Regeringens proposition 2016/17:172

Ett sammanhållet mottagande med	Prop.
tidsbegränsade uppehållstillstånd	2016/17:172

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 april 2017

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår åtgärder som syftar till att behålla ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel. Förslagen innebär följande.

Personer som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut ska inte omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) på nytt.

Personer som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande ska endast omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om de inte är folkbokförda här i landet.

Socialförsäkringsbalken, studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd ändras så att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla. Det gäller om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut.

EU-medborgare ska endast omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl.

Ett beslut om överföring enligt Dublinförordingen ska anses som ett

beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpning av LMA. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Prop. 2016/17:172

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	5
	2.1 .........	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken	5

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande m.fl.........................................

2.3Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395) ......................................................................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om

	hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ..........................	13
2.5	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	14

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om

		studiestartsstöd .................................................................	15
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		16
4	Nuvarande ordning för mottagande av asylsökande och
	nyanlända ........................................................................................		16
5	Hur den tillfälliga lagen påverkar tillgången till de sociala
	trygghetssystemen...........................................................................		19
	5.1	Folkbokföring och bosättning enligt
		socialförsäkringsbalken ....................................................	19

5.2Arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och

	arbetslöshetsersättning......................................................	20
5.3	Etableringsinsatser ...........................................................	21
5.4	LMA blir tillämplig igen ..................................................	22

5.5Oklart vilket regelverk som gäller i fråga om

hälsovård, sjukvård och tandvård .....................................

6Regelverket behöver anpassas till att huvudregeln under en period kommer att vara att uppehållstillstånd är

tidsbegränsade.................................................................................	22
7 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade
uppehållstillstånd ............................................................................	24

7.1Den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd ska

inte omfattas av mottagandesystemet på nytt ...................

7.2Tillgång till bosättningsbaserade förmåner enligt

	socialförsäkringsbalken ....................................................	27
7.3	Tillgång till studiestöd......................................................	29
8 EU-medborgare i mottagandesystemet ...........................................		32

8.1Mottagande av EU-medborgare som ansöker om

asyl ...................................................................................

8.1.1Gällande regler om EU-medborgare som

söker asyl.........................................................

8.1.2Den fria rörligheten för arbetstagare och

för icke-aktiva migranter .................................

8.2Huvudregeln bör vara att EU-medborgare undantas

från LMA.........................................................................	34
9 Mottagande av personer som ska överföras enligt
Dublinförordningen........................................................................	36

9.1Det som gäller enligt LMA vid avvisning och

		utvisning ska även gälla vid beslut om överföring ..........	36
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ..................................		37
11	Kostnader och andra konsekvenser ................................................		38
12	Författningskommentar ..................................................................		41
	12.1	Förslaget till lag om ändring i
		socialförsäkringsbalken ...................................................	41

12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande m.fl......................................

12.3Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395) .....................................................................

12.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:344) om

	hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. .........................	46
12.5	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).......	47

12.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:000) om

	studiestartsstöd ................................................................	47
Bilaga 1	Sammanfattning av departementspromemorian Ett
	sammanhållet mottagande med tidsbegränsade
	uppehållstillstånd (Ds 2016:45).......................................	49
Bilaga 2	Promemorians lagförslag .................................................	50
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ................................	58
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag............................................	59
Bilaga 5	Lagrådets yttrande ...........................................................	69
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017...........		70

Prop. 2016/17:172

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

2.lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

3.lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

4.lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,

5.lag om ändring i skollagen (2010:800),

6.lag om ändring i lagen (2017:000) om studiestartsstöd.

2	Lagtext	Prop. 2016/17:172

Regeringen har följande förslag till lagtext

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

12 §

Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

Förmåner enligt första stycket lämnas dock inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om


Till den som har beviljats ett
tidsbegränsat			uppehållstillstånd
får bosättningsbaserade förmåner
lämnas utan hinder av att till-
ståndet har upphört att gälla, om
en ansökan om fortsatt uppehålls-
tillstånd har kommit in till
Migrationsverket innan det tidi-
gare tillståndet har upphört att
gälla och ansökan avser ett fort-
satt tillstånd på samma grund eller
ett nytt tillstånd med stöd av någon
bestämmelse		i	lagen		(2016:752)
om tillfälliga			begränsningar			av
möjligheten att få uppehållstill-
stånd i Sverige. Om ansökan av-
slås får förmåner lämnas till dess
att	utlänningens			tidsfrist		för
frivillig avresa enligt 8 kap. 21 §
första stycket utlänningslagen har
löpt ut. Om avslagsbeslutet inte
innehåller		någon		tidsfrist		för
frivillig avresa				får	förmåner
lämnas till dess att beslutet har fått
laga kraft.
Förmåner		enligt		första stycket
lämnas inte för tid då bistånd
enligt	lagen		(1994:137)			om
mottagande		av	asylsökande m.fl.
har lämnats till den försäkrade, om							5

Prop. 2016/17:172 förmånerna är av motsvarande		förmånerna är av motsvarande
	karaktär.	karaktär.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137)	Prop. 2016/17:172
	om mottagande av asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

dels att 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 1 a–1 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som

1.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),

2.har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här

ilandet, eller

3.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader.

Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.

En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b § utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning.

I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från

1 Senaste lydelse 2010:532.

Prop. 2016/17:172 någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommandebarn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande.

1 a §

Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.

Utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av denna lag endast om det finns synnerliga skäl för det.

Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt denna lag har upphört omfattas inte av lagen om de ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b § utlänningslagen (2005:716) omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning.

1 b §

I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda

från båda sina föräldrar eller från	Prop. 2016/17:172
någon annan vuxen person som får
anses ha trätt i föräldrarnas ställe,
eller som efter ankomsten står

utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande.

1 c §

Ett beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen) ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

Prop. 2016/17:172 2.3	Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
	(1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 a § och 3 kap. 4 a § med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om	Studiehjälp får lämnas även om
kravet på permanent uppehållstill-	kravet på permanent uppehållstill-
stånd i andra stycket 1 inte är upp-	stånd i andra stycket 1 inte är upp-
fyllt, om det finns särskilda skäl	fyllt, om den studerande har
för det.	beviljats ett uppehållstillstånd som
	har tidsbegränsats enligt lagen
	(2016:752) om tillfälliga begräns-
	ningar av möjligheten att få uppe-
	hållstillstånd i Sverige eller har
	beviljats ett uppehållstillstånd
	enligt den lagen eller om det finns
	särskilda skäl för att lämna
	studiehjälp.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

4 a §

Studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har

1 Senaste lydelse 2013:608.

ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiehjälp lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiehjälp lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

3 kap.

4 §2

Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det.

Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen eller om det finns

2 Senaste lydelse 2013:608.

Prop. 2016/17:172

Prop. 2016/17:172	särskilda	skäl		för		att		lämna
	studiemedel.
	I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare
	ska jämställas med svenska medborgare.
	4 a §
	Studiemedel får lämnas till stu-
	derande som har beviljats ett tids-
	begränsat	uppehållstillstånd även
	efter det att tillståndet har upphört
	att gälla om den studerande har
	ansökt om ett fortsatt tillstånd på
	samma grund eller om ett nytt
	tillstånd med stöd av någon
	bestämmelse		i	lagen			(2016:752)
	om tillfälliga			begränsningar					av
	möjligheten				att				få
	uppehållstillstånd				i	Sverige			och
	ansökan har kommit in till
	Migrationsverket innan det tidi-
	gare tillståndet har upphört att
	gälla. Om ansökan avslås får
	studiemedel lämnas till dess att
	utlänningens		tidsfrist			för		frivillig
	avresa enligt 8 kap. 21 § första
	stycket				utlänningslagen
	(2005:716)		har		löpt		ut.		Om
	avslagsbeslutet			inte			innehåller
	någon tidsfrist			för	frivillig			avresa

får studiemedel lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser och som inte är folkbokförda här i landet,


2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344)		Prop. 2016/17:172
	om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård
åt asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4 §1 Denna lag omfattar utlänningar som 1. har ansökt om

uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser,

ilandet,

3.hålls i förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller

4.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d § utlänningslagen.

Sådana utlänningar som avses i första stycket 1 eller 2 omfattas av lagen även om de har meddelats beslut om avvisning eller utvisning. Det gäller dock inte utlänning som håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas.

Sådana utlänningar som avses i första stycket 1 eller 2 omfattas av lagen även om de har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning. Det gäller dock inte en utlänning som håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017

1 Senaste lydelse 2013:647.

1. omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

Prop. 2016/17:172

2.5Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 29 kap. 2 § skollagen (2010:800) ska ha

följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

29 kap.

2 §1

Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481).

Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som

1. omfattas av 1 § första eller tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

2.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716),

3.har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer,

4.är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3, eller

5.vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.

Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot någon som avses i andra stycket 1 ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i andra stycket 5.

Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

1 Senaste lydelse 2013:298.

Studiestartsstöd får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de uppfyller de villkor för att beviljas studiemedel som anges i 3 kap. 4 § andra– fjärde styckena eller 4 a § studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna.

2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:000)			Prop. 2016/17:172
	om studiestartsstöd
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2017:000) om studiestartsstöd ska
ha följande lydelse.
Lydelse	enligt	propositionen Föreslagen lydelse
Studiestartsstöd		– ett	nytt
rekryterande studiestöd			(Prop.
2016/17:158)

10 § Studiestartsstöd får lämnas till

studerande som inte är svenska medborgare, om de uppfyller de villkor för att beviljas studiemedel som anges i 3 kap. 4 § andra– fjärde styckena studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

Prop. 2016/17:172 3

Ärendet och dess beredning

Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, nedan kallad den tillfälliga lagen. Lagen innebär att det svenska regelverket om möjlighet att bevilja uppehållstillstånd i Sverige tillfälligt anpassas till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Huvudregeln i den tillfälliga lagen är att de som beviljas uppehållstillstånd i Sverige får tidsbegränsade uppehållstillstånd. Enligt utlänningslagen (2005:716) är huvudregeln att skyddsbehövande får permanenta uppehållstillstånd. Det förhållandet att tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel och att dessa måste förnyas påverkar vilka välfärdsförmåner personer som beviljas uppehållstillstånd i Sverige har rätt till. I förarbetena till den tillfälliga lagen anges att dessa frågor ska ses över (prop. 2015/16:174).

Inom Justitiedepartementet har därför departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) utarbetats. En sammanfattning av promemorian och promemorians lagförslag finns i bilaga 1 och bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2016/09197/L7).

Regeringen beslutade den 16 mars 2017 propositionen Studiestartsstöd

– ett nytt rekryterande studiestöd (prop. 2016/17:158) där en ny lag om studiestartsstöd föreslås träda i kraft den 2 juli 2017. När det gäller möjligheten för utländska medborgare att beviljas studiestartsstöd hänvisas i den föreslagna nya lagen till bestämmelser i studiestödslagen (1999:1395). I denna proposition föreslås ändringar i studiestödslagen som påverkar även den föreslagna lagen om studiestartsstöd. I propositionen behandlas därför, utöver förslagen i lagrådsremissen, ett förslag till ändring i den föreslagna lagen om studiestartsstöd.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. En språklig justering har efter Lagrådets granskning gjorts i förslaget till lag om ändring av studiestödslagen.

	4	Nuvarande ordning för mottagande av
		asylsökande och nyanlända
	Det som i de flesta fall är avgörande för vilken social trygghet en person
	som vistas i Sverige har rätt till, dvs. vilka sociala förmåner han eller hon
	är berättigad till och vilken hälso- och sjukvård som ska erbjudas honom
	eller henne, är om personen anses bosatt här. Kriterierna för när en
16	person anses bosatt i Sverige varierar mellan olika lagar men ledning för

tolkningen av bosättningsbegreppet hämtas ofta från bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481).

Enligt folkbokföringslagen ska en person anses vara bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila i landet under minst ett år. Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd ska dock inte folkbokföras om han eller hon saknar ett sådant tillstånd (4 § första stycket). Bestämmelserna i folkbokföringslagen innebär således att en utlänning som flyttar till Sverige och avser att tillbringa minst ett år här ska folkbokföras förutsatt att han eller hon har ett uppehållstillstånd när ett sådant krävs. Den som är bosatt i folkbokföringslagens mening har rätt till en rad förmåner. Det gäller t.ex. vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), förkortad HSL. Landstingen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget (8 kap. 1 §). Vidare ska landstingen enligt tandvårdslagen (1985:125) erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget (5 §). Folkbokföringen styr även vem som omfattas av insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, nedan kallad etableringslagen, (2 §) och lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, nedan kallad bosättningslagen (2 och 3 §§). Även skollagen (2010:800) använder folkbokföringen som definition för bosättning (29 kap. 2 §). Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola (7 kap. 2 och 3 §§).

När det gäller tillgång till förmåner på socialförsäkringsområdet gäller ett annat bosättningsbegrepp än det som finns i folkbokföringslagen. Enligt socialförsäkringsbalken anses en person vara bosatt i Sverige om han eller hon har sin egentliga hemvist i landet. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här längre tid än ett år ska anses vara bosatt i landet (5 kap. 2 § och 3 § andra stycket). För att omfattas av socialförsäkringsskyddet ska den enskilde dessutom uppfylla de särskilda villkoren i 5 kap. socialförsäkringsbalken. Ett sådant villkor är att den enskilde har uppehållstillstånd (5 kap. 12 §). En person som anses vara bosatt i Sverige enligt bestämmelserna i 5 kap. socialförsäkringsbalken är försäkrad för de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna, t.ex. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, barnbidrag, underhållsstöd, garantipension och bostadsbidrag.

Vissa förmåner är emellertid inte knutna till bosättning i Sverige utan i stället till uppehållstillståndet i sig. Det gäller t.ex. rätten till studiestöd. För rätt till studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395) krävs som huvudregel ett permanent uppehållstillstånd (2 kap. 4 § och 3 kap. 4 §). Lån till hemutrustning kan beviljas till den som har fått uppehållstillstånd och som har tagits emot i en kommun efter att ha varit registrerad vid en flyktingförläggning enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Asylsökande anses inte bosatta i Sverige enligt de nämnda bestämmelserna men har tillgång till vissa begränsade förmåner enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Det handlar bl.a. om rätt till logi och dagersättning. Vuxna asylsökande har också

Prop. 2016/17:172

Prop. 2016/17:172 tillgång till viss begränsad vård enligt lagen (2008:344) om hälso- och

	sjukvård för asylsökande m.fl. Asylsökande barn har däremot tillgång till
	samma hälso-och sjukvård och tandvård som bosatta barn. Asylsökande
	ska anses som bosatta i landet vid tillämpning av skollagen. De har
	samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn men har endast rätt till
	utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola under förutsättning att
	de har påbörjat utbildningen innan de har fyllt 18 år. De har inte rätt till
	utbildning i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna
	eller utbildning i svenska för invandrare (29 kap. 2–3 §§).
	I vissa fall kan personer omfattas av LMA även efter det att de har
	beviljats ett uppehållstillstånd. Utlänningar som vistas på förläggning har
	rätt till bistånd enligt LMA även efter det att de har beviljats uppehålls-
	tillstånd om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en
	kommun. Utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd
	enligt LMA under en månad från den dag de har beviljats uppehållstill-
	stånd. Även den som haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd av skydds-
	skäl omfattas enligt 1 § LMA om han eller hon ansöker om ett nytt
	sådant uppehållstillstånd när det första löper ut. Den som omfattas av
	LMA har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen
	(2001:453) för förmåner av liknande karaktär (1 § andra stycket LMA).
	Bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken lämnas inte
	heller för tid som bistånd enligt LMA har lämnats till den försäkrade, om
	förmånerna är av motsvarande karaktär (5 kap. 12 § andra stycket
	socialförsäkringsbalken).
	Socialförsäkringsbalken innehåller också bestämmelser om arbetsbase-
	rade förmåner som t.ex. föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenning-
	nivå, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, inkomstrelaterad sjukersätt-
	ning, arbetsskadeersättning och inkomstgrundad ålderspension. För-
	månerna regleras i 6 kap. socialförsäkringsbalken. För att vara berättigad
	till arbetsbaserade förmåner krävs att man arbetar i Sverige (6 kap. 2 §).
	Den som enligt utlänningslagen behöver ha arbetstillstånd eller ett uppe-
	hållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till arbetsbaserade
	förmåner förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning, med undan-
	tag för arbetsskadeersättning, får lämnas tidigast från och med den dag
	då tillståndet börjar gälla (6 kap. 14 §).
	Personer som har ett permanent uppehållstillstånd behöver inte ha
	arbetstillstånd (2 kap. 8 c § 3 och 6 kap. 1 § UtlL). En ansökan om
	arbetstillstånd får inte beviljas efter inresan i Sverige. Detta gäller dock
	inte för personer som kan få ett uppehållstillstånd beviljat efter inresan i
	Sverige (6 kap. 3 och 4 §§ UtlL). Utlänningslagens bestämmelser om
	vem som måste ha ett arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige komplette-
	ras av en bestämmelse i utlänningsförordningen (2006:97). Den som har
	haft arbetstillstånd för en tid av minst sex månader och som inom giltig-
	hetstiden för tillståndet ansöker om förlängning, behöver inte ha arbets-
	tillstånd för tiden till dess att tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut
	om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft
	(5 kap. 3 § andra stycket).
	Personer som arbetar i Sverige kan också ha rätt till ersättning från
	arbetslöshetsförsäkringen om de blir arbetslösa. Ersättning från arbets-
	löshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk-
18	ring och förutsätter att personen uppfyller de allmänna villkoren i den.

Det handlar bl.a. om att vara anmäld hos Arbetsförmedlingen och att stå Prop. 2016/17:172 till arbetsmarknadens förfogande (9 §). Det ställs också krav på att

personen har arbetat i viss omfattning för att uppfylla det s.k. arbetsvillkoret (12–15 §§).

5Hur den tillfälliga lagen påverkar tillgången till de sociala trygghetssystemen

5.1	Folkbokföring och bosättning enligt
	socialförsäkringsbalken
Den tillfälliga lagen innebär att en person som beviljas uppehållstillstånd
som flykting beviljas ett uppehållstillstånd som är giltigt i tre år och en
alternativt skyddsbehövande i 13 månader (5 §). Även personer som
beviljas tillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omstän-
digheter eller på grund av verkställighetshinder ska beviljas uppehållstill-
stånd som är giltiga i 13 månader (12 och 15 §§). Enligt ett aktuellt
lagförslag (se propositionen Kompletteringar av den tillfälliga lagen för
uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå, prop. 2016/17:133)
kommer det även att bli möjligt att enligt den tillfälliga lagen få
uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå, fortsatta sådana studier
och för etablering på arbetsmarknaden efter sådana studier. Normalt
kommer dessa tillstånd att ha en giltighetstid som är längre än 13
månader. En utlänning som beviljas ett uppehållstillstånd om minst ett år
ska folkbokföras och anses bosatt här i folkbokföringslagens mening. För
att anses bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken krävs att
personen har ett uppehållstillstånd som gäller längre tid än ett år.
Eftersom de tidsbegränsade uppehållstillstånden enligt den tillfälliga
lagen har tillräckligt lång giltighetstid för att kunna ligga till grund för
folkbokföring och för att personen ska kunna anses vara bosatt i Sverige
enligt socialförsäkringsbalken kommer de som beviljas tidsbegränsade
uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen att omfattas av de flesta
delar av välfärdssystemet på samma sätt som om de hade fått ett
permanent uppehållstillstånd. Det blir heller ingen skillnad i förhållande
till förmåner som inte ställer något krav på att uppehållstillståndet har en
viss längd, t.ex. hemutrustningslån.
Fråga uppkommer emellertid om vad som gäller när uppehållstillstån-
det löper ut. Även om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas
in innan det första tillståndet löper ut är det långt ifrån säkert att den
hinner prövas innan tillståndet har upphört att gälla. En faktor av bety-
delse i sammanhanget är Migrationsverkets handläggningstider som f.n.,
och en längre tid framöver, kan förväntas vara ovanligt långa till följd av
det stora antal asylsökande som kom till Sverige hösten 2015.
Folkbokföringslagens bestämmelser om avregistrering är inte kopplade
till att en persons uppehållstillstånd löper ut. Det är i stället var personen		19

Prop. 2016/17:172 kan antas vistas som avgör om han eller hon ska avregistreras från folkbokföringen. Enligt folkbokföringslagen ska den som kan komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Om en person som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i landet saknar ett sådant tillstånd ska det särskilt beaktas vid bedömningen av om det finns skäl att avregistrera någon från folkbokföringen (20 §). Enligt förarbetena till folkbokföringslagen är en viktig utgångspunkt för folkbokföringen att personer inte ska riskera att avregisteras enbart av det skälet att handläggningen av ett ärende om uppehållstillstånd drar ut på tiden eller att det uppstår någon form av missförstånd i ett sådant ärende (prop. 2012/13:120 s. 56). Det förhållande att en persons uppehållstillstånd löper ut innebär således inte i sig att personen ska avregistreras från folkbokföringen.

När det gäller socialförsäkringsförmåner innebär däremot ny domstolspraxis att personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har upphört att gälla inte längre kan få bosättningsbaserade förmåner. Enligt 5 kap. 12 § första stycket socialförsäkringsbalken får dessa förmåner lämnas till den som enligt utlänningslagen behöver ha uppehållstillstånd tidigast från och med den dag ett sådant tillstånd börjar gälla, om det inte finns synnerliga skäl för att förmånen lämnas även om sådant tillstånd inte har beviljats. Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att den bestämmelsen innebär att den försäkrade vid tidpunkten för försäkringsfallet måste ha ett uppehållstillstånd för att kunna få bosättningsbaserade förmåner. En förlust av ett uppehållstillstånd eller det förhållandet att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut medför att den försäkrade inte kan få bosättningsbaserade förmåner. Endast om det finns synnerliga skäl kan förmåner lämnas trots att det inte finns något uppehållstillstånd beviljat (HFD 2016 ref. 43). Det förhållandet att det uppstår ett glapp mellan tidsbegränsade uppehållstillstånd och att detta påverkar möjligheten att få socialförsäkringsförmåner är alltså en problematik som har funnits även innan den tillfälliga lagen började gälla. Den tillfälliga lagen innebär dock att detta kommer att bli mer omfattande och påverka fler personer än tidigare.

5.2Arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och arbetslöshetsersättning

När det gäller arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner finns ett krav på arbetstillstånd som motsvarar det krav på uppehållstillstånd som gäller för bosättningsbaserade förmåner. Kravet gäller den som enligt utlänningslagen behöver ha ett sådant tillstånd. Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd behöver arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Eftersom en utlänning som behöver arbetstillstånd får arbeta i Sverige utan arbetstillstånd under den tid en ansökan om arbetstillstånd prövas kan arbetsbaserade förmåner betalas ut när ett tidigare tillstånd har upphört att gälla förutsatt att personen har sökt om ett nytt tillstånd i tid. Det förhållandet att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel och att

det därmed kommer att krävas arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige Prop. 2016/17:172 kommer därför inte att påverka rätten till arbetsbaserade förmåner.

Rätten till arbetslöshetsersättning påverkas inte av vilken typ av uppehållstillstånd som personen har. Arbetslöshetsersättning baseras på det förvärvsarbete som personen utfört i Sverige. För att få ersättning krävs att personen står till arbetsmarknadens förfogande.

5.3Etableringsinsatser

När en person har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen enligt etableringslagen upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering, en s.k. etableringsplan. Etableringsplanen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer och innehålla bl.a. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Planen ska omfatta högst 24 månader (6–8 §§). Av etableringslagens förarbeten framgår att etableringsplaner kan behöva revideras för en nyanländ som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som har lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd, och att planen bör förlängas under tiden ansökan prövas under förutsättning att det finns ett fortsatt behov av insatser (prop. 2009/10:60 s. 70).

När det gäller insatser enligt etableringslagen har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag som syftar till att minska onödig administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet och effektivitet i uppdraget (se lagrådsremissen Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet). I lagrådsremissen föreslås den nuvarande etableringslagen ersättas av en ny lag som i huvudsak reglerar det statliga ansvaret för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Av den nya lagen ska det uttryckligen framgå att lagen gäller även för nyanlända som har haft ett uppehållstillstånd och som inom giltighetstiden för uppehållstillståndet ansökt om ett fortsatt tillstånd. Det innebär att nyanlända under hela perioden för prövningen av ansökan om fortsatt uppehållstillstånd kommer att omfattas av Arbetsförmedlingens ansvar att erbjuda etableringsinsatser. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Förslagen i lagrådsremissen innebär att etableringsinsatserna i högre grad ska regleras på förordningsnivå. Arbetet med de nya förordningarna pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Inriktningen på arbetet är att det faktum att individens ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ännu inte har hunnit prövas inte ska innebära någon begränsning av individens tillgång till etableringsinsatser.

Prop. 2016/17:172 5.4

LMA blir tillämplig igen

LMA omfattar bl.a. utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller som annan skyddsbehövande (1 §). Det innebär att en person som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande omfattas av LMA och har rätt till bistånd enligt den lagen. En följd av detta är att rätten till vissa av de förmåner som den enskilde har haft rätt till under tiden han eller hon har haft uppehållstillstånd faller bort eller begränsas. Det gäller t.ex. bistånd enligt socialtjänstlagen och bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Eftersom den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd omfattas av LMA ska han eller hon på nytt skrivas in i Migrationsverkets mottagningssystem. Den enskilde kan då välja att flytta till ett anläggningsboende i Migrationsverkets regi och i sådana fall har kommunen inte längre någon rätt till ersättning för mottagandet.

5.5Oklart vilket regelverk som gäller i fråga om hälsovård, sjukvård och tandvård

Lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. omfattar utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller som annan skyddsbehövande (1 §). Det innebär att en person som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande omfattas av lagen. Visserligen är personen fortfarande folkbokförd och omfattas därmed också av HSL och tandvårdslagen. Det saknas emellertid reglering om vilken lagstiftning som har företräde i en sådan situation.

6 Regelverket behöver anpassas till att huvudregeln under en period kommer att vara att uppehållstillstånd är tidsbegränsade

	Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen kan
	förlängas. Det skyddsbehov som ligger till grund för det tidsbegränsade
	uppehållstillståndet kommer i regel att finnas kvar när tillståndet löper ut
	vilket innebär att många kommer att beviljas ett fortsatt
	uppehållstillstånd. Enligt lagförslaget i propositionen Kompletteringar av
	den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på
	gymnasienivå, prop. 2016/17:133 kommer det även att bli möjligt att
	enligt den tillfälliga lagen få uppehållstillstånd för studier på gymnasial
	nivå, fortsatta sådana studier och för etablering på arbetsmarknaden efter
	sådana studier. Det finns därför starka skäl för att behålla ett
22	sammanhållet och effektivt mottagande, både för att ge den enskilde
22

möjlighet till en god etablering i samhället och för att ge myndigheter och kommuner goda förutsättningar för sin verksamhet. Den tillfälliga lagen bör därför inte leda till att personer ska återgå till mottagandesystemet eller tvingas avstå från förmåner och etableringsinsatser endast av det skälet att hans eller hennes ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ännu inte har hunnit prövas. En sådan ordning skulle riskera att skapa stora praktiska problem för individen och även riskera att försvåra etablering i arbets- och samhällslivet. Om rätten till förmåner skulle falla bort är det sannolikt att många inte längre skulle ha råd att bo kvar i den kommun där de påbörjat sin etablering utan vara tvungna att lämna bosättningskommunen för att få en boendeplats på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden. Om personen sedan skulle bli beviljad ett fortsatt uppehållstillstånd och han eller hon vill bli erbjuden boende i en kommun i enlighet med bosättningslagen, är det inte säkert att anvisning kan ske till samma kommun där personen bodde efter att det första uppehållstillståndet beviljades. Detta är inte rimligt utifrån perspektivet att individen bör ges så goda och stabila förutsättningar som möjligt att etablera sig i arbets- och samhällslivet. En sådan ordning skulle sannolikt innebära en ökad stress och ohälsa för de som drabbas. Ur ett barnperspektiv skulle en sådan bristande kontinuitet i boendet innebära återkommande uppbrott och byte av förskola och skola. Det skulle också innebära att kommuner och myndigheter skulle drabbas av ökade kostnader och en besvärlig och ofta onödig administration. Som exempel kan nämnas att Migrationsverket skulle behöva ha beredskap för att skriva in personer i mottagandesystemet på nytt och ordna boende. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten skulle behöva dra in utbetalningar av förmåner i samband med att uppehållstillstånd löper ut och därefter börja betala ut igen när uppehållstillstånd beviljas. Uppstår det fel kan det bli aktuellt med återkrav eller retroaktiva utbetalningar. För kommunerna kan det bli det svårt att planera mottagandet, inte minst när det gäller utbildningsinsatser i förskola, skola och gymnasieskola.

De konsekvenser för mottagandet av nyanlända som den tillfälliga lagen ger upphov till bör därför åtgärdas med utgångspunkten att personer som en gång fått ett uppehållstillstånd och som omfattas av olika delar av välfärdssystemet ska fortsätta att omfattas av försäkringar och förmåner ska kunna fortsätta att betalas ut tills dess att det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning och en eventuell tidsfrist för frivillig avresa har löpt ut.

Prop. 2016/17:172

7Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd

7.1Den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd ska inte omfattas av mottagandesystemet på nytt

Regeringens förslag: Personer, vars rätt till bistånd enligt LMA har upphört, som har varit asylsökande och som har beviljats ett första tidsbegränsat uppehållstillstånd ska inte omfattas av LMA om de ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund, eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

Utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller som annan skyddsbehövande ska endast omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om de inte är folkbokförda här i landet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Förslaget i promemorian innebär att även personer som har ansökt om uppehållstillstånd och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas i Sverige medan ansökan prövas ska omfattas av undantaget från LMA. Promemorians förslag till ändring i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. har en annan lagteknisk lösning.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till att behålla ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel. Flera remissinstanser, t.ex.

Socialstyrelsen, Stockholms läns landsting, Göteborgs kommun, Avesta kommun, Värnamo kommun, Ragunda kommun, Nordmalings kommun, Sandvikens kommun, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Svenska kyrkan anför att förslagen underlättar för den enskilde att etablera sig i samhället. Arbetsförmedlingen välkomnar förslaget och menar att det kommer att bidra till minskad administration för berörda myndigheter och att myndigheten i större utsträckning kan ha fokus på etableringsuppdragets kärna kring arbete eller studier. Några remissinstanser, däribland Svenska Röda Korset, SACO, Akademikerförbundet SSR och Växjö kommun framhåller att de är kritiska till den tillfälliga lagen och att det finns negativa konsekvenser som inte åtgärdas med förslagen.

Flera av remissinstanserna, däribland Sveriges advokatsamfund, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Norrköpings kommun, Upplands-Bro kommun, Sandvikens kommun, Storfors kommun, Skövde kommun och

Svenska kyrkan anför att det behöver förtydligas vad som gäller för de

personer som inte ansöker i tid och att informationen till enskilda måste

vara tydlig. Stockholms läns landsting anför att personer som ansöker för sent blir tillståndslösa samtidigt som de har ett personnummer vilket kan försvåra hanteringen och registreringen inom vården. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att det i lagstiftningen bör klargöras vilken myndighet som ska ansvara för att information lämnas till de som är berörda. Förvaltningsrätten i Stockholm anför att en sen ansökan kommer att kunna prövas av Migrationsverket och anser att det i vissa fall skulle kunna vara ursäktligt att en ansökan lämnas in för sent. Migrationsverket anser att det bör förtydligas när en ansökan ska anses ha kommit in och om myndigheten har ett ansvar att utfärda någon form av bevis för att en ansökan har kommit in i tid. Vidare anser verket att det bör övervägas om det finns behov av undantag från kravet på att ansökan ska ha kommit in i tid.

Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att det bör klargöras vad som menas med samma grund och med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. Kammarrätten i Stockholm påpekar att en vårdnadshavare kan vistas i Sverige med uppehållsrätt och anser att det inte är rimligt att ett barn i en sådan situation skulle komma att omfattas av LMA. Sveriges advokatsamfund anser att varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ska omfattas av författningsförslagen.

Migrationsverket anför att den föreslagna ändringen av 9 § LMA kan leda till att personer som omfattas av 1 § första stycket 3 i samma lag får rätt till bistånd om de ansöker om ett fortsatt tillstånd först efter det att ett tidigare tillstånd har upphört att gälla, trots att de enligt de nu gällande bestämmelserna inte skulle ha den rätten. Migrationsverket anser att förändringen av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. riskerar att leda till tolkningsproblem och att det finns en risk att personer som är folkbokförda men ansöker om fortsatt tillstånd för sent endast får rätt till vård enligt den lagen och inte enligt HSL.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att folkbokföringslagen bör ändras så att personer som får avslag eller inte ansöker om ett fortsatt tillstånd ska avregistreras från folkbokföringen. Vidare anser SKL att även barn som bor hos vårdnadshavare med uppehållstillstånd ska omfattas av LMA. SKL anser också att det bör förtydligas vilka som avses i 1 § första stycket 3 LMA och att det bör klargöras vad som gäller för personer som beviljas kortare uppehållstillstånd än tolv månader. Migrationsverket pekar också på att de som beviljas uppehållstillstånd som är giltiga i mindre än tolv månader inte omfattas av LMA eller socialförsäkringsbalken vilket betyder att en kommun kan bli ansvarig för bistånd till dessa personer under lång tid.

Migrationsverket anför att det, utöver förslagen i promemorian, behövs ytterligare förändringar av LMA. Lagens 1 § bör formuleras om så att det anges att lagen omfattar personer som ansöker om asyl istället för personer som har ansökt. Vidare bör det övervägas om utlänningar som ansöker om spårbyte enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen bör uteslutas från personkretsen i 1 § LMA. Myndigheten vill också se en översyn av LMA med hänsyn till förslagen i promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37).

Skälen för regeringens förslag: Personer som har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd av skyddsskäl omfattas enligt nuvarande

Prop. 2016/17:172

Prop. 2016/17:172 ordning av LMA om de ansöker om ett nytt sådant uppehållstillstånd när

	det första tillståndet löper ut. De omfattas i en sådan situation också av
	lagen om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.
	För att undvika de negativa konsekvenser som kan uppkomma för den
	enskilde om det sker en återgång till mottagandesystemet eller till följd
	av att det är oklart vilket regelverk som ska tillämpas bör en asylsökande
	som regel endast omfattas av mottagandesystemet vid den första ansökan
	om uppehållstillstånd. Enligt 9 § LMA undantas vissa av dem som
	omfattas av lagen från rätten till bistånd enligt lagen när de ansöker om
	förlängning av ett tidigare uppehållstillstånd på i övrigt oförändrade
	villkor. Även om enskilda enligt den bestämmelsen undantas från rätten
	till bistånd anses de enligt praxis ändå omfattas av LMA vilket har
	betydelse för kommunernas rätt till ersättning (HFD 2013 ref. 83).
	Personer som har varit asylsökande och beviljats ett första tidsbegränsat
	uppehållstillstånd bör därför helt undantas från LMA när de ansöker om
	ett fortsatt uppehållstillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd
	med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. Flera
	remissinstanser har efterlyst förtydliganden av vad som avses med att ha
	sökt på samma grund. Regeringen vill inom ramen för detta
	lagstiftningsärende säkerställa att de som beviljas uppehållstillstånd som
	tidsbegränsas med stöd av den tillfälliga lagen kan få ett sammanhållet
	mottagande. I regel blir det fråga om skyddsbehövande som, när det
	tidsbegränsade uppehållstillståndet har löpt ut kommer att ansöka om ett
	nytt tillstånd på samma grund som tidigare eftersom skyddsbehovet i
	regel kommer att kvarstå. Det kan också handla om personer som kan
	beviljas ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga
	lagen, t.ex. de som ansöker om permanent uppehållstillstånd på grund av
	arbete eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av studier. Även
	den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt
	utlänningslagen och ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund
	omfattas av förslaget, t.ex. en person som har beviljats ett tidsbegränsat
	uppehållstillstånd på grund av arbete och ansöker om ett nytt sådant
	tillstånd. Regeringen anser inte, till skillnad från	Sveriges
	Advokatsamfund, att varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ska
	omfattas av bestämmelserna. SKL anser att det bör klargöras vad som
	gäller för personer som beviljas kortare uppehållstillstånd än 12 månader.
	Det förhållandet att personer ibland beviljas korta uppehållstillstånd och
	därmed inte kan folkbokföras är inget som har påverkats av den tillfälliga
	lagen, de situationerna har uppkommit även tidigare. Något skäl att ändra
	denna ordning finns inte. SKL anser att barn som bor hos vårdnadshavare
	med uppehållstillstånd ska omfattas av LMA. Barn som bor hos en
	vårdnadshavare med uppehållstillstånd omfattas enligt nuvarande
	ordning inte av LMA. Kammarrätten i Stockholm anser att det inte är
	rimligt att barn som bor hos en vårdnadshavare med uppehållsrätt
	omfattas av LMA. Kammarrätten pekar på ett förhållande som gäller
	enligt de nuvarande bestämmelserna i LMA. Regeringen anser inte att
	det finns skäl för att ändra den nuvarande ordningen.
	För att vara undantagen från lagens tillämpningsområde bör det krävas
	att den enskilde har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd medan det
	tidigare tillståndet fortfarande gäller. En regel med en sådan innebörd bör
26	införas i LMA. Flera remissinstanser har ifrågasatt kravet	på att ha

ansökt om fortsatt tillstånd innan det tidigare tillståndet har löpt ut. Prop. 2016/17:172 Huvudregeln i svensk rätt är att en ansökan om uppehållstillstånd inte får

beviljas efter inresan. Det är därför inte lämpligt att införa undantag från kravet på att ha ansökt i tid. Precis som flera remissinstanser framför är det dock viktigt att enskilda från Migrationsverket och andra berörda myndigheter får tydlig information om vikten av att ansöka i tid. Regeringen ser dock inget behov att, som föreslås av Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, i lagstiftningen klargöra vilken myndighet som ska ansvara för att denna information lämnas, den frågan bör myndigheterna kunna hantera utan att det regleras i lag. Personer som inte ansöker om fortsatt tillstånd i tid kommer att omfattas av LMA och ha rätt till bistånd enligt den lagen. Om man upphäver bestämmelsen som undantar personer som har ansökt om en förlängning av ett tidigare uppehållstillstånd och som av särskilda skäl medgetts rätt att vistas i Sverige medan ansökan prövas (9 § LMA), innebär det enligt Migrationsverket, att vissa tillståndssökande som tidigare inte hade rätt till bistånd kommer att få det om de inte ansöker i tid. Regeringen instämmer i den bedömningen. Personer som har ansökt om uppehållstillstånd och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas i Sverige bör därför inte undantas från LMA och undantaget från rätten till bistånd enligt 9 § LMA bör finnas kvar.

Den som är folkbokförd i Sverige omfattas av HSL och tandvårdslagen. För att tydliggöra att det enbart är dessa regelverk som ska gälla för en person som har beviljats ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring även under handläggningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd bör det i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. införas en bestämmelse som undantar personer som är folkbokförda i landet från lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen bör utformas på så sätt att personer som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller annan skyddsbehövande ska omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om de inte är folkbokförda i Sverige. Regeringen anser inte att det finns något behov att förändra folkbokföringslagen som SKL har föreslagit. Migrationsverket lämnar förslag som går utöver det som föreslås i promemorian och anför att det vore önskvärt med en översyn av LMA med anledning av förslagen i promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37). Regeringen anser inte att det finns behov av att göra några sådana ytterligare förändringar av LMA som Migrationsverket föreslår.

7.2Tillgång till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken

Regeringens förslag: Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner få fortsätta att lämnas utan hinder av att uppehållstillståndet har upphört att gälla, om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma

Prop. 2016/17:172 grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Om ansökan avslås ska förmåner få lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa ska förmåner få lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Förslaget i promemorian innehåller inte någon bestämmelse om situationen att en utlänning som fått avslag på sin ansökan har fått en tidsfrist för frivillig avresa.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget. Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Norrköpings kommun anser att det behöver förtydligas vad som gäller för personer som inte ansöker om fortsatt uppehållstillstånd i tid och Migrationsverket anser att det bör övervägas om det finns behov av undantag från det kravet. Några remissinstanser, t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholm och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att det behöver förtydligas vad som avses med att ha ansökt om uppehållstillstånd på samma grund eller nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. Sveriges advokatsamfund anser att bestämmelsen bör omfatta varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Migrationsverket anser att det bör övervägas om förmåner ska få betalas ut till dess att en eventuell tidsfrist att lämna landet har löpt ut. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten tillstyrker förslaget och påpekar att myndigheterna behöver få information från Migrationsverket för att kunna hantera utbetalningen av förmåner i ärenden som omfattas av förslaget. Pensionsmyndigheten anför att rutinen kring informationsinhämtning mellan myndigheterna, främst Migrationsverket, redan finns uppbyggd och att det inte kommer att innebära några problem.

Skälen för regeringens förslag: Enligt socialförsäkringsbalkens bestämmelser får bosättningsbaserade förmåner lämnas till en person som enligt utlänningslagen behöver ha uppehållstillstånd tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla. Högsta förvaltningsdomstolen har gjort bedömningen att det innebär att ett uppehållstillstånd krävs för att kunna få bosättningsbaserade förmåner efter det att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut (HFD 2016 ref. 43).

Om en person har beviljats ett uppehållstillstånd som innebär att han eller hon anses bosatt här i landet och därmed kan få tillgång till bosättningsbaserade förmåner kan det skapa stora problem för individen om han eller hon inte längre kan få sådana förmåner när tillståndet löper ut. Det är inte rimligt ur ett etableringsperspektiv. Vidare innebär det att kommuner och myndigheter skulle få ökade kostnader och en besvärlig och ofta onödig administration. Så länge en person vistas lagligt i Sverige bör möjligheten att kunna få förmåner finnas kvar. Det bör därför införas en regel i socialförsäkringsbalken som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner får lämnas utan hinder av att ett uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt

uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare

tillståndet har upphört att gälla. Huvudregeln i svensk rätt är att en Prop. 2016/17:172 ansökan om uppehållstillstånd inte får beviljas efter inresan. Det är därför

inte lämpligt att införa undantag från kravet på att ha ansökt i tid. Precis som flera remissinstanser framför är det dock viktigt att enskilda från Migrationsverket och andra berörda myndigheter får tydlig information om vikten av att ansöka i tid.

För att omfattas av förslaget och därmed kunna få bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner bör gälla att ansökan ska avse ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Sveriges advokatsamfund anför att bestämmelsen bör omfatta varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Regeringen vill inom ramen för detta lagstiftningsärende säkerställa att de som beviljas uppehållstillstånd som tidsbegränsas med stöd av den tillfälliga lagen kan få socialförsäkringsförmåner beviljade och utbetalda även om deras ansökan om ett fortsatt uppehållstillstånd ännu inte har beviljats. I regel blir det fråga om skyddsbehövande som, när det tidsbegränsade uppehållstillståndet har löpt ut kommer att ansöka om ett nytt tillstånd på samma grund som tidigare eftersom skyddsbehovet i regel kommer att kvarstå. Det kan också vara en person som kan beviljas ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen, t.ex. de som ansöker om permanent uppehållstillstånd på grund av arbete eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av studier. Regeringen anser inte att varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ska omfattas av bestämmelserna.

I promemorian föreslås att förmåner ska få lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft om ansökan om uppehållstillstånd avslås. Migrationsverket anför att personer som har beviljats en tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen bör kunna få socialförsäkringsförmåner utbetalda fram till dess att tidsfristen har löpt ut. Regeringen delar den uppfattningen och bestämmelsen i socialförsäkringsbalken bör därför utformas så att förmåner kan betalas ut under tid som omfattas av en tidsfrist för frivillig avresa.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten påpekar att myndigheterna behöver få information från Migrationsverket för att kunna hantera utbetalningen av förmåner i ärenden som omfattas av förslaget. Även om regeringen bedömer att myndigheternas befintliga rutiner för informationsinhämtning bör kunna användas även i detta syfte avser regeringen att följa detta och även överväga om det finns ett behov av författningsändringar för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina uppgifter.

7.3Tillgång till studiestöd

Regeringens förslag: Studiehjälp och studiemedel ska få lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd inte är uppfyllt om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få

Prop. 2016/17:172 uppehållstillstånd i Sverige, eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen.

Studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd ska få lämnas till en studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd efter det att tillståndet har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har lämnats in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Om ansökan avslås ska studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd få lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa ska studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd få lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Förslaget i promemorian innehåller ingen reglering av hur länge studiehjälp och studiemedel får lämnas om en ansökan om fortsatt eller nytt uppehållstillstånd avslås. Promemorian innehåller inte något förslag vad gäller studiestartsstöd.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget. Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Norrköpings kommun anser att det behöver förtydligas vad som gäller för personer som inte ansöker om fortsatt uppehållstillstånd i tid och Migrationsverket anser att det bör övervägas om det finns behov av undantag från det kravet. Några remissinstanser, t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholm och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att det behöver förtydligas vad som avses med att ha ansökt om uppehållstillstånd på samma grund eller nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. Sveriges advokatsamfund anser att bestämmelsen bör omfatta varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Migrationsverket anser att förslaget riskerar att bli tandlöst om inte skollagen ses över så unga som byter kommun under asyltiden garanteras rätt att fullfölja utbildning på introduktionsprogram. SKL anser att även personer som får uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder bör omfattas.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) anför att det behöver förtydligas om studiestöd ska utgå till dess ett beslut om avslag på en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har fått laga kraft. CSN anser inte att det är en långsiktigt hållbar lösning att inhämta uppgifter från Migrationsverket inom ramen för befintlig teknik då tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel och anser att det bör förtydligas om det finns stöd i utlänningsdatalagen (2016:27) för CSN att inhämta uppgifter elektroniskt.

Skälen för regeringens förslag: Studiehjälp och studiemedel får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå

utbildning här. Studiehjälp och studiemedel får lämnas utan att kravet på

permanent uppehållstillstånd är uppfyllt om det finns särskilda skäl för det (2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen). I CSN:s föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2006:7) om utländska medborgares rätt till studiestöd finns exempel på vad som kan anses vara särskilda skäl. Ett exempel är om den studerande har fått uppehållstillstånd i Sverige som flykting, skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Även studerande som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana personer omfattas.

Den som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen eller beviljats ett tidsbegränsat tillstånd enligt den lagen bör ha samma rätt till studiehjälp och studiemedel som personer som beviljas permanent uppehållstillstånd. Studiehjälp och studiemedel kan enligt gällande regelverk beviljas en person som saknar permanent uppehållstillstånd om det finns särskilda skäl. Eftersom tidsbegränsade tillstånd är huvudregel under den tillfälliga lagens giltighetstid bör det dock finnas en uttrycklig regel som anger att den som beviljas ett uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga lagen ska kunna beviljas studiehjälp och studiemedel. Rätten till studiehjälp och studiemedel bör även kvarstå när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut. Ett villkor bör dock vara att en ansökan om fortsatt eller nytt uppehållstillstånd har lämnats in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Huvudregeln i svensk rätt är att en ansökan om uppehållstillstånd inte får beviljas efter inresan. Det är därför inte lämpligt att införa undantag från kravet på att ha ansökt i tid. Precis som flera remissinstanser framför är det dock viktigt att enskilda från Migrationsverket och andra berörda myndigheter får tydlig information om vikten av att ansöka i tid.

För att omfattas av förslaget och därmed kunna få studiestöd ska ansökan avse ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Sveriges advokatsamfund anför att bestämmelsen bör omfatta varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Regeringen vill inom ramen för detta lagstiftningsärende säkerställa att de som beviljas uppehållstillstånd som tidsbegränsas med stöd av den tillfälliga lagen kan få studiestöd beviljat och utbetalat även om deras ansökan om ett fortsatt uppehållstillstånd ännu inte har beviljats. I regel handlar det om skyddsbehövande som, när det tidsbegränsade uppehållstillståndet har löpt ut kommer att ansöka om ett nytt tillstånd på samma grund som tidigare eftersom skyddsbehovet i regel kommer att kvarstå. Det kan också handla om personer som kan beviljas ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen, t.ex. de som ansöker om permanent uppehållstillstånd på grund av arbete eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av studier. Regeringen anser däremot inte att varje ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ska omfattas av bestämmelserna. Inte heller bör personer som får uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder omfattas av förslagen som SKL anser.

CSN anför att det bör framgå av studiestödslagen hur länge studiestöd får lämnas om ett beslut om fortsatt uppehållstillstånd avslås. Regeringen instämmer i CSN:s bedömning och anser att studiehjälp och studiemedel, om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd avslås, bör kunna lämnas

Prop. 2016/17:172

Prop. 2016/17:172 till dess att beslutet fått laga kraft. Om en person har beviljats en tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen bör studiestöd kunna lämnas fram till dess att tidsfristen har löpt ut i enlighet med vad regeringen föreslår när det gäller de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna.

Migrationsverket anser att förslaget riskerar att bli tandlöst om inte skollagen samtidigt ses över. Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) har bl.a. lämnat ett förslag om att förtydliga rätten att fullfölja introduktionsprogam vid en flytt till en annan kommun. Förslagen bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet. I skollagen anges denna rätt tydligt vad gäller de nationella programmen.

I propositionen Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd (prop. 2016/17:158) lämnar regeringen förslag om att ett nytt studiestöd, studiestartsstöd, ska införas. När det gäller möjligheten för utländska medborgare att beviljas studiestartsstöd föreslår regeringen i 10 § lagen (2017:000) om studiestartsstöd att sådant stöd får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande på motsvarande sätt uppfyller de villkor för att beviljas studiemedel som anges i 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena studiestödslagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till dessa bestämmelser. När det gäller frågan om personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha rätt till studiestartsstöd konstaterade regeringen i propositionen att regeringens avsikt är att samma principer i detta avseende bör gälla för studiestartsstödet som för studiestöd enlig studiestödslagen (a. prop. s. 51).

De ändringar som nu föreslås i 3 kap. 4 § fjärde stycket studiestödslagen kommer på motsvarande sätt att gälla för studiestartsstöd, genom hänvisningen i lagen om studiestartsstöd till studiestödslagen. Rätten till studiestartsstöd bör på samma villkor som för studiehjälp och studiemedel, kvarstå när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut. En ändring bör därför göras i lagen om studiestartsstöd som säkerställer detta.

8 EU-medborgare i mottagandesystemet

8.1Mottagande av EU-medborgare som ansöker om asyl

8.1.1Gällande regler om EU-medborgare som söker asyl

I protokoll (nr 29) om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater (1997) (asylprotokollet) regleras hur en asylansökan från medborgare i andra medlemsstater ska behandlas. Enligt protokollet får asylansökningar från medborgare i andra medlemsstater prövas i tre särskilda fall. Alla fall avser exceptionella situationer. Det första fallet gäller då en medlemsstat i enlighet med artikel 15 i Europeiska

konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, förkortad

Europakonventionen, har anmält att staten i fråga vidtar åtgärder som Prop. 2016/17:172 innebär avvikelser från skyldigheterna enligt konventionen. De båda

övriga undantagen handlar om olika stadier av suspensionsförfarandet som regleras i Fördraget om Europeiska unionen. EU:s regeringschefer har möjlighet att, efter att Europaparlamentet har lämnat sitt samtycke, besluta att en medlemsstat har åsidosatt principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Därefter är det möjligt att frånta medlemsstaten en del av de rättigheter som medlemskapet ger. Om ett sådant suspensionsförfarande pågår mot en medlemsstat får andra medlemsstater pröva asylansökningar från det landets medborgare. Varje medlemsstat har enligt protokollet rätt att ensidigt besluta att pröva en asylansökan. Om det sker ska rådet omedelbart underrättas och ansökan behandlas med utgångspunkten att den är uppenbart ogrundad.

EU-medborgare omfattas inte av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (mottagandedirektivet). Direktivet omfattar tredjelandsmedborgare och statslösa personer som har lämnat in en asylansökan som ännu inte har avgjorts slutligt (artikel 2). Däremot omfattas asylsökande EU-medborgare av LMA (1§).

8.1.2Den fria rörligheten för arbetstagare och för icke-aktiva migranter

EU:s direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet) reglerar unionsmedborgares rätt till inresa, uppehåll och likabehandling. För arbetstagare är rätten till uppehåll och likabehandling i princip utan inskränkningar. För personer som inte arbetar och som avser att stanna längre än tre månader ställs krav på att ha tillräckliga tillgångar för att man inte ska bli en orimlig belastning för det sociala biståndssystemet i värdlandet samt på att ha heltäckande sjukförsäkring.

I rörlighetsdirektivets artikel 24.1 finns en likabehandlingsprincip som gäller för alla unionsmedborgare. Den mottagande medlemsstaten är dock inte skyldig att bevilja socialt bistånd under de första tre månader som unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig utan krav i andra medlemsstater eller under den längre tid som arbetssökande har uppehållsrätt (art. 24.2). I övrigt är rätten till likabehandling kopplad till att man fortfarande uppfyller kraven för uppehållsrätt, dvs. att man har tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för landets sociala biståndssystem. EU-domstolen har i målet C-140/12 Brey definierat socialt biståndssystem som ”samtliga biståndssystem som inrättats av offentliga myndigheter oavsett om det är på nationell, regional, eller lokal nivå, och som sådana personer vänder sig till som inte förfogar över tillräckliga tillgångar för att försörja sig och sin familj, och därför riskerar att belasta de offentliga medlen i den mottagande medlemstaten under den tid de vistas där och att påverka nivån på det bistånd som denna stat totalt kan ge”, vilket torde vara en bredare definition än enbart bistånd enligt

socialtjänstlagen.

Prop. 2016/17:172 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen tillämpas när personer rör sig mellan medlemsstaterna. Med sociala trygghetssystem avses socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och sjukvården. Förordningen syftar bl.a. till att fastställa i vilket land personen ska vara försäkrad och att garantera personerna likabehandling och att intjänade rättigheter inte förloras. EU-domstolen har i en rad avgöranden slagit fast att det är förenligt med EU-rätten att ställa krav på uppehållsrätt för att bevilja sociala förmåner till unionsmedborgare som inte är ekonomiskt aktiva (se t.ex. C-140/12 som nämns ovan, C-333/13 Dano och C-308/14 Kommissionen mot Förenade Kungariket).

8.2Huvudregeln bör vara att EU-medborgare undantas från LMA

Regeringens förslag: Medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen ska omfattas av LMA endast om det finns synnerliga skäl för det.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har ingen invändning

mot förslaget. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset avstyrker förslaget och Sveriges advokatsamfund ställer sig kritiskt till det. SKL anser att regeringen måste utreda hur asylsökande EU-medborgares försörjning ska tillgodoses under handläggningen av ansökan och att försörjningsansvaret inte får övervältras på kommunerna. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar förespråkar att kravet i vart fall bör sänkas från synnerliga till särskilda skäl. Rädda Barnen ser en risk att förslaget inte är förenligt med Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och anser att det skulle utgöra diskriminering att utesluta asylsökande barn från rätt till boende och dagersättning enbart på grund av deras nationalitet. Svenska Röda Korset anser att förslaget riskerar att medföra att EU-medborgare i praktiken förvägras rätten att söka asyl eftersom de saknar möjlighet att klara sitt uppehälle under asylprocessen. Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund efterfrågar vägledning i fråga om vad som kan anses utgöra synnerliga skäl. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter behovet av den föreslagna särbehandlingen av EU-medborgare.

Skälen för regeringens förslag: Eftersom EU-medborgare som ansöker om asyl i Sverige omfattas av LMA skrivs de in i mottagandesystemet vilket innebär rätt till bistånd i form av bl.a. boende. Enligt asylprotokollet ska dessa EU-medborgares asylansökningar som utgångspunkt betraktas som uppenbart ogrundade och kan därför avgöras snabbt av Migrationsverket. EU-medborgare har enligt utlänningslagen rätt att vistas i Sverige under tre månader så länge som de inte utgör en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen

(2001:453) (8 kap. 9 §). Detta innebär att ett beslut om att avslå en EU-

medborgares asylansökan inte kan förenas med ett beslut om avvisning eller utvisning under den tiden.

Rätten till bistånd enligt LMA upphör om uppehållstillstånd ges. I fall då uppehållstillstånd inte beviljas upphör rätten, om det handlar om ett barn eller en barnfamilj, då personen lämnar landet. Detsamma gällde tidigare även för vuxna. Sedan den 1 juli 2016 upphör rätten till bistånd enligt LMA för vuxna utan barn när ett beslut om avvisning eller utvisning har fått laga kraft (11 §). En EU-medborgare som skrivits in i mottagandesystemet får alltså inte något sådant beslut som gör att rätten till bistånd upphör och kan fortsätta att vara inskriven under förhållandevis lång tid efter det att han eller hon har fått avslag på sin asylansökan. Den genomsnittliga inskrivningstiden för EU-medborgare i mottagandesystemet var 692 dagar den 19 september 2016.

Syftet med LMA är att ge dem som söker asyl i Sverige möjlighet att vistas i Sverige under den tid som ansökan prövas. Tredjelandsmedborgare har enligt Sveriges internationella åtaganden rätt att söka asyl när de befinner sig i Sverige och mottagandedirektivet reglerar vilka krav som ställs på EU:s medlemsstater när det gäller mottagande av asylsökande. När det gäller asylsökande från andra medlemsstater i EU är förhållandena annorlunda. Sådana personer har visserligen rätt att uppehålla sig i Sverige men om de ansöker om asyl har de enligt asylprotokollet som regel inte rätt att få sin ansökan prövad. Om ansökan trots det prövas är utgångspunkten att den är uppenbart ogrundad.

EU-medborgare omfattas inte av mottagandedirektivet. Det finns alltså inget krav på medlemsstaterna att ge bistånd t.ex. i form av boende till asylsökande från andra medlemsstater. EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige på den grunden att de är EU-medborgare men det ger inte per automatik rätt till sociala förmåner av olika slag. Praxis från EU-dom- stolen går snarare i den riktningen att medlemsstaterna har rätt att begränsa tillgången till olika förmåner för EU-medborgare som utnyttjar den fria rörligheten utan att arbeta. Mot den bakgrunden saknas skäl att ge EU-medborgare det bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag som andra asylsökande har rätt till enligt LMA om det inte råder en sådan undantagssituation som anges i asylprotokollet. Regeringen bedömer, till skillnad från Svenska Röda Korset, att förslaget att undanta asylsökande EU-medborgare från rätten till bistånd enligt LMA inte inskränker rätten att söka asyl i Sverige. Regeringen anser inte heller att förslaget kan anses stå i strid med barnkonventionen som Rädda Barnen befarar. Förslaget är utformat i enlighet med hur EU- rätten föreskriver att en ansökan om asyl från EU-medborgare ska hanteras. Regeringen anser inte att barnkonventionens bestämmelser innebär att barn i de aktuella situationerna måste ha rätt till bistånd enligt LMA. Som Sveriges Kommuner och Landsting har påpekat har kommunerna enligt socialtjänstlagen ett ansvar för att enskilda i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Regeringen vill särskilt betona att socialtjänstlagen föreskriver ett särskilt ansvar för barn och unga. Socialnämnden måste i varje enskilt fall bedöma vilket stöd eller skydd enligt socialtjänstlagen ett barn behöver. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen tillkommer som regel de som har sitt egentliga boende och hemvist i kommunen men också de

Prop. 2016/17:172

Prop. 2016/17:172 som vistas mer tillfälligt i en kommun, dock kan omfattningen av biståndet påverkas av om det är en mer tillfällig vistelse.

Eftersom asylprotokollet medger att en asylansökan från en EU- medborgare prövas i vissa exceptionella undantagssituationer bör det finnas en möjlighet för EU-medborgare att erhålla bistånd enligt LMA i sådana undantagssituationer. Regeringen anser att dessa situationer täcks av rekvisitet synnerliga skäl och att det inte bör vara tillräckligt att det finns särskilda skäl för att få bistånd. En bestämmelse som innebär att EU-medborgare endast omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl bör därför tas in i lagen.

9Mottagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen

9.1Det som gäller enligt LMA vid avvisning och utvisning ska även gälla vid beslut om överföring

Regeringens förslag: Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av LMA.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga

invändningar mot förslaget. Svenska Röda Korset anser att kretsen av biståndsberättigade i LMA inte bör inskränkas och att barn och barnfamiljer inte bör omfattas av förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen) syftar till att fastställa vilket land som ansvarar för att pröva en asylansökan. Det innebär att en person som ansöker om asyl i Sverige kan överföras till en annan medlemsstat om den staten anses vara ansvarig för att pröva ansökan enligt förordningen. Det är Migrationsverket som fattar beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Enligt utlänningslagen gäller det som föreskrivs i lagen vid avvisning och utvisning i tillämpliga delar också för beslut om överföring enligt Dublinförordningen (1 kap. 9 §). Det innebär t.ex. att Migrationsverkets beslut om överföring kan överklagas (14 kap. 3 §).

Någon bestämmelse som motsvarar 1 kap. 9 § UtlL finns inte i LMA. Frågan om det även utan en sådan bestämmelse går att jämställa ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen med ett beslut om avvisning eller utvisning har prövats av domstol. Kammarrätten i Göteborg

har i tre domar kommit fram till att det saknas lagstöd för att jämställa

beslut om överföring med beslut om avvisning eller utvisning (se Kam- Prop. 2016/17:172 marrätten i Göteborgs domar den 29 oktober 2015 i mål nr 5711–5713-

15). Migrationsverket överklagade domarna till Högsta förvaltningsdomstolen som inte beviljade prövningstillstånd. Det innebär att möjligheten att enligt 10 § fjärde stycket LMA sätta ned dagersättningen för en person som utan giltigt skäl vägrar att medverka till åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas inte kan användas vid ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Inte heller bestämmelserna om att rätten till bistånd enligt lagen i vissa fall upphör när beslutet om avvisning eller utvisning får laga kraft (11 §) eller för att någon håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas (12 §) kan tillämpas i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen.

Ett beslut om överföring enligt Dublinförordning innebär ett beslut om avlägsnande från Sverige och är på många sätt jämförbart med ett beslut om avvisning eller utvisning. Bestämmelserna i LMA som rör beslut om avvisning eller utvisning handlar om att underlätta verkställigheten av sådana beslut. Samma resonemang gör sig gällande även när det gäller beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen bör därför anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av LMA. Regeringen anser alltså att en bestämmelse med den innebörden bör tas in i LMA. Svenska Röda Korset anser att barn och barnfamiljer inte bör omfattas av förslaget. Regeringen har samma uppfattning. Eftersom förslaget innebär att det som gäller för beslut om avvisning eller utvisning också ska gälla för beslut om överföring kommer det undantag för barn och barnfamiljer som gäller enligt 11 § LMA också att gälla för beslut om överföring.

10Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2017.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga

invändningar mot förslaget och bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så att de gäller när de först meddelade uppehållstillstånden som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen löper ut. Den tillfälliga lagen började gälla den 20 juli 2016, vilket innebär att den tidigaste tidpunkten för detta är den 20 augusti 2017. Lagändringarna föreslås mot den bakgrunden träda i kraft den 1 augusti 2017. Det bedöms inte finnas behov av några övergångsbestämmelser.

Prop. 2016/17:172

11 Kostnader och andra konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen som helhet bedöms inte medföra ökade kostnader för staten. Eventuella ekonomiska konsekvenser ryms inom befintliga budgetramar. Förslagen bedöms ha positiva samhällsekonomiska effekter i övrigt och även ha positiv effekt när det gäller möjligheten att uppnå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms ligga i linje med de jämställdhetspolitiska delmålen.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Försäkringskassan påpekar att den tillfälliga lagen
innebär en ökad handläggningskostnad eftersom handläggnings-
momenten är fler i ärenden med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Pensionsmyndigheten anser att det förenklar för myndigheten att kunna
fortsätta att betala ut de bosättningsbaserade förmånerna under
Migrationsverkets handläggningstid. Den minskade administrationen
leder till lägre kostnader per ärende. CSN bedömer att utbetalningar av
studiestöd kommer att öka något men det kommer inte att vara fråga om
någon stor ökning av kostnaderna.
Advokatsamfundet	anser	att	det	saknas	en	egentlig

barnkonsekvensanalys när det gäller förslaget om att undanta EU- medborgare från LMA.

	Skälen för regeringens bedömning
	Ekonomiska konsekvenser
	Syftet med förslagen som gäller ett sammanhållet mottagande trots den
	tillfälliga lagen är att garantera ett sammanhållet mottagande när
	tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel. Ansvarsfördelningen
	mellan stat, kommun och landsting ska vara oförändrad även om det
	uppstår ett glapp mellan tidsbegränsade uppehållstillstånd. För
	kommuner och landsting innebär förslagen i denna del därför inga kon-
	sekvenser jämfört med hur mottagandet har sett ut tidigare då perma-
	nenta uppehållstillstånd beviljades som huvudregel. Förslagen innebär
	inte heller några skyldigheter för kommunsektorn som påverkar självbe-
	stämmanderätten. Förslagen innebär att kostnader och merarbete avse-
	ende administration kan undvikas hos berörda myndigheter och kommu-
	ner. De myndigheter som främst påverkas av förslagen är Migrationsver-
	ket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och
	CSN.
	När det gäller Migrationsverket innebär förslagen att ökad admini-
	stration och merarbete till följd av att personer på nytt ska skrivas in i
	mottagandesystemet kan undvikas. För Försäkringskassans och Pen-
	sionsmyndighetens del innebär förslagen att myndigheten kan fortsätta
38	att betala ut bosättningsbaserade förmåner utan att behöva administrera
38

uppehåll i de fall det uppstår ett glapp mellan uppehållstillstånd. CSN får genom förslagen ett tydligt lagstöd för att fortsätta att betala ut studiehjälp och studiemedel. Arbetsförmedlingens arbete med etableringsinsatser för nyanlända underlättas av att det finns en kontinuitet när det gäller deltagarnas boende och försörjningsmöjligheter. När det gäller tillgången till de aktuella förmånerna i sig innebär förslagen att den ordning som tidigare har gällt för nyanlända kan behållas. Förslagen innebär att de förmåner som tillkommer personer med uppehållstillstånd kommer att betalas ut även till personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har upphört att gälla förutsatt att de har ansökt om ett fortsatt uppehållstillstånd, dels under det glapp som kan uppstå innan ett fortsatt tillstånd beviljas, dels under den tid som det tar innan ett beslut om att avslå en ansökan om fortsatt tillstånd får laga kraft eller en tidsfrist för frivillig avresa löper ut. Detta medför kostnader för staten när det gäller etableringsuppdraget och bosättningsbaserade förmåner, som inte skulle ha uppstått utan förslagen. Dessa kostnader är mycket svåra att med säkerhet bedöma. Om förslagen inte skulle genomföras skulle emellertid i stället kostnader för bistånd enligt LMA, inklusive logi, för samma tider uppstå. Därutöver tillkommer, om förslagen inte genomförs, kostnader för det merarbete som en sådan ordning skulle innebära för myndigheterna. Pensionsmyndigheten anser att förslagen leder till minskad administration och därmed lägre kostnader per ärende. Regeringens sammantagna bedömning är att förslagen som helhet inte medför ökade kostnader för staten. Eventuella ekonomiska konsekvenser ryms inom befintliga budgetramar.

Förslagen om att endast i undantagsfall ge EU-medborgare bistånd enligt LMA och att jämställa beslut om överföring enligt Dublinförordningen med beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av LMA bedöms medföra kostnadsbesparingar för staten genom att anslagen 1.1 Migrationsverket och 1.2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration belastas i mindre utsträckning. Förslaget när det gäller EU-medborgare kan få ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Eftersom förslaget berör ett mycket begränsat antal personer är det fråga om endast marginella kostnader.

Samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt

Ett sammanhållet mottagande bedöms vara en förutsättning för effektiva etableringsinsatser för nyanlända invandrare. I den mån förslagen på så sätt bidrar till snabbare etablering i arbete eller förbättrad matchning på arbetsmarknaden uppstår positiva samhällsekonomiska effekter. Det är dock svårt att göra några beräkningar av dessa effekter på förhand.

Konsekvenser för möjligheten att uppnå de integrationspolitiska målen

Integrationspolitikens övergripande mål är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En viktig inriktning för området är att främja nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Tidsbegränsade uppehållstillstånd innebär med nu gällande regelverk att nyanlända växelvis kommer att tillhöra olika system och få sämre möjligheter att försörja sig. Påbörjade etableringsinsatser riskerar då att behöva avbrytas för att sedan påbörjas igen om per-

Prop. 2016/17:172

sonen beviljas ett fortsatt uppehållstillstånd. Förslagen syftar till att motverka detta och bedöms därför ha en positiv inverkan på möjligheten att uppnå de integrationspolitiska målen.

Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män

Betydligt fler män än kvinnor söker asyl i Sverige. Även om förslagen är könsneutralt utformade kommer därför fler män än kvinnor att påverkas av förslagen i promemorian. Uppföljningar av etableringsinsatser visar att kvinnor deltar i mindre omfattning i arbetsplatsförlagda eller arbetsinriktade insatser och att färre kvinnor än män arbetar då etableringsplanen upphört att gälla. Det kan därför antas att kvinnor är mer beroende än män av att socialförsäkringsförmåner och andra förmåner kan fortsätta att betalas ut utan att det uppstår glapp. Kvinnor är i allmänhet den största gruppen mottagare av bosättningsbaserade förmåner och dessa förmåner hindrar inte heller en arbetsinriktad etablering. Ett sammanhållet mottagande bedöms också ha betydelse när det gäller att utforma insatser på ett sätt som gör att fler kvinnor kan delta i arbetsinriktade etableringsinsatser. Förslagen berör fler män än kvinnor, men fler kvinnor än män är mottagare av bosättningsbaserade förmåner. Utifrån detta bedöms förslagen ligga i linje med de jämställdhetspolitiska delmålen.

Konsekvenser för barn

Förslagen om ett sammanhållet mottagande innebär att familjer som har fått uppehållstillstånd och som har bosatt sig i en kommun inte riskerar att behöva flytta igen på grund av ekonomiska problem. Det innebär att barnen kan få en kontinuitet i sin utbildning på förskola och skola. Det kan ha varit nödvändigt för familjen att flytta redan under ansökningstiden på grund av Migrationsverkets tillgång till anläggningsboenden och det är därför särskilt viktigt ur ett barnperspektiv att ge förutsättningar för stabilitet och kontinuitet efter det att uppehållstillstånd har beviljats. Det är också viktigt ur ett barnperspektiv att föräldrar ges goda förutsättningar att etableras i det svenska samhället. Förslagen bedöms kunna bidra till detta.

När det gäller förslaget om att undanta EU-medborgare från LMA kan nämnas att bland den grupp EU-medborgare som ansöker om asyl i Sverige finns såväl ensamstående föräldrar som makar med barn. Ett fåtal ensamkommande barn finns också representerade i gruppen. Förslaget innebär negativa konsekvenser för de barn som nu omfattas av mottagandesystemet och som direkt kommer att påverkas av förändringen. Nuvarande ordning innebär att familjer finns kvar i mottagandesystemet, i många fall i anläggningsboenden, under lång tid trots att de fått avslag på sin asylansökan. Trots att förslaget för de barn som idag omfattas av LMA kan få negativa konsekvenser är bedömningen att det är en rimlig ordning att EU-medborgare som huvudregel inte ska ingå i mottagandesystemet. Enligt EU-rätten har EU- medborgare vissa rättigheter när de bor eller vistas i ett annat EU-land. Vidare föreskriver socialtjänstlagen ett särskilt ansvar för barn och unga. Socialnämnden måste i varje enskilt fall bedöma vilket stöd eller skydd ett barn behöver. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Även förslaget som gäller överföringsbeslut enligt Dublinförordningen Prop. 2016/17:172 kommer att påverka barn, både de som befinner sig i Sverige med sina

föräldrar eller andra vårdnadshavare och ensamkommande barn. En motsvarande bestämmelse finns i utlänningslagen. Barn som omfattas av ett beslut som innebär att ett annat EU-land ska pröva barnets ansökan gynnas inte av att en överföringsprocess drar ut på tiden. Samtidigt kommer det undantag som idag finns för barn och barnfamiljer i 11 § LMA när det gäller avvisnings- och utvisningsbeslut att gälla även i dessa fall.

12	Författningskommentar
12.1	Förslaget till lag om ändring i
	socialförsäkringsbalken
5 kap.
12 § Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppe-
hållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast
från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för
längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om
det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd
inte har beviljats.
Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får
bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har
upphört att gälla, om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kom-
mit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att
gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett
nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om till-
fälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att utlänningens
tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket
utlänningslagen har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon
tidsfrist för frivillig avresa får förmåner lämnas till dess att beslutet har
fått laga kraft.
Förmåner enligt första stycket lämnas inte för tid då bistånd enligt
lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till
den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär.
Paragrafen innehåller bestämmelser om när bosättningsbaserade social-
försäkringsförmåner får lämnas till personer som behöver ha ett uppe-
hållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
Av andra stycket, som är nytt, framgår att bosättningsbaserade social-
försäkringsförmåner får lämnas utan hinder av att ett uppehållstillstånd
har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har
kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört
att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett
nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen med tillfälliga
begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
Begreppet samma grund ska förstås i vid bemärkelse och avser t.ex.		41

Prop. 2016/17:172 skyddsbehov, anhöriginvandring, arbete eller studier. Det kan t.ex. vara fråga om att en person som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande på nytt ansöker om uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Ändringen i tredje stycket är endast redaktionell.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

1 § I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som

1.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap.

1§ eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),

2.har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i

21kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller

3.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap.

1§ socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som omfattas av lagen. Paragrafen ändras på så sätt att regleringen i hittillsvarande tredje och

fjärde styckena flyttas till första och fjärde styckena i den nya 1 a § och

	hittillsvarande femte stycket till den nya 1 b §.
	1 a § Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas
	på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vård-
	nadshavare som har uppehållstillstånd.
	Utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens med-
	lemsstater omfattas av denna lag endast om det finns synnerliga skäl för
	det.
	Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 som har beviljats ett
	tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt denna
	lag har upphört omfattas inte av lagen om de ansöker om ett fortsatt
	tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av
	någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av
	möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in
	till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.
42	En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehålls-
42

tillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b § utlänningslagen (2005:716) omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om undantag från den personkrets som omfattas av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 8.2.

Första stycket motsvarar tredje stycket i hittillsvarande 1 §.

Av andra stycket framgår att utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av lagen endast om det finns synnerliga skäl för det. Synnerliga skäl föreligger om det är fråga om sådana exceptionella undantagssituationer då en asylansökan från en EU-medborgare får prövas enligt protokoll (nr 29) om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater (1997). Det kan också handla om att en sådan undantagssituation kan antas vara nära förestående.

Av tredje stycket framgår att utlänningar, vars rätt till bistånd enligt LMA har upphört, som har varit asylsökande och beviljats ett första tidsbegränsat uppehållstillstånd normalt inte omfattas av lagen. Förutsättningarna för detta är att de ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och att ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Begreppet samma grund kommenteras i författningskommentaren till 5 kap. 12 § socialförsäkringsbalken.

Fjärde stycket motsvarar fjärde stycket i hittillsvarande 1 §.

1 b § I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande.

Paragrafen, som är ny, motsvarar femte stycket i hittillsvarande 1 §.

1 c § Ett beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen) ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av denna lag.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om betydelsen av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Av paragrafen framgår att ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen vid tillämpning av lagen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning. Det innebär att rätten till bistånd upphör när ett

Prop. 2016/17:172

Prop. 2016/17:172 beslut om överföring enligt Dublinförordningen får laga kraft eller när någon håller sig undan så att ett sådant beslut inte kan verkställas. Det undantag för barn och barnfamiljer som gäller enligt 11 § kommer också att gälla för beslut om överföring. Även bestämmelsen i 10 § om möjlighet att sätta ned dagersättning kan tillämpas i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen. Hänvisningen till Dublinförordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, en s.k. dynamisk hänvisning.

12.3Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

2 kap.

4 § Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd

iandra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för att lämna studiehjälp.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om till vilka personer som studiehjälp får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Ändringen i fjärde stycket innebär att studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen.

4 a § Studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen

(2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehålls-

tillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiehjälp lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiehjälp lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om när studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Av paragrafen framgår att studiehjälp till en studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får lämnas även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Begreppet samma grund kommenteras i författningskommentaren till 5 kap. 12 § socialförsäkringsbalken. Om ansökan avslås får studiehjälp lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiehjälp lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

3kap.

4§ Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare.

Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om till vilka personer studiemedel får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Fjärde stycket ändras på samma sätt som 2 kap. 4 § fjärde stycket, se författningskommentaren till den bestämmelsen.

Prop. 2016/17:172

Prop. 2016/17:172 4 a § Studiemedel får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiemedel lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiemedel lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om när studiemedel får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Paragrafen innehåller motsvarande bestämmelser som 2 kap. 4 a § innehåller i fråga om studiehjälp, se författningskommentaren till den paragrafen.

12.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

4 § Denna lag omfattar utlänningar som

ilandet,

3.hålls i förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller

4.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d § utlänningslagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som omfattas av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Ändringen i första stycket 1 innebär att utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser och som är folkbokförda inte på nytt omfattas av lagen om de ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd.

Ändringarna i andra stycket är endast redaktionella.

12.5	Förslaget till lag om ändring i skollagen	Prop. 2016/17:172
	(2010:800)

29 kap.

2 § Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481).

Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som

1.omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

2.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716),

5.vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.

Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §.

I paragrafen redogörs för vilka personer som vid tillämpning av skollagen ska anses vara bosatta i landet.

Ändringen i andra stycket 1 är en följdändring som motiveras av att 1 § tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. flyttas till den nya 1 a § i den lagen.

12.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:000) om studiestartsstöd

10 § Studiestartsstöd får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de uppfyller de villkor för att beviljas studiemedel som anges i 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena eller 4 a § studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna.

I paragrafen finns bestämmelser om till vilka utländska medborgare studiestartstöd får lämnas.

Prop. 2016/17:172 Ändringen innebär att studiestartsstöd får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande uppfyller de villkor för att beviljas studiemedel som anges i 3 kap. 4 a § studiestödslagen.

Sammanfattning av departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45)

Prop. 2016/17:172

Bilaga 1

I promemorian lämnas förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. som innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket eller till en mer begränsad rätt till vård. Det lämnas också förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken och studiestödslagen som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Förslagen syftar till att kunna behålla ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lag med begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige som gäller sedan den 20 juli 2016 är huvudregel. Ett sammanhållet mottagande gynnar enskildas möjlighet till etablering i samhället och minskar den administrativa bördan för flera myndigheter och kommuner.

I promemorian lämnas också förslag till ändringar i LMA som innebär att EU-medborgare endast ska omfattas av lagen om det finns synnerliga skäl och att ett beslut om överföring enligt Dublinförordingen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpning av lagen.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

12 §6

Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Förmåner enligt första stycket lämnas dock inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär.

6 Senaste lydelse 2010:110

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

dels att 1 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 1 a - 1 c §§, av följande lydelse.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §7

I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som

2.har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller

3.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.

En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller

15b § utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning.

I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får

7 Senaste lydelse 2010:532

Prop. 2016/17:172

Bilaga 2

anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommandebarn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande.

1 a §

Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.

Utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av denna lag endast om det finns synnerliga skäl för att de ska omfattas av lagen.

Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 3 som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt denna lag har upphört omfattas inte av lagen om de ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

1 b §

I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från

båda sina föräldrar eller från		Prop. 2016/17:172
någon annan vuxen person som får		Bilaga 2
anses ha trätt i föräldrarnas ställe,
eller som efter ankomsten står
utan sådan ställföreträdare (en-
samkommande barn). Bestäm-
melserna är tillämpliga endast så
länge barnet är att anse som
ensamkommande.
1 c §
Ett beslut om överföring enligt
Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 604/2013 av
den 26 juni 2013 om kriterier och
mekanismer för att avgöra vilken
medlemsstat som är ansvarig för
att pröva en ansökan om inter-
nationellt skydd som en tredje-
landsmedborgare eller en statslös
har lämnat in i någon medlemsstat
(omarbetning)	(Dublinförord-

ningen) ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av denna lag.

9 §8

Bistånd enligt 17–19 §§ lämnas	Bistånd enligt 17–19 §§ lämnas
till utlänningar som avses i 1 §	till utlänningar som avses i 1 §
första stycket 3. Bistånd lämnas	första stycket 3.
dock inte, om ansökan om uppe-
hållstillstånd avser endast en för-
längning av ett tidigare tillstånd
på i övrigt oförändrade villkor.

8 Senaste lydelse 1994:137

Prop. 2016/17:172

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 a § och 3 kap. 4 a § med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §9

Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om	Studiehjälp får lämnas även om
kravet på permanent uppehållstill-	kravet på permanent uppehållstill-
stånd i andra stycket 1 inte är upp-	stånd i andra stycket 1 inte är upp-
fyllt, om det finns särskilda skäl	fyllt, om den studerande har
för det.	beviljats ett uppehållstillstånd som
	har tidsbegränsats enligt lagen
	(2016:752) om tillfälliga begräns-
	ningar av möjligheten att få uppe-
	hållstillstånd i Sverige eller som
	har beviljats enligt den lagen eller
	om det finns särskilda skäl för det.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

4 a §

Studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd

9 Senaste lydelse 2013:608

med stöd av någon bestämmelse i		Prop. 2016/17:172
lagen (2016:752)	om tillfälliga	Bilaga 2
begränsningar av	möjligheten att

få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

3 kap.

4 §10

Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller

4§ utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om	Studiemedel får lämnas även om
kravet på permanent uppehållstill-	kravet på permanent uppehållstill-
stånd i andra stycket 1 inte är upp-	stånd i andra stycket 1 inte är upp-
fyllt, om det finns särskilda skäl	fyllt, om den studerande har
för det.	beviljats ett uppehållstillstånd som
	har tidsbegränsats enligt lagen
	(2016:752) om tillfälliga begräns-
	ningar av möjligheten att få uppe-
	hållstillstånd i Sverige eller som
	har beviljats enligt den lagen eller
	om det finns särskilda skäl för det.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

4 a §

10 Senaste lydelse 2013:608

Prop. 2016/17:172

Bilaga 2

med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §11 Denna lag omfattar utlänningar som

2.har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet,

3.hålls i förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller

4.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d § utlänningslagen.

Utlänningar som avses i första stycket 1 ska inte omfattas av denna lag om de är folkbokförda i Sverige och ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd på samma grund som ett tidigare tillstånd eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

11 Senaste lydelse 2013:647.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 2

Prop. 2016/17:172	Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 3
	Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Ett
	sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds
	2016:45) avgetts av Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i
	Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i
	Göteborg, Justitiekanslern, Migrationsverket,		Försäkringskassan,
	Pensionsmyndigheten,	Socialstyrelsen,	Barnombudsmannen,
	Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Uppsala universitet (Juridiska
	fakulteten), Centrala studiestödsnämnden, Diskrimineringsombuds-
	mannen, Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting,
	Sveriges advokatsamfund, Rådgivningsbyrån för asylsökande och
	flyktingar, Rädda barnen, Svenska Röda Korset, Länsstyrelsen i
	Jönköpings län, Arjeplog kommun, Avesta kommun, Göteborgs
	kommun, Hedemora kommun, Huddinge kommun, Malmö kommun,
	Mullsjö kommun, Nordmalings kommun, Norrköpings kommun,
	Nynäshamns kommun, Ragunda kommun, Sandvikens kommun, Skövde
	kommun, Stockholms kommun, Storfors kommun, Strömstads kommun,
	Upplands-Bro kommun, Vänersborgs kommun, Värnamo kommun,
	Växjö kommun, Åmåls kommun, Stockholms läns landsting och Skåne
	läns landsting.
	Följande instanser har erbjudits att lämna yttrande men inte kommit in
	med något: Amnesty International –		Svenska sektionen,
	Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd (FARR), UNHCR:s
	regionkontor för de baltiska och nordiska länderna, UNICEF Sverige,

Alingsås kommun, Bodens kommun, Kalix kommun, Lindesbergs kommun, Piteå kommun, Rättviks kommun, Tomelilla kommun, Uppsala kommun, Vilhelmina kommun, Västra Götalands läns landsting, Norrbottens läns landsting och Värmlands läns landsting.

Därutöver har Akademikerförbundet SSR, SACO och Svenska kyrkan kommit in med yttranden.

	Lagrådsremissens lagförslag	Prop. 2016/17:172
	Lagrådsremissens lagförslag	Bilaga 4
		Bilaga 4

1.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

12 §


Till den som har beviljats ett
tidsbegränsat			uppehållstillstånd
får bosättningsbaserade förmåner
lämnas utan hinder av att till-
ståndet har upphört att gälla, om
en ansökan om fortsatt uppehålls-
tillstånd har kommit in till
Migrationsverket innan det tidi-
gare tillståndet har upphört att
gälla och ansökan avser ett fort-
satt tillstånd på samma grund eller
ett nytt tillstånd med stöd av någon
bestämmelse		i	lagen		(2016:752)
om tillfälliga			begränsningar			av
möjligheten att få uppehållstill-
stånd i Sverige. Om ansökan av-
slås får förmåner lämnas till dess
att	utlänningens			tidsfrist		för
frivillig avresa enligt 8 kap. 21 §
första stycket utlänningslagen har
löpt ut. Om avslagsbeslutet inte
innehåller		någon		tidsfrist		för
frivillig avresa				får	förmåner
lämnas till dess att beslutet har fått
laga kraft.
Förmåner		enligt		första stycket
lämnas inte för tid då bistånd
enligt	lagen		(1994:137)			om
mottagande		av	asylsökande m.fl.
har lämnats till den försäkrade, om
förmånerna		är	av motsvarande				59

Prop. 2016/17:172 karaktär. karaktär. Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

dels att 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 1 a–1 c §§, av följande lydelse.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §12

I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som

3.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.

En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller

15b § utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning.

I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från

12 Senaste lydelse 2010:532.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 4

någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande.

1 a §

Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.

Utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av denna lag endast om det finns synnerliga skäl för det.

1 b §

I 2 och 3 §§ finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda

från båda sina föräldrar eller från			Prop. 2016/17:172
någon annan vuxen person som får			Bilaga 4
anses ha trätt i föräldrarnas ställe,
eller som efter ankomsten står
utan	sådan	ställföreträdare

(ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande.

1 c §

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 4

2.3Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 a § och 3 kap. 4 a § med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §13

Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om	Studiehjälp får lämnas även om
kravet på permanent uppehållstill-	kravet på permanent uppehållstill-
stånd i andra stycket 1 inte är upp-	stånd i andra stycket 1 inte är upp-
fyllt, om det finns särskilda skäl	fyllt, om den studerande har
för det.	beviljats ett uppehållstillstånd som
	har tidsbegränsats enligt lagen
	(2016:752) om tillfälliga begräns-
	ningar av möjligheten att få uppe-
	hållstillstånd i Sverige eller har
	beviljats ett uppehållstillstånd
	enligt den lagen eller om det finns
	särskilda skäl för det.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

4 a §

13 Senaste lydelse 2013:608.

samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiehjälp lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiehjälp lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

3 kap.

4 §14

Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller

4§ utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns särskilda skäl för det.

14 Senaste lydelse 2013:608.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 4

Prop. 2016/17:172	I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare
Bilaga 4	ska jämställas med svenska medborgare.

4 a §

Studiemedel får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiemedel lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiemedel lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser och som inte är folkbokförda här i landet,

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §15 Denna lag omfattar utlänningar som

1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser,

3.hålls i förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller

4.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d § utlänningslagen.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

15 Senaste lydelse 2013:647.

1. omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

Prop. 2016/17:172	2.5	Lag om ändring i skollagen (2010:800)
Bilaga 4
	Härigenom föreskrivs att 29 kap. 2 § skollagen (2010:800) ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

29 kap.

2 §16

Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481).

Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som

1. omfattas av 1 § första eller tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

2.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716),

5.vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.

Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i andra stycket följer av 3 §.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

16 Senaste lydelse 2013:298.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-03-07

Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus.

Prop. 2016/17:172

Bilaga 5

Ett sammahållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd

Enligt en lagrådsremiss den 2 mars 2017 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

2.lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

3.lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

4.lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,

5.lag om ändring i skollagen (2010:800).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Jenny Forslund.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2016/17:172

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström

Föredragande: statsrådet Morgan Johansson

Regeringen beslutar proposition 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd