets utvärdering visar att i det närmaste 100 procent av deltagarna i de fyra kursomgångarna har bedömt utbildningen som ganska eller mycket bra och menar att de känner sig stärkta i sin yrkesroll och att de har förbättrat sitt pedagogiska ledarskap.
Av de rektorer som har genomfört fortbildningen under kursomgången ht14 och vt15 har 76 procent slutfört den med godkänt resultat. Enligt Skolverket beror detta huvudsakligen på tidsbrist för att fullfölja de arbetsuppgifter som studierna innebär.
Inför höstterminen 2015 har Skolverket och de lärosäten som bedriver fortbildningen
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
genomfört insatser för att öka intresset. Detta har enligt Skolverket bidragit till att fler, 236 personer, påbörjade fortbildningen hösten 2015 jämfört med året innan. Satsningen pågår t.o.m. 2018.
Utbildningsvägar till behörighetsgivande examen
För att erhålla legitimation som lärare eller förskollärare krävs en behörighetsgivande examen. I detta avsnitt redogörs för olika utbildningsvägar som kan leda till en sådan examen. Längre ned i avsnittet beskrivs utbildningsinsatser som leder till en utökad behörighet för de som redan är legitimerade.
2015 års skolkommission har i sin delrapport Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet (SOU 2016:38) aviserat att kommissionen avser att återkomma till frågor om lärarutbildningen i det slutbetänkande kommissionen ska lämna i januari 2017. I delrapporten nämner kommissionen bl.a. att tilldelningen av ekonomiska resurser till utbildningarna behöver ses över liksom även kompetensförsörjningen för lärarutbildningarna samt utbildningarnas forskningsanknytning.
Lärar- och förskollärarutbildningar med hög kvalitet
Utbildningar i enlighet med kraven för fyra nya lärar- och förskollärarexamina startade höstterminen 2011. Detta innebär att det fortfarande är ganska få studenter som har examinerats från de nya utbildningarna, de första stora studentkullarna examineras under 2015 och 2016. Att utbildningarna har funnits så kort tid betyder också att de ännu inte har kvalitetsutvärderats och att de flesta uppgifter som rör t.ex. genomströmning och etablering på arbetsmarknaden avser den tidigare utbildningen.
De verksamhetsförlagda utbildningsdelarna
Inom ramen för den tidigare lärarutbildningen var den verksamhetsförlagda utbildningsdelen, VFU, en av de delar som kritiserades mest. Universitetskanslersämbetet fick därför 2014 i uppdrag att genomföra en särskild uppföljning av VFU inom ramen för de nya lärar- och förskollärarutbildningarna. Uppföljningen, som redovisades i december 2015 (Rapport 2015:24), visade att de verksamhetsförlagda
77
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
utbildningsdelarna överlag fungerar betydligt bättre nu än tidigare och att studenterna är påfallande nöjda med sin VFU. Rapporten pekar dock på att det fortfarande finns möjliga förbättringsområden, t.ex. genom att öka antalet
För att utveckla de verksamhetsförlagda utbildningsdelarna i lärar- och förskollärar- utbildningarna pågår under perioden
Medel för ökad utbildningskvalitet
För att stärka kvaliteten i lärar- och förskollärarutbildningarna har ytterligare medel, totalt 875 miljoner kronor, avsatts för att ersättningsbeloppen för humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningen ska kunna höjas under perioden
Försöksverksamhet med lämplighetsbedömning
Sedan 2014 pågår en försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning vid Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping. För försöksverksamheten finns särskilda medel avsatta, under 2016 fem miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet har en samordnande roll i försöksverksamheten. I verksamheten ingår bl.a. att utarbeta modeller för lämplighetsbedömningen, utpröva dessa och
låta bedömningen vid ett antagningstillfälle ligga till grund för behörighet och urval.
Ett av syftena med försöksverksamheten är att få studenterna att tidigt reflektera över sitt utbildningsval för att minska avhoppen från utbildningen. Första antagningstillfället när metoden prövas skarpt, dvs. när bedömningen kommer att påverka möjligheten att bli antagen till en utbildning, är till höstterminen 2016. Därefter ska verksamheten noggrant utvärderas av Universitets- och högskolerådet och en slutrapport ska lämnas i maj 2018.
Fler platser inom lärar- och förskollärarutbildningarna
Under 2015 och 2016 tillförs universitet och högskolor i hela landet medel för att fler ska kunna genomgå högskoleutbildning. Som ett svar mot den stora brist på högskoleutbildad arbetskraft som råder i skolväsendet har en del av dessa medel vikts till en utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningar. Totalt ska lärar- och förskollärarutbildningarna byggas ut med 2 300 nybörjarplatser, jämför tabell 2.17. Genom riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utg.omr. 16 avsnitt 4.1.7, bet 2013/14:UbU1, rskr. 2013/14:104) avsattes också medel för att utöka speciallärarutbildningen med 100 utbildningsplatser från och med 2015. Av diagram 2.38 framgår utvecklingen av antalet antagna t.o.m. höstterminen 2015, senare uppgifter finns inte tillgängliga.
Tabell 2.17 Satsning på vissa bristyrken
Utbildning |
Antal nybörjarplatser |
|
Förskollärarutbildning |
800 |
|
|
|
|
Grundlärarutbildning, |
700 |
|
Kompletterande pedagogisk utbildning |
500 |
|
|
|
|
Speciallärarutbildning och |
300 |
|
specialpedagogutbildning |
||
|
||
|
|
|
Totalt |
2 300 |
|
|
|
För att underlätta bl.a. för lärosätena i deras uppdrag att planera sitt utbildningsutbud så att det svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov har regeringen fattat beslut om att ge Skolverket i samarbete med Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram återkommande prognoser över skolans och förskolans behov av lärare och förskollärare (U2016/02335/S). Prognoserna ska redovisas vartannat år med start december 2017.
78
Särskild kompletterande pedagogisk utbildning
För att öka rekryteringen av ämneslärare, särskilt i matematik, naturorienterande ämnen och teknik, pågår försöksverksamheter med särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (KPU) vid ett antal universitet och högskolor. Detta sker bl.a. vid Göteborgs universitet och vid några högskolor som samarbetar med organisationen Teach for Sweden.
Göteborgs universitets projekt Brobyggaren pågår sedan 2014 i syfte att utveckla såväl lärarutbildning och verka för skolutveckling, som att stärka samverkan mellan lärosäte och skolväsende. Projektet ska rekrytera och utbilda fler behöriga ämneslärare inom matematik, naturvetenskap och teknik. KPU:n läses med 125 procents studietakt vilket innebär att studenterna läser kurser även under delar av sommarmånaderna. Inför den andra antagningsomgången vårterminen 2016 utökades antalet nybörjarplatser från 30 till 40 som en följd av stort intresse och högt söktryck. Försöksverksamheten finansieras delvis med särskilda medel, under 2016 erhåller Göteborgs universitet 4 miljoner kronor.
Stiftelsen Teach for Sweden tillsammans med Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad bedriver sedan 2013 en försöksverksamhet med en annan variant av särskild kompletterande utbildning. För utbildningens genomförande finns särskilda medel avsatta, liksom vissa medel för stiftelsens arbete med bl.a. rekrytering till utbildningen samt handledning, för det senare har 7 miljoner kronor avsatts under 2016. I Teach for Swedens projekt ges studenter med en examen, och som har genomfört tidigare studier med goda studieresultat, möjlighet att läsa en KPU samtidigt som de arbetar i en skola med låg måluppfyllelse. Då arbete och studier bedrivs parallellt pågår studierna under två år. Teach for Swedens projekt har visat sig vara attraktivt och har sedan starten 2013 haft mer än 1 000 sökande, inklusive obehöriga. Enligt stiftelsen är det också få som hoppar av utbildningen, dvs. genomströmningen är hög. Ytterligare medel har därför skjutits till verksamheten, senast i vårändringsbudgeten 2016 (prop. 2015/16:99).
Ovanstående kompletterande pedagogiska utbildningar som delvis finansieras med särskilda medel utvärderas av Universitetkanslersämbetet enligt ett regeringsuppdrag (U2016/03128/UH), som ska redovisas senast den 10 mars 2017.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade
Regeringen gav i maj 2016 Stockholms universitet tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att under perioden 2016– 2021 anordna kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Syftet är att få fler ämneslärare och lektorer i skolan, särskilt inom ämnena matematik, biologi, kemi, fysik och teknik. För att stimulera personer att påbörja och slutföra utbildningen har lärosätena också fått i uppdrag att administrera det utbildningsbidrag på 25 000 kronor i månaden som ska utgå till de studerande.
Läsåret 2015/16 fanns det enligt Skolverket 239 lektorer i grundskolan och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen. Majoriteten av dessa, 200 lektorer, fanns i gymnasieskolan. Den nya satsningen möjliggör en fördubbling av antalet lektorer i den svenska skolan.
Vidareutbildning av yrkesverksamma lärare utan behörighetsgivande examen
För att ge yrkesverksamma lärare och förskollärare en möjlighet att nå legitimation och behörighet pågår sedan 2007 satsningen Vidareutbildning av lärare som saknar lärar- examen (VAL).
Sju universitet och högskolor har i uppdrag att bedriva utbildning enligt förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förkollärarexamen. Utbildningen ska enligt förordningen planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivs- erfarenhet och omfattar som mest 120 högskolepoäng. För utbildningens genom- förande finns särskilda medel avsatta, under 2016 har 93 miljoner kronor avsatts för verksamheten. Lärosätena har sedan 2011 också i uppdrag att erbjuda andra lärosäten vägledning i fråga om bedömning av tidigare utbildning och verk- samhet samt studieplanering för att medverka till en likvärdig behandling av personer som påbörjat en utbildning till lärare eller förskollärare enligt äldre bestämmelser och som önskar få en examen.
79
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Inför antagningen till vårterminen 2016 inkom drygt 1 100 ansökningar till VAL, vilket är det högsta antalet sökande inför en vårtermin sedan VAL startade. Av de sökande registrerades 599 studenter på aktuella kurser. Totalt var 1 816 studenter aktiva i VAL vårterminen 2016. Genomströmningen påverkas dock negativt bl.a. av att kurserna ofta läses vid sidan av ordinarie arbete i skolan.
Kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning
För att ge personer med en utländsk lärarexamen möjlighet till kompletterande utbildning pågår sedan 2007 satsningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Syftet är att ta till vara kompetensen hos personer med utländsk lärarutbildning och ge ökade möjligheter till an- ställning i svensk skola eller förskola.
Sex universitet och högskolor hade 2015 möjlighet att bedriva kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning enligt förordningen (2008:1101) om högskole- utbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Utbildningen ska enligt för- ordningen planeras med hänsyn till studentens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet och kan som mest omfatta 120 högskolepoäng. För utbildningens genomförande finns särskilda medel avsatta, 47 miljoner kronor för 2016. Under 2015 utökades de särskilda medel som finns avsatta för utbildningen för att kunna svara mot ett ökande söktryck. Totalt omfattade utbildningen 396 helårsstudenter under 2015.
De lärosäten som har i uppdrag att bedriva ULV är också engagerade i arbetet med det s.k. snabbspåret för utländska lärare genom vilket nyanlända lärare snabbare ska kunna erbjudas arbete i skolväsendet. Snabbspåret genomförs i samarbete med arbetsmarknadens parter och en första pilotgrupp med studenter antogs under våren 2016.
Ämneslärarutbildning i minoritetsspråk
Sedan 2013 har Stockholms universitet ett nationellt ansvar för att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning i finska. Stockholms universitet har sedan 2013 examenstillstånd för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
meänkieli. Detta ansvar flyttades under 2016 till Umeå universitet.
Umeå universitet och Södertörns högskola har sedan 2013 i uppdrag att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning för samiska respektive romani chib. Umeå universitet har sedan 2014 examenstillstånd för ämneslärar- examen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
Lunds universitet har ett särskilt ansvar för att varje läsår erbjuda utbildning i jiddisch.
Bättre villkor under studietiden
Ovan beskrivs den kompletterande pedagogiska utbildning för forskarutbildade och det utbildningsbidrag som studenter som deltar i utbildningen har möjlighet att få. Nedan beskrivs andra insatser som pågår för att genom förbättrade villkor under studietiden locka fler till utbildningar som leder till en behörighets- givande examen.
Statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare
Under 2015 beslutade regeringen om en förlängning och förstärkning av statsbidragssatsningen på behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen (förordningen [2013:60] om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen). Statsbidraget syftar till att underlätta för lärare som undervisar i yrkesämnen att delta i behörighetsgivande utbildning genom att möjliggöra en nedsättning av arbetstiden. Staten bekostar en viss nedsättning av tjänstgöringsgraden.
I och med förordningsändringarna 2015 utökades den del som staten bekostar till 25 procent av lärarens tjänstgöringsgrad från och med 2016 och förordningen förlängdes att gälla till och med den 31 december 2019. För 2015 har 50 miljoner kronor avsatts för satsningen. 102 huvudmän ansökte och beviljades statsbidrag för 13,5 miljoner kronor. År 2014 ansökte något färre huvudmän men en något större summa statsbidrag betalades ut. Det kan noteras att vissa huvudmän som ansöker om bidraget avstår från
80
att rekvirera medel. En anledning till detta kan vara att det är svårt att undvara kompetenta lärare i yrkesämnen i undervisningen på grund av den rådande bristen på yrkeslärare.
Sammantaget har statsbidraget för behörighetsgivande utbildning av lärare utnyttjats i liten omfattning. Skolverket har därför genomfört insatser för att få fler huvudmän att delta i satsningen.
Anställning under viss kompletterande utbildning
Enligt skollagen kan en lärare utan legitimation, med vissa undantag, anställas i skolväsendet för högst ett år i sänder. Den 1 juli 2016 trädde en ändring i skollagen i kraft (prop. 2015/16:23, bet. 2015/16:UbU8, rskr. 2015/16:127). Ändringen innebär en möjlighet att genomföra försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar under högst två år. Försöks- verksamheten, som regleras i förordningen (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning, avser personer som ska bedriva undervisning i ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare.
För att en skola eller förskola ska kunna anställa personen i två år ska personen ha ämneskunskaper som motsvarar det som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen. Personen ska också genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning som syftar till att han eller hon ska uppnå en behörighetsgivande lärarexamen. Om det finns särskilda skäl får skolan förlänga anställningstiden till tre år.
Möjlighet till höjd bidragsdel i studiemedlet
För att rekrytera fler studenter till kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik har studenter som läser en sådan KPU sedan hösten 2015 rätt till den högre bidragsnivån i studiemedlet under studietiden.
Den högre bidragsdelen uppgår under 2016 till 1 639 kr per vecka jämfört med det ordinarie bidraget som omfattar 704 kronor per vecka. Under 2015 utnyttjades denna möjlighet i begränsad utsträckning. Endast tio procent av de 48 miljoner kronor som avsatts användes.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Utbildningsinsatser för utökad behörighet
Lärarlyftet II
Sedan hösten 2011 erbjuds Lärarlyftet II, som syftar till att legitimerade lärare ska bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. Satsningen omfattar även utbildning i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen för fritidspedagoger eller motsvarande så att dessa kan bli behöriga lärare och därmed ges möjlighet att få legitimation som lärare samt möjligheter för lärare och förskollärare att läsa mot en speciallärarexamen.
Huvudmän kan få statsbidrag om 500 kronor per högskolepoäng för de lärare som deltar i lärarlyftet. För att särskilt locka till utbildningar i matematik, svenska som andraspråk och viss speciallärarutbildning lämnas ett högre belopp per högskolepoäng. Under 2016 förbättrades villkoren för lärare och förskollärare som deltar i utbildning till speciallärare och specialpedagog, samt i utbildning i svenska som andraspråk ytterligare, då det sökbara statsbidraget täcker delar av deltagarens lönekostnad under utbildningstiden.
Av sammanlagt 5 630 sökande under 2015 antogs 2 655 personer. Totalt beräknar Skolverket att 2 287 personer har påbörjat en ämneskurs som riktar sig mot lärare under året. 77 personer påbörjade en kurs avsedd för fritidspedagoger eller motsvarande. Till speciallärarutbildningen inom Lärarlyftet II antogs 105 sökande och 50 personer deltog i utbildningen.
Av de totalt 2 364 deltagarna i behörighetsgivande ämneskurser läste 87 procent kurser med inriktning mot undervisning i grundskolan, sex procent mot gymnasieskolan, fyra procent mot svenska för invandrare och tre procent deltog i kurser avsedda för fritidspedagoger eller motsvarande. Det totala antalet lärare som deltagit i behörighetsgivande ämneskurser har ökat något jämfört med föregående år, medan antalet deltagande fritidspedagoger eller motsvarande har minskat kraftigt. Andelen deltagande lärare som bedriver undervisning i fristående skola med inriktning waldorfpedagogik är fortsatt mycket lågt.
Under 2015 var 87 procent av deltagarna i fortbildningen anställda av en offentlig huvudman och 13 procent av en enskild huvudman. Andelen fritidspedagoger anställda av en offentlig huvudman var 92 procent och av
81
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
enskild huvudman 8 procent. Av deltagarna i speciallärarutbildningen var 96 procent anställda av en offentlig huvudman och 4 procent av deltagarna av en enskild huvudman.
Från och med 2015 har deltagare i Lärarlyftet II erbjudits möjlighet till validering för tillgodoräknande. Valideringen innebär en kartläggning och bedömning av deltagarens kunskaper och färdigheter i förhållande till lärandemålen i utbildningen, vilket kan innebära att vägen till behörighet blir kortare. Under året har totalt 228 deltagare i behörighetsgivande ämneskurser ansökt om validering och genomgått någon form av valideringsprocess.
Under 2015 uppgick Skolverkets kostnader för Lärarlyftet till knappt 225 miljoner kronor, varav ca 5 miljoner kronor gick till kostnader för administration och resterande till kostnader i samband med kurser, utbildning och tolkuppdrag.
Befattningsutbildning för rektorer m.fl.
Från och med 2011 är det obligatoriskt för rektorer att genomgå en särskild reglerad befattningsutbildning. Den regleras i förordningen (2011:183) om befattnings- utbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer. Enligt skollagen (2 kap. 12 §) ska varje huvudman se till att rektorerna går den särskilda befattningsutbildningen eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdes- dagen.
Befattningsutbildningen genomförs av sex lärosäten på uppdrag av Skolverket. Utbildningen motsvarar 30 högskolepoäng och pågår under tre år.
Totalt har cirka 3 300 skolledare deltagit i utbildningen under 2015. Under 2015 har cirka 1 090 rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer eller motsvarande antagits till utbildningen. Av de antagna var 36 procent rektorer, 33 procent biträdande rektorer och 21 procent förskolechefer. Av deltagarna hade 10 procent en befattning som kan jämföras med biträdande rektor. Av de totalt ca 1 090 var 76 procent kvinnor och 24 procent män. Av Skolverkets årsredovisning framgår att 66 procent av de som har genomgått sex terminers
utbildning avslutade sin utbildning med godkända resultat. Skolverket uppskattar att mer än hälften av landets rektorer har utbildat sig inom ramen för befattningsutbildningen. Hur många som fortsatt är i behov av utbildning är svårbedömt och kan inte närmare anges, bl.a. eftersom nya rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer tillkommer över tid.
2.5.4Analys och slutsatser
För att Sverige ska kunna vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet måste skolväsendet vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla barn och elever ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt. Att alla barn och elever möter skickliga förskollärare och lärare är en förutsättning för att skapa ett likvärdigt skolväsende av hög kvalitet.
Avsnittet har hittills beskrivit den nuvarande lärar- och förskollärarsituationen i skolväsendet samt dess historiska bakgrund. Genomgången visar att t.ex. grundskolan och gymnasieskolan över tid har haft en stabil nivå på lärartätheten, men att det har förekommit fluktuationer i lärarnas utbildningsbakgrund som en följd av förändrat elevunderlag. Genomgången visar också att det finns vissa skillnader i olika elevers tillgång till legitimerade och behöriga lärare.
Regeringen återkommer till dessa resultat längre ner. Det finns dock skäl att dessförinnan beskriva hur regeringen bedömer de kommande lärar- och förskollärarbehoven i skolväsendet.
Regeringens bedömning av kommande behov av lärare och förskollärare
Skolverkets lärarprognos
Det svenska skolväsendet står inför en betydande personalbrist. Det är flera faktorer som bidrar till detta, såväl kommande pensionsavgångar, antalet examinerade från landets lärarutbildningar som demografiska förändringar i elevunderlaget.
Statens skolverk beräknar i sin lärarprognos från 2015 att det totala behovet av personal inom samtliga skol- och verksamhetsformer kommer att öka från 236 000 heltidstjänster 2014 till 266 000 heltidstjänster 2029. Det totala
82
personalbehovet står i direkt relation till bedömningen av vilket elevunderlag som kommer att finnas vid en given tidpunkt. Beräkningarna innefattar utöver lärare och förskollärare även barnskötare och fritidsledare. Behovet av lärare beräknas till 181 000. Sett till heltidstjänster beräknas ökningen bli störst i grundskolans årskurs
Verksamheternas rekryteringsbehov skiljer sig från det totala behovet av personal. Rekryteringsbehovet beräknas som differensen mellan det totala prognosticerade personalbehovet och den prognosticerade tillgången. För att prognosticera tillgången beaktar Skolverket i sina beräkningar vilken personal som finns vid utgångsläget (2014), hur åldersstrukturen i personalen ser ut och vilken kvarvaro personalen kan förväntas ha.
För den första femårsperioden i Skolverkets prognos
cirka 54 000, totalt 184 000 heltidstjänster. |
|
||
Dessa rekryteringsbehov |
motsvarar |
ett |
|
examinationsbehov om |
84 000 |
personer24 |
den |
första femårsperioden, |
71 000 |
den andra |
och |
64 000 den tredje, totalt 219 000 personer. Detta examinationsbehov motsvarar ett årligt examinationsbehov på 16 800, 14 100 respektive 12 700 personer under de tre femårsperioderna. Det är betydligt fler än vad som examinerats totalt de senaste fem åren; under perioden
Regeringskansliets prognoser
Skolverkets prognoser baseras på personalsituationen 2014 och dåvarande prognoser till 2029. Mycket har dock hänt sedan dess, inte minst i och med de stora flyktingstömmar som nått Sverige under i
24 För 2014 var den genomsnittliga tjänstgöringsgraden för lärare 89 procent, varför examinationsbehovet av antalet personer är högre än rekryteringsbehovet av antalet heltidstjänster.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
synnerhet 2015 men också reformer som ökar personalbehovet. Regeringskansliet (Utbild- ningsdepartementet) följer därför noggrant de olika prognoser som görs, framför allt gällande
befolkningsutvecklingen. |
|
Regeringskansliets |
(Utbildnings- |
departementets) senaste beräkning gjordes efter Statistiska centralbyråns (SCB) befolknings- prognos från maj 2016 och baseras på Skolverkets prognos från 2015. Prognosen visar att det behövs lärare motsvarande ytterligare 6 500 heltidstjänster den första femårsperioden på grund av ökad invandring. När detta adderas till Skolverkets ursprungliga skattning av kommande lärarbehov och till pågående satsningar, t.ex. fler anställda i förskoleklass och lågstadiet (se avsnitt 3.3.3), uppgår det totala rekryteringsbehovet av lärare, förskollärare och
fritidspedagoger |
eller motsvarande till |
drygt |
|||
79 000 |
heltidstjänster |
för |
den |
första |
|
femårsperioden |
(9 000 |
fler än i |
Skolverkets |
prognos) vilket motsvarar ett examinations- behov på drygt 95 000 personer (11 000 fler än i Skolverkets prognos).
Under den senaste femårsperioden examinerades 47 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Under antagandet att lika många examineras under perioden
Ytterligare en faktor som påverkar storleken på rekryteringsbehovet enligt prognoserna är att visstidsanställda obehöriga lärare utan pedagogisk examen i Skolverkets prognos antas ersättas med nyutexaminerade lärare fram till 2019. År 2014 innehades drygt 8 000 heltidstjänster av sådana lärare. Om tiden för att ersätta obehöriga lärare med behöriga antas vara längre, blir bristen på kort sikt mindre.
Beräkningarna av de nya rekryterings- och examinationsbehoven för perioden
Gällande tabell 2.19 är det viktigt att påpeka att det inte är möjligt att summera de skattade behoven eller den skattade bristen mellan de olika kategorierna. Detta beror på att dessa uppgifter uttrycker behovet av respektive
83
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
yrkeskategori, men olika individer kan i sin tur arbeta i flera verksamhetsformer.
Tabell 2.18 Prognosticerat rekryterings- och examinationsbehov av lärare med flera
|
Verksamhets- |
Rekryteringsbehov |
|
|
Examin.- |
|
|
|
form |
|
|
|
|
behov |
|
|
|
Skolverket |
Ytterligare |
Reform |
Summa |
|
|
|
|
|
ökat elev- |
|
|
|
|
|
|
|
underlag |
|
|
|
|
|
Förskola |
19 979 |
241 |
|
20 220 |
24 187 |
|
|
Fritidshem |
3 186 |
417 |
|
3 603 |
4 310 |
|
|
Förskole- |
4 888 |
217 |
300 |
5 405 |
6 465 |
|
|
klass |
|
|
|
|
|
|
|
Grundskola |
24 968 |
2 445 |
1 700 |
29 113 |
34 824 |
|
|
Grund- |
1 229 |
|
|
1 229 |
1 470 |
|
|
särskola |
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasie- |
9 521 |
1 807 |
|
11 328 |
13 550 |
|
|
skola |
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasie- |
655 |
|
|
655 |
783 |
|
|
särskola |
|
|
|
|
|
|
|
Komvux, |
229 |
192 |
|
421 |
504 |
|
|
gr.nivå |
|
|
|
|
|
|
|
Komvux, |
1 082 |
321 |
300 |
1 703 |
2 037 |
|
|
gy.nivå |
|
|
|
|
|
|
|
Sfi |
687 |
846 |
|
1 533 |
1 834 |
|
|
Särvux |
90 |
|
|
90 |
108 |
|
|
Special- |
2 179 |
|
|
2 179 |
2 606 |
|
|
lärare |
|
|
|
|
|
|
|
Special- |
1 745 |
|
|
1 745 |
2 087 |
|
|
pedagog |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
70 438 |
6 487 |
2 300 |
79 224 |
94 766 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Utbildningsdepartementet. |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
|
Tabell 2.19 Prognosticerad lärarbrist till år 2019 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ av lärare |
|
Skattat antal |
Skattat |
Brist |
|
|
|
|
|
examinerade |
behov |
|
|
|
|
Förskollärare |
|
|
12 300 |
24 200 |
|
|
|
Fritidspedagoger |
|
2 300 |
6 400 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundlärare |
|
|
9 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ämneslärare |
|
|
10 200 |
61 500 |
|
|
|
Yrkeslärare |
|
|
2 400 |
|
|
|
|
Summa |
|
|
36 500 |
– * |
– * |
|
Anm.: (*) Notera att det skattade behovet och den skattade bristen inte låter sig summeras i denna beräkning. Det beror på att de är beräknade per verkssamhetsforms behov samtidigt som olika individer i sin tur kan arbeta i flera verksamhetsformer. Det skattade behovet av ämneslärare gäller sammantaget för grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare.
Källa: Utbildningsdepartementet.
Många orsaker till bristen på lärare och förskollärare
Prognosen visar att det totala rekryterings- behovet kan komma att uppgå till 79 000 heltidstjänster perioden
flera förklaringar till det stora rekryterings- behovet: Fler elever, pensionsavgångar och andra avgångar. Dessutom antas visstidsanställda obehöriga lärare ersättas av nyexaminerade behöriga lärare. Störst betydelse har pensionsavgångarna och nästan lika stor betydelse har det ökade elevunderlaget.
Fler elever
En orsak till det stora behovet av lärare är ett förväntat ökat elevunderlag. Det gäller för samtliga verksamhetsformer. Exempelvis väntas elevunderlaget i grundskolan mellan 2015 och 2019 öka med nästan 11 procent eller närmare 106 000 elever. I gymnasieskolan väntas under samma period antalet elever öka med 13 procent eller 43 000.
Att antalet elever ökar beror både på en ökning av inrikes och utrikes födda, även om ökningen av antalet elever i gymnasieåldrarna till största delen beror på en ökning av utrikes födda. Detta illustreras i diagram 2.45.
Diagram 2.45 Antal elever i grundskoleåldrarna |
||||||||||
gymnasieåldrarna |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal elever |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800000 |
|
Inrikesfödda, |
|
|
Utrikesfödda, |
|||||
|
|
|
|
|||||||
|
|
Totalt |
|
|
|
Inrikesfödda, |
||||
600000 |
|
Utrikesfödda, |
|
Totalt |
|
|||||
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
16 |
18 |
20 |
Anm.: Prognosen är gjord på uppdrag av Regeringskansliet i maj 2016. Källa: SCB.
Totalt ger det ökade elevunderlaget upphov till en ökad efterfrågan på lärare.
Enligt Skolverkets prognos ökar det totala behovet av förskollärare, fritidspedagoger och lärare med närmare 18 000 heltidstjänster mellan 2014 och 2019. I och med den ökade invandringen beräknas det ökade behovet 2019 uppgå till mer än 24 000 heltidstjänster.
Många lärare och förskollärare går i pension
Parallellt med att eleverna blir fler blir också den befintliga lärarkåren äldre. År 2014 fanns mer än 20 000 lärare i åldern
84
2 500 lärare var 65 år och äldre, totalt 15 procent av lärarkåren.
I förskolan var 4 400 i förskollärare i åldern
Åldersfördelningen bland lärare 2014 var i stort sett densamma som fem år tidigare vilket innebär att antalet förväntade pensionsavgånger inte är större nu än då.
Åldersfördelningen bland förskollärare skiljer sig något från åldersfördelningen bland lärare. Det är, jämfört med lärare, färre förskollärare som är över 60 år vilket tyder på att många förskollärare redan innan de fyllt 60 har lämnat förskolan.
Diagram 2.46 Antal lärare och förskollärare efter ålder år 2014
Antal
25000
|
Antal lärare |
|
Antal förskollärare |
|
|
||
|
|
20000
15000
10000
5000
0
Anm.: Antal lärare visar antalet tjänstgörande lärare i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan, komvux, särvux och sfi. Antal förskollärare visar antal anställda i förskolan med förskollärarexamen. Källa: Registret över pedagogisk personal (2014) samt Registret över personal i förskolan och annan pedagogisk verksamhet (2014), SCB.
I vissa verksamhetsformer är lärarna äldre. Det gäller exempelvis gymnasieskolans yrkesämnen där 52 procent av lärarna är 50 år eller äldre. Motsvarande andel bland samtliga lärare är 43 procent. Detta illustreras i diagram 2.47.
Enligt Skolverkets prognos är rekryteringsbehovet av yrkeslärare i förhållande till yrkeskåren mycket stort. En av orsakerna är just att de är förhållandevis äldre.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.47 Ålderfördelningen bland samtliga lärare, yrkeslärare och övriga gymnasielärare år 2014
Andel, procent
4,5% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,5% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0% |
|
|
|
|
|
|
Samtliga lärare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0,5% |
|
|
|
|
|
|
Yrkeslärare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
55 |
60 |
65 |
Anm.: Ålder visas på horisontalaxeln.
Källa: SCB, Registret över pedagogisk personal (2014).
En del lärare slutar av andra skäl
En faktor som påverkar rekryteringsbehovet är hur många som stannar kvar i yrket. Enligt den internationella
De flesta lärarna fortsätter dock att arbeta som lärare. Skolverket har jämfört lärarkåren i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 2006/07 med lärarkåren fem år senare. Under en femårsperiod var det visserligen 24 procent av lärarna som inte fanns i lärarregistret fem år senare trots att de inte uppnått pensionsålder. I en fördjupad analys visar det sig emellertid att bland dem som inte var kvar hade närmare hälften inte en pedagogisk utbildning. Detta illustreras i diagram 2.48.
85
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 2.48 Lärare i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 2006/07 jämfört med 2011/12
Anm.: Av den fjärdedel lärare som inte återfanns i lärarregistret efter fem år hade 53 procent en pedagogisk utbildning och 47 procent hade det inte.
Källa: SCB, Registret över pedagogisk personal.
Vid uppföljningar av senare års lärarregister visar det sig att en hel del av dessa lärare har återkommit. En femtedel av de som inte återfanns i registret läsåret 2011/12 hade återkommit ytterligare några år senare.
I Skolverkets lärarprognos analyseras kvarvaron och återgången till yrket från ett år till ett annat som ett sammantaget mått. Måttet anger hur stor andel av personalen som fanns kvar från det första året till det andra.
Kvarvaron/återgången är relativt låg bland yngre lärare. Mellan 2013 och 2014 var den 91 procent bland kvinnor och 95 procent bland männen i åldrarna under 29 år.
I en del åldrar är kvarvaron/återgången mycket hög, 100 procent eller nära 100 procent. Det gäller exempelvis bland kvinnor
En grupp med låg kvarvaro är yrkeslärare i gymnasieskolan vilket sannolikt beror på att de har en stor alternativ arbetsmarknad. En låg kvarvaro bland yrkeslärare är den största anledningen till det förhållandevis stora rekryteringsbehovet av yrkeslärare. Kvarvaron och återgången sammanfattas i tabell 2.20.
Tabell 2.20 Kvarvaro och återgång
Beräkningarna baseras på åren 2013 och 2014, procent
Verksamhetsform |
|
|
|
|
Ålder |
|
|
|
|
|
30- |
35- |
40- |
45- |
50- |
55- |
60- |
65+ |
|
|
|
34 |
39 |
44 |
49 |
54 |
59 |
64 |
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskoleklass |
75 |
81 |
93 |
90 |
95 |
100 |
92 |
83 |
47 |
Grundskola |
95 |
97 |
96 |
97 |
95 |
93 |
97 |
78 |
50 |
Grundskola |
94 |
99 |
100 |
99 |
100 |
98 |
99 |
83 |
57 |
Grundskola |
97 |
97 |
97 |
98 |
98 |
97 |
96 |
85 |
67 |
Gymnasieskola, |
98 |
96 |
99 |
100 |
100 |
100 |
100 |
93 |
64 |
allm. ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
yrkesämnen |
86 |
91 |
94 |
95 |
94 |
94 |
94 |
82 |
44 |
Grundsärskola/ |
72 |
100 |
109 |
98 |
88 |
97 |
90 |
94 |
60 |
gymnasiesärskola |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vuxenutbildning |
88 |
88 |
94 |
93 |
98 |
94 |
97 |
86 |
57 |
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskoleklass |
70 |
83 |
91 |
95 |
96 |
96 |
96 |
80 |
47 |
Grundskola |
93 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
83 |
53 |
Grundskola |
95 |
100 |
100 |
99 |
100 |
100 |
99 |
84 |
61 |
Grundskola |
92 |
98 |
99 |
99 |
99 |
97 |
97 |
83 |
58 |
Gymnasieskola, |
92 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
90 |
61 |
allm. ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
yrkesämnen |
91 |
81 |
90 |
95 |
91 |
92 |
93 |
78 |
58 |
Grundsärskola/ |
72 |
99 |
103 |
97 |
93 |
102 |
97 |
82 |
52 |
gymnasiesärskola |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vuxenutbildning |
93 |
90 |
98 |
104 |
99 |
108 |
103 |
85 |
62 |
Anm.: För vissa åldersgrupper och verksamhetsformer uppgår kvarvaron/återgången till en högre andel än 100 procent. Detta beror på att verksamhetsformen antingen har fått ett inflöde av personer som arbetade som lärare i en annan verksamhetsform året innan eller att vissa lärare har ökat sin tjänsteomfattning.
Källa: SCB, Registret över pedagogisk personal.
Huvudmännens bedömning av personalsituationen
I SCB:s arbetskraftsbarometer 2015 uppger en stor majoritet av de tillfrågade arbetsgivarna att det råder brist på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna lärare inom ett flertal inriktningar och ämnen. Störst brist rapporteras gällande grundskollärare med inriktning mot senare år och matematik/naturorienterande ämnen (NO), se tabell 2.21.
86
Tabell 2.21 Andel arbetsgivare som uppger brist på nyutexaminerad respektive yrkeserfaren personal inom pedagogik och lärarutbildning
|
Andel arbetsgivare som uppger brist på |
|
|
nyutexaminerade |
Yrkeserfarna |
Grundskollärarutbildning: |
94 % |
83 % |
Senare år, matematik/NO |
|
|
Förskollärarutbildning |
87 % |
83 % |
Fritidspedagogutbildning |
86 % |
85 % |
Gymnasielärarutbildning: |
84 % |
73 % |
Matematik/naturvetenskap |
|
|
Speciallärar- och |
82 % |
79 % |
specialpedagogutbildning |
|
|
Grundskollärarutbildning: |
68 % |
76 % |
Tidiga år |
|
|
Källa.: Statistiska centralbyrån 2015, Arbetskraftsbarometern.
Statens skolinspektion fick under 2014 regeringens uppdrag att kartlägga huvudmäns och skolledares arbete med att säkra tillgången till behöriga lärare och förskollärare. I redovisningen av uppdraget (Skolinspektionen 2015, Kompetensförsörjningen – en nyckelfråga för skola och förskola) framkommer att de största utmaningarna för huvudmännen och skolledarna att anställa legitimerade förskollärare och legitimerade och behöriga lärare består i att det finns för få sökande med rätt kvalifikationer, att det är hård konkurrens om de med rätt kvalifikationer samt att det är svårt att erbjuda tillräckligt attraktiva anställningsformer och anställningsvillkor. Se diagram 2.49.
Diagram 2.49 De största utmaningarna för att använda lärare med rätt behörighet
Andel instämmande rektorer och huvudmän
Få sökande med rätt kvalifikationer vid rekrytering
Hård konkurrens om behöriga lärare
Att erbjuda tillräckligt attraktiva anställningsformer
Att erbjuda tillräckligt attraktiva anställningsvillkor
67%
56%
27%
24%
0% |
20% |
40% |
60% |
80% |
Anm.: Flera svar möjliga.
Källa: Statens skolinspektion (2015) Kompetensförsörjningen – en nyckelfråga för skola och förskola, s.6.
Genom förordningen (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning har staten möjliggjort för huvudmän
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
att söka statsbidrag för att genomföra personalförstärkningar. I förordningen anges att de huvudmän som ansöker om statsbidrag ska bifoga en beskrivning av sina lokala rekryteringsstrategier. Skolverket har regeringens uppdrag att årligen analysera den information som framkommer i dessa beskrivningar.
Skolverket har i en första uppföljning analyserat redogörelser från 559 huvudmän (Skolverket 2015, Redovisning av analys av den information som förmedlas i de lokala rekryteringsstrategier som lämnas i enlighet med förordningen [2015:215] om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning).
Analysen visar att huvudmännen i någon form har en rekryteringsstrategi eller kompetens- försörjningsplan. Det handlar t.ex. om att upprätta register över lärarnas behörighet samt kartlägga kommande pensionsavgångar. Det är främst kommunala huvudmän som lyfter fram svårigheter i förhållande till nyanlända elever. Detta förklaras enligt de enskilda huvudmännen av regelverkets utformning; många av dessa har köer till sina skolor.
Likt Skolinspektionens rapport visar Skolverkets analys att bristen på utbildade och legitimerade lärare och pedagoger är det största problemet.
Barn- och elevkullar, lärartillgång och likvärdighet
Uppgifterna i resultatredovisningen visar att antalet förskollärare och lärare i hög grad har följt antalet barn och elever. I förskolan, grundskolan och i viss mån i kommunal vuxenutbildning har antalet barn och elever per årsarbetare varit stabilt från tidigt
I förskoleklass och i fritidshem har däremot antal elever per årsarbetare ökat i takt med att elevkullarna vuxit. Detta gäller för båda verksamhetsformerna från millennieskiftet och framåt. Trenden tycks dock ha brutits sedan 2014.
Uppgifterna ovan avser endast antal lärare, oavsett lärarnas utbildningsbakgrund. En annan kvalitetsdimension ur ett elevperspektiv är att lärarna också är utbildade. Resultatredovisningen visar genomgående att snabba ökningar i antal
87
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
elever sammanfaller med en sjunkande andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning.
Det är viktigt att kunna möta den ökade efterfrågan på utbildade lärare och förskollärare som genereras av större elevkullar. För eleverna utgör det en likvärdighetsfråga över tid att få en utbildning av hög kvalitet oavsett om de tillhör en liten eller stor elevkull.
Fluktuationerna i elevkullarnas storlek påverkar möjligheterna att planera utbildningsutbudet. Samtidigt som det oftast går att göra relativt precisa prognoser över kommande elevkullar är det svårare för universitet och högskolor att planera utbild- ningsutbudet då det tar lång tid att utbilda lärare. Detta framgår inte minst av den nuvarande lärarbristen.
Ovanstående talar för att det parallellt med de reguljära lärar- och förskollärarutbildningarna också måste finnas alternativa, kompletterande sätt att nå en behörighetsgivande examen för att kunna möta skolväsendets behov. Regeringen har därför genomfört ett flertal satsningar, t.ex. på fler platser i de reguljära lärar- och förskollärarutbildningarna, på ytterligare möjligheter för yrkesverksamma att bredda sin behörighet men också för att skapa fler vägar in i läraryrket för personer med annan yrkes- eller utbildningsbakgrund (se 2.5.3). Regeringen bedömer dock att ytterligare insatser behöver göras.
En viktig åtgärd för att i tider av lärarbrist skapa bättre förutsättningar för såväl elever som för befintliga lärare och förskollärare, är också att förstärka personalsituationen i verksam- heterna generellt, inklusive personal som inte är lärare och förskollärare. Sedan läsåret 2013/14 har det totala antalet pedagogisk personal i skolväsendet ökat med 13 000 heltidstjänster. Detta innefattar personal i samtliga skolformer exklusive förskolan. I förskolan har antalet årsarbetare ökat med 2 500 heltidstjänster.
Utbildningen måste också vara likvärdig för elever inom en och samma elevkull och eleverna ska ges samma förutsättningar att nå målen oavsett vilken bakgrund de har och var i landet de bor. Ur detta perspektiv är det oroande att det i resultatredovisningen framkommer tecken på att det finns vissa skillnader i skolors tillgång till legitimerade och behöriga lärare. Det finns dels vissa regionala skillnader, dels skillnader mellan skolor som kan härröras till socioekonomiska faktorer i elevsamman-
sättningen. Många av de skolor och regioner som redan har en lägre andel legitimerade och behöriga lärare i grund- och gymnasieskolan har också tillhört de som tagit emot många nyanlända. Regeringen har därför genomfört satsningar riktade mot skolor med svåra förutsättningar, t.ex. Samverkan för bästa skola och karriärtjänster i utanförskapsområden (se avsnitt 3.3.3).
Lärarna stannar i yrket men blir allt äldre
En viktig del i att motverka lärarbrist är att utbildade lärare väljer att fortsätta arbeta som lärare. Personer med en behörighetsgivande utbildning som inte arbetar i skolväsendet är en outnyttjad resurs. Enligt SCB uppgick antalet personer med en lärarutbildning som arbetade i yrken utanför skolan till nästan 40 000 personer 2013 (SCB 2016, 40 000 lärare arbetar inte med undervisning, artikel 2016:4).
Trots att en stor andel av de svenska lärarna uttrycker ett missnöje med sitt yrke, inte minst i
Att ett stort antal personer med lärarutbildning ändå inte arbetar som lärare och att en stor andel lärare uttrycker missnöje med sitt yrke pekar på betydelsen av att arbeta för att det ska vara attraktivt att arbeta som lärare. Att en yrkeskarriär som lärare betraktas som attraktiv är sannolikt också betydelsefullt för inströmningen till yrket25, vilket behövs i och med att Sveriges befintliga lärarkår åldras.
De kommande pensionsavgångarna bland Sveriges lärare är den största orsaken till den befintliga och prognostiserade lärarbristen. För vissa lärarkategorier är åldersfördelningen bland de yrkesverksamma lärarna särskilt
25 Se t.ex. Lärarnas Riksförbund 2012, Allt annat än lärare!, i vilken gymnasieungdomar anger skälen för sina kommande val av högskole- utbildningar.
88
problematisk. Exempelvis sticker lärare i gymnasieskolans yrkesämnen ut som en lärarkategori med en högre genomsnittlig ålder.
För att göra en lärarkarriär attraktiv har regeringen bl.a. initierat lärarlönelyftet och vidareutvecklat karriärtjänstsystemet (se 2.5.3). Arbetet fortsätter också bl.a. inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket inom vilken regeringen tillsammans med berörda parter arbetar för att stärka läraryrkets attraktivitet.
Historiskt många lärar- och förskollärarstudenter men alltför få examineras från utbildningarna
Antalet examinerade från lärar- och förskollärarutbildningarna26 har sedan i synnerhet 2007 åter legat i nivå med toppnoteringarna från den första halvan av 1980- talet. Det är dock svårt att i dag bedöma trenden i och med att införandet av de nya lärar- och förskollärarexamina 2011 samt införandet av lärar- och förskollärarlegitimationerna har gjort att tidsserierna fluktuerar kraftigt.
Det finns dock skäl att tro att antalet examinerade kan fortsätta att öka de närmaste åren i och med att antalet nybörjarstudenter har ökat med 23 procent sedan läsåret 2011.
Trots denna utveckling visar resultat- redovisningen att antalet examinerade inte täcker de prognosticerade behoven. Enligt Skolverkets prognos finns ett årligt examinationsbehov om 16 800 den första femårsperioden
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
2.6Revisionens iakttagelser
Enligt Riksrevisionens granskning av Sameskol- styrelsens årsredovisning för 2015 uppvisar Sameskolstyrelsen brister i resultatredovis- ningen. Även ett överskridande av anslags- krediten kritiseras (se avsnitt 3.4.)
Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse med reservation till Uppsala universitet. Ett uttalande med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen (se avsnitt 7.4.)
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015 (se avsnitt 8.4.1).
2.7Miljöledningsrapporter
Statliga myndigheter ska utveckla miljölednings- system och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket enligt för- ordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. I enlighet med förordningen har myndigheterna inom Utbildnings- departementets område redovisat sina miljö- ledningsrapporter till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet),
26 Avseende förskollärarexamen, grundlärarexamen, lärarexamen, speciallärarexamen, specialpedagogexamen (och motsvarande), yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen.
89
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
3 Förskola och grundskola
3.1Omfattning
Avsnitten om förskola och grundskola omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola, specialskola och sameskola.
Utanför skolväsendet bedrivs annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg, öppen förskola, öppen fritidsverksam- het och omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.
I de följande avsnitten redovisas främst resultat som avser 2015. När det gäller betyg, meritvärde och provresultat avser uppgifterna läsåret 2014/15. Uppgifter om barn, elever och personal avser läsåret 2015/16. Uppgifterna avseende kostnader för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola 2015 bygger på preliminär statistik.
Uppgifter om lärare och annan pedagogisk personal, resultat, resultatindikatorer och statliga insatser för läraryrket redovisas samlat i avsnitt 2 för alla skolformer.
3.2Mål för området
Målet för verksamhetsområdet är en förskole- och grundskoleutbildning av hög och likvärdig kvalitet. Alla ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt oberoende av kön.
Nytt i denna budgetproposition är det som anges i slutet av målet om att alla ska ges de beskrivna förutsättningarna oberoende av kön. Detta är ett resultat av det arbete som beskrevs i budgetpropositionen för 2016 med att se över
mål och indikatorer för att integrera ett jämställdhetsperspektiv (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.2.3).
3.3Resultatredovisning
3.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Följande indikatorer används för att mäta måluppfyllelsen för förskolan och grundskolan:
–Deltagande i förskola. Andelen barn i åldern
–Deltagande i förskoleklass. Andelen av alla
–Resultat på nationella prov i grundskola. För grundskolan redovisas andelen elever som nått kravnivån eller fått minst provbetyget Godkänt eller E i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 3, 6 och 9.
–Andelen elever som uppnått kunskaps- kraven i samtliga grundskolans ämnen i årskurs 9.
–Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9.
–Andelen elever i årskurs 9 som uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program.
–Resultat i internationella studier avseende grundskola som PISA, TIMSS och PIRLS i de fall någon ny studie presenterats sedan föregående års budgetproposition.
–Elevers trygghet i grundskolan.
91
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
–Lärarbehörighet och personalens utbild- ning. Denna indikator redovisas i avsnitt 2.
Indikatorerna ger inte en heltäckande bild av respektive verksamhet men belyser delar av måluppfyllelse och resultat som regeringen bedömer är centrala. Redovisningen av resultat inom utgiftsområdet är uppdelat på verk- samheter. Inom varje avsnitt redovisas i före- kommande fall indikatorer samt övriga resultat. All individbaserad statistik redovisas uppdelat på kön om dessa uppgifter är tillgängliga. Därutöver finns ett sammanhållet avsnitt i avsnitt 2 om personalens behörighet och utbildning.
3.3.2Resultat
Förskolan
Förskolan är en frivillig skolform inom skolväsendet. Utbildningen i förskolan ska enligt skollagen (2010:800) stimulera barnens ut- veckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda barn förskola fr.o.m. ett års ålder i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga ska erbjudas för- skola under minst 15 timmar i veckan. Alla barn ska erbjudas avgiftsfri förskola under minst 525 timmar per år fr.o.m. höstterminen det år barnet fyller tre år (allmän förskola). När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.
I förskolans läroplan (Lpfö 98, reviderad 2010) formuleras värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten.
Hösten 2014 samlades uppgifter in på individnivå för första gången i förskolan. Dessutom samlades uppgifter in från varje huvudman, såväl kommunal som enskild. Tidigare år var det kommunerna som lämnade uppgifter för både kommunal och fristående verksamhet. Vid denna första insamling har dock ett visst bortfall uppstått för vissa enskilda huvudmän. Detta innebär ett tidsseriebrott
vilket försvårar möjligheterna att göra rätt- visande jämförelser över tid.
Barngrupper och personal
Hösten 2015 var 493 600 barn inskrivna i förskolan. Drygt hälften av alla inskrivna barn i förskolan var
Under 2015 gick det i genomsnitt 5,2 barn per årsarbetare och 16,7 barn per grupp, vilket är en minskning sedan 2014 då det var 5,3 barn per årsarbetare och 16,9 barn per grupp. Under de senaste fem åren har personaltätheten varierat mellan 5,2 och 5,4 barn per årsarbetare. Hösten 2015 fanns det ca 94 200 årsarbetare i förskolan.
Könsfördelningen bland personalen i för- skolan är mycket ojämn, andelen män var endast fyra procent. Andelen har varit i stort sett konstant under de senaste tio åren. I fristående förskolor var andelen män 2015 6,4 procent och i kommunala förskolor 3,6 procent.
Andelen barn i fristående förskolor var störst i förortskommuner och storstäder
Av alla barn i förskolan 2015 gick ca 20 procent i en fristående förskoleenhet. I storstäder och i förortskommuner till storstäder är det vanligare med fristående förskolor. I kommungruppen förortskommuner till storstäder gick i genom- snitt 32 procent av förskolebarnen i en fristående förskola. I den kommungrupp där kommunerna i genomsnitt hade den lägsta andelen barn i fristående förskolor, varuproducerande kommu- ner, gick 8 procent av förskolebarnen i en fristående förskola. I 47 kommuner fanns det inga förskolor i enskild regi.
Kostnader
Den totala kostnaden för förskolan uppgick till 68,2 miljarder kronor 2015. Detta innebär en ökning med 4,7 procent jämfört med föregående år. Kostnaden per barn beräknas ha uppgått till i genomsnitt 139 200 kronor 2015, vilket är en ökning med 4,3 procent.
92
Indikator: Deltagande i förskola
Måttet andelen barn i förskola av alla barn i |
||||||
åldern |
||||||
deltar i förskola. |
|
|
|
|
|
|
Diagram 3.1 Andelen barn i åldern |
|
|||||
förskola |
|
|
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
Flickor |
|
Pojkar |
|
95 |
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
Andelen inskrivna barn i förskolan ökade fram till 2013. År 2014 var andelen barn i åldrarna
Annan pedagogisk verksamhet
Annan pedagogisk verksamhet består av pedago- gisk omsorg (bl.a. familjedaghem och fler- familjslösningar), öppen förskola, öppen fritids- verksamhet och omsorg under kvällar, nätter och helger.
Enligt skollagen ska kommunerna sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Förskolans läroplan och de mål som beskrivs där ska vara vägledande för pedagogisk omsorg.
Kommunen ska också sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fri- tidshem inte erbjuds (obekväm arbetstid) i den omfattning som det behövs med hänsyn till
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.
Från och med höstterminen det år då eleven fyller tio år får kommunerna erbjuda öppen fri- tidsverksamhet i stället för fritidshem.
Barn i pedagogisk omsorg
I pedagogisk omsorg deltar framför allt de yngre barnen. I takt med att en allt större andel barn går i förskolan har andelen barn i pedagogisk omsorg minskat. Andelen av alla barn i åldern
Öppna förskolor och öppna fritidsverksamheter
Hösten 2015 fanns det totalt 474 öppna för- skolor i landet. Antalet öppna förskolor har under den senaste tioårsperioden varierat mellan 439 och 476 enheter. Öppna förskolor erbjöds i 203 kommuner 2015. Det är fler kommuner än någon gång under den senaste tioårsperioden.
Hösten 2015 fanns det 676 öppna fritids- verksamheter. Antalet öppna fritidsverksam- heter har under den senaste tioårsperioden varierat mellan 562 och 676 verksamheter.
Antalet kommuner som erbjuder omsorg under kvällar, nätter och helger fortsätter att öka
Hösten 2015 var ca 5 500 barn i åldern
Det var 204 kommuner som erbjöd sådan omsorg hösten 2015, vilket är en ökning med 10 kommuner jämfört med 2014 och nästan en fördubbling jämfört med 2005 då drygt 100 kommuner erbjöd denna form av omsorg.
Denna utveckling är positiv ur jämställdhets- synpunkt i och med att denna omsorg förbättrar i synnerhet kvinnors möjlighet till förvärvs- arbete.
Kostnader
De totala kostnaderna för pedagogisk omsorg var ca 1,6 miljarder kronor 2015. Detta innebär en minskning med 6,7 procent jämfört med föregående år. Kostnaden per barn beräknas ha
93
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
uppgått till i genomsnitt 113 200 kronor, vilket är en ökning med 2,1 procent i jämförelse med föregående år.
Förskoleklassen
Förskoleklassen är en frivillig skolform inom skolväsendet. Utbildningen i förskoleklassen ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt ut- bildning. Utbildningen är avgiftsfri och ska om- fatta minst 525 timmar per år, vilket motsvarar ca tre timmar per skoldag. För förskoleklassen gäller läroplanen för
Elever och personal
Läsåret 2015/16 gick 116 300 elever i förskole- klass, vilket är det största antalet sedan början av
ökning |
med 0,1 procentenheter jämfört |
med |
|
föregående år. |
|
|
|
I |
förskoleklassen |
tjänstgjorde |
drygt |
11 500 personer 2015, |
vilket motsvarar |
nära |
|
7 100 |
heltidstjänster. |
De största personal- |
grupperna var förskollärare (52,9 procent) och lärare (23,5 procent). Utöver dessa fanns också fritidspedagoger och fritidsledare. Omräknat till årsarbetare var 93 procent kvinnor och 7 procent män.
Kostnader
Den totala kostnaden för förskoleklass uppgick till ca 6,4 miljarder kronor 2015, vilket är en ökning med 8,7 procent jämfört med föregående
år. Kostnaden |
per elev var i genomsnitt ca |
56 100 kronor, |
vilket är en ökning med |
5,2 procent. |
|
Indikator: Deltagande i förskoleklass
Diagram 3.2 Andelen |
|||||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
Flickor |
|
Pojkar |
|
98 |
|
|
|
|
|
|
|
96 |
|
|
|
|
|
|
|
94 |
|
|
|
|
|
|
|
92 |
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
2008/09 |
2009/10 |
2010/11 |
2011/12 |
2012/13 |
2013/14 |
2014/15 |
2015/16 |
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
Diagrammet visar att läsåret 2015/16 var 96,5 procent av landets sexåringar inskrivna i förskoleklass, vilket är den största andelen sedan 2008 då 95,1 procent var inskrivna i förskole- klass. Av de inskrivna läsåret 2015/16 var 51 procent pojkar respektive 49 procent flickor. De sexåringar som inte var mottagna i förskole- klassen återfanns bl.a. i förskolan eller i grund- skolans årskurs 1. Andelen av alla sexåringar som var mottagna i förskolan var 1,2 procent 2015. Läsåret 2015/16 var 1 303 elever (1,1 procent) 6 år eller yngre i grundskolans årskurs 1, vilket är en minskning jämfört med föregående läsår då andelen var 1,3 procent. Cirka 2 procent av alla sexåringar återfanns varken i förskoleklass, förskolan eller i årskurs 1 i grundskolan.
Grundskolan
Utbildningen i grundskolan ska enligt skollagen syfta till att ge eleverna kunskaper och värden och utveckla deras förmåga att tillägna sig dessa. Vidare ska utbildningen förbereda eleverna för aktiva livsval och ligga till grund för fortsatt utbildning. Lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning är fundament i skollagen, liksom att elever i behov av stöd och särskilt stöd har rätt till sådant stöd.
För grundskolan gäller läroplanen för grund- skolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11).
94
Elever och skolor
Elevantalet i grundskolan minskade kontinuer- ligt mellan läsåren 2001/02 och 2010/11. Därefter har elevantalet ökat och uppgick läsåret 2015/16 till ca 985 600 elever, vilket var en ökning med nära 35 200 elever jämfört med föregående läsår.
Diagram 3.3 Elevutveckling i grundskolan
Antal elever |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 200 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 000 |
|
Kommunala skolor |
|
Fristående skolor |
|||||
400 000 |
|
Alla elever |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
2013 |
2015 |
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Av alla elever i grundskolan läsåret 2015/16 var andelen flickor 48,5 procent och andelen pojkar 51,5 procent. Av eleverna i kommunala skolor var 48,2 procent flickor och 51,8 procent pojkar. Motsvarande andelar för fristående skolor var 50,3 procent flickor och 49,7 procent pojkar. Det är således något fler flickor än pojkar som väljer en fristående grundskola. Detta för- hållande gällde även tidigare läsår. Andelen elever som går i fristående grundskolor var ca 15 pro- cent.
Från och med läsåret 2012/13 sker insam- lingen av uppgifter till den officiella statistiken per skolenhet. En skolenhet omfattar verksam- het i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och verksamhet som är knuten till enheten och som inte bedrivs i någon skol- byggnad, t.ex. fritidshem. Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Förändringen medför att de upp- gifter om skolenheter som presenteras läsåret 2012/13 inte är jämförbara med tidigare upp- gifter om skolor. Läsåret 2015/16 fanns det drygt 4 010 kommunala skolenheter, 5 skol- enheter inom sameskolan och knappt 830 skol- enheter med enskild huvudman inom grund- skolan.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Lärare
I grundskolan arbetade omräknat till heltids- tjänster 80 500 lärare läsåret 2015/16 vilket var en ökning med ca 2 150 heltidstjänster jämfört med föregående år. Av dessa var 76 procent kvinnor och 24 procent män. Lärartätheten var 8,2 lärare (heltidstjänster) per 100 elever läsåret 2015/16. Lärartätheten har varit i stort sett oförändrad under de senaste tio åren.
Kostnader
Den totala kostnaden för grundskolan 2015 uppgick till ca 93,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,7 procent jämfört med 2014. Kostnaden per elev var i genomsnitt 97 800 kronor 2015, vilket är en ökning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Därtill
uppgick |
kostnaden |
för |
skolskjuts |
till |
2,9 miljarder kronor. |
|
|
|
Indikator: Resultat på nationella prov
Nationella prov genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Även i specialskolans årskurs 4, 7 och 10 samt i sameskolans årskurs 3 och 6 genomförs nationella prov. Syftet med proven är att de ska användas för att ge information för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och, för de årskurser där det finns betyg, även ge stöd för betygs- sättningen. Proven bidrar därmed till att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning målen för utbildningen nås. Samtliga mål i ämnena prövas dock inte.
I årskurs 3 genomfördes nationella prov första gången 2010 och i årskurs 6 genomfördes proven första gången våren 2012. Som indikator på måluppfyllelse kommer andelen elever, uppdelat på flickor och pojkar, som har nått kravnivån eller fått minst provbetyget E på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik att användas. Övriga resultat på nationella prov redovisas i tabell 3.1. För att kunna göra överskådliga jämförelser över tid när det gäller årskurserna 6 respektive 9 kommer andelen som har fått minst provbetyget E (tidigare betyget Godkänt) att redovisas.
Årskurs 3
Nationella prov i årskurs 3 genomfördes hösten 2009 i form av en obligatorisk utprövning. Proven infördes 2010. Andelen av de elever som gjorde samtliga delprov och som nådde
95
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
|||
kravnivån på samtliga delprov |
|||||
framgår av diagram 3.4. |
|
|
|
||
Diagram 3.4 Andelen elever som nådde kravnivån i |
|
||||
nationella prov i årskurs 3, |
|
||||
Procent |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
40 |
|
Matematik |
|
|
|
30 |
|
Svenska |
|
|
|
20 |
|
Svenska som andraspråk |
|
||
|
|
|
|||
10 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
2009/10 |
2010/11 |
2011/12 |
2012/13 |
2013/14 |
2014/15 |
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
Diagrammet visar att andelen elever som har genomfört samtliga delprov och har nått krav- nivån på samtliga delprov i matematik uppgick till 72,0 procent läsåret 2014/15, vilket är högre än läsåret 2009/10 då andelen var 69,2 procent. I svenska var andelen något högre läsåret 2014/15, 79,7 procent jämfört med 79,6 procent 2009/10. I svenska som andraspråk var andelen lägre läsåret 2014/15, 52,5 procent jämfört med 56,5 procent 2009/10. Resultatet på proven som genomfördes våren 2015 visar att av de elever som gjorde alla delprov klarade flickorna proven i något högre utsträckning än pojkarna. I svenska och svenska som andraspråk uppnådde flickorna kravnivåerna i betydligt högre utsträck- ning än pojkarna medan det var jämnt fördelat bland dem som klarade alla sju delproven i matematik.
Årskurs 6
Nationella prov i årskurs 6 genomfördes första gången våren 2012. Här redovisas andelen elever som genomfört samtliga delprov och fått minst provbetyget E, vilket motsvarar ett godkänt resultat, som indikator på måluppfyllelse i årskurs 6.
Under våren 2015 genomfördes nationella prov i årskurs 6 i ämnena matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk. För samtliga ämnen var det en större andel flickor än pojkar som fick minst betyget E.
I matematik fick 91,6 procent av eleverna som genomfört samtliga delprov 2015 minst prov- betyget E. Motsvarande andel var 94,8 procent i
engelska, 95,6 procent i svenska och 77,4 procent i svenska som andraspråk. Högst genomsnittligt provbetyg fick eleverna i engelska. Där hade 44 procent ett A eller ett B i provbetyg.
Andelen elever som fick minst betyget E på det delprov som prövar läsförståelse i svenska var något lägre än det sammanvägda prov- betyget. I delprovet som prövar läsförståelse i svenska var det 94,2 procent (96,8 procent av flickorna och 91,7 procent av pojkarna) som fick minst betyget E och i svenska som andraspråk var det 72,6 procent (77,0 procent av flickorna och 68,7 procent av pojkarna).
Årskurs 9
Andelen elever som läsåret 2014/15 fick minst provbetyget E var störst i svenska och engelska där andelen var 96,0 respektive 96,4 procent. I matematik och svenska som andraspråk var andelen elever som fick minst provbetyget E 81,2 respektive 75,4 procent. Högst genom- snittligt provbetyg fick eleverna i engelska. Där hade 41,7 procent ett A eller ett B i provbetyg, vilket är en ökning med nära 3 procentenheter från föregående år.
Andelen elever som fick minst betyget E på det delprov som prövar läsförståelse var dock mindre än det sammanvägda provbetyget. I delprovet som prövar läsförståelse i svenska var det 90,0 procent (93,9 procent av flickorna och 86,2 procent av pojkarna) och i svenska som andraspråk var det 58,4 procent (63,4 procent av flickorna och 54,1 procent av pojkarna).
Diagram 3.5 Andelen elever som fått minst provbetyget godkänt respektive E i nationella prov årskurs 9 2006/07– 2014/15
Procent |
|
|
100 |
|
|
90 |
|
|
80 |
|
|
70 |
|
|
60 |
Svenska |
|
|
||
50 |
Svenska som andraspråk |
|
40 |
||
|
||
30 |
Matematik |
|
|
||
20 |
Engelska |
|
10 |
|
|
0 |
|
2006/072007/082008/092009/102010/112011/122012/132013/142014/15 Källa: Statens skolverk.
96
Andelen elever som fått minst provbetyget E i de nationella proven i årskurs 9 ligger konstant högre för proven i svenska och engelska (ca 96 procent).
I engelska har andelen elever som fick minst provbetyget E ökat med 1,4 procentenheter jämfört med andelen elever som fick mot- svarande betyg (minst Godkänt) läsåret 2006/07.
För proven i matematik och svenska som andraspråk varierar andelen elever som fått minst provbetyget E (motsvarande tidigare Godkänt) kraftigt över åren, från ca 77 procent i svenska som andraspråk till nästan 90 procent i mate- matik. I matematik har andelen minskat med 6,3 procentenheter sedan läsåret 2013/14 och med 3,2 procentenheter från läsåret 2006/07 till läsåret 2014/15.
Tabell 3.1 visar andelen elever som fått minst betyget E i de nationella proven i årskurs 9 våren 2015 fördelat på kön. Andelen är högst i svenska och engelska, 96,0 respektive 96,4 procent. Lägst var andelen i svenska som andraspråk (75,4 pro- cent).
Flickor har bättre resultat i samtliga ämnen där det finns nationella prov. Läsåret 2014/15 hade flickorna bättre resultat även i matematik där pojkarna tidigare år har haft marginellt bättre resultat än flickorna. Störst är skillnaden mellan pojkars och flickors resultat i svenska som andraspråk och biologi.
Tabell 3.1 Andelen elever 2014/15 som fått minst betyget E i provbetyg i årskurs 9, procent
Ämne |
Samtliga |
Flickor |
Pojkar |
Svenska |
96,0 |
98,0 |
94,0 |
Svenska som andraspråk |
75,4 |
79,4 |
72,1 |
|
|
|
|
Matematik |
81,2 |
81,3 |
81,1 |
|
|
|
|
Engelska |
96,4 |
96,6 |
96,2 |
Biologi |
87,7 |
91,1 |
84,4 |
|
|
|
|
Fysik |
87,3 |
88,6 |
86,0 |
|
|
|
|
Kemi |
93,3 |
94,8 |
92,0 |
Samhällskunskap |
91,8 |
94,2 |
89,6 |
|
|
|
|
Historia |
83,4 |
85,9 |
80,9 |
|
|
|
|
Geografi |
91,8 |
92,9 |
90,8 |
Religionskunskap |
94,7 |
97,2 |
92,3 |
Källa: Statens skolverk.
Indikator: Betyg och meritvärden
I målet för området förskola och grundskola ingår att alla flickor och pojkar ska ges förut- sättningar att nå de nationella målen för
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
utbildningen. Den indikator som ligger närmast till hands för att följa denna del av målet när det gäller grundskolan är andelen elever som fått minst betyget E i samtliga ämnen i slutbetyget i årskurs 9. Måluppfyllelsen har följts under många år för elever som lämnar årskurs 9. Från och med läsåret 2012/13 har betyg från årskurs 6 införts vilket nu gör det möjligt att följa och avläsa trender över måluppfyllelsen för elever som lämnar denna årskurs.
Årskurs 6
Andelen elever som fått minst E i betyg i årskurs 6 ligger högre i svenska, matematik och engelska
Diagram 3.6 Andelen elever som fått minst betyget E i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska i årskurs 6
Procent
100
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|||
40 |
|
|
Svenska som andra |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
språk |
|
|
|
||
|
|
|
Matematik |
|
|
|
||
20 |
|
|
Engelska |
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012/13 |
2013/14 |
2014/15 |
|
Källa: Statens skolverk.
Tabell 3.2 visar andelen elever som fått minst betyget E i betyg i årskurs 6 våren 2015 fördelat på kön. Bland de ämnen som redovisas i tabellen
är andelen |
högst i |
svenska |
och biologi, |
95 procent. |
Lägst var |
andelen i |
svenska som |
andraspråk (66,4 procent). Även betygen i mate- matik och engelska utmärker sig genom en låg andel, 91 respektive 92 procent.
Flickor har bättre resultat än pojkar i samtliga ämnen. Störst är skillnaderna i svenska som andraspråk (10 procentenheter) och svenska (4,6 procentenheter). Minst är skillnaden mellan flickor och pojkar i engelska (1,6 procent- enheter).
97
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 3.2 Andelen elever 2014/15 som fått minst betyget E i årskurs 6, procent
Ämne |
Samtliga |
Flickor |
Pojkar |
Svenska |
95,3 |
97,6 |
93,0 |
|
|
|
|
Svenska som andraspråk |
66,4 |
71,6 |
61,7 |
|
|
|
|
Matematik |
91,3 |
92,4 |
90,2 |
Engelska |
92,2 |
93,0 |
91,4 |
|
|
|
|
Biologi |
95,0 |
96,3 |
93,8 |
|
|
|
|
Fysik |
94,5 |
95,6 |
93,4 |
Kemi |
94,4 |
95,7 |
93,1 |
|
|
|
|
Samhällskunskap |
94,9 |
96,0 |
93,8 |
|
|
|
|
Historia |
94,1 |
95,4 |
92,9 |
Geografi |
94,3 |
95,4 |
93,3 |
|
|
|
|
Religionskunskap |
94,7 |
96,1 |
93,3 |
Källa: Statens skolverk.
Årskurs 9
Andelen elever som vårterminen 2015 fick minst betyget E i alla ämnen i årskurs 9 uppgick till 77,0 procent, vilket är en svag minskning jämfört med föregående år. Förändringarna mellan åren har över huvud taget varit små de senaste åren.
Det finns skillnader i måluppfyllelse mellan de olika ämnena. Ämnen där störst andel elever uppnår kunskapskraven är svenska, slöjd, bild samt moderna språk, såväl elevens val som språkval. Skillnaden mellan flickor och pojkar har varit i stort sett oförändrad de senaste åren. Störst är skillnaden i svenska som andraspråk, modersmål, svenska, kemi, biologi och religions- kunskap där kunskapskraven nåddes av mellan 7,9 och 2,1 procentenheter fler av flickorna än av pojkarna.
En elevs meritvärde beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen samt fr.o.m. läsåret 2013/14 även betygsvärdet i moderna språk inom ramen för språkval (betygsskalan som infördes 2012/13 ger poäng enligt följande: A 20 poäng, B 17,5 poäng, C 15 poäng, D 12,5 poäng och E 10 poäng).
Diagram 3.7 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|||
Meritvärde |
|
|
|
|
|
|
|
235 |
|
|
|
|
|
|
|
230 |
|
Flickor |
|
Pojkar |
|
Totalt |
|
225 |
|
|
|
|
|
|
|
220 |
|
|
|
|
|
|
|
215 |
|
|
|
|
|
|
|
210 |
|
|
|
|
|
|
|
205 |
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
195 |
|
|
|
|
|
|
|
190 |
|
|
|
|
|
|
|
185 |
|
|
|
|
|
|
|
180 |
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Anm.: Indikatorns jämförbarhet över tid är begränsad, bl.a. genom ny betygsskala från 2011 som har fler betygssteg vilket innebär att eleverna har möjlighet att få fler poäng (högre meritvärde) än tidigare. Från och med 2013/14 kan även de elever som får godkänt slutbetyg i årkurs 9 i ett modernt språk få ytterligare
Källa: Statens skolverk.
Det genomsnittliga meritvärdet för både flickor och pojkar har ökat kontinuerligt sedan 2008 med undantag för 2010 då det sjönk något. Våren 2015 var det genomsnittliga meritvärdet beräknat på 16 ämnen 217,1 meritpoäng, vilket är en ökning med 2,3 poäng jämfört med våren 2014. Sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98 har det genomsnittliga meritvärdet successivt ökat, men den totala ökningen har varit relativt liten, ca 12 meritpoäng. Från och med läsåret 2013/14 kan de elever som fått slutbetyget
Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan pojkar och flickor har varit i stort sett oförändrad de senaste åren. År 2015 var skillnaden 24 meritpoäng (16 ämnen) respektive 26 meritpoäng (17 ämnen).
Indikator: Behörighet till något av gymnasieskolans nationella program
Grundskolan ska förbereda eleverna för vidare studier antingen på ett högskoleförberedande program eller på ett yrkesprogram i gymnasie- skolan. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan är en viktig indikator på resultat och måluppfyllelse i grundskolan.
98
Tidigare krävdes lägst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska för att vara behörig till samtliga nationella program i gymnasieskolan. Från och med höstterminen 2011 har behörig- hetskraven skärpts. De nya behörighetsbestäm- melserna innebär att det för yrkesprogrammen krävs lägst betyget E i ovanstående ämnen och ytterligare fem ämnen (inte reglerat vilka) medan det för högskoleförberedande program krävs lägst betyget E i ovanstående ämnen och ytterligare nio ämnen. För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen samt det humanistiska programmet ska fyra av de ytterligare ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare ämnena vara biologi, fysik och kemi. För det estetiska programmet är de nio ämnena inte reglerade.
De indikatorer som framöver kommer att användas inom detta område är dels andelen elever som är behöriga till yrkesprogram, dels andelen elever som är behöriga till respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Detta kommer att innebära ett tidsseriebrott vid jämförelser med tidigare år. Men eftersom måluppfyllelsen i ämnet matematik – för vilket lägst betyget E krävs – både nu och tidigare haft störst betydelse för om eleven blir behörig till gymnasieskolans nationella program kommer ändå en trendjämförelse att kunna göras mellan det tidigare gymnasiebehörighetsmåttet och måttet som anger andelen elever som är behöriga till yrkesprogrammen.
Diagram 3.8 Behörighet till något av gymnasieskolans nationella program
Procent |
|
|
|
100 |
|
|
|
95 |
Totalt |
Flickor |
Pojkar |
|
|
|
|
90 |
|
|
|
85 |
|
|
|
80 |
|
|
|
75 |
|
|
|
70 |
|
|
|
65 |
|
|
|
60 |
|
|
|
55 |
|
|
|
50 |
|
|
|
|
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 |
Anm.: Resultatet
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Andelen elever som är behöriga till gymnasie- skolans nationella program har minskat sedan 2006, både bland flickor och bland pojkar. Våren 2015 var 85,6 procent av eleverna som gick ut grundskolan behöriga till yrkesprogrammen, vilket kan jämföras med 86,9 procent våren 2014. Av eleverna i årskurs 9 läsåret 2014/15 var 82,3 procent behöriga till gymnasieskolans naturvetenskaps- och teknikprogram, vilket var något färre än läsåret 2013/14 då 82,9 procent var behöriga. Skillnaden mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolans naturvetenskaps- och teknikprogram har de senaste åren varit ca fyra procentenheter. Våren 2015 varierade skillnaden mellan flickor och pojkar i andelen behöriga till de olika programmen mellan 3,4 och 4,5 procentenheter. Skillnaden var liksom tidigare störst för behörig- het till naturvetenskaps- och teknikprogrammen.
Elevens bakgrund har fortsatt stor betydelse för studieresultaten. Elever med utländsk bak- grund har olika förutsättningar att uppnå behörighet till gymnasieskolan, bl.a. beroende på hur många år de gått i svensk grundskola. Andelen behöriga om man ser till hela gruppen elever som invandrat efter ordinarie skolstart, dvs. sju års ålder, sjunker över tid. För de senaste tre åren visar dock resultaten att det bland eleverna som invandrat under grundskolans årskurs
Indikator: Elevers trygghet i grundskolan
För att mäta elevers trygghet i grundskolan används de resultat som framkommer av
99
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Skolinspektionens skolenkät27 där elever i årskurs 5 och årskurs 9 får ta ställning till påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”. Eleverna har fem svarsalternativ: stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls samt vet ej.
Årskurs 5
Andelen elever i årskurs 5 som vårterminen 2016 svarade att påståendet stämmer helt och hållet var 59 procent och 31 procent svarade att påståendet stämmer ganska bra. Den totala andelen för dessa två svarsalternativ uppgår till 90 procent, vilket är i nivå med tidigare års undersökningar. Se diagram 3.9 för utvecklingen de senaste sex terminerna. Andelen elever som svarade att påståendet stämmer ganska dåligt var 6 procent medan 3 procent svarade att påståendet inte stämmer alls. Svarsalternativet vet ej valdes av 1 procent av eleverna. Även detta är i nivå med tidigare år.
Resultaten av enkäten vårterminen 2016 visar en viss skillnad mellan flickor och pojkar. Andelen flickor som svarade stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra på påståendet var 56 respektive 34 procent. Motsvarande andelar för pojkarna var 63 respektive 28 procent. Andelen flickor som valde svarsalternativen stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls var 6 respektive 3 procent. Andelen pojkar som valde svarsalternativet stämmer ganska dåligt var 5 procent medan 3 procent valde svars- alternativet stämmer inte alls. Svarsalternativet vet ej valdes av 1 procent av flickorna och pojkarna.
Av den totala andelen elever i årskurs 5 som besvarat enkäten vårterminen 2016 har 1 procent valt alternativet ”Vill ej ange/annat” under kön. Resultaten visar att dessa elever känner sig mindre trygga i skolan. 40 respektive 31 procent svarade stämmer helt och hållet respektive stämmer ganska bra på påståendet. Andelen som valde svarsalternativet stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls var 14 och 11 procent medan 1 procent valde alternativet vet ej.
27 Skolinspektionens skolenkät är en del i myndighetens regelbundna tillsyn. Enkäten besvaras av ett urval av skolor och genomförs en gång per termin.
Diagram 3.9 Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”, fördelat på den totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (män, kvinnor samt vill ej ange/annat), årskurs 5
Procent |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
75 |
|
Totalt |
|
|
|
70 |
|
Flickor |
|
|
|
|
Pojkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
65 |
|
Vill ej ange/annat |
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
HT2013 |
VT2014 |
HT2014 |
VT2015 |
HT2015 |
VT2016 |
Källa: Statens skolinspektion. Anmärkning: För ht
Årskurs 9
Andelen elever i årskurs 9 som vårterminen 2016 svarade att påståendet stämmer helt och hållet var 47 procent och 36 procent svarade att påståendet stämmer ganska bra. Den totala andelen för dessa två svarsalternativ uppgår till 83 procent, vilket är något lägre än i tidigare års undersökningar. Se diagram 3.10 för utveck- lingen de senaste sex terminerna. Andelen elever som svarade att påståendet stämmer ganska dåligt var 8 procent medan 5 procent svarade att påståendet inte stämmer alls. Svarsalternativet vet ej valdes av 3 procent av eleverna. Även detta är i nivå med tidigare år.
Resultaten av enkäten vårterminen 2016 visar en viss skillnad mellan flickor och pojkar. Andelen flickor som svarade stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra på påståendet var 43 respektive 41 procent. Motsvarande andelar för pojkarna var 53 respektive 32 procent. Andelen flickor som valde svarsalternativen stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls var 9 respektive 4 procent. Andelen pojkar som valde svarsalternativet stämmer ganska dåligt var 7 procent medan 5 procent valde svars- alternativet stämmer inte alls. Av flickorna svarade 3 procent vet ej medan motsvarande andel av pojkarna var 4 procent.
Av den totala andelen elever i årskurs 9 som besvarat enkäten vårterminen 2016 har 2 procent valt alternativet ”Vill ej ange/annat” under kön. Resultaten visar att dessa elever känner sig mindre trygga i skolan. 29 procent respektive 29 procent svarade stämmer helt och hållet
100
respektive stämmer ganska bra. Andelen som valde svarsalternativet stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls uppgick till 14 respektive 18 procent medan 11 procent valde alternativet vet ej.
Diagram 3.10 Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”, fördelat på den totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (män, kvinnor samt vill ej ange/annat), årskurs 9
Procent |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
80 |
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
Flickor |
|
|
|
|
|
Pojkar |
|
|
|
70 |
|
Vill ej ange/annat |
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
HT2013 |
VT2014 |
HT2014 |
VT2015 |
HT2015 |
VT2016 |
Källa: Statens skolinspektion. |
|
|
|
|
Sameskolan
Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning, som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurs
Elever
Läsåret 2015/16 gick, enligt uppgift från Same- skolstyrelsen, 189 elever i sameskolan, varav 30 i förskoleklass, vilket var en minskning av elev- antalet med sex elever jämfört med föregående läsår. Av eleverna i sameskolorna och förskole- klasserna var 55 procent pojkar och 45 procent flickor. Sammanlagt deltog 212 elever i
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
integrerad samisk undervisning vid 30 grund- skolor i tolv kommuner, vilket är en ökning med 44 elever jämfört med 2014/15. Andelen flickor i den integrerade undervisningen var 55 procent och pojkar 44 procent.
Läsåret 2015/16 gick 132 barn i samisk förskola, vilket var fler än 2014/15 då 128 barn gick i samisk förskola. Andelen pojkar i förskola var 52 procent och andelen flickor 48 procent. Antalet elever i fritidshem vid sameskolorna minskade från 94 under 2014/15 till 87 läsåret 2015/16.
Resultat på nationella prov
Nationella prov genomförs i årskurs 3 och 6. Syftet med proven är att de ska användas för att ge information för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och, för de årskurser där det finns betyg, även ge stöd för betygssättning.
Årskurs 3
Andelen av de elever som gjorde samtliga delprov i matematik och som nådde kravnivån 2014/15 var 91,3 procent. I svenska uppnådde 93 procent kravnivån. I jämförelse med tidigare år var provresultaten högre i matematik. I svenska motsvarar resultaten den förra mät-
omgången. Av flickorna |
nådde |
88,3 procent |
|||
kravnivån |
i |
matematik |
och |
av pojkarna |
|
94 procent. I |
svenska nådde |
95,4 procent av |
|||
flickorna |
kravnivån och |
av |
pojkarna nådde |
||
91 procent kravnivån. |
|
|
|
Årskurs 6
För läsåret 2014/15 har inga resultat på de nationella ämnesproven för årskurs 6 inrappor- terats. I sameskolan sätts betyg i årskurs 6 och av statistiken framgår att samtliga elever klarade kunskapskraven i alla ämnen vårterminen 2015.
Personal
Sameskolstyrelsen hade 91 personer anställda 2015. Omräknat till heltidstjänster var det en ökning från 83 till 85 årsarbetare jämfört med föregående år. Den övervägande delen av de anställda var kvinnor.
Kostnader
Den totala kostnaden för sameskolan, förskola och fritidshem uppgick 2015 till ca 74 miljoner kronor. Kommunernas avgifter som uppgår till 34 miljoner kronor finansierar platser inom förskolan, förskoleklass och fritidshem.
101
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Genomsnittskostnaden per barn i förskolan uppgick till 246 106 kronor 2015, vilket är en ökning med 66 000 kronor eller 26 procent jämfört med förgående år. Genomsnitts- kostnaden per elev i sameskola, inklusive barn i förskoleklass och fritidshem, uppgick till 246 000 kronor 2015, vilket var en minskning med 10 394 kronor eller 4 procent jämfört med föregående år.
Grundsärskolan
Utbildningen i grundsärskolan ska enligt skol- lagen syfta till att ge elever med utvecklings- störning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och så långt som möjligt motsvara den som ges i grundskolan. Ett beslut om att en elev ska tas emot i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en peda- gogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. För grund- särskolan gäller läroplanen för grundsärskolan 2011, Lgrsär11.
Inom grundsärskolan finns det en särskild inriktning som benämns träningsskola. Den är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.
Elever
Läsåret 2015/16 var nära 9 800 elever mottagna i grundsärskolan, vilket är en ökning med knappt 65 elever eller 0,7 procent jämfört med före- gående år. Av eleverna var knappt 40 procent flickor och drygt 60 procent pojkar. Fördel- ningen mellan pojkar och flickor i grund- särskolan har varit i princip oförändrad under den senaste femårsperioden.
Andelen elever i grundsärskolan utgör ungefär 1 procent av alla elever i det obligatoriska skolväsendet. Sammantaget, och trots ökningen för läsåret 2015/16, innebär detta en minskning sedan 2007/08 då andelen uppgick till 1,5 procent. De förändringar som troligen ligger bakom minskningen är att gruppen elever med autism eller autismliknande tillstånd fr.o.m. läsåret 2011/12 hör till grundskolans målgrupp samt att grundsärskolan 2011 blev nioårig efter att tidigare ha varit tioårig (med den sista årskursen frivillig).
Diagram 3.11 Andelen elever av samtliga elever i obligatoriska skolformer som var inskrivna i grundsärskolan
Procent |
1,6 |
1,4 |
1,2 |
1,0 |
0,8 |
Andel i grundsärskola |
0,6 |
0,4 |
0,2 |
0,0 |
2007/082008/092009/102010/112011/122012/132013/142014/152015/16 Källa: Statens skolverk och egna beräkningar.
Lärare
I grundsärskolan arbetade ca 4 200 lärare läsåret 2015/16 vilket motsvarade ungefär 2 500 heltids- tjänster. Av dessa var 85 procent kvinnor och 15 procent män. Jämfört med 2014/15 ökade antalet heltidstjänster med ca två procent.
Kostnader
Den totala kostnaden för grundsärskolan beräknas 2015 ha uppgått till ca 3,8 miljarder kronor (inklusive skolskjuts), vilket är en ökning med 11,1 procent jämfört med 2014. Kostnaden per elev har ökat med 2,4 procent till 441 800 kronor per elev.
Specialskolan
Utbildningen vid specialskolan är avsedd för de barn som inte kan gå i grundskolan eller grund- särskolan på grund av dövhet eller hörselskada, dövblindhet, grav språkstörning eller synskada och ytterligare funktionsnedsättning. Special- skolan har tio årskurser. Staten är genom Specialpedagogiska skolmyndigheten huvudman för specialskolan samt för förskoleklass och fritidshem vid skolenheter med specialskola. Eleverna undervisas vid fem skolor med regionala upptagningsområden och fyra riks- rekryterande skolor. För specialskolan gäller läroplanen för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lspec11).
Elever
Läsåret 2015/16 gick ca 550 elever i special- skolan, vilket var drygt 50 elever fler än
102
föregående läsår. Av eleverna var 39 procent flickor och 61 procent pojkar. Våren 2015 avslutade drygt 60 elever årskurs 10 i special- skolan med ett genomsnittligt meritvärde på ca 158 meritpoäng. Detta är en minskning från föregående år då den genomsnittliga merit- poängen var 174. Flickornas genomsnittliga meritvärde är högre än pojkarnas och låg våren 2015 på 169 meritpoäng jämfört med pojkarnas 147.
Lärare
I specialskolan var antalet tjänstgörande lärare 220 läsåret 2015/16, vilket motsvarar 169 heltids- tjänster. Antalet tjänstgörande lärare ökade med 8 procent sedan föregående år. Lärartätheten, mätt i antalet heltidstjänster per 100 elever, var drygt 30, vilket är oförändrat jämfört med före- gående läsår.
Kostnader
Kostnaden för specialskolan uppgick 2014 till ca 475 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4,3 procent jämfört med 2013. Kostnaden per
elev uppgick |
2014 |
i |
genomsnitt |
till |
929 300 kronor, |
vilket är |
en |
minskning |
med |
2,9 procent sedan föregående år.
Statistiken för specialskolan avseende budget- året 2015 publiceras först i september 2016.
Fritidshemmet
Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen samt grundskolan och motsvarande skolformer genom att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Varje kommun ska erbjuda fritidshem t.o.m. vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem.
För fritidshemmet gäller läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). För fritidshemmet gäller den del av läroplanen som anger skolans värdegrund och uppdrag samt i tillämpliga delar den del som anger övergripande mål och riktlinjer för verk- samheten.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Elever och personal
Antalet elever i fritidshem uppgick 2015 till totalt 461 871, vilket är en ökning med knappt 17 500 elever jämfört med 2014. Av eleverna var 48 procent flickor och 51 procent pojkar. Antalet fritidshem ökade med 45 stycken och uppgick totalt till ca 4 240.
Andelen barn i åldern
I åldern
Från 2014 till 2015 har grupperna totalt sett blivit fler på fritidshemmen. 2015 fanns det 11 300 grupper jämfört med 10 800 grupper 2014. Antalet elever per grupp har minskat från 41,1 till 40,9 under samma period. Sett till den senaste tioårsperioden har grupperna däremot ökat kraftigt i storlek. År 2004 var den genomsnittliga gruppstorleken 31 elever.
Antal elever per anställd 2015 var 12,9 vilket är en liten minskning jämfört med 2014. I de kommunala fritidshemmen gick det i genomsnitt 12,8 elever per anställd jämfört med 13,9 elever per anställd i de fristående fritidshemmen. Andelen personal med pedagogisk högskole- examen fortsätter att minska och uppgick 2015 till 47 procent, vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2014. Skillnaden mellan kommunala och fristående fritidshem är stor. Andelen uppgår till 50 procent respektive 24 procent. Andelen män i fritidshem har kontinuerligt ökat under många år. De senaste tio åren har andelen män i fritidshem ökat med 8 procentenheter och var 25 procent 2015.
Kostnader
Den totala kostnaden för fritidshem 2015 upp- gick till ca 16,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,1 procent från föregående år (fasta priser). Antalet elever har ökat med 4,2 procent mellan 2014 och 2015. Kostnaden per inskriven elev i fritidshem har ökat med 1,8 procent jämfört med 2014 och uppgick till 35 500 kronor per elev.
103
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
3.3.3Utvecklingsinsatser och andra verksamhetsdelar
Lärarförsörjning
Fler anställda i lågstadiet
Regeringens satsning på fler anställda i förskole- klass och lågstadiet – ett statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning (Lågstadiesatsningen) – infördes hösten 2015. Syftet med satsningen är att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs
Intresset för satsningen har varit stort. Samtliga landets 290 kommuner och drygt hälften av de enskilda huvudmännen sökte bidrag i lågstadiesatsningen första året. Det innebär att Statens skolverk för läsåret 2015/16
fördelat |
ca |
2 miljarder |
kronor |
till |
totalt |
|
562 huvudmän. Tillsammans |
ansökte |
huvud- |
||||
männen |
om |
bidrag |
till |
förstärkning av |
||
ca 2 150 heltidstjänster för lärare, |
390 förskol- |
lärare och 630 speciallärare. Huvudmännen har också ansökt om bidrag till att anställa fritids- pedagoger, specialpedagoger och icke pedago- gisk personal som t.ex. administratörer. Vissa har även ansökt om bidrag till andra insatser för att minska klassernas storlek och öka lärarnas tid med eleverna.
Tidiga insatser
Mindre barngrupper i förskolan
Statens skolinspektion har fått i uppdrag av regeringen att under åren
passivt övervakande attityd. Granskningen visar också att ju fler barn eller ju fler barn per personal det var i de observerade grupperna, desto mindre uppmärksamhet och tillsyn bedömdes personalen ge barnen.
I förskolans läroplan (Lpfö98) framhålls att barngruppen ska ses som en viktig del i barns utveckling och lärande. Barn behöver utvecklas i socialt samspel, kunna utveckla relationer med andra barn och vuxna samt känna trygghet och kontinuitet i barngruppen. Det är således viktigt att minska barngruppernas storlek när grupperna är för stora för att alla barn ska kunna ges möjlighet att utvecklas socialt, känslomässigt och intellektuellt i en grupp.
Regeringen genomför sedan 2015 en stor satsning för att stimulera huvudmännens arbete att se till att förskolans barngrupper har en lämplig sammansättning och storlek. Statens skolverk har fått i uppdrag att fördela statsbidrag till huvudmän för att minska barngruppers storlek i förskolan (U2015/03229/S). Huvud- männen ska prioritera barngrupper med de yngsta barnen. 830 miljoner kronor är avsatta för detta ändamål 2016 och fr.o.m. 2017 beräknas motsvarande belopp årligen.
Skolverkets rapport Föräldrars val och inställ- ning till förskola och fritidshem (rapport 392, 2013) och Skolinspektionens kvalitetsgranskning En vanlig dag i förskolan. Gruppstorlek, personaltäthet och trygghet (dnr 2014:6460) visar att majoriteten av de granskade förskolorna bedöms kunna ge barnen den uppmärksamhet och tillsyn som utgör grunden för deras trygg- het. Samtidigt anser såväl personal som barnens föräldrar till viss del att barngrupperna är för stora. Forskningen visar sammantaget, enligt Skolverkets rapport Barngruppers storlek i förskolan (rapport 433, 2016), att barn- gruppernas storlek har betydelse för barns trygghet, utveckling och lärande.
Skolverket har i enlighet med ett uppdrag från regeringen återinfört ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan (U2015/01495/S). Riktmärket är satt till
104
Undervisning i förskoleklass
Statens skolinspektion har i kvalitetsgransk- ningen Undervisning i förskoleklass (2015:03) undersökt hur undervisningen i förskoleklassen utgår från de övergripande målen i läroplanen, specifikt kunskapsmålen, och om lek och skapande arbete utgör väsentliga delar i undervis- ningen i en lärandemiljö där eleverna får undersöka och utforska. Rapporten bygger på iakttagelser från besök vid 20 förskoleklasser vid 20 slumpvis utvalda skolor. Resultaten visar framför allt att eleverna i förskoleklass ofta inte möter en undervisning som på ett systematiskt sätt planeras, genomförs och följs upp utifrån läroplanens övergripande mål för kunskaper. Detta beror till stor del på att verksamheten präglas av en kombination av otydliga styr- dokument och, som en följd av detta, ofta bristande styrning från rektorn avseende undervisningens inriktning. Inriktningen blir därför ofta den enskilda pedagogens ansvar, vilket är ett problem utifrån den princip om en likvärdig utbildning som uttrycks i skollagen.
I syfte att förtydliga bl.a. förskoleklassens uppdrag har ändringar gjorts i läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och motsvarande skolformer. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016. De innebär att förskoleklassens respektive fritidshemmets syfte, uppdrag och innehåll tydliggörs genom två nya avsnitt i läroplanerna för grundskolan, förskole- klassen och fritidshemmet och motsvarande skolformer. I de två nya avsnitten framgår tydligt förskoleklassens uppdrag, att stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Även fritids- hemmets uppdrag, att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer som skolplikt kan fullgöras i, fram- går tydligt. Dessutom förtydligas avsnitten om övergång och samverkan mellan de olika skolformerna och fritidshemmet i respektive läroplan.
Förskoleklassens uppdrag att utgöra en bro mellan förskola och skola tydliggörs, liksom fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan och stödja elevernas sociala utveckling. Syftet med förändringarna är att förbättra kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassens och fritids- hemmets verksamheter. Detta är ett led i arbetet med att nå regeringens mål om ökad kvalitet och likvärdighet för eleverna i förskoleklassen, fritidshemmet och i skolans lägre årskurser.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Jämlik skola
Nationella skolutvecklingsprogram
Regeringen gav den 9 juli 2015 Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Insatserna ska ha fokus på grund- och gymnasie- skolan och motsvarande skolformer. Insatserna i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stöd- insatser. I enlighet med uppdraget redovisade Skolverket under hösten 2015 en plan för åren
I en delredovisning ingick beskrivningar av hur Skolverket avser att ta ett samlat grepp kring de kompetensutvecklingsinsatser som myndig- heten erbjuder, beskrivningar av uppföljning och utvärdering av programmen, insatser som myndigheten avsåg att genomföra under 2015 samt en beskrivning av ekonomiska förutsätt- ningar för att genomföra uppdraget. I genom- förandeplanen presenteras förslag på sju olika program: systematiskt kvalitetsarbete, värden och kunskaper, betyg och bedömning, nyanländas lärande, skola och arbetsliv och högre studier, elevhälsa samt styrning och ledning. Skolverket har i en delredovisning i februari 2016 angett att merparten av insatserna för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syfte att minska lärares och rektorers administrativa arbete kommer att ligga inom ett eget program, digitalisering.
En utvärdering av de nationella skolutveck- lingsprogrammen avseende 2016 och 2017 ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildnings- departementet) senast den 13 april 2018.
Samverkan för bästa skola
Inom ramen för satsningen Samverkan för bästa skola har regeringen beslutat om två uppdrag till Statens skolverk och ett uppdrag till Statens skolinspektion. Skolverket ska i dialog med huvudmän för skolor med låga kunskapsresultat och tuffa förutsättningar genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skolverkets bedömning av vilka skolor som ska prioriteras för deltagande samt identifikation
105
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
av relevanta utvecklingsområden ska främst baseras på underlag från Skolinspektionen, som har fått i uppdrag att lämna ett sådant underlag. Skolverket ska komma överens med varje berörd huvudman om hur insatserna ska utformas och genomföras. I överenskommelserna ska Skol- verkets och skolhuvudmannens respektive ansvar och åtaganden klargöras. Skolverket fattar beslut om att genomföra insatserna. Samarbetet mellan Skolverket och respektive skolhuvudman kan pågå i upp till tre år.
Under 2015 träffades överenskommelser mellan Skolverket och 16 kommunala och 8 enskilda huvudmän, totalt 24 huvudmän. Under 2016 har Skolverket t.o.m. april månad träffat överenskommelser med 8 kommunala och en enskild huvudman.
Skolverket räknar med att Samverkan för bästa skola successivt kommer att utvidgas med ca tio nya kommuner eller enskilda huvudmän varje halvår. Fram till 2019 beräknas 180 skolor ha medverkat i satsningen.
Skolkommissionen
Regeringen tillsatte den 1 april 2015 en kommitté – en skolkommission – som har i uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i under- visningen och en ökad likvärdighet i skolan (U2015:03). Förslagen ska fokusera på förskole- klassen, grundskolan och gymnasieskolan och ska bl.a. utgå från OECD:s rekommendationer från den tematiska granskningen av svensk skola.
Skolkommissionen har i maj 2016 lämnat förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden samt en tidplan för kommissionens fortsatta arbete. Kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 13 januari 2017.
Elevhälsan
Riksdagen har i ett tillkännagivande anfört att regeringen ska se till att det görs en nationell översyn av tillgängligheten till och kvaliteten på elevhälsan (bet. 2010/11:UbU7, rskr. 2010/11:206).
Regeringen gav i oktober 2011 Statens skolverk i uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa under åren
genomförande fick Skolverket 641 miljoner kronor.
Av Skolverkets redovisning av regerings- uppdraget (U2015/03324/S) framgår att stats- bidraget till personalförstärkningar enligt huvud- männen själva haft positiva effekter och bidragit till att stärka elevhälsans verksamhet. Närmare 90 procent av huvudmännen som har tagit del av bidraget bedömer att eleverna har kunnat få mer stöd i syfte att nå kunskapsmålen. Fördelningen av bidraget mellan skolformer har varit relativt stabil under perioden
Av redovisningen framgår vidare att det är svårt att skapa en modell för valida mått som mäter kvaliteten på och tillgången till elevhälsa, eftersom det i väsentliga delar saknas kunskap om vad som ska mätas, och hur det skapas mått som går att operationalisera. Det skulle behövas ett mycket omfattande arbete med att ta fram nationella riktlinjer, register och säkra former för uppgiftsinsamling. Mycket talar också för att huvudmännens totala uppgiftslämnarbörda skulle bli omfattande. Ytterligare en aspekt som försvårar möjligheten att mäta tillgången till elevhälsa är att elevhälsan organiseras på många olika sätt. Elevhälsans uppdrag är vidare komplext och svårt att mäta eftersom elev- hälsans insatser utgör en viktig del av hela skolans uppdrag samtidigt som indikatorer kräver en tydlig avgränsning.
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det finns skäl att vidta andra åtgärder för att öka tillgängligheten till och kvaliteten på elevhälsan. I syfte att öka den genomsnittliga personal- tätheten inom elevhälsan beslutade regeringen den 5 maj 2016 förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elev- hälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser.
106
Vidare beslutade regeringen den 23 juni 2016 att ge Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Uppdraget ska redovisas till Regerings- kansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2017.
Med hänsyn till områdets komplexitet anser regeringen att de vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande. Tillkännagivandet får därmed anses färdigbehandlat.
Betyg och kunskapskrav
Riksdagen har i ett tillkännagivande anfört att det bör utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D samt att utformningen av kunskapskraven bör utvärderas två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft och regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av denna utvärdering som grund för ett eventuellt framtida ställningstagande från riksdagen (bet. 2010/11:UbU3, rskr. 2010/11:137).
Den 3 november 2011 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygssättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen Betygs- skalan och betygen B och D – en handledning. Den 24 november 2011 gav regeringen Skol- verket i uppdrag att bl.a. fortsätta arbetet med olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och
betygssättning. |
Uppdraget |
redovisades |
den 16 juni 2014 |
(U2014/4011/S). |
Av Skol- |
verkets redovisning framgår att Skolverket under 2013 genomförde en webbaserad utbildning i bedömning och betygssättning för lärare i årskurs
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Regeringen bedömer att ytterligare åtgärder i frågan inte behöver vidtas (skr. 2015/16:75).
Den 11 september 2014 gav regeringen Skol- verket i uppdrag att utvärdera den nya betygs- skalan (U2014/5371/S). Skolverket redovisade uppdraget den 2 maj 2016 (U2016/02217/S). Av Skolverkets utvärdering framgår att de flesta lärare är positiva till att det har införts fler betygssteg men både lärare och elever upplever vissa problem med den nya betygsskalan och framför allt kunskapskravens utformning. Nio av tio lärare anser att de lyckas sätta rättvisa betyg och åtta av tio elever upplever att de får rättvisa betyg. Samtidigt anser en majoritet av lärarna att det finns problem med att elever inte kan få ett högre betyg för att de inte uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav. Mindre än hälften av lärarna upplever att kunskapskraven är tydliga. Den största svårigheten ligger i att konkretisera och tolka de värdeord som skiljer de olika betygsstegen åt. Färre elever än tidigare upplever att det är tydligt vad som krävs för olika betygssteg.
Mer än hälften av lärarna anser att det finns problem med att uppnå en likvärdig betygs- sättning i den egna skolan. Ännu fler lärare anser att det är svårt att uppnå en likvärdig betygs- sättning inom kommunen och nationellt. Analyser av statistik visar att likvärdigheten i betygssättningen inte har förbättrats.
I Skolverkets uppdrag ingick även att komma med förslag till förändringar i betygssystemet. Ett förtydligande ansåg sig Skolverket kunna göra omgående och myndigheten har därför publicerat ett förtydligande av hur den bestäm- melse som reglerar betygsstegen B och D ska tolkas. Förtydligandet innebär ett större utrymme för lärarna att sätta betyget D i stället för E och betyget B i stället för C. I syfte att motverka konsekvenser av mycket ojämna kunskapsprofiler föreslår Skolverket att det ska vara möjligt för elever att få ett högre betyg än D om de t.ex. uppnår
107
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
betygssteg för underkänt vars främsta syfte är att motivera elever att komma närmare den god- kända gränsen. Skolverket föreslår även ett riktmärke i stället för kunskapskrav. Ett kunskapskrav anger en lägsta gräns för att få ett betyg. Ett riktmärke anger de typiska kunskaperna hos en elev med ett visst betyg. Enligt Skolverket skulle ett riktmärke öppna upp för en mer kompensatorisk bedömning av elevers kunskaper. Regeringen anser att redovis- ningen ovan svarar mot riksdagens tillkänna- givande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen av utformningen av kunskapskraven. Förslagen från utvärderingen bereds vidare inom Regeringskansliet.
Genom dessa insatser bedömer regeringen att tillkännagivandet kan anses slutligt tillgodosett.
Utveckling av kvalitet i undervisningen
Läslyftet
Statens skolverk fick den 5 december 2013 i uppdrag att svara för genomförandet av fortbild- ning av lärare i läs- och skrivutveckling där fokus ska vara på det kollegiala lärandet, det s.k. Läslyftet (U2013/07215/S). Målgruppen är i första hand lärare i svenska i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolans och gymnasie- särskolans första år men det är även viktigt att lärare i förskoleklass omfattas. Även andra lärar- kategorier kan vara aktuella. Vissa insatser bör även riktas mot rektorer. I uppdraget ingår också att svara för utbildning av handledare som ska ha till uppgift att handleda grupper av lärare inom läs- och skrivutveckling. Skolverket ska även svara för att utveckla en särskild webbplattform för fortbildningen. På webbplattformen ska det finnas relevant forskningsbaserat stödmaterial. Stödmaterial ska även tas fram för personal i förskolan samt för personal som arbetar i skolbiblioteken. Läslyftet ska erbjudas huvud- männen under perioden
Under läsåret
Matematiklyftet
Statens skolverk har under perioden
Matematiklyftet består av fortbildning i matematikdidaktik och vänder sig till lärare inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan, den kommunala vuxenutbildningen, och den särskilda utbildningen för vuxna. Det finns också stödmaterial för personal inom förskolan och förskoleklassen. Huvudmannen beslutar om deltagande.
Syftet med insatserna är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande. Den äger rum lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Det didaktiska stödmaterialet till fortbildningen är tillgängligt på webben, på Skolverkets lärportal för matematik. Materialet bygger på forskning om lärande i matematik och på analyser av svenska elevers resultat i nationella och internationella undersökningar.
Huvudmännen kan av Skolverket söka stats- bidrag för att delta. Statsbidraget är indelat i två delar: ett bidrag per matematikhandledare och ett bidrag per deltagande lärare.
Läsåret 2014/2015 var statsbidraget 4 000 kro- nor per matematiklärare. För en matematik- handledare lämnas statsbidrag som ersättning för lön. Det är ett schablonbelopp som ska motsvara högst 20 procent av en genomsnittlig heltidslön för en matematiklärare. Under läsåret 2014/15 utbetalades 104 000 kronor per matematik- handledare och läsår. Av de som till och med läsåret 2014/15 har fullgjort kompetensutveck-
lingsinsatsen |
är |
totalt |
20 procent |
män |
och |
||||
80 procent |
kvinnor. För |
grundskolans del |
är |
||||||
förhållandet |
|
83,6 procent |
kvinnor |
och |
16,4 |
||||
procent |
män |
och för |
gymnasieskolans |
del |
|||||
43,5 procent |
kvinnor |
och 56,5 procent |
män. |
||||||
Läsåret |
2015/16 |
deltar |
ca 230 huvudmän, |
||||||
8 987 lärare |
och |
590 |
matematikhandledare |
i |
satsningen.
Det sista läsåret med bidrag är 2015/16, vilket innebär att de sista som fullgör matematiklyftet gör detta i juni 2016. Då kommer drygt 37 000, 81 procent, av alla matematiklärare runt om i landet ha deltagit i satsningen. Totalt har
108
654 miljoner kronor aviserats för Matematik- lyftet fram till 2016.
Nyanlända elever
Under 2015 sökte fler personer asyl i Sverige än någonsin tidigare. Av dem som sökte asyl förra året var ca 34 000 barn i åldrarna
Den stora ökningen av antalet nyanlända elever under kort tid innebär för många skolor stora utmaningar i arbetet med att ge alla elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. En särskild utmaning är den generella bristen på lärare och annan personal inom skolväsendet. Till följd av att mottagandet av asylsökande familjer och asylsökande ensamkommande barn har varit ojämnt fördelat mellan landets kom- muner, finns det stora skillnader mellan såväl kommuner som skolor.
Under 2015 vidtog regeringen flera åtgärder i syfte att stärka huvudmännens kapacitet att ta emot nyanlända elever och öka huvudmännens förutsättningar att ge dem en god skolgång.
Uppdrag till Skolverket att genomföra insatser
Statens skolverk fick 2015 i uppdrag att genomföra insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska en utbildning av hög och likvärdig kvalitet (U2015/03356/S). Målet är att förbättra elevernas förutsättningar för goda kunskapsresultat inom grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasie- skolans introduktionsprogram.
Målgrupper för de olika insatserna är huvud- män, rektorer, lärare i alla ämnen, modersmåls- lärare, studiehandledare på modersmålet samt annan personal inom grundskolan och mot- svarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram.
Under året planerade och påbörjade Skol- verket insatser riktade till samtliga nivåer i styrkedjan inom ett antal centrala områden. Det handlar bl.a. om systematiskt kvalitetsarbete, organisering och genomförande av mottagande av nyanlända elever, utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska, språkutvecklande ämnesundervisning, svenska som andraspråk, studiehandledning på
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
modersmålet, undervisning på modersmål, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa. Insatserna är både generella och riktade, utifrån huvudmännens olika förutsättningar och behov.
De generella insatserna riktar sig till samtliga huvudmän och skolor. Syftet är att insatserna ska bidra till minskade skillnader i kunskaps- resultat mellan nyanlända elever, elever med annat modersmål än svenska och andra elev- grupper. Insatserna handlar om kompetens- utveckling, implementering av Skolverkets allmänna råd och olika former av stödmaterial, webbtjänster, målgruppsanpassade informations- insatser och dialog med huvudmän.
De riktade insatserna vänder sig till de huvudmän som bedöms vara i störst behov av stöd. Syftet är att höja nivån där behovet är som störst och i förlängningen att öka likvärdigheten i utbildningen. Insatserna omfattar nuläges- och behovsanalys, åtgärdsplan och stöd från Skol- verket. De riktade insatserna handlar om att ge organisationsstöd utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete.
Extra resurser till kommunerna
De 46 kommuner som tagit emot störst andel nyanlända barn och ungdomar tilldelades 200 miljoner kronor 2015 för att stötta utbild- ningsverksamheten i kommunen. Regeringen har även initierat ett resurstillskott om totalt 10 miljarder kronor till kommuner, landsting och civilsamhället som avses användas under 2015 och 2016 (prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015), vilket också kan användas för att upprätthålla och förbättra mottagandet av nyanlända barn och elever. Regeringen har även genomfört en höjning av skolschablonen för asylsökande med 50 procent. Detta ökar kommunernas möjligheter att ge praktiskt stöd i anslutning till mottagande av nyanlända.
Utökad undervisningstid i svenska
En fyraårig försöksverksamhet med utökad undervisningstid i svenska för elever i grund- skolan har pågått sedan 2013. Statsbidrag utgår till huvudmän för skolor med elever i årskurs 1– 9 som får undervisning i svenska/svenska som andraspråk och som omfattar minst 105 timmar per läsår utöver den ordinarie undervisningen.
För att öka nyttjandegraden av bidraget ändrades 2015 regleringen så att bidrag även kan sökas för elever i förberedelseklass och att undervisningen även kan ges av icke behöriga
109
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
lärare. Hösten 2015 deltog 80 huvudmän för sammanlagt 3 691 elever. Enligt Skolverket anser de medverkande skolorna att satsningen ökar de nyanlända elevernas chanser att nå målen.
Elever med funktionsnedsättning
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) svarar för statens samlade stöd i special- pedagogiska frågor. I detta ingår bl.a. att vid förfrågan erbjuda specialpedagogisk rådgivning, anordna och medverka i kompetensutveckling samt sammanställa och sprida kunskap och resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området. Under 2015 deltog ca 29 600 personer i kurser och kompetens- utveckling som myndigheten medverkat i eller anordnat. Vidare genomförde myndigheten drygt 3 900 rådgivningsuppdrag när det gäller specialpedagogiskt stöd, vilket är en markant ökning jämfört med de tre senaste åren.
De totala kostnaderna för verksamhets- området specialpedagogiskt stöd uppgick 2015 till drygt 314 miljoner kronor, vilket motsvarar kostnaden föregående år. Under 2015 genom- förde SPSM en enkätundersökning av kund- nyttan med rådgivningsuppdragen. Av de svarande skolhuvudmännen instämde 65 procent till stor del eller helt i påståendet ”Stödet bidrog till att undervisningen i högre utsträckning ger eleven eller eleverna med funktionsnedsättning möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.”
Skapande skola
Sedan 2013 omfattar satsningen på Skapande skola förskoleklassen och årskurserna
Efter förslag i propositionen Vårändrings- budget för 2015 samt i budgetpropositionen för 2016 har riksdagen beslutat att öka bidraget till Skapande skola med 10 miljoner kronor per år för
Statens kulturråd konstaterar att tillgången till konst och kultur varierar i landet och har därför i sin bidragsgivning prioriterat kommuner med långa geografiska avstånd till kultur. Myndig- heten har också uttryckt önskemål om att prioritera skolor med en stor andel nyanlända elever eftersom kultur och konst kan vara ett sätt att öppna upp för kommunikation och lyfta fram elevers olika resurser.
Nationella minoriteter
Statens skolverk har i uppdrag att underhålla webbplatsen Tema Modersmål. I sitt arbete med webbplatsen ska Skolverket särskilt sträva efter att stödja de nationella minoriteterna. Alla nationella minoritetsspråk, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, finns nu representerade på webbplatsen inklusive fem romska och tre samiska språkvarieteter. Skol- verket har under senare år på regeringens uppdrag ansvarat för utveckling och produktion av läromedel på samtliga nationella minoritets- språk. Sammanlagt har ca 16 miljoner kronor anvisats under en tioårsperiod. Arbetet har skett i samverkan med de olika nationella minoritets- grupperna. I augusti 2014 fick Skolverket ett uppdrag att stödja utveckling och produktion av lärverktyg på de nationella minoritetsspråken. Uppdraget slutredovisades i december 2015.
Den 1 juli 2015 trädde ändringar i skollagen (2010:800) i kraft som utökar rätten till modersmålsundervisning för elever som tillhör de nationella minoriteterna (prop. 2013/4:148, bet. 2013/14:UbU21, rskr. 2013/14:292). Ändringarna innebär att det inte längre ställs krav på att en vårdnadshavare ska ha språket som modersmål eller på att eleven ska ha grund- läggande kunskaper i språket för att en elev ska få modersmålsundervisning i ett nationellt
110
minoritetsspråk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.
Sommaren 2015 beslutade regeringen med anledning av de ovan nämnda ändringarna i skollagen om kursplaner för de nationella minoritetsspråken finska, romani chib, meänkieli och jiddisch. Dessa nationella minoritetsspråk ska därmed även kunna läsas som nybörjarspråk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.
Statens skolinspektion har genomfört en granskning av modersmålsundervisningen och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken i grundskolan (rapport 2012:2). Rapporten visar att många kommuner har bristfälliga kunskaper om de rättigheter till modersmål som elever som tillhör en nationell minoritet har. Dessutom påtalar rapporten att det kan vara svårt att hitta lärare i nationella minoritetsspråk. En motsvarande granskning har genomförts under 2013 i gymnasieskolan som visar på liknande resultat (dnr
Skolverket har med anledning av detta fått i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk (A2013/02958/DISK, A2014/03289/DISK). Uppdraget innebar att Skolverket i första hand skulle prioritera tillgången på lärare i samiska och meänkieli inom förvaltningsområdet för respek- tive språk, i andra hand lärare i finska inom förvaltningsområdet för finska. Detta uppdrag förlängdes i juni 2015 och ska slutredovisas senast den 30 mars 2018.
Sameskolstyrelsen
Sameskolstyrelsen är en förvaltningsmyndighet (styrelse) för de statliga sameskolorna och därtill hörande verksamhet, vilket regleras i sameskol- förordningen (1995:205). Sameskolstyrelsen utses av Sametinget för en bestämd tid och består av fem ledamöter, varav en ordförande respektive en vice ordförande. Sameskol- styrelsens nuvarande sammansättning är tre män och två kvinnor.
Sameskolstyrelsen ansvarar för att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning vilket innefattar förskoleklass, skola och fritidshem. Sameskolstyrelsen får också, efter avtal med en kommun, erbjuda förskola där verksamheten, helt eller delvis, genomförs på samiska. Utöver förskole- och skoluppdraget ska Sameskol-
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
styrelsen producera läromedel i tre olika samiska språkvarieteter. Sameskolstyrelsen ska också utveckla den integrerade samiska undervisningen som bedrivs i grundskolan i olika kommuner i Sverige.
Sameskolstyrelsen har under 2015 påbörjat ett arbete med att erbjuda samiska elever i Sverige samiska genom fjärrundervisning. Vid slutet av 2015 uppgick antalet som omfattades av fjärr- undervisningen till ca 100 elever.
Främjande av jämställdhet i skolväsendet
Sedan 2013 genomförs ett utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i statliga myndig- heter (JiM) där dessa ska bedriva ett utvecklings- arbete i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Statens skolverk (U2015/04713/S) och Statens skol- inspektion (U2015/05266/GV) redovisade i slutet av 2015 sina planer för hur respektive myndighet avser fortsätta arbetet med jämställd- hetsintegrering fram till 2018. Båda myndig- heterna pekar i sina rapporter på de styrkor som finns i svensk skola när det gäller jämställdhet men för också fram de utmaningar som skolväsendet fortsatt står inför. Skolverket för bl.a. fram de sexuella trakasserier och kränk- ningar som drabbar flickor, skillnaderna i skol- resultat mellan pojkar som grupp och flickor som grupp, att antipluggkultur och maskulini- tetsnormer hänger ihop och påverkar elevers hälsa och studieresultat, att flickor har sämre psykosocial hälsa än pojkar samt de köns- stereotypa studie- och yrkesval som flickor och pojkar gör.
Även i betänkandet Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86), som lämnades till regeringen i oktober 2015, beskrivs de utmaningar som finns, framför allt i form av könssegregerade utbild- ningsval och betygsskillnader mellan könen. I betänkandet understryks också betydelsen av lika möjligheter och villkor i fråga om utbildning för det jämställdhetspolitiska målet, framför allt delmålet om ekonomisk jämställdhet, men även utbildningens egenvärde. Också skolans roll och påverkan på både flickors och pojkars uppfatt- ningar och föreställningar om kön förs fram.
111
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Digitalisering av skolan
Statens skolverk redovisade i april 2016 upp- draget att följa upp
En majoritet av lärare i skolan och personal i förskolan upplever att de har en bra it- kompetens men uttrycker generellt ett fortsatt stort kompetensutvecklingsbehov inom flera it- relaterade områden, framför allt när det gäller förebyggande av kränkningar på nätet, it som pedagogiskt verktyg, att hantera ljud och bild, säker användning av internet, programmering samt lag och rätt på internet. Andelen rektorer som uppger att de har tillräcklig kompetens för att leda skolans
Statens skolverk
Statens skolverk har genomfört en egeninitierad organisationsöversyn med förändringar som trädde i kraft den 1 april 2016. Den nya organisationen syftar, enligt Skolverkets års- redovisning för 2015, till att ge bättre förutsätt- ningar för styrning, stöd och samarbete. Det är ännu för tidigt att bedöma om organisations- förändringen har inneburit några konsekvenser
när det exempelvis gäller hur regeringsuppdrag hanteras av myndigheten.
Skolverket har en omfattande verksamhet med över 100 regeringsuppdrag. Sedan 2015 har myndigheten också fått de bredare uppdragen Nationella skolutvecklingsprogram och Sam- verkan för bästa skola. I den senare satsningen har Skolverket träffat överenskommelser med huvudmän som innebär att det nu pågår ett arbete där Skolverket arbetar med stöd och insatser på lokal nivå och efter huvudmännens behov.
Skolverket har arbetat vidare med att förbättra processerna när det gäller handläggningen av legitimationsärenden för lärare och förskollärare. Sedan hösten 2015 understiger den genom- snittliga handläggningstiden fyra månader, vilket är den gräns som anges i författning. Undan- tagna är dock ärenden som avser lärare med utländsk utbildning, där handläggningstiden i stället uppgår till i genomsnitt tio månader.
Skolverket har genomfört flera insatser när det gäller nyanlända elever, bl.a. inom Samverkan för bästa skola, men också i form av andra mer generella insatser. Exempelvis har en särskild telefonlinje öppnats inom upplysningstjänsten.
Statskontorets myndighetsanalys av Skol- verket (rapport 2015:16) visade på en rad utvecklingsområden, bl.a. i fråga om den finan- siella styrningen. Det konstateras bl.a. att Skolverkets förvaltningsanslag endast täcker cirka en tredjedel av verksamhetskostnaderna. Statskontoret menade överlag att styrningen av Skolverket har försämrat Skolverkets möjlig- heter att använda medlen effektivt.
Ekonomistyrningsverket (ESV) fick under hösten 2015 i uppdrag att se över omfattning, inriktning och detaljeringsgrad när det gäller den finansiella styrningen av Skolverket. En myndig- hets samtliga utgifter för verksamheten, inklu- sive utgifter för hantering av utbetalningar av transfereringar, ska normalt belasta myndig- hetens förvaltningsanslag. Sakanslag ska normalt inte användas för att finansiera förvaltnings- utgifter. ESV:s bedömning (U2016/00388/S) var att riksdagen och regeringen i sin finansiella styrning av Skolverket gör avsteg från denna praxis. Den nuvarande finansiella styrningen medför, enligt ESV, att Skolverkets möjligheter att lösa sina uppgifter för att nå de efterfrågade resultaten på det sätt som verket bedömer vara mest effektivt är satta ur spel. ESV föreslog därför att förvaltningsutgifterna ska samlas på
112
ett och samma anslag, på Skolverkets förvaltningsanslag.
Mot bakgrund av detta har regeringen vidtagit åtgärder som innebär att styrningen förändrats. Det gäller förtydligande av regleringsbrevet, att uppdrags utformning övervägs noga t.ex. vad gäller detaljeringsgrad och att myndighetens förvaltningsutgifter i denna proposition i större utsträckning föreslås samlas på ett anslag (se avsnitt 10).
Statens skolinspektion
Statens skolinspektion ska verka för att alla elever ska få tillgång till en god utbildning i en trygg miljö. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att myndigheten gör en mycket bra insats för att främja förutsättningar för utvecklingen mot större kvalitetsmedvetande i skolorna och bättre verksamheter och resultat för barn och elever. Under 2015 har myndig- heten implementerat en ny tillsynsmodell för att kunna fokusera på de skolor som har störst utvecklingsbehov. Under 2015 berördes runt 40 procent av grund- och gymnasieskolorna direkt av Skolinspektionens verksamhet. Sammanlagt har Skolinspektionen under 2015 fattat nästan 8 800 beslut.
Totalt har Skolinspektionen under 2015 fattat 775 skolbeslut och 635 beslut på huvudmanna- nivå vilket jämfört med tidigare år är fler beslut för huvudmän, men färre tillsynsbeslut för skolenheter. Detta beror på den förändrade tillsynsmodellen där samtliga huvudmän ska omfattas av tillsyn under en treårsperiod medan urvalet av skolenheter är tydligare differentierat än tidigare utifrån en risk- och väsentlighets- analys. Tillsyn genomförs dock på samtliga fristående skolenheter genom att varje enhet besöks.
Vidare fattade myndigheten (inklusive Barn- och elevombudet, BEO) 4 193 beslut avseende anmälningsärenden om missförhållanden. Av de ärenden som gick till beslut efter fullständig utredning ledde 68 procent till att Skol- inspektionen riktade kritik mot huvudmannen. Den vanligaste anmälningsgrunden var även 2015 kränkande behandling. Andra vanliga anmälningsgrunder var upplevda brister i särskilt stöd och elevens rätt till utbildning.
Skolinspektionen genomförde under 2015 två flygande inspektioner där myndigheten granskar
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
en avgränsad del av verksamheten på många skolenheter samtidigt. Den första avsåg skol- verksamheten på 24 av Statens institutions- styrelses (SiS) särskilda ungdomshem. Den andra flygande inspektionen avsåg gruppstorlek, personaltäthet och trygghet för små barn i förskolan.
Två riktade tillsyner har också avslutats under året. Den ena rör utbildningen för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Den andra riktade tillsynen rör utbildningen för elever med romsk språk- och kulturbakgrund.
Under 2015 har Skolinspektionen avslutat åtta kvalitetsgranskningar. Under året avrapporte- rades två granskningar av undervisningen: Historia i grundskolan samt Läs- och skriv- undervisning i grundskolans tidigare år. Under året avrapporterades sex temagranskningar: Distansutbildning inom kommunal vuxen- utbildning, Elevhälsa, Gymnasiearbetet, Huvud- mannens styrning av grundskolan, Studieavbrott på yrkesprogram i gymnasieskolan samt Under- visning i förskoleklass.
Antalet ansökningar om tillstånd att bedriva fristående skola var 279 under 2015, vilket är en minskning från åren innan (2014 var det 377 och 2013 var det 416). Vidare fattades 66 beslut om betygsrätt för vuxenutbildning samt beslut om ett mindre antal andra ärenden.
BEO är en del av Skolinspektionen men är självständig i sitt beslutsfattande. Under 2015 har BEO fattat totalt drygt 1 000 beslut (ca 900 under 2014).
Skolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutet startade sin verksamhet den 1 januari 2015. Myndigheten ska bidra till att de verksamma inom skolväsendet får goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av veten- skapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska även bidra till goda förutsätt- ningar för barns och elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever.
Skolforskningsinstitutet består av två beslutande organ, Skolforskningsnämnden och det vetenskapliga rådet. Det vetenskapliga rådet ska bistå Skolforskningsinstitutet med att granska det vetenskapliga underlaget i myndig- hetens systematiska översikter samt besluta om
113
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
fördelningen av de forskningsmedel som Skol- forskningsnämnden beslutar att utlysa. Under våren 2016 tillsattes det vetenskapliga rådet.
En av Skolforskningsinstitutets huvud- uppgifter är att genomföra s.k. systematiska översikter. Institutet beslutade under hösten 2015 och våren 2016 att följande systematiska översikter ska genomföras:
–Undervisning för att möta och ta tillvara elevers olikheter – klassrumsdialog i matematikundervisning med fokus på elevernas delaktighet och lärande.
–Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, med fokus på flerspråkiga elever.
–Formativ bedömning med fokus på feedback inom läs- och skrivutveckling.
–It som pedagogiskt verktyg i matematik- undervisningen.
–Undervisning om lässtrategier som ett arbetssätt för att främja elevers läs- förståelse.
3.3.4Analys och slutsatser
Målet för verksamhetsområdet är en förskole- och grundskoleutbildning av hög och likvärdig kvalitet, där alla ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt oberoende av kön. Förskole- och grundskoleverksamhetens resultat och kostnader har i föreliggande avsnitt redovisats utifrån ett antal indikatorer och bedömningsgrunder. Den bild som de ger av måluppfyllelsen och som presenteras närmare nedan visar på fortsatta utmaningar inom svensk förskole- och grundskoleutbildning.
Andelen inskrivna barn i förskolan är fortsatt stor. Föräldrar har i huvudsak en positiv bild av förskolan (Statens skolinspektion, dnr 2015:3364). Den svenska förskolan är i mångt och mycket ett internationellt föredöme. Det finns dock fortsatt anledning att genomföra insatser för att öka likvärdigheten, höja personalens kompetens och för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande styr- dokument. Forskning visar att förskolans och skolans kvalitet är beroende av lärares pedagogiska och ämnesspecifika kompetens och förmåga att skapa en dialog med barnen. (Statens
skolverk, Perspektiv på barndom och barns lärande, 2010).
De allra flesta sexåringar är inskrivna i en förskoleklass. Kunskapen om varför vissa barn inte deltar i förskoleklass är bristfällig. Det finns dock en risk att de barn som i störst uträckning behöver förskoleklassens verksamhet inte tar del av den. Förskoleklassen utgör en viktig brygga mellan förskolan och grundskolan, en uppgift som tydliggjorts genom den nya läroplanen.
Tidiga och väl utformade insatser i grund- skolan lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev tidigt tillägnar sig grundkunskaperna är viktigt för att eleverna ska klara sig även under skolans senare år och för att de ska klara alla ämnen i grundskolan och senare skolformer. Resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i årskurs 3 var högre 2014/15 jämfört med då proven infördes 2009/10. Det är dock bekymmersamt att nästan 3 av 10 elever inte når kravnivån på samtliga delprov i matematik och att 2 av 10 elever inte uppnår denna nivå inom svenska. Resultaten inom svenska som andra språk har dessutom försämrats.
En större andel elever uppnår kravnivån i dessa ämnen på de nationella proven i årskurs 6 och 9 och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har successivt ökat. Samtidigt har andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program minskat över tid. Resultat från internationella studier, som är konstruerade för att mäta resultatutvecklingen över tid, redovisades i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 16) och först i december 2016 kommer de senaste interna- tionella studierna som rör matematik, natur- vetenskap och läsförståelse att presenteras (TIMSS 2015 och PISA 2015). I PISA 2012 var de svenska resultaten signifikant lägre än
Elevers bakgrund fortsätter att ha stor betydelse för skolresultaten. Elever som invandrat efter sju års ålder har som grupp lägre meritvärde än övriga elever och för alla elever har föräldrarnas utbildningsbakgrund betydelse för i vilken grad gymnasiebehörighet uppnås. Detta visar att den svenska grundskolans kompensa- toriska uppgift i dag är för svag.
114
Skolverkets uppföljningar visar att tillgången till och användningen av digitala verktyg har ökat i förskolan och grundskolan. Fördelningen är emellertid ojämn mellan huvudmän och skolor och betydande andelar av rektorer, lärare i skolan och personal i förskolan uttrycker ett fortsatt kompetensutvecklingsbehov. Mot bak- grund av den strategiska potential som digitalise- ringen har för skolutveckling och för utveckling av undervisningen och elevers kompetens, och därigenom för ökad måluppfyllelse och likvärdighet, är Skolverkets uppdrag om fram- tagande av en
Skillnaderna i skolresultat mellan flickor och pojkar är fortsatt tydliga. Flickor hade läsåret 2014/15 exempelvis bättre resultat i samtliga ämnen där det finns nationella prov i årskurs 9, även i matematik där pojkarna tidigare år har haft marginellt bättre resultat än flickorna. Våren 2015 varierade skillnaden mellan flickor och pojkar i andelen behöriga till de olika nationella programmen i gymnasieskolan med mellan 3,4 och 4,5 procentenheter till flickornas fördel. Det finns sannolikt flera samverkande förkla- ringar till att de genomsnittliga könsskillnaderna i skolprestationer består. Många forsknings- baserade förklaringar tar utgångspunkt i att skillnaderna mellan flickors och pojkars presta- tioner i skolan kan förklaras av samhällets förväntningar på hur pojkar och flickor ska uppträda. Kopplat till detta, och andra faktorer, finns brister i skolans förmåga att utforma undervisningen utifrån elevers olika förutsätt- ningar för att ge alla flickor och pojkar lika möjligheter att uppnå målen för utbildningen. Därtill kan bemötande och förväntningar som ställs på eleverna i skolan bidra till att dessa skillnader består. Bemötande och förväntningar kan även kopplas till övriga bestående brister i jämställdhet såsom förekomsten av sexuella trakasserier, våld och könsstereotypa studieval inför gymnasieskolan. Det är därför viktigt att skolans jämställdhetsarbete stärks och att kunskapen i verksamheterna ökar om hur förväntningar och krav på pojkar och flickor påverkar deras lärande och utveckling.
Skolverket har ett viktigt uppdrag att främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. För att kunna utföra detta uppdrag på ett effektivt sätt krävs bättre förutsättningar i fråga om den finansiella styrningen av myndigheten.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
De utvecklingsinsatser som Skolverket utför bedöms, tillsammans med de statsbidrag som myndigheten administrerar, bidra till en bättre skolgång för Sveriges elever. Regeringen ser dock att vissa insatser behöver breddas eller byggas ut för att bättre möta de behov som finns.
I avsnitt 9 Politikens inriktning beskrivs de nya insatser som regeringen föreslår i denna budgetproposition.
3.4Revisionens iakttagelser
Sameskolstyrelsen
Enligt Riksrevisionens granskning av Sameskol- styrelsens årsredovisning för 2015 uppvisar Sameskolstyrelsen brister i resultatredovis- ningen. Även ett överskridande av anslags- krediten kritiseras. Tidigare har Riksrevisionen kritiserat fakturering, upphandling, inköp, löner och inventering. Flera av dessa brister kvarstår.
Ekonomistyrningsverket (ESV) fastställer varje år ekonomiadministrativa värden för myndigheter och rapporterar dessa till rege- ringen.
115
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
4 Gymnasieutbildning
4.1Omfattning
I detta avsnitt behandlas skolformerna gymnasieskola och gymnasiesärskola. I avsnittet redovisas främst resultat som avser 2015. När det gäller betyg, meritvärden och provresultat innebär det läsåret 2014/15. Uppgifter om elever och personal avser läsåret 2015/16. Uppgifterna avseende kostnader för gymnasieskola och gym- nasiesärskola 2015 bygger på preliminär statistik. Resultat, resultatindikatorer och statliga insatser för läraryrket redovisas samlat i avsnitt 2 för samtliga skolformer. Vissa resultat och insatser som är gemensamma för flera skolformer redo- visas i avsnitt 3 Förskola och grundskola.
4.2Mål för området
Svensk gymnasieutbildning ska vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla unga kvinnor och män i gymnasieskolan ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Gym- nasieskolan ska ge unga kvinnor och män en god grund för yrkesverksamhet eller för vidare studier.
Regeringens mål för verksamhetsområdet sammanfaller i huvudsak med syftet med utbild- ningen inom skolväsendet som det uttrycks i skollagen (2010:800). Av skollagen framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till elevers
olika behov. Eleverna ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvär- dig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas.
4.3Resultatredovisning
4.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Följande indikatorer används för att bedöma gymnasieskolans måluppfyllelse.
–Resultat på nationella prov.
–Genomsnittlig betygspoäng.
–Andel elever som slutfört utbildningen inom tre år.
–Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom tre år.
–Övergång från preparandutbildning och programinriktat individuellt val till nation- ella program i gymnasieskolan.
–Elevers trygghet i gymnasieskolan.
–Andel unga kvinnor och män från det underrepresenterade könet som fullföljer utbildningen på program med ojämn könsfördelning.
–Lärarbehörighet och personalens utbild- ning. Denna indikator redovisas i avsnitt 2.
117
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Indikatorerna ger inte en heltäckande bild av respektive verksamhet men belyser de delar av måluppfyllelsen och resultaten som regeringen bedömer är centrala. All individbaserad statistik redovisas uppdelat på kön om dessa uppgifter är tillgängliga.
4.3.2Resultat
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan är en skolform inom skol- väsendet som är avsedd att påbörjas av ung- domar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande, fram t.o.m. det första kalender- halvåret det år de fyller 20. Den är en frivillig skolform som omfattar 18 nationella program, varav 12 yrkesprogram och 6 högskoleförbered- ande program med totalt 60 olika inriktningar. Inom de nationella programmen kan det även finnas särskilda varianter som är godkända av Statens skolverk och inom yrkesprogrammen kan det även finnas gymnasial lärlingsutbildning. För de elever som inte är behöriga till de nation- ella programmen finns fem introduktionspro- gram. Cirka 98 procent av alla ungdomar börjar i någon av de olika formerna av utbildning inom gymnasieskolan.
Gymnasieskolan ska enligt skollagen (2010:800) ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhälls- livet. Gymnasieskolans huvuduppgift är enligt läroplanen att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. De högskoleförbered- ande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå. Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fort- satt yrkesutbildning. Eleverna på yrkespro- grammen ska ges möjlighet att uppnå grund- läggande högskolebehörighet. Sådan behörighet är alltså inget krav för yrkesexamen utan en möjlighet för den enskilde eleven.
Elever, skolor och studievägar
Hösten 2015 gick ca 323 100 elever i gymnasie- skolan, vilket är en minskning med drygt 500 elever eller knappt 0,2 procent jämfört med året innan (se diagram 4.1). I skolor med kommuner som huvudmän, där elevantalet upp- gick till knappt 237 000 elever hösten 2015, var
minskningen ca 0,4 procent. Antalet elever i fristående gymnasieskolor ökade med drygt 0,6 procent, från 83 195 elever till 83 754 elever. Antalet elever i skolor med landsting som huvudman har minskat med 227 elever, från 2 640 elever 2014 till 2 413 elever 2015. Statens skolverks prognos visar att elevminskningen kommer att stanna upp efter 2015/16. Därefter kommer, enligt prognosen, elevkullarna återigen att öka. Fram till läsåret 2023/24 beräknas ök- ningen bli omkring 45 000 elever.
Diagram 4.1 Elevutveckling i gymnasieskolan 1996/97– 2015/16
Antal elever
450000 |
|
|
Alla elever |
|
|
|
|
|
|
Kommunala skolor |
|
||||||||
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
Fristående skolor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
350000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1996/97 |
1997/98 |
1998/99 |
1999/00 |
2000/01 |
2001/02 |
2002/03 |
2003/04 |
2004/05 |
2005/06 |
2006/07 |
2007/08 |
2008/09 |
2009/10 |
2010/11 |
2011/12 |
2012/13 |
2013/14 |
2014/15 |
2015/16 |
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läsåret 2015/16 var andelen kvinnor i gymnasie- skolan (vid mätningen den 15 oktober 2015) 47 procent och andelen män 53 procent, vilket innebär en minskning med en procentenhet för andelen kvinnor och därmed en ökning med en procentenhet för andelen män jämfört med föregående läsår. Av eleverna i skolor med kommuner som huvudmän var andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent, vilket även det innebär en minskning med en pro- centenhet för andelen kvinnor och en ökning med en procentenhet för andelen män. Mot- svarande andelar för fristående skolor var 50 procent kvinnor och 50 procent män (se diagram 4.2). Andelarna gällande fristående skolor är oförändrade jämfört med föregående läsår.
118
Diagram 4.2 Elever i gymnasieskolan per huvudman, upp- delat på kön 2015/16
Procent
100
50
0
Alla elever |
Kommunala skolor |
Fristående skolor |
Källa: Statens skolverk.
Hösten 2015 fanns det 1 303 skolenheter i gym- nasieskolan (se tabell 4.1), vilket innebär en minskning med 25 skolenheter jämfört med året innan. Antalet skolenheter med kommuner som huvudmän var 842 läsåret 2015/16, vilket innebär en minskning med 17 skolenheter jämfört med läsåret 2014/15. Antalet skolenheter med en- skilda huvudmän uppgick läsåret 2015/16 till 443, vilket innebär en minskning med 9 skolenheter.
Tabell 4.1 Skolenheter i gymnasieskolan 2014/15 och 2015/16
Antal
Läsår |
2014/15 |
2015/16 |
Skolenheter totalt |
1328 |
1303 |
därav med |
|
|
|
|
|
Kommun som huvudman |
859 |
842 |
|
|
|
Enskild huvudman |
452 |
443 |
|
|
|
Landsting som huvudman |
17 |
18 |
|
|
|
Källa: Statens skolverk.
Andelen skolenheter med kommuner som huvudmän utgör 65 procent av samtliga skolen- heter 2015 medan andelen skolenheter med fristående huvudmän utgör 34 procent. Detta är samma andelar som föregående år. Resterande 18 skolor hade landsting som huvudmän, vilket är en ökning med en skolenhet jämfört med föregående läsår. De kommunala gymnasie- skolorna är i genomsnitt större, sett till antalet elever, än de fristående.
Hösten 2015 var antalet elever, som hade sökt ett program och gick i gymnasieskolans årskurs 1 för första gången, ca 95 200 stycken. Av dessa nybörjarelever började knappt 27 procent på ett
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
yrkesprogram, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Vidare började knappt 63 procent av eleverna ett högskoleför- beredande program och knappt 11 procent ett introduktionsprogram. Sedan läsåret 2014/15 har andelen elever på både högskoleförberedande program och på introduktionsprogram ökat med en procentenhet.
Av de totalt ca 323 100 eleverna i gymnasie- skolan läsåret 2015/16 gick drygt 57 procent ett högskoleförberedande program, drygt 29 pro- cent ett yrkesprogram och drygt 13 procent ett introduktionsprogram. I förhållande till före- gående läsår har andelen elever som läser ett yrkesprogram minskat med en procentenhet. Samtidigt har andelen elever på högskoleför- beredande program minskat marginellt. Andelen elever på introduktionsprogram har ökat med två procentenheter.
Våren 2015 fanns det totalt knappt 7 600 lärlingar, varav 38 procent kvinnor och 62 procent män. En elev på ett yrkesprogram kan välja att exempelvis gå en i huvudsak skol- förlagd studieväg de första två åren och i form av en gymnasial lärlingsutbildning enbart det tredje året. Våren 2016 fanns det totalt knappt 8 700 lärlingar i gymnasieskolan. Av dessa var 39 pro- cent kvinnor och 61 procent män. Totalt innebär det en ökning med ca 1 100 lärlingar jämfört med 2015.
Indikator: Resultat på nationella prov
Nationella prov finns framtagna för kurserna engelska 5 och 6, matematik 1a, 1b och 1c, 2a, 2b och 2c, 3b och 3c och 4 samt svenska 1 och 3 och svenska som andraspråk 1 och 3.
Andelen elever som klarade de inledande kursproven i matematik var större våren 2015 än våren 2014. Störst andel elever med godkänt provbetyg (minst betyget E) fanns bland de elever som hade läst matematik 1c. Av de elever som skrev det provet våren 2015 fick 97 procent minst godkänt provbetyg att jämföra med 95 procent våren 2014. Matematik 1c är den inle- dande kursen på de tekniska och naturveten- skapliga programmen. Matematik 1a är den inle- dande matematikkursen på yrkesprogrammen. Andelen elever med minst godkänt provbetyg på denna kurs våren 2015 var 71 procent, vilket är en liten ökning jämfört med våren 2014 då 70 procent av eleverna fick godkänt provbetyg.
119
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Matematik 1b är den inledande matematik- kursen på samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och estetiska programmet. Andelen elever med minst godkänt provbetyg i matematik 1b våren 2015 var 85 procent att jämföra med 83 procent våren 2014. I engelska 5 och svenska 1 fick 97 respektive 96 procent av de elever som gjorde proven våren 2015 minst provbetyget E, vilket är lika stora andelar för båda ämnena som det var våren 2014.
Provresultaten är i stort sett desamma både för kvinnor och för män när det gäller kurs- proven i matematik och engelska som gjordes våren 2015. Skillnaderna är dock större på kurs- proven i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 (se diagram 4.3).
Diagram 4.3 Andel elever som fått minst betyget E i nation- ella prov i engelska 5, matematik
Procent
100
80
60
40
20
0
Engelska 5 |
Matematik 1 |
Svenska 1 |
Svenska som |
|
a−c |
|
andraspråk 1 |
Källa: Statens skolverk.
Indikator: Genomsnittlig betygspoäng
Alla elever ska ges förutsättningar att nå de nationella målen. Den genomsnittliga betygs- poängen, dvs. det genomsnittliga värdet av alla betyg som redovisas i elevens examensbevis eller studiebevis om minst 2 500 betygsatta gymnasie- poäng, är en indikator på uppfyllelsen av detta mål. Den genomsnittliga betygspoängen i gym- nasieskolan var 14,0 av maximalt 20 poäng för samtliga elever som hade avslutat sin utbildning med ett examensbevis eller studiebevis som omfattar minst 2 500 poäng läsåret 2014/15. Det är i nivå med utfallet de senaste tolv läsåren (se diagram 4.4).
Diagram 4.4 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan
Genomsnittlig betygspoäng
20,0 |
|
|
|
18,0 |
|
|
|
16,0 |
|
|
|
14,0 |
|
|
|
12,0 |
|
|
|
10,0 |
|
|
|
8,0 |
|
|
|
6,0 |
Totalt |
Kvinnor |
Män |
|
|
|
|
4,0 |
|
|
|
2,0 |
|
|
|
0,0 |
|
|
|
1998/99 |
1999/00 |
2000/01 |
2001/02 |
2002/03 |
2003/04 |
2004/05 |
2005/06 |
2006/07 |
2007/08 |
2008/09 |
2009/10 |
2010/11 |
2011/12 |
2012/13 |
2013/14 |
2014/15 |
Anm. Den genomsnittliga betygspoängen
Källa: Statens skolverk.
Det finns könsskillnader i betygsresultaten. Våren 2015 var den genomsnittliga betygspo- ängen för kvinnor 14,6 poäng och för män 13,4 poäng, vilket är samma genomsnittliga betygspoäng för både kvinnor och män jämfört med föregående år. Kvinnor med svensk bak- grund28 hade i genomsnitt 14,8 poäng medan kvinnor med utländsk bakgrund29 hade i genom- snitt 13,6 poäng. Motsvarande resultat var för män 13,6 respektive 12,5 poäng. Detta innebär, jämfört med tidigare år, en ökning med 0,1 poäng för kvinnor med svensk bakgrund och en minskning med 0,2 poäng för män med utländsk bakgrund. För kvinnor med utländsk bakgrund samt för män med svensk bakgrund är poängen densamma som föregående år.
Liksom när det gäller resultaten på de nation- ella proven var kursbetygen högre i svenska och engelska än i matematik (se diagram 4.5). Sam- tidigt är betygen på kurser i engelska, matematik och svenska som är obligatoriska för alla pro- gram högre än på de nationella proven. Det är dock viktigt att notera att det inte är samma
28Definitionen av svensk bakgrund i denna text är den som Statens skolverk använder för sin statistik, dvs. inrikes född med två inrikes födda föräldrar eller inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder. Detta gäller genomgående genom hela avsnittet.
29Definitionen av utländsk bakgrund i denna text är den som Statens skolverk använder för sin statistik, dvs. utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Detta gäller genomgående genom hela
avsnittet.
120
elever som har gjort de nationella proven som har fått examensbevis eller studiebevis om 2 500 poäng ett visst år. Många elever gör det nation- ella provet i den inledande kursen i ett ämne under den första eller andra årskursen i gymnasieskolan.
Diagram 4.5 Andel elever som fått minst betyget E i engelska 5, matematik
Procent
100
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Engelska 5 |
Matematik 1 |
Svenska 1 |
|
|
|
Sv som andraspråk |
|||||||||
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|||
|
|
|
Totalt |
|
|
Kvinnor |
|
|
Män |
||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk.
Av alla elever som fick examensbevis eller studie- bevis om minst 2 500 gymnasiepoäng våren 2015 hade 33,2 procent läst ett utökat program, dvs. läst fler kurser än vad som ingick i deras full- ständiga program. Detta var en något lägre andel än föregående år då 34,3 procent hade läst ett utökat program. Antalet elever som lämnade gymnasieskolan våren 2015 efter att ha gått ett reducerat program, dvs. som på grund av studie- svårigheter har befriats från undervisning i en eller flera kurser, var totalt ca 3400 varav ca 47 procent kvinnor och ca 53 procent män. Dessa elever har inte fått betyg på de 2 500 poäng som ett nationellt program omfattar. Detta gör att de i tillgänglig statistik inte räknas med i gruppen elever som har avslutat en fullständig gymnasie- utbildning och deras andel redovisas därför inte här.
Indikator: Andel elever som slutfört utbildningen inom tre år
Det är viktigt att alla ungdomar ges förutsätt- ningar att fullfölja en gymnasial utbildning inom utsatt tid. Utbildningen i gymnasieskolan genomförs normalt på tre år. Det är dock inte alla elever som klarar studierna inom denna tid.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tidigare användes andelen elever som fått slut- betyg inom tre år som en indikator avseende genomströmningen i gymnasieskolan, men efter gymnasiereformen 2011 används nu i stället andelen elever som har slutfört utbildningen inom tre år som indikator. Med elever som har slutfört utbildningen menas här elever som har avslutat gymnasieskolan med examensbevis eller studiebevis som omfattar minst 2 500 gymnasie- poäng. Av alla elever som började i gymnasie- skolan hösten 2012 hade knappt 72 procent slutfört utbildningen våren 2015, dvs. efter tre år. Andelen elever som har slutfört gymnasieskolan inom tre år har varit i stort sett oförändrad under de senaste tio åren, oberoende av sättet att mäta fullföljandet (se diagram 4.6 för utvecklingen de senaste fem åren). Det är dock viktigt att påpeka att kraven för att få slutbetyg respektive examensbevis eller studiebevis om minst 2 500 poäng skiljer sig åt.
Diagram 4.6 Andel nybörjare i gymnasieskolan
Procent |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
Totalt |
|
Kvinnor |
Män |
40 |
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
Anm. Observera att axeln är bruten. |
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
Kvinnor som började i gymnasieskolan hösten 2012 slutförde utbildningen inom tre år i högre grad än männen, 74 procent jämfört med 69 procent. Elever på högskoleförberedande pro- gram slutförde gymnasieskolan i större utsträck- ning än elever som hade gått på ett yrkespro- gram. Andelen elever som 2012 var nybörjare på ett högskoleförberedande program och som slutförde gymnasieskolan inom tre år är 82 pro- cent. Motsvarande andel för yrkesprogram är 78 procent.
Att inte fler slutför gymnasieskolan inom tre år beror delvis på att många elever har bytt pro- gram under studietiden, vilket förlänger studie-
121
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
tiden med ett och ibland flera år. En annan orsak till att studietiden blir längre är att många elever inte är behöriga till ett nationellt program och börjar sin gymnasietid på ett introduktions- program. Av de elever som 2011 började på ett introduktionsprogram hade endast 20 procent slutfört gymnasieskolan från något program efter fyra år. Av nybörjarna i gymnasieskolan 2011 gick 12 procent ett introduktionsprogram. Språkintroduktion är det största av gymnasie- skolans introduktionsprogram. Programmet har vuxit med de senaste årens ökade invandring av ungdomar i gymnasieåldern.
Av nybörjarna i gymnasieskolan hösten 2010 fick 71 procent slutbetyg inom tre år, 76 procent inom fyra år och 77 procent efter fem år.
Indikator: Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom tre år
Nya krav för grundläggande behörighet
För att kunna antas till en högskoleutbildning krävs s.k. grundläggande behörighet. Kraven för grundläggande behörighet har höjts och denna förändring började tillämpas för elever som började i gymnasieskolan hösten 2011. De nya kraven innebär att det som huvudregel krävs en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program eller en yrkesexamen kompletterad med vissa behörighetsgivande kurser för att få grundläggande behörighet. Av alla elever som började gymnasieskolan hösten 2012 hade 53,4 procent uppnått grundläggande behörighet inom tre år. Det är en ökning med 1,8 procentenheter jämfört med den föregående elevkullen (se diagram 4.7). Kvinnor hade ett bättre resultat än män, då 61,4 procent uppnådde sådan behörighet inom tre år att jämföra med 45,8 procent av männen. Elever med utländsk bakgrund lyckades i lägre grad än övriga elever att uppnå den grundläggande behörigheten, 39,2 procent jämfört med 57,5 procent. Det är en ökning för båda elevgrupperna: ca 1,1 procentenhet för elever med utländsk bak- grund och ca 2,4 procentenheter för övriga elever.
Diagram 4.7 Andel nybörjare i gymnasieskolan |
||||
som uppnått grundläggande behörighet inom tre år |
|
|||
Procent |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
80 |
Totalt |
|
Kvinnor |
Män |
|
|
|||
60 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
Anm. Elever som påbörjade gymnasieskolan före 2011 läste enligt läroplanen från |
||||
1994 medan de som påbörjar gymnasieskolan efter 2011 läser enligt 2011 års |
||||
läroplan. |
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
Av nybörjarna på högskoleförberedande pro- gram 2012 uppnådde 75,1 procent grund- läggande behörighet inom tre år. Motsvarande andel av nybörjarna på yrkesprogram var 30,6 procent. Spridningen mellan programmen är dock stor (se diagram 4.8).
Det finns skillnader i resultat mellan könen inom respektive nationellt program. Av nybör- jarna 2012 fick kvinnor i högre utsträckning än män grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Detta gäller för samtliga program.
122
Diagram 4.8 Andel nybörjare i gymnasieskolan 2012 som fått examensbevis eller studiebevis om minst 2 500 poäng inom tre år, fördelade efter grundläggande behörighet eller inte och program30
Procent
100
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolebehörig |
|
Ej högskolebehörig |
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BF BA EE FT HA HV HT IN NB RL VF VO RX EK ES HU NA SA TE Alla Källa: Statens skolverk.
Av de knappt 84 000 elever som våren 2015 fick ett examensbevis eller studiebevis som om- fattade minst 2 500 gymnasiepoäng från gym- nasieskolan, oavsett hur länge de hade gått i gymnasieskolan, fick 71,3 procent grund- läggande behörighet till högskoleutbildning. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Andelen kvinnor som fick grundläggande behörighet till högskoleutbild- ning var 79,7 procent, motsvarande andel för männen var 62,9 procent.
Sammantaget hade 52 procent av dem som fyllde 20 år under 2015 uppnått grundläggande behörighet inom gymnasieskolan. Detta är en minskning med elva procentenheter jämfört med året dessförinnan. Den stora minskningen kan förklaras med att denna årskull var den första som gick ut gymnasieskolan efter att reglerna för behörighet till högskoleutbildning ändrades genom gymnasiereformen 2011. Av de kvinnor som fyllde 20 år under 2015 hade ca 60 procent uppnått grundläggande behörighet medan mot- svarande andel för männen var ca 45 procent. Uppgifter fördelade på kön finns inte tillgängliga för tidigare år.
30 BF= Barn och fritid, BA= Bygg och anläggning, EE= El och energi, FT= Fordon och transport, HA= Handel och administration, HV= Hantverk, HT= Hotell och turism, IN= Industritekniska, NB= Naturbruk, RL= Restaurang och livsmedel, VF= VVS och fastighet, VO= Vård och omsorg, RX= Riksrekryterande utbildningar, EK= Ekonomi, ES= Estetiska, HU= Humanistiska, NA= Naturvetenskap, SA= Samhällsvetenskap, TE= Teknik.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Byte av program, avbrott och studieuppehåll
Programbyten, liksom avbrott och studieuppe- håll, är vanliga orsaker till förlängd studietid för många elever i gymnasieskolan.
Hösten 2014 fanns det knappt 100 000 elever som var nybörjare i gymnasieskolan. Andelen elever som efter ett år har bytt från ett nationellt program till ett annat nationellt program har ökat med 0,2 procentenheter sedan förra året, och var hösten 2015 7,5 procent. Det är fortsatt något vanligare att elever som har börjat på yrkesprogram byter program än elever som har börjat på högskoleförberedande program. Av de som var nybörjare i årskurs 1 på ett yrkespro- gram läsåret 2014/15 hade 8 procent bytt pro- gram efter ett år, vilket är 0,2 procentenheter lägre än för föregående elevkull. Av eleverna som började i årskurs 1 på ett högskoleförberedande program 2014/15 hade 7,3 procent bytt program efter ett år, en ökning med 0,4 procentenheter. Liksom läsåret 2013/14 var det vanligast att elever bytte inom samma programtyp som de började på, dvs. från ett yrkesprogram till ett annat, respektive från ett högskoleförberedande program till ett annat.
Det finns fem introduktionsprogram som syftar till att förbereda för studier på ett annat program eller för yrkesverksamhet. Programbyte från ett introduktionsprogram är ofta ett tecken på progression och studieframgång hos eleven och är därmed en önskvärd utveckling. Av ny- börjarna på ett introduktionsprogram i årskurs 1 hösten 2014 hade 40,1 procent bytt utbildning ett år senare. Störst andel, 18,4 procentenheter, hade bytt till ett yrkesprogram, 6,7 procentenheter hade bytt till ett högskole- förberedande program och 15 procentenheter till ett annat introduktionsprogram. Skillnaderna är stora mellan programmen, men programmen har också vitt skilda syften.
I många fall innebär ett programbyte att eleven börjar om i årskurs 1 på den nya utbild- ningen, vilket innebär ett extra studieår. Det förekommer även att elever byter program senare under sin gymnasietid.
Av nybörjarna i årskurs 1 läsåret 2014/15 återfanns 3,3 procent, ca 3 300 elever, inte i gymnasieskolan efterföljande läsår, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter eller ca 300 elever jämfört med föregående period. Dessa hade således gjort studieuppehåll eller avbrutit sina studier. Det finns i detta avseende stora skillnader mellan programmen. Av eleverna på
123
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
nationella program hade 1,9 procent gjort studie- uppehåll eller avbrutit sina studier efter det första året medan motsvarande andel för elever på introduktionsprogram var 12,1 procent. Det var inga stora skillnader mellan könen avseende studieuppehåll eller avbrutna studier, det var dock en marginellt större andel av de kvinnliga nybörjarna i årskurs 1 läsåret 2014/15 som hade gjort studieuppehåll eller avbrutit studierna efterföljande läsår.
Indikator: Övergång från preparandutbildning och programinriktat individuellt val till nationella program i gymnasieskolan
Hösten 2014 började 1 484 elever i årskurs 1 på introduktionsprogrammet preparandutbildning och 2 144 elever på programinriktat individuellt val som nybörjare i gymnasieskolan. Preparand- utbildningen syftar till att elever som har fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha fått behörig- het till ett visst nationellt program i gymnasie- skolan ska uppnå sådan behörighet. Program- inriktat individuellt val syftar främst till att en elev som saknar behörighet till ett visst yrkes- program ska få sådan behörighet och bli antagen till det programmet. Av eleverna i årskurs 1 på en preparandutbildning 2014 hade 51,9 procent bytt till ett nationellt program hösten 2015. Motsvarande andel för elever på programinriktat individuellt val var 41,8 procent. Det innebär att andelen nybörjare som har bytt till ett nationellt program har minskat med ca två procentenheter jämfört med föregående läsår avseende prepa- randutbildningen respektive programinriktat individuellt val. Det var vissa skillnader mellan kvinnor och män, en något större andel av männen hade hösten 2015 bytt till ett nationellt program från preparandutbildning respektive programinriktat individuellt val, 53,3 procent respektive 43,3 procent. Motsvarande andelar för kvinnorna var 50,3 procent respektive 40,2 pro- cent.
Indikator: Elevers trygghet i gymnasieskolan
För att mäta elevers trygghet i gymnasieskolan används de resultat som framkommer av Skol- inspektionens skolenkät31 där elever som läser på det andra året i gymnasieskolan får ta ställning till påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”. Eleverna har fem svarsalternativ: stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls samt vet ej. Andelen elever som vårterminen 2016 svarade att på- ståendet stämmer helt och hållet var 54 procent medan 35 procent svarade att påståendet stämmer ganska bra. Den totala andelen som svarade något av dessa två alternativ var alltså 89 procent, vilket är i nivå med tidigare års under- sökningar. Se diagram 4.9 för utvecklingen de senaste sex terminerna. Andelen elever som svarade att påståendet stämmer ganska dåligt var 6 procent medan 3 procent svarade att påstå- endet inte stämmer alls. Svarsalternativet vet ej valdes av 2 procent av eleverna. Även detta är i nivå med tidigare år.
Resultaten av enkäten vårterminen 2016 visar vissa skillnader mellan kvinnor och män. Andelen kvinnor som svarade stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra på påståendet var 51 procent respektive 38 procent, motsvarande andelar för männen var 58 procent och 32 pro- cent. Andelen kvinnor som valde svarsalter- nativen stämmer ganska dåligt respektive stämmer inte alls var 7 procent respektive 2 procent. Andelen män som valde svarsalter- nativet stämmer ganska dåligt var 5 procent medan 3 procent valde svarsalternativet stämmer inte alls. Svarsalternativet vet ej valdes av 2 pro- cent av kvinnorna och 3 procent av männen.
Av det totala antalet elever som besvarade en- käten vårterminen 2016 valde 2 procent alter- nativet ”Vill ej ange/annat” under kön. Resultaten visar att dessa elever känner sig mindre trygga i skolan. Andelen av dessa som svarade stämmer helt och hållet på påståendet var 33 procent. Svarsalternativet stämmer ganska bra valdes av 32 procent. Andelen som valde svarsalternativet stämmer ganska dåligt eller
31 Skolinspektionens skolenkät är en del i myndighetens regelbundna tillsyn. Enkäten besvaras av ett urval av skolor och genomförs en gång per termin.
124
stämmer inte alls |
uppgick |
till 15 |
respektive |
11 procent medan |
9 procent |
valde |
alternativet |
vet ej. |
|
|
|
Diagram 4.9 Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”, fördelat på den totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (män, kvinnor samt vill ej ange/annat),
Procent |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
60 |
|
Totalt |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
50 |
|
Vill ej ange/annat |
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
HT13 |
VT14 |
HT14 |
VT15 |
HT15 |
VT16 |
Anm. Observera att axeln är bruten.
Källa: Statens skolinspektion.
Indikator: Andelen unga kvinnor och män från det underrepresenterade könet som fullföljer utbildningen på program med ojämn könsför- delning.
Könsfördelningen på gymnasieskolans program är ojämn. Med jämn könsfördelning menas i detta sammanhang inom intervallet
Bland nybörjare 2011 var skillnaderna mellan könen i andel med slutförda studier ungefär densamma som bland nybörjare ett år senare.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Det är flera faktorer som styr unga kvinnors och mäns val, bl.a. de stereotypa genusnormer unga möter i sin vardag och villkoren på den arbets- marknad utbildningen leder till. Utbildnings- politiken kan bidra med att öka attraktions- kraften i respektive gymnasieprogram genom att ge var och en det stöd som behövs och i övrigt erbjuda goda villkor för att elever från det under- representerade könet ska ges förutsättningar att fullfölja utbildningen. I dag finns mål för gym- nasieutbildningen som stödjer en sådan ut- veckling och måluppfyllelsen följs upp med denna indikator.
Diagram 4.10 Skillnad mellan könen (kvinnor minus män) i andel med slutförda studier 3 år efter gymnasiestart. Ny- börjare i år 1 den 15 oktober 2012. Sorterad efter andel kvinnor per program.
Procent |
|
|
|
15,0 |
|
|
|
|
Hotell och turism |
|
|
10,0 |
Vård och omsorg |
|
|
Humanistiska |
Handel och adm |
||
|
Samhällsvetenskap |
||
|
|
Ekonomi |
|
5,0 |
Barn och fritid |
|
Teknik |
|
Hantverk |
IB |
|
|
|
|
|
|
Estetiska |
|
Naturvetenskap |
0,0 |
|
|
Industriteknik |
|
|
|
|
|
Naturbruk |
Restaurang |
Bygg och anläggning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
El och energi |
|
|
Fordon och transport |
|
|
|
|
|
|
|
VVS och fastighet |
|
|
|
|
Program med |
Program med |
flest kvinnor |
flest män |
Program med fler kvinnor än män
Program med jämn könsfördelning
Program med fler män än kvinnor
Anm. Med slutförda studier menas att man fått gymnasieexamen eller studiebevis. Programmen är sorterade efter könsfördelning. Längst till vänster finns programmen med störst andel kvinnor, längst till höger finns programmen med störst andel män. Hantverk var det program med störst andel kvinnor bland nybörjarna, 93 procent var kvinnor och 7 procent var män. Efter 3 år hade 77 procent av kvinnorna och 72 procent av männen slutfört sina studier, en skillnad på 5 procentenheter. VVS och fastighet var det program med minst andel kvinnor bland nybörjarna, 2 procent kvinnor och 98 procent män. Efter 3 år hade 63 procent av kvinnorna och 77 procent av männen slutfört studierna, en skillnad på 14 procentenheter.
Källa: Statens skolverk och egna beräkningar.
Etablering på arbetsmarknaden efter avslutade studier
Statens skolverk har på uppdrag av regeringen genomfört en studie om ungdomars sysselsätt- ning efter avslutade gymnasiestudier. Studien, som presenterades i december 2015, handlar om i vilken utsträckning ungdomar arbetar eller studerar ett, tre och fem år efter att de har slutat gymnasieskolan. Studien bygger på registerdata om tre olika årskullars sysselsättning 2013. Års- kullarna har med förväntad studietakt gått ut
125
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
gymnasieskolan läsåren 2007/08, 2009/10 och 2011/12, dvs. ett, tre och fem år före 2013. Studien visar, precis som föregående års studie, att de elever som har gått i årskurs 3 i gymnasie- skolan i större utsträckning lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Även bland de elever som har gått i årskurs 3 utan att få slutbetyg är andelen som har en etablerad ställning på arbets- marknaden betydligt högre än bland de elever som har årskurs 2 som högsta årskurs. Diagrammen nedan visar den äldsta årskullens etableringsstatus ett, tre och fem år efter gym- nasieskolan dvs. ett, tre och fem år efter läsåret 2007/08.
Diagram 4.11 Etableringsstatus för ungdomar som fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg, med eller utan grund- läggande behörighet
Procent
45
40
35
30 |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
Etablerad ställ. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Osäker ställ. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
Svag ställ. |
|
|
|
|
|
|
Högskolestud. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
Övr. stud. |
|
|
|
|
|
|
||
10 |
|
|
|
|
|
|
Ej arb. eller stud. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
1 år |
|
3 år |
|
|
5 år |
||
|
|
|
|
Anm. Definition:
Etablerad ställning: Arbetsinkomst på minst 178 900 kr.
Osäker ställning: Arbetsinkomst på minst 151 300 kr och upp till 178 900 kr eller Arbetsinkomst på minst 178 900 kr och under året förekomst av arbetslöshet. Svag ställning: Arbetsinkomst upp till 151 300 kr eller Arbetsinkomst på minst
151 300 kr och under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar.
Högskolestuderande: Registrerad på högskolans grundutbildning vårterminen eller höstterminen aktuellt år och erhållit någon form av studieersättning samma år. Övriga studerande: Inte klassificerad som högskolestuderande men har erhållit någon form av studieersättning under aktuellt år.
Ej arbete eller studier: Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Källa: Statens skolverk.
Diagram 4.12 Etableringsstatus för ungdomar som gått i årskurs 3 i gymnasieskolan utan att få slutbetyg
Procent
45 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
Etablerad ställ. |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
Osäker ställ. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Svag ställ. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
Högskolestud. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Övr. stud. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
Ej arb. eller stud. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 år |
3 år |
5 år |
Anm. För definition se diagram 4.11. |
|
|
Källa: Statens skolverk. |
|
|
Diagram 4.13 Etableringsstatus för ungdomar som högst läst årskurs 2 i gymnasieskolan
Procent
45 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
Etablerad ställ. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Osäker ställ. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
Svag ställ. |
|
|
|
|
|
|
Högskolestud. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
Övr. stud. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Ej arb. eller stud. |
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 år |
3 år |
5 år |
Anm. För definition se diagram 4.11. |
|
|
Källa: Statens skolverk. |
|
|
Övergång till högskola och kommunal vuxen- utbildning
Andelen ungdomar som påbörjar högskole- utbildning läsåret efter det att de avslutat gym- nasieskolan har de senaste åren legat på samma nivå. Av de elever som fick ett examensbevis eller studiebevis omfattande minst 2 500 poäng våren 2014 började 21,3 procent i högskolan följande läsår. Kvinnor fortsätter oftare än män att studera vidare på högskolan. Av de kvinnor som slutförde gymnasieskolan våren 2014 gick 23,2 procent direkt över till högskolestudier, jämfört med 19,4 procent av männen. Av elever med utländsk bakgrund började var tredje elev i högskolan året efter avslutad gymnasieskola 2014, jämfört med var femte elev med svensk
126
bakgrund. Detta är samma andelar som före- gående läsår. Av de kvinnliga eleverna med ut- ländsk bakgrund började 37,6 procent i hög- skolan året efter avslutad gymnasieskola, mot- svarande andel för manliga elever med utländsk bakgrund var 28,0 procent. När det gäller elever med svensk bakgrund började 20,5 procent av kvinnorna i högskolan året efter avslutad gym- nasieskola medan motsvarande andel för männen var 17,8 procent. Andelen ungdomar som på- börjar en högskoleutbildning inom tre år efter avklarad gymnasieskola minskade från 41,5 pro- cent av dem som fick slutbetyg från gymnasie- skolan våren 2011 till 41,0 procent av dem som fick slutbetyg våren 2012.
Av alla elever i årskurs 3 i gymnasieskolan läsåret 2013/14 gick 11,7 procent över till kommunal vuxenutbildning (komvux) följande läsår. Det är en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med föregående period. Denna andel har varierat mellan 10,1 och 13,1 procent de senaste sju åren. De som inte har fått en examen från gymnasieskolan läser i större utsträckning än andra i komvux. Totalt 20,4 procent av de elever som gick i årskurs 3 hösten 2013 och inte hade fått en examen eller motsvarande våren 2014 läste i komvux läsåret 2014/15, att jämföra med 8,6 procent av de elever som fått en examen.
Kvinnor börjar i högre grad studera i komvux än män. Av de kvinnor som inte fick en examen eller motsvarande från gymnasieskolan vår- terminen 2014 återfanns 23,3 procent i komvux följande läsår. Motsvarande andel av männen var 18,3 procent.
Elever med utländsk bakgrund går över till komvux i större utsträckning än elever med svensk bakgrund. Av eleverna med utländsk bakgrund, som inte fick en examen eller mot- svarande vårterminen 2014, läste totalt 32,8 procent, 37,6 procent av kvinnorna och 29,4 procent av männen, vidare i komvux påföljande läsår. Motsvarande andelar för elever med svensk bakgrund var totalt 15,3 procent, 17,5 procent av kvinnorna och 13,7 procent av männen.
Kostnader
De totala kostnaderna för gymnasieskolan med kommunal eller enskild huvudman 2015 uppgick till drygt 35,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,4 procent jämfört med 2014. Kostnaden per elev uppgick till i genomsnitt 110 500 kronor 2015, vilket är en ökning med 1,3 procent jämfört med föregående år. Därtill
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
uppgick kostnader för skolskjuts, reseersättning och inackordering till drygt 1,3 miljarder kronor.
Gymnasiesärskolan
Utbildningen i gymnasiesärskolan ska enligt skollagen ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt del- tagande i samhällslivet. Fram t.o.m. våren 2016 finns det även elever i särskolan som följer äldre bestämmelser. För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013 gäller bestämmelserna för den reformerade gymnasiesärskolan.
Elever, skolor och studievägar
Hösten 2015 gick drygt 6 400 elever i gymnasie- särskolan, vilket är en minskning med ca nio procent jämfört med föregående läsår (se diagram 4.14). Av eleverna var 60 procent män och 40 procent kvinnor.
Andelen elever som gick i en gymnasie- särskola med en kommun som huvudman hösten 2015 uppgick till drygt 89 procent medan drygt 8 procent gick i fristående gymnasie- särskolor och drygt 2 procent i skolor drivna av landsting. Totalt gick 76 elever i s.k. integrerad undervisning med gymnasieskolan.
Av eleverna i gymnasiesärskolan som läste enligt 1994 års läroplan gick 53 procent en yrkes- utbildning på ett nationellt eller specialutformat program medan 19 procent gick i yrkesträning och 28 procent i verksamhetsträning på ett individuellt program. Av eleverna i gymnasie- särskolan som läste enligt 2013 års läroplan gick 57 procent ett nationellt program och 43 procent ett individuellt program.
127
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
Diagram 4.14 Elever i gymnasiesärskolan fördelat på kön |
|
|
|
Antal |
|
10000 |
|
9000 |
|
8000 |
Totalt |
|
|
7000 |
Kvinnor |
|
|
6000 |
Män |
|
|
5000 |
|
4000 |
|
3000 |
|
2000 |
|
1000 |
|
0 |
|
2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 |
|
Källa: Statens skolverk. |
|
Av eleverna i gymnasiesärskolan är fler män än kvinnor. Den fördelningen gäller för båda pro- gramtyper. Läsåret 2015/16 var andelen kvinnor, vid mätningen den 15 oktober 2015, 41 procent i de nationella programmen (inklusive specialut- formade program för elever som läser enligt 1994 års läroplan) respektive 38 procent i de individuella programmen. Motsvarande andelar för männen var således 59 och 62 procent (se diagram 4.15).
Diagram 4.15 Elever i gymnasiesärskolan per typ av pro- gram och kön 2015/16
Procent
100
80 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
20 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
Nationellt program |
|
Individuellt program |
||||
|
|
Källa: Statens skolverk.
Kostnader
Den totala kostnaden för den kommunala gym- nasiesärskolan 2015 uppgick till drygt 2,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,5 procent jämfört med 2014. Kostnaden per elev beräknas ha uppgått till i genomsnitt 382 400 kronor 2015, vilket är en ökning med sex pro- cent jämfört med föregående år.
4.3.3Utvecklingsinsatser och andra verksamhetsdelar
I avsnitt 3 Förskola och grundskola finns resultat av vissa insatser beskrivna som också avser gymnasieskolan.
Gymnasial yrkesutbildning
Fortsatt minskad attraktionskraft
Ungdomars intresse för gymnasieskolans yrkes- program fortsätter att minska. Enligt Statens skolverks uppföljning av gymnasieskolan (U2016/02004/GV) var läsåret 2011/12 andelen av eleverna i årskurs 1 31,4 procent på yrkes- program, 50,9 procent på högskoleförberedande program och 17,7 procent på introduktions- programmen. Läsåret 2015/16 hade andelen elever på yrkesprogram minskat till 25,6 procent och på de högskoleförberedande programmen samt introduktionsprogrammen hade andelen ökat till 51,7 respektive 22,6 procent.
Lärlingsutbildning
Huvudmän som anordnar lärlingsutbildning inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan kan ansöka om statsbidrag. Statsbidraget ska användas till kostnader för att utveckla lärlings- utbildningen och som ersättning till arbetsgivare som tar emot lärlingar. Bidraget för ersättning till arbetsgivare sänktes 2016 till 18 750 kronor per elev och termin. Om elevens handledare har deltagit i en av Statens skolverk godkänd hand- ledarutbildning kan arbetsgivaren få ytterligare 5 000 kronor per elev och termin. Under 2015 utbetalades totalt ca 453 miljoner kronor till huvudmännen i statsbidrag för anordnande av lärlingsutbildning och under 2016 beräknar Skolverket att ca 487 miljoner kronor kommer att utbetalas. Statsbidrag får även lämnas för kommunala utvecklingsinsatser som innebär att antalet elever i gymnasial lärlingsutbildning kan öka. Totalt utbetalades 20,7 miljoner kronor för detta ändamål under 2015.
Introduktionsprogrammet yrkesintroduktion
Yrkesintroduktion infördes i och med gymnasie- skolans reformering 2011 som ett av fem intro- duktionsprogram. Programmet riktar sig till elever som inte är behöriga till ett nationellt yrkesprogram och syftar till att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar
128
etablering på arbetsmarknaden eller leder till studier på ett yrkesprogram. Enligt Statens skol- verk fanns det läsåret 2011/12 1 853 nybörjarelever i årskurs 1. Läsåret 2015/16 hade antalet ökat till 1 991 elever. Andelen av hela elevkullen har dock bara ökat marginellt. Enligt Skolverket har andelen elever på yrkes- introduktion som fortfarande är kvar på pro- grammet efter ett år ökat från 45,1 procent höstterminen 2012 till 50,1 procent höst- terminen 2015. Andelen som övergått till ett nationellt yrkesprogram har minskat något, från 21,5 procent till 19,5 procent höstterminen 2015.
Sedan yrkesintroduktion infördes 2011 har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 42 procent till 53 procent läsåret 2015/16. Mot bakgrund av de senaste årens ökade invandring kan antalet elever med utländsk bakgrund komma att öka.
Statsbidrag för yrkeslärare
Det råder stor brist på yrkeslärare. Under 2015 beslutade regeringen om en förlängning och förstärkning av statsbidragssatsningen på behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkes- ämnen (förordningen [2013:60] om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen). En statsbidragssatsning på kom- petensutveckling för lärare i yrkesämnen pågår sedan 2012 (förordningen [2012:144] om stats- bidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkes- ämnen). Ytterligare beskrivningar av dessa sats- ningar finns i avsnitt 2.
Sammantaget har de två statsbidragen för kompetensutveckling och behörighetsgivande utbildning av lärare utnyttjats i liten omfattning. Statens skolverk har därför genomfört insatser för att få fler huvudmän att delta i satsningarna.
Utbildningar för att höja kvaliteten i det arbets- platsförlagda lärandet
Under 2014 introducerades en
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
igång ett kvalitetsarbete om arbetsplatsförlagt lärande på deltagande skolor.
Många nyanlända elever i gymnasieskolan
Under 2015 anlände ca 40 000 unga i åldrarna
– aktuell statistik november 2015. Hälften av dem var i gymnasieåldern när de anlände, och övriga kommer fortfarande att definieras som nyanlända när de ska börja i gymnasieskolan. Sedan januari 2016 definieras i 3 kap. skollagen (2010:800) vilka elever som ska ses som ny- anlända. Det gäller den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet och har påbörjat sin utbildning senare än sju års ålder. Efter fyra års skolgång i Sverige ska eleven inte längre ses som nyanländ.
De flesta nyanlända elever i gymnasieskolan påbörjar sina studier inom introduktions- programmet språkintroduktion. Antalet elever på språkintroduktion ökade kraftigt som en följd av att antalet asylsökande under 2015 och 2014 ökade. Enligt Skolverkets rapport Språkintro- duktion (rapport 436) fanns i oktober 2015 nästan 18 700 elever registrerade på programmet. Detta utgör, enligt Skolverkets rapport Uppfölj- ning av gymnasieskolan (2016), 6 procent av samtliga elever i gymnasieskolan. Språkintro- duktion är därmed det största introduktionspro- grammet och det snabbast växande programmet i gymnasieskolan. I oktober 2014 uppgick elev- antalet till knappt 14 000. Många sökte asyl i Sverige under senare delen av hösten 2015 och till följd av eftersläpning i statistiken finns ingen heltäckande bild av antalet elever på språkintro- duktion i Sveriges kommuner. Av Migrations- verkets statistik framgår att fördelningen av nyanlända barn och unga är ojämn mellan landets kommuner. Vidare var en stor andel (87 procent) av de asylsökande i gymnasieåldern ensamkommande barn under 2015, dvs. de var under 18 år när de kom till Sverige utan vårdnadshavare och sökte asyl. Nästan sju av tio av eleverna som studerar på språkintroduktion är pojkar/män.
Behov av snabb utbyggnad av språkintroduktion
Statens skolverk konstaterar att den snabba elevökningen har medfört att huvudmän och skolor har upplevt svårigheter att bygga ut språkintroduktion i samma takt som elev-
129
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
underlaget ökat. Det har bl.a. varit svårt att rekrytera behöriga lärare i svenska som andra- språk och modersmål samt att rekrytera studie- handledare på modersmål. Resultaten stämmer väl överens med Statens skolinspektions rapport Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd som publicerades i mars 2015. Rapporten visade att det bland de kommuner som tog emot flest asylsökande fanns flera kommuner som befarade att de, trots en god vilja att ta emot eleverna i skolan, inom en snar framtid skulle få det betydligt svårare att klara av uppdraget och svara upp mot skolför- fattningarnas krav vad gäller de asylsökande. Eftersom antalet asylsökande ökade kraftigt under 2015 är det sannolikt att dessa kommuner upplevde situationen som pressad i slutet av året.
Liten andel nyanlända elever går över till nation- ellt program
Statens skolverks rapport Språkintroduktion (2016) visar att det är en stor utmaning för elever på språkintroduktion att skaffa sig de betyg och de språkkunskaper som behövs för att bli behöriga till och studera på ett nationellt program. Tre år efter att de påbörjat studierna på språkintroduktion är det en knapp tredjedel av nybörjarna som har gått över till ett nationellt program. Skolverkets rapport innehåller inte könsuppdelad statistik över genomströmningen. Bland de som går över redan efter ett år är det vanligast att gå till ett högskoleförberedande program, medan det är vanligare att gå ett yrkes- program för de som är kvar längre på språk- introduktion eller går via ett annat intro- duktionsprogram. Rapporten visar också att det är en större andel av de som påbörjar språkintro- duktion när de är 16 år eller yngre som lyckas gå över till ett nationellt program jämfört med de som påbörjar programmet vid 18 eller 19 års ålder. Tre år efter studiestart 2012 har 45 procent av de som påbörjade språkintroduktion när de var 16 år gått över till ett nationellt program medan motsvarande bara gäller för nio procent av de som började när de var 18 år. De flesta av de som var 18 eller 19 år när de påbörjade språkintroduktion har lämnat gymnasieskolan tre år senare, sannolikt för att de inte har hunnit gå över till ett nationellt program innan de fyllde 20 år. Det saknas uppgifter om huruvida de arbetar eller studerar, men vissa finns sannolikt i kommunal vuxenutbildning. En anledning till att det är så få unga som anlänt i gymnasieåldern
som påbörjar och fullföljer ett nationellt pro- gram är att de har en mycket kort tid på sig att skaffa sig behörighet och tillräckliga språk- kunskaper för att studera på gymnasienivå.
En utmaning att läsa på nationellt program för nyanlända elever
Studierna i gymnasieskolan är en utmaning för nyanlända elever, även om de har lyckats med att bli behöriga till ett nationellt program och på- börja sina studier där. Av de nyinvandrade32 elever som var nybörjare i gymnasieskolan 2012, oavsett om de startade på ett introduktions- program eller ett nationellt program, hade endast 14,4 procent slutfört gymnasieskolan med gym- nasieexamen eller studiebevis omfattande minst 2 500 poäng tre år senare.
Statens skolverks uppföljning av gymnasie- skolan (2016) visar hur stor andel av de elever som var nyinvandrade när de påbörjade ett nationellt program 2012 som hade fullföljt ett nationellt program tre år senare. Vid slutet av vårterminen 2015 hade 54 procent av de som var nyinvandrade när de påbörjade ett högskoleför- beredande program tagit examen, och 9 procent hade fått studiebevis. På yrkesprogram hade 51 procent av de nyinvandrade tagit examen och 14 procent hade fått studiebevis. I gruppen med svensk bakgrund hade 78 procent av eleverna på de högskoleförberedande programmen fullföljt med gymnasieexamen och 6 procent med studie- bevis. På yrkesprogrammen hade 72 procent fått gymnasieexamen och 7 procent studiebevis. Skolverket konstaterar också att det är en skill- nad mellan elever med svensk bakgrund och elever födda i Sverige med utrikes födda föräldrar. De senare har en lägre andel med exa- men inom tre år, både på högskoleförberedande program (68 procent) och på yrkesprogram (56 procent). Andelen med studiebevis är högre än i alla andra grupper: 11 procent på högskoleför- beredande program och 15 procent på yrkespro- gram.
32 I sin statistik använder Skolverket begreppet nyinvandrade för elever som är födda utomlands, vars föräldrar är födda utomlands och som har kommit till Sverige de senaste fyra åren. Till skillnad från kategorin nyanlända ingår bara elever som är folkbokförda i kategorin nyinvandrade. I nyanlända ingår även asylsökande elever. Då dessa inte har personnummer fångas de inte upp av Skolverkets statistik.
130
Insatser för nyanlända elever
Sommaren 2015 fick Statens skolverk i uppdrag att genomföra systematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda ny- anlända elever en utbildning med god och likvär- dig kvalitet (U2015/03356/S). Uppdraget avser främst grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram. En mer utförlig beskrivning av Skolverkets upp- drag finns i avsnitt 3 Förskola och grundskola.
I oktober 2015 redovisade Skolverket en plan för genomförande av insatserna. I planen visar Skolverket på ett antal framgångsfaktorer som identifierats av Skolverket och Statens skol- inspektion samt inom svensk forskning om nyanlända elever och elever med annat moders- mål än svenska. Sammanfattningsvis handlar framgångsfaktorerna om samsyn, gemensamt ansvarstagande, kunskap om andraspråksinlär- ning och spridning av kunskap och kompetens hos personalen. Hos huvudmän och skolor som har kommit långt i sitt arbete med nyanlända elevers lärande ses undervisningen av nyanlända elever som en del av den ordinarie verksamheten och omfattas av skolans systematiska kvalitets- arbete. Bland framgångsfaktorerna är verksam- hetens organisation kring de nyanlända eleverna av central betydelse. En inledande bedömning av elevernas kunskaper behöver göras för att kunna planera och genomföra den fortsatta utbild- ningen. Eleverna behöver mötas av höga för- väntningar och bör så snart som möjligt få till- gång till alla skolämnen och, om det är relevant, kurser i gymnasieskolan.
Gymnasieskolans introduktionsprogram saknar en nationellt fastställd struktur. Huvud- mannens plan för utbildning har därför en viktig funktion i styrningen och organisationen av utbildningen. I planen för utbildningen anger huvudmannen utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll. Skolverkets fallstudier (Redovisning av uppdrag om utveckling av introduktionsprogrammet yrkesintroduktion, 2015) visar att planen för utbildningen i många fall är otydlig. Skolverkets uppföljning av intro- duktionsprogrammen (Introduktionsprogram. Rapport 413. 2014) visar att det på mer än åtta av tio skolenheter inte är några elever alls, eller endast en mindre del av de elever som går språkintroduktion, som läser kurser i gymnasie- skolans ämnen. I många fall behöver eleverna få studiehandledning på modersmålet så att deras kunskapsutveckling inte stannar upp. Skolverket
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
bedömer i sin rapport Språkintroduktion (2016) att det finns behov av att utveckla språkintro- duktionen och hur nyanlända ska introduceras i svensk gymnasieutbildning. Skolinspektionen bedömer i sin rapport Utbildning för asyl- sökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd (2015) att det i flera kommuner saknas kompetens att utföra uppdraget till fullo. Enligt de kommuner som besökts är det delvis en fråga om att det är svårt att göra nödvändiga rekryteringar eftersom det är svårt att hitta lämpliga sökande. Detta gäller t.ex. modersmåls- lärare och studiehandledare på modersmålet.
4.3.4Analys och slutsatser
Målet för verksamhetsområdet är att svensk gymnasieutbildning ska vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla unga kvinnor och män i gymnasie- skolan ska ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Gymnasie- skolan ska ge unga kvinnor och män en god grund för yrkesverksamhet eller för vidare studier.
Gymnasieskolans resultat har redovisats ovan utifrån ett antal indikatorer och bedömnings- grunder. Den bild som de ger av måluppfyllelsen och som presenteras närmare nedan visar på vissa fortsatta utmaningar inom svensk gymnasieutbildning.
Elever på högskoleförberedande program respektive yrkesprogram
En intention med de förändringar som gjordes inom gymnasieskolan 2011 var att skapa en större tydlighet i gymnasieskolans studievägar. En sådan större tydlighet finns i den bestämda tudelningen mellan yrkesprogram och högskole- förberedande program. Yrkesprogrammen är inriktade mot olika delar av arbetslivet och de högskoleförberedande programmen är avsedda att ge en bred grund för vidare studier. Utveckl- ingen av elevernas intresse i valen mellan de två programtyperna visar att det sedan flera år har skett en trendmässig minskning av andelen elever som söker yrkesprogram, till förmån för andelen elever som söker högskoleförberedande program. Detta innebär att eleverna
131
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
koncentreras mot de program som erbjuder mer generella kompetenser.
Utvecklingen mot en alltmer ojämn fördel- ning, sett till antalet elever, mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program kan bero på en kombination av olika faktorer. En faktor kan vara attityder till olika slags utbildningar och yrken, som påverkar både ungdomar och föräldrar inför gymnasievalet. Enligt flera studier förekommer negativa inställningar till yrkespro- gram när de relateras till högskoleförberedande program. I en intervjustudie som Statens skol- verk genomförde 2013 framgick att elever har uppfattningen att majoriteten väljer högskole- förberedande program därför att dessa program ger en bred utbildning och en bra grund för att senare kunna välja inriktning för högre studier och arbetsliv.
En annan orsak till att allt fler av eleverna söker sig till breda, mer generellt inriktade pro- gram, kan vara bristfällig information om olika utbildningsalternativ och vad de innebär. Skol- verket konstaterar att själva tudelningen också har inneburit en tudelning av informationen om programmens innehåll. I den information som tillhandahålls om gymnasieskolan särskiljs ofta gymnasieskolan i två separata delar.
Den distinkta uppdelningen kan dessutom bidra till att göra gymnasievalet till en fråga om yrkesprogram eller högskoleförberedande pro- gram, snarare än ett initierat val mellan de olika separata programmen. Givet dagens tudelade struktur för gymnasieskolan förordar bl.a. Skol- verket att eleverna behöver ges förbättrade för- utsättningar för medvetna studie- och yrkesval.
Problem med yrkesutbildningens attraktionskraft och kvalitet
Yrkesutbildningens kvalitet kan värderas ur flera perspektiv, t.ex. elevernas fullföljandegrad, elevernas kunskapsnivåer i form av resultat på nationella prov, betygsnivåer, andel elever som tar examen eller likvärdighet vad gäller tillgång till utbildning och utbildningarnas innehåll.
Statens skolinspektion har granskat skolors arbete med att förebygga studieavbrott på yrkes- program (rapport 2015:04). Myndigheten har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att förebygga studieavbrott. Bland annat behöver förtroendefulla relationer mellan elever och lärare byggas upp för att förebygga avbrott. Vidare behöver lärare arbeta tillsammans i högre grad för att identifiera elevernas behov och
gemensamt definiera lämpliga stödinsatser. Yrkesutbildning syftar till att förbereda för arbetslivet och därför kan kvaliteten även värderas i andra avseenden, t.ex. graden av etablering på arbetsmarknaden efter utbildning, hur snabbt etableringen går och om eleverna återfinns inom målyrket. En annan viktig aspekt handlar om matchningen mellan utbildningars innehåll och kompetenskraven på arbets- marknaden samt balansen mellan volymen av elever och behoven på arbetsmarknaden. Statens skolverk har fått i uppdrag att löpande följa upp elevernas etablering på arbetsmarknaden. Upp- följningen av etableringen på arbetsmarknaden för den första årskullen i den reformerade gym- nasieskolan är ännu inte genomförd.
Yrkesutbildning på gymnasial nivå har stor betydelse för den nationella och regionala kompetensförsörjningen. Det råder dock stor brist på yrkesutbildade personer inom delar av arbetslivet. I Svenskt Näringslivs återkommande rekryteringsenkät framkommer att fyra av tio företag tvingas skjuta upp en planerad expansion på grund av svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Även Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen beskriver brist på yrkes- utbildad personal. Därför är det allvarligt att ungdomars intresse för gymnasial yrkesutbild- ning fortsätter att minska.
Det minskande intresset kan även leda till att ungdomars etablering på arbetsmarknaden för- svåras. Elever som väljer ett högskoleför- beredande program men som efter gymnasie- skolan inte vill studera vidare, riskerar att vara sämre förberedda för arbetslivet än om de gått ett yrkesprogram.
I den samlade redovisningen och analysen av yrkesutbildningsområdet (U2015/04937/GV) konstaterar Skolverket att det pågår en rad in- satser för att stärka kvaliteten i yrkesutbild- ningen. Myndigheten gör bedömningen att in- satserna har tagits emot väl.
Intresset för yrkesutbildning har minskat under flera år. Under 2016 inleddes ett sam- arbete med parterna på arbetsmarknaden för att höja både yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Skolverket påpekar att det behövs långsiktighet och samarbete mellan skola och arbetsliv när det gäller arbetet med att höja yrkesutbildningars status. Regeringen delar denna bedömning.
132
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Nyanlända elever behöver bättre förutsättningar att bli behöriga till ett nationellt program
Med det ökade antalet nyanlända elever i gym- nasieskolan behöver huvudmän utöka sin kapacitet att undervisa fler elever och ha bered- skap för att ge nyanlända elever förutsättningar att klara sina gymnasiestudier. Detta är en stor utmaning, särskilt för de huvudmän som har liten eller ingen erfarenhet av nyanlända elever sedan tidigare. Elevsammansättningen på språk- introduktion med bl.a. en stor andel ensam- kommande barn och unga medför också att huvudmännen behöver stärka sin kompetens att möta behoven hos en elevgrupp med varierande skolbakgrund och olika behov av stöd.
Det är av yttersta vikt att nyanlända elever får goda förutsättningar att bli behöriga till ett nationellt program, snabbt komma i gång med ett nationellt program eller en annan utbildning och i förlängningen förbättrar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Bättre för- utsättningar att ta sig vidare från språkintro- duktion till ett nationellt program ges med en inledande bedömning av elevernas kunskaper, höga förväntningar och snabb tillgång till alla skolämnen och, om det är relevant, kurser i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen utformas till stor del lokalt av skolhuvud- mannen. De kan därför se mycket olika ut hos olika huvudmän eller skolor. Hur huvudmannen väljer att bygga upp sin organisation kring språkintroduktion får därför stor betydelse för utbildningens kvalitet och för vilka förutsätt- ningar varje elev får för sina studier. De val huvudmannen gör kring elevmottagande, kart- läggning av kunskaper, lokaler, resurser, studie- och yrkesvägledning, lärarkompetens m.m. får konsekvenser för hur elevens väg från den första dagen på språkintroduktion och framåt ser ut.
133
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
5 Kommunernas vuxenutbildning
5.1Omfattning
Den offentligt finansierade vuxenutbildningen består framför allt av kommunal vuxenutbild- ning (komvux), inklusive utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux), yrkeshögskolan, vissa kompletterande utbildningar och folkbildningen. Av dessa utgör skolformerna komvux och särvux kommunernas vuxenutbildning. Komvux och särvux delas upp i grundläggande nivå, som kan sägas motsvara grundskolan respektive grundsärskolan, och gymnasial nivå, som kan sägas motsvara gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan. Den 1 juli 2016 upphörde sfi som egen skolform och blev i stället en del av skolformen komvux. Sfi presenteras dock i det följande som en egen skolform eftersom uppgifterna framför allt avser 2015. Uppgifterna avseende kostnader för komvux, särvux och sfi 2015 bygger på preliminär statistik.
Resultat, resultatindikatorer och statliga in- satser för läraryrket redovisas samlat i avsnitt 2 för samtliga skolformer. Vissa resultat och in- satser som är gemensamma för flera skolformer redovisas i avsnitt 3 Förskola och grundskola.
Resultatredovisning avseende yrkeshögskolan och vissa kompletterande utbildningar finns i avsnitt 6. Folkbildningens anslag och resultat- redovisning återfinns under utg.omr. 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
5.2Mål för området
Målen som riksdagen har fastslagit för vuxnas lärande är att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompe- tens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229).
I skollagen (2010:800) anges att målet för de skolformer som ingår i kommunernas vuxen- utbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och sam- hällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsätt- ningar. För kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna gäller också att de som har fått minst utbildning ska prioriteras.
5.3Resultatredovisning
5.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Följande indikatorer används för att bedöma måluppfyllelsen i de skolformer som ingår i kommunernas vuxenutbildning.
Kommunal vuxenutbildning (komvux)
–Antal heltidsstuderande.
–Andel kursdeltagare som har slutfört eller avbrutit en påbörjad kurs under året och
135
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
andel som fortsätter en påbörjad kurs nästa år. (En elev räknas som flera kursdeltagare om han eller hon deltagit i mer än en kurs under året.)
–Betyg i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Andel kursdeltagare som uppnått lägst godkänt betyg.
–Sysselsättning efter avslutade studier.
Särskild utbildning för vuxna (särvux)
–Antal elever, dvs. personer, som deltagit i en eller flera kurser under året.
Utbildning i svenska för invandrare (sfi)
–Antal elever som deltagit i en eller flera kurser under året.
–Andel kursdeltagare som har slutfört eller avbrutit en påbörjad kurs under året och andel som fortsätter en påbörjad kurs nästa år.
–Andel deltagare som uppnått lägst godkänt betyg på nationella slutprov.
–Sysselsättning efter avslutade studier.
Lärare
–Andel av lärarna i komvux, särvux och sfi som har en högskoleexamen med pedagogisk inriktning. Denna indikator redovisas i avsnitt 2.
Indikatorerna ger inte en heltäckande bild av respektive verksamhet, men belyser de delar av måluppfyllelsen och resultaten som regeringen bedömer är centrala. All individbaserad statistik redovisas uppdelat på kön om dessa uppgifter är tillgängliga.
5.3.2Resultat
Kommunal vuxenutbildning (komvux)
Kommunerna ska tillhandahålla komvux på grundläggande nivå och ansvarar för att de som har rätt att delta i sådan utbildning och som önskar det får delta. Varje kommuninvånare som är bosatt i landet har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå fr.o.m. andra kalender- halvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt
uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Kommunerna ska även erbjuda komvux på gymnasial nivå och sträva efter att erbjuda ut- bildning som svarar mot efterfrågan och behov.
En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå och som har examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan har rätt att delta i utbildningen för att uppnå grundläggande be- hörighet till högskolan.
Indikator: antal heltidsstuderande
Flertalet elever inom komvux studerar inte på heltid, vilket försvårar en jämförelse när det gäller utvecklingen över tid. Därför omräknas här elever till heltidsstuderande. Antalet heltids- studerande uppgick 2015 till ca 94 500. Det innebär att antalet heltidsstuderande minskat med 4 200, 4,3 procent, jämfört med föregående år (se diagram 5.1).
Diagram 5.1 Heltidsstuderande i komvux
Antal
120000
|
Grundläggande vux |
|
Gymnasial vux |
|
|
||
|
|
100000
80000
60000
40000
20000
0 |
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: Statens skolverk.
Totalt fanns det ca 214 800 elever i komvux under 2015, vilket är en minskning med 0,5 pro- cent jämfört med föregående år. Antalet elever motsvarar 3,7 procent av befolkningen i åldern
136
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 5.2 Elever i komvux |
|
Diagram 5.3 Kursdeltagare i komvux |
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000000 |
|
|
|
350000 |
|
|
|
Kvinnor |
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
Totalt |
|
|
1800000 |
Kvinnor |
Män |
Totalt |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1600000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000000 |
|
|
|
150000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 |
||
Källa: Statens skolverk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk. |
|
|
Andelen utrikes födda elever i komvux har ökat de senaste åren. För 2015 var andelen utrikes födda i komvux 43,9 procent, att jämföra med 2014 då motsvarande andel var 42,4 procent. Andelen utrikes födda var 2015 störst på den grundläggande nivån, 93,2 procent. Inom komvux på gymnasial nivå var andelen utrikes födda 32,7 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män inom komvux var 62,3 procent kvinnor respektive 37,7 procent män. Elevernas medianålder var 27 år 2015, samma som de före- gående fem åren. Högst medianålder, 32 år, hade eleverna på grundläggande nivå. Medianåldern för eleverna på gymnasial nivå var 26 år. Av samtliga elever i komvux 2015 var 36 procent under 25 år. På grundläggande respektive gymnasial nivå var andelen elever under 25 år 18 procent respektive 40 procent.
En elev i komvux kan delta i flera kurser. Ett relevant mått på utbildningsvolym och genom- strömning är därför, utöver antalet elever, också antalet kursdeltagare. Totalt fanns det ca 757 500 kursdeltagare 2015, vilket är en minskning med drygt sju procent jämfört med föregående år.
Komvux får endast bedrivas med en kommun eller ett landsting som huvudman. Däremot finns möjligheten för kommuner och landsting att lägga ut hela eller delar av utbildningen på entreprenad hos enskilda utbildningsanordnare. Under 2015 studerade 45 procent av kursdel- tagarna hos en annan anordnare än en kommun eller ett landsting, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med föregående år. Andelen upphandlad verksamhet har ökat med ca 20 procentenheter de senaste tio åren.
Inom komvux på grundläggande nivå läste eleverna i genomsnitt 2,3 kurser 2015 och inom komvux på gymnasial nivå 3,8 kurser. Liksom tidigare var kursen svenska som andraspråk, som lästes av 46,1 procent av kursdeltagarna, den vanligaste kursen på grundläggande nivå följd av engelska, som lästes av 21,1 procent av kursdel- tagarna. Inom komvux på gymnasial nivå var orienteringskursen den vanligaste kursen och lästes av 4,8 procent följd av kurserna engelska 6 respektive hälsopedagogik.
Indikator: andel kursdeltagare som har slutfört eller avbrutit en påbörjad kurs under året och andel som fortsätter en påbörjad kurs nästa år
Av samtliga kursdeltagare på grundläggande nivå 2015 slutförde 60,4 procent sin kurs, medan 15,6 procent fortsatte sina studier under 2016.
137
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 5.4 Andel kursdeltagare som slutfört, avbrutit respektive fortsatt en kurs inom komvux
Procent
100
80
60
40
20
0
Slutfört Avbrutit |
Fortsätter Slutfört Avbrutit |
Fortsätter Slutfört Avbrutit |
Fortsätter Slutfört Avbrutit |
Fortsätter Slutfört Avbrutit Fortsätter |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: Statens skolverk.
Andelen kursdeltagare på grundläggande nivå som avbröt sin kurs uppgick 2015 till 24,1 pro- cent, vilket är en något högre andel än föregå- ende år. Andelen avbrott skiljde sig mycket mellan olika kurser (36,6 procent i svenska jäm- fört med 20,9 procent i svenska som andra- språk).
Av kursdeltagarna på gymnasial nivå avbröt 18,3 procent sin kurs 2015, en något högre andel än 2014. Andelen som slutförde sin kurs 2015 var 71,4 procent, medan 10,3 procent fortsatte under 2016.
Andelen avbrott bland utrikes födda var 2015 något högre än bland studerande födda i Sverige, 19,4 procent jämfört med 18,6 procent. Utrikes födda kursdeltagare slutförde 2015 utbildningen i något lägre grad än kursdeltagare födda i Sverige, 69,6 procent respektive 70,5 procent.
Indikator: andel kursdeltagare som uppnått lägst godkänt betyg
Av de kursdeltagare inom komvux på gymnasial nivå som 2015 fick kursbetyg enligt ämnesplaner som tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2012 fick 87,0 procent lägst betyget E. Av de kursdeltagare inom komvux på gymnasial nivå som 2015 fick kursbetyg enligt kursplaner som gäller för kurser som påbörjats före den 1 juli 2012, fick 84,4 procent lägst betyget Godkänt. För kursdel- tagare inom komvux på grundläggande nivå publiceras endast betygsstatistik för de kursdel- tagare som 2015 fick kursbetyg enligt kursplaner som tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2012 och av dessa fick 89,1 procent lägst betyget E.
Diagram 5.5 Andel kursdeltagare som slutfört en kurs i komvux på gymnasial nivå med lägst godkänt betyg, 2010– 2015
Procent |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
95 |
Totalt |
|
Kvinnor |
|
Män |
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Anm. Siffror fr.o.m. 2013 avser kursdeltagare med kursbetyg enligt ämnesplaner som tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2012.
Källa: Statens skolverk.
Från och med andra halvåret 2011 samlar Statens skolverk in uppgifter om slutbetyg och examen från gymnasial vuxenutbildning inom komvux. Syftet med att skaffa sig ett slutbetyg eller en examen från komvux på gymnasial nivå är ofta att man ska bli behörig till eftergymnasiala studier. Behörighet till sådana studier kan även uppnås på andra sätt, t.ex. genom studier på allmän kurs i folkhögskolan. Under 2015 fick drygt 7 100 elever ett slutbetyg eller en examen från gymnasial vuxenutbildning. Det innebär att drygt fyra procent av eleverna som studerade inom gymnasial vuxenutbildning 2015 fick ett slutbetyg eller en examen det året. Drygt tre fjärdedelar av eleverna som fick ett slutbetyg eller en examen var födda i Sverige.
Indikator: sysselsättning efter avslutade studier
Statens skolverk publicerade i november 2015 en rapport om sysselsättning efter avslutade studier inom komvux och sfi (U2015/05652/GV). Rapporten visar att sysselsättningen efter avslutade studier inom komvux varierar bero- ende på inriktning och omfattning av studierna. Arbetsmarknadsetableringen var generellt relativt hög bland dem som läst en yrkesutbild- ning. De elever som i högst utsträckning var etablerade på arbetsmarknaden 2012, ett år efter avslutade studier, var de som hade läst mot- svarande ett års inriktning mot vård och omsorg. Även elever med inriktning mot el och energi, barn och fritid samt bygg och anläggning hade i hög grad en anknytning till arbetsmarknaden.
138
De elever som hade läst huvudsakligen teoretiska kurser var de som i lägst utsträckning var etablerade på arbetsmarknaden. Däremot var det vanligast i denna grupp att fortsätta med hög- skolestudier. Totalt sett var etableringsstatusen 2012 bland de komvuxelever som ingick i under- sökningen följande: 34 procent hade en etablerad ställning, 12 procent en osäker ställning och 18 procent en svag ställning på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier. Vidare studerade 18 procent på högskola, 7 procent bedrev övriga studier och 12 procent återfanns i kategorin för dem som varken studerar eller arbetar.
De olika stegen av etableringsstatusen definieras på följande sätt i rapporten: Etablerad ställning på arbetsmarknaden – Arbetsinkomst på minst 174 200 kronor, sysselsatt enligt syssel- sättningsregistrets definition (november 2012), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknads- politiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbets- marknaden – Arbetsinkomst på minst 147 400 kronor och upp till 174 200 kronor. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller ingen nedre inkomstgräns. Svag ställning på arbets- marknaden – Arbetsinkomst upp till 147 400 kronor eller arbetsinkomst på minst 147 400 kronor och under året förekomst av heltids- arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgär- der som överstiger 274 dagar. Varken arbete eller studier – Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år och inte klassificerad som studerande. Hög- skolestudier – Registrerad på högskolans grund- utbildning vårterminen eller höstterminen 2012 och erhållit någon form av studieersättning samma år. Övriga studier – Erhållit någon form av studieersättning omfattande mer än 2 000 kronor under aktuellt år.
För information om sysselsättning efter av- slutade studier inom utbildning i svenska för invandrare, se avsnittet Utbildning i svenska för invandrare (sfi) nedan.
Särskild utbildning för vuxna (särvux)
Kommunerna ska tillhandahålla särvux på grundläggande nivå och ansvarar för att de som har rätt att delta i sådan utbildning och som önskar det får delta. En vuxen person med ut- vecklingsstörning som är bosatt i landet har rätt att delta i särvux på grundläggande nivå fr.o.m.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge och har förut- sättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Kommunerna ska även erbjuda särvux på gymnasial nivå och sträva efter att erbjuda ut- bildning som svarar mot efterfrågan och behov.
Indikator: antal elever
Totalt studerade 4 083 elever i särvux hösten 2015, vilket var 162 elever färre än föregående år. Av eleverna var 49 procent kvinnor och 51 pro- cent män. Männen var också i majoritet inom särvux på träningsskolenivå, 55 procent män jämfört med 45 procent kvinnor. Samtidigt var det något fler kvinnor än män som deltog i särvux på grundsärskolenivå, 51 procent kvinnor och 49 procent män. Inom särvux på gymnasie- särskolenivå var andelarna 50 procent kvinnor och 50 procent män.
Diagram 5.6 Elever i särvux, ht
Antal
2500
2000
1500
1000
500
0
Grundsärskolenivå |
Träningsskolenivå |
Gymnasiesärskolenivå |
Grundsärskolenivå |
Träningsskolenivå |
Gymnasiesärskolenivå |
Grundsärskolenivå |
Träningsskolenivå |
Gymnasiesärskolenivå |
Grundsärskolenivå |
Träningsskolenivå |
Gymnasiesärskolenivå |
Grundsärskolenivå |
Träningsskolenivå |
Gymnasiesärskolenivå |
|
2011 |
|
|
2012 |
|
|
2013 |
|
|
2014 |
|
|
2015 |
|
Källa: Statens skolverk.
Antalet elever per undervisningsgrupp läsåret 2015/16 varierade kraftigt mellan kommunerna, från en elev till tio elever. Medianvärdet var 2,8 vilket är i nivå med föregående läsår. Medel- åldern i särvux var 36 år hösten 2015.
Bidrag för studier inom särvux kan lämnas till deltagarna av Specialpedagogiska skolmyndig- heten som fördelar ett särskilt statsbidrag för denna grupp studerande. Bidraget har införts eftersom studier inom särvux inte är studie- medelsberättigande. Statsbidrag lämnades under 2015 med 4 831 000 kronor till 172 personer, vilket var en minskning jämfört med 2014 då 5 301 000 kronor fördelades till 179 personer. Av
139
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
de 172 personerna som fick bidrag 2015 var 80 kvinnor och 92 män.
Utbildning i svenska för invandrare (sfi)
Sfi syftar till att ge vuxna invandrare grund- läggande kunskaper i svenska språket. Dessutom syftar utbildningen till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande färdigheter i att läsa och skriva möjlighet att förvärva sådana färdig- heter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller annat språk. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som har rätt att delta i utbildningen. En person har rätt att delta fr.o.m. andra kalender- halvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon är bosatt i landet och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Huvudmannen ska verka för att sfi kan kombineras med exempelvis arbetslivsorientering, praktik eller annan utbild- ning.
Indikator: antal elever
Antalet elever i sfi har ökat kraftigt under 2000- talet och uppgick 2015 till 138 400 elever, vilket är det största antalet elever i sfi någonsin och en ökning med ca 11 procent jämfört med före- gående år. Antalet elever har mer än fördubblats sedan 2006. Av det totala antalet elever i sfi 2015 var andelen kvinnor 52 procent och andelen män 48 procent. Under 2015 var drygt 53 000 elever nybörjare i sfi. Av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Då en elev kan läsa flera kurser under ett år var det totala antalet kurs- deltagare i sfi under året knappt 183 200. Andelen kvinnor var 52 procent och andelen män 48 procent. Antalet kursdeltagare i åldern
Diagram 5.7 Elever totalt, nybörjare respektive kursdel- tagare i sfi,
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
Kvinnor |
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
180000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alla elever |
Nybörjarelever |
Kursdeltagare |
|
Alla elever |
Nybörjarelever |
Kursdeltagare |
Alla elever |
Nybörjarelever |
Kursdeltagare |
Alla elever |
Nybörjarelever |
Kursdeltagare |
Alla elever |
Nybörjarelever |
Kursdeltagare |
|||
|
2011 |
|
|
2012 |
|
2013 |
|
2014 |
|
|
2015 |
|
Källa: Statens skolverk.
Indikator: andel kursdeltagare som har slutfört eller avbrutit en påbörjad kurs under året och andel som fortsätter en påbörjad kurs nästa år
Utbildningen är kursutformad och består av tre olika studievägar som riktar sig till personer med olika studiebakgrund och förutsättningar. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och studieväg 3 till dem med större studievana. Trots att en elev kan avsluta sfi efter respektive kurs eller studieväg är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera t.o.m. kurs D som är den högsta kursen. Det krävs dock inte betyg på kurs D för studier inom komvux eller högre utbild- ning. Den sökande måste däremot ha nödvän- diga kunskaper för att klara av sina studier.
I allt fler kommuner erbjuds sfi i kombination med yrkesinriktade utbildningar. Utbildningarna kan ligga på både gymnasial och akademisk nivå och vänder sig i de flesta fall till personer som redan har en yrkesutbildning och yrkes- erfarenhet med sig från hemlandet.
Uppgifter om betyg finns för ca 68 000 kurs- deltagare 2015. Av dessa fick 98 procent lägst betyget E. Resultaten skiljer sig dock åt mellan de olika kurserna. Störst andel kursdeltagare med betyget A eller B fanns på den lägsta kursen på varje studieväg – kurserna 1A, 2B och 3C.
Av kursdeltagarna avbröt 22 procent studierna 2015 och 41 procent antogs fortsätta utbild- ningen. Av kvinnorna hade 21 procent avbrutit studierna och av männen 23 procent. Flest av- brott stod de elever som studerade på studieväg 3, kurs C för. Där avbröt 26 procent av eleverna sina studier.
140
Diagram 5.8 Andel kursdeltagare som slutfört, avbrutit respektive fortsatt studier i sfi
Procent
50 |
Totalt |
Kvinnor |
Män |
|
|
45 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
0 |
Slutfört Avbrutit Fortsätter |
Slutfört Avbrutit Fortsätter |
Slutfört Avbrutit Fortsätter |
Slutfört Avbrutit Fortsätter |
Slutfört Avbrutit Fortsätter |
|
|||||
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: Statens skolverk.
Indikator: andel kursdeltagare som uppnått lägst godkänt betyg på nationella slutprov
Majoriteten av kursdeltagarna som deltog i ett nationellt slutprov i sfi 2015 gjorde provet i en kurs som påbörjades enligt den reviderade kurs- plan som tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2012. Cirka 18 300 kursdeltagare deltog i
Resultaten på proven skiljer sig åt något mellan de olika kurserna. Bäst resultat fick kurs- deltagarna som deltog i prov efter kurs B där 92 procent fick lägst betyget E i sammanvägt prov- betyg. På C- och
Diagram 5.9 Andel kursdeltagare med lägst provbetyget E på nationella slutprov i sfi i kurs B, C och D 2015
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
Totalt |
|
Kvinnor |
|
Män |
|||
|
|
|
|
|||||||
90 |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kurs B |
|
Kurs C |
|
|
|
Kurs D |
Källa: Statens skolverk.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Eftersom varje elev börjar studierna på sin individuella språkliga nivå varierar elevernas studietid kraftigt. För att bedöma resultaten i sfi följs därför en grupp elever under relativt lång tid. Av ca 43 500 nybörjare 2013 hade 64 procent fått lägst godkänt betyg på någon kurs inom två år, dvs. t.o.m. 2015. Av samtliga nybörjare hade 31 procent fått lägst godkänt betyg på den högsta nivån, dvs. studieväg 3, kurs D.
Diagram 5.10 Andel elever som började i sfi 2013 och som 2015 uppnått lägst godkänt betyg, fördelat på fullföljd högsta kurs och tidigare utbildningslängd
Procent
50 |
|
|
|
|
1A |
|
1B |
|
2B |
|
2C |
|
3C |
|
3D |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 år eller mer |
Källa: Statens skolverk.
Totalt 78 procent av dem som började sin ut- bildning i svenska på kurs D 2013 avslutade kursen med lägst godkänt betyg. Av dem som 2013 började på kurs A hade 66 procent avslutat någon kurs med lägst godkänt betyg 2015 och av dessa hade 5 procent även uppnått målen för kurs D.
Av alla kvinnor som började i sfi 2013 fick 35 procent lägst godkänt betyg på kurs D. Mot- svarande andel för männen var 27 procent.
Riktvärdet för undervisningens omfattning i tid är 525 timmar. Riktvärdet får överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapskrav som anges i kursplanen. Det genomsnittliga antalet elevtimmar för de elever som var nybörjare 2013, dvs. påbörjade sina studier i sfi 2013, och som två år senare avslutade kurs D med godkänt resultat var 461 timmar. Det tog eleverna i genomsnitt 55 veckor från starten att avsluta kurs D. Jämfört med nybör- jarna 2012 hade nybörjarna 2013 i genomsnitt läst 22 timmar mer och behövde en vecka mer tid för att klara kurs D. För de elever som började sin utbildning på kurs A under 2013 och som fått lägst betyget E eller betyget Godkänt
141
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
på kurs D gick det i genomsnitt 87 veckor mellan start- och slutdatum och för de elever som 2013 började sin utbildning på kurs D gick det 18 veckor.
Indikator: sysselsättning efter avslutade studier
Av Statens skolverks ovan nämnda rapport framgår att 2012, ett år efter avslutade studier inom sfi, hade 18 procent av samtliga elever en etablerad ställning på arbetsmarknaden (13 pro- cent av kvinnorna och 25 procent av männen), 12 procent en osäker ställning (9 procent av kvinnorna och 16 procent av männen) och 18 procent en svag ställning (17 procent av kvinnorna och 20 procent av männen). I övrigt befann sig 2 procent i högskolestudier (2 pro- cent av kvinnorna och 2 procent av männen), 19 procent i övriga studier (24 procent av kvinnorna och 12 procent av männen) och 31 procent befann sig i varken studier eller arbete (36 procent av kvinnorna och 26 procent av männen).
Definitionen av etableringsstatusens olika steg återges ovan, i avsnittet om sysselsättning efter avslutade studier inom komvux.
Kostnader
Den totala kostnaden för komvux uppgick 2015 till knappt 4,4 miljarder kronor. Det innebär att kostnaden för komvux har minskat med 1,3 procent jämfört med 2014. Kostnaden per hel- tidsstuderande på grundläggande nivå i komvux uppgick 2015 till 44 800 kronor. Denna kostnad har därmed minskat med 3,4 procent jämfört med föregående år. Kostnaden per heltids- studerande på gymnasial nivå i komvux uppgick 2015 till 46 800 kronor, vilket är en ökning med 6,2 procent jämfört med föregående år.
Den totala kostnaden för särvux 2015 uppgick till drygt 257 miljoner kronor, vilket är en ök- ning med 3,7 procent jämfört med 2014. Kostnaden per elev uppgick 2015 till 61 700 kronor, vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med föregående år.
Den totala kostnaden för sfi uppgick till drygt 2,6 miljarder kronor 2015, vilket är en ökning med 11,1 procent jämfört med föregående år. Kostnaden per heltidsstuderande var 37 500
kronor, vilket innebär en minskning med 3,8 procent jämfört med 2014.
5.3.3Utvecklingsinsatser
Statliga satsningar inom kommunernas vuxenutbildning
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) ett nytt stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser i syfte att ge människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidare- utbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ett ökat deltagande i samhällslivet eller för personlig utveckling. En stor del av kunskaps- lyftet består av statligt finansierade utbildningar inom yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Även allmänna ämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) finns med i satsningen. Statens skolverk redo- visade den 21 juni 2016 regeringens uppdrag att följa upp de statliga satsningarna (U2016/02966/GV). Av redovisningen framgår att ca 12 800 kvinnor och ca 7 400 män studerade inom ramen för yrkesvux under 2015. Den van- ligaste yrkesinriktningen inom yrkesvux under 2015 var liksom tidigare år området vård och omsorg. Under 2015 deltog ca 1 800 kvinnor och ca 1 200 män i utbildningar inom lärlingsvux.
Kunskapslyftet inkluderar även utbildningar avsedda för personer inom ramen för arbets- marknadsreformer.
Vissa arbetslösa ungdomar i åldern
142
2 500 elever den högre bidragsnivån, varav 48 procent kvinnor och 52 procent män.
Lärarfrågor
Redovisning av resultat när det gäller lärare inom komvux, särvux och sfi finns i avsnitt 2.
5.3.4Analys och slutsatser
Kommunal vuxenutbildning (komvux)
Komvux är en skolform med många uppgifter. En uppgift som har blivit allt viktigare för komvux är att finnas tillgänglig för många ny- anlända invandrare i behov av utbildning för att etablera sig i Sverige. Denna uppgift kommer dessutom att bli ännu viktigare i takt med att ett ökande antal nyanlända förväntas börja studera inom komvux. Målet för komvux är bl.a. att vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Denna uppgift blir allt viktigare, och ökar i betydelse mot bak- grund av att allt fler bedöms ha behov att studera. Enligt en rapport som Arbets- förmedlingen, Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt har tagit fram uppgick, i april 2015, antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen som var över 25 år och hade högst förgymnasial utbildning till närmare 100 000 personer. Många av dessa är utrikes födda.
Som har konstaterats ovan har andelen utrikes födda inom komvux ökat mellan 2014 och 2015, en ökning som kan förväntas fortsätta. För att bättre anpassa vuxenutbildningen till dess uppgift att bl.a. utbilda utrikes födda beslutade riksdagen 2015 om lagändringar som regeringen hade föreslagit i propositionen Ökad individ- anpassning – en effektivare sfi och vuxenutbild- ning (prop. 2014/15:85, bet. 2014/15:UbU13, rskr. 2014/15:246). Lagändringarna började tillämpas den 1 juli 2016 och syftar framför allt till att bättre anpassa vuxenutbildningen efter bl.a. utrikes föddas behov av en flexibel utbild- ning som i högre grad utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Genomförandet av förslagen i propositionen är ett viktigt steg i reformeringen av vuxenutbildningen inför dess nya roll att även vara en utbildning för utrikes
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
föddas etablering. Men det finns även fortsatta utmaningar för vuxenutbildningen. En av dessa är det stora antalet lågutbildade som behöver studera på grundläggande nivå.
Särskild utbildning för vuxna (särvux)
Kommunerna kan även inom särvux erbjuda yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Av Statens skolverks årliga rapport om yrkesvux och lärlingsvux (U2016/02966/GV) framgår bl.a. att kommunerna rapporterar positiva effekter av lärlingsutbildning för målgruppen. Möjligheter att lära sig arbetsuppgifter inom ett yrke förbättras när det sker i en reell arbetsmiljö och kontakt skapas mellan eleven och arbetslivet vilket är särskilt värdefullt för denna grupp. Kommunerna har dock svårt att få tillgång till arbetsplatser för utbildningen. Särvuxelever har varierande behov av extra stöd, varför hand- ledarens ansvar i vissa fall kan bli mer om- fattande än i motsvarande utbildning inom komvux.
Utbildning i svenska för invandrare (sfi)
Sfi är den del av kommunernas vuxenutbildning där elevantalet ökat i snabbast takt under de senaste åren och fortfarande ökar kraftigt. Med anledning av det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under hösten och vintern 2015 finns det skäl att tro att denna utveckling kommer att fortsätta.
Många kommuner har på kort tid fått öka sin kapacitet för att kunna erbjuda utbildning inom föreskriven tid. Den stora ökningen av antalet elever inom sfi till följd av det ökade antalet asylsökande ingår inte i statistiken för 2015 eftersom sfi erbjuds först efter att den asyl- sökande fått uppehållstillstånd och kunnat bo- sätta sig i en kommun.
Till följd av det ökade elevantalet har efter- frågan på, och konkurrensen om, behöriga lärare ökat. Efterfrågan kan förväntas kvarstå under de närmaste åren, allt eftersom asylsökande beviljas uppehållstillstånd. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kan påverka i vad mån en kommun kan erbjuda plats i sfi inom föreskriven tid. Det gäller exempelvis kommuner som inte
143
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
tidigare haft en så utbyggd verksamhet och nu står inför ett ökat elevantal. Men framför allt är bristen på behöriga lärare en fråga om kvalitet i utbildningen.
Här har den beslutade satsningen på kompetensutveckling för
Statliga satsningar inom kommunernas vuxenutbildning
Utbildning på gymnasial nivå beskrivs ofta som grundläggande och nödvändig för etablering inom flertalet yrken på arbetsmarknaden. Yrkes- inriktad vuxenutbildning fyller därmed en mycket viktig funktion för arbetslivets kompetensförsörjning och individers etablering i arbetslivet. Vuxenutbildningen bidrar även till att skapa förutsättningar för en modern och aktiv näringspolitik och regional tillväxtpolitik för hela Sverige. Den regionala samordningen inom yrkesvux bör därför fortsätta att utvecklas. Platserna inom yrkesutbildningen för vuxna räcker dock för närvarande inte till för att vare sig på kortare eller längre sikt bidra till att trygga kompetensförsörjningen, underlätta integ- rationen av nyanlända och reducera arbetslös- heten. Statens skolverks årliga rapport om yrkesvux och lärlingsvux visar att 66 procent av kommunerna under 2015 har behövt göra urval bland de sökande till utbildningar inom yrkes- vux. Efterfrågan på yrkesutbildning är större än utbudet. Samtidigt är arbetslösheten i dag sär- skilt hög bland personer utan gymnasieutbild- ning, utrikes födda och då i synnerhet personer födda utanför Europa, samt ungdomar. Det stora antalet asylsökande under 2015 kommer att innebära ett ännu större behov av utbild- ningsplatser.
144
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
6 Eftergymnasial yrkesutbildning
6.1Omfattning
Området omfattar yrkeshögskolans utbild- ningar. Det finns även liknande utbildningar som ligger utanför yrkeshögskolan. Det är främst fråga om utbildningar som fortfarande bedrivs med stöd enligt den numera upphävda förord- ningen (2000:521) om statligt stöd till komplet- terande utbildningar och förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbild- ningar och vissa andra utbildningar.
Resultatinformation om utbildningar inom folkbildningen, t.ex. yrkesutbildning, utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade samt kontakttolkutbildning och andra utbild- ningar som ges av folkhögskolor samt utbild- ningar i regi av studieförbunden, redovisas under utg.omr. 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
6.3Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Det övergripande syftet med yrkeshögskolan är att svara mot arbetsmarknadens behov av kvalifi- cerad arbetskraft med eftergymnasial yrkesut- bildning. En förutsättning är att kvinnor och män ges samma möjligheter att utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser för att uppnå eventuella examensmål för utbildningen. Därför fokuserar bedömningen av yrkeshög- skolans måluppfyllelse på följande indikatorer.
–Andelen examinerade kvinnor och män i yrkeshögskolan som har ett arbete året ef- ter avslutad utbildning.
–Andelen examinerade kvinnor och män i yrkeshögskolan som har ett arbete inom utbildningsområdet året efter avslutad ut- bildning.
6.2Mål för yrkeshögskolan
Målen för yrkeshögskolan finns i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förord- ningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Det ska inom yrkeshögskolan säkerställas att eftergym- nasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbets- livets behov kommer till stånd, att statens stöd fördelas effektivt, att utbildningarna håller hög kvalitet och att behovet inom smala yrkesområ- den av eftergymnasiala yrkesutbildningar, som avses leda till förvärvsarbete för de studerande eller till en ny nivå inom deras yrke, tillgodoses. Utbildningarna ska vidare bidra till att bryta traditioner om könsbundna utbildnings- och yrkesval.
6.4Resultatredovisning
6.4.1Yrkeshögskolan
Utbildningar
Yrkeshögskoleutbildningar finns i samtliga län, och liksom tidigare år var merparten av utbild- ningarna 2015 förlagda till storstadslänen. Dalarnas och Västernorrlands län hade flest utbildningar per 10 000 invånare i åldern
Störst antal utbildningar 2015 fanns inom området Teknik och tillverkning följt av Eko- nomi, administration och försäljning. Tillsam-
145
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
mans stod dessa områden för 37 procent av samtliga utbildningsstarter. De områden som har ökat mest räknat i antal startade utbildningar under 2015 jämfört med 2012 är Samhällsbyggnad och byggteknik följt av Data/it och Teknik och tillverkning. Det beror på att Myndigheten för yrkeshögskolan prioriterat dessa utbildningsområden, eftersom det be- dömts finnas en ökad efterfrågan på arbetsmark- naden av de kompetenser dessa utbildningar leder till.
Ansökningsomgången 2015 innebar ett nytt rekord i antalet inkomna ansökningar. Totalt inkom 1 421 ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan. Av samtliga utbildningar som ansökningarna avsåg beviljade myndigheten statligt stöd för 446 utbildningar. Jämfört med ansökningsomgången 2014 ökade antalet ansökningar med 84 stycken eller 6 procent.
Tabell 6.1 Utbildningsansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
|
|
|
|
Ansökningar |
1 078 |
1 185 |
1 337 |
1 421 |
Beviljade |
347 |
380 |
358 |
446 |
|
|
|
|
|
Procent |
32 |
32 |
27 |
31 |
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.
Söktryck
Totalt 51 000 personer sökte till yrkeshögsko- lans utbildningar 2015 och av dessa var närmare 38 100 behöriga sökande. Av de sökande var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Söktryck redovisades för första gången 2014 utifrån antalet unika personer som sökt till yrkeshög- skolans utbildningar. Tidigare har redovisning av söktryck baserats på antalet inskickade ansök- ningar. Eftersom en person kan söka till flera utbildningar samtidigt är ansökningstrycket inte samma sak som ansökningar från unika indivi- der. Söktrycket när det gäller yrkeshögskolan var 2.0 behöriga sökande per plats, medan ansök- ningstrycket (antalet ansökningar per plats) var 4,7, vilket är på samma nivå som 2014.
Antagna |
|
|
|
Totalt antogs |
18 015 |
studerande, |
varav |
9 189 kvinnor |
och 8 826 |
män, till |
yrkes- |
högskolan 2015, vilket är en marginell skillnad
jämfört med 2014. Andelen antagna i åldersgruppen 24 år och yngre minskade från 39 procent till 29 procent mellan 2012 och 2015. För kvinnor har denna andel minskat från 33 procent till 24 procent och för män från 45 procent till 34 procent. Andelen antagna i åldern
Sammantaget medför detta att medelåldern för antagna ökat med 1,4 år mellan 2012 och 2015. Medelåldern för antagna 2015 var 30,9 år, för kvinnor 32,3 år och för män 29,5 år. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan är ökningen av medelåldern generell för samtliga utbildnings- områden. Medelåldern för inrikes födda antagna till yrkeshögskolan var 30,3 år och för utrikes födda 34,0 år.
Andelen utrikes födda av de antagna 2015 var 17 procent, vilket är en marginell ökning jämfört med 2012. Andelen utrikes födda män (19 procent) var något större än andelen utrikes födda kvinnor (16 procent).
Av de antagna 2014 (uppgifter om utbild- ningsbakgrund 2015 saknas) hade drygt hälften gått ett yrkesprogram eller motsvarande i gym- nasieskolan och cirka 33 procent hade gått ett högskoleförberedande program. Andelen an- tagna med en eftergymnasial utbildning på minst tre år var totalt 12 procent. För inrikes födda var motsvarande andel 9 procent och för utrikes födda 27 procent. Jämfört med 2011 har andelen antagna med en eftergymnasial utbildning på minst tre år ökat med 4 procentenheter. För inrikes och utrikes födda var ökningen 3 respektive 7 procentenheter.
Det är stora skillnader i utbildningsnivå mel- lan utrikes födda kvinnor och män. För utrikes födda kvinnor var andelen som hade en efter- gymnasial utbildning på minst tre år 33 procent och för utrikes födda män var motsvarande andel 22 procent.
Studerande
Totalt fanns det drygt 46 400 studerande inom yrkeshögskolan under 2015, vilket är en ökning med 5 700 studerande jämfört med 2012.
Totalt sett var könsfördelningen jämn 2015 med 52 procent kvinnor och 48 procent män, vilket är samma fördelning som föregående år. Inom de sex största utbildningsområdena var dock könsfördelningen ojämn. Kvinnor deltog
146
främst i utbildningar inom Ekonomi, administ- ration och försäljning, medan män främst deltog i utbildningar inom Teknik och tillverkning.
Diagram 6.1 Studerande i yrkeshögskolan 2015
Utbildningsområde |
Antal studerande |
Ekonomi, adm. och försäljning |
|
|
|
|
|
Teknik och tillverkning |
|
|
|
|
|
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete |
|
|
|
|
|
Data/it |
|
|
|
|
|
Samhällsbyggnad och byggteknik |
|
|
|
|
|
Hotell, restaurang och turism |
|
|
|
|
|
Kultur, media och design |
|
|
|
|
|
Lantbruk, djurvård trädgård, skog, fiske |
|
|
|
Kvinnor |
Män |
Transporttjänster |
|
|
|||
|
|
|
|
||
Friskvård och kroppsvård |
|
|
|
|
|
Pedagogik och undervisning |
|
|
|
|
|
Journalistik och information |
|
|
|
|
|
Juridik |
|
|
|
|
|
Säkerhetstjänster |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
0 |
4000 |
8000 |
12000 |
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.
Examen och examensgrad
Under 2014 avslutade totalt 11 500 studerande sin yrkeshögskoleutbildning eller motsvarande äldre utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) med en examen, varav 6 300 kvinnor och 5 200 män. För 2015 förväntas ca 13 000 per- soner bli examinerade enligt uppgifter från Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten redovisar uppgifter om examensgrad, dvs. andelen examinerade av antalet antagna stu- derande. Hur många som examineras ett visst år påverkas framförallt av tidigare beslut om ut- bildningsplatser. Jämfört med 2011 har antalet examinerade minskat med drygt 500 personer, vilket är en minskning med 4 procent. Antalet examinerade var 2014 störst inom utbildnings- området Ekonomi, administration och försälj- ning med 3 400 examinerade, följt av Teknik och tillverkning med knappt 1 900 examinerade.
Examensgraden har ökat över tid. Under 2014 examinerades 72 procent av samtliga antagna, vil- ket var en ökning med tre procentenheter jämfört med 2011. För kvinnor var examens- graden 77 procent och för män 66 procent. End- ast inom utbildningsområdena Säkerhetstjänster och Transporttjänster var examensgraden högre för män än för kvinnor.
Examensgraden för utrikes födda var 60 procent 2014. För utrikes födda kvinnor var den 65 procent och för utrikes födda män 54 procent. Jämfört med 2011 är examensgraden
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
för utrikes födda kvinnor i princip oförändrad men för utrikes födda män har den ökat med 3 procentenheter.
De tre utbildningsområden som hade högst examensgrad var Pedagogik och undervisning (85 procent), Kultur, media och design (84 procent) samt Transporttjänster (81 procent). De tre områden som hade lägst examensgrad var Data/it (57 procent), Teknik och tillverkning (67 procent) samt Säkerhetstjänster (66 procent).
Indikator: andelen examinerade i yrkeshögskolan som har ett arbete året efter avslutad utbildning
Myndigheten för yrkeshögskolans enkätunder- sökning visar att av de examinerade 2014 hade 89 procent, eller nio av tio, arbete som sin hu- vudsakliga sysselsättning året efter avslutad yrkeshögskoleutbildning. Det är en något större andel än föregående år. Sex procent var arbets- sökande eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program, medan tre procent studerade. Det är ingen skillnad mellan mäns och kvinnors syssel- sättning året efter avslutad utbildning men de arbetar inom olika områden. Däremot är andelen examinerade som hade ett arbete lägre i den yngsta åldersgruppen, 24 år eller yngre, jämfört med övriga grupper.
Av de examinerade som var utrikes födda angav 82 procent att de hade ett arbete, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2011.
Diagram 6.2 Andel examinerade från yrkeshögskolan 2014 som hade ett arbete året efter avslutad utbildning
Utbildningsområde |
Procent |
Samhällsbyggnad och byggteknik
Pedagogik och undervisning
Hälso- och sjukvård samt socialt…
Ekonomi, administration och…
Hotell, restaurang och turism
Teknik och tillverkning
Transporttjänster
Kultur, media och design
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog…
Män Data/it
TOTALT
0 20 40 60 80 100 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.
En jämförelse mellan de olika utbildningsområ- dena visar att examinerade från utbildningar inom Pedagogik och undervisning, Hälso- och
147
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Ekonomi, administration och försäljning i högre grad hade ett arbete 2015 jämfört med den totala andelen för samtliga utbildningsområden. Inom Teknik och tillverk- ning, Kultur, media och design samt Data/it var det däremot en mindre andel som hade ett arbete jämfört med den totala andelen för samtliga utbildningsområden. Resultatet inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, som är det högsta, har ytterligare ökat jämfört med 2014. Trots att resultatet inom Teknik och tillverkning har ökat jämfört med 2014 är det lägre än det totala resultatet för samtliga utbildningar.
Det är bara inom utbildningsområdet Kultur, media och design som det finns en skillnad mel- lan könen vad gäller andelen i arbete. Andelen i arbete inom detta område är högre för männen än för kvinnorna.
Av de som examinerades 2014 hade 68 procent ett arbete innan de påbörjade utbild- ningen, vilket är en ökning med 7 procenten- heter jämfört med dem som examinerades 2011. Kvinnorna hade i högre grad ett arbete (71 procent) innan utbildningen påbörjades än männen (64 procent). I den yngsta åldersgrup- pen (24 år och yngre) och för utrikes födda var det en mindre andel som hade arbete innan de påbörjade utbildningen, 42 respektive 60 procent. I den yngsta åldersgruppen hade en mindre andel arbete både före och efter sin ut- bildning jämfört med övriga åldersgrupper. Trots det är det bland de yngsta som ökningen i procentenheter mellan andelen i arbete före och andelen i arbete efter utbildningen är störst jämfört med ökningen i övriga åldersgrupper. Även bland utrikes födda är ökningen i pro- centenheter mellan andelen i arbete före och andelen i arbete efter utbildningen större än genomsnittet för samtliga.
Indikator: andelen examinerade i yrkeshögskolan som har ett arbete inom utbildningsområdet
Av de examinerade 2014 som året därefter hade ett arbete angav 58 procent av de som besvarade enkätundersökningen att de hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen. Detta är en minskning med ca 4 procentenheter jämfört med de som exami- nerades 2013 men en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2010.
Diagram 6.3 Andel examinerade från yrkeshögskolan som året efter avslutad utbildning (2014 och 2015) angett hur arbetet överensstämde med utbildningen
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
År |
|
100 |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
2015 |
2014 |
2015 |
|
2014 |
2015 |
|||
|
Arbetet överensstämmer |
Arbetet överensstämmer |
Arbetet överensstämmer |
|||||||
|
helt eller till största delen |
till viss del med |
inte med utbildningen |
|||||||
|
med utbildningen |
utbildningen |
|
|
|
|
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.
De som svarade att arbetet överensstämde till viss del har ökat från 26 till 29 procent mellan 2013 och 2014. Endast 13 procent angav att ar- betet inte stämmer överens med utbildningen. Den andelen har varit relativt stabil sedan mät- ningarna påbörjades 2011. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan uppgav de svarande som inte hade arbete som stämde överens med utbild- ningen att den huvudsakliga orsaken var att det är svårt att få ett arbete, att de saknar den er- farenhet som krävs och att det är svårt att få ett arbete där de bor. Män svarade i högre grad än kvinnor att de saknar den erfarenhet som krävs för att få ett arbete.
Examinerade från områdena Pedagogik och undervisning (75 procent), Transporttjänster (75 procent) och Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (66 procent) angav en hög grad av över- ensstämmelse när det gäller arbete inom utbild- ningsområdet, medan utbildningar inom Kultur, media och design (52 procent) Data/it (53 pro- cent) samt Teknik och tillverkning (52 procent) i lägre grad ledde till arbete inom utbildningsom- rådet.
Fördjupad analys av utbildningsområden
Myndigheten för yrkeshögskolan har analyserat de utbildningsområden där överensstämmelsen mellan den examinerades arbete och yrkeshög- skoleutbildning har minskat. När det gäller ut- bildningsområdena Data/it, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning visar analysen att de studerande i vissa fall inte
148
har tillräckliga förkunskaper för att kunna tillgo- dogöra sig utbildningen. De studerande anger också bristande stöd i undervisningen och för lite stöd vid sökandet efter en plats i utbild- ningsmomentet lärande i arbete (LIA). Vidare framgår av analysen att självstudier kan vara vanligt förekommande och att det generellt finns brister i utbildningens genomförande. Andra faktorer som spelar roll är att utbildningsinne- hållet kan vara alltför specifikt och att arbetslivet ställer krav på arbetslivserfarenhet. Myndigheten poängterar att det är svårt att dra några tydliga slutsatser utifrån de utbildningar som ingått i urvalet för analysen. Det är många faktorer som kan påverka resultatet. Det som framkommit bör därför tolkas med försiktighet även om vissa mönster kan urskiljas som har betydelse för att utbildningarna inte ger förväntat resultat.
Tillsyn
Myndigheten för yrkeshögskolan genomförde tillsyn över 280 yrkeshögskoleutbildningar 2015 vilket motsvarar 22 procent av det totala antalet yrkeshögskoleutbildningar som pågick under året. Av de granskade utbildningarna fick 146 kritik vilket motsvarar 59 procent av de granskade utbildningarna. Enligt myndigheten åtgärdar utbildningsanordnarna i de flesta fall de påtalade bristerna under den pågående tillsynen. I de fall tillsynen ledde till kritik var de vanligaste kritikområdena ledningsgruppens uppdrag, behörighet och urval samt brister i kursplaner. Därutöver har myndigheten kritiserat anordnare som har lämnat in felaktiga uppgifter om mäng- den lärarledd tid och tagit ut otillåtna avgifter. Andelen tillsynsbeslut med kritik har ökat jäm- fört med 2014 från 50 procent till 59 procent. Myndigheten bedömer att ökningen huvud- sakligen beror på ett mer behovsanpassat urval av de utbildningar som blir föremål för tillsyn.
Under 2015 |
har |
myndigheten tagit |
emot |
56 anmälningar |
om |
brister i utbildning, |
varav |
47 anmälningar har avslutats med beslut under året. De oftast förekommande anledningarna till anmälningar har varit brister i LIA och brister hos den undervisande personalen. I 23 av 47 beslut har myndigheten riktat kritik mot anord- naren. De områden som har fått mest kritik är LIA och undervisande personal.
Dessutom har myndigheten genomfört 13 egeninitierade tillsyner på förekommen an-
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
ledning. Dessa tillsyner har initierats efter att myndigheten fått trovärdiga signaler om even- tuella brister, och beslutat att följa upp dessa signaler. LIA är det område som förekommer oftast även i detta sammanhang.
Kvalitetsgranskning
Under 2015 har 77 yrkeshögskoleutbildningar varit föremål för kvalitetsgranskning, vilka utgör 6 procent av det totala antalet yrkeshögskoleut- bildningar som har pågått under året. Av dessa har 46 utbildningar (45 beslut under 2015) granskats avseende hur deras arbete med LIA fungerar och 31 utbildningar (21 beslut under 2015) har granskats avseende ledningsgruppens arbete.
Myndigheten för yrkeshögskolan har fattat beslut i 66 kvalitetsgranskningsärenden och re- kommendationer har lämnats i 49 ärenden. Två ärenden har resulterat i särskild granskning. Kvalitetsgranskningen visar att samverkan mel- lan utbildningsanordnarna och
Att närmare hälften av de examinerade som får ett arbete efter avslutad utbildning får det på en
Kostnader
Myndigheten för yrkeshögskolan utbetalade totalt 1 680 miljoner kronor 2015 i statlig finan- siering till utbildningar inom yrkeshögskolan och kvarvarande kvalificerade yrkesutbildningar. Därutöver betalade myndigheten ut 9,3 miljoner kronor för pedagogiska hjälpmedel till stu-
149
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
derande med funktionsnedsättning. Det ska |
|
ningarna är oftast avgiftsbelagda för de stu- |
|||||
jämföras med 2014 då 7,9 miljoner kronor be- |
|
derande. Staten ger olika typer av stöd beroende |
|||||
talades ut för detta ändamål. |
|
|
på hur utbildningarnas nationella värde har be- |
||||
Totalt lämnades ersättning för drygt 27 000 |
|
dömts. Myndigheten för yrkeshögskolan an- |
|||||
årsplatser, vilket är en ökning med knappt 1 700 |
|
svarar bl.a. för fördelning av statsbidrag för och |
|||||
årsplatser jämfört med 2014 (en årsplats omfat- |
|
tillsynen över utbildningarna. En stor del av |
|||||
tar |
40 |
studieveckor |
på |
heltid). Ungefär |
|
utbildningarna har fasats ut under 2015. |
|
64 procent av det totala bidraget lämnades för |
|
|
|
||||
utbildningar som var |
|
|
|
||||
snittskostnaden för en utbildningsplats i yrkes- |
|
Utbildningar |
|
||||
högskolan 2015 var 62 200 kronor, vilket är en |
|
|
|
||||
ökning med 1 200 kronor jämfört med 2014 (lö- |
|
Under första halvåret 2015 bedrevs 230 olika |
|||||
pande priser). Genomsnittskostnaden avser |
|
kompletterande utbildningar, vilket är en minsk- |
|||||
utbetalda statliga medel i förhållande till antalet |
|
ning med 15 utbildningar jämfört med föregå- |
|||||
årsplatser. |
|
|
|
ende år. Utfasningen av de kompletterande ut- |
|||
|
|
|
|
|
|
bildningarna var påtaglig fr.o.m. hösten 2015, då |
|
Uppdragsutbildning inom yrkeshögskolan |
|
kvarvarande utbildningar var 110 stycken. Ut- |
|||||
|
bildningarna anordnades 2015 i 14 län av totalt |
||||||
|
|
|
|
|
|
88 huvudmän. Av |
samtliga utbildningar hade |
Uppdragsutbildning kan genomföras inom yr- |
|
38 procent statligt stöd i form av samtliga tre |
|||||
keshögskolan enligt lagen om yrkeshögskolan. |
|
stödformer, dvs. tillsyn, studiestöd och statsbi- |
|||||
Uppdragsutbildningen kan bl.a. fungera som |
|
drag. Flest utbildningar genomfördes inom kate- |
|||||
personalutbildning eller ingå i rehabiliteringen av |
|
gorin Hantverk följd av Hudvård, hårvård, hälsa |
|||||
en enskild och ska baseras på en |
|
och friskvård, Konst och Dans, teater, musik. |
|||||
yrkeshögskoleutbildning. |
|
|
|
|
|||
Under 2015 påbörjade 114 personer, 54 män och |
|
Studerande |
|
||||
60 kvinnor, uppdragsutbildning inom yrkes- |
|
Antalet deltagare i kompletterande utbildningar |
|||||
högskolan, jämfört med 262 personer 2014 och |
|
||||||
454 personer 2013. Det var främst inom området |
|
2015 var 5 800. Det är en minskning med ca |
|||||
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete som |
|
3 700 deltagare jämfört med 2014. Minskningen |
|||||
uppdragsutbildning genomfördes och 36 män |
|
beror till en del på att studerande som påbörjat |
|||||
och 14 kvinnor deltog i sådan utbildning. Övriga |
|
en utbildning hösten 2015 har påbörjat utbild- |
|||||
områden där uppdragsutbildning genomfördes |
|
ningar som nu bedrivs inom det nya regelverket |
|||||
var Samhällsbyggnad och byggteknik, Ekonomi, |
|
för konst- och kulturutbildningar och vissa |
|||||
administration och försäljning samt Pedagogik |
|
andra utbildningar. Av deltagarna var 71 procent |
|||||
och undervisning. |
|
|
|
kvinnor och 29 procent män, vilket är ungefär |
|||
|
|
|
|
|
|
samma andelar som tidigare år. Den största del- |
|
|
|
|
|
|
|
tagargruppen var kvinnor i åldern |
|
6.4.2 |
Kompletterande utbildningar |
|
deltagare fanns inom området Hantverk med |
||||
|
|
|
|
|
|
1 307 deltagare (84 procent kvinnor och 16 pro- |
|
|
|
cent män) följt av området Hudvård, hårvård, |
|||||
Förordningen om statligt stöd till komplette- |
|||||||
rande utbildningar upphävdes 2013 men gäller |
|
hälsa, friskvård, |
miljö med 1 297 deltagare |
||||
fortfarande för de utbildningar som beviljats |
|
(87 procent kvinnor och 13 procent män och |
|||||
stöd enligt förordningen, dock endast för den tid |
|
därefter Dans, teater, musik med 927 deltagare |
|||||
som beslutet om stöd gäller. Utbildningarna |
|
(58 procent kvinnor och 42 procent män). |
|||||
finns inom skiftande områden och täcker utbild- |
|
|
|
||||
ningsbehov utanför det reguljära utbildningssy- |
|
Måluppfyllelse |
|
||||
stemet, exempelvis inom områdena Konst; |
|
|
|||||
Dans, teater, musik; Hudvård, hårvård, hälsa, |
|
Totalt deltog 4 700 personer i kompletterande |
|||||
friskvård, miljö; Hantverk och Flyg. Utbildning- |
|
||||||
arna har en enskild huvudman, dvs. de anordnas |
|
utbildningar som avslutades under 2015. Av |
|||||
inte |
av |
stat, kommun |
eller |
landsting. Utbild- |
|
dessa var det 4 300 personer som fullföljde ut- |
150
bildningen, vilket motsvarar 91 procent av delta- garna. Av dem som fullföljde en utbildning var 3 200 kvinnor och 1 100 män.
Diagram 6.4 Studerande i kompletterande utbildningar 2015 som fullföljt utbildningen fördelat på utbildnings- kategori.
Utbildningsområde |
Antal |
Konst
Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård
Hantverk
Flyg
Ekonomi, kommunikation, media
Design, mode |
|
|
|
Kvinnor |
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dans, teater, musik |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
1000 |
2000 |
3000 |
4000 |
5000 |
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.
Kostnader
Statens finansiering av de kompletterande ut- bildningarna inklusive utbildningar som bedrivs enligt det nya regelverket för konst och kultur- utbildningar och vissa andra utbildningar, upp- gick 2015 till totalt 155 miljoner kronor. Av dessa medel lämnades 95,9 miljoner kronor i statsbidrag för totalt 2 079 årselevplatser i kom- pletterande utbildningar. Dessutom tillkommer kostnader för studiestöd.
6.4.3Konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar
Utbildningar
Den upphävda förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar har ersatts av förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. En enskild fysisk eller juridisk person som anordnar en utbildning kan få stöd för utbildningen genom att den ställs under stat- lig tillsyn, berättigar de studerande till studiestöd eller berättigar till statsbidrag. Ansökan om stöd ges in till Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningar som bedrivs enligt denna för- ordning ska förbereda för högskoleutbildningar
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
som kan leda fram till konstnärliga examina, medverka till att utveckla ett kvalificerat yrkes- kunnande inom det konstnärliga eller kulturella området eller ha ett innehåll som syftar till att bevara eller utveckla kulturarvet. Stöd i form av statlig tillsyn får dock lämnas även om en utbild- ning inte uppfyller något av dessa krav. De första utbildningarna startade hösten 2015.
Vid denna tidpunkt överfördes 120 tidigare kompletterande utbildningar till det nya regel- verket. Under hösten 2015 bedrevs 106 utbild- ningar enligt det nya regelverket, varav 65 procent var av högskoleförberedande karak- tär. Flest utbildningar genomfördes inom kate- gorin Konst följt av Konsthantverk samt och Musik och scenkonst. Utbildningarna anordna- des i tolv län av totalt 42 olika organisationer. Hälften av utbildningarna fanns i Stockholms län, följt av Västra Götalands län och därefter Kalmar län. I förhållande till folkmängden fanns i Gotlands län en avsevärt större andel konst- och kulturutbildningar än övriga län. Av de utbildningar som bedrevs under hösten 2015 berättigade 67 procent till statsbidrag och de studerande till studiestöd. Fem organisationer anordnade elva utbildningar med enbart statlig tillsyn i fyra län.
Studerande
Antalet deltagare i de aktuella utbildningarna uppgick till 2 400 under 2015. Av dessa deltog 56 procent i utbildningar av högskoleförberedande karaktär. Kvinnor utgjorde 73 procent och män 27 procent av deltagarna. Kvinnor i åldersgrup- pen 24 år och yngre var den största deltagar- gruppen, drygt 50 procent. Flest deltagare fanns inom området Konst med 676 deltagare (70 procent kvinnor och 30 procent män), följt av området Musik och scenkonst med 642 deltagare (63 procent kvinnor och 37 procent män) samt Konsthantverk med 540 deltagare (89 procent kvinnor och 11 procent män). Totalt 140 perso- ner deltog i utbildningar med enbart statlig till- syn huvudsakligen inom områdena Djursjukvård respektive Bild och form.
151
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Måluppfyllelse
Eftersom de aktuella utbildningarna startade först under hösten 2015 finns ännu inga resultat att redovisa.
Kostnader
Statsbidrag för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar lämnades 2015 med 47,5 miljoner kronor, vilket motsvarade 1 857 årsplatser. Dessutom tillkommer kostna- der för studiestöd.
Det sammantagna statliga stödet i form av statsbidrag för de ännu pågående komplette- rande utbildningarna och utbildningarna enligt det nya regelverket uppgick 2015 till 143,4 mil- joner kronor. Det är en minskning med 7,2 mil- joner kronor jämfört med föregående år.
6.4.4Övriga insatser
Jämställdhet
Regeringens strategi för att genomföra de jäm- ställdhetspolitiska målen är jämställdhetsintegre- ring, dvs. att jämställdhetsperspektiv integreras i alla politikområden och i alla led av beslutsfat- tande, planering och utförande av verksamheter. Myndigheten för yrkeshögskolan ingår numera i utvecklingsprogrammet för jämställdhetsin- tegrering i staten (Jim), vilket innebär att de fått i uppdrag att redovisa en plan för jämställdhets- integrering som ska genomföras under 2016– 2018. Av planen, som redovisades till Regerings- kansliet den 2 november 2015 (U2015/05103/GV), framgår att det finns ett antal utmaningar inom det jämställdhetspolitiska området som behöver åtgärdas. De aktiviteter myndigheten planerar att genomföra för att främja jämställdhet och bryta traditioner av könsbundna utbildningsval är bl.a. att ta fram ett stödmaterial till utbildningsanordnare för jäm- ställd kommunikation. Syftet är att bredda re- kryteringen och behålla studerande av det under- representerade könet i utbildningarna.
Myndigheten planerar även att ta fram pro- gram för jämställdhet och medverka på inform- ationsdagar för att informera om hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering. I sin års- rapport för 2015 (MYH 2016/487) har myndig-
heten gjort en fördjupad analys som visar att inom vissa utbildningsområden är andelen exa- minerade som får arbete som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen lägre för det underrepresenterade könet. Myndigheten menar att det inte enbart är det otraditionella utbildningsvalet som bidrar till resultatet utan också hur arbetslivet ser på examinerade med underrepresenterat kön.
Funktionshinderspolitiken
Myndigheten för yrkeshögskolan är en av de strategiska myndigheterna i arbetet med den nationella funktionshinderspolitiken som förts mellan 2012 och 2015. Inom ramen för detta uppdrag har myndigheten under 2015 genom- fört insatser riktade till utbildningsanordnare och studerande i syfte att öka kännedomen om det särskilda pedagogiska stödet och de möjlig- heter som finns att söka statsbidrag för sådant stöd.
Sju utbildningar med möjlighet till utökat stöd för personer med funktionsnedsättning ingick 2015 i yrkeshögskolan. På dessa utbild- ningar finns ett pedagogiskt stöd på plats redan när den studerande börjar utbildningen, vilket innebär att de har goda förutsättningar att klara sina studier. Klasserna är mindre än normalt och utbildningslokalerna är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. De studerande kan också få extra lärarstöd och anpassade kunskaps- prov.
Validering
Myndigheten för yrkeshögskolan hade t.o.m. den 31 juli 2016 att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Inom ramen för detta arbete har myndigheten tagit initiativ till att skapa nätverk, där både myndigheter och intresseorganisationer på arbetsmarknads- och utbildningsområdena deltar. Validerings- delegationen
Myndigheten för yrkeshögskolan inledde un- der 2015 en pilotstudie om validering inom yr- keshögskolan. Preliminära resultat av studien visar att om hänsyn ska tas till den sökandes
152
reella kompetens vid antagning till yrkeshög- skolan är validering det viktigaste verktyget. I projektet ingår 38 utbildningsanordnare på 48 orter och ett riktat statsbidrag används för att stimulera utbildningsanordnarna att utveckla valideringsverktyget så att fler sökande med reell kompetens kan komma i fråga för yrkeshögsko- lans utbildningar. Projektet omfattar samman- lagt 1 605 utbildningsplatser. Resultatet av pro- jektet kommer att redovisas i sin helhet i sam- band med myndighetens årsredovisning för 2016.
Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Myndigheten för yrkeshögskolan är nationell samordningspunkt för den europeiska referens- ramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) och är Sveriges representant i ett nätverk för samordningspunkter som Europeiska kom- missionen leder.
Myndigheten hade under 2015 i uppdrag att vidta vissa förberedelser med anledning av infö- randet av en svensk referensram för kvalifikat- ioner (SeQF). Samtliga uppdrag har avrapporterats och det interna implementerings- arbetet fortgår.
Myndigheten har bl.a. haft i uppdrag att utar- beta ett utkast till den referensrapport som pre- senterades för den rådgivande gruppen för EQF i juni 2016. Rapporten välkomnades av den råd- givande gruppen och Sverige inbjöds att fär- digställa rapporten och sända den till kommiss- ionen för publicering.
I november 2015 anordnade myndigheten en nationell startkonferens för SeQF i samverkan med Statens skolverk, Arbetsförmedlingen och Universitets- och högskolerådet. Myndigheten har även deltagit i möten och konferenser för att informera om SeQF som infördes den 1 oktober 2015, och om möjligheten att fr.o.m. 2016 ansöka om nivåplacering av kvalifikationer enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Inom ramen för sitt uppdrag att ta fram ruti- ner för arbetet med ansökningsprocessen har myndigheten utvecklat det
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
tioner som fått beslut om nivåplacering kommer att publiceras på den webbsida som sedan 2012 fungerar som ett informationsnav för referens- ramen, www.seqf.se. Efter publicering kommer kvalifikationer att vara sökbara utifrån olika aspekter, exempelvis verksamhetsområde. Inledningsvis kommer myndighetens befintliga databaser att användas för lagring och publice- ring av nivåplacerade kvalifikationer.
Myndigheten utarbetar vidare informations- material som är anpassat till olika målgrupper, exempelvis arbetsgivarorganisationer, utfärdare av kvalifikationer, vägledare och slutanvändaren. För att nå ut med information i branscherna har nätverk med branschrepresentanter, s.k. ambas- sadörsnätverk, inrättats med syftet att gemen- samt marknadsföra SeQF till målgruppen.
Under 2015 har myndigheten även deltagit i två arbetsgrupper inom ramen för det europeiska samarbetet med uppgift att ta fram underlag till den rådgivande gruppen för EQF.
Tolkutbildningar
Allmänt
Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar sedan den 1 juli 2012 för fördelning av statsbidrag för kontakttolkutbildning, utbildningar av tolkar för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade eller personer med dövblindhet samt teckenspråklä- rarutbildning. Myndigheten ansvarar även för tillsyn och kvalitetsgranskning när det gäller utbildningarna samt granskar utbildningsanord- narnas kvalitetsarbete.
När det gäller planeringen av utbildningarna samråder myndigheten kontinuerligt med Folk- bildningsrådet och berörda utbildningsanord- nare.
Kontakttolk
Kontakttolkar tolkar åt personer med annat modersmål än svenska vid deras möten med representanter för svenska myndigheter. Den sammanhållna grundutbildningen till kon- takttolk bedrevs under 2015 av fyra folkhög- skolor och fyra studieförbund.
Teckenspråks- och dövblindtolkutbildning samt skrivtolkutbildning
De upp till fyra år långa teckenspråks- och döv- blindtolkutbildningarna bedrivs av sju folkhög- skolor utspridda i landet. Under 2015 genom- fördes två kurser i rättstolkning för vidareut-
153
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
bildning av verksamma teckenspråks- och döv- blindtolkar. För att öka rekryteringen av stu- derande till den fyraåriga utbildningen lämnades statsbidrag för en
Antalet studerande i tolkutbildningarna re- dovisas under utg.omr. 17 avsnitt 16.4.
Kostnader
Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut drygt 15 miljoner kronor för kontakttolkutbild- ning 2015, varav drygt 13 miljoner kronor för den sammanhållna grundutbildningen, ca 2 miljoner kronor för kurser för redan verksamma kontakttolkar samt 60 000 kronor för validering av verksamma tolkars kunskaper, färdigheter och kompetenser när det gäller den sammanhållna grundutbildningen. Den totala utgiften för kontakttolkutbildningen för 2015 var i stort sett densamma som för 2014.
För utbildning av tolkar för döva, dövblinda och hörselskadade betalade myndigheten ut 23,7miljoner kronor 2015.
6.4.5Analys och slutsatser
Yrkeshögskolans utbildningar visar återigen samma goda resultat som tidigare år när det gäl- ler andelen examinerade som har ett arbete ett år efter examen. Över hälften av de examinerade 2014 hade ett arbete innan de påbörjade ut- bildningen. En rapport från Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU 2015:12) visar dock att merparten byter arbetsgivare efter slutförd utbildning vilket en- ligt IFAU kan tyda på att utbildningen har öpp- nat upp för nya jobbmöjligheter. Bland ungdo- mar under 24 år är det betydligt färre som har ett arbete före påbörjad utbildning. Samtidigt visar enkätundersökningen att ungdomarna har en större ökning av andelen som får ett arbete efter slutförd utbildning jämfört med övriga ålders- grupper. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan när det gäller särskilda förkunskapskrav, vilket kan komma att öka ungdomars möjligheter att få tillträde till yrkeshögskolans utbildningar. På sikt bör det innebära att yrkeshögskolan i högre grad kan bli ett alternativ för ungdomar som vill fortsätta sina studier i yrkeshögskolan, samtidigt som yrkeshögskolan även i fortsättningen ska vara en utbildningsform även för vuxna som vill
byta karriär. De studerandes examensgrad i yrkeshögskolan har ökat över tid men inte tillräckligt. Särskilt bekymmersamt är det att examensgraden i genomsnitt är betydligt lägre för utrikes födda jämfört med inrikes födda. Examensgraden påverkar även möjligheten att få ett arbete efter avslutad utbildning vilket framgår av IFAU:s rapport.
Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan är de utrikes föddas brister i det svenska språket en trolig förklaring till deras lägre examensgrad. Utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan kan i dag erbjuda de studerande undervisning i svenska med yrkesinriktning men insatsen fungerar enligt myndigheten inte på bästa möj- liga sätt.
Indikatorn som mäter måluppfyllelsen för yr- keshögskolan när det gäller hur väl examinerades arbete stämmer överens med utbildningen visar ett något sämre utfall 2015 än 2014. Samtidigt har andelen som uppgav att arbetet till viss del överensstämmer med utbildningen ökat något. Det resultatet väger till viss del upp det försäm- rade utfallet, men regeringen anser att det är angeläget att myndigheten fortsätter med att skapa förutsättningar för att andelen som får ett arbete som motsvarar utbildningen ska öka. En fördjupad analys som myndigheten har genom- fört, inom tre utbildningsområden som har ett sämre utfall än genomsnittet för samtliga utbild- ningsområden, ger vissa indikationer på vad som kan påverka resultatet. Det är angeläget att myndigheten fortsätter med sådana analyser. Det är viktiga underlag i kontakter med utbild- ningsanordnarna och deras ledningsgrupper samt arbetslivet i övrigt när frågor om kom- petensförsörjning diskuteras. Även myndig- hetens jämställdhetsanalyser bör ligga till grund för diskussioner med arbetslivet om hur arbets- marknaden bättre kan ta emot personer som valt att gå en utbildning där det egna könet är under- representerat.
En kvalitetsgranskning som myndigheten ge- nomfört inom yrkeshögskolan visar att (LIA) även i fortsättningen är ett utvecklingsområde. Denna del av utbildningen är utmärkande för yrkeshögskolan och ska bidra till att de stu- derande får den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det nya kravet i förordningen om yrkeshögskolan som innebär att utbild- ningsanordnaren ska se till att det finns LIA- platser och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om LIA ingår i utbildningen,
154
bör kunna leda till att fler studerande får en LIA- plats med högre kvalitet.
Myndighetens metoder för att arbetslivet ska bli mer delaktigt i yrkeshögskolan har förbätt- rats, bl.a. genom att myndigheten engagerar regionalt utvecklingsansvariga aktörer för att fånga upp det regionala arbetslivets behov. Det är en positiv utveckling om arbetslivets engage- mang finns med i hela kedjan från planering av en utbildning till det att den genomförts. Det är också viktigt att myndigheten noga följer upp hur utbildningarnas ledningsgrupper arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Engagerade ledningsgrupper är centralt för yrkeshögskolans fortsatta goda resultat.
Konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar bedrivs fr.o.m. andra halvåret 2015 enligt ett nytt regelverk. Utbildningar som bed- rivs enligt förordningen om statligt stöd till kompletterande utbildningar fasas ut under en övergångsperiod och överförs successivt till det nya regelverket. Anslaget för dessa utbildningar har under 2015 inte utnyttjats fullt. Överfö- ringen mellan de olika regelverken har påverkat medelsförbrukningen. Avsikten med det nya regelverket är att säkerställa att konst- och kul- turutbildningar som har bedrivits enligt förord- ningen om statligt stöd till kompletterande ut- bildningar ska kunna fortsätta att bedrivas i hu- vudsakligen samma omfattning. Eftersom antalet deltagare 2015 totalt sett är ca 1 300 färre än året innan finns det skäl att noga följa utvecklingen och hur anslaget används.
Under det senaste året har myndigheten arbe- tat intensivt med att implementera SeQF. Ar- betet har handlat om att sprida information om referensramen som infördes den 1 oktober 2015 men även om att utarbeta rutiner för att hantera de ansökningar om nivåplacering som myndig- heten fr.o.m. den 1 januari 2016 ansvarar för att bedöma.
Regeringen bedömer att införandet av en nationell referensram och dess princip om läran- deresultat är ett viktigt instrument som ökar förståelsen för kvalifikationer som utfärdas av olika aktörer i Sverige. Det är förhoppningen att en nationell referensram kan underlätta vali- dering, öka individens möjligheter till livslångt lärande, stimulera rörligheten på arbetsmark- naden och underlätta övergångar mellan arbete och utbildning.
För att dessa mål ska uppnås är myndighetens arbete med att implementera referensramen,
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
skapa rutiner för kvalitativa och likvärdiga be- dömningar av ansökningarna och målgruppsan- passad informationsspridning avgörande. Det är viktigt att olika målgrupper får kännedom om, och förtroende för, referensramen och de beslut om nivåplacering som myndigheten fattar.
Myndigheten för yrkeshögskolan har inte längre i uppdrag att samordna och främja valide- ring på nationell nivå. Att främja branschernas medverkan i valideringsarbetet och stödja branscherna i frågor som bl.a. rör kvalitetssäk- ring av validering är dock även fortsättningsvis en relevant uppgift för myndigheten. Branscher- nas modeller för validering utgör en viktig del i den nationella strukturen för validering.
155
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
7 Universitet och högskolor
7.1Omfattning
Området universitet och högskolor omfattar utbildning och forskning vid statliga universitet och högskolor samt utbildning och forskning vid enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Inom området finns anslag för universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare, ersättning för klinisk utbildning och forskning samt anslag för Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet redovisas under utg.omr. 23, men för att ge en fullständig bild av högskoleutbildning och forskning redovisas i vissa fall uppgifter om Sveriges lantbruksuniversitet även under utg.omr. 16.
Det finns 14 statliga universitet och 17 statliga högskolor. Därutöver finns det enskilda utbildningsanordnare, varav fyra har tillstånd att utfärda examina på forskarnivå, nämligen Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Ersta Sköndal högskola. Ett antal enskilda utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda vissa examina på grundnivå och avancerad nivå, medan fyra enskilda utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda endast psykoterapeut- examen. Uppgifterna i avsnittet avser såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare som omfattas av högskolelagen (1992:1434), om inte något annat anges.
7.2Mål för området
Målet för verksamhetsområdet är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt.
7.3Resultatredovisning
7.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Följande indikatorer används för att redovisa resultat inom området:
–resultatet av Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar,
–beslut om tillstånd att utfärda examina,
–andelen disputerade lärare vid universitet och högskolor,
–prestationsgrad i utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
–genomströmning i utbildning på forskarnivå,
–vetenskaplig produktion, och
–förmåga att attrahera externa medel för forskning.
I övrigt redovisas i avsnittet ett urval av resultat för att beskriva universitets och högskolors utveckling. All individbaserad statistik redovisas uppdelat på kön, om dessa uppgifter är tillgängliga.
157
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
7.3.2Resultat
Redovisning av indikatorernas utveckling
Indikator: Universitetskanslersämbetets kvalitets- utvärderingar
Inom ramen för det nationella kvalitetssäkrings- systemet för högskoleutbildning har Universitetskanslersämbetet i en fyraårscykel
Universitetskanslersämbetet har analyserat effekterna av kvalitetsutvärderingarna vid universitet och högskolor (Universitets- kanslersämbetet, 2015:21). Analysen visar på kvalitetsdrivande effekter när det gäller åtgärder som berör utbildningarnas upplägg och genom- förande, till exempel i form av förstärkt metod- undervisning. På en mer övergripande nivå nämns ökat fokus på kvalitetsarbete, ökad sam- verkan mellan olika utbildningar inom lärosätena och ökad medvetenhet om målen för en examen.
Ytterligare information om utfallet av utvär- deringarna finns tillgänglig på Universitets- kanslersämbetets webbplats.
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvär- deringar
övriga kursfordringar i en generell examen, och som därmed inte omfattas av ämbetets ordinarie utvärderingar. Universitetskanslersämbetet har därför haft i uppdrag att även utvärdera ett urval av dessa kurser för att säkerställa att de uppfyller kraven på högskoleutbildning enligt högskole- lagen (1992:1434). Av de 28 kurser på grundnivå som granskades 2014 bedömdes fem inte uppfylla kraven i högskolelagen och berörda lärosäten skulle därför under 2015 lämna in en åtgärdsredovisning. Lärosätena valde själva att avveckla fyra av dessa kurser. För en kurs har lärosätet lämnat en åtgärdsredovisning till Universitetskanslersämbetet som efter sakkunniggranskning har bedömt att kursen uppfyller kraven för utbildning på grundnivå.
Indikator: Universitetskanslersämbetets beslut om tillstånd att utfärda examina
Tabell 7.1 Prövning av tillstånd att utfärda examina 2015
Examen |
Antal |
Varav |
|
|
|
Beviljanden |
Avslag |
Generella examina på forskarnivå |
2 |
|
2 |
|
|
|
|
Generella examina på avancerad |
6 |
3 |
3 |
nivå |
|
|
|
|
|
|
|
Generella examina på grundnivå |
1 |
|
1 |
|
|
|
|
Konstnärliga examina på avancerad |
3 |
|
3 |
nivå |
|
|
|
|
|
|
|
Konstnärliga examina på grundnivå |
3 |
3 |
|
Psykoterapeutexamen |
1 |
|
1 |
|
|
|
|
Civilingenjörsexamen |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
Speciallärarexamen |
1 |
1 |
|
Ämneslärarexamen |
9 |
7 |
2 |
|
|
|
|
Totalt |
27 |
15 |
12 |
|
|
|
|
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Som en del av kvalitetssäkringssystemet ingår den prövning av ansökningar om tillstånd att utfärda examina som Universitetskanslers- ämbetet genomför. Med prövning avses här både de ansökningar som ämbetet fattar beslut om och den prövning som resulterar i yttranden inför regeringens beslut om examenstillstånd efter ansökan från enskilda utbildnings- anordnare. Under 2015 har myndigheten prövat 27 ansökningar om tillstånd att utfärda examina, en minskning med fem ansökningar från året innan. Utfallet framgår av tabell 7.1.
158
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Indikator: Andelen disputerade lärare vid universitet och högskolor
Andelen disputerade lärare uppgick 2015 till 58 procent, varav 55 procent kvinnor och 60 procent män, vilket är en ökning om fyra procentenheter jämfört med andelen för tio år sedan. Ökningen har skett både vid högskolorna, som har gått från 36 procent disputerade 2005 till 47 procent 2015, och vid universiteten, där andelen disputerade har ökat från 54 procent till 60 procent under samma period. Störst andel disputerade lärare bland de statliga universiteten och högskolorna hade Södertörns högskola med 66 procent disputerade lärare varav 64 procent kvinnor och 68 procent män, och Lunds universitet med 66 procent disputerade lärare varav 65 procent kvinnor och 68 procent män.
Indikator: Prestationsgrad i utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 7.2 Prestationsgrad läsåret
Procent
Ämnesområde |
2010/11 |
2011/12 |
2012/13 |
2013/14 |
Humaniora (inkl. |
69 |
70 |
71 |
71 |
teologi) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
71 |
72 |
73 |
72 |
Män |
66 |
68 |
68 |
68 |
|
|
|
|
|
Samhällsvetenskap |
79 |
81 |
82 |
83 |
(inkl. juridik) |
|
|
|
|
Kvinnor |
82 |
84 |
85 |
86 |
|
|
|
|
|
Män |
74 |
77 |
78 |
79 |
Vård och omsorg |
92 |
91 |
90 |
93 |
Kvinnor |
92 |
92 |
90 |
93 |
|
|
|
|
|
Män |
89 |
88 |
88 |
90 |
Naturvetenskap |
75 |
76 |
76 |
75 |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
79 |
79 |
80 |
80 |
|
|
|
|
|
Män |
72 |
72 |
72 |
71 |
Teknik |
81 |
83 |
83 |
84 |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
83 |
84 |
85 |
87 |
|
|
|
|
|
Män |
80 |
82 |
82 |
83 |
Medicin och odontologi |
91 |
91 |
91 |
92 |
Kvinnor |
91 |
91 |
91 |
92 |
|
|
|
|
|
Män |
90 |
91 |
91 |
92 |
Konstnärligt område |
87 |
88 |
89 |
89 |
Kvinnor |
88 |
88 |
89 |
90 |
|
|
|
|
|
Män |
86 |
87 |
88 |
88 |
Övrigt område |
81 |
82 |
83 |
83 |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
83 |
83 |
84 |
84 |
|
|
|
|
|
Män |
79 |
80 |
82 |
83 |
Källa: Universitetskanslersämbetet. |
|
|
|
|
Prestationsgrad är ett mått som beräknas som kvoten mellan avklarade poäng, omräknat till helårsprestationer, och antalet studenter som varit registrerade under det aktuella läsåret, omräknat i helårsstudenter. Prestationsgraden beräknas så att varje students avklarade poäng kan kopplas till studentens (individens) registreringspoäng. Måttet består av de poäng som de aktuella studenterna har tagit under registreringsterminen samt de tre därpå följande terminerna.
Prestationsgraden var 82 procent för samtliga helårsstudenter läsåret 2013/14, vilket var 0,8 procentenheter högre än föregående år. Detta innebär att prestationsgraden har ökat under de senaste fyra läsåren. Kvinnorna uppvisar en högre prestationsgrad än männen, 84 procent mot männens 79 procent. Skillnaden i prestationsgrad är stor mellan olika studie- former. Prestationsgraden för program som leder till en yrkesexamen var 90 procent läsåret 2013/14. Kvinnor har även för dessa utbildningar en högre prestationsgrad med 93 procent mot männens 86 procent. De lägsta prestations- graderna förekommer för fristående kurser som studeras på distans där genomsnittet var 53 procent för samtliga studenter, 55 procent för kvinnor och 48 procent för män.
Indikator: Genomströmning i utbildning på forskarnivå
De som under 2015 avlade en doktorsexamen hade en genomsnittlig nettostudietid på 4,2 år. Det innebär att utfallet nästan stämmer med den nominella studietiden för en doktorsexamen som uppgår till fyra år. För doktorander som avlade licentiatexamen under samma period uppgick den genomsnittliga nettostudietiden till 2,7 år.
Under 2015 var bruttostudietiden, dvs. den totala tiden i utbildningen utan hänsyn tagen till aktivitetsgrad, i genomsnitt 5,5 år för doktors- examen och 3,5 år för licentiatexamen.
Andelen doktorandnybörjare som avlägger examen inom fem år har t.ex. ökat från 40 procent av doktorandnybörjarna 1998 till 47 procent bland doktorandnybörjarna 2010. En förklaring till denna förändring kan vara att forskarutbildningsreformen som genomfördes år 1998 bl.a. innebar att lärosätena enbart fick anta doktorander med garanterad försörjning för hela studietiden.
159
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Den 1 januari 2010 infördes den nya examenskategorin konstnärliga examina på forskarnivå. De konstnärliga doktoranderna utgör mindre än en halv procent av samtliga doktorander och är här sammanräknade med övriga doktorander.
Indikator: Vetenskaplig produktion
För uppgifter i fråga om vetenskaplig produktion, se avsnitt 8.3.2 Svensk forskning i internationell jämförelse.
Indikator: Förmåga att attrahera externa medel för forskning
Lärosätenas intäkter för forskning från nationella och internationella forsknings- finansiärer uppgick 2015 till 18,3 miljarder kronor och intäkterna från uppdragsforskning, avgifter och finansiella intäkter uppgick till 3,8 miljarder kronor. Jämfört med föregående år var detta en intäktsökning med 0,8 miljarder kronor från nationella och internationella forsknings- finansiärer samt en intäktsminskning med 0,1 miljarder kronor från avgifter och finansiella intäkter räknat i 2015 års priser.
160
Kort beskrivning av verksamheten
De totala kostnaderna för verksamheten vid statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare uppgick 2015 till 66,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,6 procent av Sveriges BNP. Verksamheten omfattar utbild- ning på grundnivå, avancerad nivå och forskar- nivå samt forskning. De direkta statliga anslagen till dessa lärosäten uppgick under 2015 till 40,7 miljarder kronor. Utöver de direkta stats- anslagen finansierar staten verksamhet vid statliga universitet och högskolor via olika statliga myndigheter, framför allt genom forskningsråden. Sammantaget är 80 procent av verksamheten vid statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare statligt finansierad. Högskolesektorn är den enskilt största statliga verksamheten sett till antalet anställda. År 2015 var antalet anställda 75 000 motsvarande ca 60 700 årsarbetskrafter, varav 51 procent var kvinnor och 49 procent var män. Antalet årsarbetskrafter beräknas utifrån omfattningen av personers anställning med hänsyn tagen till tjänstledigheter.
Styrning
Statliga universitet och högskolor är statliga myndigheter och styrs i första hand av högskole- lagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). För enskilda utbildningsanordnare ställs i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina motsvarande krav på utbildningen som gäller för statliga universitet och högskolor enligt 1 kap. högskolelagen. Regeringen styr också statliga universitet och högskolor via årliga regleringsbrev. Relationerna med de enskilda utbildningsanordnarna regleras utöver i den nämnda examenstillståndslagen genom avtal med vissa av utbildningsanordnarna och villkor för medel i regleringsbrev. Inom ramen för detta har samtliga lärosäten stor frihet att bestämma över sin verksamhet.
Lärosätena återrapporterar utfallet av sin verksamhet till regeringen i första hand i sina årsredovisningar. Merparten av återrapporte- ringen inom verksamhetsområdet ansvarar dock Universitetskanslersämbetet för. Myndigheten publicerar varje år en årsrapport som syftar till att ge en samlad bild av utvecklingen inom högskoleområdet. För en fördjupad beskrivning av verksamheten under 2015 hänvisas till denna och till myndighetens övriga statistik.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Rätten att utfärda examina följer antingen av författning eller av särskilda beslut av regeringen eller Universitetskanslersämbetet.
Ekonomi
Statliga universitet och högskolor tilldelas huvuddelen av sina resurser via ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå tilldelas respektive lärosäte varje år ett s.k. takbelopp som är den ersättning lärosätet kan få för att utbilda studenter. Lärosätet beslutar i hög grad självt om sitt utbildningsutbud. Ersättningen beräknas dels utifrån antalet helårsstudenter, dvs. antalet registrerade studenter, dels utifrån antalet helårs- prestationer, dvs. det antal högskolepoäng studenterna presterar under ett år. Ersättningen beror också på vilket utbildningsområde som helårsstudenterna och helårsprestationerna hänförs till. Olika utbildningsområden genererar olika ersättningsbelopp och respektive kurs klassificeras av lärosätet till ett utbildnings- område beroende på kursens ämnesinnehåll.
När det gäller forskning får universitet och högskolor, utöver det anslag som varje lärosäte tilldelas för forskning och utbildning på forskarnivå, en stor andel av sina forsknings- medel i form av bidrag från statliga forsknings- finansiärer. Dessa medel fördelas i konkurrens. Vidare tillkommer medel från
Diagram 7.1 Lärosätenas totala intäkter samt intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå
Miljarder kronor (2015 års priser)
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
|||||||||||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Källa: Universitetskanslersämbetet.
161
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 7.3 Antal helårsstudenter samt resurser för utbildning och forskning vid universitet och högskolor 2015
|
|
Antal |
|
|
|
Strategiska |
Omfördelning |
Anslag för |
|
UNIVERSITET/ HÖGSKOLA |
helårsstudenter |
Takbelopp |
Utfall |
Utfall |
forsknings- |
av |
forskning och |
||
(Andelen kvinnor |
(mkr) |
(mkr) |
% |
områden |
forsknings- |
utbildning på |
|||
|
|||||||||
|
inom parentes) |
|
|
|
(mkr) |
anslag (mkr) |
forskarnivå (mkr) |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Uppsala universitet |
24 148 (57%) |
1 557,4 |
1 629,1 |
105% |
176,2 |
1,0 |
1 984,1 |
||
Lunds universitet |
27 332 (54%) |
1 870,1 |
2 003,6 |
107% |
189,7 |
2,7 |
2 042,9 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Göteborgs universitet |
24 636 (65%) |
1 901,3 |
1 871,8 |
98% |
20,7 |
1 455,3 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Stockholms universitet |
28 508 (63%) |
1 580,1 |
1 621,1 |
103% |
45,5 |
1 530,8 |
|||
Umeå universitet |
16 104 |
(60%) |
1 251,7 |
1 286,9 |
103% |
60,3 |
4,8 |
1 047,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Linköpings universitet |
17 494 |
(53%) |
1 379,5 |
1 379,6 |
100% |
68,5 |
0,4 |
806,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karolinska institutet |
6 116 |
(71%) |
651,5 |
648,3 |
100% |
140,2 |
1 457,9 |
||
Kungl. Tekniska högskolan |
12 152 |
(33%) |
1 059,6 |
1 068,9 |
101% |
222,0 |
2,4 |
1 387,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luleå tekniska universitet |
7 559 |
(47%) |
629,6 |
641,6 |
102% |
22,1 |
353,8 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlstads universitet |
8 207 |
(63%) |
595,7 |
618,0 |
104% |
|
2,2 |
204,6 |
|
Linnéuniversitetet |
13 828 |
(62%) |
993,3 |
972,9 |
98% |
|
285,8 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Örebro universitet |
8 749 |
(62%) |
710,6 |
692,7 |
97% |
|
221,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mittuniversitetet |
6 779 |
(63%) |
523,1 |
520,6 |
100% |
|
207,0 |
||
Blekinge tekniska högskola |
3 410 |
(37%) |
267,9 |
261,8 |
98% |
|
85,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnastik- och idrottshögskolan |
715 |
(48%) |
92,8 |
96,4 |
104% |
|
0,1 |
26,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarshögskolan1 |
514 |
(36%) |
|
|
|
|
|
9,3 |
|
Högskolan i Borås |
5 425 |
(74%) |
448,6 |
457,9 |
102% |
|
1,8 |
59,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan Dalarna |
6 196 |
(74%) |
399,7 |
410,9 |
103% |
|
55,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Gävle |
5 517 |
(65%) |
424,3 |
404,3 |
95% |
|
83,9 |
||
Högskolan i Halmstad |
5 104 |
(61%) |
368,8 |
356,0 |
97% |
|
55,8 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Högskolan Kristianstad |
5 060(71%) |
357,6 |
e |
98% |
|
47,0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Skövde |
3 875 |
(55%) |
313,0 |
322,7 |
103% |
|
41,2 |
||
Högskolan Väst |
4 675 |
(67%) |
341,5 |
351,4 |
103% |
|
0,9 |
42,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmö högskola |
12 040 |
(67%) |
827,5 |
855,5 |
103% |
|
9,1 |
119,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mälardalens högskola |
6 948 |
(65%) |
575,6 |
541,8 |
94% |
|
4,4 |
88,9 |
|
Konstfack |
679 |
(73%) |
153,0 |
157,6 |
103% |
|
|
8,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Konsthögskolan |
200 |
(66%) |
60,9 |
61,2 |
101% |
|
|
4,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm |
658 |
(45%) |
122,7 |
132,2 |
108% |
|
|
8,4 |
|
Stockholms konstnärliga högskola |
478 |
(66%) |
191,6 |
209,4 |
109% |
|
|
48,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södertörns högskola |
6 879 |
(70%) |
381,2 |
390,2 |
102% |
|
49,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges lantbruksuniversitet1 |
3 816 |
(69%) |
|
|
|
26,7 |
5,5 |
835,9 |
|
Chalmers tekniska högskola AB |
9 104 |
(31%) |
818,8 |
831,5 |
102% |
196,4 |
0,6 |
822,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stiftelsen Högskolan i Jönköping |
7 054 |
(59%) |
504,1 |
506,2 |
100% |
|
95,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
289 959 |
(59%) |
21 352,8 |
21 654,1 |
101% |
1 168,2 |
|
15 572,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.I tabellen redovisas inte vissa mindre enskilda utbildningsanordnare. Vid dessa lärosäten fanns under 2015 ca 4 500 helårsstudenter varav 64 procent var kvinnor. 1Försvarshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet har inga takbelopp varför inte detta redovisas i tabellen.
162
Redovisning av andra bedömningsgrunder
Kvalitet
Kvalitetssäkring av högskoleutbildning
Universitet och högskolor ansvarar för att verk- samheten håller hög kvalitet både i utbildningen och i forskningen. Av lärosätenas årsredovis- ningar för 2015 framgår att det vid merparten av universitet och högskolor finns riktlinjer, mål och handlingsplaner för kvalitetssäkringsarbetet och att ett stort antal insatser har gjorts de senaste åren.
Hösten 2014 slutförde Universitetskanslers- ämbetet den cykel med utbildningsutvärderingar som påbörjades 2011. I april 2014 gavs en arbets- grupp i uppdrag att biträda Utbildningsdeparte- mentet i arbetet med att föreslå hur kvalitets- säkringssystemet för högre utbildning bör utformas. En promemoria med förslag om ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem remiss- behandlades under 2015 (U2015/01626/UH). I december 2015 överlämnade regeringen skrivelsen Kvalitetssäkring av högre utbildning (skr. 2015/16:76) till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen sina bedömningar av hur ett ramverk för ett nytt nationellt kvalitets- säkringssystem ska utformas. Bland annat framgår att systemet bör bestå av fyra komponenter: examenstillståndsprövning, granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärdering och tematiska utvärderingar. Under våren 2016 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att vidareutveckla och implementera det nya kvali- tetssäkringssystemet (U2016/01349/UH).
Under 2015 kostade Universitetskanslers- ämbetets arbete med kvalitetssäkring ca 58 miljoner kronor. Motsvarande kostnad för 2014 var ca 63 miljoner kronor. Den lägre kostnaden beror bl.a. på att ämbetet på grund av att utvärderingscykeln var avslutad inte genomförde några utbildningsutvärderingar under 2015. I gengäld nästan fyrdubblades antalet genomförda uppföljningar av utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet. Ämbetet bedrev också ett metodutvecklingsarbete när det gäller prövningar av examenstillstånd. Dessutom påbörjades metodutvecklingen för ett nytt kvalitetssäkringssystem. Bland annat genom- fördes en pilotutvärdering av forskarutbildning.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Jämställdhet i högskolan
Fler kvinnor än män studerar på grundnivå och avancerad nivå i högskolan. Även valet av ämnesområde skiljer sig mellan könen. Tydligast var under läsåret 2014/15 skillnaden inom ämnesområdet vård och omsorg där 85 procent av helårsstudenterna var kvinnor och 15 procent var män. Inom ämnesområdet teknik var 33 procent av helårsstudenterna kvinnor och 67 procent män.
Även när det gäller de anställda vid universitet och högskolor finns det skillnader. Av de 18 440 doktoranderna under 2015 var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Bland de utländska doktoranderna var skillnaderna större. Antalet utländska doktorander uppgick till ca 7 300 individer, varav 40 procent var kvinnor och 60 procent män.
Könsfördelningen varierar mellan olika anställningskategorier i högskolan, men för samtliga kategorier utom professorer ligger andelen kvinnor respektive män inom intervallet
Regeringens strategi för att genomföra de jämställdhetspolitiska målen är jämställdhets- integrering, dvs. att jämställdhetsperspektiv integreras i alla politikområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verk- samheter. Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet ingår numera i utvecklingsprogrammet för jämställdhets- integrering i staten (JiM), vilket innebär att de
163
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
har fått i uppdrag att redovisa en plan för jämställdhetsintegrering som ska genomföras under
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Summan av universitets och högskolors takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgick till ca 21,4 miljarder kronor under 2015. Därutöver tilldelades universitet och högskolor 753 miljoner kronor för särskilda åtaganden. Ett särskilt åtagande är en uppgift som ett universitet eller en högskola har särskild finansiering för och som inte avräknas mot lärosätets takbelopp. För ytterligare information om hur resurstill- delningssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i högskolan fungerar se faktarutan Kort beskrivning av verksamheten. Under 2015 var det totala utfallet ca 21,7 miljarder kronor vilket motsvarar ca 101 procent av takbeloppet. Under 2015 hade 17 lärosäten en överproduktion, vilket innebär fler studenter än vad som ryms inom takbeloppet.
Sökande och antagna
I tabell 7.4 redovisas sökande, inklusive obehöriga sökande, och antagna till högskole- utbildning inför höstterminen 2015. Antalet sökande utan tidigare högskolestudier minskade med tre procent jämfört med föregående höst och uppgick till 131 000 personer, varav 59 procent var kvinnor och 41 procent män. Andelen utan tidigare högskolestudier har minskat i åldrarna 19, 20 och 21 år, men det är fortfarande
Tabell 7.4 Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Sökande |
403 000 |
413 000 |
425 000 |
410 000 |
(hösttermin)1 |
|
|
|
|
Kvinnor % |
63 |
62 |
62 |
62 |
|
|
|
|
|
Män % |
37 |
38 |
38 |
38 |
|
|
|
|
|
Antagna (hösttermin) |
249 000 |
242 000 |
243 000 |
240 000 |
|
|
|
|
|
Kvinnor % |
62 |
61 |
61 |
61 |
|
|
|
|
|
Män % |
38 |
39 |
39 |
39 |
Källa: Universitetskanslersämbetet. 1 Inklusive obehöriga sökande.
Det totala antalet sökande till utbildnings- program och kurser minskade med tre procent hösten 2015 jämfört med hösten 2014. Majoriteten av de sökande var kvinnor och denna fördelning bland de sökande har varit i stort sett oförändrad under de senaste tio åren.
Antalet kvinnor och män som antogs till högskoleutbildning höstterminen 2015 var nästan oförändrat i jämförelse med föregående år. Av de antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå var kvinnorna i majoritet. Fördelningen mellan kvinnor och män bland de antagna har varit i stort sett densamma under senare år.
Studenter i högskolan
Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången registrerats vid högskole- utbildning i Sverige, var omkring 1 400 färre läsåret 2014/15 jämfört med föregående läsår. Andelsmässigt var minskningen lika stor för kvinnor och män, 1,6 procent. Antalet inresande studenter som var nybörjare uppgick till omkring 21 800 personer, vilket var 500 fler jämfört med föregående läsår. Läsåret 2014/15 var medianåldern för samtliga högskolenybörjare (inklusive inresande studenter) 21,8 år vilket är en ökning med 0,1 år jämfört med föregående läsår. Exkluderas de inresande studenterna var medianåldern för kvinnor 21,4 år och medianåldern för män 21,0 år. Sett till hela studentgruppen minskade medianåldern för registrerade studenter från 25,9 år till 25,0 år mellan läsåren
164
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 7.5 Högskolenybörjare, helårsstudenter och registrerade studenter
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Högskolenybörjare1 |
82 600 |
81 200 |
86 700 |
93 100 |
107 000 |
104 300 |
91 100 |
90 200 |
87 700 |
86 000 |
Kvinnor % |
56 |
57 |
56 |
56 |
55 |
55 |
56 |
57 |
57 |
57 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
44 |
43 |
44 |
44 |
45 |
45 |
44 |
43 |
43 |
43 |
Helårsstudenter |
283 239 |
276 425 |
277 896 |
300 148 |
315 783 |
312 810 |
304 886 |
299 006 |
295 417 |
294 441 |
Kvinnor % |
59 |
59 |
59 |
58 |
58 |
58 |
59 |
59 |
59 |
59 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
41 |
41 |
41 |
42 |
42 |
42 |
41 |
41 |
41 |
41 |
Registrerade studenter1 |
388 836 |
378 665 |
381 801 |
397 578 |
428 758 |
436 176 |
424 861 |
414 365 |
405 994 |
403 881 |
Kvinnor % |
60 |
61 |
61 |
60 |
60 |
59 |
60 |
60 |
60 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
Antal studenter i |
82300 |
87800 |
98600 |
115 700 |
129 600 |
137 600 |
131 400 |
120 100 |
110 000 |
110 100 |
distansutbildning1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % |
65 |
65 |
64 |
64 |
63 |
63 |
65 |
65 |
65 |
64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
35 |
35 |
36 |
36 |
37 |
37 |
35 |
35 |
35 |
36 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB/Universitetskanslersämbetet.
1Uppgifterna avser läsår, 2015 innebär läsåret 2014/15.
Totalt fanns det ca 294 400 helårsstudenter 2015. Antalet helårsstudenter minskade med ca 1 000 helårsstudenter jämfört med föregående år. Andelen kvinnor uppgick till 59 procent och andelen män till 41 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män har varit i stort sett densamma under flera års tid.
Antalet registrerade studenter var något lägre höstterminen 2015 än föregående hösttermin. Också bland de registrerade studenterna var antalet kvinnor större än antalet män. En förklaring till detta, som Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet lyfter fram i rapporten Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 (UF 20 SM 1501), är att kvinnor i högre utsträckning än män söker sig till högskolan för att läsa ett program som leder till en yrkesexamen.. Även kvinnornas bättre studieresultat i gymnasieskolan kan vara en förklaring till den högre andelen kvinnor i högskolan. Därutöver återkommer kvinnor i större utsträckning än män till nya studieperioder i högskolan.
Läsåret 2014/15 fanns det 110 100 distans- studenter. Jämfört med läsåret 2013/14 minskade antalet distansstudenter med 100 individer. Andelen kvinnor bland studenterna som studerar på distans var något större än andelen kvinnor bland samtliga registrerade studenter, 64 procent respektive 60 procent. Av gruppen studenter i distansutbildning läste två tredjedelar enbart distansbaserad utbildning. Övriga studenter i distansutbildning kom-
binerade studier på distans med campusbaserad utbildning.
Det finns regionala skillnader i övergångs- frekvens till högskoleutbildning. Spridningen i påbörjad högskoleutbildning till och med 24 års ålder var stor mellan länen, från drygt 35 procent i Jämtlands län till nästan 50 procent i Stockholms län. I samtliga län är övergångs- frekvensen högre bland kvinnor. Skillnaden mellan länen har samband med flera bakomliggande faktorer. Den sociala samman- sättningen av befolkningen i länen är en viktig faktor, eftersom benägenheten att påbörja högskolestudier har ett samband med social bakgrund. Tillgången till högskoleutbildning och situationen på arbetsmarknaden är andra faktorer som påverkar andelen som går vidare till en högskoleutbildning.
Universitetskanslersämbetet har analyserat andelen som har påbörjat en svensk högskole- utbildning senast vid 25 års ålder bland personer födda
165
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
invandrat någon gång i åldern
Diagram 7.2 Andel som har påbörjat en svensk högskoleutbildning senast vid 25 års ålder av personer födda
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svensk bakgrund |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
Född i Sverige, två utrikes födda föräldrar |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Invandrad före 7 års ålder |
|
|
|
|
||
25 |
|
|
Invandrad |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
81 |
82 |
83 |
84 |
85 |
86 |
87 |
88 |
89 |
Anm.: Uppgifterna finns ej redovisade uppdelat på kön.
Anm.: Den vertikala axeln är bruten.
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Vissa sprogram till yrkesexamen samt kompletterande utbildningar
De senaste åren har riktade satsningar gjorts för att öka antalet programnybörjare inom vård/medicin- och teknikområdet. I tabell 7.6 redovisas antalet programnybörjare på civil- ingenjörsutbildningen, högskoleingenjörs- utbildningen, läkarutbildningen, tandläkarutbild- ningen och sjuksköterskeutbildningen. Som framgår av tabellen har antalet nybörjare på utbildningarna ökat de senaste läsåren. För flera av utbildningarna finns stora skillnader när det gäller könsfördelningen bland nybörjarna.
Tabell 7.6 Programnybörjare på vissa yrkesexamensprogram
|
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
Civilingenjörsexamen |
6 850 |
7 200 |
7 300 |
7 100 |
|
|
|
|
|
Kvinnor % |
29 |
29 |
31 |
31 |
|
|
|
|
|
Män % |
71 |
71 |
69 |
69 |
Högskoleingenjörsexamen |
4 200 |
4 400 |
4 700 |
4 700 |
Kvinnor % |
24 |
26 |
26 |
26 |
|
|
|
|
|
Män % |
76 |
74 |
74 |
74 |
Läkarexamen |
1 550 |
1 550 |
1 600 |
1 600 |
Kvinnor % |
53 |
53 |
54 |
55 |
|
|
|
|
|
Män % |
47 |
47 |
46 |
45 |
Tandläkarexamen |
350 |
350 |
400 |
400 |
|
|
|
|
|
Kvinnor % |
57 |
67 |
66 |
63 |
|
|
|
|
|
Män % |
43 |
33 |
34 |
37 |
Sjuksköterskeexamen |
5 150 |
350 |
5 400 |
5 400 |
|
|
|
|
|
Kvinnor % |
84 |
57 |
84 |
84 |
|
|
|
|
|
Män % |
16 |
43 |
16 |
16 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Utöver de riktade satsningarna för utökat antal helårsstudenter på ovanstående utbildningar har medel anvisats till kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning som motsvarar en svensk högskoleutbildning för vissa specifika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård, pedagogik och juridik. Under 2015 pågick på regeringens uppdrag kompletterande utbildningar för lärare vid flera lärosäten för motsvarande ca 396 helårsstudenter. Dessutom anordnades kompletterande utbildningar för personer med avslutad
Kostnaden för kompletterande utbildningar för utländska akademiker uppgick under 2015 till ca 66 miljoner kronor.
Utöver dessa utbildningar anordnar Sveriges lantbruksuniversitet kompletterande utbildning för veterinärer med särskild finansiering.
166
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Examina
Examina inom högskoleutbildning delas in i tre kategorier: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Under de senaste tio läsåren har antalet avlagda examina ökat med ca 40 procent. Under samma period ökade antalet examinerade personer med ca 32 procent. Till viss del förklaras ökningen av att det har blivit vanligare att en student får ut flera examina för samma studier. Det gäller framför allt vissa yrkesexamina som högskoleingenjörsexamen och sjuksköterskeexamen som kombineras med en generell examen.
Tabell 7.7 Antal examina och examinerade personer
|
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
Examina |
71 700 |
70 100 |
74 700 |
78 200 |
80 900 |
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % |
65 |
64 |
63 |
64 |
63 |
|
|
|
|
|
|
Män % |
35 |
36 |
37 |
36 |
37 |
Examinerade |
61 000 |
59 300 |
63 200 |
65 600 |
67 900 |
Kvinnor % |
65 |
63 |
63 |
64 |
63 |
|
|
|
|
|
|
Män % |
35 |
37 |
37 |
36 |
37 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Läsåret 2014/15 utfärdades ca 80 900 examina vid universitet och högskolor. Antalet exa- minerade personer uppgick till 67 900, in- klusive dem som sedan tidigare hade en eller flera examina. Detta antal är det högsta genom tiderna. Ökningen jämfört med föregående läsår var 2 200 personer. Av samtliga examinerade under läsåret 2014/15 var ca 63 procent kvinnor, vilket var en procentenhet lägre än under föregående läsår. Kvinnorna har varit i majoritet bland de examinerade sedan 1977. Antalet masterexamina, en examen som tillkom vid införande av den nya examens- strukturen 2007, minskade något till följd av ett minskat antal inresande studenter. Läsåret 2014/15 utfärdades 8 600 masterexamina, vilket var 100 fler än läsåret innan. Av dessa utfärdades 4 000 till kvinnor och 4 600 till män. Under 2014/15 examinerades 14 200 personer vars utbildningstid var fem år eller längre, vilket var en ökning med 800 från läsåret innan. Av dessa var 7 300 kvinnor och 6 900 män.
|
Tabell 7.8 Antal examina för vissa yrken |
|
|
|
|||
|
|
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
|
|
|
Lärarexamen |
6 514 |
8 |
410 |
9 100 |
8 200 |
|
|
Kvinnor % |
80 |
|
81 |
81 |
76 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
20 |
|
19 |
19 |
24 |
|
|
Sjuksköterskeexamen |
3 918 |
3 837 |
3 913 |
3 871 |
|
|
|
Kvinnor % |
87 |
|
86 |
86 |
87 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
13 |
|
14 |
14 |
13 |
|
|
Civilingenjörsexamen |
3 049 |
3 346 |
3 766 |
4 224 |
|
|
|
Kvinnor % |
27 |
|
29 |
31 |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
73 |
|
71 |
69 |
70 |
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Läsåret 2014/15 utfärdades ca 33 000 yrkes- examina varav 22 200 till kvinnor och 10 800 till män. Detta var en ökning med 300 yrkesexamina jämfört med föregående läsår. Under läsåret 2014/15 utfärdades 8 200 lärarexamina, varav 5 500 enligt den tidigare studieordning. Ca 77 procent av lärarexamina utfärdades till kvinnor och 23 procent till män.
Antalet utfärdade sjuksköterskeexamina (inklusive röntgensjuksköterskeexamina) var drygt 4 000 läsåret 2014/15, vilket var ca 100 färre än föregående läsår. Andelen sjuk- sköterskeexamina utfärdade till kvinnor var 87 procent och 13 procent till män. Könsbalansen är den omvända för civilingenjörer. Ca 30 procent av civilingenjörsexamina utfärdades till kvinnor och 70 procent till män. Totalt utfärdades ca 4 200 civilingenjörsexamina läsåret 2014/15, vilket var 500 fler än föregående läsår.
Bedömning av utländska utbildningar
Universitets- och högskolerådet ansvarar för bedömning av utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Antalet ansökningar om bedömning fortsatte att öka under 2015. Totalt ökade antalet ärenden på alla utbildningsnivåer som Universitets- och högskolerådet ansvarar för med 27 procent under 2015 jämfört med året innan, en ökning från 18 000 ärenden 2014 till 22 874 ärenden 2015. Ett bidragande skäl är den fortsatta ök- ningen av asylsökande från Syrien. När det gäller ärenden om bedömning av utländska högskole- utbildningar inkom 9 835 ansökningar och 8 578 ärenden avgjordes.
Universitets- och högskolerådet har trots den stora ärendemängden kunnat bedöma 20 procent
167
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
fler ärenden under 2015 än under 2014. Åtgärder i form av utökad bemanning, viss omorganisation och effektivisering av ärende- hanteringen har inneburit att handlägg- ningstiderna har kunnat minska i samtliga ärendeprocesser jämfört med 2014. För bedöm- ning av högskoleutbildning har den genom- snittliga handläggningstiden varit 138 dagar under 2015, jämfört med 150 dagar under 2014.
Universitets- och högskolerådet har under 2015 bistått med information och utbildningsin- satser om bedömning av utländsk utbildning för bl.a. studievägledare vid universitet och högskolor och vid den kommunala vuxenutbild- ningen.
Myndigheten har vidare under 2015 haft en fortsatt samverkan med Statens skolverk i uppgiften att lämna yttranden över utländska utbildningar som ligger till grund för ansökningar om lärar- eller förskollärarlegi- timation. Under året har myndigheten tagit emot 1 896 ärenden om begäran om yttranden om yttrande från Skolverket och lämnat besked i 1 774 ärenden med en genomsnittlig hand- läggningstid på 83 dagar.
Under 2015 har Universitets- och högskolerådet genomfört ett stort utvecklings- arbete i fråga om den s.k. Bedömningsportalen, som innehåller stödmaterial för bedömning av utländsk högskoleutbildning och används av antagningshandläggare vid universitet och högskolor, vägledare inom vuxenutbildningen och arbetsförmedlare.
Studenternas internationella rörlighet
Mellan läsåren 2010/11 och 2014/15 har antalet inresande studenter minskat med 29 procent. Antalet utresande studenter ökade under samma period med nio procent. Läsåret 2014/15 ökade antalet inresande studenter för första gången sedan införandet av studieavgifter 2010/11. Läsåret 2012/13 inträffade ett trendbrott då antalet inresande kvinnor blev fler än männen. Fler kvinnor än män bedrev under läsåren
Tabell 7.9 Antal in- och utresande studenter, kvinnor och män läsåren
|
10/11 |
11/12 |
12/13 |
13/14 |
14/15 |
Inresande |
46 700 |
38 100 |
33 900 |
32 600 |
33 200 |
Kvinnor % |
44 |
47 |
51 |
52 |
52 |
|
|
|
|
|
|
Män % |
56 |
53 |
52 |
48 |
48 |
|
|
|
|
|
|
Utresande |
26 600 |
27 700 |
28 300 |
28 900 |
29 100 |
Kvinnor % |
60 |
59 |
59 |
59 |
59 |
|
|
|
|
|
|
Män % |
40 |
41 |
41 |
41 |
41 |
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Utresande studenter
Under läsåret 2013/14 studerade 29 100 svenska studenter utomlands, vilket var 200 fler än föregående läsår. Av de utresande studenterna var 66 procent fritt utresande studenter (s.k.
Majoriteten av de utresande studerade i Europa, främst i Storbritannien, Danmark och Polen. Nordamerika lockade många studenter och allt fler valde att studera i Asien.
Av antalet studenter, exklusive inresande studenter, som hade avlagt examen i Sverige under läsåret 2014/15 hade 14 procent studerat utomlands under sin utbildning. Det finns dock stora skillnader mellan olika examensgrupper. Av civilekonomerna hade varannan examinerad studerat utomlands, medan fyra procent av dem som hade avlagt en lärarexamen hade studerat utomlands och av dem som hade avlagt en sjuk- sköterskeexamen var motsvarande andel sex procent.
Inresande studenter
Läsåret 2013/14 deltog 33 200 inresande studenter i svensk högskoleutbildning, vilket var 600 fler än föregående år. Antalet utbytes- studenter har dock minskat, särskilt gruppen manliga utbytesstudenter. Antalet inresande utbytesstudenter har minskat varje år sedan 2011/12. Totalt har de sedan dess minskat med elva procent. Jämfört med föregående läsår har antalet inresande ökat från länder utanför EU/EES och Schweiz och minskat från EU/EES och Schweiz. Kvinnorna var, liksom läsåret innan, i majoritet bland de inresande: 52 procent var kvinnor och 48 procent var män. Av dessa inresande studenter var det 21 770 som studerade i Sverige för första gången vilket är 330 fler än föregående år.
168
Av de inresande nybörjarstudenterna var 61 procent utbytesstudenter och 39 procent fritt inresande studenter.
Av inresande utbytesstudenter som var nybörjare vid svenska universitet och högskolor 2013/14 kom ungefär sex procent från nordiska länder och 68 procent från övriga Europa. Därefter följde Asien och Nordamerika med 17 respektive nio procent. Av de fritt inresande studenterna som var nybörjare kom 30 procent från Europa. Därefter följde Asien med 22 procent. De enskilt största länderna var Indien, Finland och Kina. Av de studieavgiftsbetalande studenterna kom de flesta från Indien, Kina, Bangladesh, Pakistan och Iran.
Studieavgifter
Hösten 2011 infördes studieavgifter och anmälningsavgifter för personer som inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz (s.k. tredjelandsmedborgare). Syftet med införandet av studieavgifter var att svenska lärosäten skulle konkurrera med kvalitet och inte främst med avgiftsfri utbildning.
Läsåret 2014/15 betalade ca 2 800 studenter studieavgift som nybörjare i svensk högskole- utbildning vilket var en ökning med nästan 50 procent från föregående år. Jämfört med första året med studieavgifter har antalet nybörjare som betalar studieavgift mer än fördubblats (135 procent) Av dessa studenter var 38 procent kvinnor och 62 procent män. Det totala antalet avgiftsbetalande studenter i svensk högskole- utbildning uppgick läsåret 2014/15 till ca 4 300. Av de studieavgiftsbetalande fritt inresande studenterna kom de flesta från Indien, Kina, Bangladesh, Pakistan och Iran.
Antalet inresande studenter som var nybörjare från de tretton länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med minskade med nästan 80 procent läsåret efter införandet av studieavgifter. Läsåret 2014/15 skedde en stor ökning och antalet är nu uppe i drygt hälften av nivån läsåret 2010/11. Minskningen av studenter från Bangladesh och Etiopien står ensam för den totala minskningen av studenter från Sveriges samarbetsländer. För övriga elva länder har antalet studenter ökat eller i ett fall nått samma nivå jämfört med läsåret 2010/11.
Intäkterna från anmälnings- och studieavgifter nådde 2014/15 506 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarar det belopp som drogs in från
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
universitet och högskolor i samband med införandet av anmälnings- och studieavgifter 2010/11.
Under 2015 anvisades sammanlagt 210 miljoner kronor för stipendier till avgiftsskyldiga studenter, vilket framgår av Tabell 7.10. Av dessa medel avsåg 150 miljoner kronor stipendier inom utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Vidare avsåg 60 miljoner kronor medel inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslaget 4:1 Internationella program.
Tabell 7.10 Stipendier till tredjelandsstudenter
Miljoner kronor
Stipendier till |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
tredjelandsstudenter |
||||
Utgiftsområde 16: |
60 |
60 |
60 |
60 |
Utbildning och |
|
|
|
|
universitetsforskning |
|
|
|
|
(endast studieavgifts- |
|
|
|
|
kostnader) |
|
|
|
|
Utgiftsområde 7: |
30 |
30 |
80 |
80 |
Stipendieprogram |
|
|
|
|
långsiktiga |
|
|
|
|
samarbetsländer |
|
|
|
|
(studieavgiftskostnader |
|
|
|
|
och levnadsomkostnader) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområde 7: |
20 |
70 |
70 |
70 |
Stipendieprogram OECD- |
|
|
|
|
DAC (studieavgifts- |
|
|
|
|
kostnader och levnads- |
|
|
|
|
omkostnader) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total |
110 |
160 |
210 |
210 |
|
|
|
|
|
Universitets- och högskolerådet fördelar de ovan nämnda medlen, 60 miljoner kronor, från utgiftsområde 16 till statliga universitet och högskolor och vissa enskilda utbildnings- anordnare. Universitets- och högskolerådet uppskattar att lärosätena under läsåret 2014/15 beviljade totalt ca 474 nya stipendier.
Stipendieprogrammen som finansieras med medel från utgiftsområde 7 administreras av Svenska institutet. Under 2015 beviljade Svenska institutet 447 stipendier till studenter från de långsiktiga samarbetsländerna. Av stipendierna beviljades 73 procent till män och 27 procent till kvinnor, vilket speglar söktrycket mellan män och kvinnor. Svenska institutet beviljade under 2014 även 157 stipendier till studenter från
169
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Etablering på arbetsmarknaden
Statistiska centralbyråns arbetskraftsunder- sökning (AKU) visar att arbetslösheten är lägre bland högskoleutbildade än bland de personer vars högsta utbildningsnivå är fullgjord gymnasieskola eller grundskola. Detta gäller oavsett konjunkturläge.
Universitetskanslersämbetets rapport Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 – examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 (rapport 2015:26) behandlar högskoleutbildades etablering på arbetsmarknaden. Rapporten publiceras vart- annat år. Av rapporten framgår att etableringen på arbetsmarknaden är fortsatt god då 80,7 procent av dem med avlagd examen läsåret 2011/12 hade etablerat sig på arbetsmarknaden 2013. Etableringsgraden var något lägre för kvinnor, 80,3 procent jämfört med 81,3 procent för männen. Den sammantagna etablerings- graden var något högre jämfört med gruppen som tog examen år 2009/10 (78,3 procent). Även 2009/10 hade kvinnorna en något lägre etableringsgrad, 77,7 procent mot männens 79,6 procent.
Diagram 7.3 Etablering på arbetsmarknaden. Kvinnor och
män. Examinerade läsåren |
|
|
Procent |
|
|
90 |
|
|
Samtliga |
Kvinnor |
Män |
85 |
|
|
80 |
|
|
75 |
|
|
70 |
|
|
65 |
|
|
60 |
|
|
55 |
|
|
50 |
|
|
1994/95 1996/97 1998/99 2000/01 2002/03 2004/05 2006/07 2008/09 2010/11 |
Anm.: Den vertikala axeln är bruten.
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Forskning
Diagram 7.4 Intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå uppdelade på anslagsmedel och externa medel
Miljarder kronor (2015 års priser)
25 |
|
Externa medel |
Anslagsmedel |
20
15
10
5
0
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Lärosätenas statsanslag för forskning och utbild- ning på forskarnivå var 16,8 miljarder kronor 2015. Jämfört med 2014 har de direkta anslagen minskat med ca 450 miljoner kronor i 2015 års priser. Anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå utgjorde ca 43 procent av lärosätenas alla intäkter för forskning under 2015. Lärosätenas forskningsintäkter från externa finansiärer uppgick till 22 miljarder kronor 2015 och utgjorde 57 procent av lärosätenas totala forskningsintäkter.
Diagram 7.5 Lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå från externa finansiärer 2005, 2010 och 2015, uppdelade på finansiärskategorier
Miljarder kronor (2015 års priser)
Övriga utlandet |
|
|
|
|
|
05 |
|
10 |
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
EU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Organisationer utan vinstsyfte i Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Företag i Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentliga forskningsstiftelser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommuner och landsting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga statliga myndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskningsråd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå används främst till grundforskning i form av lönekostnader för lektorer och professorer, samfinansiering av externa forsk- ningsprojekt och riktad forskning till särskilt utpekade strategiska forskningsområden. Anslagen används också till strategiska insatser för meritering av yngre forskare eller för forskare inom områden med ojämn könsför- delning och finansiering av utbildning på
170
forskarnivå. Samfinansiering av externa projekt avser dels sådana medel som skjuts till när de externa forskningsmedlen inte finansierar forsk- ningsprojekt fullt ut, dels sådana medel som krävs som medfinansiering av vissa finansiärer. Genom att införa Sveriges universitets- och högskoleförbunds redovisningsmodell för indirekta kostnader har lärosätena ökat sin kontroll över forskningsprojektens totala kost- nader och gjort det tydligare vilken del av forskningsprojekten som finansieras med anslagsmedel.
Utbildning på forskarnivå
Alla universitet får enligt högskolelagen utfärda generella examina på forskarnivå. Med anledning av propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134, bet. 2008/09:UbU18, rskr. 2008/09:276) har för- fattningsändringar beslutats som medför att högskolor som inte är universitet sedan den 1 januari 2010 kan ansöka om tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå. Examenstillståndet söks inom ett område och beslutas i fråga om statliga lärosäten av Uni- versitetskanslersämbetet. Konstnärliga examina på forskarnivå får universitet och högskolor utfärda inom ett område endast efter tillstånd av Universitetskanslersämbetet. För enskilda utbildningsanordnare fattar regeringen beslut om tillstånd att utfärda examina efter att Universitetskanslersämbetet lämnat yttrande över ansökan.
Doktorandnybörjare
Antalet doktorandnybörjare uppgick 2015 till 2 985 vilket var något färre än året innan. Flest nybörjare fanns liksom föregående år inom medicin och hälsovetenskap och det lägsta antalet fanns inom lantbruksvetenskap. Köns- fördelningen bland doktorandnybörjarna 2015 var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Könsfördelningen bland doktorandnybörjarna skiljer sig dock mellan olika forskningsämnes- områden. Av doktorandnybörjarna i medicin och hälsovetenskap var andelen kvinnor 59 procent och andelen män 41 procent. Inom teknik var andelen kvinnor 32 procent och andelen män 68 procent. Det senare är en minskning av andelen kvinnor med två procentenheter sedan föregående år.
Även andelen utländska doktorandnybörjare var under 2015 38 procent, varav 40 procent kvinnor och 60 procent män.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Antalet licentiatnybörjare uppgick 2015 till ca 220 varav 55 procent kvinnor och 45 procent män.
Diagram 7.6 Doktorandnybörjare |
|
|
|
|||||||
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
Doktorandnybörjare |
|
Kvinnor |
|
Män |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet. |
|
|
Aktiva doktorander
Antalet doktorander uppgick hösten 2015 till ca 18 400 vilket är något färre än föregående höst då antalet var ca 19 300. Av doktoranderna var 47 procent kvinnor och 53 procent män.
Andelen doktorander som ägnade sig åt studier på forskarnivå på heltid uppgick till 58 procent, vilket var en ökning med en procentenhet jämfört med tidigare år. Andelen kvinnor som studerade på heltid var 54 procent vilket var lägre än männen där 62 procent studerade på heltid. Att ca 42 procent av doktoranderna studerade på deltid kan delvis förklaras med att en doktorand kan ha påbörjat sin forskarutbildning en bit in på terminen eller återkommit efter ett uppehåll. En annan förklaring är att en del doktorander genomför sin utbildning på deltid vid sidan om ett annat arbete, t.ex. en läkaranställning.
Doktorsexamina och licentiatexamina
I ett längre perspektiv har antalet doktors- examina ökat. Sedan 2008, det år då flest doktorsexamina utfärdades, har antalet doktors- examina minskat under flera år för att sedan återigen öka från 2012. År 2015 uppgick antalet utfärdade doktorsexamina till 2 840. Flest doktorsexamina avlades inom medicin och hälsovetenskap. Av det totala antalet doktors- examinerade var könsfördelningen jämn med 47 procent kvinnor och 53 procent män. Dock finns det skillnader i könsfördelningen mellan olika ämnesområden, t.ex. utfärdades 58 procent av doktorsexamina inom medicin och hälso- vetenskap till kvinnor och 42 procent till män.
171
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Antalet licentiatexamina steg under 2015 till 720, att jämföra med föregående års 830 examinerade. Andelsmässigt togs 39 procent av alla licentiat- examina år 2015 ut av kvinnor och 61 procent av män.
Diagram 7.7 Doktorsexamina
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Doktorsexamina |
|
Kvinnor |
|
Män |
|
|||
3 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet. |
|
|
Doktorandernas försörjning
Den vanligaste försörjningsformen för doktorander under 2015 inom samtliga ämnes- områden utom medicin och hälsovetenskap var doktorandanställning. I ett längre perspektiv kan man se att doktorandanställning har blivit allt vanligare. Av doktoranderna hade 55 procent en doktorandanställning 2007 och 2015 var andelen 64 procent. Det var tre procent av dokto- randerna som hade utbildningsbidrag och sju procent som hade stipendier 2015. Andra försörjningsformer för doktorander var bland annat företagsdoktorand eller annan anställningsform inom eller utanför högskolan.
7.3.3Analys och slutsatser
Under 2015 har det övergripande målet för verksamhetsområdet varit att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Universitetskanslersämbetets utvärde- ringar av högskoleutbildningar under fyra- årscykeln
Flertalet universitet och högskolor har under de senaste åren genomfört förändringar i sina utbildningsutbud, vilket har medfört att universitet och högskolor i högre utsträckning erbjuder utbildning där efterfrågan från studenterna och arbetsmarknad är stor.
I målet för verksamhetsområdet har också ingått att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska bedrivas effektivt. Ett tecken på att effektiviteten har ökat är att de senaste årens trend med fallande prestations- grader inom utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå är bruten och att den genomsnittliga prestationsgraden har ökat.
Arbetslösheten är lägre för personer med eftergymnasial utbildning jämfört med grupper med lägre utbildningsnivå och etableringsgraden ökar bland högskoleutbildade. Antalet sökande till universitet och högskolor minskade något under 2015 jämfört med föregående år. Även antalet helårsstudenter och högskolenybörjare minskade något under 2015. Minskningarna är dock små och kan ha påverkats av en förbättrad konjunktur. Efterfrågan på högskoleutbildning bedöms alltjämt vara större än högskolans nuvarande dimensionering. En utbyggnad av utbildning på grundnivå och avancerad nivå inleddes under 2015, men samtidigt har en tillfällig satsning på motsvarande cirka 4 200 utbildningsplatser upphört till 2016. Detta bedöms vara huvudorsaken till varför inte antalet helårsstudenter ökar under 2015.
Det finns fortfarande brister när det gäller jämställdheten vid universitet och högskolor. Fler kvinnor och män väljer att läsa en högskole- utbildning i dag jämfört med tidigare. Skillnaden mellan kvinnors och mäns benägenhet att läsa en högskoleutbildning är dock stor och blir dessutom allt större. Inom utbildning på grund- nivå och avancerad nivå studerar fler kvinnor än män. Inom utbildningen är också könsbundna utbildningsval ett fortsatt problem. Regeringen kan konstatera att kvinnor och mäns olika utbildningsval gör det svårare att uppnå det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet samt målet om en jämn fördelning av makt och inflytande.
Trots att andelen kvinnor är större än andelen män inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 74 procent av professorerna män. Andelen professorer som är kvinnor ökar visserligen men förändringen är långsam. Ökningen har också skett i långsammare takt de
172
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
senaste åren än tidigare. Regeringens slutsats är att det behövs ytterligare arbete för att målsättningen om jämställda karriärvägar inom universitet och högskolor ska nås.
7.4Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse med reservation till Uppsala universitet. Ett uttalande med reservation lämnas när Riks- revisionen bedömer att årsredovisningen inne- håller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Riks- revisionen konstaterar att Uppsala universitets årsredovisning saknar namn på en av styrelsens ledamöter på underskriftssidan, vilket krävs enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Före avgivandet av revisionsberättelsen har Riksrevisionen dock erhållit revisionsbevis för att samtliga styrelseledamöter har undertecknat arkivexemplaret av årsredovisningen.
173
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
8 Forskning
8.1Omfattning
Området forskning inom utg.omr. 16 omfattar anslag till forskning, forskningens infrastruktur, nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och forskningsinformation. Anslagen avser Veten- skapsrådet, Rymdstyrelsen, Kungl. biblioteket, Institutet för rymdfysik, Polarforsknings- sekretariatet, Centrala etikprövningsnämnden samt de sex regionala etikprövningsnämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.
8.2Mål för området
–antal vetenskapliga artiklar, som ett mått på vetenskaplig produktivitet i USA, Kina, Japan, Sydkorea och vissa större europeiska länder (källa: Web of Science),
–genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar per artikel, för Sverige och jämförbara länder (källa: Scopus),
–genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar per artikel för USA, Kina, Japan, Sydkorea och vissa större europeiska länder (källa: Scopus), och
–genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar för olika vetenskapsområden i Sverige (källa: Scopus).
Målet för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.
8.3Resultatredovisning
8.3.1Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
De indikatorer för forskning som används för att redovisa resultaten inom verksamhetsområdet är följande:
–antal vetenskapliga artiklar, som ett mått på vetenskaplig produktivitet i Sverige och vissa mindre och medelstora europeiska länder (källa: Web of Science),
Antalet vetenskapliga artiklar per land är ett mått på hur omfattande den forskning är som bedrivs i respektive land. Genomsnittligt antal fält- normaliserade citeringar per artikel är ett mått på vilken påverkan på vetenskapen ett arbete har. Fältnormaliserade citeringar är ett medelvärde för alla områden av antalet citeringar dividerat med medelantalet citeringar för varje område. Denna synlighet brukar generellt användas som ett mått på forskningens vetenskapliga kvalitet. Se vidare under avsnittet Svensk forskning i internationell jämförelse.
Publiceringsdata mäts utifrån två databaser, Web of Science som inkluderar 12 000 tidskrifter samt Scopus som inkluderar ca 20 000 tid- skrifter, varav en större andel än hos Web of Science avser tidskrifter från Europa och Asien.
När det gäller universitet och högskolors samverkan med det omgivande samhället, nyttig- görande av forskningsresultat samt innovation, se avsnittet Nyttiggörande av forskning.
175
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
8.3.2 Resultat
Forskningsfinansiering i Sverige
Det svenska nationella målet för forskning och utveckling (FoU) är att de totala investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär fyra procent av BNP 2020. Detta mål presenterades i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100). År 2000 uppställdes målet inom EU att de samlade privata och offentliga investeringarna av FoU ska uppgå till tre procent av BNP 2010. Flera länder inom EU har ökat sina avsättningar för FoU till följd av detta och uppnår därmed målet. Målsättningen att fler länder ska uppnå målet till 2020 kvarstår.
De statliga anslagen för FoU beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) uppgå till 34,4 miljarder kronor 2016.
Förutom medlen till FoU inom statens budget beräknas investeringar i FoU under 2016 göras med 1,6 miljarder kronor från de forsk- ningsstiftelser som bildades med löntagarfonds- medlen, med cirka 2,25 miljarder kronor från EU:s forskningsmedel och med drygt 2,3 miljarder kronor från kommuners och lands- tings medel för FoU. Sammantaget uppskattas statens investeringar och övriga offentliga in- vesteringar i FoU uppgå till drygt 40,5 miljarder kronor 2016, vilket motsvarar en andel av BNP på cirka 0,95 procent. Det är en minskning med 0,15 procentenheter jämfört med 2015.
Det svenska näringslivet tillhör de mest FoU- intensiva i världen. SCB uppskattar att före-
tagens investeringar |
i FoU uppgick till |
85,9 miljarder kronor |
2013, vilket är senast |
uppmätta år. Företagens investeringar i FoU motsvarade 2013 en andel på 2,3 procent av BNP. Tillsammans med offentliga avsättningar på cirka 1,1 procent 2013 avsattes därmed cirka 3,4 procent av BNP på FoU 2013.
Svensk forskning i internationell jämförelse
Sverige, Danmark och Schweiz är de tre länder i världen som producerar flest artiklar per capita. Svenska forskare publicerade ca 15 000 artiklar (fraktionerat) 2015, dvs. där en artikel med t.ex. två författare räknas som en halv för vardera författare. Forskare i Danmark publicerade ca 10 200 och forskare i Schweiz ca 15 200 med samma mått. Från Schweiz publiceras därmed
fler artiklar än från Sverige trots att det är ett mindre land. Den svenska produktionen av vetenskapliga artiklar har ökat med 30 procent sedan 1999 medan den från Schweiz har ökat med 57 procent och Danmark med 83 procent, se diagram 8.1.
Diagram 8.1 Antal vetenskapliga artiklar, som ett mått på vetenskaplig produktivitet i Sverige och vissa mindre och medelstora europeiska länder
Antal artiklar |
|
|
|
|
|
|
|
År |
30000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DK |
|
|
|
|
|
|
25000 |
|
FIN |
|
|
|
|
|
|
|
|
NL |
|
|
|
|
|
|
|
|
NO |
|
|
|
|
|
|
20000 |
|
CH |
|
|
|
|
|
|
|
SE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
2013 |
2015 |
Källa: Web of Science 2016.
Den största ökningen av vetenskaplig produk- tion har skett i Asien. Kina har tiofaldigat sin publicering av vetenskapliga artiklar sedan 1999 och Sydkorea har fyrfaldigat sin produktion under samma period. Från Sydkorea publicera- des under 2000 något färre artiklar än från Sverige, medan det 2015 publiceras mer än tre gånger så många artiklar från Sydkorea jämfört med Sverige. Kina är nu, efter USA, världens näst största producent av vetenskapliga artiklar, följt av Storbritannien, Tyskland och Japan. Den största producenten är USA med cirka 300 000 fraktionerade artiklar per år, se diagram 8.2.
176
Diagram 8.2 Antal vetenskapliga artiklar, som ett mått på vetenskaplig produktivitet i USA, Kina, Japan, Sydkorea och vissa större europeiska länder
Antal artiklar |
|
|
|
|
|
|
|
År |
350000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
250000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
JAP |
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
CHN |
|
|
|
|
|
|
150000 |
|
UK |
|
|
|
|
|
|
|
KOR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
DE |
|
|
|
|
|
|
|
USA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
2013 |
2015 |
Källa: Web of Science 2016.
Ett mått på kvalitet är antalet citeringar av vetenskapliga artiklar. Sverige återfinns bland de tio länder i världen varifrån artiklar citeras mest. Skillnaden mellan de tio länder som citeras högst är små. Dock finns det skillnader inom denna grupp som visar på att jämförbara länder ändå skiljer sig åt något avseende citeringsgrad. Sverige som under 2015 citeras på ca
Sveriges citeringsgrad ökade från 2006 till 2011, men har därefter fallit något. Artiklar från Danmark, Nederländerna, Schweiz och Singapore citeras nu i högre grad än de från Sverige.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 8.3 Genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar per artikel för Sverige och jämförbara länder
Antal fältnormaliserade citeringar |
|
|
|
|
År |
||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
DK |
|
|
|
|
|
|
|
|
FIN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,3 |
|
|
|
|
|
|
|
NL |
|
|
|
|
|
|
|
|
NO |
|
|
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SING |
|
|
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
SE |
|
|
|
|
|
|
|
|
CH |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
2013 |
2015 |
Källa: Scopus 2016. |
|
|
|
|
|
|
|
Diagram 8.4 Genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar per artikel för USA, Kina, Japan, Sydkorea och vissa större europeiska länder
Antal fältnormaliserade citeringar |
|
|
|
|
År |
||||
1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
CHN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
DE |
|
|
|
|
|
|
|
|
IT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
JAP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KOR |
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
UK |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
USA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
2013 |
2015 |
Källa: Scopus 2016. |
|
|
|
|
|
|
|
När enskilda forskningsområden för Sverige jämförs med världsgenomsnittet ligger medicin och teknik högst, följt av agronomi och naturvetenskap med en citeringsgrad på
177
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|
|
||||||
Diagram 8.5 Genomsnittligt antal fältnormaliserade |
|
||||||||
citeringar för olika vetenskapsområden i Sverige 1997– |
|
||||||||
2015 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal fältnormaliserade citeringar |
|
|
|
|
År |
||||
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
Agro |
|
|
|
|
|
|
|
|
Med |
|
|
1,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Tekn |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Sam |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
2013 |
2015 |
Källa: Scopus 2016. |
|
|
|
|
|
|
|
Fördelning av statliga medel till forskning
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas de statliga anslag som investeras i FoU uppgå till 34,4 miljarder kronor 2016, vilket är en ökning med 747 miljoner kronor i 2016 års prisnivå jämfört med 2015.
2015 |
beräknas därmed av SCB |
motsvara |
0,80 procent av BNP. |
|
|
Av |
de totala |
2016 om |
34,4 miljarder kronor anvisades 22,8 miljarder kronor inom utg.omr. 16 Utbildning och universitetsforskning. Universitet och högskolor tilldelades 14,2 miljarder kronor av dessa medel som direkta forskningsanslag. Dessutom för- delades 1,1 miljarder kronor av anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet för forskning och forskarutbildning. Sammantaget uppgår anslagen till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå till 15,3 miljarder kronor 2016.
De fyra myndigheterna med särskilda upp- gifter att finansiera FoU, dvs. Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Forsknings- rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) beräknas fördela 10,3 miljarder kronor under 2016, se tabell 8.1. Avsättningarna till FoU inom utg.omr. Försvar och samhällets krisberedskap beräknas uppgå till 1,4 miljarder kronor 2016. Inom utg.omr. 7 Internationellt bistånd finansieras FoU med 811 miljoner kronor och
inom utg.omr. Energi finansieras FoU med 1,3 miljarder kronor.
Övriga myndigheters finansiering beräknas uppgå till 6,4 miljarder kronor. Detta motsvarar 19,4 procent av statens budgetmedel för FoU.
Tabell 8.1 Medel från statsbudgeten 2016 efter mottagare
mdkr
Mottagare |
2016 |
Procentuell andel |
Universitet och högskolor |
14,2 |
41,2 |
|
|
|
Vetenskapsrådet |
6,0 |
17,4 |
|
|
|
Vinnova |
2,6 |
7,6 |
Formas |
1,2 |
3,5 |
|
|
|
Forte |
0,5 |
1,5 |
|
|
|
Energiforskning |
1,3 |
3,8 |
Försvar och samhällets |
1,4 |
4,1 |
krisberedskap |
|
|
Biståndsverksamhet |
0,8 |
2,3 |
|
|
|
Övriga myndigheter |
6,4 |
18,6 |
|
|
|
Totalt |
34,4 |
100 |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Ett urval av de statliga medel om 6,4 miljarder kronor som används för FoU 2016 av övriga myndigheter och hur de fördelas framgår av tabell 8.2.
178
Tabell 8.2 Några av de största avsättningarna 2016 för FoU från statliga myndigheter utöver universitet och högskolor, forskningsråden och Vinnova samt försvaret, med data för 2015 inom parentes
mnkr
Utgiftsområde |
Anslag |
2016 (2015) |
Utbildning och |
Ersättning för klinisk |
1 846 |
universitetsforskning |
utbildning och forskning |
(1 798) |
Kultur, medier, |
Forsknings- och |
39 (38) |
trossamfund och fritid |
utvecklingsinsatser inom |
|
|
kulturområdet |
|
|
|
|
|
Centrala museer: |
24 (16) |
|
Myndigheter |
|
|
|
|
|
Insatser för den ideella |
19 (19) |
|
sektorn |
|
|
|
|
Samhällsplanering, |
Statens geotekniska |
19 (22) |
bostadsförsörjning |
institut |
|
och byggande samt |
|
|
konsumentpolitik |
|
|
Allmän miljö- och |
Miljöforskning |
76 (76) |
naturvård |
|
|
|
Sveriges meteorologiska |
29 (29) |
|
och hydrologiska institut |
|
|
Åtgärder för havs- och |
21 (30) |
|
vattenmiljö |
|
Energi |
Avgifter till internationella |
12 (12) |
|
organisationer |
|
Kommunikationer |
Utveckling av statens |
359 (313) |
|
transportinfrastruktur |
|
|
Vidmakthållande av |
181 (150) |
|
statens |
|
|
transportinfrastruktur |
|
|
|
|
|
Statens väg- och |
26 (26) |
|
transportforskningsinstitut |
|
|
|
|
Näringsliv |
Institutens strategiska |
589 (583) |
|
kompetensmedel m.m. |
|
|
|
|
Övriga |
|
3 160 |
|
|
(1 588) |
|
|
|
Totalt |
|
6 400 |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Forskningsstiftelserna
De forskningsstiftelser som bildades med medel från de statliga löntagarfonderna planerar att investera 1,6 miljarder kronor i FoU under 2016. I tabell 8.3 visas forskningsstiftelsernas bidrag för FoU under de två senaste åren samt en prognos för fördelningen 2016.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 8.3 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU
mnkr
Stiftelse |
2014 |
2015 |
2016 (Prognos) |
SSF |
509 |
516 |
675 |
KK |
281 |
357 |
487 |
|
|
|
|
MISTRA |
159 |
149 |
208 |
|
|
|
|
Vårdalstiftelsen |
31 |
13 |
- |
STINT |
41 |
39 |
47 |
|
|
|
|
IIIEE |
8 |
10 |
11 |
|
|
|
|
Östersjöstiftelsen |
188 |
181 |
178 |
Totalt |
1 217 |
1 265 |
1 606 |
Källa: Statistiska centralbyrån. Vårdalstiftelsen har själva rapporterat in 13 miljoner kronor 2015.
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) stödjer naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forsk- ning av strategisk betydelse för den svenska kon- kurrenskraften.
Stiftelsen för kunskaps- och
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) stödjer miljöforskning.
Stiftelsen för vård- och allergiforskning, (Vårdalstiftelsen) främjar forskning och forskarutbildning inom vårdområdet samt med inriktning på allergier och annan överkänslighet. Styrelsen har beslutat om en avveckling av stiftelsen och de sista bidragen fördelades under våren 2015.
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) ger stipen- dier för svenska forskares vistelse vid utländska universitet och för utländska forskares vistelse i Sverige. Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universi- tet (IIIEE) finansierar verksamhet vid Lunds universitet inom industriell miljöekonomi.
Östersjöstiftelsen finansierar främst forskning och akademisk infrastruktur vid Södertörns högskola.
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond för- delade 542 miljoner kronor 2015 till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Av dessa medel fördelades totalt 391 miljoner kronor från den kulturvetenskapliga donationen som bilda- des med medel från de statliga löntagarfonderna.
179
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Andra stiftelser och organisationer
Utöver de forskningsstiftelser som har bildats av staten finns det andra stiftelser som ger stora bidrag till svensk forskning. En stiftelse som lämnade ett av de största bidragen var Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Sammantaget för- delade Wallenbergsstiftelserna 2,4 miljarder kro- nor för olika forskningsprojekt och vetenskaplig utrustning under 2015. Cancerfonden avsätter 385 miljoner kronor för forskning 2016.
Utredningar
Översyn av etikprövning av forskning
En utredare har på Regeringskansliets uppdrag biträtt Utbildningsdepartementet i forsknings- frågor med särskild uppgift att se över och föreslå hur etikprövning av forskning som avser människor ska organiseras med målet att genom nationell samordning skapa en effektivare han- tering. Uppdraget redovisades den 17 december 2015. Departementspromemorian Etisk gransk- ning av klinisk läkemedelsprövning (Ds 2016:12) har remitterats.
Nationell rymdstrategi
Den 2 september 2015 överlämnades betänkan- det En rymdstrategi för nytta och tillväxt (SOU 2015:75) till regeringen. Utredarens uppdrag var att föreslå en sammanhållen nationell rymdstra- tegi för svensk rymdverksamhet (dir. 2014:57). Syftet var att inom befintlig ekonomisk ram utveckla möjligheterna till att använda rymd- verksamheten som en strategisk tillgång för att möta samhällets behov och stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Betänkandet har re- missbehandlats och bereds inom Regerings- kansliet.
Reglering av personuppgiftsbehandling för forskningsändamål med anledning av EU:s dataskyddsförordning
Europaparlamentet och rådet fattade den 27 april 2016 beslut om en ny allmän dataskyddsförord- ning (EU 2016/679). Genom förordningen upp- hävs EU:s nu gällande dataskyddsdirektiv, vilket bl.a. innebär att den svenska personuppgiftslagen måste upphävas.
Dataskyddsförordningen förutsätter att vissa kompletterande nationella bestämmelser ska finnas på plats när
de generella författningsbestämmelser som data- skyddsförordningen ger anledning till finns det också ett visst utrymme att införa särregleringar för specifika områden. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att föreslå en reglering av behandling av personuppgifter för forsk- ningsändamål som är förenlig med EU:s data- skyddsförordning (dir. 2016:65). Utredaren ska också behandla vissa av förslagen i betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45). Delar av uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2017 och uppdraget i övrigt ska slutredovisas senast den 8 december 2017.
Organisationen för utredningar om oredlighet i forskning
Regeringskansliet har den 1 oktober 2015 upp- dragit åt en särskild utredare att undersöka be- hovet av en ny hantering av ärenden som rör utredning av oredlighet i forskning och lämna förslag som säkerställer en tydlig och rättssäker hantering av misstänkt oredlighet (dir. 2015:99). Uppdraget ska redovisas senast den 25 november 2016.
Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård
Den 2 juni 2016 fick en särskild utredare i upp- drag att se över lagen (2003:460) om etikpröv- ning av forskning som avser människor (etik- prövningslagen) och regleringen för verksamhet i gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård samt en bestämmelse om vissa etiska bedömningar (dir. 2016:45). Upp- draget ska redovisas senast den 31 augusti 2017.
Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådets främsta uppgift är att ge stöd för grundläggande forskning av högsta veten- skapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsom- råden. Merparten av rådets forskningsstöd söks i konkurrens och fördelas efter granskning av sakkunniga till forskare och forskargrupper som bedriver egeninitierad forskning. Administra- tionen av denna process för beredning och granskning av ansökningar utgör en stor del av rådets arbete.
Av de totalt nästan 6,4 miljarder kronor som Vetenskapsrådet lämnade i bidrag under 2015 var 4,4 miljarder kronor forskningsstöd och nästan
180
1,9 miljarder kronor var stöd för forskningens verktyg och infrastrukturer.
En bibliometrisk analys som Vetenskapsrådet har genomfört visar att Sverige har en bred forskningsprofil, med viss tonvikt på klinisk medicin, samhällsvetenskap, biomedicin och bio- logi, men också på humaniora. Svensk forskning har särskilt starkt genomslag inom agronomi, biologi och kemi. Humanioras genomslag har stärkts något sedan mitten av
Forskningsstöd
Tre fjärdedelar av Vetenskapsrådets forsknings- ansökningar gäller projektstöd. Totalt behandla- des 4 899 projektansökningar 2015. Majoriteten av ansökningarna avsåg projektbidrag utan speci- ficerad inriktning. Inom flera områden var be- viljandegraden något högre 2015 jämfört med föregående år.
Vetenskapsrådets stöd till forskningsmiljöer, forskningssamverkan och forskarskolor inne- fattar en rad olika bidragsformer och utgjorde 2015 totalt 16 procent av myndighetens utbeta- lade stöd. Bidrag till internationell rekrytering ska göra det möjligt för svenska lärosäten att rekrytera framstående forskare. I och med de beslut som togs 2015 har totalt 19 ansökningar beviljats. Programmet är nu stängt för nya ansökningar.
För att bidra till högre kvalitet på svensk forskningsutbildning ger Vetenskapsrådet stöd till forskarskolor. Dessa kan drivas på ett enskilt lärosäte eller av flera lärosäten i samverkan, nationellt eller internationellt. Vetenskapsrådet finansierar för närvarande 21 forskarskolor.
Förnyelse i forskningen
Förnyelse inom forskningen sker enligt Vetenskapsrådet framför allt genom att förslag på forskningsprojekt initieras inom forskar- samhället. Vetenskapsrådets huvudsakliga forsk- ningsfinansieringsform, projektbidrag, sker ge- nom denna princip.
Förnyelse kan också omfatta förutsättningar för unga forskare. Det kan gälla såväl god och förutsägbar karriärväg, som god forsknings- finansiering och ökad möjlighet till att söka sig till starka forskningsmiljöer. Utlysningsformen rådsprofessorprogrammet ger etablerade forska- re möjlighet till mer långsiktig finansiering och därigenom större möjlighet till mer risktagande i forskningen. Forskares rörlighet är också en viktig faktor i forskningens förnyelse. Genom finansiering av stödformen internationell
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
postdok, där de forskare som får bidraget anställs vid ett svenskt lärosäte och tillbringar minst två tredjedelar av sin anställningstid vid ett utländskt universitet, bidrar Vetenskapsrådet till rörligheten. Vetenskapsrådet driver genom stöd från EU, programmet International Career Grant (INCA), som stödjer såväl rörlighet, som karriär- och ledarskapsutveckling för forskare i början av sin karriär.
Sedan 2011 har Vetenskapsrådet beslutat att minst en tredjedel av beslutade medel inom varje ämnesområde ska fördelas till unga forskare. Vetenskapsrådet utlyste ett särskilt bidrag till framstående yngre forskare inom naturveten- skap och teknikvetenskap och medicin och hälsa, med avsikt att ge de allra främsta forskarna en mer långsiktig finansiering av anställningar och forskningsmedel, två till sju år efter avlagd doktorsexamen. Inom humaniora och samhälls- vetenskap anses denna riktade satsning inte behövas då unga forskare står sig väl i konkur- rensen om forskningsmedel. För unga forskare som är kliniskt verksamma finns möjlighet att söka medel för att täcka lön för att kunna forska på halvtid. Av de 199 yngre forskare som bevilja- des medel från Vetenskapsrådet var 82 vid samma lärosäte som när de disputerade. Av dessa hade 46 varit vid ett annat lärosäte och åter- kommit till det lärosäte där de disputerade. Beviljandegraden är något högre för dem som har bytt lärosäte eller varit mobila än för dem som har varit kvar på sitt lärosäte sedan disputa- tion. Beviljandegraden var något högre för kvinnor än för män i alla tre kategorierna. Trots att beviljandegraden är ungefär densamma för kvinnor och män, kvarstår det faktum att det inte är jämnt fördelat hur många kvinnor och män som söker medel inom olika forskningsom- råden.
Forskningens verktyg och infrastruktur
Vetenskapsrådets stöd till forskningens verktyg och infrastrukturer uppgick 2015 till nästan 1,9 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än tidigare år.
Vetenskapsrådet har under 2015 inlett arbetet med att införa en ny modell för prioritering, finansiering, organisation och styrning av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Den nya modellen bygger på en hög grad av medfinansiering från lärosätena, vilket förväntas leda till att de åtaganden som görs är långsiktiga. Utlysningar av infrastrukturstöd kommer i
181
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
fortsättningen att ske vartannat år, baserat på en färdplan där de mest prioriterade satsningarna anges.
Sverige deltar genom Vetenskapsrådet i en rad internationella forskningsinfrastrukturer, bl.a. partikelfysiklaboratoriet CERN och den euro- peiska organisationen för astronomi ESO.
Jämställdhet
Vetenskapsrådet har sedan 2006 baserat sitt jämställdhetsarbete på den av styrelsen beslutade jämställdhetsstrategin.
De operativa målen är att Vetenskapsrådet ska ha en jämn könsfördelning i sina berednings- grupper, verka för att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag motsvarar andelen kvinnor och män bland de potentiellt sökande forskarna samt ha samma beviljandegrad och ge- nomsnittliga bidragstorlek för kvinnor och män. Vetenskapsrådet har också sedan 2013 uppdrag om jämställdhetsintegrering (U2013/7800/F).
Könsfördelningen i beredningsgrupperna har blivit jämnare över åren. Under 2015 var det i genomsnitt 45 procent kvinnor i panelerna. Lägst andel kvinnor, 41 procent, var det inom natur- och teknikvetenskap.
När det gäller projektbidrag, som är Veten- skapsrådets dominerande stödform, har skillna- derna i beviljandegrad mellan män och kvinnor utjämnats de senaste åren. Beviljandegraden var marginellt högre för män inom de flesta områ- den under 2015.
Beviljad genomsnittlig bidragsstorlek under det första bidragsåret var högre för kvinnor än för män inom naturvetenskap och teknik- och utbildningsvetenskap, medan det omvända gällde för medicin och hälsa och humaniora och sam- hällsvetenskap.
Vetenskapsrådet utbildar granskare, personal, styrelse, ämnesråd och kommittéer i jämställd- het. Utbildningen baseras bland annat på resultatet av de jämställdhetsobservationer som återkommande har utförts i beredningsgrupper- na sedan 2008. Studierna syftar till att identifiera brister och förbättringspunkter i ansöknings- beredningsprocessen ur ett jämställdhets- perspektiv. Såväl gruppsammansättning och dynamik, som instruktioner och tillvägagångs- sätt har identifierats som faktorer, vilka kan påverka processen. Det kan t.ex. handla om att personer i gruppen får olika stort talutrymme och därigenom kan påverka bedömningen av ansökan. När informell information ges utrym-
me i diskussionerna kan det också påverka rätts- säkerheten i processen.
Uppföljning och utredning inom Vetenskapsrådet
De strategiska forskningsområdena (SFO) är en satsning på ett antal strategiska områden där svensk forskning tillhör eller bedöms ha poten- tial att tillhöra den internationella forsknings- fronten. På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Energi- myndigheten genomfört en utvärdering av satsningen som pågått sedan 2010. Totalt om- fattade utvärderingen 43 forskningsmiljöer på elva lärosäten.
Den internationella expertpanelen konstatera- de att satsningen på strategiska forskningsområ- den har varit ett utmärkt och nyskapande initiativ från regeringen och det förefaller ha ökat kvaliteten på forskningen i en majoritet av forskningsmiljöerna. Satsningens främsta styrka har varit långsiktighet, vilket har gjort det möjligt att kombinera risktagande och höga ambitioner i forskningsprojekt och i rekrytering av ny personal. Långsiktigheten har även varit avgörande för möjligheten att utveckla nya forskningsområden. Panelen pekade också på att stödformen efter fem år hade ett antal tillkorta- kommanden, inte minst vad gällde de strategiska områdenas kopplingar till samhällets behov och utbildningarnas utveckling.
Verksamheten inom en av SFO:erna, Nationellt centrum för livsvetenskaplig forsk- ning (SciLifeLab), utvärderades även genom en särskild utvärdering som belyste tre områden: organisatoriska och finansiella förutsättningar, tekniska plattformars vetenskapliga kvalitet och vetenskaplig produktion, samt samhällelig rele- vans. De två internationella panelernas över- gripande bedömning var att SciLifeLab har stor potential att bli världsledande inom livsvetenska- perna, men att en tydligare och mer samlad målbild, struktur, styrning och finansiering be- hövs. Vidare menade panelerna att SciLifeLab ännu inte fullt ut är ett nationellt centrum och att det är viktigt att SciLifeLab även i fortsätt- ningen är integrerat i värduniversiteten samt att SciLifeLab behöver kommunicera bättre med omvärlden om betydelsen av den forskning som bedrivs där.
Utvecklingsforskning
Utvecklingsforskning omfattar stöd till forsk- ning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i långinkomstländer och stöd
182
till samarbete och kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och forskare i låginkomst- länder och lägre medelinkomländer.
Under 2015 har kommittén för utvecklings- forskning arbetat med att integrera utvecklings- forskning med övrig verksamhet på myndig- heten, samt med att utveckla beredningen av ansökningar inom området.
I vetenskapliga återrapporteringar och på seminarier har forskare beskrivit resultat av den biståndsfinansierade forskningen som har till syfte att bidra till att förbättra levnadsför- hållandena för människor i låginkomstländer. Utöver konkreta forskningsresultat har finansie- ringen bidragit till nya och fortsatta samarbeten och kunskapsutbyten med forskare i dessa länder.
Sammanlagt uppgick de bidrag Vetenskaps- rådet finansierade för utvecklingsforskning till 155 miljoner kronor, från utg.omr. 7 Inter- nationellt bistånd. Medlen utlystes under 2015, dels i form av projektbidrag av relevans för låginkomstländer, dels i form av bidrag för internationellt forskningssamarbete. Av 185 projektbidragsansökningar beviljades 37 stöd om sammanlagt drygt 125 miljoner kronor under 2015. Många av projekten bedömdes vara av omedelbar nytta för målet för Sveriges inter- nationella utvecklingssamarbete, medan andra syftar till kunskap som kan bidra till målet på sikt.
Rymdforskning och rymdverksamhet
Rymdstyrelsen
Under 2015 fördelades majoriteten av forsk- ningsmedlen till Chalmers tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och Institutet för rymdfysik, men även andra lärosäten och forskningsinstitut finns bland mottagarna. Under 2015 har Rymd- styrelsen låtit utvärdera effekterna av forskar- gruppernas deltagande med instrumentbidrag i stora internationella rymdprojekt, genom ett antal fallstudier inom rymdfysik. Utvärderingen visade på goda effekter, men också på den starka kopplingen mellan medverkan i nationella forsk- ningssatellitprojekt och framgångsrika bidrag till internationella projekt, samt nödvändigheten av långsiktig finansiering från Rymdstyrelsen.
Rymdstyrelsen tecknade i september 2015 ett ramavtal med den kinesiska rymdstyrelsen
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
CNSA. Redan under hösten konkretiserades möjligheterna till samarbete genom diskussioner mellan Institutet för rymdfysik och CNSA rörande ett svenskt instrument på en kommande kinesisk månlandare. I oktober förlängde Sverige och USA det bilaterala rymdavtalet som teckna- des 2005 med ytterligare tio år och därmed möjliggjordes en fortsättning på samarbetet mellan Nasa och Rymdstyrelsen.
Inom de europeiska satsningarna Copernicus (program för miljö- och klimatövervakning) och Galileo (program för satellitnavigering) har ett antal satelliter sänts upp under året.
Efter flera års förberedelser invigdes i december den svenska delen av ESA:s inkubator- verksamhet. ESA BIC Sverige blev den tolfte rymdinkubatorn i Europa och kommer årligen ge möjlighet för upp till åtta nystartade svenska företag att få råd och stöd med rymdrelaterade produkter och tjänster.
Europeiska unionen
EU:s intresse och ambitioner för rymdverksam- het har ökat sedan Lissabonfördraget 2009. EU:s huvudsakliga intresse finns inom navigering, miljö och klimat, och satsningar prioriteras för projekten Galileo (satellitnavigering) och Copernicus (miljöövervakning), men i ökande grad även för rymdlägesbild (Space Situational Awareness, SSA) där samarbete också sker med den Europeiska försvarsbyrån (EDA). Sats- ningarna har skett dels inom ovanstående pro- jekt, dels inom tema rymd i ramprogrammet för forskning Horisont 2020.
Den europeiska rymdorganisationen
Sverige genomför majoriteten av sina rymd- satsningar i samverkan med det europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA), vilket ger en kompetensutveckling som Sverige inte skulle kunna uppnå på egen hand.
ESA:s verksamhet består av både obligatoriska och frivilliga program och den årliga budgeten uppgår till cirka 4 miljarder euro. Medlems- ländernas bidrag till ESA:s obligatoriska pro- gram av gemensamt intresse beräknas enligt en skala för bruttonationalinkomsten
En stor del av satsningarna återgår till medlemsländerna i form av utvecklingsuppdrag
183
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
till industrin. Den utsträckning i vilken ländernas industri har vunnit utvecklingsuppdrag inom ESA anges som landets returkoefficient, dvs. volymen industriuppdrag i relation till bidraget. Returkoefficienten ska idealt vara 1,0 över en given period. För den senaste beräkningsperio- den
Institutet för rymdfysik
Forskningen vid Institutet för rymdfysik (IRF) syftar till att öka förståelsen för grundläggande fysikaliska processer i rymden och atmosfären. IRF:s forskning ger vetenskapliga resultat för en mängd tillämpningar inom många typer av rymdteknik. Innovativa mätinstrument som IRF utvecklar och ansvarar för ger möjligheter för forskare inom och utom institutet att göra nya upptäckter till gagn för naturvetenskap och teknik i hela samhället.
IRF har återigen lyckats väl internationellt. En viktig händelse under 2015 var uppskjutningen av de fyra NASA
IRF:s forskare har under året varit fortsatt aktiva och framgångsrika i publicering av vetenskapliga resultat i internationellt expert- granskade tidskrifter. Samarbetet med universi- tet och högskolor är fortsatt gott, vilket är betydelsefullt för IRF:s arbete.
Forskningens infrastruktur
Europeiska spallationskällan (ESS)
European Spallation Source (ESS) byggs för närvarande i Lund. ESS är en s.k. spallationskälla för neutronstrålning och är en av de största satsningarna på forskningsinfrastruktur som har skett i Europa under de senaste decennierna. ESS kommer att bli världens mest kraftfulla neutronkälla. Anläggningen kan jämföras med
ett gigantiskt mikroskop där struktur och funk- tion kan studeras hos många olika typer av material. Forskningen vid ESS kommer att ske inom framför allt fysik, kemi och
Anläggningen har 2012 projekterats att kosta 1,843 miljarder euro för perioden
Förhandlingarna med flertalet av de länder som avser att delta i konstruktionen och driften av ESS avslutades under 2014. Under 2015 överfördes all verksamhet i European Spallation Source ESS AB till ett konsortium for europeisk forskningsinfrastruktur, ett s.k.
Konstruktionen av ESS påbörjades under hösten 2014 och anläggningen beräknas stå helt färdig 2025.
MAX IV
MAX IV är en anläggning i Lund för att studera struktur hos material och molekyler. Det görs genom användning av intensivt röntgenljus, vars korta våglängd gör det möjligt att se bl.a. extremt små detaljer.
Det första spadtaget togs 2010 och anläggnin- gen invigdes sommaren 2016. Den unika prestandan hos MAX IV öppnar upp för världs- ledande forskning inom materialvetenskap, strukturbiologi, övriga livsvetenskaper och energi- och miljöforskning. Den magnetteknik som används för att skapa röntgenstrålningen vid MAX IV utvecklades i Lund och har numera blivit en ny standard för motsvarande anläggnin- gar runt om i världen.
Till anläggningen kan upp till 30 s.k. strålrör etappvis anslutas för olika slags mätningar. Tolv svenska universitet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ett
184
MAX
Samarbete om forskningsanläggningar inom EU
The European Strategy Forum for Research Infrastructure (ESFRI) har sedan 2006 pre- senterat färdplaner för forskningsinfrastrukturer. Den första publicerades 2006, följt av upp- dateringar 2008 och 2010. I mars 2016 pre- senterades en ny, där tydligare prioriteringar gjorts. I den finns 21 projekt, nio från färdplanen från 2008, sex plus ett omarbetat från 2010 samt fem nya projekt.
ESFRI prioriterade under 2014 tre projekt som alla kan bidra till världsledande forskning, ett av dessa projekt var den europeiska spalla- tionskällan ESS. Vidare identifierades ytterligare nio projekt som rekommenderades att få stöd, av vilka det fanns ett (EISCAT_3D) med särskild relevans för Sverige. Särskilda medel avsattes av EU för stöd till de första faserna i dessa projekt under 2015.
Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab)
SciLifeLab är ett nationellt centrum för stor- skalig molekylär biovetenskaplig forskning. Det unika med SciLifeLab är att det är både en forsk- ningsinfrastruktur och ett forskningscentrum. Verksamheten i SciLifeLab regleras i förordnin- gen (2013:118) om Nationellt centrum för livs- vetenskaplig forskning. De fyra värduniversite- ten (Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Stockholms universitet) får stöd genom de strategiska forsk- ningsområdena för att bygga upp och bedriva forskning på SciLifeLab.
Vid SciLifeLab finns över 150 verksamma forskningsgrupper. Den vetenskapliga produk- tionen har ökat ytterligare under 2015 till 605 vetenskapliga publikationer.
Åtta unga forskningsledare rekryterades inom ramen för programmet SciLifeLab Fellows, vilket finansieras i samarbete med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Sammanlagt 441 personer har jobbat på platt- formarna under 2015 (lika många kvinnor som män).
Av de 3 077 projekt som utfördes vid platt- formarna 2015 var 81 procent serviceprojekt (dvs. ej samarbeten med forskare i SciLifeLab) varav 34 procent var uppdrag från forskare utan- för de fyra värduniversiteten, vilket är en ökning från 2014 med 30 procent. Utvidgningen av SciLifeLab pågår genom att forskningsplatt- formar i hela landet knyts till SciLifeLab som satelliter.
Inom verksamheten Läkemedelsutveckling har 63 projekt utvärderats under 2016 och sammanlagt drivs 10 stora och 20 mindre ut- vecklingsprojekt.
SciLifeLabs plattformar har 49 olika samarbe- ten med sjukvården och utöver det med myndig- heter som Folkhälsomyndigheten, Statens vete- rinärmedicinska anstalt och Livsmedelsverket. Plattformen för klinisk diagnostik samarbetar inom nationella nätverk för olika sjukdomsom- råden. Genomikplattformen på SciLifeLab är involverade i att diagnostisera cancerpatienter, s.k. precitionsmedicin, för att ta beslut om per- sonligt anpassad behandling.
Samarbeten med näringslivet sker bl.a. genom pilotprojektet SciLife Innovation där företag med finansiering från Vinnova samarbetar med forskare från SciLifeLab. Totalt 60 samarbets- projekt är genomförda med företag inom läkemedelsindustrin, medicinteknik, bioteknik, diagnostik, forskningsmetodik och instru- mentutveckling. Bland de större företagen återfinns AstraZeneca, Merck,
Forskningsnätet Sunet
Sunet (Swedish University Computer Network) är en forskningsinfrastruktur som tillhandahåller nätverk för digital kommunikation och tjänster för att stödja forskning och högre utbildning. Sunet förser anslutna universitet, högskolor och vissa kulturinstitutioner med internetför- bindelser nationellt och internationellt samt tillhörande tjänster. Sunet har funnits sedan början av
185
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Sunet utvärderades under 2013 av en internationell expertpanel. Mot bakgrund av panelens rekommendationer har Sunet under 2014 tagit fram en ny strategi och vision för verksamheten avseende perioden
Vissa register för forskning
Lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa trädde i kraft den 1 december 2013. Lagen ger ett tydligt rättsligt stöd för statliga universitet och högskolor att med den enskildes uttryckliga samtycke behandla personuppgifter i syfte att skapa underlag för olika forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för uppkomst och utveckling av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Bestämmelserna i lagen innebär ett skydd för enskildas personliga integritet i den verksamheten. Lagen var tidsbegränsad och gällde ursprungligen till och med den 31 december 2015.
I avvaktan på beredning av förslagen i Registerforskningsutredningens betänkande (SOU 2014:45) förlängdes lagens giltighetstid t.o.m. den 31 december 2017. På så sätt ges de universitet som behandlar personuppgifter med stöd av lagen möjlighet att fullfölja pågående och planerade forskningsprojekt tills dess att en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.
Polarforskningssekretariatet
Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja förutsättningarna för och samordna svensk polarforskning och utveckling i polarom- rådena.
Medelsförstärkningen från Vetenskapsrådet och Formas till Polarforskningssekretariatet för samarbete med USA avseende forsknings- samarbeten i Arktis har slagit väl ut. I maj 2015 undertecknades ett bilateralt avtal med USA och under sommaren 2015 genomfördes den första gemensamma expeditionen (Petermann) till Petermannglaciären på nordvästra Grönland med isbrytaren Oden. Ytterligare en expedition tillsammans med National Science Foundation (NSF) är planerad till 2018.
Under året har det bilaterala samarbetet med Norge fördjupats. Polarforskningssekretariatet har ansökt om och blivit accepterat som partner i Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology (SAMCoT), ett akademiskt Center of Excellence vid Norges
Sekretariatet har även under 2015 under- tecknat ett forskningsavtal med Kanada om en polarexpedition med Oden till Arktis sommaren 2016.
Vidare har Polarforskningssekretariatet utfört flertalet forskningsexpeditioner, både till Antarktis och till Arktis. En tydlig trend är att ett allt större fokus under senare år har riktas på forskningsexpeditioner till Arktis bl.a. på grund av att sekretariatets största infrastrukturplatt- form (isbrytaren Oden) inte kan utföra expedi- tioner till Antarktis.
Utvecklingsarbetet och moderniseringen av forskningsstationen Abisko har fortsatt, vilket har medfört ett utökat internationellt intresse som har resulterat i att mer än 60 procent av de besökande forskarna kommer från internatio- nella lärosäten.
Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket är Sveriges nationalbibliotek och arkiv och svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala publikationer. En av myndighetens uppgifter är att vara en resurs för forskning, främst som humanistiskt och samhällvetenskapligt forskningsbibliotek. Vidare ska Kungl. biblioteket främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur.
Den allra största utmaningen för Kungl. biblioteket är en övergång och anpassning till det så kallade hybridbiblioteket, som ansvarar för
186
både fysiska och digitala publikationer och där inflödet av digitalt material tilltar kraftigt utan att inflödet av fysiskt material avtar. Detta får till följd att behovet av digital lagring kraftigt har ökat, liksom behovet av att det digitala materialet tillgängliggörs för användarna, i kombination med fortsatt hantering av det fysiska materialet.
Kungl. biblioteket har ett uppdrag att tillsammans med Vetenskapsrådet och med universitet och högskolor, genom Sveriges universitets- och högskoleförbund, vidareut- veckla databasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. Datakvali- teten i SwePub har dock bitvis varit låg, beroende på brister i de data som levereras från universitet och högskolor, vilket inneburit att det ännu inte varit möjligt att göra heltäckande bibliometriska analyser. De bibliometriska analyser som ett utvecklat SwePub kan ligga till grund för skulle bland annat kunna fungera som underlag för att fördela statliga forskningsmedel. Uppdraget ställer höga krav på ändamålsenlig insamling och bearbetning av från universiteten och högskolorna redan kvalitetssäkrad data och att samarbetet med universitet och högskolor, liksom med Vetenskapsrådet, fungerar väl. Arbetet med detta har framskridit under året.
Under 2015 har Kungl. biblioteket också, i enlighet med ett uppdrag, inlett ett arbete med att ta fram förslag till en nationell biblioteks- strategi för att främja samverkan och kvalitetsut- veckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Se även utg.omr. 17, avsnitt 5 Litteraturen, läsan- det och språket.
Från 2015 har lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material trätt i kraft i alla delar, vilket ställer nya krav på Kungl. biblioteket och har präglat 2015 års arbete.
År 2016 har för Kungl. biblioteket präglats av att slutföra och följa upp ett omfattande orga- nisations- och förändringsarbete som har ge- nomförts med målsättningen att inom givna ekonomiska ramar skapa en stark och effektiv organisation.
Informationsförsörjning för forskning
Förbättrad tillgång till forskningsresultat, såsom vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata, är en förutsättning för framgångsrik svensk forskning och innovation. Mot denna bakgrund fick Vetenskapsrådet 2013 i uppdrag att föreslå nationella riktlinjer för
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
öppen tillgång (open access). Vetenskapsrådet ska enligt uppdraget samråda och samarbeta med Kungl. biblioteket samt andra relevanta aktörer (U2013/7800/F). Kungl. biblioteket har fått i uppdrag att samarbeta med Vetenskapsrådet i ovan nämnda uppdrag.
Vetenskapsrådet har raporterat uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) genom rapporten Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (U2015/00206/F).
Oredlighet i forskning
Expertgruppen för oredlighet i forskning som inrättades 2010 vid Centrala etikprövnings- nämnden har till uppgift att på begäran av statliga universitet och högskolor lämna yttranden som ett stöd i lärosätenas utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning samt utveck- lingsarbete. Under 2015 lämnade oredlighets- gruppen yttranden i ett ärende. Expertgruppen har sedan 2010 lämnat yttrande i totalt nio ärenden.
Etikprövning av forskning
Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor omfattar forskning som avser människor och biologiskt material från människor samt forskning som innebär behand- ling av känsliga personuppgifter. Etikprövningen sker av sex regionala nämnder. Överklaganden och överlämnanden av vissa ärenden görs till Centrala etikprövningsnämnden.
Ett mått på effektiviteten inom organisa- tionen för etikprövning av forskning är de regio- nala etikprövningsnämndernas genomsnittliga handläggningstider. I samtliga kategorier var den genomsnittliga handläggningstiden för alla regionala nämnder under 2015 väl inom de handläggningstider som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Under 2015 avgjordes totalt 5 618 ärenden i de regionala nämnderna, vilket är en ökning med 59 ärenden jämfört med året innan. Totalt avgjordes 34 ärenden i Centrala etikprövnings- nämnden, vilket är en minskning med tre ärenden.
187
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Nyttiggörande av forskning
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap är viktigt för att bidra till att lösa globala samhällsutmaningar och bidra till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Nyttiggörande omfattar många politikområden och nedan redogörs för delar av det nyttiggörande som sker vid universitet och högskolor.
Högskolornas och universitetens roll för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap är ett integrerat åtagande som kopplar både till utbildning och till forskning. En del av denna uppgift utförs i större eller mindre omfattning av innovationskontoren som finns vid samtliga universitet. Fyra av dessa innovationskontor fick under 2015 också i uppdrag att stödja vissa utpekade högskolor.
Innovationskontoren följs årligen upp via ett antal flödestal samt verksamhetsrapportering i lärosätenas årsredovisningar. De flödestal som har rapporterats in för 2015 är (U2014/5731/UH,U2015/1103,1229,1347/UH och U2015/2675/UH):
–antal idéer som har influtit för prövning eller rådgivning från forskare respektive studenter samt hur en idé definieras och avgränsas,
–antal idéer som går vidare till s.k. verifiering från forskare respektive student, samt hur verifiering definieras och avgränsas, och
–antal idéer som har gått vidare till inkubatorer.
Totalt under 2015 har över 2 750 idéer från forskare och studenter omhändertagits av innovationskontoren. Detta inkluderar även till viss del idéer från högskolorna som stöds.
Definitionen av en idé börjar bli allt tydligare där många innovationskontor definierar en idé som en idé där ett första möte har genomförts. Därmed har idén beskrivits på ett mer omfattande sätt.
För en transparent fördelning av medel till innovationskontoren beslutade regeringen 2015 förordningen (2015:139) om fördelning av statliga medel för innovationskontor vid universitet och högskolor. Denna förordning trädde i kraft den 1 januari 2016 och reglerar fördelningen av medel till innovationskontoren baserat på fyra parametrar. De fyra parametrarna
inkluderar ett basbelopp, ett belopp baserat på volym, ett belopp baserat på stöd till andra högskolor och ett belopp som baseras på prestation. För prestationsbedömningen av innovationskontoren genomfördes under 2015 en utvärdering av Verket för innovationssystem (Vinnova)(N2014/4460/FIN).
Vinnova gjorde i denna prestationsbedömning bedömningen att innovationskontoren visar på en allmänt hög nivå på verksamheten, vilket innebär att även de innovationskontor med lägsta betyg håller en bra nivå. En bedömning efter en betygskala på
Vinnova fick den 28 februari 2013 i uppdrag att, i samråd med Vetenskapsrådet, Forsknings- rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, ta fram metoder och kriterier för att mäta kvalitet och prestation av universi- tetens och högskolornas samverkan med det omgivande samhället (N2013/1162/FIN). Upp- draget kommer att fortsätta under 2016. Under 2016 utlystes den andra piloten där universitet och högskolor kan delta.
Universitet och högskolor förvaltar statligt ägda holdingbolag. Dessa holdingbolag är en del av det innovationsstödjande systemet och har ofta en nära koppling till innovationskontoren. Vid holdingbolagen har idébanker etablerats som ska underlätta övertagande av idéer där idébäraren inte själv är aktiv. I och med införandet av idébankerna beslutades att de holdingbolag som är knutna till universitet och högskolor ska komma in med en återrapporte- ring till staten och återrapportera ett antal indikatorer (U2011/6745/UH). Indikatorerna som inrapporterades 2015 var det totala antalet unika idéer som holdingbolaget och dess dotter- företag tar emot, antal idéer som skyddas i form av patent, mönsterskydd och varumärke, antal idéer som holdingbolaget äger helt eller delvis, antal idéer som har sålts vidare till bolag och antal nya bolag som startas med idén som grund. Idébankerna fortsätter utvecklas i olika riktningar vid holdingbolagen. Vissa holdingbolag satsar renodlat på licensavyttringar medan andra använder medlen för att följa med en idé i utvecklingen.
Fördjupad kommersiell verifiering (förinku- bation) inom life science etablerades också under 2016 på ett antal innovationskontor, då dessa
188
fick medel särskilt för detta ändamål. Dessa innovationskontor har precis påbörjat detta arbete och en utvärdering av arbetet kommer att genomföras under 2017.
Forskningssamarbete inom EU
Det europeiska forskningssamarbetet finansieras genom ett särskilt ramprogram för forskning och innovation. Ett nytt sjuårigt ramprogram med namnet Horisont 2020 startade 2014. Det tidigare sjunde ramprogrammet (FP7) pågick under perioden
Verket för innovationssystem (Vinnova) publicerar årligen rapporter om det svenska deltagandet i ramprogrammet. I början av 2016 kom den senaste rapporten som redogör för utfallet i Horisont 2020 av undertecknade och inrapporterade kontrakt under 2014 och fram till oktober 2015 (med utlysningar till och med maj 2015). Medan FP7 var tematiskt strukturerat så är Horisont 2020 uppdelat i tre delar med en utmaningsdriven del gentemot identifierade samhälleliga utmaningar som exempelvis energi, miljö, hälsa samt inkluderande och säkra samhällen. Programmet inkluderar också en del om industriellt ledarskap med mer marknadsnära innovationsprojekt, vilket bland annat innebär att många nya aktörer ansöker om projektmedel jämfört med tidigare. Det finns också en del för grundforskning. Skillnaderna i struktur och anslag betyder att direkta jämförelser mellan Horisont 2020 och tidigare ramprogram är svåra att göra, men ett antal övergripande trender kan avläsas.
Sverige ligger kvar bland de tio mest framgångsrika länderna i ramprogrammet, och svenska organisationer beviljades 399 miljoner euro vilket motsvarar 3,3 procent av fördelade medel i de första utlysningarna. Detta gav Sverige en åttonde plats bland deltagande länder, vilket är samma placering som i slutet av FP7. Över 300 svenska organisationer deltog och av dessa var drygt en tredjedel sådana som inte varit med i tidigare ramprogram.
En analys av grundforskningsdelen visar att Sveriges andel av beviljade medel från det Europeiska Forskningsrådet minskade i slutet av förra ramprogramsperioden och den utvecklin-
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
gen har fortsatt i Horisont 2020 där svenska forskare fått 2,1 procent. Samtidigt har Sverige lyckats bra i andra delar som Framtida och ny teknik med 6,0 procent, liksom i instrumentet för forskningsinfrastrukturprojekt med 4,8 procent till svenska organisationer.
I delen för industriellt ledarskap är Sveriges deltagande starkt i flera enskilda delar. Inom samhälleliga utmaningar ligger det svenska deltagandet på en hög nivå i utmaningsområdena Klimat (4,6 procent), Hälsa (4,2 procent) och Energi (4,0 procent). Över hälften av Sveriges totala beviljade medel tillföll universitet, med Lunds Universitet i spetsen följt av Chalmers tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institutet och Uppsala universitet. I näringslivet var det Ericsson som lyckades få mest medel följt av AstraZeneca och ABB. I småföretagarinstrumentet erhöll svenska företag nära fem procent. Bland forskningsorganisa- tioner var bland annat European Spallation Soucre (ESS), Sveriges Provnings- och Forsk- ningsinstitut (SP) och Totalförsvarets forsk- ningsinstitut (FOI) framgångsrika. Offentliga organisationer och myndigheter som Stock- holms kommun, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Energi- myndigheten är också deltagare. Det svenska deltagandet i de europeiska partnerskaps- programmen är fortsatt starkt.
En svensk
Horisont 2020 implementeras genom fleråriga arbetsprogram som behandlas i kommittéer där medlemsstaterna finns representerade. Organisa- tionen för det svenska kommittéarbetet baseras på ett regeringsbeslut och det är representanter för Regeringskansliet och myndigheter som ingår i programkommittéerna som leds av EU-
189
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
kommissionen. Arbetsprogrammen för perioden
Europeiska rådet beslutade i februari 2011 att Europeiska forskningsområdet (ERA) skulle vara förverkligat 2014. I s.k. framstegsrapporter redogör kommissionen för hur de uppfattar läget i medlemsstaterna. En ny rapport ska publiceras i höst. Kommissionens slutsats i den senaste rapporten från 2014 är att mycket har uppnåtts för att förverkliga ERA, men att det europeiska forsknings- och innovationslands- kapet fortfarande är fragmenterat och att ERA därför inte är helt förverkligat. Vid Konkurrens- kraftsrådet i maj 2015 antogs rådsslutsatser kopplade till en färdplan för utvecklingen av ERA och den tillhörande rådgivande strukturen. Varje medlemsstat ska ta fram en nationell färdplan under 2016 för att specificera vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas på nationell nivå. Arbetet med den svenska färdplanen är påbörjat och kommer att färdigställas under hösten.
I april varje år överlämnar EU:s medlemsstater nationella reformprogram till
Internationellt forskningssamarbete
Forskning och innovation både främjas och stimuleras av samarbete över nationsgränserna. Detta är något som i de flesta fall sker direkt mellan forskare på bilateral eller multialateral basis. Vanligtvis finansieras samarbetena genom universitetens och högskolornas egna insatser eller med bidrag från Vetenskapsrådet eller andra forsknings- och innovationsfinansierande myn- digheter. Ibland sker detta inom ramen för bilaterala avtal mellan Sverige och tredje land. Under 2015 har samverkansaktiviteter genom- förts med USA, Sydkorea och Sydafrika. Samarbetena fortlöper väl.
Genom ett ökat engagemang i Strategic Forum for International S&T
8.3.3Analys och slutsatser
Svensk forskning i internationell jämförelse
Antalet publicerade artiklar från Sverige har ökat sedan 1999, men ökningen per capita har varit större i flera andra länder. Schweiz med högre publicering per capita ökar mer med motsvaran- de finansiering. Även från Danmark kommer fler artiklar än från Sverige med motsvarande finansiering. Relativt de offentliga avsättningarna är antalet artiklar ändå jämförelsevis högt i Sverige och något högre än från exempelvis Finland, Nederländerna och Norge.
Kvalitet mätt som antalet fältnormaliserade citeringar har ökat sedan 2007. Jämfört med Sveriges konkurrentländer har medelciteringarna ökat mer för Sverige än för Finland och Norge. Artiklar med svenska författare citeras nu i nivå med de författare från Storbritannien och USA. Citeringsgraden har däremot ökat mindre än den i Danmark, Nederländerna, Schweiz och Singapore. Citeringsgraden ökade fram till 2011, men har därefter avtagit, trots att medel har tillförts även under åren efter 2011. Den ökade finansieringen har alltså inte lyckats öka svensk forsknings konkurrenskraft i samma takt som i Sveriges konkurrentländer.
Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådets huvuduppgift är att ge stöd för grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och därmed verka för den fria grundforskningen och den forskarinitierade förnyelsen av forskningen.
Myndigheten har många nya uppdrag med ursprung i propositionen Forskning och inno- vation (prop. 2012/13:30). Myndigheten har trots att uppdragen varit omfattande genomfört dessa väl.
Inom EU utvecklas både den forskarinitierade och den mer behovsstyrda forskningsfinan-
190
sieringen och nya samarbeten och program introduceras, t.ex. gemensamma program om forskning. Det är viktigt att Vetenskapsrådet har en beredskap att utveckla samarbetsprocesser för att underlätta svenskt deltagande i sådana satsningar.
Vetenskapsrådet gör många utvärderingar och analyser av hög kvalitet, vilka är av stor vikt som underlag för bedömning av forskningspolitiska insatser.
Vetenskapsrådet bör kunna prioritera, agera strategiskt och initiera kraftsamling inom forskningsområden som bedöms som strategiskt viktiga och att utvärdera effekterna av riktade satsningar inom speciella forskningsområden.
Det är tillfredsställande att jämställdheten mellan kvinnor och män när det gäller be- viljandegrad i utlysningar successivt har för- bättrats och nu är acceptabel. Det är troligt att myndighetens insatser för jämställdhet har gett resultat. Samtidigt kvarstår utmaningen att fler män än kvinnor söker medel.
Rymdforskning och rymdverksamhet
Rymdverksamhet har, och får en allt större, betydelse i Sverige och globalt för utveckling av tjänster till nytta för samhället, bl.a. inom miljö- och klimatövervakning, navigation och tele- kommunikation samt som källa för utveckling av teknik med ett bredare användningsområde.
Svensk rymdforskning och rymdindustri håller hög internationell klass. Svensk rymdverksamhet innehåller även en hög grad av innovation och förnyelse och rymdverksam- hetens betydelse för miljö- och klimatforsknin- gen är fortsatt stor.
Sveriges deltagande i det obligatoriska vetenskapsprogrammet inom det europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA) möjliggör för svenska forskare att i samarbete med europeiska kollegor studera yttre rymden i projekt som är för kostsamma att genomföra med enbart nationell finansiering. Det är värdefullt för mindre länder att delta i ESA:s arbete, liksom andra rymdsamarbeten som EUMETSAT, eftersom det ger möjlighet att delta i riktigt stora projekt.
Institutet för rymdfysik
Institutet för rymdfysik fortsätter med stor framgång att tillverka mycket kvalificerade
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
instrument till många av världens största rymdsatsningar. Arbetet med att slutföra de två rymdinstrument som ska ingå i ESA:s stora rymdforskningsprojekt JUICE (Jupiter Icy Moons Explorer) visar ytterligare prov på institutets och svensk rymdforsknings höga standard.
Institutet för rymdfysiks publicering av resultat i internationellt välrenommerade tid- skrifter (t.ex. Science) har under året varit omfattande, likväl som institutet framgångsrikt har deltagit i handledning av doktorander, vilket kvalitetssäkrar forskningen och utbildningen vid myndigheten.
Forskningens infrastruktur
Den europeiska spallationskällan (ESS) och röntgenljuskällan (MAX IV) väntas ge Sverige en stor internationell synlighet
I Lund byggs två forskningsanläggningar av världsklass, neutronkällan European Spallation Source (ESS) och röntgenljuskällan (MAX IV). Båda anläggningarna förväntas ge stor och långsiktig betydelse för svensk forsknings och näringslivs konkurrenskraft.
Som värd för anläggningarna har Sverige möjlighet att skapa en världsledande miljö med bas inom materialvetenskap. De unika möjligheterna vid ESS och MAX IV innebär att anläggningarna kan attrahera såväl enskilda forskare som högteknologiska företag i Sverige och från andra länder.
Det är viktigt att Sverige drar nytta av ESS och MAX IV så att anläggningarna utvecklas till sin fulla potential. Vetenskapsrådet har därför ett uppdrag (U2014/3980/F) att stimulera det svenska deltagandet kring uppbyggnaden och driften av ESS och att få nya användargrupper att utnyttja anläggningen. Vetenskapsrådet har i sin delrapport (U2014/3980/F) föreslagit att re- geringen inrättar en nationell samordning för att bl.a. underlätta att till fullo utnyttja ESS och MAX IV som en nationell kunskaps- och innovationsmiljö för vår tids stora samhällsut- maningar.
Det europeiska strategiforumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI)
Det europeiska strategiforumet för forsk- ningsinfrastruktur (ESFRI) presenterade 2016 en ny färdplan för forskningsinfrastruktur.
191
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Denna är kortare än den föregående och endast åtta nya projekt, varav fem inte hanteras av andra organisationer, lades till listan. De stora inves- teringarna som har gjorts under tidigare år, där ESFRI:s prioritering har varit ett starkt stöd för de projekt som har haft högt svenskt intresse, kan vara orsaken till att det svenska intresset har minskat för de anläggningar som har placerats på färdplanen.
SciLifeLab har utvärderats
Vetenskapsrådet utvärderade SciLifeLabs orga- nisation, den vetenskapliga höjden och sam- hällsrelevansen och i en rapport baserad på två internationella panelers utlåtande fastställdes att en stor del av forskningen vid SciLifeLab höll högsta internationella kvalitet. Däremot efter- lystes tydligare styrning och ledning och ett större nationellt inflytande.
Polarforskning
Polarforskningssekretariatet har återigen visat sig framgångsrika i fråga om att genomföra stora internationella marina forskningsexpeditioner till Arktis. De utökade resurserna från Vetenskaps- rådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande möjliggjorde att under sommaren 2015 genomföra den med USA första gemensamma expeditionen till Peter- mannglaciären på nordvästra Grönland med isbrytaren Oden. Ytterligare en expedition tillsammans med NSF är planerad till 2018. Det visar återigen på svensk polarforsknings höga anseende som samarbetspartner i polara expedi- tioner. Under de kommande åren har ytterligare expeditioner planerats till Arktis bl.a. tack vare finansiering från Vetenskapsrådet och Formas.
Resultat av Arktiska rådets arbete inom Scien- tific Cooperation Task Force (SCTF) kan leda till att de internationella samarbetena inom forskning i och om Arktis underlättas. SCTF har under det kanadensiska ordförandeskapet i Arktiska rådet diskuterat hur samarbeten bäst kan främjas. Slutsatsen är att de arktiska staterna behöver ingå ett forskningsavtal. Under det amerikanska ordförandeskapet
Nyttiggörande av forskning
Universitet och högskolor fortsätter att driva utvecklingen av innovationskontor och uppgif- ten att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap. På många universitet är innovationskontoret och dess verksamhet tydlig och mycket nära integre- rat med lärosätets övriga strategier och verk- samhet.
Behovet av att skapa en gemensam definition av begreppet idé har blivit allt mer efterfrågat och definitionerna lärosätena emellan börjar bli alltmer samstämmiga vilket regeringen ser positivt på.
Inrapporteringen från innovationskontorens flödestal visar på en markant ökning med över 20 procent från föregående år (2 250 idéer), vilket markerar en uppåtgående trend. Redovisningen av idéer och fördelningen mellan studenter och forskare är dock bristfällig, vilket gör det svårt att se vilken grupp som ökat mest.
Prestationsbedömingen av innovationskontor som genomfördes av Vinnova visade på positiva resultat och att innovationskontoren har kom- mit långt i sitt etablerande av sin verksamhet.
Idébankerna vid holdingbolagen är fortsatt i en etableringsfas där holdingbolagen fortsätter utvecklas i olika riktningar.
Förinkubation som vissa innovationskontor har fått i uppdrag att etablera är i en uppbygg- nadsfas och inga slutsatser kan dras från denna satsning under 2016.
Forskningssamarbete inom EU
Svenska aktörer deltar fortfarande framgångsrikt i EU:s ramprogram, där det svenska deltagandet i Horisont 2020 som startade 2014 ligger på samma nivå som i slutet av det tidigare sjunde ramprogrammet (för forskning och teknisk utveckling (FP7). Betydande resurser tillförs därmed svensk forskning, samtidigt som svenska aktörer skapar nya nätverk och samarbeten.
Under flera ramprogram har Sverige haft ett deltagande på ungefär 4 procent av de beviljade medlen. I FP7 låg nivån på 3,8 procent av medlen. Historiska jämförelser av deltagandet i ramprogrammet bör dock göras med försiktig- het, eftersom ramprogrammen har varit utfor- made på olika sätt och nya länder tillkommit både som
192
om tillgängliga medel i EU:s ramprogram har därför hårdnat genom att fler länder kan söka till programmet samt genom nationellt minskade forskningsbudgetar i många länder. Samtidigt har den tillgängliga ramprogramsbudgeten ökat gradvis årligen under FP7 och in i Horisont 2020 med en budget på nära 80 miljarder euro för perioden
Sammantaget innebär det att svenska intressenter behöver stärka sina ansträngningar för att erhålla finansiering. Även det faktum att EU:s ramprogram Horisont 2020 fokuserar på samhällsutmaningar och inkluderar innovation innebär att svenska aktörer behöver se över sina strategier för deltagande. Samverkan mellan länder och mellan sektorer blir sannolikt allt viktigare för ett framgångsrikt svenskt deltagande i Horisont 2020. Liksom under det tidigare ramprogrammet FP7 kommer det proaktiva arbetet med att påverka ram- programmets utlysningar vara centralt, liksom den informations- och rådgivningsverksamhet som bedrivs till stöd för svenska aktörer.
Nivån på de medel som satsas nationellt har visat sig vara en viktig förklaring till varför vissa länder lyckas bättre än andra inom ram- programmet. Då Sverige tillhör de länder i världen som per capita satsar mest på forskning och utveckling har svenska aktörer bra grundförutsättningar. Även de satsningar på strategiska forskningsområden och strategiska innovationsområden som har presenterats i de senaste två forsknings- och innovations- propositionerna skapar goda möjligheter för deltagande. Andra insatser som görs, t.ex. den
Liksom i FP7 är det svenska deltagandet i Horisont 2020 budgetmässigt till stor del kon- centrerat till ett fåtal lärosäten och ett fåtal stora företag. Glädjande nog är dock en tredjedel av de svenska deltagarna nya organisationer i ram- programmet.
Utvecklingen av det Europeiska forskning- sområdet (ERA) är central för EU:s forskningspolitik och är en särskild målsättning i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
ERA antogs vid Konkurrenskraftsrådet i maj 2015. Alla medlemsländer ska under 2016 ta fram nationella färdplaner. Sverige har påbörjat det arbetet med målet att färdigställa färdplanen under hösten.
Internationellt forskningssamarbete
Sverige har bilaterala avtal om forsknings- samarbete med flera länder. Samarbetet med dessa har intensifierats under de senaste åren. Svenska myndigheter och forskningsutförare har genomfört flera insatser för att stärka det internationella samarbetet. Arbetet med dessa satsningar bör fortsätta. Genom deltagande i EU:s aktiviteter avseende internationella samarbeten öppnas en möjlighet för samarbeten med fler länder, vilket är särskilt intressant avseende de tillväxtländer där närmare samarbe- ten nu saknas.
8.4Revisionens iakttagelser
8.4.1Revisonsberättelse med reservation
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015.
Som grund för reservationen anger Riks- revisionen att myndigheten har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten med 79 000 kronor. Överskridandet har inte obser- verats i tid av nämnden och de har därför inte kunnat åtgärda det, men nämnden har angett att rutinerna har skärpts från och med 2016.
8.4.2Revisionsberättelse med upplysning
Regionala etikprövningsnämnderna i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Linköping och Uppsala har fått revisionsberättelse med upplysning.
Riksrevisionen har uppmärksammat vid att nämnderna i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor.
Frågan om huruvida avgifterna för prövning av ansökan om etikprövning av forskning bör höjas för att uppnå full kostnadstäckning bereds inom Regeringskansliet.
193
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9 Politikens inriktning
9.1Inledning
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation när det gäller utbildning, forskning och inno- vationer. Varje barn och ungdom, oavsett kön, bakgrund och funktionsnedsättning, ska ges en god grund att stå på och vuxna ska ha god tillgång till utbildning under hela livet oavsett var i landet de bor. En ambitiös och framåt- syftande utbildningspolitik lägger grunden för en stark jobbpolitik där såväl inrikes som utrikes föddas kompetens effektivt tas till vara. Investeringar i utbildning, från förskola till högskoleutbildning, är en viktig del av den svenska modellen. Med rätt kompetens ökar möjligheten till etablering på arbets- marknaden, till omställning under arbetslivet och det medför att fler kan bidra till det gemensamma samhällsbygget.
Utbildningspolitiken är även viktig för att ge människor tillgång till bildning för personlig utveckling och förutsättningar till ett aktivt del- tagande i ett demokratiskt samhälle. Utbild- ningsnivå och fullföljda studier är en av hälsans bestämningsfaktorer. Mot den bakgrunden bidrar politiken till regeringens långsiktiga mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Utbildning är också en central del i arbetet för en omställning till en hållbar utveckling, exempelvis avseende klimat och miljö, välfärd och demokrati. Regeringens utbildningspolitik strävar efter att utjämna socioekonomiska skillnader och att ge alla människor möjlighet att utvecklas. Alla barn, unga och vuxna ska också ges förutsättningar att pröva och utveckla sin förmåga och sina kunskaper till sin fulla potential oberoende av ålder, könstillhörighet och funktionsned-
sättning. Genom investeringar i forskning ska Sverige möta de stora utmaningar som samhället står inför och stärka sin internationella attraktionskraft som ett av världens främsta forskningsländer.
Denna inriktning på utbildnings- och forskningspolitiken stärker samhällsbygget och utvecklar den svenska modellen.
9.2Förskola och skola
Regeringens investeringar i skolan syftar till att vända utvecklingen med de fallande kunskaps- resultaten. Det är en prioritering i tre delar:
–investeringar för att tidigt ge elever det stöd de behöver,
–att stärka läraryrkets attraktivitet så att fler vill bli lärare, fler lärare stannar i yrket och fler vill återvända till läraryrket, och
–en jämlik skola för alla elever, exempelvis genom riktat stöd till de skolor som har lägst resultat och svårast förutsättningar.
9.2.1Lärarna är nyckeln till en bättre skola
Från förskola till vuxenutbildning är skickliga och engagerade lärare och förskollärare nyckeln till förbättrade kunskapsresultat. Regeringen satsar därför på att öka lärar- och för- skolläraryrkenas status och attraktionskraft för att vända skolans utveckling så att alla elever får med sig de kunskaper de behöver för livet.
195
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Nationell samling för läraryrket
För att göra läraryrket mer attraktivt behöver lärarna ges tid att ägna sig åt undervisningen och möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. Även förskollärare och fritidspedagoger behöver ges bättre möjligheter att utvecklas i sina pro- fessioner. Det finns inga snabba lösningar som löser lärar- och förskollärarbristen och vänder utvecklingen i skolan. Det krävs insatser på både kort och lång sikt. För att stärka yrkenas attrak- tivitet har regeringen tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket som bl.a. resulterat i lärarlönelyftet, en investering i höjda löner för ca 60 000 lärare och förskollärare. Från och med 2017 beräknas 3 miljarder kronor per år avsättas för detta ändamål. På sikt, när modellen etablerats, är avsikten att medlen ska fördelas till kommunerna via det generella statsbidraget.
I arbetet inom ramen för den nationella sam- lingen för läraryrket har ett antal insatser före- slagits för att stärka lärare, förskollärare och fritidspedagoger i sina professioner och att ge bättre förutsättningar för rektorer och förskole- chefer att utföra sina uppdrag. Regeringen kommer att återkomma om hur arbetet med dessa frågor ska fortsätta.
Ytterligare satsningar på fler lärare och förskollärare
också att de anställda i en kvinnodominerad sektor, med en ofta hög arbetsbelastning och ökande sjukskrivningstal på grund av stress, ges bättre arbetsförutsättningar.
9.2.2Tidiga insatser behövs
Kompetensutveckling för förskolepersonal
En bra förskola lägger grunden för barnets fort- satta lärande. Förskolan spelar en viktig roll för barns utveckling och bidrar till att skapa likvär- diga förutsättningar inför skolstarten. Forskning visar att barn som har gått i förskolan lyckas bättre i skolan än de som inte har deltagit. Det gäller särskilt barn som har föräldrar med kort utbildning eller barn som av olika skäl lever i en utsatt situation. De som arbetar inom förskolan måste ges goda förutsättningar för kompetens- utveckling. För att möjliggöra kompetens- utvecklingsinsatser för förskolepersonal föreslås en utvidgning av de nationella skolutvecklings- programmen, t.ex. för att öka personalens kom- petens när det gäller att ta emot och undervisa barn med ett annat modersmål än svenska samt kring det pedagogiska uppdrag som förskolan har.
Alla ska gå i förskoleklass
Att uppmuntra utbildade lärare och förskollärare som lämnat yrket att söka sig tillbaka till skol- väsendet är ett sätt att bidra till att möta lärar- bristen. Det är exempelvis viktigt att de ges möjlighet att uppdatera sina kunskaper om de styrdokument som gäller i svensk skola och förskola. Regeringen föreslår utifrån detta att resurser tillförs för att möjliggöra ett införande av en webbutbildning för lärare och förskollärare som återvänder till yrket. Vidare har regeringen gett Statens skolverk i uppdrag att fortsätta den redan påbörjade lärar- och förskollärar- kampanjen samt säkerställa ett gott kunskaps- underlag i form av prognoser av behovet av för- skollärare och olika lärarkategorier. Regeringen bedömer dessutom att ytterligare satsningar krävs inom bl.a. lärar- och förskollärar- utbildningarna, såsom en ytterligare utbyggnad av dessa (se avsnitt 9.4).
Investeringar i läraryrket syftar till att för- bättra kunskapsresultaten i skolan men innebär
Regeringens ambition är att alla ska gå i förskole- klass. Den är en viktig brygga mellan förskola och grundskola. Regeringen avser att återkomma i frågan.
Hela Sverige läser med barnen
Läsning utgör en viktig byggsten i barns och ungas språkutveckling och för utbildningen i skolan är läsförmåga av avgörande betydelse för i stort sett varje ämne. Samtidigt visar forskning att god läsförmåga i hög grad bestäms av socio- ekonomiska faktorer, t.ex. föräldrarnas utbild- ningsnivå. För att öka barns och ungas, såväl flickors som pojkars, läslust och läsförmåga krävs insatser av flera aktörer förutom skolan, bl.a. inom kultur, idrott och föreningsliv. Regeringen kommer vidare fortsättningsvis benämna och stärka höstlovet som ett läslov. Regeringen avser vidare att utvidga satsningen
196
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Läslyftet till att även omfatta förskollärare och skolbibliotekarier samt satsa på utbildning för
Regeringen har också för avsikt att tillsätta en delegation med uppdrag att inom ramen för satsningen Hela Sverige läser med barnen samla de insatser för läsfrämjande som görs både inom och utanför skolan (se vidare utg.omr. 17 avsnitt 2.6.3).
Stöd och särskilt stöd måste sättas in redan i tidiga årskurser för att förebygga problem som kan växa och under lång tid försvåra för den enskilde eleven. Denna bedömning bygger på såväl forskning som erfarenheter från fram- gångsrika skolsystem i andra länder, t.ex. Finland. Utvärderingar från Statens skolverk visar dock att svenska grundskolor generellt sätter in särskilt stöd relativt sent. För att öka likvärdigheten och förebygga problem krävs lärare med rätt kompetens, inte minst lärare med specialpedagogisk kompetens. Regeringen har därför avsatt betydande medel för att ut- bilda och säkerställa tillgången till fler speciallärare och specialpedagoger för att ut- veckla det specialpedagogiska arbetet. Detta är ett viktigt steg mot den
och män oavsett bakgrund, lika möjligheter att nå sin fulla potential.
Segregationen och kunskapsskillnaderna mellan skolor har ökat över en längre tid. Regeringen har därför kraftigt ökat investering- arna i skolan. Regeringen har bl.a. satsat på höjda lärarlöner och stärkt fortbildning, bättre möjlig- heter till utveckling i skolor med störst utmaningar samt fler anställda i lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre.
Alla skolor ska vara bra skolor, där ingen elev hålls tillbaka eller lämnas efter. Då kan varje elevs potential tas till vara, oavsett var hon eller han är född.
Regeringens generella reformer syftar till att skapa en jämlik kunskapsskola och berör på så sätt alla elever. I vissa fall krävs dock ytterligare insatser för att säkra en god kapacitet att ta emot nyanlända elever.
Skolkommissionen
Regeringen har tillsatt 2015 års skolkommission (U 2015:03) som ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Skolkommissionens delbetänkande, som lämnades den 18 maj 2016 (SOU 2016:38), liksom kommissionens kommande förslag, utgör viktiga bidrag till regeringens fortsatta reformarbete. Regeringen bedömer att det i ett första skede bör avsättas medel för vissa implementeringsinsatser med anledning av kommissionens förslag.
Gymnasieutredningen
Alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Det ökar påtagligt deras möjligheter till arbete eller vidare studier. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att, i dialog med en parlamentariskt
9.2.3Jämlikheten i skolan måste öka sammansatt referensgrupp, föreslå åtgärder för
Skolan är avgörande för det svenska samhällsbygget. Skolväsendet har till uppgift att utjämna skillnader som har sitt ursprung i t.ex. olika uppväxtförhållanden och förutsättningar och ge alla, såväl flickor och pojkar som kvinnor
att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (dir. 2015:31). Utredaren ska även utreda möjligheterna att införa ett system där betyg sätts för ett helt ämne, dvs. ämnesbetyg, i gymnasieskolan och gymnasie- särskolan. Utredningens slutsatser och förslag kommer att presenteras under hösten 2016.
197
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Utvidgad Samverkan för bästa skola
Huvudmän och skolor har olika förutsättningar och behov. För att bl.a. särskilt stödja huvudmän för skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar avsätts betydande medel till riktade insatser som Statens skolverk och huvudmännen kommer överens om inom ramen för satsningen Samverkan för bästa skola. Även mer generella insatser för nyanlända och elever med ett annat modersmål än svenska erbjuds inom ramen för satsningen.
Regeringen har lanserat ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation. Som en del av detta förstärker regeringen satsningen Samverkan för bästa skola genom att beräkna mer medel för detta ändamål. Utsatta bostadsområden ska särskilt uppmärksammas.
Studier visar att barn som har gått i förskolan lyckas bättre i skolan än de som inte deltagit. Detta gäller enligt bl.a. OECD och Skolverket särskilt de barn som har föräldrar med en kort utbildning eller barn som av olika skäl lever i en utsatt situation. En förskola av hög kvalitet är av stor vikt. Satsningen Samverkan för bästa skola bör därför utökas till att även omfatta förskole- klassen och förskolan. Detta ger bl.a. Skolverket möjlighet att ge stöd att utveckla verksamheten i de förskolor som har särskilt svåra förut- sättningar.
Efter den stora ökningen av nyanlända elever i gymnasieåldern under hösten 2015 ser regeringen ett behov av att vidga målgruppen för Skolverkets insatser för nyanlända. Regeringen vill därför bredda insatsen genom att inkludera gymnasieskolan som helhet och gymnasie- särskolan så att Skolverkets insatser också ska kunna omfatta dessa skolformer.
En skyldighet för huvudmännen att erbjuda lovskola
Erfarenheter visar att lovskola kan utgöra ett viktigt komplement till elevens ordinarie utbildning och ge ökade förutsättningar att nå kunskapskraven och därmed behörighet till gymnasieskolans nationella program. I dag erbjuder inte alla huvudmän lovskola och därmed ges eleverna inte samma möjligheter att nå kunskapskraven. Regeringen avser därför att föreslå att det ska införas en skyldighet för huvudmännen att erbjuda lovskola till de elever i
grundskolans årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och därmed riskerar att inte nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas de elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Vidare avser regeringen att se över lovskolans omfattning och inriktning.
Stadieindelad timplan och mer matematik
För att bl.a. säkerställa att alla elever får den garanterade undervisningstid de har rätt till i grundskolan avser regeringen att under 2017 föreslå en stadieindelad timplan där benäm- ningarna
Medel föreslås fr.o.m. 2017 överföras till utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kommuner för att kompensera kommunerna för en kostnads- ökning med anledning av att betyg ska sättas i moderna språk varje termin fr.o.m. årskurs 6. I syfte att synliggöra och på så sätt stärka ämnet teknik avser regeringen vidare att föreslå att ämnet får en egen minsta garanterad undervisningstid i grundskolans stadieindelade timplan.
Mer resurser till teckenspråksutbildning
Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) medför att fler föräldrar får bättre för- utsättningar att kommunicera med sina barn. Regeringen vill nu öka resurserna för tecken- språksutbildning för vissa föräldrar beroende på ett ökat söktryck.
Utredningen om nationella prov
Utredningen om nationella prov överlämnade sitt betänkande (SOU 2016:25) till regeringen den 31 mars 2016. Utredningen föreslår ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning i tre
198
delar: nationella prov, nationella bedömnings- stöd och nationell kunskapsutvärdering. Bland annat föreslås ökade inslag av extern bedömning och att proven ska genomföras digitalt. Utredningens betänkande har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition med utgångspunkten att skapa en rättvis och likvärdig bedömning av elevlösningar av proven. Regeringen ställer sig bl.a. positiv till utredningens förslag om en digitalisering av nationella prov och ökade inslag av extern bedömning samt att antalet nationella prov ska minska. Med anledning av regeringens kommande proposition och den möjliga effektivisering som förslagen medför beräknas anslagsnivån under utg.omr. 25 att påverkas. Utredningens förslag om att skapa en nationell kunskapsutvärdering (NKU) behöver analyseras vidare innan regeringen kan ta ställning till förslaget i den delen.
Läxhjälp även inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Regeringen bedömer att den satsning där ideella föreningar kan få statsbidrag för att erbjuda elever hjälp med läxor eller annat skolarbete som sedan 2014 finns för grundskolan och mot- svarande skolformer bör utvidgas till att även omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fr.o.m. 2017. Behovet av hjälp med läxor eller annat skolarbete finns även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Genom en utvidgning av satsningen skapas bättre förutsättningar för en jämlik skolgång. Regeringen avser också att för- stärka satsningen genom att avsätta mer medel till den del av statsbidraget som går till ideella föreningar.
Förstärkt kapacitet att ta emot nyanlända elever
Regeringen har initierat en rad reformer och utredningar mot bakgrund av det ökade antalet nyanlända. Regeringen har i en proposition till riksdagen föreslagit att en huvudman för en fristående skola som använder anmälningstid som urvalsgrund bör få välja att ge ett begränsat antal elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år företräde framför övriga sökande (prop. 2015/16:184). Regeringen har föreslagit att det införs en möjlighet att bedriva fjärrundervisning
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
på entreprenad, vilket kan bidra till en förbättrad modersmålsundervisning. Ytterligare medel bör dock avsättas för att öka antalet lärare i svenska som andraspråk och förlänga försöksverk- samheten med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan.
9.2.4Ökad kvalitet och attraktivitet i gymnasieskolans yrkesutbildning
Att ha fullföljt en gymnasieutbildning är avgörande för att varaktigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Yrkesutbildning är basen för industrins och näringslivets kompetensför- sörjning. Ett väl fungerande system för yrkes- utbildning, såväl skolförlagd yrkesutbildning som lärlingsutbildning, där utbud och innehåll matchar såväl arbetsmarknadens behov som elevernas intressen, bidrar till att trygga kompetensförsörjningen, reducera arbets- lösheten och underlätta etableringen på arbets- marknaden. Regeringen föreslår därför fortsatta långsiktiga satsningar på utveckling av kvalitet och attraktivitet när det gäller yrkesutbildning i gymnasieskolan.
Yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft
Regeringen har tillsammans med Lands- organisationen i Sverige (LO) och Svenskt Näringsliv utnämnt 2016 till Yrkesutbildningens år. Satsningen syftar till att öka intresset för yrkesprogrammen, visa på de goda chanserna till arbete efter utbildning och förbättra match- ningen på arbetsmarknaden. Yrkesutbildningens år har lagt en viktig grund för att stärka yrkes- utbildningarnas kvalitet och attraktivitet som regeringen ser en stor potential i att utveckla.
Regeringen bedömer därför att det arbete som bedrivs under parollen Yrkesutbildningens år ska fortsätta kommande år för att fortsatt lyfta fram betydelsen av yrkesprogrammen och den yrkes- skicklighet de ger.
Ökad samverkan mellan skola och arbetsliv
Regeringen har sedan tidigare inlett ett arbete med att främja att det i fler branscher utvecklas former för samverkan mellan skola och arbetsliv,
199
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
bl.a. genom införandet av statsbidrag för utveckling av regionala stödfunktioner, t.ex. för s.k. yrkescollege. Regeringen kommer att fort- sätta arbetet och bedömer att satsningen ska förstärkas.
I november 2015 lämnade Yrkesprograms- utredningen sitt betänkande Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen föreslår ett antal insatser som ska stärka yrkesutbildningen i Sverige och underlätta olika branschers kompetensför- sörjning, bl.a. genom att på försök inrätta s.k. branschskolor och att införa krav på praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan och specialskolan. Förslagen har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag när det gäller dessa frågor.
Tekniksprånget förlängs och vidgas
Det s.k. Tekniksprånget är en praktiksatsning som syftar till att bredda intresset bland unga kvinnor och män med gymnasieexamen från teknikprogrammet och naturvetenskaps- programmet att söka ingenjörsutbildningar och på sikt bidra till kompetensförsörjningen inom teknikintensiva företag och öka deras möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att satsningen på Teknik- språnget bör förlängas t.o.m. 2019 och beräknar att 11 miljoner kronor per år 2018 respektive 2019 ska avsättas för det ändamålet. Medlen bör även kunna omfatta insatser som riktas till nyanlända, bl.a. för att finansiera Jobbsprånget som är en försöksverksamhet med praktik för nyanlända ingenjörer som syftar till att under- lätta deras etablering på den svenska arbets- marknaden.
väsendet. Regeringen följer noga myndigheter- nas övergripande arbete och även de insatser som genomförs inom ramen för de uppdrag med särskilt jämställdhetsfokus som regeringen har gett. Ett exempel som kan nämnas är uppdraget till Statens skolverk om nationella skolutveckl- ingsprogram, som innefattar kompetens- utvecklings- och stödinsatser. Syftet är att utveckla arbetet med jämställdhet, och även normkritik och arbete mot diskriminering och kränkande behandling, som är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett annat exempel är uppdraget om fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledare för att stärka jämställdhets- perspektivet och därigenom bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön.
Stärkta utbildningsmöjligheter för nationella minoriteter
Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Samhällets insatser för minoritets- språken är av stor vikt för bevarandet och utvecklandet av såväl språket som sådant som respektive minoritets identitet. Mot bakgrund av detta vill regeringen förlänga det befintliga stats- bidraget för att förstärka tillgången på lärare i minoritetsspråk. Regeringen vill även, bl.a. mot bakgrund av den pågående utvecklingen av fjärrundervisningen, öka Sameskolstyrelsens anslag. En resursförstärkning för de två kommande åren bör även öka myndighetens möjligheter att stärka sin ekonomiadministrativa kompetens.
Civilsamhället fyller en viktig roll i bevarandet och utvecklandet av den samiska identiteten. Regeringen vill därför tillföra medel till den
9.2.5Fler insatser för en bättre skola samiska ungdomsföreningen Sáminuorra som
Jämställdhetsintegrering i skolan
Lika möjligheter och villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män, är av stor betydelse för en jämlik skola. Det är i den dagliga verksam- heten på Sveriges skolor som viktiga steg mot jämställdhet tas. Här kan statens insatser vara ett viktigt stöd. Det pågående arbetet med jäm- ställdhetsintegrering inom skolmyndigheterna (se avsnitt 3.3.3) syftar till att möta de jämställd- hetsutmaningar som har identifierats inom skol-
besöker skolor för att berätta om samernas språk och kultur.
Förstärkt arbete med it och innovationer
Målet för regeringens
200
hur den strategiska potential som it kan ha för skolutvecklingen kan tillvaratas som ett peda- gogiskt verktyg i undervisningen och för en effektivare administration, vilket bl.a. kan bidra positivt till lärares arbetsmiljö.
Regeringen arbetar, utifrån de förslag som Statens skolverk redovisat under våren 2016, med att utarbeta
Det svenska utbildningsväsendet behöver uppmuntra insatser som görs för att fler personer ska utveckla kunskaper och förmågor som innebär att de är förberedda för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande och med hjälp av it stimulera innovativa förmågor. Betydelsen av socialt och hållbart företagande ska poängteras i detta arbete.
Bättre insyn i fristående skolor
Regeringen står fast vid den sexpartiöverens- kommelse i friskolefrågor som slöts i Friskole- kommittén. Överenskommelsen är ett steg framåt för att säkerställa att verksamheten i skolan har en god kvalitet och att de offentliga medel som avsätts för skolverksamheten kommer eleverna till del.
I enlighet med sexpartiöverenskommelsen avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om införande av offentlighets- principen och meddelarskydd i privat bedriven verksamhet inom skolväsendet, som så långt möjligt motsvarar den som gäller för kommunala huvudmän. För att meddelarskydd ska börja gälla så snart som möjligt avser regeringen att, baserat på SOU 2013:79 och på den lagråds- remiss som regeringen har fattat beslut om, lämna en proposition om att anställda m.fl. som deltar i enskilt bedriven men offentligt finansierad skola ska omfattas av meddelarskydd.
Skolkostnadsutredningen har i uppdrag att föreslå hur en öppen redovisning av kostnader och intäkter på skolenhetsnivå kan införas för kommunala och fristående skolor (dir. 2014:126, dir. 2015:100 och dir. 2015:108). Utredningen ska även (dir. 2015:37) bl.a. föreslå hur kommunerna kan ges ett avgörande inflytande
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
över nyetableringar av skolor som drivs med vinstsyfte.
Välfärdsutredningen har i uppdrag (dir. 2015:22) att bl.a. föreslå hur offentliga medel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer bru- karna till godo. Vidare ska utredaren vidare- utveckla Ägarprövningsutredningens förslag om ökade krav på ekonomisk långsiktighet och ägar- och ledningsprövning för tillstånd att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn (se utg. omr. 25 avsnitt 3.5.4).
Utvecklad styrning på skolområdet
Regeringen avser att på flera sätt utveckla styr- ningen av myndigheter. Bland annat bör detalj- styrningen minska till förmån för en mer strategisk styrning som kännetecknas av tillit och förtroende. Inriktningen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för den offentliga för- valtningen att förverkliga regeringens politik. När det gäller Statens skolverk har bl.a. Stats- kontoret visat på behovet av att minska detalje- ringsnivån i regeringens styrning. I vissa fall kan en hög grad av konkretion vara nödvändig, i andra fall minskar detta Skolverkets möjlighet att utföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån den kunskap som myndigheten har, bl.a. genom kontakter med skolhuvudmän och skolväsendets professioner.
För att förbättra den finansiella styrningen av Skolverket föreslås att merparten av förvalt- ningsmedlen på de anslag som myndigheten ansvarar för samlas på myndighetens förvalt- ningsanslag. Detta gäller medel för befintliga permanenta satsningar. Överföringen innebär bl.a. betydande överföringar i fråga om satsningarna Samverkan för bästa skola samt de nationella skolutvecklingsprogrammen. Den föreslagna förändringen ökar transparensen i anslaget samt ger Skolverket förbättrade för- utsättningar att utföra sitt uppdrag.
Generella statsbidrag bör vara utgångs- punkten när staten förmedlar pengar till kommunerna, även om det finns tillfällen när riktade bidrag är lämpligt att använda. Läget inom skolväsendet är för närvarande sådant att det finns behov av riktade statsbidrag. De riktade statsbidragen är i sig ett symtom på den oklara styrkedja som bland annat OECD identifierat. Därför har regeringen tillsatt 2015 års Skol-
201
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
kommission (se avsnitt 9.2.3) som kan bidra till att långsiktigt minska behoven av de många riktade statsbidrag som finns i dag på området. Regeringen arbetar också kontinuerligt för att uppnå en strategisk användning av statsbidragen. I denna proposition sker genom välfärds- miljarderna ett stort tillskott till de generella statsbidragen till kommunerna, vilket bl.a. möjliggör ökade satsningar inom skolområdet. De skolspecifika reformerna domineras även av satsningar där kommunerna kompenseras för nya uppgifter genom generella statsbidrag, t.ex. genom att ett riktat statsbidrag minskas sam- tidigt som ett generellt åtagande införs såsom i fallet med lovskola.
Regeringen avser att fortsätta förbättra styr- ningen inom skolans område. Detta bedöms öka den samlade effekten av statens satsningar och på så sätt bidra till en bättre skola för alla elever.
9.3Ett kunskapslyft – för ett livslångt lärande
Regeringen genomför ett betydande kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet och för personlig utveckling.
Kunskapslyftet omfattar under 2016 ca 44 000 statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux), kommunal vuxenutbildning (komvux) i övrigt, yrkeshögskolan, folkhög- skolan samt inom universitet och högskolor. Kunskapslyftet föreslås byggas ut till drygt 68 000 platser fram t.o.m. 2019. Kunskapslyftet innefattar bl.a. en kraftig utbyggnad av yrkesutbildningen för vuxna och ett förslag om att införa en rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. Kunskapslyftet innehåller även en utbyggnad av yrkeshögskolan och den första större utbyggnaden med permanenta utbildningsplatser på universitet och högskolor på över tio år. Satsningen på ett nytt rekryterande studiestartsstöd som aviseras i denna proposition är också en viktig del i
regeringens fortsatta satsning på kunskapslyftet (se utg.omr. 15).
Utöver utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och kommunernas vuxen- utbildning samt högskolan och folkhögskolan (se även utg.omr. 14 och 17) tillkommer även inom ramen för regeringens jobbsatsning utbildning för personer inom vissa arbets- marknadsreformer, bl.a. avseende traineejobb och andra insatser inom arbets- marknadspolitiken (se utg.omr. 14).
Utbildning måste finnas tillgänglig för människor genom hela livet. Ett införande av en rätt till komvux kombinerat med övriga stora satsningar inom kunskapslyftet stärker kraftigt den möjligheten och ökar jämlikheten i utbildningssystemet. Samtidigt som människor som vill utvecklas får möjlighet att göra det, förstärks också möjligheten för såväl offentlig sektor som näringsliv att få den kompetens de behöver.
Tillgången på rätt utbildad arbetskraft är avgörande för svensk tillväxt, jobb och välfärd. Den brist på rätt utbildad personal som flera branscher upplever riskerar syssel- sättningsuppgången. De stora investeringarna i kunskapslyftet och fokuseringen på matchning är viktiga för Sverige. För att klara kompetensförsörjningen avser regeringen att bjuda in parter och branscher till samtal kring hur de satsningar som är gjorda inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken kan utvecklas för att klara de framtida utmaningarna.
202
Tabell 9.1 Beräknat antal utbildningsplatser
Antal
|
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
Yrkesvux34 |
19325 |
21750 |
24750 |
27750 |
Lärlingsutbildning för |
|
2600 |
3150 |
3150 |
vuxna35 |
|
|
|
|
Yrkeshögskolan |
2500 |
6000 |
6000 |
6000 |
|
|
|
|
|
Folkhögskolan (allmän och |
3000 |
3000 |
3000 |
3000 |
särskild kurs) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Folkhögskolan (kurser för |
2000 |
2000 |
2000 |
2000 |
bl.a. långtidsarbetslösa) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Universitet och högskolor36 |
7925 |
11845 |
15740 |
16785 |
Utbildningsplatser för |
|
1000 |
4000 |
4000 |
tidsbegränsat anställda |
|
|
|
|
inom äldreomsorg och hälso- |
|
|
|
|
sjukvård |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbildningskontrakt |
3675 |
|
|
|
(komvux) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbildningskontrakt |
2000 |
2000 |
2000 |
2000 |
(folkhögskolan) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trainee |
3551 |
1240 |
2843 |
3726 |
|
|
|
|
|
Totalt antal platser |
43976 |
51435 |
63483 |
68411 |
|
|
|
|
|
En utbyggd och regionaliserad yrkesutbildning för vuxna
Regeringen vill fortsätta att öka satsningarna på ett stadigvarande kunskapslyft med fler permanenta utbildningsplatser inom yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Regeringen föreslår därför en utbyggnad av yrkesvux till totalt motsvarande ca 27 750 platser 2019 och en utbyggnad av lärlingsvux till ca 3 150 platser 2019.
Satsningen på yrkesvux och lärlingsvux syftar till att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft, ge människor möjlighet att omskola sig till ett nytt yrke och nå de grupper som
33Utöver de utbildningsplatser som redovisas i tabellen tillkommer i regeringens jobbsatsning insatser inom arbetsmarknadspolitiken, se utg.omr. 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
34För 2016 ingår även statsbidrag till komvux.
35I budgetpropositionen för 2016 redovisades inte antalet platser inom lärlingsutbildningen för vuxna som en del av kunskapslyftet. För 2016 har dock medel motsvarande 1 679 utbildningsplatser avsatts för utbildningen.
36Inkluderar i budgetpropositionen för 2017 föreslagen utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningar.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. En utbyggnad av vuxenutbildningen skapar möjligheter för fler utan arbete att genom utbildning komma in på arbetsmarknaden. Många unga saknar i dag en gymnasieutbildning och behöver i ökad utsträckning stöd för att fullfölja sådan utbildning. Även andra gruppers behov av stöd i studierna eller för att påbörja studier behöver tillgodoses. Kommunerna och Arbetsförmedlingen bör samverka för att undanröja hinder för personer som har kort eller bristfällig utbildning att delta i reguljär utbildning.
För att yrkesvux ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som motsvarar de behov som finns i olika regioner är det lämpligt att utbildningarna både planeras och genomförs på regional nivå, av flera kommuner i samverkan. Regeringen avser därför att utveckla formerna för en regionaliserad yrkesutbildning för vuxna.
Regeringen avser att som villkor för att ta del av det utbyggda yrkesvux ställa krav på att ansökande kommuner själva finansierar minst motsvarande antal utbildningsplatser.
Regeringen avser även att reservera delar av satsningarna på yrkesvux och lärlingsvux för elever inom svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk inom komvux och särskild utbildning för vuxna (särvux) på grundläggande nivå.
För att ytterligare utveckla yrkesutbildningen för vuxna på gymnasial nivå avser regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur yrkesutbildningen för vuxna, med särskilt fokus på nyanländas etablering, kan reformeras, t.ex. genom införandet av yrkesskolor.
Regeringen föreslår också en utbildnings- satsning för tidsbegränsat anställda inom äldre- omsorg och hälso- och sjukvård. Satsningen ska möjliggöra viktig kompetensutveckling och förbättra kompetensförsörjningen inom vård och omsorg och stärka de tidsbegränsat anställdas långsiktiga anknytning till arbets- marknaden inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård (se vidare utg.omr. 14).
Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux
Regeringen avser att i anslutning till denna proposition lämna en proposition till riksdagen
203
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
om en rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux. Satsningen innebär att vuxna ges rätt att studera inom komvux i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet och särskilda kunskaper när det gäller högskole- utbildning och yrkeshögskoleutbildning. Rättigheten är tänkt att införas fr.o.m. 2017.
Rätten till komvux är en av de största reformerna av vuxenutbildningen på decennier. En högre utbildning är i många fall en förutsättning för att få ett jobb. Därför behöver de som inte har en fullständig gymnasie- utbildning, som är arbetslösa eller har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden få möjlighet att fullfölja eller komplettera en gymnasie- utbildning för att kunna läsa vidare. Samtidigt ska vuxenutbildningen också finnas för yrkesverksamma som vill gå vidare och höja sin kompetens. Det kan t.ex. vara fråga om personer med en teoretisk bakgrund som vill studera inom yrkeshögskolan. Efterfrågan på arbetskraft med en yrkeshögskoleutbildning är mycket stor.
Införandet av rättigheten kan komma att innebära att kommunerna behöver förstärka delar av infrastrukturen för det livslånga lärandet. Det kan t.ex. handla om att utveckla studie- och yrkesvägledningen, valideringen, det flexibla lärandet och modersmålsstödet. Modersmålsstöd kan vara särskilt viktigt för unga nyanlända som behöver komplettera sin gymnasieutbildning.
Effektivare validering för jobb och utbildning
En effektiv vuxenutbildning förutsätter även att elever erbjuds validering av sitt tidigare lärande så att utbildningen kan utformas efter individens behov och förutsättningar. För att öka tillgången till validering har Utbildningsdepartementet i promemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24) bl.a. föreslagit en ändring av skollagen (2010:800) så att det ska finnas en skyldighet för huvudmannen att erbjuda elever i komvux och särvux validering. I promemorian föreslås även att skyldigheten för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan att pröva om reell kompetens kan tillgodoräknas för studier på en yrkeshögskoleutbildning ska tydliggöras. Därutöver föreslås bl.a. att Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan samt Universitets- och högskolerådet ska få i uppdrag att främja och samordna utvecklingen
och användningen av validering inom sina respektive områden. Promemorian har remitterats.
För att utveckla dagens system för validering tillsatte regeringen i november 2015 en nationell delegation med uppdrag att under perioden
En stärkt yrkeshögskola
Inom ramen för regeringens satsning på ett utvidgat kunskapslyft fortsätter utbyggnaden av yrkeshögskolan såsom tidigare aviserats om motsvarande omkring 6 000 platser permanent fr.o.m. 2017.
Yrkeshögskolan, som alltså ingår i regeringens kunskapslyft, behöver förändras och bli mer långsiktig för att bättre kunna fungera som ett led i yrkesutbildningssystemet för såväl unga som vuxna så att de kan skaffa sig nya eller fördjupade kunskaper inom yrkesområden där kompetens efterfrågas. Regeringen har därför i propositionen En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (prop. 2015/16:198) bedömt att ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan i regel bör omfatta fler än två utbildningsomgångar. Denna nya inriktning betyder att utbildningsanordnare mer långsiktigt kan arbeta med kvaliteten och våga satsa på investeringstunga utbildningar.
Examensgraden i yrkeshögskolan är lägre för utrikes födda än för inrikes födda. En trolig förklaring är enligt Myndigheten för yrkeshögskolan bristande kunskaper i svenska språket. Utbildningsanordnare kan i dag erbjuda de studerande undervisning i svenska med yrkesinriktning men insatsen fungerar enligt myndigheten inte på bästa möjliga sätt. Regeringen avser därför att ge myndigheten i uppdrag att kartlägga omfattningen av denna undervisning och föreslå åtgärder inom ramen för insatsen som kan bidra till att examensgraden för utrikes födda kvinnor och män ökar.
204
9.4Universitet och högskolor
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer. Därför investerar regeringen i att bygga ett modernt kunskapssamhälle med högklassig forskning och utbildning i hela landet. Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den svenska modellens goda möjligheter för kvinnor och män att utbilda sig oavsett inkomst och bak- grund har historiskt sett lagt grunden till vårt välstånd och vår konkurrenskraft – och gett människor ökad frihet. Möjligheterna ska ut- vecklas i takt med samhällets förändring. Den högre utbildningen ska finnas tillgänglig i hela landet, t.ex. via distansutbildningar eller via kommunala lärcentra, och den ska möjliggöra ett livslångt lärande samt bidra till hållbar utveckling, tillväxt och jämlikhet.
Universitet och högskolor har en viktig uppgift att utbilda både för dagens och för morgondagens arbetsmarknad. Lärosätena har därför ett stort ansvar att se till att utbild- ningarna förnyas, är långsiktigt hållbara, arbets- marknadsanknutna, tillgängliga för många samt vilar på vetenskaplig grund. Vad som sägs under avsnitt
9.4.1Fler i lärar- och förskollärarutbildning
Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare och förskollärare, som har genomgått ut- bildning av hög kvalitet. Samtidigt står Sverige inför en omfattande lärar- och förskollärarbrist och därför genomför regeringen en rad insatser på både kort och lång sikt (se även avsnitt 9.2). Antalet behöriga förstahandssökande till lärar- och förskollärarutbildningar har också ökat kraftigt de senaste åren. Under 2015 och 2016 inleddes en utbyggnad med 2 300 nybörjar- platser, som fullt utbyggd motsvarar cirka 6 800 helårsstudenter 2019, men fler insatser krävs för att möta bristen på lärare och förskollärare.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Regeringen föreslår därför att ytterligare medel motsvarande cirka 970 nybörjarplatser tillförs lärar- och förskollärarutbildningarna. Den beräk- nade fördelningen av antalet nybörjarplatser per utbildningsinriktning framgår av tabell 9.2. I för- slaget till utbyggnad har hänsyn främst tagits till skolväsendets behov, söktryck till utbildningarna och till den pågående utbyggnaden av lärar- och förskollärarutbildningar som beslutades genom vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99).
Tabell 9.2 Föreslagen utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna
Prognos över antalet nybörjarplatser per utbildningsinriktning. Antalet nybörjarplatser ger cirka 3 600 helårsstudenter vid full utbyggnad.
|
Nybörjarplatser |
Förskollärarutbildning |
200 |
KPU |
160 |
|
|
Grundlärarutbildning |
400 |
|
|
Ämneslärarutbildning |
210 |
Totalt |
970 |
|
|
Regeringen föreslår att universitet och hög- skolor tillförs 54 miljoner kronor för detta ändamål. Fullt utbyggd beräknas satsningen omfatta 270 miljoner kronor från 2021, exklusive studiemedel, vilket motsvarar 3 600 helårsstu- denter. Fördelningen av den föreslagna utbyg- gnaden per lärosäte framgår av tabell 9.3. Denna fördelning bygger i stor utsträckning på respek- tive lärosätes uppgift om vilka möjligheter de har att utöka utbildningarna.
205
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 9.3 Medel för utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna
Tusental kronor
Lärosäte |
2021 |
Uppsala universitet |
32 625 |
Lunds universitet |
21 000 |
Göteborgs universitet |
19 500 |
Stockholms universitet |
31 088 |
Umeå universitet |
9 000 |
Linköpings universitet |
15 000 |
Luleå tekniska universitet |
4 500 |
Karlstads universitet |
7 500 |
Linnéuniversitetet |
11 213 |
Örebro universitet |
5 963 |
Mittuniversitetet |
10 125 |
Malmö högskola |
26 063 |
Gymnastik- och idrottshögskolan |
5 625 |
Högskolan i Borås |
8 438 |
Högskolan Dalarna |
1 313 |
Högskolan i Gävle |
9 750 |
Högskolan i Halmstad |
7 125 |
Högskolan Kristianstad |
7 088 |
Högskolan Väst |
5 963 |
Konstfack |
3 750 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm |
3 750 |
Södertörns högskola |
12 000 |
Stiftelsen Högskolan i Jönköping |
11 625 |
|
|
Totalt |
270 000 |
Behovet av lärare i svenska som andraspråk har ökat kraftigt. I utbyggnaden som beskrivs i ta- bellen ovan är det därför särskilt viktigt att ut- bildningar med denna inriktning prioriteras.
Det finns fortfarande många som är yrkes- verksamma i skolväsendet som saknar en be- hörighetsgivande examen. Sedan 2007 har sju universitet och högskolor i uppdrag att bedriva vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen (VAL) och söktrycket till utbildningen är högt. Verksam- heten omfattar i dag cirka 90 miljoner kronor. Regeringen avser att säkerställa att verksamheten har samma omfattning även kommande år.
Med syfte att skapa fler vägar in i läraryrket och öka rekryteringen av lärare i vissa ämnen pågår försöksverksamheter med särskild kom- pletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (KPU) vid några lärosäten. En av dessa bedrivs av några statliga lärosäten i samarbete med organisationen Teach for Sweden. I projektet ges studenter med en tidigare examen och tidigare goda studieresultat möjlighet att läsa en KPU samtidigt som de
arbetar i en skola med låg måluppfyllelse. Söktrycket till utbildningsvägen är högt. För- söksverksamheterna omfattar i dag totalt 24 miljoner kronor. Regeringen avser att säkerställa att verksamheterna har samma omfattning även kommande år. Regeringen har gett Universitets- kanslersämbetet i uppdrag att utvärdera försöks- verksamheterna.
9.4.2Bättre etableringsmöjligheter
Sverige behöver ta till vara alla individers kompetens, vare sig den har införskaffats inom landet eller i ett annat land. En möjlighet för personer med utländsk utbildning att få utbildningen bedömd är viktig för att de ska kunna använda sin kompetens och för att stärka samhällsbygget Sverige. Merparten av bedöm- ningarna av utländsk utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå görs av Universitets- och högskolerådet. Belastningen på verksam- heten har de senaste åren varit hög och hand- läggningstiderna långa. Det är viktigt att verk- samheten ges långsiktiga förutsättningar att fungera väl. Universitets- och högskolerådet har fått i uppdrag att vidareutveckla bedömningen av utländsk utbildning, bl.a. för att också personer som har bristande dokumentation över sin eftergymnasiala utbildning ska kunna få utbildningen bedömd, vilket inte är möjligt i dag (U2016/02796/UH). Mot bakgrund av de beskrivna satsningarna anser regeringen att myndigheten bör tillföras ytterligare medel och anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet föreslås därför öka med 15 miljoner kronor 2017 och beräknas öka med ytterligare 21 miljoner kronor 2018.
För att förbättra möjligheterna för personer med utländsk utbildning att snabbare kunna etablera sig på svensk arbetsmarknad förstärktes resurserna till kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning genom riksdagens beslut med anledning av förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.2.64). Inom ramen för satsningen bör även andra typer av insatser inom högskolan, t.ex. språkutbildning, kunna genomföras för personer med utländsk utbildning på högskolenivå för att nå en snabbare etablering.
206
Regeringen avser vidare att ge några statliga lärosäten möjligheter till högre ersättning för vissa ämnen som de har särskilt ansvar för. Dessa omfattar bl.a. språk för vilka behovet av kom- petens har ökat i takt med att migrationen har förändrats (se avsnitt 10.1).
9.5Forskning
Det övergripande målet för regeringens forsk- ningspolitik är att Sverige ska vara en framståen- de forskningsnation, där forskning och innova- tion bedrivs med hög kvalitet och bidrar till sam- hällets utveckling och näringslivets konkurrens- kraft.
Regeringen avser att se över målet för forsk- ningspolitiken i samband med propositionen för forskning, innovation och högre utbildning som regeringen kommer att presentera under hösten 2016.
I denna budgetproposition föreslår regeringen att de statliga anslagen för forskning bör öka med 390 miljoner kronor 2017, se tabell 9.4. För 2018, 2019 och 2020 beräknas satsningarna till 1 490 miljoner kronor, 2 100 miljoner kronor respektive 2 815 miljoner kronor.
I den forskningspolitiska propositionen kom- mer satsningarna och inriktningen för politiken för de kommande tio åren att presenteras när- mare.
När det gäller satsningar till Vinnova se utg. omr. 24 avsnitt 4.7.1, satsningar till Formas se utg. omr. 20 avsnitt 4.5 och utg. omr. 23 avsnitt 3.1.24 samt satsningar till Forte se utg.omr. 9 avsnitt 9.5.
Tabell 9.4 Föreslagna och beräknade anslagsökningar för de statliga anslagen för forskning
mnkr
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Universitet och högskolor |
15 |
520 |
780 |
1 300 |
|
|
|
|
|
Vetenskapsrådet |
45 |
220 |
280 |
275 |
|
|
|
|
|
Vinnova* |
265 |
320 |
430 |
575 |
Formas* |
25 |
210 |
325 |
350 |
|
|
|
|
|
Forte* |
40 |
95 |
145 |
175 |
|
|
|
|
|
Rymdstyrelsen |
0 |
25 |
40 |
40 |
RISE* |
0 |
100 |
100 |
100 |
|
|
|
|
|
Totalt |
390 |
1 490 |
2 100 |
2 815 |
*Myndigheter under andra utgiftsområden.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.5.1Starka och ansvarsfulla lärosäten
Förstärkning av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå
Sverige ska möta de stora utmaningarna som samhället står inför, både nationellt, inom EU och internationellt i övrigt. För detta krävs att forskningsfinansieringen utformas ändamåls- enligt och att de resurser som finns används effektivt.
Det är angeläget att anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå ökar. Det gör det möjligt för universitet och högskolor i hela landet att ta ett större ansvar för utvecklingen av den svenska forskningen och det möjliggör ett antal förändringar som förväntas bidra till att svensk forskning kan behålla sin tätposition i världen.
Universitet och högskolor behöver förändra sin verksamhet så att jämställdheten ökar och kopplingen till den vetenskapliga grunden inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå stärks. Lärosätena behöver också skapa attraktiva karriärvägar med genomtänkta karriärsystem och bättre villkor för unga forskare.
Regeringen tillsatte i juni 2015 Forskarkarriär- utredningen (U 2015:05). Utredningen föreslår i sitt betänkande, Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29), en rad åtgärder som utredningen menar kan bidra till tydliga karriärvägar och till att förbättra villkoren för doktorander och yngre forskare, bl.a. att utbildningsbidragen för doktorander ska avskaffas och att vissa förändringar i stipendiefinansieringen av doktorander ska genomföras. Utredningen föreslår också bl.a. att en enhetlig anställning som biträdande lektor införs som ett steg i en nationellt erkänd karriärväg, samt vissa åtgärder för att minska visstidsanställningarna i högskolan. I utred- ningen diskuteras också vikten av ökad mobilitet. Slutbetänkandet med de förslag till lag- och förordningsändringar som framförs där har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i fråga om Forskarkarriärutred- ningens betänkande i den kommande forsk- ningspolitiska propositionen.
Regeringen avser även att återkomma om för- delningen av resurserna till forskning och utbildning på forskarnivå i kommande budget- propositioner och i den forskningspolitiska pro-
207
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
positionen. För att säkerställa långsiktigheten i forskningspolitiken kommer de ökade anslagen delvis att fördelas med hjälp av de utgångs- punkter som presenterades i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Regeringen avser dock att låta universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället i högre grad påverka för- delningen av medlen. Det är viktigt att universitet och högskolor ges förutsättningar att kunna fatta långsiktiga beslut, vilket bl.a. innebär att lärosätena bör ha ett stort handlingsutrymme för bedömningar och prioriteringar av vilken forskning som ska bedrivas vid ett lärosäte och på vilket sätt.
Höjda anslag ökar anslagens andel av forsk- ningsfinansieringen och ger lärosätet större in- flytande över både forskningens inriktning och hur den genomförs. Med rätt incitament kan de ökade resurserna också göra det möjligt att utveckla utvärderingen av forskningen, öka sam- verkan med det omgivande samhället och ta ett större ansvar för forskningsinfrastruktur.
Regeringen ser det som betydelsefullt att stärka forskningsresurserna vid de mindre statliga högskolorna samt vid vissa enskilda utbildningsanordnare för att säkerställa utbild- ningens anknytning till forskning och för att göra det möjligt för dem att utveckla angelägen forskning.
Regeringen gör vidare bedömningen att Malmö högskola bör bli ett universitet och att högskolans resurser till forskning och utbildning på forskarnivå därför bör utökas. Regeringen beräknar därför att anslaget för Malmö hög- skolas forskning och utbildning på forskarnivå bör höjas med 90 miljoner kronor 2018 och av- ser att föreslå detta i budgetpropositionen för 2018.
Regeringen beräknar att universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå sammanlagt bör öka med 1 300 miljoner kronor
I denna proposition föreslås inga förändringar i fördelningen av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå.
Vidare beräknar regeringen att 2020 minska anslagen till Vetenskapsrådet och till forskning och utbildning på forskarnivå med 120 miljoner kronor respektive 30 miljoner kronor då delar av
medlen till strategiska forskningsområden inte avses att fördelas (se avsnitt 10.2.6, 10.2.10 och 10.3.1).
9.5.2Strategiska satsningar för att möta samhällsutmaningar
Sverige och världen står inför flera stora samhällsutmaningar som vi måste möta och hantera för att utveckla ett modernt välfärds- samhälle. Regeringens ambition är att stärka den fria forskningen samtidigt som forsknings- politiken kopplas till globala samhällsutmaningar som är relevanta för vårt samhälle. Prioriterade globala samhällsutmaningar är klimat och miljö (se utg. omr. 20), hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Nationellt står Sverige även inför flera stora utmaningar som att skapa ett säkert, inkluderande och hållbart samhälle, att förbättra kunskapsresultaten i det svenska skol- och utbildningssystemet samt att utveckla välfärd och hållbart arbetsliv utifrån den demo- grafiska utvecklingen (se utg.omr. 9, avsnitt 9.5).
Hälsoutmaningen
Regeringen föreslår en ny satsning på en nationell forskningsinfrastruktur för insamlande och bevarande av biologiskt material från män- niskor i biobanker. Detta ska möjliggöra hög kvalitet och god tillgänglighet till prov och patientinformation utan att äventyra patienters integritet. Dessutom föreslås en ny satsning för tvärsektoriell forskning, som kan bidra till att starka forskningsmiljöer effektivt kan utnyttja den registerbaserade infrastrukturen och bidra till dess utveckling.
Vidare föreslår regeringen en satsning på att stärka klinisk forskning inom områden där samverkan mellan universitet och högskolor, hälso- och sjukvården och näringslivet är en central del. Satsningen bör dels innehålla en förstärkning av klinisk behandlingsforskning, dels stimulans av samverkan inom forskning och innovation med fokus på folksjukdomar och diagnoser. Kunskap och forskningsresultat, inklusive metoder och tekniker, som har genererats vid universitet och högskolor ska genom samverkan med såväl hälso- och sjukvården som näringslivet i ökad grad komma till nytta i samhället.
208
Den ökande förekomsten och snabba sprid- ningen av antibiotikaresistenta bakterier är ett allvarligt globalt hälsohot. Resistensproblema- tiken måste angripas tvärsektoriellt, med hänsyn tagen till såväl humansidan som djur- och miljö- sidan. Regeringen ser därför ett ökat behov av både grundforskning och mer tillämpad forsk- ning (inklusive implementeringsforskning).
För att möta hälsoutmaningen satsar regerin- gen totalt 115 miljoner kronor under perioden
Regeringen föreslår därför att Vetenskaps- rådets forskningsanslag anvisas 25 miljoner kronor 2017 för klinisk forskning.
För 2018 beräknar regeringen att Vetenskaps- rådets forskningsanslag ökar med 30 miljoner kronor för biobanker och register, 20 miljoner kronor för antibiotikaresistens och en ökning om 5 miljoner kronor för klinisk forskning.
För 2019 beräknar regeringen en anslagsök- ning om 10 miljoner kronor för biobanker och register och en ökning om 5 miljoner kronor för klinisk forskning och 5 miljoner kronor för antibiotikaresistens.
För 2020 beräknar regeringen en ökning om 10 miljoner kronor för biobanker och register och en ökning om 5 miljoner kronor för klinisk forskning (se avsnitt 10.3.1 Regeringens över- väganden).
Digitaliseringsutmaningen
Modern forskning producerar allt större mäng- der data, vilket har lett till att forskningen har blivit alltmer datadriven och dataintensiv. Till- gången till stora mängder data har genomgripan- de förändrat hur forskning bedrivs inom många vetenskapliga discipliner.
Den snabba utvecklingen ställer ökade krav på allt kraftfullare och snabbare datorresurser och nätverk, vilket kräver långsiktig planering och effektivt resursutnyttjande. För att Sverige ska vara en fortsatt stark forskningsnation bedömer regeringen att det behövs en satsning kring digital infrastruktur för att öka kapaciteten att lagra, analysera och överföra data. Detta kom- mer att främja både högkvalitativ forskning och bättre utnyttjande av forskningsinfrastrukturer.
För att främja datadriven forskning inom hu- maniora och samhällsvetenskap finns ett behov av att digitalisera material vid kulturarvs- institutionernas arkiv, samlingar och bibliotek.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Här finns en stor outnyttjad forskningspoten- tial. Genom digitalisering kan materialet tillgäng- liggöras på nya sätt för forskning och metodut- veckling inom samhällsvetenskap, humaniora och även andra forskningsområden.
För att möta digitaliseringsutmaningen beräk- nar regeringen att Vetenskapsrådets forsk- ningsanslag bör öka med totalt 40 miljoner kronor 2018 och 2019.
För 2018 beräknar därför regeringen att Vetenskapsrådets forskningsanslag bör öka med 20 miljoner kronor för detta ändamål och för 2019 beräknas en anslagsökning om ytterligare 20 miljoner kronor. (se avsnitt 10.3.1).
SwePub och Öppen tillgång till forskningsresultat
Genom att forskningsresultat blir öppet tillgäng- liga möjliggörs att vetenskapliga arbeten av hög kvalitet ger upphov till ny forskning och innova- tion samt bidrar till samhällsnyttan.
Den nationella databasen SwePub innehåller information om den vetenskapliga produk- tionen, framför allt vetenskapliga publikationer från Sveriges universitet och högskolor. Kungl. biblioteket har tidigare av regeringen fått i upp- drag att, i samverkan med Vetenskapsrådet, vidareutveckla SwePub. Syftet är att skapa förut- sättningar för att SwePub ska fungera som en fullgod och heltäckande datakälla för biblio- metriska analyser och studier av nationella pub- liceringsmönster.
Regeringen föreslår att 6,5 miljoner kronor överförs från Vetenskapsrådets forskningsanslag till Kungl. bibliotekets anslag fr.o.m. 2017. Varav 3 miljoner kronor avser finansiering av nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång (open access) till vetenskapliga publikationer och 3,5 miljoner kronor avser vidareutveckling av SwePub (se avsnitt 10.3.1 och 10.3.8).
Forskningsnätet Sunet
Sunet (Swedish University Computer Network) tillhandahåller nätverk för överföring av digital information samt
Regeringen föreslår därför att 5 miljoner kronor överförs från Vetenskapsrådets forsk- ningsanslag till anslaget avseende Sunet fr.o.m. 2017 för detta ändamål (se avsnitt 10.3.10).
209
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Migration och integration
Just nu pågår den svåraste flyktingsituationen i modern tid. Fler människor än någonsin tidigare har sökt asyl i Sverige, med påföljande frågor om nyanländas etablering och integration. Det innebär stora utmaningar för vårt samhälle och ökade kunskaper om migration och integration, bl.a. kunskap om jämställdhetsaspekter, vilket kan spela en viktig roll i det pågående arbetet med att möta dessa utmaningar.
Den nuvarande situationen understryker på så sätt behovet av forskning om migrationens och integrationens alla aspekter samt ökad kunskap om förutsättningarna för att skapa inkluderande samhällen.
För att kunna möta denna utmaning satsar regeringen totalt 30 miljoner kronor under perioden
Regereringen föreslår därför att Vetenskaps- rådets forskningsanslag anvisas 10 miljoner kronor 2017 för ändamålet migration och inte- gration.
För 2018 beräknar regeringen att Vetenskaps- rådets forskningsanalsag bör öka med 10 miljo- ner kronor och att anslaget ökar med ytterligare 10 miljoner kronor 2019 för detta ändamål (se avsnitt 10.3.1).
Jämlika villkor
Jämlikhet är en del av lösningen på de utmanin- gar som samhället står inför på såväl nationell som global nivå. En viktig uppgift för den svenska forskningen bör därför vara att möta de stora samhällsutmaningarna med forskning för jämlika villkor.
För att möta denna samhällsutmaning beräk- nar regeringen att Vetenskapsrådets forskningsanslag bör öka med totalt 20 miljoner kronor under perioden
Regeringen beräknar därför att Vetenskaps- rådets forskningsanslag bör öka med 10 miljoner kronor 2018 för detta ändamål. För 2020 beräk- nas en anslagsökning om ytterligare 10 miljoner kronor (se avsnitt 10.3.1).
Förstärkning av humaniora och samhällsvetenskap
För att möta samhällsutmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft behövs kunskap inom alla ämnesområden. Humanistisk och samhälls- vetenskaplig forskning och kunskap bidrar till en ökad förståelse för samhället och dess utmanin- gar. Den bidrar också med viktig kunskap inom andra ämnesområden och till tvärvetenskaplig forskning. Humanistisk och samhällsvetenskap- lig forskning har historiskt ofta prioriterats lågt då dess betydelse för kommersialisering och utveckling av nya varor och tjänster har under- skattats. Dessa vetenskapliga områden har därför inte i samma utsträckning som andra kunnat attrahera externa forskningsmedel.
För att stärka humanistisk och samhälls- vetenskaplig forskning beräknar regeringen att Vetenskapsrådets forskningsanslag bör öka med totalt 60 miljoner kronor under perioden 2018– 2020.
Regeringen beräknar därför att Vetenskaps- rådets forskningsanslag bör öka med 40 miljoner kronor 2018 för detta ändamål och att anslaget ökar med ytterligare 20 miljoner kronor 2020 (se avsnitt 10.3.1).
Ökad kvalitetet i skolan
Forskarskolor för bättre skola
För att stärka den vetenskapliga grunden i lärar- och förskollärarutbildningarna föreslår rege- ringen att medel avsätts för forskarskolor för anställda vid universitet och högskolor. De ska syfta till att öka tillgången på forskarutbildade lärare på ovan nämnda utbildningar. Medlen ska omfatta utbildningskostnader och lönekostnader för de individer som går utbildningen.
Vetenskapsrådet bör ges ansvaret för att utlysa forskarskolorna. Regeringen föreslår med anledning av detta att Vetenskapsrådets forsk- ningsanslag anvisas en anslagsökning på 10 miljoner kronor 2017.
Regeringen beräknar att anslaget bör öka med ytterligare 10 miljoner kronor 2018 och med 70 miljoner kronor 2020, så att satsningen 2020 totalt omfattar 90 miljoner kronor för detta ändamål.
210
Ökad samverkan och stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningar och i skolväsendet
Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen (2010:800) vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hållbar och omfattande samordning mellan utbildning, fortbildning och forskning är därför avgörande för lärar- och förskolläraryrkenas utveckling. Regeringen avser att inleda en försöks- verksamhet där syftet ska vara att pröva och utveckla modeller för samverkan om praktiknära forskning mellan skolhuvudmän och lärosäten med tillstånd att utfärda en lärar- eller förskol- lärarexamen. Modellerna ska kunna stärka ut- vecklingen av skolväsendet och undervisningen, öka kvaliteten på den praktiknära forskningen och eventuellt skapa nya former av kombina- tionstjänster som gör en möjlig forskarkarriär mer intressant för en lärare eller förskollärare.
Regeringen föreslår därför att anslaget 2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor anvisas 15 miljoner kronor 2017 för en försöks- verksamhet som syftar till att stärka skolväsendets och lärar- och förskollärarutbild- ningarnas vetenskapliga grund (ibland benämnt forskningsanknytning). För 2018 beräknar regeringen att anslaget bör öka med 5 miljoner kronor och 2019 med ytterligare 10 miljoner kronor, så att satsningen 2019 totalt omfattar 30 miljoner kronor för detta ändamål.
Arbetslivsforskning
Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas (bet. 2013/14:AU5, rskr. 2013/14:183).
Regeringen beslutade den 21 januari 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas (dir. 2016:2), se vidare utg. omr. 14, avsnitt 5.4.2.
För att stärka arbetslivsforskningen föreslår regeringen i denna proposition en anslagsökning på 30 miljoner kronor för arbetslivsforskning och samordnande insatser för 2017 till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), se vidare utg. omr. 9 avsnitt 9.5. Regeringen beräknar en ökning av Fortes
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
forskningsanslag om 10 miljoner kronor 2018 och ytterligare en ökning om 20 miljoner kronor 2019.
Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande, som därmed får anses vara färdigbehandlat.
9.5.3Rymdforskning och rymdverksamhet
Rymdverksamhet är i dag av strategisk betydelse för samhället. Rymdforskning ger oss ny och unik kunskap om livsbetingelserna på jorden och i universum. Forskning baserad på satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och i atmos- fären är helt avgörande för att förstå och hantera den globala klimat- och miljöutmaningen. Sam- hället är beroende av rymdtekniken för t.ex. navigation, logistik, exakt tid, väderprognoser, telekommunikation och miljö- och klimatöver- vakning. Samtidigt sker omfattande förändringar av rymdverksamheten i Europa och globalt, vilket ställer krav på nya arbetssätt, verktyg och förstärkta resurser.
De senaste årens försämrade omvärldssitua- tion har aktualiserat behovet av att även hantera de
För att stärka rymdforskning och rymdverk- samhet beräknar regeringen att Rymdstyrelsens forskningsanslag bör öka med totalt 40 miljoner kronor 2018 och 2019.
Regeringen beräknar därför att Rymdstyrel- sens forskingsanslag bör öka med 25 miljoner kronor 2018 och att anslaget bör öka med ytter- ligare 15 miljoner kronor 2019 för detta ändamål (se avsnitt 10.3.4).
211
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.5.4Starka gränsöverskridande forsknings- och innovationsmiljöer
Ökat nyttjande av forskningsinfrastrukturer
För att stärka tillväxt och möta globala sam- hällsutmaningar är det viktigt att forskningsin- frastruktur nyttjas av många olika aktörer i olika konstellationer och attraherar nya aktörer i sys- temet. Den forskningsinfrastruktur som byggs upp i Sverige ska nyttjas på ett tillväxtfrämjande och effektivt sätt som gynnar alla parter som samverkar.
Befintlig forskningsinfrastruktur, t.ex. Natio- nellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory) och röntgenljus- källan Max IV, bör därför i högre grad tillgäng- liggöras för forskare från näringsliv, offentlig sektor och internationellt för att uppnå en ökad utväxling på befintliga forskningsinfrastrukturer.
För att öka nyttjandet av forskningsinfra- strukturer beräknar regeringen att Vetenskaps- rådets forskningsanslag bör öka med totalt 40 miljoner kronor 2018 och 2019.
Regeringen beräknar därför att Vetenskaps- rådets forskningsanslag bör öka med 30 miljoner kronor 2018 för detta ändamål. För 2019 beräk- nas ytterligare en ökning om 10 miljoner kronor för detta ändamål (se avsnitt 10.3.1).
9.6Bedömning av framtida personalkonsekvenser
Regeringen föreslår i denna proposition att Vetenskapsrådets förvaltningsanslag stärks med 15,5 miljoner kronor 2017 för att finansiera de ökade administrativa utgifterna till följd av de senaste årens satsningar inom forskning och forskningsinformation. Med anledning av förstärkningen är det sannolikt att ett antal nyanställningar kommer att ske.
För att förbättra den finansiella styrningen av Skolverket föreslås att merparten av för- valtningsmedlen på de anslag som myndigheten ansvarar för samlas på myndighetens förvalt- ningsanslag. Detta bedöms förbättra myndig- hetens förutsättningar att genomföra sitt uppdrag och i förlängningen öka genomslaget för regeringens politik. Eventuella personal- konsekvenser med anledning av detta kan för närvarande inte överblickas.
Regeringen föreslår i denna proposition att lärar- och förskollärarutbildningar byggs ut och föreslår därför att universitet och högskolor tillförs 54 miljoner kronor för detta ändamål 2017. Fullt utbyggd beräknas satsningen omfatta 270 miljoner kronor från och med 2021. Bedömningen är att detta kommer att leda till att fler lärare i högskolan kommer att anställas.
För att de bedömningar av utländsk utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå som Universitets- och högskolerådet utför ska kunna göras så effektivt som möjligt föreslås. i denna proposition att myndigheten bör tillföras ytterligare medel. Anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet föreslås därför öka med 15 miljoner kronor 2017 och beräknas öka med ytterligare 21 miljoner kronor 2018. Bedöm- ningen är att detta leder till fler anställningar vid myndigheten.
212
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10Budgetförslag
10.1Anslag för barn- ungdoms- och Från och med den 1 juli 2011 tar Skolverket ut
vuxenutbildning
10.1.1 1:1 Statens skolverk
Tabell 10.1 Anslagsutveckling 1:1 Statens skolverk
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
510 322 |
|
sparande |
20 218 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
626 443 |
prognos |
639 741 |
|
2017 |
Förslag |
1 055 963 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 076 637 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
1 063 060 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 094 997 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 060 358 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 027 486 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 035 049 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Statens skolverks förvaltningsutgifter.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.2 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
19 257 |
0 |
24 457 |
|
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
19 118 |
0 |
50 784 |
|
Budget 2017 |
16 297 |
0 |
38 091 |
|
|
|
|
|
|
avgifter som ersättning av den enskilde läraren eller förskolläraren för att utfärda legitimationer. Målet är att avgifterna på sikt ska ge full kostnadstäckning. De lärare och förskollärare som har avlagt behörighetsgivande examen före den 1 juli 2011 och har arbetat minst ett läsår eller motsvarande undantas dock från avgifts- skyldigheten. Intäkterna redovisas mot inkomst- titel.
Regeringens överväganden
Utvecklad styrning
Statskontoret genomförde 2015 en myndighets- analys av Skolverket (rapport 2015:16). Myndig- hetsanalysen visade på en rad utvecklings- områden, bl.a. den finansiella styrningen. Under hösten 2015 fick Ekonomistyrningsverket i uppdrag att se över omfattning, inriktning och detaljeringsgrad när det gäller den finansiella styrningen av Skolverket. Skolverket hemställde i sitt budgetunderlag för
För att öka transparensen i anslaget samt ge Skolverket förbättrade förutsättningar att utföra sitt uppdrag föreslår regeringen att förvaltnings- utgifterna i större utsträckning samlas på Skolverkets förvaltningsanslag (se även avsnitt 9.2.5). En överföring av medel föreslås därför för 2017 från anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet med 421 300 000 kronor, från anslaget 1:7 Maxtaxa i
213
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. med 4 000 000 kronor, från anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskole- personal med 8 000 000 kronor, från anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet med 3 000 000 kronor samt från anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner med 27 000 000 kronor. Ett avdrag görs med 8 400 000 kronor för att kompensera för att de överförda medlen kommer att räknas upp med pris- och löneomräkning. Såväl överföringen som avdraget beräknas till samma nivå 2018 och framåt. En justering om 20 000 000 kronor 2017 föreslås med anledning av den effektivisering som bedöms möjliggöras med anledning av myndighetens förändrade finansieringsmodell. Från och med 2018 beräknas denna justering uppgå till 15 000 000 kronor.
Satsningar inom anslaget samt föreslagen nivå
Regeringen beräknar att anslaget behöver ökas med 10 000 000 kronor 2017 för en utbildning för lärare och förskolelärare som återvänder till läraryrket och 2 000 000 kronor årligen 2018– 2020 (se avsnitt 9.2.1). För att möjliggöra kompetensutvecklingsinsatser för förskole- personal beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 15 000 000 kronor 2017 och därefter 15 000 000 kronor per år (se avsnitt 9.2.2). För utvärdering av satsningen på personalförstärkningar i skolbibliotek som inleddes 2016 beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 2 000 000 kronor 2017 (se avsnitt 9.2.2). För vissa implementeringsinsatser med anledning av Skolkommissionens förslag beräknas anslaget ökas med 5 000 000 kronor 2017 (se avsnitt 9.2.3). För att möjliggöra förankringen om bl.a. förskoleklassens förtyd- ligade uppdrag beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 5 000 000 kronor 2017 och 5 000 000 kronor 2018 (se avsnitt 9.2.2).
För en utökning av satsningen Samverkan för bästa skola, bl.a. i fråga om förskola och förskoleklass, beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 5 000 000 kronor 2017, 18 000 000 kronor 2018, 28 000 000 kronor 2019 och 38 000 000 kronor årligen
anslaget behöver ökas med 34 000 000 kronor 2017, 56 000 000 kronor årligen
För att finansiera en utvidgad rätt till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå föreslår regeringen att anslaget ökas med 2 700 000 kronor för 2017 och beräknar därefter att anslaget ökas med 7 000 000 kronor för 2018, 7 000 000 kronor för 2019 och 5 000 000 kronor för 2020. Anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxen- utbildning föreslås och beräknas minskas med motsvarande belopp för samma ändamål.
Regeringen föreslår att medel avsätts för att kompensera kommunerna för en kostnads- ökning med anledning av att betyg ska sättas i moderna språk varje termin fr.o.m. årskurs 6 (se avsnitt 9.2.3). Anslaget föreslås därför minskas med 4 000 000 kronor för 2017 och beräknas minskas med 8 000 000 kronor fr.o.m. 2018. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kom- muner föreslås ökas med motsvarande belopp för 2017 och beräknas ökas med motsvarande belopp fr.o.m. 2018 för samma ändamål.
Regeringen föreslår att 1 055 963 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens skolverk för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 076 637 000 kronor, 1 063 060 000 kronor respektive 1 094 997 000 kronor.
Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
626 443 |
626 443 |
626 443 |
626 443 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
10 506 |
20 285 |
32 558 |
47 397 |
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
447 945 |
454 822 |
463 454 |
473 889 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
||||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
1 055 963 |
1 076 637 |
1 063 060 |
1 094 997 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
214
10.1.2 1:2 Statens skolinspektion
Tabell 10.4 Anslagsutveckling 1:2 Statens skolinspektion
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
405 915 |
|
sparande |
3 910 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
404 182 |
prognos |
390 405 |
|
2017 |
Förslag |
409 644 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
402 165 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
410 625 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
419 600 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 394 429 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 394 428 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 394 429 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Statens skolinspektions förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för verksamhetsutgifter för Barn- och elevombudet samt Skolväsendets överklagandenämnd.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 409 644 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Statens skolinspektion för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 402 165 000 kronor, 410 625 000 kronor respektive 419 600 000 kronor.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.5 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
404 182 |
404 182 |
404 182 |
404 182 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
5 928 |
13 972 |
22 769 |
32 100 |
Beslut |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
||||
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
409 644 |
402 165 |
410 625 |
419 600 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.1.31:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tabell 10.6 Anslagsutveckling 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
681 715 |
|
sparande |
14 941 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
701 835 |
prognos |
686 303 |
|
2017 |
Förslag |
712 572 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
727 846 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
743 622 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
759 327 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 712 612 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 712 614 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 712 612 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för myndighetens verksamhet, produktionsstöd för läromedels- framställning och visst internationellt samarbete.
215
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftbelagd verksamhet
Tabell 10.7 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 750 |
231 366 |
913 081 |
|
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
2 200 |
257 300 |
953 600 |
|
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
2 200 |
273 300 |
986 047 |
Delar av Specialpedagogiska skolmyndighetens verksamhet är avgiftsfinansierad. Myndigheten disponerar intäkter från tillgängliggörande av läromedel och från ersättning från kommuner för elever i specialskola. Det ekonomiska målet är i denna del av verksamheten att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna.
Myndigheten disponerar även intäkter från kommuner för elever i förskoleklass och fritids- hem vid en skolenhet med specialskola samt från Folkbildningsrådet för administration av förstärkningsbidrag till folkhögskolor. Det ekonomiska målet är i denna del av verksam- heten full kostnadstäckning.
Kostnader som inte finansieras med avgifts- intäkter ska finansieras från detta anslag. Det bör noteras att kostnaderna i tabellen ovan avser myndighetens samtliga kostnader.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 712 572 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 727 846 000 kronor, 743 622 000 kronor respektive 759 327 000 kronor.
Tabell 10.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
701 835 |
701 835 |
701 835 |
701 835 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
10 879 |
26 115 |
41 892 |
57 600 |
Beslut |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
0 |
0 |
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
712 572 |
727 846 |
743 622 |
759 327 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.1.4 1:4 Sameskolstyrelsen
Tabell 10.9 Anslagsutveckling 1:3 Sameskolstyrelsen
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
40 967 |
|
sparande |
|
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
42 038 |
prognos |
36 075 |
|
2017 |
Förslag |
41 249 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
40 559 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
36 962 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
37 744 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 39 497 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 35 127 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 35 127 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Sameskolstyrelsens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Sameskolstyrelsens verksamhet.
216
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.10 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
0 |
36 338 |
78 203 |
|
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
0 |
34 700 |
75 089 |
|
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
0 |
36 600 |
75 565 |
Avgifterna avser ersättning från kommuner för elever i sameskola samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med sameskola. Ersättningens storlek ska beräknas efter samma grunder som elevens hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser i sin egen grundskola, förskoleklass eller fritidshem. Dessutom avser avgifterna intäkter från kommuner för vilka Sameskolstyrelsen efter avtal bedriver samisk förskola. Intäkterna disponeras av myndigheten. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgifts- intäkter ska finansieras från detta anslag. Det bör noteras att kostnaderna i tabellen ovan avser myndighetens samtliga kostnader.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av den pågående utvecklingen av fjärrundervisningen, behovet av att stärka myndighetens ekonomiadministrativa kompe- tens samt för att säkerställa en i övrigt väl fungerande verksamhet föreslår regeringen att Sameskolstyrelsens förvaltningsanslag ökas med 4 800 000 kronor för 2017 och beräknas öka med 3 000 000 kronor för 2018 (se avsnitt 9.2.5).
Regeringen föreslår att 41 249 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 40 599 000 kronor, 36 962 000 kronor respektive 37 744 000 kronor.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
36 038 |
36 038 |
36 038 |
36 038 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
425 |
1 406 |
2 330 |
3 142 |
Beslut |
4 786 |
3 114 |
||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
1 |
0 |
0 |
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
41 249 |
40 559 |
36 962 |
37 744 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.1.51:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tabell 10.12 Anslagsutveckling 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
2 851 151 |
|
sparande |
717 404 |
2016 |
Anslag |
3 466 525 |
1 |
Utgifts- |
2 758 519 |
prognos |
|||||
2017 |
Förslag |
2 868 670 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
2 687 398 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
2 530 011 |
|
|
|
2020 |
Beräknat |
2 470 993 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbild- ningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget får även användas för utgifter för svenskt deltagande i internationella studier och tävlingar på utbildningsområdet. Anslaget får vidare användas för utgifter för administration av uppdrag, uppföljning och utvärdering av upp- drag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier.
217
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 780 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: Skolverket behöver inom sin verksamhet kunna sluta fleråriga ekonomiska avtal. Vidare behöver myndigheten kunna lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 780 000 000 kronor
Tabell 10.13 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
|
Ingående åtaganden |
1 146 269 |
1 089 9912 |
1 236 278 |
|
|
|
Nya åtaganden |
1 402 9311 |
484 021 |
1 089 431 |
|
|
|
Infriade åtaganden |
||||||
Utestående åtaganden |
1 771 436 |
1 236 278 |
1 780 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
2 715 741 |
2 701 900 |
1 780 000 |
|
|
|
1Värdena för nya och infriade åtaganden härrör från Skolverkets budgetunderlag för
2Av de utestående åtagandena 2015 återfinns 681 445 tkr som ingående åtaganden 2016 på anslag 1:19 Bidrag till lärarlöner.
218
Satsningar inom anslaget
Anslaget finansierar en rad satsningar inom det för anslaget angivna ändamålet. Några av de mest omfattande satsningarna är Samverkan för bästa skola, bidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, insatser för nyanlända elever m.fl., läxhjälp, befattningsutbildning för rektorer, personalförstärkning inom elevhälsan, undervisning under skollov, anordnarbidrag för lärlingsutbildning i gymnasieskolan och special- pedagogiska insatser.
Regeringen beräknar att anslaget behöver ökas med 5 000 000 kronor 2017 och 5 000 000 kronor 2018 för en utvidgning av Läslyftet (se avsnitt 9.2.2). För en satsning på
klassens |
förtydligade |
uppdrag |
beräknar |
|
regeringen |
att anslaget |
behöver |
|
ökas med |
15 000 000 |
kronor 2017, |
30 000 |
000 kronor |
2018, 30 000 000 kronor 2019 och 15 000 000 kronor 2020 (se avsnitt 9.2.2). För en utökning av satsningen Samverkan för bästa skola, bl.a. ifråga om förskola och förskoleklass, beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 5 000 000 kronor 2017, 18 000 000 kronor 2018, 28 000 000 kronor 2019 och 38 000 000 kronor årligen
För att ersätta kommunerna för ett utökat åtagande vid införande av en skyldighet för huvudmännen att erbjuda lovskola föreslår regeringen att anslaget minskas med 30 000 000 kronor för 2017 och beräknar att anslaget minskas med 60 000 000 kronor fr.o.m. 2018 (se avsnitt 9.2.3). Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kommuner föreslås ökas med motsvarande belopp för 2017 och beräknas ökas med mot- svarande belopp fr.o.m. 2018.
Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen med anledning av det betänkande (SOU 2016:25) som utredningen om nationella prov lämnat (se även avsnitt 9.2.3). För att möjliggöra genomförande av delar av utred- ningens förslag beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 14 000 000 kronor 2018 och 14 000 000 kronor årligen
Regeringen beräknar vidare att anslaget behöver ökas med 80 000 000 kronor 2017 för en förlängning av den pågående försöksverksam-
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
heten med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk (se avsnitt 9.2.3).
För att genomföra en försöksverksamhet med s.k. branschskolor beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 11 000 000 kronor
2018, |
33 000 000 kronor |
2019, |
43 000 000 |
|
kronor |
årligen |
32 000 000 |
kronor |
|
2022 och 11 000 000 kronor 2023 |
(se |
avsnitt |
9.2.4). För att fortsätta det arbete som bedrivits under parollen Yrkesutbildningens år beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 13 000 000 kronor 2017 och 13 000 000 kronor 2018 (se avsnitt 9.2.4). För att förstärka arbetet med utveckling av regionala stödfunktioner, bl.a. för s.k. yrkescollege, beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 5 000 000 kronor 2017 och 5 000 000 kronor 2018 (se avsnitt 9.2.4).
För att förlänga det befintliga statsbidraget för att förstärka tillgången på lärare i minoritets- språk beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 1 200 000 kronor 2017 (se avsnitt 9.2.5). För att kunna tillföra medel till den samiska ungdomsföreningen Sáminuorra beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 1 000 000 kronor 2017 (se avsnitt 9.2.5).
Anslagets föreslagna nivå
Satsningarna för bättre kvalitet i skolan finansieras inom såväl utg.omr. 25 som utg.omr. 16. I denna proposition föreslås att vissa medel omdisponeras från anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet till satsningar inom skolområdet på andra anslag och utgiftsområden. Detta får, tillsammans med tidigare satsningars utgiftsprofil, till följd att den föreslagna anslagnivån 2017 och kommande år föreslås bli lägre än anslagsnivån 2016. Omdisponeringen används helt till satsningar inom skolans område.
Regeringen föreslår bl.a. att förvaltnings- utgifterna för Statens skolverk i större utsträck- ning samlas på myndighetens förvaltningsanslag (se avsnitt 9.2.5). En överföring av medel för förvaltningsutgifterna i fråga om merparten av satsningarna på nu aktuellt anslag föreslås för 2017 till anslaget 1:1 Statens skolverk med 421 300 000 kronor och beräknas fr.o.m. 2018 med 421 300 000 kronor.
Vidare bedöms anslaget för 2018 och framåt vara högre än den verksamhet som tidigare har planerats för. Regeringen beräknar därför att 26 700 000 kronor 2018, 72 400 000 kronor 2019
219
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
samt 150 300 000 kronor fr.o.m. 2020 omdispo- neras för nya satsningar inom skolans område, bl.a. inom andra anslag och utgiftsområden. Omdisponeringen bedöms inte påverka befint- liga eller planerade satsningar som finansieras via anslaget.
Vidare föreslås en omfördelning av vissa bidrag inom gymnasieskolans område i syfte att åstadkomma en mer ändamålsenlig användning av medel. För att bidra till att finansiera andra prioriterade insatser beräknar regeringen att statsbidrag där nyttjandegraden inte fullt ut motsvarar tilldelade medel, samt där tilldelade medel kan användas mer effektivt inom närliggande områden, behöver minska med 54 000 000 kronor för 2017 och beräknas minska med 33 000 000 kronor för 2018 och med 9 000 000 kronor fr.om. 2019.
Anslaget föreslås vidare ökas genom en överföring av medel för speciallärarutbildning från anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal. Nu aktuellt anslag föreslås därigenom ökas med 32 000 000 kronor för 2017 och beräknas ökas med 32 000 000 kronor för 2018.
Regeringen föreslår att 2 868 670 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 2 687 398 000 kronor, 2 530 011 000 kronor respektive 2 470 993 000 kronor.
Tabell 10.14 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
3 484 525 |
3 484 525 |
3 484 525 |
3 484 525 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
14 677 |
73 251 |
153 864 |
240 746 |
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
2 868 670 |
2 687 398 |
2 530 011 |
2 470 993 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 8 711 000 kronor 2017, 70 285 000 kronor 2018, 150 897 000 kronor 2019 och 237 779 000 kronor 2020, vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget fortsatt hade pris- och löneomräknats.
10.1.61:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
Tabell 10.15 Anslagsutveckling 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
415 100 |
|
sparande |
53 258 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
445 137 |
prognos |
387 759 |
|
2017 |
Förslag |
263 077 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
297 545 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
316 580 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
326 830 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 290 982 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 300 473 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 300 475 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsnedsättning som är mottagana vid någon av de riksrekryterande utbildningarna i Göteborgs kommun, Kristianstads kommun, Linköpings kommun, Stockholms kommun och Örebro kommun. Anslaget får vidare användas för förvaltningsutgifter i samband med Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02).
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 34 000 000 kronor 2018.
Skälen för regeringens förslag: Special- pedagogiska skolmyndigheten beslutar om bidrag för omvårdnad och habilitering för elever som deltar i
220
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.16 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
32 509 |
31 107 |
34 000 |
|
Nya åtaganden |
31 107 |
34 000 |
34 000 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
||||
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
31 107 |
34 000 |
34 000 |
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
34 000 |
34 000 |
34 000 |
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
I syfte att renodla ändamålen för de anslag som bidrar till finansieringen av riksgymnasie- utbildning för rörelsehindrade, döva och hörsel- skadade samt särskilda insatser inom skol- området skapas anslaget 1:20 Särskilda insatser inom skolområdet.
Regeringen föreslår att 153 561 000 kronor för 2017 överförs från nu aktuellt anslag till det nya anslaget för att finansiera särskilda insatser inom skolområdet. Regeringen beräknar att 157 060 000 kronor överförs fr.o.m. 2018.
Nyttjandegraden på anslaget motsvarar inte fullt ut tilldelade medel. I syfte att åstadkomma en mer ändamålsenlig användning av medel föreslår regeringen att anslaget minskas med 42 000 000 kronor för 2017 och beräknar en minskning med 10 000 000 kronor för 2018.
Regeringen föreslår att 263 077 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 297 545 000 kronor, 316 580 000 kronor respektive 326 830 000 kronor.
221
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.17 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
445 137 |
445 137 |
445 137 |
445 137 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
8 444 |
18 674 |
32 758 |
48 229 |
Beslut |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
263 077 |
297 545 |
316 580 |
326 830 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
stimulera minskade barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för ökad personaltäthet och kvalitetsförbättringar på fritidshemmet samt för utgifter för att stimulera kvalitetsförbättringar vad gäller fritidshemmet.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 665 000 000 kronor 2018.
10.1.71:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
Tabell 10.18 Anslagsutveckling 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
3 933 945 |
|
sparande |
145 055 |
2016 |
Anslag |
4 612 000 |
1 |
Utgifts- |
4 612 000 |
prognos |
|||||
2017 |
Förslag |
4 630 000 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
4 384 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
4 122 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
3 622 000 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan, fritidshemmet och pedagogisk omsorg. Anslaget får vidare användas för utgifter för statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och pedagogisk omsorg. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för att stimulera omsorg under kvällar, nätter och helger. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för att
Skälen för regeringens förslag: Skolverket behöver i vissa fall lämna förhandsbesked om statsbidrag till skolhuvudmän. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 665 000 000 kronor 2018.
222
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.19 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Ingående åtaganden |
|
270 023 |
665 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
270 023 |
665 000 |
665 000 |
|
Infriade åtaganden |
|
|||
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
270 023 |
665 000 |
665 000 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
415 000 |
665 000 |
665 000 |
|
Regeringens överväganden
Skolverket har tidigare haft möjlighet att använda delar av anslaget för finansiering av administration av statsbidrag och uppföljning. I enlighet med den finansieringsmodell som införs för Skolverket fr.o.m. 2017 föreslås 4 000 000 kronor överföras för administration från förevarande anslag till anslaget 1:1 Statens skolverk för 2017 och beräknas överföras fr.o.m. 2018 (se avsnitt 9.2.5).
Regeringen föreslår att 4 630 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 4 384 000 000 kronor, 4 122 000 000 kronor respektive 3 622 000 000 kronor.
Tabell 10.20 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
4 612 000 |
4 612 000 |
4 612 000 |
4 612 000 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
26 000 |
78 000 |
||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
4 630 000 |
4 384 000 |
4 122 000 |
3 622 000 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
10.1.81:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
Tabell 10.21 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
180 648 |
|
sparande |
761 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
177 355 |
prognos |
174 809 |
|
2017 |
Förslag |
177 325 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
183 020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
181 020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
181 020 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för
–ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning,
–statsbidrag för avgifter till International Baccalaureate Office och för viss Inter- national Baccalaureateutbildning,
–statsbidrag och särskilt stöd för utbildningsverksamhet med särskild inrikt- ning,
–statsbidrag för riksrekryterande gymnasiala utbildningar och riksinternatskolor,
–ersättning till skolhuvudmän för kostnader för nordiska elever, och
–statsbidrag för utlandssvenska elever samt barn och ungdomar som inte är folkbok- förda i Sverige eller som vistas i landet utan tillstånd.
223
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Anslaget får även användas för utgifter för arbete med administration och uppföljning av statsbidrag.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 177 325 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 183 020 000 kronor, 181 020 000 kronor respektive 181 020 000 kronor.
Tabell 10.22 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
177 355 |
177 355 |
177 355 |
177 355 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt2 |
3 370 |
7 065 |
7 065 |
7 065 |
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
177 325 |
183 020 |
181 020 |
181 020 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 3 370 000 kronor 2017 och 7 065 000 kronor fr.o.m.. 2018 vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget fortsatt hade pris- och löneomräknats.
10.1.91:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tabell 10.23 Anslagsutveckling 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
91 719 |
|
sparande |
3 693 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
93 900 |
prognos |
89 528 |
|
2017 |
Förslag |
90 692 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
101 932 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
103 835 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
106 274 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 100 562 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 100 562 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 100 563 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för utbildning av utlandssvenska barn och ung- domar. Anslaget får även användas för utgifter inom ramen för Statens skolverks utvecklings- insatser för svensk undervisning i utlandet och för stöd för undervisning i svenska vid utländska skolor. Anslaget får vidare användas för utgifter för anställda vid Europaskolorna.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 90 692 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 101 932 000 kronor, 103 835 000 kronor respektive 106 274 000 kronor.
Tabell 10.24 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
93 900 |
93 900 |
93 900 |
93 900 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
1 784 |
3 087 |
4 898 |
7 218 |
Beslut |
4 945 |
5 037 |
5 156 |
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
90 692 |
101 932 |
103 835 |
106 274 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
224
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
10.1.10 1:10 Fortbildning av lärare och |
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden |
förskolepersonal |
|
Tabell 10.25 Anslagsutveckling 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
286 692 |
|
sparande |
10 033 |
2016 |
Anslag |
422 226 |
1 |
Utgifts- |
283 175 |
prognos |
|||||
2017 |
Förslag |
295 226 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
306 985 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
292 026 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
292 026 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för fortbild- ning av lärare, förskollärare, rektorer, förskole- chefer och viss annan personal.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 350 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: Skolverket ingår fleråriga avtal med lärosätena om uppdrags- utbildning och lämnar förhandsbesked till skol- huvudmän om statsbidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 350 000 000 kronor
Tabell 10.26 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Ingående åtaganden |
107 786 |
74 260 |
216 217 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
74 260 |
216 217 |
303 123 |
|
|
|
Infriade åtaganden |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
74 260 |
216 217 |
350 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
266 000 |
453 200 |
350 000 |
|
|
|
225
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att förvaltningsutgifterna för Skolverket i större utsträckning samlas på myndighetens förvaltningsanslag (se avsnitt 9.2.5). En överföring av medel för administration och uppföljning av fortbildningsinsatserna för lärare och förskolepersonal på nu aktuellt anslag föreslås därför för 2017 till anslaget 1:1 Statens skolverk med 8 000 000 kronor och beräknas till 8 000 000 kronor fr.o.m. 2018.
Regeringen föreslår också en överföring av medel för speciallärarutbildning från förevarande anslag till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget föreslås därför minskas med 32 000 000 kronor för 2017 och beräknas minskas med 32 000 000 kronor för 2018.
Regeringen beräknar att anslaget behöver ökas med 35 000 000 kronor 2017 i syfte att öka antalet lärare i svenska som andraspråk (se avsnitt 9.2.3).
Regeringen föreslår att 295 226 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 306 985 000 kronor, 292 026 000 kronor respektive 292 026 000 kronor.
Tabell 10.27 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
382 226 |
382 226 |
382 226 |
382 226 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
2 000 |
|||
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
295 226 |
306 985 |
292 026 |
292 026 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
10.1.11 1:11 Bidrag till vissa studier
Tabell 10.28 Anslagsutveckling 1:11 Bidrag till vissa studier
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
16 626 |
|
sparande |
2 521 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
19 525 |
prognos |
17 249 |
|
2017 |
Förslag |
17 525 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
17 525 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
17 525 |
|
|
|
2020 |
Beräknat |
17 525 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag som lämnas för studier om funktions- nedsättningar, utbildning som är särskilt anpassad för personer med funktions- nedsättningar samt studier inom vuxen- utbildning för utvecklingsstörda och särskild utbildning för vuxna.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 17 525 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Bidrag till vissa studier för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 17 525 000 kronor årligen.
226
Tabell 10.29 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
19 525 |
19 525 |
19 525 |
19 525 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
17 525 |
17 525 |
17 525 |
17 525 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
10.1.121:12 Myndigheten för yrkeshögskolan
Tabell 10.30 Anslagsutveckling 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
108 791 |
|
sparande |
692 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
106 629 |
prognos |
105 562 |
|
2017 |
Förslag |
107 448 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
112 194 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
116 121 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
118 375 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 110 126 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 111 664 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 111 383 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Myndigheten för yrkeshögskolans förvaltningsutgifter.
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås ökas för att finansiera införandet av en möjlighet till behörighets- givande förutbildning inom yrkeshögskolan och att låta ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan omfatta fler än två utbildningsomgångar. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 2 200 000 kronor för 2017 i förhållande till vad som tidigare beräknats och beräknar för samma ändamål 4 900 000 kronor för 2018, 6 500 000 kronor för 2019, 6 200 000
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
kronor för 2020, 4 900 000 kronor för 2021 samt 3 500 000 kronor för 2022 och årligen därefter.
Regeringen föreslår att 107 448 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 112 194 000 kronor, 116 121 000 kronor respektive 118 375 000 kronor.
Tabell 10.31 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
105 629 |
105 629 |
105 629 |
105 629 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
1 667 |
3 703 |
5 971 |
8 425 |
Beslut |
152 |
2 862 |
4 521 |
4 321 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
107 448 |
112 194 |
116 121 |
118 375 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.1.131:13 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tabell 10.32 Anslagsutveckling 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
|
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
1 414 050 |
prognos |
1 130 496 |
|
2017 |
Förslag |
1 453 775 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 868 050 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
2 060 000 |
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 981 000 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
227
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt för motsvarande äldre utbildningar och annan utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 335 000 000 kronor 2018.
Tabell 10.33 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tusental kronor
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
|
2016 |
2017 |
2018 |
Ingående åtaganden |
|
58 900 |
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
58 900 |
335 000 |
|
Infriade åtaganden |
0 |
||
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
58 900 |
335 000 |
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
200 000 |
335 000 |
|
228
Skälen för regeringens förslag: Införandet av traineejobb och en satsning på utbildning för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård innebär att det behövs ett bemyndigande om att ingå ekonomiska åtaganden för tid efter 2017 när det gäller utgifterna för utbildning inom ramen för insatserna. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 335 000 000 kronor 2018.
Regeringens överväganden
För att bidra till fler utbildningsplatser i den statligt finansierade yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen (yrkesvux) och lärlings- utbildningen för vuxna (lärlingsvux) föreslås att kommunerna tilldelas medel för sådan utbildning. Regeringen föreslår därför att anslaget för detta ändamål ökas med 519 000 000 kronor för 2017. För samma ändamål beräknar regeringen att anslaget ökas med 721 000 000 kronor för 2018, 871 000 000 kronor för 2019 och årligen därefter (se avsnitt 9.3).
Regeringen föreslår att de medel som tidigare beräknats för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning (komvux) för 2017 och åren därefter i stället avsätts specifikt för statsbidrag för yrkesvux. Regeringen föreslår även att statsbidrag för utbildningsplatser inom ramen för satsningen på utbildningskontrakt fr.o.m. 2017 inte längre ska lämnas. Regeringen föreslår
därför |
att |
anslaget |
minskas |
med |
135 975 000 kronor för |
2017 och |
beräknar |
||
motsvarande |
minskning |
årligen |
därefter. |
Regeringen föreslår också en minskning av de medel som tidigare beräknats för traineejobb
vilket innebär att |
anslaget |
minskas |
med |
||
200 000 000 kronor |
för 2017. För |
samma |
|||
ändamål beräknas |
|
anslaget |
minskas |
med |
|
118 750 000 kronor |
|
för |
2018 |
|
och |
71 000 000 kronor för 2019. |
|
|
|
||
Regeringen |
föreslår |
vidare |
|
en |
|
utbildningssatsning |
för tidsbegränsat |
anställda |
inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Regeringen föreslår därför att anslaget för detta ändamål ökas med 50 000 000 kronor för 2017. För samma ändamål beräknar regeringen att anslaget ökas med 200 000 000 kronor för 2018,
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
200 000 000 kronor för 2019 och 50 000 000 kronor för 2020 (se avsnitt 9.3).
Regeringen avser att i anslutning till denna proposition lämna förslag till en rätt till komvux på gymnasial nivå för att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning samt motsvarande behörighet till yrkes-
högskolan. Regeringen föreslår |
därför |
att |
534 300 000 kronor överförs till |
utg.omr. |
25 |
anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2017 och beräknar att 530 000 000 kronor överförs för 2018 respektive 2019. För 2020 och åren därefter beräknas 532 000 000 kronor överföras för samma ändamål. Regeringen
föreslår |
också |
att |
anslaget |
minskas med |
2 700 000 |
kronor |
för |
2017 för |
att finansiera |
kostnader förknippade med den föreslagna rätten. För samma ändamål beräknas anslaget minskas med 7 000 000 kronor för 2018 respektive 2019 samt med 5 000 000 kronor för 2020 och därefter följande år. Anslaget 1:1 Statens skolverk föreslås samtidigt ökas med motsvarande belopp.
För att korrigera en tidigare felbudgetering föreslår regeringen att 30 000 000 kronor överförs till anslaget från anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning för 2017 och beräknar att samma belopp överförs för ändamålet för 2018 och därefter följande år.
Regeringen föreslår att 1 453 775 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 868 050 000 kronor,
2 060 000 000 |
kronor |
respektive |
1 981 000 000 kronor. |
|
|
229
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.34 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 414 050 |
1 414 050 |
1 414 050 |
1 414 050 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
581 575 |
1 010 525 |
1 208 275 |
1 131 275 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
1 453 775 |
1 868 050 |
2 060 000 |
1 981 000 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
10.1.141:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
Tabell 10.35 Anslagsutveckling 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
2 568 391 |
|
sparande |
128 589 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
2 032 460 |
prognos |
1 988 009 |
|
2017 |
Förslag |
2 171 588 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
2 192 603 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
2 219 530 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
2 254 887 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 170 950 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 2 167 508 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 2 167 796 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för
–statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning,
–kostnader för personskadeförsäkring och ansvarsförsäkring inom yrkeshögskolan,
–statsbidrag för kompletterande utbildningar samt konst- och kulturutbildningar,
–statsbidrag för förarutbildningar, och
–särskilt verksamhetsstöd för riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd eller för att främja samisk utbildningsverksamhet.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 800 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om stöd för bl.a. yrkeshögskoleutbildningar. Regeringen har i propositionen En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (prop. 2015/16:198) bedömt att ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan i regel bör omfatta fler än två utbildningsomgångar. Kompletterande utbildningar som fasas ut 2017 kan också pågå under en längre tid, liksom utbildningar som omfattas av förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 800 000 000 kronor
Tabell 10.36 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Beräknat |
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
3 238 751 |
3 711 575 |
4 400 000 |
|
|
|
Nya åtaganden |
1 867 600 |
2 638 425 |
2 500 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
3 711 575 |
4 400 000 |
4 800 000 |
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
3 725 000 |
4 400 000 |
4 800 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås minskas för att finansiera införandet av en möjlighet till behörighets- givande förutbildning inom yrkeshögskolan och att låta ett beslut om att en utbildning som ska ingå i yrkeshögskolan omfatta fler än två utbildningsomgångar (se avsnitt 9.3). Regeringen föreslår att anslaget för detta ändamål minskas med 5 000 000 kronor för 2017 och beräknar att anslaget minskas med 6 500 000 kronor för 2018, 6 500 000 kronor för
2019, |
6 200 000 |
kronor |
för |
2020, |
4 900 000 kronor |
för |
2021 |
samt |
3 500 000 kronor för 2022 och därefter följande år. Minskningen av anslaget för 2017 motsvarar inte ökningen av anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan för samma ändamål, eftersom pris- och löneuppräkningen skiljer sig åt mellan de två anslagen.
För att korrigera en tidigare felbudgetering föreslår regeringen att 30 000 000 kronor överförs från anslaget till anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning för 2017 och beräknar att samma belopp överförs för ändamålet för 2018 och därefter följande år.
Regeringen föreslår att 2 171 588 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning för 2017. För 2018, 2019
och |
2020 |
beräknas |
anslaget |
till |
2 192 603 000 kronor, 2 219 |
530 000 |
kronor |
||
respektive 2 254 887 000 kronor. |
|
Tabell 10.37 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
2 066 960 |
2 066 960 |
2 066 960 |
2 066 960 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
21 414 |
42 244 |
71 537 |
105 315 |
Beslut |
75 663 |
56 798 |
48 261 |
49 324 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
7 550 |
26 600 |
32 770 |
33 287 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
1 |
1 |
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
2 171 588 |
2 192 603 |
2 219 530 |
2 254 887 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.1.151:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer
Tabell 10.38 Anslagsutveckling 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
3 221 |
|
sparande |
11 779 |
2016 |
Anslag |
330 000 |
1 |
Utgifts- |
325 262 |
prognos |
|||||
2017 |
Förslag |
480 000 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
680 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
0 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Till och med budgetåret 2016 redovisas anslaget under utg.omr. 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
Ändamål
Anslaget får användas för statsbidrag för renovering av skollokaler och för upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem. Anslaget får även användas för Boverkets administration av statsbidraget för renovering av skollokaler och för upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 680 000 000 kronor 2018.
Skälen för regeringens förslag: För att skapa goda förutsättningar för beslut om stöd för upprustning av skollokaler och utemiljöer är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser om utgifter kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 680 000 000 kronor 2018.
231
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.39 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
Ingående åtaganden |
|
4 017 |
703 983 |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
4 017 |
703 983 |
330 000 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
|
|||
Utestående åtaganden |
4 017 |
703 983 |
680 000 |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
150 000 |
1 160 000 |
680 000 |
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden |
|
|
||
I |
enlighet |
med |
riksdagens |
beslut |
(prop. 2015/16:100, bet. 2015/16:KU23, |
rskr. |
2015/16:290) om indelning i utg.omr. (fördelning av ändamål och verksamheter inom utgiftsområden) överförs 480 000 000 kronor 2017, vilket innebär hela anslaget, från utg.omr. 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik till utg.omr. 16 Utbildning och universitetsforskning.
Regeringen föreslår att 480 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Upprustning av skol- lokaler och utemiljöer för 2017. För 2018 beräknas anslaget till 680 000 000 kronor.
Tabell 10.40 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
10.1.16 1:16 Fler anställda i lågstadiet
Tabell 10.41 Anslagsutveckling 1:16 Fler anställda i lågstadiet
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
|
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 316 000 |
1 |
Utgifts- |
1 297 106 |
prognos |
|||||
2017 |
Förslag |
2 300 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
2 300 000 |
|
|
|
2019 |
Beräknat |
1 971 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 971 000 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att öka antalet anställda i förskoleklassen och lågstadiet.
Anvisat 2016 1 |
830 000 |
830 000 |
830 000 |
830 000 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
480 000 |
680 000 |
0 |
0 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 152 000 000 kronor 2018.
Skälen för regeringens förslag: Skolverket behöver kunna sluta ekonomiska avtal inom ramen för arbetet med satsningen på fler anställda i lågstadiet. Vidare kan Skolverket i vissa fall behöva lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 152 000 000 kronor 2018.
232
|
|
|
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 |
|
|||
Tabell 10.42 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet |
|||
Tusental kronor |
|
|
|
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
|
2016 |
2017 |
2018 |
Ingående åtaganden |
|
985 750 |
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
985 750 |
1 152 000 |
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
|
||
Utestående åtaganden |
985 750 |
1 152 000 |
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
1 974 000 |
1 152 000 |
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att Statens skolverks förvaltningsutgifter i större utsträckning finansieras genom myndighetens förvaltnings- anslag (se avsnitt 9.2.5). När det gäller anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet föreslås därför att 3 000 000 kronor för administration och uppföljning för 2017 förs från anslaget till anslaget 1:1 Statens skolverk och beräknar att 3 000 000 kronor överförs fr.o.m. 2018.
Regeringen föreslår att 2 300 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet för 2017. För 2018, 2019 och 2020
beräknas anslaget till |
2 300 000 000 kronor, |
1 971 000 000 kronor |
respektive 1 971 000 000 |
kronor. |
|
Tabell 10.43 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 974 000 |
1 974 000 |
1 974 000 |
1 974 000 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
329 000 |
329 000 |
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
2 300 000 |
2 300 000 |
1 971 000 |
1 971 000 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
10.1.17 1:17 Skolforskningsinstitutet
Tabell 10.44 Anslagsutveckling 1:17 Skolforsknings- institutet
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
14 487 |
|
sparande |
10 513 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
40 441 |
prognos |
40 452 |
|
2017 |
Förslag |
23 146 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
23 929 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
24 414 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
24 951 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 23 503 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 23 502 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 23 502 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Skolforsknings- institutets förvaltningsutgifter.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår en överföring av medel från förevarande anslag till anslaget 1:18 Praktiknära skolforskning. Anslaget föreslås därför minskas med 18 000 000 kronor för 2017 och beräknas minskas med 18 000 000 kronor fr.o.m. 2018.
Regeringen föreslår att 23 146 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Skolforsknings- institutet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 23 929 000 kronor, 24 414 000 kronor respektive 24 951 000 kronor.
233
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.45 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
40 441 |
40 441 |
40 441 |
40 441 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning 2 |
474 |
1 216 |
2 061 |
2 996 |
Beslut |
231 |
598 |
610 |
624 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
||||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
23 146 |
23 929 |
24 414 |
24 951 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.1.18 1:18 Praktiknära skolforskning
Tabell 10.46 Anslagsutveckling 1:18 Praktiknära skolforskning
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
|
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
0 |
1 |
Utgifts- |
0 |
prognos |
|||||
2017 |
Förslag |
18 211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
18 543 |
|
|
|
2019 |
Beräknat |
18 543 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
18 543 |
|
|
|
Ändamål
Anslaget får användas till finansieringsbidrag inom den praktiknära skolforskningen. Anslaget disponeras och fördelas av Skolforsknings- institutet.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:18 Praktiknära skolforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 000 000 kronor 2018 och 2019.
Skälen för regeringens förslag: För att kunna utlysa och fördela medel för praktiknära forskning behövs ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:18 Praktiknära skolforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 000 000 kronor 2018 och 2019.
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 10.47 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:18 Praktiknära skolforskning
Tusental kronor
|
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2017 |
2018 |
2019 |
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
19 0001 |
|
|
Nya åtaganden |
11 000 |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
|||
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
19 000 |
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
19 000 |
|
|
|
|
|
|
1 Bemyndigandet överförs fr.o.m. 2017 från anslag 1:17 Skolforskningsinstitutet till anslag 1:18 Praktiknära skolforskning.
234
Regeringens överväganden
I syfte att renodla ändamålen för de anslag som finansierar praktiknära skolforskning föreslår regeringen att anslaget 1:17 Skolforsknings- institutet delas upp och att anslaget 1:18 Praktik- nära skolforskning uppförs. Regeringen föreslår därmed en överföring av medel från anslaget 1:17
Skolforskningsinstitutet med 18 000 000 kronor
för 2017 och |
en beräknad överföring med |
18 000 000 kronor fr.o.m. 2018. |
|
Regeringen |
föreslår att 18 211 000 kronor |
anvisas under anslaget 1:18 Praktiknära skolforskning för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 18 543 000 kronor, 18 543 000 kronor respektive 18 543 000 kronor.
Tabell 10.48 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
18 000 |
18 000 |
18 000 |
18 000 |
Övrigt 2 |
211 |
543 |
543 |
543 |
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
18 211 |
18 543 |
18 543 |
18 543 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 211 000 kronor 2017 och 543 000 kronor 2018 vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget fortsatt hade pris- och löneomräknats.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.1.19 1:19 Bidrag till lärarlöner
Tabell 10.49 Anslagsutveckling 1:19 Bidrag till lärarlöner
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
|
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
2 884 000 |
1 |
Utgifts- |
2 278 708 |
prognos |
|||||
2017 |
Förslag |
4 442 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
4 442 000 |
|
|
|
2019 |
Beräknat |
4 442 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
4 442 000 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för höjda löner för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i fritidshem samt utbildade fritidspedagoger eller motsvarande i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer och gymnasie- och gymnasie- särskolan. Anslaget får även användas för utgifter för karriärstegsreformen och för särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med examen på forskarnivå.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 235 000 000 kronor 2018.
235
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Skälen för regeringens förslag: Statens skolverk |
åtaganden medför behov av framtida anslag på |
||
behöver kunna lämna förhandsbesked till |
högst 2 235 000 000 kronor 2018. |
||
skolhuvudmän om statsbidrag. Regeringen bör |
|
|
|
därför bemyndigas att under 2017 för anslaget |
|
|
|
1:19 Bidrag till lärarlöner ingå ekonomiska |
|
|
|
åtaganden som inklusive tidigare |
gjorda |
|
|
|
|
||
Tabell 10.50 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner |
|
||
Tusental kronor |
|
|
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
681 445 1 |
1 500 000 |
|
Nya åtaganden |
1 500 000 |
2 235 000 |
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
|||
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 500 000 |
2 235 000 |
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
2 256 000 |
2 235 000 |
|
1Ingående åtaganden 2016 avser den del av utestående åtaganden 2015 på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet som har flyttats till anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner.
236
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att förvaltningsutgifterna för Statens skolverk i större utsträckning samlas på myndighetens förvaltningsanslag (se avsnitt 9.2.5). En överföring till anslaget 1:1 Statens skolverk av medel för administration, uppföljning och utvärdering på nu aktuellt anslag föreslås därför för 2017 med 27 000 000 kronor. Motsvarande överföring beräknas till 27 000 000 kronor fr.o.m. 2018.
Regeringen föreslår att 4 442 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 4 442 000 000 kronor årligen.
Tabell 10.51 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
2 884 000 |
2 884 000 |
2 884 000 |
2 884 000 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
1 500 000 |
1 500 000 |
1 500 000 |
1 500 000 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
58 000 |
58 000 |
58 000 |
58 000 |
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
4 442 000 |
4 442 000 |
4 442 000 |
4 442 000 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.1.201:20 Särskilda insatser inom skolområdet
Tabell 10.52 Anslagsutveckling 1:20 Särskilda insatser inom skolområdet
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
|
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
0 |
prognos |
0 |
|
2017 |
Förslag |
156 420 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
163 418 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
163 418 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
163 418 |
|
|
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för insatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov.
Regeringens överväganden
I syfte att renodla ändamålen för de anslag som bidrar till finansieringen av riksgymnasie- utbildning för rörelsehindrade, döva och hörselskadade samt särskilda insatser inom skolområdet skapas anslaget 1:20 Särskilda insatser inom skolområdet.
Regeringen föreslår att 153 561 000 kronor för 2017 överförs till anslaget från anslaget 1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasie- skolan för att finansiera särskilda insatser inom skolområdet. Regeringen beräknar att 157 060 000 kronor överförs för samma ändamål fr.o.m. 2018.
Regeringen föreslår att 156 420 000 kronor anvisas under anslaget 1:20 Särskilda insatser inom skolområdet för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 163 418 000 kronor årligen.
237
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.53 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
153 561 |
157 060 |
157 060 |
157 060 |
|
|
|
|
|
Övrigt2 |
2 859 |
6 358 |
6 358 |
6 358 |
Förslag/ |
|
|
|
|
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
156 420 |
163 418 |
163 418 |
163 418 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 2 859 000 kronor 2017 och 6 358 000 kronor fr.o.m. 2018 vilket motsvarar den prisomräkning som hade skett om anslaget fortsatt hade pris- och löneomräknats.
10.2Anslag för universitet och högskolor
Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer
Samtliga ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer räknas upp med pris- och löneomräkningen på 1,51 procent.
Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2017 uppgå till de belopp som presenteras i tabell 10.54.
Minskning av anslag för att finansiera nationell digital infrastruktur
Den nationella digitala infrastrukturen är en förutsättning för digitalisering av det offentliga Sverige. En väsentlig del i detta arbete är införandet och vidareutvecklingen av nationella digitala tjänster, såsom Mina meddelanden, e- legitimation och
Finansiering bör ske genom en omfördelning av medel från myndigheternas förvaltningsanslag till de myndigheter som har ansvar för att tillhandahålla de nationella digitala tjänsterna. Förändringen innebär även att visst utbyte av grunddata mellan myndigheter, t.ex. folkbokföringsdata, blir avgiftsfritt. Anslag under avsnitt 10.2 Anslag för universitet och högskolor berörs av förslaget med sammanlagt
11 miljoner kronor. Se även avsnitt 4.5.1. under utg.omr. 22 Kommunikationer.
Tabell 10.54 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer
Kronor
|
ERSÄTTNING FÖR |
ERSÄTTNING FÖR EN |
|
EN |
HELÅRSPRESTATION |
UTBILDNINGSOMRÅDE |
HELÅRSSTUDENT |
|
Humanistiskt, |
31 520 |
20 546 |
teologiskt, juridiskt, |
|
|
samhällsvetenskapligt |
|
|
Naturvetenskapligt, |
53 763 |
45 339 |
tekniskt, |
|
|
farmaceutiskt |
|
|
Vård |
57 157 |
49 504 |
|
|
|
Odontologiskt |
47 267 |
55 060 |
|
|
|
Medicinskt |
63 871 |
77 690 |
Undervisning1 |
38 320 |
40 175 |
Verksamhetsförlagd |
54 281 |
52 729 |
utbildning2 |
|
|
Övrigt3 |
43 177 |
35 074 |
Design |
152 349 |
92 821 |
|
|
|
Konst |
216 285 |
92 855 |
Musik |
131 435 |
83 104 |
|
|
|
Opera |
313 223 |
187 373 |
|
|
|
Teater |
302 881 |
150 861 |
Media |
309 090 |
247 593 |
|
|
|
Dans |
213 016 |
117 704 |
|
|
|
Idrott |
111 002 |
51 367 |
1Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan.
2Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildning.
3Avser utbildning i vissa ämnen inom humanistiskt utbildningsområde enligt uppdrag i regleringsbrev, journalistutbildning, bibliotekarieutbildning samt praktiska och estetiska kurser inom lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, inom grundlärarutbildning och inom förskollärarutbildning.
10.2.1 2:1 Universitetskanslersämbetet
Tabell 10.55 Anslagsutveckling 2:1
Universitetskanslersämbetet
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
136 846 |
|
sparande |
3 519 |
2016 |
Anslag |
135 885 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
135 436 |
||||
2017 |
Förslag |
137 398 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
139 817 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
142 614 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
145 772 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 137 407 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 137 405 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 137 406 tkr i 2017 års prisnivå.
238
Ändamål
Anslaget får användas för Universitets- kanslersämbetets förvaltningsutgifter.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen har under året kontinuerligt följt verksamheten och bedömer att de mål som har uppställts för verksamheten kommer att
uppfyllas. |
|
|
|
Regeringen |
föreslår |
att 137 398 000 kronor |
|
anvisas |
under |
anslaget |
2:1 |
Universitetskanslersämbetet för 2017. För 2018,
2019 och 2020 |
beräknas anslaget till |
139 817 000 kronor, |
142 614 000 kronor |
respektive 145 772 000 kronor.
Tabell 10.56 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
135 885 |
135 885 |
135 885 |
135 885 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
1 531 |
3 942 |
6 740 |
9 898 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
137 398 |
139 817 |
142 614 |
145 772 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016.Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.2.2 2:2 Universitets- och högskolerådet
Tabell 10.57 Anslagsutveckling 2:2 Universitets- och högskolerådet
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
118 712 |
|
sparande |
4 560 |
2016 |
Anslag |
140 283 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
128 413 |
||||
2017 |
Förslag |
146 782 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
170 672 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
174 337 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
178 129 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 167 246 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 167 247 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 167 248 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Universitets- och högskolerådets förvaltningsutgifter.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Den avgiftsbelagda verksamheten vid Universitets- och högskolerådet omfattar avgiften för anmälan till högskoleprovet. Avgiftsnivån regleras i förordning och det finns inte något ekonomiskt mål för hur stor del av kostnaderna som ska täckas av avgifterna. De kostnader som inte finansieras med avgiftsinkomster ska finansieras från anslaget.
För antagning till högskoleutbildning finns det inte något specificerat ekonomiskt mål för hur stor del av kostnaderna för denna verksamhet som ska täckas av avgiften. Kostnaderna som inte finansieras med avgiftsinkomster ska finansieras från anslaget. Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten i fråga om driften av studiedokumentationssystemet Ladok är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader för denna verksamhet (full kostnadstäckning).
Tabell 10.58 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
|
27 895 |
26 202 |
1 693 |
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
|
28 000 |
26 703 |
1 297 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
|
28 700 |
27 600 |
1 100 |
239
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.59 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
274 554 |
270 744 |
3 810 |
(varav tjänsteexport) |
6 702 |
6 702 |
|
Prognos 2016 |
255 200 |
259 680 |
|
(varav tjänsteexport) |
6 000 |
6 000 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
256 000 |
262 000 |
|
(varav tjänsteexport) |
6 500 |
6 500 |
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Universitets- och högskolerådet ansvarar för bedömning av utländsk utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. För att möta det ökade antalet ärenden samt möjliggöra vidareutveckling av bedömningen av utländsk utbildning föreslår
regeringen |
att |
anslaget |
ökar |
med |
|
15 235 000 kronor 2017. |
|
|
|
||
Anslaget |
beräknas |
därefter |
öka |
2018 |
|
med 20 877 000 kronor |
med anledning |
av att |
medel för bedömning av utländsk utbildning ökar.
Regeringen föreslår att 146 782 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet för 2017. För 2018, 2019 och 2020
beräknas anslaget till |
170 672 000 kronor, |
174 337 000 kronor |
respektive |
178 129 000 kronor. |
|
Tabell 10.60 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
130 283 |
130 283 |
130 283 |
130 283 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
1 543 |
4 243 |
7 131 |
10 120 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
14 956 |
36 146 |
36 922 |
37 725 |
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
1 |
1 |
Förslag/ |
146 782 |
170 672 |
174 337 |
178 129 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.32:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.61 Anslagsutveckling 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 557 361 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
1 647 319 |
prognos |
1 623 668 |
|
2017 |
Förslag |
1 684 040 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 731 163 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
1 752 739 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
1 797 305 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 700 328 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 686 460 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 691 317 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
240
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.62 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
|
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
Offentlig- |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
rättslig |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
verksamhet |
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 982 |
273 |
|
Prognos 2016 |
2 000 |
150 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
2 000 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 10.63 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2015 |
239 685 |
1 524 |
|
(varav tjänsteexport) |
59 425 |
||
|
|
|
|
Prognos 2016 |
245 000 |
||
(varav tjänsteexport) |
60 000 |
0 |
|
Budget 2017 |
250 000 |
255 000 |
|
(varav tjänsteexport) |
60 000 |
60 000 |
0 |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Uppsala universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 71 711 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 155 736 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 2 339 000 kronor med anledning av att Karolinska institutet, som tidigare hade ansvaret för sjuksköterskeutbildning på Gotland, har kommit in med en begäran om att anslagsmedel för denna överförs till Uppsala universitet.
Anslaget föreslås öka med 1 937 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 1 200 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civilingenjörsutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 842 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 500 000 kronor med anledning av att Karlstads och Örebro
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
universitet |
fått |
examenstillstånden |
för |
|
speciallärarexamen |
delvis |
indragna. |
Anslagsmedel omfördelas till Uppsala universitet för att utöka speciallärarutbildningen.
Anslaget föreslås minska med 960 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 6 680 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
6 680 000 kronor, med |
6 666 000 kronor |
2019 |
och med 6 666 000 kronor 2020 med anledning
av |
den |
utbyggnad |
av |
lärar- |
och |
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
||||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
|
8 204 000 kronor, öka |
med 3 238 000 kronor |
||||
2019 |
och minska med |
1 504 000 kronor |
2020 |
med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas öka 2018 med 835 000 kronor och med 333 000 kronor 2019 med anledning av att Karlstads och Örebro universitet fått examenstillstånden för speciallärarexamen delvis indragna under 2016. Anslagsmedel omfördelas till Uppsala universitet för att utöka speciallärarutbildningen.
Anslaget beräknas öka 2018 med 769 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas |
minska |
2019 |
med |
|
24 650 000 kronor |
till |
följd |
av |
att |
kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 1 684 040 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 731 163 000 kronor, 1 752 739 000 kronor respektive 1 797 305 000 kronor.
241
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.64 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 647 319 |
1 647 319 |
1 647 319 |
1 647 319 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
25 067 |
55 396 |
90 793 |
129 868 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
7 418 |
23 301 |
9 039 |
14 404 |
|
|
|
|
|
Överföring |
4 236 |
5 148 |
5 588 |
5 713 |
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 684 040 |
1 731 163 |
1 752 739 |
1 797 305 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.4 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.65 Anslagsutveckling 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 984 122 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
2 035 864 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
2 035 864 |
||||
2017 |
Förslag |
2 066 943 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
2 104 533 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
2 148 285 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
2 196 582 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 067 048 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 2 067 049 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 2 067 049 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 2 066 943 000 kronor anvisas under anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till
2 104 533 000 kronor, 2 148 285 000 kronor respektive 2 196 582 000 kronor.
Tabell 10.66 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
2 035 864 |
2 035 864 |
2 035 864 |
2 035 864 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
30 981 |
68 463 |
112 210 |
160 502 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
99 |
207 |
211 |
216 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
0 |
0 |
||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
2 066 943 |
2 104 533 |
2 148 285 |
2 196 582 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.52:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.67 Anslagsutveckling 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 870 119 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 922 512 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 894 910 |
||||
2017 |
Förslag |
1 982 302 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
2 040 114 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
2 067 786 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
2 114 640 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 003 776 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 989 594 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 989 939 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
242
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.68 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
4 870 |
3 882 |
988 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
5 000 |
4 900 |
100 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
5 100 |
5 000 |
100 |
|
|
|
|
Tabell 10.69 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
380 868 |
390 320 |
|
(varav tjänsteexport) |
168 966 |
168 966 |
0 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
390 000 |
385 000 |
5000 |
(varav tjänsteexport) |
170 000 |
170 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
400 000 |
395 000 |
5 000 |
(varav tjänsteexport) |
175 000 |
175 000 |
0 |
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Lunds universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 133 528 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Tillsammans med tidigare sparad över- produktion överstiger värdet av årets över- produktion vad som är möjligt att spara till nästa budgetår och 139 475 000 kronor har därmed dragits in. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 187 012 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 18 761 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 5 354 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 2 402 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- ingenjörsutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 1 404 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2012.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Anslaget föreslås öka med 3 897 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
3 897 000 kronor, med |
3 292 000 kronor |
2019 |
och med 3 314 000 kronor 2020 med anledning
av |
den |
utbyggnad |
av |
lärar- |
och |
|
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||||
|
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
|
15 549 000 kronor, |
öka |
2019 |
med |
|||
284 000 kronor och |
minska |
2020 |
med |
|||
2 946 000 kronor |
med |
anledning av |
den |
|||
utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015. |
||||||
|
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
2 309 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna
som inleddes 2013. |
|
|
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
18 315 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhälls- vetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 1 982 302 000 kronor anvisas under anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 2 040 114 000 kronor, 2 067 786 000 kronor respektive 2 114 640 000 kronor.
243
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.70 Härledning av anslagsnivån
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 922 512 |
1 922 512 |
1 922 512 |
1 922 512 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
29 256 |
64 651 |
105 962 |
151 565 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
26 728 |
49 076 |
35 357 |
36 520 |
Överföring |
3 806 |
3 875 |
3 956 |
4 045 |
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
||
Förslag/ |
1 982 302 |
2 040 114 |
2 067 786 |
2 114 640 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.6 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.71 Anslagsutveckling 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
2 142 919 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
2 088 022 |
prognos |
2 088 022 |
|
2017 |
Förslag |
2 119 873 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
2 158 395 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
2 203 267 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
2 240 299 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 119 950 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 2 119 951 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 2 108 187 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Bemyndigande om medlemskap och medlems- avgift till kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2017 besluta om medlemskap i en
kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under
Skälen för regeringens förslag: Under 2017 kommer en kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) att etableras. Lunds universitet avser ansöka om att ingå i denna. Förutsatt att ansökan beviljas kommer varje deltagande part att betala en årlig medlemsavgift. Eftersom avgiften för medlemskap i KIC Food for Future innebär ekonomiska åtaganden som överstiger ett prisbasbelopp bör regeringen bemyndigas att under 2017 besluta om medlemskap och under
Regeringens överväganden |
|
|
|
|
Resursfördelning |
|
|
|
|
Anslaget |
beräknas |
minska |
med |
|
12 500 000 kronor 2020 då |
delar |
av medel till |
||
Strategiska |
forskningsområden |
inte |
avses |
|
fördelas. |
|
|
|
|
Regeringen föreslår att 2 119 873 000 kronor anvisas under anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 2 158 395 000 kronor, 2 203 267 000 kronor respektive 2 240 299 000 kronor.
244
Tabell 10.72 Härledning av anslagsnivån
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
2 088 022 |
2 088 022 |
2 088 022 |
2 088 022 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
31 774 |
70 216 |
115 084 |
164 613 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
77 |
157 |
161 |
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
Förslag/ |
2 119 873 |
2 158 395 |
2 203 267 |
2 240 299 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.72:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.74 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
|
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
Offentlig- |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
rättslig |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
verksamhet |
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
4 991 |
312 |
|
Prognos 2016 |
5 000 |
0 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
5 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 10.75 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2015 |
259 009 |
||
(varav tjänsteexport) |
33 381 |
0 |
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
260 000 |
0 |
|
(varav tjänsteexport) |
33 000 |
0 |
|
Budget 2017 |
262 000 |
0 |
|
(varav tjänsteexport) |
34 000 |
0 |
|
|
|
|
|
Tabell 10.73 Anslagsutveckling 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 915 529 |
|
sparande |
|
2016 |
Anslag |
1 995 431 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 967 041 |
||||
2017 |
Förslag |
2 039 526 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
2 101 879 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
2 124 913 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
2 175 840 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 064 441 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 2 044 560 tkr i 2017 års prisnivå
4Motsvarar 2 047 530 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Regeringens överväganden
Göteborgs universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 29 554 000 kronor mindre än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budget- året en överproduktion på 51 051 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 17 466 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 5 501 000 kronor med anledning av den utbyggnad av läkar- utbildningen som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 1 211 000 kronor med anledning av den utbyggnad av tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 842 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 305 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av tandläkar- utbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 3 897 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
245
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Anslaget beräknas |
öka 2018 |
med |
3 897 000 kronor, med |
3 292 000 kronor |
2019 |
och med 3 314 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka med 15 156 000 kronor 2018, öka 2019 med 3 142 000 kronor och minska med 159 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas |
öka |
2018 med |
5 601 000 kronor och |
2019 |
med ytterligare |
2 859 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget beräknas öka 2018 med 615 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av
tandläkarutbildningen som inleddes 2013. |
|
|||
Anslaget beräknas |
minska |
2019 |
med |
|
29 955 000 kronor |
till |
följd |
av |
att |
kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 2 039 526 000 kronor anvisas under anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 2 101 879 000 kronor, 2 124 913 000 kronor respektive 2 175 840 000 kronor.
Tabell 10.76 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 981 236 |
1 981 236 |
1 981 236 |
1 981 236 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
30 149 |
66 625 |
109 198 |
156 195 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
20 282 |
39 801 |
17 107 |
20 647 |
|
|
|
|
|
Överföring |
7 859 |
14 218 |
17 372 |
17 763 |
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
2 039 526 |
2 101 879 |
2 124 913 |
2 175 840 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.82:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.77 Anslagsutveckling 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 455 286 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 481 746 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 481 746 |
||||
2017 |
Förslag |
1 504 493 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 532 004 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
1 563 854 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 599 011 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 504 716 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 504 718 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 504 717 tkr i 2017 års prisnivå
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 1 504 493 000 kronor anvisas under anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 532 004 000 kronor, 1 563 854 000 kronor respektive 1 599 011 000 kronor.
246
Tabell 10.78 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 481 746 |
1 481 746 |
1 481 746 |
1 481 746 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
22 548 |
49 828 |
81 668 |
116 816 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
199 |
431 |
440 |
449 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 504 493 |
1 532 004 |
1 563 854 |
1 599 011 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.92:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.79 Anslagsutveckling 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 580 103 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 632 659 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 609 219 |
||||
2017 |
Förslag |
1 669 947 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 718 010 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
1 726 757 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 771 142 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 687 409 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 661 460 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 666 697 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.80 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
|
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
Offentlig- |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
rättslig |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
verksamhet |
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
7 246 |
10 869 |
9 325 |
1 544 |
Prognos 2016 |
8 100 |
12 150 |
11 650 |
500 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
8 100 |
12 150 |
11 650 |
500 |
|
|
|
||
|
|
|
||
Tabell 10.81 Uppdragsverksamhet |
|
|
||
Tusental kronor |
|
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
|
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
|
Utfall 2015 |
247 065 |
239 787 |
7 278 |
|
(varav tjänsteexport) |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
254 477 |
246 981 |
7 496 |
|
(varav tjänsteexport) |
|
0 |
0 |
0 |
Budget 2017 |
262 111 |
254 390 |
7 721 |
|
(varav tjänsteexport) |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Stockholms universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 41 004 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budget- året en överproduktion på 52 810 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 13 745 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna
som inleddes 2015. |
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
7 204 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av vård- och ingenjörsutbildningar som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 6 680 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
6 680 000 kronor, med |
6 666 000 kronor |
2019 |
och med 6 666 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
||
Anslaget beräknas öka |
2018 |
med |
|
11 003 000 kronor, |
öka |
2019 |
med |
1 095 000 kronor |
och |
minska |
med |
247
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
1 101 000 kronor |
2020 med anledning av |
den |
||
utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015. |
||||
Anslaget beräknas |
minska |
2019 |
med |
|
34 730 000 kronor |
till |
följd |
av |
att |
kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 1 669 947 000 kronor anvisas under anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 718 010 000 kronor, 1 726 757 000 kronor respektive 1 771 142 000 kronor.
Tabell 10.82 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 632 659 |
1 632 659 |
1 632 659 |
1 632 659 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
24 845 |
54 904 |
89 986 |
128 714 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
19 645 |
37 781 |
11 598 |
17 423 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
2 |
0 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 669 947 |
1 718 010 |
1 726 757 |
1 771 142 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.102:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.83 Anslagsutveckling 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 530 801 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 556 592 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 556 592 |
||||
2017 |
Förslag |
1 580 369 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 609 127 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
1 642 580 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 662 507 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 580 466 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 580 467 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 564 468 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Anslaget beräknas minska med 17 000 000 kronor 2020 då delar av medel till Strategiska forskningsområden inte avses fördelas.
Regeringen föreslår att 1 580 369 000 kronor anvisas under anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020
beräknas anslaget till |
1 609 127 000 kronor, |
1 642 580 000 kronor |
respektive |
1 662 507 000 kronor. |
|
248
Tabell 10.84 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 556 592 |
1 556 592 |
1 556 592 |
1 556 592 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
23 687 |
52 344 |
85 793 |
122 716 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
91 |
191 |
195 |
|
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 580 369 |
1 609 127 |
1 642 580 |
1 662 507 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.112:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.85 Anslagsutveckling 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 251 662 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 301 247 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 282 565 |
||||
2017 |
Förslag |
1 336 777 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 378 791 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
1 397 903 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 430 211 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 354 232 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 345 042 tkr i 2017 års prisnivå
4Motsvarar 1 345 871 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörig- hetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.86 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
|
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
Offentlig- |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
rättslig |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
verksamhet |
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 177 |
1 287 |
|
Prognos 2016 |
1 230 |
1 230 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
1 300 |
1 300 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 10.87 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2015 |
260 633 |
277 583 |
|
(varav tjänsteexport) |
8 815 |
8 815 |
0 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
270 000 |
270 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
9 000 |
9 000 |
0 |
Budget 2017 |
280 000 |
280 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
9 200 |
9 200 |
0 |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Umeå universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 35 190 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 116 474 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 14 767 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 1 404 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbild- ningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 1 291 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 1 210 000 kronor med anledning av den utbyggnad av tandläkarutbildningen som inleddes 2013, men minskas även med 4 489 000 kronor för att finansiera den utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildning som inleddes 2013.
249
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Anslaget föreslås öka med 2 227 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
2 227 000 kronor, med |
1 268 000 kronor |
2019 |
och med 1 303 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka 2018 med 14 672 000 kronor, öka med 1 779 000 kronor 2019 och minska med 422 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas öka med 1 231 000 kronor 2018 och med 629 000 kronor 2019 för att finansiera utbyggnaden av tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget beräknas öka med 514 000 kronor 2018 för att finansiera utbyggnaden av civil- och
högskoleingenjörsutbildningarna |
som inleddes |
|||
2013. |
|
|
|
|
Anslaget beräknas |
minska |
2018 |
med |
|
947 000 kronor |
och |
med |
ytterligare |
|
524 000 kronor |
2019 med anledning av |
den |
utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildningen
som inleddes 2013. |
|
|
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
12 704 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 1 336 777 000 kronor anvisas under anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 378 791 000 kronor, 1 397 903 000 kronor respektive 1 430 211 000 kronor.
Tabell 10.88 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 301 247 |
1 301 247 |
1 301 247 |
1 301 247 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
19 802 |
43 759 |
71 720 |
102 587 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
17 602 |
35 409 |
26 488 |
27 965 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 336 777 |
1 378 791 |
1 397 903 |
1 430 211 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.122:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.89 Anslagsutveckling 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 047 109 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 066 217 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 066 217 |
||||
2017 |
Förslag |
1 082 429 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 102 037 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
1 124 948 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 150 239 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 082 408 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 082 409 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 082 409 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 1 082 429 000 kronor anvisas under anslaget 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017.
250
För 2017, 2018 och 2019 beräknas anslaget till 1 102 037 000 kronor, 1 124 948 000 kronor respektive 1 150 239 000 kronor.
Tabell 10.90 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 066 217 |
1 066 217 |
1 066 217 |
1 066 217 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
16 225 |
35 855 |
58 766 |
84 058 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 082 429 |
1 102 037 |
1 124 948 |
1 150 239 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.92 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
|
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
Offentlig- |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
rättslig |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
verksamhet |
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 970 |
2 159 |
|
Prognos 2016 |
2 000 |
2 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
2 000 |
2 000 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 10.93 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2015 |
59 696 |
56 646 |
3 050 |
(varav tjänsteexport) |
7 899 |
7 899 |
0 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
62 000 |
62 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
8 000 |
8 000 |
0 |
Budget 2017 |
64 000 |
64 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
8 000 |
8 000 |
0 |
|
|
|
|
10.2.132:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.91 Anslagsutveckling 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 379 461 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
1 435 423 |
prognos |
1 414 814 |
|
2017 |
Förslag |
1 484 334 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 534 905 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
1 561 045 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
1 598 393 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 507 566 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 502 015 tkr i 2017 års prisnivå
4Motsvarar 1 504 135 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörig- hetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Regeringens överväganden
Linköpings universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 158 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 36 617 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 13 489 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 5 501 000 kronor med anledning av den utbyggnad av läkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 3 613 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civilingenjörsutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 1 200 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- ingenjörsutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 842 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 3 062 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
251
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Anslaget beräknas |
öka 2018 |
med |
3 062 000 kronor, med |
2 995 000 kronor |
2019 |
och med 2 998 000 kronor 2020 med anledning
av |
den |
utbyggnad |
av |
lärar- |
och |
|
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||||
|
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
|
13 387 000 kronor, |
öka |
2019 |
med |
|||
1 082 000 kronor |
och |
|
minska |
med |
||
744 000 kronor 2020 |
med |
anledning av |
den |
utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015. Anslaget beräknas öka med 5 601 000 kronor
2018 och öka med ytterligare 2 859 000 kronor
2019 med anledning av den utbyggnad av läkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget beräknas öka 2018 med 1 539 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna
som inleddes 2013. |
|
|
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
12 706 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 1 484 334 000 kronor anvisas under anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 534 905 000 kronor,
1 561 045 000 kronor |
respektive |
1 598 393 000 kronor. |
|
Tabell 10.94 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 435 423 |
1 435 423 |
1 435 423 |
1 435 423 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
21 843 |
48 270 |
79 115 |
113 164 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
19 525 |
37 931 |
30 091 |
33 021 |
|
|
|
|
|
Överföring |
7 543 |
13 281 |
16 416 |
16 785 |
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 484 334 |
1 534 905 |
1 561 045 |
1 598 393 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.142:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.95 Anslagsutveckling 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
806 309 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
825 464 |
prognos |
825 464 |
|
2017 |
Förslag |
854 065 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
869 597 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
887 675 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
907 631 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 854 108 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 854 108 tkr i 2017 års prisnivå
4Motsvarar 854 108 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
252
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 16 000 000 kronor då det till anslaget överförs medel som tidigare fördelats från anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
Regeringen föreslår att 854 065 000 kronor anvisas under anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020
beräknas anslaget till |
869 597 000 kronor, |
887 675 000 kronor |
respektive |
907 631 000 kronor. |
|
Tabell 10.96Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
825 464 |
825 464 |
825 464 |
825 464 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
12 561 |
27 758 |
45 496 |
65 076 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
16 041 |
16 375 |
16 715 |
17 091 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
854 065 |
869 597 |
887 675 |
907 631 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.2.152:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.97 Anslagsutveckling 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
651 483 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
673 580 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
663 909 |
||||
2017 |
Förslag |
696 179 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
710 472 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
725 850 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
741 571 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 697 817 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 698 402 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 697 840 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörig- hetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.98 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
|
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
Offentlig- |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
rättslig |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
verksamhet |
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
2 279 |
0 |
2 277 |
2 |
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
2 400 |
0 |
2 400 |
0 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
2 500 |
0 |
2 500 |
0 |
253
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.99 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
329 990 |
318 993 |
10 997 |
(varav tjänsteexport) |
84 035 |
84 035 |
0 |
Prognos 2016 |
335 000 |
335 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
86 000 |
86 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
340 000 |
340 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
87 500 |
87 500 |
0 |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Karolinska institutet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 3 161 000 kronor mindre än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 11 411 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 11 430 000 kronor med anledning av den satsning på hälso- och sjukvårdsutbildningar i Stockholmsområdet som presenterades i budgetpropositionen för 2014.
Anslaget föreslås öka med 3 032 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 842 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 504 000 kronor med anledning av den utbyggnad av
tandläkarutbildningen som inleddes 2013. |
|
||
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
2 339 000 kronor |
med |
anledning av |
att |
Karolinska institutet, som ansvarat för sjuksköterskeutbildning på Gotland, kommit in med en begäran om att anslagsmedel för denna utbildning överförs till Uppsala universitet.
Anslaget beräknas öka med 1 116 000 kronor 2018, öka med 998 000 kronor 2019 och minska med 597 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget |
beräknas öka 2018 med |
513 000 kronor |
och 2019 med ytterligare |
261 000 kronor med anledning av den utbyggnad av tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget beräknas minska |
2019 med |
652 000 kronor till följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 696 179 000 kronor anvisas under anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 710 472 000 kronor, 725 850 000 kronor respektive 741 571 000 kronor.
Tabell 10.100 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
673 580 |
673 580 |
673 580 |
673 580 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
10 250 |
22 651 |
37 125 |
53 103 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
13 342 |
14 740 |
15 392 |
15 141 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
696 179 |
710 472 |
725 850 |
741 571 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
254
10.2.162:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.101 Anslagsutveckling 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 457 867 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 483 297 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 483 297 |
||||
2017 |
Förslag |
1 506 141 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 533 772 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
1 565 658 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 600 857 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 506 453 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 506 453 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 506 454 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.102 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 483 297 |
1 483 297 |
1 483 297 |
1 483 297 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
22 571 |
49 879 |
81 753 |
116 938 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
274 |
596 |
608 |
622 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 506 141 |
1 533 772 |
1 565 658 |
1 600 857 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 1 506 141 000 kronor anvisas under anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 533 772 000 kronor, 1 565 658 000 kronor respektive 1 600 857 000 kronor.
10.2.172:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.103 Anslagsutveckling 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 062 564 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 048 011 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 032 965 |
||||
2017 |
Förslag |
1 082 273 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 146 291 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
1 168 734 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 195 008 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 125 874 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 124 539 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 124 538 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
255
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.104 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
143 869 |
134 817 |
9 052 |
(varav tjänsteexport) |
22 996 |
22 996 |
0 |
Prognos 2016 |
160 000 |
160 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
22 000 |
22 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
170 000 |
170 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
22 000 |
22 000 |
0 |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 9 321 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 16 358 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 8 672 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 7 204 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civilingenjörsutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås öka med 5 354 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och
högskoleingenjörsutbildningarna som |
inleddes |
||
2013. |
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
2 198 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes
2013. |
|
|
|
|
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
42 487 000 kronor med |
anledning av |
den |
||
utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015. |
||||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
2 309 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas minska 2018 med 464 000 kronor och 2019 med 256 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
1 131 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhälls- vetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 1 082 273 000 kronor anvisas under anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 146 291 000 kronor,
1 168 734 000 kronor |
respektive |
1 195 008 000 kronor. |
|
Tabell 10.105 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 048 011 |
1 048 011 |
1 048 011 |
1 048 011 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
15 948 |
35 243 |
57 763 |
82 622 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
13 308 |
58 404 |
58 488 |
59 802 |
Överföring |
5 006 |
4 633 |
4 473 |
4 574 |
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
||
Förslag/ |
1 082 273 |
1 146 291 |
1 168 734 |
1 195 008 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
256
10.2.182:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.106 Anslagsutveckling 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
1 387 553 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
1 477 070 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
1 477 070 |
||||
2017 |
Förslag |
1 499 593 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 526 824 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
1 558 564 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
1 593 603 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 499 629 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 499 628 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 499 627 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.107 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 477 070 |
1 477 070 |
1 477 070 |
1 477 070 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
22 477 |
49 671 |
81 410 |
116 448 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
45 |
82 |
84 |
85 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 499 593 |
1 526 824 |
1 558 564 |
1 593 603 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 1 499 593 000 kronor anvisas under anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2016. För 2018, 2019 och 2020
beräknas anslaget |
till 1 526 824 000 kronor, |
||
1 558 564 000 |
|
kronor |
respektive |
1 593 603 000 |
kronor. |
|
10.2.192:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.108 Anslagsutveckling 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
629 555 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
634 937 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
625 821 |
||||
2017 |
Förslag |
643 531 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
662 417 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
673 764 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
690 858 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 650 618 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 648 286 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 650 118 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörig- hetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
257
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.109 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
500 |
500 |
600 |
|
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
500 |
500 |
600 |
|
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
500 |
500 |
600 |
|
|
|
|
||
Tabell 10.110 Uppdragsverksamhet |
|
|
||
Tusental kronor |
|
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
|
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
114 000 |
|
114 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
2 000 |
|
2 000 |
0 |
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
112 000 |
|
112 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
2 000 |
|
2 000 |
0 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
119 000 |
|
119 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
2 000 |
|
2 000 |
0 |
Regeringens överväganden
Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårs- prestationer motsvarande 12 004 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 25 768 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 11 377 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås minska med 6 007 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av vård- och ingenjörsutbildningar som inleddes
2012. |
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
7 052 000 kronor |
för att |
finansiera |
den |
utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 835 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka 2018 med 835 000 kronor, med 1 012 000 kronor 2019 och med 1 006 000 kronor 2020 med anledning av
den utbyggnad av lärar- och förskol- lärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka med 7 826 000 kronor 2018, öka med 1 924 000 kronor 2019 och öka med 941 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas |
minska |
2018 med |
1 487 000 kronor och |
2019 med |
ytterligare |
821 000 kronor för att finansiera den utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes
2013. |
|
|
|
|
Anslaget beräknas |
minska |
2019 |
med |
|
4 537 000 kronor |
till |
följd |
av |
att |
kvalitetsförstärkningen |
i form |
av |
höjda |
ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 643 531 000 kronor anvisas under anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 662 417 000 kronor,
673 764 000 kronor |
respektive |
690 858 000 kronor. |
|
Tabell 10.111 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
634 937 |
634 937 |
634 937 |
634 937 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
9 662 |
21 352 |
34 995 |
50 056 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
11 990 |
20 909 |
19 743 |
22 134 |
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
0 |
0 |
Förslag/ |
643 531 |
662 417 |
673 764 |
690 858 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
258
10.2.202:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.112 Anslagsutveckling 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
353 826 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
363 673 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
363 673 |
||||
2017 |
Förslag |
369 250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
375 993 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
383 810 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
392 439 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 369 296 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 369 296 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 369 297 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.113 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
363 673 |
363 673 |
363 673 |
363 673 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
5 534 |
12 229 |
20 044 |
28 671 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
42 |
90 |
92 |
94 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
369 250 |
375 993 |
383 810 |
392 439 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 369 250 000 kronor anvisas under anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020
beräknas anslaget till |
375 993 000 kronor, |
383 810 000 kronor |
respektive |
392 439 000 kronor. |
|
10.2.212:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.114 Anslagsutveckling 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
595 671 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
614 236 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
605 417 |
||||
2017 |
Förslag |
634 496 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
653 923 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
660 377 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
677 226 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 642 276 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 635 405 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 637 290 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
259
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.115 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1008 |
1235 |
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
1000 |
1380 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
1000 |
1380 |
|
|
|
|
|
Tabell 10.116 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
67 962 |
67 834 |
128 |
(varav tjänsteexport) |
2 421 |
2 421 |
0 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
64 700 |
64 700 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
2 000 |
2 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
67 900 |
67 900 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
2 000 |
2 000 |
0 |
Regeringens överväganden
Karlstads universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 22 328 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Tillsammans med tidigare sparad överproduktion överstiger värdet av årets överproduktion vad som är möjligt att spara till nästa budgetår och 21 702 000 kronor har därmed dragits in. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 59 567 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 10 788 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 711 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget föreslås minska med 1 200 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av vård- och ingenjörsutbildningar som inleddes 2012.
Anslaget föreslås minska med 320 000 kronor med anledning av att Karlstads universitet fått examenstillståndet för speciallärarexamen delvis
indraget. Anslagsmedel omfördelas till Uppsala universitet för att utöka speciallärarutbildningen.
Anslaget föreslås öka med 1 113 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
1 113 000 kronor, med |
1 349 000 kronor |
2019 |
och med 1 341 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka med 7 169 000 kronor 2018, öka med 1 283 000 kronor 2019 och öka med 662 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas öka 2018 med 256 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas minska 2018 med 640 000 kronor och 2019 med 320 000 kronor med anledning av att Karlstads universitet delvis fått examenstillståndet för speciallärarexamen indraget under 2016. Anslagsmedel omfördelas till Uppsala universitet för att utöka speciallärarexamen.
Anslaget beräknas |
minska |
2019 |
med |
|
9 439 000 kronor |
till |
följd |
av |
att |
kvalitetsförstärkningen |
i form |
av |
höjda |
ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 634 496 000 kronor anvisas under anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 653 923 000 kronor, 660 377 000 kronor respektive 677 226 000 kronor.
260
Tabell 10.117 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
614 236 |
614 236 |
614 236 |
614 236 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
9 347 |
20 656 |
33 854 |
48 424 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
12 433 |
21 230 |
14 865 |
17 202 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
634 496 |
653 923 |
660 377 |
677 226 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.222:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.118 Anslagsutveckling 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
204 616 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
223 706 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
223 706 |
||||
2017 |
Förslag |
227 090 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
231 182 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
235 987 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
241 293 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 227 064 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 227 063 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 227 064 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 227 090 000 kronor anvisas under anslaget 2:22 Karlstads universitet:
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 231 182 000 kronor, 235 987 000 kronor respektive 241 293 000 kronor.
Tabell 10.119 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
223 706 |
223 706 |
223 706 |
223 706 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
3 404 |
7 523 |
12 329 |
17 636 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
||||
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
1 |
1 |
Förslag/ |
227 090 |
231 182 |
235 987 |
241 293 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.232:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.120 Anslagsutveckling 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
993 258 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
1 012 220 |
prognos |
997 687 |
|
2017 |
Förslag |
1 029 306 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
1 053 794 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
1 062 745 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
1 089 768 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 035 024 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 1 022 558 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 1 025 504 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörig- hetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
261
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.121 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 780 |
1 545 |
235 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
1 800 |
1 800 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
1 800 |
1 800 |
0 |
|
|
|
|
Tabell 10.122 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
138 959 |
140 464 |
|
(varav tjänsteexport) |
21 121 |
21 121 |
0 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
135 000 |
135 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
22 000 |
22 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
140 000 |
140 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
22 000 |
22 000 |
0 |
Regeringens överväganden
Linnéuniversitetet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 20 402 000 kronor mindre än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 58 918 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 8 733 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 2 227 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
||
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
1 200 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av vård- och ingenjörsutbildningar som inleddes
2012. |
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
7 847 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes
2013. |
|
|
|
|
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
2 227 000 kronor, med |
2 699 000 kronor |
2019 |
och med 2 682 000 kronor 2020 med anledning
av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka 2018 med 5 184 000 kronor, öka med 337 000 kronor 2019 och med ytterligare 448 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas |
minska |
2018 med |
1 656 000 kronor och |
2019 med |
ytterligare |
915 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
15 075 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 1 029 306 000 kronor anvisas under anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 053 794 000 kronor, 1 062 745 000 kronor respektive 1 089 768 000 kronor.
Tabell 10.123 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
1 012 220 |
1 012 220 |
1 012 220 |
1 012 220 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
15 403 |
34 039 |
55 789 |
79 800 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
10 730 |
18 401 |
6 744 |
10 026 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
1 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
1 029 306 |
1 053 794 |
1 062 745 |
1 089 768 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
262
10.2.242:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.124 Anslagsutveckling för 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
285 795 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
318 453 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
318 453 |
||||
2017 |
Förslag |
323 317 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
329 201 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
336 045 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
343 600 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 323 337 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 323 338 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 323 338 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.125 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
318 453 |
318 453 |
318 453 |
318 453 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
4 846 |
10 709 |
17 552 |
25 106 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
19 |
39 |
40 |
41 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
323 317 |
329 201 |
336 045 |
343 600 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
10.2.252:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 323 317 000 kronor anvisas under anslaget 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 329 201 000 kronor, 336 045 000 kronor respektive 343 600 000 kronor.
Tabell 10.126 Anslagsutveckling 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
700 468 |
|
sparande |
10 084 |
2016 |
Anslag |
748 128 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
737 387 |
||||
2017 |
Förslag |
766 819 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
786 274 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
795 060 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
814 722 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 772 269 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 764 995 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 766 677 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörig- hetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
263
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.127 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
|
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
Offentlig- |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
rättslig |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
verksamhet |
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 211 |
1 446 |
|
Prognos 2016 |
1 200 |
1 450 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
1 200 |
1 450 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 10.128 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2015 |
19 733 |
19 804 |
|
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
19 000 |
19 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
19 000 |
19 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Örebro universitet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 17 865 000 kronor mindre än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande på 10 084 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 8 754 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 842 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2012.
Anslaget föreslås minska med 180 000 kronor 2017 med anledning av att Örebro universitet delvis fått examenstillståndet för speciallärarexamen indraget. Anslagsmedel i motsvarande nivå omfördelas till Uppsala universitet för att utöka speciallärarutbildningen.
Anslaget föreslås minska med 3 053 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 1 113 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
1 113 000 kronor, med |
1 349 000 kronor |
2019 |
och med 1 341 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka 2018 med 5 216 000 kronor, öka med 708 000 kronor 2019 och med ytterligare 448 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget |
beräknas |
minska |
med |
180 000 kronor |
2018 med |
anledning av |
att |
Örebro universitet delvis fått examenstillståndet för speciallärarexamen indraget 2016. Anslagsmedel omfördelas till Uppsala universitet för att utöka speciallärarutbildningen.
Anslaget beräknas minska 2018 med 644 000 kronor och 2019 med 356 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
9 262 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 766 819 000 kronor anvisas under anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2016. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 786 274 000 kronor, 795 060 000 kronor respektive 814 722 000 kronor.
264
Tabell 10.129 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
748 128 |
748 128 |
748 128 |
748 128 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
11 384 |
25 157 |
41 234 |
58 979 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
9 698 |
16 250 |
9 383 |
11 383 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
766 819 |
786 274 |
795 060 |
814 722 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.131 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
250 193 |
250 193 |
250 193 |
250 193 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
3 808 |
8 415 |
13 791 |
19 726 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
63 |
138 |
141 |
144 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
254 064 |
258 746 |
264 125 |
270 063 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
10.2.262:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.130 Anslagsutveckling 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
221 253 |
|
sparande |
0 |
|
|
|
1 |
Utgifts- |
|
2016 |
Anslag |
250 193 |
prognos |
250 193 |
|
2017 |
Förslag |
254 064 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
258 746 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
264 125 |
3 |
|
|
2020 |
Beräknat |
270 063 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 254 137 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 254 137 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 254 137 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 254 064 000 kronor anvisas under anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 258 746 000 kronor, 264 125 000 kronor respektive 270 063 000 kronor.
10.2.272:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.132 Anslagsutveckling 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
523 100 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
518 614 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
511 168 |
||||
2017 |
Förslag |
525 658 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
540 203 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
546 953 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
561 360 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 530 581 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 526 270 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 528 256 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörig- hetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
265
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.133 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 172 |
||
|
|
|
|
Prognos 2016 |
1 050 |
||
|
|
|
|
Budget 2017 |
1 050 |
||
|
|
|
|
Tabell 10.134 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
31 518 |
30 119 |
1 398 |
(varav tjänsteexport) |
302 |
302 |
0 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
21 637 |
22 997 |
1 360 |
(varav tjänsteexport) |
211 |
211 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
28 030 |
29 792 |
|
(varav tjänsteexport) |
274 |
274 |
0 |
Regeringens överväganden
Mittuniversitetet har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 2 504 000 kronor mindre än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret en överproduktion på 43 401 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 7 782 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås minska med 3 732 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av vård- och ingenjörsutbildningar som inleddes
2012. |
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
6 455 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 1 670 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
1 670 000 kronor, med |
2 024 000 kronor |
2019 |
och med 2 011 000 kronor 2020 med anledning
av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka 2018 med 4 669 000 kronor, öka 2019 med 337 000 kronor och öka med ytterligare 100 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas minska 2018 med 1 362 000 kronor och 2019 med 753 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
6 088 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 525 658 000 kronor anvisas under anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 540 203 000 kronor, 546 953 000 kronor respektive 561 360 000 kronor.
Tabell 10.135 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
518 614 |
518 614 |
518 614 |
518 614 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
7 892 |
17 440 |
28 584 |
40 886 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
9 339 |
15 882 |
12 486 |
14 877 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
525 658 |
540 203 |
546 953 |
561 360 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
266
10.2.282:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.136 Anslagsutveckling 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
207 024 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
231 067 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
231 067 |
||||
2017 |
Förslag |
234 620 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
238 918 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
243 883 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
249 366 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 234 662 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 234 661 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 234 661 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.137 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
231 067 |
231 067 |
231 067 |
231 067 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
3 517 |
7 771 |
12 736 |
18 217 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
36 |
79 |
80 |
82 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
1 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
234 620 |
238 918 |
243 883 |
249 366 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 234 620 000 kronor anvisas under anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 238 918 000 kronor, 243 883 000 kronor respektive 249 366 000 kronor.
10.2.292:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.138 Anslagsutveckling 2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
262 804 |
|
sparande |
11 411 |
2016 |
Anslag |
242 276 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
242 310 |
||||
2017 |
Förslag |
237 135 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
239 938 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
242 048 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
247 832 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 235 664 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 232 895 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 233 217 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
267
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.139 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
520 |
707 |
|
Prognos 2016 |
400 |
450 |
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
400 |
400 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 10.140 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2015 |
31 488 |
32 477 |
|
(varav tjänsteexport) |
3 858 |
4 018 |
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
29 600 |
29 600 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
1 700 |
1 700 |
0 |
Budget 2017 |
34 700 |
34 700 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
1 500 |
1 500 |
0 |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 6 067 000 kronor mindre än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande på 11 411 000 kronor.
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 2 784 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som
inleddes 2015. |
|
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
|
11 578 000 kronor |
för |
att |
finansiera |
utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningen som inleddes 2013.
Anslaget beräknas öka |
2018 |
med |
|
925 000 kronor, |
minska |
2019 |
med |
635 000 kronor |
och därefter |
öka 2020 |
med |
342 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas minska |
2019 med |
893 000 kronor till följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt
undervisning och verksamhetsförlagd utbildning
upphör. |
|
|
Anslaget beräknas |
minska |
2018 med |
2 444 000 kronor och |
2019 med |
ytterligare |
1 349 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013.
Regeringen föreslår att 237 135 000 kronor anvisas under anslaget 2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas
anslaget |
till |
239 938 000 kronor, |
242 048 000 kronor |
respektive |
|
247 832 000 kronor. |
|
Tabell 10.141 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
242 276 |
242 276 |
242 276 |
242 276 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
3 686 |
8 147 |
13 352 |
19 099 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
2 751 |
3 747 |
2 297 |
2 690 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/ |
237 135 |
239 938 |
242 048 |
247 832 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
268
10.2.302:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.142 Anslagsutveckling 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
84 952 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
91 134 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
91 134 |
||||
2017 |
Förslag |
92 543 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
94 247 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
96 208 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
98 371 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 92 568 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 92 570 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 92 570 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.143 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
91 134 |
91 134 |
91 134 |
91 134 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
1 386 |
3 064 |
5 023 |
7 184 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
22 |
49 |
50 |
52 |
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
0 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
92 543 |
94 247 |
96 208 |
98 371 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 92 543 000 kronor anvisas under anslaget 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 94 247 000 kronor, 96 208 000 kronor respektive 98 371 000 kronor.
10.2.312:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.144 Anslagsutveckling 2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
827 489 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
866 470 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
854 030 |
||||
2017 |
Förslag |
894 005 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
922 142 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
930 681 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
956 227 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 905 717 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 895 488 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 899 838 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
269
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för utgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.145 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2015 |
160 577 |
23 034 |
|
(varav tjänsteexport) |
16 686 |
16 686 |
0 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
160 500 |
164 700 |
|
(varav tjänsteexport) |
16 500 |
16 500 |
0 |
Budget 2017 |
160 700 |
163 900 |
|
(varav tjänsteexport) |
16 500 |
16 500 |
0 |
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Malmö högskola har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 27 992 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Tillsammas med tidigare sparad överproduktion överstiger värdet av årets överproduktion vad som är möjligt att spara till nästa budgetår och 29 200 000 kronor har därmed dragits in. Högskolan redovisade vid utgången av
budgetåret |
en |
överproduktion |
på |
82 749 000 kronor. |
|
|
|
Resursfördelning |
|
|
|
Anslaget föreslås öka |
med 13 003 000 kronor |
med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget föreslås öka med 305 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av tandläkar-
utbildningen som inleddes 2012. |
|
||
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
3 457 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget föreslås öka med 4 732 000 kronor med anledning av den utbyggnad av lärar- och
förskollärarutbildning som inleds 2017. |
|
|||
Anslaget |
beräknas |
öka |
2018 |
med |
4 732 000 kronor, med |
5 020 000 kronor |
2019 |
och med 5 009 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som inleds 2017.
Anslaget beräknas öka med 7 868 000 kronor 2018, öka med 1 464 000 kronor 2019 och därefter minska med 387 000 kronor 2020 med anledning av den utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015.
Anslaget beräknas |
minska |
2018 med |
729 000 kronor och |
2019 med |
ytterligare |
404 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes
2013. |
|
|
|
Anslaget |
beräknas |
minska |
2019 med |
16 711 000 |
kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 894 005 000 kronor anvisas under anslaget 2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 922 142 000 kronor, 930 681 000 kronor respektive 956 227 000 kronor.
Tabell 10.146 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
866 470 |
866 470 |
866 470 |
866 470 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
13 185 |
29 137 |
47 756 |
68 310 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
17 502 |
30 472 |
20 879 |
25 970 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
Övrigt |
|
1 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
894 005 |
922 142 |
930 681 |
956 227 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
270
10.2.322:32 Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.147 Anslagsutveckling 2:32 Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
119 938 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
137 103 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
137 103 |
||||
2017 |
Förslag |
139 059 |
|
|
|
2018 |
Beräknat |
141 423 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
Beräknat |
144 362 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
147 607 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 138 904 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 138 903 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 138 903 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.148 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
137 103 |
137 103 |
137 103 |
137 103 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
2 087 |
4 611 |
7 557 |
10 809 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
139 059 |
141 423 |
144 362 |
147 607 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 139 059 000 kronor anvisas under anslaget 2:32 Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till
141 423 000 kronor, |
144 362 000 |
kronor |
respektive 147 607 000 kronor. |
|
10.2.332:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 10.149 Anslagsutveckling 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
544 532 |
|
sparande |
87 988 |
2016 |
Anslag |
569 778 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
552 260 |
||||
2017 |
Förslag |
583 055 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
599 735 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
606 152 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
620 444 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 589 053 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 583 231 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 583 856 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
271
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.150 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig- |
Intäkter till |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
rättslig |
inkomsttitel |
som får |
|
(intäkt - |
verksamhet |
(som inte får |
disponeras |
|
kostnad) |
|
disponeras) |
|
|
|
Utfall 2015 |
1 907 |
1 797 |
110 |
|
|
|
|
Prognos 2016 |
2 000 |
1 800 |
200 |
|
|
|
|
Budget 2017 |
2 000 |
1 800 |
200 |
|
|
|
|
Tabell 10.151 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt - |
|
|
|
kostnad) |
Utfall 2015 |
34 520 |
30 538 |
3 982 |
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2016 |
34 000 |
34 500 |
|
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2017 |
31 000 |
31 500 |
|
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Mälardalens högskola har för budgetåret 2015 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 33 867 000 kronor mindre än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Tillsammans med tidigare anslagssparande överstiger värdet av årets anslagssparande vad som är möjligt att spara till nästa budgetår och 30 424 000 kronor har därmed dragits in. Högskolan redovisade vid utgången av
budgetåret |
ett |
anslagssparande |
på |
57 564 000 kronor. |
|
|
Resursfördelning
Anslaget föreslås öka med 9 956 000 kronor med anledning av den utbyggnad av högskolorna som
inleddes 2015. |
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
1 554 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av vård- och ingenjörsutbildningar som inleddes
2012. |
|
|
|
Anslaget |
föreslås |
minska |
med |
3 683 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas |
öka |
2018 |
med |
|
6 847 000 kronor, |
öka |
|
2019 |
med |
2 576 000 kronor |
och |
öka |
2020 |
med |
665 000 kronor med anledning av |
den |
||
utbyggnad av högskolorna som inleddes 2015. |
|||
Anslaget beräknas |
minska |
2018 |
med |
778 000 kronor och |
2019 med |
ytterligare |
429 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013.
Anslaget beräknas |
minska |
2019 med |
8 196 000 kronor till |
följd av |
att kvalitets- |
förstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning upphör.
Regeringen föreslår att 583 055 000 kronor anvisas under anslaget 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 599 735 000 kronor, 606 152 000 kronor respektive 620 444 000 kronor.
Tabell 10.152 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
569 778 |
569 778 |
569 778 |
569 778 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
8 670 |
19 160 |
31 404 |
44 919 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
9 844 |
16 906 |
11 637 |
12 564 |
|
|
|
|
|
Överföring |
||||
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
1 |
||
|
|
|
|
|
Förslag/ |
583 055 |
599 735 |
606 152 |
620 444 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
272
10.2.342:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 10.153 Anslagsutveckling 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
|
|
|
|
Anslags- |
|
2015 |
Utfall |
88 917 |
|
sparande |
0 |
2016 |
Anslag |
103 690 |
1 |
Utgifts- |
|
prognos |
103 690 |
||||
2017 |
Förslag |
105 206 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
Beräknat |
107 039 |
2 |
|
|
2019 |
Beräknat |
109 264 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
Beräknat |
111 721 |
4 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 105 132 tkr i 2017 års prisnivå.
3Motsvarar 105 132 tkr i 2017 års prisnivå.
4Motsvarar 105 133 tkr i 2017 års prisnivå.
Ändamål
PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Tabell 10.154 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Anvisat 2016 1 |
103 690 |
103 690 |
103 690 |
103 690 |
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
Pris- och löne- |
1 577 |
3 486 |
5 714 |
8 174 |
omräkning 2 |
|
|
|
|
Beslut |
||||
|
|
|
|
|
Överföring |
|
|
|
|
till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
Förslag/ |
105 206 |
107 039 |
109 264 |
111 721 |
beräknat |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en
pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Regeringen föreslår att 105 206 000 kronor anvisas under anslaget 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 107 039 000 kronor, 109 264 000 kronor respektive 111 721 000 kronor.