2017 års redogörelse för företag med statligt ägande

Könsfördelning

1) Valda för 2017/2018


1	Inledning		Skr. 2016/17:140

Riksdagen har beslutat att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för
företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr.
1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och
till innehåll. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande
och de värden som finns i bolagen med statligt ägande. Verksamhets-
berättelsen för bolag med statligt ägande utgör regeringens årliga redo-
görelse, se bilagan.
	Verksamhetsberättelsen finns i likhet med delårsrapporterna för bola-
gen med statligt ägande även på regeringens webbplats:
www.regeringen.se.		I verksamhetsberättelsen som bifogas denna

skrivelse redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande utveckla-
des under 2016. Förändringar avseende styrelseledamöter redovisas fram
t.o.m. maj 2017. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag
vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisa-
tionerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och
Stiftelsen Norrlandsfonden.
I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägar-
policy och riktlinjer för bolag med statligt ägande samt för hur förvalt-
ningen och bolagen utvecklats under året. Statens ägarpolicy har tidigare
beslutats som en del av verksamhetsberättelsen. Statens ägarpolicy och
riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017 beslutades dock i december
2016, i enlighet med den förändrade ordning som presenterades i före-
gående års skrivelse med redogörelse för företag med statligt ägande
(skr. 2015/16:140). Statens ägarpolicy 2017 ersätter den tidigare ägar-
policyn som beslutades 2015 och regeringens riktlinjer för extern
rapportering respektive riktlinjer för ersättningar och andra
anställningsvillkor för ledande befattningshavare ersätter de tidigare
riktlinjerna som beslutades 2007 respektive 2009. Statens ägarpolicy och
regeringens riktlinjer för bolag med statligt ägande har 2017 beslutats vid
årsstämmorna i de statligt helägda bolagen. I övriga bolag där staten är
delägare verkar staten fortsatt i dialog med övriga ägare för att
ägarpolicyn och riktlinjerna ska tillämpas, samt överlämnar dessa till
bolaget vid årsstämman. Regeringen avser att inom ramen för statens
ägarpolicy fortsätta att utveckla regeringens bolagsstyrning samt att
revidera statens ägarpolicy vid behov.
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i
bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning
blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de särskilt
beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det
bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas
och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en
aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.
En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrens-
utsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda
bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolags-
portföljen förändrats betydligt över tid. För staten som aktiv och pro-
fessionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom
att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i	3
	3

Skr. 2016/17:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statensbolagsportföljbestårav48bolagochharsintyngdpunktinom basindustri/energi.Deflestabolagärvinstdrivande.Omkringhälftenhar särskiltbeslutadesamhällsuppdrag.

Portföljens värde per sektor, %		Uppskattatvärdepåstatensbolagsportfölj1, mdkr
Transport2%	Basindustri/	530	500	460	430	510
Konsument6%	Energi41%	530	500	460	430	510
Konsument6%	Energi41%
Infrastruktur8%
Finans8%
Fastighet 12%
Tjänst 12%	Telekom 12%	2012	2013	2014	2015	2016
	Telekom 12%	2012	2013	2014	2015	2016

Utdelning, mdkr	Direktavkastning		Antal anställda2
13,6	2,8%		137000
Balanserad könsfördelning3			Summa ordförande och ledamöter:
Styrelseordförandeoch	Styrelseordförande,
-ledamöter, andel kvinnor:	andel kvinnor:		305
49%	45%		305
Nettoomsättning för portföljen,	Resultat efter skatt jan–dec 2016. Bolag med störst resultatpåverkan,
exkl. intressebolag, mdkr	Mdkr
321
	Vattenfall	-26,0

	AkademiskaHus				5,1

	Svenska Spel				4,9
	TeliaCompany							2,4
	TeliaCompany							2,4
Nettoomsättning för portföljen,	Specialfastigheter						1,6
	Specialfastigheter						1,6
	PostNord		-1,6
inkl. intressebolag, mdkr	PostNord		-1,6
inkl. intressebolag, mdkr
353	SBAB					1,6

	Övriga				7,2

	Totalt			-4,7

1)Portföljvärdet justerat för transaktioner.

2)Cirka 137 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

3)Könsfördelningen avser de hel- och delägda bolagen.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

Sju bolag står för 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag

	Omsättnings-	Antal	Nettoomsättning, mnkr	Rörelseresultat, mnkr
Bolag (ägarandel, %)	fördelning1, %	anställda	Jan–dec2016	Jan–dec2016

Vattenfall(100%)	39,4	19935	139 208	1337

PostNord(60%)	10,9	33278	38478	-1083

Telia Company (37%)	8,9	24898	84 178	21090

Systembolaget(100%)	8,1	3551	28469	224
Systembolaget(100%)		3551	28469	224

Apoteket(100%)	5,8	3235	20325	687
Apoteket(100%)		3235	20325	687

LKAB (100%)	4,6	4224	16343	-1677
LKAB (100%)		4224	16343	-1677

SJ (100%)	2,6	4192	9336	837
SJ (100%)		4192	9336	837

1) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (353 miljarder kronor).

Resterande bolag2 står för 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag

	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan-dec 2016	jan-dec 2016
Akademiska Hus (100%)	5666	7264

Almi Företagspartner	958	11
(100%)
APL(ApotekProduktion	1301	2
& Laboratorier) (100%)

Apoteksgruppen (100%)	270	-2
Arlandabanan	68	0
Infrastructure (100%)

Bilprovningen (100%)	654	27
Bostadsgaranti (50%)	0	-2

Dramaten (100%)	274	-16
Fouriertransform (100%)	201	118

Green Cargo (100%)	4208	-83
Götakanalbolag (100%)	47	0

Infranord (100%)	3911	217

Inlandsinnovation (100%)	4	-71

Jernhusen (100%)	898	1641

Lernia (100%)	3114	35

Metria (100%)	417	15

Miljömärkning Sverige (100%)	57	-1
Operan (100%)	557	1

Orio (100%)	814	-1
RISEResearchInstitutes	2470	57
of Sweden (100%)

Samhall (100%)	6911	-209

	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan-dec 2016	jan-dec 2016
SBAB (100%)	2884	2011

SEK (100%)	1608	1002

SOS Alarm (50%)	1017	58

Specialfastigheter (100%)	1912	2179

SSC(Svenskarymd-	991	14
aktiebolaget) (100%)

Statens Bostadsomvandling	19	-22
(100%)

Sveaskog (100%)	5922	1631
Svedab (100%)	9	665

Swedavia (100%)	5546	1007

Swedesurvey (100%)	16	1

SwedfundInternational	81	2
(100%)
SvenskaSkeppshypotek	215	117
(100%)

Svenska Spel (100%)	7742	4851

Svevia (100%)	7105	439
Teracom Group (100%)	2003	349

Vasallen (100%)	32	-22

VisitSweden (50%)	269	-13

Voksenåsen (100%)	41	0

2)EUROFIMA,SAS,StiftelsenIndustrifonden,StiftelsenNorllandsfondenoch SwedenHousekonsoliderasej.FouriertransformochInlandsinnovationtillsköts den1januari2017somovillkorataktieägartillskotttillSaminvest.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

FINANSIELL UTVECKLING 2016

Finansiellutveckling2016

Omsättning

Konsoliderat för den statliga bolagsportföljen minskade net toomsättningen under 2016 med 0,6 procent jämfört med helåret 2015 och uppgick till 321,1 (323,2) miljarder kronor. Nettoomsättningen för helåret 2016 inklusive intressebolagen1 minskade med 0,8 procent och uppgick till 353,1 (356,0) miljar der kronor.

Minskad omsättning i Vattenfall, PostNord och Telia Company är de främsta anledningarna till nedgången i total nettoomsättning. Vattenfalls omsättningsminskning, 4,4 miljarder kronor, förklaras främst av lägre erhållna elpriser. PostNords minskning med 0,9 miljarder kronor beror på fortsatt digitalisering och minskade brevvolymer, framför allt i Danmark.

Ett antal bolag ökade sin omsättning, exempelvis Systembolaget, Apoteket och SBAB. En bidragande anledning till Systembolagets ökade omsättning är trenden att kunderna väljer produkter från de något dyrare segmenten.

Vattenfall svarar för 43,4 (44,4) procent av nettoomsättningen i den statliga bolagsportföljen respektive 39,4 (40,3) procent i det fall intressebolagen inkluderas.

1)Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning, exklusive intressebolag

Mdkr

356,6	357,8	350,0	323,2	321,1
2012	2013	2014	2015	2016

Omsättningsfördelningjan–dec2016,inklusiveintressebolag1

Övriga19,7%

SJ2,6%	Vattenfall39,4%
LKAB4,6%
Apoteket5,8%
Systembolaget8,1%
TeliaCompany8,9%	PostNord10,9%

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2016 ökade och uppgick till

26,6 (16,5) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre ned skrivningar för kvarvarande verksamheter i Vattenfall, vars underliggande rörelseresultat därtill ökade med 1,2 miljarder kronor. Även LKAB:s lägre nedskrivningar av anläggningstill gångar bidrog i stor utsträckning till det högre rörelseresultatet.

Resultatet efter skatt för helåret 2016 minskade och upp gick till 4,7 (1,6) miljarder kronor främst till följd av negativa resultat i Vattenfall, PostNord och LKAB. Vattenfalls resultat efter skatt för helåret 2016 minskade med 6,2 miljarder kronor och uppgick till 26,0 (19,8) miljarder kronor. De låga elpriserna ledde till betydande nedskrivningar för Vattenfall om samman lagt 33,8 (36,8) miljarder kronor, varav större delen redovisades under det andra kvartalet och omfattande den nu sålda och avvecklade tyska brunkolsverksamheten.

PostNords resultat efter skatt för helåret 2016 minskade med 1,9 miljarder kronor och uppgick till 1,6 (0,3) miljarder kronor.

Resultat efter skatt

Mdkr

48,4
	14,3	16,5	-1,6	-4,7
2012	2013	2014	2015	2016
4

Förändringen förklaras framför allt av jämförelsestörande poster om netto 1,6 (0,4) miljarder kronor för helåret, främst hänförliga till nedskrivningen av goodwill och vissa anlägg ningstillgångar i Danmark samt försäljningen av PostNord Strålfors utomnordiska verksamheter. LKAB:s resultat efter skatt för helåret 2016 ökade med 4,7 miljarder kronor och upp gick till 1,0 (5,7) miljarder kronor. Resultatet påverkades av kostnader för avsättning till samhällsomvandlingen i Kiruna och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, även om dessa var lägre än föregående år.

Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från Akademiska Hus, Svenska Spel och statens andel i Telia Company.

För verksamhetsåret 2016 uppgår utdelningarna från bolagen med statligt ägande till 13,6 (15,4) miljarder kronor. Störst utdel ningar kommer från Svenska Spel och Telia Company, 4,8 res pektive 3,2 miljarder kronor.

Resultat efter skatt jan–dec 2016

Bolagmedstörstresultatpåverkan,mdkr

Vattenfall	-26,0

AkademiskaHus			5,1

Svenska Spel			4,9
TeliaCompany						2,4
TeliaCompany						2,4
Specialfastigheter					1,6
Specialfastigheter					1,6
PostNord	-1,6
PostNord	-1,6
SBAB				1,6
SBAB				1,6

Övriga			7,2

Totalt		-4,7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

FINANSIELL UTVECKLING 2016

Bruttoinvesteringar
Mdkr
59,2	52,8	47,9	50,9	43,3
2012	2013	2014	2015	2016

Avkastning på eget kapital

13,70
	4,00	4,86	0,42	-1,65
2012	2013	2014	2015	2016

Utdelningar,
Mdkr
26,7		26,3
	17,7		15,4	13,6
2012	2013	2014	2015	2016

Bruttoinvesteringarna minskade med 15,1 pro- cent och uppgick till 43,3 (50,9) miljarder kronor. Vattenfallsbruttoinvesteringar,somutgjorde meränhälftenavdetotalabruttoinvesteringarna, minskade med 19,7 procent och uppgick till 23,0 (28,7) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till -1,65(0,42)procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag tillstatskassan.Förverksamhetsåret2016 uppgårstatensutdelningartillsammanlagt 13,6 miljarder kronor.

Bolag med statligt ägande, totalt1, 2

Mdkr	2016	2015	2014	2013	2012

Nettoomsättning(inkl.ev.anslag)	321,1	323,2	350,0	357,8	356,6
Nettoomsättninginkl.intressebolag(inkl.ev.anslag)	353,1	356,0	389,0	405,4	405,4
Resultatförevärdeförändringar	20,8	11,3	23,0	24,9	58,5
Värdeförändringar	5,8	5,2	5,1	2,1	0,5
Rörelseresultat(EBIT)	26,6	16,5	28,1	27,0	59,1
Resultatföreskatt	20,1	10,7	20,6	17,3	50,2
Resultatefterskatt	-4,7	-1,6	16,5	14,3	48,4
Bruttoinvesteringar	43,3	50,9	47,9	52,8	59,2
Kassaflöde från löpande verksamhet (exkl. SEK och SBAB)	46,5	61,7	65,2	65,0	55,5
Summaegetkapital	312,9	339,2	363,8	358,7	365,5
Balansomslutning	1 469,4	1 488,9	1540,3	1489,0	1534,2
Antalanställdaexkl.intressebolag(tusental)	111	120	124	129	131
Antalanställdainkl.intressebolag(tusental)	137	146	163	169	174
Utdelning	13,6	15,4	26,3	17,7	26,7
Uppskattat värde3	510	430	460	500	530
Avkastning på eget kapital (%)	-1,65	0,42	4,86	4,00	13,70
Soliditet (%)	21,30	22,78	23,62	24,10	23,80
Direktavkastning(%)	2,8	3,6	5,5	3,3	4,6

1)Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups Boxer Sverige redovisas som resultat från avvecklad verksamhet respektive verksamhet under avyttring 2016 och 2015. Värdena för tidigare år har inte justerats.

2)SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet för 2016 och 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent. Värdena för tidigare år har inte justerats.

3)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

V Ä R D E U T V E C K L I N G

Högre marknadsvärde

Denstatligabolagsportföljenbeståravbolaginomsektorernabasindustri/energi,telekom, tjänst,fastighet,finans,konsument,infrastrukturochtransport.Basindustri/energiärden dominerandesektornmedomkring40procentavportföljensvärde,följtavdetresektorerna tjänst,fastighetochtelekom,somiåretsportföljvärderingrepresenterarungefärlikastora marknadsvärdenomknappt40procenttotalt.Portföljenärdärmedkonjunkturkänsligoch värdet av portföljen påverkas i hög grad av världsmarknadspriset på järnmalm samt elpriset pådemarknaderdärVattenfallverkar.Under2016ökadevärdetpådenstatligabolags- portföljenmedcirka80miljarderkronor,ellerknappt19procent,jämförtmedföregåendeår.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och värdeutvecklingen redogörs här för med fem, respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde av bolagen samt av portföljen som helhet. Majoriteten av bolagen värderas med såväl avkastningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital. I samband med årets värderingsprocess byts värderingsmetodik för Svedab, som tidigare värderats till bokfört eget kapital. Förändringen innebär huvudsakligen att innehavet i Öresundsbrokonsortiet värderas till marknadsvärde genom avkastningsvärdering i kombination med relativvärde ring. Förändringen innebär en betydande värdeeffekt för såväl värdet på Svedab som på den samlade portföljvärderingen.

Värdeutveckling2012till2016

Vid utgången av 2016 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 510 miljarder kronor.1 Justerat för genom förda transaktioner är det en minskning med cirka 20 miljarder kronor, eller knappt 4 procent, sedan 2012 då portföljen vär derades till cirka 530 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 55 procent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala sammansättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslutade samhälls uppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkast ning, bidrar också till att jämförelsen med Stockholmsbörsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeminskning, rensat för försäljningar, om 20 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i

sektorn basindustri/energi där Vattenfall och LKAB ingår. Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten har minskat under den senaste femårsperioden. Sedan 2012 har innehaven i sektorn basindustri/energi minskat i värde med cirka 55 miljarder kronor, från cirka 260 miljarder kronor till cirka 205 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen,

justerat för transaktioner, har sektorns andel av den totala stat liga bolagsportföljen minskat med 10 procentenheter till cirka 40 procent av värdet vid utgången av 2016.

Justerat för transaktioner har värdet för den statliga bolagsportföljen exklusive sektorn basindustri/energi under samma period ökat i värde med cirka 30 miljarder kronor, från cirka 270 miljarder kronor till cirka 300 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med i genomsnitt cirka 3 procent per år. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med i genomsnitt 12 procent per år.

Utöver sektorn basindustri/energi har även sektorerna telekom och tjänster haft en negativ utveckling sedan 2012. Värdeminskningen om totalt cirka 25 miljarder kronor för dessa sektorer beror främst på börsutvecklingen för Telia Company och det faktum att värderingen av Svenska Spel sedan 2015 inkluderar ett antagande om indragning av undantaget av spel och bolagsskatt.2

Sektorer i den statliga bolagsportföljen som har utvecklats väl sedan 2012 är framför allt fastighet, konsument, finans och infrastruktursektorn. Ökningen inom sektorn konsument beror främst på en god värdeutveckling i Apoteket vars underliggande resultat förbättrats. Ökningen i sektorn finans beror framför allt på SBAB, som gynnats av utvecklingen på den svenska bostads marknaden. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på nybyggnationer inom Akademiska Hus samt en generellt god utveckling på fastighetsmarknaden. Inom infrastruktursek torn har bland annat Swedavia utvecklats väl till följd av god passagerartillväxt och därpå väl utvecklad fastighetsaffär. Årets marknadsvärdering, innebärandes en förändring av värderings metodik, av tillgångarna i Svedab bidrar därtill i hög grad till värdeökningen av sektorn infrastruktur. Vid utgången av 2016 utgjorde sektorn därmed omkring 8 procent av portföljvärdet.

Värdeutveckling2016

Under 2016 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen med cirka 80 miljarder kronor, eller knappt 19 procent, jäm fört med föregående år. Värdeökningen drevs till viss grad av förändringen av värderingsmetodik för Svedab som fram till 2015 värderades till bokfört eget kapital. Som jämförelse steg Stockholmsbörsen under samma period med cirka 6 procent.

Utdelningar till staten under 2016 uppgick till drygt 15 miljarder kronor, vilket innebar en direktavkastning om cirka

1)Årets värdering påverkades positivt av byte av värderingsmetodik för ett innehav med betydande övervärde i relation till aktuellt bokfört värde.

2)Intäkterna till statskassan kommer vid en framtida spel- och bolagsskatt för Svenska Spel att utgöras av utdelning och skatt i stället för som nu endast av utdelning. Värderingstekniskt får dock bolaget en lägre värdering vid detta scenario.

6	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

V Ä R D E U T V E C K L I N G

Direktavkastning
%
5,5
4,6			4,7	4,1			4,5	4,2	4,4							Ø 3,6
3,3	3,6	2,8		3,6	3,2	3,2			3,1	2,9	3,1	2,8	2,7	2,9	2,8	2012
3,3	3,6	2,8		3,6	3,2	3,2			3,1	2,9	3,1	2,8	2,7	2,9	2,8	2013
																2013
																2014
																2015
																2016
Statliga bolagsportföljen				Investor				Industrivärden			OMX Stockholm All Share Index
											Källa: Factset, Industrivärden årsredovisning 2016.

3,6 procent under 2015. Bedömd direktavkastning för 2016 upp går till knappt 3 procent. Den något lägre nivån relaterar främst till portföljens värdeökning under 20161. Historisk direktavkast ning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärlden samt OMX All Share framgår av diagrammet ovan.

De största värdeförändringarna i den statliga bolagsportföl jen under det senaste året stod sektorerna basindustri/energi, telekom (negativ värdeutveckling) och fastighet för. Samman taget summeras en nettoökning av värdet av dessa sektorer med drygt 60 miljarder kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/energi värderades vid utgången av 2016 till cirka 205 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 65 miljarder kronor, eller cirka 45 procent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräknade värdet beror framför allt på en högre värdering av Vattenfall drivet av en lägre bedömd risk, effekter av energiuppgörelsen samt högre elpriser.

Vid utgången av 2016 uppgick värdet i sektorn telekom till knappt 60 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 9 miljarder kronor, eller cirka 13 procent, jämfört med föregående

år. Minskningen i värde förklaras av utvecklingen i Telia Companys aktiekurs.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2016 till 60 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med omkring 6 miljarder kronor, eller 12 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och den gynnsamma utveck lingen på fastighetsmarknaden i stort.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskat tades vid utgången av 2016 till cirka 183 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 20 miljarder kronor. Påverkan från förändringen av värderingsmetod för Svedab var betydande.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2016 minskade värdet på innehavet i Telia Company med 13 procent. Värdet av innehavet i SAS minskade med 54 procent. Justerat för avyttringen av 13,8 miljoner aktier i SAS var värde minskningen knappt 43 procent för SAS. Sammantaget mins kade värdet på de börsnoterade innehaven med 14 procent eller 9,8 miljarder kronor (justerat för försäljningen av SASaktier var minskningen knappt 9,6 miljarder kronor).

Värdeutveckling2012–2016,persektor(justeratförtransaktioner)2

Mdkr

530	500			510
	500	460		510
		460	430
			430
2012	2013	2014	2015	2016

Basindustri/Energi(LKAB,Sveaskog,Vattenfall)

Telecom(TeliaCompany)

Tjänst (APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige, Orio,

Samhall,SOSAlarm,SvenskaSpel,Swedesurvey)

Fastighet(AkademiskaHus,Jernhusen,Specialfastigheter,Statens

Bostadsomvandling, Vasallen)

Finans(AlmiFöretagspartner,Bostadsgaranti,Fouriertransform,

Inlandsinnovation,RISE,SBAB,SEK,SvenskaSkeppshypotek,Swedfund)

Konsument(Apoteket,Apoteksgruppen,Systembolaget)

Infrastruktur(Arlandabanan,Götakanalbolag,Infranord,SSC,Svedab,

Svevia,Swedavia,TeracomGroup)

Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

1)Direktavkastning för den statliga bolagsportföljen beräknas utifrån prognostiserade utdelningar från portföljbolag i relation till bedömt portföljvärde. Någon effekt av eventuell substansrabatt, som är vanligt förekommande bland börsnoterade investmentbolag, beaktas således ej i jämförelsen.

2) Förutom redovisade sektorer ingår för år 2015 sektorn Övriga (Dramaten, ESS, Operan och VisitSweden) med 1 mdkr.	Källa: Näringsdepartementet.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016	7

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

God bolagsstyrning och aktiv förvaltning för långsiktigt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolagsstyrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra riksdagens uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen består av 40 helägda och åtta delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 510 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 111 000 personer och cirka

137 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och

spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt kon kurrensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas.

Ett tjugotal av de statligt ägda bolagen har av riksdagen sär skilt beslutade samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveck ling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i ett flertal bolag motiverar dock att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi

för bolagets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den operationella driften av bolagets verksamhet. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar som privat ägda bolag, se figur på sidan 15.

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägar policy 2017 ingår regeringens riktlinjer för extern rapportering

och riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar policyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga rikt linjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att statens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Riktlinjerna är rekom mendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en internationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Närings och innovationsministern ansvarar för en enhetlig, övergripande ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departe ments förvaltningsansvar i figuren på sidan 17). Näringsdeparte mentet har en särskild organisation specialiserad på bolagsstyr ning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolagsportföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolags analys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell för valtning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdraget ger bolagsförvaltaren för djupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på och viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarnas kom

14	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Statensägarpolicyochriktlinjerförbolagmedstatligtägande2017

Statens ägarpolicy och regeringens riktlinjer	Kravet på jämställdhet i bolagsstyrelserna
för bolag med statligt ägande är centrala	förtydligas. I den statliga bolagsportföljen
dokument i regeringens bolagsstyrning.	(hel och delägda bolag) ska andelen kvinnor
Under2016harettrevideringsarbetegenom	respektivemänistyrelsernavaraminst40
förts med syfte att statens ägarpolicy ska	procent. Jämställdheten i respektive bolags
utgöra ett relevant och aktuellt ramverk för	styrelse ska följa ”trappan” enligt regeringens
regeringens bolagsstyrning. De huvudsakliga	förslag till kvoteringslag. Modellen förtydligar
förändringarna avser bolagens arbete inom	att regeringens ambition om jämställda styrel
hållbart företagande samt styrelsernas sam	ser även gäller de statligt ägda bolagen. Tidi
mansättning och ansvar.	gareharmålet(minst40procentavvardera
	kön)varitsattpåportföljnivå.Nuspecificeras
Statens ägarpolicy	förväntningarna och kraven på bolagsnivå –
Hållbart företagande är en förutsättning för att	varje bolagsstyrelse ska vara jämställd.
de statligt ägda bolagen ska vara framgångs	Styrelsen ansvarar för att de bolag där
rika, moderna och innovativa och är en central	staten har ägarintressen sköts föredömligt
del i regeringens bolagsstyrning. För att möjlig	inom ramen för lagstiftning och statens ägar
göra för bolagen att ligga i framkant, för att	policy. Förtydligande har införts för att betona
ännu tydligare integrera arbetet med hållbart	vikten av att styrelseledamöter i bolag med
företagande i verksamheten och för att styra	statligt ägande, utöver relevant kompetens,
bolagen mot en framtida position i en hållbar	integritet och etik, även har erforderlig tid och
värld har regeringen tydliggjort följande:	engagemang för uppdraget. Även styrelsens
• Agenda2030ochdeglobalamålenfören	ansvar för bolagets interna kontroll, riskhante
hållbar utveckling ska vara vägledande för	ring och regelefterlevnad har förtydligats.
bolagens arbete. Bolagen ska analysera de
globala målen och utifrån sin verksamhet	Regeringens riktlinjer
identifierademålsombolagetgenomsin	I regeringens riktlinjer för extern rappor
verksamhet påverkar och bidrar till.	tering för bolag med statligt ägande möjlig
• Parisavtalet ska vägleda bolagen i deras	görs för bolag med statligt ägande att ligga i
arbete för minskad klimat och miljöpåverkan.	framkant och fortsätta att utveckla sin redo
• Skattefrågor lyfts särskilt fram och bolagets	visning genom att bolagen kan hållbarhets
ansvarsfulla agerande inom området ska	redovisa enligt GRI:s riktlinjer (GRI Stan
bland annat innefatta policybeslut på	dards) eller annat internationellt ramverk.
styrelsenivå.	Bolagen ges även möjlighet att införa integre

rad rapportering, där års och hållbarhets redovisningen integreras till ett samlat doku ment. Kravet på att hållbarhetsredovisningen är kvalitetssäkrad genom oberoende gransk ning och bestyrkande gäller fortsatt.

I regeringens riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befatt ningshavare i bolag med statligt ägande har möjlighetenattgåipensionvid62årsålder tagitsbort.Pensionsåldernhöjstill65årvilket ligger i linje med den allmänna pensionsåldern enligt kollektivavtalade pensionsplaner. Tids perioden för avgångsvederlag har begränsats från18till12månader.

Statens ägarpolicy ska tillämpas från och medden1januari2017ochersättertidigare ägarpolicysombeslutades2015.Regeringens riktlinjer för extern rapportering för bolag med statligt ägande ska tillämpas för de rappor

ter som lämnas för verksamhetsår som inleds frånochmedden1januari2017ochersätter tidigare riktlinjersombeslutades2007.Reger ingens riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings havare i bolag med statligt ägande ska för respektive bolag med statligt ägande tillämpas frånochmedårsstämman2017ochersätter tidigareriktlinjersombeslutades2009.Reger ingens riktlinjer för bolag med statligt ägande ingår i statens ägarpolicy. Statens ägarpolicy har beslutats i de statligt helägda bolagen vid

årsstämmorna2017.

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

	Rättsligt ramverk	Verksamhet och uppdrag	Högsta beslutande organ
Bolag med statligt ägande	Aktiebolagslagen	Bolagsordningens verksamhets	Bolagsstämma
	Statens ägarpolicy	paragraf
	Regelverk för emittenter1	Ägaranvisning2
	Svensk kod för bolagsstyrning
Börsnoterade bolag	Aktiebolagslagen	Bolagsordningens verksamhets	Bolagsstämma
	Regelverk för emittenter	paragraf
	Svensk kod för bolagsstyrning

Myndighet	Myndighetsförordningen	Regleringsbrev	Myndighetschef/styrelse
	Förordning med instruktion	Särskilda regeringsbeslut	eller nämnd
	för myndigheter	om uppdrag

1)Gällerförexternrapportering.

2) Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

petens bidrar till bolagsgruppernas kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolagsförval taren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägar dialoger, det vill säga mellan politisk ledning och bolagets styrel seordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseleda mot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrningsfrågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer och kunskaper ser ut på Regerings kansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i ägarpolicyn.

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper. Bolagsgruppen leds av bolags förvaltaren och består även av specialister inom analys, affärs juridik, styrelserekrytering och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. Sammansättningen bidrar till att gruppen har en god insikt i marknadens och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vilket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgruppen sker analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkurrenter och hållbart för tagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, styrelseförändringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelnings policys, samt måluppfyllelse.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart företagande, samt fattar andra viktiga strate giska beslut. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verk samhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säker ställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en struk turerad styrelsenomineringsprocess. Läs mer om styrelsenomi neringsprocessen på sidan 18.

Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Ord föranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är ett viktigt redskap för staten som bolags ägare, se figur sidan 17. Genom att bolagens prestation regelbun det följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risk nivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslu

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

	Transparens-	Arbete i
	Transparens-	bolags-
	krav	bolags-
	krav	styrelserna
		styrelserna
		Aktivt ägande
	Ägardialog	Nominering
	Ägardialog	av styrelser
		av styrelser

Mål och utvärdering

tade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit till bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart företagande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Finansdepartementet, Kulturdepartemen tet, Socialdepartementet och Utrikesdepartementet. De olika departementens statsråd och politiska ledning träffar regel bundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägardialogen sker uppfölj ning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen inom området hållbart företagande följs upp inom ramen för ägardialogen. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finansiella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till han del på en reglerad marknad i Sverige. Vid upprättandet av håll barhetsredovisning ska de följa de regler om hållbarhetsrap port i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de

olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Bolagsstyrningen – mål och uppföljning

Med utgångspunkt i riksdagens beslut bestämmer ägaren genom regeringen bolagens verksamhetsmål i bolagsordningen som beslutas på bolagsstämma.

Ansvar

Riksdag

Ägaren genom regeringen

Bolagsstyrelse

Ägaren +

Bolagsstyrelse och ledning

Beslutsmandat

Uppdrag

Ekonomiska		Uppdragsmål
mål		Uppdragsmål
mål

Strategiska mål för ett hållbart företagande

Ägardialog

Beskrivning

Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.

Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål för ett hållbart företagande syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksam hetenbedrivseffektivtochhållbart,samtunderlättauppföljning.

Vid fastställandet av de olika typerna av mål beaktas att dessa kompletterar och harmoniserar med varandra.

I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutande målen. Regeringen återrapporterar genom en årlig skrivelse till riksdagen där verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande är en bilaga.

Förvaltningsansvar

Näringsdepartementet			Finansdepartementet
Akademiska Hus	PostNord	Svedab	Miljömärkning Sverige
Almi Företagspartner	RISE, Research Institutes of	Svenska Skeppshypotek
Apoteket	Sweden	Svenska Spel	Kulturdepartementet
Apoteksgruppen	Samhall	Svevia	Kungliga Dramatiska teatern
Arlandabanan Infastructure	Saminvest	Swedavia	Kungliga Operan
Bilprovningen	SAS	Swedesurvey	Voksenåsen
Bostadsgaranti	SBAB	Swedfund
EUROFIMA	SEK, Svensk Exportkredit	Telia Company	Socialdepartementet
Green Cargo	SJ	Teracom Group	Socialdepartementet
Green Cargo	SJ	Teracom Group	APL, Apotek Produktion &
Göta kanalbolag	SOS Alarm	Vasallen	APL, Apotek Produktion &
Göta kanalbolag	SOS Alarm	Vasallen	Laboratorier
Infranord	Specialfastigheter	Vattenfall	Laboratorier
Infranord	Specialfastigheter	Vattenfall	Systembolaget
Jernhusen	SSC, Svenska rymdaktiebolaget	VisitSweden	Systembolaget
Jernhusen	SSC, Svenska rymdaktiebolaget	VisitSweden
Lernia	Statens Bostadsomvandling		Utrikesdepartementet
LKAB	Stiftelsen industrifonden		Utrikesdepartementet
LKAB	Stiftelsen industrifonden		Sweden House
Metria	Stiftelsen norrlandsfonden		Sweden House
Metria	Stiftelsen norrlandsfonden
Orio	Sveaskog

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Närings departementet uppgick under 2016 till 41,7 (40,7) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital.

Arvode för externt köpta tjänster såsom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhets berättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 14,5 (21,9) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvudsak ligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvalt ningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsupp gifter inom respektive departement.

Förändringar i portföljen

Staten sålde den 12 oktober 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försälj ningen minskade statens ägarandel från cirka 21,4 procent till cirka 17,2 procent av antalet stamaktier.

Från den 1 juli 2016 ingår helägda Saminvest i den statliga bolagsportföljen. Saminvest är från och med 2017 moderbolag till de statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fourier transform. Läs mer om Saminvest på sida 19.

Den 18 mars 2016 trädde European Spallation Source ESS AB i likvidation.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Bolag	Nuvarande ägarandel, %	Bemyndigande att förändra ägandet till, %	Beslut
Bilprovningen	100	0	prop.2009/10:54,bet.2009/10:NU10,rskr.2009/10:162

Bostadsgaranti	50	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Orio	100	0	prop.2012/13:99,bet.2012/13:FiU21,rskr.2012/13:287

SAS	17,2	0	prop.2009/10:121,bet.2009/10:FiU35,rskr.2009/10:220

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

I proposition 2016/17:181 Statligt ägda bolag i omvandling, som överlämnades till riksdagen den 20 april 2017, föreslår reger ingen att statens innehav i Apotekgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB och Swedish National Road Consulting AB

avyttras. Regeringen föreslår även en avveckling och likvidation av Swedesurvey Aktiebolag för att överföra delar av verksam heten till Lantmäteriet. Riksdagen bedöms komma att besluta om regeringens förslag i juni 2017.

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Närings departementet har egna styrelserekryterare vars främsta uppgift är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamöter1.

Styrelsenomineringsprocessen genomförs

årligenochinledseftersommarendåbefint liga styrelser varit på plats sedan årsstäm morna i april och ofta haft sina första strategi möten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekryte rarna kompetensbehovet utifrån nuvarande styrelsesammansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, det vill säga ägarens utvärdering och styrelsens utvärde ring, samtal med respektive bolags styrelse ordförande och bolagsgruppernas analyser, till exempel hållbarhetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med VD. Styrelsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bakgrund för att kunna för valta bolagets angelägenheter med integritet ocheffektivitet.Detkrävsattvarjeledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehovfastställskravprofilerförde styrelseledamöter och ordförande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekryteringsbas för att ta till vara kom petens hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren heter. Syftet med att ta in ledamöter med varierad bakgrund är att ge styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, det vill

säga mångfald för att undvika grupptänkande. Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ordförande och styrelse ledamöter som ska väljas om och bytas ut, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamöter. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering

till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.

Varjeårväljsomkring40–60nyastyrelse ledamöter. Det innebär att staten över tid byter en person per styrelse och år. Snittstor leken på styrelserna är sju personer, vilket innebär att styrelseledamöter i genomsnitt sitter sex till sju år.

1)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen industrifonden, Stiftelsen norrlandsfonden och Svenska Skeppshypoteks kassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen – årscykel

Regeringskanslibeslut2 (nomineringsbeslut, förordnande, instruktion, fullmakt)

Beredning inom Regeringskansliet

Sökprocess	Årsstämma
	Årsstämma
Kompetensanalys
Styrelsens utvärdering	Ägarens utvärdering
2) Beslut av bolagsansvarigt statsråd.

18	VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Saminvest

– från ax till limpa på mindre än två år

Den1januari2017stodSaminvest,statensnyariskkapitalstruktur,klartförverksamhetsstart.

TillkomstenavSaminvestinleddes2015dåregeringenvilleskapa enmerflexibelstatligriskkapitalstruktur.Dendåvarandestruk turen bestod av kapital som till stor del låsts till vissa regioner och branscher.

För att förnya det svenska näringslivet ville regeringen att det statliga riskkapitalet skulle bli mer verksamt inom utvecklings skeden. Dessutom fanns ett önskemål om att skapa en risk kapitalstruktur som klarar att tillgodose olika behov vid olika tider, eftersom kapitalbehovet i en bransch på några år kan förändras. Statens kapitalverktyg för utveckling av små och medelstora företag borde enligt regeringen vara oberoende

av branscher, faser, branschkompetens med mera.

Utredning föreslog fondinvesteringar

Imars2015beslutadedärförregeringenatttillsättaensärskild utredaremeduppdragetattseöverstatensinsatserförfinan siering av små och medelstora företag. Utredningen genom fördes på tre månader och i mitten av juni överlämnades den till närings och innovationsministern. Utredningen föreslog att staten skulle bilda ett nytt bolag som investerar i investerings team, så kallade venture capitalfonder, tillsammans med det privata kapitalet. Att investera i team och deras fonder, i stället för direkt i företag, innebär att statens bolag inte behöver den speciella bolagsinvesteringskunskap som tidigare strukturer haft. I stället utvecklar statens bolag en förmåga att utvärdera de team och fonder man investerar i. När det statliga utveck lingsbolaget, efter utvärdering, investerar i fonder lockas även det privata kapitalet att investera.

Det nya statliga riskkapitalbolaget skulle enligt förslaget finansieras avdetvåstatligtägdariskkapitalbolagenFourier transform och Inlandsinnovation. Dessa bolag skulle därmed upphöra att direktinvestera i företag och på sikt avvecklas.

Efter att förslaget behandlats av remissinstanser och efter att tekniska frågor kring koncernkonstruktionen utretts,

presenteraderegeringenimars2016sittförslagtillnyrisk kapitalstruktur. Propositionen ”Staten och kapitalet” (prop

2015/16:110)byggdepåhuvuddragenfrånutredningen.

I juni behandlade riksdagen propositionen och beslutade i

enlighetmedden(bet.2015/16:NU23,rskr2915/16:295),och några dagar senare bemyndigades närings och innovations ministern att etablera det nya statligt ägda riskkapitalbolaget.

Hösten2016förbereddesSaminvest

Saminvestbildadesden1juli2016ochsamtidigtfickbolaget en fem personer stark styrelse med uppgift att under resten av2016förberedaSaminvestinförverksamhetsstart.

Förberedelserna omfattade dels en legal och värdemässig genomgång av Inlandsinnovation och Fouriertransform vilka från årsskiftet skulle införlivas som dotterbolag i Saminvest. Dessutom förbereddes Saminvest operativt, där rekryteringen av VD och andra nyckelfunktioner blev centralt för att bolaget skulle kunna inleda verksamheten så snart som möjligt.

Den1januari2017tillfördesaktiernaiFouriertransformoch

Inlandsinnovation till Saminvest. Den nya Saminvestkoncernen höllnågradagarsenareenextrastämmadåbolagetficksitt uppdrag förtydligat i en ägaranvisning och styrelsen utökades. Saminvest kommer att göra indirekta investeringar i fonder till sammansmedprivatkapital.Idotterbolagenförvaltasdebefint liga investeringarna tills de kan avvecklas ansvarsfullt.

2015

6 mars

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att seöverstatensinsatserförfinansieringavsmåoch medelstora företag.

15juni

Utredningen överlämnar betänkandet ”En fond strukturförinnovationochtillväxt”(SOU2015:64) till närings och innovationsministern.

19 juni till mitten av september

Betänkandet remissbehandlas.

2016

15 mars

Propositionen”Statenochkapitalet”(prop2015/16:110)

överlämnas till riksdagen.

16juni

Riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag.

22juni

Regeringen bemyndigar närings och innovationsminis tern att förvärva ett lagerbolag som ska bli Saminvest.

1juli

Saminvest startas, fem styrelseledamöter tillsätts.

Okt,nov,dec

Legal,finansiellochskattemässigduediligenceav

Fouriertransform och Inlandsinnovation genomförs.

2017

1januari

Staten tillskjuter aktierna i Fouriertransform och Inlandsinnovation till Saminvest som ovillkorat aktieägartillskott.

13januari

Saminvest får vid extra bolagsstämma ytterligare tre styrelseledamöter samt en ägaranvisning där uppdraget förtydligas.

1februari

Peder Hasslev tillträder tjänsten som VD i Saminvest.

Detta är Saminvest:

Saminvest gör indirekta investeringar i så kallade venture capital-fonder och såddfonder tillsammans med privat kapital.

Saminvest skastärkafinansieringssystemetförinnovativabolag medhögtillväxtpotentialsåattflerväxandeföretagskapas. Investeringarna finansierasavkapitalfråndotterbolagen

Inlandsinnovation och Fouriertransform vars verksamhet att

nyinvesteraharupphört.Derasbefintligaportföljbolag ska förvaltas och därefter avvecklas.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

E K O N O M I S K A M Å L

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolag med statligt ägande för att hålla den ekonomiska risken påenrimlignivåochförattverksamhetenskabedrivassåeffektivtsommöjligt.Ägarentar tillsammans med bolagen fram de ekonomiska målen som ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska. Uppföljning av målen sker genom regelbundna avstämningsmöten mellan ägare och bolag.

Bolagen med statligt ägande verkar i de flesta fall under mark nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det inne bär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på marknaden och att de precis som dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värdeutveckling och effektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effek tivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekono miska mål. De ekonomiska målen ska vara realistiska, upp följningsbara och ambitiösa. Ägaren utarbetar därför målen tillsammans med bolagen. På så vis skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och verklighetsförankringen i målen förbättras.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts upp dragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen upp fyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen eftersom det särskilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbar hetsanalys ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjlig heter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman. Läs mer om framtagandet av nya ekonomiska mål för Swedfund nedan.

Syfte med ekonomiska mål

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att:

•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsled ning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och långsiktiga. Det betyder att de kan att överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursvängningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bland annat rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen ses över med jämna mellanrum. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avytt ringar. Större och varaktiga makroekonomiska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. En revidering av målen är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.


	Nya mål på plats för Swedfund	Fastställande och uppföljning av mål är ett av bolagsförvaltningens

		viktigaste verktyg. Genom att Swedfunds prestation regelbundet följs
		upp mot fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till
	Efter att ägaren initierat en diskussion med Swedfunds	Swedfunds		utveckling.Målenbidrartilleneffektivareochtydligareägar
	styrelse fattade styrelsen beslut om en översyn av	styrning eftersom det blir enklare att förstå ägarens förväntningar.
	Swedfunds ekonomiska mål. Det blev startpunkten för ett
	genomgripande målprojekt för bolaget. Inom målprojek-	Uppdragsmålen bidrar till ökad transparens
	tet som pågick under 2016 genomfördes också en hållbar-	Ägarens hållbarhetsanalys visade att Swedfund har en etablerad
	hetsanalys och en översyn av bolagets ägaranvisning som	ochstruktureradprocessförattidentifieraocharbetamedhållbar
	resulterade i ett antal nya uppdragsmål. Målprojektet drevs	hetsrelaterade risker och möjligheter genom investeringsprocessen.
	i nära samarbete mellan ägare, styrelse och ledning.	Analysen	identifieradedockettantalförbättringsmöjlighetergällande
		transparens och öppenhet kring det resultat och den utveckling som
		sker i investeringarna.

20		VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Med fastställande av ekonomiska mål vill

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Det blev därför naturligt att säkerställa att utformning av uppdragsmål och ägaranvis ning bidrog till en bättre transparens och återrapportering kring resultat och utveckling per investering. De uppdragsmål och indikatorer som fastställdes följs upp och Swedfunds investeringar utvärderas för att säkerställa att samtliga investeringar bidrar till långsiktiga och konkreta resultat för fattigdomsbekämp ning, i linje med bolagets uppdrag.

Fokus på effektivitet och lönsamhet

Skr. 2016/17:140

Bilaga

E K O N O M I S K A M Å L

Kapitalstruktur

Kostnad för eget kapital

Lönsamhetsmål

Konsistensbedömning

Förslag

Utdelningspolicy

Metoden för att fastställa ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

nad. Beräkningen kompletteras med bransch

samtbranschjämförelser.Fördeflestabolag

Den metod som används för att fastställa

jämförelser och en mer ingående analys av

används ett avkastningsmål (till exempel

ekonomiska

målbyggerpåenanalysiflera

bolagets rörelserisk. Analysen kring bolagets

avkastning på eget eller operativt kapital). För

steg. Startpunkten utgörs av en beräkning av

rörelserisk är extra betydelsefull eftersom

andra bolag, som inte binder mycket kapital,

bolagets kapitalkostnad. Kapitalkostnaden

enlämpligkapitalstrukturbörvarafinansiellt

kan det vara mer relevant med ett marginal

är den förväntade avkastning en investerare

motståndskraftigochhållabolageteffektivt

mål (till exempel rörelsemarginalmål).

skulle kunna få för en alternativ placering med

kapitaliserat. Detta innebär att ett bolag inte

samma risk och löptid. Den avgör om inves

bör ha ett större eget kapital än nödvändigt.

En anpassad utdelningspolicy

teraren får en rimlig avkastning på sin inves

Kapitalstrukturmålet ska vara en långsiktig,

Utdelningspolicyns syfte är att se till att

tering i bolaget och det risktagande som den

ambitiös och realistisk målbild för bolaget.

ägaren får en förutsägbar och långsiktigt håll

medför. En rimlig kompensation bör över tid

Målet för kapitalstrukturen uttrycks vanligt

bar utdelning. Alternativet är att bolaget får

vara lika med kapitalkostnaden. Om avkast

vis som ett intervall för nettoskuldsättnings

behålla kapitalet och investera det i verk

ningen på eget kapital över tid överstiger

graden.

samheten. Ett bolag som har attraktiva

kapitalkostnaden får investeraren ytter

investeringsmöjligheter med en förväntad

ligare kompensation för sitt risktagande.

Ettambitiöstlönsamhetsmål

avkastning som överstiger kapitalkostnaden

Om avkastningen över tid däremot under

Syftet med lönsamhetsmålet att se till att

kan få behålla kapitalet för investeringar. I stäl

stiger kapitalkostnaden får investeraren inte

verksamhetenbedrivssåeffektivtsommöj

let för utdelning kan ägare då tillgodogöra sig

fullt ut kompensation för sitt risktagande.

ligt,urbådeettfinansielltochettoperativt

en värdeökning i bolaget. Utdelningspolicyn

Nedan beskrivs de tre huvudområdena för de

perspektiv. Lönsamhetsmålet syftar också

bygger därför på en grundlig analys av

ekonomiska målen samt hur kapitalkostnaden

till att ge en rimlig kompensation för det risk

bolagets investeringsplan och tillväxtmöjlig

påverkar dessa.

tagande en investering i bolaget innebär.

heter. Investeringar som inte uppnår ägarens

Därför utgör kapitalkostnaden golvet för lön

lönsamhetsmål kan ändå vara attraktiva och

Eneffektivkapitalstruktur

samhetsmålet. Precis som övriga ekonomiska

ska genomföras så länge den förväntade

Kapitalstrukturmålet fastställs för att hålla

mål ska lönsamhetsmålet ses som ett mål

avkastningen på investeringen motsvarar eller

risken på en rimlig nivå samtidigt som bolaget

som ska uppnås på sikt och inte som ett krav

överstiger kapitalkostnaden. Sammantaget

äreffektivtkapitaliserat.Förattfinnaen

som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt.

betyder det att utdelningsmålet inte behöver

lämplig kapitalstruktur beräknas först den

Det bör således utgöra en ambitiös och sam

uppnås varje år utan ska ses som ett långsik

teoretiskt optimala kapitalstrukturen, det

tidigt realistisk målbild för bolaget. Meto

tigt, ambitiöst och realistiskt mål. Utdelnings

vill säga den fördelning mellan eget och lånat

den för att fastställa lönsamhetsmålet omfat

policyn uttrycks vanligen som en andel av

kapital som minimerar bolagets kapitalkost

tareningåendeanalysavbolagetsaffärsplan

åretsresultat,ideflestafallsomettintervall.

Om Swedfund

SwedfundärSverigesutvecklingsfinansiärochskabidratillfattigdomsminskningivärlden genom hållbart företagande.

Islutetav2016hadeSwedfundgenomfört64investeringariföretagochfonderi28länder, varavmeränhälfteniAfrika.Totaltkontrakteratbeloppuppgicktill4miljarderkronor.

Utrikesdepartementet ansvarar för biståndsbudgeten och Swedfunds kapitaltillskott som gårtillökadeinvesteringar.För2016fickSwedfundettkapitaltillskottom400miljonerkronor som möjliggör för bolaget att ytterligare bidra till fattigdomsminskning genom hållbara företag och ökad sysselsättning.

Näringsdepartementetärsedanden1januari2015ansvarigtförägarskapochförvaltning av Swedfund.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

H Å L L B A R H E T S M Å L

Strategiska mål för hållbart företagande

Utgångspunkten för hållbart företagande är att företag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling. Det ska uppnås genom att balansera och förena ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål. Ägaren följer upp bolagens arbete genom en hållbarhetsanalys.

Staten som ägare har en hög ambitionsnivå för hållbart före tagande. Utgångspunkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det inne bär att bolagen ska minimera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men också ta tillvara möjligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller.

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt inom hållbart företagande. Ett föredömligt agerande innefattar ett strategiskt arbete, transparent agerande och samarbete med intressenter som affärspartners, kunder, leverantörer och andra. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer och från och med 2017 även Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling. Genom att arbeta för efterlevnad av inter nationella riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag arbetar bolagen för att aktivt identifiera risker och negativ påverkan samt att etablera rutiner och processer för att minska denna.

Agenda 2030 är en gemensam agenda för världens länder med 17 globala mål för en hållbar utveckling som gäller fram till 2030. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det innefattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera målen för att identifiera vilka mål de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till. Läs mer om agenda 2030 och den nya ägarpolicyn på sidan 15.

Regeringen menar att ett proaktivt och integrerat håll barhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bolagets

Processen för hållbarhetsanalys

	Land- och	Bolagsanalys	Jämförelse	Slutsats
	sektoranalys	Identifieringav	Jämförelse med	Resultatet används
	Globalatrender:	relevanta:	”Best practise” inom	i bolagsstyrning:
	• Teknikutveckling	• Möjligheter	området.	• Ägardialog
	• Klimatförändring	• Risker		• Ekonomiska mål
Närings-	• Ändliga naturresurser	Analysavbolagets		• Styrelserekrytering
Närings-	Sektorrelaterade	hanteringav:		• Övriga processer
departementet	Sektorrelaterade	hanteringav:
departementet	nyckelfrågor:	• Bolagsstyrning
	nyckelfrågor:	• Bolagsstyrning
	• Möjligheter	• Genomförande
	• Risker	• Extern
	Landrelateradenyckelfrågor:	kommunikation
	Landrelateradenyckelfrågor:
	• Möjligheter
	• Risker

Bolaget/styrelsen		Bolagets och styrelsens arbete med hållbart företagande är en separat process

ägaren skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar värdeutvecklingförbolagen.Detfinnshögtställdakravpåatt

verksamhetenibolagenbedrivsmedgodeffektivitet,attbolagenhar finansiellaförutsättningarattfullföljasinaplanerochattdebedriver sinaaffärerpåetthållbartsätt.Somhållbarhetsanalysen visadehar

Swedfund under de senaste åren etablerat en god plattform för ana lysochhanteringavhållbarhetsriskerinyaochbefintligainvesteringar.

Ägaren vill nu att Swedfund ökar fokus på den egna verksamhetens finansiellariskerochattbolagetbedrivssåeffektivtsommöjligt.

Det har varit utmanande år för bolaget där de nuvarande ekonomiska målen inte har uppnåtts. Att säkerställa ekonomisk bärkraftighet i bolagets verksamhet likt i de investeringar som

genomförs är grunden till att säkerställa långsiktiga och hållbara utvecklingseffekter .DåSwedfundbefinnersigienövergångsfas,från att vända det negativa resultatet de senaste åren till att vara långsik tigt kostnadstäckande och lönsamt, fastställdes mål som är tidsbe stämda och mer kortsiktiga samt säkerställer att bolaget bedrivs på ettaffärsmässigtsätt,ilinjemedbolagetsuppdrag.

Swedfunds nya ekonomiska mål, uppdragsmål och ägaranvisning beslutades påenextrabolagsstämmaidecember2016.

De nya ekonomiska målen och uppdragsmålen redovisas i

bolagsöversiktenpåsidan75.

22	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

H Å L L B A R H E T S M Å L

affärsstrategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär och, i förekommande fall, sitt särskilt beslutade samhällsupp drag i fastställandet av mål och strategier för att nå dessa mål. Uppföljning av de strategiska mål för hållbart företagande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolagsförvaltningens arbete.

Mål- och strategiformulering

Regeringen har definierat ett antal kvalitetskrav för de strategiska målen för hållbart företagande. De ska vara:

•få och övergripande,

•värdeskapande,

•relevanta för bolagets affärsverksamhet och hållbarhets utmaningar,

•relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag (när samhällsuppdrag finns),

•långsiktiga och utmanande,

•uppföljningsbara (behöver inte vara kvantifierbara), samt

•tydliga och enkla att kommunicera.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifika hållbarhets analyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart före tagande. Hållbarhetsanalysen utgår från en bred omvärldsanalys som beaktar globala trender, risker och möjligheter kopplade till den värdekedja bolaget verkar i.

Resultatet från hållbarhetsanalysen bidrar med kunskap till ägaren och har flera användningsområden, dels ligger det till grund för det aktiva ägandet i form av styrelsenominerings processen, dels ligger det till grund för dialogen mellan ägaren och bolaget, vilket ger förutsättningar för en långsiktig och kon sekvent styrning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdrags mål eftersom den minskar risken för målkonflikter.

Internationella riktlinjer

Bolagen med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskligarättigheter,arbetsvillkor,antikorruptionochaffärsetik.

OECD:s riktlinjer		anslutit sig. Riktlinjerna revidera	FN:s vägledande principer för	deråtagitsigatttillår2030utrota
för multinationella		dessenast2011.	företag och mänskliga rättig-	fattigdomen och hungern överallt;
företag är gemen			heter. Principen ”Skydda, res	att bekämpa ojämlikheter inom
samma rekommen		Global Compact är	pektera, åtgärda” har tagits fram	och mellan länder; att bygga fred
dationer från regeringar till		ett globalt FNiniti	för att klargöra staters respek	liga, rättvisa och inkluderande
multinationella företag för hur		ativ som bygger på	tive företags ansvar i förhållande	samhällen; att skydda de mänsk
affärsverksamheter	bedrivs	tio principer inom	till skyddet och främjandet av de	liga rättigheterna och främja jäm
ansvarsfullt oavsett var företagen		mänskliga rättighe	mänskliga rättigheterna. Före	ställdhetochkvinnorsochflickors
verkar. De är en del av OECD:s		ter, arbetsrätt, miljö och antikor	tag har ett ansvar för att respek	egenmakt; att säkerställa ett
deklaration om internationella		ruption som formulerats utifrån	tera dessa rättigheter i sitt före	varaktigt skydd för planeten och
investeringar och multinatio		FN:s kärnkonventioner. Företag	tagande och att verka för att de	dess naturresurser.
nella företag som förhandlades		som ansluter sig till Global Com	inte medverkar till att mänskliga	De17globalamålenoch
fram1976.Riktlinjernainnehåller		pact arbetar för att integrera prin	rättigheter kränks.	169delmåleniAgenda2030är
ickebindande principer men		ciperna i sina egna verksamheter.		universella, integrerade och odel
de länder som har anslutit sig		Sedanstarten2000harantalet	Agenda2030Vid FN:s toppmöte	bara och balanserar de tre dimen
till riktlinjerna gör en bindande		medlemmar stadigt ökat varav	2015antogvärldensstatsoch	sionerna av hållbar utveckling:
utfästelse om att tillämpa dessa.		merparten är företag. Flera bolag	regeringscheferAgenda2030för	den ekonomiska, den sociala och
Förutom OECD:s medlemslän		med statligt ägande har anslutit	hållbar utveckling. Genom FN:s	den miljömässiga.
der har en rad ickeOECD länder		sig till Global Compact.	Agenda2030harvärldenslän

”Närjagtillträddesomordförandevidstämmaniapril2016,vardetsomordförandeför en delvis ny styrelse och min ambition var att utifrån hur det har varit tidigare driva ett förändringsarbete. Min uppfattning var att störst fokus länge legat på de två första av Swedfunds investeringsfundament, samhällsutveckling och hållbarhet, medan det krävdes förändringar huvudsakligen vad gällde det tredje fundamentet, bärkraftighet.

Målprojektet blev på något vis en symbol, som hjälpte mig att öka medvetenheten kring denfinansiellabärkraftenivårainvesteringarochvåreffektivitetiorganisationen.Någon har sagt att bara det som kan mätas kan förbättras och målprojektet hjälpte mig också att förtydliga och mäta ett förändrings och förbättringsarbete.”

Göran Barsby, styrelseordförande, Swedfund

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

U P P D R A G S M Å L

Uppdragsmål tydliggör ickefinansiellavärden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fastställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Ett särskilt beslutat samhällsupp drag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riks dagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedelsförsörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skadeverkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kost nader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi Företags partner och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utomlands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker ofta i en integrerad process för att undvika målkonflikt med exempelvis ekonomiska mål och för att undvika marknadssned vridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman. Under 2016 fastställdes uppdragsmål för Swedfund, läs mer på sidorna 20–23.

Syfte med uppdragsmål

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

VARFÖR	VAD	HUR
Definierasyftetmedvarför	Definierauppdragetochvad	Definierauppdragsmålsomspeglar
uppdraget ska utföras.	bolaget ska göra.	syftet och beskriver hur uppdraget
		ska utföras.
(enligt till exempel propositioner	(enligt bolagsordning och/eller	(t.ex. mål för beläggningsgrad,
och utskottsbetänkanden)	ägaranvisning)	volymer,	effektivitetsmåttellerannat

mått inom bolagets kontroll)

Specificerakostnadföruppdragochinverkanpåekonomiskamål

Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en struk turerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan sum merasitresteg:(1)definieravarföruppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhäll snyttan,(2)definieravadbolagetskagöra,det villsägauppdraget,och(3)fastställuppdrags mål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

I bolagsordningens verksamhetsbeskriv ning framgår ofta vad det särskilt beslutade

samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formu leras måste därför samhällsnyttan först klar göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör under lagförriksdagensbeslut.Iblandfinnsdetflera propositioner och utskottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definierakategorierförolikatyperavsyften

eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas standardmål fram. Ett exempel är inom infra struktur, där standardmålen utgörs av måtten beläggningsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infra strukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I

bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets och kundmätningar särskilt viktiga eftersom detintefinnsnågotnaturligtomvandlings tryckpåbolagetattverkamereffektivt.

24	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

M Å L U P P F Ö L J N I N G

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation mot fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling. Uppföljning sker i ägardialogen mellan staten som ägare och bolagens styrelseordförande och ledning.

Ekonomiska mål – Mål och utfall 2016

		Lönsamhet		Kapitalstruktur		Beslutad utdelning
	Avkastning eget kapital,			Soliditet,	baserad på 2016 års vinst,
	om inget annat anges		om inget annan anges		om inget annat anges
%, om inget annat anges	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016
Akademiska Hus	≥6,51	6,21	30–40	41,4	40–60	60
APL	>8	0,1	40–50	33,7	50
Apoteket	≥32	3,42	40–803	543	40–604	564
Apoteksgruppen	≥3	0,1	40–60	84	40–60
Bilprovningen	≥82	4,12	30–40	55,5	>80	100
Green Cargo	106	neg6	0,6–0,93	1,83	50
Göta kanalbolag	≥07	07	10–503	93
Infranord	≥16	24,1	>33	40,0	50–75	50

Jernhusen	12	19,2	35–45	42,5	33	33

Lernia	≥20	7	30–50	33	50	50

LKAB	>12	neg	0–203	20,73	30–50
Metria	≥105	7,35	30	45,8	30	30
PostNord	10,56	12,16	10–503	0,053	40–60
Samhall	7	12	≥30	42

SAS			>208	418
SJ	≥76	206	0,5–1,03	03	30–50	40
SOS Alarm	≥22	5,72	25–35	33	≥50
Specialfastigheter	89	13,79	25–35	32,2	50	50
SSC	≥66	2,16	0,3–0,53	0,43	30
Sveaskog	≥4,510	4,210	0,3–0,63	0,43	65–90	85
Svenska Spel	≥222	22,22
Svevia	≥20	26,2	20–30	32,1	50	84
Swedavia	≥76	8,66	1,0–1,53	0,73	30–50	30
Swedesurvey	≥52	3,22	10–1511	7,411	50–100
Swedfund	pos12	212
Systembolaget	rf+7	17,5	20–30	28,2	80–100	100

Telia Company			A till BBB+13	A till BBB+13	>213	213
Teracom Group	17	34	30	60	40–60	60

Vasallen	rf+4	neg	≥50	89,5	30–50

Vattenfall	914	0,514	50–903	60,53	40–60

1)Avkastningpåoperativtkapitalexklusivevärdeförändringar.2)Rörelsemarginal.3)Skuldsättningsgrad,%ellerggr.4)Andelavåretsresultatjusteratförresultatochskatthänförligt tillpensionstillgångarochpensionsförpliktelser.5)EBITDAmarginal.6)Avkastningpåoperativtkapital.7)EBTmarginal.8)Finansiellberedskap:likvidamedelsamtoutnyttjadekredit faciliteter/fasta kostnader. 9) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt. 10) Direktavkastning 11) Eget kapitalskauppgåtillminst10–15miljonerkronor.12)EBIToavsettredovisningsstandardskavarapositivt,utfallimiljonerkronor.13)Solidkreditvärderingpålångsiktochutdelning omminst2kronorperaktie.14)Avkastningpåsysselsattkapital.

		Lönsamhet		Kapitalstruktur			Beslutad utdelning baserad
	Avkastning eget kapital,							på 2016 års vinst,
	om inget annat anges		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		om inget annat anges
%	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016
SBAB	>10	12,3	>1,515	51,615	>1,515	32,215	>40	40
SEK	>6	7,2	1316	25,116			30	30

15)Totalkapitalrelationochkärnprimärkapitalrelationskaundernormalaförhållandenuppgåtillminst1,5procentenheteröverFinansinspektionenskommuniceradekapitalkrav: 18,3–20,3procent.16)Totalkapitalrelationskaundernormalaförhållandenuppgåtillmellan1och3procentenheteröverFinansinspektionenskommuniceradekapitalkrav:18,3–20,3procent.

26 VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

M Å L U P P F Ö L J N I N G

Hållbarhetsmål

Bolagens styrelse ansvarar för att fastställa strategiska mål för ett hållbart företagande. Målen ska vara relevanta för bolagens affärs verksamhet och hållbarhetsutmaningar. Mål och utfall för res pektive bolag presenteras i bolagsöversikterna på sidorna 35–85.

Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvin nor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel och delägda bolag). De stämmovalda styrel seledamöterna i den statliga bolagsportföljen (aktiebolag med säte i Sverige) utgjordes av 49 procent kvinnor och 51 procent män per den 1 maj 2017. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 32 procent kvinnor och 68 procent män.1

Jämställdheten i respektive bolags styrelse ska följa ”trappan” som anger hur många ledamöter av vartdera könet en styrelse

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande, %
63	62	55	54	55

Män

med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrel sens sammansättning på sidan 97.) I 41 av 44 bolag med statligt ägande som ingår i statistiken uppnåddes en balanserad köns fördelning. I tre av 44 bolag uppnåddes inte målsättningen. I två av dessa bolag var det övervikt av män och i ett av dessa bolag var det övervikt av kvinnor.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel och delägda bolagen har ökat från 37 procent 2013 till 45 procent 2017, vilket kan jämföras med 6 procent hos börsbolagen.1

Uppdragsmål

Uppdragsmål syftar till att tydliggöra bolagens samhällsupp drag. Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall presenteras i bolagsöversikterna på sidorna 35–85.

1) Andra APfondens Kvinnoindex

Könsfördelning helägda bolag – ordförande, %
59	59	54	56	55

Män

37	38	45	46	45
Kvinnor
Börsbolag1
2013	2014	2015	2016	2017

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män

	45	47	46	48	49
Kvinnor	Börsbolag2
	2013	2014	2015	2016	2017

41	41	46	44	45
Kvinnor
Börsbolag1
2013	2014	2015	2016	2017
Könsfördelning helägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män

	49	50	49	50	49
Kvinnor	Börsbolag2
	2013	2014	2015	2016	2017

1)Andelkvinnorsomordförandeibörsbolagen. 2)Andelkvinnorsomordförandeochledamöteribörsbolagen

Könsfördelning – VD och ledningsgrupp1

			2016-12-31			2015		2014		2013
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Total	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD	17	30	47	36	64	32	68	32	68	35	65
Ledningsgrupp2	140	183	323	43	57	43	57	39	61	38	62

1)Vidårsskiftetfanns49bolag.UtvärderingenomfattarejSwedenHouseochEUROFIMA.2)LedningsgruppenexklusiveVD.

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman

			2017-05-01			2016		2015		2014		2013
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Total	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda bolag
Ordförande	20	24	44	45	55	46	54	45	55	38	62	37	63
Ledamöter	128	133	261	49	51	49	51	46	54	48	52	47	53
Summa ordförande och leda-
möter utsedda av bolagsstämman	148	157	305	49	51	48	52	46	54	47	53	45	55
Helägda bolag
Ordförande	17	21	38	45	55	44	56	46	54	41	59	41	59
Ledamöter	110	112	222	50	50	51	49	49	51	51	49	50	50
Summa ordförande och ledamöter
utsedda av bolagsstämman	127	133	260	49	51	50	50	49	51	50	50	49	51

Beräkningen omfattar från och med i år aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, Svenska Skeppshypotekskassan, Sweden House och Voksenåsen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

F N : s V Ä G L E D A N D E P R I N C I P E R F Ö R F Ö R E TA G O C H M Ä N S K L I G A R ÄT T I G H E T E R

Med mänskliga rättigheter i fokus

Somettlediattfullgörasittansvarsombolagsägareinkluderadestatenunder2012FN:svägledande principerförföretagochmänskligarättigheteristatensägarpolicy.Idennyaägarpolicynför2017 underströks ytterligare att det för staten som ägare är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetarförrespektförmänskligarättigheter.Undervåren2017genomfördesenundersökningav hur väl bolagen med statligt ägande kommunicerar sitt arbete med mänskliga rättigheter.

Förvaltningsorganisationen har under 2015 och 2016 genomfört ett antal workshops tillsammans med de statligt ägda bolagen med fokus på att höja kunskapen kring FN:s principer för före tag och mänskliga rättigheter och underlätta kunskapsöver föring mellan bolagen i portföljen. Mänskliga rättigheter har även fått ett större utrymme i ägarens uppföljning av bolagens arbete. Öppen och professionell informationsgivning i bolagen är ett viktigt krav från regeringen. FN:s riktlinjer ställer också krav på att bolagen ska redovisa hur de arbetar för att respektera mänskliga rättigheter.

Portföljanalys

För att undersöka hur väl bolagen lever upp till transparens kraven genomförde en extern organisation under 2017, på uppdrag av förvaltningsorganisationen, en analys av hur väl bolagen redovisar och kommunicerar sitt arbete enligt FN:s vägledande principer. Analysmetoden bygger på Corporate Human Rights Benchmark, en ny metod framtagen av inves terare för att bedöma transparensen i stora börsnoterade bolag verksamma i branscher med hög risk för kränkningar av mänskliga rättigheter. Metoden har justerats och bygger på 44 indikatorer fördelade över sex områden. Ett lågt resultat behöver inte innebära avsaknad av arbete för mänskliga rättig heter utan kan vara ett resultat av att företaget inte tillräckligt väl redovisar sitt arbete publikt.

Uppåt på resultattrappan

En knapp majoritet av bolagen med statligt ägande återfinns på de två första stegen på CHRB:s resultattrappa, resterande 19 bolag befinner sig på nivå tre eller fyra. Den statliga bolagsport

följen är diversifierad med bolag i olika sektorer och med väsent ligt olika storlek och riskbild. Principerna lägger fast att alla bolag ska respektera mänskliga rättigheter fullt ut, men tillägger också att små och medelstora företag kan ha sämre möjligheter och mer informella processer och ledningsstrukturer än större företag. Bolagens respektive riktlinjer och processer kommer således att skilja sig åt. Syftet med studien har inte varit att jäm föra den statliga bolagsportföljen med andra bolag, utan att få ett bra underlag för att bolagen med statligt ägande ska kunna fort sätta stärka sitt arbete med mänskliga rättigheter. Men som en jämförelse kan nämnas att i den studie som CHRB genomförde

– den hittills enda – på världens 100 största företag inom hög risksektorerna gruv, textil, och jordbrukssektorerna ligger en majoritet av bolagen i de undersökta sektorerna på nivå ett, två eller tre. Totalt finns tio steg i CHRB:s trappa och de bästa bola gen i studien av högriskindustrier nådde inte längre än till steg sju.

Åtagandet att respektera

Den sammantagna bilden utifrån publikt tillgänglig infor mation är att flertalet bolag påbörjat ett arbete för att integrera respekt för mänskliga rättigheter i sina policyer och processer, men att det finns möjlighet att fortsätta att fördjupa sitt arbete och förtydliga sin kommunikation kring frågan. Analysen visar att en majoritet av bolagen har en god kommunikation kring åtagandet att respektera de mänskliga rättigheterna och respek tera arbetstagarens rättigheter. Bolagen kommunicerar även väl vad gäller förankringen av arbetet med mänskliga rättigheter

i verksamheten. Anledningen till detta är främst att bolagen redovisar hur man arbetar med mänskliga rättigheter i sin leverantörskedja.


	Viktigt att föregå	publiceradeijuni2016enrapport,”Leadingbyexample
		FN:s arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter
	med gott exempel	–Thestate,State-owedenterprises,andHumanRights”(ung.
		Attföregåmedgottexempel–staten,statligtägdaföretagoch
	Dante Pesce, medlem i FN:s arbetsgrupp	mänskliga rättigheter). Berätta om bakgrunden till rapporten
	Dante Pesce, medlem i FN:s arbetsgrupp	och varför den är viktig?
	för företag och mänskliga rättigheter,	– Rapporten publicerades för att skapa en bättre förståelse för FN:s
	förklarar hur stater bör agera för att	vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som hän
	statligt ägda bolag ska respektera	visartillstatensomenekonomiskaktör,detvillsägaprincip4,5och
	mänskliga rättigheter och varför statligt	6.Iarbetetmedrapportenupptäckteviattväldigtfåländerharett
	ägda bolag ska föregå med gott exempel.	tydligt budskap från regeringen med ledmotivet ”att föregå med gott
		exempel” eller att en ”extra ansträngning” förväntas av statligt ägda
		bolag vad gäller att respektera de mänskliga rättigheterna. De få
		exempel som vi hittade var i styrdokument tillhörande regeringarna i
		Sverige, Norge och Finland och till viss del i styrdokument från ett fåtal

28		VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

F N : s VÄ G L E D A N D E P R I N C I P E R F Ö R F Ö R E TA G O C H M Ä N S K L I G A R ÄT T I G H E T E R

Statens ansvar som ägare
Ijuni2011antogFN:srådförmänskligarättigheterFN:svägledande
Ijuni2011antogFN:srådförmänskligarättigheterFN:svägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter. Grundpelarna för de		MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
vägledande principerna är:		MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
vägledande principerna är:
1.Statensskyldighetattskyddademänskligarättigheterna.
2.Företagensansvarattrespekterademänskligarättigheterna,
vilket innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar
av mänskliga rättigheter och att företagen ska agera för att	SKYDDA		RESPEKTERA	GOTTGÖRELSE
förhindra detta.	SKYDDA		RESPEKTERA	GOTTGÖRELSE
3.Möjlighetattfåsinsakprövadfördetfallrättigheterna	Statens skyldig		Företags ansvar	Utsattas möjlighet
inte respekteras.	het att skydda de		att respektera de	att få sin sak prövad
Den fjärde principen under pelare ett riktas till stater som ägare och	mänskliga		mänskliga	om rättigheterna
uttrycker att stater bör vidta ytterligare åtgärder för att motverka att	rättigheterna		rättigheterna	inte respekteras
företag som ägs eller kontrolleras av staten kränker de mänskliga rättig
heterna. Detta med utgångspunkt i att stater som äger eller kontrollerar
företag har störst möjlighet att säkerställa att relevanta riktlinjer, lagar
och regler om respekten för de mänskliga rättigheterna tillämpas.

Styrelsens arbete
Bland förbättringsområdena återfinns kommunikation om
styrelsens arbete och vilken analys som ligger till grund för
vilka mänskliga rättigheter som riskerar att kränkas till följd
av bolagets verksamhet. En majoritet av bolagen tillgänglig
gör klagomålskanaler för såväl medarbetare som utomstående,
vilket är positivt.
Analysen kommer att användas för att bolagen med statligt
ägande ska kunna fortsätta att stärka sitt arbete med mänskliga
rättigheter i linje med FN:s vägledande principer.

Imars2017genomfördeVattenfallenresatillColombiaförattföljaleverans

kedjanförstenkolmedsyfteattinformerasigihurbrytningavstenkolpåverkar

miljön,lokalsamhällenaocharbetsförhållandenaförgruvarbetarna.

andra länder. Till exempel är Sveriges handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter tydlig i denna fråga. Efter det att vår rapport publicerades har även Tyskland och Italien lanserat nationella hand lingsplaner som preciserar förväntan på statligt ägda företag. Jag vill därför gärna tro att vår rapport var användbar för dem.

Varför anser ni att statligt ägda bolag ska vara bättre än andra företag på att respektera mänskliga rättigheter?

–Eftersomdetredanfinnsensamstämmigöverenskommelseom att statligt ägda företag ska göra större ansträngningar, är det enkla svaret på den frågan att arbetsgruppens uppgift är att marknads föra de vägledande principerna. Men för att svara mer personligt, och detta skriver vi i rapporten också, så är statligt ägda företag faktiskt ganska stora, de är många och deras andel av de största företagen i världenväxer.Förtioårsedanvarmindreän10procentavvärldens

500störstaföretagstatligtägdaochidagärdensiffranomkring 25procent.Deharväxtochblivittransnationellaföretag.Att föregå med gott exempel är dessutom viktigt om regeringen

vill att den privata sektorn ska göra en extra ansträngning i rätt riktning.

Hur bör stater agera för att försäkra sig om att de företag som de äger respekterar mänskliga rättigheter?

– Vi tycker att det ni har gjort i Sverige är konsekvent med OECD:s rekommendationer vad gäller statligt ägda företag. Rekommendationen är att ha en ägarpolicy som adresserar mänskliga rättigheter, vilket ni har, och att ägarpolicyn verkställs genom bolagsstyrning. Från mitt perspektiv är detta rätt tillvägagångssätt – det är mycket logiskt.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

R Ä K E N S K A P E R

Räkenskaper

Generellt om redovisningen

Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups bolag Boxer Sverige redovisas som avvecklad verksamhet respektive verksamhet under avyttring i resultaträkningen. Värdena för 2015 har på grund av detta justerats jämfört med de värden som publicerades i delårsrapporter och verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2015. SAS ingår inte i det konsolide rade resultatet för 2016 och 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent.

Resultaträkning

Mnkr	2016	2015
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	321085	323173
Övriga intäkter	5771	5861
Kostnader	308091	321350
Resultat från andelar i intresseföretag	2012	3654
Värdeförändringar	5844	5175
Rörelseresultat (EBIT)	26622	16512
Finansiella intäkter	3423	3705
Finansiella kostnader	9944	9545
Resultat före skatt	20101	10673
Skatt	1956	2048
Resultat från avvecklad verksamhet	23069	14458
Årets resultat	-4701	-1584
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	5077	1414
Hänförbart till minoritetsintressen	375	2999
Summa	-4702	-1585

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande sjönk under 2016 med 0,6 procent jämfört med före gående år och uppgick till 321,1 (323,2) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagen sjönk under 2016 med 0,8 procent.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2016 uppgick till 26,6 (16,5) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr	2016	2015
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar	437383	455743
Immateriella tillgångar	22361	24788
Finansiella tillgångar	818751	810735
Omsättningstillgångar	190941	197589
Summa tillgångar	1469436	1488855
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget	293899	323098
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i minoritetsintressen	19034	16055
Summa eget kapital	312933	339153
Totala skulder och eget kapital	1469436	1488855

Eget kapital

Under 2016 minskade eget kapital med 26,2 miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av utdelningar under 2016 om 15,4 miljarder kronor samt ett negativt resultat efter skatt 2016 om 4,7 miljarder kronor.

Kassaflöde

Mnkr	2016	2015
Kassaflödefrånlöpandeverksamhet	46550	61725
Kassaflödefråninvesteringsverksamhet	33858	35446
Kassaflödefrånfinansieringsverksamhet	3034	25760

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 24,6 procent under 2016 jämfört med 2015, från 61,7 miljarder kronor till 46,5 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverksamheten ökade med 4,5 pro cent under 2016 jämfört med 2015, från 35,4 miljarder kronor till 33,9 miljarder kronor.

Frånfinansieringsverksamhet

Kassaflöder från finansieringsverksamheten ökade och uppgick till 3,0 (25,8) miljarder kronor för verksamhetsåret 2016.

Arvodesöversikt–Bolagensersättningtillrevisorer2016

Mnkr		Övriga		Andel revision,	Andel totala
	Revisionsintäkter	konsulttjänster	Totalt	%	revisionsarvoden, %
BDO	0,7	0,3	1,0	68,3	0,5
Deloitte	62,0	32,1	94,0	65,9	41,6
EY	61,3	39,6	100,9	60,7	41,1
Grant Thornton	0,6	0,0	0,6	100,0	0,4
KPMG	13,2	14,6	27,8	47,5	8,9
PWC	11,0	3,6	14,6	75,5	7,4
Övriga	0,3	0,0	0,3	100,0	0,2
Summaexkl.Riksrevisionen	149,0	90,2	239,2	62,3	100,0
Riksrevisionen	1,1	0,0	1,1	100,0	0,7
Summa inkl. Riksrevisionen	150,1	90,2	240,3	62,5	100,7
VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016					31

Skr. 2016/17:140

Bilaga

U T D E L N I N G A R O C H A N S L A G

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelningspolicy syftar till att säker ställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdel ning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen. Av de 48 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen ger 20 bolag utdelning för verksamhetsåret 2016. Totalt delar dessa bolag ut 13,6 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2016 kommer från Svenska Spel (4 823 miljoner kronor), Telia Company (3 244 miljoner kronor) och Akademiska

Hus (1 393 miljoner kronor). Deras gemensamma utdelningar motsvarar 70 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2016.

Vissa bolag erhåller anslag från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnupp drag, vilket är att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2016 erhöll, 4 405 miljoner kronor, motsvarade 68 procent av de totala an slagen. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 6 517 miljoner kronor i anslag under 2016.

Utdelning,statensandel

	Ägarandel,
Mnkr	%	2016	2015
Akademiska Hus	100	1393	1290

Apoteket	100	300	1100

Bilprovningen	100	67	56

Bostadsgaranti	50	0	2

Infranord	100	84	0

Jernhusen	100	178	500

Lernia	100	14	50

Metria	100	2	8

Orio	100	125	15

SBAB	100	628	0

SEK	100	234	356

SJ	100	260	188

Specialfastigheter	100	497	446

Sveaskog	100	800	800

Svenska Spel	100	4823	4803

Svevia	100	299	150

Swedavia	100	143	232

Sweden House	36	2	2

Systembolaget	100	289	198

Telia Company	37	3244	4844

Teracom Group	100	210	285

Vasallen	100	0	85

Summa		13592	15409

Anslag/totalaintäkterför2016

	Anslag	Totala intäkter	Andel anslags-
Mnkr	2016	2016	finansiering,%
Almi Företagspartner	302	958	32

Dramaten	229	286	80

Göta kanalbolag	741	47	156
Miljömärkning Sverige	4	57	8

Operan	453	557	81

PostNord	21	38743	0

RISE	6222	2 470	25
Samhall	4405	7468	59

SOS Alarm	249	1017	24

Teracom Group	2	2010	0

VisitSweden	144	269	53

Voksenåsen	12	53	23

Summa	6 517	53 935	12

1)Inklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

2)Inklusive anslagsmedel som RISE fördelar till intressebolaget Swerea.

32	VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

H U R S TAT E N S F I N A N S E R PÅV E R K A S AV F Ö R S Ä L J N I N G A R O C H U T D E L N I N G A R

Hurstatensfinanserpåverkasav försäljningar och utdelningar

Under2016avyttradestatendelaravsittinnehaviSAS.Totaltsåldestatenaktierför motsvarande213,9miljonerkronoribolaget.Förverksamhetsåret2016väntas13,6miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Liksom tidigare försäljningsintäkter, vilka främst härrör från			Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2007
försäljningarna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i
försäljningarna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i			Mdkr	År	Intäkt, mdkr	Andel av bolaget, %
Nordea och Telia Company, betalades försäljningsintäkterna			Telia Company	2007	18,0		8
från avyttringen av stamaktier i SAS in till statskassan för att			Telia Company	2007	18,0		8

amortera på statskulden. Amorteringarna bidrar till att statens			OMX	2008	2,1		6,6
ränteutgifter minskar. Bolags och aktieförsäljningar resulterar			Vin & Sprit	2008	57,7		100
även i att de framtida potentiella utdelningarna minskar, vilket
			Vasakronan	2008	24,6		100
försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2007 har
			Nordea Bank	2011	19,0		6,3
totalt 163,7 miljarder kommit statskassan tillgodo i samband			Nordea Bank	2011	19,0		6,3

med bolags och aktieförsäljningar.			Arbetslivsresurs	2011	0,1		100
De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande			Nordea Bank	2011	19,5		6,4
medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränte
medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränte			Nordea Bank	2013	21,6		7
utgifterna därigenom sjunker. Sedan 2007 har totalt 240,4 mil
			Vectura Consulting	2013	0,9		100
jarder utbetalats till staten i form av utdelningar.			Vectura Consulting	2013	0,9		100
jarder utbetalats till staten i form av utdelningar.
Statens sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i			SAS	2016	0,2		4,2
form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när			Totalt		163,7
bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en

vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar över			Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande
stiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det			År				Mdkr
finansiella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras
			2007				31,3
av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finan			2007				31,3

siell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella			2008				23,2
sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från			2009				20,8
bolag med statligt ägande. Försäljningar påverkar heller inte det
			2010				37,6
finansiella sparandet.
finansiella sparandet.			2011				27,8
			2011				27,8

			2012				26,7

			2013				17,7

			2014				26,3

			2015				15,4

			2016				13,6
			Totalt				240,4
Hurstatensfinanserpåverkasavförsäljningsinkomsterochutdelningar

		Utdelningar motsvarande			Utdelningar överstigande
	Inkomster från	årets rörelseresultat			årets rörelseresultat
	försäljningar av bolag	i bolagen			i bolagen
Statsskulden	Minskar	Minskar			Minskar

Statens lånebehov och ränteutgifter	Minskar	Minskar			Minskar

Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar			Påverkas ej

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

R I S K H A N T E R I N G

Riskhantering

Affärsverksamheternaförbolagenmedstatligtägandegerupphovtillexponeringmot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt möjligheten att lämna utdelningiettellerflerabolag.Nedanbeskrivskortfattatdemestväsentligariskernaurett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolagsportföl jen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Riskhantering är en del av förvaltningsorganisationens verk tyg för uppföljning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp till exempel i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Respektive styrelse beslutar om risknivåer och limiter i de statligt ägda bolagen och hanterar riskerna i sina affärsverk samheter.

Affärsmässigarisker

En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolags portföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är för säljning eller uppköp av större verksamhet. Telia Company har kommunicerat att bolaget avser avsluta sin närvaro i Eurasien. Karaktären hos marknaderna i Eurasien, inklusive potentiella myndighetsingripanden, kombinerat med det faktum att tillgångarna inte är helägda och att det finns åtagande och skyldigheter i olika aktieägaravtal, gör att komplexiteten i Telia Companys försäljningsprocess är hög med betydande osäker heter rörande förväntat resultat.

Vattenfall avyttrade sin brunkolsverksamhet i Tyskland under 2016 vilket i sig reducerade risken då transaktionen slutfördes. Utöver detta så är bedömningen att det finns flertalet risker kopp lade till att vara en långsiktig ägare i koldioxidintensiva tillgångar, denna bedömning stöds också av kreditratinginstituten.

Ett annat exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitalisering öppnar för många nya möjligheter, men den kan även medföra risker för befintliga aktörer då nya affärs modeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exempel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket och Apoteksgruppen verkar och där nya ebaserade aktörer pressar priserna genom effektiva logistiklösningar samt erbjuder nya digitala tjänster.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finan siella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exem pel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värde påverkan på bolagsportföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfall. På samma sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk. SBAB är exponerad mot bolånekundernas förmåga att åter betala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostadspriser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valutakurser på bolagens resultat och balansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultat räkning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statliga bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SEK och Svenska Spel. Förändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

34	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Bolagsöversikter

36	Akademiska Hus	62	SJ
37	Almi Företagspartner	63	SOS Alarm
38	APL, Apotek Produktion & Laboratorier	64	Specialfastigheter
39	Apoteket	65	SSC, Svenska rymdaktiebolaget
40	Apoteksgruppen	66	Statens Bostadsomvandling
41	Arlandabanan Infrastructure	67	Sveaskog
42	Bilprovningen	68	Svedab
43	Bostadsgaranti	69	Svenska Skeppshypotek
44	Dramaten	70	Svenska Spel
45	Green Cargo	71	Svevia
46	Göta kanalbolag	72	Swedavia
47	Infranord	73	Sweden House
48	Jernhusen	74	Swedesurvey
49	Lernia	75	Swedfund International
50	LKAB	76	Systembolaget
51	Metria	77	Telia Company
52	Miljömärkning Sverige	78	Teracom Group
53	Operan	79	Vasallen
54	Orio	80	Vattenfall
55	PostNord	82	VisitSweden
56	RISE, Research Institutes of Sweden	83	Voksenåsen

57Samhall

58Saminvest

59	SAS	84	Övriga bolag och verksamheter
60	SBAB	85	Avvecklade bolag och bolag
61	SEK		under avveckling

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvud fokus på utbildnings och forsknings verksamhet samt studentbostäder.

Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation samt att, inom ramen för det, bidra

till ett ökande utbud av forskar och studentbostäder. I en rad städer har bolaget bidragit till att mer än 11 000 studentbostäder byggs på campus.

Viktigahändelser2016

•Hyresintäkterna i stort oförändrade. Resultatet stärktes, främst till följd av positiva värdeförändringar i fastighets beståndet.

•Beslutade och planerade projekt uppgick vid årsskiftet till 16,7 miljar der kronor.

•Under året har 600 studentbostäder färdigställts och blivit klara för inflytt ning på bolagets campusområden.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar ska uppgå till minst 6,5 procent.

Avkastningen på operativt kapital minskade till 6,2 (6,9) procent. Ned gången förklaras av ökat fastighets värde medan driftöverskottet i stort var oförändrat.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro cent. Soliditeten steg från 40,7 till 41,4 procent, vilket är något över målintervallet.

•Utdelning: 40–60 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 60 procent av justerat resultat.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Samarbete med kunder kring håll barhetsinitiativ. Under 2016 initierades initiativ med fokus på energi, miljö, inomhusklimat men även kring sociala aspekter och innovationskraft. Sammantaget överstiger dessa det mål som ställts.

•Minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Mäng den inköpt energi minskade under året med 4,0 procent.

•Eliminera koldioxidavtryck från drift. Utsläppsintensiteten från fastigheterna har minskat under året till 7,4 kg/m2.

Den totala reduktionen av indirekta utsläpp av växthusgaser uppgick till drygt 10 procent.

•Olycksfri arbetsplats. Under året har Akademiska Hus, tillsammans med andra aktörer i branschen, instiftat ett branschgemensamt nätverk, Safe Construction Council. Målsättningen är att minska antalet byggarbetsplats olyckor genom att arbeta med kun skaps och kulturhöjande insatser samt gemensamma standarder och stärkt kravställning i projekten. Ej samman ställt av bolaget ännu.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Akademiska Hus saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Anitra Steen	VD: Kerstin Lindberg
	Göransson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Anitra Steen Led: Britta Burreau, Kristina Ekengren, Gunnar Svedberg och Ingemar Ziegler. Christer Nerlich valdes vid extrastämma i januari

2017. Nyval av Caroline Arehult, Peter Gudmund- son och Örjan Wikforss vid stämman 2017, Olof

Ehrlén, Ingela Lindh och Pia Sandvik avgick. Arb rep: Thomas Jennlinger, Anders Larsson Rev: Björn Flink (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

305 (290) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 150 (140) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		5666	5701
Värdeförändringar		3682	2655
Rörelseresultat		7264	6323
Resultat före skatt		6714	6141
Nettovinst		5148	4780
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	82430		74433
Anläggningstillgångar	75420		68590
Eget kapital	34152		30271
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld	25904		23004
Operativt kapital	60056		53275
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		128,2	110,9
Re, Avkastning på eget kapital		16,0	15,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		6,2	6,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,8	0,8
Soliditet, %		41,4	40,7
Bruttoinvesteringar, mnkr		2764	2506
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		1393	1290
Antal anställda i medeltal		440	409
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Almi Företagspartner Aktiebolag ska som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag med lönsamhets och tillväxt potential. Almis verksamhet omfattar rådgivning samt finansiering genom lån och ägarkapital.

Syftet med Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveck ling och verka för en hållbar tillväxt.

Genom att stimulera tillväxten hos ny företagare samt befintliga små och medel stora företag, antingen via kapital eller företagsrådgivning, kan innovativa idéer få möjlighet att prövas. Det vitaliserar näringslivet och bidrar till nya arbetstill fällen. Rådgivningen och finansieringen ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets och tillväxt potential. Finansieringen sker dels med en egen lånefond på 5,5 miljarder kronor och dels med fondkapital som uppgår till cirka 3 miljarder kronor varav hälften utgörs av fondmedel från EU. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.

Viktigahändelser2016

•Nyutlåningen slog rekord och uppgick till 3,3 (3,2) miljarder kronor fördelat på 4 681 (4 405) lån.

•Ägarkapitalinvesteringar gjordes med 172 (208) miljoner kronor i 157 befintliga och nya bolag. Exit och delexit har skett i 57 bolag.

•Ny fond för gröna ägarkapitalsinves teringar bildades, uppgående till 650 miljoner kronor.

•13 660 (14 258) företag fick rådgivning.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

Inga ekonomiska mål har fastställts av ägaren. Enligt prop. 1993/94:40 ska Almi långsiktigt bedriva låneverksamheten så att kapitalet bevaras nominellt intakt. Detta mål är uppnått.

Hållbarhetsmål(fastställdes2016) och uppföljning

•Almi ska bidra till hållbar tillväxt (samma som uppdragsmål nedan).

•Almi ska verka för god affärsetik, mot verka finansieringen av bedräglig kundverksamhet samt säkerställa hög

kundsekretess och informationssäker het. KPI för målet har ännu inte fast ställts. Målet har resulterat i en rad aktiviteter såsom rutiner och uppfölj ning av transaktionsmönster.

•Almi ska vara en attraktiv arbetsgivare med hög kundnöjdhet och nöjda med arbetare. Målnivå för KPI har inte fastställts. Nöjdkundundersökning visar att 95 procent av kunderna är mycket nöjda eller nöjda. Medarbetar undersökning visar att medarbetarna har högre utfall än benchmark inom bland annat engagemang, teameffek tivitet och ledarskap.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål

(fastställdes2016)ochuppföljning

Almi ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar till växt genom att medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag genom att erbjuda marknads kompletterande tjänster inom rådgiv ning och finansiering.

•Almi ska verka för en hållbar tillväxt. Målet är att de företag som tar del av Almis insatser utvecklas bättre än en kontrollgrupp. Företag som fick insats från Almi år 2012 ökade omsättningen till och med år 2015 med 39 (21) pro cent och förädlingsvärdet med 49 (26) procent.

•Almi ska enbart vara marknads kompletterande. I en marknads undersökning 2016/2017 uppfattade 96 procent Almi som en marknads kompletterande aktör. Tillfrågade var samarbetspartners, kunder, medfinan siärer och potentiella medfinansiärer.

•Almi ska fokusera på företag i tidiga skeden i termer av livscykel eller expansionsfaser samt att Almis insat ser till kvinnor och personer med utländsk bakgrund är överrepresen terade. Under 2016 utgjorde företag

inya skeden huvuddelen av Almis kunder. Personer med utländsk bak grund var överrepresenterade. Kvinnor som är företagare var överrepresen terade, utom avseende insatser inom nyföretagarlån och nyföretagarråd givning där kvinnor var marginellt underrepresenterade jämfört med andelen kvinnor som startar företag

iSverige.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Birgitta Ågren Böhlin

Göran Lundwall

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led: Anders Byström, Katarina Green, Nicolas Hassbjer, Åke Hedén, Agneta Mårdsjö och Anna Söderblom. Nyval av

Pia Sandvik vid stämman 2017. Arb rep: Andreas Schroff,KristiinaStarckEnmanRev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

200 (190) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 100 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	958	871
Rörelseresultat	11	0
Resultat före skatt	137	139
Nettovinst	137	139
- varav hänförbart till minoritet	5	-1
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	8180	7929
Anläggningstillgångar	6261	5406
Eget kapital	7216	7079
- varav minoritet	187	182
Nettoskuld	-7279	-7003
Operativt kapital	-64	76
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,1	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	1,9	2,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	186,3	0,2
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-1,0
Soliditet, %	88,2	89,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	3139	2748
Anslag, mnkr	302	271
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	477	470
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, har till huvudsaklig uppgift att tillverka och tillhandahålla extempore läkemedel och lagerberedningar. APL levererar i dag extemporeläkemedel

till alla apoteksaktörer på öppenvårds marknaden och även till slutenvården på likvärdiga och ickediskriminerande vill kor. Inom svensk hälso och sjukvård finns ett stort fokus på individanpassad vård och läkemedelsbehandling. Individ anpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel till handahållna av läkemedelsindustrin. APL är den ledande aktören på den kon kurrensutsatta extemporemarknaden.

Viktigahändelser2016

•Försäljningen har under 2016 utvecklats positivt för både affärsområde Vård & Apotek och affärsområde Life science.

•Rörelseresultatet blev 1,9 mkr och resultatet efter skatt blev 0,1 mkr. Detta är lägre än 2015 på grund av investeringar, lagernedskrivningar och förlikning i rättsprocess.

•En arbetsplatsolycka i februari vid enheten i Umeå fick en tragisk utgång då en medarbetare förolyckades i samband med underhållsarbete

Mål och måluppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år.

•Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 procent.

•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt. Utdelning görs under förutsättning att kapitalstruk turmål efter utdelning hamnar inom målintervallet samt med beaktande av genomförandet av koncernens strategi och investeringsbehov.

Uppföljning ekonomiska mål

•Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 0,1 (2,2) procent och soliditeten upp gick till 33,7 (38,9) procent. Samman taget innebär 2016 års utfall att ägarens mål inte uppnås. De ekonomiska målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år. Flera initiativ pågår för att långsiktigt öka lönsamheten.

•Disposition av 2016 års resultat föreslås övergå i ny räkning mot bakgrund av behov av investeringar.

Hållbarhetsmålför2016(jmf2014)

•Minska energiförbrukningen med 15 procent.

•Minska koldioxidutsläpp med 10 procent inom fjärrvärme, transporter och resor i tjänst.

•Utifrån APL:s jämställdhets och mångfaldsplan kontinuerligt utveckla verksamheten.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Energiförbrukningen har minskat med 1 procent. Under året har ett antal initiativ tagits, bland annat kommer en detal jerad energikartläggning genomföras.

•Koldioxidutsläppet minskade med

32 procent genom övergång till förnyel sebar fjärrvärme. Transportutsläppen har minskat betydligt genom dialog med logistikleverantörer. Betydande faktorer är bättre omräkningsfaktorer för utsläpp samt att APL:s större leveran törer ökat sin trafik med HVObränsle.

•Analys och åtgärder för lönerevision 2016 genomförda. Anvisningar fram tagna till chefer om jämställda löner och att arbeta bort osakliga löneskillnader.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

APL ska

•i nära samarbete med specialister och förskrivare (till exempel läkare, tand läkare och veterinärer), myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhan dahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av extem poreläkemedel och lagerberedningar;

•erbjuda extemporeläkemedel och lager beredningar på likvärdiga och icke diskriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedels försörjning till öppen och slutenvår den. Bolaget ansvarar därvid särskilt för att tillverka och leverera extempore läkemedel och lagerberedningar på för frågan från öppenvårdsapotek;

•säkerställa att information om extem poreläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställnings rutiner är enkla och användarvänliga samt att leverans av extempore läkemedel och lagerberedningar sker på ett effektivt sätt enligt överens komna leveranstider.

•APL har under 2016 genomfört NKI (NöjdKundindexmätningar) med ansvariga på apotek som målgrupp.

NKIvärdet låg på 75 (skala 0100) där ett branschindex ligger på 69.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Johan Assarsson VD: Eva Sjökvist Saers

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Johan Assarsson Led: Malin Forkman, Britt Hansson, Eugen Steiner och Ulf Tossman

Arb rep: Susann Danielsson-Lindberg, Daniela Renner Arb suppl: Astrid Holdt, Sören Johansson Rev: Magnus Fagerstedt (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

260 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1301	1210
Rörelseresultat	2	9
Resultat före skatt	0	7
Nettovinst	0	5
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	650	562
Anläggningstillgångar	308	262
Eget kapital	219	219
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	239	164
Operativt kapital	458	383
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,1	0,7
Re, Avkastning på eget kapital	0,1	2,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	0,4	2,2
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,1	0,8
Soliditet, %	33,7	38,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	70	54
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	481	467
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

38	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apoteket AB erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels och hälso området. Apoteket är en affärsmässig aktör på en fullt konkurrensutsatt mark nad. Bolaget ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. På marknaden för öppenvårds apotek tillhandahåller bolaget, genom 387 apotek i hela landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt information och råd givning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel,

via internethandel och genom bolagets apoteksombud. Apoteket spelar också en viktig roll med sin verksamhet för dos förpackade läkemedel. För ägaren är det av stor vikt med ett betydande hållbar hetsansvar vilket också inkluderar områ den som högkvalitativ rådgivning, god kvalitetskontroll, miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning och hög tillgäng lighet till läkemedel.

Viktigahändelser2016

•Fortsatt stark profilering inom håll barhetsområdet där bolaget bland annat erhöll priset som det mest hållbara varumärket i Sverige av Sustainable Brand Index 2016.

•Apoteket visade en mycket god resultatutveckling och nådde för första gången lönsamhetsmålet.

•Större satsningar på nyetableringar av butiker och uppgradering av existerande butiksnät under 2016.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Målet för lönsamheten uttrycks som att rörelsemarginalen ska uppgå till minst 3 procent. För 2016 ökade rörelsemarginalen kraftigt med ett utfall på 3,4 procent. Målet har där med uppnåtts.

•Kapitalstrukturmålet är en skuld sättningsgrad på 40–80 procent av pensionsjusterat eget kapital. År 2016 genomfördes en större extrautdelning och vid årsskiftet var skuldsätt ningsgraden 54 procent och inom målintervallet.

•Utdelning ska uppgå till 40–60 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. Föreslagen utdelning till årsstämman 2017 uppgår till 300 miljoner kronor, vilket utgör cirka 56 procent av justerad vinst.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Inom Hälsomålet ska Nöjdkund index (NKI) uppgå till minst 80. För 2016 uppgick NKI till 84 och översteg därmed målet.

•Sortimentsmålet uttrycks som att antalet leverantörer som undertecknar Apotekets uppförandekod ska öka. 79 procent av Apotekets största leverantörer har accepterat uppförande koden. Detta är en liten minsk

ning, främst beroende på att flera nya leverantörer har kommit in.

•Inom miljömålet ska 80 procent av kunderna lämna in överblivna läke medel. Utfallet visade på att 45 procent lämnade in läkemedel.

•Medarbetarmålet innebär att andelen motiverade medarbetare ska uppgå till minst 80 procent. Denna andel upp gick hösten 2016 till 75. Mångfalden

i bolaget ses som en viktig del för att kunna öka NMI.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Saknar särskilt beslutat samhällsupp drag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaranvisningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läke medelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Detta följs upp årligen av ägaren. Apoteket AB hade vid årsskiftet 643 apoteksombud runt om i Sverige och bedöms väl ha uppfyllt detta uppdrag under 2016.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Christian W Jansson

Ann Carlsson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert Karnberger, Leif Ljungqvist och Kristina Schauman. Nyval av Inger Andersson och Pia

Gideon vid stämman 2017, Sussi Kvart avgick.

Arb rep: Lisa Ekstrand, Gunilla Larsson Arb suppl: Hanna Ottosson, Lena Rhodin Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

320 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	20325		19599
Rörelseresultat		687	469
Resultat före skatt		818	592
Nettovinst		637	458
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8353	8499
Anläggningstillgångar		3766	4305
Eget kapital		4200	5150
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		895	-357
Operativt kapital		5095	4793
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		3,4	2,4
Re, Avkastning på eget kapital		13,6	9,3
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		13,9	9,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	-0,1
Soliditet, %		50,3	60,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		212	81
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		300	1100
Antal anställda i medeltal		3235	3318
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är en frivillig apotekskedja med en serviceorganisation som helägs av staten. Apoteksgruppen har 177 anslutna apotek, vilka ägs av cirka 180 egenföreta gare. Serviceorganisationen stöder och samordnar egenföretagarna. Apoteks gruppen skapar genom samverkan skal fördelar för anslutna apotek. Genom serviceorganisationen erbjuds apoteks ägare stöd för drift av apotek. Apoteks ägarna får tillgång till ett gemensamt sortiment, Apoteksgruppens egna varumärken, inköps, ekonomi och personalsystem, kvalitets, försäljnings och etableringsstöd, gemensam mark nadsföring och itsystem. Apoteksmark naden består i huvudsak av fem aktörer där Apoteksgruppen är den fjärde största med en marknadsandel om cirka 9 procent.

Statens ägande i Apotekgruppen består av moderbolaget Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, med de helägda dotterbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB samt Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB. Apoteksgrup pen i Stockholm nr 4 AB som bedriver apoteksverksamhet vid Arlanda SkyCity är ett helägt dotterbolag till Apoteks gruppen i Sverige AB. Apoteksgrup pen i Sverige AB är den centrala service organisationen som ger de anslutna apoteken stöd med bland annat inköp, sortiment, marknadsföring, itsystem, försäljning, kvalitet samt ekonomi och personalfrågor. Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB startade ut låning till apoteksföretag i juni 2010 i samband med de första apoteksförsälj ningarna, samt äger 1 procent av aktierna i de anslutna apoteksbolagen.

Viktiga händelser 2016

•Tony Johansson ny VD sedan 1 januari 2016.

•Omfattande satsningar för ökad konkurrenskraft.

•Åtta nya apotek öppnade.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet – avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 3 procent. Avkastningen uppgick till 0,1 procent, vilket var en förbättring mot före gående år. Resultatet tyngdes dock även av nedskrivningar under året.

•Kapitalstruktur – soliditeten ska uppgå till 40–60 procent. Utfallet under 2016 var 84 procent.

•Utdelning – utdelningen ska uppgå till 40–60 procent av årets vinst. Ingen utdelning lämnades för verk samhetsåret 2016 på grund av det negativa resultatet.

Hållbarhetsmål och uppföljning

Apoteksgruppen integrerar hållbart och långsiktigt företagande i besluten genom att:

•Erbjuda hög service grad. 2016 var direktexpedieringsgraden nära 95 pro cent vilket är i linje med branschen som helhet. I en enkät våren 2016 ansåg 94 procent att apoteken levde upp till förväntningarna och 96 pro cent upplevde att de fått god råd givning samt att över 90 procent av kunderna var nöjda både med sitt apoteksbesök och med rådgivningen.

•Hjälpa kunderna att använda sina läkemedel på rätt sätt med stöd av EES, elektroniskt expertstöd. Vid slutet av 2016 var andel av försälj ningen av receptbelagda läkemedel som sker med stöd från ehälso myndighetens EES databas 20 pro cent. Apoteksgruppen stod under året därmed för 60 procent av branschens användning av EES.

•Erbjuda kunderna det egna varu märket Elw som är bäst i klassen för parfymfria produkter med Svanens och Astma och Allergiförbundets märkning. Andelen egna hållbara varumärken som värnar hälsa och utgjorde 2016 3,3 procent (3,1) av försäljningen av handelsvaror.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Gunilla Rittgård

VD: Tony Johansson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Nyval av Gunilla Rittgård, tidigare ledamot, vid stämman 2017, Birgitta Ågren Böhlin avgick

Led: Peder Larsson, Annema Paus, Richard Reinius och Satish Sen Arb rep: Tero Huhta

Rev: Lena Möllerström Nording (Grant Thornton) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	270	255
Rörelseresultat	-2	-19
Resultat före skatt	1	-14
Nettovinst	0	-11
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	456	465
Anläggningstillgångar	44	83
Eget kapital	385	386
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	385	386
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-0,6	-7,3
Re, Avkastning på eget kapital	-0,1	-2,8
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-0,4	-4,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	84,4	83,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	9	13
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	59	58
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Arlandabanan Infrastructure AB äger och förvaltar Arlandabanan samt upp låter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. Arlandabanan Infrastructure förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt av talen efterlevs. Bolagets avtalspart är ATrain AB och avtalet utgör en konces sion. ATrain AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförval tare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger ATrain AB rätt att utnyttja Arlandabanan Infrastructures trafikeringsrätt på det statliga järnvägs nätet samt nyttjanderätten till Arlanda banan och tillhörande stationer. Nytt janderätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats till andra järnvägsföretag.

Viktigahändelser2016

•Antalet resenärer med Arlanda Express ökade med 3,5 procent.

•Antalet resenärer med andra järnvägs företag ökade med 6,1 procent.

•Marknadsandelen för tåg på sträckan har fortsatt att minska.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Öka nyttjandet: 8 miljoner resor per år 2040. 5,6 miljoner resor 2016.

193 000 resor under målet.

•Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1,9 miljarder kronor i villkorslån. Prognos återbetalning villkorslån från och med 2017.

•Minska utsläppen av växthusgaser: 182 000 ton netto till 2040. Växthus gaser 103 000 ton netto till och med 2016.

•Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 40 procent av vartdera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolags styrelser 37 procent.

•Påverkan på våra grannar: Översikts och detaljplaner. Utfall: Översikts och detaljplaner i huvudsak förenliga med AIAB:s krav.

•Motverka korruption: Noll korrup tion. Utfall: Noll korruption.

•Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt. Utfall: Noll ären den anmälda avseende konkurrens.

•Följa lagar och regler: Olika skyldig heter. Utfall: Inga regelöverträdelser.

•Kundernas hälsa och säkerhet:

Noll omkomna/skadade. Utfall: Inga skadade resenärer. Fyra suicidtill bud varav tre avlidna och en allvarligt skadad.

•Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder. Utfall: 88 procent andel nöjda resenärer/tågföretag, NKI = 73.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp dragsmål har inte kunnat utvecklas på grund av bolagets särart.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Olson

VD: Ulf Lundin

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde och Lars Erik Fredriksson. Nyval av Malin Sundvall vid stämman

2017.IreneSvenoniusavgick.

Rev: Mikael Sjölander (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

122 (110) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (66) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	68	68
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1342	1398
Anläggningstillgångar	1325	1381
Eget kapital	10	10
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-10	-8
Operativt kapital	0	2
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	0,0	0,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	0,0	0,0
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-0,8
Soliditet, %	0,7	0,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	0	1
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning

Kvinnor

Män

50 50x

Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi.

Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Med 97 stationer och 607 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motor drivna fordon och den enda aktören

på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglig het vad gäller öppettider och erbjuder även dropin. Under 2016 utförde Bilprovningen cirka 1,8 miljoner besikt ningar, varav 95 procent var kontroll och registreringsbesiktningar.

Viktigahändelser2016

•Bilprovningen implementerade ett nytt itsystem som ger bolaget helt nya förutsättningar, men som under installationen påverkade bolagets marknadsandel negativt och även medförde engångskostnader.

•Ökningstakten av nyetableringar på marknaden avtog. Konsolidering av marknaden inleddes.

•Regeringen beslutade om en ny for donsförordning som inte gick i linje med Transportstyrelsens förslag och därmed fick marginella effekter på besiktningsmarknaden.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Rörelsemarginal minst 8 procent. Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2016 till 4,1 (10,2) procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro cent. Soliditeten uppgick till 55,5 pro cent (48,1).

•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen för verksamhetsåret 2016 uppgår till 67 miljoner kronor, motsvarande 100 procent av årets resultat efter skatt.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Säkra fordon: Kompletterande tjänster fördubblas till 2016. Utfall 47 procent måluppfyllelse.

•Attraktiv arbetsgivare: Personal omsättning högst 7 procent, andel kvinnliga besiktningstekniker som lägst 12 procent, andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst

17 procent. Utfall: Personalomsättning

9,2 (7,3) procent, kvinnliga tekniker

9,8 (10,3) procent, utländsk bakgrund

14,9 (14,5) procent.

•Miljömässig förebild: Klimatpåverkan minskas med 80 procent (2006–2050), med delmål att minska med

30 procent till år 2020. Utfall

100 procent måluppfyllelse till och med 2016 (i proportion till antal år målet gäller).

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Karin Strömberg VD: Benny Örnerfors

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Karin Strömberg Led: Hans Krondahl, Gunnar Malm, Anna Nilsson-Ehle, Kristina Patek och Hélène Westholm. Nyval av Johan Ekesiöö vid stämman2017.Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Göran Lund, Jonas Nilsson Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

180 (170) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 85(85) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	654	708
Rörelseresultat	27	72
Resultat före skatt	72	73
Nettovinst	67	56
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	294	317
Anläggningstillgångar	112	96
Eget kapital	163	152
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-97	-165
Operativt kapital	66	-13
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	4,1	10,2
Re, Avkastning på eget kapital	42,6	37,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	100,0	-169,4
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,6	-1,1
Soliditet, %	55,5	48,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	29	59
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	67	56
Antal anställda i medeltal	607	635
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

42	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Aktiebolaget Bostadsgaranti arbetar med konsumentskydd vid bostadsbyg gande. Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Som ett steg i ägarnas avveckling av bolaget slutförde Bostadsgaranti i november 2014 försäljningen av aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO).

I december 2012 gav riksdagen regeringen befogenhet att avyttra statens aktier i Bostadsgaranti och under 2014 bemyndigades regeringen att som alter nativ avveckla bolaget. Försäljningen av aktierna i det helägda dotterbolaget FABO under 2014 utgjorde en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet. Köparen, Columbia Insurance Company, är ett helägt dotterbolag till det amerikanska försäkrings och inves teringsbolaget Berkshire Hathaway.

Efter försäljningen består den kvar varande verksamheten i Bostadsgaranti av den pågående avvecklingen av insats och förskottssäkerheter. Kvarvarande åtaganden beräknas vara avslutade senast 2018.

Viktigahändelser2016

•Avveckling av tidigare ställda säkerheter fortsatte enligt plan.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 3 procent enheter.

•Utdelning: Minst 1/3 av årets resultat efter skatt.

Målen är satta utifrån antagande om operativ verksamhet. Då bolaget är under avveckling görs ingen uppföljning.

Hållbarhetsmål

Inga strategiska hållbarhetsmål har utarbetats för bolaget.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Bolaget saknar särskilt beslutat samhälls uppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 50%

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni och Pether

Fredholm. Nyval av Malin Fries vid stämman 2017,

Richard Reinius avgick Rev: Gunilla Wernelind (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

76 (76) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 38 (38) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	0	0
Rörelseresultat	-2	-1
Resultat före skatt	-10	-2
Nettovinst	-5	12
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	89	115
Anläggningstillgångar	0	0
Eget kapital	66	74
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-89	-115
Operativt kapital	-23	-41
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	-6,7	5,8
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	5,0	2,7
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,4	-1,6
Soliditet, %	73,8	64,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	4
Antal anställda i medeltal	1	1
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Nej
Bestyrkt GRI-rapport	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning
		Kvinnor
25	75	Män
	75

Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen

för talteater.

Viktigahändelser2016

•Dramaten har beslutat att tillsam mans med Operan söka ett nytt produktionscenter för bland annat verkstäder, ateljéer och förråd.

•Bergmanfestivalen har rönt stor uppmärksamhet i media och nådde publikrekord med över tiotusen besökare.

•Besökssiffrorna till scenkonstproduk tioner för barn och unga har ökat kraftigt.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Dramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verk samheten. Resultatet för 2016 uppgår till 10,5 miljoner kronor vilket inne bär att det egna kapitalet minskar till 27,5 miljoner kronor. Trots ett negativt resultat för 2016 befinner sig det egna kapitalet på en acceptabel nivå.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Med repertoar och övrig verksamhet förvalta, berika, utveckla och förnya konstnärlig kvalitet, tankeliv och vär deringar: Repertoaren är varierad och erbjuder såväl nyskriven dramatik som klassiska verk med ett konstnärligt brett inflöde av upphovsmän.

•Öka andelen förstagångsbesökare med 12 procent senast 2017. Målet är upp nått under 2016 då Dramaten hade

15 procent förstagångsbesökare.

•Öka andelen publik som nås genom digitala kanaler. Målsättningen är att nå 75 000 personer per år från 2017.

Målet har uppnåtts tidigare än beräk nat: under 2016 besöktes Dramaten Play av 18 665 besökare och över

560 000 personer såg på videor/lyss nade på podcasts via Dramatens sociala mediekanaler.

•Uppnå en jämställd könsfördelning bland konstnärliga upphovspersoner. Målsättningen är att senast 2017

nå en jämställd könsfördelning för regissörer, scenografer, kostymteck nare och dramatiker över en löpande treårsperiod: Det råder en relativt jämn könsbalans bland konstnärliga upphovspersoner med undantag för dramatiker och regissörer där kvinnor är underrepresenterade.

Samhällsuppdrag och uppföljning

•Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveck ling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet och har ett

varierat pjäsurval. Genom att framföra och bearbeta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.

•Dramaten ska verka i ett interna tionellt teater och kultursamman hang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område:

Hantverksskickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Ulrika Årehed	VD: Eirik Stubø
Kågström

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Nyval av Ulrika Årehed Kågström vid stäm- man2017,DanielSachsavgickLed: Pontus Braunerhjelm, Sara Danius, Eva Hamilton och

TassoStafilidis. Nyval av Raoul Grünthal och BiljanaPehrssonvidstämman2017,Gunvor

Kronman avgick Arb rep: Rebecka Hemse, Kjäll Åkerblom

Arb suppl: Hannes Meidal, Mimmi Lindell Rev: Kerstin Sundberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

70 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 35 (30) tkr.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	274	273
Rörelseresultat	-16	2
Resultat före skatt	-15	3
Nettovinst	-11	2
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	79	105
Anläggningstillgångar	23	18
Eget kapital	28	38
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-39	-71
Operativt kapital	-11	-33
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-5,8	0,8
Re, Avkastning på eget kapital	-32,1	5,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	71,2	-5,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,4	-1,9
Soliditet, %	35,0	36,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	10	11
Anslag, mnkr	229	227
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	295	315
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Green Cargo AB tillhandahåller järn vägslogistik. Bolaget erbjuder transpor ter i ett nätverk över hela Sverige samt i Norge och med partners på ett stort antal orter på den europeiska kontinenten.

Green Cargo är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med fokus på effek tiv och hållbar järnvägslogistik. År 2016 har präglats av en fortsatt svag konjunk tur för Green Cargos kunder och hård konkurrens. Det stora effektiviserings program som inleddes hösten 2013 gav under 2016 fortsatt effekt. Resultatut fallet 2016 visar dock att Green Cargo måste fortsätta effektivisera för att nå uthållig lönsamhet. För detta ändamål fortsätter arbetet med att effektivisera och utveckla verksamheten under 2017.

Viktigahändelser2016

•Effektiviseringsprogrammet som lanserades 2013 har fortsatt under 2016 och inneburit ytterligare kostnads reduktioner.

•Green Cargo har på kort tid byggt upp en komplett verksamhet i Norge och är nu landets näst största godstågsoperatör.

•Bolaget startade under 2016 en ny direktlinje mellan Sverige och Belgien som är ett snabbt alternativ till båt och en utmanare för lastbilsvolymer.

•Under 2016 har en startstoppfunktion installerats i dieselloksflottan i syfte att minska tomgångskörning och därav dieselförbrukning, klimatutsläpp

och buller.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent senast 2016. Avkast ning på operativt kapital 2016 var negativt (0,6 procent för 2015). Rörelse resultatet påverkades negativt av ökade driftkostnader. Rensat för jämförelse störande poster förbättrades rörelse resultatet med 9 miljoner kronor.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsätt ningsgraden uppgick per utgången

av 2016 till 1,8 (1,4) ggr. Den ökade nettoskuldsättningsgraden förklaras framför allt av den negativa resultat utvecklingen.

•Utdelning: 50 procent med beaktande av nettoskuldsättningsgraden. Bolaget lämnade ingen utdelning under 2016.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•De flesta mål är långsiktiga och siktar på 2020 med basår 2013.

•Samtliga diesellok ska ha tomgångs reglage installerade (2020). Under 2016 har en startstoppfunktion installerats i en större del av diesel loksflottan. Resultat är kraftigt mins kad tomgångskörning som minskar dieselförbrukning och klimatutsläpp.

•Nya regler för tomgångskörning av dieselloken tas fram och samt liga förare utbildas (2015). Eftersom

det nya automatiska startstoppsyste met medfört betydligt mindre tom gångskörning har ingen revidering av tomgångskörningsreglerna genom förts.

•Lokförarna ska utbildas i ECO driving (2020). Utbildning i ECOdriving finns för en äldre lok typ. Planen är att anpassa utbild ningen till bolagets moderna diesel lok och att göra den interaktiv för att effektivt nå ut till alla lokförare.

•Antalet olyckor ska halveras (2020). Utfallet för 2016 var en minskning med 12 procent jämfört med basåret 2013. Införandet av programmet ”Säkra vanor” förväntas ytterligare minska antalet olyckor.

•Sjukfrånvaron ska långsiktigt vara under 4 procent (2020). Arbetet med att få ner sjukfrånvaron har fortsatt under 2016. Utfallet för sjukfrånvaron blev 5,6 procent, samma nivå som 2015.

•Andelen kvinnor i ledande befatt ningar ska öka med 50 procent (2020). Utfallet för 2016 var 18 procent kvinnor i ledande befattningar, vilket är oförändrat mot basåret 2013.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Lennart Pihl

VD: Jan Kilström

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Lennart Pihl Led: Margareta Alestig Johnson, Ann-Christine Hvittfeldt, Ingvar Nilsson, Tryggve Sthen och Erik Tranaeus. Nyval av Anna

Elgh vid stämman 2017, Lotta Stalin avgick

Arb rep: Stefan Bieder, Jonas Blomqvist

Arb suppl: Anders Gustavsson, Jerker Liljeberg Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	4208	3907
Rörelseresultat	-83	15
Resultat före skatt	-117	-15
Nettovinst	-226	-27
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3321	3413
Anläggningstillgångar	2549	2819
Eget kapital	851	1092
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	1 543	1 578
Operativt kapital	2 394	2 670
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-2,0	0,4
Re, Avkastning på eget kapital	-23,3	-2,5
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-3,3	0,6
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,8	1,4
Soliditet, %	25,6	32,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	74	178
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	1918	1861
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

AB Göta kanalbolag ska driva och för valta Göta kanal så att dess värde, såväl som kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls.

Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med cirka tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids och passagerarbåtar. Bolaget bedriver också omfattande underhålls och upprust ningsverksamhet av kanalen och intillig gande fastigheter. För detta får bolaget anslag från staten. Merparten av fastig heterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse bolaget bedriver.

Viktigahändelser2016

•Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0, det största arbetet på Göta kanal sedan kanalen stod färdig 1832, påbörjades

i slutet av 2015 och stora insatser har gjorts under året.

•Ökad trafikvolym av fritidsbåtar på kanalen.

•Företag utmed kanalen rapporterar om en stark säsong.

•Anders Donlau lämnar VDrollen efter nio år och ersätts av Roger Altsäter från den 1 september. Roger Altsäter har lång erfarenhet från det privata näringslivet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Den totala EBTmargi nalen1 ska uppgå till minst 0 procent, dock ska skogsrörelsens EBTmarginal uppgå till minst 68 procent. EBT upp gick för 2016 till 0 (4,5) procent och skogsrörelsens EBTmarginal blev

68 procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad ska uppgå från 10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till +9 (1) procent och förklaras av att checkkrediten nyttjats för att balan sera finansiering av upprustning.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Minst 50 alléträd per år ska planteras längs kanalen. Under 2016 planterades 50 (96) alléträd. Stora donationer gjordes från trädfaddrar 2015.

•Fritidsbåtskunden ska i den årliga kund undersökningen ge betyg >4,5 på en fem gradig skala. Årets resultat blev betyg 4,6 med fokus på slussvärdarnas service.

•Kanalens vattenkvalitet ska mätas på sex platser och vattenkvaliteten ska klara de gränsvärden för badvatten som respektive kommun tillämpar utifrån gällande EUdirektiv. Vatten kvaliteten uppfyllde målet under 2016.

•Bolaget ska samverka med Arbets förmedlingen i de sju kanalkommu nerna för att senast under 2016 under kanalsäsongen skapa praktikplatser/ arbetsmöjligheter för ungdomar utan arbetslivserfarenhet. Samverkans modellen genomfördes under året. Av tolv praktikplatser påbörjades endast fyra på grund av avhopp.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:

•Tillräcklig båttrafik för att behålla attraktionskraften

•Bevarande

•Kundnöjdhet

•Ekoturism

Uppföljning samhällsuppdrag och uppdragsmål

•Reguljär passagerarbåtstrafik har bedrivits utmed hela kanalen och antalet fritidsbåtar ökade med 5 procent men med en högre koncentration till högsäsong. Under 2016 åkte 21 procent av fritidsbåtarna under boknings säsong mot målet 25 procent.

•Kanalen har varit tillgänglig 98 procent av tiden under kanalsäsongen, ett mindre tillbud inträffade till följd av ett litet slukhål. Av de bevarade sluss och brovaktarbostäderna så håller 96 procent av husen åretruntstandard.

•Kundnöjdheten har för första gången mätts i flera kundgrupper. Målsätt ningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga. Målet uppfylldes för landbesökare 4,5 och fritidsbåtar 4,3 medan utfallet för rederierna blev 2,9 och för företags medlemmarna i Officiell Partner 3,6. Rederier är priskänsliga och har på pekat problem med djupgåendet i kanalen, vilket åtgärdas i projektet Göta kanal 2.0.

•Att bibehålla alléträden längs med kanalen och att arbeta mot att åter ställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja

ekoturism. Att arbeta för en samman hängande cykelled längs Göta kanal är ett mål 2020.

1)EBT-marginal beräknas som resultat före skatt genom omsättning.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Elisabeth Nilsson VD: Roger Altsäter

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Gunilla Asker, Göran Carlberg, Anna Ernestam, Bengt-Olov Gunnarson, Jenny Lahrin och Mikael Lundström. Ulf Larsson avgick Arb rep: Joakim Fornander

Arb suppl: Karin Nybrolin, Björn Reinholdsson Rev: Clas Tegidius (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

80 (70) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 55 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som

är anställd i Regeringskansliet. Arvode utgår inte heller till arbetstagarledamöter.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	47	62
Rörelseresultat	0	-3
Resultat före skatt	0	-3
Nettovinst	0	-3
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	66	58
Anläggningstillgångar	58	51
Eget kapital	39	39
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	39	39
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,2	-4,2
Re, Avkastning på eget kapital	0,0	-6,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	0,3	-6,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	59,9	68,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	10	4
Anslag, mnkr	73,6	25
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	38	37
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

46	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Infranord AB är Sveriges ledande järn vägsentreprenör och erbjuder drift och underhåll samt om och nybyggnad av järnvägar i Sverige och Norge. Verksam heten i Sverige bedrivs, utöver stabsfunk tionerna, i två regioner, Norra och Södra, samt enheterna Mät och Components. Framtidsutsikterna på den nordiska järn vägsmarknaden är fortsatt goda. Det finns en allmän förståelse för behovet av ytterligare medel för att upprätthålla och utveckla järnvägen. Regeringen presen terade i oktober en infrastrukturpropo sition där anslaget till järnvägsunderhåll ökar 2018–2029 jämfört med 2014–2025. De senaste årens förändringsarbete i Infranord ger bolaget ett bra utgångsläge för framtida konkurrenskraft.

Viktigahändelser2016

•Resultatförbättringar tack vare ökad effektivitet.

•Orderstocken vid årets utgång är fort satt den högsta sedan bolaget bildades.

•Ekonomiska mål uppfylls och utdel ning föreslås för första gången.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkastning på eget kapital uppgick till 24,1 (21,6) procent, ägarens mål upp nås tack vare genomförda långsiktiga förbättringsåtgärder. Målet uppnås även exklusive en engångspost på

51 miljoner kronor.

•Soliditet: Minst 33 procent. Soliditeten uppgick till 40,0 (31,3) pro

cent. Resultatförbättringarna bidrar till en stärkt soliditet.

•Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. Föreslagen utdelning på 83,5 (0) miljoner kronor motsvarande 50 procent av resultatet efter skatt.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Säkerhet och miljö: Sänkt olycks fallsfrekvens mot nollvision 2021. Minskade klimatpåverkande utsläpp

till 10,5 kiloton CO2 till 2021. Olycks fallsfrekvensen sänktes till 6,9 (7,3) vilket är en förbättring, dock inte

ilinje med målet om 20 procents minskning per år för att uppnå noll vision 2021. Målet uppnåddes för klimatpåverkande utsläpp som blev 10,7 (11,0) kiloton CO2.

•Ekonomi: 5 procent rörelsemarginal. Målet uppnått med en rörelsemarginal på 5,6 (3,9) procent.

•Kund: Infranords verksamhet utan för Sverige ska öka. Verksamheten

iSverige ska växa i linje med mark nadstillväxten. Verksamheten utan för Sverige 8,0 (7,3) procent av omsätt ningen vilket innebar en ökning. Orderstocken uppgick till 7 504 (6 850) miljoner kronor. Anbudsframgången var 41 (60) procent.

•Medarbetare: Nå nivån 74 för LSI (Ledarskapsindex) år 2021. Nå nivån 73 för NMI (Nöjdmedarbetarindex) år 2021. Öka antalet kvinnliga järn vägstekniker till 48 och kvinnliga platschefer till 12 år 2021. Rekrytera fler medarbetare med utländsk bak grund och nå 150 personer år 2021. Indexmätningarna visade på mindre förbättringar; LSI 63 (62), NMI

61 (59). Antalet kvinnliga järnvägs tekniker 31 (30) och antalet plats chefer 6 (6). Antal medarbetare med utländsk bakgrund 94 (103). Bolaget behöver lägga fortsatt fokus på jäm ställdhet och mångfald.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Färnstrand

VD: Helene Biström

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Eva Färnstrand Led: Magnus Jonasson, Agneta Kores, Johan Skoglund, Gunilla Spongh och Per Westerberg. Nyval av Kristina Ekengren vid stämman 2017, Ulrika Nordström avgick

Arb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Arb suppl: Lars-Erik Mott, Henrik Eneroth. Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

380 (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	3911	3947
Rörelseresultat	217	153
Resultat före skatt	218	152
Nettovinst	167	117
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1940	1951
Anläggningstillgångar	727	747
Eget kapital	776	610
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	76	94
Operativt kapital	852	704
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,6	3,9
Re, Avkastning på eget kapital	24,1	21,6
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	27,9	23,0
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	0,2
Soliditet, %	40,0	31,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	39	44
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	84	0
Antal anställda i medeltal	1 759	1906
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Könsfördelning
8					Kvinnor
92	36	64	57	43	Män

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140	Innehållsförteckning
	Innehållsförteckning
	1 Inledning ...........................................................................................		3
	Bilaga 1	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande
		2016....................................................................................	5
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2017.........		119

2017 års redogörelse för företag med statligt	Skr.
ägande	2016/17:140