Regeringens skrivelse 2016/17:101

Årsredovisning för staten 2016

Regeringens skrivelse 2016/17:101

Årsredovisning för staten 2016

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 6 april 2017

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2016. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................

 

9

Diagramförteckning ............................................................................................................

 

13

Sammanfattning ...................................................................................................................

 

17

Årsredovisning för staten 2016...........................................................................................

23

1

Uppföljning av de budgetpolitiska målen ................................................................

29

 

1.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................

29

 

1.2

Utgiftstaket för 2016 .................................................................................

32

2

Utfallet för statens budget........................................................................................

39

 

2.1

Saldot i statens budget 2016 ......................................................................

39

 

2.2

Inkomster i statens budget 2016 ...............................................................

41

 

 

2.2.1

Prognosförutsättningar ..............................................................

42

 

 

2.2.2

Totala skatteintäkter...................................................................

45

 

 

2.2.3

Övriga inkomster........................................................................

50

 

2.3

Utgifter i statens budget 2016...................................................................

57

 

 

2.3.1

Utgifter i statens budget – sammanfattning .............................

57

 

 

2.3.2

Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ...............

63

 

 

2.3.3

Indragningar................................................................................

65

 

 

2.3.4

Överskridanden ..........................................................................

66

 

2.4

Utfall per utgiftsområde ............................................................................

67

 

 

2.4.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ................................................

68

 

 

2.4.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.......

70

 

 

2.4.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution................................

76

 

 

2.4.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .................................................

77

 

 

2.4.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ...............................

80

 

 

2.4.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ..........

81

 

 

2.4.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...................................

84

 

 

2.4.8

Utgiftsområde 8 Migration ........................................................

87

 

 

2.4.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........

90

 

 

2.4.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

funktionsnedsättning..................................................................

93

 

 

2.4.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .............

97

 

 

2.4.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 99

 

 

2.4.13

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

etablering...................................................................................

101

 

 

2.4.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ....................

103

 

 

2.4.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd ...................................................

107

 

 

2.4.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ......

109

5

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

 

 

2.4.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .....

115

 

 

2.4.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

 

 

 

och byggande samt konsumentpolitik .....................................

117

 

 

2.4.19

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ..........................................

120

 

 

2.4.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård ......................

122

 

 

2.4.21

Utgiftsområde 21 Energi ..........................................................

125

 

 

2.4.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer ......................................

127

 

 

2.4.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

 

livsmedel ....................................................................................

133

 

 

2.4.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv ....................................................

136

 

 

2.4.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ................

139

 

 

2.4.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ...............................

141

 

 

2.4.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ...............

144

 

 

2.4.28

Förändring av anslagsbehållningar ...........................................

145

 

 

2.4.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................

146

 

 

2.4.30

Kassamässig korrigering ............................................................

150

 

 

2.4.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ..............

152

 

2.5

Underliggande saldo och engångseffekter ..............................................

154

 

2.6

Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ........................

157

 

2.7

Beställningsbemyndiganden.....................................................................

161

 

2.8

Inomstatliga lån ........................................................................................

162

 

2.9

Övriga krediter..........................................................................................

163

3

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .......................................

167

 

3.1

Resultaträkning.........................................................................................

167

 

 

3.1.1

Intäkter ......................................................................................

168

 

 

3.1.2

Kostnader ...................................................................................

170

 

 

3.1.3

Transfereringar ..........................................................................

170

 

 

3.1.4

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade ....................

174

 

 

3.1.5

Försämrat resultat i statliga företag .........................................

174

 

 

3.1.6

Oförändrad nettokostnad för statsskulden .............................

175

 

3.2

Balansräkning ............................................................................................

175

 

 

3.2.1

Nettoförmögenheten förbättrades ...........................................

177

 

 

3.2.2

Övriga förändringar i balansräkningen ....................................

177

 

3.3

Finansieringsanalys...................................................................................

179

 

 

3.3.1

Statens verksamhet gav positivt kassaflöde .............................

180

 

 

3.3.2

Finansiella investeringar blev högre .........................................

180

 

 

3.3.3

Statens nettoutlåning var högre än 2015 ..................................

180

 

 

3.3.4

Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades ................

180

 

 

3.3.5

Statens lån minskade .................................................................

181

 

 

3.3.6

Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens

 

 

 

 

budget ........................................................................................

181

 

 

3.3.7

Justeringar som är hänförliga till statsskulden ........................

181

 

3.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ....................................

182

 

 

3.4.1

Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ...............

182

 

 

3.4.2

Redovisningsprinciper för statens budget ...............................

191

 

 

3.4.3

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .........

192

 

3.5

Noter

.........................................................................................................

193

 

 

3.5.1 ......................................................

Noter till resultaträkningen

193

 

 

3.5.2 ........................................................

Noter till balansräkningen

219

 

 

3.5.3 ................................................

Noter till finansieringsanalysen

252

6

 

 

 

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

4

Utvecklingen av statsskulden .................................................................................

259

 

4.1

Definition av statsskulden .......................................................................

259

 

4.2

Statsskulden fördelning och löptid .........................................................

260

 

4.3

Statsskuldens kostnader...........................................................................

262

5

Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning..............................

267

 

5.1

Statliga garantier.......................................................................................

267

 

 

5.1.1

Garantiportföljens sammansättning ........................................

267

 

 

5.1.2

De olika garantityperna ............................................................

271

 

 

5.1.3

Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj...........

274

 

 

5.1.4

Tillgångar i garantiverksamheten.............................................

275

 

 

5.1.5

Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster

 

 

 

 

och tillgångar i garantiverksamheten .......................................

276

 

 

5.1.6

Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på

 

 

 

 

statens finanser..........................................................................

277

 

5.2

Statlig utlåning med kreditrisk ................................................................

278

 

 

5.2.1

Utlåningsportföljens sammansättning ....................................

279

 

 

5.2.2

De olika lånen med kreditrisk..................................................

280

 

5.3

Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier ...

282

 

 

5.3.1

Den ordinarie portföljen ..........................................................

282

 

 

5.3.2

Insättningsgarantin ...................................................................

284

6

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU ..................................

287

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

 

statsförvaltningen.....................................................................................

287

 

6.1.1

Innehållet i regeringens nationella intygande

 

 

 

avseende EU-medel ..................................................................

287

 

6.1.2

Ramverket för intern styrning och kontroll ...........................

288

 

6.1.3

Omfattningen av regeringens nationella intygande................

288

6.2

Räkenskapssammanställning av EU-medel ............................................

291

 

6.2.1

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen ....

291

 

6.2.2

Resultaträkning.........................................................................

291

 

6.2.3

Balansräkning ............................................................................

293

 

6.2.4

Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ....

294

6.3

Ansvariga myndigheters bedömningar ...................................................

295

 

6.3.1

Intygande av räkenskaper och bedömning av intern

 

 

 

styrning och kontroll................................................................

296

 

6.3.2

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar .........................

297

 

6.3.3

Ekonomistyrningsverkets uttalanden om fonder för

 

 

 

programperioden 2007–2013....................................................

300

 

6.3.4

Riksrevisionens granskning av myndigheternas

 

 

 

årsredovisningar och ledningens förvaltning ..........................

300

6.4Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

 

av EU-medel .............................................................................................

301

6.5

Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet......

301

 

6.5.1

Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2015 ............................

302

 

6.5.2

Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ........................

302

 

6.5.3

Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende

 

 

 

revisionsrättens iakttagelser .....................................................

302

6.6

Redovisning av samtliga EU-medel ........................................................

302

 

6.6.1

Avgiften till EU ........................................................................

303

7

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

6.6.2

Redovisningen i och vid sidan av statens budget.....................

303

6.6.3

Redovisning i resultaträkningen ...............................................

306

8

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabellförteckning

 

 

Tabell 1.1

Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016 ...........................

30

Tabell 1.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................

30

Tabell 1.3

Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning

 

 

mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.....................

31

Tabell 1.4

Utgiftstaket ................................................................................................

32

Tabell 1.5

Takbegränsade utgifter...............................................................................

32

Tabell 1.6

Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av

 

 

utgiftstakets nivå ........................................................................................

33

Tabell 1.7

Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av

 

 

utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016 .................................................

34

Tabell 2.1

Utfallet för statens budget 2016................................................................

39

Tabell 2.2

Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget ..

40

Tabell 2.3

Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ...............................................

41

Tabell 2.4

Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016 ...............

41

Tabell 2.5

Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen

 

 

Vårändringsbudget för 2016 ......................................................................

42

Tabell 2.6

Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med

 

 

budgetpropositionen för 2016...................................................................

43

Tabell 2.7

Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar

 

 

utfall för 2016 .............................................................................................

43

Tabell 2.8

Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i

 

 

årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010–2014 .......................

45

Tabell 2.9

Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med

 

 

statens budget för 2015 och 2016..............................................................

46

Tabell 2.10

Övriga inkomster, sammanfattning ..........................................................

51

Tabell 2.11

Inkomster av statens verksamhet, översikt ..............................................

51

Tabell 2.12

Rörelseöverskott ........................................................................................

51

Tabell 2.13

Ränteinkomster ..........................................................................................

52

Tabell 2.14

Aktieutdelning 2016 och 2015 ..................................................................

53

Tabell 2.15

Inkomster av försåld egendom..................................................................

54

Tabell 2.16

Återbetalning av lån ...................................................................................

54

Tabell 2.17

Kalkylmässiga inkomster ...........................................................................

54

Tabell 2.18

Statliga pensionsavgifter ............................................................................

55

Tabell 2.19

Bidrag m.m. från EU..................................................................................

55

Tabell 2.20

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet...................................

56

Tabell 2.21

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ......................

57

Tabell 2.22

Utgifter i statens budget 2016...................................................................

58

Tabell 2.23

Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ...............................................

61

Tabell 2.24

Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016..

63

Tabell 2.25

Makroekonomiska förutsättningar ...........................................................

64

Tabell 2.26

Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016..

65

Tabell 2.27

Indragningar 2016 ......................................................................................

66

9

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

 

 

Tabell 2.28

Medgivna överskridanden 2016 .................................................................

66

Tabell 2.29

UO 1 Anslag ...............................................................................................

68

Tabell 2.30

UO 1 Beställningsbemyndiganden............................................................

68

Tabell 2.31

UO 1 Garantier...........................................................................................

69

Tabell 2.32

UO 1 Inomstatliga lån................................................................................

69

Tabell 2.33

UO 2 Anslag ...............................................................................................

70

Tabell 2.34

UO 2 Beställningsbemyndiganden............................................................

70

Tabell 2.35

UO 2 Utlåning............................................................................................

71

Tabell 2.36

UO 2 Garantier...........................................................................................

71

Tabell 2.37

UO 2 Inomstatliga lån................................................................................

72

Tabell 2.38

UO 2 Övriga krediter.................................................................................

72

Tabell 2.39

UO 3 Anslag ...............................................................................................

76

Tabell 2.40

UO 4 Anslag ...............................................................................................

77

Tabell 2.41

UO 4 Beställningsbemyndiganden............................................................

78

Tabell 2.42

UO 5 Anslag ...............................................................................................

80

Tabell 2.43

UO 5 Beställningsbemyndiganden............................................................

80

Tabell 2.44

UO 6 Anslag ...............................................................................................

81

Tabell 2.45

UO 6 Beställningsbemyndiganden............................................................

82

Tabell 2.46

UO 6 Garantier...........................................................................................

82

Tabell 2.47

UO 6 Inomstatliga lån................................................................................

82

Tabell 2.48

UO 6 Övriga krediter.................................................................................

82

Tabell 2.49

UO 7 Anslag ...............................................................................................

84

Tabell 2.50

Utfall för bistånd 2006–2016 .....................................................................

85

Tabell 2.51

UO 7 Beställningsbemyndiganden............................................................

85

Tabell 2.52

UO 7 Garantier...........................................................................................

86

Tabell 2.53

UO 7 Övriga krediter.................................................................................

86

Tabell 2.54

UO 8 Anslag ...............................................................................................

87

Tabell 2.55

Asylsökande m.m. 2016..............................................................................

88

Tabell 2.56

UO 8 Beställningsbemyndiganden............................................................

89

Tabell 2.57

UO 9 Anslag ...............................................................................................

90

Tabell 2.58

UO 9 Beställningsbemyndiganden............................................................

91

Tabell 2.59

UO 9 Inomstatliga lån................................................................................

91

Tabell 2.60

UO 10 Anslag .............................................................................................

93

Tabell 2.61

Statistik över sjukpenning och sjukfall......................................................

94

Tabell 2.62

Ohälsomått .................................................................................................

95

Tabell 2.63

UO 10 Beställningsbemyndiganden..........................................................

95

Tabell 2.64

UO 10 Övriga krediter...............................................................................

95

Tabell 2.65

UO 11 Anslag .............................................................................................

97

Tabell 2.66

UO 11 Övriga krediter...............................................................................

98

Tabell 2.67

UO 12 Anslag .............................................................................................

99

Tabell 2.68

UO 13 Anslag ...........................................................................................

101

Tabell 2.69

Kommunmottagna m.m. 2016 .................................................................

101

Tabell 2.70

UO 13 Beställningsbemyndiganden........................................................

102

Tabell 2.71

UO 14 Anslag ...........................................................................................

103

Tabell 2.72

Arbetslöshet ..............................................................................................

104

Tabell 2.73

Arbetsmarknadspolitiska program och insatser .....................................

105

Tabell 2.74

Bidrag till lönegarantiersättning ..............................................................

106

Tabell 2.75

UO 14 Beställningsbemyndiganden........................................................

106

Tabell 2.76

UO 15 Anslag ...........................................................................................

107

Tabell 2.77

UO 15 Beställningsbemyndiganden........................................................

108

Tabell 2.78

UO 15 Utlåning........................................................................................

108

10

 

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.79

UO 16 Anslag...........................................................................................

109

Tabell 2.80

UO 16 Beställningsbemyndiganden .......................................................

112

Tabell 2.81

UO 16 Garantier ......................................................................................

112

Tabell 2.82

UO 17 Anslag...........................................................................................

115

Tabell 2.83

UO 17 Beställningsbemyndiganden .......................................................

116

Tabell 2.84

UO 17 Utlåning .......................................................................................

116

Tabell 2.85

UO 18 Anslag...........................................................................................

117

Tabell 2.86

UO 18 Beställningsbemyndiganden .......................................................

118

Tabell 2.87

UO 18 Garantier ......................................................................................

119

Tabell 2.88

UO 18 Övriga krediter ............................................................................

119

Tabell 2.89

UO 19 Anslag...........................................................................................

120

Tabell 2.90

UO 19 Beställningsbemyndiganden .......................................................

120

Tabell 2.91

UO 20 Anslag...........................................................................................

122

Tabell 2.92

UO 20 Beställningsbemyndiganden .......................................................

123

Tabell 2.93

UO 21 Anslag...........................................................................................

125

Tabell 2.94

UO 21 Beställningsbemyndiganden .......................................................

125

Tabell 2.95

UO 21 Utlåning .......................................................................................

126

Tabell 2.96

UO 21 Inomstatliga lån ...........................................................................

126

Tabell 2.97

UO 22 Anslag...........................................................................................

127

Tabell 2.98

Utveckling av statens transportinfrastruktur.........................................

128

Tabell 2.99

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ...............................

129

Tabell 2.100

UO 22 Beställningsbemyndiganden .......................................................

130

Tabell 2.101

UO 22 Utlåning .......................................................................................

130

Tabell 2.102

UO 22 Garantier ......................................................................................

131

Tabell 2.103

UO 22 Inomstatliga lån ...........................................................................

131

Tabell 2.104

UO 23 Anslag...........................................................................................

133

Tabell 2.105

UO 23 Beställningsbemyndiganden .......................................................

134

Tabell 2.106

UO 23 Garantier ......................................................................................

135

Tabell 2.107

UO 24 Anslag...........................................................................................

136

Tabell 2.108

UO 24 Beställningsbemyndiganden .......................................................

137

Tabell 2.109

UO 24 Utlåning .......................................................................................

137

Tabell 2.110

UO 24 Garantier ......................................................................................

137

Tabell 2.111

UO 24 Inomstatliga lån ...........................................................................

137

Tabell 2.112

UO 24 Övriga krediter ............................................................................

138

Tabell 2.113

UO 25 Anslag...........................................................................................

139

Tabell 2.114

UO 26 Anslag...........................................................................................

141

Tabell 2.115

Räntor på statsskulden 2012–2016, fördelning på anslagets

 

 

komponenter ............................................................................................

142

Tabell 2.116

Räntor och valutakurser 2012–2016 årsgenomsnitt...............................

142

Tabell 2.117

Avgiften till Europeiska unionen ............................................................

144

Tabell 2.118

Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor

 

 

m.m. 2012–2016 .......................................................................................

145

Tabell 2.119

Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter

 

 

över 1 000 miljoner kronor......................................................................

146

Tabell 2.120

Riksgäldskontorets nettoutlåning 2016..................................................

147

Tabell 2.121

Förändring av nettobelåningar på myndigheters räntekonton..............

148

Tabell 2.122

Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ........................................

149

Tabell 2.123

Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret ................................

149

Tabell 2.124

Kassamässig korrigering ..........................................................................

150

Tabell 2.125

Kassamässiga korrigeringar till följd av EU-avgiften.............................

151

Tabell 2.126

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.............................

153

11

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.127

Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande

 

 

saldo åren 2012–2016................................................................................

156

Tabell 2.128

Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2016 och

 

 

2015............................................................................................................

156

Tabell 2.129

Realekonomisk fördelning av statens budget 2015–2016 ......................

158

Tabell 2.130

Beställningsbemyndiganden 2016............................................................

162

Tabell 2.131

Inomstatliga lån ........................................................................................

162

Tabell 2.132

Övriga krediter..........................................................................................

163

Tabell 3.1

Resultaträkning.........................................................................................

168

Tabell 3.2

Balansräkning ............................................................................................

176

Tabell 3.3

Finansieringsanalys ...................................................................................

180

Tabell 3.4

Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2016 ........

181

Tabell 3.5

Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget .......................

192

Tabell 4.1

Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016.....

259

Tabell 4.2

Regeringens riktlinjer för 2016 ................................................................

260

Tabell 4.3

Statsskuldens utveckling och sammansättning .......................................

261

Tabell 4.4

Nominella lån i svenska kronor ...............................................................

261

Tabell 4.5

Statsskuldens kostnader ...........................................................................

262

Tabell 5.1

Statliga garantiåtaganden och utfästelser ................................................

268

Tabell 5.2

Garantiramar och utfärdade garantier .....................................................

270

Tabell 5.3

Avsättningar för förväntade garantiförluster ..........................................

274

Tabell 5.4

Tillgångar i garantiverksamheten .............................................................

276

Tabell 5.5

Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och

 

 

tillgångar i garantiverksamheten ..............................................................

276

Tabell 5.6

Flöden i garantiverksamheten ..................................................................

277

Tabell 5.7

Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet................................

278

Tabell 5.8

Statens utlåning med kreditrisk ...............................................................

279

Tabell 5.9

Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori .................................

280

Tabell 5.10

Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner

 

 

och stater ...................................................................................................

282

Tabell 6.1

Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007–2013 ..........................

292

Tabell 6.2

Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 ..........................

292

Tabell 6.3

Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007–2013 .............................

293

Tabell 6.4

Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 .............................

294

Tabell 6.5

Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen

 

 

2007–2013 (exkl. TEN-bidrag)................................................................

294

Tabell 6.6

Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen

 

 

2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)................................................................

295

Tabell 6.7

Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) ....................................

305

Tabell 6.8

Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen

 

 

2007–2013..................................................................................................

306

Tabell 6.9

Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen

 

 

2014–2020..................................................................................................

306

12

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Diagramförteckning

Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2016...............

154

Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2016,

 

 

realekonomisk fördelade..........................................................................

157

Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori

 

 

2016 ...........................................................................................................

160

Diagram 3.1

Statens intäkter.........................................................................................

168

Diagram 3.2

Statens kostnader .....................................................................................

170

Diagram 3.3 Transfereringar per sektor........................................................................

170

Diagram 5.1

Garantiåtagenden 2012–2016 ..................................................................

269

Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden samt saldot

 

 

för betalningsflödet 2012–2016...............................................................

278

Diagram 5.3

Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning 2012–2016 ............

279

13

Sammanfattning

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2016

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,9 procent av BNP.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 27,1 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor jämfört med 2015.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2015 förbätt- rades resultatet med 38 miljarder kronor. Stats- skulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP minskade statsskulden från 32,5 procent 2015 till 29,5 procent 2016.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2016 jämfört med 2015.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

 

2016

Procent

2015

Procent

 

 

av BNP1

 

av BNP2

Den offentliga sektorns

 

 

 

 

finansiella sparande

40

0,9

11

0,3

 

 

 

 

 

Statens

 

 

 

 

budgetsaldo

85

1,9

-33

-0,8

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 215

27,7

1 158

27,8

Takbegränsade

 

 

 

 

utgifter

1 184

27,1

1 135

27,3

 

 

 

 

 

Statens nettoförmögenhet

-405

-9,2

-422

-10,1

Statsskuld

1 292

29,5

1 352

32,5

 

 

 

 

 

Årets över-/underskott

 

 

 

 

i resultaträkningen

27

0,6

-10

-0,2

 

 

 

 

 

Utlåning3

456

10,4

434

10,4

Garantiåtaganden4

2 043

46,7

1 930

46,4

1Prel. BNP för 2016 uppgår till 4 379 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2015 uppgår till 4 159 miljarder kronor (löpande priser).

3Inklusive utlåning till Riksbanken.

4Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

17

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2016

2015

Inkomster

2 163

2 048

Skatter och avgifter

1 914

1 804

Övriga inkomster

249

243

Utgifter

2 123

2 037

 

 

 

Finansiellt sparande

40

11

Varav staten

49

12

Varav ålderspensionssystemet

3

8

Varav kommunala sektorn

-13

-10

 

 

 

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, en förstärkning med ca 30 miljarder kronor jämfört med 2015. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framför allt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2016 låg i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket för staten

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

 

2016

2015

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 167

1 123

Tekniska justeringar

7

2

Finanspolitiskt motiverad ändring

41

33

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 215

1 158

Takbegränsade utgifter

1 184

1 135

Budgeteringsmarginal

31

23

Budgeteringsmarginal, procent av

 

 

takbegränsade utgifter

2,6

2,0

 

 

 

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2016 uppgick till 1 215 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 184 miljarder kronor, dvs. 31 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljarder kronor

 

Statens

 

 

 

budget

 

 

 

20161

2016

2015

Totala inkomster

924

1 003

860

Statens skatteinkomster

953

1 044

894

 

 

 

 

Övriga inkomster

-28

-41

-34

Totala utgifter m.m.

934

917

892

Utgiftsområden exkl.

 

 

 

statsskuldsräntor m.m.

915

899

867

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.

11

2

22

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-3

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

11

15

10

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

2

-7

 

 

 

 

Budgetsaldo

-10

85

-33

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå

till 924 miljarder kronor. Utfallet

blev knappt

1 003 miljarder kronor, vilket är

78 miljarder

kronor högre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital som blivit högre. Övriga inkomster blev knappt 13 mil- jarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av högre avräkningar m.m. i

anslutning till skattesystemet.

 

Utgifterna

i statens

budget

uppgick till

917 miljarder

kronor,

vilket är

16 miljarder

kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 33 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 50 miljarder kronor lägre.

Statens budgetsaldo blev därmed 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 95 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet.

18

Resultaträkning

Resultaträkning

Miljarder kronor

 

2016

2015

Intäkter

 

 

Skatteintäkter

1 236

1 138

Övriga intäkter

110

98

Summa intäkter

1 346

1 236

Kostnader

 

 

Transfereringar m.m.

-1 028

-969

Statens egen verksamhet

-270

-259

Summa kostnader

-1 298

-1 228

Resultat från andelar i hel- och

 

 

delägda företag

-11

-4

Finansiella intäkter och kostnader, netto

-10

-15

Årets underskott

27

-10

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 27 miljarder kronor och innebär en förbättring med 38 miljarder kronor jämfört med 2015. Skatteintäkterna ökade med 97 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 1 236 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 1 013 miljar- der kronor, en ökning med 51 miljarder kronor jämfört med 2015.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 270 miljarder kronor. Det är en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 2015.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till -11 miljarder kronor, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2015.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -10 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2015. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 21 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2015.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Balansräkning

Balansräkning

Miljarder kronor

 

2016

2015

Tillgångar

 

 

Immateriella anläggningstillgångar

9

8

Materiella anläggningstillgångar

552

535

Finansiella anläggningstillgångar

352

376

Utlåning

456

434

Varulager m.m.

3

3

Fordringar

121

121

Periodavgränsningsposter

77

67

Kortfristiga placeringar

22

3

Kassa och bank

10

7

Summa tillgångar

1 602

1 555

Kapital och skulder

 

 

Nettoförmögenhet

-405

-422

Fonder

168

154

Avsättning för pensioner m.m.

250

243

Statsskulden

1 292

1 352

Skulder m.m.

202

146

Periodavgränsningsposter

95

81

Summa kapital och skulder

1 602

1 555

Garantiförbindelser

1 800

1 677

Övriga ansvarsförbindelser

47

21

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -405 miljarder kronor vid utgången av 2016, vilket motsvarar 9,2 procent av BNP. I förhållande till 2015 förbättrades nettoförmögenheten med 17 mil- jarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Lån i svenska kronor minskade med knappt 63 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med drygt 2 miljarder kronor.

19

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Statliga garantier

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

 

2016

2015

Insättningsgarantin

1 666

1 555

Investerarskyddet

 

 

Kreditgarantier

233

244

Garantier om tillförsel av kapital

134

122

Pensionsgarantier

9

9

Övriga garantier

0

1

 

 

 

Totalt

2 043

1 930

 

 

 

Statliga garantiåtaganden ökade med 113 mil- jarder kronor jämfört med 2015 och uppgick till 2 043 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 47 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 666 miljarder kronor, vilket är en ökning med 111 miljarder kronor jämfört med 2015. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 233 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 11 miljarder kronor i förhållande till 2015. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 136 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2015.

Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.

Statlig utlåning

Statens utlåning

Miljarder kronor

Lån/ändamål

2016

2015

Lån till Riksbanken

257

241

Studielån

185

179

Lån till andra stater

6

6

Övriga lån

8

8

Summa

456

434

Statens utlåning uppgick till 456 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

 

2016

2015

Betalningar till EU

30

44

Betalningar från EU

11

10

Nettoflöde från statens budget till EU

19

34

Sveriges avgift till EU uppgick till 30 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2015. Minskningen för- klaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015 samt försening av den rabatt som Sverige erhåller i den nya budgetramen för perioden 20142020 på den mervärdesskatte- baserade avgiften och BNI-avgiften.

20

Årsredovisning för staten 2016

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Årsredovisning för staten 2016

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2016 har upp- rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Under- laget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndig- heterna, framför allt beräkningar av skatte- intäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i

avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2016 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2016 i resultat- och balans- räkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2015.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2016 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprung- liga budgeten för 2016, dels med utfallet för 2015.

Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2017/00617/BATOT).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman-

23

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

ställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- ganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- ning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2016 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-

ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2016

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 225 myndigheters årsredo- visningar för 2016. Granskningen av Patent- ombudsnämnden är inte slutfört då myndig- heten inte har lämnat in årsredovisningen inom utsatt tid.

Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2016 har Riksrevisionen avstått från att uttala sig om Statens fastighetsverks årsredo- visning och lämnat ett uttalande med avvikande mening för Tillväxtverket. Därutöver har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tolv myndigheter: Folke Bernadotteakademin, Försäkringskassan, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet,

24

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Örebro län, Migrationsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Post- och telestyrelsen, Sametinget, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statistiska centralbyrån.

Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2012–2016. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Ökningen för 2014–2016 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndig- heternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2012–2016

 

2012

2013

2014

2015

2016

Summa

4

7

15

13

14

 

 

 

 

 

 

25

1

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2016, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2017 års ekonomiska vår- proposition.

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).

Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför- ändringar på tillgångar och skulder.

Att målet för den offentliga sektorns finansi- ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om

målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finans- politiken skulle då förstärka konjunktur- försvagningen i stället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR:s) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags- sektorn.

Det finansiella sparandet 2016

Den offentliga sektorn redovisade ett överskott

som uppgick

till 40 miljarder kronor

eller

0,9 procent av

BNP. I förhållande till

2015

förstärktes den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 med ca 30 miljarder kronor (se tabell 1.2). Förstärkningen kan helt och hållet hänföras till staten. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades i stället ett underskott på 40 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således ca 80 miljarder kronor högre än beräknat.

29

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Åtgärder i form av tidigare-/senareläggning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. höständ- ringsbudgetarna medförde totalt en mindre förstärkning av det finansiella sparandet på ca 5 miljarder kronor.

Tabell 1.1 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016

Miljarder kronor

 

Beslutad

Flytt av

VÄB

HÄB

Summa

 

budget

utgifter

 

 

ändringar

Inkomster

2 094

 

 

 

0

Utgifter

2 134

-12

-2

8

5

Finansiellt

 

 

 

 

 

sparande

-40

12

2

-8

5

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna enligt NR underskattades med ca

69 miljarder

kronor

2016. Merparten,

ca

63 miljarder

kronor,

rör inkomsterna

från

skatter och avgifter som blev högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2016. Detta förklaras huvudsakligen av högre intäkter från skatt på produktion (ca 36 miljarder kronor), kapitalvinster (ca 15 miljarder kronor) samt omprövningar och anstånd (ca 9 miljarder kronor).

Utgifterna överskattades däremot samman- taget med ca 12 miljarder kronor. Detta trots att utgifterna för asylsökande blev ca 22 miljarder kronor högre än beräknat. Offentliga sektorns övriga utgifter överskattades således med ca 34 miljarder kronor.

Staten svarade uteslutande för avvikelsen av det finansiella sparandet. Av ovanstående diffe- renser avseende skatteintäkter rör merparten, 60 miljarder kronor, statens intäkter. Statens utgifter, med undantag för utgifter direkt kopplade till asylsökande, blev över 40 miljarder kronor lägre än förväntat. Sparandet i ålders- pensionssystemet underskattades också i budgetpropositionen för 2016 medan sparandet i kommunsektorn blev något lägre än beräknat.

Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2016

2016

Utfall-

2015

 

Beslutad

Utfall

Beslutad

Utfall

 

budget

 

budget

 

Inkomster

2 094

2 163

69

2 048

Skatter och avgifter

1 851

1 914

63

1 804

Kapitalinkomster

64

66

1

62

Övriga inkomster

179

183

4

181

Utgifter

2 134

2 123

-12

2 037

varav migration

32

54

22

25

övriga utgifter

2 103

2 069

-34

2012

Transfereringar

787

762

-24

748

Konsumtion

1 123

1 144

21

1 086

Räntor

33

25

-8

26

Investeringar

191

192

1

180

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-40

40

81

11

procent av BNP

-0,9

0,9

1,9

0,3

 

 

 

 

 

Stat

-31

49

80

12

Ålderspensionssystem

0

3

3

8

Kommunsektor

-10

-13

-3

-10

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- parent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp målupp- fyllelsen.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2007–2016. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.

För att beakta vilken påverkan konjunktur- läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt.

30

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Finansiellt sparande

3,3

1,9

-0,7

-0,1

-0,2

-1,0

-1,4

-1,6

0,3

0,9

Varav staten

2,1

1,1

-0,7

-0,4

-0,4

-1,1

-1,2

-1,3

0,3

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav ålderspensionssystemet

1,0

1,0

0,2

0,2

0,5

0,3

-0,1

0,1

0,2

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav kommunala sektorn

0,1

-0,1

-0,2

0,2

-0,3

-0,2

-0,1

-0,4

-0,2

-0,3

Bakåtblickande tioårssnitt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

1,7

2,2

1,7

1,5

0,8

0,2

-0,7

-0,8

0,2

1,0

BNP-gap2

2,9

0,7

-6,5

-2,5

-1,2

-2,4

-2,8

-2,2

-1,0

-0,1

1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP -gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2017 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av fö rsäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.

Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisningen för staten. Indikatorn redovisas emellertid i 2017 års ekonomiska vårproposition, som en del i den framåtblickande uppföljningen.

Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där olika mål och restrikt- ioner ställs mot varandra.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2016

Såväl det finansiella sparandet som det struktu- rella sparandet försämrades märkbart mellan 2007 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 2,1 till -1,3 procent av BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, som minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Mellan 2015 och 2016 stärktes sparandet med 0,7 procent av BNP. Det största bidraget kom från staten.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2007–2016 (bakåtblickande tio-

årssnitt) uppgick till 0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,3 procent av BNP i genomsnitt. Sparan- det i kommunsektorn uppgick till -0,2 procent av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP- gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,5 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet be- döms i stort sett vara balanserat 2016.

Det strukturella sparandet stärktes med 0,8 procent av potentiell BNP mellan 2015 och 2016, och var 2016 i linje med överskottsmålet på 1 procent av potentiell BNP.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringens strama finanspolitik, i kombination med en betydande tillväxt, har gjort det möjligt att vända det stora underskottet från 2014 till överskott. Enligt de senaste beräkningarna uppvisar de offentliga finanserna överskott för 2015 och 2016. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2016 låg i linje med överskottsmålet.

31

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

1.2Utgiftstaket för 2016

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Utgiftstaket, ursprungligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fastställd nivå

931

949

971

989

1 018

1 050

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tekniska justeringar

-24

 

-14

 

6

13

10

2

4

2

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reella justeringar1

 

-11

 

 

 

 

 

 

 

33

41

Utgiftstak, slutligt fastställt

907

938

957

989

1 024

1 063

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

895

910

943

965

986

989

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

12

28

14

24

38

74

62

28

11

23

31

Budgeteringsmarginal, procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av takbegränsade utgifter

1,3

3,1

1,4

2,5

3,9

7,5

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 och 2016 höjdes med 33 miljarder kronor respektive 41 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiv erade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Anm.: För åren 1997–2005 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- punkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av

utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade, takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2016 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 184,5 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 30,5 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

20161

2016

2016

2015

Utgifter exkl.

 

 

 

 

statsskuldsräntor2

912,4

899,1

-13,3

867,4

Ålderspensionssystemet vid

 

 

 

 

sidan av statens budget

285,5

285,4

-0,2

267,5

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 197,9

1 184,5

-13,4

1 134,9

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

17,1

30,5

13,4

23,1

 

 

 

 

 

Utgiftstak

1 215

1 215

0

1 158

1Den av riksdagen i december 2015 fastställda budgeten för 2016, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2016.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

De takbegränsade utgifterna blev 13,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2016. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv (7,2 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (5,9 miljarder kronor) och utgifts-

32

område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (4,3 miljarder kronor).

Inom utgiftsområde 8 Migration blev ut- gifterna högre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2016 (21,8 miljarder kronor). I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 285,4 mil- jarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2016.

Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets nivå

I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2016 skulle uppgå till 1 167 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2016 höjts med 7 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetför- ändringar som föranlett justering av stats- bidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grund- avdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

 

2016

Ursprungligt fastställt utgiftstak (budgetpropositionen för

 

2014)

1 167

 

 

Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015

 

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

0,25

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat

 

avdrag för privat pensionssparande

-3,77

 

 

Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1

1 163

 

 

Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen

 

Vårändringsbudget för 2015

 

 

 

Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval

41

Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015

1 204

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för

 

personer över 65

1,85

 

 

Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter

0,67

 

 

Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för

 

inkomstsidan

8,93

Ny nivå i budgetpropositionen för 2016

1 215

Slutligt utgiftstak

1 215

 

 

Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- takets nivå 2016 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den föränd- ring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell för- ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- slogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 41 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst kan uppgå till. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utveck- lingen.

I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekono-

33

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

miska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfere- ringssystem (volymförändringar), övriga fak- torer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2016 i de vår- propositioner och budgetpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2016 föreslogs.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016

Miljarder kronor

 

2016

Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2014

43,5

Reformer

-47,7

 

 

Reviderad pris- och löneomräkning

2,8

Övriga makroekonomiska förändringar

10,1

 

 

Volymförändringar

-40,6

 

 

Övrigt1

21,5

Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket

41,0

 

 

Total förändring av budgeteringsmarginalen

-12,9

 

 

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2016

30,5

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.

När Riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2016, efter förslag i budgetpropositionen för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 43,5 miljarder kronor. I utfallet för 2016 uppgick budgeteringsmarginalen till 30,5 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 12,9 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2016 fastställdes, vilket inklude- rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har 47,7 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer (nettoeffekt på budgetens utgiftssida, med hänsyn tagen till beslut om finansiering genom minskade utgifter) som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fast- ställdes. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- nings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a.

utbildningsområdet, miljöområdet, bostads- området och åtgärder inom området för mottagning och etablering (prop. 2015/16:1).

Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 10,1 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- index och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Vidare har utgifter inom arbets- marknadsområdet blivit lägre, främst till följd av att antalet subventionerade anställningar, t.ex. traineejobb och extratjänster, inte ökat i den omfattning som budgeterats. Även utgifterna för 2016 för ekonomisk trygghet vid ålderdom och ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre, främst till följd av att prisbasbeloppet successivt reviderats ner sedan budgetproposit- ionen för 2014.

Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymförändringar) har med- fört att budgeteringsmarginalen blivit 40,6 milj- arder kronor mindre. I första hand beror det på det stora antalet asylsökande under hösten 2015 som på ett betydande sätt förändrade förut- sättningarna för utgiftsberäkningarna för 2016, främst avseende utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. I budgetpropositionen för 2014 baserades utgiftsberäkningarna på att 38 000 personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2016. I budgetpropositionen för 2016, redan innan det stora inflödet till Sverige av asylsökande i slutet av 2015 hade inträffat, bedömdes att i stort sett dubbelt så många, ca 78 000 personer, skulle vara inskrivna i mottagningssystemet 2016. Det stora inflödet av asylsökande under slutet av 2015 medförde ytterligare en kraftig förändring av antalet inskriva 2016 och det slutliga utfallet blev ca 157 000 personer, dvs. ca 120 000, eller 137 procent, fler än i den ursprungliga bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2014. Som en följd av denna utveckling blev också antalet personer i etableringsinsatser under 2016 väsentligt fler än bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Räknat som helårsekvivalenter deltog ca 60 000 personer i etableringsinsatser 2016, vilket är ca 30 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för

34

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2014. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställd- het och nyanlända invandrares etablering (inklusive avräkning av kostnader för asylmotta- gande från biståndsutgifterna under utgiftsom- råde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s bistånds- kommitté DAC:s definition) har blivit ca 35 miljarder kronor högre 2016 till följd av volymförändringar jämfört med bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Vidare har antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning i prognoserna för 2016 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårs- ekvivalenter uppgick antalet ersättningsmot- tagare 2016 till 229 000, vilket är 14 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Även inom sjuk- och aktivitetsersätt- ningen var antalet personer fler 2016 än vad som bedömdes för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Sammantaget blev utgifterna för utgifts- område 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp ca 8 miljarder kronor högre för 2016 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av volymförändringar. Inom vissa områden har utgifterna blivit lägre som en följd av volym- förändringar. Det gäller framför allt utgifts- område 15 Studiestöd och beror främst på att en lägre andel av de studerande fick studiemedel.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regel- ändringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,5 miljarder kronor större. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a. EU-avgiften, bidrar till att utgifterna för 2016 blev lägre av övriga orsaker än i bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014 (se avsnitt 2.3.2). Vidare har utfallet för 2016 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2016. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 7, 9, 16, 18, 22, 23 och 27.

35

2

Utfallet för statens budget

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

2.1Saldot i statens budget 2016

Budgetsaldot blev 85 miljarder

kronor

2016

(tabell 2.1). I budgeten

beräknades

saldot

till -10 miljarder kronor.

Saldot

blev därmed

95 miljarder kronor bättre än beräknat. Inkoms- terna blev 78 miljarder kronor högre och utgifterna blev drygt 16 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2016

Miljoner kronor

 

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

mot

 

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

 

budget

budget

2016

budget

Totala inkomster

924 261

 

1 002 697

78 436

 

 

 

 

 

Statens

 

 

 

 

skatteinkomster

952 602

 

1 043 795

91 193

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-28 341

 

-41 098

-12 757

 

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

933 875

33 074

917 396

-16 479

Utgiftsområden exkl.

 

 

 

 

statsskuldsräntor

 

 

 

 

m.m.

915 481

33 074

899 096

-16 385

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

m.m.

10 769

 

1 743

-9 026

 

 

 

 

 

Förändring av

 

 

 

 

anslagsbehållningar

-3 143

 

 

3 143

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

nettoutlåning

10 768

 

14 764

3 996

 

 

 

 

 

Kassamässig

 

 

 

 

korrigering

0

 

1 792

1 792

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

-9 614

 

85 301

94 915

Stora kapitalplaceringar på skattekonto under 2016

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 924 miljarder kronor. Utfallet blev 1 003 mil- jarder kronor, vilket är drygt 78 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev ca 13 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital samt periodise- ringar som blivit högre. De högre periodisering- arna beror bl.a. på tillfälliga effekter så som kapitalplaceringar på skattekonto som är en följd av den fördelaktiga räntan på skattekontot.

Övriga inkomster blev knappt 13 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Det beror främst på att inga

39

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

större försäljningar av egendom gjordes under 2016 och att avräkningarna m.m. i anslutning till skattesystemet blev högre. Det sistnämnda beror främst på att den nya resolutionsavgiften inte budgeterades i statens budget för 2016.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

 

mot

 

 

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

Utgiftsområde

budget

budget

2016

budget

8 Migration

19 420

24 443

41 251

21 832

9 Hälsovård, sjukvård

 

 

 

 

och social omsorg

69 238

1 905

63 371

-5 866

10

Ekonomisk trygghet

 

 

 

 

vid sjukdom och

 

 

 

 

funktionsnedsättning

109 868

480

105 614

-4 255

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet

 

 

 

 

för familjer och barn

87 129

 

86 106

-1 023

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och

 

 

 

 

nyanlända invandrares

 

 

 

 

etablering

21 070

227

19 200

-1 870

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och

 

 

 

 

arbetsliv

79 681

-704

72 531

-7 151

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

21 708

5

19 486

-2 222

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

 

universitetsforskning

69 452

-907

66 120

-3 333

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering,

 

 

 

 

bostadsförsörjning och

 

 

 

 

byggande samt

 

 

 

 

konsumentpolitik

7 064

-500

3 119

-3 945

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

54 122

-448

50 087

-4 035

23

Areella näringar,

 

 

 

 

landsbygd och

 

 

 

 

livsmedel

18 920

6

15 898

-3 021

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

m.m.

10 769

 

1 743

-9 026

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till

 

 

 

 

Europeiska unionen

31 827

4 500

30 350

-1 477

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

nettoutlåning

10 768

 

14 764

3 996

 

 

 

 

 

Kassamässig

 

 

 

 

korrigering

0

 

1 792

1 792

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

322 838

4 067

325 963

3 125

Summa utgifter m.m. i

 

 

 

 

statens budget

933 875

33 074

917 396

-16 479

Lägre utgifter än anvisat resulterar i högre anslagsbehållningar

Utgifterna i statens budget uppgick till 917 miljarder kronor. Det är 16 miljarder kronor

(1,8 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten och 50 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än totalt anvisat. Det resulterade i att anslagsbehållningarna (exkl. Statsskuldsräntor m.m.) ökade med nästan 34 miljarder kronor. I statens budget beräknades anslagsbehållningarna öka med 3 miljarder kronor.

Utgifterna för Migration högre än anvisat

Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än statens budget Utgifterna för Migration blev däremot 22 miljarder kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 24 miljarder kronor till Migration och utgifterna blev därmed 3 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Om man räknar bort ökningarna för Migration blev utgifterna 38 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten och 47 miljarder kronor lägre än totalt anvisat.

De flesta utgifterna blev lägre än budgeterat

Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 9 miljarder kronor lägre än anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 miljarder kronor lägre, för Hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 miljarder kronor lägre, och för Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning 4 miljarder kronor lägre. Även utgifterna för Kommunikationer blev 4 miljarder kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Tillsammans blev utgifterna under dessa utgiftsområden 30 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Statens budget 2016 och 2015

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2015 och 2016. Utfallet för statens budget visar för 2016 ett överskott på 85 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 33 miljarder kronor 2015, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor.

40

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljoner kronor

 

 

 

Skillnad

 

Utfall 2016 Utfall 2015

mot 2015

Totala inkomster

1 002 697

859 529

143 168

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 043 795

893 942

149 853

 

 

 

 

Övriga inkomster

-41 098

-34 413

-6 685

 

 

 

 

Totala utgifter m.m.

917 396

892 179

25 216

Utgiftsområden exkl.

 

 

 

statsskuldsräntor m.m.

899 096

867 409

31 687

Statsskuldsräntor m.m.

1 743

21 936

-20 193

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

nettoutlåning

14 764

10 094

4 670

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

1 792

-7 260

9 052

 

 

 

 

Budgetsaldo

85 301

-32 650

117 951

Skatteinkomsterna ökade men statens övriga

 

inkomster minskade

 

 

 

Statens inkomster

ökade med

143 miljarder

kronor mellan 2015 och 2016. Statens skatte-

inkomster ökade med

150 miljarder

kronor

(16,8 procent).

 

 

Det högre utfallet

beror på att

statens

skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2016, beräknas ha ökat med drygt 63 miljarder kronor (6,8 procent) och att periodiseringarna ökat med 87 miljarder kronor. De högre skatte- intäkterna beror främst på högre intäkter från indirekta skatter och skatt på konsumtion och insatsvaror. Den stora förändringen av perio- diseringarna förklaras dels av betalnings- och uppbördsförskjutningar mellan åren men till stor del även av kapitalplaceringar på skattekonto. Till skillnad från periodiseringar, som beror på att betalningen av skatten sker året efter, så har kapitalplaceringar ingen koppling till uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster.

Övriga inkomster minskade med knappt 7 miljarder kronor jämfört med 2015. Orsaken är främst att inkomster av statens verksamhet minskat och avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto har minskat med drygt 8 miljarder kronor, vilket beror på att samtliga stöd och subventioner fr.o.m. 2016 redovisas på utgiftssidan i statens budget.

Utgifterna för Migration ökade mest

Utgifterna i statens budget ökade med 25 miljarder kronor (2,8 procent) mellan 2015 och 2016. Utgifterna för Migration ökade med nästan 23 miljarder kronor (120,3 procent). Det

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

är framför allt ersättningar till kommunerna för placering av ensamkommande barn och unga som ökade med drygt 19 miljarder kronor. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med knappt 8 miljarder kronor (11,6 pro- cent). Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för andra utgiftsområden. Utgifterna för stats- skuldsräntor m.m. minskade med drygt 20 miljarder kronor (92,1 procent).

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inkl. posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2015 och 2016.

Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad

Utgiftsområde

2016

2015

mot 2015

8 Migration

41 251

18 725

22 526

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

 

 

 

och funktionsnedsättning

105 614

102 603

3 011

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

35 928

38 136

-2 208

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer

 

 

 

och barn

86 106

82 931

3 176

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

invandrares etablering

19 200

15 362

3 838

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

72 531

64 971

7 560

16

Utbildning och

 

 

 

universitetsforskning

66 120

62 954

3 166

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering,

 

 

 

bostadsförsörjning och byggande

 

 

 

samt konsumentpolitik

3 119

1 074

2 045

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

50 087

47 242

2 845

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

livsmedel

15 898

13 398

2 501

25

Allmänna bidrag till kommuner

93 350

102 037

-8 687

26

Statsskuldsräntor m.m.

1 743

21 936

-20 193

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

30 350

44 232

-13 882

Riksgäldskontorets nettoutlåning

14 764

10 094

4 670

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

1 792

-7 260

9 052

 

 

 

 

Övriga utgifter

279 543

273 745

5 798

Summa utgifter m.m. i statens

 

 

 

budget

917 396

892 179

25 216

 

 

 

 

 

2.2Inkomster i statens budget 2016

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster

41

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2016 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2016 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med drygt 16,5 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2016 innehöll reformer som bedömdes sänka skatteintäkterna med en halv miljard kronor.

Tabell 2.5 Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen Vårändringsbudget för 2016

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

 

SB16

VÄB16

Total

 

 

 

 

Skatt på arbete

11,0

-0,3

10,6

Skatt på kapital

2,1

2,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror

3,6

-0,2

3,5

Övriga skatter

 

 

 

 

Summa skattebeslut

16,6

-0,5

16,2

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.

De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2016 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2016 är bl.a. avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar i husavdraget och införandet av en särskild löneskatt för äldre.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2017 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de antaganden som låg till grund för statens budget för 2016, dvs. de makroförutsätt- ningar som redovisades i budgetpropositionen för 2016.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2016 blev 0,2 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2016.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2016 gjordes ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen till följd av beslut om att frångå den automtiska uppräkningen för 2016. Det medförde sålunda att en större andel av inkomsterna hamnade över den nedre skiktgränsen jämfört med om skikt- gränsen hade justerats med den automatiska uppräkningen. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2015–juni 2016 var KPI-utvecklingen starkare än vad som förväntades i statens budget för 2016. I stället för en uppgång om 0,8 procent var KPI- utvecklingen 1,0 procent.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2016 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2016. En bidragande förklaring är en stark utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

42

Tabell 2.6 Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2016

Procentuell utveckling om inget annat anges

 

2015

2016

BNP, marknadspris1

6,2

4,7

Diff. BP16

1,6

0,2

 

 

 

Arbetade timmar2

1,2

2,3

Diff. BP16

0,0

0,8

Timlön3

3,2

2,6

Diff. BP16

0,2

-0,4

 

 

 

Utbetald lönesumma, skatteunderlag

4,3

4,7

Diff. BP16

0,0

0,2

 

 

 

Arbetslöshet4

7,4

6,9

Diff. BP16

-0,2

-0,2

Arbetsmarknadspolitiska program5

3,7

3,5

Diff. BP16

-0,1

-0,4

 

 

 

Hushållens konsumtionsutgifter1

3,7

3,3

Diff. BP16

0,7

-0,7

 

 

 

Kommunal medelskattesats6

31,99

32,10

Diff. BP16

0,0

0,1

Statslåneränta6

0,6

0,3

Diff. BP16

0,0

-1,0

 

 

 

KPI juni-juni

-0,4

1,0

Diff. BP16

0,0

0,2

 

 

 

Inkomstbasbelopp7

58,1

59,3

Diff. BP16

0,0

0,0

 

 

 

Prisbasbelopp7

44,5

44,3

Diff. BP16

0,0

0,0

 

 

 

Inkomstindex

158,9

162,1

Diff. BP16

0,0

0,0

 

 

 

Skiktgräns8

430,2

430,2

Diff. BP16

0,0

0,0

Övre skiktgräns8

616,1

625,8

Diff. BP16

0,0

0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Kalenderkorrigerat, anställda.

3Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Medelvärde under året, procent.

7Tusental kronor.

8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2016

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster,

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

ett fastställt utfall för 2016 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomst- titelgruppen.

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2016

1100

Direkta skatter på arbete

 

1110

Inkomstskatter

dec 17

1120

Allmänpensionsavgift

dec 17

1140

Skattereduktioner

dec 17

1200

Indirekta skatter på arbete

 

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

aug 17

1240

Egenavgifter

dec 17

1270

Särskild löneskatt, 1274

dec 17

1280

Nedsättningar, 1283-1284

dec 17

1300

Skatt på kapital

 

1310

Skatt på kapital, hushåll

dec 17

1320

Skatt på företagsvinster

dec 17

1340

Avkastningsskatt, 1341-1342

dec 17

1350

Fastighetsskatt

dec 17

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

 

1410

Mervärdesskatt, 1411

sep 17

1600

Restförda och övriga skatter

 

1620

Övriga skatter, hushåll

maj 18

1630

Övriga skatter, företag

maj 18

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

 

1810

Skatter till andra sektorer

dec 17

1900

Periodiseringar

 

1910

Uppbördsförskjutningar

maj 18

1920

Betalningsförskjutningar

dec 17

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2016.

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2016, vilken blir känd i december 2017.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2017 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2017.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2018, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsför-

43

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2015 vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2010–2014. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,3 och 1,4 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Vanligtvis förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatter.

44

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010 –2014

Miljarder kronor om annat ej anges

 

2010

2011

2012

2013

2014

Skatt på arbete

-0,8

-3,6

1,7

-5,6

-5,2

Skatt på kapital

10,6

-3,5

-2,8

3,8

8,4

Skatt på konsumtion och insatsvaror

-0,1

-1,3

-2,5

-2,4

1,3

Restförda och övriga skatter

-1,2

-1,2

-1,2

0,1

-1,8

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

8,5

-9,5

-5,1

-4,1

2,8

Avgår: EU-skatter

0,0

0,0

0,0

0,0

2,5

Offentliga sektorns skatteintäkter

8,5

-9,4

-5,1

-4,1

0,3

Avgår: Kommunal inkomstskatt

-2,6

-3,0

0,9

-1,6

2,5

Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet

-0,3

-0,2

0,6

0,2

0,1

Statens skatteintäkter

11,4

-6,2

-6,6

-2,6

-2,3

Procent av slutgiltigt utfall

1,4

-0,8

-0,9

-0,3

-0,3

 

 

 

 

 

 

2.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2016 beräknas uppgå till drygt 1 917 miljarder kronor. Detta är knappt 61 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 991 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed nästan 59 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Förväntade intäkter 2016 för såväl skatt på arbete, kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital samt på konsumtion och insatsvaror. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2016, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2016 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera

avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspens- ionssystemet och staten.

45

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2015 och 2016

Miljarder kronor

 

Beräknat utfall

Utfall

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

 

statens budget

beslutad budget

Inkomstår

2016

2015

2016

2015

Skatt på arbete

1 140,3

1 049,8

6,6

-2,5

Direkta skatter

608,1

558,3

1,6

-7,9

Kommunal inkomstskatt

670,0

635,7

1,6

-1,9

Statlig inkomstskatt

56,6

50,8

-0,8

-0,6

Allmän pensionsavgift

113,1

108,4

0,0

-0,9

Artistskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

Skattereduktioner m.m.

-231,6

-236,6

0,8

-4,5

Indirekta skatter

532,3

491,5

5,1

5,4

Arbetsgivaravgifter

515,6

491,6

3,2

13,3

Egenavgifter

13,1

11,8

-0,5

-1,9

Särskild löneskatt

44,5

40,3

1,1

-2,3

Nedsättningar

-5,9

-19,1

1,9

-3,8

Skatt på tjänstegruppliv

0,5

0,5

-0,2

-0,2

Avgifter till premiepensionssystemet

-35,6

-33,6

-0,4

0,2

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

222,4

245,0

22,2

54,6

Skatt på kapital, hushåll

61,6

69,1

14,8

28,0

Skatt på företagsvinster

106,4

119,6

5,1

24,5

Avkastningsskatt

3,5

8,4

-1,6

-0,8

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

32,9

32,4

0,2

0,9

Stämpelskatt

12,3

10,9

2,8

1,6

Kupongskatt m.m.

5,7

4,6

0,8

0,3

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

538,9

507,9

22,0

8,0

Mervärdesskatt

406,4

380,3

21,2

9,3

Skatt på tobak och alkohol

25,8

25,6

0,7

0,6

Energiskatt

44,6

40,7

-0,4

-1,1

Koldioxidskatt

24,1

24,6

1,3

-0,5

Övriga skatter på energi och miljö

5,2

4,8

-0,3

-0,2

Skatt på vägtrafik

19,7

18,8

-0,4

-0,3

Skatt på import

6,1

6,3

-0,4

0,3

Övriga skatter

7,0

6,8

0,3

-0,2

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

15,9

7,6

10,1

4,2

Restförda skatter

-4,7

-4,3

1,2

 

Övriga skatter

20,6

11,9

8,9

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

1 917,5

1 810,2

60,9

64,2

Avgår, EU-skatter

-6,1

-6,3

0,4

-0,3

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 911,4

1 803,9

61,3

63,9

Avgår, kommunala inkomstskatter

-686,3

-651,7

-1,7

 

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-233,7

-224,1

-0,8

 

Statens skatteintäkter

991,4

928,1

58,8

66,0

 

 

 

 

 

Periodiseringar

52,4

-34,1

32,4

-31,2

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 043,8

893,9

91,2

34,8

Övriga inkomster

-41,1

-34,4

-12,8

-12,3

 

 

 

 

 

Inkomster i statens budget

1 002,7

859,5

78,4

22,5

Anm.: I den högra delen av tabellen ovan görs jämförelsen av utfallet för 2015 mot den beslutade budgeten för 2015. Där finns inte samma detaljeringsgrad varför några celler är tomma. Dessutom försvåras jämförelsen av att i beslutad budget för 2015 redovis as förslaget om avskaffad nedsättning av socialavgifter för unga i posten Arbetsgivaravgifter, medan det redovisas i posten Nedsättningar i utfallet för 2015.

46

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveckling- en av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs 2017 och uppgifterna för 2016 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2016 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 140 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2016 har intäkterna reviderats upp med knappt 7 miljarder kronor. Både de direkta och indirekta skatterna har reviderats upp bl.a. till följd av högre lönesumma.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2015 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 558 miljarder kronor. År 2016 beräknas de direkta skatterna uppgå till drygt 608 miljarder kronor.

Jämfört med statens budget för 2016 har de direkta skatterna 2016 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor, vilket främst beror på att den kommunala inkomstskatten blev högre.

Kommunal inkomstskatt

År 2016 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till ca 670 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2016 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor. Förklaringen är bl.a. en upp- reviderad prognos för lönesummans utveckling. En annan förklaring är en högre kommunal medelskattesats än vad som antogs i statens budget.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 56,6 miljarder kronor 2016. I jämförelse med statens budget för 2016 har den statliga inkomstskatten reviderats ned endast marginellt. Skiktgränserna för 2016 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2016.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften ut- görs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2016 beräknas bli drygt 113 miljarder kronor, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2016.

Skattereduktioner

År 2016 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 232 miljarder kronor, vilket är marginellt lägre än i statens budget.

Från och med 2016 påverkas skattereduktion- erna av vissa regeländringar. Reglerna för husav- draget har ändrats. Bland annat har subventions- graden för ROT-avdraget sänkts och taket för RUT-avdraget har halverats för personer under 65 år. Dessutom har jobbskatteavdraget trappats ned för personer med inkomster över ca 50 000 kronor per månad.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2016 ha uppgått till ca 532 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För 2016 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna uppgick 2016 till knappt 516 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med drygt 3 miljarder kronor. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden.

47

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Särskild löneskatt

År 2016 beräknas den särskilda löneskatten bli 44,5 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med drygt 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- sakligen på att företagens kostnader för pens- ionsförmåner till de anställda har ökat.

Nedsättningar

År 2016 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 6 miljarder kronor, vilket är ca 2 milj- arder kronor lägre än i statens budget för 2016. Beslut om att slopa nedsättningen av social- avgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i proposit- ionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att nedsättningarna är betydligt lägre 2016 jämfört med 2015.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2016 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de totala skatte- intäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2016 till stor del fortfarande är en prognos.

Skatt på hushållens kapital

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, räntein- komster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraf- tigt mellan åren, vilket leder till att även hushål- lens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas stor- lek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras.

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till knappt 62 miljarder kronor 2016. Det är nästan 15 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre. Utfallet för 2015 avseende hushållens kapital- vinster blev betydligt högre än förväntat. Detta i kombination med en fortsatt gynnsam ut- veckling på bostads- och aktiemarknaden ligger bakom bedömningen för 2016. Även hushållens utdelningsinkomster väntas bli högre än tidigare bedömning.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.

Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 106 miljarder kronor 2016 och detta är drygt 5 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Den slutgiltiga taxeringen för 2014 och 2015 visade på högre företagsskattein- täkter än förväntat. Detta föranledde ett nivå- skifte uppåt för de framtida förväntade intäk- terna från företagsbeskattningen och det är den främsta förklaringen för skillnaden mot progno- sen i statens budget för 2016.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. 2016 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten blir 3,5 milj-

arder kronor 2016, en

minskning från

drygt

8 miljarder kronor året

innan. Detta kan

i all

väsentlighet knytas till en nedgång i statslåne- räntan under 2015. Jämfört med prognosen i statens budget 2016 har det beräknade utfallet reviderats ned med drygt 1,5 miljarder kronor, givet lägre statslåneräntor och mindre liv- bolagens tillgångar än tidigare prognosticerat.

48

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighets- skatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2016 till 7 412 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 268 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2016, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2016.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2016 blev drygt 12 miljarder kronor, vilket är knappt 3 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.

Kupongskatten uppgick till knappt 6 miljarder kronor 2016, vilket är något högre än beräknat i budgeten för 2016.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2016 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 539 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.

Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha uppgått till 406 miljarder kronor 2016, vilket är 21 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Att intäkterna blev så mycket högre beror på att tillväxten i den svenska ekonomin blev starkare än väntat. Särskilt investeringarna ökade betydligt mer än vad som förväntades i budgeten. Dessutom var sammansättningen i hushållens konsumtion gynnsam för mervärdes- skatteintäkterna i och med att konsumtionen av bilar var särskilt hög.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med för- brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som anses skadligt.

Intäkterna från punktskatterna uppgick sammantaget 2016 till 133 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor högre än i statens budget. Inom punktskatterna har utfallen emellertid blivit både högre och lägre än väntat. Intäkterna från tobak och alkohol blev något högre till följd av att konsumtionen av dessa varor blev högre än förväntat. Intäkterna från koldioxidskatt blev högre än beräknat i statens budget, vilket förklaras av att industri- konjunkturen utvecklades starkare än väntat och därmed medförde mer användning av olika energislag. Å andra sidan har utfallet för intäkterna från både fordonsskatt och skatt på import blivit något lägre än väntat.

49

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till knappt 16 miljarder kronor 2016. Restförda skatter blev drygt en miljard kronor högre än beräknat medan övriga skatter blev 9 miljarder kronor högre än väntat i statens budget för 2016. Det beror främst på högre återbetalade anstånd från hushåll och företag samt högre resolutionsavgifter.

Periodiseringar

Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningar består av skill- naden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna väntas 2016 ha uppgått till drygt 52 miljarder kronor, vilket är drygt 32 miljarder kronor högre än väntat. Det beror främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till juridiska personer och betalningsförskjutningar i förhållande till den privata sektorn. Det förklaras i sin tur av en enskild koncerns stora inbetalning av skatt under 2016 som avsåg inkomstår 2015, respektive höga inbetalningar på skattekonton från hushåll och företag till följd av en attraktiv intäktsränta.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser

emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensions- rätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offent- liga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskatt- ningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skatte- fordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiserings- fonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäk- terna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

2.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2016 uppgick till -41 099 miljoner kronor och var därmed 12 758 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 6 686 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

50

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Inkomster av statens

 

 

 

 

verksamhet

31 149

31 256

107

38 970

 

 

 

 

 

Inkomster av försåld

 

 

 

 

egendom

5 000

231

-4 769

134

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån

761

784

23

912

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga inkomster

10 719

10 775

56

9 748

Bidrag m.m. från EU

12 706

10 980

-1 726

9 733

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-88 675

-95 124

-6 449

-85 754

Utgifter som redovisas

 

 

 

 

som krediteringar på

 

 

 

 

skattekonto

 

0

0

-8 155

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-28 341

-41 099

-12 758

-34 412

 

 

 

 

 

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut- delningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Rörelseöverskott

3 433

4 235

802

6 983

Överskott av statens

 

 

 

 

fastighetsförvaltning

239

286

47

260

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

1 996

1 960

-36

1 345

 

 

 

 

 

Inkomster av statens

 

 

 

 

aktier

14 000

12 588

-1 412

19 521

 

 

 

 

 

Offentligrättsliga avgifter

9 564

10 361

797

8 490

 

 

 

 

 

Försäljningsinkomster

59

68

9

68

 

 

 

 

 

Böter m.m.

1 188

1 072

-116

1 243

 

 

 

 

 

Övriga inkomster av

 

 

 

 

statens verksamhet

670

686

16

1 060

 

 

 

 

 

Inkomster av statens

 

 

 

 

verksamhet

31 149

31 256

107

38 970

 

 

 

 

 

Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 31 256 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget.

Inkomsterna av statens verksamhet blev 7 714 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2015. Dock blev utfallet för Offentligrättsliga avgifter 1 871 miljoner kronor högre än 2015. Även Ränteinkomster blev 615 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för Rörelse- överskott blev 2 748 miljoner kronor lägre än 2015. Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2015 är att utfallet för Inkomster av statens aktier blev 6 933 miljoner kronor lägre.

Rörelseöverskott

Rörelseöverskotten uppgick till 4 235 miljoner kronor, vilket är 2 748 miljoner kronor (39,4 procent) lägre än 2015.

Tabell 2.12 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Luftfartsverkets

 

 

 

 

inlevererade överskott

12

 

-12

 

 

 

 

 

 

Affärsverket Svenska

 

 

 

 

Kraftnäts inlevererade

 

 

 

 

utdelning och inleverans

 

 

 

 

av motsvarighet till

 

 

 

 

statlig skatt

495

729

234

475

 

 

 

 

 

Sjöfartsverkets

 

 

 

 

inlevererade överskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

garantiverksamhet

50

26

-24

18

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

statsstödd exportkredit

100

164

64

100

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott från

 

 

 

 

övriga myndigheter

76

515

439

2 290

 

 

 

 

 

Riksbankens inlevererade

 

 

 

 

överskott

2 700

2 800

100

4 100

Rörelseöverskott

3 433

4 235

802

6 983

 

 

 

 

 

År 2015 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 1 121 miljoner kronor i resultat. Det är 390 miljoner kronor högre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 729 miljoner kronor 2016. Det är 254 miljoner kronor (53,5 procent) högre än 2015.

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2015 till 164 miljoner kronor och inlevererades 2016. Det inlevererade överskottet 2016 är 64 miljoner

51

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

kronor (64,0 procent) högre än det överskott som inlevererades 2015.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 800 miljoner kronor, vilket är 1 300 milj- oner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdisposit- ioner m.m. För de senaste fem åren, 2011 till 2015, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 3 476 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 1 954 miljoner kronor för 2015. Efter justeringar och åter- föringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar en prisförlust om 2 720 miljoner kronor, redo- visades ett negativt resultat på 1 588 miljoner kronor för 2016. Att resultatet blev så lågt förklarar till stor del skillnaden på det inlevere- rade överskottet jämfört med 2015.

Överskott av statens fastighetsförvaltning

 

Överskotten

av statens

fastighetsförvaltning

uppgick till

286 miljoner

kronor,

vilket

är

26 miljoner

kronor (10,2 procent)

högre

än

föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 188 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 38 miljoner kronor, dels av en preliminär

inleverans av avkastningskrav för

2016 på

105 miljoner kronor. Utöver detta

levererade

SFV in 45 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2015. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 98 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 9 miljoner kronor, dels en preliminär inleve- rans av avkastningskrav för 2016 på 89 miljoner kronor.

Ränteinkomster

Ränteinkomster uppgick till 1 960 miljoner kronor, vilket är 615 miljoner kronor (45,7 pro- cent) högre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Räntor på näringslån

-1

-1

0

-1

 

 

 

 

 

Räntor på studielån

36

36

0

40

Övriga ränteinkomster

1 961

1 925

-36

1 306

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

1 996

1 960

-36

1 345

 

 

 

 

 

Övriga ränteinkomster uppgick till 1 925 milj- oner kronor, vilket är 619 miljoner kronor (47,4 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga räntein- komster och utgör 96,9 procent av utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört med före- gående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsräntor vid underskott på skattekontot uppgick till 2 183 miljoner kronor. Kostnads- räntan är den ränta som den skatteskyldige ska betala vid underskott på skattekontot. Kostnads- räntan påförs varje dag och har flera olika nivåer bl.a. beroende på underskottets storlek.

Inkomster av statens aktier

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 588 miljoner kronor, vilket är 6 933 miljoner kronor (35,5 procent) lägre än föregående år.

52

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2016 och 2015

Miljoner kronor

 

Utfall 2016

Utfall 2015

Skillnad

Akademiska hus AB

3 290

5 945

-2 655

 

 

 

 

Apoteket AB

1 100

158

942

 

 

 

 

AB Bostadsgaranti

2

138

-136

Dom Shvetsii A/O

2

0

2

 

 

 

 

Fouriertransform

0

100

-100

 

 

 

 

Inlandsinnovation

0

100

-100

Jernhusen AB

500

113

387

 

 

 

 

Lernia AB

50

235

-185

 

 

 

 

Luossavaara-Kiirunavaara

 

 

 

AB (LKAB)

0

139

-139

 

 

 

 

Metria

8

3

5

Nordiska

 

 

 

investeringsbanken

195

193

2

 

 

 

 

PostNord AB

0

0

0

 

 

 

 

SBAB

0

502

-502

 

 

 

 

SJ AB

188

1 930

-1 741

Specialfastigheter AB

446

3 000

-2 554

 

 

 

 

Sveaskog AB

800

800

0

 

 

 

 

Svensk bilprovning AB

56

48

8

Svensk exportkredit AB

356

378

-22

 

 

 

 

Svenska Rymdaktiebolaget

0

10

-10

 

 

 

 

Svevia

150

120

30

Swedavia

232

231

1

 

 

 

 

Telia Company AB

4 844

4 844

0

 

 

 

 

Teracom Group AB

285

235

50

 

 

 

 

Vasallen AB

85

300

-215

 

 

 

 

Totalt

12 588

19 521

-6 933

 

 

 

 

Utdelningen från Apoteket AB uppgick till

sammanlagt

1 100 miljoner

kronor, vilket

är

942 miljoner

kronor högre

än föregående

år.

Apoteket har även använt balanserade vinst- medel från tidigare år till årets utdelning.

Utdelningen från Telia Company AB uppgick till 4 844 miljoner kronor, vilket är lika mycket som 2015. Resultatet för koncernen uppgick

2015 till 10 205 miljoner kronor,

vilket

är

5 394 miljoner kronor (34,6 procent)

lägre

än

2014.

 

 

Jernhusen AB delade ut 500 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor mer än föregående år. Jernhusets bättre resultat under 2015 berodde framför allt på att värdet för bolagets förvaltningsfastigheter ökade.

Specialfastigheter AB, SJ AB och Akademiska hus AB beslutade om extrautdelningar under 2015. Inkomster från statens aktier utöver

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 milj- oner kronor 2015. Av Akademiska hus AB:s extrautdelning på 6 500 miljoner kronor delades 2 000 miljoner kronor ut under 2016. Utöver det har inga liknande beslut fattats under innevarande år. Därför är utdelningarna från dessa bolag betydligt lägre och således även inkomsterna från statens aktier utöver ordinarie aktieutdelningar.

Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 361 miljoner kronor, vilket är 1 871 miljoner kronor (22,0 procent) högre än föregående år.

År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. Från och med 2016 redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562 CSN-avgifter. Utfallet på inkomsttiteln blev 1 342 miljoner kronor vilket till stor del förklarar skillnaden mot föregående år. Inkomsterna som är redovisade mot inkomsttitel är 717 miljoner kronor högre än de avgifter som är inbetalda. Därför uppstår en negativ kassamässig korrige- ringspost (se även avsnitt 2.4.30 Kassamässig korrigering). Korrigeringsposten för 2016 består dels av en övergångseffekt, dels av en årlig effekt. Huvuddelen 2016 består av en övergångseffekt.

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor

uppgick till

3 365 miljoner kronor,

vilket

är

368 miljoner

kronor (12,3 procent)

högre

än

2015. Det beror på att både dagpenningnivån och medlemsantalen i arbetslöshetskassorna har ökat.

Böter m.m.

 

 

Inkomsterna

från Böter m.m.

uppgick till

1 072 miljoner

kronor, vilket är

171 miljoner

kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Det lägre utfallet beror framför allt på att utfallet

för inkomsttiteln

2712

Bötesmedel

blev

110 miljoner kronor

lägre

än föregående

år.

Vilket i sin tur i huvudsak förklaras av lägre sanktionsavgifter från Finansinspektionen.

Övriga inkomster av statens verksamhet

De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 686 miljoner kronor, vilket är 374 miljoner kronor lägre än 2015.

53

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkoms- ter av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegen- dom och aktier.

Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Inkomster av försåld

 

 

 

 

egendom

5 000

231

-4 769

134

 

 

 

 

 

Låga inkomster av försåld egendom 2016

Inkomster av försåld egendom uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 4 769 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 97 miljoner kronor högre än 2015. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Under 2016 uppgick inkomsterna från försäljning av statens aktier i SAS AB (publ) till 210 miljoner kronor. Överskott från försälj- ningar av fastigheter som Fortifikationsverket genomfört uppgick till 20 miljoner kronor.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Återbetalning av

 

 

 

 

näringslån

1

1

1

1

 

 

 

 

 

Återbetalning av

 

 

 

 

studielån

613

579

-34

711

 

 

 

 

 

Återbetalning av övriga

 

 

 

 

lån

147

203

56

200

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån

761

784

23

912

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Utfallet på inkomsttypen Återbetalning av lån uppgick till 784 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (3,0 procent) högre än be- räknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 128 miljoner kronor (14,0 procent) lägre.

Återbetalningen av studielån blev 132 milj- oner kronor lägre än 2015. Förändringen mellan åren beror till största delen på att amorteringarna för studielån har minskat. Antalet återbetal- ningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, blir allt lägre. Återbetal- ningen av övriga lån blev 3 miljoner kronor högre än föregående år och avser bl.a. åter- betalning av lån för svenska FN-styrkor.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av avskrivningar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Avskrivningar och

 

 

 

 

amorteringar

107

107

0

154

varav Avskrivningar på

 

 

 

 

fastigheter

107

107

0

154

Statliga pensionsavgifter

10 612

10 668

56

9 594

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga inkomster

10 719

10 775

56

9 748

 

 

 

 

 

Inkomsterna

uppgick till

10 775 miljoner

kronor, vilket

är 56 miljoner

kronor (0,5 pro-

cent) högre än beräknat i statens budget för 2016.

De statliga pensionsavgifterna ökade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 10 668 miljoner kronor under 2016. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 8 723 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 999 miljoner kronor. Administ- rationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 184 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 1 074 miljoner kronor (11,2 procent).

54

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Statlig

 

 

 

 

tjänstepensionering

 

8 723

 

7 831

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt på

 

 

 

 

pensionskostnader

 

1 999

 

1 826

 

 

 

 

 

Statlig grupplivförsäkring

 

52

 

49

 

 

 

 

 

Premieskatt, gruppliv

 

40

 

38

Statlig

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

52

 

50

Avdrag för

 

 

 

 

administrationskostnader

 

-184

 

-188

Administration,

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

-14

 

-12

Statliga pensionsavgifter

10 612

10 668

56

9 594

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklings- fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommuni- kationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Bidrag från EU:s

 

 

 

 

jordbruksfonder

10 253

8 852

-1 401

8 221

varav Gårdsstöd

6 808

6 345

-463

6 272

 

 

 

 

 

varav Övriga

 

 

 

 

interventioner

126

127

1

122

 

 

 

 

 

varav Djurbidrag

 

0

0

0

varav Offentlig lagring

10

 

-10

 

varav Övriga bidrag från

 

 

 

 

Europeiska garantifonden

 

 

 

 

för jordbruket

8

7

-1

206

 

 

 

 

 

Bidrag från EU till

 

 

 

 

landsbygdsutvecklingen

3 301

2 372

-929

1 621

Bidrag från EU till

 

 

 

 

fiskenäringen

130

58

-72

103

Bidrag från Europeiska

 

 

 

 

regionala

 

 

 

 

utvecklingsfonden

986

721

-265

509

 

 

 

 

 

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Bidrag från Europeiska

 

 

 

 

socialfonden

648

324

-324

524

Bidrag till

 

 

 

 

transeuropeiska nätverk

450

383

-67

123

 

 

 

 

 

Övriga bidrag från EU

238

642

404

253

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

12 706

10 980

-1 726

9 733

Inkomsterna uppgick till 10 980 miljoner kronor 2016 och är 1 726 miljoner kronor (13,6 pro- cent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2015 blev inkomsterna 1 247 miljoner kronor (12,8 procent) högre. Det högre utfallet jämfört med föregående år beror på att de flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för 2014–2020 fortfarande var i en uppstartsfas under 2015.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2015

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 852 miljoner kronor 2016. Jämfört med 2015 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 631 miljoner kronor. Inkomsterna för gårds- stödet uppgick till 6 345 miljoner kronor och var 73 miljoner kronor högre än 2015.

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 2 372 miljoner kronor. Utfallet avser den nya programperioden 2014–2020. Jämfört med 2015 ökade bidragen med 751 miljoner kronor. Det beror främst på att EU betalat ut bidrag motsvarande 3 procent av det totala bidraget för landsbygdsprogrammet 2014–2020 i förskott. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av program- perioden tidigast under 2023.

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden men lägre från socialfonden än 2015

Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 721 miljoner kronor. Jämfört med 2015 ökade inkomsterna med 212 miljoner kronor (41,7 procent). Det beror på att pro- gramperioden 2014–2020 startat upp i högre omfattning jämfört med 2015. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 324 miljoner kronor, vilket är en minskning med 200 miljoner kronor (38,2 procent) jämfört med 2015. Projekt inom ramen för den nya program- perioden 2014–2020 har fortfarande varit i en uppstartsfas, vilket innebär att ersättningar från EU inte rekvirerats i någon stor utsträckning.

55

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre

Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 260 miljoner kronor (211,4 procent) högre än 2015 och uppgick till 383 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för att finansiera färdigställande av järnvägstunneln i Hallandsåsen. Bland projekt som fick bidrag i mindre omfattning finns bl.a. vägtunneln Norra länken och byggande av bangården Rosersbergs kombiterminal.

Högre inkomster från övriga bidrag från EU

Övriga bidrag från EU ökade med 389 miljoner kronor (153,8 procent) jämfört med 2015 och uppgick till 642 miljoner kronor. Det beror främst på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och Fonden för inre säkerhet.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för sådana LSS- kostnader som följer av lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2016

2016

2016

2015

Tillkommande skatter

9 887

9 716

-171

9 872

EU-skatter

6 422

6 051

-370

6 226

 

 

 

 

 

Tullmedel

6 344

6 018

-326

6 194

Jordbrukstullar och

 

 

 

 

sockeravgifter

77

33

-44

32

Kommunala

 

 

 

 

utjämningsavgifter

3 465

3 664

199

3 646

Utjämningsavgift för

 

 

 

 

LSS-kostnader

3 465

3 664

199

3 646

Avräkningar

-98 562

-104 840

-6 278

-95 626

Intäkter som förs till

 

 

 

 

fonder

-7 992

-12 613

-4 620

-9 034

 

 

 

 

 

Kompensation för

 

 

 

 

mervärdesskatt

-90 570

-92 227

-1 657

-86 592

 

 

 

 

 

Avräknad

 

 

 

 

mervärdesskatt,

 

 

 

 

statliga myndigheter

-30 585

-30 094

491

-29 211

Kompensation för

 

 

 

 

mervärdesskatt,

 

 

 

 

kommuner

-59 985

-62 133

-2 148

-57 381

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-88 675

-95 124

-6 449

-85 754

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå

till

-88 675 miljoner

kronor.

Utfallet

blev

-95 124 miljoner kronor. Skillnaden mot

beräkningen

i

statens

budget

blev

alltså -6 449 miljoner kronor. Orsaken, som även beskrivs under stycket om Restförda och övriga skatter, är främst att resolutionsavgifter inte budgeterades i den ursprungliga budgeten för 2016. I enlighet med propositionen Vårändrings- budget för 2016 beslutade riksdagen att intäk- terna från resolutionsavgifter ska redovisas på inkomstsidan i statens budget.

Avräkningarna för kompensation för mer- värdesskatt till kommunerna blev 2 148 miljoner kronor högre och beror på att den kommunala konsumtionen ökade mer än väntat.

Jämfört med 2015 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 370 miljoner kronor. Det beror dels på att intäkter som förs till fonder blivit 3 578 miljoner kronor högre på grund av att intäkten från resolutionsavgifter redovisas för första gången 2016. Dels har avräkningarna för kompensation för mervärdes- skatt till kommunerna ökat med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen har ökat.

56

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. Från och med 2016 redovisas samtliga stöd och subventioner på utgiftssidan i statens budget, vilket förklarar skillnaden mellan 2015 och 2016. Sjöfartsstödet redovisas under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Nystartsjobb och Stöd till yrkesintroduktionsanställning redovisas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisas under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB 2016

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2016

SB 2016

2015

Anställningsstöd

 

 

0

Jämställdhetsbonus

 

 

0

 

 

 

 

Sjöfartsstöd

 

 

-1 426

 

 

 

 

Nystartsjobb

 

 

-6 670

Stöd till yrkesintroduktions-

 

 

 

anställning

 

 

-56

Korttidsarbete

 

 

0

 

 

 

 

Ersättning för höga

 

 

 

sjuklönekostnader

 

 

-2

 

 

 

 

Utgifter som redovisas som

 

 

 

krediteringar på skattekonto

 

 

-8 155

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2.3Utgifter i statens budget 2016

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

2.3.1Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

57

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2016

Miljoner kronor

 

 

 

Ändrings-

 

 

 

Utfall-Totalt

Utgiftsområde

SB

budget

Totalt anvisat

Utfall

Utfall-SB

anvisat

01

Rikets styrelse

12 717

71

12 788

12 672

-46

-117

 

 

 

 

 

 

 

 

02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

14 812

215

15 027

15 035

223

8

03

Skatt, tull och exekution

10 783

 

10 783

10 840

57

57

 

 

 

 

 

 

 

 

04

Rättsväsendet

41 574

706

42 280

42 289

715

9

 

 

 

 

 

 

 

 

05

Internationell samverkan

1 905

143

2 049

2 070

165

22

06

Försvar och samhällets krisberedskap

48 827

301

49 128

49 366

539

238

 

 

 

 

 

 

 

 

07

Internationellt bistånd

32 357

2 321

34 679

31 971

-387

-2 708

 

 

 

 

 

 

 

 

08

Migration

19 420

24 443

43 863

41 251

21 832

-2 612

09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

69 238

1 905

71 143

63 371

-5 866

-7 772

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

109 868

480

110 348

105 614

-4 255

-4 735

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

36 184

 

36 184

35 928

-256

-256

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och

 

 

 

 

 

 

 

barn

87 129

 

87 129

86 106

-1 023

-1 023

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

 

 

 

13

invandrares etablering

21 070

227

21 297

19 200

-1 870

-2 097

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

79 681

-704

78 977

72 531

-7 151

-6 447

15

Studiestöd

21 708

5

21 712

19 486

-2 222

-2 226

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

69 452

-907

68 545

66 120

-3 333

-2 426

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

13 695

233

13 928

13 918

224

-9

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

 

 

 

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

7 064

-500

6 564

3 119

-3 945

-3 445

19

Regional tillväxt

3 256

5

3 261

2 614

-642

-647

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

7 662

177

7 839

7 299

-363

-540

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

2 812

 

2 812

2 721

-91

-91

22

Kommunikationer

54 122

-448

53 675

50 087

-4 035

-3 588

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

 

 

 

 

livsmedel

18 920

6

18 926

15 898

-3 021

-3 027

24

Näringsliv

5 998

-106

5 892

5 891

-107

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

93 398

 

93 398

93 350

-49

-49

26

Statsskuldsräntor m.m.

10 769

 

10 769

1 743

-9 026

-9 026

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

31 827

4 500

36 327

30 350

-1 477

-5 977

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändringar av anslagsbehållningar

-3 143

 

-3 143

 

3 143

3 143

Summa

 

923 107

33 074

956 181

900 839

-22 268

-55 342

Riksgäldskontorets nettoutlåning

10 768

 

10 768

14 764

3 996

3 996

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

 

0

1 792

1 792

1 792

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter i statens budget

933 875

33 074

966 949

917 396

-16 479

-49 553

58

Utgifterna blev lägre än budgeterat trots att utgifterna för migration blev högre

Utgifterna i statens budget uppgick till 917 396 miljoner kronor. Det är 16 479 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 49 553 miljoner

kronor (5,1 procent) lägre än totalt

anvisat. I

budgeten beräknades

anslagsbehållningarna

(exkl. Statsskuldsräntor

m.m.)

öka

med

3 117 miljoner kronor, i

stället ökade de

med

33 653 miljoner kronor.

Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än anvisat. Utgifterna för utgifts- område 8 Migration blev däremot 21 832 milj- oner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 2 612 miljoner kronor lägre än det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprung- liga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om.

Under 2015 beslutade regeringen om tidigareläggning av utgifter inom flera utgifts- områden. Dessa tidigareläggningar påverkar både jämförelsen med anvisade medel och med föregående år.

Anvisat 2016 finansierar tidigarelagd utbetalning 2015

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 31 971 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 2 708 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. De medel som anvisades i statens budget för 2016 användes också för att finansiera det underskott som uppstod till följd av den tidigarelagda biståndsutbetalningen om 2 498 miljoner kronor 2015.

Utgifterna för migration 22 miljarder kronor högre än beräknat

Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgif- terna till 41 251 miljoner kronor, vilket är 21 832 miljoner kronor (112,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten för 2016. Anledningen är att det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under slutet av 2015 inte var känt när budgeten beräknades. I ändringsbudget anvisades 24 443 miljoner kronor utöver vad som anvisats i budget- propositionen för 2016.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Efterskottsbetalningar av assistansersättningen medförde lägre utgifter än budgeterat

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 5 866 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den ur- sprungliga budgeten och 7 772 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att kostnaderna för assistansersättning blev 4 833 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget på grund av att Försäkringskassan införde efterskottsbetalningar per den 1 oktober 2016. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 824 miljoner kronor på ändringsbudget. Dessa medel användes för att täcka tidigare års underskott på anslaget. Skillnaden mellan utfallet och totalt anvisade medel på anslaget uppgick till 1 927 miljoner kronor 2016.

Lägre utgifter för sjukpenning är beräknat

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 105 614 miljoner kronor, vilket är 4 255 miljoner kronor lägre än riksdagen anvisade. Det beror på att färre personer fick sjukpenning och rehabiliteringspenning än beräknat i statens budget.

Lägre utgifter för föräldrapenning och bostadsbidrag än anvisat

För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utfallet 86 106 miljoner kronor, vilket är 1 023 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror framför allt på att utgifterna för föräldrapenning och bostadsbidrag blev lägre än beräknat.

Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 1 870 milj- oner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kommunerna har tagit emot färre nyanlända personer än beräknat. Även etableringsinsatserna för nyanlända blev lägre än beräknat.

Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 72 531 miljoner kronor, vilket är 7 151 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2016. Det beror på att volymerna för de nya insatserna extratjänster och traineejobb blev lägre än

59

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

beräknat. Det beror också på att färre personer än beräknat blev arbetslösa och att antalet beslut om lönebidrag blev lägre än beräknat.

Färre studiemedelstagare än beräknat

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 486 miljoner kronor, vilket är 2 222 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att antalet studie- medelstagare blev lägre än beräknat.

Lägre utgifter för Utbildning och universitetsforskning än beräknat

För utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning uppgick utgifterna till 66 120 milj- oner kronor. Det är 3 333 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på att satsningar inom skolområdet inte kommit igång så fort som beräknat, dels på att medel omfördelats för att finansiera ökade utgifter inom andra områden och senarelagts.

Inga investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder och studentlägenheter har betalats ut

Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu- mentpolitik uppgick till 3 119 miljoner kronor och blev därmed 3 945 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror på att inga bidrag för investe- ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande samt renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden har betalats ut

Lågt ränteläge, senareläggningar och överklaganden medför lägre utgifter för Kommunikationer

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommu- nikationer uppgick till 50 087 miljoner kronor, vilket är 4 035 miljoner kronor lägre än anvisat. En orsak till de lägre utgifterna är det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 907 miljoner kronor. Andra orsaker till att utfallet blev lägre är ersätt- ningar från medfinansiärer, senareläggningar i investeringsverksamheten och förseningar på grund av överklaganden av vägplaner och upp- handlingar med för få anbud. Även utgifterna för kollektivtrafiksatsningen Stadsmiljöavtal blev 404 miljoner kronor lägre än beräknat.

Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd och EU-program för landsbygden

Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 15 898 miljoner kronor. Det är 3 021 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på olika förseningar för utbetalningar av gårdsstöd och inom vissa delar av landsbygds- programmet.

Överkurser vid emission gav lägre räntekostnader

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 1 743 miljoner kronor, vilket är 9 026 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror på flera faktorer, men den största enskilda orsaken är att överkurser vid emission blev högre än beräknat i statens budget.

EU-avgiften lägre än anvisat eftersom EU:s utgifter blev lägre

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 30 350 miljoner kronor och är därmed 1 477 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 4 500 miljoner kronor för att betala Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Utgifterna för EU-avgiften blev dock lägre än beräknat. Det beror på att EU inte behövde rekvirera så höga belopp från medlemsländerna eftersom utgifterna för EU blev lägre än väntat.

60

Utfall för 2016 och 2015

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Miljoner kronor

 

 

 

Utfall

Utfall

Skillnad

Utgiftsområde

2016

2015

mot 2015

1

Rikets styrelse

12 672

12 281

391

2

Samhällsekonomi och

 

 

 

finansförvaltning

15 035

14 442

594

3

Skatt, tull och exekution

10 840

10 754

86

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

42 289

40 429

1 860

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 070

1 934

136

6

Försvar och samhällets

 

 

 

krisberedskap

49 366

48 271

1 096

7

Internationellt bistånd

31 971

32 213

-242

 

 

 

 

 

8

Migration

41 251

18 725

22 526

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

omsorg

63 371

64 979

-1 607

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

 

 

 

och funktionsnedsättning

105 614

102 603

3 011

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

35 928

38 136

-2 208

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer

 

 

 

och barn

86 106

82 931

3 176

13

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

invandrares etablering

19 200

15 362

3 838

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

72 531

64 971

7 560

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

19 486

19 216

270

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

universitetsforskning

66 120

62 954

3 166

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och

 

 

 

fritid

13 918

13 281

638

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering,

 

 

 

bostadsförsörjning och byggande

 

 

 

samt konsumentpolitik

3 119

1 074

2 045

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

2 614

2 243

371

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

7 299

5 938

1 360

21

Energi

2 721

2 291

431

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

50 087

47 242

2 845

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

livsmedel

15 898

13 398

2 501

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

5 891

5 475

416

25

Allmänna bidrag till kommuner

93 350

102 037

-8 687

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

1 743

21 936

-20 193

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

30 350

44 232

-13 882

 

 

 

 

Summa

900 839

889 345

11 494

Riksgäldskontorets nettoutlåning

14 764

10 094

4 670

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

1 792

-7 260

9 052

Summa utgifter i statens budget

917 396

892 179

25 216

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Högre utgifter för migration, men lägre utgifter för

statsskuldsräntorna

 

 

 

Utgifterna i

statens

budget

ökade

med

25 216 miljoner kronor

(2,8 procent)

mellan

2015 och 2016. Utgifterna för

utgiftsområde

8 Migration

blev 22 526 miljoner

kronor

(120,3 procent) högre än 2015. Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Sam- tidigt minskade utgifterna för andra utgifts- områden. Utgifterna för utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. minskade med 20 193 milj- oner kronor (92,1 procent).

Utgifterna för ensamkommande barn och unga ökade med 353 procent

Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 41 251 miljoner kronor. Ökningen uppgår till 22 526 miljoner kronor (120,3 procent) och beror framför allt på att ersättningar och bostadskostnader till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 20 804 miljoner kronor (167,7 procent). Det är till största delen ersätt- ningar till kommunerna för placering av ensam- kommande barn och unga som ökade. De ökade med 19 198 miljoner kronor (353,2 procent). Även förvaltningsutgifterna för Migrations- verket ökade. De ökade med 1 257 miljoner kronor (27,2 procent).

Ökade utgifter för sjukpenning

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 3 011 miljoner kronor (2,9 procent) högre än 2015. Ökningen beror bl.a. på att fler har fått sjukpenning och att fler har fått sjukpenning under en längre tid under 2016.

Utgifterna för garantipension och änkepension minskade

Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 2 208 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2015. Utgifterna för Garantipension till ålderspension blev 1 649 miljoner kronor (10,5 procent) lägre efter- som antalet pensionärer som fick garantipension blev lägre. Dessutom blev Efterlevandepensioner till vuxna 508 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än föregående år.

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 3 176 miljoner kronor (3,8 procent). Utgifterna

61

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

för föräldraförsäkringen ökade med 1 906 milj- oner kronor (4,6 procent), eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev högre än 2015. Utgifterna för barnbidrag ökade med 585 miljoner kronor (2,3 procent) eftersom antalet barn ökade.

Fler kommunmottagna ger högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 3 046 miljoner kronor (34,0 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända 2016 jämfört med föregående år.

Ändrade redovisningsprinciper visar högre utgifter men också högra inkomster

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 560 miljoner kronor (11,6 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att Nystartsjobb och stöd för yrkes- introduktionsanställningar fr.o.m. 2016 redo- visas som utgifter i stället för minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Dessa utgifter uppgick 2016 till 6 402 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade med 687 miljoner kronor (9,2 procent). En stor del av detta beror på arbete med etableringsuppdraget för personer som är nya i Sverige. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 417 miljoner kronor (1,4 procent) eftersom antalet personer som fick arbetslöshetsersättning minskade.

Satsningar inom utbildningsområdet medför högre utgifter

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 3 166 miljoner kronor (5,0 procent). Den enskilt största orsaken till det högre utfallet är det nya anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner – under vilket medel bl.a. finns för satsningen Lärarlönelyftet som inleddes hösten 2016 där utgifterna uppgick till 2 581 miljoner kronor. Hela detta belopp kan inte hänföras som förändring mellan åren då det skett förändringar i anslagsstrukturen. Ut- gifterna under anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.

ökade med 675 miljoner kronor (17,2 procent).

Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande bidrog till högre utgifter

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 045 miljoner

kronor (190,4 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att staten har lämnat stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande med 1 850 miljoner kronor.

Väginvesteringarna ökade

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 845 miljoner kronor (6,0 procent). Av ökningen beror 1 486 miljoner kronor på att Sjöfartsstöd fr.o.m. 2016 redovisas som utgifter i stället för som minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Större väginvesteringar enligt nationell plan ökade med 1 101 miljoner kronor (46,5 procent) medan de större järnvägsinvesteringarna enligt nationell plan minskade med 607 miljoner kronor (7,3 procent). Utfallet för anslagen Trängselskatt i Stockholm och Göteborg ökade tillsammans med 418 miljoner kronor (31,0 procent).

Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd

Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel ökade utgifterna 2 501 milj- oner kronor (18,7 procent). Det beror dels på att utbetalningarna inom landsbygdsprogrammet för programperioden 2014–2020 kommit i gång, men också på att processen för att betala ut EU- stöd har snabbats upp.

Bidrag till kommunerna minskade med knappt 9 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 8 687 miljoner kronor (8,5 procent). Det beror framför allt på att kommunerna i december 2015 fick ett till- fälligt stöd med 9 800 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande under hösten 2015. Dessa medel avsågs även täcka kostnader under 2016.

Räntor på statsskulden knappt två miljarder kronor

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 20 193 miljoner kronor (92,1 procent). Det beror på flera faktorer. Valutakursvinster bidrog till lägre utgifter med 12 722 miljoner kronor och räntor på lån i svenska kronor blev 8 626 miljoner kronor lägre än 2015.

Förtida betalning av EU-avgiften 2015 påverkar jämförelsen mellan åren

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 13 882 miljoner kronor

62

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

(31,4 procent) lägre än 2015. Under 2015 gjorde Sverige en förtida betalning till Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret på 6 700 miljoner kronor, som avsåg del av BNI- avgiften för 2016. Detta påverkar jämförelsen mellan åren med 13 400 miljoner kronor.

Refinansiering av lånen till Riksbanken medför ökade utgifter

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4 670 miljoner kronor (46,3 procent) högre 2016 jämfört med 2015. Det beror bl.a. på refinansieringen av lånen till Riksbanken som ökade nettoutlåningen med 4 207 miljoner kronor 2016.

Förtida betalning till EU ökade posten Kassamässig korrigering

Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 9 052 miljoner kronor högre 2016 än 2015. Det beror till största delen på att tidpunkten för redovisning mot anslaget för Avgiften till Europeiska unionen skiljer sig från tidpunkten då kommissionen rekvirerar medel från kommissionens konto i Riksgäldskontoret.

Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016

Miljarder kronor

 

 

Volym1

Makro-

 

Övrigt2

 

Totalt

förutsättningar

Beslut

Utgiftsområden,

 

 

 

 

 

exklusive räntor3

-13,3

8,0

-5,3

5,1

-21,2

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

 

m.m.

-9,0

0,0

-9,0

0,0

0,0

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

 

nettoutlåning4

5,8

0,0

5,0

0,0

0,8

Summa utgifter

-16,5

8,0

-9,3

5,1

-20,4

1Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styck - kostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makro - ekonomiska förutsättningarna.

2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

3Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

4Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 8,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det förklaras av att antalet asylsökande oväntat blev

2.3.2Förklarande faktorer till avvikelserna mycket stort under slutet av 2015. Det medförde

mot budgeten

Utgifterna i statens budget blev 16,5 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgälds- kontorets nettoutlåning. Resultatet samman- fattas i följande tabell och kommenteras därefter.

i sin tur att det genomsnittliga antalet inskrivna asylsökande i Migrationsverkets mottagnings- system 2016 uppgick till ca 157 000 vilket är ca 79 000 fler än vad som beräknades i budgeten för 2016. Av den anledningen blev utgifterna under utgiftsområde 8 Migration ca 21,3 milj- arder kronor högre än i den beslutade budgeten till följd av volymförändringar.

De högre utgifterna för migration motverkas av lägre volymrelaterade utgifter på andra områden. Färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2016, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 4,4 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Från den 1 oktober 2016 infördes efterskottsbetalning av assistansersättningen, vilket är den huvudsakliga förklaringen till lägre utgifter under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg med ca 4,6 miljarder kronor under denna kategori. Vidare fick en lägre andel av de studerande studiemedel, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 15

63

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Studiestöd blev ca 2,2 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska

förutsättningar medförde

att utgifterna blev

9,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Den största skillnaden återfinns på anslaget

för statsskuldsräntor som

blev 9,0 miljarder

kronor lägre till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på betydligt lägre räntor jämfört med budgeten (framför allt långa) samt valutakursvinster som påverkade ränteanslaget i samma riktning.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 5,0 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medförde att Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret ökade 4,8 miljarder kronor mer än beräknat när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,3 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på den makroekonomiska utvecklingen. Den viktigaste förklaringen är att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv blev 5,3 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av att antalet personer i de arbetsmarknadspolitiska insatserna extratjänster och traineejobb inte blivit så många som budgeterades, samt att färre personer var arbets- lösa.

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar

 

 

 

 

Skillnad

 

 

 

 

utfall

 

Utfall

SB

Utfall

2016-

 

2015

2016

2016

SB 2016

Procentuell förändring från

 

 

 

 

föregående år:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP (fasta priser)

4,1

2,8

3,3

0,5

 

 

 

 

 

KPI (årsgenomsnitt)1

0,0

1,0

1,0

0,0

Antal sysselsatta, 15–74 år1

1,4

1,5

1,5

0,0

Nivåer:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet, 15–74 år,

 

 

 

 

procent av arbetskraften1,2

7,4

7,1

6,9

-0,2

SEK/Euro, årsgenomsnitt3

9,36

9,30

9,46

0,16

SEK/USD, årsgenomsnitt3

8,43

8,20

8,56

0,36

6-mån ränta, årsgenomsnitt3

-0,3

0,4

-0,6

-1,0

5-årig statsobligation,

 

 

 

 

årsgenomsnitt3

0,1

1,0

-0,2

-1,2

1Källa: Statistiska centralbyrån.

2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

3Källa: Riksbanken.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 5,1 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vår- ändringsbudget för 2016 och Höständrings- budget för 2016. Sammantaget uppgår anslags- förändringarna till 33,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 5,1 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Reste- rande del av anlagsförändringarna, ca 27,9 milj- arder kronor, utgjordes av medel som i ändringsbudget föreslogs tillföras främst regel- styrda transfereringsanslag till följd av för- ändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makro- ekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. För mer information om vilka förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100 tabell 6.10) och Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 tabell 8.15).

64

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 20,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 21,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Av dessa är 12,0 miljarder kronor en följd av den tidigareläggning av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen beslutade om i slutet av 2015.

Tabell 2.26 Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016

Miljarder kronor

 

 

 

Tidigareläggning 2015

7

Internationellt bistånd

2,5

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1,8

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

1,0

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

6,7

 

 

Totalt

12,0

 

 

 

 

Vidare blev utgifterna inom flera utgiftsområden lägre än anvisat i statens budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i första hand följande utgiftsområden:

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

16 Utbildning och universitetsforskning

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

 

byggande samt konsumentpolitik

22 Kommunikationer

23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassa- mässig korrigering) blev 0,8 miljarder kronor högre av övriga orsaker. Det innefattar bl.a. att den kassamässiga korrigeringsposten för EU- avgiften påverkades av två beslut som verkade åt olika håll. Den blev 6,7 miljarder kronor högre till följd av tidigareläggningen i slutet av 2015 av en del av EU-avgiften för 2016. Den kassa- mässiga korrigeringen blev 7,0 miljarder kronor lägre som följd av hanteringen av den retroaktiva återbetalningen av avgiftsrabatter för perioden 2014–2016. Återbetalningen tillfördes anslaget i

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

början av 2017 medan den till stor del resulterade i ett lägre lånebehov redan i slutet av 2016 till följd av att kommissionen då minskade sina uttag från kontot för EU-avgiften. Sammantaget blev den kassamässiga korrigeringsposten för EU-avgiften 0,3 miljarder kronor lägre. Totalt blev den kassamässiga korrigeringsposten 0,3 miljarder kronor högre.

2.3.3Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2016 har regeringen beslutat om indrag- ning av anslagsmedel om totalt 23 342 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2015. Det är 7 694 miljoner kronor mindre än 2015. De 30 största indragningarna, som över- steg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2016. I tabell 2.27 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör

anslagssparande

 

Den största

indragningen,

som uppgick till

7 374 miljoner

kronor, avser

räntor på stats-

skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-

ersättning och

aktivitetsstöd

och uppgick

till

2 303 miljoner

kronor. Båda

är indragning

av

anslagssparande.

 

 

65

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Tabell 2.27 Indragningar 2016

Miljoner kronor

UO Anslag

 

Indragning

6

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

899

 

 

 

 

8

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

118

 

 

 

 

8

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

128

8

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för

 

 

 

asylsökande och flyktingar

159

9

1:4

Tandvårdsförmåner

514

 

 

 

 

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

189

 

 

 

 

9

1:7

Sjukvård i internationella förhållanden

155

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

267

 

 

 

 

10

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

124

 

 

 

 

12

1:2

Föräldraförsäkring

300

13

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

533

 

 

 

 

13

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända

 

 

 

invandrare

342

 

 

 

 

13

1:4

Ersättning för insatser för vissa nyanlända

 

 

 

invandrare

462

 

 

 

 

14

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

 

 

 

aktivitetsstöd

2 303

 

 

 

 

14

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

program och insatser

763

 

 

 

 

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

552

 

 

 

 

14

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

 

 

 

2014–2020

159

 

 

 

 

14

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

544

15

1:2

Studiemedel

1 610

 

 

 

 

16

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan

 

 

 

pedagogisk verksamhet

717

 

 

 

 

16

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan

 

 

 

pedagogisk verksamhet, m.m.

145

 

 

 

 

16

1:14

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

129

 

 

 

 

16

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och

 

 

 

högskolor

104

 

 

 

 

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden

 

(2015)

perioden 2007–2013

199

 

 

 

19 1:4

Europeiska regionala utvecklingsfonden

 

 

 

perioden 2014–2020

153

 

 

 

 

23

1:10

Gårdsstöd m.m.

170

23

1:14

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd

 

 

 

till fisket m.m.

103

 

 

 

 

23

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

931

 

 

 

 

23

1:19

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

 

 

 

landsbygdens miljö och struktur

667

 

 

 

 

26

1:1

Räntor på statsskulden

7 374

 

 

 

 

 

 

Övriga indragningar

2 529

 

 

 

Summa

 

23 342

2.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag till- fälligt överskridas genom att en kredit, mot- svarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om sex medgivna överskridanden för 2016. Av dessa utnyttjades fyra.

Tabell 2.28 Medgivna överskridanden 2016

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utnyttjat

 

 

 

Medgivet

medgivet

UO Anslag

 

överskridande

överskridande

4

1:12

Rättsliga biträden m.m.

20

 

4

1:13

Kostnader för vissa

 

 

 

 

skaderegleringar m.m.

12

 

8

1:6

Offentligt biträde i

 

 

 

 

utlänningsärenden

118

102

 

 

 

 

 

23

1:6

Bekämpande av

 

 

 

 

smittsamma

 

 

 

 

husdjurssjukdomar

24

12

 

 

 

 

 

23

1:12

Finansiella korrigeringar

 

 

 

 

m.m.

31

31

 

 

 

 

 

24

1:21

Finansiering av

 

 

 

 

rättegångskostnader

0

0

 

 

 

 

Summa

 

205

146

 

 

 

 

 

I statens budget anvisades 128 miljoner kronor på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Regeringen medgav i beslut den 22 december 2016 att anslaget fick överskridas med 118 mil- joner kronor (Ju2016/08462/LP). Hela anslags- krediten på 43,4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 102,3 miljoner kronor.

I statens budget anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 1:6 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017

66

att anslaget fick överskridas med 23,6 miljoner

kronor

(N2016/07879/SUN,

N2017/00416/SUN och

N2017/00825/SUN).

Hela anslagskrediten på

7,2 miljoner kronor

utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 12,2 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet och anslagskrediten användes för särskilda undersökningar för bl.a. zoonoser dvs. sjukdomar eller smittämnen som kan spridas mellan djur och människor.

I statens budget anvisades 75,5 miljoner kronor på anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 75 miljoner kronor. Utgifterna för finansiella korrigeringar blev högre än beräknat efter kommissionens revision av Sveriges nyttjande av EU:s jord- bruksfonder och EU:s fiskefond, bl.a. revision av arealstöd. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017 att anslaget fick överskridas med

31,2 miljoner kronor

(N2016/07879/SUN,

N2017/00416/SUN och

N2017/00825/SUN)

och av det medgivna överskridandet utnyttjades 31,1 miljoner kronor.

I statens budget anvisades 18 miljoner kronor på anslaget 1:21 Finansiering av rättegångs- kostnader som ligger inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 8 december 2016 att anslaget fick överskridas med 0,445 miljoner kronor (N2016/07479). Anslaget hade ingen anslagskredit och av det medgivna överskridandet utnyttjades 0,445 mil- joner kronor.

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ur- sprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2016 med utfallet 2015. I de fall förklaringarna samman- faller görs analysen samlat, under utgifts- området. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndi- ganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndi- ganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2016 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2016 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).

67

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.29 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2016

2016

2016

2016

2016

2015

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

867

-

869

1

0,2

876

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

715

-

721

5

0,8

701

 

 

 

 

 

 

 

 

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

100

-

68

-32

-31,8

87

 

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 099

6

7 091

-8

-0,1

6 834

5:1

Länsstyrelserna m.m.

2 595

43

2 615

20

0,8

2 543

 

 

 

 

 

 

 

 

6:1

Allmänna val och demokrati

58

19

76

18

30,7

53

 

 

 

 

 

 

 

 

8:1

Presstöd

567

-

519

-48

-8,5

487

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

715

3

713

-2

-0,3

700

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

12 717

71

12 672

-46

-0,4

12 281

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 12 672 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 391 miljoner kronor (3,2 procent).

Regeringskansliets utgifter ökade

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 091 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2015 blev utfallet 257 miljoner kronor högre.

Utgifterna för presstöd lägre än anvisat i statens budget, utvecklingsstöd nytt för året

Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 519 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till stor- stadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant.

Jämfört med 2015 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 32 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Ökningen beror främst på den höjning av stödbeloppen för hög- och medelfrekventa tidningar som infördes vid årsskiftet och införandet av ett nytt utvecklingsstöd.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2016-12-31

6:6

Stöd till politiska partier

171

129

 

 

 

 

8:1

Presstöd

70

3

 

 

 

 

Summa

 

241

132

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 241 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 132 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandet och de utestående åtagandena uppgick till 109 miljoner kronor.

68

Garantier

Tabell 2.31 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

 

 

Utestående

 

 

åtaganden

Garanti

Garantiram

2016-12-31

Kreditgarantier till UD-anställda 1)

50

1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).

Inomstatliga lån

Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2016-12-31

Riksdagsförvaltningens

 

 

investeringar som används i

 

 

verksamheten

100

64

 

 

 

Riksdagsförvaltningens investeringar

 

 

i fastigheter och tekniska

 

 

anläggningar

500

386

 

 

 

Summa

600

450

 

 

 

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2016 var 450 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget har betalat mötesersättningar till nämndledamöter vid annan myndighet och till styrelseledamöter i annan organisation. Utbe- talningarna om totalt ca 150 000 kronor har belastat anslaget 3.1 Sametinget, ap. 1, under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och är inte i överensstämmelse med Sametingets instruktion och regleringsbrevets villkor för anslaget. Sametinget har därigenom inte använt anslag i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Örebro län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Myndigheten har felaktigt belastat anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m., ap. 14, under utgifts- område 1 Rikets styrelse med kostnader om 2 200 000 kronor avseende ombyggnation och renoveringsarbeten i en fastighet som myndig- heten hyr. Dessa kostnader borde enligt 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisats som förbättrings- utgifter på annans fastighet och finansierats via lån i Riksgäldskontoret i enlighet med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Den felaktiga anslagsbelastningen uppgår där- med till 2 160 000 kronor. Eftersom myndig- heten har ett anslagssparande på 3 procent skulle beloppet ha återbetalats och en indragning av anslagsmedel skulle ha gjorts 2017.

69

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.33 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Utfall-SB

 

 

 

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2016

2016

2016

2016

2016

2015

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

12 426

 

12 475

49

0,4

12 135

1:9

Statistiska centralbyrån

552

 

571

18

3,3

545

 

 

 

 

 

 

 

 

1:11

Finansinspektionen

491

 

493

2

0,4

445

 

 

 

 

 

 

 

 

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

2

213

211

208

8 794,6

2

 

Övriga anslag

1 340

2

1 286

-55

-4,1

1 314

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

14 812

215

15 035

223

1,5

14 442

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 15 035 miljoner kronor och blev därmed 223 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 593 miljoner kronor (4,1 procent) högre.

Utfallet för statliga tjänstepensioner något högre än budgeterat och högre än 2015

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 12 475 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Under 2016 har utbetalningarna kopplade till de statliga tjänstepensionsavtalen PA 16 och PA 03 varit högre än beräknat och högre än föregående år. Tjänstepensionsavtalet PA 16 ersätter det förra avtalet PA 03 som reglerar ålderspension, sjukpension och efter- levandepension. Även utgifterna för premie- befrielse blev högre till följd av effekterna av arbetet med efterskydd. Under våren 2016 togs ett nytt systemstöd i drift som möjliggjorde att rätt till efterskydd kunde tillämpas både löpande och retroaktivt. Även detta ledde till högre utfall 2016.

Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av kapitaltillskott till AIIB

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 213 miljoner kronor med anledning av beslut om kapitaltillskott till Asiatiska banken

för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Kapital- tillskottet uppgick till 209 miljoner kronor. Tillskottet sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Det betalas in genom fem lika stora årliga utbetalningar. Sverige med- verkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av AIIB tillsammans med 56 andra länder.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2016-12-31

1:10

Bidragsfastigheter

30

45

 

 

 

 

1:16

Finansmarknads-

 

 

 

forskning

76

35

 

 

 

 

Summa

 

106

80

 

 

 

 

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 106 miljoner kronor. Totalt har 80 miljoner kronor utnyttjats 2016. Bemyndigandet för anslag 1:10 Bidrags- fastigheter har överskridits med 15 miljoner kronor. Det avser åtaganden för projektstart av Stockholms slotts fasader, för vilka Statens fastighetsverk inte har begärt ett utökat bemyndigande.

70

Utlåning

Tabell 2.35 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2016-12-31

Riksbanken 1

 

257 104

Kredit till Irland 2

EUR 600

5 749

Summa

 

262 853

1Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

2prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209 och prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 749 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 222 664 miljoner kronor, utan valutaom- värdering vid utgången av 2016. Jämfört med 2015 ökade utlåningen till Riksbanken med 16 050 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken skiljer sig även från redovisat belopp i avsnitt 3 not 29. Det beror på att lånet till Riksbanken redovisas till nominellt värde i tabell 2.35, dvs. statspapperets återbetalningsvärde till aktuell växelkurs, medan lånet i avsnitt 3 not 29 redovisas till anskaffningsvärde till aktuell växelkurs.

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Garantier

Tabell 2.36 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

 

Utestående

åtaganden

 

 

åtaganden

utländsk

Garanti

Garantiram

2016-12-31

valuta

Insättningsgarantin 1

Obegränsad

1 665 945

 

Garanti till insättare i

 

 

 

utländska instituts filialer i

 

 

 

Sverige 2

Obegränsad

 

 

Investerarskyddet 3

Obegränsad

 

 

Garantier till banker m.m.

 

 

 

för skuldförbindelser 4

Obegränsad

 

 

Garantikapital i Europeiska

 

 

 

investeringsbanken (EIB) 5

EUR 6 565

62 804

6 565

Garantikapital i Nordiska

 

 

 

investeringsbanken (NIB) 6

EUR 1 963

18 783

1 963

Nordiska

 

 

 

investeringsbanken,

 

 

 

projektinvesteringslån 7

EUR 671

4 636

485

Garantikapital i Europeiska

 

 

 

utvecklingsbanken (EBRD) 8

EUR 542

5 181

542

Garantikapital till

 

 

 

Europarådets ut-

 

 

 

vecklingsbank (CEB) 9

EUR 124

1 184

124

Pensionsgaranti (inkl.

 

 

 

efterborgen) Akademiska

 

 

 

Hus 10

Obegränsad

66

 

A/O Dom Shvetsii 11

100

0

0

Garantiram

 

 

 

stabilitetsfonden

750 000

 

 

Garantiram

 

 

 

resolutionsfonden

200 000

 

 

Garantikapital Asiatiska

 

 

 

banken för infra-

 

 

 

strukturinvesteringar

USD 504

4 585

 

 

 

 

 

Summa

 

1 763 183

 

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2016.

2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Upphävd 2016.

5Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200 .

6Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

7Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

8Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139 .

9Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104 .

10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade ri ksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.

11Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75 .

Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016.

EUR=9,5669

71

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

Inomstatliga lån

Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2016-12-31

Statens fastighetsverks

 

 

investeringar i fastigheter

14 300

12 497

 

 

 

Statens järnvägars långfristiga lån

 

 

exkl. finansiell leasing 1

2 915

1 060

Fortifikationsverkets investeringar i

 

 

mark, anläggningar och lokaler

11 700

10 753

 

 

 

Riksrevisionen – anläggnings-

 

 

tillgångar som används i

 

 

verksamheten

15

7

 

 

 

7 AP-fondens investeringar i

 

 

anläggningstillgångar som används i

 

 

verksamheten

2 500

0

Summa

31 430

24 317

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135 .

 

Riksdagen

har

beslutat

om

låneramar

31 430 miljoner

kronor

inom

utgiftsområdet.

Utestående

lån

vid utgången

av 2016

var

24 317 miljoner kronor.

 

 

 

Övriga krediter

Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

 

 

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2016-12-31

Insättningsgarantin1

Obegränsad

0

Investerarskyddet 2

Obegränsad

0

Garantier till banker m.m. för

 

 

skuldförbindelser 3

Obegränsad

0

Kredit för infriande av kapitalgarantier

 

 

till internationella finansiella

 

 

institutioner 4

Obegränsad

0

Kredit för infriande av

 

 

Riksgäldskontorets garantier (ordinarie

 

 

garantireserv) 5

Obegränsad

0

För Riksgäldskontorets

 

 

utlåningsverksamhet 6

Obegränsad

0

7 AP-fondens kredit på räntekonto

40

0

 

 

 

Kammarkollegiets behov av likviditet

 

 

för inrättande av nya myndigheter

250

0

 

 

 

Statens tjänstepensionsverk - behov av

 

 

likviditet i pensionshanteringen

100

0

 

 

 

Kammarkollegiets kredit för statliga

 

 

försäkringssystemet 7

100

0

Stabilitetsfonden

50 000

0

 

 

 

Resolutionsreserven

100 000

0

Summa

 

0

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2Lagen (1999:158) om investerarskydd.

3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

4Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.

5Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

6Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier.

7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 .

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Normeringen avseende redovisning av An- delar i hel- och delägda bolag ger inte tillräckliga förutsättningar för att, i rimlig tid innan avlämnande av revisionsberättelsen, säkerställa tillräckliga och ändamålsenliga underlag för att redovisningen ska kunna bedömas om denna överensstämmer med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och tillämpliga föreskrifter samt ger en rättvisande bild per den 31 december.

Kammarkollegiet har vid beaktande av preferensaktier, emitterade under perioden 2013

72

och 2014 justerat innehavet i SAS AB med ett för lågt belopp om 149 000 000 kronor. Efter att innehavet omvärderats från kapitalandels- metoden till anskaffningsvärde upptaget till rådande marknadsvärde för innehavet får detta som effekt att de finansiella intäkter som redovisas i resultaträkningen borde ha varit 149 000 000 kronor högre.

I årsredovisningen som lämnades till rege- ringen den 22 februari 2017 saknas en komplett anslagsredovisning enligt 2 kap. 4 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag.

Statens fastighetsverk

Riksrevisionen har dragit slutsatsen att det råder flera osäkerhetsfaktorer som tillsammans gör att de inte har kunnat bilda sig en uppfattning om årsredovisningen avseende 2016 innehåller väsentliga felaktigheter eller inte. Följaktligen avstår Riksrevisionen från att uttala sig om årsredovisningen.

Riksrevisionens ansvar är att uttala sig om årsredovisningen. Vid tidpunkt för avlämnande av revisionsberättelsen är myndighetens före detta generaldirektör och en fastighetsdirektör föremål för utredning för misstanke om grov trolöshet mot huvudman. Misstankarna avser brott som utreds som grovt brott. När revisorn har betydande tvivel avseende myndighets- ledningens eller styrelsens kompetens eller hederlighet behöver revisorn överväga att avgå från revisionsuppdraget. Riksrevisionen kan inte avgå från ett revisionsuppdrag. Det är inte Riksrevisionens uppgift att utreda eventuella oegentligheter som uppdagats. Revisions- berättelsen ska dessutom enligt lag avlämnas vid ett tillfälle när det fortfarande inte finns tillräckliga revisionsbevis för att det inte förekommit väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter under 2016. Det råder även osäkerhet om före detta generaldirektören har utövat erforderlig tillsyn över myndigheten för att förhindra väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller fel.

Till följd av ovanstående bedömer Riksrevisionen att de inte kan förlita sig på den före detta generaldirektörens förmåga i detta fall. Sammantaget medför dessa osäkerhetsfaktorer att Riksrevisionen inte har kunnat bilda sig en uppfattning om huruvida årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter. När Riksrevisionen avstår från att uttala sig om

S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1

årsredovisningen avstår de även från att uttala sig om ledningens efterlevnad av tillämpliga före- skrifter för användning av anslag och inkomster och bedömning av intern styrning och kontroll.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statistiska centralbyrån redovisar i årsredo- visningen en omsättning för avgiftsområdet Officiell statistik på 129 200 000 kronor under

2016 och ett

ackumulerat

underskott

om

48 400 000 kronor per den 31 december 2016.

 

För Övriga uppdrag redovisar Statistiska

centralbyrån

en

omsättning

314 300 000 kronor

under

2016 och

ett

ackumulerat överskott på 81 800 000