prop 2016/17 173 d2

Innehållsförteckning		Prop. 2016/17:173
Bilaga 1	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att
	förhindra att det finansiella systemet används för
	penningtvätt eller finansiering av terrorism, om
	ändring av Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG
	och kommissionens direktiv 2006/70/EG..........................	2
Bilaga 2	Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska
	åtfölja överföringar av medel och om upphävande av
	förordning (EG) nr 1781/2006.........................................	47
Bilaga 3	Sammanfattning i betänkandet Ytterligare åtgärder
	mot penningtvätt och finansiering av terrorism
	(SOU 2016:8) ..................................................................	65
Bilaga 4	Författningsförslag i betänkandet Ytterligare
	åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
	terrorism (SOU 2016:8)...................................................	76
Bilaga 5	Förteckning över remissinstanserna ..............................	220
Bilaga 6	Lagrådsremissens lagförslag .........................................	221
Bilaga 7	Lagrådets yttrande .........................................................	343
Bilaga 8	Parallelluppställning över genomförandet i svensk
	rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att
	förhindra att det finansiella systemet används för
	penningtvätt eller finansiering av terrorism, om
	ändring av Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG
	och kommissionens direktiv 2006/70/EG......................	358

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/73
	SV

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015

om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)Flöden av pengar från olaglig verksamhet kan skada den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende och utgöra ett hot mot såväl unionens inre marknad som internationell utveckling. Penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet är fortfarande betydande problem som bör angripas på unionsnivå. Som ett komplement till att vidareutveckla den straffrättsliga ansatsen på unionsnivå är inriktade och proportionella förebyggande åtgärder för att motverka att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism oumbärliga och kan ge kompletterande resultat.

(2)Kreditinstitutens och de finansiella institutens sundhet, integritet och stabilitet samt tilltron till hela det finansiella systemet kan allvarligt äventyras av att brottslingar och deras medhjälpare försöker dölja ursprunget till vinning av brott eller slussa lagliga eller pengar från olaglig verksamhet till finansiering av terrorism. Personer som ägnar sig åt penningtvätt och som finansierar terrorism kan för sina brottsliga handlingar försöka utnyttja den frihet för kapitalrörelser och den frihet att tillhandahålla finansiella tjänster som hör till unionens integrerade finansiella område. Därför är vissa samordningsåtgärder nödvändiga på unionsnivå. Samtidigt bör målsättningarna att skydda samhället från brott och att skydda stabiliteten och integriteten i unionens finansiella system vägas mot behovet av att skapa ett regelverk som låter bolag utöka sin affärsverksamhet utan att ådra sig oproportionerliga kostnader för efterlevnad.

(3)Detta direktiv är det fjärde direktivet som behandlar bekämpning av penningtvätt. I rådets direktiv

91/308/EEG (4) definieras penningtvätt ur narkotikabrottssynpunkt, och skyldigheter införs endast för den

(1) EUT C 166, 12.6.2013, s. 2. (2) EUT C 271, 19.9.2013, s. 31.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av

den 20 april 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 maj 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT). (4) Rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av

pengar (EGT L 166, 28.6.1991, s. 77).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/74		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

finansiella sektorn. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG (1) utvidgas tillämpningsområdet för direktiv 91/308/EEG i fråga om vilka brott, yrken och verksamheter som omfattas. Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force, nedan kallad FATF) reviderade i juni 2003 sina rekommendationer så att även finansiering av terrorism omfattas och fastställde mer detaljerade krav på identifiering och kontroll av kunder, situationer där högre risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism kan motivera skärpta åtgärder liksom situationer där lägre risk kan motivera mildare kontroller. Dessa ändringar återspeglas i Europapar lamentets och rådets direktiv 2005/60/EG (2) samt kommissionens direktiv 2006/70/EG (3).

(4)Penningtvätt och finansiering av terrorism bedrivs ofta internationellt. Att anta åtgärder enbart på nationell nivå eller unionsnivå, utan att beakta internationell samordning och internationellt samarbete, skulle få mycket begränsad verkan. De åtgärder som antagits av unionen på området bör därför vara förenliga med och minst lika stränga som andra åtgärder som internationella forum vidtar. Unionens insatser bör även i fortsättningen särskilt beakta rekommendationerna från FATF och instrumenten hos andra internationella organ som är verksamma i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism ska kunna effektiviseras bör de relevanta unionsrättsakterna, där så är lämpligt, anpassas till de internationella standarderna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning som FATF antog februari 2012 (nedan kallade de reviderade FATF-rekommendationerna).

(5)Vidare innebär missbruk av det finansiella systemet för att slussa olagliga eller till och med lagliga pengar till terrorism en uppenbar risk för det finansiella systemets integritet, funktion, anseende och stabilitet. De förebyggande åtgärderna som föreskrivs i detta direktiv bör därför rikta in sig mot hantering av pengar som härrör från grova brott och insamling av pengar eller egendom för terrorismändamål.

(6)Större kontantbetalningar kan mycket lätt användas för penningtvätt och finansiering av terrorism. För att öka vaksamheten och minska riskerna med sådana kontantbetalningar bör personer som handlar med varor omfattas av detta direktiv om de effektuerar eller mottar kontantbetalningar på minst 10 000 EUR. Medlemsstaterna bör ha rätt att anta lägre tröskelvärden, ytterligare allmänna begränsningar av användningen av kontanter och ytterligare strängare bestämmelser.

(7)Användningen av instrument för elektroniska pengar betraktas i allt högre grad som en ersättning för bankkonton vilket berättigar, utöver de åtgärder som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (4), att låta dessa instrument omfattas av skyldigheterna avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Under vissa omständigheter där risken bevisligen är låg bör medlemsstaterna dock tillåtas att enligt strikta riskreducerande villkor undanta instrument för elektroniska pengar från vissa åtgärder för kundkännedom, t.ex. identifiering och kontroll av kunden och den verkliga huvudmannen, men inte från övervakning av transaktioner eller affärsförbindelser. De riskreducerande villkoren bör inbegripa ett krav på att instrument för elektroniska pengar som är föremål för undantag uteslutande ska användas för att köpa varor eller tjänster samt att det belopp som lagrats elektroniskt ska vara tillräckligt lågt för att hindra att reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism kringgås. Ett sådant undantag bör inte påverka medlemsstaternas utrymme att efter eget skön tillåta ansvariga enheter att i enlighet med artikel 15 vidta förenklade åtgärder för kundkännedom med avseende på andra instrument för elektroniska pengar som medför lägre risker.

(8)Vad gäller de ansvariga enheter som omfattas av detta direktiv, skulle fastighetsmäklare i tillämpliga fall kunna anses inbegripa hyresförmedlare.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG av den 4 december 2001 om ändring av rådets direktiv 91/308/EEG om åtgärder

för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (EGT L 344, 28.12.2001, s. 76).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet

används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15).

(3) Kommissionens direktiv 2006/70/EG av den 1 augusti 2006 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG med avseende på definitionen av ”person i politiskt utsatt ställning”, samt tekniska kriterier för att kunna tillämpa lägre krav på kundkontroll och göra undantag på grund av finansiell verksamhet som drivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning

(EUT L 214, 4.8.2006, s. 29).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/75
	SV

(9)Jurister enligt medlemsstaternas definitioner bör omfattas av detta direktiv om de deltar i finansiella transaktioner eller företagstransaktioner, inbegripet skatterådgivning, där risken är som störst att dessa juristers tjänster missbrukas för att tvätta pengar som härrör från vinning av brottslig handling eller för att finansiera terrorism. Emellertid bör undantag göras från skyldigheten om rapportering av information som erhållits före, under eller efter rättsliga förfaranden, eller vid utredningen av en klients rättsliga ställning. Juridisk rådgivning bör därför fortfarande omfattas av skyldigheten om tystnadsplikt, förutom då juristen medverkar till penningtvätt eller finansiering av terrorism, den juridiska rådgivningen ges i penningtvättssyfte eller i syfte att finansiera terrorism eller juristen känner till att klienten begär juridisk rådgivning i penningtvättssyfte eller i syfte att finansiera terrorism.

(10)Direkt jämförbara tjänster bör behandlas på samma sätt om de tillhandahålls av någon av de yrkeskategorier som omfattas av detta direktiv. För att säkerställa förenligheten för de rättigheter som garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) bör revisorer, externa revisorer och skatterådgivare som i vissa medlemsstater får försvara eller företräda en klient inom ramen för ett rättsligt förfarande eller bedöma en klients rättsliga situation, när det gäller den information som dessa erhåller vid utförandet av sådana uppgifter inte omfattas av de rapporteringsskyldigheter som fastställs i detta direktiv.

(11)Det är viktigt att uttryckligen framhålla att skattebrott som rör direkta och indirekta skatter ingår i detta direktivs breda definition av brottslig handling i enlighet med de reviderade FATF-rekommendationerna. Eftersom det i olika medlemsstater kan vara olika skattebrott som betecknas som brottslig handling som är straffbar genom de påföljder som avses i artikel 3.4 f i detta direktiv kan definitionerna av skattebrott i nationell rätt skilja sig åt. Trots att ingen harmonisering av definitioner av skattebrott i medlemsstaternas nationella rätt eftersträvas, bör medlemsstaterna, i så stor utsträckning som är möjlig enligt deras nationella rätt, tillåta informationsutbyte och tillhandahållande av bistånd mellan finansunderrättelseenheter i EU (nedan kallade FIU).

(12)Det finns ett behov av att identifiera de fysiska personer som äger eller kontrollerar en juridisk enhet. För att säkerställa faktisk öppenhet bör medlemsstaterna se till att så många olika juridiska enheter som möjligt som registerats eller bildats genom andra mekanismer på deras territorium omfattas. Samtidigt som en viss aktieandel eller ägarandel inte automatiskt leder till den verkliga huvudmannen bör den utgöra en faktor bland andra som bör beaktas. Medlemsstaterna bör dock kunna besluta att en lägre andel kan utgöra en indikation på ägande eller kontroll.

(13)Identifiering och kontroll av verkliga huvudmän bör när så är relevant utsträckas till juridiska enheter som äger andra juridiska enheter, och ansvariga enheter bör försöka ta reda på vilken eller vilka fysiska personer som genom ägande eller genom andra medel utövar kontroll över den juridiska enhet som är kund. Kontroll genom andra medel kan bland annat inbegripa de kriterier för kontroll som används för utarbetande av konsoliderade räkenskaper, t.ex. genom aktieägaravtal, utövande av bestämmande inflytande eller behörighet att utnämna företagsledningen. Det kan finnas fall då ingen fysisk person kan identifieras som i sista hand äger eller utövar kontroll över en juridisk enhet. I sådana undantagsfall kan ansvariga enheter, efter att ha uttömt alla andra möjligheter till identifiering och under förutsättning att skäl till misstanke inte föreligger, betrakta den eller de ledande befattningshavarna som den eller de verkliga huvudmännen.

(14)Behovet av korrekta och aktuella uppgifter om den verkliga huvudmannen är centralt vid spårandet av brottslingar som annars kan dölja sin identitet bakom en företagsstruktur. Medlemsstaterna bör därför se till att enheter som registrerats i deras territorium i enlighet med nationell rätt, utöver grundläggande information som bolagets namn och adress och bevis på bolagets registrering och juridiska ägarskap, inhämtar och bevarar tillräckliga, korrekta och aktuella uppgifter om verkligt huvudmannaskap. I syfte att öka öppenheten för att motverka missbruk av juridiska enheter bör medlemsstaterna se till att uppgifter om verkligt huvudmannaskap lagras i ett centralt register utanför bolaget, i full överensstämmelse med unionsrätten. Medlemsstaterna kan för det ändamålet använda en central databas där information om verkligt huvudmannaskap samlas in, eller bolagsregistret, eller ett annat centralt register. Medlemsstaterna kan besluta att ansvariga enheter ska ansvara för att föra in uppgifterna i registret. Medlemsstaterna bör se till att de uppgifterna görs tillgängliga för de behöriga myndigheterna och FIU och tillhandahålls de ansvariga enheterna när de sistnämnda vidtar åtgärder för kundkännedom. Medlemsstaterna bör också se till att andra personer som kan styrka ett berättigat intresse med avseende på penningtvätt, finansiering av terrorism och associerade förbrott – såsom korruption, skattebrott och

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/76		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

bedrägeri – beviljas tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap, i enlighet med uppgiftsskyddsbestäm melserna. De personer som kan styrka ett berättigat intresse bör ha tillgång till information om arten och omfattningen av det förmånsintresse som innehas, bestående av dess ungefärliga vikt.

(15)I det syftet bör medlemsstaterna kunna, inom ramen för nationell rätt, tillåta en mer omfattande tillgång än den som föreskrivs enligt detta direktiv.

(16)Snabb tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap bör säkerställas på ett sådant sätt att all risk undviks för att upplysningar avslöjas till det berörda bolaget.

(17)För att säkerställa lika villkor mellan de olika typerna av juridiska former bör förvaltare också vara skyldiga att inhämta, bevara och tillhandahålla uppgifter om verkligt huvudmannaskap till ansvariga enheter som vidtar åtgärder för kundkännedom och att förmedla de uppgifterna till ett centralt register eller en central databas, och de bör meddela ansvariga enheter sin status. Juridiska enheter såsom stiftelser och juridiska konstruktioner av samma typ som truster bör vara underkastade likvärdiga krav.

(18)Detta direktiv bör även tillämpas på internetverksamhet som bedrivs av ansvariga enheter.

(19)Ny teknik erbjuder företag och kunder tids- och kostnadseffektiva lösningar och bör därför tas med i beräkningen när risker bedöms. Behöriga myndigheter och ansvariga enheter bör vara proaktiva i kampen mot nya och innovativa sätt att tvätta pengar.

(20)Unionens representanter i ledningsorganen för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling uppmuntras att tillämpa detta direktiv och att på bankens webbplats offentliggöra sin policy för bekämpning av penningtvätt som innehåller detaljerade förfaranden som skulle ge verkan åt detta direktiv.

(21)Det är oroande att spelsektorns tjänster används för att tvätta vinning av brottslig handling. För att minska riskerna med anknytning till speltjänster bör detta direktiv föreskriva en skyldighet för tillhandahållare av speltjänster där riskerna är högre att vidta åtgärder för kundkännedom vid enskilda transaktioner som uppgår till 2 000 EUR eller mer. Medlemsstaterna bör se till att ansvariga enheter tillämpar samma tröskelvärde på utbetalning av vinster, betalning av insatser, inbegripet köp eller inbyte av spelmarker, eller båda. Tillhandahållare av speltjänster med fysiska lokaler såsom kasinon och spelhus bör säkerställa att åtgärder för kundkännedom, om de vidtas vid inträdet i lokalerna, kan kopplas till kundens transaktioner i dessa lokaler. När det gäller förhållanden där risken bevisligen är låg bör medlemsstaterna dock tillåtas att undanta vissa speltjänster från några eller alla krav som föreskrivs i detta direktiv. En medlemsstats användning av undantag bör övervägas endast under strängt begränsade och motiverade förhållanden och när riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism är låga. Sådana undantag bör vara föremål för en särskild riskbedömning som även tar hänsyn till de tillämpliga transaktionernas sårbarhet. De bör meddelas kommissionen. Medlemsstaterna bör i riskbedömningen ange på vilket sätt de har beaktat eventuella relevanta resultat i de rapporter som kommissionen har utfärdat inom ramen för den överstatliga riskbedömningen.

(22)Riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism är olika från fall till fall. Följaktligen bör en holistisk riskbaserad metod användas. Den riskbaserade metoden är inte ett alternativ som ger medlemsstaterna och de ansvariga enheterna alltför stor valfrihet. Den inbegriper användning av ett evidensbaserat beslutsfattande för att mer effektivt kunna hantera de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som unionen och dess aktörer står inför.

(23)Som grund för den riskbaserade metoden behöver medlemsstaterna och unionen identifiera, förstå och minska de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som de möter. Vikten av en överstatlig metod för riskiden tifiering har erkänts på internationell nivå, och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten, EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (1), Europeiska tillsynsmyn digheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (2), och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut

2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/77
	SV

marknadsmyndigheten, Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (1), bör få i uppdrag att lämna ett yttrande, genom sin gemensamma kommitté, om riskerna för unionens finansiella sektor.

(24)Kommissionen har goda möjligheter att ha överblick över särskilda gränsöverskridande hot som kan påverka den inre marknaden och som inte kan identifieras och effektivt bekämpas av de enskilda medlemsstaterna. Den bör därför anförtros ansvaret att samordna bedömningen av de risker som har samband med gränsöverskridande verksamhet. Medverkan av relevanta experter, t.ex. expertgruppen för frågor som rör penningtvätt och finansiering av terrorism och företrädare för FIU, samt i förekommande fall andra organ på unionsnivå, är avgörande för den processens effektivitet. Nationella riskbedömningar och erfarenheter är också en viktig informationskälla för processen. En sådan bedömning av de gränsöverskridande riskerna genom kommissionens försorg bör inte inbegripa behandling av personuppgifter. Under alla omständigheter bör uppgifterna vara helt anonymiserade. Nationella och unionens tillsynsmyndigheter för uppgiftsskydd bör involveras endast om bedömningen av risken för penningvätt och finansiering av terrorism påverkar enskilda personers integritet och uppgiftsskydd.

(25)Resultaten av riskbedömningar bör vid behov göras tillgängliga för ansvariga enheter med nödvändig skyndsamhet, så de kan identifiera, förstå, hantera och minska sina egna risker.

(26)För att i högre utsträckning identifiera, förstå, hantera och minska riskerna på unionsnivå bör medlemsstaterna dessutom dela med sig av resultaten av sina riskbedömningar åt varandra, kommissionen och EBA, Eiopa och Esma (nedan kallade de europeiska tillsynsmyndigheterna).

(27)När detta direktiv tillämpas bör särdragen och behoven beaktas hos ansvariga mindre enheter som omfattas av dess tillämpningsområde och se till att de behandlas på ett sätt som motsvarar deras särskilda behov och verksamhetens natur.

(28)För att skydda unionens finansiella systems och den inre marknadens funktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen för att identifiera de tredjeländers jurisdiktioner som har strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (nedan kallade högrisktredjeländer). Eftersom penningtvätt och finansiering av terrorism utgör hot av föränderlig art och underlättas genom en ständig utveckling av tekniken och de medel som står till brottslingars förfogande krävs det snabb och kontinuerlig anpassning av den rättsliga ramen vad beträffar högrisktredjeländer för att effektivt kunna ta itu med befintliga risker och förhindra att nya uppstår. Kommissionen bör ta hänsyn till information från internationella organisationer och normgivare på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som offentliga uttalanden från FATF, ömsesidiga utvärderingar eller detaljerade bedömningsrapporter eller publicerade uppföljningsrapporter, och i förekommande fall anpassa sina bedömningar till ändringarna i dessa.

(29)Medlemsstaterna bör åtminstone föreskriva skärpta åtgärder för kundkännedom som ska vidtas av de ansvariga enheterna när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i högrisktredjeländer som identifierats av kommissionen. Det bör även vara förbjudet att förlita sig på tredje parter som är etablerade i sådana högrisktredjeländer. Länder som inte finns upptagna på förteckningen bör inte automatiskt anses ha effektiva system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och riskkänsligheten hos fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i sådana länder bör bedömas.

(30)Risker är i sig varierande, och variabler kan själva eller i förening öka eller minska de potentiella riskerna, vilket påverkar den lämpliga nivån på förebyggande åtgärder, exempelvis åtgärder för kundkännedom. Under vissa omständigheter bör därför skärpta åtgärder för kundkännedom vidtas, medan det i andra fall kan vara lämpligt med förenklade åtgärder.

(31)Det bör noteras att vissa situationer innebär en större risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Även om alla kunders identitet och affärsprofil bör fastställas finns det fall där det krävs särskilt noggranna kundidenti fierings- och kundkontrollförfaranden.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/78		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

(32)Detta gäller särskilt vid förbindelser med enskilda som innehar eller har innehaft en viktig offentlig funktion, inom unionen eller internationellt, särskilt personer från länder med utbredd korruption. Sådana förbindelser kan göra att särskilt den finansiella sektorn avsevärt riskerar sitt anseende och utsätts för rättsliga risker. De internationella insatserna mot korruption motiverar också att sådana personer uppmärksammas särskilt och att skärpta åtgärder för kundkännedom vidtas gentemot personer som innehar eller har innehaft viktiga offentliga funktioner nationellt eller utomlands och vad gäller ledande personer i internationella organisationer.

(33)Kraven som rör personer i politiskt utsatt ställning är av förebyggande och inte straffrättslig art och bör inte tolkas som en stigmatisering av personer i politiskt utsatt ställning genom ett påstående om att de skulle vara inblandade i brottsliga handlingar. Att vägra ingå en affärsförbindelse med en person enbart på grund av att fastställandet att denna är en person i politiskt utsatt ställning strider mot detta direktivs och de reviderade FATF-rekommendationernas bokstav och anda.

(34)Att företagsledningens godkännande inhämtas innan affärsförbindelser ingås behöver inte alltid innebära att styrelsens godkännande inhämtas. Ett sådant godkännande bör kunna ges av någon med tillräckliga kunskaper om institutets riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och med tillräckligt ledande ställning för att fatta beslut som påverkar dess riskexponering.

(35)För att undvika att upprepade kundidentifieringsförfaranden drabbar affärsverksamheten i form av förseningar och ineffektivitet, är det med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder lämpligt att kunder som redan har identifierats på annat håll får introduceras för ansvariga enheter. När en ansvarig enhet förlitar sig på tredje man bör det slutgiltiga ansvaret för åtgärder för kundkännedom ligga på den ansvariga enhet till vilken kunden introduceras. Den tredje man eller person som introducerat kunden bör också ha ett fortsatt eget ansvar för att följa detta direktiv, inbegripet kravet att inrapportera misstänkta transaktioner och spara uppgifter, om denna har en förbindelse med kunden som omfattas av detta direktiv.

(36)När det gäller agenturförhållanden eller utkontraktering genom avtal mellan ansvariga enheter och externa personer som inte omfattas av detta direktiv kan skyldigheter att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism bara härröra från avtalet mellan parterna och inte från detta direktiv, när det gäller dessa agenter eller utkontrakterande tjänsteleverantörer som del av de ansvariga enheterna. Skyldigheten att efterleva detta direktiv bör därför fortfarande primärt åligga den ansvariga enheten.

(37)För att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism har alla medlemsstater inrättat eller bör alla medlemsstater inrätta operativt oberoende och självständiga FIU för att samla in och analysera mottagen information, för beläggande av samband mellan misstänkta transaktioner och bakomliggande brottslig handling. En operativt oberoende och självständig FIU bör innebära att FIU har behörighet och kapacitet att utföra sina uppgifter fritt, inbegripet självständig beslutanderätt att analysera, begära och sprida specifik information. Misstänkta transaktioner och annan information som är relevant för penningtvätt eller därmed associerade förbrott och finansiering av terrorism bör rapporteras till FIU som bör fungera som en central nationell enhet för mottagande, analys och förmedlande till behöriga myndigheter av analysresultaten. Alla misstänkta transaktioner, även försök till transaktioner, bör rapporteras oberoende av det belopp transaktionen gäller. Rapporterad information skulle också kunna inbegripa tröskelbaserad information.

(38)Genom undantag från det allmänna förbudet mot att utföra misstänkta transaktioner bör ansvariga enheter kunna utföra misstänkta transaktioner innan de underrättar de behöriga myndigheterna, när sådant utförande inte går att undvika eller ett undvikande sannolikt skulle motverka försök att efterforska dem som gynnas av ett fall av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta bör dock inte påverka tillämpningen av de internationella åtaganden som medlemsstaterna godkänt om att i enlighet med relevanta resolutioner från Förenta nationernas säkerhetsråd utan dröjsmål frysa penningmedel och andra tillgångar tillhörande terrorister, terroris torganisationer eller andra personer som finansierar terrorism.

(39)För vissa ansvariga enheter bör medlemsstaterna ha möjlighet att utse ett lämpligt självreglerande organ till det organ som primärt ska informeras i stället för FIU. I enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är ett system med primär rapportering till ett självreglerande organ en viktig skyddsåtgärd för att upprätthålla de grundläggande rättigheterna när det gäller rapporteringsskyldigheter för advokater. Medlemsstaterna bör föreskriva hur tystnadsplikten, sekretessen och den personliga integriteten ska skyddas.

(40)Om en medlemsstat beslutar att utse ett sådant självreglerande organ får den tillåta eller begära att det organet inte vidarebefordrar några uppgifter till FIU som erhållits från personer som företräder det organet när sådan

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/79
	SV

information har mottagits från, eller erhållits om en av deras klienter i samband med att de utreder kundens rättsliga ställning, eller när de utför sin uppgift att försvara eller företräda den klienten i eller rörande rättsliga förfaranden, inbegripet att tillhandahålla rådgivning om att inleda eller undvika sådana förfaranden, om sådana uppgifter mottas eller inhämtas före, under, eller efter sådana förfaranden.

(41)Det finns ett antal fall där anställda som har rapporterat sina misstankar om penningtvätt och finansiering av terrorism har utsatts för hot eller fientliga handlingar. Även om detta direktiv inte kan påverka medlemsstaternas rättsliga förfaranden är det av största vikt att denna fråga hanteras för att säkerställa ett effektivt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Medlemsstaterna bör vara medvetna om problemet och göra vad de kan för att skydda enskilda personer, inbegripet anställda och företrädare vid den ansvariga enheten, från sådana hot eller fientliga handlingar och i enlighet med nationell rätt skydda sådana personer på lämpligt sätt, särskilt med avseende på deras rätt till skydd av personuppgifter och deras rätt till effektivt rättsligt skydd samt rätt att anlita ombud.

(42)Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (1), i den form som det har införlivats i nationell rätt, är tillämpligt på behandlingen av personuppgifter vid tillämpningen av detta direktiv. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (2) är tillämplig när unionens institutioner och organ behandlar personuppgifter vid tillämpning av detta direktiv. Samtliga medlemsstater erkänner att bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är ett viktigt allmänintresse. Detta direktiv påverkar inte skyddet av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, inklusive rådets rambeslut 2008/977/RIF (3), i den form som genomförts i nationell rätt.

(43)Det är nödvändigt att anpassningen av detta direktiv till de reviderade FATF-rekommendationerna görs med fullt iakttagande av unionsrätten, särskilt när det gäller unionens uppgiftsskyddsrätt och skyddet av de grundläggande rättigheterna i enlighet med stadgan. Vissa aspekter av detta direktivs genomförande inbegriper insamling, analys, lagring och utbyte av uppgifter. Sådan behandling av personuppgifter bör tillåtas samtidigt som de grundläggande rättigheterna respekteras till fullo, endast för de syften som anges i detta direktiv och för den verksamhet som krävs enligt detta direktiv såsom vidtagande av åtgärder för kundkännedom, fortlöpande övervakning, undersökning och rapportering av ovanliga och misstänkta transaktioner, identifiering av den verkliga huvudmannen bakom en juridisk person eller juridisk konstruktion, identifiering av en person i politiskt utsatt ställning, informationsutbyte från behöriga myndigheters och från kreditinstituts och finansiella instituts och andra ansvariga enheters sida. Ansvariga enheters insamling och efterföljande behandling av personuppgifter bör begränsas till vad som är nödvändigt för iakttagande av kraven i detta direktiv, och personuppgifter bör inte behandlas ytterligare på ett sätt som är oförenligt med det ändamålet. I synnerhet bör ytterligare behandling av personuppgifter för kommersiella ändamål vara strängt förbjuden.

(44)De reviderade FATF-rekommendationerna visar att ansvariga enheter, för att till fullo kunna samarbeta och snabbt kunna efterkomma begäranden om information från behöriga myndigheter för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism, under minst fem år bör spara de nödvändiga uppgifter som erhållits genom åtgärder för kundkännedom samt uppgifterna om transaktioner. För att undvika att skiljaktiga metoder används och för att kraven avseende skydd av personuppgifter och rättslig säkerhet ska uppfyllas bör den lagringstiden fastställas till fem år efter det att en affärsförbindelse har upphört eller efter det att en enstaka transaktion har utförts. Om det emellertid efter en bedömning av nödvändighet och proportionalitet visar sig nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism, bör medlemsstaterna ha rätt att tillåta eller kräva att uppgifter lagras ytterligare för en period som inte överstiger fem år och utan att det påverkar den nationella straffrätten om bevisning som är tillämpliga på pågående brottsut redningar och rättsliga förfaranden. Medlemsstaterna bör kräva att särskilda skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa skyddet för uppgifter och bör fastställa vilka personer, personkategorier eller myndigheter som bör ha exklusiv tillgång till de lagrade uppgifterna.

(45)För att säkerställa en lämplig och effektiv rättskipning under den tid då detta direktiv införlivas i medlemsstaternas nationella rättsordningar, och för att möjliggöra en smidig samverkan mellan detta direktiv och de nationella

rättegångsreglerna, bör upplysningar och handlingar som är relevanta för sådana rättsliga förfaranden för att

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling

av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitu tionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001,

s. 1).

(3) Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 30.12.2008, s. 60).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/80		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

förebygga, upptäcka eller utreda eventuell penningtvätt eller finansiering av terrorism som pågår i medlemsstaterna den dag då detta direktiv träder i kraft lagras under fem år efter den dagen, och det bör vara möjligt att förlänga den perioden med ytterligare fem år.

(46)Den registrerade har rätt att få tillgång till personuppgifter som behandlas inom ramen för detta direktiv. Emellertid skulle effektiv bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism allvarligt undergrävas om den registrerade fick tillgång till uppgifter med anknytning till en rapport om en misstänkt transaktion. Det kan därför vara motiverat att den rätten undantas och begränsas i enlighet med artikel 13 i direktiv 95/46/EG och, i relevanta fall, artikel 20 i förordning (EG) 45/2001. Den registrerade har rätt att begära att en sådan tillsynsmyndighet som avses i artikel 28 i direktiv 95/46/EG eller, i tillämpliga fall, Europeiska datatillsynsmannen kontrollerar om behandlingen är lagenlig och har rätt att söka rättslig prövning som avses i artikel 22 i det direktivet. Den tillsynsmyndighet som avses i artikel 28 i direktiv 95/46/EG får också agera på eget initiativ. Utan att det påverkar begränsningarna av rätten till tillgång bör tillsynsmyndigheten ha möjlighet att underrätta den registrerade om att tillsynsmyndighetens alla nödvändiga kontroller har ägt rum, och om resultatet när det gäller huruvida den berörda behandlingen är tillåten.

(47)Detta direktiv omfattar inte personer som enbart omvandlar pappersdokument till elektronisk form på grundval av ett kontrakt med ett kredit- eller finansiellt institut, och inte heller personer som enbart tillhandahåller kredit- eller finansiella institut meddelandesystem eller andra stödsystem för vidarebefordring av medel eller clearing- och avvecklingssystem.

(48)Penningtvätt och finansiering av terrorism är internationella problem och kampen mot dem bör vara global. I de fall där unionens kreditinstitut och finansiella institut har filialer och dotterföretag i tredjeländer där kraven på det området är mindre stränga än medlemsstaternas krav bör dessa, för att undvika att mycket olika normer tillämpas inom institutet eller institutets koncern, på dessa filialer och dotterbolag tillämpa unionens normer eller, om tillämpningen av sådana normer visar sig inte vara möjlig, underrätta de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat.

(49)Där så är praktiskt genomförbart bör ansvariga enheter få återkoppling om hur användbara de rapporter om misstänkta transaktioner som dessa lagt fram har varit och om hur de följts upp. För att möjliggöra detta, och för att kunna granska effektiviteten hos deras system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bör medlemsstaterna upprätthålla relevant statistik på området och förbättra dess kvalitet. För att ytterligare förbättra kvaliteten på och samstämmigheten hos statistiska uppgifter insamlade på unionsnivå bör kommissionen fortlöpande övervaka situationen i hela unionen beträffande bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och bör offentliggöra regelbundna översikter.

(50)När medlemsstaterna kräver att utgivare av elektroniska pengar och betaltjänstleverantörer som är etablerade i deras territorium i annan form än filialer, och vars huvudkontor är beläget i en annan medlemsstat, utser en central kontaktpunkt på deras territorium bör de kunna kräva att en sådan central kontaktpunkt, som agerar på det utseende institutets vägnar, ser till att företagen följer reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. De bör även säkerställa att det kravet är proportionellt och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism efterföljs, inklusive genom att underlätta övervakningen.

(51)När det gäller valutaväxlingskontor, checkinlösningskontor, tjänsteleverantörer till truster eller bolag eller tillhandahållare av speltjänster bör behöriga myndigheter se till att de personer som faktiskt direkt leder sådana enheters verksamhet samt de verkliga huvudmännen för sådana enheter är lämpliga. Kriterierna för att avgöra om en person är lämplig bör åtminstone avspegla behovet av att skydda dessa enheter från att missbrukas av sina förvaltare eller verkliga huvudmän i kriminella syften.

(52)När en ansvarig enhet driver företag i en annan medlemsstat, inbegripet genom ett nätverk av agenter, bör den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten vara ansvarig för övervakningen av att den ansvariga enheten tillämpar riktlinjer och förfaranden på gruppnivå rörande bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta skulle kunna inbegripa besök på plats hos företag som är baserade i en annan medlemsstat. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten bör samarbeta nära med den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten och bör informera den senare om frågor som kan påverka deras bedömning av huruvida företag uppfyller de regler rörande bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som gäller i värdmedlemsstaten.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/81
	SV

(53)När en ansvarig enhet driver företag i en annan medlemsstat, inbegripet genom ett nätverk av agenter eller personer som distribuerar elektroniska pengar i enlighet med artikel 3.4 i direktiv 2009/110/EG, förblir den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten ansvarig för att se till att företaget uppfyller kraven i reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet, i förekommande fall, genom inspektioner på plats och extern övervakning och genom lämpliga och proportionella åtgärder för att ta itu med allvarliga överträdelser av dessa krav. Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten bör samarbeta nära med den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och informera den senare om frågor som kan påverka dess bedömning av huruvida den ansvariga enheten uppfyller riktlinjer och processer på gruppnivå rörande bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. För att sätta stopp för sådana allvarliga överträdelser av reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som kräver omedelbara åtgärder bör den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten kunna vidta lämpliga och proportionella tillfälliga korrigerande åtgärder som i liknande fall är tillämpliga på ansvariga enheter som omfattas av dess behörighet, för att ta itu med sådana allvarliga brister, när så är lämpligt med bistånd av eller i samarbete med den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

(54)Samordning och samarbete mellan FIU är av största vikt, eftersom penningtvätt och finansiering av terrorism har gränsöverskridande natur. För att förbättra sådan samordning och sådant samarbete, och särskilt för att se till att rapporter om misstänkta transaktioner kommer FIU i den medlemsstat där de skulle vara till störst nytta till handa, fastställs detaljerade regler i detta direktiv.

(55)Plattformen för EU:s finansunderrättelseenheter (nedan kallad EU FIU-plattformen), en informell grupp bestående av företrädare för FIU och verksam sedan 2006, används för att underlätta samarbetet mellan FIU och diskutera samarbetsrelaterade frågor såsom effektivt samarbete mellan FIU samt mellan FIU och tredjeländers finansunder rättelseenheter, gemensam analys av gränsöverskridande fall samt trender och faktorer som är relevanta för bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism på nationell och överstatlig nivå.

(56)För att hantera det faktum att penningtvätt och finansiering av terrorism har gränsöverskridande karaktär är det särskilt viktigt att förbättra informationsutbytet mellan FIU i unionen. Medlemsstaterna bör uppmuntra användning av säker utrustning för informationsutbyte, särskilt det decentraliserade datanätverket FIU.net eller dess efterföljare (nedan kallat FIU.net) och den teknik FIU.net erbjuder. Det inledande informationsutbytet mellan FIU som rör penningtvätt eller finansiering av terrorism för analysändamål och som inte vidarebehandlas eller sprids bör tillåtas, om inte ett sådant informationsutbyte skulle strida mot de grundläggande principerna i nationell rätt. De informationsutbyten om fall som FIU har identifierat som fall som eventuellt inbegriper skattebrott bör inte påverka informationsutbytet på skatteområdet i enlighet med rådets direktiv 2011/16/EU (1) eller i enlighet med internationella normer för informationsutbyte och administrativt samarbete i skattefrågor.

(57)För att fullständigt och snabbt kunna besvara förfrågningar från FIU behöver ansvariga enheter ha inrättat effektiva system som gör det möjligt för dem att genom säkra och konfidentiella kanaler få fullständig och snabb tillgång till information om de affärsförbindelser som de har eller har haft med bestämda personer. I enlighet med unionsrätten och nationell rätt skulle medlemsstaterna till exempel kunna överväga att inrätta system för bankregister eller elektroniska dataåtervinningssystem som skulle ge FIU tillgång till information om bankkonton, utan att detta påverkar kravet på domstols godkännande i tillämpliga fall. Medlemsstaterna skulle också kunna överväga att inrätta mekanismer för att säkerställa att behöriga myndigheter har infört förfaranden för att identifiera tillgångar utan att meddela ägaren på förhand.

(58)Medlemsstaterna bör uppmuntra sina behöriga myndigheter att snabbt, konstruktivt och effektivt sörja för ett så omfattande gränsöverskridande samarbete som möjligt vid tillämpningen av detta direktiv, utan att detta påverkar tillämpningen av de regler eller förfaranden som är tillämpliga på straffrättsligt samarbete. Medlemsstaterna bör särskilt se till att deras FIU fritt, spontant eller på begäran utbyter information med tredjeländers finansunderrät telseenheter, med hänsyn till unionsrätten och de principer som rör informationsutbyte som har utarbetats av Egmontgruppen av finansunderrättelseenheterna.

(59)Bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism är så viktig att medlemsstaterna i sin nationella rätt bör fastställa effektiva, proportionella och avskräckande administrativa sanktioner och åtgärder som ska tillämpas om de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv inte efterlevs. Medlemsstaterna har för närvarande en rad olika administrativa sanktioner och åtgärder som tillämpas när de viktigaste förebyggande bestämmelserna överträds. Den mångfalden kan vara till förfång för bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism,

(1) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/82		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

och unionens motåtgärder riskerar att fragmenteras. Detta direktiv bör därför föreskriva en rad administrativa sanktioner och åtgärder tillgängliga för medlemsstaterna åtminstone vid allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser av kraven om åtgärder för kundkännedom, registerhållning, rapportering av misstänkta transaktioner och interna kontroller av ansvariga enheter. Spännvidden av sanktionerna och åtgärderna bör vara så stor att medlemsstaterna och behöriga myndigheter kan beakta skillnaderna mellan ansvariga enheter, särskilt skillnaderna mellan kreditinstitut och finansiella institut och andra ansvariga enheter, när det gäller storlek, egenskaper och verksamhetens natur. Vid införlivandet av detta direktiv bör medlemsstaterna se till att påförande av administrativa sanktioner och åtgärder i enlighet med detta direktiv och av straffrättsliga påföljder i enlighet med nationell rätt inte strider mot principen ne bis in idem.

(60)För att bedöma om personer som innehar en ledande befattning i eller på annat sätt kontrollerar ansvariga enheter är lämpliga bör allt informationsutbyte om fällande domar i brottmål ske i enlighet med rådets rambeslut 2009/315/RIF (1) och rådets beslut 2009/316/RIF (2), i den form som de har införlivats i nationell rätt, och med andra relevanta bestämmelser i nationell rätt.

(61)Tekniska standarder för tillsyn för finansiella tjänster bör säkerställa en konsekvent harmonisering och ett adekvat skydd för insättare, investerare och konsumenter i hela unionen. Det skulle vara ändamålsenligt och lämpligt att de europeiska tillsynsmyndigheterna med sin mycket specialiserade sakkunskap anförtros att utarbeta och för kommissionen förelägga förslag till tekniska standarder för tillsyn som inte inbegriper politiska val.

(62)De förslag till tekniska standarder för tillsyn som de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbetar enligt detta direktiv bör kommissionen anta genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

(63)Givet de mycket omfattande ändringar som skulle behöva göras av direktiven 2005/60/EG och 2006/70/EG mot bakgrund av det här direktivet, bör dessa slås samman och ersättas för klarhetens och enhetlighetens skull.

(64)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att skydda det finansiella systemet genom att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom enskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaterna för att skydda sina finansiella system kan vara oförenliga med en fungerande inre marknad och med vad som föreskrivs enligt rättsstatsprincipen och unionens allmänna ordning, utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(65)Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i stadgan, framför allt rätt till respekt för privatliv och familjeliv, rätt till skydd av personuppgifter, näringsfrihet, förbudet mot diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol samt presumtionen för oskuld och rätten till försvar.

(66)I enlighet med artikel 21 i stadgan som förbjuder diskriminering ska medlemsstaterna säkerställa att detta direktiv genomförs utan diskriminering vid riskbedömningar inom ramen för åtgärder för kundkännedom.

(67)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011 (3) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

(68)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och avgav ett yttrande den 4 juli 2013 (4).

(1) Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminal

registret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).

(2) Rådets beslut 2009/316/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur

kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF (EUT L 93, 7.4.2009, s. 33). (3) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(4) EUT C 32, 4.2.2014, s. 9.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/83
	SV

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

AVSNITT 1

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

1.Detta direktiv syftar till att förhindra att unionens finansiella system används för penningtvätt och finansiering av terrorism.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att penningvätt och finansiering av terrorism förbjuds.

3.Följande handlingar ska vid tillämpningen av detta direktiv anses som penningtvätt när de begås uppsåtligen:

a)Omvandling eller överföring av egendom, i vetskap om att egendomen härrör från brottslig handling eller från medverkan till brottslig handling, i syfte att hemlighålla eller dölja egendomens olagliga ursprung eller för att hjälpa någon som är delaktig i en sådan verksamhet att undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande.

b)Hemlighållande eller döljande av en viss egendoms rätta beskaffenhet eller ursprung, av dess belägenhet, av förfogandet över den, av dess förflyttning, av de rättigheter som är knutna till den, eller av äganderätten till den, i vetskap om att egendomen härrör från brottslig handling eller från medverkan till en sådan handling.

c)Förvärv, innehav eller brukande av egendom, i vetskap om, vid tiden för mottagandet, att egendomen härrörde från brottslig handling eller från medverkan till en sådan handling.

d)Deltagande, sammanslutning för att utföra, försöka att utföra och medhjälp, underlättande och rådgivning vid utförandet av någon av de handlingar som avses i leden a, b och c.

4.Penningtvätt ska anses som sådan även om de handlingar som frambringat den egendom som ska tvättas begåtts inom en annan medlemsstats territorium eller i ett tredjeland.

5.I detta direktiv avses med finansiering av terrorism allt tillhandahållande eller insamling av medel, oavsett tillväga gångssätt, direkt eller indirekt, i uppsåt att de ska användas eller med vetskap om att de helt eller delvis kommer att användas för att genomföra något av de brott som avses i artiklarna 1–4 i rådets rambeslut 2002/475/RIF (1).

6.Vetskap, uppsåt eller ändamål som utgör rekvisit för de handlingar som avses i punkterna 3 och 5 får härledas ur objektiva, faktiska omständigheter.

Artikel 2

1.Detta direktiv ska tillämpas på följande ansvariga enheter:

1)Kreditinstitut.

2)Finansiella institut.

3)Följande fysiska eller juridiska personer vid utövandet av deras yrkesmässiga verksamhet:

a)Revisorer, externa revisorer och skatterådgivare.

b)Notarier och andra oberoende jurister, där de på en klients vägnar och för dennes räkning deltar i finansiella transaktioner eller transaktioner avseende fast egendom eller bistår vid planering eller utförande av transaktioner för dennes räkning i samband med

i)köp och försäljning av fast egendom eller företag,

ii)förvaltning av en klients pengar, värdepapper eller andra tillgångar,

iii)öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton,

(1) Rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (EGT L 164, 22.6.2002, s. 3).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/84		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

iv)säkerställande av nödvändigt kapital för att bilda, driva eller leda bolag,

v)bildande, drift eller ledning av truster, bolag, stiftelser eller liknande strukturer.

c)Tjänsteleverantörer till truster eller bolag som inte redan omfattas av led a eller b.

d)Fastighetsmäklare.

e) Andra personer som handlar med varor, i den utsträckning som betalt eller mottaget belopp är minst 10 000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utfördes vid ett tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.

f)Tillhandahållare av speltjänster.

2.Med undantag för kasinon får medlemsstaterna efter en lämplig riskbedömning besluta att helt eller delvis undanta vissa tillhandahållare av speltjänster från de nationella bestämmelser genom vilka detta direktiv införlivas, på grundval av belägg för att sådana tjänster på grund av sin art och, i förekommande fall, driftsomfattning utgör en låg risk.

Medlemsstaterna ska, bland andra faktorer som de beaktar i sin riskbedömning, bedöma de tillämpliga transaktionernas sårbarhet, även med hänsyn till det betalningssätt som används.

Medlemsstaterna ska i sin riskbedömning ange på vilket sätt de har beaktat eventuella relevanta resultat i de rapporter som kommissionen har utfärdat enligt artikel 6.

Varje beslut som fattas av en medlemsstat enligt denna punkt ska meddelas kommissionen, tillsammans med en motivering grundad på en specifik riskbedömning. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om beslutet.

3. Medlemsstaterna får besluta att fysiska eller juridiska personer som endast tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning bedriver finansiell verksamhet, där risken för att penningtvätt eller finansiering av terrorism är mycket liten, inte ska omfattas av detta direktiv, om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

a)Den finansiella verksamheten är begränsad i absoluta termer.

b)Den finansiella verksamheten är begränsad när det gäller transaktioner.

c)Den finansiella verksamheten är inte sådana personers huvudverksamhet.

d)Den finansiella verksamheten är en biverksamhet och direkt knuten till sådana personers huvudverksamhet.

e)Sådana personers huvudverksamhet är inte en sådan verksamhet som avses i punkt 1.3 a–d eller f.

f)Den finansiella verksamheten avser endast sådana personers huvudverksamhets kunder och är inte allmänt tillgänglig för allmänheten.

Första stycket ska inte tillämpas på personer som bedriver penningöverföring enligt definitionen i artikel 4.13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG (1).

4.Vid tillämpningen av punkt 3 a ska medlemsstaterna kräva att den finansiella verksamhetens totala omsättning inte överstiger ett tillräckligt lågt tröskelvärde. Det tröskelvärdet ska fastställas på nationell nivå och bero på typen av finansiell verksamhet.

5.Vid tillämpningen av punkt 3 b ska medlemsstaterna tillämpa ett högsta tröskelvärde per kund och transaktion, oavsett om transaktionen utförs vid ett tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband. Detta tröskelvärde ska fastställas på nationell nivå och bero på typen av finansiell verksamhet. Det ska vara tillräckligt lågt för att säkerställa att de berörda transaktionstyperna är en opraktisk och ineffektiv metod för penningtvätt eller finansiering av terrorism och det får inte överstiga 1 000 EUR.

6.Vid tillämpningen av punkt 3 c ska medlemsstaterna kräva att den finansiella verksamhetens omsättning inte överstiger 5 % av den berörda fysiska eller juridiska personens totala omsättning.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/85
	SV

7.När vid tillämpningen av denna artikel risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedöms ska medlemsstaterna särskilt beakta finansiell verksamhet vars natur gör att sannolikheten för att den ska användas eller missbrukas för penningtvätt eller för finansiering av terrorism blir särskilt stor.

8.I beslut som fattas av medlemsstaterna enligt punkt 3 ska motiven på vilka de grundar sig anges. Medlemsstaterna får besluta att återkalla sådana beslut när omständigheterna förändras. De ska anmäla sådana beslut till kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om sådana beslut.

9.Medlemsstaterna ska inrätta en riskbaserad övervakningsverksamhet eller vidta andra lämpliga åtgärder för att se till att undantag som beviljas genom beslut enligt denna artikel inte missbrukas.

Artikel 3

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1. kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (1), inbegripet filialer till detta enligt definitionen i artikel 4.1.17 i den förordningen, som är belägna inom unionen, oavsett om dess huvudkontor är beläget inom unionen eller i ett tredjeland.

2.finansiella institut:

a)ett företag som inte är kreditinstitut och som bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i punkterna 2–12, 14 och 15 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (2), inbegripet sådan verksamhet som bedrivs vid valutaväxlingskontor,

b)ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (3), i den mån som det utför sådan livförsäkringsverksamhet som omfattas av det direktivet,

c)	ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets	direktiv
	2004/39/EG (4),
d)	ett företag för kollektiva investeringar som saluför sina andelar eller aktier,
e)	en försäkringsförmedlare enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets	direktiv
	2002/92/EG (5) där den förmedlar livsförsäkringar och andra investeringsrelaterade tjänster, med undantag för en
	anknuten försäkringsförmedlare enligt definitionen i punkt 7 i den artikeln, och

f)filialer inom unionen till finansiella institut som avses i leden a–e, oavsett om deras huvudkontor är beläget i en medlemsstat eller i ett tredje land.

3.egendom: alla slags tillgångar, fysiska eller icke fysiska, fasta eller lösa, materiella eller immateriella, samt juridiska dokument eller instrument, även i elektronisk eller digital form, som styrker äganderätten till eller rättigheter knutna till sådana tillgångar.

4.brottslig handling: alla former av kriminell inblandning i följande grova brott:

a)handlingar enligt artiklarna 1–4 i rambeslut 2002/475/RIF,

b)samtliga brott som avses i artikel 3.1 a i 1988 års FN-konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen,

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap

persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och

2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och

återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv

93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (EGT L 9, 15.1.2003, s. 3).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/86		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

c)handlingar som utförs av kriminella organisationer enligt definitionen i artikel 1 i rådets gemensamma åtgärd 98/733/RIF (1),

d)bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, åtminstone allvarliga fall, enligt definitionen i artiklarna 1.1 och 2.1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (2),

e)korruption, och

f)alla överträdelser, inbegripet skattebrott som rör direkta och indirekta skatter och enligt definitionen i medlemsstaternas nationella rätt, som är belagda med frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd med en högsta straffsats på mer än ett år eller, i medlemsstater som har en minimitröskel för brott i sitt rättssystem, alla brott som är belagda med frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd med en lägsta straffsats på mer än sex månader.

5.självreglerande organ: ett organ som representerar medlemmar i en yrkesgrupp och har i uppgift att reglera dem, utföra vissa funktioner av tillsyns- eller övervakningskaraktär och säkerställa att reglerna som rör dem följs.

6.verklig huvudman: fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar kunden och/eller den eller de fysiska personer för vars räkning en transaktion eller en verksamhet utförs och som innefattar åtminstone följande:

a)När det gäller företagsenheter:

i)Fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk enhet genom direkt eller indirekt ägande av en tillräcklig andel av aktierna eller rösträtterna eller ägandeandelarna i den enheten, t.ex. genom innehav av innehavaraktier, eller genom kontroll genom andra medel, dock ej bolag noterade på en reglerad marknad som omfattas av informationsskyldighet enligt unionsrätten eller omfattas av motsvarande internationella normer som säkerställer tillräcklig öppenhet beträffande information om ägande.

Ett aktieinnehav på 25 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 25 % i kunden som innehas av en fysisk person ska vara en indikation på direkt ägande. Ett aktieinnehav på 25 % + 1 aktie eller en ägandeandel på mer än 25 % i kunden som innehas av en företagsenhet, som står under en eller flera fysiska personers kontroll, eller av flera företagsenheter, som står under samma fysiska persons eller personers kontroll, ska vara en indikation på indirekt ägande. Detta ska inte påverka medlemsstaternas rätt att besluta att en lägre andel kan utgöra en indikation på ägande eller kontroll. Kontroll genom andra medel får fastställas bland annat i enlighet med kriterierna i artikel 22.1–22.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (3).

ii)Om, när alla tänkbara medel har utnyttjats och under förutsättning att det inte föreligger grund för misstankar, ingen person enligt led i har identifierats eller om det finns tvivel på att den eller de personer som har identifierats är verkliga huvudmän, den eller de fysiska personer som innehar ledande befattningar; ska de ansvariga enheterna dokumentera de åtgärder som vidtas för att identifiera det verkliga huvudman naskapet enligt led i och detta led.

b)När det gäller truster:

i)Instiftaren.

ii)Förvaltaren eller förvaltarna.

iii)Beskyddaren, om sådan finns.

iv)Förmånstagarna eller, om det ännu inte har fastställts vilka enskilda personer som är förmånstagare med avseende på den juridiska konstruktionen eller enheten, de personer för vilka den juridiska konstruktionen eller enheten främst har inrättats eller verkar.

v)Eventuella andra fysiska personer som ytterst utövar kontroll över trusten genom direkt eller indirekt ägande eller genom andra medel.

(1) Gemensam åtgärd 98/733/RIF av den 21 december 1998 beslutad av rådet på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen

om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott (EGT L 351, 29.12.1998, s. 1). (2) EGT C 316, 27.11.1995, s. 49.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/87
	SV

c)När det gäller juridiska enheter såsom stiftelser och juridiska konstruktioner av samma typ som truster, den eller de fysiska personer som innehar ställningar som är likvärda med eller liknar dem i led b.

7.tjänsteleverantör till truster eller bolag: alla personer som affärsmässigt tillhandahåller tredje man någon av följande tjänster:

a)Bildande av bolag eller andra typer av juridiska personer.

b)I egenskap av, eller vidtagande av åtgärder för att någon annan ska agera som styrelseledamot eller bolagsrättsligt ansvarig på ett bolag, partner i ett handelsbolag eller liknande ställning i andra juridiska personer, eller åtgärder för att någon annan ska utöva en sådan funktion.

c)Tillhandahållande av säte, kontorsadress, postadress eller administrativ adress och andra anknutna tjänster till aktiebolag, handelsbolag eller annan form av juridisk person eller konstruktion.

d)Förvaltning av en klassisk trust eller liknande juridisk konstruktion, eller åtgärder för att någon annan ska kunna utöva en sådan funktion.

e)Funktion som nominell aktieägare för en annan person, som inte är ett bolag noterat på en reglerad marknad som omfattas av informationsskyldighet i enlighet med unionsrätten eller omfattas av motsvarande internationella normer, eller åtgärder för att någon annan ska kunna utöva en sådan funktion.

8.korrespondentförbindelse:

a)tillhandahållande av banktjänster från en bank som korrespondent till en annan bank som motpart, inbegripet tillhandahållande av ett löpande konto eller annat passivkonto och härtill knutna tjänster, t.ex. likviditetsför valtning, internationella överföringar av medel, checkavräkning, payable-through-konton och valutatjänster,

b)förbindelserna mellan kreditinstitut och finansiella institut där liknande tjänster tillhandahålls av ett korrespon dentinstitut till ett motpartsinstitut, och inbegripet förbindelser som etablerats för värdepapperstransaktioner eller överföring av medel.

9.person i politiskt utsatt ställning: en fysisk person som innehar eller har innehaft viktiga offentliga poster, bland annat

a)stats- och regeringschefer, ministrar samt ställföreträdande eller biträdande ministrar,

b)parlamentsledamöter eller ledamöter av liknande lagstiftande organ,

c)ledamöter av politiska partiers styrelser,

d)domare i högsta domstolen, författningsdomstolar eller andra rättsliga organ på hög nivå vars beslut inte kan överklagas, utom under exceptionella omständigheter,

e)ledamöter i revisionsrätter eller i centralbankers styrelser,

f)ambassadörer, chargés d'affaires samt höga officerare inom försvarsmakten,

g)ledamöter i statsägda företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan,

h)direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster i en internationell organisation.

Inga offentliga tjänster som avses i leden a–h ska anses omfatta tjänstemän på mellannivå eller lägre tjänstemän.

10.familjemedlemmar, bland annat:

a)make/maka, eller en person som likställs med make/maka, till en person i politiskt utsatt ställning,

b)barn och deras makar/makor, eller personer som likställs med make/maka till en person i politiskt utsatt ställning,

c)föräldrar till en person i politiskt utsatt ställning.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/88		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

11.kända medarbetare:

a)fysiska personer om vilka det är känt att de gemensamt är verkliga huvudmän till juridiska enheter eller juridiska konstruktioner, eller har andra nära affärsförbindelser med en person i politiskt utsatt ställning,

b)fysiska personer som är den enda verkliga huvudmannen bakom juridiska enheter eller juridiska konstruktioner om vilka det är känt att de i praktiken har inrättats till förmån en person i politiskt utsatt ställning.

12.företagsledning: en tjänsteman eller anställd som har tillräckliga kunskaper om institutets riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering, och behöver inte i alla fall vara styrelseledamot.

13.affärsförbindelse: en affärsmässig, yrkesmässig eller handelsmässig förbindelse, som är förbunden med en ansvarig enhets yrkesmässiga verksamhet och som när förbindelsen ingås förväntas ha en viss varaktighet.

14.speltjänster: en tjänst som innebär att penningvärden satsas på slumpspel, inbegripet spel med inslag av skicklighet, exempelvis lotterier, kasinospel, pokerspel och vadhållning som tillhandahålls på en fysisk plats eller annars på distans, på elektronisk eller annan teknisk väg för att underlätta kommunikation, och på enskild begäran av en tjänstemottagare.

15)grupp (koncern): en grupp av företag som består av ett moderföretag, dess dotterföretag och enheter i vilka moderföretaget eller dess dotterföretag har ägarintressen samt företag som står till varandra i ett sådant förhållande som avses i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU.

16.elektroniska pengar: elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2. i direktiv 2009/110/EG.

17.brevlådebank: ett kredit- eller finansiellt institut, eller ett institut som utför verksamhet som likställs med den som utförs av kreditinstitut eller finansiella institut, som är registrerat i en jurisdiktion där det saknar en meningsfull fysisk närvaro och ledning och inte är anknutet till en reglerad finansgrupp (koncern).

Artikel 4

1.Medlemsstaterna ska, i enlighet med den riskbaserade metoden, se till att tillämpningsområdet för detta direktiv helt eller delvis utvidgas till att omfatta andra yrken och företagskategorier än de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1 och som bedriver verksamhet som med särskilt stor sannolikhet används för penningtvätt eller för finansiering av terrorism.

2.Om en medlemsstat utvidgar tillämpningsområdet för detta direktiv till att omfatta andra yrken eller företagska tegorier än dem som avses i artikel 2.1 ska den meddela kommissionen detta.

Artikel 5

För förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism får medlemsstaterna, inom gränserna för unionsrätten, införa eller behålla strängare regler på det område som omfattas av detta direktiv.

AVSNITT 2

Riskbedömning

Artikel 6

1. Kommissionen ska göra en bedömning av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet.

I detta syfte ska kommissionen senast den 26 juni 2017 utarbeta en rapport i vilken de riskerna identifieras, analyseras och bedöms på unionsnivå. Därefter ska kommission uppdatera sin rapport vartannat år, eller vid behov oftare.

2.Den rapport som avses i punkt 1 ska omfatta åtminstone följande:

a)De delar av den inre marknaden som är utsatta för störst risk.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/89
	SV

b)De risker som är förknippade med varje relevant sektor.

c)De metoder som brottslingar oftast använder för att tvätta vinster från olaglig verksamhet.

3.Kommissionen ska göra den rapport som avses i punkt 1 tillgänglig för medlemsstaterna och ansvariga enheter för att hjälpa dem med att identifiera, förstå, hantera och minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism och så att andra berörda aktörer, inklusive nationella lagstiftare, Europaparlamentet, de europeiska tillsynsmyndigheterna och företrädare för FIU, bättre kan förstå riskerna.

4.Kommissionen ska utfärda rekommendationer till medlemsstaterna om lämpliga åtgärder för att ta itu med de identifierade riskerna. Om medlemsstaterna beslutar att inte tillämpa rekommendationerna inom sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska de anmäla detta till kommissionen och tillhandahålla skälen för ett sådant beslut.

5.Senast den 26 december 2016 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna genom sin gemensamma kommitté lämna ett yttrande om de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar unionens finansiella sektor (nedan kallat gemensamt yttrande). Därefter ska de europeiska tillsynsmyndigheterna genom den gemensamma kommittén lämna ett yttrande vartannat år.

6.När den utför den bedömning som avses i punkt 1 ska kommissionen organisera arbetet på unionsnivå, beakta de gemensamma yttranden som avses i punkt 5, samt engagera medlemsstaternas experter på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, företrädare för FIU och, när så är lämpligt, andra organ på unionsnivå. Kommissionen ska göra de gemensamma yttrandena tillgängliga för medlemsstaterna och ansvariga enheter för att bistå dem att identifiera, hantera och minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

7.Kommissionen ska vartannat år, eller vid behov oftare, till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport om resultaten av de regelbundna riskbedömningarna och om de åtgärder som vidtagits på grundval av dessa resultat.

Artikel 7

1.Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att identifiera, bedöma, förstå och minska de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som de påverkas av, liksom eventuella farhågor kopplade till skyddet av personuppgifter i detta sammanhang. Den ska uppdatera den riskbedömningen.

2.Varje medlemsstat ska utse en myndighet eller inrätta en mekanism genom vilken de nationella åtgärderna mot de risker som avses i punkt 1 samordnas. Myndighetens namn eller en beskrivning av mekanismen ska meddelas kommissionen, de europeiska tillsynsmyndigheterna och övriga medlemsstater.

3.När de gör de riskbedömningar som avses i punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna använda resultaten i den rapport som avses i artikel 6.1.

4.Vad gäller de riskbedömningar som avses i punkt 1 ska varje medlemsstat

a)använda den till att förbättra sina åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt genom att identifiera områden där ansvariga enheter ska vidta strängare åtgärder, i tillämpliga fall med angivande av vilka åtgärder som ska vidtas,

b)där så är lämpligt identifiera sektorer eller områden med mindre eller större risk för penningtvätt och finansiering av terrorism,

c)använda den som hjälp vid fördelning och prioritering av resurser för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism,

d)använda den för att se till att lämpliga regler utarbetas för varje sektor eller område alltefter risken för penningtvätt och finansiering av terrorism,

e)skyndsamt göra lämplig information tillgänglig för ansvariga enheter för att underlätta deras egna bedömningar av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/90		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

5. Medlemsstaterna ska göra resultaten av sina riskbedömningar tillgängliga för kommissionen, de europeiska tillsynsmyndigheterna och de övriga medlemsstaterna.

Artikel 8

1.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter vidtar lämpliga åtgärder för att identifiera och bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism, med beaktande av riskfaktorer inbegripet de som rör deras kunder, länder eller geografiska områden, produkter, tjänster, transaktioner eller distributionskanaler. Dessa åtgärder ska stå i proportion till de ansvariga enheternas typ och storlek.

2.De riskbedömningar som avses i punkt 1 ska dokumenteras, uppdateras och göras tillgängliga för relevanta behöriga myndigheter och berörda självreglerande organ. Behöriga myndigheter får besluta att enskilda dokumenterade riskbedömningar inte krävs, när de specifika risker som är förenade med sektorn är uppenbara och väl kända.

3.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter har riktlinjer, kontroller och förfaranden på plats för att minska och effektivt hantera de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats på unionsnivå, på medlemsstatsnivå och vid ansvariga enheter. Dessa riktlinjer, kontroller och förfaranden ska stå i proportion till de ansvariga enheternas typ och storlek.

4.De riktlinjer, kontroller och förfaranden som avses i punkt 3 ska omfatta följande:

a)Utveckling av interna riktlinjer, kontroller och förfaranden, inbegripet rutiner för modellriskhantering, åtgärder för kundkännedom, rapportering, registerhållning, intern kontroll, efterlevnadskontroll inbegripet utnämning av en efterlevnadsansvarig på ledningsnivå om det motiveras av verksamhetens storlek och natur samt bakgrundskontroll av personal.

b)En oberoende granskningsfunktion för att granska de interna riktlinjer, kontroller och förfaranden som avses i led a, om det motiveras av verksamhetens storlek och natur.

5. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter inhämtar sin lednings godkännande av de riktlinjer, kontroller och förfaranden som de inför och övervakar och skärper vidtagna åtgärder, när så är lämpligt.

AVSNITT 3

Policy gentemot tredjeland

Artikel 9

1.Tredjeländers jurisdiktioner med sådana strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system (nedan kallade högrisktred jeländer) ska identifieras för att skydda en väl fungerande inre marknad.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 64 för att identifiera högrisktred jeländer, med beaktande av strategiska brister, särskilt med avseende på

a)tredjelandets rättsliga och institutionella ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, framför allt

i)kriminalisering av penningtvätt och finansiering av terrorism,

ii)åtgärder som rör kundkännedom,

iii)krav som rör registerhållning,

iv)krav som rör rapportering av misstänkta transaktioner,

b)tredjelandets behöriga myndigheters befogenheter och förfaranden för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

c)effektiviteten hos systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism vid tredjelandets insatser för att ta itu med riskerna för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/91
	SV

3.De delegerade akter som avses i punkt 2 ska antas inom en månad efter identifieringen av de strategiska brister som avses i den punkten.

4.Kommissionen ska, där så är lämpligt vid upprättandet av delegerade akter som avses i punkt 2, ta hänsyn till relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer och normgivare med befogenheter på området förebyggande av penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism när det gäller de risker som enskilda tredjeländer utgör.

KAPITEL II

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 10

1.Medlemsstaterna ska förbjuda sina kreditinstitut och finansiella institut att föra anonyma konton eller utfärda anonyma motböcker. Medlemsstaterna ska i alla händelser kräva att ägarna och förmånstagarna till befintliga anonyma konton eller anonyma motböcker så snart som möjligt, och under alla förhållanden innan kontona eller motböckerna nyttjas, omfattas av åtgärder för kundkännedom.

2.Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att förebygga missbruk av innehavaraktier och teckningsoptioner för innehavaraktier.

Artikel 11

Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter vidtar åtgärder för kundkännedom under följande omständigheter:

a)När en affärsförbindelse ingås.

b)Vid utförandet av enstaka transaktioner som

i)uppgår till minst 15 000 EUR, oavsett om den transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband, eller

ii)utgör en överföring av medel enligt definitionen i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 (1) som överstiger 1 000 EUR.

c)När det gäller personer som handlar med varor, vid enstaka transaktioner om minst 10 000 EUR i kontanter, oavsett om transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.

d)För tillhandahållare av speltjänster: vid utbetalning av vinster, betalning av insatser, eller båda, vid transaktioner om minst 2 000 EUR, oavsett om transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.

e)När det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism, oavsett eventuella undantag eller tröskelbelopp.

f)När det råder osäkerhet om hur tillförlitliga eller tillräckliga tidigare erhållna kundidentifieringsuppgifter är.

Artikel 12

1. Genom undantag från artikel 13.1 första stycket a, b och c och artikel 14 och på grundval av en lämplig riskbedömning som visar på en låg risk får medlemsstaterna tillåta ansvariga enheter att inte vidta vissa åtgärder för kundkännedom i fråga om elektroniska pengar, där samtliga följande riskreducerande villkor är uppfyllda:

a)Betalningsinstrumentet kan inte återuppladdas eller har en månatlig gräns för betalningstransaktioner på 250 EUR som endast kan användas i den medlemsstaten.

b)Det högsta belopp som lagras elektroniskt överstiger inte 250 EUR.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/92		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

c)Betalningsinstrumentet används uteslutande för inköp av varor eller tjänster.

d)Betalningsinstrumentet kan inte finansieras med anonyma elektroniska pengar.

e)Utgivaren övervakar transaktionen eller affärsförbindelsen så noga att denne kan upptäcka ovanliga eller misstänkta transaktioner.

Vid tillämpningen av första stycket b får en medlemsstat höja det högsta beloppet på 500 EUR för betalningsinstrument som endast kan användas i den medlemsstaten.

2. Medlemsstaterna ska se till att undantaget i punkt 1 inte är tillämpligt vid kontantinlösen eller kontantuttag av de elektroniska pengarnas penningvärde om detta överstiger 100 EUR.

Artikel 13

1.Åtgärder för kundkännedom ska omfatta följande:

a)Identifiering av kunden och kontroll av dennes identitet utifrån handlingar, uppgifter eller information som erhållits från en tillförlitlig och oberoende källa.

b)Identifiering av den verkliga huvudmannen och rimliga åtgärder för styrkande av den personens identitet, så att den ansvariga enheten anser sig ha full vetskap om vem den verkliga huvudmannen är, inbegripet rimliga åtgärder för att förstå kundens ägar- och kontrollstruktur i fallet juridiska personer, truster, bolag, stiftelser och liknande juridiska konstruktioner.

c)Bedömning och i förekommande fall inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och avsedda natur.

d)Fortlöpande övervakning av affärsförbindelsen, inbegripet granskning av transaktioner under förbindelsens hela existens för att säkerställa att de transaktioner som utförs motsvarar den ansvariga enhetens kundkännedom, verksamheten och riskprofilen, vid behov även medlens ursprung och säkerställande av att handlingarna, uppgifterna eller informationen uppdateras.

Ansvariga enheter ska också, när de utför de åtgärder som avses i första stycket a och b, kontrollera att en person som påstår sig handla på kundens vägnar verkligen är bemyndigad att göra det och identifiera den personen och kontrollera dennes identitet.

2.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter vidtar varje åtgärd för kundkännedom som föreskrivs i punkt 1. Ansvariga enheter får dock själva reglera sådana åtgärders omfattning utifrån en riskkänslighetsanalys.

3.Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter vid bedömningen av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism åtminstone beaktar de variabler som anges i bilaga I.

4.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter för de behöriga myndigheterna eller självreglerande organen kan visa att åtgärderna är lämpliga med hänsyn till de identifierade riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

5.För livförsäkringsverksamhet eller annan investeringsrelaterad försäkringsverksamhet ska medlemsstaterna se till att, utöver de åtgärder för kundkännedom som krävs med avseende på kunden och den verkliga huvudmannen, ska kreditinstitut och finansiella institut vidta följande åtgärder för kundkännedom i fråga om livförsäkringars och andra investeringsrelaterade försäkringars förmånstagare, så snart som dessa har identifierats eller utpekats:

a)När det gäller förmånstagare som identifieras som specifikt namngivna personer eller juridiska konstruktioner: fastställande av personens namn.

b)När det gäller förmånstagare som utpekas genom egenskaper eller klass eller på annat sätt: inhämtande av tillräcklig information om dessa förmånstagare, så att kreditinstitutet eller det finansiella institutet anser sig kunna avgöra förmånstagarens identitet vid utbetalningstillfället.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/93
	SV

Vad gäller leden a och b i första stycket ska kontrollen av förmånstagarnas identitet ske vid utbetalningstillfället. Vid överlåtelse, helt eller delvis, av livförsäkring eller annan investeringsrelaterad försäkring till tredje part ska kreditinstitut och finansiella institut med kännedom om överlåtelsen fastställa den verkliga huvudmannens identitet när försäkringens värde övergår till den personen eller den juridiska konstruktionen.

6. När det gäller trusters eller liknande juridiska konstruktioners förmånstagare som utpekas genom särskilda egenskaper eller klass ska en ansvarig enhet inhämta tillräcklig information om förmånstagaren så att den ansvariga enheten anser sig kunna fastställa dennes identitet vid utbetalningstillfället eller när förmånstagaren hävdar sina förvärvade rättigheter.

Artikel 14

1.Medlemsstaterna ska kräva att kontroll av kundens och den verkliga huvudmannens identitet sker innan en affärsförbindelse ingås eller en transaktion utförs.

2.Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta att kontroll av kundens och den verkliga huvudmannens identitet slutförs när affärsförbindelsen ingås, om detta är nödvändigt för att inte störa den normala affärsverksamheten och om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är liten. I sådana situationer ska dessa förfaranden slutföras snarast möjligt efter inledande kontakt.

3.Genom avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta att ett konto öppnas hos ett kreditinstitut eller finansiellt institut, inbegripet konton som möjliggör transaktioner i överlåtbara värdepapper, om det finns tillräckliga skyddsåtgärder för att transaktioner inte kan utföras av kunden eller för kundens räkning innan de krav på kundkännedom som fastställs i artikel 13.1 första stycket a och b har uppfyllts.

4.Om en ansvarig enhet inte kan uppfylla de krav på kundkännedom som fastställs i artikel 13.1 första stycket a, b eller c ska medlemsstaterna kräva att vederbörande inte utför en transaktion via bankkonto, ingår en affärsförbindelse eller utför transaktionen, och att denne ska avbryta affärsförbindelsen och överväga att rapportera en misstänkt transaktion när det gäller denna kund till FIU i enlighet med artikel 33.

Medlemsstaterna ska undantagsvis inte tillämpa första stycket på notarier, andra oberoende jurister, revisorer, externa revisorer och skatterådgivare endast i den strikta utsträckning dessa personer utreder sin klients rättsliga ställning, försvarar eller företräder denne i eller rörande rättsliga förfaranden, inbegripet att tillhandahålla rådgivning om att inleda eller undvika förfaranden.

5. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter inte bara vidtar åtgärder för kundkännedom gentemot alla nya kunder utan även vid lämpliga tidpunkter gentemot befintliga kunder, efter en riskkänslighetsanalys, bland annat när en kunds relevanta omständigheter förändras.

AVSNITT 2

Förenklade åtgärder för kundkännedom

Artikel 15

1.Om en medlemsstat eller en ansvarig enhet konstaterar att riskerna är lägre på vissa områden får medlemsstaten tillåta att ansvariga enheter vidtar förenklade åtgärder för kundkännedom.

2.Innan de vidtar förenklade åtgärder för kundkännedom ska ansvariga enheter förvissa sig om att affärsförbindelsen eller transaktionen har lägre risk.

3.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter övervakar transaktionerna och affärsförbindelserna så noga att de kan upptäcka ovanliga eller misstänkta transaktioner.

Artikel 16

Vid bedömningen av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism för olika typer av kunder, geografiska områden och särskilda produkter, tjänster, transaktioner eller distributionskanaler ska medlemsstater och ansvariga enheter åtminstone beakta de faktorer för potentiella situationer med lägre risk som anges i bilaga II.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/94		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

Artikel 17

Senast den 26 juni 2017 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna för behöriga myndigheter och kreditinstitut och finansiella institut utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 om de riskfaktorer som ska beaktas och åtgärder som ska vidtas i situationer där förenklade åtgärder för kundkännedom är lämpliga. Särskild hänsyn ska tas till företagets typ och storlek, och där så är lämpligt och proportionerligt ska särskilda åtgärder fastställas.

AVSNITT 3

Skärpta åtgärder för kundkännedom

Artikel 18

1. I de fall som avses i artiklarna 19–24 ska medlemsstaterna när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i tredjeländer som av kommissionen identifierats som högrisktredjeländer, samt även i andra fall av större risker som medlemsstaterna eller ansvariga enheter konstaterat, kräva att de ansvariga enheterna vidtar skärpta åtgärder för kundkännedom för att hantera och minska sådana risker på lämpligt sätt.

Skärpta åtgärder för kundkännedom behöver inte med automatik åberopas för filialer eller majoritetsägda dotterföretag till ansvariga enheter som är etablerade i unionen, belägna i högrisktredjeländer, när dessa filialer eller majoritetsägda dotterföretag helt och hållet följer koncernens riktlinjer och rutiner i enlighet med artikel 45. Medlemsstaterna ska se till att dessa fall hanteras av de ansvariga enheterna med användning av en riskbaserad metod.

2.Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter i möjligaste mån granskar bakgrunden till och syftet med alla komplexa och ovanligt stora transaktioner, och alla ovanliga transaktionsmönster som inte förefaller ha något ekonomiskt eller lagligt syfte. Ansvariga enheter ska särskilt skärpa övervakningen av affärsförbindelsen för att avgöra om dessa transaktioner eller aktiviteter framstår som misstänkta.

3.Vid bedömningen av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism ska medlemsstater och ansvariga enheter åtminstone beakta situationer med potentiellt högre risk enligt bilaga III.

4.Senast den 26 juni 2017 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna för behöriga myndigheter och kreditinstitut och finansiella institut utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 om de riskfaktorer som ska beaktas och åtgärder som ska vidtas i situationer där skärpta åtgärder för kundkännedom är lämpliga. Särskild hänsyn ska tas till företagets typ och storlek, och där så är lämpligt och proportionerligt ska särskilda åtgärder fastställas.

Artikel 19

När det gäller gränsöverskridande korrespondentförbindelser med ett motpartsinstitut i ett tredjeland ska medlemsstaterna, utöver de åtgärder för kundkännedom som fastställs i artikel 13, kräva att deras kreditinstitut och finansiella institut

a)samlar in så mycket information om motpartsinstitutet att de har full insikt i dess affärsverksamhet och utifrån offentligt tillgänglig information kan bedöma dess anseende och övervakningens kvalitet,

b)gör en bedömning av motpartsinstitutets kontroller för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

c)inhämtar godkännande från sin ledning innan de ingår nya korrespondentförbindelser,

d)dokumenterar varje instituts respektive ansvar,

e)för payable-through-konton försäkrar sig om att motpartsinstitutet har kontrollerat kundens identitet och löpande vidtagit åtgärder för kundkännedom med avseende på de kunder som har direkt tillgång till korrespondentinstitutets konton och att det på begäran kan tillhandahålla korrespondentinstitutet relevanta kundkännedomsuppgifter.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/95
	SV

Artikel 20

När det gäller transaktioner eller affärsförbindelser med personer i politiskt utsatt ställning, ska medlemsstaterna utöver de åtgärder för kundkännedom som fastställs i artikel 13 kräva att ansvariga enheter

a)har lämpliga riskhanteringssystem på plats, inklusive riskbaserade förfaranden, för att kunna avgöra om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning,

b)tillämpar följande åtgärder vid affärsförbindelser med personer i politiskt utsatt ställning:

i)Inhämtar sin lednings godkännande av att affärsförbindelser med sådana personer ingås eller fortlöper.

ii)Vidtar lämpliga åtgärder för att fastställa varifrån förmögenheten och medlen härstammar som förknippas med affärsförbindelser eller transaktioner med sådana personer.

iii)Bedriver löpande skärpt övervakning av de affärsförbindelserna.

Artikel 21

Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter vidtar rimliga åtgärder för att avgöra om livförsäkringars eller andra investeringsrelaterade försäkringars förmånstagare och/eller vid behov förmånstagarens verkliga huvudman är personer i politiskt utsatt ställning. Dessa åtgärder ska vidtas senast då försäkringen helt eller delvis utbetalas eller överlåts. Om högre risker konstaterats, ska medlemsstaterna utöver att tillämpa de åtgärder för kundkännedom som fastställs i artikel 13 kräva att ansvariga enheter

a)informerar sin ledning innan försäkringsbeloppet utbetalas,

b)skärper kontrollen av hela affärsförbindelsen med försäkringstagaren.

Artikel 22

Om en person i politiskt utsatt ställning inte längre har en viktig offentlig funktion i en medlemsstat eller ett tredjeland eller i en internationell organisation ska ansvariga enheter, åtminstone under 12 månader, vara skyldiga att beakta om personen fortfarande utgör en risk och tillämpa motsvarande lämpliga riskkänslighetsåtgärder tills personen inte längre anses utgöra någon specifik risk för personer i politiskt utsatt ställning.

Artikel 23

Åtgärderna enligt artiklarna 20 och 21 ska också tillämpas på familjemedlemmar och kända nära medarbetare till personer i politiskt utsatt ställning.

Artikel 24

Medlemsstaterna ska förbjuda kreditinstitut och finansiella institut att ingå eller upprätthålla korrespondentförbindelser med brevlådebanker. De ska kräva att dessa institut vidtar lämpliga åtgärder för att se till att de inte ingår eller fortsätter att upprätthålla korrespondentförbindelser med ett kreditinstitut eller finansiellt institut som är känt för att tillåta att dess konton används av brevlådebanker.

AVSNITT 4

Utförande av tredje part

Artikel 25

Medlemsstaterna får tillåta ansvariga enheter att anlita tredje part för att uppfylla de krav på kundkännedom som föreskrivs i artikel 13.1 första stycket a, b och c. Det slutliga ansvaret för att uppfylla dessa krav ska dock ligga hos den ansvariga enhet som anlitar denna tredje part.

				Prop. 2016/17:173
				Bilaga 1
L 141/96			Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
L 141/96		SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

			Artikel 26
1.	Vid tillämpning av detta avsnitt avses med tredje part en ansvarig enhet som är förtecknad i artikel 2, en sådan
ansvarig enhets medlemsorganisationer eller branschorganisationer eller något annat institut eller någon annan person i
en medlemsstat eller ett tredjeland
a)	som tillämpar sådana krav på åtgärder för kundkännedom och på registerhållning som överensstämmer med kraven i
	detta direktiv, och
b)	vars iakttagande av kraven i direktivet övervakas i överensstämmelse med kapitel VI avsnitt 2.
2.	Medlemsstaterna ska förbjuda		ansvariga enheter att anlita tredje parter som är etablerade	i högrisktredjeländer.

Medlemsstaterna får från det förbudet undanta filialer och majoritetsägda dotterföretag till ansvariga enheter som är etablerade i unionen om dessa filialer och majoritetsägda dotterföretag helt och hållet följer koncernens riktlinjer och rutiner i enlighet med artikel 45.

Artikel 27

1.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter från anlitad tredje part erhåller nödvändiga uppgifter om kraven på kundkännedom som fastställs i artikel 13.1 första stycket a, b och c.

2.Medlemsstaterna ska se till att de ansvariga enheter som kunden hänvisas till vidtar lämpliga åtgärder för att se till att tredje part omedelbart på begäran överlämnar relevanta kopior av identifierings- och kontrolluppgifter och andra relevanta handlingar om kundens eller den verkliga huvudmannens identitet.

Artikel 28

Medlemsstaterna ska se till att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten (för koncernens riktlinjer och förfaranden) samt den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten (för filialer och dotterföretag) kan anse att en ansvarig enhet följer de bestämmelser som antas i enlighet med artiklarna 26 och 27 genom sitt koncernprogram, om alla följande villkor är uppfyllda:

a)Den ansvariga enheten förlitar sig på de uppgifter som lämnats av en tredje part som ingår i samma koncern.

b)Koncernen vidtar åtgärder för kundkännedom, följer bestämmelser om registerhållning och har program mot penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med detta direktiv eller likvärdiga bestämmelser.

c)Det effektiva genomförandet av de krav som avses i led b övervakas på koncernnivå av en behörig myndighet i hemmedlemsstaten eller av tredjelandet.

Artikel 29

Detta avsnitt ska inte tillämpas på utkontraktering eller agenturförhållanden, där den utkontrakterande tjänsteleve rantören eller agenten enligt avtalet ska anses ingå i den ansvariga enheten.

KAPITEL III

UPPGIFTER OM VERKLIGT HUVUDMANNASKAP

Artikel 30

1. Medlemsstaterna ska se till att de bolag och andra juridiska enheter som är registrerade på deras territorium är skyldiga att inhämta och förfoga över adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om sitt verkliga huvudmannaskap, inbegripet uppgifter om sina förmånsintressen.

Medlemsstaterna ska se till att dessa enheter är skyldiga att, utöver uppgifter om sin lagliga ägare, tillhandahålla ansvariga enheter uppgifter om verkliga huvudmän, när de ansvariga enheterna vidtar åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/97
	SV

2.Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter och FIU med nödvändig skyndsamhet i tid kan få tillgång till de uppgifter som avses i punkt 1.

3.Medlemsstaterna ska se till att uppgifterna som avses i punkt 1 återfinns i ett centralt register i varje medlemsstat, exempelvis ett handelsregister, ett sådant bolagsregister som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG (1), eller ett offentligt register. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer. De uppgifter om verkligt huvudmannaskap som återfinns i den databasen får samlas in i enlighet med nationella system.

4.Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 3 är adekvata, korrekta och aktuella.

5.Medlemsstaterna ska se till att uppgifterna om verkligt huvudmannaskap är tillgängliga i samtliga fall för

a)behöriga myndigheter och FIU utan inskränkning,

b)ansvariga enheter, inom ramen för åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II,

c)varje person eller organisation som kan styrka ett berättigat intresse.

De personer eller organisationer som avses i c ska ha tillgång till åtminstone den verkliga huvudmannens namn, födelsemånad och födelseår, medborgarskap och bosättningsland, samt arten och omfattning av det förmånsintresse som innehas av den verkliga huvudmannen.

Vid tillämpningen av denna punkt ska tillgången till uppgifterna om verkligt huvudmannaskap vara förenlig med uppgiftsskyddsbestämmelserna och kan tillgången kopplas till ett krav på registrering online och erläggande av en avgift. De avgifter som tas ut för att lämna ut uppgifterna ska inte överstiga de administrativa kostnaderna för utlämnandet.

6.Det centrala registret som avses i punkt 3 ska se till att behöriga myndigheter och FIU kan få snabb och obegränsad tillgång utan att den berörda enheten varnas. Det ska också ge ansvariga enheter snabb tillgång när de utför åtgärder för kundkännedom.

7.Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter och FIU med nödvändig skyndsamhet kan tillhandahålla behöriga myndigheter och FIU i andra medlemsstater de uppgifter som avses i punkterna 1 och 3.

8.Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter inte uteslutande förlitar sig på det centrala register som avses i punkt 3 för att uppfylla kraven avseende åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II. Vid fullgörandet av dessa krav ska en riskbaserad metod användas.

9.Medlemsstaterna får i enskilda fall under exceptionella omständigheter föreskriva ett undantag från den tillgång till alla uppgifter eller vissa av uppgifterna om verkligt huvudmannaskap som avses i punkt 5 b och c när tillgången skulle utsätta den verkliga huvudmannen för en risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, våld eller hotelser eller om den verkliga huvudmannen är minderårig eller på annat sätt saknar rättslig handlingsförmåga. Undantag som beviljas enligt

denna punkt ska inte tillämpas på kreditinstitut och finansiella institut och de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 b som är offentliga tjänstemän.

10. Senast den 26 juni 2019 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport med en bedömning av villkoren och de tekniska specifikationerna och förfarandena för att säkerställa en säker och effektiv sammankoppling av de centrala registren som avses i punkt 3 via den centrala europeiska plattform som inrättats genom artikel 4a.1 i direktiv 2009/101/EG. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 31

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltare av truster (express) som regleras av deras rätt ska inhämta och förfoga över adekvata, korrekta och aktuella uppgifter om trustens verkliga huvudmannaskap. I dessa uppgifter ska ingå identiteten hos

a)trustens instiftare,

b)förvaltare,

c)beskyddare (om tillämpligt),

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EUT L 258, 1.10.2009, s. 11).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/98		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

d)förmånstagarna eller förmånstagarkategorierna, och

e)alla andra fysiska personer som utövar faktisk kontroll över trusten.

2.Medlemsstaterna ska se till att förvaltare lämnar uppgift om sin status och tillhandahåller de uppgifter som avses i punkt 1 till ansvariga enheter med nödvändig skyndsamhet, om de som förvaltare har en affärsförbindelse eller utför enstaka transaktioner som överstiger den tröskel som anges i artikel 11 b, c och d.

3.Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter och FIU med nödvändig skyndsamhet kan få tillgång till de uppgifter som avses i punkt 1.

4.Medlemsstaterna ska kräva att uppgifterna som avses i punkt 1 återfinns i ett centralt register när trusten får skattemässiga konsekvenser. Det centrala registret ska se till att behöriga myndigheter och FIU kan få snabb och obegränsad tillgång utan att parterna i den berörda trusten varnas. Det får också ge ansvariga enheter snabb tillgång inom ramen för åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel II. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om egenskaperna hos dessa nationella mekanismer.

5.Medlemsstaterna ska kräva att de uppgifter som återfinns i det centrala register som avses i punkt 4 är adekvata, korrekta och aktuella.

6.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter inte uteslutande förlitar sig på det centrala register som avses i punkt 4 för att uppfylla kraven avseende åtgärder för kundkännedom som föreskrivs i kapitel II. Vid uppfyllandet av dessa krav ska en riskbaserad metod användas.

8.Medlemsstaterna ska se till att de åtgärder som föreskrivs i denna artikel tillämpas på andra typer av juridiska konstruktioner med trustliknande struktur eller funktioner.

9.Senast den 26 juni 2019 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport med en bedömning av villkoren och de tekniska specifikationerna och förfarandena för att säkerställa säker och effektiv sammankoppling av de centrala registren. Den rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

KAPITEL IV

RAPPORTERINGSSKYLDIGHETER

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 32

1.Alla medlemsstater ska inrätta en FIU för att förebygga, upptäcka och effektivt bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

2.Medlemsstaterna ska skriftligen underrätta kommissionen om namn på och adress till de myndigheter som utsetts till FIU.

3.Varje FIU ska vara operativt oberoende och självständig, vilket innebär att FIU ska ha behörighet och kapacitet att utföra sina uppgifter fritt, inklusive att kunna fatta självständiga beslut om att analysera, begära och sprida specifik information. FIU ska som central nationell enhet ansvara för att ta emot och analysera rapporter om misstänkta transaktioner och annan information som är relevant för penningtvätt, därmed associerade förbrott eller finansiering av terrorism. FIU ska ansvara för att till behöriga myndigheter sprida resultaten av sina analyser och andra relevanta uppgifter, när det finns skäl att misstänka penningtvätt, därmed associerade förbrott eller finansiering av terrorism. FIU ska kunna erhålla ytterligare uppgifter från ansvariga enheter.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla sina FIU tillräckliga finansiella, personella och tekniska resurser för att kunna fullgöra sina uppdrag.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/99
	SV

4.Medlemsstaterna ska se till att deras FIU med nödvändig skyndsamhet har direkt eller indirekt tillgång till de finansiella och administrativa uppgifter samt brottsbekämpningsuppgifter som de behöver för att kunna fullgöra sina uppdrag. Om behöriga myndigheter i respektive medlemsstat begär uppgifter, ska FIU kunna lämna svar, om en sådan begäran om uppgifter motiveras av farhågor om penningtvätt, därmed associerade förbrott eller finansiering av terrorism. Det är FIU som ska besluta om genomförande av en analys eller spridande av uppgifter.

5.FIU har ingen skyldighet att tillmötesgå en begäran om uppgifter om det finns objektiva grunder att anta att utlämnande av sådana uppgifter skulle inverka negativt på pågående undersökningar eller analyser, eller om uppgifts lämnandet i undantagsfall skulle vara klart oproportionerligt mot en fysisk eller juridisk persons legitima intressen eller också irrelevant för det ändamål för vilket det har begärts.

6.Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter lämnar återkoppling till FIU om användningen av de uppgifter som lämnats i enlighet med denna artikel och om resultatet av de undersökningar eller inspektioner som genomförts på grundval av de uppgifterna.

7.Medlemsstaterna ska se till att FIU har befogenheter att direkt eller indirekt vidta brådskande åtgärder om det finns en misstanke om att en transaktion är kopplad till penningtvätt eller finansiering av terrorism, och uppskjuta eller vägra samtycka till en transaktion som är under utförande för att kunna analysera den, styrka misstankarna och sprida resultaten av analysen till behöriga myndigheter. FIU ska ha befogenheter att direkt eller indirekt vidta sådana åtgärder på begäran av en FIU från en annan medlemsstat för de perioder och på de villkor som anges i den nationella rätt som omfattar den FIU som mottar begäran.

8.FIU:s analys ska bestå av följande:

a)En operativ analys som är inriktad på enskilda fall och särskilda mål eller på lämpliga utvalda uppgifter, beroende på de mottagna uppgifternas typ och volym och den förväntade användningen av uppgifterna efter spridningen.

b)En strategisk analys av trender och mönster i penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 33

1. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter, och i tillämpliga fall deras styrelseledamöter och anställda, utan dröjsmål samarbetar fullt ut genom att

a)självmant underrätta FIU, inbegripet genom att lämna in en rapport, i de fall den ansvariga enheten vet, misstänker eller har rimliga skäl att misstänka att medel, oberoende av vilket belopp det gäller, utgör vinning av brottslig handling eller har koppling till finansiering av terrorism, och genom att skyndsamt besvara FIU:s begäran om ytterligare uppgifter i sådana fall,

b)på FIU:s begäran direkt eller indirekt ge den all nödvändig information i enlighet med de förfaranden som inrättats genom tillämplig rätt.

Alla misstänkta transaktioner, även försök till transaktioner, ska rapporteras.

2. Den person som utsetts i enlighet med artikel 8.4 a ska vidarebefordra de uppgifter som avses i punkt 1 i denna artikel till FIU i den medlemsstat där den ansvariga enhet som vidarebefordrar informationen är etablerad.

Artikel 34

1. När det gäller de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 a, b och d, får medlemsstaterna genom undantag från artikel 33.1 utse ett lämpligt självreglerande branschorgan till den myndighet som ska ta emot informationen enligt artikel 33.1.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska det utsedda självreglerande organet enligt första stycket i denna punkt skyndsamt och i obearbetat skick överlämna uppgifterna till FIU.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/100		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

2. Medlemsstaterna ska inte tillämpa de skyldigheter som föreskrivs i artikel 33.1 på notarier, andra oberoende jurister, revisorer, externa revisorer och skatterådgivare, endast i den strikta utsträckning som ett sådant undantag gäller information som dessa får eller erhåller från en klient i samband med att de utreder dennes rättsliga ställning, försvarar eller företräder denne i eller rörande rättsliga förfaranden, inbegripet att tillhandahålla rådgivning om att inleda eller undvika förfaranden, om sådana uppgifter fås eller inhämtas före, under eller efter sådana förfaranden.

Artikel 35

1.Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter avstår från att utföra sådana transaktioner som de vet eller misstänker har samband med vinning av brottslig handling eller med finansiering av terrorism, tills de har avslutat de nödvändiga åtgärderna i enlighet med artikel 33.1 första stycket a och följt alla ytterligare specifika instruktioner från FIU eller de behöriga myndigheterna i enlighet med rätten i den relevanta medlemsstaten.

2.I de fall där det är omöjligt att avstå från att utföra sådana transaktioner som avses i punkt 1, eller där att utföra dem sannolikt motverkar försök att efterforska de som gynnas av en misstänkt transaktion, ska de berörda ansvariga enheterna omedelbart efteråt informera FIU.

Artikel 36

1.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna utan dröjsmål informerar FIU, om de vid sina kontroller av de ansvariga enheterna som avses i artikel 48 eller på annat sätt upptäcker omständigheter som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism.

2.Medlemsstaterna ska se till att tillsynsorgan som enligt bestämmelse i lag eller annan författning ska övervaka aktiehandeln, valutahandeln och den finansiella derivatmarknaden underrättar FIU om de upptäcker omständigheter som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Artikel 37

Om en ansvarig enhet, eller en anställd eller en styrelseledamot vid en sådan ansvarig enhet i god tro röjer uppgifter i enlighet med artiklarna 33 och 34 ska detta inte innebära en överträdelse av någon regel om tystnadsplikt som följer av avtal, lag eller annan författning och ska detta inte medföra ansvar för den ansvariga enheten eller dess styrelseledamöter eller anställda, även under omständigheter där de inte var medvetna om de exakta bakomliggande brottsliga handlingarna och oavsett om någon olaglig verksamhet faktiskt förekom.

Artikel 38

Medlemsstaterna ska se till att enskilda personer, inbegripet anställda och företrädare vid den ansvariga enheten, som rapporterar misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism internt eller till FIU skyddas från att utsättas för hot eller fientliga handlingar och i synnerhet från ogynnsamma eller diskriminerande anställningsåtgärder.

AVSNITT 2

Förbud mot röjande av uppgifter

Artikel 39

1.Ansvariga enheter samt deras styrelseledamöter och anställda får inte för berörd kund eller annan tredje person röja att uppgifter vidarebefordras, kommer att vidarebefordras eller har vidarebefordrats i enlighet med artiklarna 33 eller 34, eller att en analys avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism pågår eller kan komma att utföras.

2.Det förbud som fastställs i punkt 1 får inte omfatta röjande av uppgifter till de behöriga myndigheterna, inbegripet de självreglerande organen, eller att uppgifter röjs i brottsbekämpande syfte.

3.Det förbud som fastställs i punkt 1 får inte hindra att uppgifter röjs mellan kreditinstitut och finansiella institut eller mellan dessa institut och deras filialer och majoritetsägda dotterföretag belägna i tredjeländer, förutsatt att dessa filialer och majoritetsägda dotterföretag helt och hållet följer koncernens riktlinjer och rutiner, inbegripet rutiner för informationsutbyte inom koncernen, i enlighet med artikel 45 och att koncernens riktlinjer och rutiner uppfyller de krav som fastställs i detta direktiv.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/101
	SV

4.Det förbud som fastställs i punkt 1 får inte hindra att uppgifter lämnas mellan sådana ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 a och b, eller enheter från tredjeländer som tillämpar krav som är likvärdiga med dem som fastställs i detta direktiv, och som bedriver sin yrkesverksamhet som anställda eller annat inom samma juridiska person eller en större struktur som personen tillhör och som har gemensamt ägande, gemensam ledning eller efterlevnadskontroll.

5.För sådana ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3 a och b får det förbud som anges i punkt 1 i den här artikeln, i fall som avser samma kund och samma transaktion som omfattar två eller fler ansvariga enheter, inte hindra att uppgifter lämnas mellan berörda ansvariga enheter, förutsatt att de kommer från en medlemsstat, eller är enheter i ett tredjeland som tillämpar krav som är likvärdiga med dem som fastställs i detta direktiv, tillhör samma yrkeskategori och omfattas av skyldigheter i fråga om tystnadsplikt och skydd av personuppgifter.

6.Om de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 a och b försöker avråda en klient från att begå olagligheter, får detta inte betraktas som röjande av uppgifter i den mening som avses i punkt 1 i den här artikeln.

KAPITEL V

UPPGIFTSSKYDD, LAGRING AV HANDLINGAR OCH STATISTIK

Artikel 40

1. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter lagrar följande handlingar och uppgifter i enlighet med nationell rätt för att FIU eller andra behöriga myndigheter ska kunna förebygga, upptäcka och utreda möjlig penningtvätt eller finansiering av terrorism:

a)När det gäller åtgärder för kundkännedom: en kopia av de dokument och uppgifter som är nödvändiga för att uppfylla kraven som fastställs i fråga om åtgärder för kundkännedom i kapitel II, för en period på fem år efter det att affärsförbindelsen med kunden har upphört eller efter den dag då en enstaka transaktion utfördes.

b)Styrkande handlingar och registreringar av transaktioner i form av originalhandlingar eller i rättsliga förfaranden godkända kopior enligt tillämplig nationell rätt, vilka behövs för att identifiera transaktioner, för en period på fem år efter det att affärsförbindelsen med kunden har upphört eller efter den dag då en enstaka transaktion utfördes.

Efter utgången av de lagringstider som avses i första stycket, ska medlemsstaterna se till att ansvariga enheter förstör personuppgifter, såvida inte annat föreskrivs i nationell rätt, vilket ska avgöra under vilka omständigheter ansvariga enheter därefter får eller ska lagra uppgifter. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att uppgifterna lagras längre, efter att ha gjort en grundlig bedömning av huruvida en sådan ytterligare lagring är nödvändig och proportionell och bedömer att den är nödvändig för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den ytterligare lagringstiden ska inte överstiga en period på ytterligare fem år.

2. I de fall där det den 25 juni 2015 i en medlemsstat pågår rättsliga förfaranden som rör förebyggande, upptäckt, utredning eller lagföring av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism, och en ansvarig enhet innehar information eller handlingar som rör dessa pågående förfaranden, får den ansvariga enheten lagra den informationen eller dessa handlingar i enlighet med nationell rätt för en period på fem år från och med den 25 juni 2015. Medlemsstaterna får, utan att det påverkar nationell straffrätt, tillåta eller kräva att sådana uppgifter eller handlingar lagras i ytterligare fem år, om det har fastställts att en sådan ytterligare lagringstid är nödvändig och proportionerlig för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Artikel 41

1. Behandling av personuppgifter enligt detta direktiv omfattas av direktiv 95/46/EG, införlivat med nationell rätt. Personuppgifter som behandlas enligt detta direktiv av kommissionen eller av de europeiska tillsynsmyndigheterna omfattas också av förordning (EG) nr 45/2001.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/102		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

2.Personuppgifter ska behandlas av ansvariga enheter på grundval av detta direktiv endast i syfte att förebygga sådan penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 1 och får inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa syften. Behandling av personuppgifter på grundval av detta direktiv för något annat ändamål, exempelvis kommersiella ändamål, ska vara förbjuden.

3.Ansvariga enheter ska ge nya klienter den information som krävs enligt artikel 10 i direktiv 95/46/EG innan en affärsförbindelse ingås eller en enstaka transaktion utförs. Den informationen ska särskilt innehålla ett allmänt meddelande om de ansvariga enheternas rättsliga skyldigheter enligt det här direktivet för att behandla personuppgifter för att förebygga sådan penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 1 i det här direktivet.

4.Vid tillämpningen av det förbud om röjande av uppgifter som anges i artikel 39.1 ska medlemsstaterna anta lagstiftningsåtgärder genom vilka den registrerades rätt att få tillgång till personuppgifter som rör honom eller henne begränsas helt eller delvis, i den mån som en sådan partiell eller fullständig begränsning utgör en nödvändig och proportionerlig åtgärd i ett demokratiskt samhälle med vederbörlig hänsyn till den berörda personens legitima intressen för att

a)göra det möjligt för den ansvariga enheten eller behöriga nationella myndigheten att på ett korrekt sätt fullgöra sitt uppdrag vid tillämpning av detta direktiv, eller

b)inte hindra officiella eller rättsliga utredningar, analyser, förundersökningar eller förfaranden vid tillämpning av detta direktiv och för att se till att förebyggandet, utredningen och upptäckten av penningtvätt och finansiering av terrorism inte äventyras.

Artikel 42

Medlemsstaterna ska kräva att deras ansvariga enheter inför system för att till fullo och snabbt kunna besvara förfrågningar från FIU eller andra myndigheter, i enlighet med sin nationella rätt, om huruvida de har eller under en femårsperiod som föregår den förfrågan har haft en affärsförbindelse med specificerade personer och om denna förbindelses natur, genom säkra kanaler och på ett sätt som säkerställer att förfrågningarna behandlas konfidentiellt.

Artikel 43

Behandling av personuppgifter på grundval av detta direktiv för att förebygga sådan penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 1 ska betraktas som något som är i det allmännas intresse enligt direktiv 95/46/EG.

Artikel 44

1.Medlemsstaterna ska för att bidra till utarbetandet av riskbedömningar enligt artikel 7 se till att de kan se över effektiviteten hos sina system för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism, genom att föra omfattande statistik över frågor av betydelse för dessa systems effektivitet.

2.Statistiken som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a)Uppgifter om storlek och betydelse när det gäller de olika sektorer som omfattas av detta direktiv, inklusive antalet enheter och personer samt varje sektors ekonomiska betydelse.

b)Uppgifter om rapportering, utredningar och rättsliga faser i det nationella systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive antalet rapporter om misstänkta transaktioner som lämnats till FIU, uppföljningen av dessa rapporter och på årsbasis antalet fall som utretts, antalet personer som åtalats, antalet personer som dömts för penningtvätt eller finansiering av terrorism, typ av förbrott, där sådana uppgifter finns tillgängliga, samt värdet i euro på egendom som har frysts, beslagtagits eller förverkats.

c)Om tillgängligt, uppgifter om antalet och procentandelen rapporter som leder till vidare utredning, tillsammans med årsrapporten till ansvariga enheter om hur användbara deras rapporter har varit och om hur de följts upp.

d)Uppgifter om antalet gränsöverskridande begäranden om uppgifter som har gjorts, tagits emot, avslagits och helt eller delvis besvarats av FIU.

3.Medlemsstaterna ska se till att en konsoliderad översyn av deras statistik offentliggörs.

4.Medlemsstaterna ska vidarebefordra statistiken som avses i punkt 2 till kommissionen.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/103
	SV

KAPITEL VI

RIKTLINJER, RUTINER OCH TILLSYN

AVSNITT 1

Interna rutiner, utbildning och återkoppling

Artikel 45

1.Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter inom en koncern genomför koncernens riktlinjer och rutiner, inbegripet dataskyddsriktlinjer samt riktlinjer och rutiner för informationsutbyte inom koncernen för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessa riktlinjer och rutiner ska genomföras effektivt inom filialer och majoritetsägda dotterföretag i medlemsstater och tredjeländer.

2.Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter som driver företag i en annan medlemsstat ser till att dessa företag iakttar denna medlemsstats nationella bestämmelser med avseende på införlivandet av detta direktiv.

3.Om ansvariga enheter har filialer eller majoritetsägda dotterföretag i tredjeländer där minimikraven för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är mindre stränga än i medlemsstaten ska medlemsstaten se till att dessa enheters filialer och majoritetsägda dotterföretag i tredjeländer uppfyller medlemsstatens krav, inbegripet avseende uppgiftsskydd, om tredjelandets rätt så tillåter.

4.Medlemsstaterna och de europeiska tillsynsmyndigheterna ska underrätta varandra om fall där tredjelandets rätt inte tillåter att den politik och de förfaranden som krävs enligt punkt 1 genomförs. I dessa fall får samordnade åtgärder vidtas för att finna en lösning.

5.Om ett tredjelands rätt inte tillåter genomförandet av den politik och de förfaranden som krävs enligt punkt 1 ska medlemsstaterna kräva att ansvariga enheter säkerställer att filialer och majoritetsägda dotterföretag i det tredjelandet vidtar ytterligare åtgärder för att effektivt hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och att de informerar hemmedlemsstatens behöriga myndigheter. Om de ytterligare åtgärderna inte är tillräckliga ska hemmedlemsstatens behöriga myndigheter vidta ytterligare tillsynsåtgärder, bland annat kräva av koncernen att den inte ingår eller att den avbryter affärsförbindelser och att den inte utför transaktioner och, om så är nödvändigt, begära att koncernen avvecklar sin verksamhet i tredjelandet.

6.De europeiska tillsynsmyndigheterna ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och ange typen av sådana ytterligare åtgärder som avses i punkt 5 och de minimiåtgärder som ska vidtas av kreditinstitut och finansiella institut, om rätten i ett tredjeland inte tillåter genomförandet av de åtgärder som krävs enligt punkterna 1 och 3.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska till kommissionen lämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket senast den 26 december 2016.

7.Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarderna för tillsyn enligt punkt 6 i denna artikel i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

8.Medlemsstaterna ska se till att informationsutbytet inom koncernen tillåts. Information om misstankar om att medel utgör vinning av brottslig handling eller har koppling till finansiering av terrorism som rapporteras till FIU ska utbytas inom koncernen, såvida inte FIU anger något annat.

9.Medlemsstaterna får kräva att utgivare av elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2009/110/EG och betaltjänstleverantörer enligt definitionen i artikel 4.9 i direktiv 2007/64/EG som är etablerade på deras territorier i annan form än filialer och vars huvudkontor är beläget i en annan medlemsstat utser en central kontaktpunkt på deras territorium för att på den utnämnande institutionens vägnar säkerställa att reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism efterlevs samt för att underlätta de behöriga myndigheternas tillsyn, bland annat genom att på begäran förse de behöriga myndigheterna med handlingar och information.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/104		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

10. De europeiska tillsynsmyndigheterna ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om kriterierna för avgörande av när det är lämpligt att inrätta en central kontaktpunkt enligt punkt 9 och vilka funktioner denna bör ha.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska till kommissionen lämna det förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket senast den 26 juni 2017.

11.Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i punkt 10 i den här

artikeln i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

Artikel 46

1. Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter vidtar åtgärder som står i proportion till deras risker, typ och storlek, så att deras anställda är medvetna om gällande bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv, inbegripet relevanta krav på skydd av personuppgifter.

Åtgärderna ska inbegripa att de anställda deltar i särskilda fortlöpande utbildningsprogram för att hjälpa dem att känna igen transaktioner som kan vara kopplade till penningtvätt eller finansiering av terrorism samt ge dem vägledning om hur de ska handla i sådana fall.

Om en fysisk person som tillhör någon av de kategorier som avses i artikel 2.1.3 bedriver yrkesverksamhet som anställd hos en juridisk person ska skyldigheterna enligt detta avsnitt gälla den juridiska och inte den fysiska personen.

2.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter har tillgång till aktuell information om tillvägagångssätt för personer som ägnar sig åt penningtvätt och finansierar terrorism samt om uppgifter som gör det möjligt att upptäcka misstänkta transaktioner.

3.Medlemsstaterna ska se till att det i de fall det är möjligt lämnas lämplig feedback till de ansvariga enheterna avseende effektiviteten och uppföljningen av rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.

4.Medlemsstaterna ska kräva att de ansvariga enheterna i tillämpliga fall identifierar den styrelseledamot som ska ansvara för det genomförande av lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv.

AVSNITT 2

Tillsyn

Artikel 47

1.Medlemsstaterna ska föreskriva att valutaväxlings- och checkinlösningskontor samt tjänsteleverantörer till truster eller bolag ska ha tillstånd eller vara registrerade och att tillhandahållare av speltjänster ska regleras.

2.Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna ser till att de personer som har en ledande befattning inom de enheter som avses i punkt 1, eller är deras verkliga huvudmän, är lämpade.

3.När det gäller sådana ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 a, b och d ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna vidtar nödvändiga åtgärder för att hindra att brottslingar som dömts inom relevanta områden eller deras medhjälpare har en ledande befattning inom eller är verkliga huvudmän bakom dessa ansvariga enheter.

Artikel 48

1.Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar och vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att detta direktiv efterlevs.

2.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga befogenheter, exempelvis att kräva att det lämnas uppgifter som är relevanta för övervakning av efterlevnaden och för utförande av kontroller, samt har tillräckliga ekonomiska, personella och tekniska resurser för att fullgöra sitt uppdrag. Medlemsstaterna ska se till att dessa myndigheters personal håller hög yrkesmässig standard, bland annat när det gäller konfidentialitet och uppgiftsskydd, samt har stor integritet och rätt kompetens.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/105
	SV

3.För kreditinstitut, finansiella institut och tillhandahållare av speltjänster ska de behöriga myndigheterna ha förstärkta tillsynsbefogenheter.

4.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den ansvariga enheten driver företag kontrollerar att dessa företag iakttar denna medlemsstats nationella bestämmelser vid införlivandet av detta direktiv. När det gäller de företag som avses i artikel 45.9 kan sådan kontroll inbegripa vidtagande av lämpliga och proportionella åtgärder för att rätta till allvarliga brister som kräver omedelbart avhjälpande. Dessa åtgärder ska vara tillfälliga och avbrytas när de identifierade bristerna rättas till, inbegripet med stöd från eller i samarbete med de behöriga myndigheterna i den ansvariga enhetens hemmedlemsstat, i enlighet med artikel 45.2.

5.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den ansvariga enheten driver företag ska samarbeta med de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den ansvariga enheten har sitt säte, för att säkerställa effektiv övervakning av kraven i detta direktiv.

6.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna då de tillämpar en riskbaserad tillsynsmetod

a)har en klar uppfattning om riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin medlemsstat,

b)har intern och extern tillgång till all relevant information om de specifika nationella och internationella risker som är kopplade till de ansvariga enheternas kunder, produkter och tjänster,

c)baserar den interna och externa tillsynens frekvens och intensitet på de ansvariga enheternas riskprofil och på risker för penningtvätt och finansiering av terrorism i den medlemsstaten.

7.Bedömningen av ansvariga enheters riskprofil för penningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive riskerna för bristande efterlevnad, ska ses över regelbundet och vid viktiga händelser inom eller förändringar av deras ledning och verksamhet.

8.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna beaktar den ansvariga enhetens manöverutrymme och på ett lämpligt sätt granskar de riskbedömningar som ligger till grund för detta, samt huruvida denna enhets interna riktlinjer, kontroller och förfaranden är tillräckliga och genomförs.

9.För de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.3 a, b och d får medlemsstaterna tillåta att uppgifterna i punkt 1 i den här artikeln utförs av självreglerande organ, under förutsättning att dessa självreglerande organ överensstämmer med punkt 2 i den här artikeln.

10.Senast den 26 juni 2017 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna i enlighet med artikel 16 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 utfärda riktlinjer åt de behöriga myndigheterna om de utmärkande dragen för en riskbaserad tillsynsmetod och vilka åtgärder som ska vidtas vid tillsyn som grundar sig på en riskbaserad metod. Särskild hänsyn ska tas till företagets typ och storlek, och där så är lämpligt och proportionerligt ska särskilda åtgärder föreskrivas.

AVSNITT 3

Samarbete

Underavsnitt I

Nationellt samarbete

Artikel 49

Medlemsstaterna ska se till att beslutsfattare, FIU, tillsynsmyndigheter och andra behöriga myndigheter som arbetar med bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har effektiva samarbets- och samordningsmekanismer för att på nationell nivå utveckla och genomföra politik och åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat så att de kan fullgöra sin skyldighet enligt artikel 7.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/106		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

Underavsnitt II

Samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna

Artikel 50

De behöriga myndigheterna ska förse de europeiska tillsynsmyndigheterna med alla uppgifter de behöver för att tillåta dem att utföra sina uppgifter enligt detta direktiv.

Underavsnitt III

Samarbete mellan FIU och kommissionen

Artikel 51

Kommissionen kan lämna den hjälp som behövs för att underlätta samordningen, bland annat informationsutbytet mellan FIU i unionen. Den får regelbundet sammankalla möten inom EU:s FIU-plattform bestående av företrädare för medlemsstaternas FIU, så att samarbete mellan FIU kan underlättas, åsikter kan utbytas och råd kan ges om genomföran defrågor som är relevanta för FIU och rapporterande enheter samt om samarbetsrelaterade frågor såsom effektivt FIU-samarbete, identifiering av misstänkta transaktioner med en gränsöverskridande dimension, standardisering av rapporteringsformat genom nätverket FIU.net eller dess efterföljare, gemensam analys av gränsöverskridande ärenden och identifiering av trender och faktorer av relevans för bedömning av riskerna för penningtvätt och terrorismfi nansiering på både nationell och överstatlig nivå.

Artikel 52

Medlemsstaterna ska se till att FIU i största möjliga utsträckning samarbetar med varandra, oavsett organisatorisk ställning.

Artikel 53

1. Medlemsstaterna ska se till att FIU spontant eller på begäran utbyter alla uppgifter som kan vara relevanta för deras bearbetning eller analys av information med koppling till penningtvätt eller finansiering av terrorism och berörda fysiska eller juridiska personer, även om typen av förbrott som det kan röra sig om inte är känd vid tidpunkten för utbytet.

En begäran om upplysningar ska innehålla relevanta fakta, bakgrundsinformation, motiven till begäran och information om hur de begärda uppgifterna ska användas. Olika utbytesmekanismer får tillämpas om FIU så har beslutat sinsemellan, särskilt vad gäller utbyten via FIU.net eller dess efterföljare.

När en FIU får in en rapport enligt artikel 33.1 första stycket a ska den, om rapporten berör en annan medlemsstat, omgående vidarebefordra denna till FIU i den medlemsstaten.

2. Medlemsstaterna ska se till att den FIU som begäran ställs till är skyldig att använda samtliga tillgängliga befogenheter som den normalt skulle ha använt på nationellt plan för inhämtande och analys av information, när den besvarar en begäran om uppgifter enligt punkt 1 från en annan FIU. Den FIU som begäran ställs till ska svara med nödvändig skyndsamhet.

När en FIU önskar erhålla ytterligare information från en ansvarig enhet som är etablerad i en annan medlemsstat som verkar på dess territorium ska begäran riktas till FIU i den medlemsstat på vars territorium den ansvariga enheten är etablerad. Denna FIU ska skyndsamt förmedla begäranden och svar.

3. En FIU får endast i undantagsfall vägra att utbyta information, om utbytet skulle kunna strida mot de grundläggande principerna i dess nationella rätt. Dessa undantagsfall ska specificeras på ett sådant sätt att missbruk och onödiga begränsningar av det fria utbytet av information för analysändamål förhindras.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/107
	SV

Artikel 54

Upplysningar och handlingar som mottas enligt artiklarna 52 och 53 ska användas för att utföra FIU:s uppgifter som föreskrivs i detta direktiv. Vid utbytet av upplysningar och handlingar enligt artiklarna 52 och 53 får vidarebefordrande FIU uppställa restriktioner och villkor för användningen av de upplysningarna. Mottagande FIU ska iaktta dessa restriktioner och villkor.

Artikel 55

1.Medlemsstaterna ska se till att de upplysningar som utbyts enligt artiklarna 52 och 53 endast används för det ändamål för vilket de begärdes eller lämnades ut och att all spridning av de upplysningarna av mottagande FIU till annan myndighet, annat organ eller annan avdelning, samt all användning av dessa upplysningar för andra ändamål än de som ursprungligen godkänts måste godkännas på förhand av den FIU som lämnar upplysningarna.

2.Medlemsstaterna ska se till att anmodade FIU omgående och så långt det är möjligt lämnar förhandsgodkännande till spridning av upplysningarna till behöriga myndigheter. Anmodade FIU får inte vägra att lämna sitt godkännande till sådan spridning såvida inte detta skulle falla utanför tillämpningsområdet för dess bestämmelser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, skulle kunna försvåra en brottsutredning, uppenbart skulle vara oproportionerligt i förhållande till en fysisk eller juridisk persons eller den anmodade FIU:s medlemsstats legitima intressen, eller av annan anledning skulle strida mot de grundläggande principerna i den nationella rätten i den medlemsstaten. Varje vägran att lämna godkännande ska vederbörligen förklaras.

Artikel 56

1.Medlemsstaterna ska kräva att deras FIU använder skyddade kommunikationskanaler sinsemellan och uppmuntra användningen av FIU.net eller dess efterföljare.

2.Medlemsstaterna ska se till att deras FIU samarbetar vid tillämpningen av den senaste tekniken i enlighet med nationell rätt för att utföra uppgifterna enligt detta direktiv. Denna teknik ska, genom att säkra fullgott skydd av personuppgifter, ge FIU möjlighet att anonymt jämföra sina uppgifter med andra FIU, för att spåra personer av intresse för FIU i andra medlemsstater och fastställa deras inkomster och medel.

Artikel 57

Skillnader i definitioner av skattebrott i nationell rätt får inte begränsa FIU:s förmåga att i största möjliga utsträckning enligt nationell rätt utbyta information eller ge stöd åt en annan FIU.

AVSNITT 4

Sanktioner

Artikel 58

1.Medlemsstaterna ska se till att ansvariga enheter kan hållas ansvariga för överträdelser av de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv i enlighet med den här artikeln och artiklarna 59–61. Alla eventuella sanktioner eller åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att föreskriva och påföra överträdare straffrättsliga påföljder ska medlemsstaterna fastställa regler om administrativa sanktioner och åtgärder och se till att deras behöriga myndigheter får påföra överträdare sådana sanktioner och föreskriva sådana åtgärder vid överträdelser av de nationella bestämmelser varigenom detta direktiv införlivas samt se till att dessa tillämpas.

Medlemsstater kan besluta att inte fastställa regler för administrativa sanktioner eller åtgärder för överträdelser som omfattas av straffrättsliga påföljder i deras nationella rätt. I det fallet ska medlemsstaterna meddela kommissionen de relevanta straffrättsliga bestämmelserna.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/108		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

3.Om skyldigheter gäller juridiska personer i händelse av överträdelse av de nationella bestämmelser varigenom detta direktiv införlivas ska medlemsstaterna se till att sanktioner och åtgärder kan tillämpas på ledningen och andra fysiska personer som enligt nationell rätt bär ansvar för överträdelsen.

4.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har alla de tillsyns- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

5.De behöriga myndigheterna ska på något av följande sätt utöva sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och föreskriva åtgärder i enlighet med detta direktiv och nationell rätt:

a)Direkt.

b)I samarbete med andra myndigheter.

c)På eget ansvar genom delegering till sådana andra myndigheter.

d)Genom hänvändelse till de behöriga rättsliga myndigheterna.

När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra överträdare administrativa sanktioner och föreskriva åtgärder ska de föra ett nära samarbete för att se till att dessa administrativa sanktioner eller åtgärder ger önskat resultat, och de ska samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande fall.

Artikel 59

1. Medlemsstaterna ska se till att denna artikel åtminstone tillämpas på sådana överträdelser hos ansvariga enheter som är allvarliga, upprepade, systematiska, eller en kombination härav, av de krav som anges i

a)artiklarna 10–24 (åtgärder för kundkännedom),

b)artiklarna 33, 34 och 35 (rapportering av misstänkta transaktioner),

c)artikel 40 (registerhållning), och

d)artiklarna 45 och 46 (interna kontroller).

2.I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna se till att de administrativa sanktioner och åtgärder som kan tillämpas åtminstone inbegriper följande:

a)Ett offentligt meddelande vari den fysiska eller juridiska personen liksom överträdelsens karaktär anges.

b)En anmodan om att den fysiska eller juridiska personen ska upphöra med sitt agerande och inte upprepa detta.

c)Återkallande eller tillfällig indragning av auktorisering, om en ansvarig enhet är föremål för en auktorisation.

d)Ett tillfälligt förbud för personer med ledningsansvar inom en ansvarig enhet eller andra fysiska personer som hålls ansvariga för överträdelsen att utöva ledningsfunktioner inom ansvariga enheter.

e)Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst två gånger den vinst som har erhållits genom överträdelsen, om det går att fastställa denna vinst, eller minst 1 000 000 EUR.

3.Medlemsstaterna ska genom undantag från punkt 2 e se till att också följande sanktioner kan tillämpas, om den berörda ansvariga enheten är ett kreditinstitut eller finansiellt institut:

a)Om det rör sig om en juridisk person, maximala sanktionsavgifter på minst 5 000 000 EUR eller 10 % av den totala årsomsättningen enligt den senaste tillgängliga redovisning som godkänts av ledningen; om den ansvariga enheten är ett moderföretag eller ett dotterföretag till ett moderföretag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med artikel 22 i direktiv 2013/34/EU ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst i enlighet med de relevanta redovisningsdirektiven enligt den senaste tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningen för det yttersta moderföretaget.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/109
	SV

b)Om det rör sig om en fysisk person, maximala sanktionsavgifter på minst 5 000 000 EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 25 juni 2015.

4. Medlemsstaterna får ge behöriga myndigheter befogenhet att påföra ytterligare typer av administrativa sanktioner utöver dem som anges i punkt 2 a–d eller påföra administrativa sanktionsavgifter som överstiger de belopp som avses i punkterna 2 e och 3.

Artikel 60

1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna på sin officiella webbplats offentliggör beslut som inte kan överklagas om administrativa sanktioner eller åtgärder till följd av överträdelser av de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv omedelbart efter det att den person som påförts en sanktion har informerats om beslutet. Offentliggörandet ska åtminstone innehålla information om vilken typ och art av överträdelse det rör sig om och vilka personer som är ansvariga. Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att tillämpa detta stycke på beslut om föreskrivande av åtgärder av utredningskaraktär.

Om den behöriga myndigheten anser att ett offentliggörande av identiteten hos de ansvariga personer som avses i första stycket eller personuppgifterna för sådana personer är oproportionellt, mot bakgrund av en bedömning av proportio naliteten i offentliggörandet av sådana uppgifter i det enskilda fallet, eller om offentliggörandet äventyrar finansmark nadernas stabilitet eller en pågående utredning, ska de behöriga myndigheterna

a)skjuta upp offentliggörandet av beslutet om påförande av en administrativ sanktion eller föreskrivande av åtgärden tills det inte längre finns någon anledning att inte offentliggöra det,

b)offentliggöra beslutet om påförande av en administrativ sanktion eller föreskrivande av åtgärden på anonym grund i enlighet med nationell rätt, om ett sådant offentliggörande på anonym grund säkerställer ett effektivt skydd av personuppgifterna i fråga; vid ett beslut om att offentliggöra en administrativ sanktion eller åtgärd på anonym grund får offentliggörandet av de relevanta uppgifterna skjutas upp under en rimlig tidsperiod, om det antas att anledningen till att offentliggörandet ska ske på anonym grund kommer att upphöra att vara giltig under denna tidsperiod,

c)över huvud taget inte offentliggöra beslutet om påförande av en administrativ sanktion eller föreskrivande av en åtgärd om de alternativ som anges i leden a och b inte anses tillräckliga för att säkerställa att

i)finansmarknadernas stabilitet inte äventyras, eller att

ii)offentliggörandet av beslutet är proportionellt vad gäller åtgärder som bedöms vara mindre betydelsefulla.

2.Om medlemsstaterna tillåter offentliggörandet av beslut som kan överklagas ska de behöriga myndigheterna omedelbart på sin officiella webbplats också offentliggöra sådan information och eventuell senare information om resultatet av överklagandet. Dessutom ska alla beslut om ogiltigförklarande av ett tidigare beslut om påförande av en administrativ sanktion eller föreskrivande av en åtgärd offentliggöras.

3.De behöriga myndigheterna ska se till att alla offentliggöranden som görs i enlighet med denna artikel ligger kvar på deras officiella webbplats i fem år efter offentliggörandet. Personuppgifter i offentliggörandet ska dock endast finnas på den behöriga myndighetens officiella webbplats under den tidsperiod som är nödvändig i enlighet med tillämpliga regler om uppgiftsskydd.

4.När de behöriga myndigheterna fastställer typen av och nivån på administrativa sanktioner eller åtgärder, ska medlemsstaterna se till att de beaktar alla relevanta omständigheter, däribland följande, i tillämpliga fall:

a)Överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet.

b)Den ansvariga fysiska eller juridiska personens ansvar.

c)Den finansiella ställningen för den fysiska eller juridiska person som hålls ansvarig, med till exempel den totala omsättningen för den juridiska person som hålls ansvarig eller årsinkomsten för den fysiska person som hålls ansvarig som indikation.

d)Den vinst som den fysiska eller juridiska person som hålls ansvarig har erhållit genom överträdelsen, i den mån den kan fastställas.

e)Förluster för tredje man som överträdelsen vållat, i den mån dessa kan fastställas.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/110		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

f)Den vilja att samarbeta med den behöriga myndigheten som den fysiska eller juridiska person som hålls ansvarig visar.

g)Tidigare överträdelser som begåtts av den fysiska eller juridiska person som hålls ansvarig.

5. Medlemsstaterna ska se till att juridiska personer kan ställas till svars för de överträdelser som avses i artikel 59.1 och som begås till deras förmån av någon som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och som har en ledande ställning i denna, grundad på

a)befogenhet att företräda den juridiska personen,

b)befogenhet att besluta för den juridiska personens räkning, eller

c)befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

6. Medlemsstaterna ska också se till att juridiska personer kan ställas till ansvar när brister i den tillsyn eller kontroll som ska utföras av en sådan person som avses i punkt 5 i denna artikel har gjort det möjligt för en person som är underställd den juridiska personen att till dennes förmån begå överträdelser enligt artikel 59.1.

Artikel 61

1.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna etablerar effektiva och tillförlitliga mekanismer för att uppmuntra rapportering till de behöriga myndigheterna om potentiella eller faktiska överträdelser av de nationella bestämmelser varigenom detta direktiv införlivas.

2.De mekanismer som avses i punkt 1 ska åtminstone omfatta följande:

a)Särskilda förfaranden för mottagande av rapporter om överträdelser och uppföljning av dem.

b)Tillbörligt skydd för anställda eller personer i jämförbar ställning inom ansvariga enheter som anmäler överträdelser begångna inom den ansvariga enheten.

c)Tillbörligt skydd för den tilltalade personen.

d)Skydd av personuppgifter avseende både den person som rapporterar en överträdelse och den fysiska person som påstås bära ansvaret för den, i enlighet med principerna i direktiv 95/46/EG.

e)Tydliga regler som under alla omständigheter ser till att konfidentialiteten för den person som anmäler överträdelser begångna inom den ansvariga enheten garanteras, såvida inte offentliggörande krävs i enlighet med nationell rätt i samband med ytterligare utredningar eller efterföljande rättsliga förfaranden.

3.Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga enheter inrättar lämpliga rutiner, så att deras anställda eller personer i jämförbar ställning kan rapportera överträdelser internt genom en särskild, självständig och anonym kanal som står i proportion till den berörda ansvariga enhetens typ och storlek.

Artikel 62

1.Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga myndigheter informerar de europeiska tillsynsmyndigheterna om alla administrativa sanktioner och åtgärder som i enlighet med artiklarna 58 och 59 påförts kreditinstitut och finansiella institut, inbegripet eventuella överklaganden med anledning av dessa samt resultatet därav.

2.Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga myndigheter i enlighet med sin nationella rätt kontrollerar huruvida det i kriminalregistret finns uppgift om att den berörda personen har en relevant fällande dom mot sig. Allt utbyte av information för dessa ändamål ska ske i enlighet med beslut 2009/316/RIF och rambeslut 2009/315/RIF i den form som de har genomförts i nationell rätt.

3.De europeiska tillsynsmyndigheterna ska ha en webbplats med länkar till varje behörig myndighets offentliggörande av administrativa sanktioner och åtgärder som i enlighet med artikel 60 påförts kreditinstitut och finansiella institut samt visa under vilken tidsperiod varje medlemsstat offentliggör administrativa sanktioner och åtgärder.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/111
	SV

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 63

Artikel 25.2 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (1) ska ersättas med följande:

”d) Den centrala motparten är etablerad eller auktoriserad i ett tredjeland som av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*) inte anses ha strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör betydande hot mot unionens finansiella system.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).”

Artikel 64

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 9 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 25 juni 2015.

3.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 9 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artikel 9 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av en månad från den dag då akten delgavs Europapar lamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 65

Senast den 26 juni 2019 ska kommissionen ta fram en rapport om direktivets genomförande och lämna den till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 66

Direktiven 2005/60/EG och 2006/70/EG ska upphöra att gälla från och med den 26 juni 2017.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med den jämförelsetabell som anges i bilaga IV.

Artikel 67

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 26 juni 2017. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions register (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/112		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

Artikel 68

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 69

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 20 maj 2015.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
M. SCHULZ		Z. KALNIŅA-LUKAŠEVICA
Ordförande		Ordförande

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/113
	SV

BILAGA I

Följande är en icke uttömmande förteckning över riskvariabler som ansvariga enheter ska beakta när de fastställer i vilken omfattning de ska vidta åtgärder för kundkännedom i enlighet med artikel 13.3:

i)Syftet med ett konto eller en förbindelse.

ii)Hur stora tillgångar som en kund deponerar eller transaktionernas storlek.

iii)Affärsförbindelsens regelbundenhet eller varaktighet.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

L 141/114		Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
	SV

BILAGA II

Följande är en icke uttömmande förteckning över faktorer och typer av indikatorer på potentiellt lägre risk enligt artikel 16:

1.Kundriskfaktorer:

a)Offentliga bolag noterade på en fondbörs och med krav på uppgiftslämning (enligt fondbörsbestämmelser, lagstiftning eller annat tvingande sätt), som innebär krav på adekvat öppen redovisning av verkligt huvudmannaskap.

b)Offentliga förvaltningar eller företag.

c)Kunder som är etablerade i geografiska områden med lägre risk enligt punkt 3.

2.Riskfaktorer för produkter, tjänster, transaktioner eller distributionskanaler:

a)Livförsäkringar med låg premie.

b)Pensionsförsäkringar, om förtida återköp inte är möjligt och försäkringen inte får användas som säkerhet.

c)Pensionsordningar, pensionskassor eller liknande system som innebär pensionsförmåner för anställda, där inbetalning sker i form av löneavdrag och systemet inte tillåter överlåtelse av rättigheter.

d)Finansiella produkter eller tjänster som innebär väl definierade och begränsade tjänster för vissa typer av kunder, för förbättrad ekonomisk integration.

e)Produkter där riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism styrs av andra faktorer, som ekonomiska begränsningar eller insyn i ägandet (exempelvis vissa typer av elektroniska pengar).

3.Geografiska riskfaktorer:

a)Medlemsstater.

b)Tredjeländer med effektiva system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

c)Tredjeländer som enligt trovärdiga källor har låg korruption eller annan brottslig handling.

d)Tredjeländer som på grundval av trovärdiga källor såsom ömsesidiga utvärderingar, detaljerade bedömnings rapporter eller offentliggjorda uppföljningsrapporter har krav för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som överensstämmer med de reviderade FATF-rekommendationerna och som effektivt genomför dessa krav.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015		Europeiska unionens officiella tidning	L 141/115
	SV

BILAGA III

Följande är en icke uttömmande förteckning över faktorer och typer av indikatorer på potentiellt högre risk enligt artikel 18.3:

1.Kundriskfaktorer:

a)Affärsförbindelsen försiggår under ovanliga omständigheter.

b)Kunder etablerade i geografiska områden med högre risk enligt punkt 3.

c)Juridiska personer eller konstruktioner som är personliga lösningar på tillgångsförvaltning.

d)Bolag som har nominella aktieägare eller andelar utställda på innehavaren.

e)Kontantintensiva företag.

f)Bolagets ägarstruktur framstår som ovanlig eller alltför komplicerad för dess verksamhet.

2.Riskfaktorer för produkter, tjänster, transaktioner eller distributionskanaler:

a)Bankverksamhet inriktad på privatpersoner.

b)Produkter eller transaktioner som kan gynna anonymitet.

c)Indirekta affärsförbindelser eller transaktioner utan vissa skyddsåtgärder såsom elektroniska underskrifter.

d)Betalningar från en tredje man som är okänd eller oberoende.

e)Nya produkter och nya affärsmetoder, inklusive nya leveranssystem och användning av ny teknik eller teknik under utveckling för både nya och befintliga produkter.

3.Geografiska riskfaktorer:

a)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9, länder som enligt trovärdiga källor, exempelvis ömsesidiga utvärderingar, detaljerade bedömningsrapporter eller offentliggjorda uppföljningsrapporter, har fastställts sakna effektiva system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

b)Länder som enligt trovärdiga källor har betydande korruption eller annan brottslig handling.

c)Länder som är föremål för sanktioner, embargon eller liknande åtgärder från exempelvis unionens eller Förenta nationernas sida.

d)Länder som finansierar eller stödjer terroristverksamhet eller med utpekade terroristorganisationer verksamma i landet.

				Prop. 2016/17:173
				Bilaga 1
L 141/116			Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015
L 141/116		SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

			BILAGA IV
			Jämförelsetabell

		Detta direktiv	Direktiv 2005/60/EG	Direktiv 2006/70/EG

	—			Artikel 1
	—			Artikel 3
	—			Artikel 5
	—			Artikel 6
	—			Artikel 7
	Artikel 1		Artikel 1
Artikel 2			Artikel 2
Artikel 2.3–2.9				Artikel 4
Artikel 3			Artikel 3
Artikel 3.9, 3.10 och 3.11				Artikel 2.1, 2.2 och 2.3
Artikel 4			Artikel 4
Artikel 5			Artikel 5
Artiklarna 6–8			—
Artikel 10			Artikel 6
Artikel 11			Artikel 7
Artikel 13			Artikel 8
Artikel 14			Artikel 9
Artikel 11 d			Artikel 10.1
—			Artikel 10.2
Artiklarna 15, 16 och 17			Artikel 11
—			Artikel 12
Artiklarna 18–24			Artikel 13
Artikel 22				Artikel 2.4
Artikel 25			Artikel 14
—			Artikel 15
Artikel 26			Artikel 16
—			Artikel 17
Artikel 27			Artikel 18
Artikel 28			—
Artikel 29			Artikel 19
Artikel 30			—
Artikel 31			—
—			Artikel 20
Artikel 32			Artikel 21
Artikel 33			Artikel 22

Prop. 2016/17:173

Bilaga 1

5.6.2015			Europeiska unionens officiella tidning	L 141/117
5.6.2015		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/117


		Detta direktiv	Direktiv 2005/60/EG	Direktiv 2006/70/EG

	Artikel 34		Artikel 23
	Artikel 35		Artikel 24
	Artikel 36		Artikel 25
	Artikel 37		Artikel 26
	Artikel 38		Artikel 27
	Artikel 39		Artikel 28
	—		Artikel 29
	Artikel 40		Artikel 30
	Artikel 45		Artikel 31
	Artikel 42		Artikel 32
	Artikel 44		Artikel 33
	Artikel 45		Artikel 34
	Artikel 46		Artikel 35
	Artikel 47		Artikel 36
	Artikel 48		Artikel 37
	Artikel 49		—
	Artikel 50		Artikel 37a
	Artikel 51		Artikel 38
	Artiklarna 52–57		—
	Artiklarna 58–61		Artikel 39
	—		Artikel 40
	—		Artikel 41
	—		Artikel 41a
	—		Artikel 41b
	Artikel 65		Artikel 42
	—		Artikel 43
	Artikel 66		Artikel 44
	Artikel 67		Artikel 45
	Artikel 68		Artikel 46
	Artikel 69		Artikel 47

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/1

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015

om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)De flöden av pengar från olaglig verksamhet som skapas genom överföringar av medel kan skada den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende och utgöra ett hot mot såväl unionens inre marknad som internationell utveckling. Penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet är fortfarande betydande problem som bör angripas på unionsnivå. Den sundhet, integritet och stabilitet som präglar systemet för överföring av medel och tilltron till det finansiella systemet i dess helhet kan allvarligt sättas på spel genom brottslingars och deras medhjälpares försök att antingen dölja ursprunget till vinning från brott eller att överföra medel för brottslig verksamhet eller terroriständamål.

(2)För att underlätta sin brottsliga verksamhet är det sannolikt att personer som ägnar sig åt penningtvätt och som finansierar terrorism utnyttjar den fria rörligheten för kapital inom unionens integrerade finansiella område, om inte vissa samordnade åtgärder antas på unionsnivå. Internationellt samarbete inom ramen för arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force – FATF) och en global tillämpning av dess rekommendationer syftar till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism vid överföring av medel.

(3)På grund av räckvidden på de åtgärder som vidtas bör unionen säkerställa att de internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning som FATF antog den 16 februari 2012

(1) EUT C 166, 12.6.2013, s. 2. (2) EUT C 271, 19.9.2013, s. 31.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 20 april 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 maj 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/2	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

(nedan kallade de reviderade FATF-rekommendationerna) och i synnerhet FATF:s rekommendation nr 16 om elektroniska överföringar (nedan kallad FATF:s rekommendation nr 16) och den reviderade tolkningsnoten om dess genomförande, genomförs på ett enhetligt sätt i hela unionen och att det i synnerhet inte förekommer någon diskriminering eller diskrepans mellan, å ena sidan, nationella betalningar inom medlemsstaterna och, å andra sidan, gränsöverskridande betalningar mellan medlemsstaterna. Enskilda medlemsstaters icke samordnade åtgärder kan på området gränsöverskridande överföringar inverka väsentligt på betalningssystemens funktion på unionsnivå och kan därför skada den inre marknaden på området finansiella tjänster.

(4)För att främja ett enhetligt internationellt tillvägagångssätt och öka effektiviteten i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, bör man vid unionens ytterligare åtgärder ta hänsyn till utvecklingen på internationell nivå, närmare bestämt de reviderade FATF-rekommendationerna.

(5)Genomförandet och verkställigheten av denna förordning, inklusive FATF:s rekommendation nr 16, utgör lämpliga och effektiva sätt att förebygga och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

(6)Denna förordning är inte avsedd att leda till omotiverade bördor eller oproportionella kostnader för betaltjänstle verantörer eller personer som använder deras tjänster. I detta avseende bör den förebyggande strategin vara målinriktad, proportionell och i full överensstämmelse med den fria rörligheten för kapital som garanteras i hela unionen.

(7)I unionens reviderade strategi mot finansiering av terrorism av den 17 juli 2008 (nedan kallad den reviderade strategin) påpekades att insatser för att förebygga finansiering av terrorism och att kontrollera hur misstänkta terrorister använder sina egna finansiella medel måste fortsätta. Det fastslås att FATF ständigt arbetar för att förbättra sina rekommendationer och skapa en samsyn om hur de ska genomföras. I den reviderade strategin noteras att det regelbundet utvärderas hur alla FATF-medlemmar och medlemmar av regionala organ efter FATF-modell genomför de reviderade FATF-rekommendationerna och att det därför är viktigt att medlemsstaterna intar en gemensam hållning till genomförandet.

(8)För att förebygga finansiering av terrorism har åtgärder vidtagits i syfte att frysa vissa personers, gruppers och

enheters penningmedel och ekonomiska resurser, däribland rådets förordningar (EG) nr 2580/2001 (1), (EG) nr 881/2002 (2) och (EU) nr 356/2010 (3). Av samma skäl har åtgärder vidtagits i syfte att skydda det finansiella systemet mot att penningmedel och ekonomiska resurser överförs för terroriständamål. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (4) innehåller ett antal sådana åtgärder. Dessa åtgärder kan dock inte helt hindra terrorister eller andra brottslingar från att få tillgång till betalningssystem för att överföra sina medel.

(9)För att penningtvätt och finansiering av terrorism ska kunna förebyggas, upptäckas och utredas och restriktiva

åtgärder ska kunna genomföras, särskilt de som införs genom förordningarna (EG) nr 2580/2001, (EG) nr 881/2002 och (EU) nr 356/2010, och i full överensstämmelse med unionens förordningar som genomför sådana åtgärder, är det särskilt viktigt och värdefullt att överföringar av medel fullständigt kan spåras. För att säkerställa att uppgifterna vidarebefordras genom hela betalningskedjan är det därför lämpligt att införa en skyldighet för betaltjänstleverantörerna att till överföringar av medel foga uppgifter om betalaren och betalnings mottagaren.

(10)Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av restriktiva åtgärder som införs genom förordningar som grundas på artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), såsom förordningarna (EG) nr 2580/2001, (EG) nr 881/2002 och (EU) nr 356/2010, som kan kräva att både betalarna och betalningsmottagarna samt förmedlande betaltjänstleverantörer vidtar lämpliga åtgärder för att frysa vissa medel eller att de iakttar särskilda restriktioner avseende vissa överföringar av medel.

(1) Rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte

att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 70).

(2) Rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket

al-Qaida associerade personer och enheter (EGT L 139, 29.5.2002, s. 9).

(3) Rådets förordning (EU) nr 356/2010 av den 26 april 2010 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa fysiska eller

juridiska personer, enheter eller organ mot bakgrund av situationen i Somalia (EUT L 105, 27.4.2010, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (se sidan 73 i detta nummer av EUT).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/3

(11)Denna förordning bör även gälla utan att det påverkar den nationella lagstiftning som införlivar Europapar lamentets och rådets direktiv 95/46/EG (1). Exempelvis bör inte personuppgifter som insamlas för de ändamål som avses i denna förordning behandlas på ett sätt som är oförenligt med direktiv 95/46/EG. Särskilt bör senare behandling av personuppgifter för kommersiella ändamål vara strängt förbjuden. Samtliga medlemsstater anser att bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism har ett starkt allmänintresse. Vid tillämpningen av denna förordning bör därför överföring av personuppgifter till ett tredjeland som inte säkerställer en adekvat skyddsnivå i enlighet med artikel 25 i direktiv 95/46/EG tillåtas i enlighet med artikel 26 i direktivet. Det är viktigt att betaltjänstleverantörer som är verksamma i flera jurisdiktioner med filialer eller dotterföretag utanför unionen inte förhindras att överföra information om misstänkta transaktioner inom samma organisation förutsatt att de tillämpar lämpliga säkerhetsåtgärder. Betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör samt den förmedlande betaltjänstleverantören bör dessutom förfoga över lämpliga tekniska och organisatoriska medel för att skydda personuppgifter mot oavsiktlig förlust, ändring och obehörigt röjande eller obehörig åtkomst.

(12)Personer som endast omvandlar pappersdokument till elektroniska uppgifter och som agerar enligt ett kontrakt med en betaltjänstleverantör och personer som tillhandahåller betaltjänstleverantörer enbart med meddelan desystem eller andra stödsystem för överföring av medel eller system för clearing och avveckling omfattas inte av denna förordnings tillämpningsområde.

(13)Överföringar av medel som motsvarar de tjänster som avses i artikel 3 a–m och o i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG (2) omfattas inte av denna förordning. Det är också lämpligt att undanta överföringar av medel där risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är liten. Sådana undantag bör omfatta betalkort, instrument för elektroniska pengar, mobiltelefoner eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper, där de uteslutande används för köp av varor eller tjänster och kortets, instrumentets eller utrustningens nummer åtföljer alla överföringar. Användningen av ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper för att verkställa en överföring från person till person omfattas dock av denna förordning. Dessutom bör uttag från uttagsautomater, betalning av skatter, böter eller andra avgifter, överföringar av medel som görs genom checkavbildningar, inklusive trunkerade checkar eller växlar, och överföringar av medel där både betalaren och betalningsmottagaren är betaltjänstleverantörer som agerar för egen räkning, undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

(14)För att beakta de nationella betalningssystemens särskilda egenskaper, och förutsatt att det alltid är möjligt att spåra överföringen av medel tillbaka till betalaren, bör medlemsstaterna dessutom kunna undanta vissa inhemska överföringar av medel som avser låga belopp som används för köp av varor eller tjänster, inbegripet elektroniska girobetalningar, från denna förordnings tillämpningsområde.

(15)Betaltjänstleverantörer bör se till att uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren inte saknas eller är ofullständiga.

(16)För att inte inverka negativt på betalningssystemens effektivitet och för att skapa en rimlig avvägning mellan risken för att transaktioner kommer att ske utanför det officiella systemet som ett resultat av alltför strikta identifieringskrav och det potentiella terroristhot som små överföringar av medel innebär, bör, vid överföringar av medel där en kontroll ännu inte har ägt rum, skyldigheten att kontrollera att uppgifterna om betalaren eller betalningsmottagaren är riktiga endast tillämpas på enskilda överföringar som överstiger 1 000 EUR, om inte överföringen förefaller vara sammankopplad till andra överföringar av medel som tillsammans skulle överstiga 1 000 EUR, medlen har tagits emot eller betalats ut i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar eller det finns rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(17)När det gäller överföringar av medel där en kontroll anses ha ägt rum bör betaltjänstleverantörer inte vara skyldiga att kontrollera de uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som åtföljer varje överföring av medel, förutsatt att skyldigheterna i direktiv (EU) 2015/849 är fullgjorda.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling

av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/4	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

(18)Mot bakgrund av unionens lagstiftningsakter om betaltjänster, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 (1), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 (2) samt direktiv 2007/64/EG, bör det vara tillräckligt att föreskriva att endast förenklade uppgifter, såsom betalkontonummer eller en unik transaktionsidentifierare, åtföljer överföringar av medel inom unionen.

(19)För att myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i tredjeländer ska kunna spåra källan till de medel som används för sådana ändamål bör överföringar av medel från unionen till tredjeländer åtföljas av fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren. Dessa myndigheter bör endast ges tillgång till fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren för att kunna förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(20)Medlemsstaternas myndigheter som ansvarar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och berörda rättsliga och brottsbekämpande organ i medlemsstaterna bör intensifiera samarbetet sinsemellan och med berörda myndigheter i tredjeländer, inklusive i utvecklingsländer, i syfte att ytterligare stärka öppenheten, samt utbytet av information och bästa praxis.

(21)Vad gäller medel som överförs från en enskild betalare till flera betalningsmottagare med batchfiler som innehåller enskilda överföringar från unionen till tredjeländer, bör det föreskrivas att sådana enskilda överföringar endast ska åtföljas av betalarens betalkontonummer eller den unika transaktionsidentifieraren samt fullständiga uppgifter om betalningsmottagaren, under förutsättning att batchfilen innehåller fullständiga verifierade uppgifter om betalaren och fullständiga uppgifter om betalningsmottagaren, som är fullständigt spårbara.

(22)För att kunna kontrollera om erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren åtföljer överföringarna av medel, och för att upptäcka misstänkta transaktioner, bör betalningsmottagarens betaltjänstle verantör och den förmedlande betaltjänstleverantören ha effektiva metoder för fastställande av huruvida uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren saknas eller är ofullständiga. Dessa metoder bör inbegripa efterhandsö vervakning eller övervakning i realtid där så är lämpligt. De behöriga myndigheterna bör säkerställa att betaltjänstleverantörerna inkluderar den nödvändiga transaktionsinformationen i den elektroniska överföringen eller i ett tillhörande meddelande genom hela betalningskedjan.

(23)Mot bakgrund av den potentiella risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som anonyma betalningar utgör bör det krävas att betaltjänstleverantörer begär uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren. I enlighet med den riskbaserade metod som FATF utvecklat bör områden med högre respektive lägre risk fastställas för att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism ska kunna motverkas bättre. Därför bör betalningsmot tagarens betaltjänstleverantör och den förmedlande betaltjänstleverantören ha effektiva riskbaserade förfaranden som är tillämpliga när en överföring av medel saknar de nödvändiga uppgifterna om betalaren eller betalnings mottagaren, för att de ska kunna avgöra om de ska verkställa, avvisa eller avbryta den överföringen och fastställa de lämpliga uppföljningsåtgärder som ska vidtas.

(24)Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och den förmedlande betaltjänstleverantören bör vara särskilt vaksamma och bedöma riskerna när de antingen får kännedom om att uppgifter om betalaren eller betalnings mottagaren saknas eller är ofullständiga och bör rapportera misstänkta transaktioner till de behöriga myndigheterna i enlighet med rapporteringsskyldigheterna i direktiv (EU) 2015/849 och med nationella åtgärder som införlivar det direktivet.

(25)Bestämmelserna om överföringar av medel avseende vilka uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas eller är ofullständiga är tillämpliga utan att det påverkar betaltjänstleverantörers eller förmedlande betaltjänstleverantörers skyldigheter att avbryta och/eller avvisa överföringar av medel som strider mot en civilrättslig, förvaltningsrättslig eller straffrättslig bestämmelse.

(26)I syfte att hjälpa betaltjänstleverantörerna att inrätta effektiva förfaranden för att upptäcka fall där de tar emot överföringar av medel som saknar uppgifter eller har ofullständiga uppgifter om betalaren eller betalnings mottagaren samt vidta uppföljningsåtgärder, bör Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten,

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i

gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 (EUT L 266, 9.10.2009, s. 11).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 30.3.2012, s. 22).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/5

EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (1), Europeiska tillsynsmyn digheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (2), och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3), utfärda riktlinjer.

(27)För att göra det möjligt att snabbt vidta åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bör betaltjänstleverantörerna skyndsamt besvara en begäran om uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren som kommer från myndigheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstat där dessa betalningstjänstleverantörer är etablerade.

(28)Antalet arbetsdagar i den medlemsstat där betalarens betaltjänstleverantör finns avgör antalet dagar för att besvara en begäran om uppgifter om betalaren.

(29)Eftersom det inte alltid är möjligt i brottsutredningar att identifiera de uppgifter som behövs eller de personer som varit inblandade i en transaktion förrän flera månader eller till och med år efter den ursprungliga överföringen av medel, och för att tillgängliggöra viktig bevisning i utredningar, är det lämpligt att kräva att betaltjänstleverantörerna bevarar uppgifterna om betalaren och betalningsmottagaren under en tidsperiod i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den perioden bör begränsas till fem år, varefter alla personuppgifter bör raderas, såvida inte annat föreskrivs i nationell rätt. Medlemsstaterna bör om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism och efter att ha gjort en bedömning av åtgärdens nödvändighet och proportionalitet, kunna tillåta eller kräva fortsatt lagring av uppgifter för ytterligare en period som inte är länge än fem år, utan att det påverkar nationell straffrätt om bevis som är tillämpliga på pågående brottsutredningar och rättsliga förfaranden.

(30) För att förbättra efterlevnaden av denna förordning, och i enlighet med kommissionens meddelande av den 9 december 2010 med titeln Reinforcing sanctioning regimes in the financial services sector, bör de behöriga myndigheternas befogenheter att vidta tillsynsåtgärder och deras sanktionsbefogenheter stärkas. Administrativa sanktioner och åtgärder bör föreskrivas och mot bakgrund av hur viktig bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism är bör medlemsstaterna fastställa sanktioner och åtgärder som är effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen samt EBA:s, Eiopas, och Esmas (nedan kallade de europeiska tillsynsmyndigheterna) gemensamma kommitté om sanktionerna och åtgärderna.

(31)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av kapitel V i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4).

(32)Ett antal länder och territorier som inte utgör en del av unionens territorium ingår i en monetär union med en medlemsstat, tillhör en medlemsstats valutaområde eller har undertecknat ett monetärt avtal med Europeiska unionen företrädd av en medlemsstat, och har betaltjänstleverantörer som direkt eller indirekt deltar i den medlemsstatens betalnings- och avvecklingssystem. För att tillämpningen av denna förordning på överföringar mellan berörda medlemsstater och dessa länder eller territorier inte ska medföra betydande negativa effekter på dessa länders eller territoriers ekonomier bör sådana överföringar av medel kunna behandlas som överföringar av medel inom de berörda medlemsstaterna.

2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande

av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/6	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

(33)Mot bakgrund av det antal ändringar som skulle behöva göras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (1) i enlighet med den här förordningen, bör den förordningen för tydlighetens skull upphöra att gälla.

(34)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(35)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7), rätten till skydd av personuppgifter (artikel 8), rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47) samt ne bis in idem-principen.

(36)För att säkerställa ett smidigt införande av ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bör datumet för tillämpningen av denna förordning sammanfalla med utgången av tidsfristen för införlivandet av direktiv (EU) 2015/849.

(37)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (2) och avgav ett yttrande den 4 juli 2013 (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser om de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska åtfölja överföringar av medel, i alla valutor, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism, när minst en av de betaltjänstleverantörer som är involverade i överföringen av medel är etablerad inom unionen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på överföringar av medel, i alla valutor, som sänds eller tas emot av en betaltjänst leverantör eller en förmedlande betaltjänstleverantör som är etablerad inom unionen.

2.Denna förordning ska inte tillämpas på de tjänster som förtecknas i artikel 3 a–m och o i direktiv 2007/64/EG.

3.Denna förordning ska inte tillämpas på överföringar av medel som utförs med hjälp av ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper, om följande villkor är uppfyllda:

a)Det kortet, det instrumentet eller den utrustningen används uteslutande för att betala för varor eller tjänster.

b)Alla överföringar i samband med transaktionen åtföljs av numret på det kortet, det instrumentet eller den utrustningen.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja

överföringar av medel (EUT L 345, 8.12.2006, s. 1).

s. 1).

(3) EUT C 32, 4.2.2014, s. 9.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/7

Denna förordning ska dock gälla när ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper används för att verkställa en överföring av medel från person till person.

4. Denna förordning ska inte tillämpas på personer som inte har någon annan verksamhet än att omvandla pappersdokument till elektroniska uppgifter och som gör detta i enlighet med ett avtal med en betaltjänstleverantör eller personer som inte har någon annan verksamhet än att tillhandahålla betaltjänstleverantörer meddelandesystem eller andra stödsystem för överföring av medel eller system för clearing och avveckling.

Denna förordning ska inte gälla för överföringar av medel

a)som involverar att betalaren tar ut kontanter från betalarens eget betalkonto,

b)som överför medel till en offentlig myndighet som betalning för skatter, böter eller andra avgifter inom en medlemsstat,

c)där både betalaren och betalningsmottagaren är betaltjänstleverantörer som agerar för egen räkning,

d)som görs genom checkavbildningar, inklusive trunkerade checkar.

5.En medlemsstat kan besluta att inte tillämpa denna förordning på överföringar av medel inom dess territorium till en betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör omfattas av direktiv (EU) 2015/849.

b)Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör har möjlighet att med hjälp av en unik transaktionsidentifierare via betalningsmottagaren spåra överföringar av medel från den person som har ingått ett avtal med betalningsmottagaren om tillhandahållande av varor eller tjänster.

c)Överföringen av medel överskrider inte 1 000 EUR.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.finansiering av terrorism: finansiering av terrorism i enlighet med definitionen i artikel 1.5 i direktiv (EU) 2015/849.

2.penningtvätt: penningtvätt i enlighet med artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2015/849.

3.betalare: en person som är betalkontoinnehavare och som godkänner en överföring av medel från detta betalkonto eller, om det inte finns något betalkonto, som lämnar en order om överföring av medel.

4.betalningsmottagare: en person som är den avsedda mottagaren av överföringen av medel.

5.betaltjänstleverantör: de kategorier av betalningstjänstleverantörer som avses i artikel 1.1 i direktiv 2007/64/EG, fysiska eller juridiska personer som omfattas av ett undantag enligt artikel 26 i direktivet och juridiska personer som omfattas av ett undantag enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (1), vilka tillhandahåller tjänster för överföring av medel.

6.förmedlande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som inte är betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och som tar emot och verkställer en överföring av medel på uppdrag av betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller en annan förmedlande betaltjänstleverantör.

7.betalkonto: ett betalkonto enligt definitionen i artikel 4.14 i direktiv 2007/64/EG.

8.medel: medel enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2007/64/EG.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/8	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

9.överföring av medel: alla transaktioner som för en betalares räkning åtminstone delvis utförs på elektronisk väg genom en betaltjänstleverantör för att göra tillgångar tillgängliga för en betalningsmottagare genom en betaltjänstle verantör, oavsett om betalaren och betalningsmottagaren är en och samma person och oavsett om betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är en och samma person, inbegripet

a)en betalning enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 260/2012,

b)en autogirering enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 260/2012,

c)en penningöverföring enligt definitionen i artikel 4.13 i direktiv 2007/64/EG, oavsett om den är nationell eller gränsöverskridande,

d)en överföring som genomförts med ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller någon annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper.

10.batchöverföring: ett paket av flera enskilda överföringar av medel som sammanförts för vidarebefordran.

11.unik transaktionsidentifierare: en kombination av bokstäver, siffror eller symboler som betaltjänstleverantören fastställt

ienlighet med protokollen för det betalnings- och avvecklingssystem eller meddelandesystem som används för överföringen av medel och som gör det möjligt att spåra transaktionen tillbaka till betalaren och betalnings mottagaren.

12.överföring av medel från person till person: en transaktion mellan fysiska personer som agerar i egenskap av konsumenter för andra ändamål än sin handelsverksamhet, affärsverksamhet eller sitt yrke.

KAPITEL II

SKYLDIGHETER FÖR BETALTJÄNSTLEVERANTÖRER

AVSNITT 1

Skyldigheter för betalarens betaltjänstleverantör

Artikel 4

Uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel

1.Betalarens betaltjänstleverantör ska se till att överföringar av medel åtföljs av följande uppgifter om betalaren: a) Betalarens namn.

b) Betalarens betalkontonummer.

c) Betalarens adress, officiella personliga dokumentnummer, kundnummer eller födelseort och födelsedatum.

2.Betalarens betaltjänstleverantör ska se till att överföringar av medel åtföljs av följande uppgifter om betalnings mottagaren:

a)Betalningsmottagarens namn.

b)Betalningsmottagarens betalkontonummer.

3.Genom undantag från punkterna 1 b och 2 b, i fall där en överföring inte görs från eller till ett betalkonto, ska betalarens betaltjänstleverantör se till att överföringen av medel åtföljs av en unik transaktionsidentifierare i stället för betalkontonummer.

4.Innan betalarens betaltjänstleverantör överför medel ska denne kontrollera riktigheten i de uppgifter som avses i punkt 1, på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa.

5.Den kontroll som avses i punkt 4 ska anses ha ägt rum när

a)betalarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 och uppgifterna från kontrollen har sparats i enlighet med artikel 40 i det direktivet, eller

b)betalaren omfattas av artikel 14.5 i direktiv (EU) 2015/849.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/9

6. Utan att det påverkar de undantag som anges i artiklarna 5 och 6 ska betalarens betaltjänstleverantör inte verkställa en överföring av medel fram till dess att kraven i den här artikeln har fullgjorts i sin helhet.

Artikel 5

Överföringar av medel inom unionen

1.Om alla betaltjänstleverantörer i betalningskedjan är etablerade inom unionen ska överföringar av medel, genom undantag från artikel 4.1 och 4.2, åtminstone åtföljas av både betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, av den unika transaktionsidentifieraren, utan att detta i tillämpliga fall påverkar informationskraven i förordning (EU) nr 260/2012.

2.Utan hinder av punkt 1 ska betalarens betaltjänstleverantör, inom tre arbetsdagar efter att ha mottagit en begäran om information från betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller den förmedlande betaltjänstleverantören, lämna följande:

a)För överföringar av medel som överstiger 1 000 EUR, oavsett om dessa överföringar utförs i en enda transaktion eller i flera transaktioner som förefaller vara kopplade, de uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som avses i artikel 4.

b)För överföringar av medel som uppgår till högst 1 000 EUR som inte förefaller vara kopplade till andra överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, åtminstone

i)betalarens och betalningsmottagarens namn, och

ii)betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktionsidentifieraren.

3.Genom undantag från artikel 4.4 ska betalarens betaltjänstleverantör, vid överföringar av medel som avses i punkt 2 b i den här artikeln, inte vara skyldig att kontrollera uppgifterna om betalaren, såvida inte betalarens betaltjänst leverantör

a)har tagit emot de medel som ska överföras i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

b)har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Artikel 6

Överföringar av medel från unionen till tredjeländer

1.Vid en batchöverföring från en enskild betalare där betalningsmottagarnas betaltjänstleverantörer är etablerade utanför unionen ska artikel 4.1 inte tillämpas på enskilda överföringar som sammanförts i batchöverföringen, under förutsättning att batchfilen innehåller de uppgifter som avses i artikel 4.1, 4.2 och 4.3 och att dessa uppgifter har kontrollerats i enlighet med artikel 4.4 och 4.5, och att de enskilda överföringarna åtföljs av betalarens betalkon tonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktionsidentifieraren.

2.Genom undantag från artikel 4.1 och, i tillämpliga fall, utan att det påverkar de uppgifter som krävs enligt förordning (EU) nr 260/2012, ska, om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen, överföringar av medel som inte överstiger 1 000 EUR och som inte förefaller vara kopplade till andra överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, åtföljas av åtminstone

a)betalarens och betalningsmottagarens namn, och

b)betalarens och betalningsmottagarens kontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktionsidenti fieraren.

Genom undantag från artikel 4.4 ska betalarens betaltjänstleverantör inte vara skyldig att kontrollera de uppgifter om betalaren som avses i denna punkt, såvida inte betalarens betaltjänstleverantör

a)har tagit emot de medel som ska överföras i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

b)har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/10	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

AVSNITT 2

Skyldigheter för betalningsmottagarens betaltjänstleverantör

Artikel 7

Upptäckt av saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren

1.Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska genomföra effektiva förfaranden för fastställande av huruvida fälten för uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren inom det meddelande- eller betalnings- och avvecklingssystem som används för att verkställa överföringen av medel har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna i enlighet med det systemet.

2.Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska genomföra effektiva förfaranden, inbegripet, om så är lämpligt, efterhandsövervakning eller övervakning i realtid, för fastställande av huruvida följande uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas:

a)Vid överföringar av medel där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad inom unionen: de uppgifter som avses i artikel 5.

b)Vid överföringar av medel där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 och 4.2.

c)Vid batchöverföringar där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 och 4.2 med avseende på den batchöverföringen.

3.Vid överföringar av medel som överstiger 1 000 EUR, oavsett om dessa överföringar utförs i en enda transaktion eller flera transaktioner som förefaller vara sammankopplade, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, innan denne krediterar betalningsmottagarens betalkonto eller gör medlen tillgängliga för betalningsmottagaren, kontrollera att de uppgifter om betalningsmottagaren som avses i punkt 2 i den här artikeln är riktiga, på grundval av handlingar,

uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa, utan att detta påverkar kraven i artiklarna 69 och 70 i direktiv 2007/64/EG.

4. Vid överföringar av medel som uppgår till högst 1 000 EUR och som inte förefaller vara sammankopplade till andra överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör inte vara skyldig att kontrollera riktigheten i uppgifterna om betalningsmottagaren, såvida inte betalningsmottagarens betaltjänstleverantör

a)utbetalar medlen i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

b)har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

5.Den kontroll som avses i punkterna 3 och 4 ska anses ha ägt rum när

a)betalningsmottagarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 och uppgifterna från den kontrollen har lagrats i enlighet med artikel 40 i det direktivet, eller

b)betalningsmottagaren omfattas av artikel 14.5 i direktiv (EU) 2015/849.

Artikel 8

Överföringar av medel där uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas eller är ofullständiga

1. Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska genomföra effektiva riskbaserade förfaranden, bland annat förfaranden som grundar sig på den riskbedömning som avses i artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849, för att avgöra om en överföring av medel som saknar erforderliga fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren ska verkställas, avvisas eller avbrytas samt för vidtagandet av lämpliga uppföljningsåtgärder.

Om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör vid mottagandet av överföringen av medel får kännedom om att de uppgifter som avses i artikel 4.1 eller 4.2, artiklarna 5.1 eller 6 saknas eller är ofullständiga eller inte har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt det meddelandesystem eller betalnings- och avvecklingssystem som avses i artikel 7.1, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör avvisa överföringen eller begära de uppgifter som krävs om betalaren och betalningsmottagaren före eller efter krediteringen av betalningsmot tagarens betalkonto eller tillgängliggörandet av tillgångar för betalningsmottagaren, på grundval av en riskbedömning.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/11

2. Om en betaltjänstleverantör upprepade gånger underlåter att tillhandahålla de erforderliga uppgifterna om en betalare eller en betalningsmottagare ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör vidta åtgärder, som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan denne antingen avvisar alla framtida överföringar av medel från den betaltjänstleverantören eller begränsar eller avslutar sin affärsrelation med den betaltjänstleverantören.

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 9

Bedömning och rapportering

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska beakta saknade eller ofullständiga uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som en faktor när den bedömer om överföringen av medel, eller därmed relaterade transaktioner, är misstänkt och om den ska rapporteras till finansunderrättelseenheten (nedan kallad FIU) i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

AVSNITT 3

Skyldigheter för förmedlande betaltjänstleverantörer

Artikel 10

Lagring av uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren som åtföljer överföringen

Förmedlande betaltjänstleverantörer ska se till att alla mottagna uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren som åtföljer en överföring av medel lagras med överföringen.

Artikel 11

Upptäckt av saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren

1.Den förmedlande betaltjänstleverantören ska genomföra effektiva förfaranden för att fastställa om fälten för uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren inom det meddelande- eller betalnings- och avvecklingssystem som används för att verkställa överföringen av medel har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt detta system.

2.Den förmedlande betaltjänstleverantören ska genomföra effektiva förfaranden, inbegripet, om så är lämpligt, efterhandsövervakning eller övervakning i realtid, för fastställande av huruvida följande uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas:

a)Vid överföringar av medel där betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer är etablerade inom unionen: de uppgifter som avses i artikel 5.

b)Vid överföringar av medel där betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 och 4.2.

c)Vid batchöverföringar där betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 och 4.2 med avseende på den batchöverföringen.

Artikel 12

Överföringar av medel där uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas

1. Den förmedlande betaltjänstleverantören ska inrätta effektiva riskbaserade förfaranden för att avgöra om en överföring av medel som saknar erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren ska verkställas, avvisas eller avbrytas samt för att vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/12	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

Om den förmedlande betaltjänstleverantören vid mottagandet av överföringen av medel får kännedom om att de uppgifter som avses i artikel 4.1 eller 4.2, artiklarna 5.1 eller 6 saknas eller inte har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt meddelandesystemet eller betalnings- och avvecklingssystemet, som avses i artikel 7.1, ska denne avvisa överföringen eller begära uppgifter som krävs om betalaren och betalnings mottagaren före eller efter det att överföringen av medel gjorts, på grundval av en riskbedömning.

2. Om en betaltjänstleverantör upprepade gånger underlåter att tillhandahålla erforderliga uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren ska den förmedlande betaltjänstleverantören vidta åtgärder som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan denne antingen avvisar alla framtida överföringar av medel från den betaltjänstleverantören eller begränsar eller avslutar sin affärsrelation med den betaltjänstleverantören.

Den förmedlande betaltjänstleverantören ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 13

Bedömning och rapportering

Den förmedlande betaltjänstleverantören ska beakta saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som en faktor när den bedömer om en överföring av medel, eller därmed relaterade transaktioner, är misstänkt och om den ska rapporteras till FIU i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

KAPITEL III

UPPGIFTER, UPPGIFTSSKYDD OCH LAGRING

Artikel 14

Tillhandahållande av uppgifter

Betaltjänstleverantörer ska till fullo och utan dröjsmål, inbegripet genom en central kontaktpunkt i enlighet med artikel 45.9 i direktiv (EU) 2015/849, om en sådan kontaktpunkt har inrättats, och i enlighet med formella krav som anges i nationell rätt i den medlemsstat där de är etablerade, besvara förfrågningar angående de uppgifter som krävs enligt denna förordning uteslutande från de myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstaten.

Artikel 15

Uppgiftsskydd

1.Behandling av personuppgifter enligt denna förordning omfattas av direktiv 95/46/EG, införlivat med nationell rätt. Personuppgifter som behandlas enligt denna förordning av kommissionen eller av de europeiska tillsynsmyndigheterna omfattas också av förordning (EG) nr 45/2001.

2.Personuppgifter ska behandlas av betaltjänstleverantörer på grundval av denna förordning endast i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism och får inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa syften. Behandling av personuppgifter på grundval av denna förordning för kommersiella ändamål ska vara förbjuden.

3.Betaltjänstleverantörer ska tillhandahålla nya kunder den information som krävs enligt artikel 10 i direktiv 95/46/EG innan en affärsrelation ingås eller en enstaka transaktion genomförs. Denna information ska särskilt innehålla allmän information om betaltjänstleverantörernas rättsliga förpliktelser enligt denna förordning när personuppgifter behandlas i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism.

4.Betaltjänstleverantörerna ska säkerställa konfidentialiteten för de uppgifter som behandlas.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/13

Artikel 16

Lagring av uppgifter

1.Uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren ska inte lagras längre än vad som är absolut nödvändigt. Betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer ska lagra de uppgifter som avses i artiklarna 4–7 under en period på fem år.

2.Vid utgången av den lagringsperiod som avses i punkt 1 ska betaltjänstleverantörer se till att personuppgifterna raderas om annat inte föreskrivs i nationell rätt, vilken ska avgöra under vilka omständigheter betaltjänstleverantörer får eller ska fortsätta att lagra uppgifterna. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva fortsatt lagring endast sedan de har genomfört en grundlig bedömning av nödvändigheten och proportionaliteten av en sådan lagring och när de anser det vara motiverat därför att det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den förlängda lagringsperioden får inte överstiga fem år.

3.Om det den 25 juni 2015 pågår rättsliga förfaranden som rör förebyggande, upptäckt, utredning eller lagföring av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism i en medlemsstat, och en betaltjänstleverantör innehar information eller handlingar som rör dessa pågående förfaranden, får betaltjänstleverantören lagra de uppgifterna eller dessa handlingar i enlighet med nationell rätt i fem år från och med den 25 juni 2015. Medlemsstaterna får, utan att det påverkar nationell straffrätt om bevis som är tillämpliga på pågående brottsutredningar och rättsliga förfaranden, tillåta eller kräva ett fortsatt bevarande av sådana uppgifter eller sådana handlingar för en period på ytterligare fem år om nödvändigheten och proportionaliteten av en sådan förlängd lagringsperiod för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism har fastställts.

KAPITEL IV

SANKTIONER OCH ÖVERVAKNING

Artikel 17

Administrativa sanktioner och åtgärder

1. Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar rätten att föreskriva och påföra straffrättsliga påföljder, fastställa regler för administrativa sanktioner och åtgärder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna och åtgärderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och ska vara förenliga med dem som fastställs i enlighet med kapitel VI avsnitt 4 i direktiv (EU) 2015/849.

Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa regler för administrativa sanktioner eller åtgärder vid överträdelser av de bestämmelser i denna förordning som omfattas av straffrättsliga påföljder i deras nationella rätt. I det fallet ska medlemsstaterna informera kommissionen om de relevanta straffrättsliga bestämmelserna.

2.Då betaltjänstleverantörer omfattas av skyldigheter ska medlemsstaterna, vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och om ingenting annat föreskrivs i nationell rätt, se till att sanktioner eller åtgärder kan tillämpas på styrelseledamöterna och på alla andra fysiska personer som enligt nationell rätt bär ansvar för överträdelsen.

3.Senast den 26 juni 2017 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna om de regler som avses i punkt 1. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna om eventuella senare ändringar av dessa.

4.I enlighet med artikel 58.4 i direktiv (EU) 2015/849 ska de behöriga myndigheterna ges alla de tillsyns- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder ska de i nära samarbete se till att dessa administrativa sanktioner eller åtgärder får önskad effekt och samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande fall.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/14	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

5. Medlemsstaterna ska se till att juridiska personer kan ställas till ansvar för de överträdelser som avses i artikel 18 som begås till förmån för dem av en person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personen, på grundval av någon av följande befogenheter:

a) Befogenhet att företräda den juridiska personen.

b) Befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar. c) Befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

6. Medlemsstaterna ska också se till att juridiska personer kan ställas till ansvar när brister i den övervakning eller kontroll som utförs av en person som avses i punkt 5 i den här artikeln har gjort det möjligt att begå någon av de överträdelser som avses i artikel 18 till förmån för den juridiska personen av en person under dess ledning.

7. De behöriga myndigheterna ska utöva sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder i enlighet med denna förordning på något av följande sätt:

a) Direkt.

b) I samarbete med andra myndigheter.

c) På eget ansvar genom delegering till sådana andra myndigheter. d) Genom hänvändelse till de behöriga rättsliga myndigheterna.

När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder, ska detta ske i ett nära samarbete för att se till att dessa administrativa sanktioner eller åtgärder får önskad effekt och samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande fall.

Artikel 18

Särskilda bestämmelser

Medlemsstaterna ska se till att deras administrativa sanktioner och åtgärder åtminstone omfattar de som fastställs i artikel 59.2 och 59.3 i direktiv (EU) 2015/849 vid följande överträdelser av denna förordning:

a)Upprepad eller systematisk underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs sida att inkludera erforderliga uppgifter om betalare eller betalningsmottagare, i strid med artikel 4, 5 eller 6.

b)Upprepad, systematisk eller allvarlig underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs sida att lagra uppgifter i strid mot artikel 16.

c)Underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs sida att genomföra effektiva riskbaserade förfaranden i strid mot artiklarna 8 eller 12.

d)Allvarligt åsidosättande av artikel 11 eller 12 från en förmedlande betaltjänstleverantörs sida.

Artikel 19

Offentliggörande av sanktioner och åtgärder

I enlighet med artikel 60.1, 60.2 och 60.3 i direktiv (EU) 2015/849 ska de behöriga myndigheterna offentliggöra administrativa sanktioner och åtgärder som påförts i de fall som avses i artiklarna 17 och 18 i denna förordning utan onödigt dröjsmål, inklusive uppgifter om överträdelsens art och slag samt identiteten på de personer som är ansvariga för överträdelsen, om nödvändigt och proportionellt efter en bedömning i det enskilda fallet.

Artikel 20

De behöriga myndigheternas tillämpning av sanktioner och åtgärder

1. När de behöriga myndigheterna ska fastställa vilken typ av administrativa sanktioner eller åtgärder som ska tillämpas, och storleken på sanktionsavgifterna, ska de beakta alla relevanta omständigheter, inklusive dem som förtecknas i artikel 60.4 i direktiv (EU) 2015/849.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/15

2. Artikel 62 i direktiv (EU) 2015/849 ska tillämpas vad gäller administrativa sanktioner och åtgärder som åläggs i enlighet med denna förordning.

Artikel 21

Rapportering av överträdelser

1. Medlemsstaterna ska inrätta effektiva mekanismer som uppmuntrar rapportering till de behöriga myndigheterna av överträdelser av denna förordning.

De mekanismerna ska åtminstone omfatta de som avses i artikel 61.2 i direktiv (EU) 2015/849.

2. Betaltjänstleverantörerna ska i samarbete med behöriga myndigheter fastställa lämpliga interna rutiner för att deras anställda, eller personer i jämförbar ställning, internt ska kunna rapportera om överträdelser genom en säker, oberoende, särskild och anonym kanal, som står i proportion till den berörda betaltjänstleverantörens typ och storlek.

Artikel 22

Övervakning

1.Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar och vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls, och för att, genom effektiva mekanismer, uppmuntra rapportering till de behöriga myndigheterna av överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

2.Efter det att medlemsstaterna har anmält de regler som avses i punkt 1 i den här artikeln till kommissionen och den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, i enlighet med artikel 17.3, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av kapitel IV, med särskilt beaktande av gränsöverskridande fall.

KAPITEL V

GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER

Artikel 23

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism (nedan kallad kommittén). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL VI

UNDANTAG

Artikel 24

Överenskommelser med länder och territorier som inte utgör en del av unionens territorium

1. Kommissionen kan bemyndiga en medlemsstat att ingå överenskommelser med ett tredjeland eller med ett territorium utanför det territoriella tillämpningsområdet för EU-fördraget eller EUF-fördraget enligt artikel 355 i EUF-fördraget (nedan kallat det berörda landet eller territoriet), som innehåller undantag från denna förordning, varigenom det blir möjligt att behandla överföringar av medel mellan det landet eller territoriet och den berörda medlemsstaten som överföringar av medel inom den medlemsstaten.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/16	SV	Europeiska unionens officiella tidning	5.6.2015

Sådana överenskommelser får bemyndigas endast när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Det berörda landet eller territoriet ingår i en monetär union med den berörda medlemsstaten eller utgör en del av den medlemsstatens valutaområde eller har undertecknat ett monetärt avtal med unionen företrädd av en medlemsstat.

b)Betaltjänstleverantörer i det berörda landet eller territoriet deltar direkt eller indirekt i den medlemsstatens betalnings- och avvecklingssystem.

c)Det berörda landet eller territoriet kräver att betaltjänstleverantörer som verkar inom dess jurisdiktion ska tillämpa samma bestämmelser som de som fastställs i denna förordning.

2.En medlemsstat som önskar ingå en sådan överenskommelse som avses i punkt 1 ska lämna in en begäran till kommissionen och tillhandahålla den alla uppgifter som krävs för att bedöma begäran.

3.När kommissionen tagit emot en sådan begäran ska överföringar av medel mellan denna medlemsstat och det berörda landet eller territoriet provisoriskt behandlas som överföringar av medel inom den medlemsstaten fram till dess att ett beslut har fattats i enlighet med denna artikel.

4.Om kommissionen inom två månader efter mottagandet av begäran inte anser sig ha alla uppgifter som krävs för att bedöma begäran, ska den kontakta den berörda medlemsstaten och specificera vilka ytterligare uppgifter som krävs.

5.Inom en månad efter det att den har mottagit alla uppgifter som den anser krävs för att bedöma begäran, ska kommissionen underrätta den ansökande medlemsstaten om detta och vidarebefordra kopior av begäran till de övriga medlemsstaterna.

6.Inom tre månader efter den underrättelse som avses i punkt 5 i den här artikeln ska kommissionen, i enlighet med artikel 23.2, besluta om den ska bemyndiga den berörda medlemsstaten att ingå det avtal som är föremål för begäran.

Kommissionen ska i alla händelser anta ett beslut enligt första stycket inom 18 månader efter att ha tagit emot begäran.

7. Medlemsstater som har bemyndigats att ingå överenskommelser med ett land eller territorium som berörs enligt kommissionens genomförandebeslut 2012/43/EU (1), kommissionens beslut 2010/259/EU (2), 2009/853/EG (3) eller 2008/982/EG (4) ska förse kommissionen med alla de uppdaterade uppgifter som är nödvändiga för en bedömning enligt punkt 1 andra stycket c senast den 26 mars 2017.

Inom tre månader från mottagandet av sådana uppgifter ska kommissionen granska de tillhandahållna uppgifterna för att säkerställa att det berörda landet eller territoriet kräver att betaltjänstleverantörer som verkar inom dess jurisdiktion ska tillämpa samma bestämmelser som de som fastställs i denna förordning. Om kommissionen efter en sådan granskning anser att villkoret i punkt 1 andra stycket c inte längre är uppfyllt, ska den upphäva det relevanta kommissionsbeslutet eller kommissionsgenomförandebeslutet.

(1) Kommissionens genomförandebeslut 2012/43/EU av den 25 januari 2012 om bemyndigande för Konungariket Danmark att sluta avtal med Grönland och Färöarna om att överföringar av medel mellan Danmark och dessa båda territorier ska behandlas som överföringar

inom Danmark i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 24, 27.1.2012, s. 12).

(2) Kommissionens beslut 2010/259/EU av den 4 maj 2010 om bemyndigande för Republiken Frankrike att ingå överenskommelse med Furstendömet Monaco om att överföringar av medel mellan Republiken Frankrike och Furstendömet Monaco ska behandlas som överföringar inom Republiken Frankrike, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 112,

5.5.2010, s. 23).

(3) Kommissionens beslut 2009/853/EG av den 26 november 2009 om bemyndigande för Frankrike att ingå ett avtal med Saint-Pierre och Miquelon, Mayotte, Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis och Futuna om överföring av medel mellan Frankrike och vart och ett av dessa områden, som ska behandlas som överföringar av medel inom Frankrike, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 1781/2006 (EUT L 312, 27.11.2009, s. 71).

(4) Kommissionens beslut 2008/982/EG av den 8 december 2008 om bemyndigande för Förenade kungariket att ingå en överenskommelse med förvaltningsområdena Bailiwick of Jersey, Bailiwick of Guernsey och Isle of Man om att överföringar av medel mellan Förenade kungariket och vart och ett av dessa områden ska behandlas som överföringar inom Förenade kungariket i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 352, 31.12.2008, s. 34).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

5.6.2015	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 141/17

Artikel 25

Riktlinjer

Senast den 26 juni 2017 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna utfärda riktlinjer som riktar sig till de behöriga myndigheterna och betaltjänstleverantörerna i enlighet med artikel 16 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 om åtgärder som ska vidtas i enlighet med den här förordningen, särskilt vad gäller genomförandet av artiklarna 7, 8, 11 och 12.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006

Förordning (EG) nr 1781/2006 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 27

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 26 juni 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 20 maj 2015.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
M. SCHULZ		Z. KALNIŅA-LUKAŠEVICA
Ordförande		Ordförande

Prop. 2016/17:173

Bilaga 2

L 141/18		SV		Europeiska unionens officiella tidning		5.6.2015

				BILAGA
				JÄMFÖRELSETABELL

			Förordning (EG) nr 1781/2006			Den här förordningen

	Artikel 1				Artikel 1
	Artikel 2				Artikel 3
	Artikel 3				Artikel 2
	Artikel 4				Artikel 4.1
	Artikel 5				Artikel 4
	Artikel 6				Artikel 5
	Artikel 7				Artikel 7
	Artikel 8				Artikel 7
	Artikel 9				Artikel 8
	Artikel 10				Artikel 9
	Artikel 11				Artikel 16
	Artikel 12				Artikel 10
	—				Artikel 11
	—				Artikel 12
	—				Artikel 13
	Artikel 13				—
	Artikel 14				Artikel 15
	Artikel 15				Artiklarna 17–22
	Artikel 16				Artikel 23
	Artikel 17				Artikel 24
	Artikel 18				—
	Artikel 19				—
	—				Artikel 26
	Artikel 20				Artikel 27

Sammanfattning i betänkandet Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2016:8)

Inledning

Det finns olika sätt att angripa penningtvätt och finansiering av terrorism. Straffrättsliga regelverk och metoder är ett sätt. För att effektivt förebygga och förhindra företeelserna är dock det brottsförebyggande, proaktiva, arbetet av största vikt. Därför finns regler av administrativ art som ålägger företag, myndigheter och andra aktörer att vidta åtgärder för att motverka riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Den svenska administrativa regleringen utgår från lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Vissa ytterligare regler finns bl.a. i förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättsförord- ningen). Dessa regleringar kompletteras i sin tur av myndighetsföre- skrifter. Penningtvättsregleringen utgör också inslag i flera rörelselagar och andra författningar.

Dagens penningtvättsreglering grundar sig till stor del på EU:s tredje penningtvättsdirektiv.1 EU:s penningtvättsdirektiv bygger i sin tur på de rekommendationer som utarbetats av Financial Action Task Force (Fatf). Fatfs rekommendationer utgör internationella standarder för hur penningtvätt och finansiering av terrorism (och numera även spridning av massförstörelsevapen) ska bekämpas.

Under 2012 reviderade Fatf sina rekommendationer. Som en följd därav antog EU, under våren 2015, två nya rättsakter. Dels antogs det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet; Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015, om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, dels en reviderad förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel; Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upp- hävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

Som ett första led i uppdraget har utredningen haft i uppgift att se över vilka åtgärder som behöver vidtas för att ytterligare effektivisera bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism genom att 1) genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet i svensk rätt, 2) genomföra vad som därutöver krävs för att uppfylla Fatfs rekommendationer samt 3) anpassa svensk rätt till den reviderade förordningen om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel. Som ett andra led i uppdraget har

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av

terrorism.

Prop. 2016/17:173	utredningen haft i uppgift att se över den nuvarande penningtvättslagen
Bilaga 3	och genomföra den omstrukturering som bedöms ändamålsenlig.
	En ny penningtvättslag
	De förändringar som föranleds av det fjärde penningtvättsdirektivet före-
	slås till stora delar regleras i penningtvättslagen. Utredningen föreslår att
	den nuvarande penningtvättslagen ersätts med en ny. Strukturen i den
	nya lagen är förändrad. Den nya lagtexten har också i vissa avseenden
	fått en ny utformning; regelmassan har delats upp i ett större antal kapitel
	och paragrafer och mellan paragraferna har det förts in flera rubriker.
	Genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet
	Allmänt om det nya direktivet
	Det nya penningtvättsdirektivet omfattar, liksom sin föregångare,
	bestämmelser om hur enskilda aktörer, myndigheter och andra organ
	samt medlemsstaterna ska förhindra att unionens finansiella system
	utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Tongivande är de
	bestämmelser som ålägger de enskilda aktörerna skyldigheter. De
	enskilda aktörerna benämns i direktivet för ansvariga enheter. I enlighet
	med nu gällande penningtvättslag har dock utredningen valt att benämna
	dessa verksamhetsutövare.
	Grundprinciperna i det nya direktivet är i flera avseenden desamma
	som tidigare, men de nya reglerna är betydligt mer detaljerade. Direktivet
	genomsyras till en början – och som en följd av Fatfs reviderade
	rekommendationer – av en riskbaserad ansats i än högre utsträckning än
	tidigare. I direktivet slås fast att användningen av en riskbaserad metod
	är ett effektivt sätt att kartlägga och minska riskerna för penningtvätt och
	finansiering av terrorism. Därför har införts utökade krav på att den
	riskbaserade metoden ska användas. Ett uttryck för detta är att europeiska
	riskbedömningar ska genomföras minst vartannat år, under ledning av
	kommissionen. Även medlemstaterna åläggs en skyldighet att genomföra
	nationella riskbedömningar och minska de nationella riskerna för
	penningtvätt och finansiering av terrorism. Slutligen omfattar direktivet
	uttryckliga bestämmelser om att verksamhetsutövare ska genomföra egna
	riskbedömningar.
	Genom direktivet utvidgas den krets verksamhetsutövare som ska
	omfattas av regleringen. Direktivet omfattar i princip de flesta tillhanda-
	hållare av speltjänster. Därutöver omfattas fysiska och juridiska personer
	som yrkesmässigt handlar med varor i den mån som betalning görs
	kontant i en större utsträckning än tidigare.
	I övrigt omfattar huvuddragen i direktivet nya regler om förenklade
	och skärpta krav på kundkännedom och en omfattande tillsyns- och
	sanktionskatalog.
	Dessutom ställs uttryckliga krav på samarbete mellan nationella och
	internationella myndigheter. Bl.a. finns krav på att varje medlemsstat ska
	ha en särskilt inrättad samordningsfunktion. Samordningsfunktionen,
	som ska etableras genom en särskild mekanism eller anförtros en
	myndighet, bör vara en kanal för att samverka kring insatser och
66	resursfördelning m.m. Den ska således fungera som en plattform för det
66

nationella arbetet med att minska riskerna för penningtvätt och	Prop. 2016/17:173
finansiering av terrorism.	Bilaga 3
En av de största nyheterna i direktivet är att juridiska personer inom en
medlemsstats territorium förutsätts att tillhandahålla uppgifter om sina
verkliga huvudmän. Dessa uppgifter ska också finnas tillgängliga i ett
centralt register som myndigheter och verksamhetsutövare i princip ska
ha obegränsad tillgång till. Uppgifterna ska också, med vissa begräns-
ningar, vara tillgängliga för allmänheten.
Direktivet är ett s.k. minimidirektiv, vilket innebär att mera långtgående
bestämmelser än vad direktivet kräver kan införas i nationell rätt.
Definitionerna av penningtvätt och finansiering av terrorism
(kapitel 9)
Penningtvättslagens nuvarande definitioner av penningtvätt och finansiering
av terrorism är i sig förenliga med motsvarande definitioner i direktivet.
Sedan den nuvarande penningtvättslagen trädde i kraft har emellertid det
tillkommit en ny lag om straff för penningtvättsbrott.2 Utredningen
föreslår att definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen anpassas så
att den bättre överensstämmer med det straffbelagda området i den
särskilda lagen. Förslaget till ny definition anknyter alltså till de centrala
straffbestämmelserna i lagen om straff för penningtvättsbrott. Vidare
föreslår utredningen att vissa förfaranden jämställs med penningtvätt vid
tillämpningen av penningtvättslagen. De förfaranden som föreslås
jämställas med penningtvätt är åtgärder med egendom som är ägnade att
dölja att någon, genom att fullfölja en påbörjad brottsplan, avser att
berika sig genom brottslig handling. Penningtvättslagen blir således ut-
tryckligen tillämplig även när någon t.ex. tar ut kontanter från ett konto
för att betala svarta löner.
Även definitionen av finansiering av terrorism föreslås få en annor-
lunda utformning. Detta bl.a. med hänvisning till att definitionen ska
överensstämma med de förestående ändringarna i lagen (2002:444) om
finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.3
Penningtvättslagens tillämpningsområde (kapitel 10)
Som en följd av kravet i direktivet föreslår utredningen att penning-
tvättslagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta även andra
tillhandahållare av speltjänster än dem som tillhandahåller kasinospel
enligt kasinolagen (1999:355). Penningtvättslagens tillämpningsområde
utvidgas till att även omfatta anordnare av speltjänster som bedrivs med
stöd av tillstånd eller registrering enligt lotterilagen (1994:1000). Vissa
typer av speltjänster undantas från lagens tillämpningsområde. De verk-
samheter som undantas är statens premieobligationer, s.k. massmedia-
lotterier samt vissa lotterier som inte kräver tillstånd och där förutsätt-
ningarna för att få anordna verksamheten är kraftigt begränsade. Vidare
2 SFS 2014:307.
3 Ändringarna i lagen (2002:444) om finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa
fall beräknas träda i kraft den 1 april 2016 (prop. 2015/16:78). Beslut av riksdagen
förväntas den 10 februari 2016.	67
	67

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

undantas spel på varuspelsautomater från penningtvättslagens regler. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas också att föreskriva ytterligare undantag för sådana speltjänster där riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism kan bedömas som låga. Sådana undantag bör föregås av en noggrann prövning och baseras på en riskbedömning där samtliga faktorer som kan ha betydelse belyses.

Med anordnare ska avses de aktörer som har möjlighet att ansöka om tillstånd eller registrera sig för att bedriva spelverksamhet enligt lotterilagen. Ombud, som t.ex. säljer lotterier för anordnarnas räkning, och andra samarbetspartner ska inte direkt omfattas av de krav penningtvättslagen ställer på verksamhetsutövarna. Däremot kommer även vissa av dessa att påverkas av regleringen.

Utredningen föreslår vidare att penningtvättslagens tillämpnings- område utvidgas till att omfatta fysiska och juridiska personer som handlar med varor, i den utsträckning som utbetalt eller mottaget belopp är minst motsvarande 5 000 euro i kontanter. I detta avseende går utredningen längre än vad direktivet kräver (direktivets beloppsgräns avseende vilka kontanthandlare som ska omfattas är 10 000 euro).

Vidare går utredningen längre än vad direktivet kräver genom att föreslå att även de s.k. värdebolagens tjänster för insamling, uppräkning, redovisning eller försäljning av kontanter ska omfattas av penningtvätts- lagen. Därutöver föreslår utredningen att de som driver verksamhet enligt pantbankslagen och hyresförmedlare till lokaler ska inbegripas i regleringen i egenskap av verksamhetsutövare.

Verksamhetsutövarens skyldigheter (kapitlen 11–13)

I det fjärde penningtvättsdirektivet betonas den riskbaserade ansatsen. Denna, som också brukar benämnas för det riskbaserade förhåll- ningssättet, utgår från att riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism är olika från fall till fall. De skiljer sig t.ex. åt mellan länder, kunder, verksamheter m.m. I ett riskbaserat förhållningssätt ligger också att riskerna är föränderliga. Det riskbaserade förhållningssättet kan bäst beskrivas som en metod eller ett sätt att hantera riskerna för att ett system, t.ex. en verksamhet, utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. För verksamhetsutövarens del innebär detta att omfatt- ningen av åtgärder, förfaranden, kontroller m.m. fortlöpande ska anpassas efter riskerna. Flest åtgärder ska sättas in där riskerna är som störst. Där riskerna är mindre räcker det med färre och mindre omfattande åtgärder. Följaktligen är det riskbaserade förhållningssättet också ett sätt att styra resurserna i verksamheten till de viktigaste områdena när det gäller arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Verksamhetsutövares hela arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism bör utgå från det riskbaserade förhållningssättet. Därför föreslår utredningen att detta tydliggörs i den nya penningtvättslagen. Dess position flyttas fram och bestämmelser som beskriver det riskbaserade förhållningssättet införs.

När det gäller verksamhetsutövarens skyldigheter är grunden för tillämpningen av det riskbaserade förhållningssättet att göra en risk- bedömning av sin verksamhet. Kravet på riskbedömning, som redan

finns i den nuvarande lagen, innebär att verksamhetsutövaren ska kartlägga riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism, skaffa sig tillräcklig kunskap om dem och förstå dem. Eftersom risk- bedömningen är av sådan väsentlig betydelse för verksamhetsutövarens system så föreslår utredningen att dess position flyttas fram i penning- tvättslagen.

Utifrån riskbedömningen ska verksamhetsutövaren sedan arbeta fram rutiner, dvs. riktlinjer, förfaranden, kontrollåtgärder m.m., som syftar till att motverka de risker som identifieras. Kravet på att verksam- hetsutövaren ska ha interna rutiner föreslås överföras till den nya lagen i det närmaste oförändrat. Dock omfattar förslaget även införandet av en bestämmelse som uttryckligen anger att en verksamhetsutövare som är moderföretag i en koncern även ska upprätta koncernövergripande rutiner.

Rutinerna, utgör, tillsammans med riskbedömningen basen för verk- samhetsutövarens arbete för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Riskbedömningen och de riskbaserade rutinerna är utgångs- punkten för verksamhetsutövarens mer konkreta åtgärder såsom genom- förandet av kundkontroller, granskning av transaktioner och aktiviteter och rapporteringen till Polismyndigheten (Finanspolisen).

När det gäller bestämmelserna om kundkännedom föreslår utredningen att de nu gällande bestämmelserna behålls i flera delar. Till följd av direktivets mer detaljerade krav föreslår utredningen att kundkännedom ska krävas också i några ytterligare situationer. Bestämmelser införs om att verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid vissa överföringar av medel. Vidare införs bestämmelser som specifikt tar sikte på anordnare av kasinospel och andra speltjänster samt de som yrkesmässigt handlar med varor med kontanter.

Även när det gäller själva kundkännedomsåtgärderna kvarstår flera regler i sin nuvarande form. Utredningen föreslår dock förändringar i några avseenden. Till en början föreslås vissa förtydliganden. Utred- ningen föreslår också att den nya penningtvättslagen inte ska hänvisa till åtgärder för grundläggande kundkännedom. Detta bl.a. med hänvisning till att termen varken används i Fatfs rekommendationer eller i direktivet. Vidare förändras definitionen av affärsförbindelse och verklig huvudman något, vilket även påverkar kundkännedomsåtgärderna. Affärsförbindelse definieras i förslaget på så sätt att det tydliggörs att en affärsförbindelse kan uppkomma genom konkludent handlande i en redan befintlig kund- relation. Verklig huvudman föreslås i penningtvättslagen definieras som en fysisk person som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person till vars förmån någon annan handlar. Därutöver föreslår utredningen vissa särskilda regler när det gäller kundkännedom i fråga om livförsäkringar, andra investeringsrelaterade försäkringar och truster.

Vad avser omfattningen av kundkännedomsåtgärderna föreslår utred- ningen bestämmelser som beskriver den bedömning verksamhetsutövare ska göra av kundens risk. Möjligheterna att använda sig av förenklade förfaranden stramas upp som en följd av direktivets krav och en tydligare riskbaserad ansats anläggs. Förenklade åtgärder ska fortsättningsvis vara möjliga att tillämpa på de områden som i dag är undantagna från vissa kundkännedomsåtgärder. Förenklade åtgärder får dock enbart vidtas om

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

verksamhetsutövare i det enskilda fallet kan konstatera att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är låg. Vissa undantag från somliga kundkännedomsåtgärder medges dock i fråga om företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, elektroniska pengar och gemensamma konton som förvaltas av advokater och biträdande jurister.

När det gäller skärpta åtgärder, dvs. kundkännedomsåtgärder som ska vidtas i de fall risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är hög, föreslås förändringar bl.a. i det avseendet att skärpta åtgärder som huvudregel alltid ska vidtas med kunder etablerade i s.k. högrisk- tredjeländer som ska identifieras av Europeiska kommissionen.

Det riskbaserade förhållningssättet ska även prägla bestämmelserna om granskning och rapportering på ett mer uttalat sätt än vad som är fallet i dag. En följd av detta är att granskningsskyldigheten knyts till aktiviteter i stället för transaktioner. Granskningen ska utgå från de risker som är relevanta för respektive verksamhetsutövare. Utredningen vill tydliggöra att fokus för granskningen i första hand bör vara avvikelser från vad verksamhetsutövaren har anledning att förvänta sig av en viss kund eller kundrelation. Verksamhetsutövare ska rapportera misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten (Finanspolisen), oavsett om det förekommit en transaktion eller inte. Bestämmelserna om rapportering och vilka uppgifter som ska anges i rapporten, överförs med i stort sett samma innehåll som framgår i den befintliga lagen. Det förtydligas dock att verksamhetsutövaren i rapporten ska ange om denna avstått från att utföra en viss transaktion, i syfte att underrätta Polismyndigheten (Finanspolisen) om behov av återkoppling.

Utredningens förslag till ny penningtvättslag omfattar en förändrad struktur av bl.a. de bestämmelser som reglerar verksamhetsutövares skyldigheter. Genom denna förändring avser utredningen inte enbart göra lagstiftningen mer lättöverskådlig. Utredningen avser också belysa det faktum att samtliga led i verksamhetsutövarens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism är avhängiga av varandra och knyts samman av det riskbaserade förhållningssättet. För att uppfylla de krav som ställs på granskning och rapportering av transaktioner måste t.ex. verksamhetsutövaren ha vidtagit åtgärder för kundkännedom som är proportionerliga till de risker som verksamheten, kundrelationerna och transaktionerna kan inrymma. Riskanpassade och proportionerliga kundkännedoms- och granskningsåtgärder förutsätter uppdaterade risk- bedömningar och riskbaserade rutiner osv.

Bevarande av uppgifter och handlingar samt behandling av personuppgifter (kapitel 14)

När det gäller behandling av personuppgifter föreslår utredningen att huvuddragen i nuvarande 4 kap. penningtvättslagen förs in i den nya lagen.

Den nya penningtvättslagen föreslås dock beskriva ändamålet med verksamhetsutövares personuppgiftsbehandling på ett annat sätt. Vidare föreslår utredningen bestämmelser som möjliggör viss samkörning av

Penningtvättslagens företräde framför 21 § personuppgiftslagen före- slås att klargöras. Förslaget innebär i huvudsak att en verksam- hetsutövare får behandla personuppgifter om lagöverträdelser om det är nödvändigt för att uppfylla gransknings- och rapporteringsskyldigheten.

Vad gäller bevarande av handlingar och uppgifter som använts vid åtgärder för att uppnå kundkännedom samt vid den närmare gransk- ningen och rapporteringen föreslås att huvudregeln, liksom redan är fallet i dag, ska vara en lagringstid om fem år. Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism ska verksamhetsutövare kunna bevara handlingar och uppgifter under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Intern kontroll m.m. (kapitel 16)

För att genomföra direktivets krav på ansvar för regelefterlevnad, intern kontroll m.m. föreslår utredningen en, i viss utsträckning, ny reglering.

Utredningen föreslår att det av penningtvättslagen ska framgå att verksamhetsutövares interna rutiner och, i tillämpliga fall, koncern- gemensamma rutiner ska fastställas av verksamhetsutövarens styrelse. I sådana juridiska personer som inte har en styrelse föreslås denna skyldighet åligga den eller de personer som har motsvarande funktion och ansvar. Om det är lämpligt ska styrelsen eller motsvarande funktion kunna delegera dessa uppgifter. I de fall skyldigheterna enligt lagen åligger enskilda fysiska personer i egenskap av verksamhetsutövare, ska skyldigheterna som huvudregel i fråga om rutiner ändå åligga den juridiska personen på samma sätt som gäller enligt befintlig lagstiftning.

Om det är motiverat med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och natur föreslås en styrelseledamot pekas ut som ansvarig för att kontrollera att styrelsens beslut om åtgärder enligt denna lag genomförs. Om det är motiverat med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och natur ska därtill en person på ledningsnivå utses till centralt funktions- ansvarig. Denna person ska ha ansvar för att kontrollera att det i verksamheten finns riktlinjer, kontroller och förfaranden som effektivt hanterar de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som finns i verksamheten, samt ha ansvaret för att rapportering av misstänkta aktiviteter sker till Polismyndigheten (Finanspolisen).

I de fall det är motiverat föreslår utredningen vidare att verksamhets- utövare ska utse en oberoende granskningsfunktion för att granska de interna riktlinjer, kontroller och förfaranden som hanterar de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som finns i verksamheten.

I penningtvättslagen föreslås också införandet av en bestämmelse som anger ramarna för när en aktör, vars huvudkontor är beläget i en annan medlemsstat och som i Sverige bedriver verksamhet som betaltjänst- leverantör eller utgivare av elektroniska pengar i annan form än filial, ska utse en central kontaktpunkt här i landet.

Både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheterna ska enligt för- slagen åläggas att införa ändamålsenliga system för att omhänderta anmälningar om misstänkta regelöverträdelser av verksamhetsutövare.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

Personer som väljer att anmäla misstänkta missförhållanden ska både hos verksamhetsutövare och hos tillsynsmyndigheterna erhålla skydd för uppgifter som kan komma att avslöja deras identitet.

Tillsyn (kapitel 17)

Förslagen innebär i vissa avseenden nya krav på tillsynsmyndigheterna. Lotteriinspektionen åläggs tillsynsuppgifter enligt penningtvättslagen i

fråga om de anordnare av speltjänster som regleringen föreslås utvidgas till att omfatta. De tre länsstyrelserna i storstadslänen, dvs. i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, åläggs tillsynsansvar enligt penningtvätts- regleringen när det gäller verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000). Fastighetsmäklarinspektionen åläggs tillsynsansvaret över de tillkom- mande hyresförmedlarna till lokaler. Finansinspektionens tillsynsupp- gifter utsträcks, i fråga om penningtvättsregleringen, till att omfatta även värdebolagens uppräkningsverksamhet.

Flera av rörelselagstiftningarna kompletteras med bestämmelser om möjlighet till platsbesök, vilket möjliggör en effektivare tillsyn.

Sanktioner m.m. (kapitel 17)

För att uppfylla direktivets krav på en sanktionsregim föreslås flera lagstiftningsåtgärder

Tillsynsmyndigheterna ges t.ex. rätt att ingripa mot verksamhets- utövare genom beslut om sanktionsavgifter. I de finansiella rörelse- lagarna anpassas befintliga system till direktivets krav, vilket innebär att nya tak för bestämmande av avgifternas storlek bestäms. I de icke- finansiella rörelselagarna införs bestämmelser som möjliggör beslut om sanktionsavgifter enligt vad direktivet kräver.

Åtgärder och sanktioner ska inte bara kunna beslutas mot verk- samhetsutövare utan också mot fysiska personer som företräder verksam- hetsutövare som styrelseledamot, verkställande direktör eller på mot- svarande sätt. Utredningen föreslår att myndigheterna ska kunna ingripa mot företrädare genom förbud att utöva funktioner eller genom beslut om sanktionsavgift. Här föreslår utredningen att de principer om sanktions- föreläggande som i dag finns i bl.a. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska tillämpas.

När det gäller advokater och biträdande jurister på advokatbyrå föreslår utredningen att sanktionsavgifter ska kunna riktas mot advokater. Om Advokatsamfundets disciplinnämnd bedömer att en högre avgift är motiverad än den straffavgift om 50 000 kronor, som samfundet redan i dagsläget har möjlighet att besluta om, föreslår utredningen att disciplinnämnden överlämnar frågan om beslut om sanktionsavgift till Justitiekanslern.

Samordningsfunktion (kapitel 18)

Såväl Fatfs rekommendationer som direktivet förutsätter att det finns effektiva mekanismer för samverkan när det gäller det nationella arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Utredningen föreslår i detta syfte att en ny samordningsfunktion inrättas, som ersätter dagens Samordningsorgan för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samordningsfunktionen

ska ha det övergripande nationella ansvaret för det förebyggande arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Samarbetet ska utgå från de myndigheter som genomförde den nationella riskbedömningen: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Lotteriinspektionen, Revisorsnämnden, Polis- myndigheten (tillsammans med särskild representation från Finanspolis- sektionen), Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndig- heten, Länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. Även Advokatsamfundet ska erbjudas möjlighet att fullt ut delta i samordningsfunktionens arbete.

Även andra myndigheter, organ, verksamhetsutövare samt andra yrkesmässiga eller ideella aktörer ska, vid behov, kunna knytas till arbetet.

Samordningsfunktionen föreslås lokaliseras till Polismyndigheten. Nyckelbegreppen för den nya samordningsfunktionen föreslås vara

informationsutbyte och kunskapsöverföring. Detta innefattar inte enbart att förse regimens olika aktörer med väl avpassad kunskap. Det inbegriper bl.a. även kartläggning, analys, övervakning av risker i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare innefattar arbetet utformningen av strategier, policyer och metoder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Funktionens samordningsansvar bör även omfatta genomförandet av nationella riskbedömningar och årliga nationella strategier, initiativ till förslag till förändringar i regelverk, samordning av föreskrifter och allmänna råd, metoder för tillsyn samt tillämpningen av sanktioner. Funktionen bör också vara ansvarig för informationsutbyte med organ som svarar för samordning av det brottsbekämpande arbetet. Samordningsfunktionen ska dock inte inkräkta på myndigheternas rätt till självbestämmande.

Andra förordade och föreslagna effektivitetsförbättringar (kapitel 13, 19 och 20)

Finanspolisen, som är Sveriges finansunderrättelseenhet, har en viktig roll i ett effektivt system för penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredningen förordar att Polismyndighetens organisation ses över så att Finanspolisens självständighet och tillgång till tillräckliga resurser kan garanteras. Utredningen förordar vidare att Finanspolisens arbete med strategisk analys av information, informationsspridning och återkoppling till verksamhetsutövare vidareutvecklas.

För att förbättra Finanspolisens tillgång till information föreslår utredningen vidare att Finanspolisen inte bara ska ha rätt att ställa frågor till verksamhetsutövare i anledning av en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Finanspolisen ska också kunna ställa frågor till de aktörer som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Vidare föreslår utredningen att inte enbart tillsynsmyndigheter, som är fallet i dag, ska underrätta Finanspolisen om de upptäcker omständigheter som tyder på penningtvätt eller finansiering av terrorism. Denna skyldighet ska också åligga andra myndigheter, dock

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

Prop. 2016/17:173

Bilaga 3

enbart i samband med att de hanterar kontanter och under förutsättning att underrättelse kan ske utan hinder av sekretess.

När det gäller statistik föreslår utredningen inte några specifika och genomgripande insatser. Det kan dock konstateras att det fortlöpande pågår arbete för att ta fram uppgifter av högre kvalité.

Insyn i fråga om ägande och kontroll i juridiska personer (kapitel 22)

För att uppfylla direktivets krav på att juridiska personer ska till- handahålla uppgifter om verkliga huvudmän och att uppgifter ska lagras i ett centralt register föreslår utredningen införandet av en ny lag; en lag om registrering i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen föreslås innehålla bestämmelser om insyn i juridiska personers ägar- och kontrollförhållanden. I lagen anges hur juridiska personer ska samla in information om sina verkliga huvudmän och hur informationen ska hållas tillgänglig. Informationen om verkliga huvudmän ska samlas i ett centralt register.

Syftet med att göra informationen om ägar- och kontrollförhållanden tillgänglig är att motverka att de juridiska personerna utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen föreslås vara tillämplig på svenska juridiska personer. Från lagens tillämpningsområde undantas vissa juridiska personer, såsom t.ex. stat, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande, aktiebolag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, dödsbon och konkursbon.

Den allmänna definitionen av verklig huvudman föreslås i den nya lagen vara densamma som den föreslagna definitionen i penningtvättslagen: En fysisk person som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person till vars förmån någon annan handlar.

Anpassningar till förordningen om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (kapitel 21)

Förordningen om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Den ska tillämpas av domstolar, myndigheter och av de verksamhetsutövare som omfattas av den som direkt gällande rätt. Det krävs dock att förordningen kompletteras med regler av verkställande karaktär. Jämfört med den tidigare förordningen finns ett större behov av anpassning och kraven är, särskilt när det gäller de sanktioner som ska kunna beslutas för överträdelser av förordningen, mera detaljerade.

Utredningen föreslår att den nuvarande lagen (2008:99) om tillämp- ning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel upphävs. I stället föreslår utredningen att nationella bestämmelser av verkställande karaktär införs i de rörelselagar som reglerar de verksam- heter på vilka förordningen är tillämplig. Vidare föreslår utredningen att vissa bestämmelser införs i penningtvättslagen.

Utredningen föreslår att Finansinspektionen fortsättningsvis ska vara den behöriga myndighet som enligt förordningen övervakar, vidtar åtgärder och meddelar beslut om sanktioner för att säkerställa att kraven i förordningen uppfylls.

Bestämmelser som reglerar sanktioner för överträdelser av för- Prop. 2016/17:173 ordningen föreslås föras in i lagen (2004:297) om bank- och finan- Bilaga 3 sieringsrörelse (LBF), lagen (2011:755) om elektroniska pengar och lagen

(2010:751) om betaltjänster. Förslaget är att detta genomförs genom att en uttrycklig hänvisning till förordningen görs i de bestämmelser som reglerar sanktioner till följd av överträdelser av penningtvättslagen. Överträdelser av förordningen ska kunna sanktioneras på motsvarande sätt som överträdelser av penningtvättsregleringen.

Den lösning som utredningen förslagit i fråga om en mekanism för rapportering av överträdelser och anknytande frågor med anledning av penningtvättsdirektivet föreslås gälla även rapportering som avser överträdelser av förordningen. De behov av anpassning som detta medför föreslås tas om hand i de rörelselagar som reglerar betaltjänstleveran- törernas verksamhet.

Möjligheten att undanta vissa transaktioner från förordningens tillämp- ningsområde föreslås fortsättningsvis utnyttjas och undantaget genom- förs som en särskild bestämmelse i lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ikraftträdande (kapitel 23)

Utredningen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 26 juni 2017. Vissa övergångsbestämmelser är nödvändiga.

Konsekvenser (kapitel 24)

Utredningens förslag kommer att medföra flera konsekvenser.

Att penningtvättsregleringen utvidgas till att omfatta flera verksam- hetsutövare medför t.ex. följande typer av kostnader: a) ökade admi- nistrativa kostnader för de nya verksamhetsutövarna, b) eventuella intäktsförluster p.g.a. av att kunder är ovilliga att underkasta sig de utvidgade kontrollerna och c) ökade administrativa kostnader för tillsynsmyndigheterna.

De största kostnaderna av förslaget till ny penningtvättsreglering faller på de nya verksamhetsutövarna.

Kostnaderna för den föreslagna samordningsfunktionen beräknas till drygt 29 mnkr/år varav 12 mnkr/år antas finansierade genom utökade anslag medan resten antas finansieras via de deltagande myndigheternas ordinarie anslag.

När det gäller kravet på uppgifter om verkliga huvudmän är det svårt att uppskatta konsekvenserna för de berörda juridiska personerna, men kostnaden per juridisk person bedöms i genomsnitt bli låg. Bolagsverket, som föreslås föra registret över verkliga huvudmän, har beräknat kostnaden för etablering av registret till mellan 59,4–85 mnkr och därefter 14,9–21,1 mnkr per år. Även dessa beräkningar präglas dock av betydande osäkerhet. Finansiering av Bolagsverkets kostnader kan ske genom anslag eller genom att anmälning till registret beläggs med en mindre avgift.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Författningsförslag i betänkandet Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2016:8)

Förslag till lag (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härmed föreskrivs följande.

1 kap. Lagens syfte, tillämpningsområde och definitioner

Lagens syfte

1 § Denna lag syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Med penningtvätt avses i denna lag åtgärder med avseende på egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet som

1.kan dölja egendomens samband med brott eller brottslig verksamhet,

2.kan främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde,

3.kan främja möjligheterna för någon att undandra sig rättsliga påföljder, eller

4.innebär att någon förvärvar, innehar, hävdar rätt till eller brukar egendomen.

Vid tillämpning av denna lag ska även åtgärder med egendom, som är ägnade att dölja att någon, genom att fullfölja en påbörjad brottsplan, avser att berika sig genom brottslig handling, jämställas med penning- tvätt.

Med finansiering av terrorism avses i denna lag insamling, till- handahållande eller mottagande av egendom i syfte att den ska användas eller med vetskap om att den är avsedd att användas

1.för att begå sådan brottslighet som avses i 5 b § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,

2.för att begå sådan brottslighet som avses i 2 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, eller

3.av en person eller sammanslutning av personer som begår, försöker begå eller förbereder, stämplar eller medverkar till sådan särskilt allvarlig brottslighet som avses i 2.

Lagens tillämpningsområde 2 § Denna lag är tillämplig på:

1.bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.livförsäkringsrörelse,

3.verksamhet av det slag som beskrivs i 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen	Prop. 2016/17:173
(1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet eller	Bilaga 4
lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5.försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om försäkrings- förmedling, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av andra än anknutna försäkringsförmedlare,

6.verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7.fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8.verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betal- tjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut,

10.förvaltning av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12.verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registrering eller med registrering enbart som hyresförmedlare till lokaler enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),

13.kasinospel enligt kasinolagen (1999:355),

14.verksamhet som anordnare av speltjänster som bedrivs med tillstånd eller registrering enligt lotterilagen (1994:1000), dock inte till den del verksamheten avser anordnande av spel på varuspelsautomater enligt 25 § lotterilagen (1994:1000),

15.yrkesmässig handel med varor, till den del som utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till minst ett belopp som motsvarar 5 000 euro,

16.verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),

17.verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

18.yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster men som inte omfattas av 17,

19.yrkesmässig verksamhet som består i att lämna råd i avsikt att påverka storleken på en skatt eller avgift (skatterådgivare),

20.yrkesmässig verksamhet som advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § första stycket,

21.yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än som avses i 20, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § första stycket, eller

22.yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 17–21.

3 § Tjänster som avses i 2 § 20 och 21 omfattar

1.att handla i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter,

2.att hjälpa till vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid

a) köp och försäljning av fastigheter eller företag,

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

b)förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar,

c)öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepappers- konton,

d)anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag, eller

e)bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar, stiftelser eller truster.

Tjänster som avses i 2 § 22 omfattar

1.bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade aktiebolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska personer,

2.fullgörande av funktion som styrelseledamot eller bolagsrättsligt ansvarig, som bolagsman i handels- eller kommanditbolag eller i någon liknande ställning i förhållande till andra juridiska personer,

3.tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en postadress och därmed sammanhängande tjänster till en juridisk person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion,

4.förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion, och

5.funktion som nominell aktieägare för en verklig huvudmans räkning.

4 § Bestämmelserna i 2 kap. 3–7 §§ samt 4 kap. 3, 5, 9 och 10 §§ ska tillämpas på drift av en auktionsplattform för handel med utsläppsrätter som en reglerad marknad i enlighet med artikel 26.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.

5 § I fråga om verksamheter som avses i 2 § 1–8, 10 och 11 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

Definitioner

6 § I denna lag betyder

1.affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som har, eller när kontakten etableras förväntas att ha, en viss varaktighet,

2.brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat inom en juris- diktion inom vilken det saknar verklig etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i en finansiell grupp som omfattas av tillsyn,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.kund: den som har trätt i avtalsförbindelse med sådan verk- samhetsutövare som avses i denna lag,

5.person i politiskt utsatt ställning:

a)fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat, och

b)fysisk person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation,

6.verklig huvudman: En fysisk person som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person till vars förmån

någon annan handlar, och

7. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför	Prop. 2016/17:173
verksamhet som omfattas av denna lag.	Bilaga 4

7 § Med viktig offentlig funktion i 6 § 5 avses funktioner såsom

1.stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar,

2.parlamentsledamöter,

3.ledamot av ett politiskt partis styrelse,

4.domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas,

5.högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ,

6.ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i för- svarsmakten, och

7.personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan.

2 kap. Riskbaserat förhållningssätt

Allmänna bestämmelser

1 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att förhindra att verk- samheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessa åtgärder ska utgå från ett riskbaserat förhållningssätt.

2 § Det riskbaserade förhållningssättet bygger på att verksamhetsutövaren känner till och förstår riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i verksamheten.

Verksamhetsutövaren ska med en riskbedömning som utgångspunkt utforma rutiner och vidta de andra åtgärder som krävs enligt denna lag och som i övrigt fordras för att effektivt motverka de identifierade riskerna.

Rutinerna och de övriga åtgärderna ska fortlöpande anpassas efter nya och förändrade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Riskbedömning

3 § Verksamhetsutövare ska kartlägga och bedöma riskerna för penning- tvätt och finansiering av terrorism i verksamheten. Denna riskbedömning ska dokumenteras och hållas uppdaterad. Riskbedömningen ska genom- föras och utformas i syfte att kunna läggas till grund för verksamhets- utövarens rutiner och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vid genomförandet av riskbedömningen ska verksamhetsutövaren beakta faktorer såsom verksamhetens typ av kunder, produkter, tjänster, distributionskanaler och geografiska riskfaktorer.

Verksamhetsutövaren ska även beakta de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som framkommer genom vidtagna åtgärder för kundkännedom, granskning och rapportering samt information från myndigheter och andra organ.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Verksamhetsutövaren ska identifiera och analysera riskerna så att den förstår på vilka sätt och i vilken omfattning verksamheten skulle kunna utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Riskbaserade rutiner

Interna rutiner

4 § Verksamhetsutövare ska ha interna riskbaserade rutiner för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Koncerngemensamma rutiner

5 § Om en verksamhetsutövare är moderföretag inom en koncern ska verksamhetsutövaren, utöver de interna rutinerna enligt 4 §, även fastställa gemensamma riskbaserade rutiner för de företag som omfattas av koncernen.

Utbildning och skydd av anställda m.fl.

Utbildning av anställda

6 § Verksamhetsutövare ska svara för att anställda fortlöpande får den utbildning och information som behövs för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Skydd av anställda m.fl.

7 § Verksamhetsutövare ska ha rutiner och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att skydda anställda och andra företrädare för verksamheten från hot eller fientliga åtgärder till följd av att de granskar eller rapporterar misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Anställda hos verksamhetsutövaren, som har informerat om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism, internt eller till Polismyndig- heten, får inte utsättas för ogynnsamma eller diskriminerande anställ- ningsåtgärder om de hade anledning att räkna med att informationen borde lämnas.

Förbud mot anonyma konton och förbindelser med brevlådebanker

8 § Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1–11 får inte föra anonyma konton eller utfärda anonyma motböcker.

9 § Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1–11 får inte etablera eller upprätthålla korrespondentförbindelser med brevlådebanker och ska se till att sådana förbindelser inte heller etableras eller upprätthålls med institut som tillåter att deras konton används av sådana banker.

3 kap. Kundkännedom

Situationer som kräver kundkännedom

1 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom

1.vid etableringen av en affärsförbindelse samt därefter fortlöpande under hela den tid som affärsförbindelsen pågår,

2.vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,

3. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro men kan antas ha samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp,

4. vid osäkerhet om tillförlitligheten eller tillräckligheten av tidigare mottagna uppgifter om kunden.

2 § Verksamhetsutövare ska, utöver i de fall som avses i 1 §, vidta åtgärder för kundkännedom vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja över- föringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

3 § Verksamhetsutövare som bedriver yrkesmässig handel med varor ska, utöver i de fall som avses i 1 §, vidta åtgärder för kundkännedom

1.vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter motsvarar 5 000 euro eller mer, och

2.vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro men kan antas ha sam- band med en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

4 § Verksamhetsutövare som tillhandahåller kasinospel enligt kasinolagen eller någon av de övriga speltjänster som omfattas av 1 kap. 2 § 14 ska, utöver i de fall som avses i 1 §, vidta åtgärder för kundkännedom

1.vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster, betalning av insatser, eller båda, och som uppgår till ett belopp som motsvarar 2 000 euro eller mer, och

2.vid transaktioner som avser utbetalning av vinster, betalning av insatser, eller båda, som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro men som kan antas ha samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

5 § Om det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism ska åtgärder för kundkännedom alltid vidtas, oavsett eventuella undantag, befrielser eller tröskelbelopp.

Tidpunkt för identitetskontroller

6 § Kontroll av kunden och den verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång och risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg, får kontroll med anledning av en ny affärsförbindelse göras senare än enligt första stycket men ska dock alltid slutföras i nära anslutning till att förbindelsen har etablerats.

Konsekvenser av att kundkännedom inte uppnås

7 § En verksamhetsutövare får inte etablera en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion om kundkännedom inte uppnås. Om affärsförbindelsen redan har etablerats enligt 6 § andra stycket ska den avslutas.

Om förhållandena är sådana att penningtvätt eller finansiering av terrorism kan misstänkas, ska verksamhetsutövaren lämna uppgifter till Polismyndigheten enligt 4 kap. 2 §.

Första och andra styckena tillämpas inte i de situationer som anges i 4 kap. 7 §.

Åtgärder för att uppnå kundkännedom

Identifiering och kontroll av kunden

8 § En verksamhetsutövare ska identifiera kunden och kontrollera kundens identitet på ett tillförlitligt sätt, t.ex. genom identitetshandling, registerutdrag eller på annat sätt.

Om kunden företräds av någon annan person ska åtgärderna för att uppnå kundkännedom enligt första stycket omfatta kontroll av denna persons identitet och behörighet att företräda kunden.

Identifiering och kontroll av verklig huvudman

9 § En verksamhetsutövare ska, genom att utreda kundens ägarför- hållanden och kontrollstruktur, identifiera den verkliga huvudmannen. Verksamhetsutövaren ska även vidta åtgärder för att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet.

Den verkliga huvudmannen behöver dock inte identifieras och kontrolleras om kunden är

1.ett företag inom EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, eller

2.ett företag utanför EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till motsvarande handel och omfattas av motsvarande informationsskyldig- het som företag under 1.

Om verksamhetsutövaren, efter den utredning av kundens ägarför- hållanden och kontrollstruktur som avses i första stycket, inte kan identi- fiera den verkliga huvudmannen eller om det finns skälig anledning att anta att den identifierade personen inte är den verkliga huvudmannen, ska verksamhetsutövaren betrakta de personer som ingår i kundens styrelse, är dess verkställande direktör, eller har någon annan motsvarande funktion hos kunden som verkliga huvudmän.

Information om affärsförbindelsens syfte och art

10 § En verksamhetsutövare ska inhämta information om och bedöma affärsförbindelsens syfte och art genom att skaffa sig kännedom om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och grunderna för att en produkt eller tjänst används.

Identifiering av person i politiskt utsatt ställning

11 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att avgöra om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning.

Fortlöpande uppföljning

12 § Fortlöpande uppföljning av pågående affärsförbindelser enligt 1 § 1 ska ske i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden enligt 8–11 § hålls aktuell och motsvarar den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Omfattningen av åtgärderna för att uppnå kundkännedom

13 § Omfattningen av de åtgärder som avses i 8–12 §§ ska anpassas efter de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen (kundens riskprofil). Kundens riskprofil ska bestämmas med utgångspunkt i verksamhetens riskbedömning. Vid bedömningen av riskprofilen ska verksamhetsutövaren även beakta omständigheterna i det enskilda fallet, såsom bl.a. syftet med affärsför- bindelsen, affärsförbindelsens regelbundenhet eller varaktighet, hur stora tillgångar som kunden deponerar eller transaktionernas storlek.

Om det vid bedömningen enligt första stycket står klart att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är låg kan verksamhets- utövaren, i de fall som avses i 15–16 §§, tillämpa förenklade åtgärder i enlighet med 14 § för att uppnå kundkännedom.

Om det vid bedömningen enligt första stycket kommer fram att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är hög ska verksamhets- utövaren, utöver åtgärder enligt 8–12 §§, också genomföra sådana skärpta åtgärder som avses i 17 §. Förekomsten av en eller flera av de omständigheter som anges i 17 § andra stycket talar för att hög risk föreligger. I 18–22 §§ anges situationer där risken för penningtvätt och finansiering alltid är hög.

Förenklade åtgärder för att uppnå kundkännedom

14 § Förenklade åtgärder för kundkännedom innebär att inhämtning av information, bedömning och löpande uppföljning enligt 8–12 §§ kan ske i mindre omfattning än vid normal eller hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Verksamhetsutövaren måste dock övervaka affärsförbindelserna och transaktionerna så noga att ovanliga eller misstänkta transaktioner kan upptäckas och granskas enligt 4 kap. 1 §.

15 § Verksamhetsutövare får tillämpa förenklade åtgärder för att uppnå kundkännedom i affärsförbindelser med:

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

1.svenska myndigheter,

2.verksamhetsutövare som anges i 1 kap. 2 § 1–11 som har hemvist

a)inom EES,

b)i en stat utanför EES om staten har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt som motsvarar dem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upp- hävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG och om det finns tillsyn över att dessa bestämmelser följs,

3.företag inom EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU,

4.företag utanför EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till motsvarande handel och omfattas av motsvarande informations- skyldighet som företag under 3.

16 § Verksamhetsutövare får tillämpa förenklade åtgärder för att uppnå kundkännedom vid affärsförbindelser som avser:

1.livförsäkringar, om den årliga premien uppgår till ett belopp mot- svarande högst 1 000 euro eller engångspremien uppgår till ett belopp motsvarande högst 2 500 euro,

2.pensionsförsäkringar enligt 58 kap. 4–16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) som inte får återköpas,

3.pensionsavtal och pensionsrätter för anställda eller i den försäkrades förvärvsverksamhet, om inbetalning sker i form av avdrag på lön och överlåtelse av rättigheter inte är tillåten.

Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom

Skärpta krav på kundkännedom

17 § Skärpta åtgärder för kundkännedom innebär att åtgärder enligt 8– 12 §§ ska genomföras med särskild noggrannhet och kompletteras med de ytterligare åtgärder som krävs för att motverka den höga risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Vid bedömningen om hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism föreligger ska verksamhetsutövare särskilt uppmärksamma transaktioner som framstår som komplexa eller ovanligt stora, ovanliga transaktionsmönster, produkter och transaktioner som kan underlätta anonymitet, nya produkter och affärsmetoder samt användning av ny teknik.

I 18–23 §§ anges åtgärder som ska genomföras i vissa situationer.

Förbindelser med högrisktredjeländer

18 § Skärpta åtgärder ska alltid vidtas vid förbindelser med fysiska eller juridiska personer med hemvist i ett land utanför EES, som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland.

Skärpta åtgärder enligt första stycket behöver inte vidtas i förhållande till filialer eller majoritetsägda dotterföretag till verksamhetsutövare om

1.riskbedömningen enligt 2 kap. 3 § och vidtagna åtgärder för kundkännedom enligt 8–11 §§ ger tillräckligt stöd för att hög risk inte föreligger, och

2.filialen eller dotterföretaget fullt ut tillämpar koncernens rutiner och andra förfaranden som antagits för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Korrespondentförbindelser

19 § Skärpta åtgärder ska alltid vidtas vid korrespondentförbindelser mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1–11 och ett institut med hemvist utanför EES.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

20 § Med skärpta åtgärder enligt 19 § avses alltid att

1.inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten samt bedöma dess anseende och tillsynens kvalitet,

2.bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3.dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,

4.inhämta godkännande från behörig beslutsfattare, och

5.förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

Affärsförbindelser eller enstaka transaktioner med personer i politisk utsatt ställning, deras familjemedlemmar och kända medarbetare

21 § Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom ska alltid vidtas när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med en person i politiskt utsatt ställning.

Första stycket ska även tillämpas när kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning.

22 § Med skärpta åtgärder enligt 21 § avses alltid att

1.vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen eller den enstaka transaktionen kommer,

2.tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen, och

3.inhämta godkännande från behörig beslutsfattare.

23 § När förmånstagaren till en livförsäkring eller annan investerings-
relaterad försäkring eller förmånstagarens verkliga huvudman är en
person i politiskt utsatt ställning ska verksamhetsutövaren, om hög risk
för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedöms föreligga, alltid	85

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

1.informera behörig beslutsfattare innan utbetalning av försäk- ringsersättning sker, och

2.tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen.

24 § Åtgärderna i 21–23 §§ ska även tillämpas på familjemedlemmar och kända medarbetare till personer i politiskt utsatt ställning.

Med familjemedlemmar avses maka eller make, registrerad partner, sambo, barn och deras makar, registrerade partner eller sambor samt föräldrar.

Med känd medarbetare avses

1.fysisk person som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, gemensamt med en person i politiskt utsatt ställning är verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion eller som på annat sätt har eller har haft nära förbindelser med en person i politisk utsatt ställning, och

2.fysisk person som är ensam verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, egentligen har upprättats till förmån för en person

ipolitiskt utsatt ställning.

25 § När en person inte längre har en offentlig funktion enligt definitionen i 1 kap. 6 § 5 ska 21–23 §§ tillämpas i minst 18 månader därefter och till dess anknytningen till personens tidigare funktion inte längre bedöms innebära hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

När anknytningen till den funktion som personen enligt första stycket innehaft inte längre anses innebära hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska 24 § inte längre tillämpas på familjemed- lemmar eller kända medarbetare till personen.

Åtgärder för att uppnå kundkännedom utförda av utomstående

26 § Vid tillämpningen av 8–10 §§ får en verksamhetsutövare förlita sig på åtgärder som har utförts av en utomstående som anges i 27 § om verksamhetsutövaren utan dröjsmål

1.får del av de uppgifter som den utomstående har inhämtat, och

2.på begäran kan få del av den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Verksamhetsutövaren svarar för att de åtgärder för kundkännedom som vidtagits av utomstående är tillräckliga.

27 § Med utomstående enligt 26 § avses

1. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § 1–3, 5–8, 10–11 och 14 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater med hemvist inom EES, och

2. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges 1 kap. 2 § 1–3, 5–8, 10–11 och 14 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater med hemvist utanför EES, om de a) tillämpar bestämmelser rörande kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra

att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, och

b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.

28 § Trots bestämmelsen i 26 och 27 §§ får en verksamhetsutövare inte förlita sig på åtgärder för att uppnå kundkännedom som vidtagits av en utomstående med hemvist i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen identifierats som ett högrisktredjeland.

Särskilda bestämmelser för vissa verksamheter

Särskilda bestämmelser som gäller livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar

29 § Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1–11 ska i fråga om livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar, utöver de åtgärder för kundkännedom som anges i 8–12 §§, identifiera förmåns- tagaren och kontrollera förmånstagarens identitet samt vidta åtgärder för att avgöra om förmånstagaren är en person i politiskt utsatt ställning. Vid behov bör verksamhetsutövaren också vidta åtgärder för att avgöra om förmånstagarens verkliga huvudman är en person i politisk utsatt ställning.

30 § Kontroll av förmånstagares identitet enligt 29 § ska ske vid utbetal- ningen av den första försäkringsersättningen eller när annan rättighet enligt försäkringsavtalet utövas för första gången.

Vid överlåtelser, helt eller delvis, av livförsäkringar eller andra investe- ringsrelaterade försäkringar ska verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1–11 och som har kännedom om överlåtelsen kontrollera den verk- liga huvudmannens identitet när försäkringens värde övergår till för- värvaren.

31 § De åtgärder som avses i 29 § för att avgöra om förmånstagaren till en livförsäkring eller annan investeringsrelaterad försäkring eller för- månstagarens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning ska senast vidtas när försäkringen, helt eller delvis, utbetalas eller överlåts.

Särskilda bestämmelser som gäller truster och liknande juridiska konstruktioner

32 § När kunden är en trust eller liknande juridisk konstruktion ska åtgärder för att uppnå kundkännedom, utöver de åtgärder som anges i 8– 12 §§, även omfatta identifiering av förmånstagare, som utpekats genom särskilda egenskaper eller klass, och kontroll av förmånstagarens identitet.

33 § Kontroll av trusters eller liknande juridiska konstruktioners för- månstagare enligt 32 § ska ske vid utbetalningen av förmånerna eller när förmånstagaren hävdar annan förvärvad rättighet.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Undantag beträffande elektroniska pengar

34 § Verksamhetsutövare får besluta att inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 8–10 §§ ifråga om elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar om

1.betalningsinstrumentet inte kan återuppladdas eller har en månatlig gräns för penningtransaktioner på motsvarande 250 euro som endast kan användas här i landet,

2.det högsta belopp som lagras elektroniskt inte överstiger mot- svarande 250 euro,

3.betalningsinstrumentet kan användas uteslutande för inköp av varor eller tjänster,

4.betalningsinstrumentet inte kan finansieras med anonyma elektro- niska pengar, och

5.kontantinlösen eller kontantuttag av de elektroniska pengarnas penningvärde inte får ske med belopp på över motsvarande 100 euro.

Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 6 måste dock övervaka affärsförbindelserna och transaktionerna så noga att ovanliga eller misstänkta transaktioner kan upptäckas och granskas enligt 4 kap. 1 §.

Särskilt om gemensamma konton som förvaltas av advokater eller biträdande jurister på advokatbyrå

35 § Om omständigheterna i det enskilda fallet medför att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg behöver verksamhets- utövare inte identifiera och kontrollera verkliga huvudmän bakom gemensamma konton som förvaltas av advokater eller biträdande jurister på advokatbyrå som har hemvist

1.inom EES, om uppgifter om de verkliga huvudmännens identitet kan göras tillgängliga på verksamhetsutövarens begäran, eller

2.i en stat utanför EES, om uppgifter om de verkliga huvudmännens identitet kan göras tillgängliga på verksamhetsutövarens begäran och advokaten eller den biträdande juristen på advokatbyrå omfattas av skyldigheter som motsvarar dem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, om det finns tillsyn över att dessa skyldigheter uppfylls.

Verksamhetsutövaren måste dock övervaka affärsförbindelsen så noga att ovanliga eller misstänkta transaktioner kan upptäckas och granskas enligt 4 kap. 1 §.

4 kap. Granskning och rapportering

Gransknings- och rapporteringsskyldighet

1 § En verksamhetsutövare är, i syfte att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism, skyldig att övervaka sin verksamhet och närmare granska

1. aktiviteter som avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att förvänta sig utifrån de kunskaper om kunden som verksamhets- utövaren skaffat sig genom åtgärder för att uppnå kundkännedom eller på annat sätt,

2.aktiviteter som avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att förvänta sig med hänsyn till den kunskap som verksamhetsutövaren har om sin verksamhet, sina kunder, de tjänster som verksamhets- utövaren tillhandahåller, de uppgifter som kunden lämnar och övriga omständigheter, samt

3.aktiviteter som utan att vara avvikande ger verksamhetsutövaren skälig grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Övervakningens och granskningens inriktning och omfattning ska bestämmas med beaktande av de risker som identifierats i riskbedöm- ningen, vid processen för kundkännedom och genom annan information om riskerna i verksamheten, som verksamhetsutövaren känner till.

2 § Om granskningen enligt 1 § efter närmare analys innebär att misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism föreligger eller att egendom eljest härrör från brottslig handling, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på detta utan dröjsmål lämnas till Polismyndigheten. Om egendom som den eller de misstänkta aktivitet- erna avser finns hos verksamhetsutövaren ska detta anges särskilt, liksom i förekommande fall uppgifter om vilka tillgodohavanden kunden har hos verksamhetsutövaren, om verksamhetsutövaren avstått från att genom- föra en misstänkt transaktion och uppgifter om mottagare av en misstänkt transaktion.

3 § Vid tillämpning av artikel 55.2 i förordning (EU) nr 1031/2010 är Polismyndigheten finansunderrättelseenhet.

Krav på uppgiftslämning och upplysningsskyldighet

4 § På begäran av Polismyndigheten ska verksamhetsutövaren eller den som bedriver eller inom de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

När uppgifter har lämnats enligt 4 kap. 2 §, ska även andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 2–5 §§ lämna de uppgifter för utredningen eller finansiering av terrorism som Polismyndigheten begär.

5 § En verksamhetsutövare ska ha ett system för att snabbt och fullständigt kunna lämna upplysningar om huruvida de under de senaste fem åren har haft en affärsförbindelse med en viss person och, om så skulle vara fallet, om förbindelsens art.

6 § Om en tillsynsmyndighet vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska myndigheten utan dröjsmål underrätta Polismyndigheten om detta.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Detsamma gäller myndigheter som i sin verksamhet upptäcker sådana omständigheter som avses i första stycket i samband med att de hanterar kontanter och underrättelse kan ske utan hinder av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Undantag från rapporterings- och upplysningsskyldighet

7 § Advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt skatterådgivare är inte skyldiga att lämna information enligt 2, 4 och 5 §§ om informationen anförtrotts dem före, under eller efter det att de försvarar eller företräder en klient i eller i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande.

Detsamma gäller information som avser en klient och som advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra oberoende jurister, auktori- serade och godkända revisorer samt skatterådgivare får del av i samband med att de bedömer en klients rättsliga situation.

Skyldighet att avstå från vissa transaktioner

8 § En verksamhetsutövare ska avstå från att utföra en transaktion så länge det finns misstanke om att den utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Vid bedömningen av om misstanke föreligger efter det att verksamhetsutövaren har lämnat information till Polismyndig- heten enligt 2 § ska verksamhetsutövaren beakta den information som Polismyndigheten kan lämna om hanteringen av ärendet.

Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt transaktion, eller om en vägran att genomföra transaktionen sannolikt skulle försvåra Polis- myndighetens vidare utredning avseende den som gynnas av denna, får transaktionen genomföras och uppgifter enligt 2 § lämnas omedelbart i efterhand.

Tystnadsplikt

9 § En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med stöd av 2 eller 4–5 §§ får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Detsamma gäller en styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för den fysiska eller juridiska personens räkning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/ 2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) tillämpas bestämmelsen om styrelseledamot i första stycket på ledamot i tillsyns- organet. Detsamma gäller bestämmelsen om styrelseledamöter i 10 § om tystnadsplikt.

ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller				Prop. 2016/17:173
förvaltningsorgan.				Bilaga 4
I 29 kap.	2	§ aktiebolagslagen (2005:551),	13 kap. 2 § lagen
(1987:667)	om	ekonomiska föreningar, 5 kap.	2 § stiftelselagen

(1994:1220) och 37 § revisionslagen (1999:1079) finns särskilda bestämmelser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag.

10 § Den fysiska personen, den juridiska personen, dess styrelse- ledamöter eller anställda får inte för kunden eller för någon utomstående obehörigen röja att en granskning har genomförts, att uppgifter har lämnats enligt 2 och 4–5 §§ eller att en undersökning har utförts eller kan komma att utföras.

Som obehörigt röjande avses inte att

1.uppgifter lämnas till en tillsynsmyndighet eller en brottsbekämpande myndighet, om det är motiverat,

2.uppgifter lämnas mellan kreditinstitut och finansiella institut som omfattas av denna lag eller mellan dessa institut och deras filialer och majoritetsägda dotterföretag belägna i tredje länder, förutsatt att filialerna och dotterföretagen följer koncernens rutiner och riktlinjer som beslutats i enlighet med denna lag,

3.uppgifter lämnas mellan advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra oberoende jurister, revisorer, tillhandahållare av bokföringstjänster och skatterådgivare som omfattas av denna lag och som är anställda eller på annat sätt verksamma inom samma juridiska person eller olika juridiska personer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller efterlevnadskontroll. Detsamma gäller om uppgiften lämnas till sådan person i tredjeland, förutsatt att denna tillämpar krav som är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna lag,

4.uppgifter som rör samma kund och samma transaktion och som omfattar mer än en verksamhetsutövare lämnas mellan sådan juridiska och fysiska personer som anges i 1 kap. 2 § 1–11 och 17–21, förutsatt att de tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori och omfattas av skyldigheter i fråga om tystnadsplikt och skydd för personuppgifter, samt

5.en kund får kännedom om att en åtgärd enligt första stycket vidtas eller kan komma att vidtas, när ett sådant röjande inte kan undvikas till följd av verksamhetsutövarens skyldighet att avstå från en transaktion, att avstå från att inleda en affärsförbindelse eller att avsluta en sådan affärsförbindelse.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken (1962:700).

Dispositionsförbud

11 § Om det finns skäl att misstänka att egendom i form av pengar, fordran eller annan rättighet är föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism och egendomen finns hos en verksamhets- utövare, får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen besluta att egen- domen eller ett motsvarande värde tills vidare inte får flyttas eller disponeras på annat sätt (dispositionsförbud).

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Beslut om dispositionsförbud får meddelas endast om det är fara i dröjsmål och det skäligen kan befaras att egendomen annars kommer att undanskaffas och skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär.

Om förutsättningarna enligt första och andra styckena är uppfyllda, får Polismyndigheten fatta beslut om dispositionsförbud även på begäran av en utländsk finansunderrättelseenhet.

12 § Ett beslut om dispositionsförbud ska så snart som möjligt anmälas till åklagare, som skyndsamt ska pröva om åtgärden ska bestå. Åklagarens beslut får inte överklagas.

Finns det inte längre skäl för åtgärden ska den hävas. Åtgärden upphör att gälla när två arbetsdagar förflutit från Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens beslut, om den inte hävts före det.

Verksamhetsutövaren ska omedelbart underrättas om att en åtgärd har beslutats eller hävts.

Den som har drabbats av ett beslut om dispositionsförbud ska under- rättas om beslutet när det kan antas att syftet med en beslutad eller förutsedd åtgärd inte motverkas och den framtida utredningen inte skadas om uppgiften röjs. Beslut om underrättelse meddelas av åklagare. En underrättelse behöver inte lämnas, om den med hänsyn till omständlig- heterna uppenbart är utan betydelse.

13 § Beslut om dispositionsförbud med anledning av misstänkt penning- tvätt får endast avse sådan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet som avses i 1 kap. 1 § andra stycket.

5 kap. Bevarande av handlingar eller uppgifter

1 § En verksamhetsutövare ska i fem år bevara handlingar och uppgifter om

1.åtgärder som vidtagits för att uppnå kundkännedom, och

2.den granskning och analys av aktiviteter som gjorts enligt 4 kap. 2 § första meningen.

I de fall som avses vid 1 ska tiden räknas från det att åtgärderna utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse har etablerats, affärs- förbindelsen upphörde. I de fall som avses vid 2 ska tiden räknas från det att aktiviteten utfördes eller från det att verksamhetsutövaren avstod från att utföra en transaktion.

2 § Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 1 § under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Första stycket tillämpas även i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja över- föringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

6 kap. Behandling av personuppgifter	Prop. 2016/17:173
Allmänna utgångspunkter	Bilaga 4
Allmänna utgångspunkter
1 § En verksamhetsutövare får behandla personuppgifter i syfte	att

kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Vid verksamhetsutövarens behandling av personuppgifter gäller personuppgiftslagen (1998:204), om något annat inte följer av detta kapitel.

2 § Detta kapitel gäller personuppgiftsbehandling som helt eller delvis är automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgångliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Känsliga personuppgifter

3 § Känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) får behandlas endast om det är nödvändigt för att

1. bedöma om kunden är en sådan person som avses i 1 kap. 6 § 5 eller 3 kap. 24 §,

2. uppfylla gransknings- och rapporteringsskyldigheten enligt 4 kap.

1 § och 2 § första meningen, eller

3. bevara handlingar eller uppgifter enligt 5 kap. 1 § och 5 kap. 2 § första stycket.

Behandling av personuppgifter som gäller lagöverträdelser

4 § Personuppgifter om lagöverträdelser som avses i 21 § person- uppgiftslagen (1998:204) får behandlas om det är nödvändigt för att uppfylla gransknings- och rapporteringsskyldigheten enligt 4 kap. 1 och 2 §§ samt för att bevara sådana handlingar eller uppgifter som avses i 5 kap. 1 § punkten 2.

Information till den registrerade

5 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 2 § första meningen får inte lämnas ut till den registrerade.

Samkörning

6 § En verksamhetsutövares register får inte samköras med motsvarande register hos någon annan.

Första stycket gäller dock inte samkörning av register som sker mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § 1–11 som ingår i samma koncern och som har hemvist här i landet.

Om en verksamhetsutövare som avses i andra stycket är moderföretag i en koncern får denna även samköra sitt register med motsvarande register hos filialer och helägda dotterbolag med hemvist

1. i en annan stat inom EES om hemvistlandets lag inte hindrar detta, eller

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

2. i en stat utanför EES om hemvistlandets lag inte hindrar detta och staten har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som motsvarar dem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, och om det finns tillsyn över att dessa bestämmelser följs.

Rättelse och skadestånd

7 § När personuppgifter behandlas enligt detta kapitel ska bestäm- melserna i 28 och 48 §§ personuppgiftslagen (1998:204) tillämpas på motsvarande sätt.

Tystnadsplikt

8 § Den som är verksam hos en verksamhetsutövare får inte obehörigen röja att uppgifter behandlas enligt 3–4 §§ eller 4 kap. 2 § första meningen.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

7 kap. Gränsöverskridande verksamheter

1 § En verksamhetsutövare som avses i 2 kap. 5 § ska genomföra de koncerngemensamma rutinerna även vid sina filialer och majoritetsägda dotterföretag med hemvist i utlandet.

Verksamhetsutövaren ska i övrigt se till att filialer och majoritetsägda dotterföretag med hemvist i ett land utanför EES tillämpar bestämmel- serna i denna lag, om hemvistlandets lag för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism är mindre ingripande.

2 § Verksamhetsutövaren ska vidta åtgärder för att effektivt hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism om de gemensamma rutiner och bestämmelser som avses i 1 § inte kan tillämpas vid filialer och majoritetsägda dotterföretag med hemvist utanför EES. Verksam- hetsutövaren ska även skriftligen underrätta behörig tillsynsmyndighet om detta.

8 kap. Ansvar för regelefterlevnad och intern kontroll m.m.

1 § De interna rutinerna och de koncerngemensamma rutinerna ska fastställas av verksamhetsutövarens styrelse eller motsvarande behöriga företrädare i de juridiska personer där styrelse inte förekommer. Styrelsen eller motsvarande funktion ska även fortlöpande kontrollera att rutinerna är tillräckliga och vid behov uppdatera dessa.

Om det är lämpligt kan uppgifter enligt första stycket efter delegation

fullgöras av andra än styrelsen eller motsvarande funktion.

2 § När det är motiverat med hänsyn till verksamhetens storlek och natur	Prop. 2016/17:173
ska verksamhetsutövaren	Bilaga 4

1.identifiera den styrelseledamot som ska ha det huvudsakliga ansvaret för att kontrollera att styrelsens beslut om åtgärder enligt denna lag genomförs,

2.utse en person på ledningsnivå som är ansvarig för att kontrollera att det i verksamheten finns riktlinjer, kontroller och förfaranden som effektivt hanterar de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som finns i verksamheten (centralt funktionsansvarig). Den centralt funktionsansvariga ska även ansvara för att rapportering av misstänkta aktiviteter och annan uppgiftslämning till Polismyndigheten sker i enlighet med 4 kap., och

3.inrätta en oberoende granskningsfunktion för att granska de interna riktlinjer, kontroller och förfaranden som hanterar de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som finns i verksamheten.

3 § Om en verksamhetsutövare driver sin verksamhet som anställd hos en juridisk person ska skyldigheten att göra en riskbedömning och att upprätthålla riskbaserade rutiner gälla den juridiska personen. När det gäller verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 12 ska skyldigheterna även gälla den fysiska personen.

4 § Verksamhetsutövare vars huvudkontor är beläget i en annan med- lemsstat och som i Sverige bedriver sådan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 6 och 8 i annan form än filialer ska när det är motiverat utse en central kontaktpunkt här i landet.

5 § En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporte- ringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och som begåtts av verksamhetsutövare.

6 § Den som är eller har varit verksam hos en verksamhetsutövare får inte obehörigen röja en uppgift i en anmälan eller utsaga om en misstänkt överträdelse av en bestämmelse i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

Om det i en annan lag finns bestämmelser som avviker från denna bestämmelse, ska de bestämmelserna gälla.

9 kap. Tillsyn

1 § I fråga om tillsyn över verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 15, 18–19 och 21–22 tillämpas detta kapitel.

Bestämmelser om tillsyn över annan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § finns i de lagar som reglerar dessa verksamhetsutövare.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

2 § Tillsynen syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Genom tillsynen kontrolleras att verksamheten drivs enligt denna lag samt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

3	§	Den som har för avsikt att bedriva verksamhet som avses i 1 kap.
2	§ 15, 18–19 och 21–22 och ska anmäla detta till Bolagsverket.

4 § Verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 15, 18–19 och 21–22 får inte bedrivas om anmälan enligt 3 § inte har gjorts.

Tillsynsmyndigheten ska förelägga den som driver verksamhet som avses i första stycket utan att ha anmält detta att göra anmälan. Är det osäkert om det finns anmälningsskyldighet för en viss verksamhet, får tillsynsmyndigheten förelägga personen att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.

Om personen inte rättar sig efter ett föreläggande som har beslutats enligt andra stycket, ska tillsynsmyndigheten förelägga personen att upphöra med verksamheten.

5 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt verksamhet som är anmälningspliktig enligt 3 §. Om verksamhetsutövaren är en juridisk person, gäller detta förbud den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.

Om förbud enligt första stycket ska gälla för en verksamhetsutövare som bedriver anmälningspliktig verksamhet, får tillsynsmyndigheten, om

1.verksamheten drivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med verksamheten,

2.verksamheten drivs av en juridisk person, förelägga denne att göra rättelse och, om rättelse inte görs, förelägga personen att upphöra med verksamheten, och

3.det är den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen som inte uppfyller kravet i första stycket, förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den diskvalificerade personen i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

6 § När en person som står under tillsyn enligt detta kapitel får kännedom om att förändringar har skett i den krets som har ett kvalificerat innehav i företaget eller ingår i dess ledning, ska personen anmäla förändringen till tillsynsmyndigheten.

7 § Tillsynsmyndigheten får utöver det som framgår av 4 § förelägga den som driver verksamhet som omfattas av detta kapitel att lämna de upplysningar och ge tillgång till de handlingar som behövs för tillsynen.

Om ett föreläggande enligt första stycket inte följs, får tillsynsmyndig- heten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med verksamheten.

Tillsynsmyndigheten får, när den anser det nödvändigt, genomföra en undersökning på plats hos en verksamhetsutövare som är föremål för tillsyn enligt detta kapitel.

8 § Tillsynsmyndigheten får vidare ingripa mot en verksamhetsutövare som överträder en bestämmelse i denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag.

Tillsynsmyndigheten får också ingripa mot en verksamhetsutövare om en person, som ingår i verksamhetsutövarens styrelse, är dess verkstäl- lande direktör, eller på motsvarande sätt kan företräda verksamhets- utövaren eller är ersättare för någon av dem, överträder en bestämmelse i denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag till förmån för verksamhetsutövaren. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en överträdelse till förmån för den juridiska personen.

Ingripande i enlighet med första och andra stycket får ske enligt 9–15 §§.

9 § Vid en överträdelse enligt 8 § får tillsynsmyndigheten förelägga en verksamhetsutövare att göra rättelse.

Om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk får till- synsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med verksamheten.

10 § Vid en överträdelse enligt 8 §, som inte är ringa, får tillsynsmyndig- heten även ingripa mot en verksamhetsutövare genom beslut om sanktionsavgift. Sanktionsavgift får inte beslutas om föreläggande om rättelse förenas med vite och inte heller vid föreläggande enligt 9 § andra stycket.

Sanktionsavgiften för verksamhetsutövaren ska högst fastställas till det största av följande belopp.

1.Två gånger den vinst som verksamhetsutövaren erhållit till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2.ett belopp motsvarande en miljon euro.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

11 § Vid en överträdelse enligt 8 § får tillsynsmyndigheten även ingripa mot en person, som ingår i verksamhetsutövarens styrelse, är dess verk- ställande direktör, eller på motsvarande sätt kan företräda verksamhets- utövaren eller är ersättare för någon av dem.

Ett ingripande får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsam- het orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

verksamhetsutövaren eller i en motsvarande verksamhet enligt 1 kap. 2 §, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

12 § Sanktionsavgiften för en fysisk person enligt 11 § ska högst fastställas till det största av följande belopp.

1.Två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2.ett belopp motsvarande en miljon euro.

Avgiften tillfaller staten.

13 § Vid beslut enligt 11 § ska tillsynsmyndigheten tillämpa bestämmel- serna om sanktionsföreläggande i 15 kap. 9 a–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Vid beslut om sanktionsavgift enligt denna lag ska i fråga om verk- ställighet av beslut om sanktionsavgift tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 11–14 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Det som där sägs om Finansinspektionen ska i stället avse tillsyns- myndigheten.

14 § Tillsynsmyndigheten får på sin webbplats tillhandahålla de beslut om sanktioner och åtgärder som beslutas enligt detta kapitel.

15 § Vid valet av sanktion och åtgärder enligt 9–14 §§ ska hänsyn tas till alla relevanta omständigheter, däribland överträdelsens allvarlighet, hur länge den har pågått, den vinst som erhållits genom överträdelsen om beloppet kan fastställas, den förlust för tredje man som överträdelsen vållat om beloppet kan fastställas samt tidigare överträdelser.

Vid beslut om sanktionsavgift ska även beaktas den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning.

I förmildrande riktning ska beaktas om verksamhetsutövaren eller den fysiska personen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat tillsynsmyndighetens utredning och om verksamhetsutövaren snabbt upphört med överträdelsen eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av tillsynsmyndigheten.

16 § Om en fysisk eller juridisk person som är antecknad i Bolags- verkets register anmäler att verksamheten har upphört eller om det på annat sätt framgår att så är fallet, ska verket avföra personen ur registret.

17 § Föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

18 § Beslut enligt 4 § andra stycket andra meningen eller 7 § första stycket eller beslut om sanktionsföreläggande får inte överklagas.

Beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. I sådana ärenden får tillsynsmyndigheten, med undantag för beslut om sanktionsavgift, bestämma att beslutet ska gälla omedel- bart.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vid beslut om sanktion enligt 11 § ska 15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om	Prop. 2016/17:173
bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av	Bilaga 4
tillsynsmyndighetens beslut. Det som där sägs om Finansinspektionen
ska i stället avse tillsynsmyndigheten.

10 kap. Central samordning

1 § Vid Polismyndigheten ska finnas en Samordningsfunktion. Samordningsfunktionen ska vara ett forum för utveckling och samord-

ning av åtgärder för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism.

I Samordningsfunktionen ska ingå de myndigheter som regeringen utser. Sveriges advokatsamfund ska ges möjlighet att delta.

Samordningsfunktionen ska ledas av en central ledningsgrupp. Ordförande i den centrala ledningsgruppen ska vara rikspolischefen. Myndigheterna som ingår i Samordningsfunktionen ska aktivt anpassa

och överlämna sådan information som erfordras för samordningen samt verka för att överenskomna aktiviteter och inriktningar genomförs.

11 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undantag för vissa speltjänster från hela eller delar av denna lags tillämpningsområde,

2.kartläggningen och riskbedömningen enligt 2 kap. 3 §, inbegripet undantag från kravet på dokumenterade riskbedömningar,

3.riskbaserade interna och koncerngemensamma rutiner enligt 2 kap. 4–5 §§,

4.vilken information och utbildning som ska tillhandahållas anställda enligt 2 kap. 6 §,

5.nödvändiga åtgärder och rutiner för att skydda anställda och andra företrädare enligt 2 kap. 7 §,

6.åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 8–13 §§ inbegripet åtgärder för hur kundkännedomen och den fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen som avses i 3 kap. 12 § ska dokumenteras,

7.förenklade åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 14–16 §§ inbegripet på vilka ytterligare områden förenklade åtgärder kan tillåtas,

8.skärpta åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 17–25 §§, samt tillämpningen av 1 kap. 6 § 5 och bestämmande av personkretsen enligt 3 kap. 21 § och 24 § tredje stycket samt den riskbedömning som ska ske enligt 23 och 25 §§,

9.åtgärder för kundkännedom utförda av utomstående enligt 3 kap. 26–28 §§ inbegripet föreskrifter som gäller åtgärder vidtagna av utomstående inom samma koncern,

10.åtgärder för kundkännedom när det gäller livförsäkringar, andra investeringsrelaterade försäkringar och truster m.m. och undantag från vissa kundkännedomsåtgärder när det gäller elektroniska pengar enligt 3 kap. 29–34 §§,

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

11. åtgärder för kundkännedom i förhållande till gemensamma konton som förvaltas av advokater och biträdande jurister på advokatbyrå enligt 3 kap. 35 §,

12.granskning och uppgiftslämnande enligt 4 kap. 1–2 §§,

13.system för att lämna upplysningar enligt 4 kap. 5 §,

14.hur handlingar eller uppgifter som använts för att uppnå kundkännedom ska bevaras enligt 5 kap. 1–2 §§ inbegripet förut- sättningarna för att få bevara handlingar enligt den längre tidsperiod som anges i 5 kap. 2 §,

15.vilka ytterligare åtgärder en verksamhetsutövare ska vidta enligt 7 kap. 2 §,

16.ansvar för regelefterlevnad och intern kontroll m.m. enligt 8 kap. 2–3 §§,

17.utseende av en central kontaktpunkt enligt 8 kap. 4 §,

18.rapporteringssystem enligt 8 kap. 5 §,

19.samordningsfunktionens sammansättning, uppgifter och arbetsformer, och

20.skyldighet för verksamhetsutövare enligt 1 kap. 2 § 1–11 att periodiskt, utan särskild anmaning lämna uppgifter om sin verksamhet, sina kunder och andra förhållanden som är nödvändiga för att tillsynsmyndigheter ska kunna bedriva en riskbaserad tillsyn.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017, då lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska upphöra att gälla.

2.Verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att uppnå kundkännedom när det gäller affärsförbindelser som har etablerats före ikraftträdandet, när det kan anses lämpligt utifrån en bedömning av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

3.För tillsynsärenden som har inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

100

Förslag till lag (2017:000) om registrering i syfte att	Prop. 2016/17:173
förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism	Bilaga 4
förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism
Härmed föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll och syfte

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insyn i juridiska personers ägar- och kontrollförhållanden. Det anges hur juridiska personer ska samla in information om sina verkliga huvudmän och hålla informa- tionen tillgänglig. Informationen om verkliga huvudmän ska samlas i ett centralt register.

Syftet med att göra informationen om ägar- och kontrollförhållanden i juridiska personer tillgänglig är att försvåra att de används för penning- tvätt eller finansiering av terrorism.

Tillämpningsområde

2 § Lagen är tillämplig på svenska juridiska personer. Lagen tillämpas inte i fråga om

1.staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande,

2.aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad mark-

nad,

3.dödsbon enligt 18 kap. ärvdabalken (1958:637),

4.samebyar enligt rennäringslagen (1971:437), och

5.konkursbon enligt konkurslagen (1987:672).

Lagen är även tillämplig på svenska fysiska och juridiska personer som är förvaltare i truster som bildats enligt utländsk rätt.

Definition av verklig huvudman

3 § Med en verklig huvudman avses en fysisk person som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person till vars förmån någon annan handlar.

I 4–9 §§ anges vem som ska antas vara verklig huvudman i en juridisk person. I 10 § definieras den verkliga huvudmannen i truster som bildats med stöd av utländsk rätt.

4 § En fysisk person som kontrollerar mer än 25 procent av det totala antalet röster i en juridisk person ska antas vara den juridiska personens verkliga huvudman.

Vid en bedömning av hur många röster en fysisk person kontrollerar ska, utöver sådana röster som grundas på personens ägande av aktier, andelar, medlemskap eller liknande, det även beaktas sådana röster som en person kontrollerar på grund av avtal med andra delägare eller medlemmar eller föreskrift i bolagsordningen, stadgar eller en annan liknande handling.

101

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

5 § En fysisk person som har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av den juridiska personens styrelseledamöter eller motsvarande funktionärer ska antas vara den juridiska personens verkliga huvudman.

6 § Om en fysisk person är verklig huvudman i en eller flera juridiska personer som kan utöva kontroll över en annan juridisk person enligt 3, 4 eller 5 §, ska han eller hon också antas vara verklig huvudman i den juridiska person som kontrolleras på ett sådant sätt.

7 § Om en fysisk person tillsammans med annan kontrollerar en juridisk person enligt 3, 4, 5 eller 6 § ska han eller hon antas vara den juridiska personens verkliga huvudman.

8 § En fysisk person som kontrollerar en juridisk person enligt 3, 4, 5 eller 6 § om den fysiska personens kontroll räknas samman med en närståendes kontroll ska antas vara den juridiska personens verkliga huvudman. Med närstående avses maka eller make, registrerad partner, sambo, barn och deras makar, registrerade partner eller sambo samt föräldrar.

Särskilt om stiftelser

9 § Verklig huvudman för en stiftelse ska antas vara

1.en fysisk person som enligt föreskrifterna i stiftelseförordnandet kan få del av en väsentlig andel av stiftelsens utdelade medel, och

2.ledamöterna i stiftelsens styrelse eller motsvarande funktion eller, om stiftelsen har anknuten förvaltning, förvaltarens styrelseledamöter eller personer med motsvarande funktion.

Definition av verklig huvudman i en trust som bildats med stöd av utländsk rätt

10 § Verkliga huvudmän för en trust som bildats med stöd av utländsk rätt är de fysiska personer som är

1.trustens instiftare,

2.förmånstagare eller om detta saknas, förmånstagarkategorierna,

3.trustens beskyddare,

4.den eller de som utövar faktisk kontroll över trusten, och

5.trustens förvaltare, eller den som har rätt att företräda förvaltaren om förvaltningen utövas av en juridisk person.

2 kap. Krav på dokumentation och anmälan m.m.

1 § En juridisk person ska ha tillförlitliga uppgifter om vem som är dess verkliga huvudman och om arten och omfattningen av personens intresse i den juridiska personen. Om den juridiska personen saknar verklig huvudman eller om den inte har tillförlitliga uppgifter om vem som är verklig huvudman ska sådan uppgift i stället finnas. Informationen ska hållas aktuell och kontrolleras i den utsträckning som omständigheterna kräver.

102

Den juridiska personen ska dokumentera den utredning som görs för att bestämma vem som är verklig huvudman enligt första stycket. Dokumentation avseende äldre förhållanden ska bevaras i fem år.

2 § En juridisk person ska på begäran från en myndighet utan dröjsmål lämna ut den dokumentation som anges i 1 §.

En juridisk person ska också på begäran av verksamhetsutövare som anges i 1 kap. 2 § lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism tillhandahålla den dokumentation som anges i 1 §, om verksamhetsutövaren genomför åtgärder för kundkännedom med anledning av en transaktion eller en affärsrelation med den juridiska personen.

3 § En juridisk person ska anmäla uppgifterna enligt 1 § första stycket för registrering i registret över verkliga huvudmän.

En anmälan ska göras senast fyra veckor från det att den juridiska personen har registrerats av behörig registreringsmyndighet.

När ett förhållande som avses i 1 § första stycket ändras, ska den juridiska personen utan dröjsmål anmäla förändringen för registrering.

4 § För en juridisk person som inte omfattas av ett krav på registrering enligt en annan författning gäller 1–3 §§ först när en uppgift om verklig huvudman lämnas till en verksamhetsutövare enligt 1 kap. 2 § lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism med anledning av åtgärder för kundkännedom. I ett sådant fall ska en anmälan för registrering i registret över verkliga huvudmän göras inom fyra veckor.

En juridisk person som avses i första stycket får även anmäla uppgifter om sina styrelseledamöter eller motsvarande och firmatecknare om sådana uppgifter inte tidigare anmälts till ett offentligt register.

5 § En juridisk person som avses i 2 kap. 4 § och som har ett politiskt, religiöst kulturellt eller annat sådant ändamål eller är ett trossamfund som inte registrerats i handelsregistret enligt handelsregisterlagen (1974:157) är inte skyldig att i anmälan ange uppgifter om fysiska personer som är medlemmar i den juridiska personen, om en sådan anmälan medför att medlemmen därigenom ger sin åskådning i något av dessa avseenden till känna.

Undantaget i första stycket gäller även om en anmälan medför att en fysisk person ger sitt medlemskap i en fackförening till känna samt om en anmälan avslöjar uppgift om en fysisk persons hälsotillstånd eller sexual- liv.

6 § För en förvaltare av en trust som bildats enligt utländsk rätt gäller det som sägs om en juridisk person i 1–3 §§ i tillämpliga delar i fråga om förvaltarens skyldigheter att dokumentera, anmäla och på begäran tillhandahålla uppgift om trustens verkliga huvudmän.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

103

Prop. 2016/17:173	Vid tillämpningen av 3 § andra stycket ska fristen beräknas från det att
Bilaga 4	förvaltarens uppdrag inleds.

3 kap. Registrering m.m.

Registreringsmyndighet

1 § Bolagsverket ska föra ett register över verkliga huvudmän och andra uppgifter som anmälts enligt denna lag.

Brister i anmälan

2 § Om den som gjort en registreringsanmälan inte har följt vad som gäller om anmälan, får Bolagsverket förelägga den juridiska personen att yttra sig i frågan eller vidta rättelse inom viss tid.

Om den som har gjort anmälan inte följer ett föreläggande enligt första stycket, får registrering vägras.

Utebliven anmälan

3 § Om en juridisk person inte anmält uppgifter för registrering i registret över verkliga huvudmän inom den tid som anges i 2 kap. 3 eller 4 §, eller om registrering vägrats enligt 2 §, får Bolagsverket förelägga den juridiska personen att lämna in en sådan anmälan inom viss tid.

Felaktiga uppgifter

4 § Om det kan antas att uppgifter i registret över verkliga huvudmän är felaktiga, får Bolagsverket förelägga den juridiska personen att komma in med uppgifter om dess verkliga huvudman. Detsamma gäller om uppgifterna i en anmälan om registrering kan antas vara felaktiga.

Sanktionsavgift

5 § Om en juridisk person inte följer ett föreläggande enligt 2, 3 eller 4 § att fullgöra en skyldighet enligt denna lag ska Bolagsverket besluta om en sanktionsavgift.

En avgift får beslutas endast om det av föreläggandet framgår att den juridiska personen kan bli skyldig att betala en sanktionsavgift om inte föreläggandet följs.

Regeringen får meddela föreskrifter om sanktionsavgiftens storlek.

6 § En sanktionsavgift ska inte beslutas, om underlåtenheten att följa föreläggandet framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som den juridiska personen inte har kunnat råda över. Avgiften ska också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift ska beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har kommit fram i ärendet.

7 § Om en sanktionsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning,

ska avgiften lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i

104

lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indriv-	Prop. 2016/17:173
ning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.	Bilaga 4
Vite
8 § Om en juridisk person inte följt ett föreläggande enligt 2, 3 eller 4 §
får Bolagsverket, om det finns skäl, förelägga den juridiska personen
eller en verkställande direktör, styrelseledamot eller en annan mot-
svarande funktionär att vid vite göra en anmälan eller inkomma med upp-
gifter som den juridiska personen är skyldig att lämna enligt denna lag.
9 § Om en juridisk person inte lämnat ut dokumentation enligt 2 kap. 2 §
första stycket till en myndighet ska Bolagsverket på begäran av myndig-
heten förelägga den juridiska personen eller en verkställande direktör,
styrelseledamot eller en annan motsvarande funktionär att vid vite lämna
ut dokumentationen till den myndighet som gjort begäran.
10 § Frågor om utdömande av vite enligt 8 och 9 § prövas av Bolags-
verket.
I anslutning till att vite döms ut får Bolagsverket även förelägga nytt
vite.
Föreläggande vid vite får inte förenas med föreläggande om sank-
tionsavgift.
Anmälan om oriktiga eller ofullständiga uppgifter i registret
11 § En verksamhetsutövare i 1 kap. 2 § lagen (2017:000) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism och myndigheter som
använder registret ska anmäla till Bolagsverket om de har anledning att
misstänka att uppgifterna i registret är felaktiga.
Detsamma gäller om en registreringsskyldig juridisk person inte gjort
en anmälan enligt 2 kap. inom den tid som anges i 2 kap. 3 och 4 §.
Överklagande
12 § Ett beslut att förelägga eller döma ut ett vite samt beslut om
sanktionsavgift får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Bemyndigande
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering samt ingiv-
ning och registerhållning enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För de juridiska personer som vid lagens ikraftträdande omfattas av registreringsskyldighet enligt lagen ska en anmälan enligt 2 kap. ske senast inom sex månader efter att denna lag har trätt i kraft.

105

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken (1942:740)

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken (1942:740) dels att 8 kap. 6–8 §§ samt 56 kap. 12 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 7 a § och 7 b §.

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					8 kap.
					6 §1
Tillsyn	över		advokatväsendet			Tillsyn	över		advokatväsendet
utövas	av	advokatsamfundets				utövas	av	advokatsamfundets
styrelse och		disciplinnämnd,			vilka	styrelse och		disciplinnämnd,			vilka
har att tillse att en advokat vid						har att tillse att en advokat vid
utförande av talan inför domstol						utförande av talan inför domstol
och i sin övriga verksamhet fyller						och i sin övriga verksamhet fyller
de plikter som åvilar honom.						de plikter som åvilar honom.
Frågor om disciplinära ingripan-						Frågor om disciplinära ingripan-
den mot	advokater			enligt	7 §	den mot	advokater			enligt	7 §
första–fjärde stycket				prövas	av	första–femte stycket				prövas	av
disciplinnämnden			och, i enlighet			disciplinnämnden			och, i enlighet
med vad som bestäms i stadgarna,						med vad som bestäms i stadgarna,
av styrelsen.						av styrelsen.

En advokat är skyldig att lämna samfundet de uppgifter som behövs för tillsynen.

Justitiekanslern får begära åtgärd hos disciplinnämnden mot en advokat som åsidosätter sin plikt och hos styrelsen mot den som inte längre är behörig att vara advokat.

Den som har deltagit i handläggningen av ett tillsynsärende hos advokatsamfundet får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om någons personliga eller ekonomiska förhållanden.

7 §2

En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som annars förfar oredligt, ska uteslutas ur advokatsamfundet. När det gäller en sådan advokat som avses i 2 a § ska registreringen upphävas. Är omständigheterna mildrande, får advokaten i stället tilldelas en varning.

En advokat som annars åsidosätter sina plikter som advokat får meddelas en varning eller erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får advokaten uteslutas ur samfundet eller, i fråga om en sådan advokat som avses i 2 a §, registreringen upphävas.

En advokat som tilldelas en varning får, om det finns särskilda skäl även åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst femtiotusen kronor.

1 Senaste lydelse SFS 1997:273.

2 Senaste lydelse SFS 2008:420.

106

Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tilldela en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är felaktig eller olämplig.

När en advokat har tilldelats en erinran eller varning för en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska disciplinnämnden, om den anser att advokaten, utöver den straff- avgift som kan beslutas enligt 7 § tredje stycket, bör åläggas att betala en sanktionsavgift enligt 7 a §, över- lämna sitt beslut till Justitiekanslern för prövning enligt 7 b §.

En advokat är skyldig att genast träda ur samfundet om det inträffar en sådan omständighet som gör att han eller hon enligt 2 § femte eller sjätte stycket inte får antas till ledamot av samfundet, om inte styrelsen i fall som avses i 2 § sjätte stycket andra meningen medger undantag. Om advokaten inte träder ur samfundet, trots att han eller hon är skyldig att utträda, ska styrelsen förordna om hans eller hennes uteslutning. Detsamma gäller, om en advokat inte längre uppfyller hemvistkravet enligt 2 § första stycket 1 och styrelsen inte medger att han eller hon får stå kvar som ledamot av samfundet. Om en sådan advokat som är registrerad enligt 2 a § fråntas rätten att uppträda som advokat i den stat där han eller hon är auktoriserad, ska styrelsen upphäva registreringen.

I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att beslutet genast ska verkställas. Detsamma gäller ett beslut att upphäva en registrering.

Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket andra meningen får inte åtalas av någon annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt.

7 a §

En advokat som enligt 7 § femte stycket har tilldelats en erinran, varning eller en varning i kombi- nation med straffavgift, får åläggas att utge en sanktionsavgift.

Sanktionsavgiften ska högst fast- ställas till det största av följande belopp.

1. Två gånger den vinst som advokaten erhållit till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2. ett belopp motsvarande en miljon euro.

Sanktionsavgiften enligt andra stycket får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

107

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

108

Avgiften tillfaller staten.

Vid bedömningen av om sank- tionsavgift ska beslutas och vid bestämmande av avgiftens storlek, ska de omständigheter som anges i 9 kap. 15 § lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism beaktas.

Vid beslut enligt andra stycket ska i fråga om verkställighet av be- slut om sanktionsavgift tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 11–14 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Det som där sägs om Finansinspektionen ska i stället avse Justitiekanslern.

7 b §

Justitiekanslern ska när ett beslut av disciplinnämnden över- lämnas enligt 7 § femte stycket besluta om advokaten ska betala en sanktionsavgift enligt 7 a §. Detsamma gäller när disciplin- nämnden eljest har tilldelat en advokat en erinran eller varning för en överträdelse enligt 7 § femte stycket, eller i samband med överklagande av disciplinnämnd- ens beslut, som avser en sådan överträdelse.

8 §3

Den som vägrats inträde i eller uteslutits ur advokatsamfundet får överklaga beslutet hos Högsta domstolen. Detsamma gäller den som vägrats registrering enligt 2 a § eller vars registrering upphävs enligt 7 §. Justitiekanslern får hos Högsta domstolen överklaga ett beslut enligt 7 § av samfundets styrelse eller disciplinnämnd.

Den som har ålagts att betala en

sanktionsavgift	enligt	7 a eller
7 b § får hos	Högsta	domstolen

överklaga beslutet om sanktions- avgift och ett anslutande beslut om erinran eller varning.

3 Senaste lydelse SFS 1999:791.

56 kap.

Prop. 2016/17:173

12 §4

Bilaga 4

I fråga

överklagande

enligt 8 kap. 8 §

tillämpas

1–11 §§

med

följande avvikelser:

1. Klaganden

ska,

vid

över-

1. Klaganden

ska

sin

skrivelse

till

advokatsamfundet.

klagande

enligt

8 kap.

8 § första

Skrivelsen ska ha kommit in till

stycket ge in sin skrivelse till

samfundet inom fyra veckor från

advokatsamfundet. Skrivelsen ska

den dag då klaganden fick del av

ha kommit in till samfundet inom

beslutet.

fyra veckor från den dag då

klaganden fick del av beslutet.

2. Klaganden

ska,

vid

över-

klagande

enligt

8 kap.

8 § andra

stycket ge in sin skrivelse till

Justitiekanslern. Skrivelsen ska ha

kommit

till

Justitiekanslern

inom fyra veckor från den dag då

klaganden fick del av beslutet.

2. Om

inte särskilda skäl för-

3. Om

inte särskilda

skäl

för-

anleder annat, ska klaganden och,

när talan förs av Justitiekanslern,

även motparten höras muntligen i

Högsta domstolen.

3. Det

organ

inom

advokat-

4. Det

organ

inom

advokat-

samfundet

som

meddelat

beslutet

samfundet som

meddelat beslutet

ska lämnas tillfälle att ge in en

skriftlig förklaring och att yttra sig

i samband med att en part hörs

muntligen.

4. Ett

beslut

advokatsam-

5. Ett

beslut

advokatsam-

fundet genom vilket överklagandet

avvisas får överklagas hos Högsta

domstolen.

Bestämmelserna

i 1

domstolen.

Bestämmelserna

i 1

ska då tillämpas.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För disciplinärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse SFS 1994:1034.

109

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000) dels att 1, 45 och 59 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 10 § ska lyda ”Allmänna förutsättningar för tillstånd och registrering”,

dels att det i lagen ska införas tio nya bestämmelser, 10 a §, 48 a– 48 d §§, 50 a § och 52 a–52 d §§, och två nya rubriker närmast före 48 a § och 52 b § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag skall tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten. Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det som villkor

för deltagande krävs medlemskap i en viss sammanslutning, om denna väsentligen har till uppgift att anordna lotterier eller när lotteriet annars med hänsyn till omfattningen eller till villkoren för deltagande är att jämställa med ett lotteri som är anordnat för allmänheten.

Lagen skall tillämpas också på lotterier i form av bingospel, automat- spel, roulettspel, tärningsspel och kortspel som inte anordnas för allmän- heten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.

Skyldigheter för anordnare av vissa lotterier enligt denna lag finns även i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

10 a §

Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings- verksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ges tillstånd att anordna lotterier enligt denna lag eller registreras för att anordna lotterier enligt 17 §. Om anordnaren är en juridisk person, gäller detta förbud den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

1 Senaste lydelse 1994:1000.

110

45 §2				Prop. 2016/17:173
Regeringen får meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall				Bilaga 4
och annan ordning än som anges i denna lag. Sådant tillstånd får dock
inte avse kedjebrevspel eller liknande spel eller automatspel som ger
vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande.
Särskilt tillstånd att anordna
lotterier i samarbete med utländska
organisationer får endast meddelas
om organisationen uppfyller de krav
som anges i 3 kap. 26–28 §§ lagen
(2017:000)	om	åtgärder	mot
penningtvätt	och	finansiering	av
terrorism.

Tillsyn enligt lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och registrering av vissa ombud m.m.

48 a §

Lotteriinspektionen ska utöva tillsyn enligt lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

48 b §

För att en anordnare av lotterier som omfattas av reglerna i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska få tillhandahålla lotterier genom ombud, måste om- budet vara registrerat hos Lotteri- inspektionen. Anordnaren ska an- mäla ombudet för registrering.

Anmälan ska innehålla

1.ombudets namn, adress samt personnummer, organisationsnum- mer eller motsvarande,

2.om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, person- nummer eller motsvarande samt adress för de som ingår i ombudets styrelse, är verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder ombudet, och

3.uppgifter som visar att de per- sonerna som avses i 2 är lämpliga för

2 Senaste lydelse 1994:1000.

111

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

112

en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla lotterier.

Med ombud avses den som efter medgivande av anordnaren säljer lotter, tar emot insatser eller förmed- lar vinster i ett lotteri.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor som ska gälla för att tillhandahålla lotterier genom ombud och den ytterligare information som anmälan enligt andra stycket ska innehålla.

48 c §

När anordnaren får kännedom om att förändringar har skett i förhållande till det som har anmälts enligt 48 b § ska anordnaren anmäla förändringen till Lotteriinspektionen.

48 d §

Om anmälan uppfyller kraven i 48 b § ska Lotteriinspektionen registrera ombudet i ett särskilt register som ska hållas tillgängligt vid myndigheten.

Registret ska innehålla uppgift om vilken eller vilka anordnare som ombudet i fråga har rätt att företräda.

Om anordnaren begär det eller ombudet inte längre bedöms vara lämpligt ska Lotteriinspektionen upphäva registreringen.

50 a §

När den som har tillstånd enligt denna lag eller anordnar lotterier med stöd av 17 § får kännedom om att förändringar har skett i den krets som har ett kvalificerat inne- hav i anordnaren eller ingår i dess ledning ska tillståndshavaren eller den registreringsskyldiga snarast anmäla förändringen till den myndighet som har meddelat till- stånd eller till registrerings- myndigheten. Om en juridisk

person har ett kvalificerat innehav	Prop. 2016/17:173
i anordnaren ska den juridiska	Bilaga 4
personen snarast anmäla ändringar
av vilka som ingår i dess ledning
till den myndighet som har med-
delat tillstånd eller till registre-
ringsmyndigheten.
Med ett kvalificerat innehav
avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15
lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse.

52 a §

Om den som har tillstånd enligt denna lag eller med stöd av 17 § anordnar lotterier väsentligen har åsidosatt skyldigheter i närings- verksamhet eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får den myndighet som har lämnat tillståndet eller registrerat anord- naren om

1.verksamheten drivs av en fysisk person, återkalla tillståndet eller förelägga den registrerade att upp- höra med verksamheten,

2.verksamheten drivs av en juridisk person, förelägga denne att göra rättelse och, om rättelse inte görs, återkalla tillståndet eller förelägga den registrerade att upp- höra med verksamheten.

Om den som har ett kvalificerat innehav av andelar i anordnaren väsentligen åsidosatt sina skyldig- heter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, får den myndighet som har lämnat tillstånd till anordnaren eller regi- strerat anordnaren förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den diskvalificerade personen i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

113

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

114

Åtgärder vid överträdelser av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

52 b §

Lotteriinspektionen får, när den anser det nödvändigt, genomföra en undersökning på plats hos en anordnare som har tillstånd att anordna lotterier eller är registrerad för att anordna lotterier.

52 c §

Ett ombud för en anordnare av lotterier är skyldig att på begäran av Lotteriinspektionen lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen av anordnaren.

Lotteriinspektionen får, när den anser det nödvändigt genomföra en undersökning på plats hos ombudet.

52 d §

Lotteriinspektionen får ingripa mot en anordnare eller en person som ingår i ledningen om anord- naren är en juridisk person, som överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen.

Ingripande får ske med tillämpning av 9 kap. 8 § andra stycket, 10– 15 §§ och 17 § i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det som där sägs om tillsynsmyndigheten ska i stället avse Lotteriinspek- tionen.

Vid en överträdelse enligt första stycket som är allvarlig, upprepad eller systematisk får Lotteriinspek- tionen förelägga anordnaren att upphöra med verksamheten eller, när den har meddelat tillstånd, återkalla tillståndet.

När	Lotteriinspektionen							har	Prop. 2016/17:173
förelagt	anordnaren				att		upphöra		Bilaga 4
med verksamheten ska inspek-
tionen	underrätta				registrerings-
myndigheten			eller	den		myndighet
som har meddelat tillståndet. Till-
ståndet ska återkallas eller registre-
ringen upphävas när Lotteriinspek-
tionens beslut gäller.
Vid en överträdelse enligt första
stycket, som inte är ringa, får
Lotteriinspektionen					i	stället		för
åtgärd enligt tredje stycket, före-
lägga anordnaren att göra rättelse
eller, om det bedöms tillräckligt,
meddela varning.
Varning		och föreläggande						som
inte förenas med vite får förenas
med sanktionsavgift.
59 §3
Ett beslut enligt denna lag av en kommunal nämnd, en länsstyrelse
eller Lotterinspektionen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Vid beslut om ingripande enligt
52 d § ska		9 kap.		18 §		andra		och
fjärde stycket lagen (2017:000) om
åtgärder mot penningtvätt och finan-
siering av terrorism tillämpas.
Beslut om sanktionsföreläggande
får inte överklagas.
Upphäver			domstolen				Lotteri-
inspektionens			beslut		att förelägga
anordnaren att upphöra med verk-
samheten		enligt		52 d §			tredje
stycket	ska		domstolen				upphäva
anslutande beslut om återkallande
av tillstånd eller upphävande av
registrering			enligt		52 d § fjärde
stycket.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Anordnare som vid lagens ikraftträdande tillhandahåller lotterier genom ombud ska anmäla ombuden för registrering senast den 2 januari 2018. Har ansökan gjorts senast den dagen, får anordnaren fortsätta att

3 Senaste lydelse 1994:1000.

115

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

116

tillhandahålla lotterierna genom ombud i avvaktan på att beslutet i registreringsfrågan vunnit laga kraft.

3.Anordnare som vid lagens ikraftträdande tillhandahåller lotterier genom ombud får, om Lotteriinspektionen inte beviljar registrering av ombudet, under tre månader efter det att beslutet i registreringsfrågan vann laga kraft, genom ombudet fullfölja åtaganden i förhållande till kunder som uppstått före det att Lotteriinspektionens beslut vann laga kraft.

4.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000)

Härigenom föreskrivs i fråga om pantbankslagen (1995:1000) dels att 4 §, 5 §, 28 §, 31 § och 35 § ska ha följande lydelse,

dels att en ny rubrik ska införas närmast före 23 a § med följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 23 a § och 24 a med följande lydelse.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 §1
Tillstånd skall ges om företaget	Tillstånd skall ges om företaget
med hänsyn till organisation, led-	med hänsyn till organisation, led-
ning och ägare med bestämmande	ning och ägare med bestämmande
inflytande kan antas komma att	inflytande kan antas komma att
bedriva en sund pantbanksverksam-	bedriva en sund pantbanksverksam-
het och i övrigt uppfylla kraven	het och i övrigt uppfylla kraven
enligt bestämmelserna i denna lag.	enligt bestämmelserna i denna lag
	och lagen (2017:000) om åtgärder
	mot penningtvätt och finansiering
	av terrorism.

Tillstånd till ett utländskt företag får ges endast om företaget i det land där det har sitt säte bedriver pantbanksverksamhet och står under tillsyn av behörig myndighet.

5 §2 Frågan om tillstånd prövas av länsstyrelsen.

Innan en pantbank öppnar ett nytt kontor, ska anmälan göras till länsstyrelsen.

När länsstyrelsen har fattat beslut angående tillstånd ska den länsstyrelse som meddelat tillstån- det underrätta den länsstyrelse som avses i 24 a §.

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

23 a §

Bestämmelser om skyldighet för den som driver verksamhet enligt denna lag att medverka till att förhindra penningtvätt eller finansiering av terrorism finns i

1Senaste lydelse 1995:1000.

2Senaste lydelse 2012:86.

117

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

118

lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

24 a §

I fråga om efterlevnad av lagen (2017:000) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, står en pantbank under tillsyn av den myndighet som ska utöva tillsyn enligt 9 kap. i den lagen.

Vid tillsyn enligt första stycket ska 9 kap. 7–15 §§ lagen (2017:000) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism tillämpas.

28 §3

Ett tillstånd att bedriva pantbanksverksamhet skall återkallas av länsstyrelsen om

1. företaget inom ett år efter tillståndsbeslutet inte har börjat driva verksamheten eller dessförinnan har förklarat sig avstå från tillståndet,

2. företaget under en samman-	2. företaget under		en	samman-
hängande tid av ett år inte har drivit	hängande tid av ett år inte har drivit
någon verksamhet, eller	någon verksamhet,
3. företaget genom att överträda	3. företaget genom att överträda
bestämmelser i denna lag eller	bestämmelser i denna lag eller
någon annan författning eller på	någon annan författning eller på
något annat sätt visat sig inte upp-	något annat sätt visat sig inte upp-
fylla kravet på en sund pantbanks-	fylla kravet på en sund pantbanks-
verksamhet	verksamhet, eller
	4. den	myndighet	som	avses i
	24 a § genom beslut som ska gälla
	har förelagt företaget att upphöra
	med verksamheten.
	Den	tillståndsgivande		myndig-
	heten ska besluta hur verksam-
	heten ska avvecklas enligt 31 §.
	Den myndighet som avses i 24 a §
	ska underrätta den tillståndsgiv-
	ande myndigheten när ett beslut att
	förelägga företaget		att	upphöra
	med sin verksamhet har fattats och
	när beslutet har vunnit laga kraft.

3 Senaste lydelse 1995:1000.

	31 §4									Prop. 2016/17:173
Om länsstyrelsen återkallar ett		Om	länsstyrelsen					återkallar	ett	Bilaga 4
tillstånd enligt 28 § 3,	får läns-	tillstånd enligt				28 § 3		eller 4,	får
styrelsen besluta hur verksamheten		länsstyrelsen			besluta hur verksam-
skall avvecklas.		heten skall avvecklas.
Länsstyrelsen får också besluta hur en olovlig pantbanksverksamhet
skall avvecklas.
	35 §5
Länsstyrelsens beslut	enligt 30 §	Länsstyrelsens					beslut enligt 30 §
andra stycket får inte överklagas.		andra stycket i denna lag, 9 kap. 7 §
		första stycket lagen (2017:000) om
		åtgärder			mot		penningtvätt			och
		finansiering av terrorism eller beslut
		om	sanktionsföreläggande						får	inte
		överklagas.
Andra beslut som länsstyrelsen meddelar enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
		Vid	beslut			om	sanktion enligt
		9 kap.	11 § lagen				(2017:000)		om
		åtgärder		mot		penningtvätt			och
		finansiering				av	terrorism		ska
		15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om
		bank-	och			finansieringsrörelse
		tillämpas i fråga om domstols
		prövning		av	länsstyrelsens beslut.
		Det som där sägs om Finans-
		inspektionen ska i stället avse läns-
		styrelsen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
		Upphäver			domstolen länsstyrel-
		sens beslut att upphöra med verk-
		samheten		enligt 24 a § ska dom-
		stolen upphäva beslutet om åter-
		kallelse		av	tillstånd			enligt 28 §
		första stycket 4.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

4Senaste lydelse 1995:1000.

5Senaste lydelse 1995:1000.

119

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1006) om anmälnings- plikt avseende viss finansiell verksamhet

dels att rubriken till lagen, och rubrikerna närmast 2 § ska ha följande lydelse,

dels att nuvarande 11–13 §§ ska betecknas 18–20 §§,

dels att 1–3 a §§ och 7–10 §§, och 18–20 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 11–17 §§, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag (1996:1006) om	Lag (1996:1006) om
anmälningsplikt avseende viss	valutaväxling och annan
finansiell verksamhet	finansiell verksamhet
I denna lag avses med	1 §1
I denna lag avses med

1.valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta.

2.annan finansiell verksamhet: 2. annan finansiell verksamhet:

yrkesmässig verksamhet som huvud-	yrkesmässig verksamhet som huvud-
sakligen består i att utföra en eller	sakligen består i att utföra en eller
flera av de verksamheter som anges i	flera av de verksamheter som anges i
7 kap. 1 § andra stycket, 2, 3 och	7 kap. 1 § andra stycket, 2, 3 och
5–12 lagen (2004:297) om bank- och	5–12 lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse, och	finansieringsrörelse samt verksamhet
	som värdebolag med tillstånd enligt
	lagen (1974:191) om bevaknings-
	företag till den del verksamheten
	avser tjänster för insamling, upp-
	räkning, redovisning och försäljning
	av kontanter, och

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som ägnar sig åt valutaväxling eller annan finansiell verksamhet.

Anmälningsplikt				Registrering
			2 §2
En fysisk eller juridisk person som				En fysisk eller juridisk person som
avser att ägna sig åt valutaväxling i				avser att ägna sig åt valutaväxling i
väsentlig	omfattning	eller	annan	väsentlig omfattning eller annan
finansiell	verksamhet	ska	anmäla	finansiell verksamhet ska ansöka om
verksamheten till		Finansinspek-		registrering hos Finansinspektionen.
tionen. Anmälan behöver inte göras				Ansökan behöver inte göras av

1	Senaste lydelse 2010:759.
2	Senaste lydelse 2014:279.
120

1.företag som avses i 1 kap. 2 § 1– 3, 6, 17 och 20 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

2.fysiska eller juridiska personer som driver försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om försäk- ringsförmedling.

Finansinspektionen ska föra register över personer som har gjort anmälan enligt första stycket.

Den som har blivit införd i registret ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 8–10 §§ att upphöra med verksamheten har vunnit laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det inte längre ägnar sig åt anmälningspliktig verksamhet eller om det på något annat sätt framgår att verksamheten har upphört.

1. företag som	avses i 1 kap.	2 §	Prop. 2016/17:173
1–3, 6, 8 och 11 lagen (2017:000) om			Bilaga 4
åtgärder mot	penningtvätt	och
finansiering av terrorism,

2.fysiska eller juridiska personer som driver försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om försäk- ringsförmedling, och

3.fysiska eller juridiska personer som undantagits från tillståndsplikt att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

Finansinspektionen ska regi- strera personer som kommit in med ansökan om

1.det finns skäl att anta att verksamheten kommer att drivas enligt lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som med- delats med stöd av den lagen, och

2.kravet på ägare och ledning i 3 § första stycket är uppfyllt.

Den som har blivit införd i registret ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 7, 9 och 11 §§ att upphöra med verksamheten har vunnit laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det inte längre ägnar sig åt verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att verksamheten har upphört.

		3 §3
Den som i väsentlig utsträckning			Den som i väsentlig utsträckning
har åsidosatt	skyldigheter	i	har åsidosatt	skyldigheter	i
näringsverksamhet	eller som	har	näringsverksamhet	eller som	har
gjort sig skyldig till allvarlig			gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet får inte ägna sig åt			brottslighet får inte ägna sig åt
verksamhet som är anmälnings-			verksamhet som	ska registreras
pliktig enligt 2 § första stycket. För			enligt denna lag. För en juridisk
en juridisk person gäller detta förbud			person gäller detta förbud den som
den som har ett kvalificerat			har ett kvalificerat innehav av
innehav av andelar i den juridiska			andelar i den juridiska personen

3 Senaste lydelse 2015:183.

121

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

122

personen eller ingår i dess ledning. eller ingår i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen

(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
När ett finansiellt institut som					När ett finansiellt institut som är
anmält sin verksamhet enligt 2 §					registrerat enligt 2 § andra stycket
första stycket får kännedom om att					får kännedom om att förändringar
förändringar har skett i den krets					har skett i den krets som anges i
som anges i första stycket, ska					första stycket, ska institutet snarast
institutet snarast anmäla föränd-					anmäla förändringen till Finans-
ringen till Finansinspektionen. Om					inspektionen. Om en juridisk person
en juridisk person har ett kvalificerat					har ett kvalificerat innehav i insti-
innehav i institutet, ska den juridiska					tutet, ska den juridiska personen
personen snarast		anmäla ändringar			snarast anmäla ändringar av vilka
av vilka som ingår i dess ledning till					som ingår i dess ledning till inspek-
inspektionen.					tionen.
				3 a §4
Skyldigheten	enligt		8 kap.	46 a §	Skyldigheten	enligt	8 kap.	46 a §
aktiebolagslagen		(2005:551)		för	aktiebolagslagen	(2005:551)		för
styrelsen i ett publikt aktiebolag att					styrelsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-					årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även för					ordning för sitt arbete gäller även för
styrelsen i ett privat aktiebolag som					styrelsen i ett privat aktiebolag som
ägnar sig åt verksamhet som är					ägnar sig åt verksamhet som är
anmälningspliktig		enligt 2 §		första	registrerad enligt 2 § andra stycket.
stycket. Detta gäller dock inte i fråga					Detta gäller dock inte i fråga om
om bolag vars styrelse har endast en					bolag vars styrelse har endast en leda-
ledamot.					mot.
Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §					Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen för styrelsen i ett					aktiebolagslagen för styrelsen i ett
publikt aktiebolag att i skriftliga					publikt aktiebolag att i skriftliga
instruktioner	ange		arbetsfördel-		instruktioner	ange	arbetsfördel-
ningen mellan bolagsorganen gäller					ningen mellan bolagsorganen gäller
även för styrelsen i ett privat aktie-					även för styrelsen i ett privat aktie-
bolag som ägnar sig åt verksamhet					bolag som ägnar sig åt verksamhet
som är anmälningspliktig enligt 2 §					som är registrerad enligt 2 § andra
första stycket.					stycket.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som

anges i denna paragraf.
				7 §5
Finansiella institut som har anmält					Finansiella institut som är regi-
sin verksamhet		enligt 2 §	första		strerade enligt 2 § andra stycket ska
stycket ska på begäran lämna Finans-					på begäran lämna Finansinspek-
inspektionen	de	upplysningar		om	tionen de upplysningar om verk-
verksamheten	som behövs		för	att	samheten som behövs för att inspek-

4Senaste lydelse 2014:561.

5Senaste lydelse 2009:67.

inspektionen ska kunna kontrollera att instituten följer lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall och förordningen (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja över- föringar av medel.

tionen ska kunna kontrollera att Prop. 2016/17:173 instituten följer lagen (2017:000) om Bilaga 4

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

Finansinspektionen får före- lägga institut att göra rättelse om upplysningar enligt första stycket inte lämnas.

Om rättelse inte görs får Finans- inspektionen förelägga institutet att upphöra med verksamheten.

7 a §6

Finansinspektionen får, när inspektionen anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos ett finansiellt institut som omfattas av

denna lag.
En		sådan		undersökning		får	En	sådan	undersökning		får
endast		omfatta		den	verksamhet		endast	omfatta	sådan	verksamhet
som	är anmälningspliktig enligt						som avses i 2 § första stycket.
denna lag.
						8 §7
Om en fysisk eller juridisk person							Om en fysisk eller juridisk
ägnar sig åt sådan verksamhet som							person ägnar sig åt sådan verksamhet
är	anmälningspliktig				enligt	2 §	som avses i 2 § första stycket i denna
första stycket utan att ha gjort							lag utan att vara registrerad, ska
anmälan,			skall	Finansinspektionen			Finansinspektionen förelägga perso-
förelägga			personen		att	göra	nen att komma in med ansökan.
anmälan. Om personen inte rättar sig							Om personen inte rättar sig efter
efter föreläggandet, skall inspek-							föreläggandet,		ska	inspektionen
tionen förelägga den att upphöra							förelägga den att upphöra med
med verksamheten.							verksamheten.
Är det osäkert om anmälnings-							Är det osäkert om registre-
skyldighet			föreligger		beträffande		ringsskyldighet		som	avses i	2 §
viss verksamhet, får Finansinspek-							första stycket i denna lag före-
tionen		förelägga personen				att	ligger, får Finansinspektionen före-
lämna de upplysningar om verk-							lägga personen att lämna de upp-
samheten som behövs för att							lysningar om		verksamheten		som
bedöma om så är fallet.							behövs för att bedöma om så är
							fallet.

6Senaste lydelse 2008:100.

7Senaste lydelse 2004:319.

123

Finansinspektionen får ingripa mot ett institut som, efter registrering enligt 2 § andra stycket, överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen.

Finansinspektionen får också ingripa mot ett institut om en så- dan person som ingår i institutets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder institutet, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse som anges i första stycket till förmån för verksam- hetsutövaren. Detsamma gäller om en sådan person som avses i 13 § första stycket brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska perso- nen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den under- ställde att begå en överträdelse till förmån för den juridiska personen.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

124

	skall	9 §8		ska
Finansinspektionen		när en	Finansinspektionen		när en
anmälan enligt 2 §	första	stycket	anmälan enligt 3 §	tredje	stycket
eller 3 § tredje stycket kommer in,			kommer in och därutöver minst en
och därutöver minst en gång per år,			gång per år kontrollera att villkoret
kontrollera att villkoret i 3 § första			i 3 § första stycket är uppfyllt.

stycket är uppfyllt.

Om kravet i 3 § första stycket inte är uppfyllt får inspektionen, om verksamheten drivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om verksamheten drivs av en juridisk person får inspektionen före- lägga denne att göra rättelse. Om rättelse inte görs får inspektionen förelägga personen att upphöra med verksamheten.

Om det är en innehavare som avses i 3 § andra stycket som inte uppfyller kravet i 3 § första stycket, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.

10 §9 Finansinspektionen får förelägga

ett finansiellt institut att göra rättelse om

1. upplysningar enligt 7 § inte lämnas, eller

2. institutet, efter en anmälan enligt 2 § första stycket, överträder en bestämmelse i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen eller en be- stämmelse i förordningen (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja över- föringen av medel.

Om rättelse inte görs, får in- spektionen förelägga institutet att upphöra med verksamheten.

8Senaste lydelse 2004:319.

9Senaste lydelse 2009:67.

Ingripande i enlighet med		första	Prop. 2016/17:173
och andra stycket får ske		enligt	Bilaga 4
11–17 §§.
11 §
Vid en överträdelse enligt 10 §
får Finansinspektionen förelägga
ett institut att göra rättelse.
Om överträdelsen är allvarlig,
upprepad eller	systematisk får
Finansinspektionen	förelägga	insti-

tutet att upphöra med verksam- heten.

12 §

Vid en överträdelse enligt 10 §, som inte är ringa, får Finans- inspektionen även ingripa mot ett institut genom beslut om sanktions- avgift.

Sanktionsavgift får inte beslutas om föreläggande om rättelse förenas med vite och inte heller vid före- läggande att upphöra med verk- samheten.

Sanktionsavgiften ska fastställas till minst 5 000 kronor och högst till det största av följande belopp.

1.Tio procent av institutets omsättning närmaste föregående räkenskapsår,

2.tio procent av koncernens omsättning närmaste föregående räkenskapsår, om överträdelsen begåtts av ett moderföretag eller dotterföretag i en koncern där moderföretaget är skyldigt att upp- rätta en koncernredovisning,

3.två gånger den vinst som institutet erhållit till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

4.ett belopp motsvarande fem miljoner euro.

Om överträdelsen har skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfällig får den uppskattas.

Avgiften tillfaller staten.

125

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

126

13 §

Vid en överträdelse enligt 10 § får Finansinspektionen även ingripa mot en person som ingår i institutets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder institutet, eller ersättare för någon av dem.

Ett ingripande får ske endast om institutets överträdelse är all- varlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelse- ledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt institut eller på mot- svarande sätt företräda ett institut, eller vara ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

14 §

Sanktionsavgiften för en fysisk person enligt 13 § ska högst fast- ställas till det största av följande belopp.

1.Ett belopp som per den 25 juni 2015 motsvarade fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

15 §

Vid beslut enligt 13 § ska Finansinspektionen tillämpa be- stämmelserna om sanktionsföre- läggande i 15 kap. 9 a–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse.

Vid beslut om sanktionsavgift enligt denna lag ska i fråga om verkställighet av beslut om sank- tionsavgift tillämpas bestämmel- serna i 15 kap. 11–14 §§ lagen

11 §

Förelägganden enligt 8–10 §§ får förenas med vite.

Finansinspektionen får be- stämma att ett beslut om före- läggande skall gälla omedelbart.

12 §

Finansinspektionens beslut enligt 2 § tredje stycket första meningen och 8 § andra stycket får inte överklagas.

(2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse.

16 §

Finansinspektionen får på sin webbplats tillhandahålla de beslut om sanktioner och åtgärder som beslutats enligt denna lag.

17 §

Vid valet av sanktioner och åt- gärder enligt 11–16 §§ ska hänsyn tas till alla relevanta omständigheter, däribland överträdelsens allvarlighet, hur länge den har pågått, den vinst som erhållits genom överträdelsen om beloppet kan fastställas, den förlust för tredje man som över- trädelsen vållat om beloppet kan fastställas samt tidigare överträdel- ser.

Vid beslut om sanktionsavgift ska även beaktas den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning.

I förmildrande riktning ska beaktas om institutet eller den fysiska personen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning och om institutet snabbt upphört med överträdelsen eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

18 §

Förelägganden enligt 7–9 och 11 §§ får förenas med vite.

Finansinspektionen får be- stämma att ett beslut om före- läggande ska gälla omedelbart.

19 §

Finansinspektionens beslut enligt 2 § tredje stycket första meningen och 8 § andra stycket samt beslut om sanktionsföreläggande får inte överklagas.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

127

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

128

Inspektionens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

	Vid beslut om sanktion enligt 13 §
	ska 15 kap. 9 c § lagen	(2004:297)
	om bank- och finansieringsrörelse
	tillämpas i fråga om domstols
	prövning av inspektionens beslut.
13 §10	20 §
Anmälningspliktiga finansiella	Registrerade finansiella institut
institut skall med årliga avgifter	ska med årliga avgifter bekosta
bekosta Finansinspektionens verk-	Finansinspektionens	verksamhet
samhet med anknytning till denna	med anknytning till denna lag.
lag.

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Bestämmelsen i 2 § tillämpas inte på fysiska och juridiska personer som upptagits i Finansinspektionens register före ikraftträdandet.

3.Värdebolag med tillstånd enligt lagen (1974:191) om bevak- ningsföretag som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamheten som avser sådana tjänster för insamling, uppräkning, redovisning och försäljning av kontanter som fordrar registrering enligt 2 § ska ansöka om registrering enligt denna lag senast den 2 januari 2018. Har ansökan gjorts senast den dagen, får verksamheten drivas vidare i avvaktan på att beslutet i registreringsfrågan har vunnit laga kraft.

4.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

10 Senaste lydelse 2004:319.

Förslag till lag om ändring i kasinolagen (1999:355)		Prop. 2016/17:173
Härigenom föreskrivs i fråga om kasinolagen (1999:355)		Bilaga 4

dels att 2 §, 14 §, 14 b § och 17 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 14 d–14 f §§.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

2 §1 Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.

Tillstånd till kasinospel får även omfatta spel på penningautomater och andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).

Bestämmelser om vissa skyl-	Bestämmelser om vissa skyl-
digheter för den som driver verk-	digheter för den som driver verk-
samhet enligt denna lag finns i	samhet enligt denna lag finns i
lagen (2009:62) om åtgärder mot	lagen (2017:000) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av	penningtvätt och finansiering av
terrorism.	terrorism.

14 §2

Lotteriinspektionen ska utöva tillsyn över att denna lag och de villkor

och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen följs.
Inspektionen ska vidare inom sitt		Inspektionen ska vidare inom sitt
verksamhetsområde	utöva tillsyn	verksamhetsområde		utöva tillsyn
enligt lagen (2009:62) om åtgärder		enligt lagen (2017:000) om åtgär-
mot penningtvätt och finansiering		der mot penningtvätt och finansi-
av terrorism och föreskrifter som		ering av terrorism och föreskrifter
har meddelats med stöd av den		som har meddelats med stöd av
lagen.		den lagen.
	14 b §3
Lotteriinspektionen	får meddela	Lotteriinspektionen får meddela
de förelägganden och förbud som		de förelägganden och förbud som
behövs för efterlevnaden av denna		behövs för efterlevnaden av denna
lag, av föreskrifter som har med-		lag, av föreskrifter som har med-
delats med stöd av denna lag, eller		delats med stöd av denna lag, eller
med stöd av lagen (2009:62) om		med stöd av lagen (2017:000) om
åtgärder mot penningtvätt och		åtgärder mot	penningtvätt		och
finansiering av terrorism.		finansiering av terrorism.
		14 d §
		Den som i väsentlig utsträckning
		har åsidosatt	skyldigheter		i
		näringsverksamhet		eller som	har
		gjort sig skyldig till allvarlig brotts-
		lighet får inte ingå i ledningen av

1Senaste lydelse SFS 2009:70

2Senaste lydelse SFS 2009:70.

3Senaste lydelse 2009:70.

129

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

130

tillståndshavaren.

Om förbud enligt första stycket ska gälla får Lotteriinspektionen förelägga tillståndshavaren att göra rättelse.

Om rättelse inte görs ska det som sägs om återkallelse enligt 15 § tillämpas.

14 e §

När tillståndshavaren får kännedom om att förändringar har skett i den krets som ingår i dess ledning ska tillståndshavaren snarast anmäla förändringen till Lotteriinspek- tionen.

14 f §

Lotteriinspektionen får ingripa mot en tillståndshavare eller en person som ingår i ledningen som överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen.

Ingripande får ske med tillämp- ning av 9 kap. 8 § andra stycket och 10–15 §§ i lag (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det som där sägs om tillsynsmyndigheten ska i stället avse Lotteriinspek- tionen.

Vid föreläggande om rättelse eller återkallelse av tillstånd med anledning av en överträdelse enligt första stycket tillämpas 14 b § och 15 §.

17 §4

Beslut i ärenden om tillsyn i	Beslut om sanktionsföreläggande
fråga om penningtvätt och finan-	får inte överklagas.
siering av terrorism enligt denna	Övriga beslut i ärenden om
lag eller föreskrifter som har med-	tillsyn i fråga om åtgärder mot
delats med stöd av lagen får över-	penningtvätt och finansiering av
4 Senaste lydelse 2009:70.

klagas hos allmän förvaltnings-			terrorism		enligt		denna		lag	eller	Prop. 2016/17:173
domstol. I sådana	ärenden	får	föreskrifter			som		har	meddelats		Bilaga 4
Lotteriinspektionen	bestämma	att	med stöd av lagen får överklagas
beslutet ska gälla omedelbart.			hos	allmän		förvaltningsdomstol.
			I sådana ärenden får Lotteriinspek-
			tionen bestämma att beslutet ska
			gälla omedelbart.
			Vid beslut om sanktion som avses i
			9 kap.	11 § lagen				(2017:000)		om
			åtgärder		mot		penningtvätt			och
			finansiering			av		terrorism		ska
			15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om
			bank-	och		finansieringsrörelse
			tillämpas i fråga om domstols
			prövning		av	tillsynsmyndighetens
			beslut. Det som där sägs om
			Finansinspektionen					ska	i stället
			avse Lotteriinspektionen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Övriga beslut som har meddelats med stöd av denna lag får inte
överklagas.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

131

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)

Härigenom föreskrivs i fråga om revisorslagen (2001:883) dels att 34 § och 36 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 29 a §, 32 a–c §§, 34 a–b §§ och 35 a § samt en ny rubrik närmast före 29 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Åtgärder mot penningtvätt och
	finansiering av terrorism
	29 a §
	Revisorsnämnden			får,	när	den
	anser det nödvändigt för en ut-
	redning om en överträdelse av
	lagen (2017:000) om åtgärder mot
	penningtvätt	och finansiering				av
	terrorism, genomföra en under-
	sökning på plats hos en revisor
	eller ett registrerat revisionsbolag.
	32 a §
	Om en revisor överträder en
	bestämmelse	i	lagen (2017:000)
	om åtgärder mot penningtvätt och
	finansiering av terrorism eller en
	föreskrift som har meddelats med
	stöd av den lagen får Revisors-
	nämnden förena ett beslut om
	varning eller erinran enligt 32 §
	med en sanktionsavgift.
	Första stycket gäller även när en
	revisor som ingår i ett registrerat
	revisionsbolags		styrelse,		är dess
	verkställande	direktör			eller	på
	motsvarande	sätt		kan	företräda
	bolaget eller är ersättare för
	någon av dem, överträder en
	bestämmelse i lagen (2017:000) om
	åtgärder mot		penningtvätt			och
	finansiering av terrorism eller en
	föreskrift som har meddelats med
	stöd av den lagen till förmån för
	det registrerade		revisionsbolaget.
	Detsamma gäller om en revisor
	brister i tillsyn och kontroll av en
	person som är underställd den
	juridiska personen, i sådan om-
	fattning att det gjort det möjligt för
132	den underställde att begå en sådan

överträdelse till förmån för det	Prop. 2016/17:173
registrerade revisionsbolaget.	Bilaga 4

32 b §

Revisorsnämnden får, i andra fall än som avses i 32 a §, ingripa mot en styrelseledamot, verkställ- ande direktör i ett registrerat revisionsbolag eller någon som på motsvarande sätt företräder bolaget eller är ersättare för någon av dem, om det registrerade revisionsbolaget har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som meddelas med stöd av den lagen.

Ingripande enligt första stycket får endast ske om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systema- tisk och personen i fråga uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut om att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket i ett registrerat revisions- företag, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

32 c §

Vid val av åtgärd och sanktion enligt 32 a och 32 b §§ ska Revisorsnämnden beakta samtliga relevanta omständigheter, där- ibland dem som anges i 9 kap. 15 § lagen (2017:000) om åtgärder om penningtvätt och finansiering av terrorism.

133

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

34 §1
Föreskrifterna i 32 § gäller även	Föreskrifterna i 32 § och 32 a §
för registrerade revisionsbolag och	första stycket gäller även för
revisorer från tredjeland. Det som	registrerade	revisionsbolag och
sägs där om upphävande av	revisorer från tredjeland. Det som
auktorisation eller godkännande	sägs där om upphävande av
ska i stället avse upphävande av	auktorisation	eller	godkännande
registrering.	ska i stället avse upphävande av
	registrering.
	Revisorsnämnden får också in-
	gripa mot ett registrerat revisions-
	bolag enligt	32 a §	första stycket

om en person som ingår i bolagets styrelse, är dess verkställande direk- tör, eller på motsvarande sätt kan företräda det registrerade revisions- bolaget eller är ersättare för någon av dem, överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen till förmån för bolaget. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en överträdelse till förmån för den juridiska personen.

Om ett registrerat revisionsbolag inte längre uppfyller de för bolaget gällande kraven i 10, 11, 13 och 14 §§, ska registreringen upphävas. Detsamma gäller i fråga om en revisor från tredjeland, om kraven för registrering enligt 16 b § inte längre är uppfyllda.

Om det för ett registrerat revisionsbolag inträder någon omständighet som innebär hinder för registrering, ska bolaget genast anmäla detta till Revisorsnämnden. Detsamma gäller för en revisor från tredjeland.

34 a §

Sanktionsavgiften enligt 32 a § och 32 b § ska högst fastställas till det största av följande belopp.

1. Två gånger den vinst som erhållits till följd av regelöverträ- delsen, om beloppet går att fast- ställa, eller

1 Senaste lydelse 2013:217.

134

2. ett belopp motsvarande en Prop. 2016/17:173 miljon euro. Bilaga 4

Vid ingripande enligt 32 a § får avgiften inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

34 b §

Vid beslut enligt 32 b § ska Revisorsnämnden tillämpa bestäm- melserna om sanktionsförelägg- ande i 15 kap. 9 a–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse.

Vid beslut om sanktionsavgift enligt denna lag ska i fråga om verkställighet av beslut om sank- tionsavgift tillämpas bestämmel- serna i 15 kap. 11–14 §§ lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse. Det som där sägs om Finansinspektionen ska i stället avse Revisorsnämnden.

35 a §

Revisorsnämnden får på sin webb- plats tillhandahålla beslut om sank- tioner och åtgärder som beslutas enligt denna lag.

36 §2

Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän

förvaltningsdomstol.
Beslut	som rör examination	Beslut		som	rör	examination
enligt 4 §	första stycket 5 eller	enligt 4 § första stycket 5, särskild
särskild lämplighetsprövning enligt		lämplighetsprövning				enligt	5 §
5 § får dock inte överklagas.		eller	beslut		om	sanktionsföre-
		läggande får dock inte överklagas.
		Vid beslut om sanktion enligt
		32 b §	ska 15 kap.			9 c §	lagen
		(2004:297) om bank- och finan-
		sieringsrörelse tillämpas i fråga om
		domstols		prövning		av Revisors-

nämndens beslut. Det som där sägs om Finansinspektionen ska i stället avse Revisorsnämnden.

2 Senaste lydelse 2013:217.

135

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

136

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om värde- pappersfonder

dels att 12 kap. 1–2 §§, 7–9 §§, 11–14 §§ samt 14 kap. 1 § och rubrikerna närmast före 7 § och 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra stycken nya paragrafer, 1 a §, 2 a §, 8 a § och 9 a §, och en ny rubrik närmast före 9 a § av följande lydelse.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

1 §1

Om ett fondbolag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, fondbestämmel- serna, bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar bolagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

	Finansinspektionen			ska	även
	ingripa mot ett bolag om en person
	som ingår i bolagets styrelse eller
	är dess verkställande direktör eller
	på motsvarande		sätt företräder
	fondbolaget	eller	ersättare		för
	någon av dem överträder en
	bestämmelse	i lagen		(2017:000)
	om åtgärder mot penningtvätt och
	finansiering av terrorism eller en
	föreskrift som har meddelats med
	stöd av den lagen till förmån för
	fondbolaget. Detsamma gäller om
	en sådan person brister i tillsyn
	och kontroll av en person, som är
	underställd den juridiska perso-
	nen, i sådan omfattning att det
	gjort det möjligt för den under-
	ställde att begå en sådan över-
	trädelse till förmån för den juri-
	diska personen.
Finansinspektionen ska då före-	Finansinspektionen ska i de fall
lägga bolaget att inom viss tid	som avses i första och andra
begränsa verksamheten i något	styckena förelägga			bolaget	att
avseende, minska riskerna i den	inom viss tid begränsa verksam-
eller vidta någon annan åtgärd för	heten i något avseende, minska
att komma till rätta med situationen,	riskerna i den eller vidta någon
ett förbud att verkställa beslut eller	annan åtgärd	för	att	komma till

1 Senaste lydelse 2008:282.

137

Prop. 2016/17:173	en anmärkning. Om överträdelsen	rätta med situationen, ett förbud att
Bilaga 4	är allvarlig, ska fondbolagets till-	verkställa		beslut eller		en	anmärk-
	stånd återkallas eller, om det är till-	ning. Om		överträdelsen är				allvar-
	räckligt, varning meddelas.	lig,	ska	fondbolagets			tillstånd
		återkallas eller, om det är tillräck-
		ligt, varning meddelas.
		1 a §
		Finansinspektionen				ska		ingripa
		mot någon som ingår fondbolagets
		styrelse eller är dess verkställande
		direktör eller på motsvarande sätt
		företräder bolaget, eller ersättare för
		någon av dem, om bolaget har
		befunnits ansvarigt för en överträ-
		delse av lagen (2017:000) om åt-
		gärder mot penningtvätt och finan-
		siering av terrorism.
		Ett	ingripande enligt					första
		stycket får ske endast om över-
		trädelsen		är	allvarlig, upprepad
		eller systematisk och personen i
		fråga uppsåtligen eller av grov
		oaktsamhet orsakat överträdelsen.
		Ingripande sker genom
		1. beslut		att	personen		i	fråga
		under en viss tid, lägst tre och högst
		tio år, inte får inneha				en	funktion

som avses i första stycket i ett fond- bolag, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

2 §2

Finansinspektionen får avstå från ingripande enligt 1 § om en överträdelse är ringa eller ursäk- tlig, om fondbolaget gör rättelse

Vid valet av åtgärd eller sank- tion ska Finansinspektionen ta hänsyn till alla relevanta omstän- digheter, däribland hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått, den vinst som erhållits genom överträdelsen om beloppet kan fastställas och den förlust för tredje man som överträdelsen vållat om beloppet kan fastställas.

Finansinspektionen får avstå från ingripande enligt 1 och 1 a §§ om en överträdelse är ringa eller ursäkt- lig, om fondbolaget gör rättelse

2 Senaste lydelse 2008:282.

138

eller om något annat organ har vidtagit åtgärder mot fondbolaget som bedöms tillräckliga.

Straffavgift

eller om den fysiska personen	Prop. 2016/17:173
verkat för att fondbolaget gör	Bilaga 4
rättelse eller om något annat organ
har vidtagit åtgärder mot fond-
bolaget eller den fysiska personen
och dessa åtgärder bedöms som
tillräckliga.

2 a §

Utöver det som anges i 2 § första stycket ska i försvårande riktning beaktas om fondbolaget eller den fysiska personen tidigare har begått en överträdelse. Vid denna bedömning bör särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska beaktas om

1.bolaget eller den fysiska per- sonen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2.bolaget snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

Sanktionsavgift

	7 §3
Om ett fondbolag har fått		Om ett fondbolag har fått
anmärkning eller varning enligt 1 §		anmärkning eller varning enligt 1 §
eller varning	enligt 4 § andra	eller varning	enligt 4 § andra
stycket, får	Finansinspektionen	stycket, får	Finansinspektionen
besluta att fondbolaget ska betala		besluta att fondbolaget ska betala
en straffavgift. Detta gäller dock		en sanktionsavgift. Detta gäller
inte om varningen bara omfattar		dock inte om varningen bara
fall som avses i 4 § första stycket 2		omfattar fall som avses i 4 § första
eller 4.		stycket 2 eller 4.
Avgiften tillfaller staten.

3 Senaste lydelse 2008:282.

139

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

140

				8 §4
Straffavgiften ska uppgå till lägst					Sanktionsavgiften ska uppgå till
5 000	kronor		och	högst	lägst 5 000 kronor och högst till
50 miljoner kronor.					det största av följande belopp.
Avgiften får inte överstiga tio					1. Tio	procent		av fondbolagets
procent av fondbolagets omsätt-					omsättning		närmaste		föregående
ning	under	närmast föregående			räkenskapsår; om överträdelsen har
räkenskapsår.		Om	överträdelsen		skett under bolagets första verksam-
har skett under bolagets första					hetsår eller om uppgifter om om-
verksamhetsår eller			om uppgifter		sättningen annars saknas eller är
om omsättningen annars				saknas	bristfälliga, får den uppskattas,
eller är bristfälliga, får omsätt-					2. tio	procent		av	koncernens
ningen uppskattas.					omsättning		närmaste		föregående
					räkenskapsår när det är fråga om en
					överträdelse av lagen (2017:000) om
					åtgärder		mot	penningtvätt			och
					finansiering av terrorism och över-
					trädelsen begåtts av ett moderföre-
					tag eller dotterföretag i en koncern
					där moderföretaget är skyldigt att
					upprätta en koncernredovisning,
					3. två	gånger		den	vinst		som
					bolaget erhållit till följd av regel-
					överträdelsen, om beloppet går att
					fastställa, eller
					4. ett	belopp		motsvarande			fem
					miljoner euro.
					8 a §
					En sanktionsavgift för en fysisk
					person ska högst fastställas till det
					största av följande belopp.
					1. Ett belopp som per den 25 juni
					2015 motsvarade fem miljoner euro,
					eller
					2. två gånger den vinst som den
					fysiska personen erhållit till följd
					av regelöverträdelsen, om beloppet
					går att fastställa.
					Avgiften tillfaller staten.
				9 §5
När straffavgiftens storlek be-					När	sanktionsavgiftens				storlek
slutas, ska särskild hänsyn tas till					beslutas, ska särskild hänsyn tas till
hur allvarlig den överträdelse är					sådana	omständigheter			som	anges
som	har föranlett		anmärkningen		2 § första stycket och 2 a § samt till

4Senaste lydelse 2008:282.

5Senaste lydelse 2008:282.

eller varningen och hur länge över-

fondbolagets

eller

den

fysiska

Prop. 2016/17:173

trädelsen har pågått.

personens finansiella ställning.

Bilaga 4

Sanktionsföreläggande

9 a §

Frågor om ingripanden

mot

fysiska personer vid överträdelser

enligt

1 a §

tas

upp av

Finans-

inspektionen

genom sanktionsföre-

läggande.

Finansinspektionen

ska

då

tillämpa bestämmelserna om sank-

tionsföreläggande

15 kap.

9 a–

9 d §§ lagen (2004:297) om bank-

och finansieringsrörelse.

Verkställighet av beslut om

straffavgift eller förseningsavgift

sanktionsavgift eller försening-

savgift

11 §6

En straffavgift eller försenings-

En sanktionsavgift eller förse-

avgift ska betalas till Finans-

ningsavgift ska betalas till Finans-

inspektionen inom trettio dagar från

det att avgiftsbeslutet har vunnit laga

kraft eller den längre tid som anges i

kraft

eller

sanktionsföreläggandet

beslutet.

godkänts eller den längre tid som

anges i beslutet.

12 §7

Finansinspektionens

beslut

Finansinspektionens

beslut

straffavgift eller förseningsavgift får

sanktionsavgift eller förseningsavgift

verkställas enligt utsökningsbalkens

får verkställas enligt utsöknings-

bestämmelser, om avgiften inte har

balkens bestämmelser, om avgiften

betalats inom den tid som anges i

inte har betalats inom den tid som

11 §.

anges i 11 §.

13 §8

Om straffavgiften eller förse-

Om sanktionsavgiften eller för-

ningsavgiften

inte

betalas inom

seningsavgiften inte betalas inom den

den tid som anges i 11 §, ska

tid som anges i 11 §, ska Finans-

Finansinspektionen

lämna

den

inspektionen

lämna

den

obetalda

obetalda avgiften

för

indrivning.

avgiften för indrivning. Bestämmelser

Bestämmelser

indrivning

om indrivning av statliga fordringar

6 Senaste lydelse 2008:282.

7 Senaste lydelse 2008:282.

8 Senaste lydelse 2008:282.

141

Prop. 2016/17:173	statliga fordringar finns i lagen
Bilaga 4	(1993:891) om indrivning av stat-
	liga fordringar m.m.

finns i lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m.

14 §9

En straffavgift eller försenings-	En sanktionsavgift eller förse-
avgift som har beslutats faller bort i	ningsavgift som har beslutats faller
den utsträckning verkställighet inte	bort i den utsträckning verkställighet
har skett inom fem år från det att	inte har skett inom fem år från det att
beslutet vann laga kraft.	beslutet vann laga kraft eller sank-
	tionsföreläggandet godkändes.

14 kap.

1 §10

Finansinspektionens beslut enligt	Finansinspektionens beslut enligt
10 kap. 10 § och 12 kap. 19 § andra	10 kap. 10 § och 12 kap. 19 § andra
stycket får inte överklagas.	stycket samt beslut om sank-
	tionsföreläggande får inte överklagas.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vid beslut om sanktion enligt 12 kap. 1 a § ska 15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av inspektionens beslut.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före- läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

9 Senaste lydelse 2008:282.

10	Senaste lydelse 2008:282.
142

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (2004:297) att 15 kap. 1–1 a §§, 8–8 a §§ och 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.

1 §1

Om ett kreditinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt underlåta utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon

Finansinspektionen ska även ingripa mot ett kreditinstitut om en person som ingår i bolagets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder kreditinstitutet, eller är ersättare för någon av dem över- träder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 till förmån för kreditinstitutet. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juridiska personen.

Finansinspektionen ska i de fall som avses i första och andra styckena utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt

1 Senaste lydelse 2014:982.

143

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kredit- instituts styrelse eller är dess verk- ställande direktör eller på mot- svarande sätt företräder institutet, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska kreditinstitutets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med andra stycket, om det är sannolikt att ett kreditinstitut inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet.

underlåta utdelning eller ränte- betalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning. Om över- trädelsen är allvarlig ska kredit- institutets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning med- delas.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med tredje stycket, om det är sannolikt att ett kreditinstitut inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet.

1 a §2 Finansinspektionen ska ingripa

mot någon som ingår i ett kredit- instituts styrelse eller är dess verk- ställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kredit- institutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 4,

5.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 99.1 i den förordningen,

6.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 101 i tillsynsförordningen,

7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

2 Senaste lydelse 2015:1029.

144

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 i tillsynsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om

kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument

som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en

allvarlig

överträdelse

lagen

allvarlig

överträdelse

lagen

(2009:62)

åtgärder

mot

(2017:000)

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering

penningtvätt

och

finansiering

terrorism, eller

terrorism,

16. har

befunnits ansvarigt

för

en allvarlig överträdelse av Europa-

parlamentets och rådets förordning

(EU) 2015/847 av den 20 maj 2015

om uppgifter som ska åtfölja

överföringar av medel och om

upphävande

av förordning

(EG)

nr 1781/2006,

16. har tillåtit en styrelseledamot,

17. har tillåtit en styrelseledamot,

verkställande

direktören

eller

verkställande

direktören

eller

ersättare för någon av dem att åta sig

ett sådant uppdrag i institutet eller

kvarstå i institutet trots att kraven i

3 kap.

2 §

första

stycket

eller 5,

3 kap.

2 §

första

stycket

4 eller

10 kap.

8 a–8 c §§, 12 kap.

6 a–

10 kap.

a–8 c §§, 12 kap.

a–

6 c §§

eller i föreskrifter som

har

6 c §§

eller i föreskrifter som

har

meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 2

inte är uppfyllda.

inte är uppfyllda,

17. i strid med 6 a kap. 2 § låter

18. i strid med 6 a kap. 2 § låter

bli att upprätta eller lämna in en

koncernåterhämtningsplan,

18. i strid med 6 b kap. 11 § låter

19. i strid med 6 b kap. 11 § låter

bli att anmäla att koncerninternt

finansiellt stöd ska lämnas,

19. i

strid

med

13 kap.

4 a

och

20. i

strid

med

13 kap. 4 a

och

5 a §§

låter

bli

att

underrätta

5 a §§

låter

bli

att

underrätta

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

145

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Finansinspektionen om institutet	Finansinspektionen om institutet
fallerar eller sannolikt kommer att	fallerar eller sannolikt kommer att
fallera, eller	fallera, eller
20. i strid med 28 kap. 1 § lagen	21. i strid med 28 kap. 1 § lagen
(2015:1016) om resolution låter bli	(2015:1016) om resolution låter bli
att lämna begärda upplysningar till	att lämna begärda upplysningar till
Riksgäldskontoret.	Riksgäldskontoret.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1. beslut att personen i fråga	1. beslut att personen i fråga
under en viss tid, lägst tre år och	under en viss tid, lägst tre år och
högst tio år, inte får vara styrelse-	högst tio år, inte får upprätthålla
ledamot eller verkställande direktör i	en funktion som avses i första
ett kreditinstitut, eller ersättare för	stycket i ett kreditinstitut, eller
någon av dem, eller
2. beslut om sanktionsavgift.	2. beslut om sanktionsavgift.
8 §3
Sanktionsavgiften för ett kre-	Sanktionsavgiften för ett kre-
ditinstitut ska fastställas till högst	ditinstitut ska fastställas till högst det
	största av följande belopp.

1. tio procent av kreditinstitutets omsättning närmast föregående

räkenskapsår,	2. tio procent		av	koncernens

	omsättning	närmast		föregående
	räkenskapsår när det är fråga om
	överträdelse	av	lagen (2017:000)
	om åtgärder mot penningtvätt och
	finansiering	av	terrorism		eller
	Europaparlamentets			och	rådets
	förordning (EU) 2015/847 av den
	20 maj 2015 om uppgifter som ska
	åtfölja överföringar av medel och
	om upphävande av förordning (EG)
	nr 1781/2006	och		överträdelsen
	begåtts av ett moderföretag eller
	dotterföretag i en koncern där
	moderföretaget		är	skyldigt att
	upprätta en koncernredovisning,
2. två gånger den vinst som	3. två gånger den vinst som insti-
institutet erhållit till följd av regel-	tutet erhållit till följd av regelöver-

3 Senaste lydelse 2015:184.

146

överträdelsen, om beloppet går att

trädelsen, om beloppet går att fast-

Prop. 2016/17:173

fastställa, eller

ställa,

Bilaga 4

3. två gånger de

kostnader

som

4. två

gånger

kostnader

som

institutet undvikit till följd av

regelöverträdelsen, om beloppet går

regelöverträdelsen,

beloppet

går

att fastställa.

att fastställa, eller

5. ett

belopp

motsvarande

fem

miljoner euro.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000

kronor. Om överträdelsen har skett under institutets första verksamhetsår

eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får

den uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven

enligt 6 kap. 1 §.

8 a §4

Sanktionsavgiften

för en

fysisk

Sanktionsavgiften

för en

fysisk

person ska fastställas till högst

person ska fastställas till högst det

största av följande belopp

1. ett belopp som per den 17 juli 2013 i svenska kronor motsvarade

fem miljoner euro,

2. ett belopp som per den 25 juni

2015 i svenska kronor motsvarade

fem miljoner euro när det är fråga

överträdelser

lagen

(2017:000)

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering

terrorism

eller

Europaparla-

mentets

och

rådets

förordning

(EU) 2015/847 av den 20 maj 2015

om uppgifter som ska åtfölja

överföringar av medel och om

upphävande

förordning

(EG)

nr 1781/2006,

2. två gånger den vinst som den

3. två gånger den vinst som den

fysiska personen erhållit till följd

av regelöverträdelsen, om beloppet

går att fastställa, eller

3. två gånger de kostnader som den

4. två gånger de kostnader som den

fysiska personen undvikit till följd av

regelöverträdelsen, om beloppet går

regelöverträdelsen,

beloppet

går

att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

4 Senaste lydelse 2015:184.

147

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

16 kap.5

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2.de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett kreditinstitut enligt 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 och 14 kap. 2 § andra stycket 1,

3.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

4.vilka åtgärder som ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering av uppgifter om insättare och deras insättningar, sundhet samt riktlinjer och instruktioner som avses i 6 kap. 1–5 §§,

5.innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncern- återhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras,

6.innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncern- internt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

7.vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

8.innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

9.offentliggörandet av information enligt 6 b kap. 16 §,

10.kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

11.vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

12.vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska

kreditinstitut som inrättat filial i Sverige ska lämna till Finans- inspektionen för dess tillsynsverksamhet,

13. vilka kreditinstitut		som ska		13. vilka kreditinstitut		som ska
upprätta register som avses i 13 kap.				upprätta register som avses i 13 kap.
8 a §, vad registren ska innehålla och				8 a §, vad registren ska innehålla och
inom vilken tid kreditinstitutet ska ge				inom vilken tid kreditinstitutet ska ge
in registren för olika typer av avtal,				in registren för olika typer av avtal,
och
14. sådana	avgifter för		tillsyn,	14. sådana	avgifter för		tillsyn,
ansökningar,	anmälningar		och	ansökningar,	anmälningar		och
underrättelser	som avses	i	13 kap.	underrättelser	som avses	i	13 kap.
16 §.				16 §, och
				15. rapporteringssystem			enligt
				6 kap. 2 a §.

1. Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

5 Senaste lydelse 2015:1029.

148

2. För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

149

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:299) om inlåningsverk- samhet

dels att 18 § och 21 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas åtta stycken nya paragrafer, 18 a–18 h §§ och det ska införas nya rubriker närmast före 18 d §, 18 g § och 18 h § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			18 §1
Finansinspektionen får förelägga ett				Finansinspektionen får förelägga
företag som driver inlåningsverk-				ett företag som driver inlånings-
samhet att göra rättelse om företaget				verksamhet att göra rättelse om
1. inte uppfyller kravet i 5 § första				1. företaget inte uppfyller kravet
stycket eller 6 § första stycket,				i 5 § första stycket eller 6 § första
				stycket,
2. överträder	en	bestämmelse	i	2. företaget		överträder	en	be-
9 §, 10 § andra stycket, 11 §, 12 §				stämmelse i 9 §, 10 § andra stycket,
eller 14 § andra stycket,				11 §, 12 § eller 14 § andra stycket,
3. överträder	en	bestämmelse	i	3. företaget överträder en be-
lagen (2009:62) om åtgärder mot				stämmelse i lagen (2017:000) om
penningtvätt och		finansiering	av	åtgärder	mot	penningtvätt		och
terrorism, eller en föreskrift som har				finansiering av terrorism, eller en
meddelats med stöd av den lagen,				föreskrift som har meddelats med
eller				stöd av den lagen.
				4. en person som ingår i företagets
				styrelse eller är dess verkställande
				direktör eller på motsvarande sätt
				företräder företaget, eller är ersättare
				för någon av dem överträder en
				bestämmelse i lagen (2017:000) om
				åtgärder	om	penningtvätt		och
				finansiering av		terrorism	eller	en

föreskrift som meddelats med stöd av den lagen till förmån för företaget. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan om- fattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juri- diska personen, eller

1 Senaste lydelse 2009:279.

150

4. överträder någon annan bestäm-	5. överträder någon annan bestäm-	Prop. 2016/17:173
melse i en författning som reglerar	melse i en författning som reglerar	Bilaga 4
företagets inlåningsverksamhet.	företagets inlåningsverksamhet.

Om en innehavare som avses i 6 § andra stycket inte uppfyller kravet i 6 § första stycket, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.

Om ett företag inte gör rättelse får inspektionen avföra det ur registret. Ett företag ska också avföras ur registret om det anmäler att det inte längre driver inlåningsverksamhet eller om det på annat sätt framgår att inlåningsverksamheten har upphört.

18 a §

Vid överträdelser, enligt 18 §, som inte är ringa, får Finans- inspektionen även ingripa mot ett företag genom beslut om sanktions- avgift. Sanktionsavgift får inte be- slutas om föreläggande om rättelse förenas med vite och inte om före- taget avförs ur registret enligt 18 § tredje stycket.

18 b §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår företagets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder företaget, eller är er- sättare för någon av dem, om före- taget har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om över- trädelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket i ett företag, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

151

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

152

18 c §

Vid valet av åtgärd eller sanktion ska Finansinspektionen ta hänsyn till alla relevanta omständigheter, däribland överträdelsens allvarlig- het, hur länge den pågått, den vinst som erhållits genom överträdelsen om beloppet kan fastställas, den förlust för tredje man som överträdelsen vållat om beloppet kan fastställas samt tidigare över- trädelser.

I förmildrande riktning ska beak- tas om

1.företaget eller den fysiska personen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2.företaget snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

Sanktionsavgift

18 d §

Sanktionsavgiften för ett företag ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst fastställas till det största av följande belopp.

1.Tio procent av företagets omsättning närmaste föregående räkenskapsår; om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får den upp- skattas,

2.tio procent av koncernens om- sättning närmaste föregående räken- skapsår när det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och över- trädelsen begåtts av ett moderföretag eller dotterföretag i en koncern där moderföretaget är skyldigt att upp- rätta en koncernredovisning,

3. två gånger den vinst som Prop. 2016/17:173 företaget erhållit till följd av regel- Bilaga 4 överträdelsen, om beloppet går att

fastställa, eller

4. ett belopp motsvarande fem miljoner euro.

Avgiften, som tillfaller staten, får inte vara så stor att företaget därefter inte uppfyller kravet i 5 §.

18 e §

En sanktionsavgift för en fysisk person ska högst fastställas till det största av följande belopp.

1.Två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2.ett belopp som per den 25 juni 2015 motsvarade fem miljoner euro.

Avgiften tillfaller staten.

18 f §

När sanktionsavgiftens storlek beslutas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 18 c § samt till företagets eller den fysiska personens finansiella ställ- ning.

Sanktionsföreläggande
18 g §
Frågor om ingripanden			mot
fysiska personer vid överträdelser
enligt 18 b §	tas upp	av Finans-
inspektionen	genom sanktionsföre-
läggande.
Finansinspektionen		ska	då
tillämpa bestämmelserna om sank-
tionsföreläggande i 15 kap.			9 a–
9 d §§ lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

18 h §
Vid verkställighet av beslut om
sanktionsavgift enligt denna lag ska
tillämpas bestämmelserna i 15 kap.	153
	153

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

154

		11–14 §§ lagen (2004:297)				om
		bank- och finansieringsrörelse.
	21 §2
Finansinspektionens beslut	enligt	Finansinspektionens		beslut	enligt
15 § andra stycket får inte	över-	15 § andra stycket och beslut om
klagas. Inspektionens beslut i övrigt		sanktionsföreläggande		får		inte
enligt denna lag får överklagas hos		överklagas.	Inspektionens beslut i
allmän förvaltningsdomstol.	Pröv-	övrigt enligt denna lag får över-
ningstillstånd krävs vid över-		klagas hos allmän förvaltningsdom-
klagande till kammarrätten.		stol. Prövningstillstånd krävs				vid
		överklagande till kammarrätten.
		Vid beslut om sanktion enligt
		18 b § ska	15 kap.	9 c §	lagen
		(2004:297) om bank- och finan-
		sieringsrörelse tillämpas i			fråga
		om domstols prövning av inspek-
		tionens beslut.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 2004:299.

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2005:405) om försäkrings- förmedling

dels att 8 kap. 1 §, 12–13 §§ och 15–18 §§ samt 10 kap. 1 § och rubrikerna närmast före 8 kap. 1 §, 12 § och 15 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 8 kap. 1 a–1 c §§ och 13 a–

13 c §§ samt en ny rubrik närmast 8 kap. 13 c § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	8 kap.
Ingripande mot	Ingripande mot
försäkringsförmedlare	försäkringsförmedlare
	och vissa fysiska personer

1 §1

Om en försäkringsförmedlare har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller enligt andra författningar som reglerar försäkringsförmedlarens verksam- het, samt föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda författ- ningar, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska även ingripa mot en försäkringsför- medlare om en person som ingår i förmedlarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder för- medlaren, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen till förmån för försäkrings- förmedlaren. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juridiska personen.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

1 Senaste lydelse 2009:75.

155

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

156

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att vidta åtgärd inom viss tid, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdel- sen är allvarlig ska försäkringsför- medlarens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning med- delas.

Finansinspektionen får avstå från ingripande om en överträ- delse är ringa eller ursäktlig, om försäkringsförmedlaren gör rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot försäk- ringsförmedlaren och dessa åtgär- der bedöms tillräckliga.

Finansinspektionen ska i de fall som avses i första och andra styckena utfärda ett föreläggande att vidta åtgärd inom viss tid, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska försäkringsförmed- larens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning med- delas.

1 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i försäkrings- förmedlarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på mot- svarande sätt företräder försäk- ringsförmedlaren, eller ersättare för någon av dem, om förmedlaren har befunnits ansvarigt för en överträ- delse av lagen (2017:000) om åt- gärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om över- trädelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oakt- samhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en försäkringsförmedlare, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

1 b §

Vid valet av åtgärd eller sanktion ska Finansinspektionen ta hänsyn till alla relevanta omständigheter, däribland överträdelsens allvarlig- het och hur länge den pågått, den vinst som erhållits genom över-

trädelsen om beloppet kan fastställas	Prop. 2016/17:173
och den förlust för tredje man som	Bilaga 4
överträdelsen vållat om beloppet kan
fastställas.
Finansinspektionen får avstå från
ingripande enligt 1 och 1 a §§ om
en överträdelse är ringa eller
ursäktlig, om försäkringsförmed-
laren gör rättelse eller om den
fysiska personen verkat för att för-
säkringsförmedlaren gör rättelse
eller om någon annan myndighet
har vidtagit åtgärder mot försäk-
ringsförmedlaren eller den fysiska
personen och dessa åtgärder be-
döms tillräckliga.

1 c §

Utöver det som anges i 1 b § första stycket ska i försvårande riktning beaktas tidigare överträdelser. Vid denna bedömning bör särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska beaktas om

1.förmedlaren eller den fysiska personen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2.förmedlaren snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

Straffavgift					Sanktionsavgift
				12 §2
Om	en försäkringsförmedlare, ett				Om	en försäkringsförmedlare, ett
försäkringsföretag		eller	en	utländsk	försäkringsföretag		eller	en	utländsk
försäkringsförmedlare			som	utövar	försäkringsförmedlare			som	utövar
försäkringsförmedling i Sverige enligt					försäkringsförmedling i Sverige enligt
3 kap. 2 § har meddelats beslut om					3 kap. 2 § har meddelats beslut om
anmärkning eller varning enligt 1, 8					anmärkning eller varning enligt 1, 8
eller	11 §, får	Finansinspektionen			eller	11 §, får	Finansinspektionen

2 Senaste lydelse 2005:405.

157

Prop. 2016/17:173

besluta

att

försäkringsförmedlaren,

besluta

att

försäkringsförmedlaren,

Bilaga 4

försäkringsföretaget

eller

den

försäkringsföretaget

eller

den

utländska

försäkringsförmedlaren

utländska försäkringsförmedlaren ska

skall betala straffavgift.

betala sanktionsavgift.

Avgiften tillfaller staten.

13 §3

Straffavgiften ska uppgå till lägst

Sanktionsavgiften

ska uppgå

till

5 000 kronor och högst 50 miljoner

lägst 5 000 kronor och högst till

kronor.

det största av följande belopp.

Avgiften får inte överstiga tio

1. Tio

procent

omsättningen

procent

omsättningen närmast

närmaste föregående

räkenskapsår

föregående räkenskapsår för för-

för

försäkringsförmedlaren,

försäk-

säkringsförmedlaren,

försäkrings-

ringsföretaget eller filialen till en

företaget eller filialen till en sådan

sådan utländsk försäkringsförmedlare

utländsk

försäkringsförmedlare

som avses

i 3 kap.

2 §; om över-

som avses i 3 kap. 2 §. Om över-

trädelsen har skett under försäk-

ringsförmedlarens,

försäkringsföre-

ringsförmedlarens,

försäkrings-

tagets eller filialens första verksam-

företagets

eller

filialens

första

hetsår eller om uppgifter om omsätt-

verksamhetsår eller

uppgifter

ningen annars saknas eller är brist-

om omsättningen

annars

saknas

fälliga, får den uppskattas,

eller är bristfälliga, får den upp-

2. tio

procent

koncernens

skattas.

omsättning

närmaste

föregående

räkenskapsår när det är fråga om en

överträdelse av lagen (2017:000) om

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering av terrorism och över-

trädelsen begåtts av ett moderföretag

eller dotterföretag i en koncern där

moderföretaget är skyldigt att upp-

rätta en koncernredovisning,

3. två gånger den vinst som för-

säkringsförmedlaren,

försäkrings-

företaget eller filialen erhållit till följd

regelöverträdelsen,

beloppet

går att fastställa, eller

4. ett

belopp

motsvarande

fem

miljoner euro.

Avgiften får inte vara så stor att försäkringsförmedlaren eller försäk-

ringsföretaget därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden,

6 kap. 1 §

lagen (2004:297) om bank- och

finansieringsrörelse eller 4 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

När avgiftens storlek beslutas, ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som har föranlett

3 Senaste lydelse 2010:2070.

158

anmärkningen eller varningen och	Prop. 2016/17:173
hur länge överträdelsen har pågått.	Bilaga 4

13 a §

En sanktionsavgift för en fysisk person enligt 1 a § ska högst fast- ställas till det största av följande belopp.

1.Ett belopp som per den 25 juni 2015 motsvarade fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

13 b §

När sanktionsavgiftens storlek beslutas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges 1 b § första stycket och 1 c § samt till försäkringsförmedlarens, försäkrings- företagets, filialens till en sådan utländsk försäkringsförmedlare som avses i 3 kap. 2 § eller den fysiska personens finansiella ställning.

Sanktionsföreläggande

13 c §

Frågor om ingripanden mot fysiska personer vid överträdelser enligt 1 a § tas upp av Finans- inspektionen genom sanktionsföre- läggande.

Finansinspektionen ska då tillämpa bestämmelserna om sanktionsföreläggande i 15 kap. 9 a–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

159

Sanktionsavgiften eller förse- ningsavgiften skall betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller sank- tionsföreläggandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet.

Prop. 2016/17:173	Verkställighet och beslut om	Verkställighet och beslut om
Bilaga 4	straffavgift eller förseningsavgift	sanktionsavgift eller försenings-
		avgift

15 §4 Straffavgiften eller försenings-

avgiften skall betalas till Finans- inspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

				16 §5
Finansinspektionens		beslut		att	Finansinspektionens			beslut	att
påföra straffavgift eller försenings-					påföra sanktionsavgift eller förse-
avgift får verkställas utan före-					ningsavgift	får	verkställas		utan
gående dom eller utslag om avgif-					föregående dom eller utslag om
ten inte har betalats inom den tid					avgiften inte har betalats inom den
som anges i 15 §.					tid som anges i 15 §.
				17 §6
Om straffavgiften eller förse-					Om sanktionsavgiften eller för-
ningsavgiften inte betalas inom den					seningsavgiften inte betalas inom den
tid som anges i 15 §, skall Finans-					tid som anges i 15 §, skall Finans-
inspektionen	lämna	den	obetalda		inspektionen	lämna		den obetalda
avgiften för indrivning. Bestämmelser					avgiften för indrivning. Bestämmelser
om indrivning finns i lagen					om indrivning finns i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga					(1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.					fordringar m.m.
				18 §7
En straffavgift eller försenings-					En sanktionsavgift eller förse-
avgift som påförts faller bort i den					ningsavgift som påförts faller bort i
utsträckning	verkställighet		inte	har	den utsträckning		verkställighet		inte
skett inom fem år från det att beslutet					har skett inom fem år från det att
vann laga kraft.					beslutet vann laga kraft eller
					sanktionsföreläggandet godkändes.

4	Senaste lydelse 2005:405.
5	Senaste lydelse 2005:405.
6	Senaste lydelse 2005:405.
7	Senaste lydelse 2005:405.
160

10 kap.		Prop. 2016/17:173
1 §8		Bilaga 4
Finansinspektionens beslut enligt	Finansinspektionens	beslut enligt
8 kap. 19 § andra stycket får inte	8 kap. 19 § andra stycket och beslut
överklagas.	om sanktionsföreläggande får inte
	överklagas.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Vid	beslut	om	sanktion	enligt
8 kap.	1 a §	ska	15 kap.	9 c §

tillämpas i fråga om domstols pröv- ning av inspektionens beslut.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före- läggande eller återkallelse skall gälla omedelbart.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

8 Senaste lydelse 2005:405.

161

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden att 23 kap. 15 §, 25 kap. 1–1 a §§, 9–9 a §§ och 12 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 kap.

15 §1

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas,

2.hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § ska fullgöras,

3.vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 b §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,

4.löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning hos börser, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, samt

5.sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 12 och 13 §§.

4.löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning hos börser, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,

5.sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 12 och 13 §§, samt

6. rapporteringssystem	enligt
8 kap. 4 a §.

25 kap.

1 §2

Om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs eller en svensk clearingorganisation har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska ingripa mot ett värdepappersbolag om en person som ingår i bolagets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt före- träder bolaget, eller ersättare för

1 Senaste lydelse 2015:1032.

2 Senaste lydelse 2014:985.

162

Finansinspektionen ska då ut- färda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt underlåta utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen ska även in- gripa genom att utfärda ett föreläg- gande i enlighet med andra stycket om det är sannolikt att ett värde- pappersbolag inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

någon av dem överträder en				be-	Prop. 2016/17:173
stämmelse i lagen (2017:000) om					Bilaga 4
åtgärder	mot	penningtvätt		och
finansiering av terrorism eller en
föreskrift som har meddelats med
stöd av den lagen till förmån för
bolaget. Detsamma gäller om en
sådan person brister i tillsyn och
kontroll av en person, som är
underställd den juridiska perso-
nen, i sådan omfattning att det
gjort det möjligt för den under-
ställde att begå en sådan över-
trädelse till förmån för den juri-
diska personen.
Finansinspektionen ska i de fall
som avses i första och andra
styckena	utfärda ett		föreläggande
att inom viss tid begränsa eller
minska riskerna i rörelsen i något
avseende,	begränsa		eller	helt
underlåta utdelning eller ränte-
betalningar eller vidta någon annan
åtgärd för att komma till rätta med
situationen, meddela ett förbud att
verkställa beslut eller genom att
göra en anmärkning. Om över-
trädelsen är allvarlig, ska före-
tagets tillstånd återkallas eller, om
det är tillräckligt, varning med-
delas.
Finansinspektionen ska även in-
gripa genom att utfärda ett föreläg-
gande i enlighet med tredje stycket
om det är sannolikt att ett värde-
pappersbolag		inom tolv månader
inte längre kommer att uppfylla
sina skyldigheter enligt denna lag
eller andra		författningar		som

reglerar bolagets verksamhet.

1 a §3

Finansinspektionen ska ingripa mot	Finansinspektionen ska ingripa mot
någon som ingår i ett värdepappers-	någon som ingår i ett värdepappers-
bolags styrelse eller är dess verkstäl-	bolags styrelse eller är dess verkstäl-
lande direktör, eller ersättare för	lande direktör eller på motsvarande
3 Senaste lydelse 2015:1032.

163

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

164

någon av dem, om värdepappers- sätt företräder värdepappersbolaget, bolaget eller ersättare för någon av dem, om

värdepappersbolaget

1.har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 8 kap. 3–6, 8, 8 e, 9 eller 11 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 42 § 2, 4 och 6,

6.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 101 i tillsynsförordningen,

7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar

ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 i tillsynsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen(2014:966) om kapital- buffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa

artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en			15. har befunnits ansvarigt för en
allvarlig	överträdelse	av lagen	allvarlig överträdelse av			lagen
(2009:62) om åtgärder mot penning-			(2017:000)	om	åtgärder	mot
tvätt och finansiering av terrorism,			penningtvätt	och	finansiering av
			terrorism,
16. har	tillåtit en	styrelseledamot, verkställande			direktören	eller

ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven i 3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller

Sanktionsavgiften för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs eller en svensk clearingorganisation ska fastställas till högst det största av följande belopp.

8 kap.	8 b–8 d §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av	Prop. 2016/17:173
3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda,		Bilaga 4

17.i strid med 8 a kap. 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en koncernåterhämtningsplan,

18.i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

19.i strid med 23 kap. 3 a § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera, eller

20.i strid med 28 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i bolaget, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under	1. beslut att personen i fråga under
en viss tid, lägst tre och högst tio år,	en viss tid, lägst tre och högst tio år,
inte får vara styrelseledamot eller	inte får upprätthålla en funktion som
verkställande direktör i ett värde-	avses i första stycket i ett värdepap-
pappersbolag, eller ersättare för	persbolag, eller
någon av dem, eller
2. beslut om sanktionsavgift.	2. beslut om sanktionsavgift.

9 §4 Sanktionsavgiften för ett svenskt

värdepappersinstitut, en börs eller en svensk clearingorganisation ska fastställas till högst

1.tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår,

2.tio procent av koncernens omsättning närmast föregående räkenskapsår när det är fråga om överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och över- trädelsen begåtts av ett moder- företag eller dotterföretag i en koncern där moderföretaget är skyldigt att upprätta en koncern- redovisning,

2. två gånger den vinst som företaget erhållit till följd av regel-

3. två gånger den vinst som företaget erhållit till följd av regel-

4 Senaste lydelse 2015:186.

165

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

överträdelsen, om beloppet går att	överträdelsen, om beloppet går att
fastställa, eller	fastställa,
3. två gånger de kostnader som	4. två gånger	de kostnader	som
företaget undvikit till följd av regel-	företaget undvikit till följd av regel-
överträdelsen, om beloppet går att	överträdelsen, om beloppet går att
fastställa.	fastställa, eller
	5. ett belopp	motsvarande	fem
	miljoner euro.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.

För värdepappersinstitut får avgiften inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § denna lag eller 6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

9 a §5

Sanktionsavgiften för en fysisk	Sanktionsavgiften för en fysisk
person ska fastställas till högst	person ska fastställas till högst det
	största av följande belopp.

1. ett belopp som per den 17 juli 2013 i svenska kronor motsvarade

fem miljoner euro,	2. ett belopp som per den 25 juni
	2. ett belopp som per den 25 juni
	2015 i svenska kronor motsvarade
	fem miljoner euro när det är fråga
	om en överträdelse av lagen
	(2017:000)	om	åtgärder	mot
	penningtvätt	och	finansiering	av
	terrorism,
2. två gånger den vinst som den	3. två gånger den vinst som den
fysiska personen erhållit till följd	fysiska personen erhållit till följd
av regelöverträdelsen, om beloppet	av regelöverträdelsen, om beloppet
går att fastställa, eller	går att fastställa, eller
3. två gånger de kostnader som den	4. två gånger de kostnader som den
fysiska personen undvikit till följd av	fysiska personen undvikit till följd av
regelöverträdelsen, om beloppet går	regelöverträdelsen,		om beloppet	går
att fastställa.	att fastställa.
Avgiften tillfaller staten.

12 §6

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmel- ser eller föreskrifter som meddelats med stöd av dem eller överträder bestämmelser i genomförandeförordningen som hänför sig till någon av följande bestämmelser:

5	Senaste lydelse 2015:186.
6	Senaste lydelse 2012:197.
166

– uppföranderegler m.m. i 8 kap. 1, 12 och 22–33 §§,		Prop. 2016/17:173
– hantering av limitorder i 9 kap. 1 §,		Bilaga 4
– systematiska internhandlare i 9 kap. 2–8 §§,
– information efter handel i 9 kap. 9 §,
– dokumentation i 10 kap. 2 §, eller	– dokumentation i 10 kap. 2 §,
– rapportering av transaktioner	– rapportering av	transaktioner
i 10 kap. 3 och 4 §§.	i 10 kap. 3 och 4 §§, eller
	– regler i lagen	(2017:000) om
	åtgärder mot penningtvätt och finansi-

ering av terrorism.

Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen under- rätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappers- företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud med- delas.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

167

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

168

Förslag till lag om upphävande av lagen (2008:99) om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel

Härigenom föreskrivs att lagen (2008:99) om tillämpning av Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel ska upphöra att gälla den 26 juni 2017.

Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

dels att 30 kap. 4 b § och 31 kap. 30 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 30 kap. 23 a §.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			30 kap.
			4 b §1
Sekretess gäller i en statlig myn-				Sekretess gäller i en statlig myn-
dighets verksamhet som består i				dighets verksamhet som består i
tillståndsgivning eller tillsyn			med	tillståndsgivning eller tillsyn				med
avseende	på	bank-	och	avseende		på	bank-	och
kreditväsendet,		värdepappers-		kreditväsendet,			betaltjänstverk-
marknaden	eller	försäkrings-		samhet,	utgivning		av elektroniska
väsendet för uppgift i en anmälan				pengar,	värdepappersmarknaden
eller utsaga om överträdelse av				eller försäkringsväsendet för uppgift
bestämmelse som gäller för den				i en anmälan eller utsaga om
som myndighetens		verksamhet		överträdelse		av bestämmelse		som
avser, om uppgiften kan avslöja				gäller för den som myndighetens
anmälarens identitet.				verksamhet		avser,	om uppgiften
				kan avslöja anmälarens identitet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

23 a §

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av dessa bestämmelser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

30 kap.

Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen,

30 §2

Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen,

1Senaste lydelse 2014:987.

2Senaste lydelse 2014:987.

169

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

170

4 §

första

stycket 2,

4 a §

första

4 § första

stycket 2,

4 a §

första

stycket 2, 4 b §, 12 § första stycket

och

andra

stycket 2,

13 §,

15 §

och andra

stycket 2,

13 §,

15 §

första stycket 2,

23 §

första

stycket 2,

23 §

första

stycket 2 och 27 § första stycket 2

stycket 2,

23 a §

och

27 §

första

och den tystnadsplikt som följer av

stycket 2

och

den tystnadsplikt

ett förbehåll som gjorts med stöd

som följer av ett förbehåll som

av 9 § andra meningen, 14 § andra

gjorts

med

stöd

9 §

andra

meningen,

26 §

andra

meningen

meningen,

14 §

andra

meningen,

eller

29 §

andra

meningen

26 §

andra

meningen

eller

29 §

inskränker

rätten

enligt

1 kap. 1 §

andra

meningen

inskränker

rätten

tryckfrihetsförordningen

och

enligt

1 kap. 1 §

tryckfrihetsför-

1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-

ordningen och 1 kap. 1 och 2 §§

grundlagen

att

meddela

och

yttrandefrihetsgrundlagen att med-

offentliggöra uppgifter.

dela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs följande i fråga om lagen (2010:751) om betal- tjänster

dels att 3 kap. 12 §, 29 §, 8 kap. 8–9 §§, 14–16 §§ och 18–21 §§ samt 23 § och 26 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 8 kap. 8 §, 14 § och 18 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas 12 stycken nya paragrafer 1 kap. 8 §, 3 kap. 28 a § och 8 kap. 8 a–8 c §§, 9 a §, 15 a §, 16 a § samt 23 a–23 d §§ och två nya rubriker närmast före 3 kap. 28 a § och före 8 kap. 16 a § av följande lydelse.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 ska inte tilläm- pas på överföringar av medel inom Sverige till en betalningsmot- tagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhanda- hållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i förordningen är uppfyllda.

3kap.

12 §1

Den som är eller har varit knuten till ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet eller leverantören.

Detsamma gäller en uppgift i en anmälan eller utsaga om en miss- tänkt överträdelse av en bestäm- melse som gäller för ett betal- ningsinstituts eller registrerad betaltjänstleverantörs verksamhet

1 Senaste lydelse 2010:751.

171

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 6 kap. 9 § finns särskilda bestämmelser om tystnadsplikt vid behand- ling av personuppgifter i register som förs av en betaltjänstleverantör eller den som ansvarar för ett betalningssystem enligt 6 kap. 1 §.

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser om att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.

Rapporteringssystem

28 a §

Ett betalningsinstitut eller regi- strerad betaltjänstleverantör ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av be- stämmelser som gäller för betal- ningsinstitutets eller den registre- rade betaltjänstleverantörens verk- samhet.

Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av person- uppgifter inom ramen för sådana rapporteringssystem som avses i första stycket.

29 §2

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.beräkningen av kapitalkrav enligt 2 § första stycket,

2.hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera medel enligt 6 §,

3.hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalnings- institut eller registrerade betaltjänstleverantörer som omfattas av skydds- kraven enligt 7 § tredje stycket,

4. vilka uppgifter som ska anses	4. vilka uppgifter som ska anses
relevanta enligt 8 §, och	relevanta enligt 8 §,
5. vad ett betalningsinstitut eller	5. vad ett betalningsinstitut eller
en registrerad betaltjänstleverantör	en registrerad betaltjänstleverantör

2 Senaste lydelse 2010:751.

172

ska iaktta och vilka krav som betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 28 §.

ska iaktta och vilka krav		som	Prop. 2016/17:173
betalningsinstitutet	eller	den	Bilaga 4
registrerade betaltjänstleverantören
ska uppfylla vid	uppdragsavtal
enligt 28 §, och
6. rapporteringssystem		enligt
28 a §.

8 kap.

Ingripande mot betalningsinstitut Ingripande mot betalningsinstitut och vissa fysiska personer

8 §3

Om ett betalningsinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012, andra författningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolags- ordning, stadgar, reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar institutets verksamhet, ska Finans- inspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då ut- färda ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksamheten i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett förbud att verk- ställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska betalningsinstitutets tillstånd åter- kallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

8 a §

Finansinspektionen ska även ingripa mot ett betalningsinstitut om en person som ingår i institutets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder institutet, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja över-

3 Senaste lydelse 2014:220.

173

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

174

föringar av medel och om upp-

hävande av	förordning	(EG)
nr 1781/2006	eller	lagen

(2017:000) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av ter- rorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen till förmån för betalningsinstitutet. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juridiska personen.

8 b §

Finansinspektionen ska i de fall som avses i 8 och 8 a §§ utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksamheten i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situa- tionen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska betalningsinstitutets tillstånd åter- kallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

8 c §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalnings- institutets styrelse eller är dess verk- ställande direktör, eller på mot- svarande sätt företräder institutet eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om över-

trädelsen är allvarlig, upprepad	Prop. 2016/17:173
eller systematisk och personen i	Bilaga 4
fråga uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett betalningsinstitut, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

9 §4
	Vid valet av åtgärd eller sank-
	tion	ska	Finansinspektionen					ta
	hänsyn		till samtliga			relevanta
	omständigheter,			däribland			över-
	trädelsens allvarlighet,					hur	länge
	den har pågått, den vinst som
	erhållits		genom	överträdelsen				om
	beloppet kan fastställas och den
	förlust för tredje man som över-
	trädelsen vållat om beloppet kan
	fastställas.
Finansinspektionen får avstå från	Finansinspektionen					får	avstå
ingripande enligt 8 §, om en över-	från	ingripande			enligt 8			och
trädelse är ringa eller ursäktlig, om	8 a–8 c §§, om en överträdelse är
betalningsinstitutet gör rättelse	ringa eller ursäktlig, om betal-
eller om någon annan myndighet	ningsinstitutet gör rättelse eller om
har vidtagit åtgärder mot institutet	den fysiska personen verkat för att
som bedöms vara tillräckliga.	institutet gör rättelse eller om
	någon annan myndighet har vid-
	tagit åtgärder mot institutet eller
	den fysiska personen som bedöms
	vara tillräckliga.
	9 a §
	Utöver det som anges i 9 § första
	stycket ska i försvårande riktning
	beaktas om institutet eller den
	fysiska		personen		tidigare			har
	begått en överträdelse. Vid denna
	bedömning bör särskild vikt fästas
	vid om överträdelserna är lik-
	artade och den tid som har gått
	mellan de olika överträdelserna.
	I	förmildrande			riktning			ska

4 Senaste lydelse 2010:751.

175

Prop. 2016/17:173			beaktas om
Bilaga 4			1. institutet			eller		den		fysiska
			personen i väsentlig mån genom ett
			aktivt	samarbete			har		underlättat
			Finansinspektionens utredning, och
			2. institutet snabbt har upphört
			med	överträdelsen,					eller		den
			fysiska personen snabbt verkat för
			att överträdelsen					ska	upphöra,
			sedan den anmälts till eller på-
			talats av Finansinspektionen.
Straffavgift			Sanktionsavgift
		14 §5
Om ett betalningsinstitut har fått			Om ett betalningsinstitut har fått
anmärkning eller varning enligt 8 §			anmärkning eller varning enligt 8 b §
eller varning enligt 11 §, får Finans-			eller varning enligt 11 §, får Finans-
inspektionen besluta att institutet ska			inspektionen besluta att institutet ska
betala en straffavgift.			betala en sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten.
		15 §6
Straffavgiften ska uppgå till lägst			Sanktionsavgiften					ska	uppgå till
5 000 kronor och högst 50 miljoner			lägst 5 000 kronor och högst till
kronor.			det största av följande belopp.
Avgiften får inte överstiga tio			1. Tio		procent			av	betalnings-
procent av	betalningsinstitutets		institutets		omsättning				närmaste
omsättning närmast föregående			föregående räkenskapsår; om över-
räkenskapsår.	Om	överträdelsen	trädelsen har skett under institutets
har skett under institutets första			första	verksamhetsår					eller		om
verksamhetsår	eller	om uppgifter	uppgifter		om	omsättningen				annars
om omsättningen annars saknas			saknas eller är bristfälliga, får den
eller är bristfälliga, får den upp-			uppskattas,
skattas.			2. tio		procent		av		koncernens
			omsättning			närmaste			föregående
			räkenskapsår, när det är fråga om en
			överträdelse av lagen (2017:000) om
			åtgärder		mot penningtvätt						och
			finansiering			av	terrorism				eller
			Europaparlamentets					och		rådets
			förordning (EU) 2015/847 av den
			20 maj 2015 om uppgifter som ska
			åtfölja överföringar av medel och
			om upphävande av förordning (EG)
			nr 1781/2006			om		överträdelsen

5	Senaste lydelse 2010:751.
6	Senaste lydelse 2010:751.
176


	begåtts	av	ett moderföretag			eller	Prop. 2016/17:173
	dotterföretag i			en	koncern	där	Bilaga 4
	moderföretaget är skyldigt att upp-
	rätta en koncernredovisning,
	3. två	gånger		den vinst		som
	institutet erhållit till följd av regel-
	överträdelsen, om beloppet går att
	fastställa, eller
	4. ett	belopp		motsvarande		fem
	miljoner euro.
För ett betalningsinstitut som	För	ett	betalningsinstitut			som
även bedriver annan verksamhet än	även bedriver annan verksamhet än
tillhandahållande av betaltjänster	tillhandahållande			av	betaltjänster
enligt 1 kap. 2 § ska omsättningen	enligt 1 kap. 2 § ska omsättningen
enligt andra stycket avse endast	enligt första stycket avse endast
verksamheten med betaltjänster.	verksamheten med betaltjänster.

Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

15 a §

En sanktionsavgift för en fysisk person ska högst fastställas till det största av följande belopp.

1.Ett belopp som per den 25 juni 2015 motsvarade fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

16 §7
När straffavgiftens storlek fast-	När	sanktionsavgiftens	storlek
ställs, ska särskild hänsyn tas till hur	fastställs, ska särskild hänsyn tas till
allvarlig den överträdelse är som	sådana	omständigheter som	anges
har föranlett anmärkningen eller	9 § första stycket och 9 a §§ samt till
varningen och hur länge över-	betalningsinstitutets eller den fysiska
trädelsen har pågått.	personens finansiella ställning.

Sanktionsföreläggande

16 a §

Frågor om ingripanden mot fysiska personer för överträdelser enligt 8 c § tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

7 Senaste lydelse 2010:751.

177

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

	Finansinspektionen	ska	då
	tillämpa bestämmelserna i 15 kap.
	9 a–9 d §§ lagen (2004:297)		om
	bank- och finansieringsrörelse.
Verkställighet av beslut om	Verkställighet av beslut om
straffavgift och förseningsavgift	sanktionsavgift och förseningsavgift

			18 §8
En straffavgift eller försenings-				En sanktionsavgift eller förse-
avgift ska betalas till Finans-				ningsavgift ska betalas till Finans-
inspektionen inom trettio dagar från				inspektionen inom trettio dagar från
det att beslutet om den har vunnit				det att beslutet om den har vunnit laga
laga kraft eller den längre tid som				kraft eller	sanktionsföreläggande
anges i beslutet.				godkänts eller den längre tid som
				anges i beslutet.
			19 §9
Finansinspektionens beslut			om	Finansinspektionens		beslut	om
straffavgift eller förseningsavgift får				sanktionsavgift eller förseningsavgift
verkställas enligt utsökningsbalkens				får verkställas enligt utsöknings-
bestämmelser, om avgiften inte har				balkens bestämmelser, om avgiften
betalats inom den tid som anges i				inte har betalats inom den tid som
18 §.				anges i 18 §.
Om straffavgiften eller förse-				Om sanktionsavgiften eller för-
ningsavgiften	inte	betalas inom		seningsavgiften inte		betalas	inom
den tid som anges i 18 §, ska				den tid som anges i 18 §, ska
inspektionen	lämna	den obetalda		inspektionen	lämna	den obetalda
avgiften för indrivning. Bestäm-				avgiften för indrivning. Bestäm-
melser om indrivning av statliga				melser om indrivning av statliga
fordringar finns i lagen (1993:891)				fordringar finns i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga ford-				om indrivning av statliga ford-
ringar m.m.				ringar m.m.
			20 §10
En straffavgift eller försenings-				En sanktionsavgift eller förse-
avgift som har beslutats faller bort i				ningsavgift som har beslutats faller
den utsträckning verkställighet			inte	bort i den utsträckning verkställighet
har skett inom fem år från det att				inte har skett inom fem år från det att
beslutet vann laga kraft.				beslutet vann laga kraft eller
				sanktionsföreläggandet godkändes.

8 Senaste lydelse 2010:751.

9 Senaste lydelse 2010:751.

10 Senaste lydelse 2010:751.

178

21 §11

Prop. 2016/17:173

Finansinspektionen får förelägga

Bilaga 4

ett utländskt företag som tillhanda-

håller betaltjänster i enlighet med

3 kap.

eller 27 §

att

göra

3 kap.

eller

27 § att

göra

rättelse, om dess verksamhet med

betaltjänster i Sverige inte bedrivs

enligt

gällande

bestämmelser

enligt

gällande

bestämmelser

åtgärder

mot

penningtvätt

och

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering av terrorism eller i

enlighet

med Europaparlamentets

enlighet

med Europaparlamentets

och

rådets

förordning (EG)

och

rådets

förordning

(EU)

nr 1781/2006 av den 15 november

2015/847 av den 20 maj 2015 om

2006 om information om betalaren

uppgifter

som

ska

åtfölja

som skall åtfölja överföringar av

överföringar av medel och om

medel och sådan lag som

upphävande

förordning

(EG)

kompletterar den förordningen.

nr 1781/2006.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som till-

handahåller

betaltjänster

från

filial eller genom ett ombud enligt

3 kap.

26 §

att

göra rättelse

dess verksamhet med betaltjänster i

Sverige inte bedrivs i enlighet med 4 och 5 kap.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att påbörja nya betalningstransaktioner här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

23 §12

Om en registrerad betaltjänstleverantör eller den som ansvarar för ett betalningssystem har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 eller andra författningar som reglerar dess verksamhet, ska Finansinspektionen förelägga den registrerade betaltjänstleverantören eller den som ansvarar för ett betalningssystem att inom viss tid vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen eller att upphöra med verksamheten.

Finansinspektionen ska även in- gripa mot en registrerad betaltjänst- leverantör om en person som ingår i betaltjänstleverantörens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betal-

11Senaste lydelse 2010:751.

12Senaste lydelse 2014:220.

179

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

180

tjänstleverantören, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism, en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om

upphävande	av	förordning	(EG)
nr 1781/2006	till	förmån för	betal-

tjänstleverantören. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juridiska personen. Finans- inspektionen ska då förelägga den registrerade betaltjänstleveran- tören att inom viss tid vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen eller att upphöra med verksamheten.

Om en registrerad betaltjänstleverantör som avses i 2 kap. 5 § inte inkommer med ansökan om tillstånd, ska Finansinspektionen förelägga betaltjänstleverantören att inkomma med en ansökan. Om betaltjänst- leverantören inte rättar sig efter föreläggandet ska inspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om det är osäkert om tillståndsplikt föreligger beträffande viss betal- tjänstverksamhet, får Finansinspektionen förelägga den som driver verk- samheten att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.

23 a §

Vid en överträdelse enligt 23 §, som inte är ringa, får Finans- inspektionen även ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 §. Sanktionsavgift får inte beslutas om föreläggande om rättelse förenas med vite och inte heller vid före- läggande om att upphöra med verk- samheten.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §					Prop. 2016/17:173
Finansinspektionen ska ingripa mot					Bilaga 4
en person som ingår i en registrerad
betaltjänstleverantörs styrelse eller är
dess verkställande direktör eller på
motsvarande sätt företräder betal-
tjänstleverantören, eller ersättare för
någon av dem, om den registrerade
betaltjänstleverantören har befunnits
ansvarigt för en överträdelse av lagen
(2017:000)		om	åtgärder	mot
penningtvätt		och	finansiering av
terrorism eller Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2015/847
av den 20 maj 2015 om uppgifter som
ska åtfölja överföringar av medel och
om upphävande av förordning (EG)
nr 1781/2006.
Ett	ingripande		enligt	första
stycket får ske endast om över-
trädelsen är		allvarlig, upprepad
eller systematisk och personen i
fråga	uppsåtligen		eller av	grov

oaktsamhet orsakat överträdelsen. Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en registrerad betaltjänstleve- rantör, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

23 c §

Vid beslut om åtgärd eller sanktion enligt 23 b § gäller 15 a § och 16 a §.

Vid verkställighet av beslut om sanktionsavgift m.m. gäller 18–20 §§.

23 d §

Vid valet av åtgärd eller sanktion enligt 23 § och 23 a–23 c §§ och vid bestämmande av sanktionsavgif- tens storlek ska Finansinspektionen ta hänsyn till de omständigheter som anges i 9 § första stycket, 9 a § och 16 §.

181

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

182

26 §13
Finansinspektionens beslut enligt	Finansinspektionens beslut	enligt
23 § tredje stycket och 24 § andra	23 § fjärde stycket och 24 §	andra
stycket får inte överklagas.	stycket samt beslut om sank-
	tionsföreläggande får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vid beslut om sanktion enligt 8 c § och 23 b § ska 15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av inspektionens beslut.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före- läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

13 Senaste lydelse 2010:751.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043) dels att 18 kap. 1, 3, 16–18, 20–23 §§ och 21 kap. 1§ och 3 § samt

rubriken före närmast före 18 kap.1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 18 kap. 1 a §, 2 a §, 3 a §, 17 a § och 18 a § av följande lydelse.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 kap.

Ingripande mot

försäkringsföretag

och vissa fysiska personer

1 §1

Finansinspektionen ska ingripa om

Finansinspektionen ska ingripa mot

ett försäkringsföretag om

1. ett

försäkringsföretag

har

1. företaget

har åsidosatt

sina

åsidosatt

sina

skyldigheter enligt

skyldigheter

enligt

denna

lag,

denna lag, andra författningar som

andra författningar

som

reglerar

företagets

verksamhet,

företagets

verksamhet,

företagets

bolagsordning

eller

bolagsordning

eller

stadgar

eller

stadgar eller företagets försäkrings-

företagets

försäkringstekniska

rikt-

tekniska

riktlinjer,

beräknings-

linjer, beräkningsunderlag, riktlinjer

underlag, riktlinjer för hantering av

för hantering

intressekonflikter

intressekonflikter eller sådana styr-

eller sådana styrdokument som har

dokument som har sin grund i

sin grund i författningar som

författningar som reglerar företagets

reglerar företagets verksamhet,

verksamhet,

2. bolagsordningen,

stadgarna,

2. bolagsordningen, stadgarna,

försäkringstekniska

riktlinjerna,

försäkringstekniska

riktlinjerna,

beräkningsunderlaget, riktlinjerna för

hantering

av intressekonflikter

eller

hantering

av intressekonflikter eller

styrdokumenten

inte

längre

är

styrdokumenten

inte

längre

är

tillfredsställande

med

hänsyntill

tillfredsställande

med

hänsyn

till

omfattningen och arten av företagets

omfattningen

och

arten

verksamhet, eller

företagets verksamhet,

3. försäkringsbeståndet inte

är

3. försäkringsbeståndet

inte

är

tillräckligt för erforderlig risk-

utjämning.

utjämning, eller

4. en person som ingår i företagets

styrelse eller är dess verkställande

direktör eller

på

motsvarande

sätt

1 Senaste lydelse SFS 2015:700.

183

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

184

företräder företaget, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder om penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som meddelats med stöd av den lagen till förmån för företaget. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfatt- ning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan över- trädelse till förmån för den juridiska personen.

1 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i försäkrings- företagets styrelse eller är dess verk- ställande direktör eller på motsvar- ande sätt företräder företaget, eller ersättare för någon av dem, om före- taget har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

2 a §

Ingripande enligt 1 a § sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i 1 a § första stycket i ett försäkringsföretag, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

När Finansinspektionen får avstå		Vilka omständigheter ska beaktas
från ingripande		vid ingripande och när får
		Finansinspektionen avstå?
	3 §2
		Vid valet av åtgärd eller sank-
		tion ska	Finansinspektionen				ta
		hänsyn	till samtliga		relevanta
		omständligheter,		däribland		över-
		trädelsens allvarlighet,			hur	länge
		den har pågått, den vinst som
		erhållits	genom överträdelsen				om
		beloppet kan fastställas och den
		förlust för tredje man som över-
		trädelsen vållat om beloppet kan
		fastställas.
Finansinspektionen får avstå från ingripande om
1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. försäkringsföretaget	gör	2. försäkringsföretaget gör rättel-
rättelse, eller		se eller om den fysiska personen
		verkat för att företaget gör rättel-
		se, eller
3. någon annan myndighet	har	3. någon annan		myndighet			har
vidtagit åtgärder mot företaget och		vidtagit	åtgärder	mot	företaget
dessa åtgärder bedöms tillräckliga.		eller den fysiska personen och
		dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

3 a §

Utöver det som anges i 3 § första stycket ska i försvårande riktning beaktas om försäkringsföretaget eller den fysiska personen tidigare har begått en överträdelse. Vid denna bedömning bör särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska beaktas om

1. företaget eller den fysiska personen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. företaget snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att över-

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

2 Senaste lydelse 2015:700.

185

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Straffavgift

trädelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finans- inspektionen.

Sanktionsavgift

			16 §3
Om Finansinspektionen har med-				Om Finansinspektionen har med-
delat ett beslut om anmärkning eller				delat ett beslut om anmärkning eller
varning mot ett försäkringsföretag, får				varning mot ett försäkringsföretag, får
inspektionen besluta att företaget ska				inspektionen besluta att företaget ska
betala en straffavgift.				betala en sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten.
			17 §4
Straffavgiften		ska	fastställas till	Sanktionsavgiften ska fastställas till
lägst femtusen kronor och högst				lägst femtusen kronor och högst till
femtio miljoner kronor.				det största av följande belopp.
Avgiften får inte överstiga tio				1. Tio		procent		av	försäkrings-
procent av	försäkringsföretagets			företagets			omsättning			närmaste
omsättning	närmast föregående			föregående räkenskapsår; om över-
räkenskapsår.		Om	överträdelsen	trädelsen har skett under företagets
har skett under försäkringsföre-				första verksamhetsår eller om upp-
tagets första	verksamhetsår eller			gifter	om		omsättningen			annars
om uppgifter		om	omsättningen	saknas eller är bristfälliga, får den
annars saknas eller är bristfälliga,				uppskattas,
får omsättningen uppskattas.				2. tio		procent		av	koncernens
				omsättning			närmaste		föregående
				räkenskapsår, om överträdelsen
				begåtts av ett moderföretag eller
				dotterföretag i en koncern där
				moderföretaget				är	skyldigt		att
				upprätta en koncernredovisning,
				3. två		gånger		den	vinst som
				försäkringsföretaget					erhållit		till
				följd	av	regelöverträdelsen,					om
				beloppet går att fastställa, eller
				4. ett belopp				motsvarande			fem
				miljoner euro.
				Första stycket 2–4 ska endast
				tillämpas		vid		överträdelser			av
				lagen (2017:000) om åtgärder mot
				penningtvätt			och finansiering				av
				terrorism eller föreskrifter som har
				beslutats med stöd av den lagen.
				Vid	överträdelser				av	andra

3	Senaste lydelse 2015:700.
4	Senaste lydelse 2015:700.
186

	bestämmelser får sanktionsavgiften								Prop. 2016/17:173
	inte	överstiga		femtio			miljoner		Bilaga 4
	kronor.
Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget efter det att
avgiften har påförts inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.
	17 a §
	En sanktionsavgift för en fysisk
	person ska högst fastställas till det
	största av följande belopp.
	1. Ett belopp som per den 25 juni
	2015	motsvarande			fem		miljoner
	euro, eller
	2. två gånger den vinst som den
	fysiska personen erhållit till följd
	av regelöverträdelsen, om beloppet
	går att fastställa.
	Avgiften tillfaller staten.
18 §5
När straffavgiftens storlek fast-	När	sanktionsavgiftens					storlek
ställs, ska särskild hänsyn tas till	fastställs, ska särskild hänsyn tas till
hur allvarlig den överträdelse är	sådana omständigheter					som anges
som har föranlett anmärkningen	3 § första stycket och 3 a §§ samt till
eller varningen och hur länge över-	försäkringsföretagets eller den fysiska
trädelsen har pågått.	personens finansiella ställning.
	Sanktionsföreläggande
	18 a §
	Frågor om ingripanden mot fysiska
	personer för överträdelser enligt 1 a
	och 2 a §§		tas	upp		av	Finans-
	inspektionen		genom		sanktionsföre-
	läggande.
	Finansinspektionen					ska		då
	tillämpa		bestämmelserna					om
	sanktionsföreläggande					i	15 kap.
	9 a–9 d §§		lagen	(2004:297)				om
	bank- och finansieringsrörelse.

5 Senaste lydelse 2015:700.

187

Prop. 2016/17:173

Verkställighet av beslut om

Bilaga 4

straffavgift och förseningsavgift

sanktionsavgift och

förseningsavgift

20 §6

Straffavgiften

eller

försenings-

Sanktionsavgiften

eller

förse-

avgiften ska betalas till Finans-

ningsavgiften

ska

betalas

till

inspektionen inom trettio dagar efter

Finansinspektionen

inom

trettio

det att beslutet om den har vunnit

dagar efter det att beslutet om den

laga kraft eller inom den längre tid

har vunnit laga kraft eller

som anges i beslutet.

sanktionsföreläggandet

godkänts

eller inom den längre tid som

anges i beslutet.

21 §7

Finansinspektionens beslut att ta ut

straffavgift eller förseningsavgift får

sanktionsavgift eller förseningsavgift

verkställas

utan föregående

dom

får verkställas utan föregående dom

eller utslag, om avgiften inte har

betalats inom den tid som anges i

20 §.

22 §8

Om straffavgiften eller förse-

Om sanktionsavgiften eller för-

ningsavgiften

inte

betalas

inom

seningsavgiften inte betalas inom den

den tid som anges i 18 §, ska

tid

som

anges

18 §,

ska

Finansinspektionen

lämna

den

Finansinspektionen

lämna

den

obetalda avgiften

för

indrivning.

obetalda avgiften

för

indrivning.

Bestämmelser

indrivning av

Bestämmelser

indrivning

statliga fordringar finns i lagen

(1993:891)

indrivning

(1993:891) om indrivning av statliga

statliga fordringar m.m.

fordringar m.m.

straffavgift

23 §9

sanktionsavgift

En beslutad

eller

beslutad

eller

förseningsavgift faller bort i den

utsträckning verkställighet inte har

utsträckning

verkställighet

inte

har

skett inom fem år från det att

skett inom fem år från det att beslutet

beslutet vann laga kraft.

vann laga kraft eller sank-

tionsföreläggandet godkändes.

6	Senaste lydelse 2015:700.
7	Senaste lydelse SFS 2015:700.
8	Senaste lydelse SFS 2015:700.
9	Senaste lydelse SFS 2015:700.
188

21 kap.		Prop. 2016/17:173
1 §10		Bilaga 4
Finansinspektionens beslut i ären-	Finansinspektionens beslut i ären-
den enligt 17 kap. 13 § första stycket	den enligt 17 kap. 13 § första stycket
och 18 kap. 26 § andra stycket får	och 18 kap. 26 § andra stycket samt
inte överklagas.	beslut om sanktionsföreläggande får
	inte överklagas.

3 §11

Andra beslut av Finansinspektionen i enskilda fall enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vid beslut om sanktion enligt 18 kap. 2 a § ska 15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av inspektionens beslut.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

10Senaste lydelse SFS 2015:700.

11Senaste lydelse SFS 2015:700.

189

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i fastighetsmäklarlagen (2011:666)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsmäklarlagen (2011:66) dels att 5–7 §§ och 28–29 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra stycken nya paragrafer, 29 a–29 d §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Varje fastighetsmäklare ska vara registrerad hos Fastighetsmäklar- inspektionen.

Skyldigheten att vara registrerad gäller inte advokater och inte heller sådana fastighetsmäklare som ägnar sig åt enbart

1.kommunal förmedling av hyresrätter,

2.kostnadsfri förmedling av hyresrätter till studerande,

3. förmedling av hyresrätter för	3. förmedling av hyresrätter för
fritidsändamål,	fritidsändamål, eller
4. förmedling av hyresrätter till
lokaler eller	4. förmedling av hyresrätter till
5. förmedling av hyresrätter till
rum där hyrestiden uppgår till	rum där hyrestiden uppgår till
högst två veckor.	högst två veckor.
Registreringen ska avse antingen	Registreringen		ska avse antingen
yrkesmässig förmedling av all den	yrkesmässig förmedling av all den
egendom som anges i 1 § (full-	egendom som anges i 1 § (fullständig
ständig registrering) eller yrkes-	registrering) eller yrkesmässig för-
mässig förmedling av enbart hyres-	medling av	enbart hyresrätter
rätter (registrering för hyresförmed-	(registrering	för	hyresförmedlare).
lare).	Registrering	för	hyresförmedlare
	kan avse förmedling av hyresrätter
	för bostadsändamål eller förmed-
	ling av hyresrätter till lokaler.

Mäklaren ska betala registreringsavgift i form av ansökningsavgift och årlig avgift.

6 §2

För att en fastighetsmäklare ska registreras krävs att mäklaren

1.inte är underårig, försatt i konkurs, underkastad näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

2.har försäkring för skadeståndsansvar enligt 25 §,

3.har tillfredsställande utbildning,

4.har för avsikt att vara yrkesverksam som fastighetsmäklare samt

5.är redbar och i övrigt lämplig som fastighetsmäklare.

1 Senaste lydelse 2012:19.

2 Senaste lydelse 2011:666.

190

Bestämmelsen i första stycket 2

Prop. 2016/17:173

gäller inte förmedlare av hyres-

Bilaga 4

rätter till lokaler.

7 §3

Bestämmelser om vissa skyl-

digheter för den som driver verk-

samhet som fastighets mäklare med

samhet

som

fastighetsmäklare med

fullständig registrering finns i lagen

fullständig

registrering

eller

med

(2009:62)

åtgärder

mot

registrering som hyresförmedlare till

penningtvätt

och

finansiering

lokaler finns i lagen (2017:000) om

terrorism.

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering av terrorism.

28 §4

Fastighetsmäklarinspektionen

utövar tillsyn över de fastighets-

mäklare som är registrerade enligt

5 §.

Inspektionen

ska

se till

att

5 §.

Inspektionen

ska

till

att

fastighetsmäklarna i sin verksam-

het

uppfyller sina

skyldigheter

het

uppfyller

sina

skyldigheter

enligt denna lag. Inspektionen ska

inom

sitt

verksamhetsområde

inom

sitt

verksamhetsområde

utöva tillsyn även enligt lagen

(2009:62)

åtgärder

mot

(2017:000)

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering

penningtvätt

och

finansiering

terrorism och föreskrifter som har

meddelats i anslutning till den

lagen.

En registrerad mäklare är skyldig att låta Fastighetsmäklarinspektionen

granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till

verksamheten samt att lämna de uppgifter som begärs för tillsynen.

Vid

tillsyn

enligt

lagen

(2017:000)

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering

terrorism,

får

Fastighetsmäklar-

inspektionen,

när

den

anser

det

nödvändigt, genomföra en under- sökning på plats hos en registrerad mäklare.

29 §5

Fastighetsmäklarinspektionen ska återkalla registreringen för den fastighetsmäklare som

1.inte längre uppfyller kraven enligt 6 §,

2.inte betalar registreringsavgift eller

3Senaste lydelse 2011:666.

4Senaste lydelse 2012:19.

5Senaste lydelse 2012:19.

191

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

192

3.handlar i strid mot sina skyldigheter enligt denna lag.

4.överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den

lagen.

Om det kan anses tillräckligt, får Fastighetsmäklarinspektionen i stället meddela varning eller erinran. Är förseelsen ringa, får påföljd underlåtas.

Fastighetsmäklarinspektionen eller, efter överklagande, domstol får besluta att en återkallelse av registrering ska gälla omedelbart.

29 a §

När en mäklare meddelas beslut om varning eller erinran för en överträdelse enligt 29 § första stycket 4 får Fastighetsmäklar- inspektionen besluta att mäklaren ska betala en sanktionsavgift.

Sanktionsavgiften ska högst fast- ställas till det största av följande belopp.

1. Två gånger den vinst som erhållits till följd av regelöverträ- delsen, om beloppet går att fast- ställa, eller

2. ett belopp motsvarande en miljon euro.

Sanktionsavgiften får inte be- stämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

29 b §

Vid beslut om sanktionsavgift enligt denna lag ska i fråga om verkställighet av beslut om sank- tionsavgift tillämpas bestämmel- serna i 15 kap. 11–14 §§ lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse. Det som sägs om Finansinspektionen ska i stället avse tillsynsmyndigheten.

29 c §

Vid valet av åtgärd eller sank- tion enligt 29 § 4 och 29 a § ska hänsyn tas till alla relevanta om- ständigheter, däribland överträ- delsens allvarlighet, hur länge den har pågått, den vinst som erhållits


genom överträdelsen om beloppet						Prop. 2016/17:173
kan fastställas, den förlust för tredje						Bilaga 4
man som överträdelsen vållat om
beloppet kan fastställas samt tidi-
gare överträdelser.
Vid	beslut		om	sanktionsavgift
ska även beaktas mäklarens finan-
siella ställning.
I	förmildrande			riktning	ska
beaktas om mäklaren i väsentlig
mån genom ett aktivt samarbete
har underlättat Fastighetsmäklar-
inspektionens			utredning och		om
mäklaren		snabbt		upphört	med
överträdelsen			eller	snabbt verkat
för att överträdelsen ska upphöra,
sedan den anmälts till eller på-
talats	av	Fastighetsmäklarinspek-

tionen.

29 d § Fastighetsmäklarinspektionen

får på sin webbplats tillhandahålla beslut om sanktioner och åtgärder som beslutats enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Den som vid lagens ikraftträdande bedriver yrkesmässig förmedling av hyresrätter till lokaler som omfattas av krav på registrering enligt denna lag och som inte är registrerad som fastighetsmäklare med fullständig registrering enligt 5 § ska ansöka om registrering enligt denna lag senast den 2 januari 2018. Har ansökan gjorts senast den dagen, får verksamheten drivas vidare i avvaktan på att beslutet i registrerings- frågan har vunnit laga kraft.

3.Den som är skyldig att vara registrerad enligt 5 § men saknar sådan utbildning som avses i 6 § första stycket 3 kan trots detta registreras enligt denna lag om han eller hon vid lagens ikraftträdande sedan minst ett år bedriver yrkesmässig förmedling av hyresrätter till lokaler.

4.Den som vid lagens ikraftträdande bedriver yrkesmässig förmedling av hyresrätter till lokaler som omfattas av krav på registrering enligt denna lag och som och som inte är registrerad som fastighetsmäklare med fullständig registrering enligt 5 § får, om ansökan om registrering inte beviljas, under tre månader efter det att beslutet i registreringsfrågan vann laga kraft fullfölja de förmedlingsuppdrag som har lämnats före det att Fastighetsmäklarinspektionens beslut vann laga kraft.

5.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

193

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs följande i fråga om lagen (2011:755) om elektroniska pengar

dels att 3 kap. 12 §, 5 kap. 8–9 §§,14–16 §§, 18–21 §§, 23 §, 26 § och 27 § samt rubrikerna närmast före 5 kap. 14 §, 18 § och 23 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas elva stycken nya paragrafer, 3 kap. 13 a §, 5 kap. 8 a–8 c §§, 9 a §, 15 a §, 16 a § och 23 a–23 d §§ samt två nya rubrik närmast före 3 kap. 13 a § och 5 kap. 16 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §1

Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet eller utgivaren.

Detsamma gäller en uppgift i en anmälan eller utsaga om en misstänkt överträdelse av en be- stämmelse som gäller för ett insti- tuts eller en registrerad utgivares verksamhet om uppgiften kan av- slöja anmälarens identitet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 6 kap. 9 § lagen (2010:751) om betaltjänster finns särskilda bestäm- melser om tystnadsplikt vid behandling av personuppgifter i register som förs av en betaltjänstleverantör eller den som ansvarar för ett betalnings- system enligt 6 kap. 1 § lagen om betaltjänster.

13 a §

Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgiv- are ska tillhandahålla ändamåls- enliga rapporteringssystem för an- ställda som vill göra anmälningar

1 Senaste lydelse 2011:755.

194

	om misstänkta överträdelser av		Prop. 2016/17:173
	bestämmelser som gäller för insti-		Bilaga 4
	tutets eller den registrerade utgiv-
	arens verksamhet.
	Personuppgiftslagen	(1998:204)
	gäller vid behandling av person-
	uppgifter inom ramen för sådana
	rapporteringssystem	som avses i
	första stycket.
	5 kap.
Ingripande mot institut för	Ingripande mot institut för
elektroniska pengar	elektroniska pengar och vissa
	fysiska personer

8 §2

Om ett institut för elektroniska pengar har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsordning, stadgar, reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar institutets verksamhet, ska Finans- inspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då ut- färda ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksamheten i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska insti- tutets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

8 a §

Finansinspektionen ska även ingripa mot ett institut om en person som ingår i institutets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder institutet, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen eller Europaparlamentets och rådets

2 Senaste lydelse 2011:755.

195

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

196

förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 till förmån för institutet för elektroniska pengar. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juridiska personen.

8 b §

Finansinspektionen ska i de fall som avses i 8 och 8 a §§ utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksamheten i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situa- tionen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska institutets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning med- delas.

8 c §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i institutets för elektroniska pengar styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt före- träder institutet, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en över- trädelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om över- trädelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i

fråga uppsåtligen eller av grov Prop. 2016/17:173 oaktsamhet orsakat överträdelsen. Bilaga 4

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

			9 §3
				Vid valet av åtgärd eller sanktion
				ska Finansinspektionen				ta hänsyn
				till samtliga relevanta omständig-
				heter,	däribland		överträdelsens
				allvarlighet, hur länge den har
				pågått, den vinst som erhållits
				genom överträdelsen om beloppet
				kan fastställas och den förlust för
				tredje man som överträdelsen vållat
				om beloppet kan fastställas.
Finansinspektionen	får	avstå	från	Finansinspektionen får avstå från
ingripande enligt 8 §	om	en	över-	ingripande		enligt		8 §	och
trädelse är ringa eller ursäktlig, om				8 a–8 c §§ om en			överträdelse är
institutet för elektroniska pengar gör				ringa eller ursäktlig, om institutet
rättelse eller om någon annan myn-				för elektroniska pengar gör rättelse
dighet har vidtagit åtgärder mot				eller om den fysiska personen
institutet som bedöms vara tillräck-				verkat för att institutet gör rättelse
liga.				eller om någon annan myndighet
				har vidtagit åtgärder mot institutet
				eller den fysiska personen som
				bedöms vara tillräckliga.
				9 a §
				Utöver det som anges i 9 § första
				stycket ska i försvårande riktning
				beaktas om institutet eller den
				fysiska personen tidigare har begått
				en överträdelse. Vid denna bedöm-
				ning bör särskild vikt fästas vid om
				överträdelserna är likartade och den
				tid som har gått mellan de olika
				överträdelserna.
				I	förmildrande		riktning		ska
				beaktas om
				1. institutet		eller	den	fysiska	per-

3 Senaste lydelse 2011:755.

197

Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst till det största av följande belopp.

1. Tio procent av omsättningen i institutet för elektroniska pengar närmaste föregående räkenskapsår; om överträdelsen har skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas,

2. tio procent av koncernens omsättning närmaste föregående räkenskapsår när det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 och överträdelsen begåtts av ett moderföretag eller

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Straffavgift

sonen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finans- inspektionens utredning, och

2. institutet snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att över- trädelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finans- inspektionen.

Sanktionsavgift

14 §4
Om ett institut för elektroniska	Om ett institut för elektroniska
pengar har fått anmärkning eller	pengar har fått anmärkning eller
varning enligt 8 § eller varning enligt	varning enligt	8 b § eller varning
11 §, får Finansinspektionen besluta	enligt 11 §, får	Finansinspektionen
att institutet ska betala en straff-	besluta att institutet ska betala en
avgift.	sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten.

15 §5 Straffavgiften ska uppgå till lägst

5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av omsättningen i institutet för elektroniska pengar närmast föregående räkenskapsår. Om över- trädelsen har skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.

4	Senaste lydelse 2011:755.
5	Senaste lydelse 2011:755.
198

dotterföretag i en koncern där Prop. 2016/17:173 moderföretaget är skyldigt att upp- Bilaga 4

rätta en koncernredovisning

3.två gånger den vinst som institutet erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

4.ett belopp motsvarande fem miljoner euro.

För ett institut för elektroniska		För ett institut för elektroniska
pengar som även bedriver annan		pengar som även bedriver annan
verksamhet än utgivning av elek-		verksamhet än utgivning av elek-
troniska pengar ska	omsättningen	troniska pengar ska	omsättningen
enligt andra stycket avse endast		enligt första stycket avse endast
verksamheten med	utgivning av	verksamheten med	utgivning av
elektroniska pengar.		elektroniska pengar.

Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

15 a §

En sanktionsavgift för en fysisk person ska högst fastställas till det största av följande belopp.

1.Ett belopp som per den 25 juni 2015 motsvarande fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

16 §6
När straffavgiftens storlek fast-	När	sanktionsavgiftens storlek
ställs, ska särskild hänsyn tas till	fastställs, ska hänsyn tas till sådana
hur allvarlig den överträdelse är	omständigheter som anges 9 § första
som har föranlett anmärkningen	stycket och 9 a § samt till institutets
eller varningen och hur länge över-	eller	den	fysiska	personens
trädelsen har pågått.	finansiella ställning.

Sanktionsföreläggande

16 a §

Frågor om ingripanden mot fysiska personer för överträdelser enligt 8 c § tas upp av Finans- inspektionen genom sanktionsföre-

6 Senaste lydelse 2011:755.

199

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

	läggande.
	Finansinspektionen	ska	då
	tillämpa bestämmelserna i 15 kap.
	9 a–9 d §§ lagen (2004:297)		om
	bank- och finansieringsrörelse.
Verkställighet av beslut om	Verkställighet av beslut om
straffavgift och förseningsavgift	sanktionsavgift och försenings-
	avgift

18 §7

En straffavgift eller försenings-				En sanktionsavgift eller förse-
avgift ska betalas till Finansinspek-				ningsavgift ska betalas till Finans-
tionen inom trettio dagar från det				inspektionen inom trettio dagar från
att beslutet om den har vunnit laga				det att beslutet om den har vunnit
kraft eller den längre tid som anges				laga kraft eller sanktionsföre-
i beslutet.				läggande godkänts den längre tid
				som anges i beslutet.
			19 §8
Finansinspektionens beslut			om	Finansinspektionens	beslut	om
straffavgift eller förseningsavgift får				sanktionsavgift eller förseningsavgift
verkställas enligt utsökningsbalkens				får verkställas enligt utsöknings-
bestämmelser, om avgiften inte har				balkens bestämmelser, om avgiften
betalats inom den tid som anges i				inte har betalats inom den tid som
18 §.				anges i 18 §.
Om straffavgiften eller förse-				Om sanktionsavgiften eller för-
ningsavgiften	inte	betalas inom		seningsavgiften inte	betalas	inom
den tid som anges i 18 §, ska				den tid som anges i 18 §, ska
inspektionen	lämna	den obetalda		inspektionen lämna	den obetalda
avgiften för indrivning. Bestäm-				avgiften för indrivning. Bestäm-
melser om indrivning av statliga				melser om indrivning av statliga
fordringar finns i lagen (1993:891)				fordringar finns i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga ford-				om indrivning av statliga ford-
ringar m.m.				ringar m.m.
			20 §9
En straffavgift eller försenings-				En sanktionsavgift eller förse-
avgift som har beslutats faller bort i				ningsavgift som har beslutats faller
den utsträckning verkställighet			inte	bort i den utsträckning verkställig-
har skett inom fem år från det att				het inte har skett inom fem år från
beslutet vann laga kraft.				det att beslutet vann laga kraft eller
				sanktionsföreläggandet godkändes.

7	Senaste lydelse 2011:755.
8	Senaste lydelse 2011:755.
9	Senaste lydelse 2011:755.
200

21 §10

Prop. 2016/17:173

Finansinspektionen får förelägga

Bilaga 4

ett utländskt företag som ger ut

elektroniska pengar eller tillhanda-

håller

betaltjänster

enlighet

med

håller betaltjänster i enlighet

med

3 kap. 26–28 §§

att

göra rättelse

3 kap. 26–28 §§ att göra rättelse om

om utgivningen

elektroniska

utgivningen av elektroniska pengar

pengar

eller tillhandahållandet

eller tillhandahållandet av betal-

betaltjänster i Sverige inte bedrivs

tjänster i Sverige inte bedrivs

enligt

gällande

bestämmelser

enligt gällande

bestämmelser

åtgärder

mot

penningtvätt

och

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering av terrorism eller i

enlighet

med

Europaparlamentets

enlighet

med

Europaparlamentets

och

rådets

förordning

(EG)

och rådets förordning (EU) 2015/847

nr 1781/2006 av

den

15 november

av den 20 maj 2015 om uppgifter

2006 om information om betalaren

som ska åtfölja överföringar av

som skall åtfölja överföringar av

medel och om upphävande av för-

medel och sådan lag som

ordning (EG) nr 1781/2006.

kompletterar den förordningen.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag att göra rättelse, om

1.det är fråga om ett företag som enligt 3 kap. 26 §

a)ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller

b)tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud i Sverige, och

2.utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av

betaltjänster i Sverige inte bedrivs i	enlighet med bestämmelserna i
4 kap. denna lag eller 4 och 5 kap. lagen	(2010:751) om betaltjänster.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att ge ut elektroniska pengar eller tillhandahålla betaltjänster här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

Ingripande mot registrerade	Ingripande mot registrerade
utgivare	utgivare och vissa fysiska
	personer

23 §11

Om en registrerad utgivare har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar dess verksamhet, ska Finans-

10Senaste lydelse 2011:755.

11Senaste lydelse 2011:755.

201

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

202

inspektionen förelägga den registrerade utgivaren att inom viss tid vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen eller att upphöra med verksamheten.

Finansinspektionen ska även ingripa mot en registrerad utgivare om en person som ingår i utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder utgivaren, eller är ersätt- are för någon av dem överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, en före- skrift som har meddelats med stöd av den lagen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 till förmån för ut- givaren. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är under- ställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juridiska personen. Finansinspek- tionen ska då förelägga den registrerade utgivaren att inom viss tid vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen eller att upphöra med verksamheten.

Om en registrerad utgivare som avses i 2 kap. 5 § inte ansöker om tillstånd, ska Finansinspektionen förelägga utgivaren att göra detta. Om den registrerade utgivaren inte följer föreläggandet, ska inspektionen förelägga utgivaren att upphöra med verksamheten.

Om det är osäkert om tillståndsplikt föreligger beträffande viss verk- samhet, får Finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.

23 a §

Vid en överträdelse enligt 23 §, som inte är ringa, får Finansinspek- tionen även ingripa mot en regi- strerad utgivare genom beslut om sanktionsavgift, som ska bestämmas i enlighet med 15 §. Sanktionsavgift får inte beslutas om föreläggande om rättelse förenas med vite och

inte heller vid föreläggande om att upphöra med verksamheten.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder ut- givaren, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade ut- givaren har befunnits ansvarigt för överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om över- trädelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funk- tion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

23 c §

Vid beslut om åtgärd eller sanktion enligt 23 b § gäller 15 a § och 16 a §.

Vid verkställighet av beslut om sanktionsavgift m.m. gäller 18–20 §§.

23 d §

Vid valet av åtgärd eller sank- tion enligt 23 § och 23 a–23 c §§ och vid bestämmande av sank- tionsavgiftens storlek ska Finans- inspektionen ta hänsyn till de

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

203

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

204

	omständigheter som	anges	i	9 §
	första stycket, 9 a § och 16 §.
26 §12
Finansinspektionens beslut att	Finansinspektionens	beslut		att
förelägga den som bedriver en viss	förelägga den som bedriver en viss
verksamhet att lämna de uppgifter	verksamhet att lämna de uppgifter
som behövs för att inspektionen	som behövs för att inspektionen
ska kunna bedöma om verksam-	ska kunna bedöma om verksam-
heten är tillståndspliktig enligt	heten är tillståndspliktig		enligt
denna lag får inte överklagas.	denna lag samt beslut om sank-
	tionsföreläggande får inte över-
	klagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Vid beslut om sanktion enligt 8 c § eller 23 b § ska 15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av inspek- tionens beslut.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före- läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

27 §13

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.beräkningen av genomsnittligt utestående skulder enligt 2 kap. 3 § 5,

2.vad som utgör tillräckliga styr- och kontrollformer vid prövning av en ansökan enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 a,

3.beräkningen av kapitalkrav enligt 3 kap. 2 § första stycket,

4.hur institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska hantera medel enligt 3 kap. 6 §,

5.hur institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska hantera medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar och andra medel som tagits emot för genomförandet av betalningstransaktioner och hur stor andel av medlen hos instituten eller utgivarna som omfattas av skyddskraven enligt 3 kap. 7 § tredje och fjärde styckena,

6.vilka uppgifter som ska ges till Finansinspektionen enligt 3 kap. 8 §,

7.vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 3 kap. 9 §,

8.vad institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska iaktta och vilka krav som institutet eller utgivaren ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 3 kap. 29 §,

12Senaste lydelse 2011:755.

13Senaste lydelse 2010:751.

9. vilka upplysningar	ett	institut	9. vilka upplysningar ett	institut	Prop. 2016/17:173
för elektroniska pengar eller en			för elektroniska pengar eller en		Bilaga 4
registrerad utgivare ska lämna till			registrerad utgivare ska lämna till
Finansinspektionen för dess tillsyns-			Finansinspektionen för dess tillsyns-
verksamhet enligt 2 §, och			verksamhet enligt 2 §,
10. sådana avgifter	som	avses	10. sådana avgifter som avses i 7 §
i 7 §.			och
			11. rapporteringssystem	enligt
			3 kap. 13 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

205

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 14 kap. 1–2 §§, 9 §, 11 §, 13 §, 15–18 §§ och 16 kap. 1 § samt rubrikerna närmast före 14 kap. 1 §, 9 §, 11 § och 15 § ska ha följande lydelse ,

dels att det ska införas sex stycken nya paragrafer, 14 kap. 1 a §, 2 a §, 9 a–9 b §§, 12 a § och 13 a § samt en ny rubrik närmast före 13 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 kap.

Ingripanden mot svenska	Ingripanden mot svenska
AIF-förvaltare	AIF-förvaltare och vissa fysiska
	personer

1 §1

Om en AIF-förvaltare har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmel- serna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för en alternativ investeringsfond, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska även ingripa mot en AIF-förvaltare om en person som ingår i förvaltarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder förvaltaren, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen till förmån för förvaltaren. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en

1 Senaste lydelse 2013:561.

206

Finansinspektionen ska då före- lägga förvaltaren att inom viss tid begränsa verksamheten i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller utfärda en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig, ska förvaltarens tillstånd återkallas. Om det är tillräckligt får varning meddelas.

sådan överträdelse till förmån för	Prop. 2016/17:173
den juridiska personen.	Bilaga 4
Finansinspektionen ska i de fall
som avses i första och andra
styckena förelägga förvaltaren att
inom viss tid begränsa verksam-
heten i något avseende, minska
riskerna i den eller vidta någon
annan åtgärd för att komma till
rätta med situationen, meddela ett
förbud att verkställa beslut eller
utfärda en anmärkning. Om över-
trädelsen är allvarlig, ska förval-
tarens tillstånd återkallas. Om det är
tillräckligt får varning meddelas.

1 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår förvaltarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder förvaltaren, eller ersättare för någon av dem, om förvaltaren har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en förvaltare, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

2 §2

Vid valet av åtgärd eller sanktion ska Finansinspektionen ta hänsyn till samtliga relevanta omständig- heter, däribland överträdelsens allvarlighet, hur länge den har

2 Senaste lydelse 2011:755.

207

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

	pågått, den vinst som erhållits
	genom överträdelsen om beloppet
	kan fastställas och den förlust för
	tredje man som överträdelsen vållat
	om beloppet kan fastställas.
Finansinspektionen får avstå från	Finansinspektionen får avstå från
ingripande enligt 1 § om en över-	ingripande enligt 1 och 1 a §§ om en
trädelse är ringa eller ursäktlig, om	överträdelse är ringa eller ursäkt-
AIF-förvaltaren gör rättelse eller	lig, om AIF-förvaltaren gör rättelse
om något annat organ har vidtagit	eller om den fysiska personen
åtgärder mot förvaltaren som	verkat för att förvaltaren gör
bedöms tillräckliga.	rättelse eller om något annat organ
	har vidtagit åtgärder mot förval-
	taren eller den fysiska personen
	som bedöms tillräckliga.
	2 a §
	Utöver det som anges i 2 § första
	stycket ska i försvårande riktning
	beaktas om AIF-förvaltaren eller den
	fysiska personen tidigare har begått
	en överträdelse. Vid denna bedöm-
	ning bör särskild vikt fästas vid om
	överträdelserna är likartade och den
	tid som har gått mellan de olika
	överträdelserna.
	I	förmildrande	riktning		ska
	beaktas om
	1. förvaltaren eller			den fysiska
	personen i väsentlig mån genom ett
	aktivt	samarbete	har	underlättat
	Finansinspektionens			utredning,
	och
	2. förvaltaren snabbt har upphört
	med överträdelsen, eller den fysiska
	personen snabbt verkat för att
	överträdelsen ska		upphöra,		sedan
	den anmälts till eller påtalats av
	Finansinspektionen.

208

Ingripanden mot	Ingripanden mot
AIF-förvaltare som förvaltar	AIF-förvaltare som förvaltar
alternativa investeringsfonder	alternativa investeringsfonder
som inte överstiger vissa	som inte överstiger vissa
tröskelvärden	tröskelvärden och vissa fysiska
	personer

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

9 §3

Om en AIF-förvaltare som är registrerad enligt 2 kap. har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för en alternativ investeringsfond, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då före- lägga förvaltaren att inom viss tid vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller utfärda en anmärkning. Om över- trädelsen är allvarlig, ska förval- taren avregistreras eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen får avstå från ingripande om en överträdelse är

Finansinspektionen ska även ingripa mot en AIF-förvaltare som är registrerad om en person som ingår i förvaltarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder för- valtaren, eller ersättare för någon av dem överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen till förmån för förvaltaren. Detsamma gäller om en sådan person brister i tillsyn och kontroll av en person, som är underställd den juridiska personen, i sådan omfattning att det gjort det möjligt för den underställde att begå en sådan överträdelse till förmån för den juridiska personen.

Finansinspektionen ska i de fall som avses i första och andra styckena förelägga förvaltaren att inom viss tid vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller utfärda en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig, ska förvaltaren avregistreras eller, om det är tillräckligt, varning med- delas.

3 Senaste lydelse 2013:561.

209

Prop. 2016/17:173	ringa eller ursäktlig eller om för-
Bilaga 4	valtaren gör rättelse.

Straffavgift

9 a §

Finansinspektionen ska även in- gripa mot en person som ingår i den registrerade förvaltarens styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder förvaltaren, eller ersättare för någon av dem, om den registrerade för- valtaren har befunnits ansvarigt för överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funk- tion som avses i första stycket hos en AIF-förvaltare, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

9 b §

Vid valet av åtgärd eller sank- tion enligt 9 § och 9 a § ska Finansinspektionen ta hänsyn till de omständigheter som anges i 2 § första stycket och 2 a §.

Finansinspektionen får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig eller om för- valtaren gör rättelse eller den fysiska personen verkat för att förvaltaren gör rättelse.

Sanktionsavgift

11 §4

Om en AIF-förvaltare har fått Om en AIF-förvaltare har fått anmärkning eller varning, får anmärkning eller varning, får

4 Senaste lydelse 2013:561.

210

Finansinspektionen besluta att förvaltaren ska betala en straffavgift. Detta gäller dock inte om varningen bara omfattar fall som avses i 4 § första stycket 2 eller 4 eller 10 § första stycket 2 eller 4.

Avgiften tillfaller staten.

Finansinspektionen besluta att Prop. 2016/17:173 förvaltaren ska betala en sanktions- Bilaga 4

avgift. Detta gäller dock inte om varningen bara omfattar fall som avses i 4 § första stycket 2 eller 4 eller 10 § första stycket 2 eller 4.

12 §5

Straffavgiften ska uppgå till lägst

Sanktionsavgiften

ska

uppgå till

5 000 kronor och högst 50 miljoner

lägst 5 000 kronor och högst till

kronor. Avgiften får inte överstiga

det största av följande belopp.

tio procent av förvaltarens omsätt-

1. Tio

procent

förvaltarens

ning

under

närmast föregående

omsättning

närmaste

föregående

räkenskapsår.

överträdelsen

räkenskapsår;

överträdelsen

har skett under förvaltarens första

verksamhetsår eller

om uppgifter

verksamhetsår

eller

uppgifter

omsättningen annars saknas

om omsättningen

annars saknas

eller är bristfälliga, får omsätt-

eller är bristfälliga, får den upp-

ningen uppskattas.

skattas,

2. tio

procent

koncernens

omsättning

närmaste

föregående

räkenskapsår när det är fråga om en

överträdelse av lagen (2017:000) om

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering av terrorism och över-

trädelsen begåtts av ett moder-

företag eller dotterföretag i en kon-

cern där moderföretaget är skyldigt

att upprätta en koncernredovisning,

3. två

gånger

den

vinst

som

förvaltaren erhållit till följd av

regelöverträdelsen,

beloppet

går att fastställa, eller

4. ett

belopp

motsvarande

fem

miljoner euro.

12 a §

En sanktionsavgift för en fysisk

person ska högst fastställas till det

största av följande belopp.

1. Ett belopp som per den 25 juni

2015 motsvarande

fem

miljoner

euro, eller

2. två gånger den vinst som den

fysiska personen erhållit till följd

av regelöverträdelsen, om beloppet

5 Senaste lydelse 2013:561.

211

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

	går att fastställa.
	Avgiften tillfaller staten.
13 §6
När straffavgiftens storlek be-	När	sanktionsavgiftens					storlek
slutas, ska särskild hänsyn tas till	beslutas, ska hänsyn tas till sådana
hur allvarlig den överträdelse är	omständigheter som anges 2 § första
som har föranlett anmärkningen	stycket	och 2 a §			samt		till	för-
eller varningen och hur länge över-	valtarens eller den fysiska personens
trädelsen har pågått.	finansiella ställning.
	Sanktionsföreläggande
	13 a §
	Frågor		om	ingripanden				mot
	fysiska	personer		enligt		1 a §		och
	9 a § tas upp av Finansinspektionen
	genom sanktionsföreläggande.
	Finansinspektionen					ska		då
	tillämpa		bestämmelserna					om
	sanktionsföreläggande					i	15 kap.
	9 a–9 d §§		lagen		(2004:297)			om
	bank- och finansieringsrörelse.
Verkställighet av beslut om	Verkställighet av beslut om
straffavgift eller förseningsavgift	sanktionsavgift eller
	förseningsavgift

		15 §7
En straffavgift eller försenings-			En sanktionsavgift eller förse-
avgift ska betalas till Finansinspek-			ningsavgift ska betalas till Finans-
tionen inom 30 dagar efter det att			inspektionen inom 30 dagar från det
beslutet om att ta ut avgiften har			att beslutet om den har vunnit laga
vunnit laga kraft eller den längre tid			kraft eller sanktionsföreläggande
som anges i beslutet.			godkänts eller den längre tid som
			anges i beslutet.
		16 §8
Finansinspektionens beslut		om	Finansinspektionens beslut om
straffavgift	eller förseningsavgift	får	sanktionsavgift eller förseningsavgift
verkställas	enligt utsökningsbalken,		får verkställas enligt utsöknings-
om avgiften inte har betalats inom			balken, om avgiften inte har betalats
den tid som anges i 15 §.			inom den tid som anges i 15 §.

6	Senaste lydelse 2013:561.
7	Senaste lydelse 2013:561.
8	Senaste lydelse 2013:561.
212

En sanktionsavgift eller förse- ningsavgift faller bort i den ut- sträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften vann laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

17 §9			Prop. 2016/17:173
Om straffavgiften eller förse-	Om sanktionsavgiften	eller för-	Bilaga 4
ningsavgiften inte har betalats inom	seningsavgiften inte har betalats inom
den tid som anges i 15 §, ska Finans-	den tid som anges i 15 §, ska Finans-
inspektionen lämna den obetalda	inspektionen lämna den	obetalda
avgiften för indrivning.	avgiften för indrivning.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

18 §10 En straffavgift eller försenings-

avgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften vann laga kraft.

16 kap.

1 §11

Finansinspektionens beslut enligt	Finansinspektionens beslut enligt
13 kap. 14 § och 14 kap. 23 §	13 kap. 14 § och 14 kap. 23 §
andra stycket får inte överklagas.	andra stycket samt beslut om sank-
	tionsföreläggande får inte över-
	klagas.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vid beslut om sanktion enligt 14 kap. 1 a § eller 9 a § ska 15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av inspektionens beslut.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före- läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

9Senaste lydelse 2013:561.

10Senaste lydelse 2013:561.

11Senaste lydelse 2013:561.

213

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter

dels att 20 §, 26 §, 27 §, 29 §, 31 § och 35 § samt rubriken närmast före 20 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem stycken nya paragrafer, 20 a–20 c §§, 26 a § och 27 a § samt en ny rubrik före 27 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Ingripanden mot företag som driver verksamhet enligt denna lag

Föreslagen lydelse

Ingripanden mot företag som driver verksamhet enligt denna lag och vissa fysiska personer

20 §1

Om ett företag åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, bolagsordning, stadgar eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten, ska Finansinspektionen ingripa.

			Finansinspektionen			ska	även
			ingripa mot ett företag om en per-
			son som ingår i företagets styrelse
			eller är dess verkställande direktör
			eller på motsvarande sätt före-
			träder företaget, eller ersättare för
			någon av dem överträder en be-
			stämmelse i lagen (2017:000) om
			åtgärder	mot	penningtvätt		och
			finansiering av terrorism eller en
			föreskrift som har meddelats med
			stöd av den lagen till förmån för
			företaget. Detsamma gäller om en
			sådan person brister i tillsyn och
			kontroll av en person, som är
			underställd den juridiska perso-
			nen, i sådan omfattning att det
			gjort det möjligt för den under-
			ställde att begå en sådan över-
			trädelse till förmån för den juri-
			diska personen.
Finansinspektionen	ska	då	Finansinspektionen ska i de fall
utfärda ett föreläggande att inom			som avses i första och andra
viss tid begränsa verksamheten,			styckena utfärda		ett	föreläggande
minska riskerna i den eller vidta			att inom viss tid begränsa verk-
någon annan åtgärd för att komma			samheten,	minska riskerna i			den

1	Senaste lydelse 2014:275.
214

till rätta med situationen, ett förbud				eller vidta någon annan åtgärd för					Prop. 2016/17:173
att verkställa beslut eller en				att	komma	till	rätta	med	Bilaga 4
anmärkning. Om överträdelsen är				situationen, ett förbud att verkställa
allvarlig	ska företagets		tillstånd	beslut eller en anmärkning. Om
återkallas eller, om det är				överträdelsen		är	allvarlig	ska
tillräckligt, varning meddelas.				företagets tillstånd återkallas eller,
Finansinspektionen		får	avstå	om det är tillräckligt, varning
från ingripande om en överträ-				meddelas.
delse är ringa eller ursäktlig, om
företaget gör rättelse eller om någon
annan	myndighet	har	vidtagit

åtgärder mot företaget och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

20 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår företagets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder företaget, eller ersättare för någon av dem, om företaget har befunnits ansvarigt för överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett företag, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

20 b §
Vid valet av åtgärd eller sanktion
ska Finansinspektionen				ta	hänsyn
till	samtliga	relevanta			om-
ständigheter,		däribland		överträ-
delsens allvarlighet, hur länge den
har pågått, den vinst som erhållits
genom överträdelsen om beloppet
kan fastställas och den förlust för
tredje	man	som	överträdelsen
vållat om beloppet kan fastställas.
Finansinspektionen			får		avstå	215

Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst fastställas till det största av följ- ande belopp.

1. Tio procent av företagets omsättning under närmaste före- gående räkenskapsår; om överträ- delsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om upp- gifter om omsättningen annars sak- nas eller är bristfälliga, får den upp- skattas,

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

216

från ingripande om en överträ- delse är ringa eller ursäktlig, om företaget gör rättelse eller om den fysiska personen verkat för att före- taget gör rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åt- gärder mot företaget eller den fysiska personen och dessa åtgär- der bedöms tillräckliga.

20 c §

Utöver det som anges i 20 b § ska i försvårande riktning beaktas om företaget eller den fysiska per- sonen tidigare har begått en över- trädelse. Vid denna bedömning bör särskild vikt fästas vid om över- trädelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska beaktas om

1. företaget eller den fysiska personen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. företaget snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att över- trädelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finans- inspektionen.

26 §2 Sanktionsavgiften ska uppgå till

lägst 5 000 kronor och högst

50 miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av före- tagets omsättning det närmast före- gående räkenskapsåret.

Om överträdelsen har skett under företagets första verksam- hetsår eller om uppgifter om om- sättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen upp- skattas.

2 Senaste lydelse 2014:375.

2.tio procent av koncernens Prop. 2016/17:173 omsättning närmaste föregående Bilaga 4 räkenskapsår när det är fråga om en

överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och över- trädelsen begåtts av ett moder- företag eller dotterföretag i en kon- cern där moderföretaget är skyldigt att upprätta en koncernredovisning,

3.två gånger den vinst som

företaget erhållit till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

4. ett belopp motsvarande fem miljoner euro.

För ett företag som även driver annan verksamhet än den till- ståndspliktiga enligt denna lag ska omsättningen enligt första stycket avse endast verksamheten med konsumentkrediter.

26 a §

En sanktionsavgift för en fysisk person ska högst fastställas till det största av följande belopp.

1.Ett belopp som per den 25 juni 2015 motsvarande fem miljoner euro, eller

2.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

27 §3
När sanktionsavgiftens storlek	När	sanktionsavgiftens	storlek
beslutas, ska särskild hänsyn tas till	beslutas, ska hänsyn tas till sådana
hur allvarlig den överträdelse är	omständigheter som anges		20 b §
som föranlett anmärkningen eller	första	stycket och 20 c § samt till
varningen och hur länge överträ-	företagets eller den fysiska perso-
delsen har pågått.	nens finansiella ställning.

Sanktionsföreläggande

27 a §

Frågor om ingripanden mot fysiska personer för överträdelser enligt 20 a § tas upp av Finans-

3 Senaste lydelse 2014:375.

217

Sanktionsavgiften eller förse- ningsavgiften ska betalas till Finans- inspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har vunnit laga kraft eller sank- tionsföreläggandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

inspektionen genom sanktionsföre- läggande.

Finansinspektionen ska då tillämpa bestämmelserna om sanktionsföreläggande i 15 kap. 9 a–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

29 §4 Sanktionsavgiften eller förse-

ningsavgiften ska betalas till Finans- inspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

31 §5 En sanktionsavgift eller förse-

ningsavgift faller bort i den ut- sträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften vann laga kraft.

35 §6

Finansinspektionens beslut enligt Finansinspektionens beslut enligt 24 § andra stycket får inte överklagas. 24 § andra stycket och beslut om sanktionsföreläggande får inte över-

klagas.

Finansinspektionens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vid beslut om sanktion enligt 20 a § ska 15 kap. 9 c § lagen 2004:297)om bank- och finansie- ringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av inspektion- ens beslut.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före- läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart

1. Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

4 Senaste lydelse 2014:275.

5 Senaste lydelse 2014:275.

6 Senaste lydelse 2014:275.

218

2. För tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Äldre föreskrifter gäller även för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 4

219

Prop. 2016/17:173	Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 5
	Sveriges riksbank, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i
	Stockholm, Brottsförebyggande rådet, Datainspektionen, Domstols-
	verket, Ekobrottsmyndigheten, Justitiekanslern, Migrationsverket, Polis-
	myndigheten, Revisorsnämnden, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten,
	Arbetsgivarverket,	Fastighetsmäklarinspektionen,		Finansinspektionen,
	Kronofogdemyndigheten, Lotteriinspektionen, Länsstyrelsen Skåne,
	Länsstyrelsen i Stockholm, Länsstyrelsen Västra Götalands län,
	Riksgäldskontoret,	Skatteverket,	Tullverket,	Försäkringskassan,

Pensionsmyndigheten, Bolagsverket, Konkurrensverket, Inspektionen för strategiska produkter, Regelrådet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG), Branschföreningen för Onlinespel, Civilsamhällets organisation i samverkan, Famna, FAR, Finansbolagens förening, Folkspel, Fond- bolagens förening, Forum, Forum Syd, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, Förenade Antik och Konsthandlare, Företagarna, Kombispel, Landsorganisationen, Loomis AB, Miljonlotteriet, Motor- branschens riksförbund, Mäklarsamfundet, Nokas, Rädda Barnen, Saco, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Smycken & Klockor Branschorganisation, Sparbankernas Riksförbund, Spel- branschens etiska råd, Stiftelsen Svensk Insamlingskontroll, Svebico, Svensk försäkring, Svensk Handel, Svenska försäkringsförmedlares förening, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening, Svenska Pantbanksföreningen, Svenska Röda Korset, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Föreningar, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kristna råd, Sveriges redovisningskonsulters förbund, Sweboat – Båtbranschens Riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation.

220

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs1 följande.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

1 kap. Lagens syfte, tillämpningsområde och definitioner

Lagens syfte

1 § Denna lag syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Verksamhetsutövarnas åtgärder för att uppnå lagens syfte ska utgå från ett riskbaserat förhållningssätt.

Det riskbaserade förhållningssättet innebär att verksamhetsutövarna, med utgångspunkt i riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i verksamheten, ska utforma och tillämpa rutiner och riktlinjer, vidta åtgärder för kundkännedom och övervaka kundernas transaktioner och aktiviteter i sådan omfattning att riskerna i verksamheten effektivt kan hanteras.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1.bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.livförsäkringsrörelse,

3.värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

4.verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet eller lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5.försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om försäkrings- förmedling, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av andra än anknutna försäkringsförmedlare,

6.verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7.fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8.verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betal– tjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG

och kommissionens direktiv 2006/70/EG.

221

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

222

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12.verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13.verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),

14.verksamhet som anordnare av kasinospel enligt kasinolagen (1999:355),

15.verksamhet som anordnare av speltjänster som bedrivs med till- stånd eller registrering enligt lotterilagen (1994:1000), dock inte till den del verksamheten avser anordnande av spel på varuspelsautomater enligt 25 § samma lag,

16.yrkesmässig handel med varor, om det står klart eller är sannolikt att det i verksamheten eller en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17.verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),

18.verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19.yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20.yrkesmässig verksamhet som består i att lämna råd i avsikt att påverka storleken på en skatt eller avgift (skatterådgivare),

21.yrkesmässig verksamhet som advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § första stycket,

22.yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § första stycket, eller

23.yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

3 § Tjänster som avses i 2 § första stycket 21 och 22 omfattar

1.handlande i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter, och

2.hjälp vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid

a) köp och försäljning av fastigheter eller företag,

b) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar, c) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton, d) anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av

företag, eller

e) bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar, stiftelser eller truster.

Tjänster som avses i 2 § första stycket 23 omfattar

1. bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade aktiebolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska personer,

3.tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en postadress och därmed sammanhängande tjänster till en fysisk person, en juridisk person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion,

4.förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion, och

5.funktion som nominell aktieägare för någon annans räkning eller åtgärder som syftar till att någon annan ska ha en sådan funktion, med undantag för uppdrag åt en juridisk person som är noterad på en reglerad marknad.

4 § Bestämmelserna i 2 kap. 1–3 och 9 §§ och 10 § första stycket samt 4 kap. 4, 5, 10 och 11 §§ ska tillämpas på drift av en auktionsplattform för handel med utsläppsrätter som en reglerad marknad i enlighet med artikel 26.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.

5 § I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–8 och 10– 12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

Definitioner

6 § Med penningtvätt avses i denna lag åtgärder med avseende på pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet som

1.kan dölja egendomens samband med brott eller brottslig verksamhet,

2.kan främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde,

3.kan främja möjligheterna för någon att undandra sig rättsliga påföljder, eller

4.innebär att någon förvärvar, innehar, hävdar rätt till eller brukar egendomen.

Vid tillämpning av denna lag ska med penningtvätt jämställas åtgärder med egendom som typiskt sett är ägnade att dölja att någon avser att berika sig eller någon annan genom en framtida brottslig handling.

7 § Med finansiering av terrorism avses i denna lag insamling, tillhandahållande eller mottagande av pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas eller med vetskap om att den är avsedd att användas

1.för att begå sådan brottslighet som avses i 2 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall,

2.av en person eller en sammanslutning av personer som begår sådan

brottslighet som avses i 2 § lagen om straff för finansiering av särskilt

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

223

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

allvarlig brottslighet i vissa fall, eller gör sig skyldig till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan till sådan brottslighet, eller

3. för en sådan resa som avses i 5 b § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.

8 § I denna lag avses med

1.affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som när kontakten etableras förväntas ha en viss varaktighet,

2.brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat inom en jurisdiktion inom vilken institutet saknar verklig etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i en finansiell grupp som omfattas av tillsyn,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.kund: den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med sådan verksamhetsutövare som avses i denna lag,

5.person i politiskt utsatt ställning:

a)fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat, och

b)fysisk person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation,

6. verklig huvudman: detsamma som i 3–7 §§ lagen (2017:000) om registrering av verkliga huvudmän,

7. koncern, moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag.

9 § Med viktig offentlig funktion i 8 § 5 a avses funktioner som

1.stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar,

2.parlamentsledamöter,

3.ledamöter i styrelsen för politiska partier,

4.domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas,

5.högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ,

6.ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvars- makten, och

7.personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan.

	10 § Med familjemedlem till en person i politiskt utsatt ställning avses
	make, registrerad partner, sambo, barn och deras makar, registrerade
	partner eller sambor samt föräldrar.
	Med känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning avses
	1. fysisk person som, enligt vad som är känt eller finns anledning att
	förmoda, gemensamt med en person i politiskt utsatt ställning är verklig
	huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion eller som på
	annat sätt har eller har haft nära förbindelser med en person i politiskt
224	utsatt ställning, och

2. fysisk person som ensam är verklig huvudman till en juridisk person	Prop. 2016/17:173
eller juridisk konstruktion som, enligt vad som är känt eller finns	Bilaga 6
anledning att förmoda, egentligen har upprättats till förmån för en person
i politiskt utsatt ställning.
Som nära förbindelser i andra stycket 1 avses nära affärsförbindelser
och andra förbindelser som kan medföra att den kända medarbetaren kan
förknippas med förhöjd risk för penningtvätt eller finansiering av
terrorism.

2 kap. Riskbedömning och rutiner

En samlad riskbedömning

1 § En verksamhetsutövare ska göra en bedömning av hur dess produkter eller tjänster kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism (sårbarhetsanalys). Vid sårbarhetsanalysen ska verksamhetsutövaren beakta produkternas eller tjänsternas art och möjliga tillvägagångssätt för att utnyttja produkterna eller tjänsterna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för en bedömning av hur stor risken är för att verksamhetsutövarens produkter eller tjänster utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism (riskanalys). Vid riskanalysen ska verksamhetsutövaren åtminstone beakta vilka slag av kunder och distributionskanaler som finns i verksamheten samt geografiska riskfaktorer.

Vid sårbarhetsanalysen och riskanalysen ska verksamhetsutövaren beakta omständigheter som kommer fram vid rapportering av misstänkta transaktioner och aktiviteter samt information om tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter som myndigheter tillhandahåller.

Omfattningen av sårbarhetsanalysen och riskanalysen ska bestämmas av verksamhetsutövarens storlek, art och risker för penningtvätt och finansiering av terrorism i verksamheten.

2 § Sårbarhetsanalysen och riskanalysen ska	ingå i	en samlad
riskbedömning. Den samlade riskbedömningen ska dokumenteras och
hållas uppdaterad.
Den samlade riskbedömningen ska utformas i syfte att kunna ligga till
grund för verksamhetsutövarens rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Rutiner och riktlinjer
Interna rutiner och riktlinjer
3 § En verksamhetsutövare ska ha dokumenterade rutiner och riktlinjer
avseende åtgärder för kundkännedom, övervakning, rapportering,
registerhållning och hantering av personuppgifter.
Rutinerna och riktlinjerna ska fortlöpande anpassas efter nya och
förändrade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Omfattningen av och innehållet i rutinerna och riktlinjerna ska
bestämmas av verksamhetsutövarens storlek,	art och	riskerna för	225
			225

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

226

penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats i den samlade riskbedömningen.

Gemensamma rutiner och riktlinjer

4 § Om en verksamhetsutövare är moderföretag i en koncern eller bedriver verksamhet genom filialer ska gemensamma rutiner och riktlinjer fastställas för dotterföretagen i koncernen eller filialerna.

De gemensamma rutinerna och riktlinjerna ska åtminstone omfatta rutiner och riktlinjer för personuppgiftsskydd och informationsutbyte inom koncernen eller gruppen med företag och dess filialer för att säkerställa att information om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter delas om det behövs för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

5 § En verksamhetsutövare som avses i 4 § första stycket ska se till att gemensamma rutiner och riktlinjer tillämpas av dotterföretag eller filialer.

Första stycket gäller även dotterföretag eller filialer som bedriver verksamhet i utlandet.

Särskilda krav vid gränsöverskridande verksamhet

6 § En verksamhetsutövare som avses i 4 § första stycket ska se till att dotterföretag och filialer som bedriver verksamhet i ett land utanför EES tillämpar bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, om bestämmelserna för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism är mindre ingripande i det land där dotterföretaget eller filialen bedriver verksamhet (hemviststaten).

7 § Om kraven i 5 eller 6 § inte kan uppfyllas i ett dotterföretags eller en filials verksamhet utanför EES på grund av bestämmelser i hemviststaten, ska en verksamhetsutövare som avses i 4 § första stycket vidta åtgärder för att effektivt hantera den ökade risken för penningtvätt och finansiering av terrorism som därigenom uppkommer.

Verksamhetsutövaren ska skriftligen underrätta behörig tillsynsmyn- dighet om kraven i 5 eller 6 § inte kan uppfyllas i ett dotterföretags eller en filials verksamhet utanför EES.

Anställda och andra företrädare för verksamhetsutövaren

Rutiner för lämplighetsprövning

8 § En verksamhetsutövare ska ha rutiner för att säkerställa lämpligheten hos sådana anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som utför arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Utbildning

9 § En verksamhetsutövare ska se till att anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som utför arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism fortlöpande får relevant

utbildning och information för att kunna fullgöra verksamhetsutövarens	Prop. 2016/17:173
skyldigheter enligt denna lag.	Bilaga 6
Utbildningen ska åtminstone avse relevanta delar av innehållet i
gällande regelverk, verksamhetsutövarens samlade riskbedömning,
rutiner och riktlinjer samt information som ska underlätta för personer
som avses i första stycket att upptäcka misstänkt penningtvätt och
finansiering av terrorism.
Fysiskt skydd och förbud mot repressalier
10 § En verksamhetsutövare ska ha rutiner och vidta de åtgärder i övrigt
som behövs för att skydda anställda, uppdragstagare och andra som på
liknande grund deltar i verksamheten från hot eller fientliga åtgärder till
följd av att de fullgör verksamhetsutövarens skyldigheter enligt denna
lag.
En verksamhetsutövare får inte utsätta en anställd, uppdragstagare eller
annan som på liknande grund deltar i verksamheten för repressalier på
grund av att denne har informerat om misstänkt penningtvätt eller
finansiering av terrorism, internt eller till Polismyndigheten.
Juridiska personer som har verksamhetsutövare som anställda
11 § Om en verksamhetsutövare driver sin verksamhet som anställd hos
en juridisk person, ska de krav som avses i 1–7, 9 och 10 §§ samt 6 kap.
1 och 2 §§ gälla den juridiska personen.
När det gäller verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 13 ska
skyldigheterna i 1 och 2 §§ även gälla den fysiska personen.
Förbud mot anonyma konton och förbindelser med brevlådebanker
12 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12
får inte föra anonyma konton eller utfärda anonyma motböcker.
13 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12
får inte etablera eller upprätthålla korrespondentförbindelser med
brevlådebanker och ska se till att sådana förbindelser inte heller etableras
eller upprätthålls med institut som tillåter att deras konton används av
sådana banker.

3 kap. Kundkännedom

Situationer som kräver kundkännedom

1 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.

Om verksamhetsutövaren och kunden inte har en affärsförbindelse, ska

åtgärder för kundkännedom vidtas
1. vid	enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp				motsvarande
15 000 euro eller mer,
2. vid	transaktioner	som understiger	ett	belopp	motsvarande
15 000 euro och som		verksamhetsutövaren	inser	eller borde inse har

227

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om när kundkännedoms– åtgärder ska vidtas av verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 14–16.

2 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 14 och 15 ska, utöver vad som följer av 1 § första stycket, vidta åtgärder för kundkännedom

1.vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp motsvarande 2 000 euro eller mer, och

2.vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

3 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16 ska, i stället för vad som följer av 1 §, vidta åtgärder för kundkännedom

1.vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till ett belopp motsvarande 5 000 euro eller mer,

2.vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro och som verksamhets- utövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och

3.vid etableringen av en affärsförbindelse, om det när förbindelsen ingås är sannolikt eller under förbindelsens gång står klart att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter inom ramen för affärsförbindelsen uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer.

Åtgärder för att uppnå kundkännedom

Identifiering och kontroll av kunden

4 § En verksamhetsutövare ska identifiera kunden och kontrollera kundens identitet genom identitetshandlingar, registerutdrag eller andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa.

Om kunden företräds av en person som uppger sig handla på kundens vägnar, ska verksamhetsutövaren kontrollera personens identitet och behörighet att företräda kunden.

Identifiering och kontroll av verklig huvudman

5 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att utreda om kunden har en verklig huvudman. Om kunden är en juridisk person, en trust eller

en liknande juridisk konstruktion ska detta omfatta åtgärder för att förstå

228

kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur. Om kunden har en	Prop. 2016/17:173
verklig huvudman, ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att	Bilaga 6
kontrollera den verkliga huvudmannens identitet.
Första stycket gäller inte om kunden är ett aktiebolag vars aktier är
upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller EES eller på
sådana marknader utanför EES.
Om kunden är en juridisk person och det efter åtgärder enligt första
stycket står klart att den juridiska personen inte har en verklig huvudman,
ska verksamhetsutövaren betrakta den person som är styrelseordförande,
verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare som verklig
huvudman. Detsamma gäller om verksamhetsutövaren har anledning att
anta att den person som identifierats enligt första stycket inte är den
verkliga huvudmannen.
Åtgärder för att bedöma om det finns krav på särskilda åtgärder för
kundkännedom
6 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att bedöma om kunden
eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning
eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person.
Åtgärder ska också vidtas för att kontrollera om kunden är etablerad i
ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats
som ett högrisktredjeland.

Information om affärsförbindelsens syfte och art

7 § En verksamhetsutövare ska inhämta information om affärsför- bindelsens syfte och art.

Informationen ska ligga till grund för en bedömning av

1.vilka aktiviteter och transaktioner som kunden kan förväntas vidta och genomföra inom ramen för affärsförbindelsen, och

2.kundens riskprofil enligt 11 §.

Fortlöpande uppföljning

8 § En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden enligt 4–7 §§ är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Tidpunkt för identitetskontroller

9 § Kontroll av kundens och den verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs.

Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång, får identitetskontroll med anledning av en ny affärsförbindelse göras senare än enligt första stycket, dock senast när affärsförbindelsen ingås.

Andra stycket får endast tillämpas avseende produkter eller tjänster som i verksamhetsutövarens samlade riskbedömning enligt 2 kap. 2 § innebär låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

229

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Förbud mot att ingå och upprätthålla affärsförbindelser eller utföra enskilda transaktioner i vissa fall

10 § En verksamhetsutövare får inte etablera eller upprätthålla en affärs- förbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte kan uppnå tillräcklig kännedom om kunden för att kunna

1.hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen, och

2.övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§.

En affärsförbindelse får inte ingås om det finns misstanke om att verksamhetsutövarens produkter eller tjänster kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Första stycket gäller inte advokater och biträdande jurister på advokat- byrå, andra oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt skatterådgivare, om affärsförbindelsen syftar till att dessa ska försvara eller företräda en klient i eller i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande, eller till att bedöma kundens rättsliga situation.

	Riskklassificering av kunden
	11 § En verksamhetsutövare ska bedöma hur stor risk för penningtvätt
	eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen
	(kundens riskprofil). Kundens riskprofil ska	bestämmas	med
	utgångspunkt i den samlade riskbedömningen enligt 2 kap. 1 § och den
	kännedom om kunden som verksamhetsutövaren har eller ska ha enligt
	bestämmelserna i denna lag.
	När det behövs för att bestämma kundens riskprofil ska verksamhets-
	utövare beakta omständigheter som avses i 12 och 13 §§ och föreskrifter
	som meddelats med stöd av denna lag samt andra omständigheter som i
	det enskilda fallet påverkar risken som kan förknippas med kund-
	relationen.
	Kundens riskprofil ska följas upp under pågående affärsförbindelser
	och ändras, om det motiveras av omständigheter som verksamhets-
	utövaren får kännedom om vid den fortlöpande uppföljningen enligt 8 §,
	vid övervakning och bedömning enligt 4 kap. 1 och 2 §§ eller på annat
	sätt.
	12 § Som omständigheter som kan tyda på att risken för penningtvätt
	och finansiering av terrorism är låg kan verksamhetsutövaren beakta
	bland annat att kunden
	1. är en stat, ett landsting, en kommun eller motsvarande eller en
	juridisk person över vilken en stat, ett landsting, en kommun eller
	motsvarande, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt
	rättsligt bestämmande inflytande,
	2. har hemvist inom EES,
	3. har hemvist i en stat som har bestämmelser om åtgärder mot
	penningtvätt och finansiering av terrorism som motsvarar dem i
	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj
	2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används
230	för penningtvätt eller finansiering av terrorism,	om ändring	av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om	Prop. 2016/17:173
upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och	Bilaga 6
kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga lydelsen, och
som tillämpar dessa bestämmelser på ett effektivt sätt,

4.har hemvist i en stat som har en låg nivå av korruption och annan relevant brottslighet,

5.är ett företag inom EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, och

6.är ett företag utanför EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till motsvarande handel som företag under 5.

13 § Som omständigheter som kan tyda på att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är hög kan verksamhetsutövaren beakta bland annat att

1.kundens ägarstruktur framstår som ovanlig eller alltför komplicerad för dess verksamhet,

2.kunden bedriver kontantintensiv verksamhet,

3.kunden är en juridisk person som har nominella aktieägare eller andelar utställda på innehavaren,

4.kunden är en juridisk person, en trust eller liknande juridisk konstruktion vars syfte är att förvalta en viss fysisk persons tillgångar,

5.kunden har hemvist i en stat som saknar effektiva system för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism,

6.kunden har hemvist i en stat med betydande korruption och annan relevant brottslighet,

7.kunden har hemvist i en stat som är föremål för sanktioner, embargon eller liknande åtgärder,

8.kunden har hemvist i en stat som finansierar eller stöder terroristverksamhet eller där terroristorganisationer är verksamma,

9.affärsrelationer eller transaktioner sker på distans, utan användning av metoder som på ett tillförlitligt sätt kan säkerställa kundens identitet, och

10.betalning av varor eller tjänster görs av någon som är okänd eller saknar koppling till kunden.

Omfattningen av åtgärderna för att uppnå kundkännedom

Åtgärder för kundkännedom när risken inte är låg eller förhöjd

14 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen inte bedöms som låg eller hög ska verksamhetsutövaren vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 4–8 §§.

Omfattningen av de kontroller, bedömningar och utredningar som krävs enligt 4–8 §§ ska bestämmas av kundens riskprofil och övriga omständigheter.

Förenklade åtgärder för att uppnå kundkännedom

15 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som låg, får verksamhets-

utövaren tillämpa förenklade åtgärder för att uppnå kundkännedom.

231

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

232

Förenklade åtgärder för att uppnå kundkännedom innebär att de kontroller, bedömningar och utredningar som krävs enligt 4–8 §§ kan vidtas på annat sätt och vara av mer begränsad omfattning än vid normal risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Omfattningen av de förenklade åtgärderna för kundkännedom ska bestämmas av kundens riskprofil och övriga omständigheter.

Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom vid hög risk

16 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska de kontroller, bedömningar och utredningar som krävs enligt 4–8 §§ vara mer omfattande än vid normal risk.

Åtgärderna i 4–8 §§ ska kompletteras med de ytterligare åtgärder som krävs för att motverka den höga risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådana åtgärder kan avse inhämtande av ytterligare information om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer.

Förbindelser med högrisktredjeländer

17 § Skärpta åtgärder enligt 16 § ska vidtas vid affärsförbindelser eller enstaka transaktioner när kunden är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland.

Sådana åtgärder behöver inte vidtas i förhållande till filialer eller dotterföretag till juridiska personer som är etablerade inom EES, om

1.den juridiska personen omfattas av denna lag eller motsvarande krav enligt utländsk rätt,

2.risken för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan förknippas med kunden inte bedöms som hög vid riskklassificering enligt 11 §, och

3.filialen eller dotterföretaget tillämpar gemensamma rutiner som fastställts enligt 2 kap. 5 § eller motsvarande krav i hemviststatens lagstiftning.

Korrespondentförbindelser med motparter utanför EES

18 § Vid korrespondentförbindelser mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 och ett institut med hemvist utanför EES ska verksamhetutövare utöver åtgärder enligt 4–8 §§ alltid

1.inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,

2.bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3.dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,

4.inhämta godkännande från behörig beslutsfattare innan en ny korrespondentförbindelse ingås, och

lämna relevanta kunduppgifter.

Personer i politiskt utsatt ställning

19 § Om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning, ska en verksamhetsutövare utöver åtgärder enligt 4–7 §§ alltid

1.vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen eller den enstaka transaktionen kommer,

2.tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 8 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning, och

3.inhämta godkännande från behörig beslutsfattare inför beslut om att ingå eller upprätthålla en affärsförbindelse.

Första stycket tillämpas också om kunden är familjemedlem eller känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.

20 § Om en person i politiskt utsatt ställning upphör att utöva en offentlig funktion enligt 1 kap. 9 § 5 ska 19 § tillämpas i 18 månader. Därefter ska åtgärder enligt 19 § tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög.

Om åtgärder enligt 19 § inte längre ska tillämpas på en person som avses i första stycket, ska sådana åtgärder inte heller tillämpas på familjemedlemmar eller kända medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.

Åtgärder för att uppnå kundkännedom utförda av utomstående

21 § Vid tillämpningen av 4, 5 och 7 §§ får en verksamhetsutövare förlita sig på åtgärder som har utförts av en utomstående som anges i 22 §, om verksamhetsutövaren utan dröjsmål

1.får del av de uppgifter som den utomstående har inhämtat, och

2.på begäran kan få del av den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Verksamhetsutövaren svarar för att de åtgärder för kundkännedom som vidtagits av utomstående är tillräckliga.

22 § Med utomstående enligt 21 § avses

1. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade inom EES, och

2. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade utanför EES, om de

a)tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av hand- lingar som motsvarar kraven i direktiv (EU) 2015/849, i den ursprung- liga lydelsen, och

b)står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

233

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

23 § En verksamhetsutövare får inte förlita sig på åtgärder för att uppnå kundkännedom som vidtagits av en utomstående med hemvist i ett sådant land utanför EES som av Europeiska kommissionen identifierats som ett högrisktredjeland.

Första stycket gäller inte om den utomstående är filial eller dotter- företag till en juridisk person som anges i 22 § 1, om filialen eller dotterföretaget tillämpar gemensamma rutiner som fastställts enligt 2 kap. 5 § eller motsvarande krav i hemviststatens lagstiftning.

24 § Kraven i 21–23 §§ ska inte tillämpas vid utkontraktering, agenturförhållanden eller liknande förhållanden där den utomstående tjänsteleverantören, agenten eller motsvarande enligt avtal ska anses ingå i verksamhetsutövaren.

Konton som syftar till att förvalta medel som tillhör någon annan

25 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör andra än kunden behöver inte identifiera och kontrollera identiteten på den för vars räkning kunden förvaltar medlen, om kunden

1.är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater eller biträdande jurist på advokatbyrå med hemvist inom EES,

2.är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater eller biträdande jurist på advokatbyrå med hemvist utanför EES, och

a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen, och

b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

3.till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning åtskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 11 § bedöms som låg och om verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Särskilda bestämmelser för vissa verksamhetsutövare om åtgärder för kundkännedom i vissa fall

Livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar

26 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska identifiera förmånstagaren. Om förmånstagaren utpekas på annat sätt än med namn, ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att säkerställa att förmånstagaren kan identifieras senast vid utbetalningstillfället.

234

Verksamhetsutövaren ska vidta åtgärder för att avgöra om förmåns- tagaren eller dennes verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person.

Senast när försäkringsersättning första gången betalas ut ska verksam- hetsutövaren kontrollera förmånstagarens identitet och vidta åtgärder enligt andra stycket.

27 § Om en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person har identifierats enligt 26 § och detta medför att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska verksamhetsutövaren

1.informera behörig beslutsfattare innan försäkringsersättning betalas ut, och

2.tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 8 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning.

28 § Omfattningen av de kontroller och åtgärder som ska vidtas enligt 26 och 27 §§ ska bestämmas av den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 11 §. Om det behövs för att avgöra risken som kan förknippas med kundrelationen, ska omständigheter hänförliga till förmånstagaren också beaktas.

Truster och liknande juridiska konstruktioner utan utpekade förmånstagare

29 § Om kunden är eller företräder en trust eller liknande juridisk konstruktion och trustens eller den juridiska konstruktionens förmåns- tagare identifieras på annat sätt än med namn ska en verksamhetsutövare vidta åtgärder för att säkerställa att förmånstagaren kan identifieras senast vid utbetalningstillfället.

Förmånstagarens identitet ska kontrolleras senast vid utbetalningen av förmånerna eller när förmånstagaren hävdar någon annan förvärvad rättighet.

30 § Omfattningen av åtgärderna och kontrollerna enligt 29 § ska bestämmas av den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 11 §. När det behövs för att avgöra den risk som kan förknippas med kundrelationen ska omständigheter hänförliga till förmånstagaren också beaktas.

Förenklade åtgärder för kundkännedom för elektroniska pengar

31 § En verksamhetsutövare får besluta att inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 4–8 §§ i fråga om elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar, om

1. betalningsinstrumentet inte kan återuppladdas eller har en månatlig gräns för penningtransaktioner på ett belopp motsvarande högst 250 euro och endast kan användas för betalning i Sverige,

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

235

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

2. det högsta belopp som lagras elektroniskt inte överstiger ett belopp motsvarande 250 euro,

3.betalningsinstrumentet kan användas uteslutande för inköp av varor eller tjänster,

4.betalningsinstrumentet inte kan finansieras med anonyma elektroniska pengar, och

5.kontantinlösen eller kontantuttag av de elektroniska pengarnas

penningvärde inte får ske med belopp som överstiger motsvarande 100 euro.

Förenklade åtgärder för kundkännedom enligt första stycket får tillämpas endast om utgivaren av instrument för elektroniska pengar övervakar affärsförbindelserna och transaktionerna så noga att ovanliga eller misstänkta transaktioner kan upptäckas enligt 4 kap. 1 §.

4 kap. Övervakning och rapportering

Övervaknings- och rapporteringsskyldighet

1 § En verksamhetsutövare ska övervaka pågående affärsförbindelser och bedöma enstaka transaktioner i syfte att upptäcka aktiviteter och transaktioner som

1.avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att förvänta sig utifrån den kännedom om kunden som verksamhetsutövaren skaffat sig genom åtgärder för att uppnå kundkännedom eller på annat sätt,

2.avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att förvänta sig med hänsyn till den kännedom som verksamhetsutövaren har om sin verksamhet, sina kunder, de produkter och tjänster som verksamhets- utövaren tillhandahåller, de uppgifter som kunden lämnar och övriga omständigheter, eller

3.utan att vara avvikande enligt 1 eller 2 kan antas ingå som ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Inriktningen och omfattningen av övervakningen ska bestämmas med beaktande av de risker som identifierats i den samlade riskbedömningen, den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen och annan information om tillvägagångssätt för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

2 § Om avvikelser eller andra misstänkta aktiviteter eller transaktioner uppmärksammas enligt 1 § eller på annat sätt, ska en verksamhetsutövare genom skärpta åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 16 § och andra nödvändiga åtgärder bedöma om det finns skälig grund att misstänka att det är fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör från brottslig handling.

När en verksamhetsutövare anser att det på skälig grund kan misstänkas att det är fråga om penningtvätt eller finansering av terrorism eller att egendom annars härrör från brottslig handling behöver

	ytterligare åtgärder enligt första stycket inte vidtas.
	3 § Om verksamhetsutövare efter en bedömning enligt 2 § har skälig
	grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att
236	egendom annars härrör från brottslig handling ska uppgifter om alla
236

omständigheter som kan tyda på detta utan dröjsmål rapporteras till Polismyndigheten.

En sådan rapport ska göras även om transaktioner inte genomförs liksom om det före ingåendet av en affärsförbindelse eller utförandet av en enskild transaktion uppkommer misstanke om att kunden avser att använda verksamhetsutövarens produkter eller tjänster för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Om den egendom som avses i rapporten till Polismyndigheten finns hos verksamhetsutövaren ska detta anges särskilt, liksom i förekom- mande fall uppgifter om

1.vilka tillgodohavanden kunden har hos verksamhetsutövaren,

2.huruvida verksamhetsutövaren avstått från att genomföra en misstänkt transaktion, och

3.mottagare av en misstänkt transaktion.

4 § Vid tillämpning av artikel 32.1 i direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen och av artikel 55.2 i förordning (EU) nr 1031/2010 är Polismyndigheten finansunderrättelseenhet.

Uppgifts- och underrättelseskyldighet

5 § På begäran av Polismyndigheten ska såväl en verksamhetsutövare som den som bedriver eller inom de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

När uppgifter har lämnats enligt 3 §, ska även andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 2–5 §§ lämna de uppgifter för utredningen om penningtvätt eller finansiering av terrorism som Polismyndigheten begär.

6 § En verksamhetsutövare ska ha ett system för att snabbt och fullständigt kunna lämna upplysningar om huruvida verksamhets- utövaren under de senaste fem åren har haft en affärsförbindelse med en viss person och, om så skulle vara fallet, om förbindelsens art.

7 § Om en tillsynsmyndighet vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska myndigheten utan dröjsmål underrätta Polismyndigheten om detta.

En sådan underrättelse ska även göras av andra myndigheter som i sin verksamhet upptäcker sådana omständigheter som avses i första stycket i samband med att de hanterar kontanter, om det kan ske utan hinder av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Undantag från rapporterings- och uppgiftsskyldighet

8 § Advokater, biträdande jurister på advokatbyrå och andra oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer samt skatterådgivare är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 3 eller 5 § om vad som anförtrotts dem då de försvarar eller företräder en klient i eller i fråga om ett rättsligt

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

237

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande. Detta gäller oavsett om de har fått informationen före, under eller efter ett sådant förfarande.

Advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer samt skatterådgivare är inte heller skyldiga att lämna uppgifter enligt 3 eller 5 § när det gäller information som avser en klient och som de har fått i samband med att de bedömer klientens rättsliga situation.

Skyldighet att avstå från vissa transaktioner

9 § En verksamhetsutövare ska avstå från att utföra en transaktion om det på skälig grund kan misstänkas att den utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Vid bedömningen av om misstanke föreligger efter att en rapport har gjorts enligt 3 § ska verksamhetsutövaren beakta den information som Polismyndigheten kan lämna om hanteringen av ärendet.

Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt transaktion, eller om en vägran att genomföra transaktionen sannolikt skulle försvåra den vidare utredningen, får transaktionen genomföras.

Tystnadsplikt

10 § Den fysiska personen, den juridiska personen, dess styrelseleda- möter eller anställda får inte för kunden eller för någon utomstående obehörigen röja att en bedömning enligt 2 § utförs, har utförts eller kommer att utföras eller att uppgifter har lämnats enligt 3 eller 5 §.

Som obehörigt röjande avses inte att

1. uppgifter lämnas till en tillsynsmyndighet eller en brottsbekämpande myndighet,

2. uppgifter lämnas mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 med hemvist i EES och som ingår i samma koncern eller mellan sådana verksamhetsutövare och deras filialer och dotterföretag belägna i tredje länder, förutsatt att filialerna och dotterföretagen i tredjelandet följer koncernens gemensamma rutiner och riktlinjer som beslutats enligt 2 kap. 4 §,

3.uppgifter lämnas mellan advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra oberoende jurister, revisorer, tillhandahållare av bokföringstjänster, skatterådgivare och fastighetsmäklare som omfattas av direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen eller likvärdiga bestämmelser i ett land utanför EES och som är anställda eller på annat sätt verksamma inom samma juridiska person eller olika juridiska personer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller gemensam efterlevnadskontroll,

4.uppgifter som rör samma kund och samma transaktion och som omfattar fler än en verksamhetsutövare lämnas mellan sådan juridiska och fysiska personer som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 och 18–22, förutsatt att de tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori och omfattas av skyldigheter i fråga om tystnadsplikt och skydd för personuppgifter som följer av denna lag, och

238

5. en kund får kännedom om att en åtgärd enligt första stycket vidtas eller kan komma att vidtas, när ett sådant röjande inte kan undvikas till följd av verksamhetsutövarens skyldighet att avstå från en transaktion, att avstå från att inleda en affärsförbindelse eller att avsluta affärsför- bindelse.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

11 § En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med stöd av 3 eller 5 § får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Detsamma gäller en styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för den fysiska eller juridiska personens räkning.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket ska tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Särskilda bestämmelser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag finns i 29 kap.

2 § aktiebolagslagen (2005:551), 13 kap. 2 § lagen (1987:667)	om
ekonomiska föreningar, 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220)	och
37 § revisionslagen (1999:1079).

Dispositionsförbud

12 § Om det finns skäl att misstänka att egendom i form av pengar, fordran eller någon annan rättighet är föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism och egendomen finns hos en verksamhetsutövare, får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen besluta att egendomen eller ett motsvarande värde tills vidare inte får flyttas eller disponeras på annat sätt (dispositionsförbud).

Om förutsättningarna enligt första och andra styckena är uppfyllda, får Polismyndigheten fatta beslut om dispositionsförbud även på begäran av en utländsk finansunderrättelseenhet.

13 § Ett beslut om dispositionsförbud ska så snart som möjligt anmälas till åklagare, som skyndsamt ska pröva om åtgärden ska bestå. Åklagarens beslut får inte överklagas.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

239

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Finns det inte längre skäl för åtgärden ska den hävas. Åtgärden upphör att gälla när två arbetsdagar har gått från Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens beslut, om den inte hävts före det.

En verksamhetsutövare ska omedelbart underrättas om att en åtgärd har beslutats eller hävts.

Den som har drabbats av ett beslut om dispositionsförbud ska underrättas om beslutet när det kan antas att syftet med en beslutad eller förutsedd åtgärd inte motverkas och den framtida utredningen inte skadas om uppgiften röjs. Beslut om underrättelse meddelas av åklagare. En underrättelse behöver inte lämnas, om den med hänsyn till omständlig- heterna uppenbart är utan betydelse.

14 § Beslut om dispositionsförbud med anledning av misstänkt penning- tvätt får endast avse sådan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet som avses i 1 kap. 6 § första stycket.

5 kap. Behandling av personuppgifter

Tillämpningsområde

1 § Detta kapitel gäller vid en verksamhetsutövares behandling av personuppgifter enligt denna lag. Kapitlet gäller om behandlingen helt eller delvis är automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid verksamhetsutövarens behandling av personuppgifter, om inte annat följer av detta kapitel.

Tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter

2 § En verksamhetsutövare får behandla personuppgifter i syfte att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Bevarande av handlingar och uppgifter

3 § En verksamhetsutövare ska i fem år bevara handlingar och uppgifter, om handlingarna och uppgifterna avser

1.åtgärder som vidtagits för att uppnå kundkännedom enligt 3 kap. och 4 kap. 2 §, och

2.transaktioner som genomförts med kunder inom ramen för affärsförbindelser eller vid enstaka transaktioner som omfattas av krav på åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 1–3 §§.

Tiden ska räknas från det att åtgärderna eller transaktionerna utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse har etablerats, affärsförbindelsen upphörde. Om verksamhetsutövaren avstått från att genomföra en enstaka transaktion till följd av misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska tiden räknas från det att avståendet skedde.

	4 § Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda
	penningtvätt eller finansiering av terrorism får verksamhetsutövare
	bevara handlingar och uppgifter enligt 3 § under en längre tid än fem år.
240	Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska	Prop. 2016/17:173
bevaras enligt artikel 16 i förordning (EU) 2015/847.	Bilaga 6
Behandling av känsliga personuppgifter
5 § Känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen
(1998:204) får behandlas endast om det är nödvändigt för att
1. bedöma om kunden är en person i politiskt utsatt ställning eller
familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person enligt 1 kap.
9–11 §§,
2. bedöma den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt
3 kap. 11 §,

3.uppfylla övervakningsskyldigheten enligt 4 kap. 1 §,

4.bedöma misstänkta transaktioner och aktiviteter enligt 4 kap. 2 §,

och

5.lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 5 §§.

Känsliga personuppgifter får också behandlas vid bevarande av handlingar och uppgifter enligt 3 och 4 §§, om det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt första stycket.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

6 § Personuppgifter om lagöverträdelser som avses i 21 § personupp- giftslagen (1998:204) får behandlas om det är nödvändigt för att

1. bedöma den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 3 kap. 11 §,

2.uppfylla övervakningsskyldigheten enligt 4 kap. 1 §,

3.bedöma misstänkta transaktioner och aktiviteter enligt 4 kap. 2 §,

och

4.lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 5 §§.

Uppgifter om lagöverträdelser får också behandlas vid bevarande av handlingar och uppgifter enligt 3 och 4 §§, om det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt första stycket.

Information till den registrerade

7 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 2, 3 och 5 §§ och om att sådana uppgifter lagras enligt 3 och 4 §§ får inte lämnas ut till den registrerade.

Samkörning

8 § En verksamhetsutövares register får inte samköras med mot- svarande register hos någon annan.

9 § Förbudet i 8 § gäller inte samkörning av register med en filial till en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 som är etablerad i en stat utanför EES, om kraven enligt 2 kap. 5 och 6 §§ är uppfyllda i fråga om filialen.

Förbudet i 8 § gäller inte heller samkörning av register som sker mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12

241

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

och som ingår i samma koncern, om verksamhetsutövarna har hemvist i Sverige eller inom EES.

Om en verksamhetsutövare som avses i andra stycket har hemvist i en stat utanför EES gäller andra stycket om kraven enligt 2 kap. 5 och 6 §§ är uppfyllda i fråga om den verksamhetsutövaren.

Rättelse och skadestånd

10 § När personuppgifter behandlas enligt detta kapitel ska bestäm- melserna i 28 och 48 §§ personuppgiftslagen (1998:204) tillämpas.

Tystnadsplikt

11 § Den som är verksam hos en verksamhetsutövare får inte obehörigen röja att personuppgifter behandlas enligt 5 och 6 §§ eller 4 kap. 2, 3 och 5 §§ och att sådana uppgifter bevaras enligt 3 och 4 §§.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

6 kap. Regelefterlevnad och anmälningar om misstänkta överträdelser

1 § Om det är motiverat med hänsyn till verksamhetens storlek och art, ska en verksamhetsutövare

1.utse en medlem av ledningsgruppen, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare som ska ansvara för att verksamhets- utövaren genomför de åtgärder som krävs för att följa denna lag och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen,

2.utse en person att löpande kontrollera att verksamhetsutövaren fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen (centralt funktionsansvarig), och

3.inrätta en oberoende granskningsfunktion med ansvar för att granska de interna riktlinjer, kontroller och förfaranden som syftar till att verksamhetsutövaren ska fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Den som är centralt funktionsansvarig ska ansvara för rapporter till Polismyndigheten enligt 4 kap. 3 §.

2 § En verksamhetsutövare ska ha rutiner och riktlinjer för intern kontroll och efterlevnadskontroll.

Om en verksamhetsutövare använder modeller för riskbedömning, riskklassificering, övervakning eller andra förfaranden, ska verksamhets- utövaren ha rutiner för modellriskhantering. Rutinerna för modellrisk- hantering ska syfta till att utvärdera och kvalitetssäkra de modeller som verksamhetsutövaren använder.

Omfattningen av och innehållet i rutinerna och riktlinjerna ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och art samt den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats i den samlade riskbedömningen.

242

3 § Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom	Prop. 2016/17:173
EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6 eller 8	Bilaga 6
i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska
utse en central kontaktpunkt i Sverige.
Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom en filial
eller ett dotterföretag här i landet.
4 § En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporterings-
system för anställda och uppdragstagare som vill göra anmälningar om
misstänkta överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen.
För verksamhetsutövare som omfattas av förordning (EU) 2015/847
ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta
överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.
Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personupp-
gifter inom ramen för sådana rapporteringssystem som avses i första och
andra styckena.
5 § Uppgift i en anmälan om en misstänkt överträdelse enligt 4 § första
och andra styckena får inte obehörigen röjas, om uppgiften kan avslöja
anmälarens identitet.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter
mot förbudet.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra
styckena, gäller de bestämmelserna.

7 kap. Tillsyn och ingripanden

Tillämpningsområde

1 § I fråga om tillsyn över och ingripanden mot verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16, 19, 20, 22 och 23 tillämpas detta kapitel.

Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot annan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket finns i de lagar som reglerar dessa verksamhetsutövare.

Tillsyn

2 § Genom tillsynen kontrolleras att verksamheten drivs enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

3 § Den som har för avsikt att bedriva verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16, 19, 20, 22 eller 23 ska anmäla detta till Bolagsverket.

Verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16, 19, 20, 22 eller 23 får inte bedrivas om anmälan enligt första stycket inte har gjorts.

Om en fysisk eller juridisk person som är antecknad i Bolagsverkets register anmäler att verksamheten har upphört eller om det på annat sätt framgår att så är fallet, ska verket ta bort personen ur registret.

243

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

244

4 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som driver verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16, 19, 20, 22 eller 23 utan att ha anmält detta att göra anmälan. Är det osäkert om en verksamhet är anmälningspliktig enligt 3 §, får tillsynsmyndigheten förelägga personen att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.

5 § Tillsynsmyndigheten får utöver det som framgår av 4 § förelägga den som driver verksamhet som omfattas av detta kapitel att lämna de upplysningar och ge tillgång till de handlingar som behövs för tillsynen.

Tillsynsmyndigheten får, när den anser det nödvändigt, genomföra en undersökning på plats hos en verksamhetsutövare som är föremål för tillsyn enligt detta kapitel.

6 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslig- het får inte ägna sig åt verksamhet som är anmälningspliktig enligt 3 §.

Om verksamhetsutövaren är en juridisk person, gäller första stycket den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

7 § Om en verksamhetsutövare får kännedom om att förändringar har skett i den krets som har ett kvalificerat innehav i företaget eller ingår i dess ledning, ska förändringen anmälas till tillsynsmyndigheten.

Ingripanden

8 § Om ett föreläggande enligt 4 § eller 5 § första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten förelägga den fysiska eller juridiska personen att upphöra med verksamheten.

9 § Tillsynsmyndigheten ska förelägga en verksamhetsutövare som omfattas av ett förbud enligt 6 § första stycket att

1.upphöra med verksamheten, om verksamhetsutövaren är en fysisk person, och

2.vidta rättelse och, om rättelse inte vidtas, upphöra med verksam- heten, om verksamhetsutövaren är en juridisk person.

Tillsynsmyndigheten får förelägga den som omfattas av ett förbud enligt 6 § andra stycket att avyttra så stor del av andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren av andelarna är en juridisk person, att byta ut den diskvalificerade personen i dess ledning.

10 § Tillsynsmyndigheten får ingripa mot en verksamhetsutövare som överträder en bestämmelse i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

11 § Vid en överträdelse enligt 10 § får tillsynsmyndigheten ingripa mot en verksamhetsutövare genom att utfärda ett föreläggande att göra

rättelse eller, vid överträdelser som inte är ringa, genom beslut om	Prop. 2016/17:173
sanktionsavgift.	Bilaga 6
Om verksamhetsutövaren är en fysisk person får sanktionsavgift enligt
första stycket beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad
eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsam-
het orsakat överträdelsen.
Om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk får tillsyns-
myndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med verksam-
heten.

12 § Om verksamhetsutövaren är en juridisk person får tillsynsmyndig- heten även ingripa mot någon som ingår i verksamhetsutövarens styrelse, är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder verk- samhetsutövaren, eller är ersättare för någon av dem, om verksam- hetsutövaren har befunnits ansvarig för en överträdelse enligt 10 §.

Ett ingripande får ske endast om verksamhetsutövarens överträdelse är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos verksamhetsutövare som avses i 1 §, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

13 § Vid valet av ingripande enligt 11 och 12 §§ ska tillsynsmyndig- heten ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.

I försvårande riktning ska det beaktas om verksamhetsutövaren tidigare har begått en överträdelse.

I förmildrande riktning ska det beaktas om

1.verksamhetsutövaren eller den fysiska personen i verksamhets- utövarens ledning väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat tillsynsmyndighetens utredning, och

2.om verksamhetsutövaren snabbt upphört med överträdelsen eller den fysiska personen i verksamhetsutövarens ledning snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av tillsynsmyndigheten.

Sanktionsavgift

14 § Sanktionsavgiften för verksamhetsutövare som är en juridisk person ska som högst fastställas till det högsta av

1.två gånger den vinst som verksamhetsutövaren erhållit till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2.ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

245

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

15 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska som högst fastställas till det högsta av

1.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2.ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.

Avgiften tillfaller staten.

16 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 13 § samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som erhållits till följd av regelöverträdelsen.

Sanktionsföreläggande

17 § Beslut om ingripande enligt 11 § andra stycket och 12 § tas upp av tillsynsmyndigheten genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna ett ingripande som är bestämt till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

18 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

1.den fysiska person som föreläggandet avser,

2.överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna

den,

3.de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

4.den sanktion som föreläggs personen.

Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som tillsynsmyndigheten anger.

19 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får tillsynsmyndigheten ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av tillsynsmyndighetens beslut om ingripande mot verksamhetsutövaren.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

20 § En sanktion enligt 11 § andra stycket och 12 § får beslutas bara om sanktionsföreläggande har delgetts den som sanktionen riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

21 § Sanktionsavgiften ska betalas till tillsynsmyndigheten inom trettio dagar efter det att beslutet om den fått laga kraft eller sanktionsföre- läggandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet eller före- läggandet.

246

22 § Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 21 §,	Prop. 2016/17:173
ska tillsynsmyndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning.	Bilaga 6
Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får
verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
23 § En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning
verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga
kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.
Vite
24 § Föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.
Överklagande
25 § Beslut om föreläggande att lämna uppgifter enligt 4 § andra
meningen och 5 § första stycket samt beslut om att meddela ett
sanktionsföreläggande enligt 17 § får inte överklagas.
Övriga beslut som meddelas enligt detta kapitel får överklagas till
allmän förvaltningsdomstol. I sådana ärenden får tillsynsmyndigheten
bestämma att beslutet ska gälla omedelbart, dock inte i fråga om beslut
om sanktionsavgift.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

8 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undantag för vissa speltjänster från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den,

2.innehållet i och omfattningen av sårbarhets- och riskanalysen enligt 2 kap. 1 och faktorer som kan tyda på låg eller hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

3. undantag från kravet på dokumenterade riskbedömningar enligt

2 kap. 2 §,

4.innehållet i och omfattningen av interna och gemensamma rutiner enligt 2 kap. 3 och 4 §§,

5.innehållet i rutiner för lämplighetsprövning enligt 2 kap. 8 §,

6.dokumentation av genomförda utbildningar och vilken information och utbildning som ska tillhandahållas anställda enligt 2 kap. 9 §,

7.nödvändiga åtgärder och rutiner för att skydda anställda och andra företrädare enligt 2 kap. 10 §,

8.åtgärder för identitetskontroll enligt 3 kap. 4 och 5 §§,

9.riskklassificering av kunder enligt 3 kap. 11 §, inbegripet faktorer som kan tyda på låg eller hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

10.vad som avses med förenklade åtgärder för kundkännedom och i vilka situationer som förenklade åtgärder är tillåtna enligt 3 kap. 15 §,

11.vad som avses med skärpta åtgärder för kundkännedom och i vilka

situationer som skärpta åtgärder ska vidtas enligt 3 kap. 16 och 17 §§,	247

Prop. 2016/17:173	12. hur rapportering till Polismyndigheten ska göras enligt 4 kap. 3 §,
Bilaga 6	13. hur uppgifter ska lämnas till Polismyndigheten enligt 4 kap. 5 §,

14.system för uppgiftslämning enligt 4 kap. 6 §,

15.bevarande av handlingar och uppgifter enligt 5 kap. 3 §,

16.förutsättningarna för förlängt bevarande av handlingar och uppgifter enligt 5 kap. 4 §,

17.kriterierna för när funktioner som avses i 6 kap. 1 § första stycket ska inrättas samt de krav som ska gälla i fråga om funktionernas organisation, befogenheter och oberoende,

18.innehållet i och omfattningen av rutiner för intern kontroll, regelefterlevnad och modellriskhantering enligt 6 kap. 2 §,

19.organisation, kompetens, befogenheter, oberoende och funktion för den centrala kontaktpunkten enligt 6 kap. 3 §,

20.det särskilda rapporteringssystemet enligt 6 kap. 4 §, och

21.skyldighet för verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 att periodiskt eller på begäran lämna uppgifter om sin verksamhet, sina kunder och andra förhållanden som är nödvändiga för att tillsynsmyndigheter ska bedöma den risk som kan förknippas med de verksamhetsutövare som står under tillsyn.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Genom lagen upphävs lagen (2009:62) om åtgärder mot penning- tvätt och finansiering av terrorism.

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för

a)tillsynsärenden som har inletts före ikraftträdandet, och

b)överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

248

Förslag till lag om registrering av verkliga huvudmän	Prop. 2016/17:173
Härigenom föreskrivs1 följande.	Bilaga 6
Härigenom föreskrivs1 följande.

1 kap. Lagens syfte, tillämpningsområde och definitioner

Lagens syfte

1 § Denna lag syftar till att genom krav på ökad insyn och registrering av verkliga huvudmän i juridiska personer samt truster och liknande juridiska konstruktioner förhindra att juridiska personer eller konstruk- tioner utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Tillämpningsområde

2 § Lagen är tillämplig på

1.svenska juridiska personer,

2.utländska juridiska personer som bedriver verksamhet i Sverige, och

3.fysiska personer som har hemvist i Sverige och som förvaltar truster eller liknande juridiska konstruktioner.

Lagen är inte tillämplig på

1.staten, landsting och kommuner, kommunalförbund och sam- verkansorgan samt juridiska personer över vilka staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande,

2.aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller motsvarande marknad utanför EES,

3.dödsbon, och

4.konkursbon.

Verklig huvudman i en juridisk person 3 § Med verklig huvudman avses

1.en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller

2.en fysisk person till vars förmån någon annan handlar.

Om inte annat följer av omständigheterna i det enskilda fallet, ska en fysisk person anses vara verklig huvudman, om han eller hon omfattas av en presumtion om kontroll enligt 4–6 §§.

4 § En fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person, om han eller hon

1. på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 25 procent av det totala antalet röster i den juridiska personen,

och kommissionens direktiv 2006/70/EG.

249

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

250

2.har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av den juridiska personens styrelseledamöter eller motsvarande befattningshavare, eller

3.på grund av avtal med ägare, medlem eller den juridiska personen, föreskrift i bolagsordning, bolagsavtal och därmed jämförbara handl- ingar, kan utöva kontroll enligt 1 eller 2.

Om en fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en eller flera juridiska personer som kan utöva kontroll över en annan juridisk person på sätt som anges i första stycket, ska han eller hon antas utöva den yttersta kontrollen också över den senare juridiska personen.

5 § En fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person, om han eller hon tillsammans med en närstående kan kontrollera en juridisk person enligt 4 §.

Med närstående avses make, registrerad partner, sambo, barn och deras make, registrerade partner eller sambo samt föräldrar.

6 § En fysisk person ska, utöver vad som följer av 4 och 5 §§, antas utöva den yttersta kontrollen över en stiftelse, om han eller hon

1.är styrelseledamot eller motsvarande befattningshavare, eller

2.företräder en annan juridisk person som är förvaltare för stiftelsen. En fysisk person ska antas vara den till vars förmån stiftelsen handlar,

om han eller hon enligt stiftelseförordnandet kan få del av en väsentlig andel av stiftelsens utdelade medel.

Verklig huvudman i en trust eller liknande juridisk konstruktion

7 § En fysisk person ska antas vara verklig huvudman i en trust eller liknande juridisk konstruktion, om han eller hon

1.är instiftare,

2.är förvaltare eller, om förvaltaren är en juridisk person, företrädare för förvaltaren,

3.är beskyddare,

4.är förmånstagare eller tillhör förmånstagarkretsen, eller

5.på annat sätt utövar den yttersta kontrollen över trusten eller den juridiska konstruktionen.

Verksamhetsutövare

8 § Med verksamhetsutövare avses en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

2 kap. Uppgifter om verkliga huvudmän

Dokumentation om verkligt huvudmannaskap

1 § En juridisk person ska ha tillförlitliga uppgifter om vem som är dess verkliga huvudman och om arten och omfattningen av hans eller hennes intresse i den juridiska personen. Om en verklig huvudman saknas eller om det inte finns tillförlitliga uppgifter om vem som är verklig huvudman, ska den juridiska personen i stället ha uppgift om detta.

Informationen enligt första stycket ska hållas aktuell och kontrolleras i den utsträckning som omständigheterna kräver.

Den juridiska personen ska dokumentera uppgifterna och den utredning som görs för att bedöma vem som är verklig huvudman enligt första stycket, om det inte är uppenbart obehövligt. Om uppgift om den verkliga huvudmannen ändras, ska dokumentation avseende äldre förhållanden bevaras under minst fem år därefter.

Skyldighet att tillhandahålla uppgifter

2 § En juridisk person ska på begäran från en myndighet utan dröjsmål lämna ut den dokumentation som anges i 1 §.

En juridisk person ska på begäran av en verksamhetsutövare tillhanda- hålla den dokumentation som anges i 1 §, om verksamhetsutövaren genomför åtgärder för kundkännedom med anledning av en transaktion eller en affärsförbindelse med den juridiska personen.

Skyldighet att anmäla uppgifter

3 § En juridisk person ska anmäla uppgifterna enligt 1 § första stycket till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän.

En anmälan ska göras senast fyra veckor från det att den juridiska personen har registrerats av en behörig registreringsmyndighet.

När ett förhållande som anmälts eller ska anmälas enligt 1 § första stycket ändras, ska den juridiska personen anmäla förändringen för registrering. Anmälan ska göras utan dröjsmål efter det att den juridiska personen fått kännedom om det ändrade förhållandet.

4 § För en juridisk person som inte enligt någon annan författning omfattas av ett krav på registrering av grundläggande information om den juridiska personen gäller 1–3 §§ först när en uppgift om den juridiska personens verkliga huvudman lämnas till en verksamhets- utövare med anledning av åtgärder för kundkännedom.

En anmälan för registrering i registret över verkliga huvudmän ska göras inom fyra veckor från det att uppgiften lämnades till verksamhets- utövaren. En uppgift om att en verklig huvudman saknas behöver dock inte anmälas för registrering.

Om en juridisk person som avses i första stycket tar emot eller samlar in pengar eller annan egendom i syfte att främja ett varaktigt ändamål som innebär att pengar eller egendom överförs till en annan fysisk eller juridisk person, ska uppgifter om den juridiska personens styrelseleda- möter eller motsvarande befattningshavare och firmatecknare anmälas, om sådana uppgifter inte tidigare anmälts till ett offentligt register. Anmälan ska ske inom den tid som anges i andra stycket.

5 § En juridisk person som avses i 4 § och som har ett politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant ändamål eller är ett trossamfund som inte registrerats i handelsregistret enligt handelsregisterlagen (1974:157) är inte skyldig att i anmälan ange uppgifter om fysiska personer som är medlemmar i den juridiska personen, om en sådan anmälan medför att medlemmens åskådning i något av dessa avseenden blir känd.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

251

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Undantaget i första stycket gäller också om en anmälan medför att en fysisk persons medlemskap i en fackförening blir känt eller om en anmälan avslöjar uppgift om en fysisk persons hälsotillstånd eller sexualliv.

Skyldigheter för en förvaltare av en trust eller liknande juridisk konstruktion

6 § För en fysisk person som är förvaltare av en trust eller liknande juridisk konstruktion gäller det som sägs om en juridisk person i 1–3 §§.

Vid tillämpningen av 3 § andra stycket ska fristen räknas från det att förvaltarens uppdrag inleds.

Utländska juridiska personer med hemvist inom EES

7 § För en utländsk juridisk person med hemvist inom EES som bedriver verksamhet i Sverige gäller inte 3 §, om den juridiska personen anmält uppgifter om sin verkliga huvudman i ett centralt register över verkliga huvudmän i en stat inom EES.

3 kap. Register om verkliga huvudmän

Registreringsmyndighet

1 § Bolagsverket ska föra ett register över verkliga huvudmän och andra uppgifter som anmäls enligt denna lag.

Brister i anmälan

2 § Om den som har gjort en registreringsanmälan inte följer de krav som gäller för en anmälan, får Bolagsverket förelägga den juridiska personen att yttra sig i frågan eller rätta till bristen inom en viss tid.

Om den som har gjort anmälan inte följer ett föreläggande enligt första stycket, får registrering vägras.

Utebliven anmälan

3 § Om en juridisk person inte har anmält uppgifter för registrering i registret över verkliga huvudmän inom den tid som anges i 2 kap. 3 eller 4 §, eller om registrering vägrats enligt 2 §, får Bolagsverket förelägga den juridiska personen att lämna in en sådan anmälan inom en viss tid.

Felaktiga uppgifter

4 § Om det kan antas att uppgifter i registret över verkliga huvudmän är felaktiga, får Bolagsverket förelägga den juridiska personen att rätta uppgifterna eller visa att de är korrekta. Detsamma gäller om uppgifterna i en anmälan om registrering kan antas vara felaktiga.

5 § De verksamhetsutövare och myndigheter som använder registret ska anmäla till Bolagsverket om det finns anledning att misstänka att uppgifterna i registret är felaktiga. Brottsbekämpande myndigheter som

252

använder registret ska göra en sådan anmälan	när	det kan ske med	Prop. 2016/17:173
hänsyn till utredning av brott.			Bilaga 6
En anmälan enligt första stycket ska också göras om en registrerings-
skyldig juridisk person inte har gjort en anmälan inom den tid som anges
i 2 kap. 3 eller 4 §.
Vite
6 § Om en juridisk person inte följer ett föreläggande enligt 2, 3 eller
4 §, får Bolagsverket vid vite förelägga den juridiska personen eller den
verkställande direktören, en styrelseledamot eller en annan motsvarande
befattningshavare att inom en viss tid göra en anmälan eller ge in
uppgifter som den juridiska personen är skyldig att lämna enligt denna
lag.
7 § Om en juridisk person inte lämnar ut dokumentation till en
myndighet enligt 2 kap. 2 § första stycket, ska Bolagsverket på begäran
av myndigheten förelägga den juridiska personen, den verkställande
direktören, en styrelseledamot eller en motsvarande befattningshavare att
vid vite lämna ut dokumentationen till den myndighet som gjort begäran.
8 § Frågor om utdömande av vite enligt 6	och	7 §§ prövas av
Bolagsverket.

I anslutning till att vite döms ut får Bolagsverket även förelägga nytt vite.

Förvaltare av en trust eller liknande juridisk konstruktion

9 § För en fysisk person som är förvaltare av en trust eller liknande juridisk konstruktion gäller det som sägs om en juridisk person i 2–4, 6 och 7 §§.

Överklagande

10 § Bolagsverkets beslut om vitesföreläggande och om utdömande av vite får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Avgifter

11 § Bolagsverket får ta ut avgifter för hantering av ärenden enligt denna lag.

Bemyndigande

12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.innehållet i och övriga krav på anmälan enligt 2 kap. 3–5 §§,

2.innehållet i och övriga egenskaper hos registret med uppgifter om verkliga huvudmän, inbegripet frågor om tillgång till registret, och

253

Prop. 2016/17:173	3. sådana avgifter som avses i 3 kap. 11 §.
Bilaga 6

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

254

Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)	Prop. 2016/17:173
	Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000) dels att 45 och 59 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 10 § ska lyda ”Allmänna förutsättningar för tillstånd och registrering”,

dels att det ska införas 16 nya paragrafer, 2 a, 10 a, 48 a–48 d, 50 a–d och 52 a–52 f §§, och närmast före 2 a, 48 a och 52 a §§ nya rubriker av

följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Åtgärder mot penningtvätt och
	finansiering av terrorism
	2 a §
	Bestämmelser om skyldighet för
	anordnare av vissa lotterier att
	medverka	till	att förhindra
	penningtvätt	och	finansiering av
	terrorism finns i lagen (2017:000)

om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

10 a §

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

45 §1

Regeringen får meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall och annan ordning än som anges i 11–13 §§, 15–24 §§ och 32–34 §§. Sådant tillstånd får dock inte avse kedjebrevsspel eller liknande spel.

1 Senaste lydelse 2016:1222.

255

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

256

Tillstånd att anordna lotteri enligt första stycket får endast meddelas spelföretag som ägs av staten eller spelföretag där staten har det rättsligt bestämmande inflytandet.

Tillstånd enligt första stycket får meddelas endast om anordnaren inte omfattas av förbud enligt 10 a §.

Tillsyn och andra åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

48 a §

Lotteriinspektionen utövar tillsyn över att sådan anordnare av lotterier som avses i 1 kap. 2 § första stycket 15 lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism följer den lagen.

48 b §

För att en anordnare av lotterier som omfattas av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska få tillhandahålla lotterier genom ombud, måste ombudet vara registrerat hos Lotteriinspektionen. Anordnaren ska ansöka om registrering av ombudet hos Lotteriinspektionen.

Ansökan ska innehålla

1. ombudets namn, adress samt personnummer, organisationsnum- mer eller motsvarande,

2. för ett ombud som är en juridisk person, dessutom namn, person- nummer eller motsvarande och adress för dem som ingår i ombudets styrelse, är verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder ombudet, och

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombu- det är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla lotterier.

Med ombud avses den som efter medgivande av anordnaren säljer

lotter, tar emot insatser eller för- Prop. 2016/17:173 medlar vinster i ett lotteri. Bilaga 6

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de villkor som ska gälla för att tillhandahålla lotterier genom ombud och den information som ansökan om registrering ska innehålla.

48 c §

När anordnaren får kännedom om att förändringar har skett i förhållande till en ansökan enligt 48 b §, ska anordnaren anmäla förändringen till Lotteriinspektionen.

48 d §

Om ansökan uppfyller kraven i 48 b § ska Lotteriinspektionen registrera ombudet.

Om anordnaren eller ombudet begär det eller ombudet inte längre uppfyller kraven i 48 b §, ska Lotteriinspektionen avregistrera ombudet.

50 a §

Ett ombud som avses i 48 b § är skyldig att på begäran av Lotteri- inspektionen lämna de upplys- ningar och tillhandahålla de hand- lingar som behövs för tillsynen av anordnaren.

50 b §
Om det är nödvändigt för tillsyn
enligt	lagen	(2017:000)		om
åtgärder	mot	penningtvätt		och
finansiering av			terrorism,	får
Lotteriinspektionen			genomföra	en
undersökning på plats hos någon
som har tillstånd att anordna
lotterier eller är registrerad för att
anordna lotterier eller hos ombud
för denne.
50 c §
När den som har tillstånd enligt
denna lag eller anordnar lotterier
med stöd av 17 § får kännedom om					257

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

258

att förändringar har skett i den krets som har ett kvalificerat inne- hav i anordnaren eller ingår i dess ledning, ska tillståndshavaren eller den registreringsskyldige snarast anmäla förändringen till den myndighet som har meddelat till- stånd eller till registrerings- myndigheten.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

50 d §

Om den som har tillstånd enligt denna lag eller med stöd av 17 § anordnar lotterier väsentligen har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, får den myndighet som har lämnat tillståndet eller registrerat anordnaren

1.i fråga om verksamhet som drivs av en fysisk person, återkalla tillståndet eller förelägga den registrerade att upphöra med verksamheten,

2.i fråga om verksamhet som drivs av en juridisk person, förelägga denne att göra rättelse och, om rättelse inte görs, återkalla tillståndet eller förelägga den registrerade att upphöra med verksamheten.

Om den som har ett kvalificerat innehav av andelar i anordnaren väsentligen åsidosatt sina skyldig- heter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, får den myndighet som har lämnat tillstånd till anordnaren eller registrerat anordnaren förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den diskvalificerade personen

idess ledning.

Med ett kvalificerat innehav	Prop. 2016/17:173
avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15	Bilaga 6
lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse.

Ingripanden vid överträdelser av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

52 a §

Lotteriinspektionen får ingripa mot en anordnare av lotterier som överträder en bestämmelse i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

52 b §

Vid en överträdelse enligt 52 a § får Lotteriinspektionen ingripa genom att utfärda ett föreläggande om att göra rättelse.

Vid en överträdelse som är all- varlig, upprepad eller systematisk får Lotteriinspektionen förelägga anordnaren att upphöra med verk- samheten eller, när inspektionen har meddelat tillstånd, återkalla tillståndet.

Om det är tillräckligt får Lotteri- inspektionen i stället för ingrip- ande enligt andra stycket meddela varning.

Lotteriinspektionen får bestäm- ma att beslut enligt andra stycket ska gälla omedelbart.

52 c §

Varning får förenas med sank- tionsavgift.

Om anordnaren är en fysisk person får sanktionsavgift enligt första stycket beslutas endast om personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat över- trädelsen.

259

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

260

52 d §

Om anordnaren är en juridisk person får Lotteriinspektionen även ingripa mot en person som ingår i anordnarens styrelse, är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder anordnaren, eller är ersättare för någon av dem, om anordnaren har befunnits ansvarig för en över- trädelse enligt 52 a §.

Ett ingripande får ske endast om anordnarens överträdelse är all- varlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos anordnaren eller i en motsvarande verksamhet, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

52 e §

Vid ingripande enligt 52 b–52 d §§ ska 7 kap. 13–18 och 20–24 §§ lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism tilläm- pas.

52 f §

Lotteriinspektionen ska under- rätta registreringsmyndigheten eller den myndighet som har meddelat tillståndet när ett beslut att förelägga anordnaren att upp- höra med verksamheten har fattats och när beslutet har fått laga kraft.

Tillståndet ska återkallas eller avregistrering ske när Lotteri- inspektionen har fattat ett beslut som ska gälla omedelbart eller när ett beslut har fått laga kraft.

59 §

Ett beslut enligt denna lag av en	Ett beslut enligt denna lag av en
kommunal nämnd, en länsstyrelse	kommunal nämnd, en länsstyrelse

eller Lotterinspektionen får över-	eller	Lotterinspektionen		får	Prop. 2016/17:173
klagas hos allmän förvaltnings-	överklagas till allmän förvaltnings-				Bilaga 6
domstol.	domstol.
	Vid beslut om ingripande enligt
	52 c § andra stycket och 52 d § ska
	7 kap.	19 §	lagen (2017:000)	om
	åtgärder mot penningtvätt			och
	finansiering av terrorism tillämpas.
	Beslut	om	sanktionsföreläggande
	får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Anordnare som vid lagens ikraftträdande tillhandahåller lotterier genom ombud ska ansöka om att ombuden ska registreras senast den 2 januari 2018. Har ansökan gjorts senast den dagen, får anordnaren fortsätta att tillhandahålla lotterierna genom ombud i avvaktan på att beslutet i registreringsfrågan får laga kraft.

3.Anordnare som vid lagens ikraftträdande tillhandahåller lotterier genom ombud får, om Lotteriinspektionen inte beviljar registrering av ombudet, under tre månader efter det att beslutet i registreringsfrågan fick laga kraft, genom ombudet fullfölja åtaganden i förhållande till kunder som uppstått före det att Lotteriinspektionens beslut fick laga kraft.

4.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

261

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000)

Härigenom föreskrivs i fråga om pantbankslagen (1995:1000) dels att 4, 5, 23, 28, 31 och 35 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 24 a, 25 a och 26 a §§ och närmast före 24 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 §
Tillstånd skall ges om företaget	Tillstånd ska ges om företaget
med hänsyn till organisation, led-	med hänsyn till organisation, led-
ning och ägare med bestämmande	ning och ägare med bestämmande
inflytande kan antas komma att	inflytande kan antas komma att
bedriva en sund pantbanksverk-	bedriva en sund pantbanksverk-
samhet och i övrigt uppfylla	samhet och i övrigt uppfylla
kraven enligt bestämmelserna i	kraven	enligt		bestämmelserna i
denna lag.	denna lag, lagen (2017:000) om
	åtgärder	mot		penningtvätt		och
	finansiering		av		terrorism	och
	föreskrifter		som		har meddelats
	med stöd av den lagen.

Tillstånd till ett utländskt företag får ges endast om företaget i det land där det har sitt säte bedriver pantbanksverksamhet och står under tillsyn av behörig myndighet.

5 §1 Frågan om tillstånd prövas av länsstyrelsen.

Innan en pantbank öppnar ett nytt kontor, ska anmälan göras till

länsstyrelsen.	När länsstyrelsen	har beslutat

	om tillstånd för en pantbank, ska
	den underrätta den	länsstyrelse
	som avses i 24 a § om beslutet.
23 §2
Ett direkt eller indirekt förvärv	Ett direkt eller indirekt förvärv
av aktier i en pantbank, som	av aktier i en pantbank, som
medför att förvärvaren innehar	medför att förvärvarens samman-
mer än tio procent av kapitalet	lagda innehav utgör ett kvalifi-
eller rösterna eller som annars	cerat innehav, får ske bara efter
möjliggör ett väsentligt inflytande	tillstånd av länsstyrelsen.
över ledningen av företaget, får
ske bara efter tillstånd av läns-
styrelsen.

1	Senaste lydelse 2012:86.
2	Senaste lydelse 2012:86.
262

Tillstånd ska lämnas, om det inte kan antas att förvärvet kommer att motverka en sund utveckling av företagets verksamhet.

Tillsyn enligt lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

24 a §

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som utövar tillsyn över att pantbanker följer lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Vid tillsyn enligt första stycket ska 7 kap. 5, 8, 10–18 och 20–23 §§ den lagen tillämpas.

25 a §

Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt pantbanksverksamhet. Detta förbud gäller den som har ett kvalificerat innehav av andelar i pantbanken eller ingår i dess ledning.

Om någon omfattas av ett förbud enligt första stycket, får läns- styrelsen förelägga pantbanken att göra rättelse och, om rättelse inte görs, förelägga pantbanken att upphöra med verksamheten. Om det är den som har ett kvalificerat innehav av andelar i pantbanken som inte uppfyller kravet i första stycket, får länsstyrelsen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att inne- havet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den diskvalificerade personen i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

263

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

264

26 a §

	När en pantbank får kännedom
	om att förändringar har skett i den
	krets som har ett kvalificerat inne-
	hav i företaget eller ingår i dess
	ledning, ska pantbanken anmäla
	förändringen till länsstyrelsen.
28 §
Ett tillstånd att bedriva pant-	Ett tillstånd att bedriva pant-
banksverksamhet skall återkallas	banksverksamhet ska återkallas av
av länsstyrelsen om	länsstyrelsen om

1. företaget inom ett år efter tillståndsbeslutet inte har börjat driva

verksamheten eller dessförinnan har förklarat sig avstå från tillståndet,

2. företaget under

samman-

2. företaget

under

samman-

hängande tid av ett år inte har drivit

någon verksamhet, eller

någon verksamhet,

3. företaget genom att överträda

bestämmelser i denna lag eller

någon annan författning eller på

något annat sätt visat sig inte upp-

fylla kravet på en sund pantbanks-

verksamhet.

verksamhet, eller

4. den

myndighet

som

avses

24 a §

har förelagt

företaget

att

upphöra

med

verksamheten

och

detta beslut har fått laga kraft.

Den

myndighet

som

avses

24 a §

ska

underrätta

den

till-

ståndsgivande myndigheten när ett

beslut att förelägga företaget att

upphöra med sin verksamhet har

fattats och när beslutet har fått

laga kraft.

31 §

Om länsstyrelsen

återkallar ett

länsstyrelsen

återkallar

ett

tillstånd enligt

28 § 3,

får läns-

tillstånd

enligt

28 § 3 eller

får

styrelsen besluta hur verksamheten

länsstyrelsen besluta hur verksam-

skall avvecklas.

heten ska avvecklas.

Länsstyrelsen

får

också besluta

Länsstyrelsen

får

också besluta

hur en olovlig pantbanksverk-

hur en olovlig pantbanksverksam-

samhet skall avvecklas.

het ska avvecklas.

35 §

Länsstyrelsens beslut enligt 30 §

andra stycket får inte överklagas.

andra stycket eller enligt 7 kap. 5 §

första stycket lagen (2017:000) om

åtgärder

mot

penningtvätt

och

finansiering

av terrorism

eller

	beslut	om	sanktionsföreläggande					Prop. 2016/17:173
	får inte överklagas.							Bilaga 6
Andra beslut som länsstyrelsen	Andra beslut			som länsstyrelsen
meddelar enligt denna lag får över-	meddelar enligt denna lag får över-
klagas hos allmän förvaltnings-	klagas till allmän förvaltningsdom-
domstol. Prövningstillstånd krävs	stol. Prövningstillstånd					krävs	vid
vid överklagande till kammar-	överklagande till kammarrätten.
rätten.	Vid	beslut om			sanktion enligt
	Vid	beslut om			sanktion enligt
	7 kap. 12 § lagen om åtgärder mot
	penningtvätt och finansiering						av
	terrorism		ska	7 kap.		19 §	den
	lagen tillämpas i fråga om dom-
	stols	prövning		av	länsstyrelsens
	beslut.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Äldre bestämmelser gäller för

a)tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet, och

b)överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

265

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1006) om anmälnings- plikt avseende viss finansiell verksamhet1

dels att nuvarande 11–13 §§ ska betecknas 18–20 §§,

dels att rubriken till lagen samt 2–4 och 7–10 §§, de nya 18–20 §§ och rubriken närmast före 2 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 12 och 13 §§ ska sättas närmast före 19 respektive 20 §,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 11–17 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om anmälningsplikt	Lag om valutaväxling och annan
avseende viss finansiell	finansiell verksamhet
verksamhet
Anmälningsplikt	Registrering

			2 §2
En fysisk eller juridisk person som				En fysisk eller juridisk person som
avser att ägna sig åt valutaväxling i				avser att ägna sig åt valutaväxling i
väsentlig	omfattning	eller	annan	väsentlig omfattning		eller annan
finansiell	verksamhet	ska	anmäla	finansiell verksamhet ska ansöka om
verksamheten till		Finansinspek-		registrering hos Finansinspektionen.
tionen. Anmälan behöver inte göras				Ansökan behöver inte göras av
av
1. företag som avses i 1 kap. 2 § 1–				1. företag	som avses	i 1 kap.	2 §
3, 6, 17, 20 och 21 lagen (2009:62)				första stycket 1–3, 6, 8, 9, 11 och 12
om åtgärder mot penningtvätt och				lagen (2017:000) om åtgärder mot
finansiering av terrorism, och				penningtvätt	och finansiering		av
				terrorism, och

2. fysiska eller juridiska personer som driver försäkringsförmedling

enligt lagen (2005:405) om försäkringsförmedling
Finansinspektionen ska föra	Finansinspektionen ska registre-
register över personer som har	ra personer som kommit in med
gjort anmälan enligt första stycket.	ansökan, om
	1. det	finns	skäl att	anta	att
	verksamheten kommer			att drivas
	på ett sätt som är förenligt med
	lagen (2017:000) om åtgärder mot
	penningtvätt och finansiering av
	terrorism	och	föreskrifter		som
	meddelats med stöd av den lagen,

1 Lagen omtryckt 2004:319.

Senaste lydelse av lagens rubrik 2004:319.

2 Senaste lydelse 2016:1027.

266

Den som har blivit införd i registret ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 8–10 §§ att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det inte längre ägnar sig åt anmälningspliktig verksamhet eller om det på något annat sätt framgår att verksamheten har upphört.

och	Prop. 2016/17:173
2. kravet på ägare och ledning i	Bilaga 6
3 § första stycket är uppfyllt.
Den som har blivit införd i
registret ska tas bort ur registret
när ett beslut om föreläggande
enligt 7, 9 och 11 §§ att upphöra
med verksamheten har fått laga
kraft. Ett finansiellt institut ska
också tas bort ur registret om det
anmäler att det inte längre ägnar
sig åt verksamhet som omfattas av
lagen eller om det på något annat
sätt framgår att registreringsplikt
inte längre gäller.

		3 §3
Den som i väsentlig utsträckning			Den som i väsentlig utsträckning
har åsidosatt	skyldigheter	i	har åsidosatt	skyldigheter	i
näringsverksamhet	eller som	har	näringsverksamhet	eller som	har
gjort sig skyldig till allvarlig			gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet får inte ägna sig åt			brottslighet får inte ägna sig åt
verksamhet som är anmälnings-			verksamhet som är registrerings-
pliktig enligt 2 § första stycket. För			pliktig enligt 2 § första stycket. För
en juridisk person gäller detta förbud			en juridisk person gäller detta
den som har ett kvalificerat			förbud den som har ett kvalificerat
innehav av andelar i den juridiska			innehav av andelar i den juridiska
personen eller ingår i dess ledning.			personen eller ingår i dess ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

När ett finansiellt institut som	När ett finansiellt institut som är
anmält sin verksamhet enligt 2 §	registrerat enligt 2 § får kännedom
första stycket får kännedom om att	om att förändringar har skett i den
förändringar har skett i den krets	krets som anges i första stycket, ska
som anges i första stycket, ska	institutet snarast anmäla föränd-
institutet snarast anmäla föränd-	ringen till Finansinspektionen. Om
ringen till Finansinspektionen. Om	en juridisk person har ett kvalificerat
en juridisk person har ett kvalificerat	innehav i institutet, ska den juridiska
innehav i institutet, ska den juridiska	personen snarast anmäla ändringar
personen snarast anmäla ändringar	av vilka som ingår i dess ledning till
av vilka som ingår i dess ledning till	inspektionen.
inspektionen.

3 a §4

3Senaste lydelse 2015:183.

4Senaste lydelse 2014:561.

267

Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som ägnar sig åt valutaväxling i väsentlig omfattning eller annan finansiell verksamhet att medverka till att förhindra penningtvätt eller finansiering av terrorism finns i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

268

Skyldigheten	enligt	8 kap.	46 a §	Skyldigheten	enligt	8 kap.	46 a §
aktiebolagslagen	(2005:551)		för	aktiebolagslagen	(2005:551)		för
styrelsen i ett publikt aktiebolag att				styrelsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-				årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även för				ordning för sitt arbete gäller även för
styrelsen i ett privat aktiebolag som				styrelsen i ett privat aktiebolag som
ägnar sig åt verksamhet som är				ägnar sig åt verksamhet som är
anmälningspliktig enligt 2 §			första	registrerad enligt 2 §.		Detta	gäller
stycket. Detta gäller dock inte i fråga				dock inte i fråga om bolag vars
om bolag vars styrelse har endast en				styrelse har endast en ledamot.
ledamot.
Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §				Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen för styrelsen i ett				aktiebolagslagen för styrelsen i ett
publikt aktiebolag att i skriftliga				publikt aktiebolag att i skriftliga
instruktioner	ange	arbetsfördel-		instruktioner	ange	arbetsfördel-
ningen mellan bolagsorganen gäller				ningen mellan bolagsorganen gäller
även för styrelsen i ett privat aktie-				även för styrelsen i ett privat aktie-
bolag som ägnar sig åt verksamhet				bolag som ägnar sig åt verksamhet
som är anmälningspliktig enligt 2 §				som är registrerad enligt 2 §.
första stycket.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

4 §5 Bestämmelser om skyldighet för

fysiska eller juridiska personer som ägnar sig åt valutaväxling i väsentlig omfattning eller annan finansiell verksamhet att medverka till att förhindra penningtvätt eller finansiering av terrorism finns i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

	7 §6
Finansiella institut som har anmält		Finansiella institut som är regi-
sin verksamhet enligt 2 § första stycket		strerade enligt 2 § ska på begäran
ska på begäran lämna Finansinspek-		lämna Finansinspektionen de upplys-
tionen de upplysningar om verksam-		ningar om verksamheten som behövs
heten som behövs för att inspektionen		för att inspektionen ska kunna
ska kunna kontrollera att instituten		kontrollera att instituten följer lagen
följer lagen (2009:62) om åtgärder mot		(2017:000) om åtgärder mot penning-
penningtvätt och	finansiering av	tvätt och finansiering av terrorism.
terrorism, lagen (2002:444) om straff
för finansiering av	särskilt allvarlig

5Senaste lydelse 2010:759

6Senaste lydelse 2009:67.

brottslighet i vissa fall och förord- ningen (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Om ett finansiellt institut inte följer Finansinspektionens begäran enligt första stycket, får inspektionen förelägga institutetet att lämna de begärda upplysningarna.

Om ett föreläggande enligt andra stycket inte följs, får Finans- inspektionen förelägga institutet att upphöra med verksamheten.

7 a §7

Finansinspektionen får, när inspektionen anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos ett finansiellt institut som omfattas av

denna lag.

sådan

undersökning

får

sådan

undersökning

får

endast

omfatta

den

verksamhet

endast omfatta verksamhet som är

som

är

anmälningspliktig

enligt

registrerad enligt 2 §.

denna lag.

8 §

Om en fysisk eller juridisk person

Om en fysisk eller juridisk

ägnar sig åt sådan verksamhet som

person ägnar sig åt verksamhet som

är

anmälningspliktig

enligt

2 §

kräver registrering enligt 2 § utan att

första stycket utan att ha gjort

vara registrerad, ska Finansinspek-

anmälan,

skall

Finansinspektionen

tionen

förelägga

personen

att

förelägga

personen

att

göra

komma in med ansökan. Om

anmälan. Om personen inte rättar sig

personen inte rättar sig efter före-

efter föreläggandet, skall inspek-

läggandet, eller om registrering

tionen förelägga den att upphöra

vägras, ska inspektionen förelägga

med verksamheten.

den att upphöra med den registre-

ringspliktiga verksamheten.

Är det osäkert om anmälnings-

Är det osäkert om personen är

skyldighet föreligger

beträffande

registreringspliktig

enligt

2 §,

får

viss verksamhet, får Finansinspek-

Finansinspektionen

förelägga

tionen

förelägga

personen

att

personen att lämna de upplys-

lämna de upplysningar om verk-

ningar

verksamheten som

samheten som behövs för att

behövs för att bedöma om så är

bedöma om så är fallet.

fallet.

skall

9 §

ska

Finansinspektionen

när en

Finansinspektionen

när

anmälan

enligt

2 §

första

stycket

anmälan enligt 3 §

tredje

stycket

eller 3 § tredje stycket kommer in,

kommer in och därutöver minst en

7 Senaste lydelse 2008:100.

269

Prop. 2016/17:173

och därutöver minst en gång per år,

gång per år, kontrollera att

Bilaga 6

kontrollera att villkoret i 3 § första

villkoret

i 3 §

första

stycket är

stycket är uppfyllt.

uppfyllt.

Om kravet i 3 § första stycket inte är uppfyllt får inspektionen, om

verksamheten drivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med

verksamheten.

Om verksamheten drivs av en juridisk person får inspektionen före-

lägga denne att göra rättelse. Om rättelse inte görs får inspektionen

förelägga personen att upphöra med verksamheten.

Om det är en innehavare som avses i 3 § andra stycket som inte

uppfyller kravet i 3 § första stycket, får inspektionen förelägga denne att

avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är

kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i

dess ledning diskvalificerade personen.

10 §8

får ingripa

Finansinspektionen får förelägga

Finansinspektionen

ett finansiellt institut att göra

mot ett finansiellt institut som, efter

rättelse om

registrering enligt 2 §, överträder en

1. upplysningar enligt

7 §

inte

bestämmelse

lagen

(2017:000)

lämnas, eller

om åtgärder mot penningtvätt och

2. institutet,

efter

anmälan

finansiering

av terrorism

eller

enligt 2 § första stycket, överträder

föreskrifter som har meddelats med

en bestämmelse i lagen (2009:62)

stöd av den lagen.

om åtgärder mot penningtvätt och

finansiering av terrorism eller en

föreskrift som har meddelats med

stöd av den lagen eller en be-

stämmelse

förordningen

(EG)

nr 1781/2006

om information om

betalaren som ska åtfölja över-

föringen av medel.

Om rättelse inte görs, får in-

spektionen

förelägga

institutet att

upphöra med verksamheten.

11 §

Vid en överträdelse enligt 10 §

får Finansinspektionen

förelägga

ett finansiellt institut att göra

rättelse

eller,

vid överträdelser

som inte är ringa, besluta om

sanktionsavgift.

Om det finansiella institutet är

en fysisk person får sanktionsavgift

enligt

första

stycket

beslutas

endast

överträdelsen

är

8	Senaste lydelse 2009:67.
270

allvarlig, upprepad eller systema- tisk och personen i fråga uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Vid allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser får Finansinspektionen förelägga ett finansiellt institut att upphöra med verksamheten.

12 §

Ett ingripande får ske endast om institutets överträdelse är all- varlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

2.beslut om sanktionsavgift.

13 §

Vid valet av ingripande enligt 11 och 12 §§ ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.

I försvårande riktning ska det beaktas om institutet tidigare har begått en överträdelse.

I förmildrande riktning ska det beaktas om

1. institutet eller den fysiska personen i institutets ledning i väsentlig utsträckning genom ett

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

271

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

272

aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. institutet snabbt upphört med överträdelsen eller den fysiska personen i institutets ledning snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finans- inspektionen.

14 §

Sanktionsavgiften för en juridisk person ska uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1.tio procent av institutets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, närmast föregående räkenskapsår,

2.två gånger den vinst som institutet erhållit till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.ett belopp i kronor mot- svarande fem miljoner euro.

Om överträdelsen har skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfällig, får omsättningen uppskattas.

Avgiften tillfaller staten.

15 §

Sanktionsavgiften för en fysisk person enligt 11 § andra stycket och 12 § ska som högst fastställas till det högsta av

1.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2.ett belopp som per den 25 juni 2015 i kronor motsvarade fem miljoner euro.

Avgiften tillfaller staten.

16 §

11 §

Förelägganden enligt 8–10 §§ får förenas med vite.

Finansinspektionen får bestäm- ma att ett beslut om föreläggande skall gälla omedelbart.

12 §

Finansinspektionens beslut enligt 2 § tredje stycket första meningen och 8 § andra stycket får inte överklagas.

Inspektionens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

När sanktionsavgiftens storlek Prop. 2016/17:173 fastställs, ska särskild hänsyn tas Bilaga 6

till sådana omständigheter som anges i 13 § samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som erhållits till följd av regelöverträdelsen.

17 §

Vid beslut enligt 11 § andra stycket och 12 § ska Finans- inspektionen tillämpa bestämmel- serna om sanktionsföreläggande i 15 kap. 9 a, 9 b och 9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Vid beslut om sanktionsavgift enligt denna lag ska 15 kap. 11–14 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift.

18 §

Förelägganden enligt 7, 8, 9 och 11 §§ får förenas med vite.

Finansinspektionen får bestäm- ma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart.

19 §

Finansinspektionens beslut enligt 2 § tredje stycket första meningen och 8 § andra stycket samt beslut om sanktionsföreläggande får inte överklagas.

Inspektionens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vid beslut om sanktion enligt 11 § andra stycket och 12 § ska 15 kap. 9 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om domstols prövning av inspektionens beslut.

13 §

20 §

273

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

274

Anmälningspliktiga finansiella	Registrerade finansiella institut
institut skall med årliga avgifter	ska med årliga avgifter bekosta
bekosta Finansinspektionens verk-	Finansinspektionens	verksamhet
samhet med anknytning till denna	med anknytning till denna lag.
lag.

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Bestämmelserna i 2 § tillämpas inte på fysiska och juridiska personer som upptagits i Finansinspektionens register före ikraftträdandet.

3.Äldre bestämmelser gäller för

a)tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet, och

b)överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i kasinolagen (1999:355)		Prop. 2016/17:173
Härigenom föreskrivs i fråga om kasinolagen (1999:355)		Bilaga 6

dels att 2, 14, 14 b och 17 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 2 a och 14 d–14 f §§, och
närmast före 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

2 §1 Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.

Tillstånd till kasinospel får även omfatta spel på penningautomater och andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).

Bestämmelser om vissa skyl- digheter för den som driver verk- samhet enligt denna lag finns i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

2 a §

Bestämmelser om skyldighet för den som driver verksamhet enligt denna lag att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

14 §2

Lotteriinspektionen ska utöva tillsyn över att denna lag och de villkor och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen följs.

Inspektionen ska vidare inom sitt	Inspektionen ska vidare inom sitt
verksamhetsområde utöva tillsyn	verksamhetsområde utöva tillsyn
enligt lagen (2009:62) om åtgärder	enligt lagen (2017:000) om åtgär-
mot penningtvätt och finansiering	der mot penningtvätt och finansi-
av terrorism och föreskrifter som	ering av terrorism och föreskrifter
har meddelats med stöd av den	som har meddelats med stöd av
lagen.	den lagen.

1Senaste lydelse 2009:70. Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.

2Senaste lydelse 2009:70.

275

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

14 b §3

Lotteriinspektionen får meddela	Lotteriinspektionen får meddela
de förelägganden och förbud som	de förelägganden och förbud som
behövs för efterlevnaden av denna	behövs för efterlevnaden av denna
lag, av föreskrifter som har med-	lag, lagen (2017:000) om åtgärder
delats med stöd av denna lag, eller	mot penningtvätt och finansiering
med stöd av lagen (2009:62) om	av terrorism och föreskrifter som
åtgärder mot penningtvätt och	har meddelats med stöd av dessa
finansiering av terrorism.	lagar.
	14 d §
	Den som i väsentlig utsträckning
	har	åsidosatt		skyldigheter		i
	näringsverksamhet			eller som		har
	gjort sig skyldig till allvarlig brotts-
	lighet får inte ingå i ledningen av
	tillståndshavaren.
	Om någon omfattas av ett förbud
	enligt första stycket, får Lotteri-
	inspektionen		förelägga tillstånds-
	havaren att göra rättelse.
	Om	ett	föreläggande		enligt
	andra	stycket inte följs,			ska	det

som sägs om återkallelse i 15 § tillämpas.

14 e §

När tillståndshavaren får känne- dom om att förändringar har skett i den krets som ingår i dess ledning, ska tillståndshavaren snarast anmäla förändringen till Lotteri- inspektionen.

14 f §

Lotteriinspektionen får ingripa mot en tillståndshavare eller en person som ingår i dess ledning vid en överträdelse av lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Ingripande sker med tillämpning av 7 kap. 11 § första stycket, 12–18 och 20–23 §§ den lagen.

Vid föreläggande om rättelse

3 Senaste lydelse 2009:70.

276

	med anledning av en överträdelse							Prop. 2016/17:173
	enligt	första		stycket		tillämpas		Bilaga 6
	14 b § denna lag.
17 §4
Beslut i ärenden om tillsyn i	Beslut i ärenden om tillsyn i
fråga om penningtvätt och finan-	fråga om åtgärder mot penning-
siering av terrorism enligt denna	tvätt och finansiering av terrorism
lag eller enligt föreskrifter som har	enligt denna lag eller föreskrifter
meddelats med stöd av lagen får	som har meddelats med stöd av
överklagas hos allmän förvalt-	lagen får överklagas till allmän
ningsdomstol. I sådana ärenden får	förvaltningsdomstol.				I	sådana
Lotteriinspektionen bestämma att	ärenden		får	Lotteriinspektionen
beslutet ska gälla omedelbart.	bestämma att beslutet ska gälla
	omedelbart.
	Vid beslut om sanktion som avses i
	7 kap.	12 § lagen			(2017:000)		om
	åtgärder		mot	penningtvätt			och
	finansiering			av	terrorism		ska
	7 kap. 19 § samma lag tillämpas i

fråga om domstols prövning av tillsynsmyndighetens beslut. Beslut om sanktionsföreläggande får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Övriga beslut som har meddelats med stöd av denna lag får inte överklagas.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Äldre bestämmelser gäller för

a)tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet, och

b)för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 2009:70.

277

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)

Härigenom föreskrivs i fråga om revisorslagen (2001:883) dels att 28 c, 32 b, 32 d, 32 h och 36 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 3 a och 32 j–32 l §§, och närmast före 32 j § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 a §
	Revisorsinspektionen				ska		utöva
	tillsyn över att revisorer och
	registrerade revisionsbolag fullgör
	sina	skyldigheter		enligt			lagen
	(2017:000)		om	åtgärder				mot
	penningtvätt		och	finansiering				av
	terrorism.
	Inom ramen för denna tillsyn ska
	inspektionen		pröva		frågor			om
	disciplinära		åtgärder		mot		andra
	än revisorer som är företrädare
	för ett registrerat			revisionsbolag
	eller	ersättare		för		sådana
	företrädare.

Lydelse enligt SFS 2016:1339	Föreslagen lydelse
28 c §
I sin tillsyn över revision av	Revisorsinspektionen	får,	om
företag av allmänt intresse får	det finns skäl för det, göra en
Revisorsinspektionen, om det finns	platsundersökning hos	en revisor
skäl för det, göra en platsunder-	eller ett registrerat revisionsbolag.
sökning hos en revisor eller ett
registrerat revisionsbolag.	En platsundersökning får endast
	En platsundersökning får endast
	göras vid tillsyn över
	1. revision av företag av allmänt
	intresse, och
	2. revisorers och registrerade
	revisionsbolags skyldigheter enligt
	lagen (2017:000) om åtgärder mot
	penningtvätt och finansiering		av
	terrorism.

278

Föreslagen lydelse

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

32 j §

Om ett registrerat revisions- bolag överträder lagen (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och

En sanktionsavgift ska betalas till Revisorsinspektionen inom trettio dagar från det att avgöran- det fick laga kraft eller sanktions- föreläggandet godkändes eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Prop. 2016/17:173
		Bilaga 6

32 b §

En sanktionsavgift för en fysisk person ska fastställas till högst en miljon kronor.

En sanktionsavgift för en juridisk person ska fastställas till högst två procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.

En sanktionsavgift får inte fastställas till ett lägre belopp än femtusen kronor.

	I 32 k § finns särskilda bestäm-
	melser	om	sanktionsavgiftens
	storlek vid en överträdelse av
	lagen (2017:000) om åtgärder mot
	penningtvätt		och finansiering av
	terrorism.
Lydelse enligt SFS 2016:1339	Föreslagen lydelse
32 d §
Vid valet av disciplinär åtgärd	Vid valet av disciplinär åtgärd
enligt 32 och 32 a §§ ska Revisors-	enligt	32, 32 a och		32 j §§ ska
inspektionen ta särskild hänsyn till	Revisorsinspektionen			ta särskild
hur allvarlig överträdelsen är, hur	hänsyn till hur allvarlig överträdel-
länge den har pågått och graden av	sen är, hur länge den har pågått
ansvar för den som har begått	och graden av ansvar för den som
överträdelsen.	har begått överträdelsen.

En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen uteslutande består i att revisorn inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet gentemot Revisorsinspektionen.

32 h § En sanktionsavgift ska betalas

till Revisorsinspektionen inom trettio dagar från det att avgöran- det fick laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

Nuvarande lydelse

279

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

finansiering av terrorism, får Revisorsinspektionen pröva om en disciplinär åtgärd ska vidtas mot en person som avses i 3 a § andra stycket.

En disciplinär åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat över- trädelsen.

En disciplinär åtgärd enligt första stycket ska avse

1. ett beslut om att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får inneha en sådan befattning som avses i 3 a § andra stycket i ett registrerat revisionsbolag, eller

2. ett beslut om en sanktions- avgift.

	32 k §
	Vid en överträdelse av lagen
	(2017:000)		om	åtgärder	mot
	penningtvätt		och	finansiering av
	terrorism	ska en		sanktionsavgift
	enligt 32 a eller 32 j § som högst
	fastställas till det högsta av
	1. två	gånger		den vinst	som
	gjorts till följd av regelöverträ-
	delsen, om beloppet går att fast-
	ställa, eller
	2. ett	belopp		i kronor	mot-
	svarande en miljon euro.
	32 l §
	I fråga om en disciplinär åtgärd
	enligt 32 j § tillämpas bestämmel-
	serna om sanktionsföreläggande i
	7 kap. 17–20 §§ lagen (2017:000)
	om åtgärder mot penningtvätt och
	finansiering av terrorism.
Lydelse enligt SFS 2016:1339	Föreslagen lydelse

	36 §
	Revisorsinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän
	förvaltningsdomstol.
280	Beslut som rör examination	Beslut som rör examination

enligt 4 § första stycket 5 eller	enligt 4 § första stycket 5, särskild
särskild lämplighetsprövning enligt	lämplighetsprövning enligt 5 §
5 § får dock inte överklagas.	eller beslut om sanktionsföre-
	läggande får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Äldre bestämmelser gäller för

a)tillsynsärenden som har inletts före ikraftträdandet, och

b)överträdelser som har inträffat före ikraftträdandet.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

281

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 1 a och 8 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

1 a §2

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget

1.har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,

3.påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappers- fond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

4.inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 5 avseende dessa bestämmelser,

5.åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 4 kap. 4–6 §§ och 7 § första stycket,

6.påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,

7.vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15–21 §§,

8.vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 9, 10, 12 och 13 avseende dessa bestämmelser,

9.inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11 avseende dessa bestämmelser,

10. i strid med 11 kap. 5 § första	10. i strid med 11 kap. 5 § första
stycket låter bli att till Finans-	stycket låter bli att till Finans-
inspektionen anmäla sådana för-	inspektionen anmäla sådana för-
värv och avyttringar som avses	värv och avyttringar som avses
där, eller	där,
11. i strid med 11 kap. 5 § tredje	11. i strid med 11 kap. 5 § tredje
stycket låter bli att till Finans-	stycket låter bli att till Finans-
inspektionen anmäla namnen på de	inspektionen anmäla namnen på de
ägare som har ett kvalificerat	ägare som har ett kvalificerat
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.
2 Senaste lydelse 2016:892.
282

innehav av aktier i bolaget samt	innehav av	aktier i bolaget		samt	Prop. 2016/17:173
storleken på innehavet.	storleken på innehavet, eller				Bilaga 6
	12. har befunnits ansvarigt för
	en allvarlig,		upprepad	eller
	systematisk överträdelse av lagen
	(2017:000)	om	åtgärder	mot
	penningtvätt	och	finansiering av

terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

8 §3

Sanktionsavgiften för ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut ska

fastställas till högst det högsta av
1. ett	belopp	som	per den	1. ett	belopp	som	per	den
17 september 2014 i svenska kro-				17 september 2014		i kronor		mot-
nor motsvarade fem miljoner euro,				svarade fem miljoner euro,
2. tio procent av bolagets eller				2. tio procent av bolagets eller
institutets eller, i		förekommande		institutets	eller, i	förekommande
fall,	koncernens		omsättning	fall, motsvarande		omsättning på
närmast föregående räkenskapsår,				koncernnivå närmast			föregående
				räkenskapsår,

3.två gånger den vinst som bolaget eller institutet erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

4.två gånger de kostnader som bolaget eller institutet undvikit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften		får	inte	Sanktionsavgiften		får	inte
bestämmas till ett lägre belopp än				bestämmas till ett lägre belopp än
5 000 kronor.	Om	överträdelsen		5 000 kronor.	Om	överträdelsen
har skett under fondbolagets eller				har skett under fondbolagets eller
förvaringsinstitutets		första	verk-	förvaringsinstitutets		första	verk-
samhetsår eller om uppgifter om				samhetsår eller om uppgifter om
omsättningen	annars	saknas	eller	omsättningen	annars	saknas	eller
är bristfälliga, får den uppskattas.				är bristfälliga, får		omsättningen
				uppskattas.

3 Senaste lydelse 2016:892.

283

Prop. 2016/17:173	Avgiften tillfaller staten.
Bilaga 6

1.Denna lag träder i kraft den 26 juni 2017.

2.Äldre bestämmelser gäller för

a)tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet, och

b)överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

284

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 a och 8 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Prop. 2016/17:173

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.

1 a §1

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kredit- instituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet