2017 års redogörelse för företag med statligt ägande

Könsfördelning

1) Valda för 2017/2018


1	Inledning		Skr. 2016/17:140

Riksdagen har beslutat att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för
företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr.
1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och
till innehåll. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande
och de värden som finns i bolagen med statligt ägande. Verksamhets-
berättelsen för bolag med statligt ägande utgör regeringens årliga redo-
görelse, se bilagan.
	Verksamhetsberättelsen finns i likhet med delårsrapporterna för bola-
gen med statligt ägande även på regeringens webbplats:
www.regeringen.se.		I verksamhetsberättelsen som bifogas denna

skrivelse redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande utveckla-
des under 2016. Förändringar avseende styrelseledamöter redovisas fram
t.o.m. maj 2017. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag
vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisa-
tionerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och
Stiftelsen Norrlandsfonden.
I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägar-
policy och riktlinjer för bolag med statligt ägande samt för hur förvalt-
ningen och bolagen utvecklats under året. Statens ägarpolicy har tidigare
beslutats som en del av verksamhetsberättelsen. Statens ägarpolicy och
riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017 beslutades dock i december
2016, i enlighet med den förändrade ordning som presenterades i före-
gående års skrivelse med redogörelse för företag med statligt ägande
(skr. 2015/16:140). Statens ägarpolicy 2017 ersätter den tidigare ägar-
policyn som beslutades 2015 och regeringens riktlinjer för extern
rapportering respektive riktlinjer för ersättningar och andra
anställningsvillkor för ledande befattningshavare ersätter de tidigare
riktlinjerna som beslutades 2007 respektive 2009. Statens ägarpolicy och
regeringens riktlinjer för bolag med statligt ägande har 2017 beslutats vid
årsstämmorna i de statligt helägda bolagen. I övriga bolag där staten är
delägare verkar staten fortsatt i dialog med övriga ägare för att
ägarpolicyn och riktlinjerna ska tillämpas, samt överlämnar dessa till
bolaget vid årsstämman. Regeringen avser att inom ramen för statens
ägarpolicy fortsätta att utveckla regeringens bolagsstyrning samt att
revidera statens ägarpolicy vid behov.
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i
bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning
blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de särskilt
beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det
bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas
och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en
aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.
En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrens-
utsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda
bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolags-
portföljen förändrats betydligt över tid. För staten som aktiv och pro-
fessionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom
att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i	3
	3

Skr. 2016/17:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statensbolagsportföljbestårav48bolagochharsintyngdpunktinom basindustri/energi.Deflestabolagärvinstdrivande.Omkringhälftenhar särskiltbeslutadesamhällsuppdrag.

Portföljens värde per sektor, %		Uppskattatvärdepåstatensbolagsportfölj1, mdkr
Transport2%	Basindustri/	530	500	460	430	510
Konsument6%	Energi41%	530	500	460	430	510
Konsument6%	Energi41%
Infrastruktur8%
Finans8%
Fastighet 12%
Tjänst 12%	Telekom 12%	2012	2013	2014	2015	2016
	Telekom 12%	2012	2013	2014	2015	2016

Utdelning, mdkr	Direktavkastning		Antal anställda2
13,6	2,8%		137000
Balanserad könsfördelning3			Summa ordförande och ledamöter:
Styrelseordförandeoch	Styrelseordförande,
-ledamöter, andel kvinnor:	andel kvinnor:		305
49%	45%		305
Nettoomsättning för portföljen,	Resultat efter skatt jan–dec 2016. Bolag med störst resultatpåverkan,
exkl. intressebolag, mdkr	Mdkr
321
	Vattenfall	-26,0

	AkademiskaHus				5,1

	Svenska Spel				4,9
	TeliaCompany							2,4
	TeliaCompany							2,4
Nettoomsättning för portföljen,	Specialfastigheter						1,6
	Specialfastigheter						1,6
	PostNord		-1,6
inkl. intressebolag, mdkr	PostNord		-1,6
inkl. intressebolag, mdkr
353	SBAB					1,6

	Övriga				7,2

	Totalt			-4,7

1)Portföljvärdet justerat för transaktioner.

2)Cirka 137 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

3)Könsfördelningen avser de hel- och delägda bolagen.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

Sju bolag står för 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag

	Omsättnings-	Antal	Nettoomsättning, mnkr	Rörelseresultat, mnkr
Bolag (ägarandel, %)	fördelning1, %	anställda	Jan–dec2016	Jan–dec2016

Vattenfall(100%)	39,4	19935	139 208	1337

PostNord(60%)	10,9	33278	38478	-1083

Telia Company (37%)	8,9	24898	84 178	21090

Systembolaget(100%)	8,1	3551	28469	224
Systembolaget(100%)		3551	28469	224

Apoteket(100%)	5,8	3235	20325	687
Apoteket(100%)		3235	20325	687

LKAB (100%)	4,6	4224	16343	-1677
LKAB (100%)		4224	16343	-1677

SJ (100%)	2,6	4192	9336	837
SJ (100%)		4192	9336	837

1) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (353 miljarder kronor).

Resterande bolag2 står för 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag

	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan-dec 2016	jan-dec 2016
Akademiska Hus (100%)	5666	7264

Almi Företagspartner	958	11
(100%)
APL(ApotekProduktion	1301	2
& Laboratorier) (100%)

Apoteksgruppen (100%)	270	-2
Arlandabanan	68	0
Infrastructure (100%)

Bilprovningen (100%)	654	27
Bostadsgaranti (50%)	0	-2

Dramaten (100%)	274	-16
Fouriertransform (100%)	201	118

Green Cargo (100%)	4208	-83
Götakanalbolag (100%)	47	0

Infranord (100%)	3911	217

Inlandsinnovation (100%)	4	-71

Jernhusen (100%)	898	1641

Lernia (100%)	3114	35

Metria (100%)	417	15

Miljömärkning Sverige (100%)	57	-1
Operan (100%)	557	1

Orio (100%)	814	-1
RISEResearchInstitutes	2470	57
of Sweden (100%)

Samhall (100%)	6911	-209

	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan-dec 2016	jan-dec 2016
SBAB (100%)	2884	2011

SEK (100%)	1608	1002

SOS Alarm (50%)	1017	58

Specialfastigheter (100%)	1912	2179

SSC(Svenskarymd-	991	14
aktiebolaget) (100%)

Statens Bostadsomvandling	19	-22
(100%)

Sveaskog (100%)	5922	1631
Svedab (100%)	9	665

Swedavia (100%)	5546	1007

Swedesurvey (100%)	16	1

SwedfundInternational	81	2
(100%)
SvenskaSkeppshypotek	215	117
(100%)

Svenska Spel (100%)	7742	4851

Svevia (100%)	7105	439
Teracom Group (100%)	2003	349

Vasallen (100%)	32	-22

VisitSweden (50%)	269	-13

Voksenåsen (100%)	41	0

2)EUROFIMA,SAS,StiftelsenIndustrifonden,StiftelsenNorllandsfondenoch SwedenHousekonsoliderasej.FouriertransformochInlandsinnovationtillsköts den1januari2017somovillkorataktieägartillskotttillSaminvest.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

FINANSIELL UTVECKLING 2016

Finansiellutveckling2016

Omsättning

Konsoliderat för den statliga bolagsportföljen minskade net toomsättningen under 2016 med 0,6 procent jämfört med helåret 2015 och uppgick till 321,1 (323,2) miljarder kronor. Nettoomsättningen för helåret 2016 inklusive intressebolagen1 minskade med 0,8 procent och uppgick till 353,1 (356,0) miljar der kronor.

Minskad omsättning i Vattenfall, PostNord och Telia Company är de främsta anledningarna till nedgången i total nettoomsättning. Vattenfalls omsättningsminskning, 4,4 miljarder kronor, förklaras främst av lägre erhållna elpriser. PostNords minskning med 0,9 miljarder kronor beror på fortsatt digitalisering och minskade brevvolymer, framför allt i Danmark.

Ett antal bolag ökade sin omsättning, exempelvis Systembolaget, Apoteket och SBAB. En bidragande anledning till Systembolagets ökade omsättning är trenden att kunderna väljer produkter från de något dyrare segmenten.

Vattenfall svarar för 43,4 (44,4) procent av nettoomsättningen i den statliga bolagsportföljen respektive 39,4 (40,3) procent i det fall intressebolagen inkluderas.

1)Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning, exklusive intressebolag

Mdkr

356,6	357,8	350,0	323,2	321,1
2012	2013	2014	2015	2016

Omsättningsfördelningjan–dec2016,inklusiveintressebolag1

Övriga19,7%

SJ2,6%	Vattenfall39,4%
LKAB4,6%
Apoteket5,8%
Systembolaget8,1%
TeliaCompany8,9%	PostNord10,9%

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2016 ökade och uppgick till

26,6 (16,5) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre ned skrivningar för kvarvarande verksamheter i Vattenfall, vars underliggande rörelseresultat därtill ökade med 1,2 miljarder kronor. Även LKAB:s lägre nedskrivningar av anläggningstill gångar bidrog i stor utsträckning till det högre rörelseresultatet.

Resultatet efter skatt för helåret 2016 minskade och upp gick till 4,7 (1,6) miljarder kronor främst till följd av negativa resultat i Vattenfall, PostNord och LKAB. Vattenfalls resultat efter skatt för helåret 2016 minskade med 6,2 miljarder kronor och uppgick till 26,0 (19,8) miljarder kronor. De låga elpriserna ledde till betydande nedskrivningar för Vattenfall om samman lagt 33,8 (36,8) miljarder kronor, varav större delen redovisades under det andra kvartalet och omfattande den nu sålda och avvecklade tyska brunkolsverksamheten.

PostNords resultat efter skatt för helåret 2016 minskade med 1,9 miljarder kronor och uppgick till 1,6 (0,3) miljarder kronor.

Resultat efter skatt

Mdkr

48,4
	14,3	16,5	-1,6	-4,7
2012	2013	2014	2015	2016
4

Förändringen förklaras framför allt av jämförelsestörande poster om netto 1,6 (0,4) miljarder kronor för helåret, främst hänförliga till nedskrivningen av goodwill och vissa anlägg ningstillgångar i Danmark samt försäljningen av PostNord Strålfors utomnordiska verksamheter. LKAB:s resultat efter skatt för helåret 2016 ökade med 4,7 miljarder kronor och upp gick till 1,0 (5,7) miljarder kronor. Resultatet påverkades av kostnader för avsättning till samhällsomvandlingen i Kiruna och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, även om dessa var lägre än föregående år.

Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från Akademiska Hus, Svenska Spel och statens andel i Telia Company.

För verksamhetsåret 2016 uppgår utdelningarna från bolagen med statligt ägande till 13,6 (15,4) miljarder kronor. Störst utdel ningar kommer från Svenska Spel och Telia Company, 4,8 res pektive 3,2 miljarder kronor.

Resultat efter skatt jan–dec 2016

Bolagmedstörstresultatpåverkan,mdkr

Vattenfall	-26,0

AkademiskaHus			5,1

Svenska Spel			4,9
TeliaCompany						2,4
TeliaCompany						2,4
Specialfastigheter					1,6
Specialfastigheter					1,6
PostNord	-1,6
PostNord	-1,6
SBAB				1,6
SBAB				1,6

Övriga			7,2

Totalt		-4,7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

FINANSIELL UTVECKLING 2016

Bruttoinvesteringar
Mdkr
59,2	52,8	47,9	50,9	43,3
2012	2013	2014	2015	2016

Avkastning på eget kapital

13,70
	4,00	4,86	0,42	-1,65
2012	2013	2014	2015	2016

Utdelningar,
Mdkr
26,7		26,3
	17,7		15,4	13,6
2012	2013	2014	2015	2016

Bruttoinvesteringarna minskade med 15,1 pro- cent och uppgick till 43,3 (50,9) miljarder kronor. Vattenfallsbruttoinvesteringar,somutgjorde meränhälftenavdetotalabruttoinvesteringarna, minskade med 19,7 procent och uppgick till 23,0 (28,7) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till -1,65(0,42)procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag tillstatskassan.Förverksamhetsåret2016 uppgårstatensutdelningartillsammanlagt 13,6 miljarder kronor.

Bolag med statligt ägande, totalt1, 2

Mdkr	2016	2015	2014	2013	2012

Nettoomsättning(inkl.ev.anslag)	321,1	323,2	350,0	357,8	356,6
Nettoomsättninginkl.intressebolag(inkl.ev.anslag)	353,1	356,0	389,0	405,4	405,4
Resultatförevärdeförändringar	20,8	11,3	23,0	24,9	58,5
Värdeförändringar	5,8	5,2	5,1	2,1	0,5
Rörelseresultat(EBIT)	26,6	16,5	28,1	27,0	59,1
Resultatföreskatt	20,1	10,7	20,6	17,3	50,2
Resultatefterskatt	-4,7	-1,6	16,5	14,3	48,4
Bruttoinvesteringar	43,3	50,9	47,9	52,8	59,2
Kassaflöde från löpande verksamhet (exkl. SEK och SBAB)	46,5	61,7	65,2	65,0	55,5
Summaegetkapital	312,9	339,2	363,8	358,7	365,5
Balansomslutning	1 469,4	1 488,9	1540,3	1489,0	1534,2
Antalanställdaexkl.intressebolag(tusental)	111	120	124	129	131
Antalanställdainkl.intressebolag(tusental)	137	146	163	169	174
Utdelning	13,6	15,4	26,3	17,7	26,7
Uppskattat värde3	510	430	460	500	530
Avkastning på eget kapital (%)	-1,65	0,42	4,86	4,00	13,70
Soliditet (%)	21,30	22,78	23,62	24,10	23,80
Direktavkastning(%)	2,8	3,6	5,5	3,3	4,6

1)Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups Boxer Sverige redovisas som resultat från avvecklad verksamhet respektive verksamhet under avyttring 2016 och 2015. Värdena för tidigare år har inte justerats.

2)SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet för 2016 och 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent. Värdena för tidigare år har inte justerats.

3)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

V Ä R D E U T V E C K L I N G

Högre marknadsvärde

Denstatligabolagsportföljenbeståravbolaginomsektorernabasindustri/energi,telekom, tjänst,fastighet,finans,konsument,infrastrukturochtransport.Basindustri/energiärden dominerandesektornmedomkring40procentavportföljensvärde,följtavdetresektorerna tjänst,fastighetochtelekom,somiåretsportföljvärderingrepresenterarungefärlikastora marknadsvärdenomknappt40procenttotalt.Portföljenärdärmedkonjunkturkänsligoch värdet av portföljen påverkas i hög grad av världsmarknadspriset på järnmalm samt elpriset pådemarknaderdärVattenfallverkar.Under2016ökadevärdetpådenstatligabolags- portföljenmedcirka80miljarderkronor,ellerknappt19procent,jämförtmedföregåendeår.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och värdeutvecklingen redogörs här för med fem, respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde av bolagen samt av portföljen som helhet. Majoriteten av bolagen värderas med såväl avkastningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital. I samband med årets värderingsprocess byts värderingsmetodik för Svedab, som tidigare värderats till bokfört eget kapital. Förändringen innebär huvudsakligen att innehavet i Öresundsbrokonsortiet värderas till marknadsvärde genom avkastningsvärdering i kombination med relativvärde ring. Förändringen innebär en betydande värdeeffekt för såväl värdet på Svedab som på den samlade portföljvärderingen.

Värdeutveckling2012till2016

Vid utgången av 2016 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 510 miljarder kronor.1 Justerat för genom förda transaktioner är det en minskning med cirka 20 miljarder kronor, eller knappt 4 procent, sedan 2012 då portföljen vär derades till cirka 530 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 55 procent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala sammansättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslutade samhälls uppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkast ning, bidrar också till att jämförelsen med Stockholmsbörsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeminskning, rensat för försäljningar, om 20 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i

sektorn basindustri/energi där Vattenfall och LKAB ingår. Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten har minskat under den senaste femårsperioden. Sedan 2012 har innehaven i sektorn basindustri/energi minskat i värde med cirka 55 miljarder kronor, från cirka 260 miljarder kronor till cirka 205 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen,

justerat för transaktioner, har sektorns andel av den totala stat liga bolagsportföljen minskat med 10 procentenheter till cirka 40 procent av värdet vid utgången av 2016.

Justerat för transaktioner har värdet för den statliga bolagsportföljen exklusive sektorn basindustri/energi under samma period ökat i värde med cirka 30 miljarder kronor, från cirka 270 miljarder kronor till cirka 300 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med i genomsnitt cirka 3 procent per år. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med i genomsnitt 12 procent per år.

Utöver sektorn basindustri/energi har även sektorerna telekom och tjänster haft en negativ utveckling sedan 2012. Värdeminskningen om totalt cirka 25 miljarder kronor för dessa sektorer beror främst på börsutvecklingen för Telia Company och det faktum att värderingen av Svenska Spel sedan 2015 inkluderar ett antagande om indragning av undantaget av spel och bolagsskatt.2

Sektorer i den statliga bolagsportföljen som har utvecklats väl sedan 2012 är framför allt fastighet, konsument, finans och infrastruktursektorn. Ökningen inom sektorn konsument beror främst på en god värdeutveckling i Apoteket vars underliggande resultat förbättrats. Ökningen i sektorn finans beror framför allt på SBAB, som gynnats av utvecklingen på den svenska bostads marknaden. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på nybyggnationer inom Akademiska Hus samt en generellt god utveckling på fastighetsmarknaden. Inom infrastruktursek torn har bland annat Swedavia utvecklats väl till följd av god passagerartillväxt och därpå väl utvecklad fastighetsaffär. Årets marknadsvärdering, innebärandes en förändring av värderings metodik, av tillgångarna i Svedab bidrar därtill i hög grad till värdeökningen av sektorn infrastruktur. Vid utgången av 2016 utgjorde sektorn därmed omkring 8 procent av portföljvärdet.

Värdeutveckling2016

Under 2016 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen med cirka 80 miljarder kronor, eller knappt 19 procent, jäm fört med föregående år. Värdeökningen drevs till viss grad av förändringen av värderingsmetodik för Svedab som fram till 2015 värderades till bokfört eget kapital. Som jämförelse steg Stockholmsbörsen under samma period med cirka 6 procent.

Utdelningar till staten under 2016 uppgick till drygt 15 miljarder kronor, vilket innebar en direktavkastning om cirka

1)Årets värdering påverkades positivt av byte av värderingsmetodik för ett innehav med betydande övervärde i relation till aktuellt bokfört värde.

2)Intäkterna till statskassan kommer vid en framtida spel- och bolagsskatt för Svenska Spel att utgöras av utdelning och skatt i stället för som nu endast av utdelning. Värderingstekniskt får dock bolaget en lägre värdering vid detta scenario.

6	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

V Ä R D E U T V E C K L I N G

Direktavkastning
%
5,5
4,6			4,7	4,1			4,5	4,2	4,4							Ø 3,6
3,3	3,6	2,8		3,6	3,2	3,2			3,1	2,9	3,1	2,8	2,7	2,9	2,8	2012
3,3	3,6	2,8		3,6	3,2	3,2			3,1	2,9	3,1	2,8	2,7	2,9	2,8	2013
																2013
																2014
																2015
																2016
Statliga bolagsportföljen				Investor				Industrivärden			OMX Stockholm All Share Index
											Källa: Factset, Industrivärden årsredovisning 2016.

3,6 procent under 2015. Bedömd direktavkastning för 2016 upp går till knappt 3 procent. Den något lägre nivån relaterar främst till portföljens värdeökning under 20161. Historisk direktavkast ning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärlden samt OMX All Share framgår av diagrammet ovan.

De största värdeförändringarna i den statliga bolagsportföl jen under det senaste året stod sektorerna basindustri/energi, telekom (negativ värdeutveckling) och fastighet för. Samman taget summeras en nettoökning av värdet av dessa sektorer med drygt 60 miljarder kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/energi värderades vid utgången av 2016 till cirka 205 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 65 miljarder kronor, eller cirka 45 procent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräknade värdet beror framför allt på en högre värdering av Vattenfall drivet av en lägre bedömd risk, effekter av energiuppgörelsen samt högre elpriser.

Vid utgången av 2016 uppgick värdet i sektorn telekom till knappt 60 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 9 miljarder kronor, eller cirka 13 procent, jämfört med föregående

år. Minskningen i värde förklaras av utvecklingen i Telia Companys aktiekurs.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2016 till 60 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med omkring 6 miljarder kronor, eller 12 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och den gynnsamma utveck lingen på fastighetsmarknaden i stort.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskat tades vid utgången av 2016 till cirka 183 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 20 miljarder kronor. Påverkan från förändringen av värderingsmetod för Svedab var betydande.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2016 minskade värdet på innehavet i Telia Company med 13 procent. Värdet av innehavet i SAS minskade med 54 procent. Justerat för avyttringen av 13,8 miljoner aktier i SAS var värde minskningen knappt 43 procent för SAS. Sammantaget mins kade värdet på de börsnoterade innehaven med 14 procent eller 9,8 miljarder kronor (justerat för försäljningen av SASaktier var minskningen knappt 9,6 miljarder kronor).

Värdeutveckling2012–2016,persektor(justeratförtransaktioner)2

Mdkr

530	500			510
	500	460		510
		460	430
			430
2012	2013	2014	2015	2016

Basindustri/Energi(LKAB,Sveaskog,Vattenfall)

Telecom(TeliaCompany)

Tjänst (APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige, Orio,

Samhall,SOSAlarm,SvenskaSpel,Swedesurvey)

Fastighet(AkademiskaHus,Jernhusen,Specialfastigheter,Statens

Bostadsomvandling, Vasallen)

Finans(AlmiFöretagspartner,Bostadsgaranti,Fouriertransform,

Inlandsinnovation,RISE,SBAB,SEK,SvenskaSkeppshypotek,Swedfund)

Konsument(Apoteket,Apoteksgruppen,Systembolaget)

Infrastruktur(Arlandabanan,Götakanalbolag,Infranord,SSC,Svedab,

Svevia,Swedavia,TeracomGroup)

Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

1)Direktavkastning för den statliga bolagsportföljen beräknas utifrån prognostiserade utdelningar från portföljbolag i relation till bedömt portföljvärde. Någon effekt av eventuell substansrabatt, som är vanligt förekommande bland börsnoterade investmentbolag, beaktas således ej i jämförelsen.

2) Förutom redovisade sektorer ingår för år 2015 sektorn Övriga (Dramaten, ESS, Operan och VisitSweden) med 1 mdkr.	Källa: Näringsdepartementet.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016	7

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

God bolagsstyrning och aktiv förvaltning för långsiktigt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolagsstyrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra riksdagens uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen består av 40 helägda och åtta delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 510 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 111 000 personer och cirka

137 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och

spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt kon kurrensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas.

Ett tjugotal av de statligt ägda bolagen har av riksdagen sär skilt beslutade samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveck ling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i ett flertal bolag motiverar dock att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi

för bolagets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den operationella driften av bolagets verksamhet. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar som privat ägda bolag, se figur på sidan 15.

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägar policy 2017 ingår regeringens riktlinjer för extern rapportering

och riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar policyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga rikt linjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att statens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Riktlinjerna är rekom mendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en internationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Närings och innovationsministern ansvarar för en enhetlig, övergripande ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departe ments förvaltningsansvar i figuren på sidan 17). Näringsdeparte mentet har en särskild organisation specialiserad på bolagsstyr ning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolagsportföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolags analys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell för valtning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdraget ger bolagsförvaltaren för djupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på och viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarnas kom

14	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Statensägarpolicyochriktlinjerförbolagmedstatligtägande2017

Statens ägarpolicy och regeringens riktlinjer	Kravet på jämställdhet i bolagsstyrelserna
för bolag med statligt ägande är centrala	förtydligas. I den statliga bolagsportföljen
dokument i regeringens bolagsstyrning.	(hel och delägda bolag) ska andelen kvinnor
Under2016harettrevideringsarbetegenom	respektivemänistyrelsernavaraminst40
förts med syfte att statens ägarpolicy ska	procent. Jämställdheten i respektive bolags
utgöra ett relevant och aktuellt ramverk för	styrelse ska följa ”trappan” enligt regeringens
regeringens bolagsstyrning. De huvudsakliga	förslag till kvoteringslag. Modellen förtydligar
förändringarna avser bolagens arbete inom	att regeringens ambition om jämställda styrel
hållbart företagande samt styrelsernas sam	ser även gäller de statligt ägda bolagen. Tidi
mansättning och ansvar.	gareharmålet(minst40procentavvardera
	kön)varitsattpåportföljnivå.Nuspecificeras
Statens ägarpolicy	förväntningarna och kraven på bolagsnivå –
Hållbart företagande är en förutsättning för att	varje bolagsstyrelse ska vara jämställd.
de statligt ägda bolagen ska vara framgångs	Styrelsen ansvarar för att de bolag där
rika, moderna och innovativa och är en central	staten har ägarintressen sköts föredömligt
del i regeringens bolagsstyrning. För att möjlig	inom ramen för lagstiftning och statens ägar
göra för bolagen att ligga i framkant, för att	policy. Förtydligande har införts för att betona
ännu tydligare integrera arbetet med hållbart	vikten av att styrelseledamöter i bolag med
företagande i verksamheten och för att styra	statligt ägande, utöver relevant kompetens,
bolagen mot en framtida position i en hållbar	integritet och etik, även har erforderlig tid och
värld har regeringen tydliggjort följande:	engagemang för uppdraget. Även styrelsens
• Agenda2030ochdeglobalamålenfören	ansvar för bolagets interna kontroll, riskhante
hållbar utveckling ska vara vägledande för	ring och regelefterlevnad har förtydligats.
bolagens arbete. Bolagen ska analysera de
globala målen och utifrån sin verksamhet	Regeringens riktlinjer
identifierademålsombolagetgenomsin	I regeringens riktlinjer för extern rappor
verksamhet påverkar och bidrar till.	tering för bolag med statligt ägande möjlig
• Parisavtalet ska vägleda bolagen i deras	görs för bolag med statligt ägande att ligga i
arbete för minskad klimat och miljöpåverkan.	framkant och fortsätta att utveckla sin redo
• Skattefrågor lyfts särskilt fram och bolagets	visning genom att bolagen kan hållbarhets
ansvarsfulla agerande inom området ska	redovisa enligt GRI:s riktlinjer (GRI Stan
bland annat innefatta policybeslut på	dards) eller annat internationellt ramverk.
styrelsenivå.	Bolagen ges även möjlighet att införa integre

rad rapportering, där års och hållbarhets redovisningen integreras till ett samlat doku ment. Kravet på att hållbarhetsredovisningen är kvalitetssäkrad genom oberoende gransk ning och bestyrkande gäller fortsatt.

I regeringens riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befatt ningshavare i bolag med statligt ägande har möjlighetenattgåipensionvid62årsålder tagitsbort.Pensionsåldernhöjstill65årvilket ligger i linje med den allmänna pensionsåldern enligt kollektivavtalade pensionsplaner. Tids perioden för avgångsvederlag har begränsats från18till12månader.

Statens ägarpolicy ska tillämpas från och medden1januari2017ochersättertidigare ägarpolicysombeslutades2015.Regeringens riktlinjer för extern rapportering för bolag med statligt ägande ska tillämpas för de rappor

ter som lämnas för verksamhetsår som inleds frånochmedden1januari2017ochersätter tidigare riktlinjersombeslutades2007.Reger ingens riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings havare i bolag med statligt ägande ska för respektive bolag med statligt ägande tillämpas frånochmedårsstämman2017ochersätter tidigareriktlinjersombeslutades2009.Reger ingens riktlinjer för bolag med statligt ägande ingår i statens ägarpolicy. Statens ägarpolicy har beslutats i de statligt helägda bolagen vid

årsstämmorna2017.

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

	Rättsligt ramverk	Verksamhet och uppdrag	Högsta beslutande organ
Bolag med statligt ägande	Aktiebolagslagen	Bolagsordningens verksamhets	Bolagsstämma
	Statens ägarpolicy	paragraf
	Regelverk för emittenter1	Ägaranvisning2
	Svensk kod för bolagsstyrning
Börsnoterade bolag	Aktiebolagslagen	Bolagsordningens verksamhets	Bolagsstämma
	Regelverk för emittenter	paragraf
	Svensk kod för bolagsstyrning

Myndighet	Myndighetsförordningen	Regleringsbrev	Myndighetschef/styrelse
	Förordning med instruktion	Särskilda regeringsbeslut	eller nämnd
	för myndigheter	om uppdrag

1)Gällerförexternrapportering.

2) Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

petens bidrar till bolagsgruppernas kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolagsförval taren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägar dialoger, det vill säga mellan politisk ledning och bolagets styrel seordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseleda mot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrningsfrågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer och kunskaper ser ut på Regerings kansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i ägarpolicyn.

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper. Bolagsgruppen leds av bolags förvaltaren och består även av specialister inom analys, affärs juridik, styrelserekrytering och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. Sammansättningen bidrar till att gruppen har en god insikt i marknadens och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vilket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgruppen sker analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkurrenter och hållbart för tagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, styrelseförändringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelnings policys, samt måluppfyllelse.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart företagande, samt fattar andra viktiga strate giska beslut. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verk samhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säker ställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en struk turerad styrelsenomineringsprocess. Läs mer om styrelsenomi neringsprocessen på sidan 18.

Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Ord föranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är ett viktigt redskap för staten som bolags ägare, se figur sidan 17. Genom att bolagens prestation regelbun det följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risk nivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslu

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

	Transparens-	Arbete i
	Transparens-	bolags-
	krav	bolags-
	krav	styrelserna
		styrelserna
		Aktivt ägande
	Ägardialog	Nominering
	Ägardialog	av styrelser
		av styrelser

Mål och utvärdering

tade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit till bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart företagande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Finansdepartementet, Kulturdepartemen tet, Socialdepartementet och Utrikesdepartementet. De olika departementens statsråd och politiska ledning träffar regel bundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägardialogen sker uppfölj ning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen inom området hållbart företagande följs upp inom ramen för ägardialogen. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finansiella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till han del på en reglerad marknad i Sverige. Vid upprättandet av håll barhetsredovisning ska de följa de regler om hållbarhetsrap port i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de

olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Bolagsstyrningen – mål och uppföljning

Med utgångspunkt i riksdagens beslut bestämmer ägaren genom regeringen bolagens verksamhetsmål i bolagsordningen som beslutas på bolagsstämma.

Ansvar

Riksdag

Ägaren genom regeringen

Bolagsstyrelse

Ägaren +

Bolagsstyrelse och ledning

Beslutsmandat

Uppdrag

Ekonomiska		Uppdragsmål
mål		Uppdragsmål
mål

Strategiska mål för ett hållbart företagande

Ägardialog

Beskrivning

Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.

Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål för ett hållbart företagande syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksam hetenbedrivseffektivtochhållbart,samtunderlättauppföljning.

Vid fastställandet av de olika typerna av mål beaktas att dessa kompletterar och harmoniserar med varandra.

I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutande målen. Regeringen återrapporterar genom en årlig skrivelse till riksdagen där verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande är en bilaga.

Förvaltningsansvar

Näringsdepartementet			Finansdepartementet
Akademiska Hus	PostNord	Svedab	Miljömärkning Sverige
Almi Företagspartner	RISE, Research Institutes of	Svenska Skeppshypotek
Apoteket	Sweden	Svenska Spel	Kulturdepartementet
Apoteksgruppen	Samhall	Svevia	Kungliga Dramatiska teatern
Arlandabanan Infastructure	Saminvest	Swedavia	Kungliga Operan
Bilprovningen	SAS	Swedesurvey	Voksenåsen
Bostadsgaranti	SBAB	Swedfund
EUROFIMA	SEK, Svensk Exportkredit	Telia Company	Socialdepartementet
Green Cargo	SJ	Teracom Group	Socialdepartementet
Green Cargo	SJ	Teracom Group	APL, Apotek Produktion &
Göta kanalbolag	SOS Alarm	Vasallen	APL, Apotek Produktion &
Göta kanalbolag	SOS Alarm	Vasallen	Laboratorier
Infranord	Specialfastigheter	Vattenfall	Laboratorier
Infranord	Specialfastigheter	Vattenfall	Systembolaget
Jernhusen	SSC, Svenska rymdaktiebolaget	VisitSweden	Systembolaget
Jernhusen	SSC, Svenska rymdaktiebolaget	VisitSweden
Lernia	Statens Bostadsomvandling		Utrikesdepartementet
LKAB	Stiftelsen industrifonden		Utrikesdepartementet
LKAB	Stiftelsen industrifonden		Sweden House
Metria	Stiftelsen norrlandsfonden		Sweden House
Metria	Stiftelsen norrlandsfonden
Orio	Sveaskog

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Närings departementet uppgick under 2016 till 41,7 (40,7) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital.

Arvode för externt köpta tjänster såsom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhets berättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 14,5 (21,9) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvudsak ligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvalt ningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsupp gifter inom respektive departement.

Förändringar i portföljen

Staten sålde den 12 oktober 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försälj ningen minskade statens ägarandel från cirka 21,4 procent till cirka 17,2 procent av antalet stamaktier.

Från den 1 juli 2016 ingår helägda Saminvest i den statliga bolagsportföljen. Saminvest är från och med 2017 moderbolag till de statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fourier transform. Läs mer om Saminvest på sida 19.

Den 18 mars 2016 trädde European Spallation Source ESS AB i likvidation.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Bolag	Nuvarande ägarandel, %	Bemyndigande att förändra ägandet till, %	Beslut
Bilprovningen	100	0	prop.2009/10:54,bet.2009/10:NU10,rskr.2009/10:162

Bostadsgaranti	50	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Orio	100	0	prop.2012/13:99,bet.2012/13:FiU21,rskr.2012/13:287

SAS	17,2	0	prop.2009/10:121,bet.2009/10:FiU35,rskr.2009/10:220

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

I proposition 2016/17:181 Statligt ägda bolag i omvandling, som överlämnades till riksdagen den 20 april 2017, föreslår reger ingen att statens innehav i Apotekgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB och Swedish National Road Consulting AB

avyttras. Regeringen föreslår även en avveckling och likvidation av Swedesurvey Aktiebolag för att överföra delar av verksam heten till Lantmäteriet. Riksdagen bedöms komma att besluta om regeringens förslag i juni 2017.

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Närings departementet har egna styrelserekryterare vars främsta uppgift är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamöter1.

Styrelsenomineringsprocessen genomförs

årligenochinledseftersommarendåbefint liga styrelser varit på plats sedan årsstäm morna i april och ofta haft sina första strategi möten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekryte rarna kompetensbehovet utifrån nuvarande styrelsesammansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, det vill säga ägarens utvärdering och styrelsens utvärde ring, samtal med respektive bolags styrelse ordförande och bolagsgruppernas analyser, till exempel hållbarhetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med VD. Styrelsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bakgrund för att kunna för valta bolagets angelägenheter med integritet ocheffektivitet.Detkrävsattvarjeledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehovfastställskravprofilerförde styrelseledamöter och ordförande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekryteringsbas för att ta till vara kom petens hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren heter. Syftet med att ta in ledamöter med varierad bakgrund är att ge styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, det vill

säga mångfald för att undvika grupptänkande. Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ordförande och styrelse ledamöter som ska väljas om och bytas ut, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamöter. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering

till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.

Varjeårväljsomkring40–60nyastyrelse ledamöter. Det innebär att staten över tid byter en person per styrelse och år. Snittstor leken på styrelserna är sju personer, vilket innebär att styrelseledamöter i genomsnitt sitter sex till sju år.

1)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen industrifonden, Stiftelsen norrlandsfonden och Svenska Skeppshypoteks kassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen – årscykel

Regeringskanslibeslut2 (nomineringsbeslut, förordnande, instruktion, fullmakt)

Beredning inom Regeringskansliet

Sökprocess	Årsstämma
	Årsstämma
Kompetensanalys
Styrelsens utvärdering	Ägarens utvärdering
2) Beslut av bolagsansvarigt statsråd.

18	VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E

Saminvest

– från ax till limpa på mindre än två år

Den1januari2017stodSaminvest,statensnyariskkapitalstruktur,klartförverksamhetsstart.

TillkomstenavSaminvestinleddes2015dåregeringenvilleskapa enmerflexibelstatligriskkapitalstruktur.Dendåvarandestruk turen bestod av kapital som till stor del låsts till vissa regioner och branscher.

För att förnya det svenska näringslivet ville regeringen att det statliga riskkapitalet skulle bli mer verksamt inom utvecklings skeden. Dessutom fanns ett önskemål om att skapa en risk kapitalstruktur som klarar att tillgodose olika behov vid olika tider, eftersom kapitalbehovet i en bransch på några år kan förändras. Statens kapitalverktyg för utveckling av små och medelstora företag borde enligt regeringen vara oberoende

av branscher, faser, branschkompetens med mera.

Utredning föreslog fondinvesteringar

Imars2015beslutadedärförregeringenatttillsättaensärskild utredaremeduppdragetattseöverstatensinsatserförfinan siering av små och medelstora företag. Utredningen genom fördes på tre månader och i mitten av juni överlämnades den till närings och innovationsministern. Utredningen föreslog att staten skulle bilda ett nytt bolag som investerar i investerings team, så kallade venture capitalfonder, tillsammans med det privata kapitalet. Att investera i team och deras fonder, i stället för direkt i företag, innebär att statens bolag inte behöver den speciella bolagsinvesteringskunskap som tidigare strukturer haft. I stället utvecklar statens bolag en förmåga att utvärdera de team och fonder man investerar i. När det statliga utveck lingsbolaget, efter utvärdering, investerar i fonder lockas även det privata kapitalet att investera.

Det nya statliga riskkapitalbolaget skulle enligt förslaget finansieras avdetvåstatligtägdariskkapitalbolagenFourier transform och Inlandsinnovation. Dessa bolag skulle därmed upphöra att direktinvestera i företag och på sikt avvecklas.

Efter att förslaget behandlats av remissinstanser och efter att tekniska frågor kring koncernkonstruktionen utretts,

presenteraderegeringenimars2016sittförslagtillnyrisk kapitalstruktur. Propositionen ”Staten och kapitalet” (prop

2015/16:110)byggdepåhuvuddragenfrånutredningen.

I juni behandlade riksdagen propositionen och beslutade i

enlighetmedden(bet.2015/16:NU23,rskr2915/16:295),och några dagar senare bemyndigades närings och innovations ministern att etablera det nya statligt ägda riskkapitalbolaget.

Hösten2016förbereddesSaminvest

Saminvestbildadesden1juli2016ochsamtidigtfickbolaget en fem personer stark styrelse med uppgift att under resten av2016förberedaSaminvestinförverksamhetsstart.

Förberedelserna omfattade dels en legal och värdemässig genomgång av Inlandsinnovation och Fouriertransform vilka från årsskiftet skulle införlivas som dotterbolag i Saminvest. Dessutom förbereddes Saminvest operativt, där rekryteringen av VD och andra nyckelfunktioner blev centralt för att bolaget skulle kunna inleda verksamheten så snart som möjligt.

Den1januari2017tillfördesaktiernaiFouriertransformoch

Inlandsinnovation till Saminvest. Den nya Saminvestkoncernen höllnågradagarsenareenextrastämmadåbolagetficksitt uppdrag förtydligat i en ägaranvisning och styrelsen utökades. Saminvest kommer att göra indirekta investeringar i fonder till sammansmedprivatkapital.Idotterbolagenförvaltasdebefint liga investeringarna tills de kan avvecklas ansvarsfullt.

2015

6 mars

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att seöverstatensinsatserförfinansieringavsmåoch medelstora företag.

15juni

Utredningen överlämnar betänkandet ”En fond strukturförinnovationochtillväxt”(SOU2015:64) till närings och innovationsministern.

19 juni till mitten av september

Betänkandet remissbehandlas.

2016

15 mars

Propositionen”Statenochkapitalet”(prop2015/16:110)

överlämnas till riksdagen.

16juni

Riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag.

22juni

Regeringen bemyndigar närings och innovationsminis tern att förvärva ett lagerbolag som ska bli Saminvest.

1juli

Saminvest startas, fem styrelseledamöter tillsätts.

Okt,nov,dec

Legal,finansiellochskattemässigduediligenceav

Fouriertransform och Inlandsinnovation genomförs.

2017

1januari

Staten tillskjuter aktierna i Fouriertransform och Inlandsinnovation till Saminvest som ovillkorat aktieägartillskott.

13januari

Saminvest får vid extra bolagsstämma ytterligare tre styrelseledamöter samt en ägaranvisning där uppdraget förtydligas.

1februari

Peder Hasslev tillträder tjänsten som VD i Saminvest.

Detta är Saminvest:

Saminvest gör indirekta investeringar i så kallade venture capital-fonder och såddfonder tillsammans med privat kapital.

Saminvest skastärkafinansieringssystemetförinnovativabolag medhögtillväxtpotentialsåattflerväxandeföretagskapas. Investeringarna finansierasavkapitalfråndotterbolagen

Inlandsinnovation och Fouriertransform vars verksamhet att

nyinvesteraharupphört.Derasbefintligaportföljbolag ska förvaltas och därefter avvecklas.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

E K O N O M I S K A M Å L

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolag med statligt ägande för att hålla den ekonomiska risken påenrimlignivåochförattverksamhetenskabedrivassåeffektivtsommöjligt.Ägarentar tillsammans med bolagen fram de ekonomiska målen som ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska. Uppföljning av målen sker genom regelbundna avstämningsmöten mellan ägare och bolag.

Bolagen med statligt ägande verkar i de flesta fall under mark nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det inne bär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på marknaden och att de precis som dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värdeutveckling och effektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effek tivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekono miska mål. De ekonomiska målen ska vara realistiska, upp följningsbara och ambitiösa. Ägaren utarbetar därför målen tillsammans med bolagen. På så vis skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och verklighetsförankringen i målen förbättras.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts upp dragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen upp fyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen eftersom det särskilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbar hetsanalys ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjlig heter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman. Läs mer om framtagandet av nya ekonomiska mål för Swedfund nedan.

Syfte med ekonomiska mål

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att:

•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsled ning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och långsiktiga. Det betyder att de kan att överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursvängningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bland annat rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen ses över med jämna mellanrum. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avytt ringar. Större och varaktiga makroekonomiska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. En revidering av målen är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.


	Nya mål på plats för Swedfund	Fastställande och uppföljning av mål är ett av bolagsförvaltningens

		viktigaste verktyg. Genom att Swedfunds prestation regelbundet följs
		upp mot fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till
	Efter att ägaren initierat en diskussion med Swedfunds	Swedfunds		utveckling.Målenbidrartilleneffektivareochtydligareägar
	styrelse fattade styrelsen beslut om en översyn av	styrning eftersom det blir enklare att förstå ägarens förväntningar.
	Swedfunds ekonomiska mål. Det blev startpunkten för ett
	genomgripande målprojekt för bolaget. Inom målprojek-	Uppdragsmålen bidrar till ökad transparens
	tet som pågick under 2016 genomfördes också en hållbar-	Ägarens hållbarhetsanalys visade att Swedfund har en etablerad
	hetsanalys och en översyn av bolagets ägaranvisning som	ochstruktureradprocessförattidentifieraocharbetamedhållbar
	resulterade i ett antal nya uppdragsmål. Målprojektet drevs	hetsrelaterade risker och möjligheter genom investeringsprocessen.
	i nära samarbete mellan ägare, styrelse och ledning.	Analysen	identifieradedockettantalförbättringsmöjlighetergällande
		transparens och öppenhet kring det resultat och den utveckling som
		sker i investeringarna.

20		VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Med fastställande av ekonomiska mål vill

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Det blev därför naturligt att säkerställa att utformning av uppdragsmål och ägaranvis ning bidrog till en bättre transparens och återrapportering kring resultat och utveckling per investering. De uppdragsmål och indikatorer som fastställdes följs upp och Swedfunds investeringar utvärderas för att säkerställa att samtliga investeringar bidrar till långsiktiga och konkreta resultat för fattigdomsbekämp ning, i linje med bolagets uppdrag.

Fokus på effektivitet och lönsamhet

Skr. 2016/17:140

Bilaga

E K O N O M I S K A M Å L

Kapitalstruktur

Kostnad för eget kapital

Lönsamhetsmål

Konsistensbedömning

Förslag

Utdelningspolicy

Metoden för att fastställa ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

nad. Beräkningen kompletteras med bransch

samtbranschjämförelser.Fördeflestabolag

Den metod som används för att fastställa

jämförelser och en mer ingående analys av

används ett avkastningsmål (till exempel

ekonomiska

målbyggerpåenanalysiflera

bolagets rörelserisk. Analysen kring bolagets

avkastning på eget eller operativt kapital). För

steg. Startpunkten utgörs av en beräkning av

rörelserisk är extra betydelsefull eftersom

andra bolag, som inte binder mycket kapital,

bolagets kapitalkostnad. Kapitalkostnaden

enlämpligkapitalstrukturbörvarafinansiellt

kan det vara mer relevant med ett marginal

är den förväntade avkastning en investerare

motståndskraftigochhållabolageteffektivt

mål (till exempel rörelsemarginalmål).

skulle kunna få för en alternativ placering med

kapitaliserat. Detta innebär att ett bolag inte

samma risk och löptid. Den avgör om inves

bör ha ett större eget kapital än nödvändigt.

En anpassad utdelningspolicy

teraren får en rimlig avkastning på sin inves

Kapitalstrukturmålet ska vara en långsiktig,

Utdelningspolicyns syfte är att se till att

tering i bolaget och det risktagande som den

ambitiös och realistisk målbild för bolaget.

ägaren får en förutsägbar och långsiktigt håll

medför. En rimlig kompensation bör över tid

Målet för kapitalstrukturen uttrycks vanligt

bar utdelning. Alternativet är att bolaget får

vara lika med kapitalkostnaden. Om avkast

vis som ett intervall för nettoskuldsättnings

behålla kapitalet och investera det i verk

ningen på eget kapital över tid överstiger

graden.

samheten. Ett bolag som har attraktiva

kapitalkostnaden får investeraren ytter

investeringsmöjligheter med en förväntad

ligare kompensation för sitt risktagande.

Ettambitiöstlönsamhetsmål

avkastning som överstiger kapitalkostnaden

Om avkastningen över tid däremot under

Syftet med lönsamhetsmålet att se till att

kan få behålla kapitalet för investeringar. I stäl

stiger kapitalkostnaden får investeraren inte

verksamhetenbedrivssåeffektivtsommöj

let för utdelning kan ägare då tillgodogöra sig

fullt ut kompensation för sitt risktagande.

ligt,urbådeettfinansielltochettoperativt

en värdeökning i bolaget. Utdelningspolicyn

Nedan beskrivs de tre huvudområdena för de

perspektiv. Lönsamhetsmålet syftar också

bygger därför på en grundlig analys av

ekonomiska målen samt hur kapitalkostnaden

till att ge en rimlig kompensation för det risk

bolagets investeringsplan och tillväxtmöjlig

påverkar dessa.

tagande en investering i bolaget innebär.

heter. Investeringar som inte uppnår ägarens

Därför utgör kapitalkostnaden golvet för lön

lönsamhetsmål kan ändå vara attraktiva och

Eneffektivkapitalstruktur

samhetsmålet. Precis som övriga ekonomiska

ska genomföras så länge den förväntade

Kapitalstrukturmålet fastställs för att hålla

mål ska lönsamhetsmålet ses som ett mål

avkastningen på investeringen motsvarar eller

risken på en rimlig nivå samtidigt som bolaget

som ska uppnås på sikt och inte som ett krav

överstiger kapitalkostnaden. Sammantaget

äreffektivtkapitaliserat.Förattfinnaen

som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt.

betyder det att utdelningsmålet inte behöver

lämplig kapitalstruktur beräknas först den

Det bör således utgöra en ambitiös och sam

uppnås varje år utan ska ses som ett långsik

teoretiskt optimala kapitalstrukturen, det

tidigt realistisk målbild för bolaget. Meto

tigt, ambitiöst och realistiskt mål. Utdelnings

vill säga den fördelning mellan eget och lånat

den för att fastställa lönsamhetsmålet omfat

policyn uttrycks vanligen som en andel av

kapital som minimerar bolagets kapitalkost

tareningåendeanalysavbolagetsaffärsplan

åretsresultat,ideflestafallsomettintervall.

Om Swedfund

SwedfundärSverigesutvecklingsfinansiärochskabidratillfattigdomsminskningivärlden genom hållbart företagande.

Islutetav2016hadeSwedfundgenomfört64investeringariföretagochfonderi28länder, varavmeränhälfteniAfrika.Totaltkontrakteratbeloppuppgicktill4miljarderkronor.

Utrikesdepartementet ansvarar för biståndsbudgeten och Swedfunds kapitaltillskott som gårtillökadeinvesteringar.För2016fickSwedfundettkapitaltillskottom400miljonerkronor som möjliggör för bolaget att ytterligare bidra till fattigdomsminskning genom hållbara företag och ökad sysselsättning.

Näringsdepartementetärsedanden1januari2015ansvarigtförägarskapochförvaltning av Swedfund.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

H Å L L B A R H E T S M Å L

Strategiska mål för hållbart företagande

Utgångspunkten för hållbart företagande är att företag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling. Det ska uppnås genom att balansera och förena ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål. Ägaren följer upp bolagens arbete genom en hållbarhetsanalys.

Staten som ägare har en hög ambitionsnivå för hållbart före tagande. Utgångspunkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det inne bär att bolagen ska minimera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men också ta tillvara möjligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller.

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt inom hållbart företagande. Ett föredömligt agerande innefattar ett strategiskt arbete, transparent agerande och samarbete med intressenter som affärspartners, kunder, leverantörer och andra. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer och från och med 2017 även Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling. Genom att arbeta för efterlevnad av inter nationella riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag arbetar bolagen för att aktivt identifiera risker och negativ påverkan samt att etablera rutiner och processer för att minska denna.

Agenda 2030 är en gemensam agenda för världens länder med 17 globala mål för en hållbar utveckling som gäller fram till 2030. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det innefattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera målen för att identifiera vilka mål de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till. Läs mer om agenda 2030 och den nya ägarpolicyn på sidan 15.

Regeringen menar att ett proaktivt och integrerat håll barhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bolagets

Processen för hållbarhetsanalys

	Land- och	Bolagsanalys	Jämförelse	Slutsats
	sektoranalys	Identifieringav	Jämförelse med	Resultatet används
	Globalatrender:	relevanta:	”Best practise” inom	i bolagsstyrning:
	• Teknikutveckling	• Möjligheter	området.	• Ägardialog
	• Klimatförändring	• Risker		• Ekonomiska mål
Närings-	• Ändliga naturresurser	Analysavbolagets		• Styrelserekrytering
Närings-	Sektorrelaterade	hanteringav:		• Övriga processer
departementet	Sektorrelaterade	hanteringav:
departementet	nyckelfrågor:	• Bolagsstyrning
	nyckelfrågor:	• Bolagsstyrning
	• Möjligheter	• Genomförande
	• Risker	• Extern
	Landrelateradenyckelfrågor:	kommunikation
	Landrelateradenyckelfrågor:
	• Möjligheter
	• Risker

Bolaget/styrelsen		Bolagets och styrelsens arbete med hållbart företagande är en separat process

ägaren skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar värdeutvecklingförbolagen.Detfinnshögtställdakravpåatt

verksamhetenibolagenbedrivsmedgodeffektivitet,attbolagenhar finansiellaförutsättningarattfullföljasinaplanerochattdebedriver sinaaffärerpåetthållbartsätt.Somhållbarhetsanalysen visadehar

Swedfund under de senaste åren etablerat en god plattform för ana lysochhanteringavhållbarhetsriskerinyaochbefintligainvesteringar.

Ägaren vill nu att Swedfund ökar fokus på den egna verksamhetens finansiellariskerochattbolagetbedrivssåeffektivtsommöjligt.

Det har varit utmanande år för bolaget där de nuvarande ekonomiska målen inte har uppnåtts. Att säkerställa ekonomisk bärkraftighet i bolagets verksamhet likt i de investeringar som

genomförs är grunden till att säkerställa långsiktiga och hållbara utvecklingseffekter .DåSwedfundbefinnersigienövergångsfas,från att vända det negativa resultatet de senaste åren till att vara långsik tigt kostnadstäckande och lönsamt, fastställdes mål som är tidsbe stämda och mer kortsiktiga samt säkerställer att bolaget bedrivs på ettaffärsmässigtsätt,ilinjemedbolagetsuppdrag.

Swedfunds nya ekonomiska mål, uppdragsmål och ägaranvisning beslutades påenextrabolagsstämmaidecember2016.

De nya ekonomiska målen och uppdragsmålen redovisas i

bolagsöversiktenpåsidan75.

22	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

H Å L L B A R H E T S M Å L

affärsstrategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär och, i förekommande fall, sitt särskilt beslutade samhällsupp drag i fastställandet av mål och strategier för att nå dessa mål. Uppföljning av de strategiska mål för hållbart företagande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolagsförvaltningens arbete.

Mål- och strategiformulering

Regeringen har definierat ett antal kvalitetskrav för de strategiska målen för hållbart företagande. De ska vara:

•få och övergripande,

•värdeskapande,

•relevanta för bolagets affärsverksamhet och hållbarhets utmaningar,

•relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag (när samhällsuppdrag finns),

•långsiktiga och utmanande,

•uppföljningsbara (behöver inte vara kvantifierbara), samt

•tydliga och enkla att kommunicera.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifika hållbarhets analyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart före tagande. Hållbarhetsanalysen utgår från en bred omvärldsanalys som beaktar globala trender, risker och möjligheter kopplade till den värdekedja bolaget verkar i.

Resultatet från hållbarhetsanalysen bidrar med kunskap till ägaren och har flera användningsområden, dels ligger det till grund för det aktiva ägandet i form av styrelsenominerings processen, dels ligger det till grund för dialogen mellan ägaren och bolaget, vilket ger förutsättningar för en långsiktig och kon sekvent styrning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdrags mål eftersom den minskar risken för målkonflikter.

Internationella riktlinjer

Bolagen med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskligarättigheter,arbetsvillkor,antikorruptionochaffärsetik.

OECD:s riktlinjer		anslutit sig. Riktlinjerna revidera	FN:s vägledande principer för	deråtagitsigatttillår2030utrota
för multinationella		dessenast2011.	företag och mänskliga rättig-	fattigdomen och hungern överallt;
företag är gemen			heter. Principen ”Skydda, res	att bekämpa ojämlikheter inom
samma rekommen		Global Compact är	pektera, åtgärda” har tagits fram	och mellan länder; att bygga fred
dationer från regeringar till		ett globalt FNiniti	för att klargöra staters respek	liga, rättvisa och inkluderande
multinationella företag för hur		ativ som bygger på	tive företags ansvar i förhållande	samhällen; att skydda de mänsk
affärsverksamheter	bedrivs	tio principer inom	till skyddet och främjandet av de	liga rättigheterna och främja jäm
ansvarsfullt oavsett var företagen		mänskliga rättighe	mänskliga rättigheterna. Före	ställdhetochkvinnorsochflickors
verkar. De är en del av OECD:s		ter, arbetsrätt, miljö och antikor	tag har ett ansvar för att respek	egenmakt; att säkerställa ett
deklaration om internationella		ruption som formulerats utifrån	tera dessa rättigheter i sitt före	varaktigt skydd för planeten och
investeringar och multinatio		FN:s kärnkonventioner. Företag	tagande och att verka för att de	dess naturresurser.
nella företag som förhandlades		som ansluter sig till Global Com	inte medverkar till att mänskliga	De17globalamålenoch
fram1976.Riktlinjernainnehåller		pact arbetar för att integrera prin	rättigheter kränks.	169delmåleniAgenda2030är
ickebindande principer men		ciperna i sina egna verksamheter.		universella, integrerade och odel
de länder som har anslutit sig		Sedanstarten2000harantalet	Agenda2030Vid FN:s toppmöte	bara och balanserar de tre dimen
till riktlinjerna gör en bindande		medlemmar stadigt ökat varav	2015antogvärldensstatsoch	sionerna av hållbar utveckling:
utfästelse om att tillämpa dessa.		merparten är företag. Flera bolag	regeringscheferAgenda2030för	den ekonomiska, den sociala och
Förutom OECD:s medlemslän		med statligt ägande har anslutit	hållbar utveckling. Genom FN:s	den miljömässiga.
der har en rad ickeOECD länder		sig till Global Compact.	Agenda2030harvärldenslän

”Närjagtillträddesomordförandevidstämmaniapril2016,vardetsomordförandeför en delvis ny styrelse och min ambition var att utifrån hur det har varit tidigare driva ett förändringsarbete. Min uppfattning var att störst fokus länge legat på de två första av Swedfunds investeringsfundament, samhällsutveckling och hållbarhet, medan det krävdes förändringar huvudsakligen vad gällde det tredje fundamentet, bärkraftighet.

Målprojektet blev på något vis en symbol, som hjälpte mig att öka medvetenheten kring denfinansiellabärkraftenivårainvesteringarochvåreffektivitetiorganisationen.Någon har sagt att bara det som kan mätas kan förbättras och målprojektet hjälpte mig också att förtydliga och mäta ett förändrings och förbättringsarbete.”

Göran Barsby, styrelseordförande, Swedfund

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

U P P D R A G S M Å L

Uppdragsmål tydliggör ickefinansiellavärden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fastställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Ett särskilt beslutat samhällsupp drag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riks dagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedelsförsörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skadeverkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kost nader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi Företags partner och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utomlands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker ofta i en integrerad process för att undvika målkonflikt med exempelvis ekonomiska mål och för att undvika marknadssned vridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman. Under 2016 fastställdes uppdragsmål för Swedfund, läs mer på sidorna 20–23.

Syfte med uppdragsmål

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

VARFÖR	VAD	HUR
Definierasyftetmedvarför	Definierauppdragetochvad	Definierauppdragsmålsomspeglar
uppdraget ska utföras.	bolaget ska göra.	syftet och beskriver hur uppdraget
		ska utföras.
(enligt till exempel propositioner	(enligt bolagsordning och/eller	(t.ex. mål för beläggningsgrad,
och utskottsbetänkanden)	ägaranvisning)	volymer,	effektivitetsmåttellerannat

mått inom bolagets kontroll)

Specificerakostnadföruppdragochinverkanpåekonomiskamål

Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en struk turerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan sum merasitresteg:(1)definieravarföruppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhäll snyttan,(2)definieravadbolagetskagöra,det villsägauppdraget,och(3)fastställuppdrags mål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

I bolagsordningens verksamhetsbeskriv ning framgår ofta vad det särskilt beslutade

samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formu leras måste därför samhällsnyttan först klar göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör under lagförriksdagensbeslut.Iblandfinnsdetflera propositioner och utskottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definierakategorierförolikatyperavsyften

eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas standardmål fram. Ett exempel är inom infra struktur, där standardmålen utgörs av måtten beläggningsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infra strukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I

bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets och kundmätningar särskilt viktiga eftersom detintefinnsnågotnaturligtomvandlings tryckpåbolagetattverkamereffektivt.

24	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

M Å L U P P F Ö L J N I N G

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation mot fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling. Uppföljning sker i ägardialogen mellan staten som ägare och bolagens styrelseordförande och ledning.

Ekonomiska mål – Mål och utfall 2016

		Lönsamhet		Kapitalstruktur		Beslutad utdelning
	Avkastning eget kapital,			Soliditet,	baserad på 2016 års vinst,
	om inget annat anges		om inget annan anges		om inget annat anges
%, om inget annat anges	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016
Akademiska Hus	≥6,51	6,21	30–40	41,4	40–60	60
APL	>8	0,1	40–50	33,7	50
Apoteket	≥32	3,42	40–803	543	40–604	564
Apoteksgruppen	≥3	0,1	40–60	84	40–60
Bilprovningen	≥82	4,12	30–40	55,5	>80	100
Green Cargo	106	neg6	0,6–0,93	1,83	50
Göta kanalbolag	≥07	07	10–503	93
Infranord	≥16	24,1	>33	40,0	50–75	50

Jernhusen	12	19,2	35–45	42,5	33	33

Lernia	≥20	7	30–50	33	50	50

LKAB	>12	neg	0–203	20,73	30–50
Metria	≥105	7,35	30	45,8	30	30
PostNord	10,56	12,16	10–503	0,053	40–60
Samhall	7	12	≥30	42

SAS			>208	418
SJ	≥76	206	0,5–1,03	03	30–50	40
SOS Alarm	≥22	5,72	25–35	33	≥50
Specialfastigheter	89	13,79	25–35	32,2	50	50
SSC	≥66	2,16	0,3–0,53	0,43	30
Sveaskog	≥4,510	4,210	0,3–0,63	0,43	65–90	85
Svenska Spel	≥222	22,22
Svevia	≥20	26,2	20–30	32,1	50	84
Swedavia	≥76	8,66	1,0–1,53	0,73	30–50	30
Swedesurvey	≥52	3,22	10–1511	7,411	50–100
Swedfund	pos12	212
Systembolaget	rf+7	17,5	20–30	28,2	80–100	100

Telia Company			A till BBB+13	A till BBB+13	>213	213
Teracom Group	17	34	30	60	40–60	60

Vasallen	rf+4	neg	≥50	89,5	30–50

Vattenfall	914	0,514	50–903	60,53	40–60

1)Avkastningpåoperativtkapitalexklusivevärdeförändringar.2)Rörelsemarginal.3)Skuldsättningsgrad,%ellerggr.4)Andelavåretsresultatjusteratförresultatochskatthänförligt tillpensionstillgångarochpensionsförpliktelser.5)EBITDAmarginal.6)Avkastningpåoperativtkapital.7)EBTmarginal.8)Finansiellberedskap:likvidamedelsamtoutnyttjadekredit faciliteter/fasta kostnader. 9) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt. 10) Direktavkastning 11) Eget kapitalskauppgåtillminst10–15miljonerkronor.12)EBIToavsettredovisningsstandardskavarapositivt,utfallimiljonerkronor.13)Solidkreditvärderingpålångsiktochutdelning omminst2kronorperaktie.14)Avkastningpåsysselsattkapital.

		Lönsamhet		Kapitalstruktur			Beslutad utdelning baserad
	Avkastning eget kapital,							på 2016 års vinst,
	om inget annat anges		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		om inget annat anges
%	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016	Mål	Utfall 2016
SBAB	>10	12,3	>1,515	51,615	>1,515	32,215	>40	40
SEK	>6	7,2	1316	25,116			30	30

15)Totalkapitalrelationochkärnprimärkapitalrelationskaundernormalaförhållandenuppgåtillminst1,5procentenheteröverFinansinspektionenskommuniceradekapitalkrav: 18,3–20,3procent.16)Totalkapitalrelationskaundernormalaförhållandenuppgåtillmellan1och3procentenheteröverFinansinspektionenskommuniceradekapitalkrav:18,3–20,3procent.

26 VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

M Å L U P P F Ö L J N I N G

Hållbarhetsmål

Bolagens styrelse ansvarar för att fastställa strategiska mål för ett hållbart företagande. Målen ska vara relevanta för bolagens affärs verksamhet och hållbarhetsutmaningar. Mål och utfall för res pektive bolag presenteras i bolagsöversikterna på sidorna 35–85.

Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvin nor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel och delägda bolag). De stämmovalda styrel seledamöterna i den statliga bolagsportföljen (aktiebolag med säte i Sverige) utgjordes av 49 procent kvinnor och 51 procent män per den 1 maj 2017. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 32 procent kvinnor och 68 procent män.1

Jämställdheten i respektive bolags styrelse ska följa ”trappan” som anger hur många ledamöter av vartdera könet en styrelse

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande, %
63	62	55	54	55

Män

med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrel sens sammansättning på sidan 97.) I 41 av 44 bolag med statligt ägande som ingår i statistiken uppnåddes en balanserad köns fördelning. I tre av 44 bolag uppnåddes inte målsättningen. I två av dessa bolag var det övervikt av män och i ett av dessa bolag var det övervikt av kvinnor.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel och delägda bolagen har ökat från 37 procent 2013 till 45 procent 2017, vilket kan jämföras med 6 procent hos börsbolagen.1

Uppdragsmål

Uppdragsmål syftar till att tydliggöra bolagens samhällsupp drag. Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall presenteras i bolagsöversikterna på sidorna 35–85.

1) Andra APfondens Kvinnoindex

Könsfördelning helägda bolag – ordförande, %
59	59	54	56	55

Män

37	38	45	46	45
Kvinnor
Börsbolag1
2013	2014	2015	2016	2017

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män

	45	47	46	48	49
Kvinnor	Börsbolag2
	2013	2014	2015	2016	2017

41	41	46	44	45
Kvinnor
Börsbolag1
2013	2014	2015	2016	2017
Könsfördelning helägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män

	49	50	49	50	49
Kvinnor	Börsbolag2
	2013	2014	2015	2016	2017

1)Andelkvinnorsomordförandeibörsbolagen. 2)Andelkvinnorsomordförandeochledamöteribörsbolagen

Könsfördelning – VD och ledningsgrupp1

			2016-12-31			2015		2014		2013
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Total	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD	17	30	47	36	64	32	68	32	68	35	65
Ledningsgrupp2	140	183	323	43	57	43	57	39	61	38	62

1)Vidårsskiftetfanns49bolag.UtvärderingenomfattarejSwedenHouseochEUROFIMA.2)LedningsgruppenexklusiveVD.

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman

			2017-05-01			2016		2015		2014		2013
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Total	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda bolag
Ordförande	20	24	44	45	55	46	54	45	55	38	62	37	63
Ledamöter	128	133	261	49	51	49	51	46	54	48	52	47	53
Summa ordförande och leda-
möter utsedda av bolagsstämman	148	157	305	49	51	48	52	46	54	47	53	45	55
Helägda bolag
Ordförande	17	21	38	45	55	44	56	46	54	41	59	41	59
Ledamöter	110	112	222	50	50	51	49	49	51	51	49	50	50
Summa ordförande och ledamöter
utsedda av bolagsstämman	127	133	260	49	51	50	50	49	51	50	50	49	51

Beräkningen omfattar från och med i år aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, Svenska Skeppshypotekskassan, Sweden House och Voksenåsen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

F N : s V Ä G L E D A N D E P R I N C I P E R F Ö R F Ö R E TA G O C H M Ä N S K L I G A R ÄT T I G H E T E R

Med mänskliga rättigheter i fokus

Somettlediattfullgörasittansvarsombolagsägareinkluderadestatenunder2012FN:svägledande principerförföretagochmänskligarättigheteristatensägarpolicy.Idennyaägarpolicynför2017 underströks ytterligare att det för staten som ägare är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetarförrespektförmänskligarättigheter.Undervåren2017genomfördesenundersökningav hur väl bolagen med statligt ägande kommunicerar sitt arbete med mänskliga rättigheter.

Förvaltningsorganisationen har under 2015 och 2016 genomfört ett antal workshops tillsammans med de statligt ägda bolagen med fokus på att höja kunskapen kring FN:s principer för före tag och mänskliga rättigheter och underlätta kunskapsöver föring mellan bolagen i portföljen. Mänskliga rättigheter har även fått ett större utrymme i ägarens uppföljning av bolagens arbete. Öppen och professionell informationsgivning i bolagen är ett viktigt krav från regeringen. FN:s riktlinjer ställer också krav på att bolagen ska redovisa hur de arbetar för att respektera mänskliga rättigheter.

Portföljanalys

För att undersöka hur väl bolagen lever upp till transparens kraven genomförde en extern organisation under 2017, på uppdrag av förvaltningsorganisationen, en analys av hur väl bolagen redovisar och kommunicerar sitt arbete enligt FN:s vägledande principer. Analysmetoden bygger på Corporate Human Rights Benchmark, en ny metod framtagen av inves terare för att bedöma transparensen i stora börsnoterade bolag verksamma i branscher med hög risk för kränkningar av mänskliga rättigheter. Metoden har justerats och bygger på 44 indikatorer fördelade över sex områden. Ett lågt resultat behöver inte innebära avsaknad av arbete för mänskliga rättig heter utan kan vara ett resultat av att företaget inte tillräckligt väl redovisar sitt arbete publikt.

Uppåt på resultattrappan

En knapp majoritet av bolagen med statligt ägande återfinns på de två första stegen på CHRB:s resultattrappa, resterande 19 bolag befinner sig på nivå tre eller fyra. Den statliga bolagsport

följen är diversifierad med bolag i olika sektorer och med väsent ligt olika storlek och riskbild. Principerna lägger fast att alla bolag ska respektera mänskliga rättigheter fullt ut, men tillägger också att små och medelstora företag kan ha sämre möjligheter och mer informella processer och ledningsstrukturer än större företag. Bolagens respektive riktlinjer och processer kommer således att skilja sig åt. Syftet med studien har inte varit att jäm föra den statliga bolagsportföljen med andra bolag, utan att få ett bra underlag för att bolagen med statligt ägande ska kunna fort sätta stärka sitt arbete med mänskliga rättigheter. Men som en jämförelse kan nämnas att i den studie som CHRB genomförde

– den hittills enda – på världens 100 största företag inom hög risksektorerna gruv, textil, och jordbrukssektorerna ligger en majoritet av bolagen i de undersökta sektorerna på nivå ett, två eller tre. Totalt finns tio steg i CHRB:s trappa och de bästa bola gen i studien av högriskindustrier nådde inte längre än till steg sju.

Åtagandet att respektera

Den sammantagna bilden utifrån publikt tillgänglig infor mation är att flertalet bolag påbörjat ett arbete för att integrera respekt för mänskliga rättigheter i sina policyer och processer, men att det finns möjlighet att fortsätta att fördjupa sitt arbete och förtydliga sin kommunikation kring frågan. Analysen visar att en majoritet av bolagen har en god kommunikation kring åtagandet att respektera de mänskliga rättigheterna och respek tera arbetstagarens rättigheter. Bolagen kommunicerar även väl vad gäller förankringen av arbetet med mänskliga rättigheter

i verksamheten. Anledningen till detta är främst att bolagen redovisar hur man arbetar med mänskliga rättigheter i sin leverantörskedja.


	Viktigt att föregå	publiceradeijuni2016enrapport,”Leadingbyexample
		FN:s arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter
	med gott exempel	–Thestate,State-owedenterprises,andHumanRights”(ung.
		Attföregåmedgottexempel–staten,statligtägdaföretagoch
	Dante Pesce, medlem i FN:s arbetsgrupp	mänskliga rättigheter). Berätta om bakgrunden till rapporten
	Dante Pesce, medlem i FN:s arbetsgrupp	och varför den är viktig?
	för företag och mänskliga rättigheter,	– Rapporten publicerades för att skapa en bättre förståelse för FN:s
	förklarar hur stater bör agera för att	vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som hän
	statligt ägda bolag ska respektera	visartillstatensomenekonomiskaktör,detvillsägaprincip4,5och
	mänskliga rättigheter och varför statligt	6.Iarbetetmedrapportenupptäckteviattväldigtfåländerharett
	ägda bolag ska föregå med gott exempel.	tydligt budskap från regeringen med ledmotivet ”att föregå med gott
		exempel” eller att en ”extra ansträngning” förväntas av statligt ägda
		bolag vad gäller att respektera de mänskliga rättigheterna. De få
		exempel som vi hittade var i styrdokument tillhörande regeringarna i
		Sverige, Norge och Finland och till viss del i styrdokument från ett fåtal

28		VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

F N : s VÄ G L E D A N D E P R I N C I P E R F Ö R F Ö R E TA G O C H M Ä N S K L I G A R ÄT T I G H E T E R

Statens ansvar som ägare
Ijuni2011antogFN:srådförmänskligarättigheterFN:svägledande
Ijuni2011antogFN:srådförmänskligarättigheterFN:svägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter. Grundpelarna för de		MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
vägledande principerna är:		MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
vägledande principerna är:
1.Statensskyldighetattskyddademänskligarättigheterna.
2.Företagensansvarattrespekterademänskligarättigheterna,
vilket innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar
av mänskliga rättigheter och att företagen ska agera för att	SKYDDA		RESPEKTERA	GOTTGÖRELSE
förhindra detta.	SKYDDA		RESPEKTERA	GOTTGÖRELSE
3.Möjlighetattfåsinsakprövadfördetfallrättigheterna	Statens skyldig		Företags ansvar	Utsattas möjlighet
inte respekteras.	het att skydda de		att respektera de	att få sin sak prövad
Den fjärde principen under pelare ett riktas till stater som ägare och	mänskliga		mänskliga	om rättigheterna
uttrycker att stater bör vidta ytterligare åtgärder för att motverka att	rättigheterna		rättigheterna	inte respekteras
företag som ägs eller kontrolleras av staten kränker de mänskliga rättig
heterna. Detta med utgångspunkt i att stater som äger eller kontrollerar
företag har störst möjlighet att säkerställa att relevanta riktlinjer, lagar
och regler om respekten för de mänskliga rättigheterna tillämpas.

Styrelsens arbete
Bland förbättringsområdena återfinns kommunikation om
styrelsens arbete och vilken analys som ligger till grund för
vilka mänskliga rättigheter som riskerar att kränkas till följd
av bolagets verksamhet. En majoritet av bolagen tillgänglig
gör klagomålskanaler för såväl medarbetare som utomstående,
vilket är positivt.
Analysen kommer att användas för att bolagen med statligt
ägande ska kunna fortsätta att stärka sitt arbete med mänskliga
rättigheter i linje med FN:s vägledande principer.

Imars2017genomfördeVattenfallenresatillColombiaförattföljaleverans

kedjanförstenkolmedsyfteattinformerasigihurbrytningavstenkolpåverkar

miljön,lokalsamhällenaocharbetsförhållandenaförgruvarbetarna.

andra länder. Till exempel är Sveriges handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter tydlig i denna fråga. Efter det att vår rapport publicerades har även Tyskland och Italien lanserat nationella hand lingsplaner som preciserar förväntan på statligt ägda företag. Jag vill därför gärna tro att vår rapport var användbar för dem.

Varför anser ni att statligt ägda bolag ska vara bättre än andra företag på att respektera mänskliga rättigheter?

–Eftersomdetredanfinnsensamstämmigöverenskommelseom att statligt ägda företag ska göra större ansträngningar, är det enkla svaret på den frågan att arbetsgruppens uppgift är att marknads föra de vägledande principerna. Men för att svara mer personligt, och detta skriver vi i rapporten också, så är statligt ägda företag faktiskt ganska stora, de är många och deras andel av de största företagen i världenväxer.Förtioårsedanvarmindreän10procentavvärldens

500störstaföretagstatligtägdaochidagärdensiffranomkring 25procent.Deharväxtochblivittransnationellaföretag.Att föregå med gott exempel är dessutom viktigt om regeringen

vill att den privata sektorn ska göra en extra ansträngning i rätt riktning.

Hur bör stater agera för att försäkra sig om att de företag som de äger respekterar mänskliga rättigheter?

– Vi tycker att det ni har gjort i Sverige är konsekvent med OECD:s rekommendationer vad gäller statligt ägda företag. Rekommendationen är att ha en ägarpolicy som adresserar mänskliga rättigheter, vilket ni har, och att ägarpolicyn verkställs genom bolagsstyrning. Från mitt perspektiv är detta rätt tillvägagångssätt – det är mycket logiskt.

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

R Ä K E N S K A P E R

Räkenskaper

Generellt om redovisningen

Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups bolag Boxer Sverige redovisas som avvecklad verksamhet respektive verksamhet under avyttring i resultaträkningen. Värdena för 2015 har på grund av detta justerats jämfört med de värden som publicerades i delårsrapporter och verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2015. SAS ingår inte i det konsolide rade resultatet för 2016 och 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent.

Resultaträkning

Mnkr	2016	2015
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	321085	323173
Övriga intäkter	5771	5861
Kostnader	308091	321350
Resultat från andelar i intresseföretag	2012	3654
Värdeförändringar	5844	5175
Rörelseresultat (EBIT)	26622	16512
Finansiella intäkter	3423	3705
Finansiella kostnader	9944	9545
Resultat före skatt	20101	10673
Skatt	1956	2048
Resultat från avvecklad verksamhet	23069	14458
Årets resultat	-4701	-1584
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	5077	1414
Hänförbart till minoritetsintressen	375	2999
Summa	-4702	-1585

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande sjönk under 2016 med 0,6 procent jämfört med före gående år och uppgick till 321,1 (323,2) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagen sjönk under 2016 med 0,8 procent.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2016 uppgick till 26,6 (16,5) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr	2016	2015
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar	437383	455743
Immateriella tillgångar	22361	24788
Finansiella tillgångar	818751	810735
Omsättningstillgångar	190941	197589
Summa tillgångar	1469436	1488855
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget	293899	323098
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i minoritetsintressen	19034	16055
Summa eget kapital	312933	339153
Totala skulder och eget kapital	1469436	1488855

Eget kapital

Under 2016 minskade eget kapital med 26,2 miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av utdelningar under 2016 om 15,4 miljarder kronor samt ett negativt resultat efter skatt 2016 om 4,7 miljarder kronor.

Kassaflöde

Mnkr	2016	2015
Kassaflödefrånlöpandeverksamhet	46550	61725
Kassaflödefråninvesteringsverksamhet	33858	35446
Kassaflödefrånfinansieringsverksamhet	3034	25760

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 24,6 procent under 2016 jämfört med 2015, från 61,7 miljarder kronor till 46,5 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverksamheten ökade med 4,5 pro cent under 2016 jämfört med 2015, från 35,4 miljarder kronor till 33,9 miljarder kronor.

Frånfinansieringsverksamhet

Kassaflöder från finansieringsverksamheten ökade och uppgick till 3,0 (25,8) miljarder kronor för verksamhetsåret 2016.

Arvodesöversikt–Bolagensersättningtillrevisorer2016

Mnkr		Övriga		Andel revision,	Andel totala
	Revisionsintäkter	konsulttjänster	Totalt	%	revisionsarvoden, %
BDO	0,7	0,3	1,0	68,3	0,5
Deloitte	62,0	32,1	94,0	65,9	41,6
EY	61,3	39,6	100,9	60,7	41,1
Grant Thornton	0,6	0,0	0,6	100,0	0,4
KPMG	13,2	14,6	27,8	47,5	8,9
PWC	11,0	3,6	14,6	75,5	7,4
Övriga	0,3	0,0	0,3	100,0	0,2
Summaexkl.Riksrevisionen	149,0	90,2	239,2	62,3	100,0
Riksrevisionen	1,1	0,0	1,1	100,0	0,7
Summa inkl. Riksrevisionen	150,1	90,2	240,3	62,5	100,7
VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016					31

Skr. 2016/17:140

Bilaga

U T D E L N I N G A R O C H A N S L A G

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelningspolicy syftar till att säker ställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdel ning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen. Av de 48 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen ger 20 bolag utdelning för verksamhetsåret 2016. Totalt delar dessa bolag ut 13,6 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2016 kommer från Svenska Spel (4 823 miljoner kronor), Telia Company (3 244 miljoner kronor) och Akademiska

Hus (1 393 miljoner kronor). Deras gemensamma utdelningar motsvarar 70 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2016.

Vissa bolag erhåller anslag från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnupp drag, vilket är att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2016 erhöll, 4 405 miljoner kronor, motsvarade 68 procent av de totala an slagen. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 6 517 miljoner kronor i anslag under 2016.

Utdelning,statensandel

	Ägarandel,
Mnkr	%	2016	2015
Akademiska Hus	100	1393	1290

Apoteket	100	300	1100

Bilprovningen	100	67	56

Bostadsgaranti	50	0	2

Infranord	100	84	0

Jernhusen	100	178	500

Lernia	100	14	50

Metria	100	2	8

Orio	100	125	15

SBAB	100	628	0

SEK	100	234	356

SJ	100	260	188

Specialfastigheter	100	497	446

Sveaskog	100	800	800

Svenska Spel	100	4823	4803

Svevia	100	299	150

Swedavia	100	143	232

Sweden House	36	2	2

Systembolaget	100	289	198

Telia Company	37	3244	4844

Teracom Group	100	210	285

Vasallen	100	0	85

Summa		13592	15409

Anslag/totalaintäkterför2016

	Anslag	Totala intäkter	Andel anslags-
Mnkr	2016	2016	finansiering,%
Almi Företagspartner	302	958	32

Dramaten	229	286	80

Göta kanalbolag	741	47	156
Miljömärkning Sverige	4	57	8

Operan	453	557	81

PostNord	21	38743	0

RISE	6222	2 470	25
Samhall	4405	7468	59

SOS Alarm	249	1017	24

Teracom Group	2	2010	0

VisitSweden	144	269	53

Voksenåsen	12	53	23

Summa	6 517	53 935	12

1)Inklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

2)Inklusive anslagsmedel som RISE fördelar till intressebolaget Swerea.

32	VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖRBOLAGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

H U R S TAT E N S F I N A N S E R PÅV E R K A S AV F Ö R S Ä L J N I N G A R O C H U T D E L N I N G A R

Hurstatensfinanserpåverkasav försäljningar och utdelningar

Under2016avyttradestatendelaravsittinnehaviSAS.Totaltsåldestatenaktierför motsvarande213,9miljonerkronoribolaget.Förverksamhetsåret2016väntas13,6miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Liksom tidigare försäljningsintäkter, vilka främst härrör från			Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2007
försäljningarna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i
försäljningarna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i			Mdkr	År	Intäkt, mdkr	Andel av bolaget, %
Nordea och Telia Company, betalades försäljningsintäkterna			Telia Company	2007	18,0		8
från avyttringen av stamaktier i SAS in till statskassan för att			Telia Company	2007	18,0		8

amortera på statskulden. Amorteringarna bidrar till att statens			OMX	2008	2,1		6,6
ränteutgifter minskar. Bolags och aktieförsäljningar resulterar			Vin & Sprit	2008	57,7		100
även i att de framtida potentiella utdelningarna minskar, vilket
			Vasakronan	2008	24,6		100
försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2007 har
			Nordea Bank	2011	19,0		6,3
totalt 163,7 miljarder kommit statskassan tillgodo i samband			Nordea Bank	2011	19,0		6,3

med bolags och aktieförsäljningar.			Arbetslivsresurs	2011	0,1		100
De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande			Nordea Bank	2011	19,5		6,4
medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränte
medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränte			Nordea Bank	2013	21,6		7
utgifterna därigenom sjunker. Sedan 2007 har totalt 240,4 mil
			Vectura Consulting	2013	0,9		100
jarder utbetalats till staten i form av utdelningar.			Vectura Consulting	2013	0,9		100
jarder utbetalats till staten i form av utdelningar.
Statens sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i			SAS	2016	0,2		4,2
form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när			Totalt		163,7
bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en

vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar över			Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande
stiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det			År				Mdkr
finansiella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras
			2007				31,3
av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finan			2007				31,3

siell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella			2008				23,2
sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från			2009				20,8
bolag med statligt ägande. Försäljningar påverkar heller inte det
			2010				37,6
finansiella sparandet.
finansiella sparandet.			2011				27,8
			2011				27,8

			2012				26,7

			2013				17,7

			2014				26,3

			2015				15,4

			2016				13,6
			Totalt				240,4
Hurstatensfinanserpåverkasavförsäljningsinkomsterochutdelningar

		Utdelningar motsvarande			Utdelningar överstigande
	Inkomster från	årets rörelseresultat			årets rörelseresultat
	försäljningar av bolag	i bolagen			i bolagen
Statsskulden	Minskar	Minskar			Minskar

Statens lånebehov och ränteutgifter	Minskar	Minskar			Minskar

Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar			Påverkas ej

VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

R I S K H A N T E R I N G

Riskhantering

Affärsverksamheternaförbolagenmedstatligtägandegerupphovtillexponeringmot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt möjligheten att lämna utdelningiettellerflerabolag.Nedanbeskrivskortfattatdemestväsentligariskernaurett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolagsportföl jen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Riskhantering är en del av förvaltningsorganisationens verk tyg för uppföljning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp till exempel i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Respektive styrelse beslutar om risknivåer och limiter i de statligt ägda bolagen och hanterar riskerna i sina affärsverk samheter.

Affärsmässigarisker

En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolags portföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är för säljning eller uppköp av större verksamhet. Telia Company har kommunicerat att bolaget avser avsluta sin närvaro i Eurasien. Karaktären hos marknaderna i Eurasien, inklusive potentiella myndighetsingripanden, kombinerat med det faktum att tillgångarna inte är helägda och att det finns åtagande och skyldigheter i olika aktieägaravtal, gör att komplexiteten i Telia Companys försäljningsprocess är hög med betydande osäker heter rörande förväntat resultat.

Vattenfall avyttrade sin brunkolsverksamhet i Tyskland under 2016 vilket i sig reducerade risken då transaktionen slutfördes. Utöver detta så är bedömningen att det finns flertalet risker kopp lade till att vara en långsiktig ägare i koldioxidintensiva tillgångar, denna bedömning stöds också av kreditratinginstituten.

Ett annat exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitalisering öppnar för många nya möjligheter, men den kan även medföra risker för befintliga aktörer då nya affärs modeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exempel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket och Apoteksgruppen verkar och där nya ebaserade aktörer pressar priserna genom effektiva logistiklösningar samt erbjuder nya digitala tjänster.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finan siella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exem pel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värde påverkan på bolagsportföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfall. På samma sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk. SBAB är exponerad mot bolånekundernas förmåga att åter betala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostadspriser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valutakurser på bolagens resultat och balansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultat räkning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statliga bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SEK och Svenska Spel. Förändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

34	VERK SAMHETSBER ÄT TELSEFÖRBOL AGMEDSTATLIGTÄGANDE2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Bolagsöversikter

36	Akademiska Hus	62	SJ
37	Almi Företagspartner	63	SOS Alarm
38	APL, Apotek Produktion & Laboratorier	64	Specialfastigheter
39	Apoteket	65	SSC, Svenska rymdaktiebolaget
40	Apoteksgruppen	66	Statens Bostadsomvandling
41	Arlandabanan Infrastructure	67	Sveaskog
42	Bilprovningen	68	Svedab
43	Bostadsgaranti	69	Svenska Skeppshypotek
44	Dramaten	70	Svenska Spel
45	Green Cargo	71	Svevia
46	Göta kanalbolag	72	Swedavia
47	Infranord	73	Sweden House
48	Jernhusen	74	Swedesurvey
49	Lernia	75	Swedfund International
50	LKAB	76	Systembolaget
51	Metria	77	Telia Company
52	Miljömärkning Sverige	78	Teracom Group
53	Operan	79	Vasallen
54	Orio	80	Vattenfall
55	PostNord	82	VisitSweden
56	RISE, Research Institutes of Sweden	83	Voksenåsen

57Samhall

58Saminvest

59	SAS	84	Övriga bolag och verksamheter
60	SBAB	85	Avvecklade bolag och bolag
61	SEK		under avveckling

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvud fokus på utbildnings och forsknings verksamhet samt studentbostäder.

Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation samt att, inom ramen för det, bidra

till ett ökande utbud av forskar och studentbostäder. I en rad städer har bolaget bidragit till att mer än 11 000 studentbostäder byggs på campus.

Viktigahändelser2016

•Hyresintäkterna i stort oförändrade. Resultatet stärktes, främst till följd av positiva värdeförändringar i fastighets beståndet.

•Beslutade och planerade projekt uppgick vid årsskiftet till 16,7 miljar der kronor.

•Under året har 600 studentbostäder färdigställts och blivit klara för inflytt ning på bolagets campusområden.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar ska uppgå till minst 6,5 procent.

Avkastningen på operativt kapital minskade till 6,2 (6,9) procent. Ned gången förklaras av ökat fastighets värde medan driftöverskottet i stort var oförändrat.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro cent. Soliditeten steg från 40,7 till 41,4 procent, vilket är något över målintervallet.

•Utdelning: 40–60 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 60 procent av justerat resultat.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Samarbete med kunder kring håll barhetsinitiativ. Under 2016 initierades initiativ med fokus på energi, miljö, inomhusklimat men även kring sociala aspekter och innovationskraft. Sammantaget överstiger dessa det mål som ställts.

•Minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Mäng den inköpt energi minskade under året med 4,0 procent.

•Eliminera koldioxidavtryck från drift. Utsläppsintensiteten från fastigheterna har minskat under året till 7,4 kg/m2.

Den totala reduktionen av indirekta utsläpp av växthusgaser uppgick till drygt 10 procent.

•Olycksfri arbetsplats. Under året har Akademiska Hus, tillsammans med andra aktörer i branschen, instiftat ett branschgemensamt nätverk, Safe Construction Council. Målsättningen är att minska antalet byggarbetsplats olyckor genom att arbeta med kun skaps och kulturhöjande insatser samt gemensamma standarder och stärkt kravställning i projekten. Ej samman ställt av bolaget ännu.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Akademiska Hus saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Anitra Steen	VD: Kerstin Lindberg
	Göransson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Anitra Steen Led: Britta Burreau, Kristina Ekengren, Gunnar Svedberg och Ingemar Ziegler. Christer Nerlich valdes vid extrastämma i januari

2017. Nyval av Caroline Arehult, Peter Gudmund- son och Örjan Wikforss vid stämman 2017, Olof

Ehrlén, Ingela Lindh och Pia Sandvik avgick. Arb rep: Thomas Jennlinger, Anders Larsson Rev: Björn Flink (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

305 (290) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 150 (140) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		5666	5701
Värdeförändringar		3682	2655
Rörelseresultat		7264	6323
Resultat före skatt		6714	6141
Nettovinst		5148	4780
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	82430		74433
Anläggningstillgångar	75420		68590
Eget kapital	34152		30271
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld	25904		23004
Operativt kapital	60056		53275
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		128,2	110,9
Re, Avkastning på eget kapital		16,0	15,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		6,2	6,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,8	0,8
Soliditet, %		41,4	40,7
Bruttoinvesteringar, mnkr		2764	2506
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		1393	1290
Antal anställda i medeltal		440	409
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Almi Företagspartner Aktiebolag ska som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag med lönsamhets och tillväxt potential. Almis verksamhet omfattar rådgivning samt finansiering genom lån och ägarkapital.

Syftet med Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveck ling och verka för en hållbar tillväxt.

Genom att stimulera tillväxten hos ny företagare samt befintliga små och medel stora företag, antingen via kapital eller företagsrådgivning, kan innovativa idéer få möjlighet att prövas. Det vitaliserar näringslivet och bidrar till nya arbetstill fällen. Rådgivningen och finansieringen ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets och tillväxt potential. Finansieringen sker dels med en egen lånefond på 5,5 miljarder kronor och dels med fondkapital som uppgår till cirka 3 miljarder kronor varav hälften utgörs av fondmedel från EU. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.

Viktigahändelser2016

•Nyutlåningen slog rekord och uppgick till 3,3 (3,2) miljarder kronor fördelat på 4 681 (4 405) lån.

•Ägarkapitalinvesteringar gjordes med 172 (208) miljoner kronor i 157 befintliga och nya bolag. Exit och delexit har skett i 57 bolag.

•Ny fond för gröna ägarkapitalsinves teringar bildades, uppgående till 650 miljoner kronor.

•13 660 (14 258) företag fick rådgivning.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

Inga ekonomiska mål har fastställts av ägaren. Enligt prop. 1993/94:40 ska Almi långsiktigt bedriva låneverksamheten så att kapitalet bevaras nominellt intakt. Detta mål är uppnått.

Hållbarhetsmål(fastställdes2016) och uppföljning

•Almi ska bidra till hållbar tillväxt (samma som uppdragsmål nedan).

•Almi ska verka för god affärsetik, mot verka finansieringen av bedräglig kundverksamhet samt säkerställa hög

kundsekretess och informationssäker het. KPI för målet har ännu inte fast ställts. Målet har resulterat i en rad aktiviteter såsom rutiner och uppfölj ning av transaktionsmönster.

•Almi ska vara en attraktiv arbetsgivare med hög kundnöjdhet och nöjda med arbetare. Målnivå för KPI har inte fastställts. Nöjdkundundersökning visar att 95 procent av kunderna är mycket nöjda eller nöjda. Medarbetar undersökning visar att medarbetarna har högre utfall än benchmark inom bland annat engagemang, teameffek tivitet och ledarskap.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål

(fastställdes2016)ochuppföljning

Almi ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar till växt genom att medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag genom att erbjuda marknads kompletterande tjänster inom rådgiv ning och finansiering.

•Almi ska verka för en hållbar tillväxt. Målet är att de företag som tar del av Almis insatser utvecklas bättre än en kontrollgrupp. Företag som fick insats från Almi år 2012 ökade omsättningen till och med år 2015 med 39 (21) pro cent och förädlingsvärdet med 49 (26) procent.

•Almi ska enbart vara marknads kompletterande. I en marknads undersökning 2016/2017 uppfattade 96 procent Almi som en marknads kompletterande aktör. Tillfrågade var samarbetspartners, kunder, medfinan siärer och potentiella medfinansiärer.

•Almi ska fokusera på företag i tidiga skeden i termer av livscykel eller expansionsfaser samt att Almis insat ser till kvinnor och personer med utländsk bakgrund är överrepresen terade. Under 2016 utgjorde företag

inya skeden huvuddelen av Almis kunder. Personer med utländsk bak grund var överrepresenterade. Kvinnor som är företagare var överrepresen terade, utom avseende insatser inom nyföretagarlån och nyföretagarråd givning där kvinnor var marginellt underrepresenterade jämfört med andelen kvinnor som startar företag

iSverige.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Birgitta Ågren Böhlin

Göran Lundwall

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led: Anders Byström, Katarina Green, Nicolas Hassbjer, Åke Hedén, Agneta Mårdsjö och Anna Söderblom. Nyval av

Pia Sandvik vid stämman 2017. Arb rep: Andreas Schroff,KristiinaStarckEnmanRev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

200 (190) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 100 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	958	871
Rörelseresultat	11	0
Resultat före skatt	137	139
Nettovinst	137	139
- varav hänförbart till minoritet	5	-1
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	8180	7929
Anläggningstillgångar	6261	5406
Eget kapital	7216	7079
- varav minoritet	187	182
Nettoskuld	-7279	-7003
Operativt kapital	-64	76
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,1	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	1,9	2,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	186,3	0,2
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-1,0
Soliditet, %	88,2	89,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	3139	2748
Anslag, mnkr	302	271
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	477	470
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, har till huvudsaklig uppgift att tillverka och tillhandahålla extempore läkemedel och lagerberedningar. APL levererar i dag extemporeläkemedel

till alla apoteksaktörer på öppenvårds marknaden och även till slutenvården på likvärdiga och ickediskriminerande vill kor. Inom svensk hälso och sjukvård finns ett stort fokus på individanpassad vård och läkemedelsbehandling. Individ anpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel till handahållna av läkemedelsindustrin. APL är den ledande aktören på den kon kurrensutsatta extemporemarknaden.

Viktigahändelser2016

•Försäljningen har under 2016 utvecklats positivt för både affärsområde Vård & Apotek och affärsområde Life science.

•Rörelseresultatet blev 1,9 mkr och resultatet efter skatt blev 0,1 mkr. Detta är lägre än 2015 på grund av investeringar, lagernedskrivningar och förlikning i rättsprocess.

•En arbetsplatsolycka i februari vid enheten i Umeå fick en tragisk utgång då en medarbetare förolyckades i samband med underhållsarbete

Mål och måluppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år.

•Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 procent.

•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt. Utdelning görs under förutsättning att kapitalstruk turmål efter utdelning hamnar inom målintervallet samt med beaktande av genomförandet av koncernens strategi och investeringsbehov.

Uppföljning ekonomiska mål

•Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 0,1 (2,2) procent och soliditeten upp gick till 33,7 (38,9) procent. Samman taget innebär 2016 års utfall att ägarens mål inte uppnås. De ekonomiska målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år. Flera initiativ pågår för att långsiktigt öka lönsamheten.

•Disposition av 2016 års resultat föreslås övergå i ny räkning mot bakgrund av behov av investeringar.

Hållbarhetsmålför2016(jmf2014)

•Minska energiförbrukningen med 15 procent.

•Minska koldioxidutsläpp med 10 procent inom fjärrvärme, transporter och resor i tjänst.

•Utifrån APL:s jämställdhets och mångfaldsplan kontinuerligt utveckla verksamheten.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Energiförbrukningen har minskat med 1 procent. Under året har ett antal initiativ tagits, bland annat kommer en detal jerad energikartläggning genomföras.

•Koldioxidutsläppet minskade med

32 procent genom övergång till förnyel sebar fjärrvärme. Transportutsläppen har minskat betydligt genom dialog med logistikleverantörer. Betydande faktorer är bättre omräkningsfaktorer för utsläpp samt att APL:s större leveran törer ökat sin trafik med HVObränsle.

•Analys och åtgärder för lönerevision 2016 genomförda. Anvisningar fram tagna till chefer om jämställda löner och att arbeta bort osakliga löneskillnader.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

APL ska

•i nära samarbete med specialister och förskrivare (till exempel läkare, tand läkare och veterinärer), myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhan dahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av extem poreläkemedel och lagerberedningar;

•erbjuda extemporeläkemedel och lager beredningar på likvärdiga och icke diskriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedels försörjning till öppen och slutenvår den. Bolaget ansvarar därvid särskilt för att tillverka och leverera extempore läkemedel och lagerberedningar på för frågan från öppenvårdsapotek;

•säkerställa att information om extem poreläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställnings rutiner är enkla och användarvänliga samt att leverans av extempore läkemedel och lagerberedningar sker på ett effektivt sätt enligt överens komna leveranstider.

•APL har under 2016 genomfört NKI (NöjdKundindexmätningar) med ansvariga på apotek som målgrupp.

NKIvärdet låg på 75 (skala 0100) där ett branschindex ligger på 69.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Johan Assarsson VD: Eva Sjökvist Saers

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Johan Assarsson Led: Malin Forkman, Britt Hansson, Eugen Steiner och Ulf Tossman

Arb rep: Susann Danielsson-Lindberg, Daniela Renner Arb suppl: Astrid Holdt, Sören Johansson Rev: Magnus Fagerstedt (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

260 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1301	1210
Rörelseresultat	2	9
Resultat före skatt	0	7
Nettovinst	0	5
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	650	562
Anläggningstillgångar	308	262
Eget kapital	219	219
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	239	164
Operativt kapital	458	383
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,1	0,7
Re, Avkastning på eget kapital	0,1	2,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	0,4	2,2
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,1	0,8
Soliditet, %	33,7	38,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	70	54
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	481	467
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

38	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apoteket AB erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels och hälso området. Apoteket är en affärsmässig aktör på en fullt konkurrensutsatt mark nad. Bolaget ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. På marknaden för öppenvårds apotek tillhandahåller bolaget, genom 387 apotek i hela landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt information och råd givning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel,

via internethandel och genom bolagets apoteksombud. Apoteket spelar också en viktig roll med sin verksamhet för dos förpackade läkemedel. För ägaren är det av stor vikt med ett betydande hållbar hetsansvar vilket också inkluderar områ den som högkvalitativ rådgivning, god kvalitetskontroll, miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning och hög tillgäng lighet till läkemedel.

Viktigahändelser2016

•Fortsatt stark profilering inom håll barhetsområdet där bolaget bland annat erhöll priset som det mest hållbara varumärket i Sverige av Sustainable Brand Index 2016.

•Apoteket visade en mycket god resultatutveckling och nådde för första gången lönsamhetsmålet.

•Större satsningar på nyetableringar av butiker och uppgradering av existerande butiksnät under 2016.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Målet för lönsamheten uttrycks som att rörelsemarginalen ska uppgå till minst 3 procent. För 2016 ökade rörelsemarginalen kraftigt med ett utfall på 3,4 procent. Målet har där med uppnåtts.

•Kapitalstrukturmålet är en skuld sättningsgrad på 40–80 procent av pensionsjusterat eget kapital. År 2016 genomfördes en större extrautdelning och vid årsskiftet var skuldsätt ningsgraden 54 procent och inom målintervallet.

•Utdelning ska uppgå till 40–60 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. Föreslagen utdelning till årsstämman 2017 uppgår till 300 miljoner kronor, vilket utgör cirka 56 procent av justerad vinst.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Inom Hälsomålet ska Nöjdkund index (NKI) uppgå till minst 80. För 2016 uppgick NKI till 84 och översteg därmed målet.

•Sortimentsmålet uttrycks som att antalet leverantörer som undertecknar Apotekets uppförandekod ska öka. 79 procent av Apotekets största leverantörer har accepterat uppförande koden. Detta är en liten minsk

ning, främst beroende på att flera nya leverantörer har kommit in.

•Inom miljömålet ska 80 procent av kunderna lämna in överblivna läke medel. Utfallet visade på att 45 procent lämnade in läkemedel.

•Medarbetarmålet innebär att andelen motiverade medarbetare ska uppgå till minst 80 procent. Denna andel upp gick hösten 2016 till 75. Mångfalden

i bolaget ses som en viktig del för att kunna öka NMI.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Saknar särskilt beslutat samhällsupp drag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaranvisningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läke medelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Detta följs upp årligen av ägaren. Apoteket AB hade vid årsskiftet 643 apoteksombud runt om i Sverige och bedöms väl ha uppfyllt detta uppdrag under 2016.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Christian W Jansson

Ann Carlsson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert Karnberger, Leif Ljungqvist och Kristina Schauman. Nyval av Inger Andersson och Pia

Gideon vid stämman 2017, Sussi Kvart avgick.

Arb rep: Lisa Ekstrand, Gunilla Larsson Arb suppl: Hanna Ottosson, Lena Rhodin Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

320 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	20325		19599
Rörelseresultat		687	469
Resultat före skatt		818	592
Nettovinst		637	458
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8353	8499
Anläggningstillgångar		3766	4305
Eget kapital		4200	5150
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		895	-357
Operativt kapital		5095	4793
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		3,4	2,4
Re, Avkastning på eget kapital		13,6	9,3
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		13,9	9,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	-0,1
Soliditet, %		50,3	60,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		212	81
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		300	1100
Antal anställda i medeltal		3235	3318
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är en frivillig apotekskedja med en serviceorganisation som helägs av staten. Apoteksgruppen har 177 anslutna apotek, vilka ägs av cirka 180 egenföreta gare. Serviceorganisationen stöder och samordnar egenföretagarna. Apoteks gruppen skapar genom samverkan skal fördelar för anslutna apotek. Genom serviceorganisationen erbjuds apoteks ägare stöd för drift av apotek. Apoteks ägarna får tillgång till ett gemensamt sortiment, Apoteksgruppens egna varumärken, inköps, ekonomi och personalsystem, kvalitets, försäljnings och etableringsstöd, gemensam mark nadsföring och itsystem. Apoteksmark naden består i huvudsak av fem aktörer där Apoteksgruppen är den fjärde största med en marknadsandel om cirka 9 procent.

Statens ägande i Apotekgruppen består av moderbolaget Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, med de helägda dotterbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB samt Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB. Apoteksgrup pen i Stockholm nr 4 AB som bedriver apoteksverksamhet vid Arlanda SkyCity är ett helägt dotterbolag till Apoteks gruppen i Sverige AB. Apoteksgrup pen i Sverige AB är den centrala service organisationen som ger de anslutna apoteken stöd med bland annat inköp, sortiment, marknadsföring, itsystem, försäljning, kvalitet samt ekonomi och personalfrågor. Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB startade ut låning till apoteksföretag i juni 2010 i samband med de första apoteksförsälj ningarna, samt äger 1 procent av aktierna i de anslutna apoteksbolagen.

Viktiga händelser 2016

•Tony Johansson ny VD sedan 1 januari 2016.

•Omfattande satsningar för ökad konkurrenskraft.

•Åtta nya apotek öppnade.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet – avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 3 procent. Avkastningen uppgick till 0,1 procent, vilket var en förbättring mot före gående år. Resultatet tyngdes dock även av nedskrivningar under året.

•Kapitalstruktur – soliditeten ska uppgå till 40–60 procent. Utfallet under 2016 var 84 procent.

•Utdelning – utdelningen ska uppgå till 40–60 procent av årets vinst. Ingen utdelning lämnades för verk samhetsåret 2016 på grund av det negativa resultatet.

Hållbarhetsmål och uppföljning

Apoteksgruppen integrerar hållbart och långsiktigt företagande i besluten genom att:

•Erbjuda hög service grad. 2016 var direktexpedieringsgraden nära 95 pro cent vilket är i linje med branschen som helhet. I en enkät våren 2016 ansåg 94 procent att apoteken levde upp till förväntningarna och 96 pro cent upplevde att de fått god råd givning samt att över 90 procent av kunderna var nöjda både med sitt apoteksbesök och med rådgivningen.

•Hjälpa kunderna att använda sina läkemedel på rätt sätt med stöd av EES, elektroniskt expertstöd. Vid slutet av 2016 var andel av försälj ningen av receptbelagda läkemedel som sker med stöd från ehälso myndighetens EES databas 20 pro cent. Apoteksgruppen stod under året därmed för 60 procent av branschens användning av EES.

•Erbjuda kunderna det egna varu märket Elw som är bäst i klassen för parfymfria produkter med Svanens och Astma och Allergiförbundets märkning. Andelen egna hållbara varumärken som värnar hälsa och utgjorde 2016 3,3 procent (3,1) av försäljningen av handelsvaror.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Gunilla Rittgård

VD: Tony Johansson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Nyval av Gunilla Rittgård, tidigare ledamot, vid stämman 2017, Birgitta Ågren Böhlin avgick

Led: Peder Larsson, Annema Paus, Richard Reinius och Satish Sen Arb rep: Tero Huhta

Rev: Lena Möllerström Nording (Grant Thornton) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	270	255
Rörelseresultat	-2	-19
Resultat före skatt	1	-14
Nettovinst	0	-11
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	456	465
Anläggningstillgångar	44	83
Eget kapital	385	386
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	385	386
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-0,6	-7,3
Re, Avkastning på eget kapital	-0,1	-2,8
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-0,4	-4,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	84,4	83,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	9	13
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	59	58
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Arlandabanan Infrastructure AB äger och förvaltar Arlandabanan samt upp låter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. Arlandabanan Infrastructure förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt av talen efterlevs. Bolagets avtalspart är ATrain AB och avtalet utgör en konces sion. ATrain AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförval tare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger ATrain AB rätt att utnyttja Arlandabanan Infrastructures trafikeringsrätt på det statliga järnvägs nätet samt nyttjanderätten till Arlanda banan och tillhörande stationer. Nytt janderätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats till andra järnvägsföretag.

Viktigahändelser2016

•Antalet resenärer med Arlanda Express ökade med 3,5 procent.

•Antalet resenärer med andra järnvägs företag ökade med 6,1 procent.

•Marknadsandelen för tåg på sträckan har fortsatt att minska.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Öka nyttjandet: 8 miljoner resor per år 2040. 5,6 miljoner resor 2016.

193 000 resor under målet.

•Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1,9 miljarder kronor i villkorslån. Prognos återbetalning villkorslån från och med 2017.

•Minska utsläppen av växthusgaser: 182 000 ton netto till 2040. Växthus gaser 103 000 ton netto till och med 2016.

•Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 40 procent av vartdera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolags styrelser 37 procent.

•Påverkan på våra grannar: Översikts och detaljplaner. Utfall: Översikts och detaljplaner i huvudsak förenliga med AIAB:s krav.

•Motverka korruption: Noll korrup tion. Utfall: Noll korruption.

•Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt. Utfall: Noll ären den anmälda avseende konkurrens.

•Följa lagar och regler: Olika skyldig heter. Utfall: Inga regelöverträdelser.

•Kundernas hälsa och säkerhet:

Noll omkomna/skadade. Utfall: Inga skadade resenärer. Fyra suicidtill bud varav tre avlidna och en allvarligt skadad.

•Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder. Utfall: 88 procent andel nöjda resenärer/tågföretag, NKI = 73.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp dragsmål har inte kunnat utvecklas på grund av bolagets särart.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Olson

VD: Ulf Lundin

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde och Lars Erik Fredriksson. Nyval av Malin Sundvall vid stämman

2017.IreneSvenoniusavgick.

Rev: Mikael Sjölander (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

122 (110) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (66) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	68	68
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1342	1398
Anläggningstillgångar	1325	1381
Eget kapital	10	10
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-10	-8
Operativt kapital	0	2
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	0,0	0,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	0,0	0,0
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-0,8
Soliditet, %	0,7	0,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	0	1
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning

Kvinnor

Män

50 50x

Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi.

Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Med 97 stationer och 607 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motor drivna fordon och den enda aktören

på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglig het vad gäller öppettider och erbjuder även dropin. Under 2016 utförde Bilprovningen cirka 1,8 miljoner besikt ningar, varav 95 procent var kontroll och registreringsbesiktningar.

Viktigahändelser2016

•Bilprovningen implementerade ett nytt itsystem som ger bolaget helt nya förutsättningar, men som under installationen påverkade bolagets marknadsandel negativt och även medförde engångskostnader.

•Ökningstakten av nyetableringar på marknaden avtog. Konsolidering av marknaden inleddes.

•Regeringen beslutade om en ny for donsförordning som inte gick i linje med Transportstyrelsens förslag och därmed fick marginella effekter på besiktningsmarknaden.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Rörelsemarginal minst 8 procent. Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2016 till 4,1 (10,2) procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro cent. Soliditeten uppgick till 55,5 pro cent (48,1).

•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen för verksamhetsåret 2016 uppgår till 67 miljoner kronor, motsvarande 100 procent av årets resultat efter skatt.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Säkra fordon: Kompletterande tjänster fördubblas till 2016. Utfall 47 procent måluppfyllelse.

•Attraktiv arbetsgivare: Personal omsättning högst 7 procent, andel kvinnliga besiktningstekniker som lägst 12 procent, andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst

17 procent. Utfall: Personalomsättning

9,2 (7,3) procent, kvinnliga tekniker

9,8 (10,3) procent, utländsk bakgrund

14,9 (14,5) procent.

•Miljömässig förebild: Klimatpåverkan minskas med 80 procent (2006–2050), med delmål att minska med

30 procent till år 2020. Utfall

100 procent måluppfyllelse till och med 2016 (i proportion till antal år målet gäller).

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Karin Strömberg VD: Benny Örnerfors

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Karin Strömberg Led: Hans Krondahl, Gunnar Malm, Anna Nilsson-Ehle, Kristina Patek och Hélène Westholm. Nyval av Johan Ekesiöö vid stämman2017.Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Göran Lund, Jonas Nilsson Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

180 (170) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 85(85) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	654	708
Rörelseresultat	27	72
Resultat före skatt	72	73
Nettovinst	67	56
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	294	317
Anläggningstillgångar	112	96
Eget kapital	163	152
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-97	-165
Operativt kapital	66	-13
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	4,1	10,2
Re, Avkastning på eget kapital	42,6	37,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	100,0	-169,4
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,6	-1,1
Soliditet, %	55,5	48,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	29	59
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	67	56
Antal anställda i medeltal	607	635
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

42	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Aktiebolaget Bostadsgaranti arbetar med konsumentskydd vid bostadsbyg gande. Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Som ett steg i ägarnas avveckling av bolaget slutförde Bostadsgaranti i november 2014 försäljningen av aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO).

I december 2012 gav riksdagen regeringen befogenhet att avyttra statens aktier i Bostadsgaranti och under 2014 bemyndigades regeringen att som alter nativ avveckla bolaget. Försäljningen av aktierna i det helägda dotterbolaget FABO under 2014 utgjorde en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet. Köparen, Columbia Insurance Company, är ett helägt dotterbolag till det amerikanska försäkrings och inves teringsbolaget Berkshire Hathaway.

Efter försäljningen består den kvar varande verksamheten i Bostadsgaranti av den pågående avvecklingen av insats och förskottssäkerheter. Kvarvarande åtaganden beräknas vara avslutade senast 2018.

Viktigahändelser2016

•Avveckling av tidigare ställda säkerheter fortsatte enligt plan.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 3 procent enheter.

•Utdelning: Minst 1/3 av årets resultat efter skatt.

Målen är satta utifrån antagande om operativ verksamhet. Då bolaget är under avveckling görs ingen uppföljning.

Hållbarhetsmål

Inga strategiska hållbarhetsmål har utarbetats för bolaget.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Bolaget saknar särskilt beslutat samhälls uppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 50%

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni och Pether

Fredholm. Nyval av Malin Fries vid stämman 2017,

Richard Reinius avgick Rev: Gunilla Wernelind (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

76 (76) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 38 (38) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	0	0
Rörelseresultat	-2	-1
Resultat före skatt	-10	-2
Nettovinst	-5	12
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	89	115
Anläggningstillgångar	0	0
Eget kapital	66	74
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-89	-115
Operativt kapital	-23	-41
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	-6,7	5,8
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	5,0	2,7
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,4	-1,6
Soliditet, %	73,8	64,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	4
Antal anställda i medeltal	1	1
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Nej
Bestyrkt GRI-rapport	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning
		Kvinnor
25	75	Män
	75

Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen

för talteater.

Viktigahändelser2016

•Dramaten har beslutat att tillsam mans med Operan söka ett nytt produktionscenter för bland annat verkstäder, ateljéer och förråd.

•Bergmanfestivalen har rönt stor uppmärksamhet i media och nådde publikrekord med över tiotusen besökare.

•Besökssiffrorna till scenkonstproduk tioner för barn och unga har ökat kraftigt.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Dramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verk samheten. Resultatet för 2016 uppgår till 10,5 miljoner kronor vilket inne bär att det egna kapitalet minskar till 27,5 miljoner kronor. Trots ett negativt resultat för 2016 befinner sig det egna kapitalet på en acceptabel nivå.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Med repertoar och övrig verksamhet förvalta, berika, utveckla och förnya konstnärlig kvalitet, tankeliv och vär deringar: Repertoaren är varierad och erbjuder såväl nyskriven dramatik som klassiska verk med ett konstnärligt brett inflöde av upphovsmän.

•Öka andelen förstagångsbesökare med 12 procent senast 2017. Målet är upp nått under 2016 då Dramaten hade

15 procent förstagångsbesökare.

•Öka andelen publik som nås genom digitala kanaler. Målsättningen är att nå 75 000 personer per år från 2017.

Målet har uppnåtts tidigare än beräk nat: under 2016 besöktes Dramaten Play av 18 665 besökare och över

560 000 personer såg på videor/lyss nade på podcasts via Dramatens sociala mediekanaler.

•Uppnå en jämställd könsfördelning bland konstnärliga upphovspersoner. Målsättningen är att senast 2017

nå en jämställd könsfördelning för regissörer, scenografer, kostymteck nare och dramatiker över en löpande treårsperiod: Det råder en relativt jämn könsbalans bland konstnärliga upphovspersoner med undantag för dramatiker och regissörer där kvinnor är underrepresenterade.

Samhällsuppdrag och uppföljning

•Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveck ling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet och har ett

varierat pjäsurval. Genom att framföra och bearbeta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.

•Dramaten ska verka i ett interna tionellt teater och kultursamman hang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område:

Hantverksskickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Ulrika Årehed	VD: Eirik Stubø
Kågström

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Nyval av Ulrika Årehed Kågström vid stäm- man2017,DanielSachsavgickLed: Pontus Braunerhjelm, Sara Danius, Eva Hamilton och

TassoStafilidis. Nyval av Raoul Grünthal och BiljanaPehrssonvidstämman2017,Gunvor

Kronman avgick Arb rep: Rebecka Hemse, Kjäll Åkerblom

Arb suppl: Hannes Meidal, Mimmi Lindell Rev: Kerstin Sundberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

70 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 35 (30) tkr.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	274	273
Rörelseresultat	-16	2
Resultat före skatt	-15	3
Nettovinst	-11	2
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	79	105
Anläggningstillgångar	23	18
Eget kapital	28	38
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-39	-71
Operativt kapital	-11	-33
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-5,8	0,8
Re, Avkastning på eget kapital	-32,1	5,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	71,2	-5,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,4	-1,9
Soliditet, %	35,0	36,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	10	11
Anslag, mnkr	229	227
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	295	315
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Green Cargo AB tillhandahåller järn vägslogistik. Bolaget erbjuder transpor ter i ett nätverk över hela Sverige samt i Norge och med partners på ett stort antal orter på den europeiska kontinenten.

Green Cargo är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med fokus på effek tiv och hållbar järnvägslogistik. År 2016 har präglats av en fortsatt svag konjunk tur för Green Cargos kunder och hård konkurrens. Det stora effektiviserings program som inleddes hösten 2013 gav under 2016 fortsatt effekt. Resultatut fallet 2016 visar dock att Green Cargo måste fortsätta effektivisera för att nå uthållig lönsamhet. För detta ändamål fortsätter arbetet med att effektivisera och utveckla verksamheten under 2017.

Viktigahändelser2016

•Effektiviseringsprogrammet som lanserades 2013 har fortsatt under 2016 och inneburit ytterligare kostnads reduktioner.

•Green Cargo har på kort tid byggt upp en komplett verksamhet i Norge och är nu landets näst största godstågsoperatör.

•Bolaget startade under 2016 en ny direktlinje mellan Sverige och Belgien som är ett snabbt alternativ till båt och en utmanare för lastbilsvolymer.

•Under 2016 har en startstoppfunktion installerats i dieselloksflottan i syfte att minska tomgångskörning och därav dieselförbrukning, klimatutsläpp

och buller.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent senast 2016. Avkast ning på operativt kapital 2016 var negativt (0,6 procent för 2015). Rörelse resultatet påverkades negativt av ökade driftkostnader. Rensat för jämförelse störande poster förbättrades rörelse resultatet med 9 miljoner kronor.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsätt ningsgraden uppgick per utgången

av 2016 till 1,8 (1,4) ggr. Den ökade nettoskuldsättningsgraden förklaras framför allt av den negativa resultat utvecklingen.

•Utdelning: 50 procent med beaktande av nettoskuldsättningsgraden. Bolaget lämnade ingen utdelning under 2016.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•De flesta mål är långsiktiga och siktar på 2020 med basår 2013.

•Samtliga diesellok ska ha tomgångs reglage installerade (2020). Under 2016 har en startstoppfunktion installerats i en större del av diesel loksflottan. Resultat är kraftigt mins kad tomgångskörning som minskar dieselförbrukning och klimatutsläpp.

•Nya regler för tomgångskörning av dieselloken tas fram och samt liga förare utbildas (2015). Eftersom

det nya automatiska startstoppsyste met medfört betydligt mindre tom gångskörning har ingen revidering av tomgångskörningsreglerna genom förts.

•Lokförarna ska utbildas i ECO driving (2020). Utbildning i ECOdriving finns för en äldre lok typ. Planen är att anpassa utbild ningen till bolagets moderna diesel lok och att göra den interaktiv för att effektivt nå ut till alla lokförare.

•Antalet olyckor ska halveras (2020). Utfallet för 2016 var en minskning med 12 procent jämfört med basåret 2013. Införandet av programmet ”Säkra vanor” förväntas ytterligare minska antalet olyckor.

•Sjukfrånvaron ska långsiktigt vara under 4 procent (2020). Arbetet med att få ner sjukfrånvaron har fortsatt under 2016. Utfallet för sjukfrånvaron blev 5,6 procent, samma nivå som 2015.

•Andelen kvinnor i ledande befatt ningar ska öka med 50 procent (2020). Utfallet för 2016 var 18 procent kvinnor i ledande befattningar, vilket är oförändrat mot basåret 2013.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Lennart Pihl

VD: Jan Kilström

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Lennart Pihl Led: Margareta Alestig Johnson, Ann-Christine Hvittfeldt, Ingvar Nilsson, Tryggve Sthen och Erik Tranaeus. Nyval av Anna

Elgh vid stämman 2017, Lotta Stalin avgick

Arb rep: Stefan Bieder, Jonas Blomqvist

Arb suppl: Anders Gustavsson, Jerker Liljeberg Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	4208	3907
Rörelseresultat	-83	15
Resultat före skatt	-117	-15
Nettovinst	-226	-27
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3321	3413
Anläggningstillgångar	2549	2819
Eget kapital	851	1092
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	1 543	1 578
Operativt kapital	2 394	2 670
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-2,0	0,4
Re, Avkastning på eget kapital	-23,3	-2,5
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-3,3	0,6
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,8	1,4
Soliditet, %	25,6	32,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	74	178
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	1918	1861
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

AB Göta kanalbolag ska driva och för valta Göta kanal så att dess värde, såväl som kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls.

Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med cirka tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids och passagerarbåtar. Bolaget bedriver också omfattande underhålls och upprust ningsverksamhet av kanalen och intillig gande fastigheter. För detta får bolaget anslag från staten. Merparten av fastig heterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse bolaget bedriver.

Viktigahändelser2016

•Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0, det största arbetet på Göta kanal sedan kanalen stod färdig 1832, påbörjades

i slutet av 2015 och stora insatser har gjorts under året.

•Ökad trafikvolym av fritidsbåtar på kanalen.

•Företag utmed kanalen rapporterar om en stark säsong.

•Anders Donlau lämnar VDrollen efter nio år och ersätts av Roger Altsäter från den 1 september. Roger Altsäter har lång erfarenhet från det privata näringslivet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Den totala EBTmargi nalen1 ska uppgå till minst 0 procent, dock ska skogsrörelsens EBTmarginal uppgå till minst 68 procent. EBT upp gick för 2016 till 0 (4,5) procent och skogsrörelsens EBTmarginal blev

68 procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad ska uppgå från 10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till +9 (1) procent och förklaras av att checkkrediten nyttjats för att balan sera finansiering av upprustning.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Minst 50 alléträd per år ska planteras längs kanalen. Under 2016 planterades 50 (96) alléträd. Stora donationer gjordes från trädfaddrar 2015.

•Fritidsbåtskunden ska i den årliga kund undersökningen ge betyg >4,5 på en fem gradig skala. Årets resultat blev betyg 4,6 med fokus på slussvärdarnas service.

•Kanalens vattenkvalitet ska mätas på sex platser och vattenkvaliteten ska klara de gränsvärden för badvatten som respektive kommun tillämpar utifrån gällande EUdirektiv. Vatten kvaliteten uppfyllde målet under 2016.

•Bolaget ska samverka med Arbets förmedlingen i de sju kanalkommu nerna för att senast under 2016 under kanalsäsongen skapa praktikplatser/ arbetsmöjligheter för ungdomar utan arbetslivserfarenhet. Samverkans modellen genomfördes under året. Av tolv praktikplatser påbörjades endast fyra på grund av avhopp.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:

•Tillräcklig båttrafik för att behålla attraktionskraften

•Bevarande

•Kundnöjdhet

•Ekoturism

Uppföljning samhällsuppdrag och uppdragsmål

•Reguljär passagerarbåtstrafik har bedrivits utmed hela kanalen och antalet fritidsbåtar ökade med 5 procent men med en högre koncentration till högsäsong. Under 2016 åkte 21 procent av fritidsbåtarna under boknings säsong mot målet 25 procent.

•Kanalen har varit tillgänglig 98 procent av tiden under kanalsäsongen, ett mindre tillbud inträffade till följd av ett litet slukhål. Av de bevarade sluss och brovaktarbostäderna så håller 96 procent av husen åretruntstandard.

•Kundnöjdheten har för första gången mätts i flera kundgrupper. Målsätt ningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga. Målet uppfylldes för landbesökare 4,5 och fritidsbåtar 4,3 medan utfallet för rederierna blev 2,9 och för företags medlemmarna i Officiell Partner 3,6. Rederier är priskänsliga och har på pekat problem med djupgåendet i kanalen, vilket åtgärdas i projektet Göta kanal 2.0.

•Att bibehålla alléträden längs med kanalen och att arbeta mot att åter ställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja

ekoturism. Att arbeta för en samman hängande cykelled längs Göta kanal är ett mål 2020.

1)EBT-marginal beräknas som resultat före skatt genom omsättning.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Elisabeth Nilsson VD: Roger Altsäter

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Gunilla Asker, Göran Carlberg, Anna Ernestam, Bengt-Olov Gunnarson, Jenny Lahrin och Mikael Lundström. Ulf Larsson avgick Arb rep: Joakim Fornander

Arb suppl: Karin Nybrolin, Björn Reinholdsson Rev: Clas Tegidius (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

80 (70) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 55 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som

är anställd i Regeringskansliet. Arvode utgår inte heller till arbetstagarledamöter.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	47	62
Rörelseresultat	0	-3
Resultat före skatt	0	-3
Nettovinst	0	-3
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	66	58
Anläggningstillgångar	58	51
Eget kapital	39	39
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	39	39
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,2	-4,2
Re, Avkastning på eget kapital	0,0	-6,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	0,3	-6,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	59,9	68,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	10	4
Anslag, mnkr	73,6	25
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	38	37
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

46	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Infranord AB är Sveriges ledande järn vägsentreprenör och erbjuder drift och underhåll samt om och nybyggnad av järnvägar i Sverige och Norge. Verksam heten i Sverige bedrivs, utöver stabsfunk tionerna, i två regioner, Norra och Södra, samt enheterna Mät och Components. Framtidsutsikterna på den nordiska järn vägsmarknaden är fortsatt goda. Det finns en allmän förståelse för behovet av ytterligare medel för att upprätthålla och utveckla järnvägen. Regeringen presen terade i oktober en infrastrukturpropo sition där anslaget till järnvägsunderhåll ökar 2018–2029 jämfört med 2014–2025. De senaste årens förändringsarbete i Infranord ger bolaget ett bra utgångsläge för framtida konkurrenskraft.

Viktigahändelser2016

•Resultatförbättringar tack vare ökad effektivitet.

•Orderstocken vid årets utgång är fort satt den högsta sedan bolaget bildades.

•Ekonomiska mål uppfylls och utdel ning föreslås för första gången.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkastning på eget kapital uppgick till 24,1 (21,6) procent, ägarens mål upp nås tack vare genomförda långsiktiga förbättringsåtgärder. Målet uppnås även exklusive en engångspost på

51 miljoner kronor.

•Soliditet: Minst 33 procent. Soliditeten uppgick till 40,0 (31,3) pro

cent. Resultatförbättringarna bidrar till en stärkt soliditet.

•Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. Föreslagen utdelning på 83,5 (0) miljoner kronor motsvarande 50 procent av resultatet efter skatt.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Säkerhet och miljö: Sänkt olycks fallsfrekvens mot nollvision 2021. Minskade klimatpåverkande utsläpp

till 10,5 kiloton CO2 till 2021. Olycks fallsfrekvensen sänktes till 6,9 (7,3) vilket är en förbättring, dock inte

ilinje med målet om 20 procents minskning per år för att uppnå noll vision 2021. Målet uppnåddes för klimatpåverkande utsläpp som blev 10,7 (11,0) kiloton CO2.

•Ekonomi: 5 procent rörelsemarginal. Målet uppnått med en rörelsemarginal på 5,6 (3,9) procent.

•Kund: Infranords verksamhet utan för Sverige ska öka. Verksamheten

iSverige ska växa i linje med mark nadstillväxten. Verksamheten utan för Sverige 8,0 (7,3) procent av omsätt ningen vilket innebar en ökning. Orderstocken uppgick till 7 504 (6 850) miljoner kronor. Anbudsframgången var 41 (60) procent.

•Medarbetare: Nå nivån 74 för LSI (Ledarskapsindex) år 2021. Nå nivån 73 för NMI (Nöjdmedarbetarindex) år 2021. Öka antalet kvinnliga järn vägstekniker till 48 och kvinnliga platschefer till 12 år 2021. Rekrytera fler medarbetare med utländsk bak grund och nå 150 personer år 2021. Indexmätningarna visade på mindre förbättringar; LSI 63 (62), NMI

61 (59). Antalet kvinnliga järnvägs tekniker 31 (30) och antalet plats chefer 6 (6). Antal medarbetare med utländsk bakgrund 94 (103). Bolaget behöver lägga fortsatt fokus på jäm ställdhet och mångfald.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Färnstrand

VD: Helene Biström

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Eva Färnstrand Led: Magnus Jonasson, Agneta Kores, Johan Skoglund, Gunilla Spongh och Per Westerberg. Nyval av Kristina Ekengren vid stämman 2017, Ulrika Nordström avgick

Arb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Arb suppl: Lars-Erik Mott, Henrik Eneroth. Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

380 (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	3911	3947
Rörelseresultat	217	153
Resultat före skatt	218	152
Nettovinst	167	117
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1940	1951
Anläggningstillgångar	727	747
Eget kapital	776	610
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	76	94
Operativt kapital	852	704
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,6	3,9
Re, Avkastning på eget kapital	24,1	21,6
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	27,9	23,0
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	0,2
Soliditet, %	40,0	31,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	39	44
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	84	0
Antal anställda i medeltal	1 759	1906
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Könsfördelning
8					Kvinnor
92	36	64	57	43	Män

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods och kombi terminaler längs den svenska järnvägen.

Jernhusen fyller en viktig funk tion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och

utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken.

Viktigahändelser2016

•Fastighetsintäkterna ökade till följd av hyresintäkter från färdigställda inves teringar samt på högre intäkter från infrastrukturförvaltningen.

•Värdeförändringen i fastighetsbestån det uppgick till 7,3 procent av fastig heternas marknadsvärde. Den oreali serade förändringen förklaras främst av sänkta direktavkastningskrav samt framdrift i utvecklingsprojekten.

•Jernhusens styrelse beslutade i slutet av året om nya strategiska hållbarhetsmål som blir styrande från 2017.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 12 procent. Avkastningen på eget kapital blev 19,2 procent och räntetäckningsgraden uppgick till 7,0 ggr. Den höga nivån för avkast ningen förklaras delvis av orealiserade värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Den genomsnittliga avkastningen för den senaste 5årsperioden uppgår till 13,6 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro cent. Räntetäckningsgrad minst 2,0 ggr. Soliditeten var 42,5 procent.

•Utdelning: Allt kapital som inte behövs i verksamheten, med beaktan av finansiella och strategiska mål. Normalt en tredjedel av resultatet efter finansiella poster. Utdelningen föreslås bli 178 miljoner kronor, vilket motsva rar en tredjedel av det utdelningsgrun dande resultatet.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Hållbara transporter: Tillväxten i antal besökare på Jernhusens stationer ska öka med 6 procent årligen över en konjunkturcykel. Antalet besökare på Jernhusens stationer ökade med

1,4 procent.

•Hållbara fastigheter: Miljöklassningen i Jernhusens befintliga fastighets bestånd ska minst uppgå till brons. Av befintliga byggnader klarar 25 kra ven motsvarande Miljöbyggnads nivå brons. Inventering och åtgärder sker kontinuerligt.

•Hållbara finanser: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till 12 procent. Se lönsamhet.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Kjell Hasslert

VD: Kerstin Gillsbro

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Kjell Hasslert Led: Jakob Grinbaum, Anders Kupsu, Ingegerd Simonsson och Christel Wiman. Nyval av Anette Asklin och Lotta Mellström vid stämman2017,KristinaEkengrenochKerstin

Lindberg Göransson avgick Arb rep: Charlotte Mattsson Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

240 (225) tkr. Arvode till stämmovald leda-

motuppgår till 120 (120) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		898	789
Värdeförändringar		993	1027
Rörelseresultat		1641	1599
Resultat före skatt		1527	1307
Nettovinst		1259	984
- varav hänförbart till minoritet		42	90
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	16358		14974
Anläggningstillgångar	15645		14509
Eget kapital		6956	6158
- varav minoritet		212	153
Nettoskuld		7879	7297
Operativt kapital	14835		13455
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		182,6	202,7
Re, Avkastning på eget kapital		19,2	17,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		11,6	12,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		1,1	1,2
Soliditet, %		42,5	41,1
Bruttoinvesteringar, mnkr		622	1432
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		178	500
Antal anställda i medeltal		190	203
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Lernia AB är en ledande leverantör inom utbildning, bemanning och omställ ning. Lernia tillhandahåller tjänster

för att utveckla och matcha människ ors kompetens mot näringslivets behov. Lernia har verksamhet på över 100 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings, utbildnings och omställ ningsföretag av respektive bransch organisation. Bolagets tjänster är riktade till individer, kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den offentliga sektorn. Lernias marknadsandel av den totala bemanningsmarknaden var i den senaste mätningen 8,1 procent, vilket gör Lernia till den fjärde största aktören totalt inom bemanning i Sverige, och den största inom segmentet bemanning av yrkesarbetande konsulter (bluecollar). Riksdagen bemyndigade i december 2012 regeringen att avyttra statens aktier i Lernia.

Viktigahändelser2016

•Ökade intäkter tack vare stark efter frågan på Lernias bemanningstjänster.

•Fokus på ökad effektivitet för att möta försämrat resultat inom utbildnings segmentet.

•Flera kompetenspartneraffärer genomförda under året i linje med bolagets strategi.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Lernias avkastning ska uppgå till minst 20 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–50 pro cent, riktvärde 40 procent.

•Utdelning: Ordinarie utdelning minst 50 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

•Rörelseresultatet om 35 (106) miljoner kronor gav en avkastning på

eget kapital om 7 (17) procent.

•Bolagets soliditet uppgick till

33 (42) procent, vilket är enligt mål.

•Föreslagen utdelning för 2016 är 14 (50) miljoner kronor, vilket mot svarar 50 procent av årets vinst.

Hållbarhetsmål

•Egenförsörjning: Fler individer kom mer i egenförsörjning. Andelen i omställningsprogram som får nytt arbete efter insatserna 75 procent. Andel i yrkeshögskoleprogram som har sysselsättning 6 månader efter insatser >90 procent. Andel i stöd och matchningsprogram som har syssel sättning 120 dagar efter insatser

>15 procent.

•Affärsetik: Ett hållbart affärsetiskt för hållningssätt som tål full genomlys ning. Antal korruptionsincidenter

0 stycken. Andel medarbetare som har kunskap om Lernias uppförandekod 85 procent.

•Mångfald: Ökad mångfald genom att värdesätta människors olikheter och skilda kompetenser. Minst 40 pro cent anställda av vardera könet. Inga oskäliga skillnader i kvinnors lön i andel av männens.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Egenförsörjning: Andel i omställ ningsprogram som får nytt arbete efter insatserna 76 (79) procent, Andel i yrkeshögskoleprogram som har sysselsättning 6 mån efter insatser 89 (86) procent. Andel i stöd och matchningsprogram som har sysselsättning 120 dagar efter insatser 18 (14) procent.

•Affärsetik: 0 (0) stycken korruptions incidenter. Andel som har kunskap om Lernias uppförandekod

81 (83) procent.

•Totalt 33 (36) procent kvinnor, kvinnors lön i andel av männens 99 (96) procent.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Birgitta Ågren Böhlin

Helena Skåntorp

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led: Anna Klingspor, Ola Salmén, Karin Strömberg och Joakim Mörnefält. Nyval av Richard Reinius vid stämman 2017, Ulrika Nordström avgick

Arb rep: Sonny Andersson- Rask, Olle Eriksson och Björn Tegström. Arb suppl: Per Svärdh, Fadime Falk. Rev: Ann-Christine Hägglund (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

260(240)tkr.Arvodetillstämmovaldledamot uppgår till 120 (120) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	3114	2999
Rörelseresultat	35	106
Resultat före skatt	35	106
Nettovinst	28	82
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1068	1039
Anläggningstillgångar	151	197
Eget kapital	354	438
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	99	-136
Operativt kapital	453	302
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,1	3,5
Re, Avkastning på eget kapital	7,0	16,7
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	9,3	41,6
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,3	-0,3
Soliditet, %	33,1	42,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	57	43
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	14	50
Antal anställda i medeltal	5051	4680
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Nej
Bestyrkt GRI-rapport	Nej
Redovisar enligt IFRS	Ja

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

LuossavaaraKiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en internationell högtek nologisk mineralkoncern och en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverk ning. LKAB tillverkar och levererar för ädlade järnmalmsprodukter och tjäns ter till kunder över hela världen. Andra närliggande produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären ingår också i verk samheten. LKAB ska av kunderna upp fattas vara den leverantör som ger mest mervärde och därmed ledande inom sina utvalda marknadssegment. För LKAB är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen.

Viktigahändelser2016

•Fortsatt stabil efterfrågan på hög förädlade järnmalmsprodukter och stärkt järnmalmspris under året.

•Under 2016 införde LKAB en ny koncernstruktur med tre decentralise rade produktionsdivisioner och en till stor del ny koncernledning.

•Produktions och leveransvolymer ökade med de högsta pelletsleveran serna någonsin.

•Rörelseresultatet tyngs av nedskriv ningen av dagbrottsgruvan Mertainen samt ökade kostnader för avsättning för samhällsomvandling.

•Under sista kvartalet träffades en överenskommelse mellan Trafikverket och LKAB om ny sträckning för

väg E10 förbi Kiruna, vilket till sammans med överenskommelsen med Gällivare kommun avseende kommunala verksamhetslokaler, har medfört ökade kostnader för avsätt ning till samhällsomvandling.

•Kostnaderna, exklusive avsättningar till samhällsomvandling, avskriv ningar och volymeffekter, var cirka 700 Mkr lägre än föregående år – en effekt av genomförda kostnads effektiviseringar med målet att

reducera kostnadsbasen med 800 Mkr till utgången av första kvartalet 2017.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över 12 procent. Målet har inte uppnåtts, avkastningen på eget kapital var negativ.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad på 0–20 procent. Målet har inte uppnåtts, nettoskuldsättningsgraden uppgick till 20,7 procent.

•Utdelning: 30–50 procent av årets resultat. Målet har inte uppnåtts, föreslagen utdelning är noll kronor.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•LKAB ska minska utsläppen av kväve till vatten med 20 procent 2021 jäm fört med 2015. Målet för 2016 har uppnåtts.

•LKAB ska minska punktutsläppen av stoft från reningsanläggning med 40 procent till 2021 jämfört med 2015. Målet för 2016 har ej uppnåtts.

•LKAB ska minska koldioxidutsläppen med 12 procent per ton färdig produkt till 2021 jämfört 2015 och samtidigt minska utsläppen av kväve till luft. Målet för 2016 har uppnåtts.

•LKAB ska minska energiintensiteten (kWh per ton färdig produkt) med 17 procent 2021 jämfört med 2015. Målet för 2016 har uppnåtts.

•Andelen anställda kvinnor samt kvinnliga chefer i LKAB ska 2021 uppgå till minst 25 procent. Målet för 2016 var 21 procent. Andelen kvinnor i bolaget var 21 procent i slutet av 2016 och andelen kvinnliga chefer 20 pro cent. Andelen anställda kvinnor har fortsatt öka under 2016 och möjlig heter att uppnå det långsiktiga målet bedöms vara goda.

•Olycksfall med frånvaro ska uppgå till högst 3,5 per miljon arbetstimmar 2021. Målet för året har ej uppnåtts.

•LKAB efterlever sin uppförandekod och bolaget har en väl fungerande dialog med sina intressenter. Målet för 2016 har uppnåtts.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Göran Persson

VD: Jan Moström

Styrelseochrevisorervaldaför2017/2018

Ordf: Nyval av Göran Persson vid stämman

2017,StenJakobssonavgickLed: Leif Darner, Eva Hamilton, Hanna Lagercrantz, Bjarne Moltke Hansen och Ola Salmén. Nyval av Gunnar Axheim och Gunilla Saltin vid stämman 2017, Maija-Liisa

Friman och Lars-Åke Helgesson avgick

Arb rep: Dan Hallberg, Tomas Strömberg, Conny Välitalo Arb suppl: Pentti Rahkonen, Tommy Wettainen, Björn Åström Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

615 (570) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 270 (250) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	16343		16200
Rörelseresultat		-1677	-7156
Resultat före skatt		-1063	-7271
Nettovinst		-978	-5686
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	57626		56028
Anläggningstillgångar	35461		35558
Eget kapital	30551		32116
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		6330	3203
Operativt kapital	36881		35319
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		-10,3	-44,2
Re, Avkastning på eget kapital		-3,1	-16,3
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		-4,6	-19,6
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,2	0,1
Soliditet, %		53,0	57,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		3341	6354
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal		4224	4463
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Könsfördelning
20	25			Kvinnor
				Män
80	75	38	62

Anställda	Ledning	Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Metria AB bildades den 1 maj 2011 i sam band med bolagiseringen av en division inom Lantmäteriet. Metrias inriktning och affärsidé är att leverera tjänster och produkter inom insamling, bearbetning och tillämpningar av geografisk infor mation och fastighetsinformation.

Metria levererar allt från stora infra strukturprojekt till att utveckla och hantera tekniska system för geografisk it. Kunderna återfinns inom områdena bank och försäkring, telekom, energi, infrastruktur, skog och försvar samt kommuner och övrig offentlig sektor. Metria har omkring 250 medarbetare och finns representerade på ett 20tal orter över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Gävle.

Metria har som målsättning att generera marknadsmässig avkastning och ha en rörelsemarginal i linje med branschen i övrigt.

Viktigahändelser2016

•Under hösten har Metria genom fört ett strategiarbete för att definiera företagets vision och mål.

•Beslut om ny organisationsstruktur. Nyrekryteringar till viktiga funk tioner för att fortsätta utvecklingen till ett mer affärsdrivet och effektivt bolag.

•Minskad nettoomsättning och lägre rörelsemarginal. Omställningsarbetet i bolaget har haft påverkan på resul tatet.

•Erik Oldmark tillträdde som ny VD den 1 september.

Minskningen av omsättningen för året förklaras i huvudsak av lägre intäkter för tjänsten Fastighetsinformation. Detta som en följd av införandet av ny prismodell för att effektivisera och öka konkurrenskraften för tjänsten Fastighetssök. Rörelseresultatet har påverkats negativt av strukturkostnader och högre kostnader för inhyrd personal i samband med omställningsarbetet samt lägre intäkter.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

Vid årsstämman 2015 fastställdes följande mål:

•EBITDAmarginal ska uppgå till minst 10 procent.

•Soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.

•Utdelning ska uppgå till minst 30 procent av årets resultat.

Samtliga ekonomiska mål, förutom EBITDAmarginal, uppfylldes. Soliditeten uppgick till 45,8 procent och EBITDAmarginalen uppgick till 7,3 procent. Föreslagen utdelning uppgick till 2,4 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Attraktiv arbetsgivare: Målet är att ha en positiv trend. Employer Net Promotor Score uppgick till 1 (17).

•Ökade intäkter från produkter med positiv miljöpåverkan: Utfallet för året uppgick till 79 miljoner kronor. Målet var 105 miljoner kronor.

•Minskad miljöpåverkan från resor: Fordonens bränsleförbrukning har minskat för året och uppgick till

0,79 liter/mil. Målet var 0,76 liter/mil.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Gidlöf

VD: Erik Oldmark

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Eva Gidlöf Led: Katarina Axelsson Lindgren, Katarina Burton, Pia Gideon, Anders Hugosson, Michael Thorén. Nyval av Karl Wistrand vid stämman2017Arb rep: Per-Åke Jureskog, Torbjörn Rost Arb suppl: Henrik Bylund, Lars-Erik Johansson Rev: Jennifer Rock-Baley (EY) .

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

188 (182) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 95 (91) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	417	431
Rörelseresultat	15	24
Resultat före skatt	15	24
Nettovinst	8	16
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	237	224
Anläggningstillgångar	60	59
Eget kapital	109	109
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	109	109
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	3,5	5,5
Re, Avkastning på eget kapital	7,5	15,7
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	13,5	23,5
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	45,8	48,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	16	6
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	2	8
Antal anställda i medeltal	248	250
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag de båda frivilliga miljömärkningarna den nordiska Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Syftet med de båda märk ningarna är att underlätta för konsumen ter att välja miljöanpassade varor och tjänster och att stimulera en produkt utveckling som tar hänsyn till miljö

och klimat.

Genom arbetet med att ställa miljö krav på ett stort antal varor och tjäns ter samt att kontrollera och licensiera produkter som överensstämmer med dessa krav och därmed bidra till att fler miljöanpassade produkter används, bidrar bolaget till en mer hållbar konsumtion. Svanen har bibehållit sin position som ett av Sveriges starkaste varumärken – 96 procent av allmän heten känner till märkningen. Även kännedomen om EUmiljömärket har ökat. Undersökningar visar att konsu menter ser miljömärkningar som det bästa verktyget för att göra hållbara val.

Viktigahändelser2016

•Förslag till kriterier för Svanenmärkta fonder har utarbetats och remitterats och förväntas beslutas i juni 2017.

•Stort intresse för att Svanenmärkta bostäder.

•Ett omfattande utvecklings och strategiarbete bedrivs nationellt och nordiskt för att säkra Svanens fortsatta relevans.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst.

Hållbarhetsmål(2014– 2016)

•Affären: Miljömärkningens licens intäkter, som speglar försäljningen av miljömärkta produkter, ska öka med 10 procent. 2016 ska bolaget ha ett eget kapital motsvarande 33 procent av den totala omsättningen.

•Planeten: 1 000 licenser (företag) upp fyller och är kontrollerade gentemot EU Ecolabels eller Svanens reviderade och skärpta krav.

•Människan: Sociala krav (utöver lagstiftning) införs i bolagets miljö märkningskriterier för ytterligare minst 10 produktgrupper (branscher).

Uppföljning hållbarhetsmål

•Licensintäkterna har ökat med sam manlagt 17 procent från 2014 till 2016.

•768 licenser klarade reviderade och skärpta krav under perioden.

•10 nya produktgrupper med reviderade och skärpta sociala krav.

Nya hållbarhetsmål för perioden

2017–2019

•Affären: Det ska årligen säljas miljö märkta varor på svenska marknaden för 25 miljarder kronor och miljö märkta tjänster ska sälja så mycket att det ger årliga licensintäkter om 25 miljoner kronor.

•Planeten: Hälften av bolagets produktgrupper ska vara framgångs rika, väletablerade ekonomiskt och miljöeffektiva.

•Människan: Bolagets intressenters (konsumenter, kunder, medarbetare) nöjdhet och förtroende ska öka med 10 enheter.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att bidra till en miljömässigt hållbar konsumtion genom att för Sveriges del förvalta det nordiska miljömärket Svanen och EUmiljömärket. Genom ett anslag på statens budget, som 2016 motsvarade cirka åtta procent av intäk

terna, får medel användas till bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsumentprodukter och vid behov till information om märkningen. Upp följning av verksamheten sker genom ägardialoger och granskning av bolagets officiella rapporter. Bolaget bedöms ha uppfyllt sitt samhällsuppdrag väl under 2016. Målet enligt processen för upp dragsmål har ännu inte utvecklats.

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Christina Lindbäck

Ragnar Unge

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Christina Lindbäck Led: Jan Peter Bergkvist, Anita Falkenek och Gunilla Jarlbro. Nyval av Thomas Andersson och Anders Bagge vid stäm- man2017,MaritaAxelssonochJanJohansson avgick Arb rep: Ulla Sahlberg, Maria Sundesten Zacharias Arb suppl: Ann Strömberg

Rev: Thomas Lönnström (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

130 (126) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 40 (30) tkr.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	57	59
Rörelseresultat	-1	-3
Resultat före skatt	-1	1
Nettovinst	-1	1
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	28	30
Anläggningstillgångar	23	18
Eget kapital	22	23
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-11	-5
Operativt kapital	12	17
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-2,1	-4,3
Re, Avkastning på eget kapital	-2,2	5,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-8,3	-15,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,5	-0,2
Soliditet, %	78,1	74,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	0
Anslag, mnkr	4	3
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	52	52
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Kungliga Operan Aktiebolag, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett.

Viktigahändelser2016

•I december 2016 beslutade regeringen att ge klartecken till Operan för att projektera en renovering och ombygg nad av operahuset.

•Operan har beslutat att tillsammans med Dramaten söka ett nytt produk tionscenter för bland annat verkstäder, ateljéer och förråd.

•Andelen besökare till verksamheterna för barn och unga har nått den största publiken någonsin.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Det egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten. Resultatet för 2016 var negativt, 0,3 miljoner kronor, vilket innebär att det egna kapitalet minskat till 26,4 miljoner kronor. Nivån på det egna kapitalet bedöms vara på en acceptabel nivå.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Öka tillgängligheten till verksam heten och nå en bredare publik: Publikmässigt uppvisar Operan en fortsatt framgångsrik verksamhet med totalt sett högre publiksiffror än föregående år. Ett aktivt arbete pågår för att bredda och nå nya publik grupper. Detta inte minst genom

en omfattande barnverksamhet och samverkan med skolorna. Operan fortsätter ett aktivt arbete med att nå ny publik via digitala plattformar.

•Vara en arbetsplats som präglas av transparens, delaktighet och dialog på alla nivåer i organisationen: Operan genomför NMI (Nöjdmed arbetarindex) vartannat år där hand lingsplaner tas fram utifrån resultatet.

Vid medarbetarmätningen 2016 var Operans NMI 54 (tidigare mätning visade 50,2 NMI).

•Delta med diskussioner och fördjup ning kring aktuella samhällsfrågor som kan relateras till Operans reper toar: Under året har aktiviteter med koppling till föreställningarna såsom till exempel publiksamtal och debatt artiklar genomförts. Antal aktivite ter per sektion: Opera 4 (1), balett 1 (0) och Unga på Operan 1 (1).

•Uppnå mångfald och jämställdhet i produktionerna (konstnärliga team) och medarbetare: Jämställdheten i de konstnärliga teamen uppvisade

70 procent män respektive 30 procent kvinnor. Målet är 40/60.

Samhällsuppdrag och uppföljning

•Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Operans verksamhet håller en hög konstnärlig nivå med en varie rad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klas siska verk. Operans artister har under året erhållit priser och utmärkelser.

•Operan ska verka i ett internationellt opera och danssammanhang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte: Vid Operans ateljéer och verkstäder finns en hant verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del

av kulturarvet.

•Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Inter nationella samarbeten genom bland annat gästspel och turnéverksamhet leder till förnyelse, inspiration

och utveckling och bidrar till ett gott internationellt renommé.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Kristina Rennerstedt

Birgitta Svendén

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Olov Carlsson. Anna-Karin Celsing, Mira Helenius Martinsson och Örjan Wikforss. Nyval av Eva Halvarsson och

MortenHesseldahlvidstämman2017,Baker

Karim och Lotta Lekvall avgick Arb rep: Sara Fäll- ström, Gunilla Markström, Daniel Norgren-Jensen Arb suppl: Monika Mannerström Skog, Martin Säfström Rev: Kerstin Sundberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

70 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 35 (30) tkr.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	557	538
Rörelseresultat	1	-6
Resultat före skatt	0	-7
Nettovinst	0	-7
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	253	294
Anläggningstillgångar	165	167
Eget kapital	26	27
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-2	-28
Operativt kapital	24	-1
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,2	-1,1
Re, Avkastning på eget kapital	-1,1	-22,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	11,2	136,2
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,1	-1,0
Soliditet, %	10,3	9,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	10	42
Anslag, mnkr	453	439
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	518	525
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Orio AB:s verksamhet är att utveckla, tillverka, förvärva och sälja reservdelar och tillbehör för motorfordon samt att utveckla och sälja logistik och teknik tjänster.

Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB, levererar reservdelar till motor fordon och är helägt av svenska staten sedan december 2012. Bolaget bild

ades 2009 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Europeiska investeringsbanken, EIB, med svenska staten som garant för lånet. Dotterbolaget Saab Automobile Parts AB sattes som pant och övertogs av svenska staten från konkursboet ett år efter att Saab Automobile ansökt

om konkurs.

Orios huvudverksamhet är att förse de cirka 1,5 miljoner Saabbilar, som finns på drygt 60 marknader, med Saab original delar. USA, Sverige och Storbritannien är marknader med stor Saabbilpark och står för större delen av bolagets försälj ning av reservdelar och andra relaterade produkter.

Bolagets strategi är att utveckla befintlig verksamhet genom att bredda kundbasen och inkludera även ehandel och oberoende verkstäder, bredda produktutbudet med reservdelar mot svarande originaldelskvalitet vid sidan av fortsatt leverans av Saab originaldelar, samt genom att tillhandahålla teknik och logistiktjänster.

Viktigahändelser2016

•Ett fortsatt utmanande år med en försäljningsminskning om 13 procent jämfört med 2015.

•Nedskrivningar av goodwill, kund fordringar och varulager på 36 miljo ner kronor.

•Fortsatt satsning på tredjepartslogistik och Orio Parts.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Bolagets totala utsläpp av koldioxid från egenupphandlade transporter, ska minska med 20 procent till år 2020, jämfört med år 2013. Totala utsläpp per 2016 har minskat med 53 procent jämfört med 2013.

•Fram till 2020 ska Orio ha en genom snittlig årlig tillväxt om 6 procent. Bolaget nådde under 2015 inte upp till sitt tillväxtmål. Utfallet var 13 pro cent.

•2020 ska 80 procent av bolagets totala omsättning komma från nya affärs initiativ. Cirka 18 procent av bolagets omsättning 2016 kom från nya affärs initiativ.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Charlotte

VD: Jonas Tegström

Hansson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Nyval av Charlotte Hansson, tidigare ledamot,vidstämman2017,HåkanErixsonavgick

Led: Catrina Ingelstam och Monica Lingegård. Erik Tranaeus valdes vid extrastämma i november

2016, Michael Thorén avgick. Nyval av Gunnar Drotz och Anders Osberg vid stämman 2017, Hans

Krondahl avgick Arb rep: Jan Jakobsen, Ingemar Sandberg Rev: Martin Johansson (PWC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

210 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 100 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	814	935
Rörelseresultat	-1	-88
Resultat före skatt	4	-94
Nettovinst	-6	-82
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	757	802
Anläggningstillgångar	148	184
Eget kapital	597	625
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-268	-218
Operativt kapital	329	407
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-0,1	-9,4
Re, Avkastning på eget kapital	-1,0	-12,1
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-0,3	-18,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,4	-0,3
Soliditet, %	78,9	77,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	8	9
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	125	15
Antal anställda i medeltal	265	321
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

54	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

PostNord AB erbjuder kommunika tions och logistiklösningar inom Nor den. Bolaget har en nettoomsättning på närmare 40 miljarder kronor och cirka 35 000 medarbetare. Moderbolaget PostNord AB, som är ägare till dotter bolagen Post Danmark A/S och PostNord Group AB, är ett svenskt publikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna.

PostNord AB är Nordens största bolag inom kommunikations och logistik tjänster. Marknaderna sträcker sig från distribution av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjänster. PostNord tillhandahåller rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Under 2016 hanterade PostNord cirka 5 miljarder försändelser med en världsledande ställ ning vad gäller leveranskvalitet. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbets partners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen. PostNord har cirka 6 100 utläm ningsställen i Norden.

Viktigahändelser2016

•Ökade paketvolymer kompenserade delvis fortsatt kraftigt sjunkande brevvolymer.

•Omfattande omställningsarbete för att säkra långsiktig lönsamhet tyngde årets resultat.

•Ny postlag i Danmark beslutades av Folketinget i maj.

•Under 2016 lät PostNord initiativet Science Based Targets utvärdera kon cernens miljömål. De konstaterade att Postnords mål håller sig väl inom ramen för vad forskningen säger krävs för att Postnord ska ta sin andel för att jorden ska hålla sig under en uppvärm ning på 2 grader.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10,5 procent. Lönsamhetsmålet uppnåddes inte under året.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsätt ningen ska vara 10–50 procent. Nettoskuldsättningen var nedanför målintervallet.

•Utdelning: 40–60 procent av årets vinst efter skatt. PostNord gjorde ingen utdelning under 2016.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Koncernen har ett långsiktigt mål att minska koldioxidutsläpp med 40 pro cent fram till 2020, med basår 2009.

Bolaget bedömer att koldioxidmålet kommer att nås till 2020.

•Koncernen har ett mål om 40 procent kvinnor i chefsbefattning till 2020. Målet om andel kvinnor i chefsbefatt ningar nåddes inte under året.

•Minst 80 procent av årlig inköps volym ska komma från leverantörer som förpliktigat sig att följa och efter lever PostNords leverantörskod till 2020. Målområdet är nytt från 2016 och kommer att följas upp från 2017. Vid utgången av 2016 var andelen leverantörer som förpliktigat sig att följa koden cirka 60 procent, räknat som andel av koncernens totala inköp.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

•Saknar särskilt beslutat samhälls uppdrag. Bolaget har ett uppdrag om samhällsomfattande postser vice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet för leverans kvalitet är att 85 procent av 1:aklass

brev ska levereras påföljande arbetsdag och 97 procent inom tre dagar. Målet avseende leveranskvalitet för 1:aklass brev uppnåddes under året.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 60%

Ordf: Jens Moberg

VD: Håkan Ericsson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Jens Moberg Led: Mats Abrahamsson, Gunnel Duveblad, Christian Ellegaard och Anitra Steen. Nyval av Måns Carlson, Jesper Lok och

Peder Lundquist vid stämman 2017, Mette Grun- net, Torben Janholt och Magnus Skåninger avgick Arb rep: Kristofer Björklund, Lars Chemnitz, Johan Lindholm Arb suppl: Peder Madsen, Ulf Sjödin, Sandra Svensk Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

670 (650) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 290 (275) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	38478		39351
Rörelseresultat		-1083	564
Resultat före skatt		-1108	451
Nettovinst		-1583	278
- varav hänförbart till minoritet		2	2
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	22435		24723
Anläggningstillgångar	13202		15605
Eget kapital		7651	9150
- varav minoritet		3	3
Nettoskuld		354	-171
Operativt kapital		8 978	10 362
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		-2,8	1,4
Re, Avkastning på eget kapital		-18,8	3,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		-12,1	5,4
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,05	-0,02
Soliditet, %		34,1	37,0
Bruttoinvesteringar, mnkr		1194	1109
Anslag, mnkr		21	24
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal	33278		35256
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Könsfördelning
						Kvinnor
33	67	29	71	25	75	Män

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Innventia, SP och Swedish ICT gick den 1 april 2016 samman i RISE Research Institutes of Sweden Holding AB för att bli en starkare forsknings och innova tionspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar bolaget till ett konkurrens kraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle

Uppdraget till RISE anges i regeringens propositioner för forskning och innova tion. I såväl förra propositionen Forskning och innovation för 2013–2016 som i den senaste propositionen för perioden 2017–2020, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50), anges det övergripande målet för industri forskningsinstituten under RISE: att vara internationellt konkurrenskraftiga och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. I den senaste propositionen föreslås att RISE uppdrag ska utvecklas. Bland annat ska den svenska instituts sektorn bli mer sammanhållen. I propositionen förespråkas också en fort satt stärkning av RISE roll som utveck lare av test och demonstrationsmiljöer samt en ökad samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor. RISE ska också fortsätta att utveckla spetskom petens inom strategiskt viktiga områden för industrins omvandling samt vidare utveckla stödet till små och medelstora företag.

Viktigahändelser2016

•Förvärv av industriägarnas aktier i Innventia, Swedish ICT och en rad av SP:s dotterbolag.

•RISE organiseras i sex divisioner.

•Forskningsproposition med avisering om utökad basfinansiering presenteras. Propositionen stärker RISE roll som test och demoutvecklare.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

RISE är vinstdrivande men inte vinst utdelande. Då RISE genom samman slagningen blivit en operativ koncern planeras ekonomiska mål tas fram under 2017.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Attraktionsmålet – RISE ska 2020 vara rankat som Sveriges mest attrak tiva arbetsplats (Nr 1) i de viktigaste målgrupperna.

•Affärsmålet – RISE ska 2020 ha 10 procent av omsättningen som en direkt (och bevisad) konsekvens av hållbarhetsarbetet.

•Ansvarsmålet – 100 procent av alla kunduppdrag ska 2020 vara håll barhetssäkrade, samt kopplade till något av de globala utvecklingsmålen, Sustainable Development Goals.

•Under 2016 har bolaget arbetat med att utveckla en metod för att håll barhetsdeklarera sina kunduppdrag. Metoden kommer att implementeras under 2017.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

I ägaranvisning antagen vid årsstämma 2016 anges de återrapporteringskrav som ställs på RISE AB gällande verksamhet som finansieras med strategiska kompetensmedel under 2016. En återrapportering har gjorts till Regeringskansliet i mars 2017 och är tillgänglig på bolagets webbplats.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Wäreby

VD: Pia Sandvik

Styrelseochrevisorervaldaför2017/2018

Ordf: Jan Wäreby valdes vid extrastämma 2017, PiaSandvikavgickijuli2016Led: Richard Reinius, Anna Hultin Stigenberg, Anna-Karin Stenberg, Marie Westrin, Fredrik Winberg och Sven Wird.

Nyval av Torbjörn Holmström vid stämman 2017,

Hasse Johansson avgick Arb rep: Linda Ikatti, Åsa Rudström, Lazaros Tsantaridis Arb suppl: Mats Lidbeck, Ewa Lie, Fredrik Lindberg Rev: Anders Malmeby (KPMG), Olof Enerbäck (PWC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

350 (120) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 175 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	2470	2107
Värdeförändringar	29	0
Rörelseresultat	57	40
Resultat före skatt	59	38
Nettovinst	52	30
- varav hänförbart till minoritet	8	6
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	2570	2119
Anläggningstillgångar	1105	960
Eget kapital	962	958
- varav minoritet	46	87
Nettoskuld	260	-281
Operativt kapital	1222	677
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	2,3	1,9
Re, Avkastning på eget kapital	5,4	3,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	6,0	4,4
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,3	-0,3
Soliditet, %	37,4	45,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	128	111
Anslag, mnkr1	622	616
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	2014	1745
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Anställda Ledning Styrelse2

1) Inklusive anslagsmedel som RISE fördelar till intressebolaget Swerea 2) Valda för 2017/2018

56	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Samhall Aktiebolag ska som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför ned satt arbetsförmåga.

Bolaget är i dag ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktionsnedsättning. Samhall har cirka 22 000 anställda på cirka 200 orter. Ägaren ser Samhall som ett effektivt arbetsmarknadsverktyg som skapar arbeten enligt uppdraget genom att matcha rätt person till rätt arbete

i konkurrensutsatta kunduppdrag. Regeringen har därför fortsatt att utöka antalet utvecklingsanställda hos bolaget. Samhall har erbjudanden inom bland annat arbetsplats och fastighetsservice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverk ning samt äldreservice. Bolaget kommer behöva fortsätta satsa på att leverera en hög affärstillväxt för att därigenom ha möjlighet att kunna erbjuda ytterligare arbeten åt personer med funktions nedsättning och samtidigt visa en lång siktigt hållbar ekonomisk utveckling.

Viktigahändelser2016

•Försämrat resultat som följd av stigande lönekostnader och oförändrad merkostnadsersättning.

•Alla uppdragsmålen i ägaranvisningen uppfylldes för 2016.

•Satsning på tillväxt för att skapa nya arbetstillfällen.

•Ytterligare utökning av antalet utvecklingsanställningar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhetsmålet för Samhall uttrycks som att avkastning på eget kapital ska uppgå till 7 procent. Avkastningen uppgick till 12 (4) pro cent, vilket främst förklaras av årliga lönekostnadsökningar som inte har kompenserats med någon justering av merkostnadsersättningen på nio år.

•Soliditeten ska enligt kapitalstruk turmålet uppgå till minst 30 procent. Som en följd av det negativa resultatet sjönk soliditeten från 47 till 42 procent.

•Bolaget har inget utdelningsmål. Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.

•En översyn planeras ske av bolagets ekonomiska mål.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Etablera nya rekryteringssamarbeten med företag: Målet för 2016 var att etablera minst fem långsiktiga sam arbeten med företag som vill rekrytera från Samhall. Utfallet blev åtta nya samarbeten.

•Medarbetare i arbete (MIA): Målet var att minska från faktor 3,5 till faktor 3,2 under 2016. Målet uppnåddes inte då utfallet uppgick till 3,4.

•Engagerade medarbetare: Delindexet för engagemang skulle öka från

78 procent. Utfallet blev 77 procent för 2016.

•Ökad självfinansieringsgrad: Målet för 2016 var att självfinansieringsgraden skulle öka till 32 procent. Årets ökning av bruttovinsten räckte dock inte till för att kompensera för de ökade löne kostnaderna. Utfallet var oförändrat 31 procent.

•Mindre koldioxidutsläpp: Målet var att minska förbrukningen av fossila drivmedel i förhållande till omsätt ningen (tkr). Målet uppnåddes då det sjönk från 0,57 till 0,55 liter 2016.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppdragen från ägaranvisningen inne fattade för 2016 att:

•Antal arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 29,4 miljoner lönetimmar.

•Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 40 procent.

•Övergångar från Samhall till annan arbetsgivare från anställda i kärnupp draget och utvecklingsanställningar ska uppgå till minst 1 100 personer.

•Utöver detta ska Samhall, enligt särskilt uppdrag, ha minst 2 000 utvecklingsanställda från jobb och utvecklingsgarantins sysselsättnings fas där unga vuxna under 30 år ska prioriteras.

•Alla målen enligt ägaranvisningen uppfylldes för 2016.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Erik Strand

VD: Monica Lingegård

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Erik Strand Led: Bertil Carlsén, Angelica Frithiof, Helen Fasth Gillstedt, Leif Ljungqvist och Maria Nilsson. Dario Aganovic valdes vid

extrastämma i juli 2016. Nyval av Hillevi Engström vidstämman2017,KennethJohanssonavgick

Arb rep: Ann-Christin Andersson, Hans Abrahamsson, Pia Litbo Arb suppl: Hans Janeman, Anders Lehult Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

310 (310) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 145 (138) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		6911	6857
Rörelseresultat		-209	-80
Resultat före skatt		-162	-83
Nettovinst		-175	-63
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		3403	3394
Anläggningstillgångar		122	135
Eget kapital		1418	1593
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		-2632	-2664
Operativt kapital		-1214	-1071
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		-3,0	-1,2
Re, Avkastning på eget kapital		-11,6	-3,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		n/a		n/a
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-1,9	-1,7
Soliditet, %		41,7	46,9
Bruttoinvesteringar, mnkr		31	25
Anslag, mnkr		4405	4405
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal	18628		17932
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Saminvest AB är ett nybildat bolag och ska genom indirekta investeringar (inves teringar i fonder) finansiera innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förvaltade av primärt nya team på venture capital marknaden och Saminvest ska investera i fonderna tillsammans med privat kapi tal. Vidare ska Saminvest ansvara för

en ansvarsfull hantering och avveck ling av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform. Saminvests investe

ringar ska vara marknadskompletterande, vilket innebär att det vid tidpunkten för Saminvests investering inte finns privat kapital i tillräcklig omfattning.

Syftet med Saminvest är att utveckla och förnya det svenska näringslivet och skapa fler växande företag i hela Sverige. Genom att Saminvests investeringar stimulerar det privata kapitalet att satsa på nya segment och i huvudsak nya team, bidrar Saminvest till att utveckla mark naden för venture capital och ekosystemet för finansiering av innovativa bolag med hög tillväxtpotential. Vid investeringar i så kallade såddfonder kan Saminvest göra undantag från kravet på privat medfinan siering. Saminvests fondinvesteringar finansieras av kapital från de statligt ägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform vilka den 1 januari 2017 tillfördes Saminvest som dotter bolag. Dotterbolagen, vilka primärt gjort direktinvesteringar i onoterade före

tag, har upphört att nyinvestera och Saminvest ansvarar för avvecklingen av verksamheterna. Saminvest gavs en ägar anvisning för sitt huvudsakliga upp drag vilken beslutades vid extrastämma 13 januari 2017. De samlade tillgång arna inom Saminvest bestående av en lik viditetsportfölj och direktinvesteringar värderades vid ingången av 2017 till 5,3 miljarder kronor.

Viktigahändelser2016

•Saminvest etablerades som bolag den 1 juli då också en styrelse med fem ledamöter utsågs.

•Saminvest förberedde tillskottet av Inlandsinnovation och Fouriertrans form genom bland annat legal och finansiell due diligence.

•VD Peder Hasslev rekryterades och tillträder tjänsten den 1 februari 2017.

Mål och uppföljning

Saminvest är i uppstartsskedet. Även om uppdraget är tydligt behöver verksamheten starta innan samhälls uppdrag definieras och uppdragsmål och ekonomiska mål fastställs. Mål och upp följning sker för 2016 års verksamheter

i dotterbolagen.

Fouriertransform1

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Hållbarhetsarbetet ska vara fullt inte grerat i Fourietransforms investerings process. Samtliga portföljbolag inven terades under 2016 avseende risker och möjligheter i värdekedjan.

•Portföljbolagen ska kontinuerligt föl jas upp på sina hållbarhetsmål. Under 2016 utvecklades ett verktyg som ska underlätta för portföljbolagen att identifiera sina hållbarhetsmål.

•Fouriertransform ska främja kunskap och erfarenhetsutbyte hos portfölj bolagen. Under 2016 anordnades en VDdag med utbildning i bland annat väsentlighetsanalys.

•Möjligheterna att kombinera affärs nytta med samhällsnytta ska identifie ras för samtliga portföljbolag. Samt liga portföljbolags möjligheter att bidra till FN:s utvecklingsmål under söktes under året.

Inlandsinnovation1

Hållbarhetsmål och uppföljning

Inlandsinnovation har två övergripande hållbarhetsmål, vilka utvärderas genom ett antal operativa mål.

Skapa tillväxt och långsiktigt lön samma företag i norra Sverige, vilket utvärderas av målen:

1.Genomlysa samtliga nyinvesteringar ur ett hållbarhetsperspektiv.

2.Ha med hållbarhetsfrågor vid en årlig portföljbolagsdag.

3.Nå en högre tillväxt i portföljbolagen jämfört med små och medelstora företag i området.

Bibehålla kapitalet intakt över tiden, vilket utvärderas av målet:

4.Hålla kapitalet realt intakt över tid.

Mål 1. Under 2016 upp togs inga nya utvärderingsbeslut. Mål 2 Målet uppfylldes 2016. Mål 3. Tillväxten mäts under 3 år. Målet uppfylldes inte 2016 för det fåtal portföljbolag som Inlands innovation investerat i under 2012. Mål 4. Målet uppfylldes 2016.

1) Inga ekonomiska mål är fastställda av ägaren.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Niklas Johansson VD: Peder Hasslev

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Niklas Johansson Led: Patric Eriksson, Björn Fröling, Eva Färnstrand, Katarina Green, Sigrun Hjelmquist, Alexandra Nilsson och Anders Wiger. Rev: Kent Åkerlund (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

400 tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 200 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		31mars
	2016	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	0
Värdeförändring
Rörelseresultat	-4
Resultat före skatt	-4
Nettovinst	-4
- varav hänförbart till minoritet
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3	5 324
Anläggningstillgångar		2 069
Eget kapital	1	5 268
- varav minoritet
Nettoskuld
Operativt kapital	1

Könsfördelning

						Kvinnor

25	75	25	75	50	50	Män


Anställda		Ledning		Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

58	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flygbolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. För att kunna verka under samma för utsättningar som övriga flygbolag på den internationella marknaden föränd rades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt och samlat moderbolag, SAS AB. Efter försäljning av aktier mot svarande 4,2 procentenheter hösten 2016, äger svenska staten 17,2 procent av stamaktierna i SAS.

Under räkenskapsåret 2015/2016 flög SAS totalt 29 miljoner passagerare till 118 destinationer. SAS ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. SAS strategiska prioriteringar är att:

1)Vara förstahandsvalet för de frekventa resenärerna.

2)Skapa en effektiv operativ plattform.

3)Säkra rätt kompetenser.

Viktigahändelser2015/2016

•Satsning på nya långdistanslinjer till USA.

•Ytterligare ett steg togs i renodlings strategin genom försäljningen av Cimber och åtta CRJ900 till CitiJet.

•Positivt resultat med 939 miljoner kronor trots ofördelaktig utveckling av valuta och bränslekostnader.

•Ytterligare besparingsåtgärder och effektiviseringar i operationen lanserade för att möta en allt intensivare konkurrens samt för sämrade marknadsförhållanden.

•Svenska och norska staten sålde sammanlagt sju procentenheter av aktierna i SAS genom ett så kallat auktionsförfarande över börsen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Kapitalstruktur: Finansiell beredskap, likvida medel och outnyttjade kredit faciliteter, ska överstiga 20 procent av fasta kostnader.

Uppföljning ekonomiska mål

Förbättrad finansiell beredskap till

41 (40) procent tack vare positivt kassa flöde. Försämrad soliditet till 19 (21) pro cent till följd av lägre diskonteringsränta som påverkade pensionsordningarna negativt.

Hållbarhetsmål

•Reducera koldioxidutsläppen per passagerarkilometer med 20 procent 2020 jämfört med 2010.

•Reducera bullret vid start med 15 pro cent 2020 jämfört med 2010.

•Regelbundet använda förnyelsebara flygbränslen 2020.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Koldioxidutsläppen per passagerar kilometer minskade med 1,7 procent under räkenskapsåret. Sedan 2010 har koldioxidutsläppen per passagerar kilometer minskat med 9,6 procent.

•Buller vid starter reducerades under räkenskapsåret med 14,2 procent jämfört med 2010.

•Under räkenskapsåret användes totalt 90 ton förnyelsebart flygbränsle.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 17,2%

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Rickard Gustafson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Fritz H. Schur Led: Monica Caneman, Carsten Dilling, Lars-Johan Jarnheimer, Dag Mejdell, Sanna Suvanto-Harsaae, Berit Svendsen och Jacob Wallenberg. Arb rep: Jens Lippestad, Cecilia van der Meulen, Janne Wegeberg

Rev: Bo Hjalmarsson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

410 (410) tkr, till förste och andre vice ordförande

242 (242) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 207 (207) tkr.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	39459		39650
Rörelseresultat		1892	2225
Resultat före skatt		1431	1417
Nettovinst		1321	956
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	31754		30266
Anläggningstillgångar	19319		18512
Eget kapital		6026	6339
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		-1 166	-726
Operativt kapital		4 860	5 613
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		4,8	5,6
Re, Avkastning på eget kapital		21,4	17,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		36,1	38,3
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-0,19	-0,11
Soliditet, %		19,0	20,9
Finansiell beredskap, %		41	40
Bruttoinvesteringar, mnkr		5960	4306
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal	10710		11288
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Könsfördelning
	14				Kvinnor
39	61	86	38	62	Män

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

SBAB Bank AB (publ) erbjuder lån och sparande till privatpersoner, bostads rättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är en av Sveriges största nischbanker och bankens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnprodukt, bolån, kompletterad med ett sparkonto. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har vunnit marknadsandelar på privatsidan.

Viktigahändelser2016

•SBAB blev den första svenska banken att emittera en grön obligation.

•SBAB har för tredje året i rad Sveriges mest nöjda bolånekunder enligt Svenskt Kvalitetsindex.

•Moody's höjde under det fjärde kvar talet kreditbetygsutsikterna för SBAB från tidigare neutrala till positiva.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 10 procent.

•Kapitalstruktur: Total kapital relation ska under normala förhållanden uppgå till minst 1,5 pro centenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav. Kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 1,5 procentenheter över Finansinspek tionens kommunicerade kärnprimär kapitalkrav.

•Utdelning: Lägst 40 procent av årets vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital var 12,3 procent, vilket var högre jämfört med 2015.

•Kapitalstruktur: Total kapitalrelation uppgick till 51,6 procent vilket var över målet och högre än 2015. Kärnprimär kapitalrelationen uppgick till 32,2 pro cent vilket var över målet och högre än 2015.

•Utdelning: Styrelsen föreslår en utdelning om 40 procent av resultatet, motsvarande 628 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

•Sunda finanser: Överensstämmer med de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

•Ansvar och transparens:

Delmål 1 Ansvar som kreditgivare:

Andel kunder som anser att SBAB har en enkel och öppen villkorsredo visning ska vara minst 85 procent och nöjdast bolånekunder enligt SKI.

Delmål 2 Ansvar som arbetsgivare:

Kvinnor/män i ledande positioner ska vara inom spannet 45–55 procent och 40 procent av medarbetarna ska rekommendera SBAB som arbets givare (9–10 i Net Promoter Score, ”NPS”).

•Hållbart boende: Finansiera ny produktion av 1 750 bostäder. Antal kunder hållbart kunderbjudande: 5 000. Emittera en grön obligation.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Sunda finanser: Se de ekonomiska målen.

•Ansvar & Transparens: Delmål 1 Ansvar som kreditgivare: 82 procent (målet nåddes inte) och nöjdast bolånekunder enligt SKI. Delmål 2 Ansvar som arbetsgivare: 45/55 procent samt 43 procent.

•Hållbart boende: Finansiera ny produktion av bostäder: 2 750. Antal kunder hållbart kunderbjudande:

1 013 användare av appen Energiguiden och 44 energilån (målet nåddes inte). Bolaget emitterade en grön obligation.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Bo Magnusson

VD: Klas Danielsson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Bo Magnusson Led: Carl-Henrik Borg, Lars Börjesson, Jakob Grinbaum, Daniel Kristians- son, Jane Lundgren Ericsson och Karin Moberg.

Nyval av Eva Gidlöf vid stämman 2017, Ebba Lindsö avgick Arb rep: Johan Ericsson, Kristina Ljung

Rev: Patrick Honeth (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

450 (430) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 215 (215) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

						2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto						2829	2442
Provisionsnetto						7	-102
Nettoresultat						48	1
Finansiella Poster
Övriga rörelseintäkter						34	0
Totala intäkter						2918	2341
Rörelseresultat						2011	1492
Resultat före skatt						2011	1492
Nettovinst						1570	1162
- varav hänförbart till minoritet						0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning					375156		374552
Utlåning till allmänheten					297641		300437
Eget kapital					15282		11848
- varav minoritet						0	0
Nyckeltal
Kreditförlustnivå, %						0,0	0,0
Re, Avkastning på
eget kapital (genomsnitt), %						12,3	10,2
Kärnprimärkapitalrelation, %						32,2	28,6
Total kapitalrelation, %						51,6	49,3
Utdelning, mnkr						628	0
Antal anställda i medeltal						484	443
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer						Ja
Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Ja
Könsfördelning
								Kvinnor
								Kvinnor
53	47	33	67	38		62		Män
								Män

Anställda		Ledning		Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Aktiebolaget Svensk Exportkredit SEK:s uppdrag är att på kommersiella och håll bara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att erbjuda finansieringslösningar som direkt eller indirekt främjar svensk export. SEK ska vara en marknads kompletterande aktör och sträva efter att samarbeta med andra statliga export främjande aktörer samt med banker

och andra finansiella aktörer. Att administrera statens system för stats stödda exportkrediter (CIRRsystemet) är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Viktigahändelser2016

•Stabil nyutlåning om 55 miljarder kronor och 15 nya kunder.

•Arbetet med att nå ut med SEK:s erbjudande även till medelstora företag har utvecklats väl.

•Stark kapitalisering och god likviditet.

•Resultatminskning beror främst på negativa orealiserade värdeförändringar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 6 procent.

•Kapitalstruktur: Totala kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 1 och 3 procent enheter utöver det av Finans inspektionen kommunicerade kravet: 18,3–20,3 procent.

•Utdelning: Ordinarie utdelning 30 procent av årets resultat med

beaktande av mål för kapitalstruktur, framtida kapitalbehov och investeringar.

Uppföljning ekonomiska mål

•Avkastning på eget kapital uppgick till 7,2 (8,1) procent.

•Totala kapitalrelationen uppgick till 25,1 (24,5) procent.

•Ordinarie utdelning 2016 enligt policy.

Hållbarhetsmål

•Ett hållbart samhälle: Gröna lån ska överstiga 3 miljarder kronor och den externa hållbarhetsratingen ska

successivt höjas och för 2016 var målet C+.

•Mångfald: Kvinnor/män i chefsställ ning ska vara 40–60 procent och antal anställda med utländsk bakgrund ska överstiga 25 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

•SEK lånade ut 3,3 miljarder i gröna lån och hållbarhetsratingen uppgick till C (mätning vartannat år, ingen mätning har skett 2016).

•Fördelning kvinnor/män i chefsställ ning är 36/64 och andel anställda med utländsk bakgrund 30 procent.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Att SEK ska administrera CIRR systemet är ett av riksdagen sär skilt beslutat samhällsuppdrag. Den

samhällsekonomiska nyttan av genom förandet ska utvärderas genom (a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter (varav CIRR utgör en del) och (b) att bolaget genomför en intressentdialog. Målet är att SEK:s exportkrediter ska bidra till att stärka de svenska exportföretagens konkurrenskraft och att SEK upplevs motsvara kundernas förväntningar och att det svenska exportkreditsystemet är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna.

Uppföljning samhällsuppdrag och uppdragsmål

Målen beslutades 2015 och 2016 var första året som en uppföljning skett. Måluppfyllelsen är god.

a)Mätning visar att 63 procent av de som anlitat SEK avseende exportkrediter upplever att SEK:s krediter bidragit mycket eller väldigt mycket till att deras exportaffär har blivit av. Sam manlagt 73 procent av kunderna uppger att samarbetet med SEK

har överträffat deras förväntningar och 87 procent anser att det svenska exportkreditsystemet är bättre jämfört

med systemen i viktiga konkurrent länder.

b)Löpande intressentdialoger med andra aktörer har skett under året, bland annat deltar SEK i Team Sweden Exportstrategigrupp, är medlemmar

i det nya samarbetet mellan Sverige och Indien och har utökat samverkan med EKN avseende CSR där SEK och EKN har tagit fram utkast till gemensamma riktlinjer för hantering av mänskliga rättigheter inom tele komsektorn.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Lars Linder-Aronson

Catrin Fransson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Lars Linder-Aronson Led: Cecilia Ardström, Susanne Lithander, Lotta Mellström, Ulla Nilsson och Teppo Tauriainen. Nyval av Reinhold Geijer ochHansLarssonvidstämman2017,JanBelfrage och Magnus Uggla avgick Rev: Peter Nyllinge (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

425 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 195 (180) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto		1747	1662
Provisionsnetto		-29	-6
Nettoresultat Finansiella		-110	400
Transaktioner
Övriga rörelseintäkter		0	0
Totala intäkter		1608	2056
Rörelseresultat		1002	1535
Resultat före skatt		1002	1535
Nettovinst		780	1187
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	299442		280411
Utlåning1	268 535		263 483
Eget kapital	17136		16828
- varav minoritet		0	0
Nyckeltal
Kreditförlustnivå, %		0,0	0,0
Re, Avkastning på		7,2	8,1
eget kapital (genomsnitt), %
Kärnprimärkapitalrelation, %		22,1	21,6
Total kapitalrelation, %		25,1	24,5
Utdelning, mnkr		234	356
Antal anställda i medeltal		260	251
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

1) Utestående samt avtalade ej utbetalda lån

Anställda Ledning Styrelse2

2) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

SJ AB, som är helägt av svenska staten, bildades 2001 i samband med bolagise ringen av affärsverket Statens Järnvägar.

SJ är den största operatören av person trafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moder bolaget SJ AB samt i dotterbolagen Stockholmståg, SJ Norrlandståg och SJ Götalandståg. Övriga dotterbolag och intresseföretag bedriver verksamhet med nära anknytning till kärnverksamheten.

SJ är huvudsakligen verksamt på marknaden för interregionala och lång väga resor. Bolaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och avtals trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala trafik huvudmän). SJ driver både kommersiell trafik och avtalstrafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tåg operatörer samt med bil, flyg och buss.

Hållbart företagande är en natur

lig och integrerad del i SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affärsidé och värderingar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar genom mätning och uppföljning av sex styrområden. Att arbeta för att för bättra punktligheten är ett av målen. SJ:s punktlighetsarbete medförde att punkt ligheten för fjärrtåg förbättrades till

83 procent (82) och regionaltågens punktlighet förbättrades även den och uppgick till 90 procent (89).

Viktiga händelser 2016

•SJkoncernen gjorde ett historiskt starkt årsresultat. Omsättningen ökade till 9 336 (9 052) miljoner kronor och rörelseresultatet förbättrades kraf tigt och uppgick till 837 (625) miljoner kronor. Den positiva resultatutveck lingen ger SJ handlingsutrymme att fortsätta investera och utveckla SJ.

•Resandet med SJ ökade med 2 procent för helåret.

•82 procent av alla SJbiljetter såldes via digitala kanaler.

•SJ vann första pris på Schibsteds gala bästa företag 2016 i kategorin Samhällsnytta. Dessutom har SJ under året tillsammans med Coop

utsetts till Sveriges grönaste varu märke i en undersökning genomförd av Differ.

•X 2000 moderniseras. SJ kommer under de närmaste åren att investera cirka 3,5 miljarder kronor i X 2000 flottan.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genom snitt. Utfallet blev 20 procent.

•Nettoskuldsättningsgrad på 0,5–1,0 ggr på sikt. Utfall blev 0 ggr.

•Utdelning ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resultat. Utdelningen för verksam hetsåret 2016 uppgick till 260 miljo ner kronor, motsvarande 40 procent av årets resultat.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Punktlighet: 95 procent till 2020. Punktligheten för SJ:s fjärrtåg för bättrades till 83 (82) procent medan regionaltågens punktlighet var i nivå med förra året och uppgick till

90 (89) procent. Arbetet fortgår och den delen av punktlighetsproblema tiken som SJ står för är relativt liten, medan andelen förseningar orsakade av såväl infrastruktur som yttre händelser är fortsatt stor.

•Leverantörs och partnerskapsbedöm ningar, mål för 2016 är 60 procent. Antalet genomförda leverantörs och partnerskapsbedömningar uppgick till 60 procent.

•SJ Volontär – en möjlighet för med arbetarna att ägna sig åt ideellt arbete på arbetstid, mål för 2016: 1 500 timmar. SJ Volontär, 424 timmar (256 timmar). Aktiviteter pågår för att få fler med arbetare att engagera sig ideellt.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Sundling

VD: Crister Fritzson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Jan Sundling Led: Ulrika Dellby, Mikael

Staffas, Kersti Strandqvist, Mikael Stöhr, Siv

Svensson och Michael Thorén. Arb rep: Per

Hammarqvist,HansPilgard,StefanZetterlund

Rev: Hans Warén (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 160 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som

är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	9 336	9 052
Rörelseresultat	837	625
Resultat före skatt	833	602
Nettovinst	650	471
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	8 265	7 864
Anläggningstillgångar	5 826	6 317
Eget kapital	4 337	3 876
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-76	680
Operativt kapital	4 261	4 556
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	9,0	6,9
Re, Avkastning på eget kapital	15,8	10,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	20,0	12,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,2
Soliditet, %	52,5	49,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	390	525
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	260	188
Antal anställda i medeltal	4 192	4 232
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOStjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommuner och lands ting dirigering och prioritering av till exempel ambulanser och brandkår. SOS Alarms centrala roll i samband med nöd situationer är en viktig länk i samhäl lets krisberedskap. Dessutom tillhanda hålls även andra typer av kundanpassade säkerhets och jourtjänster som går att kombinera med SOStjänsten.

Viktiga händelser 2016

•Rörelseresultatet 2016 förbättrades till följd av omförhandlat kundavtal som tidigare varit olönsamma, strävan att minska externa kostnader, svårigheter att rekrytera medarbetare i den takt som planerats samt lägre avskrivnings kostnader än normalt.

•Strategiskt förändringsarbete under året resulterande i tre strategiska mål områden för perioden 2017–2019:

–Attraktiv och effektiv verksamhet som bygger förtroende och tillit i samhället.

–Värdeskapande för kund och lång siktiga relationer.

–Proaktiv utveckling av tjänste erbjudanden och teknologi.

•Ersättningen för 112uppdraget var för 2016 fortsatt oförändrad vilket gör det omöjligt för bolaget att uppnå upp dragsmålen.

Mål och uppföljning

På stämman i april 2016 fattades beslut om nya ekonomiska mål, inklusive utdelningspolicy samt uppdragsmål.

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Rörelsemarginalen i kon cernen ska uppgå till minst 2 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditeten ska i koncernen uppgå till 25–35 procent med ett riktvärde om 30 procent.

•Utdelningspolicy: Ordinarie utdel ning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultat efter skatt.

Utdelning görs under förutsättning att kapitalstrukturmål efter utdelning hamnar inom målintervallet samt med beaktande av genomförandet av kon cernens strategi och investeringsbehov.

Uppföljning ekonomiska mål

•År 2016 uppnåddes de ekonomiska målen. Rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent och soliditeteten vid

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

utgången av året uppgick till knappt 33 procent. Däremot kommer ingen utdelning att föreslås på grund av kommande omställningskostnader och framtida investeringsbehov.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Trygga medborgare – målet överträf ades

–se uppdragsmål (förtroendeindex).

•Utvecklade kundrelationer mäts via NKI för hela verksamheten – målet om 68 uppnåddes.

•Motiverade medarbetare mäts via:

–medarbetarindex, mål 72, målet uppnåddes.

–personalomsättning, mål 14 procent, utfall 16,8, målet uppnåddes inte.

–sjukfrånvaro, mål 6 procent, utfall 6,4 procent, målet uppnåddes inte.

•Stabil lönsamhet – målet uppnåddes – se ekonomiska mål.

•Minskad miljöbelastning – målet

att minska CO2 utsläpp till följd av tjänsteresor uppnåddes.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Bolaget har ett särskilt beslutat samhäll suppdrag att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. Mål finns för svarstider.

•Svarstid 112:

–Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder.

–Genomsnittlig svarstid för 92 procent av samtalen ska vara högst 15 sekunder.

–Längsta svarstid 30 sekunder.

•Tid till identifierat hjälpbehov:

–Tiden från tidpunkten då den hjälpsökandes anrop inkommer till anropskön för 112 till tidpunkten då operatören sätter index i 112ärendet (identifierat hjälpbehov) ska senast 2019 inte överstiga 40 sekunder i genomsnitt. Mätmetod är under utveckling.

•Nöjda kunder inom samhällsuppdraget.

•Nöjd kund index (NKI) ska uppgå till lägst 68 inom området Alarmering och Beredskap.

•Förtroendeindex ska uppgå till lägst index 70.

Uppföljning samhällsuppdrag och uppdragsmål

Målet för NKI för Alarmering & Bered skap uppnåddes och uppgår till 70, lik som målet för förtroendeindex som upp gick till 81. Uppdragsmålen om svars tider uppnåddes inte. Genomsnittlig svarstid uppgick till 14,7 sekunder,

89 procent fick svar inom 30 sekunder och

72 procent fick svar inom 15 sekunder.

Statens ägarandel 50%

Ordf: Eva Fernvall

VD: Maria Khorsand

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Eva Fernvall Led: Alf Jönsson,

Ingrid Lennerwald, Inge Lindberg. Johnny Magnusson, Maria Nilsson och Ewa Ställdal. Nyval av Vesna Jovic Lotta Mellström vid stämman

2017,LenaDahlochJennyLahrinavgick

Arb rep: Mats Lundgren avgick Arb rep: Mats Lundgren, Bengt Norberg Arb suppl: Johan Magnusson, Maria Olsson Revisor: Mikael Sjölander (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

160 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller till arbetstagarrepresentanter.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 017	970
Rörelseresultat	58	1
Resultat före skatt	59	2
Nettovinst	45	-2
- varav hänförbart till minoritet	1	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	621	578
Anläggningstillgångar	233	197
Eget kapital	202	158
- varav minoritet	4	5
Nettoskuld	-55	-197
Operativt kapital	147	-39
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,7	0,1
Re, Avkastning på eget kapital	25,1	-1,5
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	107,4	-6,4
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,3	-1,2
Soliditet, %	32,6	27,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	93	44
Anslag, mnkr	249	251
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	947	909
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter med höga säkerhetskrav i Sverige och är marknadsledande inom området säker hetsfastigheter. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutions

vård och övriga specialverksamheter. De största kunderna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institu tionsstyrelse (SiS), Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Den huvudsak liga målgruppen är statliga kunder men även andra kunder med säkerhetsbehov. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets drygt 130 medarbetare. Bolaget har delat huvudkontor mellan Linköping och Stockholm. Specialfastigheters verk samhet är långsiktig, affärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det finansiella resultatet. Bolagets fastigheter räknas till segmen tet samhällsfastigheter. Segmentet har som investeringsslag ökat i attraktivitet de senaste åren med ett växande antal aktörer, högre priser och sjunkande avkastningskrav som följd.

Viktiga händelser 2016

•Årets resultat ökade på grund av lägre finansieringskostnader och högre positiv orealiserad värdeförändring på förvaltningsfastigheter.

•Förvärv av rättscentrum i Luleå.

•Fastigheternas marknadsvärde ökade med 10 procent till 22 999 miljoner kronor.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapi tal ska uppgå till 8 procent, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt. Avkastning på eget kapital1 upp gick till 13,7 (11,8) procent vilket över stiger målet.

1) Enligt def ekonomiska mål.

•Kapitalstruktur: Soliditet 25–35 pro cent. Soliditeten uppgick till 32,2 (30,2) procent.

•Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återlägg ning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt med beaktande av framtida investerings behov och finansiell ställning. Ordi narie utdelning för 2016 föreslås enligt policy, motsvarande 497 (446) miljo ner kronor.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Alla hyresavtal ska ha gröna bilagor, mål 2016: 95 procent. Andel hyresavtal med gröna bilagor var 95 (95) procent.

•Öka andel medarbetare med utländsk bakgrund, mål 2016: 10 procent. Andel medarbetare med utländsk bakgrund 9 (8) procent.

•Ingen (0) form av korruption, givande eller tagande av muta, mätt i antal. Ingen (0) form av korruption, givande eller tagande av muta har påträffats

•Avtalstrohet, andel av totalt antal transaktioner utifrån avrop från centralt tecknade avtal, ska vara minst 90 procent. Avtalstrohet var 89 (87) procent.

•Effektivisera energianvändningen, mål 2016: högst 197 kWh/kvm för fastighetsel, verksamhetsel, värme, komfortkyla och varmvatten. Energi användningen 2016 hamnade på 200

(201)kWh/ kvm. Ett systematiskt arbete pågår för att sänka energian vändningen.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Bo Lundgren

VD: Åsa Hedenberg

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Bo Lundgren Led: Jan Berg, Carin Götblad, Eva Landén, Mikael Lundström, Maj-Charlotte Wallin och Ulrika Nordström. Arb rep: Masoomeh Antonsson, Roger Törngren Arb suppl: Tomas Edström, Erik Ydreborg Rev: Mikael Ikonen (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

250 (240) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 (120) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 912	1 867
Värdeförändringar		827	367
Rörelseresultat		2 179	1 700
Resultat före skatt		2 100	1 474
Nettovinst		1 638	1 178
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	24 372		22 012
Anläggningstillgångar	24 060		21 522
Eget kapital		7 844	6 652
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld	11 905		11 554
Operativt kapital	19 749		18 206
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		114,0	91,1
Re, Avkastning på eget kapital		13,7	11,8
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		11,5	9,5
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		1,5	1,7
Soliditet, %		32,2	30,2
Bruttoinvesteringar, mnkr		1 288	404
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		497	446
Antal anställda i medeltal		131	128
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange), tillhandahåller avan cerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden och bedriver teknik utveckling inom rymdområdet. SSC är en global koncern med cirka 550 anställda i tio länder varav hälften i Sverige. Verksamheten bedrivs i tre divisioner och två affärsenheter:

•Esrange, en internationellt sett unik civil rymdbas med omfattande infra struktur, landningsområde och luft restriktionsområde för uppskjutning av raketer och ballonger. Detta affärs område, Science Services, svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta drif ten och utvecklingen av Esrange.

•Satellite Management Services tillhandahåller markstationstjänster för kommunikation med satelliter.

•Engineering Services arbetar med ingenjörstjänster för planering, utveckling och operativt genom förande av rymdmissioner.

•Dotterbolaget ECAPS, utvecklar och tillhandahåller framdriftsystem med miljövänligt bränsle för satelliter.

•ATS, som under 2106 på uppdrag av Försvarets materielverk (FMV) bed rivit operativ drift av provverksam heten vid FMV provplats Vidsel.

Verksamheten återgår 2017 till FMV:s regi.

Viktiga händelser 2016

•Rörelseresultatet förbättrades med 9 miljoner kronor jämfört med före gående år.

•Hög aktivitet på rymdbasen Esrange.

•Dotterbolaget NanoSpace avyttrades.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital minst 6 procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad 0,3–0,5 vid stabil intjäning.

•Utdelning: Lägst 30 procent av vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

•SSC uppnådde inte sitt avkastnings mål, huvudsakligen på grund av förluster i dotterbolaget ECAPS och lämnar således ingen utdelning till ägaren.

Hållbarhetsmål

•SSC:s Sustainable Business Analysis modell ska appliceras på samtliga potentiella affärer.

•Alla medarbetare ska ha genom fört SSC:s utbildning avseende upp förandekoden.

•SSC:s uppförandekod ska signeras av alla nya leverantörer och partners.

•SSC:s uppförandekod ska adresseras med alla kunder och inkluderas i kontrakt vid behov.

•SSC ska efterleva miljö och säkerhets lagar och alltid sträva efter nolltolerans gällande avvikelser från interna krav gällande miljö och säkerhet.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Hållbarhetsmålen bedöms i huvudsak vara uppfyllda för 2016.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

•För Science Services: 1. Beläggnings grad på rymdbasen Esrange 2. Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och där tillhörande tjänster.

•För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.

Uppföljning samhällsuppdrag och uppdragsmål

•Under 2016 uppgick beläggnings graden på rymdbasen Esrange till 95 procent, mål minst 70 procent.

•Under 2016 gjordes mätningar vid tre olika tillfällen avseende kvalitet i leveranserna där ett sammantaget kvalitetsindex om 95 procent upp nåddes, mål minst 80 procent.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Monica Lingegård

Stefan Gardefjord

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Monica Lingegård Led: Fredrik Brunell, Anne Gynnerstedt, Hanna Lagercrantz, Lars Leijoborg, Maria Palm och Håkan Syrén. Nyval av

John Paffett vid stämman 2017, Fredrik Wilhelms- son avgick. John Stuart avgick i oktober 2016

Arb rep: Lennart Jonasson, Alf Vaerneus Arb suppl: Petrus Hyvönen Rev: Camilla Samuelsson, för bolagen i Sverige (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

246 (246) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 123 (123) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	991	989
Rörelseresultat	14	5
Resultat före skatt	8	17
Nettovinst	-18	-1
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1 249	1 146
Anläggningstillgångar	794	751
Eget kapital	490	495
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	211	188
Operativt kapital	701	684
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,5	0,5
Re, Avkastning på eget kapital	-3,7	-0,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	2,1	0,7
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,4
Soliditet, %	39,3	43,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	86	150
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	536	498
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Könsfördelning
23	20			Kvinnor
				Män
80	80	50	50

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastigheter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygghets och äldreboenden. Sbo har ett samhällsuppdrag att prak tiskt hjälpa till med den omstrukture ringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som är tillgängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När bostadsmarknaden är i balans på orten säljer bolaget utvecklade fastig heter på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.

Viktiga händelser 2016

•Tre utvecklingsprojekt har avslutats under året, ett i Söderhamns kommun och två i Hultsfreds kommun.

•Två fastigheter avyttrades under året och en fastighet förvärvades. Totalt investerades 65,3 miljoner kronor under året i utvecklingsprojekt.

•Antalet uthyrningsbara lägenheter uppgick vid årsskiftet till 460 (470) stycken. Uthyrningsgraden var 100 procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

Sbo:s ekonomiska mål är fastställda av bolaget men ej på bolagsstämma.

•Minst 37 procent av de samlade projektkostnaderna ska ha återvunnits då projekten avslutas. Bedömningen är att cirka 60 procent av projekt kostnaderna (inkl. nedskrivningar) har återvunnits.

•För minst 80 procent av projekten ska omstrukturering av fastigheterna genomföras och inom åtta år bör de säljas på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden. Sbo har under åren 2010–2016 sålt 19 fastigheter på

åtta orter. Försäljningsobjekten omfat tade olika typer av fastigheter. Huvud delen av de fastigheter Sbo äger och förvaltar i dag är förvärvade år 2007 eller senare.

•Bolaget ska ej ge någon utdelning till ägaren.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•100 procent av utvecklade fastigheter ska vara uthyrda vid färdigställandet. Detta mål uppnåddes under året.

•Minst 80 procent av lägenheterna i fastigheter anpassade för äldre är uthyrda, vilket uppnåddes 2016.

•100 procent av fastighetens lägenheter och gemensamma ytor är tillgängliga med stöd av till exempel rullator eller rullstol. Utfall 2016: 100 procent.

•Öka andelen tillgängliga och attrak tiva lägenheter i orter som har tillgång till samhällsservice som matbutik, vård, kollektivtrafik, inom 5–10 minu ters promenadavstånd, eller

300–500 meter från utvecklad fast ighet. Andelen lägenheter med dessa kriterier ökade under 2016.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att praktiskt medverka till att bostads marknaden kommer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag.

Samhällsuppdraget följs upp av ägaren genom ägardialoger med bolaget samt genom granskning av bolagets officiella rapporter. Under 2016 har Sbo fortsatt att omvandla fastigheter till moderna och tillgänglighetsanpassade lägenheter för främst äldre och seniorboenden på orter med svag bostadsmarknad. Ytter ligare fastigheter har utvecklats och färdigställts under året. De totala inves teringarna i utvecklingsprojekt har också ökat 2016. Totalt bedöms Sbo väl ha upp fyllt sitt samhällsuppdrag under 2016.

Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Christel Wiman

VD: Ann Eriksson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Christel Wiman Led: Leif Ljungqvist, Brita

Saxton, Håkan Steinbüchel och Björn Sundström Rev: Lars Magnusson (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

80 (74) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 40 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	19	18
Rörelseresultat	-22	-14
Resultat före skatt	-19	-8
Nettovinst	-21	-12
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	509	534
Anläggningstillgångar	264	237
Eget kapital	476	497
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-228	-282
Operativt kapital	249	215
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-117,6	-81,7
Re, Avkastning på eget kapital	-4,2	-2,4
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-9,6	-6,9
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,5	-0,6
Soliditet, %	93,5	93,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	65	46
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	3	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning
					Kvinnor
33	67	100	40	60	Män

Anställda		Ledning	Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Sveaskog AB är Sveriges största skogs ägare och förvaltar totalt 4,1 miljoner hektar mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige.

Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksam het inom skogsbruk och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Sveaskog förvaltar 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket utgör

14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogs industrin och den skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle. Bolaget bedriver ett lång siktigt hållbart skogsbruk bland annat genom att avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken som natur vårdsareal. Inom ramen för detta har bolaget också etablerat totalt 37 eko parker runt om i Sverige.

Viktiga händelser 2016

•Det operativa rörelseresultatet sjönk något under 2016 främst som en följd av lägre leveransvolymer och priser.

•Lägre positiv värdeutveckling av växande skog under 2016 då året innan innefattade en justering av diskon teringsräntan vilket kraftigt ökade skogsvärdet.

•Intresseföretaget Setra Group fortsatte att utvecklas väl med ökat resultat.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Direktavkastning ska uppgå till minst 4,5 procent. För 2016 minskade direkt avkastningen till 4,2 procent som en följd av främst lägre leveransvolymer och priser på skogsråvaror.

•Kapitalstrukturmålet är fastställt som en skuldsättningsgrad på 0,3–0,6 ggr. För 2016 var utfallet i princip oföränd rat och uppgick till 0,4 ggr.

•Utdelning ska vara 65–90 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaflödespåverkande värdeföränd ringar. Förslagen utdelning till års stämman 2017 är 800 Mkr vilket är inom utdelningsintervallet.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Det mest lönsamma skogsföretaget kort och lång sikt med god etik. Direktavkastningsmålet nåddes inte under 2016. Förtroendeindex ska till 2020 uppgå till 80, utfallet 2016 var 78.

•Kundernas främsta och kunnigaste partner. Sveaskog gör vartannat år mätningar av kundnöjdheten inom tre olika segment: sågverkskunder, massa vedskunder samt biobränslekunder. Målen till 2020 är 80, 70 respektive

70.Utfallen 2016 var 72, 64 respek tive 69. Bolaget har också ett mål för Nöjda leverantörer på 70 för 2020. Utfallet 2016 var 71.

•Förstahandsvalet för medarbetare och entreprenörer, gott ledar och medar betarskap. Mål könsfördelning 30/70 eller jämnare 2020 och fler medarbe tare med utländsk bakgrund. Andelen kvinnor ökade från 21 till 22 procent 2016. Målet för Nöjd Entreprenörs index till 2020 är för både avverk ningsentreprenörer och skogsvårds entreprenörer 73. 2016 uppgick index till 72 respektive 76.

•Ledande inom innovation och effektivitet. Minst 10 procent ökad effektivitet fram till 2016. Ökade intäkter från nya områden för skog och mark. Målet är att totalproduk tiviteten ska öka med 2 procent per år. Under 2016 sjönk dock produktivite ten med 1,4 procent.

•Ledande inom hållbart skogsbruk.

99procent av miljövärdena klaras i skogsbruket utan stor påverkan vilket mäts med Hänsynsindex. Utsläppen av koldioxid ska minska med minst

30procent till 2020. CO2utsläpp i ton/levererad km3fub ska minska med

10per år. För 2016 uppgick minsk ningen med 11,8. Sveaskogs Hänsyns index ökade till 95 (94).

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Sveaskog har ett samhällsuppdrag avse ende markförsäljningsprogram med målet att avyttra 10 procent av den produktiva skogsmarken med 2002 som grund. Målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål. Bolaget sålde 10 730 hektar mark under 2016 inom markförsäljningsprogrammet. Sveaskog har nu totalt sålt drygt 8 pro cent av sitt skogsinnehav enligt mark försäljningsprogrammet.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Färnstrand

VD: Per Olof Wedin

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Nyval av Eva Färnstrand vid stämman 2017,

Helene Biström avgick Led: Thomas Hahn, Leif

Ljungqvist,AnnikaNordin,Anna-StinaNordmark-

Nilsson och Sven Wird Arb rep: Kenneth

Andersson,SofiaGilliusson Arb suppl: Lars Djerf, Thomas Esbjörnsson Rev: Hans Warén (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande utgår med

450 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 175 (160) tkr. Arvode utgår inte tillledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		5 922	6 078
Värdeförändringar		319	1 432
Rörelseresultat		1 631	2 800
Resultat före skatt		1 457	2 586
Nettovinst		1 190	2 017
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	38 605		38 299
Anläggningstillgångar	35 433		35 088
Eget kapital	20 092		19 714
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		9 007	9 224
Operativt kapital	29 099		28 938
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		27,5	46,1
Re, Avkastning på eget kapital		6,0	10,6
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		5,6	9,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,4	0,5
Soliditet, %		52,0	51,5
Bruttoinvesteringar, mnkr		184	330
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		800	800
Antal anställda i medeltal		844	851
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Könsfördelning
22					Kvinnor
22					Män
78	40	60	50	50	Män
78	40	60	50	50
Anställda	Ledning		Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

SvenskDanska Broförbindelsen SVEDAB Aktiebolag, Svedab, är genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsor tiet, ägare och förvaltare av den svenska 50procentiga ägarandelen av Öresunds bron. Konsortiet äger den 16 kilometer långa avgiftsfinansierade kusttillkust förbindelsen som omfattar både väg och järnvägstrafik. Svedab äger och förvaltar också de svenska landanslutningarna, 10 kilometer motorväg och 20 kilometer järnväg, till bron.

Viktiga händelser 2016

•I juli slogs två rekord, både i antal fordon under ett dygn (31 483) och i antal per månad (834 534).

•I genomsnitt körde 20 300 fordon per dag över bron under 2016.

•Överskottet (före värdeförändring) steg med 121 miljoner danska kronor till 1 020 miljoner danska kronor, tack vare ökade vägintäkter och minskade räntekostnader.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Bolagets lån i Riksgäldskontoret ska vara återbetalda senast år 2040. Enligt nuvarande prognos beräknas lånen vara återbetalda cirka år 2034.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion – det vill säga Svedab ska vara en möjliggörare. Svedab har under 2016 medverkat i en rad initia tiv som alla syftar till att utveckla och anpassa anläggningen efter nya behov. Ett exempel är trafiktillståndet för persontåg på Kontinentalbanan.

•Svedab ska följa lagar, förordningar och föreskrifter för en hållbar resurs användning. Svedab har under året följt lagar, förordningar och föreskrifter.

•100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar. Från 2014 är 100 pro cent av förbrukad energi förnybar.

•Svedab ska på sikt minska energi förbrukningen. Svedab minskade energiförbrukningen med 16 procent under året.

•Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i Svedabs uppförandekod.

Svedab genomförde under 2015 en för djupad enkätundersökning med sina största leverantörer om deras arbete med hållbart företagande. Svaren har inte föranlett några särskilda åtgärder under 2016.

•Nolltolerans mot mutor och korruption. Svedab har inte haft några incidenter som kan kopplas till kor ruption under 2016.

•Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt på Svedabs anläggning. Ingen har omkommit eller skadats allvarligt på Svedabs anläggning under 2016.

•Svedab är lyhört för synpunkter på skötseln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemö tas och besvaras. Från 2016 finns

via Svedabs webbplats möjlighet att vända sig till bolaget med synpunk ter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Statens ägarandel 100%

Ordf: Bo Lundgren

VD: Ulf Lundin

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Bo Lundgren Led: Lars Erik Fredriksson, Kerstin Hessius och Jan Olson. Nyval av Malin

Sundvall vid stämman 2017Rev: Carl Fogelberg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

132 (132) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 66 (66) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		9	6
Rörelseresultat		665	336
Resultat före skatt		617	286
Nettovinst		481	223
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		6 407	5 766
Anläggningstillgångar		6 365	5 736
Eget kapital		855	336
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		2 945	2 876
Operativt kapital		3 800	3 212
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	7 308,8		5 256,4
Re, Avkastning på eget kapital		80,7	95,5
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		19,0	10,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		3,4	8,5
Soliditet, %		13,3	5,8
Bruttoinvesteringar, mnkr		815	430
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal		3	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej

Könsfördelning
					Kvinnor
33	67	100	40	60	Män

Anställda		Ledning	Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.

Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moder niseringen av den svenska handels flottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvud sak långfristiga lån, endast mot säker het i svenskt eller utländskt skepp. På uppdrag av Trafikverket administrerar Skeppshypotek också Delegationen för sjöfartsstöd.

Viktiga händelser 2016

•Nyutlåningen uppgick till

876 (2 645) miljoner kronor under året.

•Beviljade lån för utbetalning uppgick till 414 (2 084) miljoner kronor vid utgången av 2016.

•Räntenettot förbättrades främst till följd av förbättrad avkastning på lånestocken.

•Under 2016 kunde bolaget återföra hela värdet på en osäker fodring som skrevs ned med 20 miljoner kronor under 2015.

Mål och uppföljning

Ekonomiska restriktioner

Lagen (1980:1097) om Svenska skepps hypotekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksamheten vad gäller:

•Soliditet, lägst 10 procent.

•Total kapitalrelation, lägst 12 procent.

Uppföljning ekonomiska restriktioner

•Soliditeten uppgick till 23,2 (24,8) procent.

•Total kapitalrelation uppgick till 22,1 (23,4) procent.

Hållbarhetsmål

•Hållbar fartygsfinansiering: Svenska Skeppshypotek ska utvärdera och hantera de hållbarhetsrisker som upp står i samband med kreditgivning till rederiverksamhet och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljövänlig sjöfart.

•Affärsetik och antikorruption: Svenska Skeppshypotek ska upp fylla internationella standarder inom affärsetik, miljö och socialt ansvar samt motverka korruption och annan finansiell brottslighet.

•Egen miljöpåverkan: Svenska Skepps hypotek ska minska den egna miljö påverkan med målsättning att hålla

CO2utsläpp på en fortsatt låg nivå. Det är viktigt med ett högt med arbetarengagemang i egen miljöpåver kan. Det är svårt att ställa krav externt om Svenska Skeppshypotek inte tar eget ansvar.

Uppföljning av hållbarhetsmål

•Hållbar fartygsfinansiering: Den aktiva dialogen avseende miljöarbetet inom shipping har fortsatt med för djupade kontakter med rederier/ branschorganisationer.

•Affärsetik och antikorruption: Skeppshypoteks personal är utbildad inom antikorruption och penning tvätt och ska vid behov genomgå kompletterande utbildningar inom områdena.

•Egen miljöpåverkan: Verksamheten har sedan 2010 klimatkompenserat för

de CO2utsläpp som den genererar. Miljöcertifierade produkter väljs fram för andra när det är praktiskt möjligt.

Uppdragsmål

Lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga uppdragsmål.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 100%

Ordf: MichaelZell

VD: Lars Johanson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: MichaelZell Led: Tomas Abrahamsson, Lars Höglund, Elizabeth Kihlbom, Anders Källsson, Jan-Eric Nilsson och Anna Öberg Rev: Harald Jagner (Deloitte), Henrik Nilsson (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

125(125)tkr.Arvodetillstämmovaldledamot uppgår till 55 (55) tkr.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		215	163
Rörelseresultat		117	55
Resultat före skatt		117	55
Nettovinst		117	55
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 561	7 549
Anläggningstillgångar		7 488	7 201
Eget kapital		1 989	1 871
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld	-2 000		-1 868
Operativt kapital		-11	3
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		54,5	33,9
Re, Avkastning på eget kapital		6,1	3,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-2 795,2		884,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-1,0	-1,0
Soliditet, %		23,2	24,8
Bruttoinvesteringar, mnkr		0	1
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal		7	8
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej

Könsfördelning
					Kvinnor
43	57	100	29	71	Män

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

AB Svenska Spels uppdrag är att, efter tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt. Svenska Spels verksamhet baseras på fyra av regeringen utfärdade till stånd för; lotterier och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeautomater, kasinospel, samt poker på internet. Sam hällsuppdraget handlar om att värna sociala skyddsintressen och tillgodose efterfrågan på spel i kontrollerade for mer, med andra ord verka för en sund och säker spelmarknad. Omtanken om kunden och strävan efter att minimera de negativa effekterna av spelande väger alltid tyngre än vinstintresset. Bolagets marknadsandel uppgår till cirka

40 (42) procent av den totala kända svenska spelmarknaden och trenden är en fortsatt minskning. Svenska Spel är certifierade i enlighet med European Lotteries (EL) och World Lottery Associations (WLA) spelansvarsstandard.

Viktiga händelser 2016

•År 2016 präglades av fortsatt hård konkurrens, bolaget ökar resultatet och stärker den digitala positionen framför allt i mobilen.

•Under 2016 har spellicensutred ningens arbete varit av stort intresse på spelmarknaden och alla aktörer har positionerat sig inför en möjlig omreglering.

•En oberoende utredning av bolagets spelansvarsåtgärder har gjorts. Slut satserna är att spelansvarsverktygen fungerar och ger effekt.

•Under året installerades Sveriges första medicinprofessur i spelberoende för vilken bolaget varit drivande och är medfinansiär.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Rörelsemarginal minst 22 procent. Rörelsemarginalen upp gick för 2016 till 22,2 (22,6) procent.

Hållbarhetsmål

•Fler av bolagets kunder är medvetna om sitt spelande och gör val utifrån det.

•Färre av bolagets kunder har spel problem eller utvecklar spelproblem.

•Inga rapporterade klagomål från kun der eller övriga intressenter gällande otillbörlig hantering av kunddata.

•Nollvision för att koncernens produkter och tjänster används i brottsligt syfte.

•Samtliga medarbetare är utbildade i uppförandekoden.

•Andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom koncernen ska uppgå till minst 25 procent.

•Jämn könsfördelning bland chefer i intervallet 45–55 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Spelkollsindex 83 (–)

•Nöjdkundindex 68 (67)

•Arbetsmiljöindex 72 (–)

•Andel kvinnliga chefer 40 (40)

•Andel medarbetare med utländsk bakgrund 27,5 (26)

Samhällsuppdrag , uppdragsmål och uppföljning

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Svenska Spel ska:

a)tillgodose konsumenternas efterfrågan på attraktiv spelverksamhet,

b)inom ramen för ett social ansvars tagande kunna tillhandahålla sådana spelformer som kan bedömas med föra risker av social karaktär, när det bedöms kunna stävja illegalt spel i okontrollerade former,

c)vara ett trovärdigt men samtidigt att raktivt alternativ till i första hand okontrollerad spelverksamhet,

d)beakta sociala skyddshänsyn, bedrägeririsker och konsument intressen när spelformer utvecklas och i verksamheten i övrigt,

e)eftersträva en väl utbyggd service såväl i storstad som i glesbygd, samt

f)i sin marknadsföring ha en inriktning som är socialt ansvarstagande så att den inte uppfattas som alltför påträngande.

Angående uppföljning så gäller följande: Bolaget ska inför årsstämma lämna redo visning till regeringskansliet där bolagets åtgärder med anledning av punkterna a), b), c), d) och f) samt bolagets tillgänglig het enligt punkt e) framgår.

Bolaget har lämnat sådan redovisning och uppdraget anses uppfyllt till den del bolaget har erhållit tillstånd. I avsaknad av vissa tillstånd anser bolaget sig inte fullt ut kunna uppfylla uppdraget enligt punkt a), b) och c).

Statens ägarandel 100%

Ordf: Erik Strand

VD: Lennart Käll

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Erik Strand Led: Eva-Britt Gustafsson, Johan Strid, Hélène Westholm, Fredrik Åhlberg. Eivor Andersson och Carina Olsson valdes vid extra- stämmaiseptember2016. Arb rep: Martina Ravn, Maria Schubert, Lina Vik Arb suppl: Yvonne Lovén, Urban Sahlin, Mathias Wennberg Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

350 (290) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 155 (140) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		7 742	7 605
Rörelseresultat		4 851	4 791
Resultat före skatt		4 866	4 803
Nettovinst		4 866	4 803
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 325	8 393
Anläggningstillgångar		2 721	3 291
Eget kapital		4 866	4 803
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld	-5 550		-5 400
Operativt kapital		-684	-597
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %1		22,2	22,6
Re, Avkastning på eget kapital		n/a		n/a
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		n/a		n/a
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-1,1	-1,1
Soliditet, %		58,4	57,2
Bruttoinvesteringar, mnkr		351	1 040
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		4 823	4 803
Antal anställda i medeltal		1 653	1 657
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

1)Rörelsemarginal definierat som rörelseresultat genom totala intäkter (inklusive bruttospelintäkter)

70	VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Svevia AB bildades 2009 när Vägver kets enhet Vägverket Produktion bola giserades. Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för kon kurrensneutralitet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på marknaden.

Svevia bedriver entreprenad, service och uthyrningsverksamhet inom trafik, mark, bygg och anläggningsområdet.

Den svenska infrastrukturmarknaden värderas till drygt 100 miljarder kronor, där ny och ombyggnad står för cirka 83 miljarder kronor medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga investeringar står för andra hälften.

Svevia är ledande inom drift och underhåll av väg med en marknadsandel om cirka 30 procent av landets vägnät. Inom anläggning (ny och ombygg nad av väg) är Svevia fjärde största bolag på marknaden efter Skanska, Peab och NCC. Trafikverket är Svevias största kund och står för 56 procent av omsätt

ningen. Därefter följer landets kommuner som står för 15 procent av omsättningen.

Viktiga händelser 2016

•Förbättringsåtgärder har nu fått genomslag i hela verksamheten.

•Anders Elfner tillträdde som t.f VD.

•Svevia uppvisar sitt bästa resultat hittills. Samtliga divisioner uppvisar förbättrat resultat.

Hållbarhetsmål

Samtliga divisioner förbättrade såväl rörelseresultat som lönsamhet jämfört med helåret 2015. Nettoomsättningen var i nivå med föregående år. Division Anläggning minskade omsättningen till följd av färre projekt men det kompen serades av en högre extern omsättning i division Beläggning. Rörelseresultatet uppvisade en kraftig förbättring och uppgick till 439 miljoner kronor (265). Störst var förbättringen i division Anläggning som året innan tyngts av projektnedskrivningar.

Årets orderingång uppgick till

7 806 miljarder kronor (6 572), en ökning med 19 procent. Orderstocken per den siste december uppgick till 7 164 miljarder kronor (6 462). Ökningen var framför allt hänförbar till division Anläggning.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

Avkastning på eget kapital uppgick till 26,2 procent och soliditeten uppgick till 32,1 procent. Utdelning om 299 miljoner lämnades, vilket är i enlighet med policy.

Hållbarhetsmål och uppföljning

Se tabell nedan.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

	Målområde	Utfall	Utfall	Mål
		2015	2016	2020
Miljö	Tillverkning CO kg/tillverkande ton	15,5	16,6	13,2

	Transporter CO2 kg/omsatt mnkr	3,6	3,4	3,0
	Transporter CO2 kg/omsatt mnkr	3,6	3,4	3,0
	Image (etik , skala 1-5)	3,8	3,6	Bäst i
Sunda affärer	Image (etik , skala 1-5)	3,8	3,6	branschen
				branschen

	Avtalstäckningsgrad	81%	78%	85%
Attraktiv arbetsgivare	employee Net Promotor Score	-8	+11	20
Attraktiv arbetsgivare	(eNPS)
	(eNPS)
Säkerhet	Arbetsskadefrekvens	5,7	3,2	<5 ,0 och bäst i
Säkerhet				branschen
				branschen

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 100%

Ordf: Olof Ehrlén

VD: Anders Elfner

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Olle Ehrlén Led: Charlotte Bergman, Petter Eiken, Anna-Jeanette Larnelius, Marie Hallander Larsson och Michael Thorén. Nyval av Anna- Stina Nordmark Nilsson och Andreas Regnell vid stämman 2017, Pia Gideon och Ola Salmén avgick

Arb rep: Moody Israelsson, Tommy Lovened, Thomas Skoog Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

400 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 200 (200) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	7 105	6 961
Rörelseresultat	439	265
Resultat före skatt	458	289
Nettovinst	358	224
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	4 612	4 213
Anläggningstillgångar	2 662	2 372
Eget kapital	1 482	1 250
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-1 769	-1 649
Operativt kapital	-287	-399
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	6,2	3,8
Re, Avkastning på eget kapital	26,2	18,5
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	n/a		n/a
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	n/a		n/a
Soliditet, %	32,1	29,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	947	908
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	299	150
Antal anställda i medeltal	1 791	1 868
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Könsfördelning
15	25				Kvinnor
					Män

	85	75	50	50

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Swedavia AB äger, driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, vilka enligt regeringens fastställda beslut utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastigheter och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom ett uppdrag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transport sektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

Viktiga händelser 2016

•Stark passagerartillväxt med 5,2 procent till 39,5 (37,6) miljoner. Passagerarrekord på sju av Swedavias tio flygplatser.

•Hög investeringstakt inom utveck lingsprogrammen.

•Jonas Abrahamsson utsågs till ny VD och koncernchef.

•Den 4 november tecknade den svenska regeringen och USA ett bilateralt avtal om införande av amerikansk inrese kontroll så kallad US preclearance på Arlanda. Swedavia tecknade samtidigt en avsiktsförklaring med US Customs and Border Protection om hur funk tionen ska hanteras på flygplatsen.

•Under december fick tre av flygplat serna leverans av 450 ton biobränsle. Det motsvarar förbrukningen av samtliga Swedavias tjänsteresor med flyg under 2016.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent. Avkastning på operativt kapital uppgick till

8,6 (14,5) procent.

•Skuldsättningsgrad om 1,0–1,5 gånger. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,7 (0,7) gånger.

•Ordinarie utdelning ska uppgå till 30–50 procent av årets resultat exklu sive realiserad vinst från fastighets försäljningar, värdeförändringar och hänförlig skatt. Ordinarie utdelning har under 2016 lämnats enligt policy, motsvarande 143 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•85 procent nöjda resenärer 2020. Utfall: 77 procent nöjda resenärer 2016.

•75 procent engagerade ledare och medarbetare 2020. Utfall: 68 procent engagerade ledare och medarbetare 2016.

•Avkastning på operativt kapital och skuldsättningsgrad. Se ekonomiska mål.

•Inga (0) fossila koldioxidutsläpp från den egna verksamheten 2020. Swedavias egna utsläpp av fossil koldioxid minskade under året till

2 700 ton vilket innebär att delmålen för att nå nollutsläpp 2020 fortfarande överträffas.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Swedavia ska enligt bolagsordningen ”inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transport sektorn och bidra till att de av riks dagen beslutade transportpolitiska målen uppnås”. Bolaget ska inom ramen för transportpolitikens funktions och hänsynsmål mäta och redovisa utfall för nedanstående fem uppdragsmål:

Uppföljning uppdragsmål	2016	2015
Nöjda resenärer, %	77	76
Antal passagerare inrikes,	13,7	13,3
miljoner
Antal passagerare utrikes,	25,8	24,3
miljoner
Antal utrikesdestinationer	287	323
Antal haverier eller	1	4
allvarliga tillbud
Koldioxidavtryck, kton1	504	515

1)Mätmetod har förändrats under 2016, jämförelse- period omräknad. Koldioxidavtryck per passagerare har minskat med cirka 7 procent jämfört med 2015.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Åke Svensson

VD: Jonas Abrahamsson

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Åke Svensson Led: Lars Backemar, Adine Grate-Axén, Lottie Knutson, Lotta Mellström, Lars Mydland och Lottie Svedenstedt. Nyval av

MichaelNormanvidstämman2017,KarinApelman och Anna Elgh avgick Arb rep: Lars Andersson, Robert Olsson Arb suppl: Agne Lindbom, Birgitta Svärd Rev: Magnus Fagerstedt (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

440 (440) tkr. Arvode till stämmovaldledamot uppgår till 220 (220) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		5 546	5 416
Rörelseresultat1		1 007	1 777
Resultat före skatt		869	1 547
Nettovinst		717	1 410
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	14 716		13 259
Anläggningstillgångar	13 620		12 385
Eget kapital		7 351	6 863
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		4 161	3 721
Operativt kapital	11 512		10 584
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		18,2	32,8
Re, Avkastning på eget kapital		10,1	22,7
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		8,6	14,5
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,7	0,7
Soliditet, %		50,0	51,8
Bruttoinvesteringar, mnkr		2 138	1 120
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		143	232
Antal anställda i medeltal		2 949	2 787
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

1)Bolagets definition av rörelseresultat skiljer sig från ägarens definition som inkluderar resultat från andelar i intressebolag och joint ventures samt värdeförändringar

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Sweden House

A/O Sweden House förvaltar ett så kallat Sverigehus i Sankt Petersburg, med officiella, kulturella och kommer siella funktioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för Sveriges generalkonsulat i huset. En stor del av res terande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverigeanknytning och till svenska och utländska företag.

Ett Sverigehus i centrala Sankt Peters burg sågs vid etableringen som ett led

i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det ansågs ange läget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella vill kor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bärkraft. Sedan 2016 lämnar bolaget utdelning till aktieägarna.

Företaget bildades genom ett treparts avtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i dåvarande Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008. Sweden House är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dot terbolag till CA Fastigheter) till 49 pro cent, svenska staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har dispositionsrätten till fastighetskomplexet Sverigehuset och till marken under 49 år.

Fastighetskomplexet innehåller cirka 4 500 kvadratmeter uthyrningsbar yta. Under de närmaste åren kan andra bygg projekt i staden leda till att ytterligare cirka 300 000 kvadratmeter kontors

yta kommer ut på marknaden. Dess utom kan den ekonomiska utvecklingen i Ryssland bidra till en fallande fastig hetsmarknad, även om bolaget nu ser mera optimistiskt på framtiden än vad man gjorde för ett år sedan. För Sverige huset tillkommer det faktum att bolaget tidigare normalt har fastställt hyres beloppen i USD, något som till följd

av den fallande rubelkursen lett till att hyresnivån i fastigheten lokalt sett blivit hög. För att bibehålla hyresgästerna har Sweden House till övervägande del änd rat valutan i avtalen till rubel och även sänkt hyran för att vara i paritet med nuvarande marknadsnivån.

Viktiga händelser 2016

•Vakansgraden vid utgången av 2016 var något lägre än för ett år sedan. 717 kvadratmeter av totalt 4 395 kvadratmeter var vakanta.

•Bolaget andas en viss försiktig optimism med anledning av den ekonomiska utvecklingen i landet, vilket bland annat visat sig i stigande aktiekurser och en starkare rubel.

Uppföljning

Bolagets verksamhet är dels beroende av hur stor efterfrågan på lokaler är i Sankt Petersburg, dels utvecklingen av hyres nivån. Fortsatt återhämtning av rysk ekonomi kommer troligtvis att öka efter frågan på både bostäder och lokaler för utsatt att bolaget kan möta marknadens efterfrågan vad gäller kvalitet och priser.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 36%

Ordf:
Ordf:	Ett managementbolag
Jan Borekull	sköter VD:s åtagande

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Jan Borekull Led: Johan Damne, Lars Grundberg, Ludmila Evgenievna Kostrukova och Lena Wedén Rev: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov Consulting Bureau

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

0 (0) USD. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 500 (4 000) USD. Arvode utgår inte tillledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	15	13
Rörelseresultat	10	9
Resultat före skatt	8	10
Nettovinst	7	8
- varav hänförbart till minoritet	-	-
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	29	23
Anläggningstillgångar	11	9
Eget kapital	26	19
- varav minoritet	-	-
Nettoskuld	-18	-13
Operativt kapital	8	6
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	62%	70%
Re, avk eget kapital, %	30%	52%
Rop, Avkastning på operativt	133%	133%
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad	-0,69	-0,67
Soliditet, %	88%	82%
Bruttoinvesteringar, mnkr	-	-
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	5	4
Antal anställda i medeltal	2	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Nej
Bestyrkt GRI-rapport	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning

		Kvinnor
		Kvinnor
40	50	Män
		Män

Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Swedesurvey Aktiebolag säljer tjänster inom fastighetsadministration och geografisk informationsförsörjning på den internationella marknaden i nära samverkan med den statliga myndigheten Lantmäteriet. Syftet är att marknads föra Lantmäteriets tjänster utomlands. Swedesurvey riktar sig i första hand mot offentliga organisationer i utvecklings länder och merparten av projekten har karaktären att via rådgivning och utbild ning stödja dem i deras kapacitetsutveck ling. Verksamheten omfattar frågor som rör grundläggande politiska och juridiska förhållanden, utveckling av system för fastighetsbildning, fastighetsregistrering, inskrivning, värdering och geodetisk mät ning. Tjänsterna finansieras dels direkt från kund, dels genom internationella institutioner och biståndsorganisationer. Bolaget har genom ett omfattande för ändringsarbete vänt den negativa trend som inleddes när de Sidafinansierade uppdragen togs över av Lantmäteriet. Med fortsatt kostnadskontroll och ökat fokus på marknadsföring kan verksam heten utvecklas ytterligare.

Viktiga händelser 2016

•Året har präglats av ett fortsatt arbete för att erhålla större projekt i fram för allt Mellanöstern, Afrika och i de forna Sovjetrepublikerna.

•Det EUfinansierade Twinning projektet i Jordanien har bedrivits under hela året.

•En övergripande strategisk översyn har genomförts under året.

•Bolagets aktiekapital sattes ned från 5 miljoner kronor till 1,5 miljoner kro

nor för avsättning till fritt eget kapital.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: EBITmarginal ska uppgå till minst 5 procent. Rörelsemargina len uppgick till 3,2 procent och nådde inte målet.

•Kapitalstruktur: Eget kapital ska uppgå till minst 10–15 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgick till 7,4 mil joner kronor och nådde inte målet.

•Utdelningspolicy: Utdelning ska uppgå till 50–100 procent. Då det egna kapitalet inte nådde målet lämnar bolaget ingen utdelning.

Hållbarhetsmål

•Antikorruption

•Mänskliga rättigheter

•Kompetensöverföring

Uppföljning hållbarhetsmål

I bolagets årsredovisning finns en utför lig beskrivning av hur bolaget arbetat under året för att uppnå målen. Bolaget har kartlagt vilka av FN:s fastställda hållbara utvecklingsmål och delmål som är väsentliga för bolagets verksamhet och där Swedesurvey kan bidra till att göra skillnad. Antagandet av FN:s 17 hållbara utvecklingsmål samt arbetet med Agenda 2030 anses som väsentliga för bolaget att förhålla sig till i hållbarhetsarbetet och flera framtida projekt inom lant mäteriområdet förväntas ha koppling till dessa mål. För det största projektet som bolaget vann under 2016 (Uzbekis tan) införde Swedesurvey som ett vill kor i kontraktet att projektet ska genom föras på sådant sätt att FN:s Voluntary Guidelines on the Responsible Gover nance of Tenure efterlevs. I anslutning till hållbarhetsfrågor har Swedesurvey utarbetat policydokument som rör uppförandekoder, etiska värderingar, jämställdhet och mångfald vilka samt liga medarbetare ska följa.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Bengt Kjellson

VD: FredrikZetterquist

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Bengt Kjellson Led: Lars Jansson och

MonicaLagerqvistNilsson Rev: Pär Månsson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

60 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 35 (35) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	16	10
Rörelseresultat	1	0
Resultat före skatt	1	0
Nettovinst	1	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	16	20
Anläggningstillgångar	0	1
Eget kapital	7	7
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-10	-15
Operativt kapital	-3	-8
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	3,2	-3,9
Re, Avkastning på eget kapital	11,4	-3,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-9,5	4,2
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,4	-2,2
Soliditet, %	47,7	33,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	6	6
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning
					Kvinnor
67	33	100	33	67	Män

Anställda		Ledning	Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Swedfund International Aktiebolag, Swedfund, är en av staten helägd utveck lingsfinansiär och en biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, etablerings stöd och kunnande för investeringar i låg och medelinkomstländer. Bolaget etablerar tillsammans med strategiska partners bärkraftiga och affärsmässigt drivna företag genom främst direkt investeringar i form av aktier eller lån, men även indirekt genom investeringar i

fonder. Investeringar ska ske i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvali ficerar sig för utvecklingsfinansiering och ska bidra till att nå målen för Sveri ges politik för global utveckling (PGU) och Sveriges internationella bistånd. Vid utgången av 2016 var Swedfund verk samt i 28 länder och hade 64 kontrak terade engagemang. Drygt 60 procent av portföljen bestod av investeringar i Afrika.

Viktiga händelser 2016

•Regeringsförslag om ytterligare

400 miljoner kronor i kapitaltillskott.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Bolaget fick nya ekonomiska mål på en extra bolagsstämma den 8 decem ber 2016. K/I ska uppgå till maximalt 0,9, och EBIT – oavsett redovisnings standard – ska vara positivt.

•Bolaget har de senaste åtta åren inte uppnått ägarens ekonomiska mål. Bolagets resultat har de senaste åren påverkats negativt av händelser i omvärlden, exempelvis försvårade säkerhetslägen i flera länder på grund av krig och konflikter, valutakollaps och ebolautbrottet i Västafrika. Dessa händelser, i kombination med bolags specifika utmaningar, har resulterat i nedskrivningar i ett antal av portfölj bolagen.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Samhällsutveckling: Efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner i varje enskilt portföljbolag. Antalet jobb ska öka för varje år, räknat som ett genomsnitt för samtliga investeringar. Av portfölj bolagen följer 79 procent ILO:s kärn konventioner. Jobbtillväxten uppgick till 3,7 procent i portföljbolagen.

•Hållbarhet: Implementering av ledningssystem för hållbarhetsfrågor

iSwedfund och samtliga portfölj bolag. Av portföljbolagen har 96 pro cent hållbarhets eller miljöpolicy och 79 procent har utsett en ESGansvarig inom företagsledningen.

•Antikorruption: Implementering av ledningssystem för korruptionsfrågor

iSwedfund och portföljbolagen.

88 procent av portföljbolagen har en antikorruptionspolicy.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Följande uppdragsmål beslutades på en extra bolagsstämma i december 2016.

1)Mäta omsättning och lönsamhet per investering där målnivån är att en ökning ska ske under en femårspe riod med basår motsvarande investe ringsåret.

2)Mäta CO2 per investering där relevant målnivå utvärderas inom tre år.

3)Swedfund ska vart tredje år med start 2017 utföra en analys av hur klimat och miljörisker påverkar Swedfunds investeringar och hur det i sin tur kan påverka Swedfunds finansiella ställ ning. Analysen ska också inkludera de största miljöriskerna i portföljbolagen och hur Swedfund hanterar dessa.

4)Nyckeltal som mäter bolagsskatt per investering (i kronor) enligt vad som framgår av respektive bolags årsredo visning där relevant målnivå utvärde ras inom tre år.

5)Nyckeltal som mäter andel män och kvinnor i ledande befattning per inves tering där målnivån är att andelen män/kvinnor ska ha en positiv utveck ling/närma sig varandra under en femårsperiod med basår motsvarande investeringsåret.

6)Nyckeltal som mäter antal investeringar som inte bedöms kunna realiseras med kommersiell finansiering där målnivån är 100 procent.

7)Total effekt/nytta per investering (ekonomiska/miljö och klimatmässiga och sociala effekter) ska utvecklas positivt över tid.

8)Total kostnad per investering där totala kostnaden per investering följs upp med 2016 som basår.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Göran Barsby

VD: Anna Ryott

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Göran Barsby Led: Fredrik Arp, Kerstin Borlin, Hanna Lagercrantz och Charlotte Salford. Nyval av Torgny Holmgren och Mikael Sandström vid stämman 2017, Stefan Isaksson avgickRev:

Jennifer Rock-Bailey (EY), Charlotte Söderlund (EY) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

200 (184) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 100 (92) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	81	384
Värdeförändringar	-7	-171
Rörelseresultat	2	-5
Resultat före skatt	-7	3
Nettovinst	-43	2
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	5 461	4 657
Anläggningstillgångar	16	41
Eget kapital	4 145	3 787
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-3 187	-2 881
Operativt kapital	958	907
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	2,0	-1,2
Re, Avkastning på eget kapital	-1,1	0,1
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	0,2	-0,4
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,8	-0,8
Soliditet, %	75,9	81,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	38	36
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Systembolaget Aktiebolag bedriver med ensamrätt detaljhandelsförsäljning av starköl, vin och spritdrycker till allmän heten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att infor mera om alkoholens skadeverkningar. Syftet är att bidra till förbättrad folk hälsa, dels genom att privata vinstintres sen i samband med detaljhandel utesluts, dels genom begränsning av tillgänglig heten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alko holdrycker inte säljs till personer som är under 20 år, som är märkbart påverkade eller då det finns anledning att anta att personen har för avsikt att langa. System bolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandelsbolag som med ansvar säl jer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckeskultur. Bolagets verksamhet ska bedrivas så att hög kvalitet i utförandet av uppdraget säkerställs.

Viktiga händelser 2016

•Systembolaget har delat ut ett årligt kunskapspris kopplat till alkohol forskning.

•Systembolaget utnämndes till Bästa detaljhandelsföretag och Bäst på att ge service i Sverige av ServiceScore.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska långsiktigt motsvara den tioåriga statsobligationsräntan plus sju procentenheter. Avkastningen på eget kapital uppgick till 17,5 procent, vilket översteg målet.

•Kapitalstruktur: Soliditet 20–30 pro cent. Soliditeten uppgick till 28,2 pro cent, vilket överensstämmer med målet.

•Utdelning: 80–100 procent av årets resultat. Utdelningen uppgick till 289 miljoner kronor, vilket motsvarar 100 procent av 2016 års resultat.

•Kostnadseffektivitet: förhållandet mellan totala omkostnader och såld kvantitet. Målet är att utvecklingen över tid inte ska vara negativ. 2016 uppgick måttet till 7,11.

1)Siffersättning i samband med stämman 2017 utifrån en ny beräkning på grund av en ny prismodell.

2)Siffror för 2015.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Minskad klimatpåverkan, minskning

med 14 000 ton CO2ekvivalenter fram till 2020. CO2ekvivalenterna har ökat med 6 918 ton jämfört med basåret 2014 (165 144 ton). Anled ningen till ökningen är främst hän förlig till förpackningar (till följd av ökad försäljning) som utgör 6 479 ton av den totala ökningen.

•Alkoholindex, ett mått på människors attityd till alkohol i olika situationer, ska över tid ha en positiv utveckling och ett högt tal indikerar en restrik tiv hållning. Alkoholindex låg på 63 vilket är något lägre än föregående år, 65. Det är i huvudsak gruppen 45–59 år som bidrar till förändringen mel lan 2015 och 2016, då värdet i den här gruppen minskat med 4,3 enheter.

•Systembolaget ska kontrollera att säljaren förvissar sig om att mottaga ren är minst 20 år. Ålderskontrollen uppgick till 96, vilket var samma nivå som föregående år.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar, och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverk ningar.

Uppdragsmål och uppföljning

•Nöjdkundindex (NKI) ska över tid inte underskrida 80. NKI uppgick under 2016 till 84, vilket var samma nivå som föregående år.

•Alkoholkonsumtionen i Sverige: Systembolaget ska redovisa totalkon sumtionen och hur stor andel av den totala volymen som införskaffats hos Systembolaget1. Detta uppdragsmål är inte målsatt. Alkoholkonsumtionen i Sverige uppgick till 9,2 liter per per son, vilket är i nivå med föregående år. Systembolagets konsumtionsandel uppgick till 62,1 procent2.

•Alkoholindex, se hållbarhetsmål.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Kenneth Bengtsson VD: Magdalena Gerger

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Kenneth Bengtsson Led: Thord Andersson, Viveca Bergstedt Sten, Crister Fritzon, Håkan Leifman och Kerstin Wigzell. Robert Damberg och Frida Johansson Metso valdes vid extrastämma i november2016. Nyvalav CeciliaHallevidstämman 2017,Pia Fagerström avgickArb rep: Berit Morén, Maria Nilsson Arb suppl: Karin Larsson,

Nils Undall-Behrend Rev: Didrik Roos (Deloitte) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

260 (240) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (110) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet eller arbetstagarrepresentanter.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	28 469		27 645
Värdeförändringar		7	-32
Rörelseresultat		224	147
Resultat före skatt		264	176
Nettovinst		289	198
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		5 871	5 817
Anläggningstillgångar		2 797	2 300
Eget kapital		1 612	1 521
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		-3 821	-3 822
Operativt kapital		-2 209	-2 301
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		0,8	0,5
Re, Avkastning på eget kapital		17,5	12,8
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		-9,9	-6,5
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-2,4	-2,5
Soliditet, %		28,2	26,1
Bruttoinvesteringar, mnkr		1 095	823
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		289	198
Antal anställda i medeltal		3 551	3 425
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Könsfördelning
						Kvinnor
61	39	71	29	44	56	Män


Anställda		Ledning		Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Telia Company AB erbjuder telekom munikation genom fast och mobil telefoni samt internet och datakom munikation. Telia Company är ett av de ledande telekommunikationsföreta gen i Norden och Baltikum med starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien. På sikt kommer bolaget att koncentrera verksamheten till Norden och Baltikum och lämna Eurasien. Bolaget har uppdaterat utdelnings policyn och avser att dela ut minst

80 procent av fritt kassaflöde, exklusive licenser, baserat på kvarvarande verk samheter. Bolagets kapitalstruktur ska fortsatt baseras på en solid kreditvärde ring på lång sikt (A till BBB+) och ha en skuldsättningsgrad motsvarande måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA på 2 ggr plus/minus 0,5 ggr.

Viktiga händelser 2016

•Den 11 april 2016 tillkännagav Telia Company att man hade slutfört av yttringen av sitt ägande i Ncell i Nepal till Axiata, en av Asiens största tele kommunikationskoncerner.

•Den 15 september 2016 tillkännagav Telia Company att man mottagit ett förlikningsförslag om 1,45 miljarder USD från de amerikanska och neder ländska myndigheterna relaterade till investeringen i Uzbekistan 2007.

•Den 21 oktober 2016 tillkännagav Telia Company att man ska undersöka om bolaget tillsammans med Turkcell kan avyttra den eurasiska verksam heten Fintur Holdings.

Mål och uppföljning

Uppdaterade mål infördes 2017.

Ekonomiska mål och uppföljning

•Kapitalstruktur: solid kreditvärdering på lång sikt (A till BBB+). Kredit värderingen var solid (A till BBB+) på lång sikt i enighet med målet.

•Utdelning: minst 2 kronor per aktie. Utdelning om 2 kronor per aktie i enighet med målet.

Hållbarhetsmål

Telia Company har prioriterade mål inom följande områden:

•Inkluderande digitalisering

•Antikorruption

•Yttrandefrihet och integritet

•Kundintegritet

•Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

•Ansvarsfulla affärer inom inköp

•Miljöansvar

Uppföljning hållbarhetsmål

De flesta av hållbarhetsmålen är satta till 2018 och utvärderas löpande. Delmålen är för många för att listas här, men vissa delmål har redan nu uppnåtts (till exem pel vad gäller olycksfallsfrekvens) medan andra inte har uppnåtts ännu (till exem pel procent av utvärderade leverantörer som uppfyller kraven i leverantörsupp förandekoden).

I september 2016 lanserade bolaget en ny affärsetisk uppförandekod, som ersät ter den tidigare koden för etik och upp förande. Den nya koden anger på ett tydligare sätt tonen från ledningen och tydliggör förväntningar på medarbetare och chefer, samt konsekvenserna av bristande efterlevnad.

Den oberoende ickevinstdrivande organisationen BSR genomförde konsekvensbedömningar av mänsk liga rättigheter (human rights impact assessments, HRIA) i bolagen i region Eurasien mellan oktober 2015 och maj 2016 utifrån en metod baserad på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. De koncernöver gripande rekommendationerna var:

•Anta en specifik policy för mänskliga rättigheter.

•Identifiera tänkbara klagomålsför faranden (remedy, grievance) kopplade till mänskliga rättigheter.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 37,3%

Ordf: Marie Ehrling

VD: Johan Dennelind

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Marie Ehrling Led: Olli-Pekka Kallasvuo, Mikko Kosonen, Nina Linander och Martin Lorentzon. Susanna Campbell, Anna Settman och Olaf Swantee Arb rep: Agneta Ahlström, Stefan Carlsson, Peter Wiklund Rev: Jan Nilsson Årsredo- visning, Hållbarhetsredovisning (Deloitte), Didrik Roos Hållbarhetsredovisning (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

1 650 (1 600) tkr, vice ordförande 795 (775) tkr.

Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

560 (545) tkr.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	84 178		86 498
Rörelseresultat	21 090		14 606
Resultat före skatt	19 249		11 689
Nettovinst		6 496	10 205
- varav hänförbart till minoritet		2 764	1 654
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	253 430		254 017
Anläggningstillgångar	179 475		173 850
Eget kapital	94 869		102 202
- varav minoritet		5 036	4 318
Nettoskuld	50 695		33 931
Operativt kapital	145 564		136 133
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		25,1	16,9
Re, Avkastning på eget kapital		6,6	9,3
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		15,0	9,7
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,5	0,3
Soliditet, %		37,4	40,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	16 108		20 412
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		8 700	12 990
Antal anställda i medeltal	24 898		24 688
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Teracom Group AB distribuerar och säljer radio och TV till hushåll i Sverige och Danmark.

Efterfrågan på linjär marksänd TV minskar över tid i takt med bredbands utbyggnaden, men är ännu stark och kommer att förbli så under ett antal år. Fokus för Teracom Group är att fortsätta skapa affärer baserat på sin infrastruktur, vilket gjorts under 2016.

Viktiga händelser 2016

•Teracom Group avyttrade samtliga aktier i dotterbolaget Boxer TVAccess AB.

•Teracom Group tecknade avtal om avyttring av aktierna i dotterbolaget Boxer A/S i Danmark. Affären invän tar nödvändiga myndighetsbeslut.

•Regeringen beslutade att förlänga perioden som 700 MHzbandet får användas för tvsändningar fram till maj 2018, vilket medför att migrationen från 700 MHzbandet kommer att ges lite längre tid än tidigare planerat.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 17 procent. Avkastning på eget kapital uppgick till 34 (19) procent. Underliggande resultat var starkt men avkastningsökningen förklaras främst av avyttringen av Boxer TV Access AB.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30 procent. Soliditeten uppgick 60 (49) procent. Regeringen har meddelat att bolagets ekonomiska mål kommer att ses över under 2017.

•Utdelning: 40–60 procent av nettoresultatet. Utdelningen uppgick till 210 miljoner kronor, motsvarande 60 procent av nettoresultatet för den kvarvarande verksamheten.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Ansvarsfulla affärer: 80 procent av inköpsvolymen levereras av leveran törer som beaktar Teracom Groups hållbarhetspolicy. Under 2016 stod de leverantörer som har fullföljt den etablerade utvärderingsprocessen för 82 procent (81) av koncernens totala inköpsvärde.

•Ansvarsfull arbetsgivare: Minst

40 procent av respektive kön. Under

2016 var 28 procent av cheferna och

18 procent av samtliga medarbetare kvinnor.

•Ansvar för miljö och klimat: 3 procent årlig minskning av

CO2ekvivalenter. Under 2016 ökade Teracom Group sin klimatpåverkan med 2,9 procent, framför allt på grund av ökat antal serviceärenden i Teracom Sverige.

•Styrelsen avser att göra en översyn av hållbarhetsmålen under 2017.

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och uppföljning

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att bedriva utsändning och överföring av radio och tvprogram samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska erbjuda programbolagen utsändnings och över föringstjänster på likvärdiga villkor i Sverige. Bolaget ska, om efterfrågan från programbolagen finns, erbjuda en grundläggande infrastruktur över hela eller delar av Sverige. Detta gäller under förutsättning att programbolagen enligt sina sändningstillstånd är skyldiga att sända eller överföra med den efterfrågade räckvidden i ett marknät. Bolaget ska utifrån dessa utgångspunkter och de regulativa förutsättningarna agera ute slutande affärsmässigt. Uppföljning

av samhällsuppdraget sker inom Reger ingskansliet. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Kia Orback Pettersson

Åsa Sundberg

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Kia Orback Pettersson Led: Kristina Ekengren och Nils Petter Tetlie. Nyval av Johan Hedensiöö, Ola Salmén och Annika Viklund vidstämman2017,JeanetteAlmgren,Håkan

Dahlström, Fredrik Rystedt och Martin Tivéus avgick Arb rep: Elisabeth Chougui, Jan Ossfeldt Rev: Björn Flink (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

270 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (125) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	2 003	1 971
Rörelseresultat	349	464
Resultat före skatt	329	457
Nettovinst	995	477
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	5 535	5 273
Anläggningstillgångar	2 664	3 691
Eget kapital	3 322	2 602
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-1 441	231
Operativt kapital	1 881	2 833
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	17,4	23,5
Re, Avkastning på eget kapital	33,6	19,3
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	14,8	16,2
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,4	0,1
Soliditet, %	60,0	49,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	266	258
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	210	285
Antal anställda i medeltal	612	604
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Könsfördelning
20					Kvinnor
20					Män
80	63	38	50	50	Män
80	63	38	50	50
Anställda	Ledning		Styrelse1
1) Valda för 2017/2018

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Vasallen AB utvecklar och förädlar nedlagda regementen och andra försvars fastigheter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter för att sedan avyttra dessa.

Vasallen har sedan start 1997 förvärvat totalt 24 fastighetsbestånd över hela Sverige. Av dessa är 21 i dag utvecklade och sålda. Efter att stora delar av fastig hetsbeståndet avyttrades 2012 har utvecklingsarbetet koncentrerats på att skapa olika typer av bostäder på de orter där Vasallen finns kvar. På sikt är planen att avveckla bolaget.

Viktiga händelser 2016

•Vasallens fastighetsinnehav i Kristine hamn benämnt Presterud såldes per den 1 april. Presterud omfattar ett markområde om 57 hektar och cirka 64 000 kvadratmeter lokaler.

•Hela fastighetsbeståndet i Sollefteå, Hågesta, exklusive ett trygghets boende, såldes per den 30 juni. Fastig heterna i Sollefteå förvärvades av Fortifikationsverket redan år 2000. Vasallen har genom ett nära sam arbete med kommunen och det lokala näringslivet utvecklat Hågesta till en ny stadsdel i Sollefteå.

•Koncernens hyresintäkter minskade kraftigt med föregående år. Den huvudsakliga orsaken är försäljningen av fastighetsbeståndet i Kristinehamn samt i Sollefteå.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Lönsamhet: Avkastningen på det genomsnittliga egna kapitalet över en förädlingscykel ska motsvara riskfria

räntan plus 4 procentenheter. Avkast ningen blev negativ för 2016. För de senaste fem åren uppgår avkastningen i genomsnitt till 4,6 procent vilket understiger målet med 0,7 procenten heter. Det låga resultatet beror på kraf tigt minskade hyresintäkter på grund av att huvuddelen av beståndet har sålts.

•Kapitalstruktur: Soliditet minst

50procent, räntetäckningsgrad över

2.Soliditeten överstiger 50 procent. Räntetäckningsgraden uppgick till 9 på grund av minskade intäkter och målet uppnås inte.

•Utdelning: 30–50 procent av resultatet efter skatt. Ingen utdelning på grund av negativt resultat.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Nöjdkundindex (NKI) ska vara lägst 80. Årets NKIundersökning gav resultatet 85, vilket är över målet.

•Sjukfrånvaron ska inte överstiga 3 procent. Sjukfrånvaron uppgick

till 2,0 procent, vilket gör att målet uppfylls.

•Energiförbrukningen ska vara lägre än 100 kWh/kvadratmeter och år. Energiförbrukningen för 2016 upp gick till 137 kWh/kvm, vilket är något högre än föregående år. Målet på

100 kWh/kvm uppnåddes därmed inte. Vasallen har sedan 2011 sålt en stor del av de färdigutvecklade fastig heterna med goda energiprestanda, vilket förklarar den relativt höga energiförbrukningen i det nuvarande beståndet.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Statens ägarandel 100%

Ordf: VD:

Charlotte Axelsson

Leif Rytter

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Charlotte Axelsson Led: Agneta Kores, Daniel Kristiansson och Tomas Werngren.

BiljanaPehrssonavgickvidstämman2017

Arb rep: Mats Sundqvist Rev: GunillaAndersson

(EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 148 (148) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 74 (74) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	32	47
Värdeförändringar	-3	24
Rörelseresultat	-22	14
Resultat före skatt	-23	13
Nettovinst	-13	19
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	590	698
Anläggningstillgångar	470	625
Eget kapital	528	626
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-16	-33
Operativt kapital	512	593
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-68,8	29,8
Re, Avkastning på eget kapital	-2,3	2,5
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-4,0	2,4
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	-0,1
Soliditet, %	89,5	89,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	155	151
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	85
Antal anställda i medeltal	15	19
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Könsfördelning
					Kvinnor
33	67	100	50	50	Män

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Vattenfall AB är ett svenskt, statligt ägt energiföretag med cirka 20 000 med arbetare och verksamhet i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien och Finland. Vattenfall fokuserar på tillväxt inom affärsområden som driver omställningen till ett för nybart energisystem och har som mål att vara ledande inom hållbar produktion och därigenom trygga en tillförlitlig och kostnadseffektiv energiförsörjning.

Låga elpriser och överkapacitet i marknaden gör att läget fortfarande är ansträngt inom energisektorn. Detta har i sin tur gett upphov till betydande ned skrivningar under 2016 varav majoriteten annonserades i andra kvartalet. Det underliggande rörelseresultatet för den kvarvarande verksamheten har dock för bättrats jämfört med 2015, där Vatten falls fokus på kostnadsbesparingar har varit en viktig bidragande faktor till sammans med förbättrade resultat inom affärsområdena Heat och Customers & Solutions. Större klarhet avseende reg leringar kombinerat med en mer stabil finansiell situation skapar den finansiella flexibilitet som behövs för att kunna investera för framtiden. Genom att fort sätta Vattenfalls starka tillväxt inom förnybar energiproduktion, förbättra kundupplevelsen, utveckla decentralise rade lösningar för el och värme, minska klimatpåverkan och öka kostnadseffek tiviteten i kärnverksamheten kommer Vattenfall kunna skapa betydande möjligheter för framtiden.

Viktiga händelser 2016

•Försäljning av den tyska brunkolsverk samheten till energibolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments.

•Den svenska parlamentariska energi överenskommelsen med ambitionen om ett 100 procents förnybart framtida energisystem skapar förutsättningar för investeringar i kärnkraft och vattenkraft och möjliggör fortsatta investeringar i förnybara energislag.

•Fortsatt satsning på utbyggnad av vindkraft med 297 MW ny idrifttagen kapacitet under 2016, varav merparten är hänförlig till den tyska havsbaserade vindkraftsparken Sandbank.

•I oktober godkände Tysklands för bundsregering ett lagförslag om en fond för tyskt kärnavfall, vilket i december godkändes av Tysklands parlament. Godkännande från EU kvarstår och förväntas ske i början av 2017.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål och uppföljning

•Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till 9%. Avkast ningen uppgick till 0,5% ( 1,8%) för den kvarvarande verksamheten och 8,5% (8,2%) för Totala Vattenfall. Avkastning på sysselsatt kapital har påverkats negativt av nedskrivningar.

•Internt tillförda medel/justerad netto skuld ska uppgå till 22–30%. Internt tillförda medel/justerade nettoskuld uppgick till 21,6% (19,5%) för den kvar varande verksamheten och 22,6% (21,1%) för Totala Vattenfall.

•Skuldsättningsgraden ska uppgå till 50–90%. Per den 31 december 2016 uppgick skuldsättningsgraden till 60,5%.

•Utdelningen ska uppgå till 40–60% av årets resultat efter skatt. Till följd av nega tivt resultat efter skatt, föreslår styrelsen, att ingen utdelning lämnas för 2016.

Strategiska mål och uppföljning

•Kundlojalitet, som mäts med verktyget Net Promotor Score (NPS) ska dels vara positiv i absoluta termer samt +2 i jämförelse med Vattenfalls konkurren ter. För 2016 uppgick NPS till +7.

•Idrifttagen kapacitet av förnybar energi ska uppgå till minst 2 300 MW acku mulerat från 2016 till 2020. Hittills har 297 MV installerats under 2016.

•Absoluta koldioxidutsläpp ska uppgå till högst 21 miljoner ton år 2020. Exponeringen har minskat till 23,1 miljoner ton för den kvarvarande verksamheten, främst till följd av brunkolsförsäljningen.

•Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till 9%. Se ekonomiska mål.

•Den olycksrelaterade frånvaron (LTIF

– Lost Time Injury Frequency), uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 mil jon arbetade timmar, ska högst uppgå till 1,25. För 2016 låg LTIF på 2,0.

•Index över medarbetarengagemang ska uppgå till lägst 70%. För 2016 upp gick detta index till 57%.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Könsfördelning
24					Kvinnor
					Kvinnor
					Män
					Män
76	36	64	44	56
Anställda	Ledning		Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Statens ägarandel 100%

Ordf: Lars G Nordström VD: Magnus Hall

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018

Ordf: Lars G Nordström Led: Fredrik Arp, Viktoria Bergman, Håkan Erixon, Tomas Kåberger, Jenny Lahrin, Åsa Söderström Jerring och Hilde Tonne.

Nyval av Fredrik Rystedt vid stämman 2017, Staffan

Bohman avgick Arb rep: Johnny Bernhardsson, Ronny Ekwall, Rolf Ohlsson Arb suppl: Christer

Gustafsson, Robert Lönnqvist, Jeanette Regin Rev: Staffan Landén (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

685 (625) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 330 () tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet. Arvode utgår inte heller till arbetstagarrepresentanter.

		2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	139 208		143 576
Rörelseresultat		1 337	-5 069
Resultat före skatt	-5 045		-9 845
Resultat från avvecklad verk-	-23 833		-14 578
samhet
Nettovinst	-26 004		-19 766
- varav hänförbart till minoritet		320	-3 094
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	409 260		462 317
Anläggningstillgångar	304 628		343 291
Eget kapital	83 800		115 956
- varav minoritet	15 528		11 972
Nettoskuld	50 724		64 201
Justerad nettoskuld	124 741		137 585
Operativt kapital	208 541		253 541
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		1,0	-3,5
Re, Avkastning på eget kapital		-26,0	-16,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt		0,6	-1,9
kapital (genomsnitt), %
ROCE, Avkastning på syssel-		0,5	-1,8
satt kapital, %
Internt tillförda medel/juste-		21,6	19,5
rad nettoskuld, %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,6	0,6
Soliditet, %		20,5	25,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	23 070		28 726
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda, heltidstjänster	19 935		28 5671
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

1) 6 802 heltidstjänster avser brunkolsverksamheten.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Vattenfalls utveckling i förhållande till EU:s 2020-mål
I samband med att Vattenfalls uppdrag		Vattenfalls utveckling och verksamhet
förtydligades 2010 uttalade riksdagens		med EU:s 2020mål som referenspunkt.
näringsutskott1 vikten av att regeringen		Återrapportering sker årligen i verksam
fortlöpande informerar riksdagen om		hetsberättelsen.

	Mål	Strategi	Utveckling 2016

CO2-utsläpp	Vision att vara klimat-	Vattenfall har tagit fram en hand-	Största förändringen	Koldioxidutsläpp
	neutral 2050 (och	lingsplan för minskade koldioxid-	av CO2-exponeringen	85,0	88,4
	undersöker möjlig-	utsläpp med målet att:	beror på försäljningen			82,3	83,8
	heterna att bli klimat-	• Sänka Vattenfalls koldioxid-	av brunkolsverksam-					67,7
	neutral ännu tidigare)	utsläpp till noll.	heten. Koldioxidutsläp-					67,7
	och i Norden redan	• Ställa krav på våra leverantörer	pen 2016 för den kvar-
	2030.Strategisktmål	att minska sina utsläpp.	varande verksamheten
	att nå 21 miljoner ton i	• Göra det möjligt för våra kunder	var på liknande nivå	22,6	24,8	21,7	23,4	23,2
	absoluta utsläpp	att nå sina klimatmål.	som 2015; 23,2 (23,4)	22,6	24,8	21,7	23,4	23,2
	till 2020.		Mton. Inklusive brun-	2012	2013	2014	2015	2016
			kolsverksamheten	CO2, Mton
			uppgick koldioxidut-	CO2, Mton
			uppgick koldioxidut-	(exkl. brunkolsverksamheten)
			släppen för 2016 till	CO2, Mton
			67,7 (83,8) Mton.	(inkl. brunkolsverksamheten)

Förnybara energikällor	Vattenfalls mål att bli	Vattenfall ska fortsätta att växa	297 MW förnybar kapa-	Ny, förnybar kapacitet
	en ledande utveck-	inom förnybar energi genom	citet installerades totalt
	en ledande utveck-	inom förnybar energi genom	citet installerades totalt				3002
	lare och operatör av	att utveckla, förvärva och delta i	under 2016. Kapacite-				3002
	vindkraft i nordvästra	upphandlingar av land- och havs-	ten utgörs av den tyska
	Europa, målet är att	baserade vindkraftsparker och	havsbaserade vind-
	nå minst 2 300 MW ny	dra nytta av kunskapen och erfa-	kraftsparken Sandbank
	kapacitet ackumulerat	renheten inom både byggandet	(216 MW av totalt 288			471	297
	2016–2020.	och driften av vindkraft.	MW), de svenska land-			471	297
	2016–2020.	och driften av vindkraft.	MW), de svenska land-
		• Öka antalet pågående projekt.	baserade vindkrafts-	51
		• Minska de genomsnittliga el-	parkerna Högabjär	51
		produktionskostnaderna (LEC).	(38 MW) och Höge Väg	2014		2015	2016
		• Minska kapitalbehovet genom	(38 MW) samt 5 MW		Ny kapacitet (MW)
		• Minska kapitalbehovet genom	(38 MW) samt 5 MW		Ny kapacitet (MW)
		finansiellapartnerskap.	solkraft intill Vattenfalls		2020 mål
		finansiellapartnerskap.	solkraft intill Vattenfalls		2020 mål
		• Bygga upp ny verksamhet med	brittiska landbaserade
		fokus på solcellsteknik och	vindkraftspark Parc
		batterilagring för integrering av	Cynog i Wales.
		förnybar elproduktion.

Energieffektivisering	1 000 GWh intern	Vattenfall jobbar kontinuerligt	Under2016uppnåddes	Förbättradenergieffektivitet
	besparing 2020	medattökaenergieffektivise-	330 GWh i interna effek-		1 066
	jämfört med 2015.	ringen genom att:	tiviseringsförbättringar,			000
		• Expandera fjärrvärme.	huvudsakligen genom			000
		• Göra Energikartläggningar.	uppgradering av kärn-			1
		• Göra Energikartläggningar.	uppgradering av kärn-
		• Byta/uppgraderatillmerenergi-	och vattenkraftverk
		effektivakomponenter.	och genom att ersätta	435		330
		• Hjälpakundermedenergieffek-	lokala värmepannor	435		330
		• Hjälpakundermedenergieffek-	lokala värmepannor
		tivisering.	med fjärrvärme.
				2014	2015	2016
				Effektivisering (GWh)
				2020 mål
Källa: Vattenfalls årsredovisning 2016, Vattenfall.
1) Betänkande 2009/10:NU23.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

V.S. VisitSweden AB marknadsför Sverige internationellt, som varumärke och som destination.

VisitSweden ägs till hälften av svenska staten och till hälften av Svensk Turism. Genom sin verksamhet bidrar VisitSweden till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Turistnäringen är en viktig arbetsgivare som skapar efterfrågan på arbetskraft runtom i landet.

Viktiga händelser 2016

•Den 17 december 2015 fastställ

des de statliga medlen för år 2016 till totalt 139,6 miljoner kronor. Av dessa beslutade regeringen att 30 miljoner kronor ska användas för att genomföra satsningar på nya tillväxtmarknader som Indien och Kina, marknadsföra hållbar natur och ekoturism på lands bygden och genomföra insatser för att förlänga utländska dagsbesökares vis telse i Sverige.

•VisitSweden har under 2016 börjat arbeta efter en ny digital strategi som ska öka attraktionskraften för Sverige som turistland och svenska upplevelser och destinationer. Den ska göra Sverige mer synligt och engagera fler människor på de digitala plattformar där Sverigeintresserade resenärer rör sig. Dagens resenärer har på kort tid fått nya möjligheter att hämta inspira tion från en mängd lokala och globala digitala resetjänster och dela med sig av sina erfarenheter, som ett resultat av en snabb digitalisering och globa lisering. Det är ett paradigmskifte som redan är tydligt på VisitSwedens utlandsmarknader. Ett ännu tätare samarbete med besöksnäringen och viktiga internationella aktörer ska göra det enklare för resenären att drömma om och öka tillgängligheten av svenska upplevelser där resenären planerar sin resa och göra det enklare att komma till bokning.

•I november meddelade styrelsen sitt beslut att entlediga VD:n Thomas Brühl. Ekonomichefen Kristina Ösund utsågs tillförordnad VD under rekryteringsperioden.

•Visit Swedens och Svenska institutets initiativ för hållbart mode, ShareWear,

engagerade människor i 117 länder. ShareWear skapade 400 rubriker

i några av världens största medier och nådde 376 miljoner människor. Tanken bakom ShareWear, ett initi ativ som genomfördes tillsammans med svenska modeföretag, ASFB och Swedish Fashion Council, var att skapa medvetenhet kring de stora mängder kläder som slängs varje år och i stället uppmuntra människor att dela vidare sina plagg till andra.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Inga ekonomiska mål har beslutats av bolagsstämman.

Hållbarhetsmål

•Miljömässig hålbarhet: VisitSwedens

CO2utsläpp under 2016 ska inte över stiga 424 ton.

•Social hållbarhet: Implementering av värdegrunden och uppförandekoden på bolagets samtliga marknader.

•Ekonomisk hållbarhet: Ekonomi i balans över tid, med resultat enligt av styrelsen godkänd prognos.

Uppföljning hållbarhetsmål

•Miljömässig hållbarhet: VisitSwedens CO2utsläpp för 2016 översteg målet.

•Social hållbarhet: Bolagets värdegrund och uppförandekod har implementerats.

•Ekonomisk hållbarhet: VisitSwedens resultat för 2016 var lägre än väntat.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

VisitSweden har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och verksamhet inom ramen för samhällsuppdraget finansie ras med anslag. Uppföljning av samhälls uppdraget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Statens ägarandel 50%

Ordf: Karin Johansson Tf VD: Kristina Ösund

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Nyval av Karin Johansson vid stämman

2017, Elisabeth Gauffin avgickLed: Lotta Boman, Kristina Ekengren, Mats Forslund, Elisabeth Haglund, Jari Virtanen och Eva Östling. Rickard

Törnblomvaldesvidstämman2017,AndersEslan- der avgick Huvudansvarig rev: Ann-Christine Hägglund (PwC) samt Victor Brusewitz (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

130 (110) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 60 (55) tkr och till stämmovald suppleant 24 (24). Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	269	254
Rörelseresultat	-13	9
Resultat före skatt	-13	9
Nettovinst	-14	8
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	92	73
Anläggningstillgångar	3	2
Eget kapital	20	34
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-44	-38
Operativt kapital	-24	-4
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-4,9	3,4
Re, Avkastning på eget kapital	-50,7	27,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	96,0	-305,3
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-2,2	-1,1
Soliditet, %	22,2	46,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	0
Anslag, mnkr	140	140
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	82	75
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Voksenåsen AS driver den kurs och konferensanläggning i Oslo som är Norges nationalgåva till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget. Programverksamheten syftar till att främja det svensknorska samarbetet och spegla Sveriges och Norges engagemang internationellt.

Viktiga händelser 2016

•Omfattande programverksamhet.

•Sommerakademi Voksenåsen firade 20årsjubileum med rekord i antalet sökande.

•Nysatsning på profil och marknads föring.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål och uppföljning

•Voksenåsen ska fortsatt vara en ledande nordisk kurs och konferens anläggning, även sett i ett interna tionellt perspektiv. Resultatet av den kommersiella verksamheten är gott vid jämförelser med de närmaste konkurrenterna inom hotell och konferensbranschen.

•Voksenåsens unika karaktär gör institutionen särskilt lämpad att vara en god arena för utveckling, innovation, konfliktlösning och andra processer inom kultur, politik, näringsliv och samhällsansvar. Programverksamheten är varierad med internationell prägel som innehåller teman relevanta för

båda länderna.

Samhällsuppdrag

•Nationalgåvan Voksenåsen ska genom olika former av verksamhet stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

•Vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur och samhällsliv i Sverige och Norge. Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myn digheter och organisationer i Norge och Sverige samt ett varierat program utbud.

•Erbjuda konkurrenskraftig boende miljö och hävda sig väl i konkur rens med liknande anläggningar i Osloområdet samt uppnå god lön samhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Uppföljning av samhällsuppdrag

•Programverksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna med stor samverkan med olika organisationer och institutioner i både Norge och Sverige. Resultatet av den kommersiella verksamheten är gott, även om omsättningen minskat bland annat mot bakgrund av en hotell och restaurangstrejk i Norge under april–maj 2016.

VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Statens ägarandel 100%

Ordf: Maria Larsson	VD: Maria af Klinteberg
	Herrestahl

Styrelse och revisorer valda för 2017/2018 Ordf: Maria Larsson Led: Thomas Fürth, Jörn Holme, Helene Larsson Pousette och Ellen Marie Saethre-McGuirk. Nyval av Espen Daae, Jan Gulliksen och Mia Käll Spendrup vid stäm- man 2017 då Jan Andréasson, Azka Baig, Åsa

Bergenheim och Sverre Jervell avgick Rev: Trine Angell-Hansen (RSM Norge AS)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

55 (44) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 20 (10) tkr.

	2016	2015
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	41	47
Rörelseresultat	0	-1
Resultat före skatt	-1	-1
Nettovinst	0	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	16	20
Anläggningstillgångar	11	13
Eget kapital	6	8
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	3	3
Operativt kapital	8	11
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-0,5	-1,3
Re, Avkastning på eget kapital	0,0	0,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt	-2,1	-5,8
kapital (genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,4
Soliditet, %	36,9	38,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	2
Anslag, mnkr	12	14
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	45	48
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning
			29		Kvinnor
51	49	71		50	Män
			50

Anställda Ledning Styrelse1

1) Valda för 2017/2018

Skr. 2016/17:140

Bilaga

Ö V R I G A B O L A G O C H V E R K S A M H E T E R

Övriga bolag och verksamheter

Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norrlandsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy. Förvaltningsorganisationen för bolag med statligt

ägande övertog förvaltningen av statens ägarandel i dessa verksamheter den 1 januari 2015.

EUROFIMA

EUROFIMA European Company for the Financing of Rail road Rolling Stock erbjuder finansiering av järnvägsfordon till sina aktieägare. Aktieägare är huvudsakligen europeiska järn vägsföretag. Bolaget bildades 1956 utifrån ett internationellt för drag mellan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess med en gradvis liberalisering av järnvägsmarknaden för persontåg står bolaget inför ett antal utmaningar. Genom att vidta åtgärder kan bolagets relevans i framtiden öka. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).

Viktiga händelser 2016

•Det extremt låga ränteläget i världen är fortsatt utmanande för lönsamheten.

•EUROFIMA har fortsatt fokus på att balansera uppdraget med ansvarsfull riskhantering.

•Andelen noninvestmentgradelån fortsätter att minska.

•Under 2016 ökade utlåningen med över 100 procent till CHF 1,7 miljarder. De huvudsakliga låntagarna var Schweizerische Bundesbahnen SBB, NV Nederlandse Spoorwegen, SNCB och ÖBBHolding AG.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961. Stiftelsekapitalet är tillskjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja främst små och medelstora företags utveckling i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt.

Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild upp märksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Dessutom är Norrlandsfonden delägare i ett antal bolag med riskkapital och inkubatorverksamhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd och Arctic Business Incubator.

Kapitalbasen i stiftelsen uppgår till drygt en miljard kronor. Norrlandsfonden har 15 medarbetare, varav åtta kvinnor och sju män. Vid utgången av 2016 hade Norrlandsfonden ett total engagemang om 948 miljoner kronor till totalt 434 kunder. Under 2016 tillkom 95 nya kunder. VD för Norrlandsfonden är LarsOlov Söderström.

Norrlandsfondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden 1 juli 201630 juni 2017 har regeringen förordnat följande ledamöter och revisorer:

Ordf: Tomas Lejon Led: Erik Bergkvist, Leif Boström (förordnad april17), Katarina Green, Kajsa Hedberg, Per Nordgren, AnnaCaren Sätherberg, Carina Östansjö.

Rev: Johanna Sällvin, Hans Öystilä (KPMG)

Arvode till styrelsen ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 50 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Industri fondens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på affärsmässig grund finansiera små och medelstora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt. Allt överskott används för nya investeringar.

Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svensk anknytning. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Investe ringshorisonten är som regel 5–10 år. Bland några av Industri fondens framgångsrika investeringar återfinns Arcam, Oatly och CellaVision.

Industrifonden har 25 medarbetare, varav tio kvinnor och 15 män. Kapitalbasen var 30 juni 2016 drygt 4 miljarder kronor, varav knappt hälften är investerat i ett 70tal bolag. Under verksamhetsåret 2015/16 investerades 327 miljoner kronor, vilket avsåg 39 miljoner kronor i tre nya bolag och 288 miljo ner kronor följdinvesteringar i befintliga portföljbolag. VD för Industrifonden är Anders Slettengren.

Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden 1 november 2016–31 oktober 2017 har regeringen förordnat följande ledamöter och revisorer:

Ordf: Charlotte Brogren Led: Katarina Green, Lars Gaten beck, Samir Kamal, Christer Nilsson, Bo Normark, Mernosh Saatchi. Rev: Jonas Ståhlberg, Daniel Wassberg (Deloitte)

Arvode till styrelsen ordförande uppgår till 125 (125) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

84	VERK SAMHE TSBER ÄT TELSE FÖR BOL AG MED STATLIGT ÄGANDE 2016

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT L I G T Ä G A N D E I M O D E R N T I D

Statligt ägande i modern tid

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tiden. Sammanställningen nedan syftar till att kort sammanfatta de viktigare bolagshändelserna i det statliga ägandet.

1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemibranscherna med flera. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstrukturering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i

en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20 procent av landets industriinvesteringar.

1981 Staten överlåter sin hälftenandel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fortsätter.

1984 Nokia köper 70 procent av satellit- och TV-tillverkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och Oljekonsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar

OK Petroleum, OKP, med statliga finska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebolaget Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvars- koncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildat till aktiebolag, samt köper Bofors.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en stats- obligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikes-

flyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kom- mersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvarskoncernen Celsius men behåller röst- majoriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som sam- finansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.

Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till AmuGruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

88	V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT L I G T Ä G A N D E I M O D E R N T I D

1980	1988	1992

1993	2000		2005

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penning- lotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offentliggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNordbanken.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepartemen- tet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avskaffades) och Värdepapperscentralen (VPC).

2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduceras. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafiken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraffiCare och Unigrid.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vil- ket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemen- samt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktieägare får nyemitterade aktier. Staten äger därefter 21,4 procent av SAS AB.

2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Statens äger där- efter 46 procent av TeliaSonera.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvär- vet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Innovationsbron bildas med uppgift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hanteringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 procent i TeliaSonera. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.

2008 Staten säljer sitt innehav i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. Försäljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljar- der kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklingsverksam- het inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riksgäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den finansiella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.

2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verk- samheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemis- sioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket.

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT L I G T Ä G A N D E I M O D E R N T I D

2009	2010	2011

2013	2014	2017

2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omreg- leringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio nationellt strategiska flyg- platser från Luftfartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansieringsverksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för 145 miljoner kronor.

2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprovningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritets- ägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majoritetsägaren, staten, behåller resterande del av Bilprovningen och blir 100-procentig ägare till bolaget.

2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för finansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Automobile Parts (senare Orio), reservdelstillverkaren vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverkaren Saab, flyttas till Finans- departementet. Staten avvecklar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (13,4 procent) genom att vid två tillfällen under

året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsamhet och stärkt den finansiella ställningen via en emission av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndigheten som bildas den 1 januari 2014. Ersätt- ningsmark i Sverige och Svenska Miljöstyrningsrådet försätts i likvidation. I maj 2014 beslutades vid extra bolagsstämma i

Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbola- get Bostadsgaranti. Försäljningen utgör en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet. Regeringen fick riksdagens bemyn- digande att avyttra tillgångar och skulder i ESS till ett konsor- tium för europeisk forskningsinfrastruktur och att likvidera bolaget.

2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finansdepartementet till Näringsdepartementet och ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser. Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.

2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsförfarande tillsammans med norska staten. Efter försäljningen äger staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS, motsvarande cirka 17,2 procent av antalet stamaktier och cirka 17,1 procent av antalet röster i SAS. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 mil- joner kronor. Regeringen presenterar ett förslag på en ny risk- kapitalstruktur som ska investera i investeringsteam, så kallade venture capital-fonder, tillsammans med privat kapital. Propo- sitionen behandlas av riksdagen och närings- och innovations- ministern bemyndigas att etablera det nya riskkapitalbolaget som får namnet Saminvest. Likvidationen av Miljöstyrnings- rådet avslutas.

2017 Den 1 januari tillförs aktierna i de två statliga riskkapital- bolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation till statens nya riskkapitalbolag Saminvest.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

Skr. 2016/17:140

Bilaga

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R

Redovisningsprinciper

Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktie- bolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skeppshypotekskassan. Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finan- siell information som upprättats av de berörda bolagen. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förval- tas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger

20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den kon- soliderade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intresse- bolag, det vill säga där staten har en kapitalandel understigande 50 procent har, i det fall staten äger 20 procent eller mer, med- räknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en koncern och där- för upprättas inte heller en koncernredovisning enligt det for- mella regelverket. Sammanställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande i finansiella termer. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med stat- ligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassa- flödesanalys har dock komprimerats.

I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presenterar respektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovi- sats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyckel- tal bolagen själva redovisat (se definitioner nedan).

För den konsoliderade redovisningen gäller följande.

•De bolag som ingår i sammanställningen är av olika karak- tär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upp- rättandet av sina finansiella rapporter. Rapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som till- lämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de finan- siella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag har under 2014 övergått till att tillämpa BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

•Av regeringens riktlinjer för extern rapportering för bolag med statligt ägande framgår att bolagens finansiella rapporter ska upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på noterade bolag. Fr.o.m. 2005 ska noterade bolag inom EU upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.

•Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intressebolaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konsoliderade resultaträkningen på en rad i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel i intressebolagets eget kapital tillförts den konsoliderade balansräkningen.

•Dotterbolag i vilka det finns en minoritet har justerats i resultaträkning och balansräkning. Justeringen innebär att minoritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotterbolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.

•Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sed- vanliga konsolideringsmetoder för koncerninterna mellan- havanden. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern. Av denna anledning finns inte heller det underlag som erfordras för att möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de rappor- terande bolagen.

•Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de finan- siella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.

För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

Skr. 2016/17:140

Bilaga

P R O P O S I T I O N S F Ö R T E C K N I N G

Propositionsförteckning

BOLAG / Proposition

Akademiska Hus

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)

Almi Företagspartner

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104)

APL, Apoteket, Apoteksgruppen

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58) (prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153) (prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279)

Arlandabanan Infrastructure

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Bilprovningen

(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)

Bostadsgaranti

(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:BoU8, rskr. 1983/84:64) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212)

Dramaten

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

ESS

(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126)

(prop. 2012/13:190, bet. 2012/13:UbU7, rskr. 2012/13:54) (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90)

EUROFIMA

(prop 1955:211)

(prop 1992/93:176, bet 1992/93 TU36)

Green Cargo

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286)

Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224) (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89)

BOLAG / Proposition

Industrifonden

(prop 1978/79:123, bet 1978/79:NU59, rskr 1978/79:415) (prop 1992/93:82, bet 1992/93:NU19, rskr 1992/93:145) (prop 1994/95:100, bet 1994/95:NU18, rskr 1994/95:300)

Infranord

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)

Jernhusen

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238)

Lernia

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103)

LKAB

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Metria

(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188)

Miljömärkning Sverige

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21)

Operan

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

Orio

(prop 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287)

PostNord

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

RISE Research Institutes of Sweden

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2001/02:2 bet. 2001/02:NU:5, rskr. 2001/02:64) (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103)

Samhall

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)

(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/91:AU16, rskr. 1991/92:249)

Saminvest

(Prop 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23, rskr 2915/16:295)

92	V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

100

Skr. 2016/17:140

Bilaga

BOLAG / Proposition

SAS

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17), rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102)

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417) (prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129)

(prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr. 2005/06:126–128) (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

SEK

(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)

(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)

(prop. 2015/16:1, utgiftsområde 24, bet. 2015/16:NU1, rskr 2015/16:89)

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281)

(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305)

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BOU10, rskr. 2002/03:216)

(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FIU21, rskr. 2003/04:273)

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet. 1999/2000:NU1, rskr.1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)

(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:NUI, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)

(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

P R O P O S I T I O N S F Ö R T E C K N I N G

BOLAG / Proposition

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114)

Sweden House

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

Swedesurvey

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38)

(prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4 rskr. 2010/11:36)

Telia Company

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

Teracom Group

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)

(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)

(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263)

VisitSweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72) (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

101

Skr. 2016/17:140

Bilaga

H Å L L B A R A L Ö N E R

Hållbara lönenivåer och anställningsnivåer

Ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga.

Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.

En förtroendefråga

I dag har kravet på sunda ersättningssystem blivit en av de viktigaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och interna- tionellt. Ersättningar kritiseras för att vara icke transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orätt- visa inom bolagen och i samhället. En viktig del i bolagsstyr- ningen av bolagen med statligt ägande är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärl- dens förväntningar är höga på hur bolagen med statlig ägande och dess företrädare ska uppträda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell och ansvarsfull ägare.

Riktlinjer för anställningsvillkor

Total kontantersättning, VD, median Kr

Privat		Statligt				10900000
1470000	1680000	2760000	3280000	5240000	3480000	10900000	7330000

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Total kontantersättning, övriga ledande befattningshavare, median Kr

1180000

1060000

1260000

1410000

1580000

1510000

3080000

3840000

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Den 22 december 2016 beslutade regeringen om nya riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befatt- ningshavare i bolag med statligt ägande. De nya riktlinjerna ska tillämpas från och med årsstämman 2017. För verksamhets- året 2016 tillämpas de tidigare riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande, som beslutades den 20 april 2009. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa riktlinjer.

I bolag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regering- ens riktlinjer tillämpas så långt som möjligt. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare tillämpas. Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsen- lig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

Uppföljning

Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av ersättningsnivåerna i bolagen med statligt ägande. Regerings- kansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare har efterlevts under 2016. Undersökningen har baserats på information från bolagen gällande anställningsvill- kor och ersättningar till ledande befattningshavare. I studien undersöks hur bolagen följer riktlinjerna och dessutom jämförs ersättningsnivåer i bolagen med marknadsdata från privatägda bolag. 120 representativa jämförelsebolag har identifierats och ingår i undersökningen. Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida den totala kontantersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”. Med total kontantersättning avses alla fasta och kortsiktiga rörliga ersättningar till den anställde.

Grupp 1: bolag med omsättning mindre än eller lika med 850 mnkr, Grupp 2: bolag med omsättning 851–3 300 mnkr, Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr,

Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

Andelen VD:ar som har förmånsbestämd pension fortsätter att minska

Andelen VD:ar som har förmånsbestämd pension har minskat. År 2016 hade knappt en sjundedel (15 procent) av alla VD:ar och strax under hälften (40 procent) av övriga ledande befattnings- havare förmånsbestämd pension. För ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag skulle inte utgå längre än i 18 månader.

Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsveder- lag skulle således inte överstiga 24 månader. Samtliga ledande befattningshavare har 24 månader eller kortare sammanlagd uppsägningstid och avgångsvederlag. Enligt regeringens rikt- linjer från 2009 skulle pensionsåldern i bolagen inte understiga 62 år och borde lägst vara 65 år. För 2016 har tre ledande befatt- ningshavare i två bolag en pensionsålder som är lägre än 62 år.

Lägre ersättning än marknaden för VD:ar i de större bolagen

Bolagen med statligt ägande och marknadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper baserat på bolagens omsättning. Total kontantersättning till VD i grupp 3 och 4 visar att median- ersättningen i statligt ägda bolag ligger under den privata markna- dens medianersättning. Däremot ligger medianersättningen till VD i grupp 1 och 2 något över den privata marknadens median. De statligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande befattningshavare ligger i linje med marknadens median.

Positiv utveckling av efterlevnad

I 2016 års uppföljning av ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare” framgår att:

•ingen VD i bolagen med statligt ägande har rörlig ersättning,

•tre personer har en pensionsålder under 62 år,

•andelen VD:ar med förmånsbestämd pension har minskat,

•rörligersättningförekommeriettfallförövrigaledandebefattningshavare.

94	V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

102

Skr. 2016/17:140

Bilaga

B O L A G E N S R A P P O R T D AT U M

Bolagens rapportdatum

		Delårsrapport	Delårsrapport	Delårsrapport	Bokslut
Bolag	Årsstämma	jan–mars	jan–juni	jan–sep	jan–dec
Akademiska Hus	170428	170428	170715	171027	feb 2018

Almi Företagspartner	170420	170428	170815	171031	180215
APL (Apotek Produktion & Laboratorier)	170331		170814		180215

Apoteket	170420	170421	170719	171019

Apoteksgruppen	170427	170430	170815	171031	180215

Arlandabanan Infrastructure	170420		170815

Bilprovningen	170427	170427	170815	171026	180214

Bostadsgaranti	170329

Dramaten	170421		170829		180322
Green Cargo	170425	170426	170811	171025	180208

Göta kanalbolag	170421
Infranord	170425	170426	170801	171027	180214

Jernhusen	170427	170428	170712	171025	feb 2018
Lernia	170428	170428	170717	171027

LKAB	170427	170427	170814	171026	180215

Metria	170427	170428	170714	171027

Miljömärkning Sverige	170426

Operan	170428

Orio	170428	170502	170815	171025	180215

PostNord	170427	170428	170728	171027	180209
RISE Research Institutes of Sweden	170421	170430	170815	171031	180215

Samhall	170427	170428	170815	171027	180205
Saminvest	170428	170428	170719	171023	180215

SAS	170222	170308	170621	170905	171212

SBAB	170424	170425	170719	171026	180209

SEK	170322	170425	170718	171024	180201

SJ	170425	170425	170721	171025

SOS Alarm	170426	170428	170816	171031	180216

Specialfastigheter	170424	170424	170712	171019
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	170426	170428	170815	171031	180215

Statens Bostadsomvandling	170428	160421	160811	161026	170207
Sveaskog	170426	170426	170717	171026	jan 2018

Svedab	170420	170430	170815	171031	180215
Swedavia	170427	170427	170718	171031	180215

Swedesurvey	170403	170430	170815	171031	180215

Swedfund International	170428	170430	170815	171031	180215

Svenska Skeppshypotek

Svenska Spel	170426	170131	170720	171025	180205

Svevia	170424	170424	170814	171026

Sweden House	170531
Systembolaget	170426	170427	170717	171026	180213

Telia Company	170405	170426	170720	171019
Teracom Group	170426	170427	170815	171027	180214

Vasallen	170426	170427	170824	171027	180215

Vattenfall	170427	170428	170721	171027	180207

VisitSweden	170426			171122

Voksenåsen	170522	170420	170820	171020	180301

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16					95

103

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

Statens ägarpolicy 2017

Regeringen beslutade den 22 december 2016 nedanstående ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Policyn ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 och ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades 2015. Regeringens riktlinjer för extern rapportering och riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ingår

i statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslu- tade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med långsiktigt värdeskapande som övergripande mål.

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja en lång- siktigt hållbar värdetillväxt i bolagen med statligt ägande integre- ras hållbart företagande i bolagsstyrningen. Det innebär att bola- gen ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sätt så att de åtnjuter offentligt förtroende.

En förutsättning för att de statligt ägda bolagen ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrenskraft i hela landet är att staten tillämpar god bolagsstyrning. Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag vilket ger ett förutsägbart ramverk för såväl staten som ägare som för de statligt ägda bola- gen samt innebär att statens roll som ägare är tydligt avskild från statens övriga roller.

Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Många av bolagen har sitt ursprung i affärsverksamhet inom myndighet, affärsverk eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt kon- kurrensutsatta marknader. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrensutsättning har förändrat förut- sättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen för-

ändrats betydligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag moti- verar att staten även framgent är en betydande bolagsägare.

I denna ägarpolicy redogör regeringen för uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende styr- ningen av bolag med statligt ägande.

Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majori- tetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas. Bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet ska på motsvarande sätt tillämpa statens ägarpolicy.

Regeringen lämnar en årlig redogörelse för bolag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande samt redovisa hur förvaltningen av statens bolag- sägande har utvecklats under året. Vidare redogörs i skrivelsen för bolagens måluppfyllnad och efterlevnad av statens ägarpolicy.

2. Staten som bolagsägare

2.1 Regeringens förvaltningsmandat

Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regerings- formen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grun- derna för förvaltningen av och förfogandet över statens till- gångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egen-

dom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett före- tag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett före- tag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel

i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsent- liga ändringar av bolagens verksamhetsföremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande förvaltningen.

2.2 Förvaltningen av bolag med statligt ägande

2.2.1 Regeringskansliets bolagsförvaltning

Bolagen med statligt ägande förvaltas av Regeringskansliet eller andra statliga myndigheter. Merparten av de bolag som Regeringskansliet förvaltar förvaltas av den särskilda organi- sation för förvaltning av bolag med statligt ägande som finns i Näringsdepartementet. Statsministern kan med stöd av 7 kap. 5 § regeringsformen uppdra till annat statsråd än respek- tive departementschef att ansvara för frågor som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Regeringens principer för aktiv förvaltning och styrning av de

statligt ägda bolagen omfattar därmed samtliga bolag med stat- ligt ägande.

Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för särskild sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande. Däri- genom upprätthålls en åtskillnad mellan statens roll som ägare och reglerare. I syfte att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete. Förvaltningen sker bl.a. genom att Regeringskansliet nominerar styrelseledamöter, fastställer mål samt följer upp och utvärderar bolagens verksamhet.

Bolagen med statligt ägande styrs liksom privatägda bolag med aktiebolagslagen (2005:551) som övergripande ramverk och bolagsstämman som bolagets högsta beslutande organ. Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.

96	V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

104

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

2.2.2 Styrelsenomineringsprocessen

I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bola- gens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.

Styrelsenomineringsprocessen inom Regeringskansliet koor- dineras av Näringsdepartementet. För varje bolag analyseras kom- petensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och fram- tida utmaningar, styrelsens sammansättning samt genomförda styrelseutvärderingar. I Regeringskansliets arbete med styrelse- nomineringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärde- ring av samtliga statligt ägda bolags styrelser. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds.

2.2.3 Styrelsens sammansättning

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordina- rie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Styrelsens ord- förande väljs av bolagsstämman. Vid behov kan en vice styrel- seordförande utses av bolagsstämman. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhål- landen i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda leda- möternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Vid samman- sättningen ska även mångfaldsaspekter såsom etnisk och kul- turell bakgrund vägas in. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens roller och där- för ska verkställande direktören inte vara ledamot i styrelsen.

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen all- tid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som

är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom detta område.

För att en person ska komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom bolagets affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor, hållbart företagande eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedöm- ningar av bolagets verksamhet.

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portföljnivå. För den statligt ägda bolagsportföljen (hel- och delägda bolag) ska andelen kvin- nor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent. För res- pektive bolagsstyrelse ska följande gälla. Om bolagets styrelse har

•högst tre av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas personer av båda könen

•fyra eller fem av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst två personer av vardera kön

•sex–åtta av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst tre personer av vardera kön

•nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst fyra personer av vardera kön

•fler än nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst 40 procent av vardera kön.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Diskrimine- ring som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.

2.2.4 Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter får ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelseordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvo- den beslutas av bolagsstämman. Även arvoden till styrelse- ledamöter som arbetar i av styrelsen inrättat utskott ska beslu- tas på bolagsstämma. För att utskottsarvodering ska lämnas ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Vid perioder av särskilt hög arbetsbelastning kan utskottsarvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i bolag med statligt ägande lämnas som regel inget styrelse- eller utskottsarvode. Arvode kan dock i undantagsfall lämnas till anställd i Regeringskansliet efter beslut på bolagsstämma. Ersättning till arbetstagarrepresen- tanter ska normalt inte lämnas.

Om styrelse- eller utskottsarvode faktureras av en ledamot inom ramen för näringsverksamhet godkänd för F-skatt i enskild firma eller bolag, tillkommer på beslutade arvoden sociala avgifter enligt lag, som betalas ut till styrelseledamo- tens enskilda firma eller bolag. Ett avtal med styrelseledamot som driver enskild näringsverksamhet eller styrelseledamots bolag om fakturering av styrelse- och utskottsarvode ska vara kostnadsneutralt för det utbetalande bolaget.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden gör Regeringskansliet en analys där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga men inte marknadsledande.

3. Mål och uppdrag för bolag med statligt ägande

3.1 Bolagsordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. I bolag med statligt ägande har verksamhetsföremålet sin grund i riks- dagens beslut. Bolagsordningarna för de statligt ägda bolagen utgår ifrån aktiebolagslagens regler för bolag med aktier upp- tagna till handel på en reglerad marknad, Svensk kod för bolags- styrning och denna ägarpolicy.

3.2 Ägaranvisningar

Genom ägaranvisning ger ägaren instruktioner till bolagets styrelse. I bolag med statligt ägande används ägaranvisningar i huvudsak när bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag, får anslag, befinner sig i omstrukturering samt vid avregle- ringar och andra liknande väsentliga förändringar. Ägaranvis- ningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga

samt formaliseras genom beslut på bolagsstämma. Om ett upp- drag lämnas i en ägaranvisning ska det i ägaranvisningen tydligt framgå hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.

105

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

3.3 Ekonomiska mål

Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i styrningen av bola- gen med statligt ägande. Ägarens syfte med att fastställa ekono- miska mål är att

•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företags- ledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål

•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital

•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå

•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning

•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

•lönsamhetsmål

•kapitalstrukturmål

•utdelningsmål.

En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kost- nad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och mark- nadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmålet utgör kostnaden för eget kapital en lägsta nivå, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för sta- ten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapitalstrukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning.

Andra viktiga utgångspunkter som används vid fastställandet av mål är analys av risker och möjligheter inom hållbart företa- gande, av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman och doku- menteras i stämmoprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman.

3.4 Hållbart företagande

3.4.1 Inledning

Utgångspunkten för hållbart företagande är att företag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och mini- mera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möj- ligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärs- modeller. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta arbete är internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling. För staten som ägare är det av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för följande.

•En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättig- heter samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsätt- ningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfalds- aspekten och arbeta för en inkluderande kultur.

•En minskad klimat- och miljöpåverkan genom en hållbar och giftfri resursanvändning för att det av riksdagen beslutade generationsmålet och de beslutade miljökvalitetsmålen samt det s.k. Parisavtalet ska uppnås.

•En god affärsetik och ett aktivt anti-korruptionsarbete. Ett sätt att arbeta för god affärsetik och med anti-korruption kan vara att följa den av Institutet Mot Mutor fastställda koden om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet.

•Att i övrigt säkerställa att missbruk inte sker av den särställ- ning det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bland annat genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer, exempelvis avseende betalnings- tider.

•Ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.

Arbetet ska innefatta policybeslut på styrelsenivå, processer för att identifiera, hantera och följa upp relevanta områden samt transparent rapportering med fokus på väsentlighet.

3.4.2 Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärs- etik. Regeringen har identifierat följande internationella princi- per och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande:

•de tio principerna i FN:s Global Compact

•FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

•OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konven- tioner och avtal och har formulerats i samarbete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet vägledning i hantering av risker och affärs- möjligheter inom området hållbart företagande. Det är viktigt att bolag med statligt ägande, utifrån sin bransch och de mark- nader de verkar på, identifierar och hanterar risker och affärs- möjligheter inom området hållbart företagande.

3.4.3 Agenda 2030 och globala hållbarhetsmål

Världens länder har kommit överens om en gemensam agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 nya globala mål som gäl- ler fram till 2030 – Agenda 2030. I arbetet med att genomföra agendan är alla samhällets aktörer viktiga och näringslivet har en central roll. Bolag med statligt ägande ska inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksam- het påverkar och bidrar till. Bolagen förväntas även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala hållbar- hetsmålen.

3.4.4 Strategiskt arbete

Det är viktigt att bolag med statligt ägande utifrån sin verksam- het och de marknader de verkar på identifierar och hanterar ris- ker och affärsmöjligheter så att verksamheten bedrivs långsiktigt

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

106

hållbart från ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspek- tiv. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling samt fastställa stra- tegiska mål för ett hållbart företagande. Målen ska vara få och övergripande, värdeskapande, relevanta för bolagets affärsverk- samhet och hållbarhetsutmaningar samt i förekommande fall vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljningsbara samt tydliga och enkla att kommunicera.

3.4.5 Transparens

Genom att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina vik- tigaste intressenter agerar bolagen med statligt ägande trans- parent avseende risker och möjligheter inom området hållbart företagande samt när det gäller hur bolaget arbetar för att han- tera dessa. Vidare ska bolag med statligt ägande kommunicera sitt arbete med hållbart företagande såväl externt som internt.

3.4.6 Samarbete

Bolag med statligt ägande förväntas bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspart- ner, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten i arbetet inom området hållbart företagande.

3.5 Särskilt beslutade samhällsuppdrag

Vissa bolag med statligt ägande har särskilt beslutade samhälls- uppdrag. Det rör sig om ett sådant när bolaget har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten.

3.6 Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs fastställs i relevanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl

•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen

•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter

•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Utgångspunkter för fastställande av uppdragsmål ska vara dels föremålet för bolagets verksamhet, dels verksamhetens syfte, dvs. de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet.

Eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och att generera avkastning kan vara inbör- des beroende, ska framtagande av uppdragsmål och ekonomiska

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

mål i normalfallet genomföras samordnat. Då kan ambitions- nivån för uppdragsmålen vägas mot den kostnad i termer av påverkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett upp- dragsmål innebär.

Uppdragsmål beslutas av bolagsstämman genom en ägar- anvisning till bolaget.

3.7 Uppföljning av mål

Uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägar- dialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgär- der som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fast- ställda strategiska målen inom området hållbart företagande följs upp inom ramen för ägardialogen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen.

4. Bolagsstyrning i bolag med statligt ägande

4.1 Ramverk

4.1.1 Lagstiftning

De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som privat- ägda bolag, t.ex. aktiebolags-, årsredovisnings-, konkurrens- och bokföringslagen samt värdepappers- och insiderlagstiftningen1. Förutom av svensk lag kan bolagen också omfattas av direkt till- lämpliga EU-förordningar, t.ex. marknadsmissbruksförord- ningen (MAR)2 och dataskyddsförordningen3.

Därutöver kan de statligt ägda bolagen som är verksamma inom en viss sektor, liksom privatägda bolag, lyda under särskild sektorslagstiftning.

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt ägda som privatägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider konkur- rensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (MEIP – Market Economy Investor Prin- ciple, även kallat MEO – Market Economy Operator) tilläm- pas bland annat vid kapitaltillskott i bolag med statligt ägande. Normalt är MEIP uppfylld om kapitaltillskott lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.

4.1.2 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas

i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad ska koden tillämpas med undantag för reglerna om valberedning samt reg- lerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte hel- ler vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reglerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritetsägda bolag som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad ver- kar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas

1 Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), konkurrenslagen (2008:579), bokföringslagen (1999:1078) samt värdepappers och insiderlagstiftningen med bl.a. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa inne hav av finansiella instrument och lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europa parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), som tillämpas från och med den 25 maj 2018.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 16

107

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

på motsvarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”.

I avsnitt 4.3 och 4.4 framgår de principer som i stället för reg- lerna i koden ska tillämpas vid val av styrelse och revisor i bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad.

4.2 Bolagsstämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Inför bolagsstämman i bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad lämnar ägaren eller, om ägaren inte lämnat något förslag, bolagets styrelse, förslag till ordförande vid bolagsstämman. Förslaget till ord- förande ska inkluderas i kallelsen till bolagsstämman.

Bolagen med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende bolagsstämman. Utöver reglerna i aktiebolagslagen och koden gäller följande principer för bolagsstämmor i bolag med statligt ägande.

Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under för- utsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att under- rättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksda- gens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till bolagsstämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

I bolagen med statligt ägande bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till styrelsen och bolagsledningen.

Årsstämman i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och eventuell utdelning ska betalas ut senast två veckor efter respektive årsstämma.

4.3 Bolagets styrelse

4.3.1 Styrelseledamöter

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha en hög grad av integritet och gott omdöme. Det krävs även att ledamöterna har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt god förmåga att se till bolagets bästa. Mot denna bakgrund ska ledamöterna informera styrelseordföranden om eventuella till- kommande uppdrag.

För de bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad bereder Regeringskansliet förslag till val av styrelse och arvodering. När Regeringskansliets nomineringsprocess avslutats ska det beslutade förslaget offent- liggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler. Därutöver ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamö-

100

terna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webbplats. I bolag där staten har ett betydande äga- rintresse med aktier upptagna till handel på en reglerad mark- nad utser eller nominerar staten en ledamot till bolagets valbe- redning.

4.3.2 Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintres- sen sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar och statens ägar- policy. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för- valtningen av dess angelägenheter. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhantering och regelefter- levnad. Enligt vad som framgår av koden ska styrelsen årligen utvärdera behovet av internrevision. Styrelsen ska verka för att bolaget uppnår uppställda mål och att god hushållning sker med samtliga resurser i verksamheten. Det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet.

En del i arbetet med att säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verksamheten relevanta policydokument och att årligen utvärdera gällande policydoku- ment och tillhörande processer för uppföljning och regelefter- levnad.

4.3.3 Styrelseledamöters oberoende

En ledamot i styrelsen för ett bolag med statligt ägande ska besitta en hög grad av integritet och får inte stå i sådant beroen- deförhållande till bolaget eller dess ledning att ledamotens själv- ständighet kan ifrågasättas. En avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i för- hållande till bolaget och bolagsledningen, inte redovisas i bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad. Skälet till denna avvikelse är att kodens krav huvudsakligen tar sikte på bolag med ett spritt ägande och syftar till att skydda minoritetsägare. I bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.

Det ska undvikas att en styrelseledamot eller styrelsesupple- ant anlitas som konsult i bolaget och därmed får konsultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker, ska uppdraget prövas av styrelsen i varje enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordi- narie styrelseuppdraget, avgränsat i tid och reglerat i skriftligt avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för sådana kon- sultarvoden ska underställas bolagsstämmans beslut i styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

4.3.4 Styrelsens ordförande

Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i koden och aktie- bolagslagen. De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i styrelsearbetet ska preciseras i arbetsordningen för styrelsen.

I bolag med statligt ägande är en sådan särskild uppgift som åligger styrelseordföranden det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

108

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

Riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 22 december 2016 nedanstående riktlinjer för extern rapportering för bolag med statligt ägande. Riktlinjerna ska tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds från och med den 1 januari 2017 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2007. Riktlinjerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolagen med statligt ägande, som ytterst ägs av svenska folket, utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Detta ställer stora krav på en öppen och professionell informationsgivning i bola- gen med statligt ägande.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa riktlinjer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redo- görelse för bolag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer ska tillämpas i bolag med statligt majoritets- ägande. Riktlinjerna är ett komplement till gällande redovis- ningslagstiftning och god redovisningssed. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att riktlinjerna tillämpas. Styrelserna i de statligt ägda bolagen ansvarar för att bolagens redovisning och rapportering följer gällande regelverk och dessa riktlinjer.

Riktlinjerna ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring med motivering till avvikelsen lämnas

i bolagets årsredovisning. Styrelsen ska i årsredovisningen även beskriva hur riktlinjerna har tillämpats under det senaste räken- skapsåret.

3. Informationsgivning

3.1 Regelverk

Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, exempelvis aktiebolagslagen (2005:551), bok- föringslagen (1999:1078) och årsredovisningslagen (1995:1554). Bolagen med statligt ägande ska dock, utöver gällande redo- visningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, delårsrapporter, bokslutskom- muniké samt bolagsstyrningsrapport i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Det innebär också att bolagen med statligt ägande ska redovisa i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning samt de regler i bl.a. årsredovisnings- lagen och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad.

För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (trans- parenslagen). De bolag med statligt ägande som omfattas av transparenslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts.

Ytterligare redovisningsregler finns bl.a. för bolag som bedri- ver verksamhet inom vissa branscher i lagen (2015:812) om rap- portering av betalningar till myndigheter. Vidare finns krav på särredovisning för verksamhet som bedrivs av bl.a. monopol-

företag och andra företag i liknande särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

De rapporteringsregler som ska tillämpas av bolagen med statligt ägande förändras och uppdateras löpande. Bolagen med statligt ägande ska följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommendationer i takt med att de förändras. Sty- relsen ska hålla sig informerad om utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.

3.2 Transparens och hållbarhet

Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bolagen med statligt ägande är att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att – i förekommande fall – de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. De statligt ägda bola- gens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårs- rapporter, bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsredovisning, ska vara lika transparent som i börsnoterade bolag. Rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bola- gens verksamhet, möjligheter och utmaningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bola- gens verksamhet och uppsatta mål.

Regeringen har högt ställda ambitioner på bolagens arbete med hållbart företagande, vilket framgår av statens ägarpolicy. Genom dessa riktlinjer fastställer regeringen sina krav på rap- portering och redovisning inom detta område. Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att med trans- parens i fokus driva arbetet med hållbar utveckling framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och upp- följning. Styrelserna i de statligt ägda bolagen ansvarar för att bolagen presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning.

4. Principer för extern rapportering

4.1 Årsredovisning

De statligt ägda bolagen ska i årsredovisningen ge en rättvisande bild av utvecklingen av bolagens verksamhet, ställning och resultat i enlighet med gällande lagstiftning, normer och rekom- mendationer samt god redovisningssed.

Bolagen med statligt ägande ska upprätta årsredovisning och delårsrapporter baserade på tillämpliga internationella redovis- ningsstandarder (IFRS) på motsvarande sätt som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåt- bara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

Bolag med statligt ägande ska rapportera i enlighet med kra- ven i lagstiftning, Svensk kod för bolagsstyrning och IFRS med

102	V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

110

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

samma transparens och tydlighet som bolag med aktier upp- tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Detta inklu- derar bl.a. följande områden.

•De mest väsentliga omvärldsfaktorerna som påverkar företa- gets verksamhet.

•Affärsmodell, strategi, verksamhet, marknad, kunder, kon- kurrenter och organisation. Om bolaget fastställt strategiska prioriteringar, ska även dessa redovisas med rapportering om utfall av föregående års strategiska prioriteringar samt eventu- ella förändringar i de strategiska prioriteringarna inför kom- mande år.

•Risker och riskhantering, möjligheter och hot samt känslig- hetsanalys som beskriver bolagets huvudsakliga finansiella risker.

•En beskrivning av bolagets väsentliga risker och osäkerhets- faktorer av betydelse som kan påverka bolagets resultat, ställ- ning och framtidsutsikter.

Årsredovisningen i bolagen med statligt ägande ska också innehålla en redogörelse för följande.

•Beslutade finansiella och icke-finansiella mål, fastställd utdel- ningspolicy och verksamhetsmål samt uppfyllelsen av dessa mål.

•Bolagets arbete med hållbarhetsfrågor innefattande principer och riktlinjer, hur dessa har omsatts i handling, måluppfyl- lelse samt effekter på de strategiska målen för ett hållbart före- tagande inför kommande år.

•Bolagets arbete med att tillämpa statens ägarpolicy där dessa riktlinjer om extern rapportering och riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande ingår.

•Bolagets uppdragsmål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.

4.2 Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt GRI:s riktlin- jer (Global Reporting Initiative Standards) eller annat interna- tionellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentliggöras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggöran- det av bolagets årsredovisning. Hållbarhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en integrerad del i årsredovisningen.

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolagsstämman.

Vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska bolagen med statligt ägande följa de regler om hållbarhetsrapport i års- redovisningslagen som gäller för större företag. Det innebär bl.a. att hållbarhetsredovisningen ska innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.

Hållbarhetsredovisningen ska särskilt upplysa om frågor som rör miljö, personal och sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, där dessa bedöms väsentliga för bolaget eller dess intressenter.

V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

En hållbarhetsredovisning bör innehålla följande.

•En väsentlighetsanalys innefattande en diskussion om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksamheten, i bolagets värdekedja och för bolagets intressenter.

•En redogörelse för hur bolagets verksamhet styrs med avse- ende på dessa frågor, vilket innefattar men inte begränsas till viktiga policyer, strategiska prioriteringar och mål på kort och lång sikt.

•En tydlig redovisning av genomförd intressentanalys och intressentdialog.

•En redogörelse för aktiviteter som utförts under året med avseende på de väsentliga hållbarhetsfrågorna och vad som gjorts för att förstärka den positiva påverkan och minimera den negativa påverkan.

•En redogörelse för relevanta kvantitativa och kvalitativa resultatindikatorer som hänger samman med de priorite- ringar och mål som fastställts.

4.3Delårsrapporter

Bolagen ska kvartalsvis offentliggöra delårsrapporter som upp- rättas i enlighet med de krav som gäller för bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

4.4 Format och tidpunkter för offentliggörande av rapporter

Bolagen med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad ska offentliggöra delårsrappor- ter, bokslutskommuniké samt års- och hållbarhetsredovisning inklusive bolagsstyrningsrapport i pdf-format på bolagets webb- plats vid de tidpunkter som anges nedan. Årsredovisningen

bör även finnas tillgänglig för allmänheten i pappersformat vid bolagets årsstämma.

•Bokslutskommunikén (Q4) ska offentliggöras senast den 15 februari.

•Års- och hållbarhetsredovisningen ska offentliggöras senast den 31 mars.

•Bolagsstyrningsrapport ska offentliggöras senast den 31 mars.

•I förekommande fall ska redovisning av finansiella förbindel- ser enligt transparenslagen offentliggöras senast den 31 mars.

•Delårsrapporten för januari–mars (Q1) ska offentliggöras senast den 30 april.

•I förekommande fall ska rapport om betalningar till myndig- heter offentliggöras senast den 30 juni.

•Halvårsrapporten (Q2) ska offentliggöras senast den 15 augusti.

•Delårsrapporten för januari–september (Q3) ska offentlig-

göras senast den 31 oktober.

I förekommande fall ska även redovisning av finansiella för- bindelser enligt transparenslagen och/eller rapport om betal- ningar till myndigheter offentliggöras i pdf-format på bolagets webbplats.

Alla redovisningshandlingar inklusive revisionsberättelser ska finnas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tio år.

103

111

Skr. 2016/17:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 17

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 22 december 2016 nedanstående riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Riktlinjerna ska för respektive bolag med statligt ägande tillämpas från och med års stämman 2017 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2009. Riktlinjerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska behandla frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. De ska vidare försäkra sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa riktlinjer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redo- görelse för bolag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer ska tillämpas i bolag med statligt majoritets- ägande. Dessa bolag ska vidare säkerställa att riktlinjerna till- lämpas i bolagens dotterföretag. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att riktlinjerna tillämpas. Ingångna avtal med ledande befattningshavare som väsentligen strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

3. Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i de statligt ägda bolagen ska, på motsvarande sätt som i bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, tillämpa reglerna om riktlinjer för ersätt- ning till ledande befattningshavare i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara förenliga med dessa regeringens riktlinjer. I de fall reglerna om ersättningar till ledande befattningshavare i Svensk kod för bolagsstyrning avviker från regeringens riktlinjer ska regering- ens riktlinjer gälla. Av styrelsens förslag till riktlinjer ska det framgå bl.a.

•hur styrelsen ska säkerställa att ersättningarna följer bolagets beslutade riktlinjer

•att det ska finnas ett skriftligt underlag som utvisar bolagets

kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas. Styrelsen i sin helhet är ansvarig för att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befatt- ningshavares ersättning ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman. Styrelsen ska även säkerställa att den verk- ställande direktören ser till att bolagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna i de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Om det finns särskilda skäl för att i ett enskilt fall avvika från regeringens ersättningsriktlinjer ska styrelsen redovisa skä- len. Denna möjlighet till avvikelse ska tillämpas restriktivt och omständigheter som varit kända eller hade kunnat förutses när bolagets riktlinjer beslutades ska normalt inte accepteras som skäl för avvikelse.

4. Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhål- lande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det emellertid

möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda.

Premien för ålders- och efterlevandepension ska vara avgifts- bestämd och inte överstiga 30 procent av den fasta lönen, såvida inte dessa förmåner följer en på bolaget tillämpad kollektiv pensionsplan. I ett sådant fall bestäms avgiften av pensions- planens villkor. Eventuell utökning av en kollektiv pensionsplan över den lönenivå som täcks av planen ska vara avgiftsbestämd med en avgift om högst 30 procent av överskjutande lönedel. I anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande ska pensionsåldern inte understiga 65 år.

Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom ska följa villkor om sjuklön och sjukpension i tillämpat kollektivavtal eller, om bolaget inte har kollektivavtal, motsvara nivåer som gäller enligt kollektivavtal som tillämpas i branschen. Eventuell utökning av en kollektiv sjukförsäkring över den lönenivå som täcks av kollektivavtal ska motsvara marknadspraxis.

I det fall löneväxling erbjuds för att förstärka pensionsförmå- ner ska en sådan lösning vara kostnadsneutral för bolaget.

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. I anställningsavtal ingångna efter rikt- linjernas ikraftträdande får avgångsvederlag lämnas med högst tolv månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månads- vis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat upp- drag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande bolaget reduceras med ett belopp som mot-

104	V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

112

Skr. 2016/17:140

Bilaga

A D R E S S R E G I S T E R

Adresser

Akademiska Hus	Green Cargo	Operan	SOS Alarm	Sweden House
Box 483	Box 39	Box 16094	Box 19546	Ul. Malaya Konyushennaya
401 27 Göteborg	171 11 Solna	103 22 Stockholm	104 32 Stockholm	1–3, block A
Telefon: 03163 24 00	Telefon: 010455 40 00	Telefon: 08791 43 00	Telefon: 010140 80 00	191186 S:t Petersburg,
www.akademiskahus.se	www.greencargo.com	www.operan.se	www.sosalarm.se	Ryssland

Almi Företagspartner	Göta kanalbolag	Orio	Specialfastigheter	Swedfund International
Box 70394	Box 3	Flättnaleden 1	Box 632	Box 3286
107 24 Stockholm	591 21 Motala	611 81 Nyköping	581 07 Linköping	103 65 Stockholm
Telefon: 077155 85 00	Telefon: 014120 20 50	Telefon: 015524 40 00	Telefon: 010788 62 00	Telefon: 08725 94 00
www.almi.se	www.gotakanal.se	www.orio.com	www.specialfastigheter.se	www.swedfund.se
APL, Apotek Produktion	Industrifonden	PostNord	SSC, Svenska	Swedesurvey
& Laboratorier	Box 1163	105 00 Stockholm	rymdaktiebolaget	801 82 Gävle
Box 5071	111 91 Stockholm	Telefon: 010436 00 00	Box 4207	Telefon: 02663 33 00
141 05 Kungens Kurva	Telefon: 08587 919 00	www.postnord.se	171 04 Solna	www.swedesurvey.se
Telefon: 010447 96 00	www.industrifonden.se		Telefon: 08627 62 00
www.apl.se		RISE, Research Institutes	www.sscspace.com	Systembolaget
	Infranord	of Sweden		103 84 Stockholm
Apoteket	Box 1803	Mäster Samuelsgatan 60,	Statens	Telefon: 08503 300 00
Box 3001	171 21 Solna	plan 9	Bostadsomvandling, Sbo	www.systembolaget.se
169 03 Solna	Telefon: 010121 10 00	111 21 Stockholm	Stubbengatan 2
Telefon: 010447 50 00	www.infranord.se	Telefon: 010516 62 80	703 44 Örebro	Telia Company
www.apoteket.se		www.ri.se	Telefon: 070694 86 00	106 63 Stockholm
	Jernhusen		www.sbo.se	Telefon: 08504 550 00
Apoteksgruppen	Box 520	Samhall		www.teliacompany.com
Box 7264	101 30 Stockholm	Box 27705	Sveaskog
103 89 Stockholm	Telefon: 08410 626 00	115 91 Stockholm	Torsgatan 4	Teracom Group
Telefon: 08563 022 00	www.jernhusen.se	Telefon: 08553 411 00	105 22 Stockholm	Box 30150
www.apoteksgruppen.se		www.samhall.se	Telefon: 08655 90 00	104 25 Stockholm
	Lernia		www.sveaskog.se	Telefon: 08555 420 00
Arlandabanan	Box 1181	Saminvest		www.teracom.se
Infrastructure	111 91 Stockholm	c/o Tillväxtverket	Svedab
Box 70378	Telefon: 0771650 650	Box 4044	Box 4044	Vasallen
107 24 Stockholm	www.lernia.se	102 61 Stockholm	203 11 Malmö	Box 244
Telefon: 0822 40 10		Telefon: 08681 91 00	Telefon: 040660 98 80	701 44 Örebro
www.arlandabanan.se	LKAB	www.saminvest.se	www.svedab.se	Telefon: 070226 48 16
	Box 952			www.vasallen.se
Bilprovningen	971 28 Luleå	SAS	Svenska Skeppshypotek
Box 7020	Telefon: 0771760 000	195 87 Stockholm	Götgatan 15	Vattenfall
164 07 Kista	www.lkab.com	Telefon: 08797 00 00	411 05 Göteborg	169 92 Stockholm
Telefon: 010702 00 00		www.sasgroup.net	Telefon: 03163 12 50	Telefon: 08739 50 00
www.bilprovningen.se	Metria		www.svenskaskepps	www.vattenfall.se
	801 83 Gävle	SBAB	hypotek.se
Bostadsgaranti	Telefon: 010121 80 00	Box 4209		VisitSweden
Box 26029	www.metria.se	171 04 Solna	Svenska Spel	Box 3030
100 41 Stockholm		Telefon: 077145 30 00	621 80 Visby	103 61 Stockholm
Telefon: 08463 10 37	Miljömärkning Sverige	www.sbab.se	Telefon: 010120 00 00	Telefon: 08789 10 00
www.abogaranti.se	Box 38114		www.svenskaspel.se	www.visitsweden.com
	100 64 Stockholm	SEK
Dramaten	Telefon: 0855 55 24 00	Box 194	Svevia	Voksenåsen
Box 5037	www.svanen.se	101 23 Stockholm	Box 4018	Ullveien 4
102 41 Stockholm		Telefon: 08613 83 00	171 04 Solna	NO0791 Oslo, Norge
Telefon: 08665 61 00	Norrlandsfonden	www.sek.se	Telefon: 08404 10 00	Telefon: +4722 81 15 00
www.dramaten.se	Box 56		www.svevia.se	www.voksenaasen.no
	971 03 Luleå	SJ
EUROFIMA	Telefon: 092024 42 50	105 50 Stockholm	Swedavia
Rittergasse 20	www.norrlandsfonden.se	Telefon: 010751 60 00	190 45 StockholmArlanda
P.O. Box 1764		www.sj.se	Telefon: 010109 00 00
CH4001 Basel			www.swedavia.se
Switzerland
Telefon: +41 61 287 33 40
www.eurofima.org

106	V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E 2 0 16

114

Skr. 2016/17:140	Innehållsförteckning
	Innehållsförteckning
	1 Inledning ...........................................................................................		3
	Bilaga 1	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande
		2016....................................................................................	5
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2017.........		119

2017 års redogörelse för företag med statligt	Skr.
ägande	2016/17:140