Årsredovisning för staten 2016

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................				9
Diagramförteckning ............................................................................................................				13
Sammanfattning ...................................................................................................................				17
Årsredovisning för staten 2016...........................................................................................				23
1	Uppföljning av de budgetpolitiska målen ................................................................			29
	1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................		29
	1.2	Utgiftstaket för 2016 .................................................................................		32
2	Utfallet för statens budget........................................................................................			39
	2.1	Saldot i statens budget 2016 ......................................................................		39
	2.2	Inkomster i statens budget 2016 ...............................................................		41
		2.2.1	Prognosförutsättningar ..............................................................	42
		2.2.2	Totala skatteintäkter...................................................................	45
		2.2.3	Övriga inkomster........................................................................	50
	2.3	Utgifter i statens budget 2016...................................................................		57
		2.3.1	Utgifter i statens budget – sammanfattning .............................	57
		2.3.2	Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ...............	63
		2.3.3	Indragningar................................................................................	65
		2.3.4	Överskridanden ..........................................................................	66
	2.4	Utfall per utgiftsområde ............................................................................		67
		2.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ................................................	68
		2.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.......	70
		2.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution................................	76
		2.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .................................................	77
		2.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ...............................	80
		2.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ..........	81
		2.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...................................	84
		2.4.8	Utgiftsområde 8 Migration ........................................................	87
		2.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........	90
		2.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
			funktionsnedsättning..................................................................	93
		2.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .............	97
		2.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 99
		2.4.13	Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
			etablering...................................................................................	101
		2.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ....................	103
		2.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd ...................................................	107
		2.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ......	109

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

		2.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .....	115
		2.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
			och byggande samt konsumentpolitik .....................................	117
		2.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ..........................................	120
		2.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård ......................	122
		2.4.21	Utgiftsområde 21 Energi ..........................................................	125
		2.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer ......................................	127
		2.4.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
			livsmedel ....................................................................................	133
		2.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ....................................................	136
		2.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ................	139
		2.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ...............................	141
		2.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ...............	144
		2.4.28	Förändring av anslagsbehållningar ...........................................	145
		2.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................	146
		2.4.30	Kassamässig korrigering ............................................................	150
		2.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ..............	152
	2.5	Underliggande saldo och engångseffekter ..............................................		154
	2.6	Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ........................		157
	2.7	Beställningsbemyndiganden.....................................................................		161
	2.8	Inomstatliga lån ........................................................................................		162
	2.9	Övriga krediter..........................................................................................		163
3	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .......................................			167
	3.1	Resultaträkning.........................................................................................		167
		3.1.1	Intäkter ......................................................................................	168
		3.1.2	Kostnader ...................................................................................	170
		3.1.3	Transfereringar ..........................................................................	170
		3.1.4	Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade ....................	174
		3.1.5	Försämrat resultat i statliga företag .........................................	174
		3.1.6	Oförändrad nettokostnad för statsskulden .............................	175
	3.2	Balansräkning ............................................................................................		175
		3.2.1	Nettoförmögenheten förbättrades ...........................................	177
		3.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen ....................................	177
	3.3	Finansieringsanalys...................................................................................		179
		3.3.1	Statens verksamhet gav positivt kassaflöde .............................	180
		3.3.2	Finansiella investeringar blev högre .........................................	180
		3.3.3	Statens nettoutlåning var högre än 2015 ..................................	180
		3.3.4	Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades ................	180
		3.3.5	Statens lån minskade .................................................................	181
		3.3.6	Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens
			budget ........................................................................................	181
		3.3.7	Justeringar som är hänförliga till statsskulden ........................	181
	3.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ....................................		182
		3.4.1	Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ...............	182
		3.4.2	Redovisningsprinciper för statens budget ...............................	191
		3.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .........	192
	3.5	Noter	.........................................................................................................	193
		3.5.1 ......................................................	Noter till resultaträkningen	193
		3.5.2 ........................................................	Noter till balansräkningen	219
		3.5.3 ................................................	Noter till finansieringsanalysen	252

			S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
4	Utvecklingen av statsskulden .................................................................................			259
	4.1	Definition av statsskulden .......................................................................		259
	4.2	Statsskulden fördelning och löptid .........................................................		260
	4.3	Statsskuldens kostnader...........................................................................		262
5	Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning..............................			267
	5.1	Statliga garantier.......................................................................................		267
		5.1.1	Garantiportföljens sammansättning ........................................	267
		5.1.2	De olika garantityperna ............................................................	271
		5.1.3	Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj...........	274
		5.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten.............................................	275
		5.1.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster
			och tillgångar i garantiverksamheten .......................................	276
		5.1.6	Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på
			statens finanser..........................................................................	277
	5.2	Statlig utlåning med kreditrisk ................................................................		278
		5.2.1	Utlåningsportföljens sammansättning ....................................	279
		5.2.2	De olika lånen med kreditrisk..................................................	280
	5.3	Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier ...		282
		5.3.1	Den ordinarie portföljen ..........................................................	282
		5.3.2	Insättningsgarantin ...................................................................	284
6	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU ..................................			287

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

	statsförvaltningen.....................................................................................		287
	6.1.1	Innehållet i regeringens nationella intygande
		avseende EU-medel ..................................................................	287
	6.1.2	Ramverket för intern styrning och kontroll ...........................	288
	6.1.3	Omfattningen av regeringens nationella intygande................	288
6.2	Räkenskapssammanställning av EU-medel ............................................		291
	6.2.1	Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen ....	291
	6.2.2	Resultaträkning.........................................................................	291
	6.2.3	Balansräkning ............................................................................	293
	6.2.4	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ....	294
6.3	Ansvariga myndigheters bedömningar ...................................................		295
	6.3.1	Intygande av räkenskaper och bedömning av intern
		styrning och kontroll................................................................	296
	6.3.2	Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar .........................	297
	6.3.3	Ekonomistyrningsverkets uttalanden om fonder för
		programperioden 2007–2013....................................................	300
	6.3.4	Riksrevisionens granskning av myndigheternas
		årsredovisningar och ledningens förvaltning ..........................	300

6.4Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

	av EU-medel .............................................................................................		301
6.5	Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet......		301
	6.5.1	Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2015 ............................	302
	6.5.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ........................	302
	6.5.3	Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende
		revisionsrättens iakttagelser .....................................................	302
6.6	Redovisning av samtliga EU-medel ........................................................		302
	6.6.1	Avgiften till EU ........................................................................	303

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabellförteckning
Tabell 1.1	Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016 ...........................	30
Tabell 1.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................	30
Tabell 1.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning
	mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.....................	31
Tabell 1.4	Utgiftstaket ................................................................................................	32
Tabell 1.5	Takbegränsade utgifter...............................................................................	32
Tabell 1.6	Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av
	utgiftstakets nivå ........................................................................................	33
Tabell 1.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av
	utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016 .................................................	34
Tabell 2.1	Utfallet för statens budget 2016................................................................	39
Tabell 2.2	Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget ..	40
Tabell 2.3	Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ...............................................	41
Tabell 2.4	Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016 ...............	41
Tabell 2.5	Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen
	Vårändringsbudget för 2016 ......................................................................	42
Tabell 2.6	Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med
	budgetpropositionen för 2016...................................................................	43
Tabell 2.7	Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar
	utfall för 2016 .............................................................................................	43
Tabell 2.8	Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i
	årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010–2014 .......................	45
Tabell 2.9	Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med
	statens budget för 2015 och 2016..............................................................	46
Tabell 2.10	Övriga inkomster, sammanfattning ..........................................................	51
Tabell 2.11	Inkomster av statens verksamhet, översikt ..............................................	51
Tabell 2.12	Rörelseöverskott ........................................................................................	51
Tabell 2.13	Ränteinkomster ..........................................................................................	52
Tabell 2.14	Aktieutdelning 2016 och 2015 ..................................................................	53
Tabell 2.15	Inkomster av försåld egendom..................................................................	54
Tabell 2.16	Återbetalning av lån ...................................................................................	54
Tabell 2.17	Kalkylmässiga inkomster ...........................................................................	54
Tabell 2.18	Statliga pensionsavgifter ............................................................................	55
Tabell 2.19	Bidrag m.m. från EU..................................................................................	55
Tabell 2.20	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet...................................	56
Tabell 2.21	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ......................	57
Tabell 2.22	Utgifter i statens budget 2016...................................................................	58
Tabell 2.23	Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ...............................................	61
Tabell 2.24	Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016..	63
Tabell 2.25	Makroekonomiska förutsättningar ...........................................................	64
Tabell 2.26	Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016..	65
Tabell 2.27	Indragningar 2016 ......................................................................................	66

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.28	Medgivna överskridanden 2016 .................................................................	66
Tabell 2.29	UO 1 Anslag ...............................................................................................	68
Tabell 2.30	UO 1 Beställningsbemyndiganden............................................................	68
Tabell 2.31	UO 1 Garantier...........................................................................................	69
Tabell 2.32	UO 1 Inomstatliga lån................................................................................	69
Tabell 2.33	UO 2 Anslag ...............................................................................................	70
Tabell 2.34	UO 2 Beställningsbemyndiganden............................................................	70
Tabell 2.35	UO 2 Utlåning............................................................................................	71
Tabell 2.36	UO 2 Garantier...........................................................................................	71
Tabell 2.37	UO 2 Inomstatliga lån................................................................................	72
Tabell 2.38	UO 2 Övriga krediter.................................................................................	72
Tabell 2.39	UO 3 Anslag ...............................................................................................	76
Tabell 2.40	UO 4 Anslag ...............................................................................................	77
Tabell 2.41	UO 4 Beställningsbemyndiganden............................................................	78
Tabell 2.42	UO 5 Anslag ...............................................................................................	80
Tabell 2.43	UO 5 Beställningsbemyndiganden............................................................	80
Tabell 2.44	UO 6 Anslag ...............................................................................................	81
Tabell 2.45	UO 6 Beställningsbemyndiganden............................................................	82
Tabell 2.46	UO 6 Garantier...........................................................................................	82
Tabell 2.47	UO 6 Inomstatliga lån................................................................................	82
Tabell 2.48	UO 6 Övriga krediter.................................................................................	82
Tabell 2.49	UO 7 Anslag ...............................................................................................	84
Tabell 2.50	Utfall för bistånd 2006–2016 .....................................................................	85
Tabell 2.51	UO 7 Beställningsbemyndiganden............................................................	85
Tabell 2.52	UO 7 Garantier...........................................................................................	86
Tabell 2.53	UO 7 Övriga krediter.................................................................................	86
Tabell 2.54	UO 8 Anslag ...............................................................................................	87
Tabell 2.55	Asylsökande m.m. 2016..............................................................................	88
Tabell 2.56	UO 8 Beställningsbemyndiganden............................................................	89
Tabell 2.57	UO 9 Anslag ...............................................................................................	90
Tabell 2.58	UO 9 Beställningsbemyndiganden............................................................	91
Tabell 2.59	UO 9 Inomstatliga lån................................................................................	91
Tabell 2.60	UO 10 Anslag .............................................................................................	93
Tabell 2.61	Statistik över sjukpenning och sjukfall......................................................	94
Tabell 2.62	Ohälsomått .................................................................................................	95
Tabell 2.63	UO 10 Beställningsbemyndiganden..........................................................	95
Tabell 2.64	UO 10 Övriga krediter...............................................................................	95
Tabell 2.65	UO 11 Anslag .............................................................................................	97
Tabell 2.66	UO 11 Övriga krediter...............................................................................	98
Tabell 2.67	UO 12 Anslag .............................................................................................	99
Tabell 2.68	UO 13 Anslag ...........................................................................................	101
Tabell 2.69	Kommunmottagna m.m. 2016 .................................................................	101
Tabell 2.70	UO 13 Beställningsbemyndiganden........................................................	102
Tabell 2.71	UO 14 Anslag ...........................................................................................	103
Tabell 2.72	Arbetslöshet ..............................................................................................	104
Tabell 2.73	Arbetsmarknadspolitiska program och insatser .....................................	105
Tabell 2.74	Bidrag till lönegarantiersättning ..............................................................	106
Tabell 2.75	UO 14 Beställningsbemyndiganden........................................................	106
Tabell 2.76	UO 15 Anslag ...........................................................................................	107
Tabell 2.77	UO 15 Beställningsbemyndiganden........................................................	108
Tabell 2.78	UO 15 Utlåning........................................................................................	108

	S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.79	UO 16 Anslag...........................................................................................	109
Tabell 2.80	UO 16 Beställningsbemyndiganden .......................................................	112
Tabell 2.81	UO 16 Garantier ......................................................................................	112
Tabell 2.82	UO 17 Anslag...........................................................................................	115
Tabell 2.83	UO 17 Beställningsbemyndiganden .......................................................	116
Tabell 2.84	UO 17 Utlåning .......................................................................................	116
Tabell 2.85	UO 18 Anslag...........................................................................................	117
Tabell 2.86	UO 18 Beställningsbemyndiganden .......................................................	118
Tabell 2.87	UO 18 Garantier ......................................................................................	119
Tabell 2.88	UO 18 Övriga krediter ............................................................................	119
Tabell 2.89	UO 19 Anslag...........................................................................................	120
Tabell 2.90	UO 19 Beställningsbemyndiganden .......................................................	120
Tabell 2.91	UO 20 Anslag...........................................................................................	122
Tabell 2.92	UO 20 Beställningsbemyndiganden .......................................................	123
Tabell 2.93	UO 21 Anslag...........................................................................................	125
Tabell 2.94	UO 21 Beställningsbemyndiganden .......................................................	125
Tabell 2.95	UO 21 Utlåning .......................................................................................	126
Tabell 2.96	UO 21 Inomstatliga lån ...........................................................................	126
Tabell 2.97	UO 22 Anslag...........................................................................................	127
Tabell 2.98	Utveckling av statens transportinfrastruktur.........................................	128
Tabell 2.99	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ...............................	129
Tabell 2.100	UO 22 Beställningsbemyndiganden .......................................................	130
Tabell 2.101	UO 22 Utlåning .......................................................................................	130
Tabell 2.102	UO 22 Garantier ......................................................................................	131
Tabell 2.103	UO 22 Inomstatliga lån ...........................................................................	131
Tabell 2.104	UO 23 Anslag...........................................................................................	133
Tabell 2.105	UO 23 Beställningsbemyndiganden .......................................................	134
Tabell 2.106	UO 23 Garantier ......................................................................................	135
Tabell 2.107	UO 24 Anslag...........................................................................................	136
Tabell 2.108	UO 24 Beställningsbemyndiganden .......................................................	137
Tabell 2.109	UO 24 Utlåning .......................................................................................	137
Tabell 2.110	UO 24 Garantier ......................................................................................	137
Tabell 2.111	UO 24 Inomstatliga lån ...........................................................................	137
Tabell 2.112	UO 24 Övriga krediter ............................................................................	138
Tabell 2.113	UO 25 Anslag...........................................................................................	139
Tabell 2.114	UO 26 Anslag...........................................................................................	141
Tabell 2.115	Räntor på statsskulden 2012–2016, fördelning på anslagets
	komponenter ............................................................................................	142
Tabell 2.116	Räntor och valutakurser 2012–2016 årsgenomsnitt...............................	142
Tabell 2.117	Avgiften till Europeiska unionen ............................................................	144
Tabell 2.118	Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor
	m.m. 2012–2016 .......................................................................................	145
Tabell 2.119	Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter
	över 1 000 miljoner kronor......................................................................	146
Tabell 2.120	Riksgäldskontorets nettoutlåning 2016..................................................	147
Tabell 2.121	Förändring av nettobelåningar på myndigheters räntekonton..............	148
Tabell 2.122	Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ........................................	149
Tabell 2.123	Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret ................................	149
Tabell 2.124	Kassamässig korrigering ..........................................................................	150
Tabell 2.125	Kassamässiga korrigeringar till följd av EU-avgiften.............................	151
Tabell 2.126	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.............................	153

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.127	Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande
	saldo åren 2012–2016................................................................................	156
Tabell 2.128	Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2016 och
	2015............................................................................................................	156
Tabell 2.129	Realekonomisk fördelning av statens budget 2015–2016 ......................	158
Tabell 2.130	Beställningsbemyndiganden 2016............................................................	162
Tabell 2.131	Inomstatliga lån ........................................................................................	162
Tabell 2.132	Övriga krediter..........................................................................................	163
Tabell 3.1	Resultaträkning.........................................................................................	168
Tabell 3.2	Balansräkning ............................................................................................	176
Tabell 3.3	Finansieringsanalys ...................................................................................	180
Tabell 3.4	Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2016 ........	181
Tabell 3.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget .......................	192
Tabell 4.1	Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016.....	259
Tabell 4.2	Regeringens riktlinjer för 2016 ................................................................	260
Tabell 4.3	Statsskuldens utveckling och sammansättning .......................................	261
Tabell 4.4	Nominella lån i svenska kronor ...............................................................	261
Tabell 4.5	Statsskuldens kostnader ...........................................................................	262
Tabell 5.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser ................................................	268
Tabell 5.2	Garantiramar och utfärdade garantier .....................................................	270
Tabell 5.3	Avsättningar för förväntade garantiförluster ..........................................	274
Tabell 5.4	Tillgångar i garantiverksamheten .............................................................	276
Tabell 5.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och
	tillgångar i garantiverksamheten ..............................................................	276
Tabell 5.6	Flöden i garantiverksamheten ..................................................................	277
Tabell 5.7	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet................................	278
Tabell 5.8	Statens utlåning med kreditrisk ...............................................................	279
Tabell 5.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori .................................	280
Tabell 5.10	Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner
	och stater ...................................................................................................	282
Tabell 6.1	Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007–2013 ..........................	292
Tabell 6.2	Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 ..........................	292
Tabell 6.3	Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007–2013 .............................	293
Tabell 6.4	Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 .............................	294
Tabell 6.5	Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
	2007–2013 (exkl. TEN-bidrag)................................................................	294
Tabell 6.6	Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
	2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)................................................................	295
Tabell 6.7	Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) ....................................	305
Tabell 6.8	Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen
	2007–2013..................................................................................................	306
Tabell 6.9	Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen
	2014–2020..................................................................................................	306

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2016

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,9 procent av BNP.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 27,1 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor jämfört med 2015.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2015 förbätt- rades resultatet med 38 miljarder kronor. Stats- skulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP minskade statsskulden från 32,5 procent 2015 till 29,5 procent 2016.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2016 jämfört med 2015.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

	2016	Procent	2015	Procent
		av BNP1		av BNP2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande	40	0,9	11	0,3

Statens
budgetsaldo	85	1,9	-33	-0,8

Utgiftstak	1 215	27,7	1 158	27,8
Takbegränsade
utgifter	1 184	27,1	1 135	27,3

Statens nettoförmögenhet	-405	-9,2	-422	-10,1
Statsskuld	1 292	29,5	1 352	32,5

Årets över-/underskott
i resultaträkningen	27	0,6	-10	-0,2

Utlåning3	456	10,4	434	10,4
Garantiåtaganden4	2 043	46,7	1 930	46,4

1Prel. BNP för 2016 uppgår till 4 379 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2015 uppgår till 4 159 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2016	2015
Inkomster	2 163	2 048
Skatter och avgifter	1 914	1 804
Övriga inkomster	249	243
Utgifter	2 123	2 037

Finansiellt sparande	40	11
Varav staten	49	12
Varav ålderspensionssystemet	3	8
Varav kommunala sektorn	-13	-10

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, en förstärkning med ca 30 miljarder kronor jämfört med 2015. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framför allt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2016 låg i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

	2016	2015
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå	1 167	1 123
Tekniska justeringar	7	2
Finanspolitiskt motiverad ändring	41	33
Utgiftstak, slutligt fastställt	1 215	1 158
Takbegränsade utgifter	1 184	1 135
Budgeteringsmarginal	31	23
Budgeteringsmarginal, procent av
takbegränsade utgifter	2,6	2,0

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2016 uppgick till 1 215 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 184 miljarder kronor, dvs. 31 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljarder kronor

	Statens
	budget
	20161	2016	2015
Totala inkomster	924	1 003	860
Statens skatteinkomster	953	1 044	894

Övriga inkomster	-28	-41	-34
Totala utgifter m.m.	934	917	892
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	915	899	867

Statsskuldsräntor m.m.	11	2	22

Förändring av anslagsbehållningar	-3
Riksgäldskontorets nettoutlåning	11	15	10

Kassamässig korrigering	0	2	-7

Budgetsaldo	-10	85	-33

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå

till 924 miljarder kronor. Utfallet	blev knappt
1 003 miljarder kronor, vilket är	78 miljarder

kronor högre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital som blivit högre. Övriga inkomster blev knappt 13 mil- jarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av högre avräkningar m.m. i

anslutning till skattesystemet.
Utgifterna	i statens	budget	uppgick till
917 miljarder	kronor,	vilket är	16 miljarder

kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 33 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 50 miljarder kronor lägre.

Statens budgetsaldo blev därmed 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 95 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet.

Resultaträkning

Miljarder kronor

	2016	2015
Intäkter
Skatteintäkter	1 236	1 138
Övriga intäkter	110	98
Summa intäkter	1 346	1 236
Kostnader
Transfereringar m.m.	-1 028	-969
Statens egen verksamhet	-270	-259
Summa kostnader	-1 298	-1 228
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag	-11	-4
Finansiella intäkter och kostnader, netto	-10	-15
Årets underskott	27	-10

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 27 miljarder kronor och innebär en förbättring med 38 miljarder kronor jämfört med 2015. Skatteintäkterna ökade med 97 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 1 236 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 1 013 miljar- der kronor, en ökning med 51 miljarder kronor jämfört med 2015.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 270 miljarder kronor. Det är en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 2015.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till -11 miljarder kronor, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2015.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -10 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2015. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 21 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2015.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Balansräkning

Miljarder kronor

	2016	2015
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	9	8
Materiella anläggningstillgångar	552	535
Finansiella anläggningstillgångar	352	376
Utlåning	456	434
Varulager m.m.	3	3
Fordringar	121	121
Periodavgränsningsposter	77	67
Kortfristiga placeringar	22	3
Kassa och bank	10	7
Summa tillgångar	1 602	1 555
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet	-405	-422
Fonder	168	154
Avsättning för pensioner m.m.	250	243
Statsskulden	1 292	1 352
Skulder m.m.	202	146
Periodavgränsningsposter	95	81
Summa kapital och skulder	1 602	1 555
Garantiförbindelser	1 800	1 677
Övriga ansvarsförbindelser	47	21

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -405 miljarder kronor vid utgången av 2016, vilket motsvarar 9,2 procent av BNP. I förhållande till 2015 förbättrades nettoförmögenheten med 17 mil- jarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Lån i svenska kronor minskade med knappt 63 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med drygt 2 miljarder kronor.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

	2016	2015
Insättningsgarantin	1 666	1 555
Investerarskyddet
Kreditgarantier	233	244
Garantier om tillförsel av kapital	134	122
Pensionsgarantier	9	9
Övriga garantier	0	1

Totalt	2 043	1 930

Statliga garantiåtaganden ökade med 113 mil- jarder kronor jämfört med 2015 och uppgick till 2 043 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 47 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 666 miljarder kronor, vilket är en ökning med 111 miljarder kronor jämfört med 2015. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 233 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 11 miljarder kronor i förhållande till 2015. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 136 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2015.

Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

Lån/ändamål	2016	2015
Lån till Riksbanken	257	241
Studielån	185	179
Lån till andra stater	6	6
Övriga lån	8	8
Summa	456	434

Statens utlåning uppgick till 456 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

	2016	2015
Betalningar till EU	30	44
Betalningar från EU	11	10
Nettoflöde från statens budget till EU	19	34

Sveriges avgift till EU uppgick till 30 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2015. Minskningen för- klaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015 samt försening av den rabatt som Sverige erhåller i den nya budgetramen för perioden 20142020 på den mervärdesskatte- baserade avgiften och BNI-avgiften.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Åtgärder i form av tidigare-/senareläggning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. höständ- ringsbudgetarna medförde totalt en mindre förstärkning av det finansiella sparandet på ca 5 miljarder kronor.

Tabell 1.1 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016

Miljarder kronor

	Beslutad	Flytt av	VÄB	HÄB	Summa
	budget	utgifter			ändringar
Inkomster	2 094				0
Utgifter	2 134	-12	-2	8	5
Finansiellt
sparande	-40	12	2	-8	5

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna enligt NR underskattades med ca

69 miljarder	kronor	2016. Merparten,	ca
63 miljarder	kronor,	rör inkomsterna	från

skatter och avgifter som blev högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2016. Detta förklaras huvudsakligen av högre intäkter från skatt på produktion (ca 36 miljarder kronor), kapitalvinster (ca 15 miljarder kronor) samt omprövningar och anstånd (ca 9 miljarder kronor).

Utgifterna överskattades däremot samman- taget med ca 12 miljarder kronor. Detta trots att utgifterna för asylsökande blev ca 22 miljarder kronor högre än beräknat. Offentliga sektorns övriga utgifter överskattades således med ca 34 miljarder kronor.

Staten svarade uteslutande för avvikelsen av det finansiella sparandet. Av ovanstående diffe- renser avseende skatteintäkter rör merparten, 60 miljarder kronor, statens intäkter. Statens utgifter, med undantag för utgifter direkt kopplade till asylsökande, blev över 40 miljarder kronor lägre än förväntat. Sparandet i ålders- pensionssystemet underskattades också i budgetpropositionen för 2016 medan sparandet i kommunsektorn blev något lägre än beräknat.

Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2016	2016	Utfall-	2015
	Beslutad	Utfall	Beslutad	Utfall
	budget		budget
Inkomster	2 094	2 163	69	2 048
Skatter och avgifter	1 851	1 914	63	1 804
Kapitalinkomster	64	66	1	62
Övriga inkomster	179	183	4	181
Utgifter	2 134	2 123	-12	2 037
varav migration	32	54	22	25
övriga utgifter	2 103	2 069	-34	2012
Transfereringar	787	762	-24	748
Konsumtion	1 123	1 144	21	1 086
Räntor	33	25	-8	26
Investeringar	191	192	1	180

Finansiellt sparande	-40	40	81	11
procent av BNP	-0,9	0,9	1,9	0,3

Stat	-31	49	80	12
Ålderspensionssystem	0	3	3	8
Kommunsektor	-10	-13	-3	-10

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- parent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp målupp- fyllelsen.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2007–2016. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.

För att beakta vilken påverkan konjunktur- läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Finansiellt sparande	3,3	1,9	-0,7	-0,1	-0,2	-1,0	-1,4	-1,6	0,3	0,9
Varav staten	2,1	1,1	-0,7	-0,4	-0,4	-1,1	-1,2	-1,3	0,3	1,1

Varav ålderspensionssystemet	1,0	1,0	0,2	0,2	0,5	0,3	-0,1	0,1	0,2	0,1

Varav kommunala sektorn	0,1	-0,1	-0,2	0,2	-0,3	-0,2	-0,1	-0,4	-0,2	-0,3
Bakåtblickande tioårssnitt										0,2

Strukturellt sparande1	1,7	2,2	1,7	1,5	0,8	0,2	-0,7	-0,8	0,2	1,0
BNP-gap2	2,9	0,7	-6,5	-2,5	-1,2	-2,4	-2,8	-2,2	-1,0	-0,1

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP -gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2017 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av fö rsäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.

Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisningen för staten. Indikatorn redovisas emellertid i 2017 års ekonomiska vårproposition, som en del i den framåtblickande uppföljningen.

Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där olika mål och restrikt- ioner ställs mot varandra.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2016

Såväl det finansiella sparandet som det struktu- rella sparandet försämrades märkbart mellan 2007 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 2,1 till -1,3 procent av BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, som minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Mellan 2015 och 2016 stärktes sparandet med 0,7 procent av BNP. Det största bidraget kom från staten.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2007–2016 (bakåtblickande tio-

årssnitt) uppgick till 0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,3 procent av BNP i genomsnitt. Sparan- det i kommunsektorn uppgick till -0,2 procent av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP- gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,5 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet be- döms i stort sett vara balanserat 2016.

Det strukturella sparandet stärktes med 0,8 procent av potentiell BNP mellan 2015 och 2016, och var 2016 i linje med överskottsmålet på 1 procent av potentiell BNP.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringens strama finanspolitik, i kombination med en betydande tillväxt, har gjort det möjligt att vända det stora underskottet från 2014 till överskott. Enligt de senaste beräkningarna uppvisar de offentliga finanserna överskott för 2015 och 2016. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2016 låg i linje med överskottsmålet.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

1.2Utgiftstaket för 2016

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Utgiftstaket, ursprungligt
fastställd nivå	931	949	971	989	1 018	1 050	1 074	1 093	1 103	1 123	1 167

Tekniska justeringar	-24		-14		6	13	10	2	4	2	7

Reella justeringar1		-11								33	41
Utgiftstak, slutligt fastställt	907	938	957	989	1 024	1 063	1 084	1 095	1 107	1 158	1 215

Takbegränsade utgifter	895	910	943	965	986	989	1 022	1 067	1 096	1 135	1 184

Budgeteringsmarginal	12	28	14	24	38	74	62	28	11	23	31
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	1,3	3,1	1,4	2,5	3,9	7,5	6,0	2,6	1,0	2,0	2,6

1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 och 2016 höjdes med 33 miljarder kronor respektive 41 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiv erade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Anm.: För åren 1997–2005 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- punkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av

utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade, takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2016 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 184,5 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 30,5 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	20161	2016	2016	2015
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	912,4	899,1	-13,3	867,4
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statens budget	285,5	285,4	-0,2	267,5

Takbegränsade utgifter	1 197,9	1 184,5	-13,4	1 134,9

Budgeteringsmarginal	17,1	30,5	13,4	23,1

Utgiftstak	1 215	1 215	0	1 158

1Den av riksdagen i december 2015 fastställda budgeten för 2016, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2016.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

De takbegränsade utgifterna blev 13,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2016. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv (7,2 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (5,9 miljarder kronor) och utgifts-

område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (4,3 miljarder kronor).

Inom utgiftsområde 8 Migration blev ut- gifterna högre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2016 (21,8 miljarder kronor). I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 285,4 mil- jarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2016.

Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets nivå

I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2016 skulle uppgå till 1 167 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2016 höjts med 7 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetför- ändringar som föranlett justering av stats- bidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grund- avdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

	2016
Ursprungligt fastställt utgiftstak (budgetpropositionen för
2014)	1 167

Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	0,25

Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat
avdrag för privat pensionssparande	-3,77

Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1	1 163

Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen
Vårändringsbudget för 2015

Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval	41
Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015	1 204
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för
personer över 65	1,85

Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter	0,67

Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för
inkomstsidan	8,93
Ny nivå i budgetpropositionen för 2016	1 215
Slutligt utgiftstak	1 215

Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- takets nivå 2016 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den föränd- ring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell för- ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- slogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 41 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst kan uppgå till. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utveck- lingen.

I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekono-

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

miska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfere- ringssystem (volymförändringar), övriga fak- torer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2016 i de vår- propositioner och budgetpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2016 föreslogs.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016

Miljarder kronor

	2016
Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2014	43,5
Reformer	-47,7

Reviderad pris- och löneomräkning	2,8
Övriga makroekonomiska förändringar	10,1

Volymförändringar	-40,6

Övrigt1	21,5
Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket	41,0

Total förändring av budgeteringsmarginalen	-12,9

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2016	30,5

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.

När Riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2016, efter förslag i budgetpropositionen för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 43,5 miljarder kronor. I utfallet för 2016 uppgick budgeteringsmarginalen till 30,5 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 12,9 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2016 fastställdes, vilket inklude- rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har 47,7 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer (nettoeffekt på budgetens utgiftssida, med hänsyn tagen till beslut om finansiering genom minskade utgifter) som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fast- ställdes. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- nings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a.

utbildningsområdet, miljöområdet, bostads- området och åtgärder inom området för mottagning och etablering (prop. 2015/16:1).

Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 10,1 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- index och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Vidare har utgifter inom arbets- marknadsområdet blivit lägre, främst till följd av att antalet subventionerade anställningar, t.ex. traineejobb och extratjänster, inte ökat i den omfattning som budgeterats. Även utgifterna för 2016 för ekonomisk trygghet vid ålderdom och ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre, främst till följd av att prisbasbeloppet successivt reviderats ner sedan budgetproposit- ionen för 2014.

Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymförändringar) har med- fört att budgeteringsmarginalen blivit 40,6 milj- arder kronor mindre. I första hand beror det på det stora antalet asylsökande under hösten 2015 som på ett betydande sätt förändrade förut- sättningarna för utgiftsberäkningarna för 2016, främst avseende utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. I budgetpropositionen för 2014 baserades utgiftsberäkningarna på att 38 000 personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2016. I budgetpropositionen för 2016, redan innan det stora inflödet till Sverige av asylsökande i slutet av 2015 hade inträffat, bedömdes att i stort sett dubbelt så många, ca 78 000 personer, skulle vara inskrivna i mottagningssystemet 2016. Det stora inflödet av asylsökande under slutet av 2015 medförde ytterligare en kraftig förändring av antalet inskriva 2016 och det slutliga utfallet blev ca 157 000 personer, dvs. ca 120 000, eller 137 procent, fler än i den ursprungliga bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2014. Som en följd av denna utveckling blev också antalet personer i etableringsinsatser under 2016 väsentligt fler än bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Räknat som helårsekvivalenter deltog ca 60 000 personer i etableringsinsatser 2016, vilket är ca 30 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2016

Budgetsaldot blev 85 miljarder		kronor	2016
(tabell 2.1). I budgeten	beräknades		saldot
till -10 miljarder kronor.	Saldot	blev därmed

95 miljarder kronor bättre än beräknat. Inkoms- terna blev 78 miljarder kronor högre och utgifterna blev drygt 16 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2016

Miljoner kronor

				Skillnad
				mot
	Statens	Ändrings-	Utfall	statens
	budget	budget	2016	budget
Totala inkomster	924 261		1 002 697	78 436

Statens
skatteinkomster	952 602		1 043 795	91 193

Övriga inkomster	-28 341		-41 098	-12 757

Totala utgifter m.m.	933 875	33 074	917 396	-16 479
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.	915 481	33 074	899 096	-16 385

Statsskuldsräntor
m.m.	10 769		1 743	-9 026

Förändring av
anslagsbehållningar	-3 143			3 143

Riksgäldskontorets
nettoutlåning	10 768		14 764	3 996

Kassamässig
korrigering	0		1 792	1 792

Budgetsaldo	-9 614		85 301	94 915

Stora kapitalplaceringar på skattekonto under 2016

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 924 miljarder kronor. Utfallet blev 1 003 mil- jarder kronor, vilket är drygt 78 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev ca 13 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital samt periodise- ringar som blivit högre. De högre periodisering- arna beror bl.a. på tillfälliga effekter så som kapitalplaceringar på skattekonto som är en följd av den fördelaktiga räntan på skattekontot.

Övriga inkomster blev knappt 13 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Det beror främst på att inga

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

större försäljningar av egendom gjordes under 2016 och att avräkningarna m.m. i anslutning till skattesystemet blev högre. Det sistnämnda beror främst på att den nya resolutionsavgiften inte budgeterades i statens budget för 2016.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

					Skillnad
					mot
		Statens	Ändrings-	Utfall	statens
Utgiftsområde		budget	budget	2016	budget
8 Migration		19 420	24 443	41 251	21 832
9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg		69 238	1 905	63 371	-5 866
10	Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
funktionsnedsättning		109 868	480	105 614	-4 255

12	Ekonomisk trygghet
för familjer och barn		87 129		86 106	-1 023

13	Jämställdhet och
nyanlända invandrares
etablering		21 070	227	19 200	-1 870

14	Arbetsmarknad och
arbetsliv		79 681	-704	72 531	-7 151

15	Studiestöd	21 708	5	19 486	-2 222
		21 708	5	19 486	-2 222

16	Utbildning och
universitetsforskning		69 452	-907	66 120	-3 333

18	Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik		7 064	-500	3 119	-3 945

22	Kommunikationer	54 122	-448	50 087	-4 035
23	Areella näringar,
landsbygd och
livsmedel		18 920	6	15 898	-3 021

26	Statsskuldsräntor
m.m.		10 769		1 743	-9 026

27	Avgiften till
Europeiska unionen		31 827	4 500	30 350	-1 477

Riksgäldskontorets
nettoutlåning		10 768		14 764	3 996

Kassamässig
korrigering		0		1 792	1 792

Övriga utgifter		322 838	4 067	325 963	3 125
Summa utgifter m.m. i
statens budget		933 875	33 074	917 396	-16 479

Lägre utgifter än anvisat resulterar i högre anslagsbehållningar

Utgifterna i statens budget uppgick till 917 miljarder kronor. Det är 16 miljarder kronor

(1,8 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten och 50 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än totalt anvisat. Det resulterade i att anslagsbehållningarna (exkl. Statsskuldsräntor m.m.) ökade med nästan 34 miljarder kronor. I statens budget beräknades anslagsbehållningarna öka med 3 miljarder kronor.

Utgifterna för Migration högre än anvisat

Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än statens budget Utgifterna för Migration blev däremot 22 miljarder kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 24 miljarder kronor till Migration och utgifterna blev därmed 3 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Om man räknar bort ökningarna för Migration blev utgifterna 38 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten och 47 miljarder kronor lägre än totalt anvisat.

De flesta utgifterna blev lägre än budgeterat

Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 9 miljarder kronor lägre än anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 miljarder kronor lägre, för Hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 miljarder kronor lägre, och för Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning 4 miljarder kronor lägre. Även utgifterna för Kommunikationer blev 4 miljarder kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Tillsammans blev utgifterna under dessa utgiftsområden 30 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Statens budget 2016 och 2015

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2015 och 2016. Utfallet för statens budget visar för 2016 ett överskott på 85 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 33 miljarder kronor 2015, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljoner kronor

			Skillnad
	Utfall 2016 Utfall 2015		mot 2015
Totala inkomster	1 002 697	859 529	143 168

Statens skatteinkomster	1 043 795	893 942	149 853

Övriga inkomster	-41 098	-34 413	-6 685

Totala utgifter m.m.	917 396	892 179	25 216
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	899 096	867 409	31 687
Statsskuldsräntor m.m.	1 743	21 936	-20 193

Riksgäldskontorets
nettoutlåning	14 764	10 094	4 670

Kassamässig korrigering	1 792	-7 260	9 052

Budgetsaldo	85 301	-32 650	117 951
Skatteinkomsterna ökade men statens övriga
inkomster minskade
Statens inkomster	ökade med	143 miljarder

kronor mellan 2015 och 2016. Statens skatte-

inkomster ökade med	150 miljarder	kronor
(16,8 procent).
Det högre utfallet	beror på att	statens

skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2016, beräknas ha ökat med drygt 63 miljarder kronor (6,8 procent) och att periodiseringarna ökat med 87 miljarder kronor. De högre skatte- intäkterna beror främst på högre intäkter från indirekta skatter och skatt på konsumtion och insatsvaror. Den stora förändringen av perio- diseringarna förklaras dels av betalnings- och uppbördsförskjutningar mellan åren men till stor del även av kapitalplaceringar på skattekonto. Till skillnad från periodiseringar, som beror på att betalningen av skatten sker året efter, så har kapitalplaceringar ingen koppling till uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster.

Övriga inkomster minskade med knappt 7 miljarder kronor jämfört med 2015. Orsaken är främst att inkomster av statens verksamhet minskat och avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto har minskat med drygt 8 miljarder kronor, vilket beror på att samtliga stöd och subventioner fr.o.m. 2016 redovisas på utgiftssidan i statens budget.

Utgifterna för Migration ökade mest

Utgifterna i statens budget ökade med 25 miljarder kronor (2,8 procent) mellan 2015 och 2016. Utgifterna för Migration ökade med nästan 23 miljarder kronor (120,3 procent). Det

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

är framför allt ersättningar till kommunerna för placering av ensamkommande barn och unga som ökade med drygt 19 miljarder kronor. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med knappt 8 miljarder kronor (11,6 pro- cent). Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för andra utgiftsområden. Utgifterna för stats- skuldsräntor m.m. minskade med drygt 20 miljarder kronor (92,1 procent).

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inkl. posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2015 och 2016.

Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016

Miljoner kronor

		Utfall	Utfall	Skillnad
Utgiftsområde		2016	2015	mot 2015
8 Migration		41 251	18 725	22 526

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning		105 614	102 603	3 011

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	35 928	38 136	-2 208

12	Ekonomisk trygghet för familjer
och barn		86 106	82 931	3 176

13	Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering		19 200	15 362	3 838

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	72 531	64 971	7 560
16	Utbildning och
universitetsforskning		66 120	62 954	3 166

18	Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik		3 119	1 074	2 045

22	Kommunikationer	50 087	47 242	2 845
23	Areella näringar, landsbygd och
livsmedel		15 898	13 398	2 501
25	Allmänna bidrag till kommuner	93 350	102 037	-8 687
26	Statsskuldsräntor m.m.	1 743	21 936	-20 193

27	Avgiften till Europeiska unionen	30 350	44 232	-13 882
Riksgäldskontorets nettoutlåning		14 764	10 094	4 670

Kassamässig korrigering		1 792	-7 260	9 052

Övriga utgifter		279 543	273 745	5 798
Summa utgifter m.m. i statens
budget		917 396	892 179	25 216

2.2Inkomster i statens budget 2016

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2016 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2016 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med drygt 16,5 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2016 innehöll reformer som bedömdes sänka skatteintäkterna med en halv miljard kronor.

Tabell 2.5 Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen Vårändringsbudget för 2016

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

	SB16	VÄB16	Total

Skatt på arbete	11,0	-0,3	10,6
Skatt på kapital	2,1	–	2,1
Skatt på konsumtion och insatsvaror	3,6	-0,2	3,5
Övriga skatter	–	–	–

Summa skattebeslut	16,6	-0,5	16,2

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.

De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2016 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2016 är bl.a. avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar i husavdraget och införandet av en särskild löneskatt för äldre.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2017 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de antaganden som låg till grund för statens budget för 2016, dvs. de makroförutsätt- ningar som redovisades i budgetpropositionen för 2016.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2016 blev 0,2 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2016.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2016 gjordes ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen till följd av beslut om att frångå den automtiska uppräkningen för 2016. Det medförde sålunda att en större andel av inkomsterna hamnade över den nedre skiktgränsen jämfört med om skikt- gränsen hade justerats med den automatiska uppräkningen. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2015–juni 2016 var KPI-utvecklingen starkare än vad som förväntades i statens budget för 2016. I stället för en uppgång om 0,8 procent var KPI- utvecklingen 1,0 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2016 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2016. En bidragande förklaring är en stark utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Tabell 2.6 Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2016

Procentuell utveckling om inget annat anges

	2015	2016
BNP, marknadspris1	6,2	4,7
Diff. BP16	1,6	0,2

Arbetade timmar2	1,2	2,3
Diff. BP16	0,0	0,8
Timlön3	3,2	2,6
Diff. BP16	0,2	-0,4

Utbetald lönesumma, skatteunderlag	4,3	4,7
Diff. BP16	0,0	0,2

Arbetslöshet4	7,4	6,9
Diff. BP16	-0,2	-0,2
Arbetsmarknadspolitiska program5	3,7	3,5
Diff. BP16	-0,1	-0,4

Hushållens konsumtionsutgifter1	3,7	3,3
Diff. BP16	0,7	-0,7

Kommunal medelskattesats6	31,99	32,10
Diff. BP16	0,0	0,1
Statslåneränta6	0,6	0,3
Diff. BP16	0,0	-1,0

KPI juni-juni	-0,4	1,0
Diff. BP16	0,0	0,2

Inkomstbasbelopp7	58,1	59,3
Diff. BP16	0,0	0,0

Prisbasbelopp7	44,5	44,3
Diff. BP16	0,0	0,0

Inkomstindex	158,9	162,1
Diff. BP16	0,0	0,0

Skiktgräns8	430,2	430,2
Diff. BP16	0,0	0,0
Övre skiktgräns8	616,1	625,8
Diff. BP16	0,0	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Kalenderkorrigerat, anställda.

3Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Medelvärde under året, procent.

7Tusental kronor.

8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2016

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster,

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

ett fastställt utfall för 2016 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomst- titelgruppen.

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2016

1100	Direkta skatter på arbete
1110	Inkomstskatter	dec 17
1120	Allmänpensionsavgift	dec 17
1140	Skattereduktioner	dec 17
1200	Indirekta skatter på arbete
1210	Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 17
1240	Egenavgifter	dec 17
1270	Särskild löneskatt, 1274	dec 17
1280	Nedsättningar, 1283-1284	dec 17
1300	Skatt på kapital
1310	Skatt på kapital, hushåll	dec 17
1320	Skatt på företagsvinster	dec 17
1340	Avkastningsskatt, 1341-1342	dec 17
1350	Fastighetsskatt	dec 17
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410	Mervärdesskatt, 1411	sep 17
1600	Restförda och övriga skatter
1620	Övriga skatter, hushåll	maj 18
1630	Övriga skatter, företag	maj 18
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810	Skatter till andra sektorer	dec 17
1900	Periodiseringar
1910	Uppbördsförskjutningar	maj 18
1920	Betalningsförskjutningar	dec 17

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2016.

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2016, vilken blir känd i december 2017.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2017 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2017.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2018, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsför-

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010 –2014

Miljarder kronor om annat ej anges

	2010	2011	2012	2013	2014
Skatt på arbete	-0,8	-3,6	1,7	-5,6	-5,2
Skatt på kapital	10,6	-3,5	-2,8	3,8	8,4
Skatt på konsumtion och insatsvaror	-0,1	-1,3	-2,5	-2,4	1,3
Restförda och övriga skatter	-1,2	-1,2	-1,2	0,1	-1,8

Totala skatteintäkter	8,5	-9,5	-5,1	-4,1	2,8
Avgår: EU-skatter	0,0	0,0	0,0	0,0	2,5
Offentliga sektorns skatteintäkter	8,5	-9,4	-5,1	-4,1	0,3
Avgår: Kommunal inkomstskatt	-2,6	-3,0	0,9	-1,6	2,5
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	-0,3	-0,2	0,6	0,2	0,1
Statens skatteintäkter	11,4	-6,2	-6,6	-2,6	-2,3
Procent av slutgiltigt utfall	1,4	-0,8	-0,9	-0,3	-0,3

2.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2016 beräknas uppgå till drygt 1 917 miljarder kronor. Detta är knappt 61 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 991 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed nästan 59 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Förväntade intäkter 2016 för såväl skatt på arbete, kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital samt på konsumtion och insatsvaror. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2016, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2016 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera

avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspens- ionssystemet och staten.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2015 och 2016

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Utfall	Skillnad mot	Skillnad mot
			statens budget	beslutad budget
Inkomstår	2016	2015	2016	2015
Skatt på arbete	1 140,3	1 049,8	6,6	-2,5
Direkta skatter	608,1	558,3	1,6	-7,9
Kommunal inkomstskatt	670,0	635,7	1,6	-1,9
Statlig inkomstskatt	56,6	50,8	-0,8	-0,6
Allmän pensionsavgift	113,1	108,4	0,0	-0,9
Artistskatt	0,0	0,0	0,0	0,0
Skattereduktioner m.m.	-231,6	-236,6	0,8	-4,5
Indirekta skatter	532,3	491,5	5,1	5,4
Arbetsgivaravgifter	515,6	491,6	3,2	13,3
Egenavgifter	13,1	11,8	-0,5	-1,9
Särskild löneskatt	44,5	40,3	1,1	-2,3
Nedsättningar	-5,9	-19,1	1,9	-3,8
Skatt på tjänstegruppliv	0,5	0,5	-0,2	-0,2
Avgifter till premiepensionssystemet	-35,6	-33,6	-0,4	0,2

Skatt på kapital	222,4	245,0	22,2	54,6
Skatt på kapital, hushåll	61,6	69,1	14,8	28,0
Skatt på företagsvinster	106,4	119,6	5,1	24,5
Avkastningsskatt	3,5	8,4	-1,6	-0,8
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	32,9	32,4	0,2	0,9
Stämpelskatt	12,3	10,9	2,8	1,6
Kupongskatt m.m.	5,7	4,6	0,8	0,3

Skatt på konsumtion och insatsvaror	538,9	507,9	22,0	8,0
Mervärdesskatt	406,4	380,3	21,2	9,3
Skatt på tobak och alkohol	25,8	25,6	0,7	0,6
Energiskatt	44,6	40,7	-0,4	-1,1
Koldioxidskatt	24,1	24,6	1,3	-0,5
Övriga skatter på energi och miljö	5,2	4,8	-0,3	-0,2
Skatt på vägtrafik	19,7	18,8	-0,4	-0,3
Skatt på import	6,1	6,3	-0,4	0,3
Övriga skatter	7,0	6,8	0,3	-0,2

Restförda och övriga skatter	15,9	7,6	10,1	4,2
Restförda skatter	-4,7	-4,3	1,2
Övriga skatter	20,6	11,9	8,9

Totala skatteintäkter	1 917,5	1 810,2	60,9	64,2
Avgår, EU-skatter	-6,1	-6,3	0,4	-0,3
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 911,4	1 803,9	61,3	63,9
Avgår, kommunala inkomstskatter	-686,3	-651,7	-1,7
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-233,7	-224,1	-0,8
Statens skatteintäkter	991,4	928,1	58,8	66,0

Periodiseringar	52,4	-34,1	32,4	-31,2

Statens skatteinkomster	1 043,8	893,9	91,2	34,8
Övriga inkomster	-41,1	-34,4	-12,8	-12,3

Inkomster i statens budget	1 002,7	859,5	78,4	22,5

Anm.: I den högra delen av tabellen ovan görs jämförelsen av utfallet för 2015 mot den beslutade budgeten för 2015. Där finns inte samma detaljeringsgrad varför några celler är tomma. Dessutom försvåras jämförelsen av att i beslutad budget för 2015 redovis as förslaget om avskaffad nedsättning av socialavgifter för unga i posten Arbetsgivaravgifter, medan det redovisas i posten Nedsättningar i utfallet för 2015.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Särskild löneskatt

År 2016 beräknas den särskilda löneskatten bli 44,5 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med drygt 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- sakligen på att företagens kostnader för pens- ionsförmåner till de anställda har ökat.

Nedsättningar

År 2016 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 6 miljarder kronor, vilket är ca 2 milj- arder kronor lägre än i statens budget för 2016. Beslut om att slopa nedsättningen av social- avgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i proposit- ionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att nedsättningarna är betydligt lägre 2016 jämfört med 2015.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2016 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de totala skatte- intäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2016 till stor del fortfarande är en prognos.

Skatt på hushållens kapital

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, räntein- komster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraf- tigt mellan åren, vilket leder till att även hushål- lens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas stor- lek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras.

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till knappt 62 miljarder kronor 2016. Det är nästan 15 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre. Utfallet för 2015 avseende hushållens kapital- vinster blev betydligt högre än förväntat. Detta i kombination med en fortsatt gynnsam ut- veckling på bostads- och aktiemarknaden ligger bakom bedömningen för 2016. Även hushållens utdelningsinkomster väntas bli högre än tidigare bedömning.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.

Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 106 miljarder kronor 2016 och detta är drygt 5 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Den slutgiltiga taxeringen för 2014 och 2015 visade på högre företagsskattein- täkter än förväntat. Detta föranledde ett nivå- skifte uppåt för de framtida förväntade intäk- terna från företagsbeskattningen och det är den främsta förklaringen för skillnaden mot progno- sen i statens budget för 2016.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. 2016 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten blir 3,5 milj-

arder kronor 2016, en	minskning från	drygt
8 miljarder kronor året	innan. Detta kan	i all

väsentlighet knytas till en nedgång i statslåne- räntan under 2015. Jämfört med prognosen i statens budget 2016 har det beräknade utfallet reviderats ned med drygt 1,5 miljarder kronor, givet lägre statslåneräntor och mindre liv- bolagens tillgångar än tidigare prognosticerat.

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Inkomster av statens
verksamhet	31 149	31 256	107	38 970

Inkomster av försåld
egendom	5 000	231	-4 769	134

Återbetalning av lån	761	784	23	912

Kalkylmässiga inkomster	10 719	10 775	56	9 748
Bidrag m.m. från EU	12 706	10 980	-1 726	9 733

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-88 675	-95 124	-6 449	-85 754
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto		0	0	-8 155

Övriga inkomster	-28 341	-41 099	-12 758	-34 412

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut- delningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Rörelseöverskott	3 433	4 235	802	6 983
Överskott av statens
fastighetsförvaltning	239	286	47	260

Ränteinkomster	1 996	1 960	-36	1 345

Inkomster av statens
aktier	14 000	12 588	-1 412	19 521

Offentligrättsliga avgifter	9 564	10 361	797	8 490

Försäljningsinkomster	59	68	9	68

Böter m.m.	1 188	1 072	-116	1 243

Övriga inkomster av
statens verksamhet	670	686	16	1 060

Inkomster av statens
verksamhet	31 149	31 256	107	38 970

Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 31 256 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget.

Inkomsterna av statens verksamhet blev 7 714 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2015. Dock blev utfallet för Offentligrättsliga avgifter 1 871 miljoner kronor högre än 2015. Även Ränteinkomster blev 615 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för Rörelse- överskott blev 2 748 miljoner kronor lägre än 2015. Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2015 är att utfallet för Inkomster av statens aktier blev 6 933 miljoner kronor lägre.

Rörelseöverskott

Rörelseöverskotten uppgick till 4 235 miljoner kronor, vilket är 2 748 miljoner kronor (39,4 procent) lägre än 2015.

Tabell 2.12 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	12		-12

Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt	495	729	234	475

Sjöfartsverkets
inlevererade överskott

Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet	50	26	-24	18

Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit	100	164	64	100

Inlevererat överskott från
övriga myndigheter	76	515	439	2 290

Riksbankens inlevererade
överskott	2 700	2 800	100	4 100
Rörelseöverskott	3 433	4 235	802	6 983

År 2015 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 1 121 miljoner kronor i resultat. Det är 390 miljoner kronor högre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 729 miljoner kronor 2016. Det är 254 miljoner kronor (53,5 procent) högre än 2015.

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2015 till 164 miljoner kronor och inlevererades 2016. Det inlevererade överskottet 2016 är 64 miljoner

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

kronor (64,0 procent) högre än det överskott som inlevererades 2015.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 800 miljoner kronor, vilket är 1 300 milj- oner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdisposit- ioner m.m. För de senaste fem åren, 2011 till 2015, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 3 476 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 1 954 miljoner kronor för 2015. Efter justeringar och åter- föringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar en prisförlust om 2 720 miljoner kronor, redo- visades ett negativt resultat på 1 588 miljoner kronor för 2016. Att resultatet blev så lågt förklarar till stor del skillnaden på det inlevere- rade överskottet jämfört med 2015.

Överskott av statens fastighetsförvaltning
Överskotten	av statens	fastighetsförvaltning
uppgick till	286 miljoner	kronor,	vilket	är
26 miljoner	kronor (10,2 procent)		högre	än

föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 188 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 38 miljoner kronor, dels av en preliminär

inleverans av avkastningskrav för	2016 på
105 miljoner kronor. Utöver detta	levererade

SFV in 45 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2015. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 98 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 9 miljoner kronor, dels en preliminär inleve- rans av avkastningskrav för 2016 på 89 miljoner kronor.

Ränteinkomster

Ränteinkomster uppgick till 1 960 miljoner kronor, vilket är 615 miljoner kronor (45,7 pro- cent) högre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Räntor på näringslån	-1	-1	0	-1

Räntor på studielån	36	36	0	40
Övriga ränteinkomster	1 961	1 925	-36	1 306

Ränteinkomster	1 996	1 960	-36	1 345

Övriga ränteinkomster uppgick till 1 925 milj- oner kronor, vilket är 619 miljoner kronor (47,4 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga räntein- komster och utgör 96,9 procent av utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört med före- gående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsräntor vid underskott på skattekontot uppgick till 2 183 miljoner kronor. Kostnads- räntan är den ränta som den skatteskyldige ska betala vid underskott på skattekontot. Kostnads- räntan påförs varje dag och har flera olika nivåer bl.a. beroende på underskottets storlek.

Inkomster av statens aktier

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 588 miljoner kronor, vilket är 6 933 miljoner kronor (35,5 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2016 och 2015

Miljoner kronor

	Utfall 2016	Utfall 2015	Skillnad
Akademiska hus AB	3 290	5 945	-2 655

Apoteket AB	1 100	158	942

AB Bostadsgaranti	2	138	-136
Dom Shvetsii A/O	2	0	2

Fouriertransform	0	100	-100

Inlandsinnovation	0	100	-100
Jernhusen AB	500	113	387

Lernia AB	50	235	-185

Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB)	0	139	-139

Metria	8	3	5
Nordiska
investeringsbanken	195	193	2

PostNord AB	0	0	0

SBAB	0	502	-502

SJ AB	188	1 930	-1 741
Specialfastigheter AB	446	3 000	-2 554

Sveaskog AB	800	800	0

Svensk bilprovning AB	56	48	8
Svensk exportkredit AB	356	378	-22

Svenska Rymdaktiebolaget	0	10	-10

Svevia	150	120	30
Swedavia	232	231	1

Telia Company AB	4 844	4 844	0

Teracom Group AB	285	235	50

Vasallen AB	85	300	-215

Totalt	12 588	19 521	-6 933

Utdelningen från Apoteket AB uppgick till

sammanlagt	1 100 miljoner	kronor, vilket	är
942 miljoner	kronor högre	än föregående	år.

Apoteket har även använt balanserade vinst- medel från tidigare år till årets utdelning.

Utdelningen från Telia Company AB uppgick till 4 844 miljoner kronor, vilket är lika mycket som 2015. Resultatet för koncernen uppgick

2015 till 10 205 miljoner kronor,	vilket	är
5 394 miljoner kronor (34,6 procent)	lägre	än
2014.

Jernhusen AB delade ut 500 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor mer än föregående år. Jernhusets bättre resultat under 2015 berodde framför allt på att värdet för bolagets förvaltningsfastigheter ökade.

Specialfastigheter AB, SJ AB och Akademiska hus AB beslutade om extrautdelningar under 2015. Inkomster från statens aktier utöver

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 milj- oner kronor 2015. Av Akademiska hus AB:s extrautdelning på 6 500 miljoner kronor delades 2 000 miljoner kronor ut under 2016. Utöver det har inga liknande beslut fattats under innevarande år. Därför är utdelningarna från dessa bolag betydligt lägre och således även inkomsterna från statens aktier utöver ordinarie aktieutdelningar.

Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 361 miljoner kronor, vilket är 1 871 miljoner kronor (22,0 procent) högre än föregående år.

År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. Från och med 2016 redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562 CSN-avgifter. Utfallet på inkomsttiteln blev 1 342 miljoner kronor vilket till stor del förklarar skillnaden mot föregående år. Inkomsterna som är redovisade mot inkomsttitel är 717 miljoner kronor högre än de avgifter som är inbetalda. Därför uppstår en negativ kassamässig korrige- ringspost (se även avsnitt 2.4.30 Kassamässig korrigering). Korrigeringsposten för 2016 består dels av en övergångseffekt, dels av en årlig effekt. Huvuddelen 2016 består av en övergångseffekt.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor

uppgick till	3 365 miljoner kronor,	vilket	är
368 miljoner	kronor (12,3 procent)	högre	än

2015. Det beror på att både dagpenningnivån och medlemsantalen i arbetslöshetskassorna har ökat.

Böter m.m.
Inkomsterna	från Böter m.m.	uppgick till
1 072 miljoner	kronor, vilket är	171 miljoner

kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Det lägre utfallet beror framför allt på att utfallet

för inkomsttiteln	2712	Bötesmedel	blev
110 miljoner kronor	lägre	än föregående	år.

Vilket i sin tur i huvudsak förklaras av lägre sanktionsavgifter från Finansinspektionen.

Övriga inkomster av statens verksamhet

De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 686 miljoner kronor, vilket är 374 miljoner kronor lägre än 2015.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkoms- ter av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegen- dom och aktier.

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Inkomster av försåld
egendom	5 000	231	-4 769	134

Låga inkomster av försåld egendom 2016

Inkomster av försåld egendom uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 4 769 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 97 miljoner kronor högre än 2015. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Under 2016 uppgick inkomsterna från försäljning av statens aktier i SAS AB (publ) till 210 miljoner kronor. Överskott från försälj- ningar av fastigheter som Fortifikationsverket genomfört uppgick till 20 miljoner kronor.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Återbetalning av
näringslån	1	1	1	1

Återbetalning av
studielån	613	579	-34	711

Återbetalning av övriga
lån	147	203	56	200

Återbetalning av lån	761	784	23	912

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Utfallet på inkomsttypen Återbetalning av lån uppgick till 784 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (3,0 procent) högre än be- räknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 128 miljoner kronor (14,0 procent) lägre.

Återbetalningen av studielån blev 132 milj- oner kronor lägre än 2015. Förändringen mellan åren beror till största delen på att amorteringarna för studielån har minskat. Antalet återbetal- ningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, blir allt lägre. Återbetal- ningen av övriga lån blev 3 miljoner kronor högre än föregående år och avser bl.a. åter- betalning av lån för svenska FN-styrkor.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av avskrivningar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Avskrivningar och
amorteringar	107	107	0	154
varav Avskrivningar på
fastigheter	107	107	0	154
Statliga pensionsavgifter	10 612	10 668	56	9 594

Kalkylmässiga inkomster	10 719	10 775	56	9 748

Inkomsterna	uppgick till	10 775 miljoner
kronor, vilket	är 56 miljoner	kronor (0,5 pro-

cent) högre än beräknat i statens budget för 2016.

De statliga pensionsavgifterna ökade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 10 668 miljoner kronor under 2016. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 8 723 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 999 miljoner kronor. Administ- rationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 184 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 1 074 miljoner kronor (11,2 procent).

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Statlig
tjänstepensionering		8 723		7 831

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 999		1 826

Statlig grupplivförsäkring		52		49

Premieskatt, gruppliv		40		38
Statlig
personskadeförsäkring		52		50
Avdrag för
administrationskostnader		-184		-188
Administration,
personskadeförsäkring		-14		-12
Statliga pensionsavgifter	10 612	10 668	56	9 594

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklings- fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommuni- kationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder	10 253	8 852	-1 401	8 221
varav Gårdsstöd	6 808	6 345	-463	6 272

varav Övriga
interventioner	126	127	1	122

varav Djurbidrag		0	0	0
varav Offentlig lagring	10		-10
varav Övriga bidrag från
Europeiska garantifonden
för jordbruket	8	7	-1	206

Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen	3 301	2 372	-929	1 621
Bidrag från EU till
fiskenäringen	130	58	-72	103
Bidrag från Europeiska
regionala
utvecklingsfonden	986	721	-265	509

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Bidrag från Europeiska
socialfonden	648	324	-324	524
Bidrag till
transeuropeiska nätverk	450	383	-67	123

Övriga bidrag från EU	238	642	404	253

Bidrag m.m. från EU	12 706	10 980	-1 726	9 733

Inkomsterna uppgick till 10 980 miljoner kronor 2016 och är 1 726 miljoner kronor (13,6 pro- cent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2015 blev inkomsterna 1 247 miljoner kronor (12,8 procent) högre. Det högre utfallet jämfört med föregående år beror på att de flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för 2014–2020 fortfarande var i en uppstartsfas under 2015.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2015

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 852 miljoner kronor 2016. Jämfört med 2015 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 631 miljoner kronor. Inkomsterna för gårds- stödet uppgick till 6 345 miljoner kronor och var 73 miljoner kronor högre än 2015.

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 2 372 miljoner kronor. Utfallet avser den nya programperioden 2014–2020. Jämfört med 2015 ökade bidragen med 751 miljoner kronor. Det beror främst på att EU betalat ut bidrag motsvarande 3 procent av det totala bidraget för landsbygdsprogrammet 2014–2020 i förskott. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av program- perioden tidigast under 2023.

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden men lägre från socialfonden än 2015

Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 721 miljoner kronor. Jämfört med 2015 ökade inkomsterna med 212 miljoner kronor (41,7 procent). Det beror på att pro- gramperioden 2014–2020 startat upp i högre omfattning jämfört med 2015. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 324 miljoner kronor, vilket är en minskning med 200 miljoner kronor (38,2 procent) jämfört med 2015. Projekt inom ramen för den nya program- perioden 2014–2020 har fortfarande varit i en uppstartsfas, vilket innebär att ersättningar från EU inte rekvirerats i någon stor utsträckning.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre

Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 260 miljoner kronor (211,4 procent) högre än 2015 och uppgick till 383 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för att finansiera färdigställande av järnvägstunneln i Hallandsåsen. Bland projekt som fick bidrag i mindre omfattning finns bl.a. vägtunneln Norra länken och byggande av bangården Rosersbergs kombiterminal.

Högre inkomster från övriga bidrag från EU

Övriga bidrag från EU ökade med 389 miljoner kronor (153,8 procent) jämfört med 2015 och uppgick till 642 miljoner kronor. Det beror främst på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och Fonden för inre säkerhet.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för sådana LSS- kostnader som följer av lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2016	2016	2016	2015
Tillkommande skatter	9 887	9 716	-171	9 872
EU-skatter	6 422	6 051	-370	6 226

Tullmedel	6 344	6 018	-326	6 194
Jordbrukstullar och
sockeravgifter	77	33	-44	32
Kommunala
utjämningsavgifter	3 465	3 664	199	3 646
Utjämningsavgift för
LSS-kostnader	3 465	3 664	199	3 646
Avräkningar	-98 562	-104 840	-6 278	-95 626
Intäkter som förs till
fonder	-7 992	-12 613	-4 620	-9 034

Kompensation för
mervärdesskatt	-90 570	-92 227	-1 657	-86 592

Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter	-30 585	-30 094	491	-29 211
Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner	-59 985	-62 133	-2 148	-57 381

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-88 675	-95 124	-6 449	-85 754

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå


till	-88 675 miljoner			kronor.		Utfallet
blev	-95 124 miljoner kronor. Skillnaden mot
beräkningen		i	statens		budget	blev

alltså -6 449 miljoner kronor. Orsaken, som även beskrivs under stycket om Restförda och övriga skatter, är främst att resolutionsavgifter inte budgeterades i den ursprungliga budgeten för 2016. I enlighet med propositionen Vårändrings- budget för 2016 beslutade riksdagen att intäk- terna från resolutionsavgifter ska redovisas på inkomstsidan i statens budget.

Avräkningarna för kompensation för mer- värdesskatt till kommunerna blev 2 148 miljoner kronor högre och beror på att den kommunala konsumtionen ökade mer än väntat.

Jämfört med 2015 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 370 miljoner kronor. Det beror dels på att intäkter som förs till fonder blivit 3 578 miljoner kronor högre på grund av att intäkten från resolutionsavgifter redovisas för första gången 2016. Dels har avräkningarna för kompensation för mervärdes- skatt till kommunerna ökat med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen har ökat.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. Från och med 2016 redovisas samtliga stöd och subventioner på utgiftssidan i statens budget, vilket förklarar skillnaden mellan 2015 och 2016. Sjöfartsstödet redovisas under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Nystartsjobb och Stöd till yrkesintroduktionsanställning redovisas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisas under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB 2016	Utfall	Utfall-	Utfall
	2016	SB 2016	2015
Anställningsstöd			0
Jämställdhetsbonus			0

Sjöfartsstöd			-1 426

Nystartsjobb			-6 670
Stöd till yrkesintroduktions-
anställning			-56
Korttidsarbete			0

Ersättning för höga
sjuklönekostnader			-2

Utgifter som redovisas som
krediteringar på skattekonto			-8 155

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2.3Utgifter i statens budget 2016

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

2.3.1Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2016

Miljoner kronor

			Ändrings-				Utfall-Totalt
Utgiftsområde		SB	budget	Totalt anvisat	Utfall	Utfall-SB	anvisat
01	Rikets styrelse	12 717	71	12 788	12 672	-46	-117

02	Samhällsekonomi och finansförvaltning	14 812	215	15 027	15 035	223	8
03	Skatt, tull och exekution	10 783		10 783	10 840	57	57

04	Rättsväsendet	41 574	706	42 280	42 289	715	9

05	Internationell samverkan	1 905	143	2 049	2 070	165	22
06	Försvar och samhällets krisberedskap	48 827	301	49 128	49 366	539	238

07	Internationellt bistånd	32 357	2 321	34 679	31 971	-387	-2 708

08	Migration	19 420	24 443	43 863	41 251	21 832	-2 612
09	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	69 238	1 905	71 143	63 371	-5 866	-7 772

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	109 868	480	110 348	105 614	-4 255	-4 735

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	36 184		36 184	35 928	-256	-256

12	Ekonomisk trygghet för familjer och
	barn	87 129		87 129	86 106	-1 023	-1 023

	Jämställdhet och nyanlända
13	invandrares etablering	21 070	227	21 297	19 200	-1 870	-2 097

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	79 681	-704	78 977	72 531	-7 151	-6 447
15	Studiestöd	21 708	5	21 712	19 486	-2 222	-2 226

16	Utbildning och universitetsforskning	69 452	-907	68 545	66 120	-3 333	-2 426

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	13 695	233	13 928	13 918	224	-9
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
	byggande samt konsumentpolitik	7 064	-500	6 564	3 119	-3 945	-3 445
19	Regional tillväxt	3 256	5	3 261	2 614	-642	-647

20	Allmän miljö- och naturvård	7 662	177	7 839	7 299	-363	-540

21	Energi	2 812		2 812	2 721	-91	-91
22	Kommunikationer	54 122	-448	53 675	50 087	-4 035	-3 588

23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel	18 920	6	18 926	15 898	-3 021	-3 027
24	Näringsliv	5 998	-106	5 892	5 891	-107	-1

25	Allmänna bidrag till kommuner	93 398		93 398	93 350	-49	-49
26	Statsskuldsräntor m.m.	10 769		10 769	1 743	-9 026	-9 026

27	Avgiften till Europeiska unionen	31 827	4 500	36 327	30 350	-1 477	-5 977

	Förändringar av anslagsbehållningar	-3 143		-3 143		3 143	3 143
Summa		923 107	33 074	956 181	900 839	-22 268	-55 342
Riksgäldskontorets nettoutlåning		10 768		10 768	14 764	3 996	3 996

Kassamässig korrigering		0		0	1 792	1 792	1 792

Summa utgifter i statens budget		933 875	33 074	966 949	917 396	-16 479	-49 553

Utgifterna blev lägre än budgeterat trots att utgifterna för migration blev högre

Utgifterna i statens budget uppgick till 917 396 miljoner kronor. Det är 16 479 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 49 553 miljoner

kronor (5,1 procent) lägre än totalt		anvisat. I
budgeten beräknades	anslagsbehållningarna
(exkl. Statsskuldsräntor	m.m.)	öka	med
3 117 miljoner kronor, i	stället ökade de		med

33 653 miljoner kronor.

Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än anvisat. Utgifterna för utgifts- område 8 Migration blev däremot 21 832 milj- oner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 2 612 miljoner kronor lägre än det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprung- liga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om.

Under 2015 beslutade regeringen om tidigareläggning av utgifter inom flera utgifts- områden. Dessa tidigareläggningar påverkar både jämförelsen med anvisade medel och med föregående år.

Anvisat 2016 finansierar tidigarelagd utbetalning 2015

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 31 971 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 2 708 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. De medel som anvisades i statens budget för 2016 användes också för att finansiera det underskott som uppstod till följd av den tidigarelagda biståndsutbetalningen om 2 498 miljoner kronor 2015.

Utgifterna för migration 22 miljarder kronor högre än beräknat

Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgif- terna till 41 251 miljoner kronor, vilket är 21 832 miljoner kronor (112,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten för 2016. Anledningen är att det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under slutet av 2015 inte var känt när budgeten beräknades. I ändringsbudget anvisades 24 443 miljoner kronor utöver vad som anvisats i budget- propositionen för 2016.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Efterskottsbetalningar av assistansersättningen medförde lägre utgifter än budgeterat

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 5 866 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den ur- sprungliga budgeten och 7 772 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att kostnaderna för assistansersättning blev 4 833 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget på grund av att Försäkringskassan införde efterskottsbetalningar per den 1 oktober 2016. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 824 miljoner kronor på ändringsbudget. Dessa medel användes för att täcka tidigare års underskott på anslaget. Skillnaden mellan utfallet och totalt anvisade medel på anslaget uppgick till 1 927 miljoner kronor 2016.

Lägre utgifter för sjukpenning är beräknat

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 105 614 miljoner kronor, vilket är 4 255 miljoner kronor lägre än riksdagen anvisade. Det beror på att färre personer fick sjukpenning och rehabiliteringspenning än beräknat i statens budget.

Lägre utgifter för föräldrapenning och bostadsbidrag än anvisat

För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utfallet 86 106 miljoner kronor, vilket är 1 023 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror framför allt på att utgifterna för föräldrapenning och bostadsbidrag blev lägre än beräknat.

Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 1 870 milj- oner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kommunerna har tagit emot färre nyanlända personer än beräknat. Även etableringsinsatserna för nyanlända blev lägre än beräknat.

Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 72 531 miljoner kronor, vilket är 7 151 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2016. Det beror på att volymerna för de nya insatserna extratjänster och traineejobb blev lägre än

Utfall för 2016 och 2015

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljoner kronor

			Utfall	Utfall	Skillnad
Utgiftsområde			2016	2015	mot 2015
1	Rikets styrelse		12 672	12 281	391
2	Samhällsekonomi och
finansförvaltning			15 035	14 442	594
3	Skatt, tull och exekution		10 840	10 754	86

4	Rättsväsendet		42 289	40 429	1 860

5	Internationell samverkan		2 070	1 934	136
6	Försvar och samhällets
krisberedskap			49 366	48 271	1 096
7	Internationellt bistånd		31 971	32 213	-242

8	Migration		41 251	18 725	22 526

9	Hälsovård, sjukvård och social
omsorg			63 371	64 979	-1 607

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning			105 614	102 603	3 011

11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	35 928	38 136	-2 208

12		Ekonomisk trygghet för familjer
och barn			86 106	82 931	3 176
13		Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering			19 200	15 362	3 838
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	72 531	64 971	7 560

15		Studiestöd	19 486	19 216	270

16		Utbildning och
universitetsforskning			66 120	62 954	3 166

17		Kultur, medier, trossamfund och
fritid			13 918	13 281	638

18		Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik			3 119	1 074	2 045

19		Regional tillväxt	2 614	2 243	371

20		Allmän miljö- och naturvård	7 299	5 938	1 360
21		Energi	2 721	2 291	431

22		Kommunikationer	50 087	47 242	2 845

23		Areella näringar, landsbygd och
livsmedel			15 898	13 398	2 501

24		Näringsliv	5 891	5 475	416
25		Allmänna bidrag till kommuner	93 350	102 037	-8 687

26		Statsskuldsräntor m.m.	1 743	21 936	-20 193

27		Avgiften till Europeiska unionen	30 350	44 232	-13 882

Summa			900 839	889 345	11 494
Riksgäldskontorets nettoutlåning			14 764	10 094	4 670

Kassamässig korrigering			1 792	-7 260	9 052
Summa utgifter i statens budget			917 396	892 179	25 216

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Högre utgifter för migration, men lägre utgifter för

statsskuldsräntorna
Utgifterna i	statens	budget	ökade	med
25 216 miljoner kronor		(2,8 procent)		mellan
2015 och 2016. Utgifterna för			utgiftsområde
8 Migration	blev 22 526 miljoner			kronor

(120,3 procent) högre än 2015. Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Sam- tidigt minskade utgifterna för andra utgifts- områden. Utgifterna för utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. minskade med 20 193 milj- oner kronor (92,1 procent).

Utgifterna för ensamkommande barn och unga ökade med 353 procent

Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 41 251 miljoner kronor. Ökningen uppgår till 22 526 miljoner kronor (120,3 procent) och beror framför allt på att ersättningar och bostadskostnader till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 20 804 miljoner kronor (167,7 procent). Det är till största delen ersätt- ningar till kommunerna för placering av ensam- kommande barn och unga som ökade. De ökade med 19 198 miljoner kronor (353,2 procent). Även förvaltningsutgifterna för Migrations- verket ökade. De ökade med 1 257 miljoner kronor (27,2 procent).

Ökade utgifter för sjukpenning

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 3 011 miljoner kronor (2,9 procent) högre än 2015. Ökningen beror bl.a. på att fler har fått sjukpenning och att fler har fått sjukpenning under en längre tid under 2016.

Utgifterna för garantipension och änkepension minskade

Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 2 208 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2015. Utgifterna för Garantipension till ålderspension blev 1 649 miljoner kronor (10,5 procent) lägre efter- som antalet pensionärer som fick garantipension blev lägre. Dessutom blev Efterlevandepensioner till vuxna 508 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än föregående år.

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 3 176 miljoner kronor (3,8 procent). Utgifterna

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

för föräldraförsäkringen ökade med 1 906 milj- oner kronor (4,6 procent), eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev högre än 2015. Utgifterna för barnbidrag ökade med 585 miljoner kronor (2,3 procent) eftersom antalet barn ökade.

Fler kommunmottagna ger högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 3 046 miljoner kronor (34,0 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända 2016 jämfört med föregående år.

Ändrade redovisningsprinciper visar högre utgifter men också högra inkomster

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 560 miljoner kronor (11,6 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att Nystartsjobb och stöd för yrkes- introduktionsanställningar fr.o.m. 2016 redo- visas som utgifter i stället för minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Dessa utgifter uppgick 2016 till 6 402 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade med 687 miljoner kronor (9,2 procent). En stor del av detta beror på arbete med etableringsuppdraget för personer som är nya i Sverige. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 417 miljoner kronor (1,4 procent) eftersom antalet personer som fick arbetslöshetsersättning minskade.

Satsningar inom utbildningsområdet medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 3 166 miljoner kronor (5,0 procent). Den enskilt största orsaken till det högre utfallet är det nya anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner – under vilket medel bl.a. finns för satsningen Lärarlönelyftet som inleddes hösten 2016 där utgifterna uppgick till 2 581 miljoner kronor. Hela detta belopp kan inte hänföras som förändring mellan åren då det skett förändringar i anslagsstrukturen. Ut- gifterna under anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.

ökade med 675 miljoner kronor (17,2 procent).

Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande bidrog till högre utgifter

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 045 miljoner

kronor (190,4 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att staten har lämnat stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande med 1 850 miljoner kronor.

Väginvesteringarna ökade

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 845 miljoner kronor (6,0 procent). Av ökningen beror 1 486 miljoner kronor på att Sjöfartsstöd fr.o.m. 2016 redovisas som utgifter i stället för som minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Större väginvesteringar enligt nationell plan ökade med 1 101 miljoner kronor (46,5 procent) medan de större järnvägsinvesteringarna enligt nationell plan minskade med 607 miljoner kronor (7,3 procent). Utfallet för anslagen Trängselskatt i Stockholm och Göteborg ökade tillsammans med 418 miljoner kronor (31,0 procent).

Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel ökade utgifterna 2 501 milj- oner kronor (18,7 procent). Det beror dels på att utbetalningarna inom landsbygdsprogrammet för programperioden 2014–2020 kommit i gång, men också på att processen för att betala ut EU- stöd har snabbats upp.

Bidrag till kommunerna minskade med knappt 9 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 8 687 miljoner kronor (8,5 procent). Det beror framför allt på att kommunerna i december 2015 fick ett till- fälligt stöd med 9 800 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande under hösten 2015. Dessa medel avsågs även täcka kostnader under 2016.

Räntor på statsskulden knappt två miljarder kronor

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 20 193 miljoner kronor (92,1 procent). Det beror på flera faktorer. Valutakursvinster bidrog till lägre utgifter med 12 722 miljoner kronor och räntor på lån i svenska kronor blev 8 626 miljoner kronor lägre än 2015.

Förtida betalning av EU-avgiften 2015 påverkar jämförelsen mellan åren

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 13 882 miljoner kronor

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

(31,4 procent) lägre än 2015. Under 2015 gjorde Sverige en förtida betalning till Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret på 6 700 miljoner kronor, som avsåg del av BNI- avgiften för 2016. Detta påverkar jämförelsen mellan åren med 13 400 miljoner kronor.

Refinansiering av lånen till Riksbanken medför ökade utgifter

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4 670 miljoner kronor (46,3 procent) högre 2016 jämfört med 2015. Det beror bl.a. på refinansieringen av lånen till Riksbanken som ökade nettoutlåningen med 4 207 miljoner kronor 2016.

Förtida betalning till EU ökade posten Kassamässig korrigering

Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 9 052 miljoner kronor högre 2016 än 2015. Det beror till största delen på att tidpunkten för redovisning mot anslaget för Avgiften till Europeiska unionen skiljer sig från tidpunkten då kommissionen rekvirerar medel från kommissionens konto i Riksgäldskontoret.

Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016

Miljarder kronor

		Volym1	Makro-		Övrigt2
	Totalt	Volym1	förutsättningar	Beslut	Övrigt2
Utgiftsområden,
exklusive räntor3	-13,3	8,0	-5,3	5,1	-21,2
Statsskuldsräntor
m.m.	-9,0	0,0	-9,0	0,0	0,0
Riksgäldskontorets
nettoutlåning4	5,8	0,0	5,0	0,0	0,8
Summa utgifter	-16,5	8,0	-9,3	5,1	-20,4

1Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styck - kostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makro - ekonomiska förutsättningarna.

2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

4Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 8,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det förklaras av att antalet asylsökande oväntat blev

2.3.2Förklarande faktorer till avvikelserna mycket stort under slutet av 2015. Det medförde

mot budgeten

Utgifterna i statens budget blev 16,5 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgälds- kontorets nettoutlåning. Resultatet samman- fattas i följande tabell och kommenteras därefter.

i sin tur att det genomsnittliga antalet inskrivna asylsökande i Migrationsverkets mottagnings- system 2016 uppgick till ca 157 000 vilket är ca 79 000 fler än vad som beräknades i budgeten för 2016. Av den anledningen blev utgifterna under utgiftsområde 8 Migration ca 21,3 milj- arder kronor högre än i den beslutade budgeten till följd av volymförändringar.

De högre utgifterna för migration motverkas av lägre volymrelaterade utgifter på andra områden. Färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2016, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 4,4 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Från den 1 oktober 2016 infördes efterskottsbetalning av assistansersättningen, vilket är den huvudsakliga förklaringen till lägre utgifter under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg med ca 4,6 miljarder kronor under denna kategori. Vidare fick en lägre andel av de studerande studiemedel, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 15

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Studiestöd blev ca 2,2 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska

förutsättningar medförde	att utgifterna blev
9,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Den största skillnaden återfinns på anslaget
för statsskuldsräntor som	blev 9,0 miljarder

kronor lägre till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på betydligt lägre räntor jämfört med budgeten (framför allt långa) samt valutakursvinster som påverkade ränteanslaget i samma riktning.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 5,0 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medförde att Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret ökade 4,8 miljarder kronor mer än beräknat när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,3 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på den makroekonomiska utvecklingen. Den viktigaste förklaringen är att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv blev 5,3 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av att antalet personer i de arbetsmarknadspolitiska insatserna extratjänster och traineejobb inte blivit så många som budgeterades, samt att färre personer var arbets- lösa.

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar

				Skillnad
				utfall
	Utfall	SB	Utfall	2016-
	2015	2016	2016	SB 2016
Procentuell förändring från
föregående år:

BNP (fasta priser)	4,1	2,8	3,3	0,5

KPI (årsgenomsnitt)1	0,0	1,0	1,0	0,0
Antal sysselsatta, 15–74 år1	1,4	1,5	1,5	0,0
Nivåer:

Arbetslöshet, 15–74 år,
procent av arbetskraften1,2	7,4	7,1	6,9	-0,2
SEK/Euro, årsgenomsnitt3	9,36	9,30	9,46	0,16
SEK/USD, årsgenomsnitt3	8,43	8,20	8,56	0,36
6-mån ränta, årsgenomsnitt3	-0,3	0,4	-0,6	-1,0
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt3	0,1	1,0	-0,2	-1,2

1Källa: Statistiska centralbyrån.

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Källa: Riksbanken.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 5,1 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vår- ändringsbudget för 2016 och Höständrings- budget för 2016. Sammantaget uppgår anslags- förändringarna till 33,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 5,1 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Reste- rande del av anlagsförändringarna, ca 27,9 milj- arder kronor, utgjordes av medel som i ändringsbudget föreslogs tillföras främst regel- styrda transfereringsanslag till följd av för- ändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makro- ekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. För mer information om vilka förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100 tabell 6.10) och Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 tabell 8.15).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 20,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 21,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Av dessa är 12,0 miljarder kronor en följd av den tidigareläggning av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen beslutade om i slutet av 2015.

Tabell 2.26 Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016

Miljarder kronor

			Tidigareläggning 2015
7	Internationellt bistånd		2,5

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg		1,8

16		Utbildning och universitetsforskning	1,0

27		Avgiften till Europeiska unionen	6,7

Totalt			12,0

Vidare blev utgifterna inom flera utgiftsområden lägre än anvisat i statens budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i första hand följande utgiftsområden:

–9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

–13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

–16 Utbildning och universitetsforskning

–	18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
	byggande samt konsumentpolitik

–22 Kommunikationer

–23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassa- mässig korrigering) blev 0,8 miljarder kronor högre av övriga orsaker. Det innefattar bl.a. att den kassamässiga korrigeringsposten för EU- avgiften påverkades av två beslut som verkade åt olika håll. Den blev 6,7 miljarder kronor högre till följd av tidigareläggningen i slutet av 2015 av en del av EU-avgiften för 2016. Den kassa- mässiga korrigeringen blev 7,0 miljarder kronor lägre som följd av hanteringen av den retroaktiva återbetalningen av avgiftsrabatter för perioden 2014–2016. Återbetalningen tillfördes anslaget i

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

början av 2017 medan den till stor del resulterade i ett lägre lånebehov redan i slutet av 2016 till följd av att kommissionen då minskade sina uttag från kontot för EU-avgiften. Sammantaget blev den kassamässiga korrigeringsposten för EU-avgiften 0,3 miljarder kronor lägre. Totalt blev den kassamässiga korrigeringsposten 0,3 miljarder kronor högre.

2.3.3Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2016 har regeringen beslutat om indrag- ning av anslagsmedel om totalt 23 342 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2015. Det är 7 694 miljoner kronor mindre än 2015. De 30 största indragningarna, som över- steg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2016. I tabell 2.27 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör
anslagssparande
Den största	indragningen,	som uppgick till
7 374 miljoner	kronor, avser	räntor på stats-

skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-

ersättning och	aktivitetsstöd	och uppgick	till
2 303 miljoner	kronor. Båda	är indragning	av
anslagssparande.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.27 Indragningar 2016

Miljoner kronor

UO Anslag			Indragning
6	1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	899

8	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	118

8	1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	128
8	1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för
		asylsökande och flyktingar	159
9	1:4	Tandvårdsförmåner	514

9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	189

9	1:7	Sjukvård i internationella förhållanden	155
10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	267

10	1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	124

12	1:2	Föräldraförsäkring	300
13	1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	533

13	1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända
		invandrare	342

13	1:4	Ersättning för insatser för vissa nyanlända
		invandrare	462

14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
		aktivitetsstöd	2 303

14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
		program och insatser	763

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	552

14	1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden
		2014–2020	159

14	1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	544
15	1:2	Studiemedel	1 610

16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
		pedagogisk verksamhet	717

16	1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
		pedagogisk verksamhet, m.m.	145

16	1:14	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	129

16	2:64	Särskilda utgifter inom universitet och
		högskolor	104

19	1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden
(2015)		perioden 2007–2013	199

19 1:4		Europeiska regionala utvecklingsfonden
		perioden 2014–2020	153

23	1:10	Gårdsstöd m.m.	170
23	1:14	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd
		till fisket m.m.	103

23	1:18	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	931

23	1:19	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
		landsbygdens miljö och struktur	667

26	1:1	Räntor på statsskulden	7 374

		Övriga indragningar	2 529

Summa			23 342

2.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag till- fälligt överskridas genom att en kredit, mot- svarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om sex medgivna överskridanden för 2016. Av dessa utnyttjades fyra.

Tabell 2.28 Medgivna överskridanden 2016

Miljoner kronor

				Utnyttjat
			Medgivet	medgivet
UO Anslag			överskridande	överskridande
4	1:12	Rättsliga biträden m.m.	20
4	1:13	Kostnader för vissa
		skaderegleringar m.m.	12
8	1:6	Offentligt biträde i
		utlänningsärenden	118	102

23	1:6	Bekämpande av
		smittsamma
		husdjurssjukdomar	24	12

23	1:12	Finansiella korrigeringar
		m.m.	31	31

24	1:21	Finansiering av
		rättegångskostnader	0	0

Summa			205	146

I statens budget anvisades 128 miljoner kronor på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Regeringen medgav i beslut den 22 december 2016 att anslaget fick överskridas med 118 mil- joner kronor (Ju2016/08462/LP). Hela anslags- krediten på 43,4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 102,3 miljoner kronor.

I statens budget anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 1:6 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.29 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2016	2016	2016	2016	2016	2015
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	867	-	869	1	0,2	876
2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	715	-	721	5	0,8	701

2:3	Riksdagens fastighetsanslag	100	-	68	-32	-31,8	87

4:1	Regeringskansliet m.m.	7 099	6	7 091	-8	-0,1	6 834
5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 595	43	2 615	20	0,8	2 543

6:1	Allmänna val och demokrati	58	19	76	18	30,7	53

8:1	Presstöd	567	-	519	-48	-8,5	487

	Övriga anslag	715	3	713	-2	-0,3	700

Summa		12 717	71	12 672	-46	-0,4	12 281

Utfallet uppgick till 12 672 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 391 miljoner kronor (3,2 procent).

Regeringskansliets utgifter ökade

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 091 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2015 blev utfallet 257 miljoner kronor högre.

Utgifterna för presstöd lägre än anvisat i statens budget, utvecklingsstöd nytt för året

Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 519 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till stor- stadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant.

Jämfört med 2015 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 32 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Ökningen beror främst på den höjning av stödbeloppen för hög- och medelfrekventa tidningar som infördes vid årsskiftet och införandet av ett nytt utvecklingsstöd.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2016-12-31
6:6	Stöd till politiska partier	171	129

8:1	Presstöd	70	3

Summa		241	132

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 241 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 132 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandet och de utestående åtagandena uppgick till 109 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.31 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående
		åtaganden
Garanti	Garantiram	2016-12-31
Kreditgarantier till UD-anställda 1)	50	1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).

Inomstatliga lån

Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2016-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten	100	64

Riksdagsförvaltningens investeringar
i fastigheter och tekniska
anläggningar	500	386

Summa	600	450

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2016 var 450 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget har betalat mötesersättningar till nämndledamöter vid annan myndighet och till styrelseledamöter i annan organisation. Utbe- talningarna om totalt ca 150 000 kronor har belastat anslaget 3.1 Sametinget, ap. 1, under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och är inte i överensstämmelse med Sametingets instruktion och regleringsbrevets villkor för anslaget. Sametinget har därigenom inte använt anslag i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Örebro län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Myndigheten har felaktigt belastat anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m., ap. 14, under utgifts- område 1 Rikets styrelse med kostnader om 2 200 000 kronor avseende ombyggnation och renoveringsarbeten i en fastighet som myndig- heten hyr. Dessa kostnader borde enligt 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisats som förbättrings- utgifter på annans fastighet och finansierats via lån i Riksgäldskontoret i enlighet med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Den felaktiga anslagsbelastningen uppgår där- med till 2 160 000 kronor. Eftersom myndig- heten har ett anslagssparande på 3 procent skulle beloppet ha återbetalats och en indragning av anslagsmedel skulle ha gjorts 2017.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.33 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2016	2016	2016	2016	2016	2015
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	12 426		12 475	49	0,4	12 135
1:9	Statistiska centralbyrån	552		571	18	3,3	545

1:11	Finansinspektionen	491		493	2	0,4	445

1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	2	213	211	208	8 794,6	2
	Övriga anslag	1 340	2	1 286	-55	-4,1	1 314

Summa		14 812	215	15 035	223	1,5	14 442

Utfallet uppgick till 15 035 miljoner kronor och blev därmed 223 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 593 miljoner kronor (4,1 procent) högre.

Utfallet för statliga tjänstepensioner något högre än budgeterat och högre än 2015

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 12 475 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Under 2016 har utbetalningarna kopplade till de statliga tjänstepensionsavtalen PA 16 och PA 03 varit högre än beräknat och högre än föregående år. Tjänstepensionsavtalet PA 16 ersätter det förra avtalet PA 03 som reglerar ålderspension, sjukpension och efter- levandepension. Även utgifterna för premie- befrielse blev högre till följd av effekterna av arbetet med efterskydd. Under våren 2016 togs ett nytt systemstöd i drift som möjliggjorde att rätt till efterskydd kunde tillämpas både löpande och retroaktivt. Även detta ledde till högre utfall 2016.

Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av kapitaltillskott till AIIB

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 213 miljoner kronor med anledning av beslut om kapitaltillskott till Asiatiska banken

för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Kapital- tillskottet uppgick till 209 miljoner kronor. Tillskottet sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Det betalas in genom fem lika stora årliga utbetalningar. Sverige med- verkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av AIIB tillsammans med 56 andra länder.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2016-12-31
1:10	Bidragsfastigheter	30	45

1:16	Finansmarknads-
	forskning	76	35

Summa		106	80

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 106 miljoner kronor. Totalt har 80 miljoner kronor utnyttjats 2016. Bemyndigandet för anslag 1:10 Bidrags- fastigheter har överskridits med 15 miljoner kronor. Det avser åtaganden för projektstart av Stockholms slotts fasader, för vilka Statens fastighetsverk inte har begärt ett utökat bemyndigande.

Utlåning

Tabell 2.35 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2016-12-31
Riksbanken 1		257 104
Kredit till Irland 2	EUR 600	5 749
Summa		262 853

1Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

2prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209 och prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 749 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 222 664 miljoner kronor, utan valutaom- värdering vid utgången av 2016. Jämfört med 2015 ökade utlåningen till Riksbanken med 16 050 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken skiljer sig även från redovisat belopp i avsnitt 3 not 29. Det beror på att lånet till Riksbanken redovisas till nominellt värde i tabell 2.35, dvs. statspapperets återbetalningsvärde till aktuell växelkurs, medan lånet i avsnitt 3 not 29 redovisas till anskaffningsvärde till aktuell växelkurs.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Garantier

Tabell 2.36 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

			Utestående
		Utestående	åtaganden
		åtaganden	utländsk
Garanti	Garantiram	2016-12-31	valuta
Insättningsgarantin 1	Obegränsad	1 665 945
Garanti till insättare i
utländska instituts filialer i
Sverige 2	Obegränsad
Investerarskyddet 3	Obegränsad
Garantier till banker m.m.
för skuldförbindelser 4	Obegränsad
Garantikapital i Europeiska
investeringsbanken (EIB) 5	EUR 6 565	62 804	6 565
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken (NIB) 6	EUR 1 963	18 783	1 963
Nordiska
investeringsbanken,
projektinvesteringslån 7	EUR 671	4 636	485
Garantikapital i Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD) 8	EUR 542	5 181	542
Garantikapital till
Europarådets ut-
vecklingsbank (CEB) 9	EUR 124	1 184	124
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Akademiska
Hus 10	Obegränsad	66
A/O Dom Shvetsii 11	100	0	0
Garantiram
stabilitetsfonden	750 000
Garantiram
resolutionsfonden	200 000
Garantikapital Asiatiska
banken för infra-
strukturinvesteringar	USD 504	4 585

Summa		1 763 183

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2016.

2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Upphävd 2016.

5Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200 .

6Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

7Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

8Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139 .

9Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104 .

10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade ri ksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.

11Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75 .

Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016.

EUR=9,5669

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Inomstatliga lån

Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2016-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter	14 300	12 497

Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing 1	2 915	1 060
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler	11 700	10 753

Riksrevisionen – anläggnings-
tillgångar som används i
verksamheten	15	7

7 AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten	2 500	0
Summa	31 430	24 317

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135 .
Riksdagen	har	beslutat	om	låneramar	på
31 430 miljoner		kronor	inom	utgiftsområdet.
Utestående	lån	vid utgången		av 2016	var
24 317 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2016-12-31
Insättningsgarantin1	Obegränsad	0
Investerarskyddet 2	Obegränsad	0
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3	Obegränsad	0
Kredit för infriande av kapitalgarantier
till internationella finansiella
institutioner 4	Obegränsad	0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier (ordinarie
garantireserv) 5	Obegränsad	0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6	Obegränsad	0
7 AP-fondens kredit på räntekonto	40	0

Kammarkollegiets behov av likviditet
för inrättande av nya myndigheter	250	0

Statens tjänstepensionsverk - behov av
likviditet i pensionshanteringen	100	0

Kammarkollegiets kredit för statliga
försäkringssystemet 7	100	0
Stabilitetsfonden	50 000	0

Resolutionsreserven	100 000	0
Summa		0

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

4Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

5Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

6Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier.

7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 .

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Normeringen avseende redovisning av An- delar i hel- och delägda bolag ger inte tillräckliga förutsättningar för att, i rimlig tid innan avlämnande av revisionsberättelsen, säkerställa tillräckliga och ändamålsenliga underlag för att redovisningen ska kunna bedömas om denna överensstämmer med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och tillämpliga föreskrifter samt ger en rättvisande bild per den 31 december.

Kammarkollegiet har vid beaktande av preferensaktier, emitterade under perioden 2013

6.6.2	Redovisningen i och vid sidan av statens budget.....................	303
6.6.3	Redovisning i resultaträkningen ...............................................	306

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2016...............		154
Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2016,
	realekonomisk fördelade..........................................................................	157
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori
	2016 ...........................................................................................................	160
Diagram 3.1	Statens intäkter.........................................................................................	168
Diagram 3.2	Statens kostnader .....................................................................................	170
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor........................................................................		170
Diagram 5.1	Garantiåtagenden 2012–2016 ..................................................................	269
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden samt saldot
	för betalningsflödet 2012–2016...............................................................	278
Diagram 5.3	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning 2012–2016 ............	279

som uppgick	till 40 miljarder kronor	eller
0,9 procent av	BNP. I förhållande till	2015

kronor	(N2016/07879/SUN,
N2017/00416/SUN och	N2017/00825/SUN).
Hela anslagskrediten på	7,2 miljoner kronor

31,2 miljoner kronor	(N2016/07879/SUN,
N2017/00416/SUN och	N2017/00825/SUN)

2016 och ett	ackumulerat		underskott	om
48 400 000 kronor per den 31 december 2016.
För Övriga uppdrag redovisar Statistiska
centralbyrån	en	omsättning		på
314 300 000 kronor		under	2016 och	ett
ackumulerat överskott på 81 800 000