Regeringens skrivelse 2016/17:101
Årsredovisning för staten 2016
Regeringens skrivelse 2016/17:101
Årsredovisning för staten 2016
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 6 april 2017
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2016. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ................................................................................................................... |
|
9 |
||
Diagramförteckning ............................................................................................................ |
|
13 |
||
Sammanfattning ................................................................................................................... |
|
17 |
||
Årsredovisning för staten 2016........................................................................................... |
23 |
|||
1 |
Uppföljning av de budgetpolitiska målen ................................................................ |
29 |
||
|
1.1 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................ |
29 |
|
|
1.2 |
Utgiftstaket för 2016 ................................................................................. |
32 |
|
2 |
Utfallet för statens budget........................................................................................ |
39 |
||
|
2.1 |
Saldot i statens budget 2016 ...................................................................... |
39 |
|
|
2.2 |
Inkomster i statens budget 2016 ............................................................... |
41 |
|
|
|
2.2.1 |
Prognosförutsättningar .............................................................. |
42 |
|
|
2.2.2 |
Totala skatteintäkter................................................................... |
45 |
|
|
2.2.3 |
Övriga inkomster........................................................................ |
50 |
|
2.3 |
Utgifter i statens budget 2016................................................................... |
57 |
|
|
|
2.3.1 |
Utgifter i statens budget – sammanfattning ............................. |
57 |
|
|
2.3.2 |
Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ............... |
63 |
|
|
2.3.3 |
Indragningar................................................................................ |
65 |
|
|
2.3.4 |
Överskridanden .......................................................................... |
66 |
|
2.4 |
Utfall per utgiftsområde ............................................................................ |
67 |
|
|
|
2.4.1 |
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ................................................ |
68 |
|
|
2.4.2 |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning....... |
70 |
|
|
2.4.3 |
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution................................ |
76 |
|
|
2.4.4 |
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ................................................. |
77 |
|
|
2.4.5 |
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ............................... |
80 |
|
|
2.4.6 |
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap .......... |
81 |
|
|
2.4.7 |
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ................................... |
84 |
|
|
2.4.8 |
Utgiftsområde 8 Migration ........................................................ |
87 |
|
|
2.4.9 |
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........ |
90 |
|
|
2.4.10 |
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
funktionsnedsättning.................................................................. |
93 |
|
|
2.4.11 |
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ............. |
97 |
|
|
2.4.12 |
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 99 |
|
|
|
2.4.13 |
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares |
|
|
|
|
etablering................................................................................... |
101 |
|
|
2.4.14 |
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv .................... |
103 |
|
|
2.4.15 |
Utgiftsområde 15 Studiestöd ................................................... |
107 |
|
|
2.4.16 |
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ...... |
109 |
5
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
|
|
2.4.17 |
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ..... |
115 |
|
|
2.4.18 |
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning |
|
|
|
|
och byggande samt konsumentpolitik ..................................... |
117 |
|
|
2.4.19 |
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt .......................................... |
120 |
|
|
2.4.20 |
Utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård ...................... |
122 |
|
|
2.4.21 |
Utgiftsområde 21 Energi .......................................................... |
125 |
|
|
2.4.22 |
Utgiftsområde 22 Kommunikationer ...................................... |
127 |
|
|
2.4.23 |
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
livsmedel .................................................................................... |
133 |
|
|
2.4.24 |
Utgiftsområde 24 Näringsliv .................................................... |
136 |
|
|
2.4.25 |
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ................ |
139 |
|
|
2.4.26 |
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ............................... |
141 |
|
|
2.4.27 |
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ............... |
144 |
|
|
2.4.28 |
Förändring av anslagsbehållningar ........................................... |
145 |
|
|
2.4.29 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................ |
146 |
|
|
2.4.30 |
Kassamässig korrigering ............................................................ |
150 |
|
|
2.4.31 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .............. |
152 |
|
2.5 |
Underliggande saldo och engångseffekter .............................................. |
154 |
|
|
2.6 |
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ........................ |
157 |
|
|
2.7 |
Beställningsbemyndiganden..................................................................... |
161 |
|
|
2.8 |
Inomstatliga lån ........................................................................................ |
162 |
|
|
2.9 |
Övriga krediter.......................................................................................... |
163 |
|
3 |
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ....................................... |
167 |
||
|
3.1 |
Resultaträkning......................................................................................... |
167 |
|
|
|
3.1.1 |
Intäkter ...................................................................................... |
168 |
|
|
3.1.2 |
Kostnader ................................................................................... |
170 |
|
|
3.1.3 |
Transfereringar .......................................................................... |
170 |
|
|
3.1.4 |
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade .................... |
174 |
|
|
3.1.5 |
Försämrat resultat i statliga företag ......................................... |
174 |
|
|
3.1.6 |
Oförändrad nettokostnad för statsskulden ............................. |
175 |
|
3.2 |
Balansräkning ............................................................................................ |
175 |
|
|
|
3.2.1 |
Nettoförmögenheten förbättrades ........................................... |
177 |
|
|
3.2.2 |
Övriga förändringar i balansräkningen .................................... |
177 |
|
3.3 |
Finansieringsanalys................................................................................... |
179 |
|
|
|
3.3.1 |
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde ............................. |
180 |
|
|
3.3.2 |
Finansiella investeringar blev högre ......................................... |
180 |
|
|
3.3.3 |
Statens nettoutlåning var högre än 2015 .................................. |
180 |
|
|
3.3.4 |
Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades ................ |
180 |
|
|
3.3.5 |
Statens lån minskade ................................................................. |
181 |
|
|
3.3.6 |
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens |
|
|
|
|
budget ........................................................................................ |
181 |
|
|
3.3.7 |
Justeringar som är hänförliga till statsskulden ........................ |
181 |
|
3.4 |
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar .................................... |
182 |
|
|
|
3.4.1 |
Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ............... |
182 |
|
|
3.4.2 |
Redovisningsprinciper för statens budget ............................... |
191 |
|
|
3.4.3 |
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget ......... |
192 |
|
3.5 |
Noter |
......................................................................................................... |
193 |
|
|
3.5.1 ...................................................... |
Noter till resultaträkningen |
193 |
|
|
3.5.2 ........................................................ |
Noter till balansräkningen |
219 |
|
|
3.5.3 ................................................ |
Noter till finansieringsanalysen |
252 |
6
|
|
|
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1 |
|
4 |
Utvecklingen av statsskulden ................................................................................. |
259 |
||
|
4.1 |
Definition av statsskulden ....................................................................... |
259 |
|
|
4.2 |
Statsskulden fördelning och löptid ......................................................... |
260 |
|
|
4.3 |
Statsskuldens kostnader........................................................................... |
262 |
|
5 |
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.............................. |
267 |
||
|
5.1 |
Statliga garantier....................................................................................... |
267 |
|
|
|
5.1.1 |
Garantiportföljens sammansättning ........................................ |
267 |
|
|
5.1.2 |
De olika garantityperna ............................................................ |
271 |
|
|
5.1.3 |
Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj........... |
274 |
|
|
5.1.4 |
Tillgångar i garantiverksamheten............................................. |
275 |
|
|
5.1.5 |
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster |
|
|
|
|
och tillgångar i garantiverksamheten ....................................... |
276 |
|
|
5.1.6 |
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på |
|
|
|
|
statens finanser.......................................................................... |
277 |
|
5.2 |
Statlig utlåning med kreditrisk ................................................................ |
278 |
|
|
|
5.2.1 |
Utlåningsportföljens sammansättning .................................... |
279 |
|
|
5.2.2 |
De olika lånen med kreditrisk.................................................. |
280 |
|
5.3 |
Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier ... |
282 |
|
|
|
5.3.1 |
Den ordinarie portföljen .......................................................... |
282 |
|
|
5.3.2 |
Insättningsgarantin ................................................................... |
284 |
6 |
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU .................................. |
287 |
6.1Redovisningsskyldighet för
|
statsförvaltningen..................................................................................... |
287 |
|
|
6.1.1 |
Innehållet i regeringens nationella intygande |
|
|
|
avseende |
287 |
|
6.1.2 |
Ramverket för intern styrning och kontroll ........................... |
288 |
|
6.1.3 |
Omfattningen av regeringens nationella intygande................ |
288 |
6.2 |
Räkenskapssammanställning av |
291 |
|
|
6.2.1 |
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen .... |
291 |
|
6.2.2 |
Resultaträkning......................................................................... |
291 |
|
6.2.3 |
Balansräkning ............................................................................ |
293 |
|
6.2.4 |
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning .... |
294 |
6.3 |
Ansvariga myndigheters bedömningar ................................................... |
295 |
|
|
6.3.1 |
Intygande av räkenskaper och bedömning av intern |
|
|
|
styrning och kontroll................................................................ |
296 |
|
6.3.2 |
Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar ......................... |
297 |
|
6.3.3 |
Ekonomistyrningsverkets uttalanden om fonder för |
|
|
|
programperioden |
300 |
|
6.3.4 |
Riksrevisionens granskning av myndigheternas |
|
|
|
årsredovisningar och ledningens förvaltning .......................... |
300 |
6.4Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande
|
av |
301 |
|
6.5 |
Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet...... |
301 |
|
|
6.5.1 |
Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2015 ............................ |
302 |
|
6.5.2 |
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ........................ |
302 |
|
6.5.3 |
Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende |
|
|
|
revisionsrättens iakttagelser ..................................................... |
302 |
6.6 |
Redovisning av samtliga |
302 |
|
|
6.6.1 |
Avgiften till EU ........................................................................ |
303 |
7
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
6.6.2 |
Redovisningen i och vid sidan av statens budget..................... |
303 |
6.6.3 |
Redovisning i resultaträkningen ............................................... |
306 |
8
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabellförteckning |
|
|
Tabell 1.1 |
Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016 ........................... |
30 |
Tabell 1.2 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................ |
30 |
Tabell 1.3 |
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning |
|
|
mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande..................... |
31 |
Tabell 1.4 |
Utgiftstaket ................................................................................................ |
32 |
Tabell 1.5 |
Takbegränsade utgifter............................................................................... |
32 |
Tabell 1.6 |
Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av |
|
|
utgiftstakets nivå ........................................................................................ |
33 |
Tabell 1.7 |
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av |
|
|
utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016 ................................................. |
34 |
Tabell 2.1 |
Utfallet för statens budget 2016................................................................ |
39 |
Tabell 2.2 |
Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget .. |
40 |
Tabell 2.3 |
Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ............................................... |
41 |
Tabell 2.4 |
Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016 ............... |
41 |
Tabell 2.5 |
Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen |
|
|
Vårändringsbudget för 2016 ...................................................................... |
42 |
Tabell 2.6 |
Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med |
|
|
budgetpropositionen för 2016................................................................... |
43 |
Tabell 2.7 |
Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar |
|
|
utfall för 2016 ............................................................................................. |
43 |
Tabell 2.8 |
Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i |
|
|
årsredovisningen för staten och slutligt utfall |
45 |
Tabell 2.9 |
Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med |
|
|
statens budget för 2015 och 2016.............................................................. |
46 |
Tabell 2.10 |
Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................... |
51 |
Tabell 2.11 |
Inkomster av statens verksamhet, översikt .............................................. |
51 |
Tabell 2.12 |
Rörelseöverskott ........................................................................................ |
51 |
Tabell 2.13 |
Ränteinkomster .......................................................................................... |
52 |
Tabell 2.14 |
Aktieutdelning 2016 och 2015 .................................................................. |
53 |
Tabell 2.15 |
Inkomster av försåld egendom.................................................................. |
54 |
Tabell 2.16 |
Återbetalning av lån ................................................................................... |
54 |
Tabell 2.17 |
Kalkylmässiga inkomster ........................................................................... |
54 |
Tabell 2.18 |
Statliga pensionsavgifter ............................................................................ |
55 |
Tabell 2.19 |
Bidrag m.m. från EU.................................................................................. |
55 |
Tabell 2.20 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet................................... |
56 |
Tabell 2.21 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ...................... |
57 |
Tabell 2.22 |
Utgifter i statens budget 2016................................................................... |
58 |
Tabell 2.23 |
Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ............................................... |
61 |
Tabell 2.24 |
Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016.. |
63 |
Tabell 2.25 |
Makroekonomiska förutsättningar ........................................................... |
64 |
Tabell 2.26 |
Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016.. |
65 |
Tabell 2.27 |
Indragningar 2016 ...................................................................................... |
66 |
9
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1 |
|
|
Tabell 2.28 |
Medgivna överskridanden 2016 ................................................................. |
66 |
Tabell 2.29 |
UO 1 Anslag ............................................................................................... |
68 |
Tabell 2.30 |
UO 1 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
68 |
Tabell 2.31 |
UO 1 Garantier........................................................................................... |
69 |
Tabell 2.32 |
UO 1 Inomstatliga lån................................................................................ |
69 |
Tabell 2.33 |
UO 2 Anslag ............................................................................................... |
70 |
Tabell 2.34 |
UO 2 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
70 |
Tabell 2.35 |
UO 2 Utlåning............................................................................................ |
71 |
Tabell 2.36 |
UO 2 Garantier........................................................................................... |
71 |
Tabell 2.37 |
UO 2 Inomstatliga lån................................................................................ |
72 |
Tabell 2.38 |
UO 2 Övriga krediter................................................................................. |
72 |
Tabell 2.39 |
UO 3 Anslag ............................................................................................... |
76 |
Tabell 2.40 |
UO 4 Anslag ............................................................................................... |
77 |
Tabell 2.41 |
UO 4 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
78 |
Tabell 2.42 |
UO 5 Anslag ............................................................................................... |
80 |
Tabell 2.43 |
UO 5 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
80 |
Tabell 2.44 |
UO 6 Anslag ............................................................................................... |
81 |
Tabell 2.45 |
UO 6 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
82 |
Tabell 2.46 |
UO 6 Garantier........................................................................................... |
82 |
Tabell 2.47 |
UO 6 Inomstatliga lån................................................................................ |
82 |
Tabell 2.48 |
UO 6 Övriga krediter................................................................................. |
82 |
Tabell 2.49 |
UO 7 Anslag ............................................................................................... |
84 |
Tabell 2.50 |
Utfall för bistånd |
85 |
Tabell 2.51 |
UO 7 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
85 |
Tabell 2.52 |
UO 7 Garantier........................................................................................... |
86 |
Tabell 2.53 |
UO 7 Övriga krediter................................................................................. |
86 |
Tabell 2.54 |
UO 8 Anslag ............................................................................................... |
87 |
Tabell 2.55 |
Asylsökande m.m. 2016.............................................................................. |
88 |
Tabell 2.56 |
UO 8 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
89 |
Tabell 2.57 |
UO 9 Anslag ............................................................................................... |
90 |
Tabell 2.58 |
UO 9 Beställningsbemyndiganden............................................................ |
91 |
Tabell 2.59 |
UO 9 Inomstatliga lån................................................................................ |
91 |
Tabell 2.60 |
UO 10 Anslag ............................................................................................. |
93 |
Tabell 2.61 |
Statistik över sjukpenning och sjukfall...................................................... |
94 |
Tabell 2.62 |
Ohälsomått ................................................................................................. |
95 |
Tabell 2.63 |
UO 10 Beställningsbemyndiganden.......................................................... |
95 |
Tabell 2.64 |
UO 10 Övriga krediter............................................................................... |
95 |
Tabell 2.65 |
UO 11 Anslag ............................................................................................. |
97 |
Tabell 2.66 |
UO 11 Övriga krediter............................................................................... |
98 |
Tabell 2.67 |
UO 12 Anslag ............................................................................................. |
99 |
Tabell 2.68 |
UO 13 Anslag ........................................................................................... |
101 |
Tabell 2.69 |
Kommunmottagna m.m. 2016 ................................................................. |
101 |
Tabell 2.70 |
UO 13 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
102 |
Tabell 2.71 |
UO 14 Anslag ........................................................................................... |
103 |
Tabell 2.72 |
Arbetslöshet .............................................................................................. |
104 |
Tabell 2.73 |
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser ..................................... |
105 |
Tabell 2.74 |
Bidrag till lönegarantiersättning .............................................................. |
106 |
Tabell 2.75 |
UO 14 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
106 |
Tabell 2.76 |
UO 15 Anslag ........................................................................................... |
107 |
Tabell 2.77 |
UO 15 Beställningsbemyndiganden........................................................ |
108 |
Tabell 2.78 |
UO 15 Utlåning........................................................................................ |
108 |
10
|
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1 |
|
Tabell 2.79 |
UO 16 Anslag........................................................................................... |
109 |
Tabell 2.80 |
UO 16 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
112 |
Tabell 2.81 |
UO 16 Garantier ...................................................................................... |
112 |
Tabell 2.82 |
UO 17 Anslag........................................................................................... |
115 |
Tabell 2.83 |
UO 17 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
116 |
Tabell 2.84 |
UO 17 Utlåning ....................................................................................... |
116 |
Tabell 2.85 |
UO 18 Anslag........................................................................................... |
117 |
Tabell 2.86 |
UO 18 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
118 |
Tabell 2.87 |
UO 18 Garantier ...................................................................................... |
119 |
Tabell 2.88 |
UO 18 Övriga krediter ............................................................................ |
119 |
Tabell 2.89 |
UO 19 Anslag........................................................................................... |
120 |
Tabell 2.90 |
UO 19 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
120 |
Tabell 2.91 |
UO 20 Anslag........................................................................................... |
122 |
Tabell 2.92 |
UO 20 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
123 |
Tabell 2.93 |
UO 21 Anslag........................................................................................... |
125 |
Tabell 2.94 |
UO 21 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
125 |
Tabell 2.95 |
UO 21 Utlåning ....................................................................................... |
126 |
Tabell 2.96 |
UO 21 Inomstatliga lån ........................................................................... |
126 |
Tabell 2.97 |
UO 22 Anslag........................................................................................... |
127 |
Tabell 2.98 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur......................................... |
128 |
Tabell 2.99 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ............................... |
129 |
Tabell 2.100 |
UO 22 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
130 |
Tabell 2.101 |
UO 22 Utlåning ....................................................................................... |
130 |
Tabell 2.102 |
UO 22 Garantier ...................................................................................... |
131 |
Tabell 2.103 |
UO 22 Inomstatliga lån ........................................................................... |
131 |
Tabell 2.104 |
UO 23 Anslag........................................................................................... |
133 |
Tabell 2.105 |
UO 23 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
134 |
Tabell 2.106 |
UO 23 Garantier ...................................................................................... |
135 |
Tabell 2.107 |
UO 24 Anslag........................................................................................... |
136 |
Tabell 2.108 |
UO 24 Beställningsbemyndiganden ....................................................... |
137 |
Tabell 2.109 |
UO 24 Utlåning ....................................................................................... |
137 |
Tabell 2.110 |
UO 24 Garantier ...................................................................................... |
137 |
Tabell 2.111 |
UO 24 Inomstatliga lån ........................................................................... |
137 |
Tabell 2.112 |
UO 24 Övriga krediter ............................................................................ |
138 |
Tabell 2.113 |
UO 25 Anslag........................................................................................... |
139 |
Tabell 2.114 |
UO 26 Anslag........................................................................................... |
141 |
Tabell 2.115 |
Räntor på statsskulden |
|
|
komponenter ............................................................................................ |
142 |
Tabell 2.116 |
Räntor och valutakurser |
142 |
Tabell 2.117 |
Avgiften till Europeiska unionen ............................................................ |
144 |
Tabell 2.118 |
Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor |
|
|
m.m. |
145 |
Tabell 2.119 |
Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter |
|
|
över 1 000 miljoner kronor...................................................................... |
146 |
Tabell 2.120 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning 2016.................................................. |
147 |
Tabell 2.121 |
Förändring av nettobelåningar på myndigheters räntekonton.............. |
148 |
Tabell 2.122 |
Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ........................................ |
149 |
Tabell 2.123 |
Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret ................................ |
149 |
Tabell 2.124 |
Kassamässig korrigering .......................................................................... |
150 |
Tabell 2.125 |
Kassamässiga korrigeringar till följd av |
151 |
Tabell 2.126 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget............................. |
153 |
11
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.127 |
Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande |
|
|
saldo åren |
156 |
Tabell 2.128 |
Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2016 och |
|
|
2015............................................................................................................ |
156 |
Tabell 2.129 |
Realekonomisk fördelning av statens budget |
158 |
Tabell 2.130 |
Beställningsbemyndiganden 2016............................................................ |
162 |
Tabell 2.131 |
Inomstatliga lån ........................................................................................ |
162 |
Tabell 2.132 |
Övriga krediter.......................................................................................... |
163 |
Tabell 3.1 |
Resultaträkning......................................................................................... |
168 |
Tabell 3.2 |
Balansräkning ............................................................................................ |
176 |
Tabell 3.3 |
Finansieringsanalys ................................................................................... |
180 |
Tabell 3.4 |
Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2016 ........ |
181 |
Tabell 3.5 |
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget ....................... |
192 |
Tabell 4.1 |
Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016..... |
259 |
Tabell 4.2 |
Regeringens riktlinjer för 2016 ................................................................ |
260 |
Tabell 4.3 |
Statsskuldens utveckling och sammansättning ....................................... |
261 |
Tabell 4.4 |
Nominella lån i svenska kronor ............................................................... |
261 |
Tabell 4.5 |
Statsskuldens kostnader ........................................................................... |
262 |
Tabell 5.1 |
Statliga garantiåtaganden och utfästelser ................................................ |
268 |
Tabell 5.2 |
Garantiramar och utfärdade garantier ..................................................... |
270 |
Tabell 5.3 |
Avsättningar för förväntade garantiförluster .......................................... |
274 |
Tabell 5.4 |
Tillgångar i garantiverksamheten ............................................................. |
276 |
Tabell 5.5 |
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och |
|
|
tillgångar i garantiverksamheten .............................................................. |
276 |
Tabell 5.6 |
Flöden i garantiverksamheten .................................................................. |
277 |
Tabell 5.7 |
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet................................ |
278 |
Tabell 5.8 |
Statens utlåning med kreditrisk ............................................................... |
279 |
Tabell 5.9 |
Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori ................................. |
280 |
Tabell 5.10 |
Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner |
|
|
och stater ................................................................................................... |
282 |
Tabell 6.1 |
Resultaträkning för fleråriga budgetramen |
292 |
Tabell 6.2 |
Resultaträkning för fleråriga budgetramen |
292 |
Tabell 6.3 |
Balansräkning för fleråriga budgetramen |
293 |
Tabell 6.4 |
Balansräkning för fleråriga budgetramen |
294 |
Tabell 6.5 |
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen |
|
|
294 |
|
Tabell 6.6 |
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen |
|
|
295 |
|
Tabell 6.7 |
Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) .................................... |
305 |
Tabell 6.8 |
Anslag finansierade med |
|
|
306 |
|
Tabell 6.9 |
Anslag finansierade med |
|
|
306 |
12
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Diagramförteckning
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren |
154 |
|
Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2016, |
|
|
|
realekonomisk fördelade.......................................................................... |
157 |
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori |
|
|
|
2016 ........................................................................................................... |
160 |
Diagram 3.1 |
Statens intäkter......................................................................................... |
168 |
Diagram 3.2 |
Statens kostnader ..................................................................................... |
170 |
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor........................................................................ |
170 |
|
Diagram 5.1 |
Garantiåtagenden |
269 |
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden samt saldot |
|
|
|
för betalningsflödet |
278 |
Diagram 5.3 |
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning |
279 |
13
Sammanfattning
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2016
Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,9 procent av BNP.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 27,1 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor jämfört med 2015.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2015 förbätt- rades resultatet med 38 miljarder kronor. Stats- skulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP minskade statsskulden från 32,5 procent 2015 till 29,5 procent 2016.
I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2016 jämfört med 2015.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
|
2016 |
Procent |
2015 |
Procent |
|
|
av BNP1 |
|
av BNP2 |
Den offentliga sektorns |
|
|
|
|
finansiella sparande |
40 |
0,9 |
11 |
0,3 |
|
|
|
|
|
Statens |
|
|
|
|
budgetsaldo |
85 |
1,9 |
||
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
1 215 |
27,7 |
1 158 |
27,8 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
utgifter |
1 184 |
27,1 |
1 135 |
27,3 |
|
|
|
|
|
Statens nettoförmögenhet |
||||
Statsskuld |
1 292 |
29,5 |
1 352 |
32,5 |
|
|
|
|
|
Årets |
|
|
|
|
i resultaträkningen |
27 |
0,6 |
||
|
|
|
|
|
Utlåning3 |
456 |
10,4 |
434 |
10,4 |
Garantiåtaganden4 |
2 043 |
46,7 |
1 930 |
46,4 |
1Prel. BNP för 2016 uppgår till 4 379 miljarder kronor (löpande priser).
2Rev. BNP för 2015 uppgår till 4 159 miljarder kronor (löpande priser).
3Inklusive utlåning till Riksbanken.
4Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
17
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2016 |
2015 |
Inkomster |
2 163 |
2 048 |
Skatter och avgifter |
1 914 |
1 804 |
Övriga inkomster |
249 |
243 |
Utgifter |
2 123 |
2 037 |
|
|
|
Finansiellt sparande |
40 |
11 |
Varav staten |
49 |
12 |
Varav ålderspensionssystemet |
3 |
8 |
Varav kommunala sektorn |
||
|
|
|
Den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, en förstärkning med ca 30 miljarder kronor jämfört med 2015. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
|
2016 |
2015 |
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå |
1 167 |
1 123 |
Tekniska justeringar |
7 |
2 |
Finanspolitiskt motiverad ändring |
41 |
33 |
Utgiftstak, slutligt fastställt |
1 215 |
1 158 |
Takbegränsade utgifter |
1 184 |
1 135 |
Budgeteringsmarginal |
31 |
23 |
Budgeteringsmarginal, procent av |
|
|
takbegränsade utgifter |
2,6 |
2,0 |
|
|
|
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2016 uppgick till 1 215 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 184 miljarder kronor, dvs. 31 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
Utfallet för statens budget
Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljarder kronor
|
Statens |
|
|
|
budget |
|
|
|
20161 |
2016 |
2015 |
Totala inkomster |
924 |
1 003 |
860 |
Statens skatteinkomster |
953 |
1 044 |
894 |
|
|
|
|
Övriga inkomster |
|||
Totala utgifter m.m. |
934 |
917 |
892 |
Utgiftsområden exkl. |
|
|
|
statsskuldsräntor m.m. |
915 |
899 |
867 |
|
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m. |
11 |
2 |
22 |
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
11 |
15 |
10 |
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
2 |
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
85 |
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015.
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå
till 924 miljarder kronor. Utfallet |
blev knappt |
1 003 miljarder kronor, vilket är |
78 miljarder |
kronor högre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital som blivit högre. Övriga inkomster blev knappt 13 mil- jarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av högre avräkningar m.m. i
anslutning till skattesystemet. |
|
||
Utgifterna |
i statens |
budget |
uppgick till |
917 miljarder |
kronor, |
vilket är |
16 miljarder |
kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 33 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 50 miljarder kronor lägre.
Statens budgetsaldo blev därmed 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 95 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet.
18
Resultaträkning
Resultaträkning
Miljarder kronor
|
2016 |
2015 |
Intäkter |
|
|
Skatteintäkter |
1 236 |
1 138 |
Övriga intäkter |
110 |
98 |
Summa intäkter |
1 346 |
1 236 |
Kostnader |
|
|
Transfereringar m.m. |
||
Statens egen verksamhet |
||
Summa kostnader |
||
Resultat från andelar i hel- och |
|
|
delägda företag |
||
Finansiella intäkter och kostnader, netto |
||
Årets underskott |
27 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 27 miljarder kronor och innebär en förbättring med 38 miljarder kronor jämfört med 2015. Skatteintäkterna ökade med 97 miljarder kronor.
Skatteintäkterna uppgick till 1 236 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 1 013 miljar- der kronor, en ökning med 51 miljarder kronor jämfört med 2015.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 270 miljarder kronor. Det är en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 2015.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Balansräkning
Balansräkning
Miljarder kronor
|
2016 |
2015 |
Tillgångar |
|
|
Immateriella anläggningstillgångar |
9 |
8 |
Materiella anläggningstillgångar |
552 |
535 |
Finansiella anläggningstillgångar |
352 |
376 |
Utlåning |
456 |
434 |
Varulager m.m. |
3 |
3 |
Fordringar |
121 |
121 |
Periodavgränsningsposter |
77 |
67 |
Kortfristiga placeringar |
22 |
3 |
Kassa och bank |
10 |
7 |
Summa tillgångar |
1 602 |
1 555 |
Kapital och skulder |
|
|
Nettoförmögenhet |
||
Fonder |
168 |
154 |
Avsättning för pensioner m.m. |
250 |
243 |
Statsskulden |
1 292 |
1 352 |
Skulder m.m. |
202 |
146 |
Periodavgränsningsposter |
95 |
81 |
Summa kapital och skulder |
1 602 |
1 555 |
Garantiförbindelser |
1 800 |
1 677 |
Övriga ansvarsförbindelser |
47 |
21 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till
Den konsoliderade statsskulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Lån i svenska kronor minskade med knappt 63 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med drygt 2 miljarder kronor.
19
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Statliga garantier
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
|
2016 |
2015 |
Insättningsgarantin |
1 666 |
1 555 |
Investerarskyddet |
|
|
Kreditgarantier |
233 |
244 |
Garantier om tillförsel av kapital |
134 |
122 |
Pensionsgarantier |
9 |
9 |
Övriga garantier |
0 |
1 |
|
|
|
Totalt |
2 043 |
1 930 |
|
|
|
Statliga garantiåtaganden ökade med 113 mil- jarder kronor jämfört med 2015 och uppgick till 2 043 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 47 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 666 miljarder kronor, vilket är en ökning med 111 miljarder kronor jämfört med 2015. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 233 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 11 miljarder kronor i förhållande till 2015. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 136 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2015.
Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.
Statlig utlåning
Statens utlåning
Miljarder kronor
Lån/ändamål |
2016 |
2015 |
Lån till Riksbanken |
257 |
241 |
Studielån |
185 |
179 |
Lån till andra stater |
6 |
6 |
Övriga lån |
8 |
8 |
Summa |
456 |
434 |
Statens utlåning uppgick till 456 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
|
2016 |
2015 |
Betalningar till EU |
30 |
44 |
Betalningar från EU |
11 |
10 |
Nettoflöde från statens budget till EU |
19 |
34 |
Sveriges avgift till EU uppgick till 30 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2015. Minskningen för- klaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015 samt försening av den rabatt som Sverige erhåller i den nya budgetramen för perioden 20142020 på den mervärdesskatte- baserade avgiften och
20
Årsredovisning för staten 2016
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Årsredovisning för staten 2016
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2016 har upp- rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Under- laget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndig- heterna, framför allt beräkningar av skatte- intäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i
avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2016 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2016 i resultat- och balans- räkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2015.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2016 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprung- liga budgeten för 2016, dels med utfallet för 2015.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2017/00617/BATOT).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman-
23
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
ställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- ganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- ning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2016 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-
ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2016
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 225 myndigheters årsredo- visningar för 2016. Granskningen av Patent- ombudsnämnden är inte slutfört då myndig- heten inte har lämnat in årsredovisningen inom utsatt tid.
Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
För 2016 har Riksrevisionen avstått från att uttala sig om Statens fastighetsverks årsredo- visning och lämnat ett uttalande med avvikande mening för Tillväxtverket. Därutöver har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tolv myndigheter: Folke Bernadotteakademin, Försäkringskassan, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet,
24
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Örebro län, Migrationsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Post- och telestyrelsen, Sametinget, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statistiska centralbyrån.
Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för
Antal modifierade revisionsberättelser
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Summa |
4 |
7 |
15 |
13 |
14 |
|
|
|
|
|
|
25
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2016, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2017 års ekonomiska vår- proposition.
1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande
År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).
Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför- ändringar på tillgångar och skulder.
Att målet för den offentliga sektorns finansi- ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om
målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finans- politiken skulle då förstärka konjunktur- försvagningen i stället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR:s) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags- sektorn.
Det finansiella sparandet 2016
Den offentliga sektorn redovisade ett överskott
som uppgick |
till 40 miljarder kronor |
eller |
0,9 procent av |
BNP. I förhållande till |
2015 |
förstärktes den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 med ca 30 miljarder kronor (se tabell 1.2). Förstärkningen kan helt och hållet hänföras till staten. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades i stället ett underskott på 40 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således ca 80 miljarder kronor högre än beräknat.
29
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Åtgärder i form av
Tabell 1.1 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016
Miljarder kronor
|
Beslutad |
Flytt av |
VÄB |
HÄB |
Summa |
|
budget |
utgifter |
|
|
ändringar |
Inkomster |
2 094 |
|
|
|
0 |
Utgifter |
2 134 |
8 |
5 |
||
Finansiellt |
|
|
|
|
|
sparande |
12 |
2 |
5 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Inkomsterna enligt NR underskattades med ca
69 miljarder |
kronor |
2016. Merparten, |
ca |
63 miljarder |
kronor, |
rör inkomsterna |
från |
skatter och avgifter som blev högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2016. Detta förklaras huvudsakligen av högre intäkter från skatt på produktion (ca 36 miljarder kronor), kapitalvinster (ca 15 miljarder kronor) samt omprövningar och anstånd (ca 9 miljarder kronor).
Utgifterna överskattades däremot samman- taget med ca 12 miljarder kronor. Detta trots att utgifterna för asylsökande blev ca 22 miljarder kronor högre än beräknat. Offentliga sektorns övriga utgifter överskattades således med ca 34 miljarder kronor.
Staten svarade uteslutande för avvikelsen av det finansiella sparandet. Av ovanstående diffe- renser avseende skatteintäkter rör merparten, 60 miljarder kronor, statens intäkter. Statens utgifter, med undantag för utgifter direkt kopplade till asylsökande, blev över 40 miljarder kronor lägre än förväntat. Sparandet i ålders- pensionssystemet underskattades också i budgetpropositionen för 2016 medan sparandet i kommunsektorn blev något lägre än beräknat.
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2016 |
2016 |
Utfall- |
2015 |
|
Beslutad |
Utfall |
Beslutad |
Utfall |
|
budget |
|
budget |
|
Inkomster |
2 094 |
2 163 |
69 |
2 048 |
Skatter och avgifter |
1 851 |
1 914 |
63 |
1 804 |
Kapitalinkomster |
64 |
66 |
1 |
62 |
Övriga inkomster |
179 |
183 |
4 |
181 |
Utgifter |
2 134 |
2 123 |
2 037 |
|
varav migration |
32 |
54 |
22 |
25 |
övriga utgifter |
2 103 |
2 069 |
2012 |
|
Transfereringar |
787 |
762 |
748 |
|
Konsumtion |
1 123 |
1 144 |
21 |
1 086 |
Räntor |
33 |
25 |
26 |
|
Investeringar |
191 |
192 |
1 |
180 |
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
40 |
81 |
11 |
|
procent av BNP |
0,9 |
1,9 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
Stat |
49 |
80 |
12 |
|
Ålderspensionssystem |
0 |
3 |
3 |
8 |
Kommunsektor |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- parent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp målupp- fyllelsen.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren
För att beakta vilken påverkan konjunktur- läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt.
30
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Finansiellt sparande |
3,3 |
1,9 |
0,3 |
0,9 |
||||||
Varav staten |
2,1 |
1,1 |
0,3 |
1,1 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav ålderspensionssystemet |
1,0 |
1,0 |
0,2 |
0,2 |
0,5 |
0,3 |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav kommunala sektorn |
0,1 |
0,2 |
||||||||
Bakåtblickande tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande1 |
1,7 |
2,2 |
1,7 |
1,5 |
0,8 |
0,2 |
0,2 |
1,0 |
||
2,9 |
0,7 |
1Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP
2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.
Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisningen för staten. Indikatorn redovisas emellertid i 2017 års ekonomiska vårproposition, som en del i den framåtblickande uppföljningen.
Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där olika mål och restrikt- ioner ställs mot varandra.
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2016
Såväl det finansiella sparandet som det struktu- rella sparandet försämrades märkbart mellan 2007 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 2,1 till
Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden
årssnitt) uppgick till 0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,3 procent av BNP i genomsnitt. Sparan- det i kommunsektorn uppgick till
Det strukturella sparandet stärktes med 0,8 procent av potentiell BNP mellan 2015 och 2016, och var 2016 i linje med överskottsmålet på 1 procent av potentiell BNP.
Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet
Regeringens strama finanspolitik, i kombination med en betydande tillväxt, har gjort det möjligt att vända det stora underskottet från 2014 till överskott. Enligt de senaste beräkningarna uppvisar de offentliga finanserna överskott för 2015 och 2016. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP
31
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
1.2Utgiftstaket för 2016
Tabell 1.4 Utgiftstaket
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Utgiftstaket, ursprungligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fastställd nivå |
931 |
949 |
971 |
989 |
1 018 |
1 050 |
1 074 |
1 093 |
1 103 |
1 123 |
1 167 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tekniska justeringar |
|
|
6 |
13 |
10 |
2 |
4 |
2 |
7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reella justeringar1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
41 |
|
Utgiftstak, slutligt fastställt |
907 |
938 |
957 |
989 |
1 024 |
1 063 |
1 084 |
1 095 |
1 107 |
1 158 |
1 215 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
895 |
910 |
943 |
965 |
986 |
989 |
1 022 |
1 067 |
1 096 |
1 135 |
1 184 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
12 |
28 |
14 |
24 |
38 |
74 |
62 |
28 |
11 |
23 |
31 |
Budgeteringsmarginal, procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av takbegränsade utgifter |
1,3 |
3,1 |
1,4 |
2,5 |
3,9 |
7,5 |
6,0 |
2,6 |
1,0 |
2,0 |
2,6 |
1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 och 2016 höjdes med 33 miljarder kronor respektive 41 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiv erade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Anm.: För åren
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- punkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.
De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena
utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade, takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna
Enligt utfallet för statens budget 2016 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 184,5 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 30,5 miljarder kronor (se tabell 1.5).
Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
20161 |
2016 |
2016 |
2015 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
statsskuldsräntor2 |
912,4 |
899,1 |
867,4 |
|
Ålderspensionssystemet vid |
|
|
|
|
sidan av statens budget |
285,5 |
285,4 |
267,5 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
1 197,9 |
1 184,5 |
1 134,9 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
17,1 |
30,5 |
13,4 |
23,1 |
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
1 215 |
1 215 |
0 |
1 158 |
1Den av riksdagen i december 2015 fastställda budgeten för 2016, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2016.
2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
De takbegränsade utgifterna blev 13,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2016. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv (7,2 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (5,9 miljarder kronor) och utgifts-
32
område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (4,3 miljarder kronor).
Inom utgiftsområde 8 Migration blev ut- gifterna högre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2016 (21,8 miljarder kronor). I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 285,4 mil- jarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2016.
Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets nivå
I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2016 skulle uppgå till 1 167 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2016 höjts med 7 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetför- ändringar som föranlett justering av stats- bidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grund- avdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå
Miljarder kronor
|
2016 |
Ursprungligt fastställt utgiftstak (budgetpropositionen för |
|
2014) |
1 167 |
|
|
Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015 |
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för |
0,25 |
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat |
|
avdrag för privat pensionssparande |
|
|
|
Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1 |
1 163 |
|
|
Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen |
|
Vårändringsbudget för 2015 |
|
|
|
Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval |
41 |
Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015 |
1 204 |
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för |
|
personer över 65 |
1,85 |
|
|
Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter |
0,67 |
|
|
Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för |
|
inkomstsidan |
8,93 |
Ny nivå i budgetpropositionen för 2016 |
1 215 |
Slutligt utgiftstak |
1 215 |
|
|
Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- takets nivå 2016 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den föränd- ring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell för- ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- slogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 41 miljarder kronor.
Budgeteringsmarginalens användning
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst kan uppgå till. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utveck- lingen.
I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekono-
33
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
miska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfere- ringssystem (volymförändringar), övriga fak- torer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2016 i de vår- propositioner och budgetpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2016 föreslogs.
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016
Miljarder kronor
|
2016 |
Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2014 |
43,5 |
Reformer |
|
|
|
Reviderad pris- och löneomräkning |
2,8 |
Övriga makroekonomiska förändringar |
10,1 |
|
|
Volymförändringar |
|
|
|
Övrigt1 |
21,5 |
Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket |
41,0 |
|
|
Total förändring av budgeteringsmarginalen |
|
|
|
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2016 |
30,5 |
1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.
När Riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2016, efter förslag i budgetpropositionen för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 43,5 miljarder kronor. I utfallet för 2016 uppgick budgeteringsmarginalen till 30,5 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 12,9 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2016 fastställdes, vilket inklude- rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå.
Sammantaget har 47,7 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer (nettoeffekt på budgetens utgiftssida, med hänsyn tagen till beslut om finansiering genom minskade utgifter) som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fast- ställdes. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- nings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a.
utbildningsområdet, miljöområdet, bostads- området och åtgärder inom området för mottagning och etablering (prop. 2015/16:1).
Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 10,1 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- index och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Vidare har utgifter inom arbets- marknadsområdet blivit lägre, främst till följd av att antalet subventionerade anställningar, t.ex. traineejobb och extratjänster, inte ökat i den omfattning som budgeterats. Även utgifterna för 2016 för ekonomisk trygghet vid ålderdom och ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre, främst till följd av att prisbasbeloppet successivt reviderats ner sedan budgetproposit- ionen för 2014.
Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymförändringar) har med- fört att budgeteringsmarginalen blivit 40,6 milj- arder kronor mindre. I första hand beror det på det stora antalet asylsökande under hösten 2015 som på ett betydande sätt förändrade förut- sättningarna för utgiftsberäkningarna för 2016, främst avseende utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. I budgetpropositionen för 2014 baserades utgiftsberäkningarna på att 38 000 personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2016. I budgetpropositionen för 2016, redan innan det stora inflödet till Sverige av asylsökande i slutet av 2015 hade inträffat, bedömdes att i stort sett dubbelt så många, ca 78 000 personer, skulle vara inskrivna i mottagningssystemet 2016. Det stora inflödet av asylsökande under slutet av 2015 medförde ytterligare en kraftig förändring av antalet inskriva 2016 och det slutliga utfallet blev ca 157 000 personer, dvs. ca 120 000, eller 137 procent, fler än i den ursprungliga bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2014. Som en följd av denna utveckling blev också antalet personer i etableringsinsatser under 2016 väsentligt fler än bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Räknat som helårsekvivalenter deltog ca 60 000 personer i etableringsinsatser 2016, vilket är ca 30 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för
34
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2014. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställd- het och nyanlända invandrares etablering (inklusive avräkning av kostnader för asylmotta- gande från biståndsutgifterna under utgiftsom- råde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s bistånds- kommitté DAC:s definition) har blivit ca 35 miljarder kronor högre 2016 till följd av volymförändringar jämfört med bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Vidare har antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning i prognoserna för 2016 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårs- ekvivalenter uppgick antalet ersättningsmot- tagare 2016 till 229 000, vilket är 14 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Även inom sjuk- och aktivitetsersätt- ningen var antalet personer fler 2016 än vad som bedömdes för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Sammantaget blev utgifterna för utgifts- område 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp ca 8 miljarder kronor högre för 2016 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av volymförändringar. Inom vissa områden har utgifterna blivit lägre som en följd av volym- förändringar. Det gäller framför allt utgifts- område 15 Studiestöd och beror främst på att en lägre andel av de studerande fick studiemedel.
Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regel- ändringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,5 miljarder kronor större. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a.
35
2
Utfallet för statens budget
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2 Utfallet för statens budget
Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1Saldot i statens budget 2016
Budgetsaldot blev 85 miljarder |
kronor |
2016 |
|
(tabell 2.1). I budgeten |
beräknades |
saldot |
|
till |
Saldot |
blev därmed |
95 miljarder kronor bättre än beräknat. Inkoms- terna blev 78 miljarder kronor högre och utgifterna blev drygt 16 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2016
Miljoner kronor
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
mot |
|
Statens |
Ändrings- |
Utfall |
statens |
|
budget |
budget |
2016 |
budget |
Totala inkomster |
924 261 |
|
1 002 697 |
78 436 |
|
|
|
|
|
Statens |
|
|
|
|
skatteinkomster |
952 602 |
|
1 043 795 |
91 193 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
|
|||
|
|
|
|
|
Totala utgifter m.m. |
933 875 |
33 074 |
917 396 |
|
Utgiftsområden exkl. |
|
|
|
|
statsskuldsräntor |
|
|
|
|
m.m. |
915 481 |
33 074 |
899 096 |
|
|
|
|
|
|
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
m.m. |
10 769 |
|
1 743 |
|
|
|
|
|
|
Förändring av |
|
|
|
|
anslagsbehållningar |
|
|
3 143 |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
nettoutlåning |
10 768 |
|
14 764 |
3 996 |
|
|
|
|
|
Kassamässig |
|
|
|
|
korrigering |
0 |
|
1 792 |
1 792 |
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
|
85 301 |
94 915 |
Stora kapitalplaceringar på skattekonto under 2016
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 924 miljarder kronor. Utfallet blev 1 003 mil- jarder kronor, vilket är drygt 78 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev ca 13 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital samt periodise- ringar som blivit högre. De högre periodisering- arna beror bl.a. på tillfälliga effekter så som kapitalplaceringar på skattekonto som är en följd av den fördelaktiga räntan på skattekontot.
Övriga inkomster blev knappt 13 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Det beror främst på att inga
39
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
större försäljningar av egendom gjordes under 2016 och att avräkningarna m.m. i anslutning till skattesystemet blev högre. Det sistnämnda beror främst på att den nya resolutionsavgiften inte budgeterades i statens budget för 2016.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
|
mot |
|
|
Statens |
Ändrings- |
Utfall |
statens |
Utgiftsområde |
budget |
budget |
2016 |
budget |
|
8 Migration |
19 420 |
24 443 |
41 251 |
21 832 |
|
9 Hälsovård, sjukvård |
|
|
|
|
|
och social omsorg |
69 238 |
1 905 |
63 371 |
||
10 |
Ekonomisk trygghet |
|
|
|
|
vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
109 868 |
480 |
105 614 |
||
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet |
|
|
|
|
för familjer och barn |
87 129 |
|
86 106 |
||
|
|
|
|
|
|
13 |
Jämställdhet och |
|
|
|
|
nyanlända invandrares |
|
|
|
|
|
etablering |
21 070 |
227 |
19 200 |
||
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och |
|
|
|
|
arbetsliv |
79 681 |
72 531 |
|||
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
21 708 |
5 |
19 486 |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
universitetsforskning |
69 452 |
66 120 |
|||
|
|
|
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, |
|
|
|
|
bostadsförsörjning och |
|
|
|
|
|
byggande samt |
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
7 064 |
3 119 |
|||
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
54 122 |
50 087 |
||
23 |
Areella näringar, |
|
|
|
|
landsbygd och |
|
|
|
|
|
livsmedel |
18 920 |
6 |
15 898 |
||
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
m.m. |
10 769 |
|
1 743 |
||
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till |
|
|
|
|
Europeiska unionen |
31 827 |
4 500 |
30 350 |
||
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning |
10 768 |
|
14 764 |
3 996 |
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig |
|
|
|
|
|
korrigering |
0 |
|
1 792 |
1 792 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga utgifter |
322 838 |
4 067 |
325 963 |
3 125 |
|
Summa utgifter m.m. i |
|
|
|
|
|
statens budget |
933 875 |
33 074 |
917 396 |
Lägre utgifter än anvisat resulterar i högre anslagsbehållningar
Utgifterna i statens budget uppgick till 917 miljarder kronor. Det är 16 miljarder kronor
(1,8 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten och 50 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än totalt anvisat. Det resulterade i att anslagsbehållningarna (exkl. Statsskuldsräntor m.m.) ökade med nästan 34 miljarder kronor. I statens budget beräknades anslagsbehållningarna öka med 3 miljarder kronor.
Utgifterna för Migration högre än anvisat
Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än statens budget Utgifterna för Migration blev däremot 22 miljarder kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 24 miljarder kronor till Migration och utgifterna blev därmed 3 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Om man räknar bort ökningarna för Migration blev utgifterna 38 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten och 47 miljarder kronor lägre än totalt anvisat.
De flesta utgifterna blev lägre än budgeterat
Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 9 miljarder kronor lägre än anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 miljarder kronor lägre, för Hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 miljarder kronor lägre, och för Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning 4 miljarder kronor lägre. Även utgifterna för Kommunikationer blev 4 miljarder kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Tillsammans blev utgifterna under dessa utgiftsområden 30 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Statens budget 2016 och 2015
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2015 och 2016. Utfallet för statens budget visar för 2016 ett överskott på 85 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 33 miljarder kronor 2015, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor.
40
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljoner kronor
|
|
|
Skillnad |
|
Utfall 2016 Utfall 2015 |
mot 2015 |
|
Totala inkomster |
1 002 697 |
859 529 |
143 168 |
|
|
|
|
Statens skatteinkomster |
1 043 795 |
893 942 |
149 853 |
|
|
|
|
Övriga inkomster |
|||
|
|
|
|
Totala utgifter m.m. |
917 396 |
892 179 |
25 216 |
Utgiftsområden exkl. |
|
|
|
statsskuldsräntor m.m. |
899 096 |
867 409 |
31 687 |
Statsskuldsräntor m.m. |
1 743 |
21 936 |
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
nettoutlåning |
14 764 |
10 094 |
4 670 |
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
1 792 |
9 052 |
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
85 301 |
117 951 |
|
Skatteinkomsterna ökade men statens övriga |
|
||
inkomster minskade |
|
|
|
Statens inkomster |
ökade med |
143 miljarder |
kronor mellan 2015 och 2016. Statens skatte-
inkomster ökade med |
150 miljarder |
kronor |
(16,8 procent). |
|
|
Det högre utfallet |
beror på att |
statens |
skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2016, beräknas ha ökat med drygt 63 miljarder kronor (6,8 procent) och att periodiseringarna ökat med 87 miljarder kronor. De högre skatte- intäkterna beror främst på högre intäkter från indirekta skatter och skatt på konsumtion och insatsvaror. Den stora förändringen av perio- diseringarna förklaras dels av betalnings- och uppbördsförskjutningar mellan åren men till stor del även av kapitalplaceringar på skattekonto. Till skillnad från periodiseringar, som beror på att betalningen av skatten sker året efter, så har kapitalplaceringar ingen koppling till uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster.
Övriga inkomster minskade med knappt 7 miljarder kronor jämfört med 2015. Orsaken är främst att inkomster av statens verksamhet minskat och avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto har minskat med drygt 8 miljarder kronor, vilket beror på att samtliga stöd och subventioner fr.o.m. 2016 redovisas på utgiftssidan i statens budget.
Utgifterna för Migration ökade mest
Utgifterna i statens budget ökade med 25 miljarder kronor (2,8 procent) mellan 2015 och 2016. Utgifterna för Migration ökade med nästan 23 miljarder kronor (120,3 procent). Det
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
är framför allt ersättningar till kommunerna för placering av ensamkommande barn och unga som ökade med drygt 19 miljarder kronor. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med knappt 8 miljarder kronor (11,6 pro- cent). Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för andra utgiftsområden. Utgifterna för stats- skuldsräntor m.m. minskade med drygt 20 miljarder kronor (92,1 procent).
Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inkl. posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2015 och 2016.
Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016
Miljoner kronor
|
|
Utfall |
Utfall |
Skillnad |
Utgiftsområde |
2016 |
2015 |
mot 2015 |
|
8 Migration |
41 251 |
18 725 |
22 526 |
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
och funktionsnedsättning |
105 614 |
102 603 |
3 011 |
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
35 928 |
38 136 |
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer |
|
|
|
och barn |
86 106 |
82 931 |
3 176 |
|
|
|
|
|
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända |
|
|
|
invandrares etablering |
19 200 |
15 362 |
3 838 |
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
72 531 |
64 971 |
7 560 |
16 |
Utbildning och |
|
|
|
universitetsforskning |
66 120 |
62 954 |
3 166 |
|
|
|
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, |
|
|
|
bostadsförsörjning och byggande |
|
|
|
|
samt konsumentpolitik |
3 119 |
1 074 |
2 045 |
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
50 087 |
47 242 |
2 845 |
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
livsmedel |
15 898 |
13 398 |
2 501 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
93 350 |
102 037 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
1 743 |
21 936 |
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
30 350 |
44 232 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 764 |
10 094 |
4 670 |
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
1 792 |
9 052 |
||
|
|
|
|
|
Övriga utgifter |
279 543 |
273 745 |
5 798 |
|
Summa utgifter m.m. i statens |
|
|
|
|
budget |
917 396 |
892 179 |
25 216 |
|
|
|
|
|
|
2.2Inkomster i statens budget 2016
I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster
41
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2016 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
2.2.1Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2016 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med drygt 16,5 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2016 innehöll reformer som bedömdes sänka skatteintäkterna med en halv miljard kronor.
Tabell 2.5 Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen Vårändringsbudget för 2016
Miljarder kronor
Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna
|
SB16 |
VÄB16 |
Total |
|
|
|
|
Skatt på arbete |
11,0 |
10,6 |
|
Skatt på kapital |
2,1 |
– |
2,1 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
3,6 |
3,5 |
|
Övriga skatter |
– |
– |
– |
|
|
|
|
Summa skattebeslut |
16,6 |
16,2 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Källa: Egna beräkningar.
De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2016 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2016 är bl.a. avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar i husavdraget och införandet av en särskild löneskatt för äldre.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2017 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de antaganden som låg till grund för statens budget för 2016, dvs. de makroförutsätt- ningar som redovisades i budgetpropositionen för 2016.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2016 blev 0,2 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2016.
Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar med mer än
BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2016 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2016. En bidragande förklaring är en stark utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt.
42
Tabell 2.6 Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2016
Procentuell utveckling om inget annat anges
|
2015 |
2016 |
BNP, marknadspris1 |
6,2 |
4,7 |
Diff. BP16 |
1,6 |
0,2 |
|
|
|
Arbetade timmar2 |
1,2 |
2,3 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,8 |
Timlön3 |
3,2 |
2,6 |
Diff. BP16 |
0,2 |
|
|
|
|
Utbetald lönesumma, skatteunderlag |
4,3 |
4,7 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,2 |
|
|
|
Arbetslöshet4 |
7,4 |
6,9 |
Diff. BP16 |
||
Arbetsmarknadspolitiska program5 |
3,7 |
3,5 |
Diff. BP16 |
||
|
|
|
Hushållens konsumtionsutgifter1 |
3,7 |
3,3 |
Diff. BP16 |
0,7 |
|
|
|
|
Kommunal medelskattesats6 |
31,99 |
32,10 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,1 |
Statslåneränta6 |
0,6 |
0,3 |
Diff. BP16 |
0,0 |
|
|
|
|
KPI |
1,0 |
|
Diff. BP16 |
0,0 |
0,2 |
|
|
|
Inkomstbasbelopp7 |
58,1 |
59,3 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Prisbasbelopp7 |
44,5 |
44,3 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Inkomstindex |
158,9 |
162,1 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Skiktgräns8 |
430,2 |
430,2 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,0 |
Övre skiktgräns8 |
616,1 |
625,8 |
Diff. BP16 |
0,0 |
0,0 |
1Löpande priser, procentuell förändring.
2Kalenderkorrigerat, anställda.
3Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.
4Arbetslöshet
5Procent av arbetskraften.
6Medelvärde under året, procent.
7Tusental kronor.
8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2016
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster,
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
ett fastställt utfall för 2016 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomst- titelgruppen.
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2016
1100 |
Direkta skatter på arbete |
|
1110 |
Inkomstskatter |
dec 17 |
1120 |
Allmänpensionsavgift |
dec 17 |
1140 |
Skattereduktioner |
dec 17 |
1200 |
Indirekta skatter på arbete |
|
1210 |
Arbetsgivaravgifter, 1218 |
aug 17 |
1240 |
Egenavgifter |
dec 17 |
1270 |
Särskild löneskatt, 1274 |
dec 17 |
1280 |
Nedsättningar, |
dec 17 |
1300 |
Skatt på kapital |
|
1310 |
Skatt på kapital, hushåll |
dec 17 |
1320 |
Skatt på företagsvinster |
dec 17 |
1340 |
Avkastningsskatt, |
dec 17 |
1350 |
Fastighetsskatt |
dec 17 |
1400 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
1410 |
Mervärdesskatt, 1411 |
sep 17 |
1600 |
Restförda och övriga skatter |
|
1620 |
Övriga skatter, hushåll |
maj 18 |
1630 |
Övriga skatter, företag |
maj 18 |
1800 |
Avgående poster, skatter till andra sektorer |
|
1810 |
Skatter till andra sektorer |
dec 17 |
1900 |
Periodiseringar |
|
1910 |
Uppbördsförskjutningar |
maj 18 |
1920 |
Betalningsförskjutningar |
dec 17 |
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2016.
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2016, vilken blir känd i december 2017.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2017 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2017.
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2018, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsför-
43
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2015 vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna
I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren
44
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010
Miljarder kronor om annat ej anges
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Skatt på arbete |
1,7 |
||||
Skatt på kapital |
10,6 |
3,8 |
8,4 |
||
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
1,3 |
||||
Restförda och övriga skatter |
0,1 |
||||
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
8,5 |
2,8 |
|||
Avgår: |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
2,5 |
Offentliga sektorns skatteintäkter |
8,5 |
0,3 |
|||
Avgår: Kommunal inkomstskatt |
0,9 |
2,5 |
|||
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet |
0,6 |
0,2 |
0,1 |
||
Statens skatteintäkter |
11,4 |
||||
Procent av slutgiltigt utfall |
1,4 |
||||
|
|
|
|
|
|
2.2.2Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2016 beräknas uppgå till drygt 1 917 miljarder kronor. Detta är knappt 61 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive
I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2016, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2016 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera
avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspens- ionssystemet och staten.
45
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2015 och 2016
Miljarder kronor
|
Beräknat utfall |
Utfall |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
|
|
|
statens budget |
beslutad budget |
Inkomstår |
2016 |
2015 |
2016 |
2015 |
Skatt på arbete |
1 140,3 |
1 049,8 |
6,6 |
|
Direkta skatter |
608,1 |
558,3 |
1,6 |
|
Kommunal inkomstskatt |
670,0 |
635,7 |
1,6 |
|
Statlig inkomstskatt |
56,6 |
50,8 |
||
Allmän pensionsavgift |
113,1 |
108,4 |
0,0 |
|
Artistskatt |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Skattereduktioner m.m. |
0,8 |
|||
Indirekta skatter |
532,3 |
491,5 |
5,1 |
5,4 |
Arbetsgivaravgifter |
515,6 |
491,6 |
3,2 |
13,3 |
Egenavgifter |
13,1 |
11,8 |
||
Särskild löneskatt |
44,5 |
40,3 |
1,1 |
|
Nedsättningar |
1,9 |
|||
Skatt på tjänstegruppliv |
0,5 |
0,5 |
||
Avgifter till premiepensionssystemet |
0,2 |
|||
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
222,4 |
245,0 |
22,2 |
54,6 |
Skatt på kapital, hushåll |
61,6 |
69,1 |
14,8 |
28,0 |
Skatt på företagsvinster |
106,4 |
119,6 |
5,1 |
24,5 |
Avkastningsskatt |
3,5 |
8,4 |
||
Fastighetsskatt och fastighetsavgift |
32,9 |
32,4 |
0,2 |
0,9 |
Stämpelskatt |
12,3 |
10,9 |
2,8 |
1,6 |
Kupongskatt m.m. |
5,7 |
4,6 |
0,8 |
0,3 |
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
538,9 |
507,9 |
22,0 |
8,0 |
Mervärdesskatt |
406,4 |
380,3 |
21,2 |
9,3 |
Skatt på tobak och alkohol |
25,8 |
25,6 |
0,7 |
0,6 |
Energiskatt |
44,6 |
40,7 |
||
Koldioxidskatt |
24,1 |
24,6 |
1,3 |
|
Övriga skatter på energi och miljö |
5,2 |
4,8 |
||
Skatt på vägtrafik |
19,7 |
18,8 |
||
Skatt på import |
6,1 |
6,3 |
0,3 |
|
Övriga skatter |
7,0 |
6,8 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
15,9 |
7,6 |
10,1 |
4,2 |
Restförda skatter |
1,2 |
|
||
Övriga skatter |
20,6 |
11,9 |
8,9 |
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 917,5 |
1 810,2 |
60,9 |
64,2 |
Avgår, |
0,4 |
|||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 911,4 |
1 803,9 |
61,3 |
63,9 |
Avgår, kommunala inkomstskatter |
|
|||
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet |
|
|||
Statens skatteintäkter |
991,4 |
928,1 |
58,8 |
66,0 |
|
|
|
|
|
Periodiseringar |
52,4 |
32,4 |
||
|
|
|
|
|
Statens skatteinkomster |
1 043,8 |
893,9 |
91,2 |
34,8 |
Övriga inkomster |
||||
|
|
|
|
|
Inkomster i statens budget |
1 002,7 |
859,5 |
78,4 |
22,5 |
Anm.: I den högra delen av tabellen ovan görs jämförelsen av utfallet för 2015 mot den beslutade budgeten för 2015. Där finns inte samma detaljeringsgrad varför några celler är tomma. Dessutom försvåras jämförelsen av att i beslutad budget för 2015 redovis as förslaget om avskaffad nedsättning av socialavgifter för unga i posten Arbetsgivaravgifter, medan det redovisas i posten Nedsättningar i utfallet för 2015.
46
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveckling- en av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs 2017 och uppgifterna för 2016 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2016 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 140 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2016 har intäkterna reviderats upp med knappt 7 miljarder kronor. Både de direkta och indirekta skatterna har reviderats upp bl.a. till följd av högre lönesumma.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2015 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 558 miljarder kronor. År 2016 beräknas de direkta skatterna uppgå till drygt 608 miljarder kronor.
Jämfört med statens budget för 2016 har de direkta skatterna 2016 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor, vilket främst beror på att den kommunala inkomstskatten blev högre.
Kommunal inkomstskatt
År 2016 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till ca 670 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2016 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor. Förklaringen är bl.a. en upp- reviderad prognos för lönesummans utveckling. En annan förklaring är en högre kommunal medelskattesats än vad som antogs i statens budget.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 56,6 miljarder kronor 2016. I jämförelse med statens budget för 2016 har den statliga inkomstskatten reviderats ned endast marginellt. Skiktgränserna för 2016 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2016.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften ut- görs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2016 beräknas bli drygt 113 miljarder kronor, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2016.
Skattereduktioner
År 2016 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 232 miljarder kronor, vilket är marginellt lägre än i statens budget.
Från och med 2016 påverkas skattereduktion- erna av vissa regeländringar. Reglerna för husav- draget har ändrats. Bland annat har subventions- graden för
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2016 ha uppgått till ca 532 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För 2016 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna uppgick 2016 till knappt 516 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med drygt 3 miljarder kronor. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden.
47
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Särskild löneskatt
År 2016 beräknas den särskilda löneskatten bli 44,5 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med drygt 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- sakligen på att företagens kostnader för pens- ionsförmåner till de anställda har ökat.
Nedsättningar
År 2016 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 6 miljarder kronor, vilket är ca 2 milj- arder kronor lägre än i statens budget för 2016. Beslut om att slopa nedsättningen av social- avgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i proposit- ionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att nedsättningarna är betydligt lägre 2016 jämfört med 2015.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2016 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de totala skatte- intäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2016 till stor del fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, räntein- komster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraf- tigt mellan åren, vilket leder till att även hushål- lens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas stor- lek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras.
Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till knappt 62 miljarder kronor 2016. Det är nästan 15 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre. Utfallet för 2015 avseende hushållens kapital- vinster blev betydligt högre än förväntat. Detta i kombination med en fortsatt gynnsam ut- veckling på bostads- och aktiemarknaden ligger bakom bedömningen för 2016. Även hushållens utdelningsinkomster väntas bli högre än tidigare bedömning.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 106 miljarder kronor 2016 och detta är drygt 5 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Den slutgiltiga taxeringen för 2014 och 2015 visade på högre företagsskattein- täkter än förväntat. Detta föranledde ett nivå- skifte uppåt för de framtida förväntade intäk- terna från företagsbeskattningen och det är den främsta förklaringen för skillnaden mot progno- sen i statens budget för 2016.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. 2016 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.
Intäkten från avkastningsskatten blir 3,5 milj-
arder kronor 2016, en |
minskning från |
drygt |
8 miljarder kronor året |
innan. Detta kan |
i all |
väsentlighet knytas till en nedgång i statslåne- räntan under 2015. Jämfört med prognosen i statens budget 2016 har det beräknade utfallet reviderats ned med drygt 1,5 miljarder kronor, givet lägre statslåneräntor och mindre liv- bolagens tillgångar än tidigare prognosticerat.
48
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighets- skatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2016 till 7 412 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 268 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2016, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2016.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2016 blev drygt 12 miljarder kronor, vilket är knappt 3 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.
Kupongskatten uppgick till knappt 6 miljarder kronor 2016, vilket är något högre än beräknat i budgeten för 2016.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2016 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 539 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.
Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha uppgått till 406 miljarder kronor 2016, vilket är 21 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Att intäkterna blev så mycket högre beror på att tillväxten i den svenska ekonomin blev starkare än väntat. Särskilt investeringarna ökade betydligt mer än vad som förväntades i budgeten. Dessutom var sammansättningen i hushållens konsumtion gynnsam för mervärdes- skatteintäkterna i och med att konsumtionen av bilar var särskilt hög.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med för- brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som anses skadligt.
Intäkterna från punktskatterna uppgick sammantaget 2016 till 133 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor högre än i statens budget. Inom punktskatterna har utfallen emellertid blivit både högre och lägre än väntat. Intäkterna från tobak och alkohol blev något högre till följd av att konsumtionen av dessa varor blev högre än förväntat. Intäkterna från koldioxidskatt blev högre än beräknat i statens budget, vilket förklaras av att industri- konjunkturen utvecklades starkare än väntat och därmed medförde mer användning av olika energislag. Å andra sidan har utfallet för intäkterna från både fordonsskatt och skatt på import blivit något lägre än väntat.
49
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.
Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till knappt 16 miljarder kronor 2016. Restförda skatter blev drygt en miljard kronor högre än beräknat medan övriga skatter blev 9 miljarder kronor högre än väntat i statens budget för 2016. Det beror främst på högre återbetalade anstånd från hushåll och företag samt högre resolutionsavgifter.
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningar består av skill- naden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.
Periodiseringarna väntas 2016 ha uppgått till drygt 52 miljarder kronor, vilket är drygt 32 miljarder kronor högre än väntat. Det beror främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till juridiska personer och betalningsförskjutningar i förhållande till den privata sektorn. Det förklaras i sin tur av en enskild koncerns stora inbetalning av skatt under 2016 som avsåg inkomstår 2015, respektive höga inbetalningar på skattekonton från hushåll och företag till följd av en attraktiv intäktsränta.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser
emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensions- rätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).
De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offent- liga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskatt- ningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skatte- fordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiserings- fonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäk- terna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.
2.2.3Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2016 uppgick till
50
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
31 149 |
31 256 |
107 |
38 970 |
|
|
|
|
|
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
5 000 |
231 |
134 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån |
761 |
784 |
23 |
912 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster |
10 719 |
10 775 |
56 |
9 748 |
Bidrag m.m. från EU |
12 706 |
10 980 |
9 733 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
||||
Utgifter som redovisas |
|
|
|
|
som krediteringar på |
|
|
|
|
skattekonto |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
||||
|
|
|
|
|
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut- delningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Rörelseöverskott |
3 433 |
4 235 |
802 |
6 983 |
Överskott av statens |
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
239 |
286 |
47 |
260 |
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
1 996 |
1 960 |
1 345 |
|
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
aktier |
14 000 |
12 588 |
19 521 |
|
|
|
|
|
|
Offentligrättsliga avgifter |
9 564 |
10 361 |
797 |
8 490 |
|
|
|
|
|
Försäljningsinkomster |
59 |
68 |
9 |
68 |
|
|
|
|
|
Böter m.m. |
1 188 |
1 072 |
1 243 |
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
statens verksamhet |
670 |
686 |
16 |
1 060 |
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
31 149 |
31 256 |
107 |
38 970 |
|
|
|
|
|
Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 31 256 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget.
Inkomsterna av statens verksamhet blev 7 714 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2015. Dock blev utfallet för Offentligrättsliga avgifter 1 871 miljoner kronor högre än 2015. Även Ränteinkomster blev 615 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för Rörelse- överskott blev 2 748 miljoner kronor lägre än 2015. Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2015 är att utfallet för Inkomster av statens aktier blev 6 933 miljoner kronor lägre.
Rörelseöverskott
Rörelseöverskotten uppgick till 4 235 miljoner kronor, vilket är 2 748 miljoner kronor (39,4 procent) lägre än 2015.
Tabell 2.12 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Luftfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Affärsverket Svenska |
|
|
|
|
Kraftnäts inlevererade |
|
|
|
|
utdelning och inleverans |
|
|
|
|
av motsvarighet till |
|
|
|
|
statlig skatt |
495 |
729 |
234 |
475 |
|
|
|
|
|
Sjöfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
garantiverksamhet |
50 |
26 |
18 |
|
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
statsstödd exportkredit |
100 |
164 |
64 |
100 |
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott från |
|
|
|
|
övriga myndigheter |
76 |
515 |
439 |
2 290 |
|
|
|
|
|
Riksbankens inlevererade |
|
|
|
|
överskott |
2 700 |
2 800 |
100 |
4 100 |
Rörelseöverskott |
3 433 |
4 235 |
802 |
6 983 |
|
|
|
|
|
År 2015 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 1 121 miljoner kronor i resultat. Det är 390 miljoner kronor högre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 729 miljoner kronor 2016. Det är 254 miljoner kronor (53,5 procent) högre än 2015.
Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2015 till 164 miljoner kronor och inlevererades 2016. Det inlevererade överskottet 2016 är 64 miljoner
51
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
kronor (64,0 procent) högre än det överskott som inlevererades 2015.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 800 miljoner kronor, vilket är 1 300 milj- oner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdisposit- ioner m.m. För de senaste fem åren, 2011 till 2015, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 3 476 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 1 954 miljoner kronor för 2015. Efter justeringar och åter- föringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar en prisförlust om 2 720 miljoner kronor, redo- visades ett negativt resultat på 1 588 miljoner kronor för 2016. Att resultatet blev så lågt förklarar till stor del skillnaden på det inlevere- rade överskottet jämfört med 2015.
Överskott av statens fastighetsförvaltning |
|
|||
Överskotten |
av statens |
fastighetsförvaltning |
||
uppgick till |
286 miljoner |
kronor, |
vilket |
är |
26 miljoner |
kronor (10,2 procent) |
högre |
än |
föregående år.
Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 188 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 38 miljoner kronor, dels av en preliminär
inleverans av avkastningskrav för |
2016 på |
105 miljoner kronor. Utöver detta |
levererade |
SFV in 45 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2015. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 98 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 9 miljoner kronor, dels en preliminär inleve- rans av avkastningskrav för 2016 på 89 miljoner kronor.
Ränteinkomster
Ränteinkomster uppgick till 1 960 miljoner kronor, vilket är 615 miljoner kronor (45,7 pro- cent) högre än föregående år.
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Räntor på näringslån |
0 |
|||
|
|
|
|
|
Räntor på studielån |
36 |
36 |
0 |
40 |
Övriga ränteinkomster |
1 961 |
1 925 |
1 306 |
|
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
1 996 |
1 960 |
1 345 |
|
|
|
|
|
|
Övriga ränteinkomster uppgick till 1 925 milj- oner kronor, vilket är 619 miljoner kronor (47,4 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga räntein- komster och utgör 96,9 procent av utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört med före- gående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsräntor vid underskott på skattekontot uppgick till 2 183 miljoner kronor. Kostnads- räntan är den ränta som den skatteskyldige ska betala vid underskott på skattekontot. Kostnads- räntan påförs varje dag och har flera olika nivåer bl.a. beroende på underskottets storlek.
Inkomster av statens aktier
Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 588 miljoner kronor, vilket är 6 933 miljoner kronor (35,5 procent) lägre än föregående år.
52
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2016 och 2015
Miljoner kronor
|
Utfall 2016 |
Utfall 2015 |
Skillnad |
Akademiska hus AB |
3 290 |
5 945 |
|
|
|
|
|
Apoteket AB |
1 100 |
158 |
942 |
|
|
|
|
AB Bostadsgaranti |
2 |
138 |
|
Dom Shvetsii A/O |
2 |
0 |
2 |
|
|
|
|
Fouriertransform |
0 |
100 |
|
|
|
|
|
Inlandsinnovation |
0 |
100 |
|
Jernhusen AB |
500 |
113 |
387 |
|
|
|
|
Lernia AB |
50 |
235 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AB (LKAB) |
0 |
139 |
|
|
|
|
|
Metria |
8 |
3 |
5 |
Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken |
195 |
193 |
2 |
|
|
|
|
PostNord AB |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
SBAB |
0 |
502 |
|
|
|
|
|
SJ AB |
188 |
1 930 |
|
Specialfastigheter AB |
446 |
3 000 |
|
|
|
|
|
Sveaskog AB |
800 |
800 |
0 |
|
|
|
|
Svensk bilprovning AB |
56 |
48 |
8 |
Svensk exportkredit AB |
356 |
378 |
|
|
|
|
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
0 |
10 |
|
|
|
|
|
Svevia |
150 |
120 |
30 |
Swedavia |
232 |
231 |
1 |
|
|
|
|
Telia Company AB |
4 844 |
4 844 |
0 |
|
|
|
|
Teracom Group AB |
285 |
235 |
50 |
|
|
|
|
Vasallen AB |
85 |
300 |
|
|
|
|
|
Totalt |
12 588 |
19 521 |
|
|
|
|
|
Utdelningen från Apoteket AB uppgick till
sammanlagt |
1 100 miljoner |
kronor, vilket |
är |
942 miljoner |
kronor högre |
än föregående |
år. |
Apoteket har även använt balanserade vinst- medel från tidigare år till årets utdelning.
Utdelningen från Telia Company AB uppgick till 4 844 miljoner kronor, vilket är lika mycket som 2015. Resultatet för koncernen uppgick
2015 till 10 205 miljoner kronor, |
vilket |
är |
5 394 miljoner kronor (34,6 procent) |
lägre |
än |
2014. |
|
|
Jernhusen AB delade ut 500 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor mer än föregående år. Jernhusets bättre resultat under 2015 berodde framför allt på att värdet för bolagets förvaltningsfastigheter ökade.
Specialfastigheter AB, SJ AB och Akademiska hus AB beslutade om extrautdelningar under 2015. Inkomster från statens aktier utöver
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 milj- oner kronor 2015. Av Akademiska hus AB:s extrautdelning på 6 500 miljoner kronor delades 2 000 miljoner kronor ut under 2016. Utöver det har inga liknande beslut fattats under innevarande år. Därför är utdelningarna från dessa bolag betydligt lägre och således även inkomsterna från statens aktier utöver ordinarie aktieutdelningar.
Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 361 miljoner kronor, vilket är 1 871 miljoner kronor (22,0 procent) högre än föregående år.
År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. Från och med 2016 redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562
Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor
uppgick till |
3 365 miljoner kronor, |
vilket |
är |
368 miljoner |
kronor (12,3 procent) |
högre |
än |
2015. Det beror på att både dagpenningnivån och medlemsantalen i arbetslöshetskassorna har ökat.
Böter m.m. |
|
|
Inkomsterna |
från Böter m.m. |
uppgick till |
1 072 miljoner |
kronor, vilket är |
171 miljoner |
kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Det lägre utfallet beror framför allt på att utfallet
för inkomsttiteln |
2712 |
Bötesmedel |
blev |
110 miljoner kronor |
lägre |
än föregående |
år. |
Vilket i sin tur i huvudsak förklaras av lägre sanktionsavgifter från Finansinspektionen.
Övriga inkomster av statens verksamhet
De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 686 miljoner kronor, vilket är 374 miljoner kronor lägre än 2015.
53
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Inkomster av försåld egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkoms- ter av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegen- dom och aktier.
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
5 000 |
231 |
134 |
|
|
|
|
|
|
Låga inkomster av försåld egendom 2016
Inkomster av försåld egendom uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 4 769 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 97 miljoner kronor högre än 2015. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Under 2016 uppgick inkomsterna från försäljning av statens aktier i SAS AB (publ) till 210 miljoner kronor. Överskott från försälj- ningar av fastigheter som Fortifikationsverket genomfört uppgick till 20 miljoner kronor.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.
Tabell 2.16 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Återbetalning av |
|
|
|
|
näringslån |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
studielån |
613 |
579 |
711 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av övriga |
|
|
|
|
lån |
147 |
203 |
56 |
200 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån |
761 |
784 |
23 |
912 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån lägre än föregående år
Utfallet på inkomsttypen Återbetalning av lån uppgick till 784 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (3,0 procent) högre än be- räknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 128 miljoner kronor (14,0 procent) lägre.
Återbetalningen av studielån blev 132 milj- oner kronor lägre än 2015. Förändringen mellan åren beror till största delen på att amorteringarna för studielån har minskat. Antalet återbetal- ningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, blir allt lägre. Återbetal- ningen av övriga lån blev 3 miljoner kronor högre än föregående år och avser bl.a. åter- betalning av lån för svenska
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av avskrivningar och statliga pensionsavgifter.
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Avskrivningar och |
|
|
|
|
amorteringar |
107 |
107 |
0 |
154 |
varav Avskrivningar på |
|
|
|
|
fastigheter |
107 |
107 |
0 |
154 |
Statliga pensionsavgifter |
10 612 |
10 668 |
56 |
9 594 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster |
10 719 |
10 775 |
56 |
9 748 |
|
|
|
|
|
Inkomsterna |
uppgick till |
10 775 miljoner |
kronor, vilket |
är 56 miljoner |
kronor (0,5 pro- |
cent) högre än beräknat i statens budget för 2016.
De statliga pensionsavgifterna ökade
Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 10 668 miljoner kronor under 2016. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 8 723 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 999 miljoner kronor. Administ- rationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 184 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 1 074 miljoner kronor (11,2 procent).
54
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Statlig |
|
|
|
|
tjänstepensionering |
|
8 723 |
|
7 831 |
|
|
|
|
|
Särskild löneskatt på |
|
|
|
|
pensionskostnader |
|
1 999 |
|
1 826 |
|
|
|
|
|
Statlig grupplivförsäkring |
|
52 |
|
49 |
|
|
|
|
|
Premieskatt, gruppliv |
|
40 |
|
38 |
Statlig |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
52 |
|
50 |
Avdrag för |
|
|
|
|
administrationskostnader |
|
|
||
Administration, |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
|
||
Statliga pensionsavgifter |
10 612 |
10 668 |
56 |
9 594 |
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Bidrag från EU:s |
|
|
|
|
jordbruksfonder |
10 253 |
8 852 |
8 221 |
|
varav Gårdsstöd |
6 808 |
6 345 |
6 272 |
|
|
|
|
|
|
varav Övriga |
|
|
|
|
interventioner |
126 |
127 |
1 |
122 |
|
|
|
|
|
varav Djurbidrag |
|
0 |
0 |
0 |
varav Offentlig lagring |
10 |
|
|
|
varav Övriga bidrag från |
|
|
|
|
Europeiska garantifonden |
|
|
|
|
för jordbruket |
8 |
7 |
206 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
landsbygdsutvecklingen |
3 301 |
2 372 |
1 621 |
|
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
fiskenäringen |
130 |
58 |
103 |
|
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
regionala |
|
|
|
|
utvecklingsfonden |
986 |
721 |
509 |
|
|
|
|
|
|
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Bidrag från Europeiska |
|
|
|
|
socialfonden |
648 |
324 |
524 |
|
Bidrag till |
|
|
|
|
transeuropeiska nätverk |
450 |
383 |
123 |
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från EU |
238 |
642 |
404 |
253 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
12 706 |
10 980 |
9 733 |
Inkomsterna uppgick till 10 980 miljoner kronor 2016 och är 1 726 miljoner kronor (13,6 pro- cent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2015 blev inkomsterna 1 247 miljoner kronor (12,8 procent) högre. Det högre utfallet jämfört med föregående år beror på att de flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för
Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2015
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 852 miljoner kronor 2016. Jämfört med 2015 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 631 miljoner kronor. Inkomsterna för gårds- stödet uppgick till 6 345 miljoner kronor och var 73 miljoner kronor högre än 2015.
Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 2 372 miljoner kronor. Utfallet avser den nya programperioden
Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden men lägre från socialfonden än 2015
Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 721 miljoner kronor. Jämfört med 2015 ökade inkomsterna med 212 miljoner kronor (41,7 procent). Det beror på att pro- gramperioden
55
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre
Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 260 miljoner kronor (211,4 procent) högre än 2015 och uppgick till 383 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för att finansiera färdigställande av järnvägstunneln i Hallandsåsen. Bland projekt som fick bidrag i mindre omfattning finns bl.a. vägtunneln Norra länken och byggande av bangården Rosersbergs kombiterminal.
Högre inkomster från övriga bidrag från EU
Övriga bidrag från EU ökade med 389 miljoner kronor (153,8 procent) jämfört med 2015 och uppgick till 642 miljoner kronor. Det beror främst på högre bidrag från
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för sådana LSS- kostnader som följer av lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
Tillkommande skatter |
9 887 |
9 716 |
9 872 |
|
6 422 |
6 051 |
6 226 |
||
|
|
|
|
|
Tullmedel |
6 344 |
6 018 |
6 194 |
|
Jordbrukstullar och |
|
|
|
|
sockeravgifter |
77 |
33 |
32 |
|
Kommunala |
|
|
|
|
utjämningsavgifter |
3 465 |
3 664 |
199 |
3 646 |
Utjämningsavgift för |
|
|
|
|
3 465 |
3 664 |
199 |
3 646 |
|
Avräkningar |
||||
Intäkter som förs till |
|
|
|
|
fonder |
||||
|
|
|
|
|
Kompensation för |
|
|
|
|
mervärdesskatt |
||||
|
|
|
|
|
Avräknad |
|
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|
statliga myndigheter |
491 |
|||
Kompensation för |
|
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|
kommuner |
||||
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå
till |
kronor. |
Utfallet |
||||
blev |
||||||
beräkningen |
i |
statens |
budget |
blev |
alltså
Avräkningarna för kompensation för mer- värdesskatt till kommunerna blev 2 148 miljoner kronor högre och beror på att den kommunala konsumtionen ökade mer än väntat.
Jämfört med 2015 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 370 miljoner kronor. Det beror dels på att intäkter som förs till fonder blivit 3 578 miljoner kronor högre på grund av att intäkten från resolutionsavgifter redovisas för första gången 2016. Dels har avräkningarna för kompensation för mervärdes- skatt till kommunerna ökat med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen har ökat.
56
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. Från och med 2016 redovisas samtliga stöd och subventioner på utgiftssidan i statens budget, vilket förklarar skillnaden mellan 2015 och 2016. Sjöfartsstödet redovisas under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Nystartsjobb och Stöd till yrkesintroduktionsanställning redovisas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisas under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
SB 2016 |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2016 |
SB 2016 |
2015 |
Anställningsstöd |
|
|
0 |
Jämställdhetsbonus |
|
|
0 |
|
|
|
|
Sjöfartsstöd |
|
|
|
|
|
|
|
Nystartsjobb |
|
|
|
Stöd till yrkesintroduktions- |
|
|
|
anställning |
|
|
|
Korttidsarbete |
|
|
0 |
|
|
|
|
Ersättning för höga |
|
|
|
sjuklönekostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter som redovisas som |
|
|
|
krediteringar på skattekonto |
|
|
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.3Utgifter i statens budget 2016
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
2.3.1Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
57
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2016
Miljoner kronor
|
|
|
Ändrings- |
|
|
|
|
Utgiftsområde |
SB |
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
anvisat |
||
01 |
Rikets styrelse |
12 717 |
71 |
12 788 |
12 672 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
02 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
14 812 |
215 |
15 027 |
15 035 |
223 |
8 |
03 |
Skatt, tull och exekution |
10 783 |
|
10 783 |
10 840 |
57 |
57 |
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
41 574 |
706 |
42 280 |
42 289 |
715 |
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
1 905 |
143 |
2 049 |
2 070 |
165 |
22 |
06 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
48 827 |
301 |
49 128 |
49 366 |
539 |
238 |
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
Internationellt bistånd |
32 357 |
2 321 |
34 679 |
31 971 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
19 420 |
24 443 |
43 863 |
41 251 |
21 832 |
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
69 238 |
1 905 |
71 143 |
63 371 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
109 868 |
480 |
110 348 |
105 614 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
36 184 |
|
36 184 |
35 928 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
barn |
87 129 |
|
87 129 |
86 106 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jämställdhet och nyanlända |
|
|
|
|
|
|
13 |
invandrares etablering |
21 070 |
227 |
21 297 |
19 200 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
79 681 |
78 977 |
72 531 |
|||
15 |
Studiestöd |
21 708 |
5 |
21 712 |
19 486 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
69 452 |
68 545 |
66 120 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
13 695 |
233 |
13 928 |
13 918 |
224 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, |
|
|
|
|
|
|
|
byggande samt konsumentpolitik |
7 064 |
6 564 |
3 119 |
|||
19 |
Regional tillväxt |
3 256 |
5 |
3 261 |
2 614 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
7 662 |
177 |
7 839 |
7 299 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
2 812 |
|
2 812 |
2 721 |
||
22 |
Kommunikationer |
54 122 |
53 675 |
50 087 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
livsmedel |
18 920 |
6 |
18 926 |
15 898 |
||
24 |
Näringsliv |
5 998 |
5 892 |
5 891 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
93 398 |
|
93 398 |
93 350 |
||
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
10 769 |
|
10 769 |
1 743 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
31 827 |
4 500 |
36 327 |
30 350 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändringar av anslagsbehållningar |
|
|
3 143 |
3 143 |
||
Summa |
|
923 107 |
33 074 |
956 181 |
900 839 |
||
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
10 768 |
|
10 768 |
14 764 |
3 996 |
3 996 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
|
0 |
1 792 |
1 792 |
1 792 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter i statens budget |
933 875 |
33 074 |
966 949 |
917 396 |
58
Utgifterna blev lägre än budgeterat trots att utgifterna för migration blev högre
Utgifterna i statens budget uppgick till 917 396 miljoner kronor. Det är 16 479 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 49 553 miljoner
kronor (5,1 procent) lägre än totalt |
anvisat. I |
||
budgeten beräknades |
anslagsbehållningarna |
||
(exkl. Statsskuldsräntor |
m.m.) |
öka |
med |
3 117 miljoner kronor, i |
stället ökade de |
med |
33 653 miljoner kronor.
Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än anvisat. Utgifterna för utgifts- område 8 Migration blev däremot 21 832 milj- oner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 2 612 miljoner kronor lägre än det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprung- liga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om.
Under 2015 beslutade regeringen om tidigareläggning av utgifter inom flera utgifts- områden. Dessa tidigareläggningar påverkar både jämförelsen med anvisade medel och med föregående år.
Anvisat 2016 finansierar tidigarelagd utbetalning 2015
Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 31 971 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 2 708 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. De medel som anvisades i statens budget för 2016 användes också för att finansiera det underskott som uppstod till följd av den tidigarelagda biståndsutbetalningen om 2 498 miljoner kronor 2015.
Utgifterna för migration 22 miljarder kronor högre än beräknat
Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgif- terna till 41 251 miljoner kronor, vilket är 21 832 miljoner kronor (112,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten för 2016. Anledningen är att det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under slutet av 2015 inte var känt när budgeten beräknades. I ändringsbudget anvisades 24 443 miljoner kronor utöver vad som anvisats i budget- propositionen för 2016.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Efterskottsbetalningar av assistansersättningen medförde lägre utgifter än budgeterat
För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 5 866 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den ur- sprungliga budgeten och 7 772 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att kostnaderna för assistansersättning blev 4 833 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget på grund av att Försäkringskassan införde efterskottsbetalningar per den 1 oktober 2016. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 824 miljoner kronor på ändringsbudget. Dessa medel användes för att täcka tidigare års underskott på anslaget. Skillnaden mellan utfallet och totalt anvisade medel på anslaget uppgick till 1 927 miljoner kronor 2016.
Lägre utgifter för sjukpenning är beräknat
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 105 614 miljoner kronor, vilket är 4 255 miljoner kronor lägre än riksdagen anvisade. Det beror på att färre personer fick sjukpenning och rehabiliteringspenning än beräknat i statens budget.
Lägre utgifter för föräldrapenning och bostadsbidrag än anvisat
För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utfallet 86 106 miljoner kronor, vilket är 1 023 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror framför allt på att utgifterna för föräldrapenning och bostadsbidrag blev lägre än beräknat.
Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 1 870 milj- oner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kommunerna har tagit emot färre nyanlända personer än beräknat. Även etableringsinsatserna för nyanlända blev lägre än beräknat.
Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 72 531 miljoner kronor, vilket är 7 151 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2016. Det beror på att volymerna för de nya insatserna extratjänster och traineejobb blev lägre än
59
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
beräknat. Det beror också på att färre personer än beräknat blev arbetslösa och att antalet beslut om lönebidrag blev lägre än beräknat.
Färre studiemedelstagare än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 486 miljoner kronor, vilket är 2 222 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att antalet studie- medelstagare blev lägre än beräknat.
Lägre utgifter för Utbildning och universitetsforskning än beräknat
För utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning uppgick utgifterna till 66 120 milj- oner kronor. Det är 3 333 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på att satsningar inom skolområdet inte kommit igång så fort som beräknat, dels på att medel omfördelats för att finansiera ökade utgifter inom andra områden och senarelagts.
Inga investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder och studentlägenheter har betalats ut
Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu- mentpolitik uppgick till 3 119 miljoner kronor och blev därmed 3 945 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror på att inga bidrag för investe- ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande samt renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden har betalats ut
Lågt ränteläge, senareläggningar och överklaganden medför lägre utgifter för Kommunikationer
Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommu- nikationer uppgick till 50 087 miljoner kronor, vilket är 4 035 miljoner kronor lägre än anvisat. En orsak till de lägre utgifterna är det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 907 miljoner kronor. Andra orsaker till att utfallet blev lägre är ersätt- ningar från medfinansiärer, senareläggningar i investeringsverksamheten och förseningar på grund av överklaganden av vägplaner och upp- handlingar med för få anbud. Även utgifterna för kollektivtrafiksatsningen Stadsmiljöavtal blev 404 miljoner kronor lägre än beräknat.
Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd och
Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 15 898 miljoner kronor. Det är 3 021 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på olika förseningar för utbetalningar av gårdsstöd och inom vissa delar av landsbygds- programmet.
Överkurser vid emission gav lägre räntekostnader
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 1 743 miljoner kronor, vilket är 9 026 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror på flera faktorer, men den största enskilda orsaken är att överkurser vid emission blev högre än beräknat i statens budget.
Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 30 350 miljoner kronor och är därmed 1 477 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 4 500 miljoner kronor för att betala Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Utgifterna för
60
Utfall för 2016 och 2015
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljoner kronor
|
|
|
Utfall |
Utfall |
Skillnad |
Utgiftsområde |
2016 |
2015 |
mot 2015 |
||
1 |
Rikets styrelse |
12 672 |
12 281 |
391 |
|
2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
finansförvaltning |
15 035 |
14 442 |
594 |
||
3 |
Skatt, tull och exekution |
10 840 |
10 754 |
86 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
Rättsväsendet |
42 289 |
40 429 |
1 860 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
2 070 |
1 934 |
136 |
|
6 |
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
krisberedskap |
49 366 |
48 271 |
1 096 |
||
7 |
Internationellt bistånd |
31 971 |
32 213 |
||
|
|
|
|
|
|
8 |
Migration |
41 251 |
18 725 |
22 526 |
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
omsorg |
63 371 |
64 979 |
|||
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
|
och funktionsnedsättning |
105 614 |
102 603 |
3 011 |
||
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
35 928 |
38 136 |
||
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer |
|
|
|
|
och barn |
86 106 |
82 931 |
3 176 |
||
13 |
Jämställdhet och nyanlända |
|
|
|
|
invandrares etablering |
19 200 |
15 362 |
3 838 |
||
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
72 531 |
64 971 |
7 560 |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
19 486 |
19 216 |
270 |
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
universitetsforskning |
66 120 |
62 954 |
3 166 |
||
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
fritid |
13 918 |
13 281 |
638 |
||
|
|
|
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, |
|
|
|
|
bostadsförsörjning och byggande |
|
|
|
||
samt konsumentpolitik |
3 119 |
1 074 |
2 045 |
||
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
2 614 |
2 243 |
371 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
7 299 |
5 938 |
1 360 |
|
21 |
Energi |
2 721 |
2 291 |
431 |
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
50 087 |
47 242 |
2 845 |
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
livsmedel |
15 898 |
13 398 |
2 501 |
||
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
5 891 |
5 475 |
416 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
93 350 |
102 037 |
||
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
1 743 |
21 936 |
||
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
30 350 |
44 232 |
||
|
|
|
|
||
Summa |
900 839 |
889 345 |
11 494 |
||
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 764 |
10 094 |
4 670 |
||
|
|
|
|
||
Kassamässig korrigering |
1 792 |
9 052 |
|||
Summa utgifter i statens budget |
917 396 |
892 179 |
25 216 |
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Högre utgifter för migration, men lägre utgifter för
statsskuldsräntorna |
|
|
|
|
Utgifterna i |
statens |
budget |
ökade |
med |
25 216 miljoner kronor |
(2,8 procent) |
mellan |
||
2015 och 2016. Utgifterna för |
utgiftsområde |
|||
8 Migration |
blev 22 526 miljoner |
kronor |
(120,3 procent) högre än 2015. Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Sam- tidigt minskade utgifterna för andra utgifts- områden. Utgifterna för utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. minskade med 20 193 milj- oner kronor (92,1 procent).
Utgifterna för ensamkommande barn och unga ökade med 353 procent
Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 41 251 miljoner kronor. Ökningen uppgår till 22 526 miljoner kronor (120,3 procent) och beror framför allt på att ersättningar och bostadskostnader till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 20 804 miljoner kronor (167,7 procent). Det är till största delen ersätt- ningar till kommunerna för placering av ensam- kommande barn och unga som ökade. De ökade med 19 198 miljoner kronor (353,2 procent). Även förvaltningsutgifterna för Migrations- verket ökade. De ökade med 1 257 miljoner kronor (27,2 procent).
Ökade utgifter för sjukpenning
Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 3 011 miljoner kronor (2,9 procent) högre än 2015. Ökningen beror bl.a. på att fler har fått sjukpenning och att fler har fått sjukpenning under en längre tid under 2016.
Utgifterna för garantipension och änkepension minskade
Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 2 208 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2015. Utgifterna för Garantipension till ålderspension blev 1 649 miljoner kronor (10,5 procent) lägre efter- som antalet pensionärer som fick garantipension blev lägre. Dessutom blev Efterlevandepensioner till vuxna 508 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än föregående år.
Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 3 176 miljoner kronor (3,8 procent). Utgifterna
61
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
för föräldraförsäkringen ökade med 1 906 milj- oner kronor (4,6 procent), eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev högre än 2015. Utgifterna för barnbidrag ökade med 585 miljoner kronor (2,3 procent) eftersom antalet barn ökade.
Fler kommunmottagna ger högre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 3 046 miljoner kronor (34,0 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända 2016 jämfört med föregående år.
Ändrade redovisningsprinciper visar högre utgifter men också högra inkomster
Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 560 miljoner kronor (11,6 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att Nystartsjobb och stöd för yrkes- introduktionsanställningar fr.o.m. 2016 redo- visas som utgifter i stället för minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Dessa utgifter uppgick 2016 till 6 402 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade med 687 miljoner kronor (9,2 procent). En stor del av detta beror på arbete med etableringsuppdraget för personer som är nya i Sverige. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 417 miljoner kronor (1,4 procent) eftersom antalet personer som fick arbetslöshetsersättning minskade.
Satsningar inom utbildningsområdet medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 3 166 miljoner kronor (5,0 procent). Den enskilt största orsaken till det högre utfallet är det nya anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner – under vilket medel bl.a. finns för satsningen Lärarlönelyftet som inleddes hösten 2016 där utgifterna uppgick till 2 581 miljoner kronor. Hela detta belopp kan inte hänföras som förändring mellan åren då det skett förändringar i anslagsstrukturen. Ut- gifterna under anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
ökade med 675 miljoner kronor (17,2 procent).
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande bidrog till högre utgifter
Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 045 miljoner
kronor (190,4 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att staten har lämnat stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande med 1 850 miljoner kronor.
Väginvesteringarna ökade
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 845 miljoner kronor (6,0 procent). Av ökningen beror 1 486 miljoner kronor på att Sjöfartsstöd fr.o.m. 2016 redovisas som utgifter i stället för som minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Större väginvesteringar enligt nationell plan ökade med 1 101 miljoner kronor (46,5 procent) medan de större järnvägsinvesteringarna enligt nationell plan minskade med 607 miljoner kronor (7,3 procent). Utfallet för anslagen Trängselskatt i Stockholm och Göteborg ökade tillsammans med 418 miljoner kronor (31,0 procent).
Uppsnabbad process för utbetalning av
Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel ökade utgifterna 2 501 milj- oner kronor (18,7 procent). Det beror dels på att utbetalningarna inom landsbygdsprogrammet för programperioden
Bidrag till kommunerna minskade med knappt 9 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 8 687 miljoner kronor (8,5 procent). Det beror framför allt på att kommunerna i december 2015 fick ett till- fälligt stöd med 9 800 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande under hösten 2015. Dessa medel avsågs även täcka kostnader under 2016.
Räntor på statsskulden knappt två miljarder kronor
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 20 193 miljoner kronor (92,1 procent). Det beror på flera faktorer. Valutakursvinster bidrog till lägre utgifter med 12 722 miljoner kronor och räntor på lån i svenska kronor blev 8 626 miljoner kronor lägre än 2015.
Förtida betalning av
Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 13 882 miljoner kronor
62
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
(31,4 procent) lägre än 2015. Under 2015 gjorde Sverige en förtida betalning till Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret på 6 700 miljoner kronor, som avsåg del av BNI- avgiften för 2016. Detta påverkar jämförelsen mellan åren med 13 400 miljoner kronor.
Refinansiering av lånen till Riksbanken medför ökade utgifter
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4 670 miljoner kronor (46,3 procent) högre 2016 jämfört med 2015. Det beror bl.a. på refinansieringen av lånen till Riksbanken som ökade nettoutlåningen med 4 207 miljoner kronor 2016.
Förtida betalning till EU ökade posten Kassamässig korrigering
Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 9 052 miljoner kronor högre 2016 än 2015. Det beror till största delen på att tidpunkten för redovisning mot anslaget för Avgiften till Europeiska unionen skiljer sig från tidpunkten då kommissionen rekvirerar medel från kommissionens konto i Riksgäldskontoret.
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016
Miljarder kronor
|
|
Volym1 |
Makro- |
|
Övrigt2 |
|
Totalt |
förutsättningar |
Beslut |
||
Utgiftsområden, |
|
|
|
|
|
exklusive räntor3 |
8,0 |
5,1 |
|||
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
m.m. |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
||
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning4 |
5,8 |
0,0 |
5,0 |
0,0 |
0,8 |
Summa utgifter |
8,0 |
5,1 |
1Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styck - kostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makro - ekonomiska förutsättningarna.
2Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
3Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
4Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 8,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det förklaras av att antalet asylsökande oväntat blev
2.3.2Förklarande faktorer till avvikelserna mycket stort under slutet av 2015. Det medförde
mot budgeten
Utgifterna i statens budget blev 16,5 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgälds- kontorets nettoutlåning. Resultatet samman- fattas i följande tabell och kommenteras därefter.
i sin tur att det genomsnittliga antalet inskrivna asylsökande i Migrationsverkets mottagnings- system 2016 uppgick till ca 157 000 vilket är ca 79 000 fler än vad som beräknades i budgeten för 2016. Av den anledningen blev utgifterna under utgiftsområde 8 Migration ca 21,3 milj- arder kronor högre än i den beslutade budgeten till följd av volymförändringar.
De högre utgifterna för migration motverkas av lägre volymrelaterade utgifter på andra områden. Färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2016, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 4,4 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Från den 1 oktober 2016 infördes efterskottsbetalning av assistansersättningen, vilket är den huvudsakliga förklaringen till lägre utgifter under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg med ca 4,6 miljarder kronor under denna kategori. Vidare fick en lägre andel av de studerande studiemedel, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 15
63
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Studiestöd blev ca 2,2 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska
förutsättningar medförde |
att utgifterna blev |
9,3 miljarder kronor lägre än i statens budget. |
|
Den största skillnaden återfinns på anslaget |
|
för statsskuldsräntor som |
blev 9,0 miljarder |
kronor lägre till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på betydligt lägre räntor jämfört med budgeten (framför allt långa) samt valutakursvinster som påverkade ränteanslaget i samma riktning.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 5,0 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medförde att Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret ökade 4,8 miljarder kronor mer än beräknat när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs.
Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,3 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på den makroekonomiska utvecklingen. Den viktigaste förklaringen är att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv blev 5,3 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av att antalet personer i de arbetsmarknadspolitiska insatserna extratjänster och traineejobb inte blivit så många som budgeterades, samt att färre personer var arbets- lösa.
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
utfall |
|
Utfall |
SB |
Utfall |
2016- |
|
2015 |
2016 |
2016 |
SB 2016 |
Procentuell förändring från |
|
|
|
|
föregående år: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP (fasta priser) |
4,1 |
2,8 |
3,3 |
0,5 |
|
|
|
|
|
KPI (årsgenomsnitt)1 |
0,0 |
1,0 |
1,0 |
0,0 |
Antal sysselsatta, |
1,4 |
1,5 |
1,5 |
0,0 |
Nivåer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet, |
|
|
|
|
procent av arbetskraften1,2 |
7,4 |
7,1 |
6,9 |
|
SEK/Euro, årsgenomsnitt3 |
9,36 |
9,30 |
9,46 |
0,16 |
SEK/USD, årsgenomsnitt3 |
8,43 |
8,20 |
8,56 |
0,36 |
0,4 |
||||
|
|
|
|
|
årsgenomsnitt3 |
0,1 |
1,0 |
1Källa: Statistiska centralbyrån.
2Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.
3Källa: Riksbanken.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 5,1 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vår- ändringsbudget för 2016 och Höständrings- budget för 2016. Sammantaget uppgår anslags- förändringarna till 33,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 5,1 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Reste- rande del av anlagsförändringarna, ca 27,9 milj- arder kronor, utgjordes av medel som i ändringsbudget föreslogs tillföras främst regel- styrda transfereringsanslag till följd av för- ändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makro- ekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. För mer information om vilka förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100 tabell 6.10) och Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 tabell 8.15).
64
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 20,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 21,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Av dessa är 12,0 miljarder kronor en följd av den tidigareläggning av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen beslutade om i slutet av 2015.
Tabell 2.26 Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016
Miljarder kronor
|
|
|
Tidigareläggning 2015 |
7 |
Internationellt bistånd |
2,5 |
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
1,8 |
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
1,0 |
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
6,7 |
|
|
|
||
Totalt |
12,0 |
||
|
|
|
|
Vidare blev utgifterna inom flera utgiftsområden lägre än anvisat i statens budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i första hand följande utgiftsområden:
–9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
–13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
–16 Utbildning och universitetsforskning
– |
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, |
|
byggande samt konsumentpolitik |
–22 Kommunikationer
–23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.
Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassa- mässig korrigering) blev 0,8 miljarder kronor högre av övriga orsaker. Det innefattar bl.a. att den kassamässiga korrigeringsposten för EU- avgiften påverkades av två beslut som verkade åt olika håll. Den blev 6,7 miljarder kronor högre till följd av tidigareläggningen i slutet av 2015 av en del av
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
början av 2017 medan den till stor del resulterade i ett lägre lånebehov redan i slutet av 2016 till följd av att kommissionen då minskade sina uttag från kontot för
2.3.3Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2016 har regeringen beslutat om indrag- ning av anslagsmedel om totalt 23 342 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2015. Det är 7 694 miljoner kronor mindre än 2015. De 30 största indragningarna, som över- steg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2016. I tabell 2.27 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör |
||
anslagssparande |
|
|
Den största |
indragningen, |
som uppgick till |
7 374 miljoner |
kronor, avser |
räntor på stats- |
skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-
ersättning och |
aktivitetsstöd |
och uppgick |
till |
2 303 miljoner |
kronor. Båda |
är indragning |
av |
anslagssparande. |
|
|
65
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.27 Indragningar 2016
Miljoner kronor
UO Anslag |
|
Indragning |
|
6 |
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
899 |
|
|
|
|
8 |
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
118 |
|
|
|
|
8 |
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
128 |
8 |
1:8 |
Från |
|
|
|
asylsökande och flyktingar |
159 |
9 |
1:4 |
Tandvårdsförmåner |
514 |
|
|
|
|
9 |
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
189 |
|
|
|
|
9 |
1:7 |
Sjukvård i internationella förhållanden |
155 |
10 |
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
267 |
|
|
|
|
10 |
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
124 |
|
|
|
|
12 |
1:2 |
Föräldraförsäkring |
300 |
13 |
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
533 |
|
|
|
|
13 |
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända |
|
|
|
invandrare |
342 |
|
|
|
|
13 |
1:4 |
Ersättning för insatser för vissa nyanlända |
|
|
|
invandrare |
462 |
|
|
|
|
14 |
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och |
|
|
|
aktivitetsstöd |
2 303 |
|
|
|
|
14 |
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska |
|
|
|
program och insatser |
763 |
|
|
|
|
14 |
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
552 |
|
|
|
|
14 |
1:6 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
|
|
|
159 |
|
|
|
|
|
14 |
1:11 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
544 |
15 |
1:2 |
Studiemedel |
1 610 |
|
|
|
|
16 |
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan |
|
|
|
pedagogisk verksamhet |
717 |
|
|
|
|
16 |
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan |
|
|
|
pedagogisk verksamhet, m.m. |
145 |
|
|
|
|
16 |
1:14 |
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
129 |
|
|
|
|
16 |
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och |
|
|
|
högskolor |
104 |
|
|
|
|
19 |
1:3 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
|
(2015) |
perioden |
199 |
|
|
|
|
|
19 1:4 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
|
|
|
|
perioden |
153 |
|
|
|
|
23 |
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
170 |
23 |
1:14 |
Från |
|
|
|
till fisket m.m. |
103 |
|
|
|
|
23 |
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
931 |
|
|
|
|
23 |
1:19 |
Från |
|
|
|
landsbygdens miljö och struktur |
667 |
|
|
|
|
26 |
1:1 |
Räntor på statsskulden |
7 374 |
|
|
|
|
|
|
Övriga indragningar |
2 529 |
|
|
|
|
Summa |
|
23 342 |
2.3.4Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag till- fälligt överskridas genom att en kredit, mot- svarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om sex medgivna överskridanden för 2016. Av dessa utnyttjades fyra.
Tabell 2.28 Medgivna överskridanden 2016
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utnyttjat |
|
|
|
Medgivet |
medgivet |
UO Anslag |
|
överskridande |
överskridande |
|
4 |
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
20 |
|
4 |
1:13 |
Kostnader för vissa |
|
|
|
|
skaderegleringar m.m. |
12 |
|
8 |
1:6 |
Offentligt biträde i |
|
|
|
|
utlänningsärenden |
118 |
102 |
|
|
|
|
|
23 |
1:6 |
Bekämpande av |
|
|
|
|
smittsamma |
|
|
|
|
husdjurssjukdomar |
24 |
12 |
|
|
|
|
|
23 |
1:12 |
Finansiella korrigeringar |
|
|
|
|
m.m. |
31 |
31 |
|
|
|
|
|
24 |
1:21 |
Finansiering av |
|
|
|
|
rättegångskostnader |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Summa |
|
205 |
146 |
|
|
|
|
|
|
I statens budget anvisades 128 miljoner kronor på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Regeringen medgav i beslut den 22 december 2016 att anslaget fick överskridas med 118 mil- joner kronor (Ju2016/08462/LP). Hela anslags- krediten på 43,4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 102,3 miljoner kronor.
I statens budget anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 1:6 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017
66
att anslaget fick överskridas med 23,6 miljoner
kronor |
(N2016/07879/SUN, |
N2017/00416/SUN och |
N2017/00825/SUN). |
Hela anslagskrediten på |
7,2 miljoner kronor |
utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 12,2 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet och anslagskrediten användes för särskilda undersökningar för bl.a. zoonoser dvs. sjukdomar eller smittämnen som kan spridas mellan djur och människor.
I statens budget anvisades 75,5 miljoner kronor på anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 75 miljoner kronor. Utgifterna för finansiella korrigeringar blev högre än beräknat efter kommissionens revision av Sveriges nyttjande av EU:s jord- bruksfonder och EU:s fiskefond, bl.a. revision av arealstöd. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017 att anslaget fick överskridas med
31,2 miljoner kronor |
(N2016/07879/SUN, |
N2017/00416/SUN och |
N2017/00825/SUN) |
och av det medgivna överskridandet utnyttjades 31,1 miljoner kronor.
I statens budget anvisades 18 miljoner kronor på anslaget 1:21 Finansiering av rättegångs- kostnader som ligger inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 8 december 2016 att anslaget fick överskridas med 0,445 miljoner kronor (N2016/07479). Anslaget hade ingen anslagskredit och av det medgivna överskridandet utnyttjades 0,445 mil- joner kronor.
2.4Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ur- sprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2016 med utfallet 2015. I de fall förklaringarna samman- faller görs analysen samlat, under utgifts- området. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndi- ganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndi- ganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2016 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2016 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).
67
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.29 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2016 |
2016 |
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
867 |
- |
869 |
1 |
0,2 |
876 |
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
715 |
- |
721 |
5 |
0,8 |
701 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
100 |
- |
68 |
87 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 099 |
6 |
7 091 |
6 834 |
||
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 595 |
43 |
2 615 |
20 |
0,8 |
2 543 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
58 |
19 |
76 |
18 |
30,7 |
53 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8:1 |
Presstöd |
567 |
- |
519 |
487 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
715 |
3 |
713 |
700 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
12 717 |
71 |
12 672 |
12 281 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 12 672 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 391 miljoner kronor (3,2 procent).
Regeringskansliets utgifter ökade
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 091 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2015 blev utfallet 257 miljoner kronor högre.
Utgifterna för presstöd lägre än anvisat i statens budget, utvecklingsstöd nytt för året
Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 519 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till stor- stadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant.
Jämfört med 2015 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 32 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Ökningen beror främst på den höjning av stödbeloppen för hög- och medelfrekventa tidningar som infördes vid årsskiftet och införandet av ett nytt utvecklingsstöd.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
171 |
129 |
|
|
|
|
8:1 |
Presstöd |
70 |
3 |
|
|
|
|
Summa |
|
241 |
132 |
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 241 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 132 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandet och de utestående åtagandena uppgick till 109 miljoner kronor.
68
Garantier
Tabell 2.31 UO 1 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående |
|
|
åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Kreditgarantier till |
50 |
1 |
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor
Inomstatliga lån
Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Riksdagsförvaltningens |
|
|
investeringar som används i |
|
|
verksamheten |
100 |
64 |
|
|
|
Riksdagsförvaltningens investeringar |
|
|
i fastigheter och tekniska |
|
|
anläggningar |
500 |
386 |
|
|
|
Summa |
600 |
450 |
|
|
|
Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2016 var 450 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Sametinget
Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Sametinget har betalat mötesersättningar till nämndledamöter vid annan myndighet och till styrelseledamöter i annan organisation. Utbe- talningarna om totalt ca 150 000 kronor har belastat anslaget 3.1 Sametinget, ap. 1, under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och är inte i överensstämmelse med Sametingets instruktion och regleringsbrevets villkor för anslaget. Sametinget har därigenom inte använt anslag i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Örebro län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Myndigheten har felaktigt belastat anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m., ap. 14, under utgifts- område 1 Rikets styrelse med kostnader om 2 200 000 kronor avseende ombyggnation och renoveringsarbeten i en fastighet som myndig- heten hyr. Dessa kostnader borde enligt 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisats som förbättrings- utgifter på annans fastighet och finansierats via lån i Riksgäldskontoret i enlighet med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Den felaktiga anslagsbelastningen uppgår där- med till 2 160 000 kronor. Eftersom myndig- heten har ett anslagssparande på 3 procent skulle beloppet ha återbetalats och en indragning av anslagsmedel skulle ha gjorts 2017.
69
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.33 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2016 |
2016 |
2016 |
2016 |
2016 |
2015 |
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
12 426 |
|
12 475 |
49 |
0,4 |
12 135 |
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
552 |
|
571 |
18 |
3,3 |
545 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
491 |
|
493 |
2 |
0,4 |
445 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
2 |
213 |
211 |
208 |
8 794,6 |
2 |
|
Övriga anslag |
1 340 |
2 |
1 286 |
1 314 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
14 812 |
215 |
15 035 |
223 |
1,5 |
14 442 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 15 035 miljoner kronor och blev därmed 223 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 593 miljoner kronor (4,1 procent) högre.
Utfallet för statliga tjänstepensioner något högre än budgeterat och högre än 2015
Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 12 475 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Under 2016 har utbetalningarna kopplade till de statliga tjänstepensionsavtalen PA 16 och PA 03 varit högre än beräknat och högre än föregående år. Tjänstepensionsavtalet PA 16 ersätter det förra avtalet PA 03 som reglerar ålderspension, sjukpension och efter- levandepension. Även utgifterna för premie- befrielse blev högre till följd av effekterna av arbetet med efterskydd. Under våren 2016 togs ett nytt systemstöd i drift som möjliggjorde att rätt till efterskydd kunde tillämpas både löpande och retroaktivt. Även detta ledde till högre utfall 2016.
Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av kapitaltillskott till AIIB
Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 213 miljoner kronor med anledning av beslut om kapitaltillskott till Asiatiska banken
för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Kapital- tillskottet uppgick till 209 miljoner kronor. Tillskottet sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Det betalas in genom fem lika stora årliga utbetalningar. Sverige med- verkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av AIIB tillsammans med 56 andra länder.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
30 |
45 |
|
|
|
|
1:16 |
Finansmarknads- |
|
|
|
forskning |
76 |
35 |
|
|
|
|
Summa |
|
106 |
80 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 106 miljoner kronor. Totalt har 80 miljoner kronor utnyttjats 2016. Bemyndigandet för anslag 1:10 Bidrags- fastigheter har överskridits med 15 miljoner kronor. Det avser åtaganden för projektstart av Stockholms slotts fasader, för vilka Statens fastighetsverk inte har begärt ett utökat bemyndigande.
70
Utlåning
Tabell 2.35 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
Låneram |
Lån |
Riksbanken 1 |
|
257 104 |
Kredit till Irland 2 |
EUR 600 |
5 749 |
Summa |
|
262 853 |
1Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
2prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209 och prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.
Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 749 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 222 664 miljoner kronor, utan valutaom- värdering vid utgången av 2016. Jämfört med 2015 ökade utlåningen till Riksbanken med 16 050 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken skiljer sig även från redovisat belopp i avsnitt 3 not 29. Det beror på att lånet till Riksbanken redovisas till nominellt värde i tabell 2.35, dvs. statspapperets återbetalningsvärde till aktuell växelkurs, medan lånet i avsnitt 3 not 29 redovisas till anskaffningsvärde till aktuell växelkurs.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Garantier
Tabell 2.36 UO 2 Garantier
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Utestående |
åtaganden |
|
|
åtaganden |
utländsk |
Garanti |
Garantiram |
valuta |
|
Insättningsgarantin 1 |
Obegränsad |
1 665 945 |
|
Garanti till insättare i |
|
|
|
utländska instituts filialer i |
|
|
|
Sverige 2 |
Obegränsad |
|
|
Investerarskyddet 3 |
Obegränsad |
|
|
Garantier till banker m.m. |
|
|
|
för skuldförbindelser 4 |
Obegränsad |
|
|
Garantikapital i Europeiska |
|
|
|
investeringsbanken (EIB) 5 |
EUR 6 565 |
62 804 |
6 565 |
Garantikapital i Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken (NIB) 6 |
EUR 1 963 |
18 783 |
1 963 |
Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken, |
|
|
|
projektinvesteringslån 7 |
EUR 671 |
4 636 |
485 |
Garantikapital i Europeiska |
|
|
|
utvecklingsbanken (EBRD) 8 |
EUR 542 |
5 181 |
542 |
Garantikapital till |
|
|
|
Europarådets ut- |
|
|
|
vecklingsbank (CEB) 9 |
EUR 124 |
1 184 |
124 |
Pensionsgaranti (inkl. |
|
|
|
efterborgen) Akademiska |
|
|
|
Hus 10 |
Obegränsad |
66 |
|
A/O Dom Shvetsii 11 |
100 |
0 |
0 |
Garantiram |
|
|
|
stabilitetsfonden |
750 000 |
|
|
Garantiram |
|
|
|
resolutionsfonden |
200 000 |
|
|
Garantikapital Asiatiska |
|
|
|
banken för infra- |
|
|
|
strukturinvesteringar |
USD 504 |
4 585 |
|
|
|
|
|
Summa |
|
1 763 183 |
|
1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2016.
2Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.
3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Upphävd 2016.
5Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200 .
6Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
7Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.
8Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139 .
9Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104 .
10I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade ri ksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.
11Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75 .
Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016.
EUR=9,5669
71
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Inomstatliga lån
Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Statens fastighetsverks |
|
|
investeringar i fastigheter |
14 300 |
12 497 |
|
|
|
Statens järnvägars långfristiga lån |
|
|
exkl. finansiell leasing 1 |
2 915 |
1 060 |
Fortifikationsverkets investeringar i |
|
|
mark, anläggningar och lokaler |
11 700 |
10 753 |
|
|
|
Riksrevisionen – anläggnings- |
|
|
tillgångar som används i |
|
|
verksamheten |
15 |
7 |
|
|
|
7 |
|
|
anläggningstillgångar som används i |
|
|
verksamheten |
2 500 |
0 |
Summa |
31 430 |
24 317 |
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135 . |
|
||||
Riksdagen |
har |
beslutat |
om |
låneramar |
på |
31 430 miljoner |
kronor |
inom |
utgiftsområdet. |
||
Utestående |
lån |
vid utgången |
av 2016 |
var |
|
24 317 miljoner kronor. |
|
|
|
Övriga krediter
Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Insättningsgarantin1 |
Obegränsad |
0 |
Investerarskyddet 2 |
Obegränsad |
0 |
Garantier till banker m.m. för |
|
|
skuldförbindelser 3 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av kapitalgarantier |
|
|
till internationella finansiella |
|
|
institutioner 4 |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av |
|
|
Riksgäldskontorets garantier (ordinarie |
|
|
garantireserv) 5 |
Obegränsad |
0 |
För Riksgäldskontorets |
|
|
utlåningsverksamhet 6 |
Obegränsad |
0 |
7 |
40 |
0 |
|
|
|
Kammarkollegiets behov av likviditet |
|
|
för inrättande av nya myndigheter |
250 |
0 |
|
|
|
Statens tjänstepensionsverk - behov av |
|
|
likviditet i pensionshanteringen |
100 |
0 |
|
|
|
Kammarkollegiets kredit för statliga |
|
|
försäkringssystemet 7 |
100 |
0 |
Stabilitetsfonden |
50 000 |
0 |
|
|
|
Resolutionsreserven |
100 000 |
0 |
Summa |
|
0 |
1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
4Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
5Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
6Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier.
7Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 .
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Normeringen avseende redovisning av An- delar i hel- och delägda bolag ger inte tillräckliga förutsättningar för att, i rimlig tid innan avlämnande av revisionsberättelsen, säkerställa tillräckliga och ändamålsenliga underlag för att redovisningen ska kunna bedömas om denna överensstämmer med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och tillämpliga föreskrifter samt ger en rättvisande bild per den 31 december.
Kammarkollegiet har vid beaktande av preferensaktier, emitterade under perioden 2013
72
och 2014 justerat innehavet i SAS AB med ett för lågt belopp om 149 000 000 kronor. Efter att innehavet omvärderats från kapitalandels- metoden till anskaffningsvärde upptaget till rådande marknadsvärde för innehavet får detta som effekt att de finansiella intäkter som redovisas i resultaträkningen borde ha varit 149 000 000 kronor högre.
I årsredovisningen som lämnades till rege- ringen den 22 februari 2017 saknas en komplett anslagsredovisning enligt 2 kap. 4 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag.
Statens fastighetsverk
Riksrevisionen har dragit slutsatsen att det råder flera osäkerhetsfaktorer som tillsammans gör att de inte har kunnat bilda sig en uppfattning om årsredovisningen avseende 2016 innehåller väsentliga felaktigheter eller inte. Följaktligen avstår Riksrevisionen från att uttala sig om årsredovisningen.
Riksrevisionens ansvar är att uttala sig om årsredovisningen. Vid tidpunkt för avlämnande av revisionsberättelsen är myndighetens före detta generaldirektör och en fastighetsdirektör föremål för utredning för misstanke om grov trolöshet mot huvudman. Misstankarna avser brott som utreds som grovt brott. När revisorn har betydande tvivel avseende myndighets- ledningens eller styrelsens kompetens eller hederlighet behöver revisorn överväga att avgå från revisionsuppdraget. Riksrevisionen kan inte avgå från ett revisionsuppdrag. Det är inte Riksrevisionens uppgift att utreda eventuella oegentligheter som uppdagats. Revisions- berättelsen ska dessutom enligt lag avlämnas vid ett tillfälle när det fortfarande inte finns tillräckliga revisionsbevis för att det inte förekommit väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter under 2016. Det råder även osäkerhet om före detta generaldirektören har utövat erforderlig tillsyn över myndigheten för att förhindra väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller fel.
Till följd av ovanstående bedömer Riksrevisionen att de inte kan förlita sig på den före detta generaldirektörens förmåga i detta fall. Sammantaget medför dessa osäkerhetsfaktorer att Riksrevisionen inte har kunnat bilda sig en uppfattning om huruvida årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter. När Riksrevisionen avstår från att uttala sig om
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
årsredovisningen avstår de även från att uttala sig om ledningens efterlevnad av tillämpliga före- skrifter för användning av anslag och inkomster och bedömning av intern styrning och kontroll.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Statistiska centralbyrån redovisar i årsredo- visningen en omsättning för avgiftsområdet Officiell statistik på 129 200 000 kronor under
2016 och ett |
ackumulerat |
underskott |
om |
|
48 400 000 kronor per den 31 december 2016. |
|
|||
För Övriga uppdrag redovisar Statistiska |
||||
centralbyrån |
en |
omsättning |
på |
|
314 300 000 kronor |
under |
2016 och |
ett |
|
ackumulerat överskott på 81 800 000 |