2017 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 2016/17:100

Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition 2016/17:100

2017 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 april 2017

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2018.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppfölj- ning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................			8
Diagramförteckning ............................................................................................................			11
1	Förslag till riksdagsbeslut .........................................................................................		17
2	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ...............................		21
	2.1	Samhällsbygge för trygghet och hållbar utveckling .................................	21
	2.2	Svensk ekonomi utvecklas starkt ..............................................................	24
	2.3	Förutsättningar för den ekonomiska politiken ........................................	26
	2.4	Arbetslösheten ska fortsatt minska ..........................................................	33
	2.5	Högre kvalitet i skola och välfärd .............................................................	37
	2.6	Klimatomställningen ska gå snabbare .......................................................	41
	2.7	Ökad trygghet och säkerhet ......................................................................	46
3	Den makroekonomiska utvecklingen.......................................................................		51
	3.1	Utvecklingen i omvärlden 2017 och 2018 ................................................	51
	3.2	Utvecklingen i Sverige 2017 och 2018 ......................................................	54
	3.3	Utvecklingen under 2019 och 2020 ..........................................................	59
	3.4	Nya mått på välstånd .................................................................................	61
	3.5	Osäkerhet i prognosen och alternativa scenarier .....................................	62
	3.6	Utvecklingen enligt andra bedömare ........................................................	65
	3.7	Prognosrevideringar...................................................................................	66
	3.8	Utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten .........................................	67
4	De budgetpolitiska målen .........................................................................................		71
	4.1	Uppföljning av målet för det finansiella sparandet ..................................	72

4.2Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå

		för 2020.......................................................................................................	74
	4.3	Uppföljning av det kommunala balanskravet...........................................	78
	4.4	Uppföljning av målen i stabilitets- och tillväxtpakten.............................	79
	4.5	Ändringar i det budgetpolitiska ramverket ..............................................	80
5	Inkomster...................................................................................................................		91

5.1Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget

		för 2017 .......................................................................................................	91
	5.2	Offentliga sektorns skatteintäkter ............................................................	92
	5.3	Statens inkomster .......................................................................................	99
	5.4	Uppföljning av statens inkomster 2015 – 2020 ........................................	102
6	Utgifter	....................................................................................................................	109
	6.1 ...............................	Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid	112

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

6.2

Utgiftsprognos för 2017...........................................................................

121

6.3Förändring av de takbegränsade utgifterna 2018–2020 sedan

		budgetpropositionen för 2017 .................................................................	124
7	Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld .................		129
	7.1	Budgeteffekter av regeringens förslag och aviseringar ...........................	130
	7.2	Den offentliga sektorns finanser .............................................................	132
	7.3	Nettoförmögenheten och skuldutvecklingen .........................................	142
	7.4	Finansiellt sparande enligt olika bedömare .............................................	146
	7.5	Uppföljning av statens budgetsaldo ........................................................	147
	7.6	Uppföljning av offentliga sektorns finanser ...........................................	147
8	Kommunsektorns finanser och sysselsättning .......................................................		153
	8.1	Kommunerna och landstingen – en viktig del i svensk ekonomi ..........	154
	8.2	Kommunsektorns resultat........................................................................	154
	8.3	Kommunsektorns tillgångar och skulder ................................................	157
	8.4	Kommunsektorns finanser 2016–2020....................................................	161
9	Utmaningar för sysselsättningspolitiken................................................................		171
	9.1	Regeringens prioriteringar och mål för sysselsättningspolitiken ..........	171
	9.2	Positiv utveckling på arbetsmarknaden ...................................................	172
	9.3	Arbetslösheten är alltmer ojämnt fördelad .............................................	174
	9.4	Internationell utblick................................................................................	179
	9.5	Utmaningarna för lägre arbetslöshet och ökad sysselsättning ..............	181
10	Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet...........................................		185
	10.1	Finanspolitiken står inför flera utmaningar ............................................	186
	10.2	Ett scenario för utvecklingen på lång sikt ...............................................	191
	10.3	Förutsättningarna kan ändras ..................................................................	200

10.4Känsligheten i beräkningarna och jämförelse med föregående

		hållbarhetsbedömning ..............................................................................	209
	10.5	Andra bedömningar av den finansiella hållbarheten...............................	211
	10.6	En sammantagen bedömning av finanspolitikens långsiktiga
		hållbarhet...................................................................................................	212
11	Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden ..................		217
Fördjupningsrutor
God utveckling på arbetsmarknaden och allt starkare offentliga finanser........................			29
Inkluderande och hållbar tillväxt.........................................................................................			32
Klimatklivet		......................................................................................................................	45
Den demografiska utvecklingen i kommunsektorn 2000–2016 ......................................			160
Regeringens syn på 2015 års Långtidsutredning ..............................................................			201

	P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0
Bilagor
Bilaga 1	Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser
Bilaga 2	Fördelningspolitisk redogörelse
Bilaga 3	Miljö
Bilaga 4	Nya mått på välstånd

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Tabellförteckning
Tabell 2.1	Makroekonomiska nyckeltal ......................................................................	24
Tabell 2.2	Välståndsindikatorer...................................................................................	26
Tabell 2.3	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser .......................................	28
Tabell 3.1	Prognoser för omvärlden ...........................................................................	53
Tabell 3.2	BNP .............................................................................................................	55
Tabell 3.3	Arbetsmarknad ...........................................................................................	56
Tabell 3.4	Inflation och löner ......................................................................................	58
Tabell 3.5	Räntor och växelkurser...............................................................................	59
Tabell 3.6	Makroekonomiska nyckeltal ......................................................................	60
Tabell 3.7	Alternativa scenarier: 1 Krisande banksystem i EU och 2 Starkare
	investeringskonjunktur i euroområdet......................................................	65
Tabell 3.8	Jämförelse mellan olika bedömares prognoser .........................................	66
Tabell 3.9	Jämförelse mellan regeringens senaste prognoser ....................................	67
Tabell 3.10	Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt.....................................	67
Tabell 3.11	Rangordningar av bedömares prognosprecision.......................................	68
Tabell 4.1	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning
	mot målet för det finansiella sparandet .....................................................	73
Tabell 4.2	Ursprungligt och faktiskt utgiftstak .........................................................	75
Tabell 4.3	Utgiftstak och takbegränsade utgifter.......................................................	76
Tabell 4.4	Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens
	förebyggande del.........................................................................................	79
Tabell 4.5	Konjunkturhänsyn vid hantering av målavvikelser...................................	85
Tabell 5.1	Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte-och avgiftsregler i
	propositionen Vårändringsbudget för 2017 ..............................................	92
Tabell 5.2	Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar ............	92
Tabell 5.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget ....	93
Tabell 5.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget
	forts. ............................................................................................................	94
Tabell 5.4	Skatt på arbete.............................................................................................	94
Tabell 5.5	Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas
	skatteunderlag .............................................................................................	95
Tabell 5.6	Skattereduktioner .......................................................................................	96
Tabell 5.7	Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift........................................	97
Tabell 5.8	Skatt på konsumtion och insatsvaror ........................................................	98
Tabell 5.9	Skattekvot 2015–2020.................................................................................	99
Tabell 5.10	Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar .............	101
Tabell 5.11	Antaganden i skatteprognoserna och förändringar jämfört med
	budgetpropositionen för 2017 .................................................................	102
Tabell 5.12	Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen
	för 2017 .....................................................................................................	103

	P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0
Tabell 5.13	Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2017, den
	ursprungligt beslutade budgeten för 2015 samt statens budget för
	2016 ...........................................................................................................	104
Tabell 5.14	Övriga inkomster, utfall 2015–2016 jämfört med ursprungligt beslutad
	budget för 2015 respektive statens budget för 2016 ..............................	106
Tabell 6.1	Utgifter under utgiftsområden i statens budget och takbegränsade
	utgifter ......................................................................................................	110
Tabell 6.2	Utgifter per utgiftsområde 2016–2020 ...................................................	111
Tabell 6.3	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år........	112
Tabell 6.4	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året
	till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna
	reformer ....................................................................................................	113
Tabell 6.5	Volymer inom olika transfereringssystem ..............................................	119
Tabell 6.6	Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem .............................	120
Tabell 6.7	Utgifter 2016 och 2017 ............................................................................	122
Tabell 6.8	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2017 (exklusive
	statsskuldsräntor).....................................................................................	124
Tabell 6.9	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i
	budgetpropositionen för 2017.................................................................	124
Tabell 6.10	Volymer inom olika transfereringssystem 2018–2020 ..........................	126
Tabell 7.1	Budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade reformer och
	finansieringar ............................................................................................	131
Tabell 7.2	Samlade budgeteffekter av regeringens reformer och finansieringen av
	dessa i förhållande till föregående år .......................................................	132
Tabell 7.3	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser ....................................	133
Tabell 7.4	Den offentliga sektorns skatter och avgifter..........................................	134
Tabell 7.5	Den offentliga sektorns utgifter .............................................................	134
Tabell 7.6	Indikatorer för impuls till efterfrågan.....................................................	135
Tabell 7.7	Specifikation av övriga faktorer...............................................................	136
Tabell 7.8	Statens inkomster och utgifter ................................................................	136
Tabell 7.9	Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2015–2020 ......................	137
Tabell 7.10	Statens budgetsaldo..................................................................................	138
Tabell 7.11	Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter ............	139
Tabell 7.12	Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter..................................	140
Tabell 7.13	Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster............................................	140
Tabell 7.14	Inkomstindex, balanstal och balansindex ...............................................	141
Tabell 7.15	Kommunsektorns finanser 2016–2020 ...................................................	142
Tabell 7.16	Den offentliga sektorns okonsoliderade tillgångar och skulder 2015 ..	143
Tabell 7.17	Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet..........................	144
Tabell 7.18	Statsskuldens förändring .........................................................................	145
Tabell 7.19	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
	förändringen .............................................................................................	146
Tabell 7.20	Bedömningar av finansiellt sparande.......................................................	146
Tabell 7.21	Bedömningar av strukturellt/konjunkturjusterat sparande...................	147
Tabell 7.22	Utfall för statens budget 2016.................................................................	147
Tabell 7.23	Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
	förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2017 .....................	148
Tabell 7.24	Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos
	och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2017..............	149
Tabell 7.25	Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med
	budgetpropositionen för 2017.................................................................	149

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0
Tabell 8.1	Kommunsektorns resultaträkning ...........................................................	155
Tabell 8.2	Årets resultat.............................................................................................	156
Tabell 8.3	Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ................	157
Tabell 8.4	Långfristiga skulder ..................................................................................	158
Tabell 8.5	Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen.........................................	159
Tabell 8.6	Kommunsektorns finanser 2016–2020....................................................	162
Tabell 8.7	Årlig förändring av statsbidragen 2016–2020 .........................................	163
Tabell 9.1	Arbetslöshet, sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande för olika
	grupper, 2016.............................................................................................	174
Tabell 9.2	Arbetslöshetens sammansättning 2015 ...................................................	180
Tabell 9.3	Sysselsättningens sammansättning 2015 .................................................	180
Tabell 9.4	Uppehållstillstånd kopplat till asylsökande och anhöriginvandring till
	medborgare utanför EU/EES ..................................................................	180
Tabell 10.1	Offentliga finanser vid oförändrat beteende...........................................	196
Tabell 10.2	Offentliga finanser vid ett offentligt sparande motsvarande en
	tredjedels procent av BNP .......................................................................	198
Tabell 10.3	Primära offentliga utgifter vid oförändrat beteende...............................	198
Tabell 10.4	Utträdesålder och återstående medellivslängd........................................	200
Tabell 10.5	Offentliga konsumtion och demografiska behov ...................................	207
Tabell 10.6	Hållbarhetsindikatorer .............................................................................	209
Tabell 10.7	Dekomponering av S2 ..............................................................................	210
Tabell 10.8	Hållbarhetsindikatorer för Sverige ..........................................................	211
Tabell 10.9	S1 och S2 enligt EU-kommissionen ........................................................	212

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Diagramförteckning
Diagram 2.1	Utvecklingen i hushållens disponibla inkomster i olika delar av
	inkomstfördelningen 1995–2015...............................................................	25
Diagram 2.2	Offentliga sektorns finansiella sparande, 2007–2020...............................	29
Diagram 2.3	Sysselsättningsgrad (20–64 år) , EU 28 ....................................................	29
Diagram 2.4	Index för inkluderande tillväxt..................................................................	32
Diagram 2.5	Andel unga i arbetslöshet, 2001–2016 ......................................................	33
Diagram 2.6	Sjukpenningtal 2000–2017 .........................................................................	41
Diagram 2.7	Utgiftsutveckling för UO20 (Allmän miljö och naturvård),
	2004–2016 ...................................................................................................	42
Diagram 2.8	Beviljat stödbelopp per kategori ...............................................................	45
Diagram 2.9	Beräknat årliga minskade utsläpp till följd av beviljat stöd .....................	45
Diagram 2.10	Totalt antal laddningspunkter....................................................................	45
Diagram 3.1	BNP-tillväxt i omvärlden ...........................................................................	52
Diagram 3.2	BNP-tillväxt................................................................................................	54
Diagram 3.3	Påbörjade bostäder.....................................................................................	54
Diagram 3.4	Arbetslöshet ...............................................................................................	55
Diagram 3.5	Sysselsättningsindikatorer .........................................................................	56
Diagram 3.6	Resursutnyttjande ......................................................................................	57
Diagram 3.7	Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft.............................................	57
Diagram 3.8	Konsumentpriser.......................................................................................	58
Diagram 3.9	Fasta bruttoinvesteringar i euroområdet ..................................................	64
Diagram 3.10	Osäkerhetsintervall för BNP-prognosen..................................................	65
Diagram 4.1	Strukturellt sparande..................................................................................	73
Diagram 4.2	Utgiftstakets andel av potentiell BNP......................................................	77
Diagram 4.3	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och skuldankarets
	toleransintervall, procent av BNP .............................................................	88
Diagram 5.1	Totala skatteintäkter...................................................................................	92
Diagram 5.2	Arbetade timmar, timlön och lönesumma ................................................	95
Diagram 5.3	Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete ...	95
Diagram 5.4	Kapitalvinster..............................................................................................	96
Diagram 5.5	Skatt på företagsvinster..............................................................................	97
Diagram 5.6	Hushållens konsumtion, fasta bruttoinvesteringar och intäkter från
	mervärdesskatt............................................................................................	98
Diagram 6.1	Utgifter för migration, antal asylsökande och genomsnittligt antal
	inskrivna i mottagningssystemet.............................................................	117
Diagram 6.2	Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem .............................	121
Diagram 6.3	Skillnad mellan utgiftsprognos för 2017 och ursprungligt anvisade
	medel i statens budget för 2017 för vissa utgiftsområden .....................	123
Diagram 7.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................	132
Diagram 7.2	Den offentliga sektorns inkomster och utgifter ....................................	132
Diagram 7.3	Statens budgetsaldo..................................................................................	137
Diagram 7.4	Utvecklingen av inkomstindex och balansindex ....................................	141

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0
Diagram 7.5	Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt
	finansiellt sparande 2000–2020 ................................................................	142
Diagram 7.6	Den offentliga sektorns nettoförmögenhet fördelad på sektorer .........	143
Diagram 7.7	Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet ..........................	144
Diagram 7.8	Statsskuldens utveckling ..........................................................................	144
Diagram 7.9	Den konsoliderade bruttoskulden ...........................................................	145
Diagram 7.10	De enskilda sektorernas bidrag till den konsoliderade offentliga
	sektorns bruttoskuld ................................................................................	146
Diagram 8.1	Årets resultat.............................................................................................	155
Diagram 8.2	Andelen kommuner och landsting som redovisar positiva resultat ......	156
Diagram 8.3	Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ................	156
Diagram 8.4	Långfristiga skulder ..................................................................................	158
Diagram 8.5	Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen.........................................	158
Diagram 8.6	Orsaker till befolkningsutveckling per kommungrupp, rangordnade
	efter summa av total tillväxt, 2000–2016 .................................................	160
Diagram 8.7	Kommunmottagna per kommungrupp ...................................................	160
Diagram 8.8	Finansiellt sparande och resultat 1998–2020...........................................	161
Diagram 8.9	Lönesumma och beskattningsbar förvärvsinkomst 1994–2020 .............	162
Diagram 8.10	Olika åldersgrupper som andel av befolkningen ....................................	164
Diagram 8.11	Demografiskt betingad konsumtionsutveckling i kommunsektorn,
	modellberäkning .......................................................................................	164
Diagram 8.12	Utgifter för kommunal konsumtion .......................................................	165
Diagram 8.13	Kommunalt finansierad sysselsättning ....................................................	166
Diagram 8.14	Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar per
	1 000 invånare............................................................................................	167
Diagram 9.1	Årlig förändring i sysselsättning och arbetskraft (15–74 år) .................	172
Diagram 9.2	Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad (15–74 år) ..................	172
Diagram 9.3	Arbetslöshet bland kvinnor och män (15–74 år)...................................	172
Diagram 9.4	Långtidsarbetslöshet (15–74 år) ..............................................................	173
Diagram 9.5	Årligen arbetade timmar per person........................................................	173
Diagram 9.6	Inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen fördelat på utsatta
	grupper och övriga ....................................................................................	173
Diagram 9.7	Jobbchanser för utsatta grupper och övriga............................................	174
Diagram 9.8	Ungdomsarbetslöshet (15–24 år) ............................................................	175
Diagram 9.9	Etableringen på arbetsmarknaden, 2016..................................................	175
Diagram 9.10	Etableringen på arbetsmarknaden fördelat efter utbildningsnivå, 2016 176
Diagram 9.11	Sysselsättningsgrad (25–74 år) bland kvinnor och män fördelat efter
	utbildningsnivå..........................................................................................	176
Diagram 9.12	Etableringen på arbetsmarknaden fördelat efter födelseregion, 2016 ...	177
Diagram 9.13	Arbetslöshet (25–74 år) fördelat efter utbildningsnivå för inrikes och
	utomeuropeiskt födda ..............................................................................	177
Diagram 9.14	Inskrivna arbetslösa (20–64 år) utomeuropeiskt födda kvinnor och
	män efter vistelsetid i Sverige, 2014.........................................................	178
Diagram 9.15	Sysselsättning (20–64 år) bland utomeuropeiskt födda kvinnor och
	män efter vistelsetid i Sverige, 2014.........................................................	178
Diagram 9.16	Sysselsättningsgrad fördelat efter ålder ...................................................	179
Diagram 9.17	Sysselsättningsgrad (15–74 år).................................................................	179
Diagram 9.18	Arbetslöshet (15–74 år)............................................................................	179
Diagram 9.19	Arbetslöshet (15–74 år) exklusive heltidsstuderande.............................	181
Diagram 9.20	Förändring i arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och
	arbetslöshet mellan 2014 och 2016 ..........................................................	181

	P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0
Diagram 10.1	Befolkningsförändringar jämfört med 2015 ...........................................	186
Diagram 10.2	Befolkningen i åldrarna 20–69 år.............................................................	187
Diagram 10.3	Befolkningen 20–69 år som är född utomlands .....................................	187
Diagram 10.4	Äldreförsörjningskvot .............................................................................	188
Diagram 10.5	Förändring i folkmängden jämfört med 2015 ........................................	188
Diagram 10.6	Genomsnittligt nettobidrag till offentlig sektor för personer i olika
	ålder 2014..................................................................................................	188
Diagram 10.7	Nettomigration ........................................................................................	189
Diagram 10.8	Årlig nettomigration per ålder och kön..................................................	189
Diagram 10.9	Försörjningskvot......................................................................................	189
Diagram 10.10	Arbetade timmar per person och ålder 2016 ..........................................	193
Diagram 10.11	Sysselsättningsgrad ..................................................................................	194
Diagram 10.12	Arbetskraft, timmar och sysselsättning ..................................................	194
Diagram 10.13	Arbetade timmar per capita .....................................................................	194
Diagram 10.14	Offentlig konsumtion per capita och ålder 2014 ...................................	195
Diagram 10.15	Offentlig konsumtion per ändamål.........................................................	195
Diagram 10.16	Pensionsutgifter (inkl. garantipension och BTP) samt
	pensionssystemets sparande ....................................................................	196
Diagram 10.17	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld ..............................	197
Diagram 10.18	Offentliga primära inkomster och utgifter vid oförändrat beteende....	199
Diagram 10.19	Finansiellt sparande vid oförändrat beteende.........................................	199
Diagram 10.20	Offentliga sektorns finansiella nettotillgångar och konsoliderade
	bruttoskuld vid oförändrat beteende ......................................................	199
Diagram 10.21	Primärt finansiellt sparande vid högre utträdesålder .............................	203
Diagram 10.22	Primärt finansiellt sparande vid en snabbare etablering.........................	204
Diagram 10.23	Primärt finansiellt sparande vid förbättrad hälsa....................................	204
Diagram 10.24	BNP per person fördelat efter användning.............................................	206
Diagram 10.25	Den faktiska offentliga konsumtionen som andel av de demografiska
	behoven givet 2014 års standard..............................................................	207
Diagram 10.26	Primärt finansiellt sparande vid fortsatt standardhöjning .....................	207
Diagram 10.27	Primärt finansiellt sparande vid mer fritid..............................................	208
Diagram 10.28	Primärt finansiellt sparande om demografin styr utgifterna redan
	från 2018 ...................................................................................................	209

Förslag till riksdagsbeslut

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2),

2.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska

innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning (avsnitt 11),

3.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhälls-

ekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 11),

4.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 4 Rättsväsendet respektive utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 11),

5.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap respektive utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 11),

6.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 8 Migration respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (avsnitt 11),

7.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 11),

8.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (avsnitt11),

9.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska

innefattas i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering respektive utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv (avsnitt 11),

10.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv respektive utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (avsnitt 11),

11.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, utgifts-

område 16 Utbildning och universitets- forskning respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (avsnitt 11),

12.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska

innefattas	i	utgiftsområde 22
Kommunikationer		respektive	utgifts-

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

område 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning (avsnitt 11),

13. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt 11),

14. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive utgifts- område 24 Näringsliv (avsnitt 11).

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

2.1Samhällsbygge för trygghet och och stadsmiljöavtalen samt skärpta styrmedel har

hållbar utveckling

Sverige och svensk ekonomi är i ett helt nytt läge. Underskott har vänts till överskott. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker. Stora ofinansierade skattesänkningar har bytts till investeringar för framtiden.

När regeringen tillträdde 2014 var underskottet i de offentliga finanserna drygt 60 miljarder kronor. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, var skyhög. Efter 140 miljarder kronor i ofinansierade skattesänkningar fanns stora brister i välfärden.

De senaste två åren har Sverige styrts i en annan riktning. Ett hållbart samhällsbygge, med investeringar i jobb, skola, välfärd och klimat, har ersatt skattesänkningar och nedskärningar. Steg för steg, med en ansvarsfull finanspolitik, har Sveriges ekonomiska styrka byggts upp igen. Arbetslösheten har pressats tillbaka. Den ekonomiska tryggheten för pensionärer, ensam- stående föräldrar, sjuka och arbetslösa har stärkts. Straffen har skärpts för de grova brotten och polisen har fått mer resurser.

Regeringens samhällsbygge har gett resultat. Underskotten har vänts till överskott. Ordning och reda präglar de offentliga finanserna. Varje dag går 150 000 fler till jobbet och ungdoms- arbetslösheten är den lägsta på 13 år. Välfärds- miljarderna är ett historiskt stort tillskott till kommunsektorn som nu leder till att fler lärare, sjuksköterskor, kuratorer, undersköterskor, förskollärare, socionomer och hemtjänstpersonal kan anställas. Kunskapsresultaten i skolan vänder uppåt. Klimatinvesteringar genom Klimatklivet

bidragit till att göra Sverige ledande i klimat- omställningen. Gemensamma investeringar i infrastruktur och bostäder bidrar till att öka sysselsättningen och tillväxten. Jämlikhet och utveckling förstärker varandra.

Sverige har nu styrkan och resurserna för att genomföra reformer som ökar framtidstron. Så möter vi oro och otrygghet – inte genom skattesänkningar, nedskärningar och sänkta klimatambitioner. Framtidsinvesteringar och reformer som minskar klyftorna ökar tilliten och sammanhållningen, och motverkar samtidigt rädsla, egoism och rasism.

Regeringen vill uppnå jämlikhet, utveckling och sammanhållning i hela landet. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland, som tar internationellt ansvar för klimatet, för jämställdhet och för demokrati. Sverige har i dag goda förutsättningar att gripa de möjligheter som globaliseringen, kunskapsekonomin och den tekniska utvecklingen för med sig. Regeringens ambition med samhällsbygget är att alla deltar när vi bygger framtiden. Utbildning, ett arbete, en bostad, en förskoleplats där barnen trivs och utvecklas, upplevelsen av fantastisk natur med allemansrätt, och en samhällsservice med välfungerande och tillgänglig sjukvård, polis och äldreomsorg – det ska inte stanna vid en dröm utan vara verklighet för alla, i hela landet. För Sverige ska vara ett land i arbete och sammanhållning, i jämlikhet och med en hållbar utveckling. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Denna proposition bygger på en överens- kommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Styrkan i de offentliga finanserna ska vidmakthållas

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har under de senaste åren varit bland de absolut bästa i Europa. En ansvarsfull finanspolitik och en god sysselsättningstillväxt har vänt den förra regeringens underskott – de största sedan 90- talskrisen – till överskott både 2015 och 2016.

Efter en något dämpad ekonomisk utveckling i omvärlden 2016 börjar utsikterna nu ljusna på flera håll. I Sverige förväntas en fortsatt god tillväxt 2017 och de offentliga finanserna står starka. Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Ordning och reda i de offentliga finanserna tryggar investeringsklimatet, jobben och välfärden.

Arbetslösheten ska minska

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Sedan 2014 har arbetslösheten sjunkit med drygt 1 procentenhet och 150 000 fler har kommit i arbete. Arbetslösheten har särskilt minskat bland unga. Sveriges sysselsättningsgrad är den högst uppmätta någonsin i EU. Arbetslösheten förväntas minska 2017 och åren därefter till följd av en stark efterfrågan och genomförda reformer för fler i arbete.

Staten ska fortsätta att understödja jobb- tillväxten med en välavvägd finanspolitik. Regeringens jobbagenda består av insatser för ökad kompetens och en aktiv arbetsmarknads- politik, investeringar i bostäder och infrastruktur samt en aktiv näringspolitik. Därutöver behöver fler anställas i välfärden. Att politiken lagts om från ofinansierade skattesänkningar till inve- steringar och starkare välfärd har möjliggjort att tusentals kunnat anställas i viktiga samhälls- funktioner. Omställningen till ett fossilfritt välfärdsland leder också till fler jobb, exempelvis när investeringar görs i järnväg och tåg, när gröna stadsdelar och kollektivtrafik byggs ut och när Sveriges export av miljöteknik ökar. Att stärka skolan, sjukvården och polisen är inte bara en bra politik för kunskap, hälsa och trygghet. Det är också en politik som skapar fler jobb.

Mottagandet av ett stort antal asylsökande under framför allt 2015 gör att många nyanlända, såväl 2017 som kommande år, ska tas emot i kommunerna och träda in och etablera sig på

arbetsmarknaden. Regeringen har under mandatperioden genomfört en rad åtgärder för att förbättra och påskynda de nyanländas etablering. Fortsatta åtgärder är dock nödvändiga.

I många sektorer finns det tecken på brist på arbetskraft, samtidigt som alltför många tjänster inte kan tillsättas. Att ge arbetslösa rätt kompetens och förbättra matchningen på arbetsmarknaden är centralt både för att få ner arbetslösheten och för att motverka flaskhalsar som begränsar tillväxten i ekonomin. Regeringen har inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca 70 000 utbildningsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux, folkhögskola, högskola och yrkeshögskola.

Drygt 70 procent av den svenska exporten går till EU:s inre marknad. Det finns stora möjligheter att öka tillväxten och skapa fler arbetstillfällen i Sverige genom en väl fungerande handel.

Välfärden ska gå att lita på. Genom satsningen på 10 välfärdsmiljarder har regeringen gjort ett av de största tillskotten till kommunsektorn sedan det generella statsbidraget infördes. Riktade satsningar görs också för en mer jämlik vård och så att fler kan anställas och kvaliteten höjas i sjukvården.

Men mer behöver göras för att utjämna de ekonomiska klyftorna, bygga bort bostads- bristen, öka investeringarna i infrastrukturen och förbättra tryggheten på arbetsmarknaden. De som arbetar i välfärden behöver bli fler.

En jämlik kunskapsskola

I skolan läggs grunden för såväl samhällsbygget som den enskildes utveckling. Eleverna ges förutsättningar att möta livet och arbetslivet, vilket säkrar den framtida kompetens- försörjningen och Sveriges ställning som konkurrenskraftig kunskapsnation. De svenska kunskapsresultaten har under lång tid försvagats. I den senaste PISA-mätningen bröts den negativa trenden. Samtidigt ökar dock ojämlikheten i skolan. Kunskapsresultaten är fortsatt otillfredsställande. Sverige utmärker sig internationellt som ett land där privata aktörer kan bedriva offentligfinansierad skolverksamhet med fri vinstutdelning. Risken med de kommersiella aktörerna inom skolan är att de sätter vinst före kvalitet och bidrar till en ökad segregation. Det är centralt att resurserna i skolan används till just det de är avsedda för.

Skolan ska uppväga skillnader mellan barns och elevers förutsättningar. Välfärdsutredningen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

Ska kunskaperna fortsätta att öka måste vi bryta ojämlikheten i skolsystemet. Regeringens mål är en jämlik kunskapsskola för alla. För att målet ska nås krävs att resurser i högre grad fördelas efter behov, att stödinsatser sätts in tidigare och att läraryrkets attraktivitet fortsätter att stärkas. Välfärdsmiljarderna stödjer kommunerna tillsammans med regeringens satsningar på mindre barngrupper, fler anställda i lågstadiet, läsa-skriva-räkna-garanti, stärkt specialpedagogik, ledarskap i klassrummet, lärarutbildning och lärarnas löner. Totalt gör regeringen satsningar på 11 miljarder kronor på skolan 2017. Slutbetänkandet från 2015 års skolkommission, som lämnas i april 2017, kommer att bli ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete med att förbättra och utveckla skolan.

En ledande roll i klimatomställningen

Klimatförändringarna är en av mänsklighetens viktigaste utmaningar och vår tids ödesfråga. Världens förmåga att ställa om till hållbara lösningar är viktig för framtida ekonomisk utveckling. Parisavtalet ska genomföras. Regeringen har lagt fram ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ska vägleda denna och framtida regeringars klimatarbete.

Sverige ska vara ledande i arbetet med att genomföra Agenda 2030, på såväl global som nationell nivå. Alla politikområden ska bidra till en hållbar och rättvis värld. Sverige är ledande inom internationellt utvecklingsarbete och kommer fortsätta att stödja insatser för en demokratisk utveckling i omvärlden.

Miljöskatternas styrande effekt ska öka och styra mot mer klimatsmarta transporter och energikällor i syfte att nå uppsatta mål på ett kostnadseffektivt sätt. Ett förslag om att införa ett bonus–malus-system för nya lätta fordon och en reduktionsplikt för minskning av växthusgas- utsläpp från bensin och dieselbränsle har re- mitterats (Fi2017/01469/S2, M2017/00723/R).

Regeringen har tagit fram kompletterande välståndsindikatorer som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet.

Sverige ska vara tryggt

Sverige ska vara ett tryggt land. Politiken ska därför vara hård mot både brott och brottens orsaker.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Regeringen har bl.a. aviserat en betydande skärpning av minimistraffet för grovt vapenbrott och lämnat förslag om att skärpa straffskalan för olovlig hantering av explosiva varor, som exempelvis handgranater. Polismyndigheten har fått medel för att fortsätta arbetet med att få fler poliser närmare medborgarna. Ökad polis- närvaro i utsatta områden är angeläget. Regeringen har också tillsatt en utredning om ytterligare skydd för blåljuspersonal i deras arbete.

Polisens resurser kommer att förstärkas ytterligare. Den organiserade brottligheten ska bekämpas. Samtidigt ska segregation och ekonomiska klyftor motverkas genom att fler kommer i arbete och genom insatser för en jämlik skola samt genom att bostadsbristen byggs bort, och satsningar på trygga bostads- områden.

Samhällsbygget ska öka jämlikheten och sammanhållningen

Även om Sverige fortfarande är relativt jämlikt i ett internationellt perspektiv har de ekonomiska klyftorna ökat under lång tid. Det har även skett en ökning av de geografiska klyftorna och av segregationen. Kapitalinkomsterna har ökat snabbare än andra inkomstslag och också blivit mer koncentrerade till dem med högst inkomster. Detta är en stark bidragande orsak till de ökade inkomstskillnaderna i Sverige. I den procent av befolkningen som befann sig allra högst upp i inkomstfördelningen 2015 var kapitalinkomsterna närmare tre gånger så stora som förvärvsinkomsterna.

Ökande ojämlikhet tenderar att minska samhörigheten och tilliten bland medborgarna, vilket kan leda till ökade sociala problem och till att förtroendet för samhällets institutioner undergrävs. Därför är det viktigt med en omfördelning av resurser. Ett centralt mål för den ekonomiska politiken är att det växande välståndet ska komma alla till del. Detta är en förutsättning för att medborgarna ska känna ett fortsatt förtroende för samhällets funktion. Ett av målen inom Agenda 2030 avser jämlikhet. Ett delmål är att till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en högre inkomsttillväxt än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Agenda 2030-delegationen ska våren 2017 lämna förslag till en handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

De utmaningar Sverige står inför kräver kraftfulla åtgärder. Den svenska ekonomins och de offentliga finansernas styrka ska användas till ett gemensamt samhällsbygge som minskar orättvisorna. I ett svårt parlamentariskt läge och en osäker omvärld ligger regeringens ekonomiska politik fast. Så tar regeringen ansvar i en orolig tid.

2.2Svensk ekonomi utvecklas starkt

Efter en dämpad ekonomisk utveckling i omvärlden 2016 börjar utsikterna nu ljusna på flera håll. Stigande efterfrågan och starkare förtroende bland hushåll och företag tyder på att tillväxten i världsekonomin ökar 2017. Osäkerheten om utvecklingen i omvärlden är dock fortsatt stor.

Svensk ekonomi växte snabbt 2015 och 2016, bl.a. till följd av en god utveckling av investeringar i bostäder, en stark offentlig konsumtion med fler anställda i välfärden samt god hushållskonsumtion och export. Sverige har de senaste två åren haft en av de allra högsta tillväxttakterna i Europa och den förväntas bli hög även 2017 (se tabell 2.1). Utöver den starka inhemska efterfrågan förväntas också en starkare konjunktur i omvärlden bidra till en hög tillväxt som kommer att behöva fördelas hållbart. Regeringens bedömning är att resurs- utnyttjandet i ekonomin kommer att vara något ansträngt 2017, för att därefter vara nära balans. År 2018–2020 kommer att präglas av normal tillväxt.

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 150 000 personer. Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20–64 år, är den högsta som någonsin uppmätts i EU. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år.

Den starka efterfrågan i ekonomin väntas tillsammans med regeringens reformer bidra till en fortsatt god utveckling av sysselsättningen och till att arbetslösheten minskar till 6,4 procent 2018. Regeringen anser dock att arbetslösheten är alltför hög och kommer löpande att presentera ytterligare reformer för att fler personer ska komma i arbete och för att arbetslösheten ska bli lägre.

Tabell 2.1 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2016, prognos för 2017–2020

	2016	2017	2018	2019	2020
BNP1,2	3,0	2,9	2,2	2,0	2,2
BNP-gap3	-0,1	0,5	0,4	0,1	0,0
Arbetsmarknadsgap4	-0,7	0,0	0,1	0,1	0,0
Sysselsatta5	1,5	1,8	1,0	0,7	0,7
Sysselsättningsgrad5	67,1	67,6	67,7	67,8	67,9
Arbetade timmar2	1,7	1,5	0,9	0,7	0,7
Produktivitet2,6	1,0	1,4	1,3	1,3	1,5
Arbetslöshet7	6,9	6,6	6,4	6,3	6,2
Timlön8	2,5	2,9	3,2	3,4	3,4
KPI9	1,0	1,5	1,6	2,2	2,7
KPIF9	1,4	1,7	1,7	1,9	2,0
Inkomstspridning10	0,266	0,267

1Fasta priser.

2Kalenderkorrigerad.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och är en bedömning.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiellt arbetade timmar i procent av potentiellt arbetade timmar. Potentiellt arbetade timmar kan inte observeras och är en bedömning.

5I åldern 15–74 år.

6Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

7I procent av arbetskraften, 15–74 år.

8Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

9Årsgenomsnitt.

10Gini-koefficienten för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvinst. Framskrivning från utfall 2015. Ginikoefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Vid maximal ekonomisk jämlikhet (alla har samma inkomst) antar koefficienten värdet 0. Vid maximal ojämlikhet (en person får alla inkomster) antar koefficienten värdet 1.

Anm. Prognosen och framskrivningen baseras på hittills beslutad politik.

Inflationen har stigit trendmässigt sedan mitten av 2015. En expansiv penningpolitik har bidragit till detta. Inflationen förväntas ligga nära målet på 2 procent de kommande åren.

Något starkare tillväxt i omvärlden, men med betydande osäkerhet

Sverige är en liten öppen ekonomi med en stor exportsektor. Vår ekonomiska utveckling är i hög grad beroende av den globala utvecklingen. Den senaste tidens uppgång i tillväxten i omvärlden är förhållandevis bred och pekar på stigande aktivitet i flera länder och flera delar av ekonomin. I euroområdet ökar tillväxten 2017. I USA bedöms ekonomin vara nära fullt resursutnyttjande och penningpolitiken har börjat stramas åt.

Samtidigt råder en fortsatt betydande osäkerhet. Utgången i de kommande för- handlingarna om Storbritanniens utträde ur den Europeiska unionen är högst osäker. Det är även osäkert vilka effekter USA:s nya regerings

politik kommer att få på världsekonomin. Bland annat kommer signaler från den nya regeringen om en avreglering av finanssektorn, vilket skulle innebära ökade risker. En ökad protektionism skulle vidare kunna dämpa världshandelns utveckling och därmed tillväxten. Dessutom påverkas delar av den europeiska banksektorn av svag lönsamhet och en stor andel osäkra lån. Risken för en kraftig inbromsning i den kinesiska ekonomin kvarstår.

Även i Sverige finns risker. Det finns även fortsättningsvis makroekonomiska risker kopplade till en hög och ökande skuldsättning hos hushållen drivet av stigande bostadspriser. Det handlar framför allt om att högt skuldsatta hushåll kan bli tvungna att dra ned på sin konsumtion vid ett kraftigt bostadsprisfall, vilket i förlängningen kan påverka tillväxten och sysselsättningen negativt. Den 1 juni 2016 infördes därför ett amorteringskrav. Regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen noga och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas.

Finansinspektionen fick den 1 januari 2014 ansvar för makrotillsynen. Frågan har därefter uppkommit om Finansinspektionens mandat att vidta åtgärder är tillräckligt omfattande för detta ansvar. En promemoria avseende ett för- tydligande av Finansinspektionens mandat har därför remitterats (Fi2017/00842/B). För att förstärka motståndskraften vid finansiella kriser har en promemoria remitterats med förslag om ett förhöjt uttag av den resolutionsavgift som bankerna betalar till resolutionsreserven (Fi2017/00971/B).

Sverige har blivit ett rikare land, men med ökade inkomstklyftor

De ökade klyftorna hänger samman med skillnader i arbetsförhållanden. Det gäller otrygghet i anställningsformen, tillgången till heltidsarbete eller önskat antal arbetstimmar.

De senaste årtiondena har Sverige blivit ett rikare land. Mellan 1995 och 2015 ökade den reala disponibelinkomsten för medianhushållet med 73 procent, vilket motsvarar 2,8 procent i genomsnitt per år (se diagram 2.1).

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Diagram 2.1 Utvecklingen i hushållens disponibla inkomster i olika delar av inkomstfördelningen 1995–2015

Index 1995=100

800 000
700 000	Inkomstgrupp 10
700 000	Inkomstgrupp 8
600 000	Medianinkomst i befolkningen
600 000	Inkomstgrupp 3
500 000	Inkomstgrupp 1
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
	95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15

Anm. 1: Alla individer i befolkningen har rangordnats efter ekvivalerad disponibel inkomst (inkomst justerad för försörjningsbörda) och därefter delats in i tio lika stora grupper. Inkomstnivån avser medelvärdet av ekvivalerad disponibel inkomst för respektive inkomstgrupp.

Anm. 2: Data kommer från urvalsundersökningen Hushållens ekonomi (HEK) 1995– 2010 och från Totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF) 2011–2015. Övergången till TRIF medför ett tidsseriebrott i statistiken, främst till följd av att undersökningarna använder olika hushållsbegrepp.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den svenska arbetsmarknaden är köns- segregerad. Löner och arbetsvillkor i kvinno- dominerade yrken är ofta sämre än i mans- dominerade. Förändringar som bryter under- värderingen av kvinnors arbete är centrala delar i en feministisk politik och måste åstadkommas genom såväl direkta reformer som strukturella förändringar.

Sverige har också blivit ett land med större inkomstklyftor än tidigare. Det finns flera förklaringar till den utvecklingen. Framför allt har inkomsterna för dem med allra högst inkomster ökat snabbare än för övriga, främst till följd av snabbt ökade kapitalinkomster. Avskaffandet av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har också bidragit till ökningen. De lägsta inkomsterna har ökat jämförelsevis långsamt. Den successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget från 2007 och framåt har också förstärkt skillnaderna i inkomstutveckling.

År 2016 och 2017 väntas dock utvecklingen av inkomstspridningen brytas, mätt med Gini- koefficienten, och istället visa på en mindre inkomstspridning jämfört med åren innan. Det beror på en minskad arbetslöshet och en mer omfördelande politik. Regeringens åtgärder i form av bl.a. sänkt skatt för pensionärer, höjd ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen och höjd grundnivå i föräldrapenningen har bidragit till denna utveckling. I de högre inkomstgrupperna har inkomstutvecklingen samtidigt blivit något

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

svagare, främst till följd av utfasningen av jobbskatteavdraget, den begränsade upp- räkningen av skiktgränserna och den höjda kapitalbeskattningen på investeringssparkonton.

Nya mått på välstånd

Ett lands ekonomiska tillväxt mäts ofta i termer av landets BNP. Denna har dock flera begränsningar som mått på välstånd i ett land. För att bättre beskriva ekonomins långsiktiga hållbarhet och utvecklingen av befolkningens livskvalitet har regeringen tagit fram kom- pletterande indikatorer som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet.

Som ett led i arbetet med att ta fram ett nytt ramverk för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och utvecklingen av befolkningens livskvalitet har Statistiska centralbyrån haft i uppdrag att ta fram förslag på indikatorer, (Fi2016/03010/BAS). Även betänkandet från Utredningen om mått på livskvalitet (SOU 2015:56) samt remissinstansernas syn- punkter på denna har beaktats i arbetet med utvecklingen av indikatorerna.

De framtagna indikatorerna är kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen, generationsmålet och FN:s nya agenda för hållbar utveckling, som slår fast att en ekonomiskt hållbar utveckling måste byggas på social välfärd och jämställdhet, med respekt för planetens gränser. I tabell 2.2 presenteras de valda indikatorerna. En viktig strävan i arbetet med indikatorerna har varit att de ska illustrera villkoren för alla delar av befolkningen. Indikatorerna är därför ned- brytbara för att kunna kartlägga skillnader i villkor mellan t.ex. män och kvinnor när det är relevant. Därmed genomsyrar jämställdhet analysen. En utförlig beskrivning av in- dikatorerna och hur de ska användas lämnas i bilaga 4.

Tabell 2.2 Välståndsindikatorer

Ekonomiska	BNP per capita
	Sysselsättningsgraden
	Arbetslöshet
	Hushållens skuldsättning
	Offentlig sektors
	konsolideradebruttoskuld

Miljömässiga	Luftkvalitet
	Vattenkvalitet
	Skyddad natur
	Kemikaliebelastning
	Utsläpp av växthusgaser

Sociala	Låg disponibel inkomst
	Utbildningsnivå
	Mellanmänsklig tillit
	Självskattad allmän hälsa
	Nöjd med livet

2.3Förutsättningar för den ekonomiska politiken

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har i kombination med en betydande sysselsättnings- tillväxt gjort det möjligt att både utradera det stora underskottet från 2014 och samtidigt finansiera angelägna samhällsinvesteringar. Enligt de senaste beräkningarna uppvisar de offentliga finanserna överskott från 2015 och framåt. Sparandet försämras dock något 2017 i förhållande till 2016, vilket i huvudsak beror på faktorer som tillfälligt belastar utvecklingen av finanserna. Regeringen bedömer att den avvikelse från överskottsmålet som tidigare existerat inte längre föreligger. Både det finansiella och det strukturella sparandet bedöms 2016 och framåt ligga i linje med målet. Det migrationsjusterade strukturella sparandet ligger över 1-procentsmålet 2016 och nära målet 2017 och 2018 (se diagram 4.1).

Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Ordning och reda i de offentliga finanserna ger hushåll, företag och kommunsektorn stabila planerings- förutsättningar och underlättar därmed inve- steringar. Goda marginaler ger förutsättningar för en aktiv finanspolitik som kan möta konjunkturnedgångar, vilket minskar sväng- ningarna och därmed osäkerheten i ekonomin.

De stora underskott som den förra regeringen lämnade efter sig har vänts till överskott i nivå med det finanspolitiska ramverket. De offentliga finanserna stärks framöver ytterligare, vilket tillsammans med en förväntat god BNP-tillväxt bidrar till att den offentliga sektorns skuldkvot förväntas minska i snabb takt. Det offentlig- finansiella läget gör att politiken framöver i ökad utsträckning kan inriktas mot angelägna reformer som stärker trygghet och välfärd, samt angelägna investeringar i klimatomställningen, utan att hamna i konflikt med det finanspolitiska ramverket, som förra regeringens politik med stora ofinansierade skattesänkningar gjorde. Det föreligger dock alltid ett behov av löpande effektivisering i utförandet av det offentliga åtagandet.

Den offentliga sektorns finanser

Regeringen har sedan den tillträdde bedrivit en ansvarsfull finanspolitik med besparingar och investeringar. Detta arbete bidrog tillsammans med den starka utvecklingen i ekonomin, med ökad sysselsättning och ökade investeringar, till att den offentliga sektorns finanser förstärktes ytterligare 2016 (se tabell 2.3). Vidare bidrog en reglering av rabatten på EU-avgiften som enligt direktiv från Eurostat ska redovisas 2016 till att tillfälligt förstärka sparandet under föregående år. Enligt regeringens beräkningar uppvisar de offentliga finanserna överskott alla år fr.o.m. 2015. Däremot försämras sparandet något 2017 i förhållande till 2016, vilket beror på flera faktorer som tillfälligt belastar utvecklingen av finanserna. Utgifterna för EU-avgiften ökar exempelvis till följd av den tidigare nämnda regleringen av rabatten.

Regeringen bedömer att den offentliga sektorns finansiella sparande successivt kommer att förstärkas under de kommande åren. Detta beror bl.a. på att regeringens tidigare beslutade reformer minskar utgifterna för migration mellan 2017 och 2018.

År 2019 och 2020 stärks det finansiella sparandet, bl.a. som ett resultat av den automatiska budgetförstärkningen.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Bred politisk uppslutning kring det nya finanspolitiska ramverket

En parlamentariskt sammansatt kommitté har nu genomfört en översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande och överlämnade den 30 september 2016 betänkandet En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) till regeringen.

Översynen visar att de offentliga finanserna har utvecklats stabilt sedan överskottsmålet infördes. Förtroendet för Sveriges ekonomi och offentliga finanser är i dag högt. Den offentliga bruttoskulden har fallit från ca 70 procent av BNP i mitten av 1990-talet till ca 40 procent av BNP i dagsläget. Från att ha stått för större delen av överskotten i den offentliga sektorn sedan överskottsmålet infördes 1999 förväntas bidraget från sparandet i pensionssystemet minska under de närmaste åren. Detta är en följd av förändringar i befolkningens ålderssamman- sättning.

Mot bakgrund av dessa utvecklingstrender anser regeringen, i likhet med kommittén, att en nivå på överskottsmålet om en tredjedels procent av BNP innebär att finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att vara långsiktigt hållbar. Kommittén ansåg också att ramverket bör kompletteras med ett skuldankare, dvs. ett riktmärke för den offentliga sektorns kon- soliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), på 35 procent av BNP.

En redogörelse för regeringens bedömning av överskottsmålskommitténs samtliga förslag finns i avsnitt 4. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2018 lämna förslag till en ny nivå för överskottsmålet och införande av ett skuldankare. Regeringen har också den 19 januari 2017 beslutat att tillsätta en ny parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av ytterligare delar av budgetprocessen.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Tabell 2.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Utfall 2011–2016, prognos 2017–2020
	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Finansiellt sparande	-7	-36	-51	-62	11	40	12	26	69	110
Procent av BNP	-0,2	-1,0	-1,4	-1,6	0,3	0,9	0,3	0,6	1,4	2,1
Stat	-0,4	-1,1	-1,2	-1,3	0,3	1,1	0,6	1,0	2,0	2,6
Ålderspensionssystemet	0,5	0,3	-0,1	0,1	0,2	0,1	0,0	-0,1	-0,1	0,0
Kommunsektor	-0,3	-0,2	-0,1	-0,4	-0,2	-0,3	-0,3	-0,4	-0,5	-0,5
Strukturellt sparande, procent
av BNP	0,8	0,2	-0,7	-0,8	0,2	1,0	0,3	0,6	1,4	2,2

Statsskuld, okonsoliderad	1 108	1 147	1 277	1 394	1 403	1 347	1 319	1 256	1 161	1 027
Procent av BNP	30,3	31,1	33,9	35,4	33,6	30,8	28,8	26,4	23,4	19,8
Statsskuld, konsoliderad	1 076	1 113	1 236	1 347	1 352	1 295	1 266	1 202	1 106	971
Procent av BNP	29,4	30,2	32,8	34,2	32,3	29,6	27,6	25,2	22,3	18,8
Konsoliderad bruttoskuld	1 372	1 392	1 524	1 781	1 837	1 820	1 813	1 778	1 720	1 623
Procent av BNP	37,5	37,8	40,4	45,2	43,9	41,6	39,5	37,3	34,7	31,4

Anm.: Skulden, både för den offentliga sektorn och för staten enskilt kan utvecklas annorlunda än vad bidraget från det finansiella sparandet ger. Detta beror t.ex. på skatteperiodiseringar och lån till Riksbanken.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

God utveckling på arbetsmarknaden och allt starkare offentliga finanser

Sedan regeringen tillträdde har utvecklingen på arbetsmarknaden förbättrats samtidigt som de offentliga finanserna blivit starkare. Regeringen avser att med en ansvarsfull finanspolitik fortsätta att pressa tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen. Ordning och reda i de offentliga finanserna skapar förutsättningar för fler jobb och en hållbar välfärd.

Underskott har vänts till överskott

De tidigare underskotten i den offentliga sektorn har nu vänts till överskott (se diagram 2.2). Den starka återhämtningen i den svenska ekonomin har i kombination med en ansvarsfull finanspolitik bidragit till denna betydande förstärkning av de offentliga finanserna de senaste åren. Den offentliga sektorns bruttoskuld är låg och bedöms vara inne i en nedåtgående trend, mätt som andel av BNP.

Diagram 2.2 Offentliga sektorns finansiella sparande, 2007–2020

Miljarder kronor
120
100						Finansiellt sparande, mdkr
						Finansiellt sparande, mdkr

80
60
40
20
0
0	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20
-20	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20
-20
-40
-60
-80
-80
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Regeringen avser att fortsätta föra en ansvarsfull finanspolitik under de kommande åren. Det offentligfinansiella läget gör att politiken framöver i ökad utsträckning kan inriktas mot angelägna reformer och angelägna investeringar som stärker trygghet och välfärd samt angelägna klimatinvesteringar, utan att hamna i konflikt med det finanspolitiska ramverket. Regeringens beräkningar visar på överskott i de offentliga finanserna alla år fr.o.m. 2015. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas fr.o.m. 2018 successivt ytterligare förstärkas utan ny politik.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Rekordhög sysselsättningsgrad

Allt fler i arbetsför ålder står till arbets- marknadens förfogande och sysselsättnings- graden fortsätter att stiga. Sedan regeringen tillträdde 2014 har sysselsättningen ökat med 150 000 personer till följd av en god konjunktur- utveckling och regeringens reformer. Syssel- sättningen har ökat brett sedan 2014 och sysselsättningsgraden är i dag högst i EU (se diagram 2.3).

Diagram 2.3 Sysselsättningsgrad (20–64 år) , EU 28

Procent

90
80
70
60
50
40
30
20
10
0	Nederländerna Tjeckien Estland		Portugal		Polen Cypern Bulgarien
Danmark		Litauen	Portugal	Malta		Belgien
Sverige Tyskland Storbritannien		Österrike Finland Lettland Ungern EU28	Frankrike Irland Luxemburg Slovenien Slovakien			Rumänien Spanien Kroatien Italien Grekland

Anm. Avser säsongsrensad kvartalsdata. Avser utfall kvartal 3 2016. Källa: Eurostat

Stadigt minskade arbetslöshet

Arbetslösheten har minskat från 7,9 procent när regeringen tillträdde till 6,9 procent 2016. En markant minskning i ungdomsarbetslösheten har särskilt bidragit till nedgången i arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten är den lägst uppmätta på 13 år. Även långtids- arbetslösheten har minskat och är nu lägst i EU. Samtidigt tar många nyanlända steget inpå arbetsmarknaden, vilket innebär behov av väl anpassade insatser. Den ekonomiska politiken ska fortsatt bidra till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Ett samhällsbygge som leder till utveckling i hela landet

Ett centralt mål för den ekonomiska politiken är att det växande välståndet ska komma alla till del. Detta är en förutsättning för att medborgarna i hela landet ska känna förtroende för samhällets och ekonomins organisering. De nordiska länderna har lyckats väl med att kombinera en stor välfärdsstat med en god ekonomisk tillväxt. Den svenska modellen bygger på en hög sysselsättning med en god reallöneutveckling, investeringar i en omfördelande välfärd som är tillgänglig för alla och en fördelningspolitik som minskar inkomstskillnaderna genom skatter och bidrag.

Stora inkomstklyftor finns mellan de som har ett jobb och de som saknar det, mellan dem som har mycket kapital och de som inget har. En hög sysselsättningsgrad är grunden för ett jämlikt samhälle och en hög facklig organisering säkrar löner som det går att leva på. En aktiv arbetsmarknadspolitik skapar förutsättningar för en hög sysselsättning. I kombination med en god omställningsförsäkring säkerställer det att de som drabbas vid rationaliseringar eller internationell konkurrens också snabbt får stöd att ställa om till ett nytt arbete. Detta är en förutsättning för att en öppen handel med omvärlden, som gynnar ekonomisk utveckling, ska ha legitimitet och stöd i breda folklager. Allmänna välfärdstjänster för både kvinnor och män är omfördelande i sig då de finansieras solidariskt. En jämlik kunskapsskola och avgiftsfria högre studier lägger grunden för att alla, oavsett bakgrund, ska kunna förverkliga sin potential på arbetsmarknaden, vilket bidrar till en högre produktivitet och ekonomisk utveckling. Det ger Sverige konkurrensfördelar genom en högt utbildad arbetskraft och medför att fler kan bidra till det gemensamma samhällsbygget. Hur ett lands resurser fördelas är avgörande för vilka investeringar som görs och därmed vilka förutsättningar som ges för landets ekonomiska och sociala utveckling och för vilka förutsättningar var och en av oss ges. Därför är en väl fungerande fördelningspolitik viktig. Socialförsäkringarna ger en grund- läggande ekonomisk säkerhet och utjämnar levnadsvillkoren mellan människor. Även skattesystemet ska verka omfördelande.

De geografiska klyftorna har växt under lång tid. Flera landsbygdskommuner kämpar med

vikande befolkningsunderlag när utflyttningen ökar, bl.a. på grund av begränsade ekonomiska möjligheter. I många fall är tillgång till snabbt bredband en förutsättning för att människor ska vilja bo kvar. Landsbygdskommittén har lämnat sitt slutbetänkande. Remissynpunkter på betänkandet har inkommit och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Ett Sverige som håller ihop förutsätter att såväl bruksorter som socialt utsatta områden ska utvecklas. Segregationen i våra storstäder är påtaglig och även om allt fler i socialt utsatta områden nu kommer i jobb, och får starkare anknytning till samhället, finns betydande utmaningar för att möta den sociala oro som finns. Den ekonomiska klyftan mellan rika och fattiga områden ska slutas. Skolan ska vara jämlik. Sjukvårdsinrättningars placering, dimensionering och tillgänglighet ska styras av befolkningens behov.

Att medborgarna och företagen har ett högt förtroende för skattesystemet är nödvändigt för att välfärdssystemet ska kunna skattefinansieras. Skattefusk och skatteundandragande hotar systemets legitimitet i grunden. Regeringen kommer därför att fortsätta arbetet mot skattefusk och skatteundandraganden. Den 28 april 2016 presenterade regeringen sitt 10- punktsprogram mot bl.a. skatteflykt. I syfte att bekämpa skattflykt, skattefusk och skatte- undandragande har regeringen tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg (dir. 2017:38). Regeringen anser att det är viktigt att även bankerna tar sitt ansvar för att motverka skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande. Regeringen fortsätter även arbetet för ordning och reda på arbetsmarknaden genom bl.a. myndighetssamverkan mot osund konkurrens och bättre utstationeringsregler.

Regeringen har under de senaste åren arbetat för att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden, bl.a. när det gäller bolåneavtal, finansiell rådgivning och fondavgifter. Regeringen kommer att se över behovet av ytterligare åtgärder samt myndigheternas arbete med att främja konkurrens och konsument- skydd, inklusive på betalningsinfrastruktur- området.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Agenda 2030 för en hållbar utveckling

Vid FN:s toppmöte i september 2015 enades världens stats- och regeringschefer om 17 globala mål och Agenda 2030 för en hållbar utveckling. Världens länder har därmed åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en socialt, ekonomiskt och miljömässig hållbar och rättvis framtid.

Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande vid genomförandet av Agenda 2030. Sverige ska exempelvis vara pådrivande för att klimatavtalet från Paris genomförs fullt ut vid genomförandet av EU:s klimatramverk. Regeringen har nu lagt fram ett förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för att säkerställa att den ekonomiska politiken bedrivs med hänsyn till en hållbar ekonomi. Regeringens klimatpolitiska arbete ska bedrivas på ett sätt som ger förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra.

Regeringen är kollektivt ansvarig för genomförandet av Agenda 2030, men frågorna bereds av statsråden inom respektive ansvarsområden. Politiska beslut som fattas i Sverige har ofta global påverkan och ska, i enlighet med Politiken för Global Utveckling, bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.

Det nationella genomförandet inkluderar kommuner och landsting liksom statliga myndigheter, däribland Regeringskansliet. Att de globala målen uppnås är också beroende av engagemanget från andra aktörer, såsom frivilligorganisationer, näringsliv, fackliga organisationer och akademi.

Arbetet ska baseras på redan befintliga nationella mål och processer. Miljömålen är en viktig utgångspunkt för det nationella genomförandet av Agenda 2030. Regeringen har tillsatt en delegation som ska stödja och stimulera Sveriges genomförande av Agenda 2030 (dir. 2016:18). Delegationen ska bl.a. under 2017 redovisa en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan samt uppmärksamma goda exempel på området.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Inkluderande och hållbar tillväxt

omfattningen på utgifter och skatter som är

avgörande för tillväxten, utan hur utgifterna

Globalisering, teknisk utveckling, klimat-

används och skatterna utformas. Offentliga

omställning och digitalisering rymmer stora

utgifter som bidrar till t.ex. ökad sysselsättning

möjligheter till tillväxt. För att bättre

och utbildningsnivå, s.k. produktiva utgifter, kan

levnadsvillkor för alla ska bli verklighet krävs en

öka den ekonomiska effektiviteten om utgifterna

strategi för inkluderande tillväxt med åtgärder,

finansieras med de minst snedvridande skatterna

som främjar både en hållbar ekonomisk tillväxt

(se t.ex. Andersen, T (2015) The Welfare State

och minskad ojämlikhet i enlighet med målen i

and

Economic

Performance,

SOU 2015:53

Agenda 2030.

Bilaga 4 för en genomgång av litteraturen). I en

Under de senaste decennierna har inkomst-

strategi för inkluderande tillväxt beaktas detta

skillnaderna ökat i de flesta OECD-länder,

genom åtgärder som främjar både ekonomisk

samtidigt som de flesta länder blivit rikare.

utveckling och en jämnare fördelning av

Ökade inkomstskillnader har ofta sammanfallit

resurser.

med en ökad polarisering också inom andra

Ekonomisk utveckling är inte ett mål i sig

områden, som utbildning och hälsa. Intresset för

utan ett medel för att förbättra levnadsvillkoren

inkluderande tillväxt har därför vuxit inom flera

och främja lika möjligheter för alla i samhället.

internationella organisationer, som t.ex. Inter-

Det är inte enbart fördelningen av ekonomiska

nationella valutafonden, OECD och Världs-

resurser som avses, utan även jämlikhet i

banken och även involverat många forskare.

utbildning och hälsa, lika möjligheter till

World Economic Forum har skapat ett index för

sysselsättning, liksom generell tillgång till sociala

inkluderande utveckling (se diagram 2.4)

skyddsnät.

Särskilt viktiga är reformer som möjliggör ett

Diagram 2.4 Index för inkluderande tillväxt

högt deltagande på arbetsmarknaden, på lika

villkor, och

som

bidrar till att

höja nivån

på

humankapitalet i hela befolkningen.

Globalisering och teknisk utveckling är inte

ett hot, utan en möjlighet till ekonomisk

utveckling och välstånd i Sverige. Den svenska

arbetsmarknadsmodellen

innebär

stark

omställningsförmåga att hantera förändrings-

trycket i ekonomin. Denna modell fortsätter att

ge Sverige både hög sysselsättning och hög

produktivitet. Även digitaliseringen av samhället

innebär stora utmaningar såväl som stora

möjligheter. Inkluderande tillväxt kräver strukt-

urella reformer som stärker människors

Källa: World Economic Forum: The Inclusive Growth and Development Report 2017.

möjligheter att möta förändringarna. Med en

I regeringens politik för inkluderande tillväxt är

utbyggd

arbetslöshetsförsäkring

och

goda

möjligheter till omskolning och vidareutbildning

jämlikhet och effektivitet samverkande faktorer.

tryggas inkomsten under en tid av arbetslöshet

Detta står

i kontrast

till det

enkla skolboks-

samtidigt

som individen

får

möjlighet

att

exemplet där mer jämlikt fördelade inkomster

utveckla sin kompetens.

uppnås till priset av lägre effektivitet. Empiriskt

Finanspolitiken

bidrar också

till

ekonomisk

finns flera

studier som undersöker sambandet

stabilitet,

samtidigt som

den

bidrar till

att

mellan ojämlikhet och ekonomisk tillväxt, men

minska

inkomstskillnader

inom

landet

och

resultaten pekar i olika riktningar.

mellan regioner. Skatter och sociala trygghets-

Nära kopplad till frågan om sambandet mellan

system omfördelar en stor andel av inkomsterna

jämlikhet

och

effektivitet

är

frågan

i många OECD-länder, men i mindre utsträck-

sambandet

mellan storleken på den offentliga

ning än tidigare. I genomsnitt kompenserar de

sektorn och ekonomisk tillväxt, eftersom en mer

ungefär

tredjedel

skillnaderna

jämlik fördelning

resurser

kan

kräva

mer

inkomster för skatt och transfereringar.

omfattande

offentliga

interventioner. Empirisk

forskning har funnit belägg för att det inte är

2.4Arbetslösheten ska fortsatt minska

Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Sysselsättningen i Sverige är den högsta i EU och arbetslösheten minskar, för både kvinnor och män. Arbetslösheten har särskilt minskat bland unga (se diagram 2.5). För att den positiva utvecklingen ska fortsätta måste mer göras för att få grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden i arbete.

Diagram 2.5 Andel unga i arbetslöshet, 2001–2016

Procent
30
25
20
15
10				Samtliga
10				Kvinnor
				Kvinnor
				Män
5				Samtliga, exkl. heltidsstuderande
				Kvinnor, exkl. heltidsstuderande
0				Män, exkl. heltidsstuderande
0
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16

Källa: Statistiska centralbyrån.

Obalanserna på arbetsmarknaden är fortsatt stora. Många arbetsgivare upplever att det råder brist på arbetskraft, speciellt inom yrken som kräver yrkesutbildning på gymnasial nivå eller eftergymnasial utbildning. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög i vissa grupper, särskilt bland personer med kort utbildning och som varit kort tid i landet. Även bland dem som har en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten fortsatt hög.

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är vägledande för den ekonomiska politiken. Regeringens jobbagenda består av insatser för ökad kompetens och en aktiv arbetsmarknadspolitik, investeringar i bostäder och infrastruktur samt en aktiv närings- politik. Regeringens omfattande satsningar på välfärden genom välfärdsmiljarderna bidrar också till fler jobb inom kommuner och landsting. Investeringar i klimatomställningen ger jobb i hela landet.

Regeringen har uppmärksammat att det kan finnas problem som rör arbetstagares skydd mot förändrade anställningsförhållanden i samband med omreglering av arbetstidsmåttet vid

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

arbetsbrist, s.k. hyvling. Likaså har det uppmärksammats att det kan finnas behov av att stärka arbetstagarnas skydd så att de får rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar den faktiska arbetstiden under vissa förutsättningar. Regeringen följer dessa frågor noggrant.

Den diskriminering som finns på arbets- och bostadsmarknaden måste bekämpas. Den får allvarliga konsekvenser, både för enskilda individer och för samhället i stort. Regeringen vidtar särskilda åtgärder inom detta område.

Fler i arbete

Allas vilja och förmåga att arbeta måste tas tillvara. När fler kommer i arbete skapas både ekonomisk frihet för individen och ett bidrag till Sveriges gemensamma välfärd. Dessutom minskar inkomstklyftorna i samhället. Den svenska modellen bygger på att alla som kan arbeta också ska arbeta. Arbetslösa är en heterogen grupp, med en stor variation både vad gäller, ålder, härkomst, utbildningsnivå och tidigare yrkeserfarenheter. Det är därför nödvändigt att det finns flera olika typer av insatser som är anpassade efter de varierande behoven.

Ungdomsarbetslösheten sjunker snabbt

Ungdomsarbetslösheten sjunker snabbt och är nu nere på samma nivå som i början av 2000- talet. Den är emellertid fortfarande hög i vissa ungdomsgrupper. Svårast att komma in på arbetsmarknaden har ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, ungdomar med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och ungdomar som är utrikes födda, i synnerhet nyanlända unga.

Regeringen inför därför 90-dagarsgarantin. Den innebär att arbetslösa ungdomar inom 90 dagar ska erbjudas ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning. Ingen ung människa ska behöva påbörja sitt vuxenliv i långtidsarbetslöshet. Regeringen har därför även inrättat Delegationen för unga till arbete (Dua) som verkar för att främja samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen. Regeringen har också utsett en nationell samordnare av insatser för unga som varken arbetar eller studerar.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Fler och enklare vägar till jobb

Arbetslösheten bland kvinnor och män med kort utbildning eller som av andra skäl har svårt att konkurrera på arbetsmarknaden är fortfarande alltför hög. Även om utbildning ska vara den huvudsakliga insatsen kan jobb med lägre kvalifikationskrav också vara en möjlig väg in på arbetsmarknaden för vissa. Staten ska ta sitt ansvar och skapa jobb med lägre kvalifikations- krav med goda arbetsvillkor i de statliga myndigheterna. Moderna beredskapsjobb i staten har införts 2017 och satsningen ska successivt utökas till att sysselsätta 5 000 personer 2020.

Införandet av extratjänster i offentlig sektor är ett verktyg för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden, och för att möta behoven av personal i många av välfärdens verksamheter. Regeringen har förstärkt extratjänsterna så att de omfattar arbete på 100 procent i stället för 75 procent och även höjt handledarstödet. Regeringen har också vidgat målgruppen till att även omfatta nyanlända.

För att skapa enklare vägar till jobb även i näringslivet så har regeringen tagit ett antal initiativ. Regeringen har bl.a. gett Naturvårdsverket i uppdrag att, under perioden 2017–2020, verka för att gröna jobb med lägre kvalifikationskrav ska skapas på lokal och regional nivå för de som står långt från arbetsmarknaden. Även Skogsstyrelsen ska bidra till fler jobb inom de gröna näringarna.

Det är viktigt att de resurser som avsätts för arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd används effektivt. Regeringen har därför förändrat villkoren för i syfte att göra dem mer träffsäkra och effektiva.

Många arbetsgivare, inte minst de med ett fåtal anställda, uppger att de olika formerna av anställningsstöd är komplicerade, vilket riskerar att leda till att arbetsgivare väljer bort möjligheten att anställa med stöd. Regeringen ser därför över hur stödformerna kan förenklas och hur deras struktur kan göras mer överskådlig.

För att underlätta matchningen till jobb ser regeringen över möjligheten att införa ett statligt lån för körkortsutbildning. Syftet är att lånet ska införas under mandatperioden.

Arbetsmarknadens parter har ett avgörande inflytande på svensk arbetsmarknad. Överens- kommelser mellan parterna om att underlätta inträdet på arbetsmarknaden skulle kunna

förbättra förutsättningarna för regeringens åtgärder på området.

Nyanländas etablering ska gå snabbare

Arbete är nyckeln till nyanlända invandrares etablering. Arbete ger, utöver egen försörjning, möjligheter att utveckla sina kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Arbete bidrar också till ett utökat socialt nätverk. Vägen till arbete är dock fortfarande alltför lång för många nyanlända, inte minst för kvinnor. Asyltiden bör användas mer aktivt för att motverka detta. Alltför få lämnar etableringsuppdraget för utbildning.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att förbättra och påskynda nyanländas etablering. Sverige står nu bättre rustat än för några år sedan. För att inte förlänga etableringstiden måste asyltiden tas tillvara. Regeringen har därför avsatt medel för tidiga insatser, bl.a. för att öka kunskaperna i svenska och för att kunna erbjuda kompetens- kartläggningar för asylsökande. Regeringen ser också över möjliga åtgärder för att underlätta för att asylsökande ska kunna arbeta under tiden som deras ansökan prövas.

I syfte att få till stånd en jämnare fördelning av mottagandet mellan landets kommuner är kommunerna sedan den 1 mars 2016 skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning efter anvisning. Genom att fler nyanlända anvisas till kommuner som har goda arbetsmarknads- förutsättningar skapas bättre möjligheter för dem att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället.

Resultaten i Arbetsförmedlingens etablerings- uppdrag behöver förbättras. I dag är andelen som har ett arbete eller deltar i reguljär utbildning efter avslutad etableringsplan endast en tredjedel, vilket är alltför lågt. Resultaten är särskilt låga bland kvinnor och skillnaden i förhållande till männen är markant. Mot den bakgrunden har regeringen lämnat ett förslag om ett nytt regelverk för etableringsuppdraget (prop. 2016/17:175). Regeringen avser även att införa ett liknande åtgärdssystem för nyanlända inom etableringsuppdraget som för övriga arbetslösa. För många nyanlända med kort eller ingen utbildningsbakgrund kommer det finnas behov av att insatserna under etableringstiden huvudsakligen utgörs av studier inom kommunernas vuxenutbildning. Det fordrar att Arbetsförmedlingen och kommunerna fördjupar

sin samverkan. Den som inte deltar i de insatser som bedöms vara nödvändiga för att få ett arbete ska kunna förlora hela eller delar av sin etableringsersättning.

Regeringen har tillsammans med arbets- marknadens parter tagit initiativ till att skapa snabbspår för de nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden. Snabbspår finns idag för ett 20-tal olika yrken där det råder brist på arbetskraft. Drygt 2 800 personer hade påbörjat ett snabbspår fram till slutet av 2016.

Etableringstiden tenderar att vara särskilt utdragen för kvinnor, speciellt för kvinnor med kort utbildning. Kvinnor tar också under tiden i etableringsuppdraget del av arbetsmarknads- politiska insatser i lägre utsträckning än män. Kvinnor får generellt ta mindre del av arbets- marknadspolitiska insatser än män. Kön ska inte avgöra tillgången till arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringen har bl.a. lämnat förslag om begränsningar i föräldrapenningen. Dessutom har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan i syfte att öka andelen utrikesfödda kvinnor som arbetar eller studerar.

Kunskapslyftet

För att arbetslösheten ska fortsätta att minska krävs satsningar på utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov. Regeringen har inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca 70 000 utbildningsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux, folkhögskolan, högskolan och yrkeshögskolan.

Yrkesutbildningarna inom kommunernas vuxenutbildning (yrkesvux) bör i större om- fattning svara mot den regionala arbets- marknadens behov. Regeringen utvecklar därför formerna för en regionaliserad yrkesutbildning i och med den satsning på regionalt yrkesvux som föreslogs i budgetpropositionen för 2017. Med anledning av införandet av ett regionalt yrkesvux har regeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till sammanhållna yrkesutbildningar på gymnasial nivå som svarar mot de kompetenskrav som olika branscher ställer. Tillgången på kurser inom komvux ska också vara god och individen ska ha goda möjligheter att kvalificera sig för vidare studier. Regeringen har därför fr.o.m. 2017 infört en rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

För att underlätta för personer med kort utbildning och stora utbildningsbehov bl.a. att studera på grundläggande eller gymnasial nivå och därigenom stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har regeringen lämnat ett förslag om ett nytt rekryterande studiestöd, studiestartsstödet. Reglerna om det nya stödet föreslås träda i kraft vid halvårsskiftet 2017 (prop 2016/17:158). Regeringen har vidtagit flera åtgärder som omfattar nyanlända. Mer behöver dock göras för att fler nyanlända ska kunna studera.

Investeringar i bostäder och infrastruktur

Investeringar i infrastruktur och bostäder ökar rörligheten på arbetsmarknaden genom att förbättra förutsättningarna för människor att arbetspendla och bo där det finns jobb och utbildningsmöjligheter. Bostadsbyggandet når rekordnivåer. År 2016 beräknas nybyggnation av ca 63 000 nya lägenheter. Det är framför allt ökad produktion av flerbostadshus och hyres- rätter. Regeringen har tillsatt en samordnare som har presenterat förslag för att stärka kompetens- försörjningen inom byggsektorn. Samordnaren lyfter även fram möjligheten att öka bostads- produktionen genom ökat industriellt byggande samt åtgärder för att få in fler kvinnor och nyanlända i byggbranschen. Byggandet av flerbostadshus är nu på den högsta nivån sedan miljonprogrammet. Regeringen har i budgeten för 2017 gjort den största satsningen på bostadsbyggande på 20 år. Satsningen är särskilt inriktad på ökat byggande av hyresrätter med överkomliga hyror.

Bostadsbehovet är dock fortsatt stort. Regeringen genomför det s.k. 22-punkts- programmet för ökat bostadsbyggande. Programmet syftar bl.a. till att sänka byggkostnader, bidra till att mer byggklar mark bebyggs, korta ledtiderna i byggprocessen, öka rörligheten på bostadsmarknaden och stimulera till byggande av fler hyresrätter. De bostäder som byggs i dag ska stå i många år. Ur ett klimat- och miljöperspektiv är det därför viktigt att de möjligheter som finns för att bygga rätt från början används. Inom bostads- och stadsutvecklingspolitiken finns flera viktiga verktyg för att hantera klimatutmaningen, klara miljömålen och ställa om samhället i en hållbar riktning. För att bygga ett klimatsäkert och håll-

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

bart samhälle anser regeringen att det är viktigt att minskad klimatpåverkan eftersträvas och att klimatförändringarna beaktas i den fysiska plane- ringen. Även den generation som flyttar hemifrån i dag ska ha tillgång till goda bostäder till en rimlig kostnad. De höga priserna och nyproduktionshyrorna är en särskild utmaning som gör tillgången på bostäder ojämlik. Regeringen prioriterar byggandet av bostäder med överkomliga hyror. I det bostadspolitiska paketet ingår därför en satsning på investerings- stöd med inriktning på hyresrätter och student- bostäder.

Investeringar i infrastruktur kräver långsiktig- het och regeringen lämnade därför förra året en infrastrukturproposition (prop. 2016/17:21) med förslag till ekonomiska ramar för perioden 2018–2029 till riksdagen. Förslaget innebär ett betydande tillskott på 107,5 miljarder kronor i de ekonomiska ramarna för utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen jämfört med den nuvarande planen för 2014–2025.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att föreslå en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för plan- perioden 2018–2029. Regeringen avser att fastställa den nationella planen våren 2018. Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem.

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer, med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. Nuvarande utredningsläge avseende det mest omfattande utbyggnadsalternativet för nya stambanor för höghastighetståg visar att ett fullt utbyggt system skulle kunna färdigställas 2035– 2040. Nya stambanor är ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder och påverkar statens budget över lång tid. Det är därför centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen inför beslut om Sverige ska satsa på nya stam- banor för höghastighetståg. Förberedelserna för byggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping fortgår. Ytterligare banor ska planeras.

Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget 2017 ökade medel till statens trafikavtal för att säkra goda möjligheter till

interregional kollektivtrafik. Regeringen anser att det är angeläget att nattågstrafik och regionalpolitiskt motiverad trafik över läns- gränser kan bedrivas med en hög ambition och avser att återkomma i frågan.

I december 2016 presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi med målet att hela Sverige har snabbt bredband 2025. Regeringens bredbandsmål är en grundstomme för att digitaliseringens fördelar ska kunna komma alla till del.

Regeringen investerar för att främja hållbara stadsmiljöer genom stadsmiljöavtal, som ger möjlighet för kommuner och landsting att söka stöd för investeringar i anläggningar för kollektivtrafik respektive anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik samt insatser för ökat cyklande. Stadsmiljöavtalen är fr.o.m. 2018 en del av den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet och omfattar 1 miljard kronor per år 2018-2029.

För att de stadsmiljöer som byggs ska bli hållbara avser regeringen 2017 besluta en strategi för hållbar stadsutveckling. Regeringen avser även 2017 lämna en proposition baserad på betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88).

En aktiv näringspolitik i hela landet

Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företags- klimat är grunden för tillväxt och jobbskapande i hela landet. Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion. Arbetet med klimatomställningen uppmuntrar till nya investeringar som bidrar till att skapa jobb och tillväxt i hela landet. För att möta samhällets utmaningar och bygga vidare på det svenska näringslivets styrkor har regeringen genom Innovationsrådet initierat fem sam- verkansprogram där politiker, näringslivet, samt universitet och högskolor nära samarbetar. Regeringens forskningspolitiska proposition innebär satsningar på innovation och samverkan för att stärka svenska företag och svensk konkurrenskraft.

Industrin och de industrinära tjänsteföretagen är avgörande för jobbskapande i hela landet, för investeringar och för exportintäkter. Regeringen genomför nu handlingsplanen Smart Industri för att stärka förutsättningarna för industrin att

skapa, växa och exportera på världsmarknaden med bas i Sverige.

Exporten är viktig för svensk ekonomi och motsvarar hälften av BNP. Regeringens exports- trategi fokuserar på hur Sveriges konkurrens- fördelar kan förstärkas. Detta görs bl.a. genom ett ökat samarbete mellan myndigheter och näringsliv under konceptet Team Sweden, samt etablerandet av regionala exportcentra i Sverige. Omvärldens bild av Sverige som ett innovativt, tryggt och jämställt land med god ekonomi är stark. Den senaste tidens negativa uppmärk- samhet behöver bemötas med ett förstärkt Sverigefrämjande utomlands för att Sverige ska fortsätta vara ett land som är intressant för handel, investeringar, och kontakter människor emellan.

Med växa-stödet för den första anställda har regeringen gjort det enklare för enmansföretag att våga ta steget att anställa en första person. Med detta stöd sänks arbetsgivaravgifterna under ett år för den först anställda. Än så länge gäller det bara för enskilda näringsidkare. Regeringen avser att utvidga växa-stödet så att fler företagsformer omfattas och har därför remitterat en promemoria med förslag om detta (Fi2017/01270/S1).

Konkurrenskraftiga villkor för små innova- tionsdrivna företag är också av stor vikt. För att underlätta för dessa företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner har regeringen presen- terat ett förslag om lättnader i beskattningen av personaloptioner.

En annan viktig faktor, inte minst för innovativa och växande företag, är företagens finansieringsmöjligheter i utvecklingsskeden. Regeringen har därför skapat en ny finans- ieringsstruktur, där utbudet av statligt riskkapital har förbättrats och effektiviserats.

Besöksnäringen skapar jobb och tillväxt i hela landet och är många människors första väg in på arbetsmarknaden. Regeringen vill stärka besöks- näringen och har därför tillsatt utredningen En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring (dir. 2016:83).

För att öka möjligheterna till företagande på landsbygden, och öka tillgängligheten till naturområden för allmänheten, har ett förslag om sänkt mervärdesskatt för naturguidning, från 25 till 6 procent, remitterats. Naturguider och andra ekoturistföretag är ofta företag med lokal förankring, som drivs av människor som bor och verkar i bygden.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Sedan den 1 januari 2017 gäller en lägre energiskattenivå för el som används i större datacenter. Även vissa mindre datacenter är utsatta för internationell konkurrens. Ett förslag om att sänka energiskattenivån även för dessa har därför remitterats (Fi2017/01244/S2). Nedsättningen ska även gälla för värme- företagens leveranser till bl.a. datorhallar.

En god digital infrastruktur ger bättre förutsättningar för företagande och människors möjlighet att delta i samhället oavsett var i landet man bor. Av den anledningen har regeringen för 2017-2020 avsatt ytterligare 1 miljard kronor för stöd till bredbandsutbyggnad inom landsbygds- programmet. Regeringen avser att fortsätta verka för att öka närvaron av statliga myndigheters verksamhet över landet. Det är viktigt att det finns arbetstillfällen för tjänstemän och akademiker utanför de större städerna. Därför har regeringen gett Statens servicecenter i uppdrag att analysera och föreslå vilka funktioner inom de statliga myndigheterna som kan vara lämpliga att bedriva samordnat i staten och utanför storstäderna. Utgångspunkten är vidare att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län.

Den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande (SOU 2017:1) har remitterats och utredningens förslag bereds nu i Regeringskansliet.

Skattereglerna för delägare i fåmansföretag (3:12-reglerna) är av betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Vid utformningen av reglerna bör en bra balans mellan vikten av fortsatt goda skattemässiga villkor för företagande och entreprenörskap och syftet att förhindra att arbetsinkomster om- vandlas till lägre beskattade kapitalinkomster eftersträvas. Regeringen planerar därför att ändra 3:12-reglerna utifrån dessa utgångspunkter.

2.5Högre kvalitet i skola och välfärd

Sverige ska ha en välfärd av hög kvalitet. Därför har regeringen genomfört stora satsningar på vård, skola och omsorg. Det är historiskt stora satsningar på välfärden. Den enskilt största satsningen är ökningen av det generella statsbidraget med 10 miljarder kronor per år. Välfärdens långsiktiga finansiering underlättas om arbetslösheten minskar och sysselsättnings-

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

graden ökar. Resurserna till välfärden måste öka. Välfärdens långsiktiga finansiering behöver säkras genom minskad arbetslöshet och en ökad sysselsättningsgrad samt genom ökande skattei- ntäkter. Regeringen prioriterar även fort- sättningsvis välfärden som har lagt grunden till ett samhälle som präglas av högt ekonomiskt välstånd, sammanhållning, jämlikhet och jämställdhet.

Vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn. Det är centralt att resurserna till välfärden används till just det de är avsedda för. Välfärdsutredningen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och assistans- ersättningen har på avgörande sätt förbättrat levnadsvillkoren för många flickor, pojkar, kvinnor och män med omfattande funktions- nedsättningar. LSS är en rättighetslagstiftning som har möjliggjort ökat självbestämmande och skapat förutsättningar för ett mer självständigt liv. Det är viktigt att lagens intentioner värnas.

Skolan är en central del av samhällsbygget

Skolan är avgörande för att Sverige ska hålla ihop. Lärarna är nyckeln till att höja kunskaps- resultaten i skolan. Regeringens mål är en jämlik kunskapsskola som håller samma höga kvalitet i hela landet, där alla elever utifrån sina förut- sättningar får möjlighet att utvecklas fullt ut.

För att alla elever ska få möjlighet att nå sin fulla potential är tidiga insatser och en trygg skola med studiero avgörande. Regeringens satsning på fler anställda i lågstadiet är viktig för att ge lärarna möjlighet att möta varje elevs behov. I förskolan är mindre barngrupper viktigt och satsningen på mindre barngrupper är viktig för att skapa mer tid för varje barn, inte minst för förskolor i utsatta områden. Satsningar på fortbildning i specialpedagogik och på att anställa fler speciallärare och specialpedagoger gör att fler kan ges det stöd de behöver. Genom förtydliganden och förstärkningar i skolans styrdokument får skolorna bättre förut- sättningar att bidra till elevernas utveckling när det gäller digital kompetens, som t.ex. programmering.

För att förbättra möjligheterna att tidigt kunna ge stöd efter behov har regeringen också påbörjat införandet av en läsa-skriva-räkna-

garanti. Under 2017 påbörjas införandet av garantin genom implementering av nya avsnitt i läroplanen för förskoleklassen. Från och med 2018 avsätts medel för att kompensera kommunerna för nya krav i skollagen (2010:800).

Regeringen verkar för ett gemensamt ansvarstagande av mottagandet av nyanlända elever mellan kommuner och mellan skolor.

Lärare är nyckeln till en bättre skola

Lärarna är nyckeln till att höja kunskaps- resultaten i skolan. Efter många år av minskat intresse för lärarutbildningen har söktrycket ökat de senaste åren. Bristen på legitimerade och behöriga lärare är dock fortfarande ett stort problem. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder, där bl.a. en utbyggnad av förskolelärar- och lärarutbildningarna har påbörjats. Insatser genomförs för att underlätta vidareutbildning till behöriga lärare för lärare utan lärarexamen, för nyanlända lärare och för akademiker som vill bli lärare. För att höja yrkets attraktivitet har regeringen sedan 2016 avsatt medel till en stimulans för höjda lärarlöner. Dessa har nu resulterat i att drygt 65 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger i genomsnitt har fått 2 600 kronor per månad i höjd lön.

Lärarnas möjligheter att utveckla sitt ledarskap ska stärkas, såväl i de nationella skolutvecklingsprogrammen som i lärarutbild- ningen.

En jämlik kunskapsskola ger bättre resultat

Kunskapsresultaten i den svenska skolan har under flera år haft en nedåtgående trend. Nu pekar flera resultat på att den trenden har brutits och den senaste PISA-undersökningen, som presenterades hösten 2016, visar att svenska 15- åringars kunskaper har förbättrats. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ökar dessutom i nästan alla grupper. Detta är ett styrkebesked för den svenska skolan och ett resultat av hårt arbete från lärare och elever.

När PISA-mätningarna började 2000 var Sverige ett av de länder som visade på mest jämlik kunskapsfördelning bland 15-åringar. I dag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD- nivå och den senaste PISA-undersökningen visar att familjebakgrunden har fått en ökad betydelse för kunskapsresultaten även i Sverige. Den utvecklingen måste brytas. En annan utmaning är att motverka den ojämställdhet som i skolan påverkar pojkar i form av generellt sämre

studieresultat och flickor i form av stress och psykisk ohälsa. En ytterligare utmaning är situationen för hbtq-personer, vars psykiska ohälsa och utsatthet är särskilt tydlig bland unga, och regeringen har därför avsatt medel i budgetproposition för 2017 för åtgärder inom detta område.

Sverige utmärker sig internationellt som ett land där privata aktörer kan bedriva offentligfinansierad skolverksamhet med fri vinstutdelning. Risken med de kommersiella aktörerna inom skolan är att de sätter vinst före kvalitet. Det är centralt att resurserna i skolan används till just det de är avsedda för. Skolan uppväger skillnader vad gäller barns och elevers förutsättningar. Välfärdsutredningen har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen vill se en jämlik skola som möter alla elever utifrån deras förutsättningar och har vidtagit åtgärder för att möta det ökade behovet av undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Regeringen har vidgat målgruppen för Statens skolverks insatser för nyanlända till att också inkludera förskolan, hela gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Genom välfärdsmiljarderna ger regeringen kommunerna förutsättningar i deras arbete att nå regeringens mål om en jämlik kunskapsskola. Regeringens tillskott för mindre barngrupper ska i första hand prioriteras för förskolor i områden med svåra förutsättningar och där det behövs särskilda insatser för att höja utbildningens kvalitet.

Bland barn som är nyanlända är det betydligt färre som går i förskolan än bland befolkningen i stort. Förskolan är en viktig plats för barns lärande och utveckling. Tidiga utbildnings- insatser har en stor kompensatorisk effekt. En översyn ska därför göras i syfte att nyanlända barns deltagande i förskolan ska öka.

För att höja resultaten i skolor med låga resultat och svåra förutsättningar har Statens skolverk fått i uppdrag att i samverkan med huvudmän för dessa skolor identifiera och utforma anpassade insatser.

Att ha fullföljt en gymnasieutbildning ökar påtagligt ungdomars möjligheter till arbete och är en förutsättning för vidare studier. Flera insatser genomförs inom detta område, men för att snabbt bryta utvecklingen och höja resultaten i de mest utsatta skolorna föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2017 att 500 miljoner kronor avsätts till grundskolor med

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

låg andel behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen anser att det behövs ytterligare åtgärder inom detta område och avser att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen för 2018. Därutöver avsätts 150 miljoner kronor till att stärka gymnasie- skolans introduktionsprogram i propositionen Vårändringsbudget för 2017. Regeringen avser att återkomma även till denna fråga i budgetpropositionen för 2018.

Hösten 2016 presenterade regeringens särskilda utredare för gymnasieskolan ett antal åtgärder i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en utbildning (SOU 2016:77). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

2015 års skolkommission

Den skolkommission som regeringen tillsatte 2015 ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i under- visningen och en ökad likvärdighet i skolan (dir. 2015:140). I kommissionen möts forskare och företrädare för skolans professioner.

Skolkommissionens slutbetänkande, som lämnas i april 2017, kommer att bli ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete för ett mer sammanhållet och likvärdigt skolsystem.

Jämlik och trygg vård och omsorg

Hälso- och sjukvården och äldreomsorgen ska tillsammans med ett aktivt folkhälsoarbete och effektiva socialförsäkringssystem ge hela befolkningen förutsättningar för en god hälsa och vård efter behov oavsett ekonomiska resurser. På många arbetsplatser råder en pressad arbetssituation, inte minst inom sjukvården och äldreomsorgen. Arbetssituationen präglas alltför ofta av stress, tuffa arbetsvillkor och konsekvenser av brist på arbetskraft. Sjukvården behöver därför mer resurser.

Det ska inte vara möjligt att köpa sig förbi köer inom den offentligfinansierade vården genom privata sjukvårdsförsäkringar. Det kan aldrig vara acceptabelt att vårdens tillgänglighet och kvalitet tillåts variera med individens ekonomiska ställning. Genom att bättre utnyttja e-hälsolösningar och digitaliseringens möjlig- heter finns en stor potential för att effektivisera vården och öka patientsäkerheten. Regeringen

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

tar nu fram en nationell läkemedelslista och har tillsammans med landstingen kommit överens om en vision och handlingsplan för e- hälsoarbetet.

För att förbättra såväl tillgängligheten som kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården behöver samordningen mellan vårdens aktörer och vården och omsorgen att utvecklas och stärkas. Regeringen har därför i februari 2017 tillsatt en särskild utredare för att bl. a. se över av vilka strukturella åtgärder som behövs för en modern och effektiv hälso- och sjukvård med ökad närhet till patienten (dir. 2017:24). Kompetensförsörjningen på kort och lång sikt är en stor utmaning inom vården och omsorgen. Regeringen har därför stöttat landstingen och kommunerna med historiskt stora stöd genom välfärdsmiljarderna och en särskild professionsmiljard. Därtill skapas fler utbildningsplatser i bristyrken och processen för att validera utländska utbildningar har kortats.

Folkhälsan är generellt sett god i den svenska befolkningen, men den är ojämlikt fördelad efter socioekonomiska faktorer. Regeringens mål är att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället ska slutas inom en generation och för att driva på detta arbete har regeringen tillsatt en kommission för jämlik hälsa (dir. 2015:60). Regeringen genomför sedan tidigare en stor riktad satsning på psykisk hälsa med särskilt fokus på barn och unga, främst genom insatser i kommuner och landsting. Behovet av åtgärder är fortsatt stort. För att hantera situationen föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2017 att 100 miljoner kronor tillförs. Regeringen anser att det behövs ytterligare åtgärder inom detta område och avser att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen för 2018.

Regeringen satsar också på vård och behandling av traumatiserade, inte minst bland asylsökande och nyanlända.

För att uppnå en mer jämställd vård genomförs sedan tidigare en flerårig satsning för ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossnings- vården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa. Situationen inom förlossningsvården har länge visat tecken på ett allt mer ansträngt läge. För att hantera situationen och för att förbättra kvinnors hälsa föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2017 att ytterligare en halv miljard kronor tillförs landstingen. Regeringen anser att det behövs

ytterligare åtgärder inom detta område och avser att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen för 2018.

För att öka kvaliteten i äldreomsorgen genomför regeringen en satsning för ökad bemanning inom äldreomsorgen och ett investeringsstöd för att öka antalet äldre- boenden. Flera riktade åtgärder vidtas för att höja kvaliteten i vården och omsorgen för äldre. Från 2017 infördes avgiftsfri öppenvård för äldre från 85 år och från den 1 juli 2017 höjs nivån på tandvårdsbidraget för gruppen 65–74 år.

Individ- och familjeomsorgen har varit ansträngd under många år, inte minst inom den sociala barn- och ungdomsvården. I budgetpropositionen för 2016 avsattes 250 miljoner kronor per år 2016–2019 för en satsning inom den sociala barn- och ungdoms- vården. Totalt avsattes 1 miljard kronor. För att hantera belastningen på kommunerna och det stora trycket på bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2017 att en ytterligare förstärkning med 150 miljoner kronor tillförs för åtgärder för att öka be- manningen. Regeringen anser att det behövs ytterligare åtgärder inom detta område och avser att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen för 2018.

Sjukfrånvaron ska minska

Den höga sjukfrånvaron är ett problem för såväl individen som för hela samhället. Sjukfrånvaron, mätt i sjukpenningtal, har ökat med 80 procent sedan 2010. Ökningen har skett inom alla sektorer och yrkesgrupper, men har varit mer påtaglig för kvinnor än för män.

Kvinnors hälsa påverkas av huvudansvaret för hem och barn, det obetalda arbetet, osäkra arbetsvillkor och deltidsanställningar. Den pressade arbetssituation som råder inte minst inom välfärdsyrkena har lett till att den psykiska ohälsan ökat. Att minska kvinnors sjukfrånvaro och förbättra kvinnors hälsa kräver därför ett omfattande arbete.

Regeringen genomför ett brett åtgärds- program för ökad hälsa och minskad sjuk- frånvaro. Försäkringskassan har fått i uppdrag att stärka sin handläggning, utveckla stödet till arbetsgivare och förbättra samarbetet med hälso- och sjukvården samt Arbetsförmedlingen. De vidtagna åtgärderna har bidragit till att ökningen i sjukfrånvaro nu har planat ut (se diagram 2.6),

och regeringens bedömning är att den inom kort kommer att minska. Dock återstår mer arbete innan målet om en låg och långsiktigt stabil nivå för sjukfrånvaron för både kvinnor och män är uppnått.

Diagram 2.6 Sjukpenningtal 2000–2017

Antal dagar

25
20
15
10
5
0				Kvinnor						Män
0
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16
Källa: Försäkringskassan.

Regeringen har avsatt resurser för att Arbetsmiljöverket ska kunna anställa fler inspektörer. Regeringen avser även att inrätta ett nationellt centrum för arbetsmiljö. Utredningen (SOU 2017:28) har lämnat sitt betänkande den 28 mars 2017.

Åtgärder på arbetsplatsen kan ofta underlätta och påskynda möjligheten att återgå till arbetet, oavsett sjukfrånvarons orsak. I anslutning till regeringens åtgärdsprogram har arbets- marknadens parter inom respektive sektor kommit överens om partsgemensamma avsikts- förklaringar för friskare arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro. De åtgärder som nu vidtas av arbetsmarknadens parter utifrån avsikts- förklaringarna är viktiga delar i att minska sjukfrånvaron. Regeringen kommer tillsammans med parterna att följa upp det påbörjade arbetet och effekterna på sjukfrånvaron. Regeringen ser också över hur rehabiliteringsinsatser för individen kan stärkas inom ramen för rehabiliteringskedjan.

2.6Klimatomställningen ska gå snabbare

Klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver fortsatt integreras i de

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Genom att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer visar Sverige globalt ledarskap. Det är en central del i det moderna samhälls- bygget. Rika länder har historiskt sett stått för en stor del av klimatpåverkande utsläpp och måste nu gå före och sprida lösningar, samtidigt som utvecklingsländer ges stöd för klimat- omställning.

Klimatavtalet från Paris är en milstolpe. För första gången har världen ett globalt klimatavtal där alla länder utifrån förmåga åtar sig ambitiösare åtaganden. Avtalet slår bl.a. fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Regeringen är pådrivande både inom FN och EU för att få det ramverk på plats som krävs för att fullgöra Parisavtalet.

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Regeringen har föreslagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:03) som baseras på överenskommelsen inom Miljömålsberedningen (SOU 2016:21 och SOU 2016:47). Det klimatpolitiska ramverket består av en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.

Den föreslagna klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Detta arbete ska bedrivas på ett sätt som ger förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra. Lagen reglerar också ett planerings- och uppföljningssystem, med årliga klimatredovisningar och klimatpolitiska hand- lingsplaner. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Regeringen avser inrätta ett klimatpolitiskt råd med uppgift att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.

Regeringen föreslår i den ovan nämnda propositionen ett långsiktigt klimatmål som innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. De kompletterande åtgärderna, såsom åtgärder i andra länder, får därutöver tillgodoräknas för att nå nettonollutsläpp. Målet förutsätter höjda

ambitioner	i	EU:s utsläppshandelssystem
(EU ETS).	Det	långsiktiga målet skapar

tydlighet för marknadens aktörer och bidrar därmed till nya jobb och investeringar.

Regeringen föreslår att utsläppen i Sverige utanför EU ETS senast 2030 bör vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990 och senast 2040 vara minst 75 procent lägre. För att nå målen till 2030 får högst 8 procentenheter av utsläpps- minskningarna ske genom kompletterande åtgärder, och på motsvarande sätt högst 2 procentenheter för att nå målen till 2040. Kompletterande åtgärder innefattar exempelvis åtgärder i andra länder eller ökat kolupptag i skog och mark. Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (förutom inrikes luftfart som ingår i EU ETS) föreslås också senast 2030 minska med minst 70 procent jämfört med 2010.

Sverige – en fossilfri välfärdsnation

Tidigare måluppfyllelse på miljöområdet visar att Sverige har haft en god förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle.

Sverige ska lämna fossilberoendet bakom sig för att bli en grön och biobaserad ekonomi. Under mandatperioden 2014–2018 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige tydligt minska. Riksdagen har antagit ett etappmål om att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regeringen bedömde i en skrivelse 2015 att målet kommer att uppnås (skr. 2015/16:87). Den förra regeringens inrikt- ning var att en tredjedel av minskningen skulle ske i form av investeringar i andra EU- medlemsstater eller flexibla mekanismer. Regeringens ambition är dock att målet så långt som möjligt ska nås genom nationella insatser. Innovationer och aktivt deltagande av närings- livet har stor betydelse. Naturvårdsverkets nya prognoser för Sveriges klimatmål visar att regeringens politik får tydlig effekt. Prognoserna visar att avståndet till att uppnå klimatmålet till 2020 med endast inhemska åtgärder har minskat från 3,4 miljoner ton till 0,8 sedan föregående prognos. Regeringens ambition är att presentera ytterligare åtgärder för att helt sluta gapet.

Av Naturvårdsverkets prognoser framgår även att det krävs ökade ansträngningar för att nå de av regeringen föreslagna klimatmålen till 2030.

En del i klimatarbetet inkluderar ambitionen att höja koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar och för bränslen som förbrukas vid viss annan värme- produktion som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (Fi2017/01244/S2). Regeringen införde 2015 ett nytt klimat- investeringsstöd, det s.k. Klimatklivet som är en av regeringens viktigaste insatser för att stödja utsläppsminskningar (se fördjupningsrutan Klimatklivet). Efterfrågan på de åtgärder som omfattas av stödet har ökat och regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2017 att ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2017. Om ansökningstrycket fortsätter att vara högt avser regeringen återkomma till frågan i budgetpropositionen 2018. I diagram 2.7 redovisas regeringens utgifter till allmän miljö- och naturvård.

Diagram 2.7 Utgiftsutveckling för UO20 (Allmän miljö och naturvård), 2004–2016

Miljoner kronor

8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16
Anm. Utgiftsutvecklingen är i löpande priser.
Källa: Egna beräkningar.

Fossilfria transporter och resor prioriteras

Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Dessa föreslås minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Minskade utsläpp från transportsektorn är därför avgörande för att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål. Transportsystemet ska moderniseras, vilket bl.a. innebär att dess miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser minskar (se vidare avsnitt 3.4). Framtidens fordon ska vara mer energieffektiva och anpassas för en tid då fordonsflottan uteslutande drivs på icke-fossila alternativ. Regeringen anser att frågan om fossilfria drivmedel bör drivas i EU.

Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 uppnås med befintliga styr- medel och åtgärder. År 2015 uppgick andelen förnybar energi i transportsektorn till ca 24 procent, enligt en preliminär beräkning från Energimyndigheten. I Europeiska kommis- sionens utvärdering av Sveriges miljöpolitik konstateras det att skatteuttaget från transport- sektorn bör öka för att åstadkomma en mer kraftfull miljöstyrning.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och dieselbränsle som utöver indexomräkning via konsumentprisindex även beaktar utvecklingen av BNP.

Därutöver har remittering skett av dels förslag om att införa ett bonus–malus-system för nya lätta fordon (Fi2017/01469/S2), dels ett förslag om en reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle (M2017/00723/R).

Regeringens åtgärder ska stärka miljö- anpassade transportslags konkurrenskraft och bl.a. främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt eco- bonussystem i Sverige i syfte att stimulera överflyttning från väg till sjöfart. Ett förslag om vägslitageskatt för tunga lastbilar har lämnats av Vägslitageskattekommittén (SOU 2017:11) som kommer att beredas vidare. Regeringen avser att arbeta vidare med förslag om en avläsningsbar och, bl.a. utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv, differentierad vägslitageskatt och att återkomma till riksdagen före mandatperiodens slut. Regeringen anser att det är viktigt att satsa på elektrifiering av transportsektorn för att möjliggöra en fossilfri transportsektor och uppnåendet av andra miljömål. Därför satsar regeringen på innovation och omställning med elektrifiering av transporter.

Det finns goda förutsättningar att genomföra en omställning av transportsystemet i städer. Regeringen höjde därför medlen till stadsmiljöavtalen i budgetpropositionen för 2017 för att satsa på en effektiv kollektivtrafik i städer och ökad cykling. Transportstyrelsen har föreslagit att kommuner ska få möjlighet att införa miljözoner för att förbättra luftkvaliteten.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

De beräknade utsläppen från svenskarnas internationella flygresor motsvarade enligt Naturvårdsverket utsläppen från all bilkörning i landet 2014. Den låga beskattningen av flyget är orimlig i förhållande till dess klimatpåverkan. Klimatavtalet från Paris innebär dessutom att de globala utsläppen måste minska drastiskt. De system som finns i EU och globalt för att minska utsläppen räcker således inte till. Regeringens ambition är därför att införa en skatt på flygresor.

För en mer utförlig beskrivning av området se bilaga 3.

Ett mer hållbart energisystem

Sverige ska ha ett robust elsystem, med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige. Målet är att 100 procent av elprodukt- ionen ska bestå av förnybar el 2040. Energi- politiken ska möjliggöra en effektiv och hållbar energianvändning.

Energikommissionen överlämnade den 9 januari 2017 sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) till regeringen. Betänkandet bygger på den överenskommelse som i juni 2016 slöts mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I betänkandet föreslås två nya energipolitiska mål, ett för förnybar elproduktion och ett för energieffektivisering. Ramöverenskommelsen omfattar bl. a. det ovan nämnda målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Överenskommelsen innebär vidare satsningar på förnybara energikällor, att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska avvecklas och att fastighetsskatten på vattenkraftverk ska sänkas. Skattesänkningarna ska finansieras genom höjningar av energiskatten på el för hushållen och tjänstesektorn. Dessa skatteförslag har lämnats i propositionen Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen (prop. 2016/17:142). Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Arbetet med

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

överenskommelsens övriga delar pågår inom Regeringskansliet.

Regeringen har genomfört satsningar på solel i form av investeringsstöd. Regeringen har också föreslagit en ny skattenedsättning som innebär att energisskatten för förnybar el som framställs i mindre anläggningar och förbrukas på framställningsplatsen sänks från 29,5 till 0,5 öre per kilowattimme. Förslaget är det första av de aviserade stegen för ett avskaffande av energiskatten på förnybar el som framställs i små anläggningar och förbrukas på samma plats som den framställs. Regeringen har även infört en omsättningsgräns för registrering för mervärdes- skatt vid 30 000 kronor per år, vilket bl.a. bedöms gynna mikroproducenter av t.ex. solel.

Cirkulär ekonomi för ett mer hållbart samhälle

En cirkulär ekonomi innebär en resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material. Syftet är att ställa om till ett mer hållbart samhälle, där minskad påverkan på klimat, miljö och hälsa går hand i hand med innovation och nya jobb. Regeringen har sänkt mervärdesskatten på vissa reparationer och infört en skattereduktion för reparationer av vitvaror i syfte att öka återanvändningen och bidra till den cirkulära ekonomin.

Utredningen om styrmedel för att förebygga uppkomsten av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi har den 22 mars 2017 lämnat sitt betänkande till regeringen (SOU 2017:22). Utredningen har haft i uppdrag att bl.a. analysera vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs för att öka återanvändningen av produkter.

Regeringen har även beslutat om en särskild utredning som ska kartlägga den nya delningsekonomin och se över olika användares rättsliga ställning (SOU 2017:26).

Regeringen anser att en hållbar konsumtion har stor betydelse för både den enskilde konsumenten och samhället i stort. I strategin för hållbar konsumtion som presenterades i budgetpropositionen för 2017 tar regeringen fasta på behovet av de ökade kunskaperna om konsumtionens konsekvenser för enskilda, samhället och miljön.

Miljömålen ska uppnås

Det är regeringens ambition att miljömålen ska nås. Arbetet med att nå miljömålen har intensifierats och allt fler aktörer i samhället är involverade i olika typer av miljöarbete. Initiativ har tagits på alla nivåer i samhället och nya satsningar och styrmedel är på plats. Samtidigt finns stora behov av ytterligare åtgärder för att ställa om samhället och uppfylla målen. Regeringen vill öka takten i genomförande- arbetet. Miljö och klimat behöver fortsatt integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Regeringen har under mandatperioden främjat gröna investeringar. En mängd olika statliga aktörer erbjuder lån och riskkapital till gröna verksamheter. Dessutom ger flera statliga och kommunala bolag ut gröna obligationer. I december 2016 fick en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur marknaden för gröna obligationer kan utvecklas (dir. 2016:109). Uppdraget ska redovisas senast 15 december 2017.

Regeringen prioriterar bl.a. arbetet med att uppnå en giftfri miljö och har för avsikt att hösten 2017 starta upp ett centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor.

Klimatklivet

Ett nytt klimatinvesteringsstöd, det s.k. Klimatklivet, infördes av regeringen 2015. Klimatklivet är en av regeringens viktigaste insatser för att stödja utsläppsminskningar på lokal och regional nivå samt stimulera lokal och regional finansiering. Stödet ska huvudsakligen gå till de åtgärder som bedöms ge de största varaktiga minskningarna av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona (Förordning 2015:517). Naturvårdsverket ansvararar för att granska ansökningar utifrån klimatnytta och bevilja stöd. Förordningen anger även särskilda förutsättningar för stöd som avser laddnings- stationer för elfordon där Energimyndigheten inför varje prövningstillfälle ska lämna uppgifter som säkerställer en effektiv utveckling av laddinfrastrukturen.

Vid utgången av januari 2017 hade totalt 620 ansökningar beviljats stöd till ett totalt belopp om 2,6 miljarder kronor. Enligt Naturvårds- verkets bedömning har åtgärderna lett till minskade utsläpp av växthusgaser på 449 000 ton per år. Stödet får ges i den omfattning som krävs för att en åtgärd ska genomföras, dock högst med 50 procent av investeringskostnaden. I genomsnitt har stödet hittills utgjort 43 procent av investeringskostnaden.

Statens energimyndighet ansvarar för uppföljning och utvärdering av stöd till laddningsstationer och Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning av stödet i övrigt. I uppföljningen av beviljade stöd redogörs för fördelningen mellan olika sektorer. Hittills har produktion av biogas beviljats mest stöd (se diagram 2.8). Tranportsektorn är däremot den sektor där flest utsläppsminskningar skett (se diagram 2.9).

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Diagram 2.8 Beviljat stödbelopp per kategori

Miljoner kronor

450

400

350

300

250

200

150

100

Källa: Naturvårdsverket.

Diagram 2.9 Beräknat årliga minskade utsläpp till följd av beviljat stöd

Ton koldioxidekvivalenter

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

Källa: Naturvårdsverket.

Statens energimyndighet har ett ansvar att bevaka utvecklingen av laddinfrastrukuren över landet. Stöd kan ges såväl till normalladdning som snabbladdning (se diagram 2.10).

Diagram 2.10 Totalt antal laddningspunkter

Antal	Totalt antal utbetalda bidrag januari 2016
2500
2000		Publik	Icke-publik
		Publik	Icke-publik

1500
1000
500
0
0	Normalladdning		Snabbladdning
	Normalladdning		Snabbladdning
Källa: Naturvårdsverket

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

2.7Ökad trygghet och säkerhet därför att återkomma i denna fråga i

Sverige ska vara ett land där alla kan känna sig trygga och säkra. Samhället måste därför stå upp mot brottslighet genom brottsbekämpning, brottsförebyggande arbete och genom att lagföra de individer som begår brott.

Brottsligheten har generellt sett minskat under lång tid, liksom antalet utsatta för våld. Samtidigt har den grova och organiserade brottsligheten ökat. Antalet dödsskjutningar stiger. Samtidigt sker en generell minskning av det dödliga våldet. Regeringen arbetar både med att bekämpa brott och brottens orsaker.

För att minska brottsligheten har regeringen tillfört Polismyndigheten resurser. Regeringen har vidare i januari 2017 lämnat förslag om en skärpning av straffskalan för olovlig hantering av explosiva varor (prop. 2016/17:92), som exempelvis handgranater, till de straffnivåer som gäller för grovt vapenbrott. Regeringen har också aviserat ytterligare straffskärpningar för både grovt vapenbrott och olovlig hantering av explosiva varor. För att minska tillgången till explosiva varor avser regeringen att lämna ett förslag till riksdagen om att ge Tullverket befogenhet att kontrollera införsel av explosiva varor vid inre gräns.

Polismyndigheten har i budgetpropositionen för 2017 fått ökade medel för att anställa fler och säkra den största omorganisationen som organisationen genomfört i modern tid. I det arbetet ligger fokus på att få fler poliser närmare medborgarna. Polismyndigheten har ökat antalet civilanställda, vilket möjliggör för fler poliser att ägna sig åt polisiär verksamhet. Det skapar förutsättningar för Polismyndigheten att öka närvaron och motverka brottsligheten i de socialt utsatta områdena. Regeringen anser dock att Polismyndigheten utifrån de stora utmaningar som myndigheten står inför behöver ett tillskott av medel redan innevarande år. Tillskottet på 700 miljoner kronor som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2017 möjliggör för myndigheten att öka antalet polisanställda ytterligare, vilket innebär att den polisiära kompetensen i än högre grad kan prioriteras dit den bäst behövs. Tillskottet ska även möjliggöra en förstärkning av verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum. Regeringen ser behov av att verksamheten vid Polismyndigheten fortsätter att stärkas för att möta regeringens ambitioner. Regeringen avser

budgetpropositionen för 2018.

Antalet uppklarade brott måste öka. Regeringen har därför gett ett uppdrag till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om ytterligare förstärkt samverkan i det brottsutredande arbetet. Åklagare kommer under en tid att bistå Polismyndighetens utredare och förundersökningsledare.

Regeringen har tagit initiativ till en brottsförebyggande satsning och har avsatt 40 miljoner kronor årligen för att förebygga brott och öka tryggheten. Regeringen har också presenterat ett nationellt brottsförebyggande program.

Vid utryckningar har blåljuspersonal vid flera tillfällen utsatts för stenkastning och hindrats från att utföra sitt arbete. Sådana händelser utgör en risk för både blåljuspersonal och de människor som inte får den hjälp de behöver. Som ett led i arbetet mot detta har regeringen tillsatt en utredning som ska se över möjlig- heterna att ytterligare skydda blåljuspersonal i deras arbete (dir. 2016:115).

Sverige ska vara ett land där alla har goda livschanser och ser möjligheter att förverkliga sina drömmar. När hoppet om en bättre framtid släcks ökar risken för att man dras till en kriminell bana. Genom bl.a. välfärdsmiljarderna och riktade satsningar till skolor med särskilt svåra förutsättningar har staten gett förutsättningar för mer stöd till skolor i utsatta områden. Mer resurser till Polismyndigheten ger möjlighet till ökad polisnärvaro i utsatta områden och brottsförebyggande insatser. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter, liksom upprustning av miljonprogrammet samt satsningar på kultur och civilsamhälle, är också insatser som kan bidra till att bryta segregationen och öka tryggheten.

Regeringen har utsett en särskild utredare för att förbereda och bilda en ny myndighet – Delegationen mot segregation (dir. 2017:33). Inrättandet av delegationen är ett led i att genomföra regeringens långsiktiga reform- program för minskad segregation 2017–2025. Delegationen ska samverka med kommuner, regioner, landsting, forskare, näringsliv och organisationer i det civila samhället. Syftet med det samlade reformprogrammet är att lyfta socialt utsatta områden och att påverka och förändra de mekanismer, inom bl.a. bostads- och utbildningsområdet som bidrar till segregation.

Regeringen ser allvarligt på det förhöjda terrorhotet och det ökade hotet från våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen har tilldelats ökade resurser kommande år i syfte att förstärka myndighetens förmåga att förebygga och förhindra terrorism m.m.

Regeringen fortsätter arbetet mot korruption och har inrättat en Upphandlingsmyndighet som bl.a. ska ge stöd för mer rättsäkra upphandlings- procedurer. För att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen har regeringen bl.a. gett en särskild utredare i uppdrag att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen. En del av uppdraget består av att utredaren ska överväga om det finns skäl att ändra lagarnas tillämpningsområden till att omfatta olika arbetsmarknadspolitiska stöd (dir. 2016:61).

Mäns våld mot kvinnor ska motverkas

En viktig del i det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet är att motverka mäns våld mot kvinnor, vilket är ett av de yttersta uttrycken för ojämställdhet. Regeringen presenterade i november 2016 en tioårig nationell strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor. Strategin började gälla den 1 januari 2017 och inbegriper arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer samt mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Att utveckla våldsförebyggande insatser är särskilt angeläget. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är en av regeringens viktigaste prioriteringar inom jämställdhetspolitiken. Strategin sätter också fokus på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Som en del av detta arbete har resurserna till landets kvinnojourer stärkts. Inom ramen för strategin kommer regeringen att genomföra ett omfattande åtgärdsprogram 2017–2020.

Ett försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge

Gemensam säkerhet, att bygga säkerhet i samverkan med andra länder och organisationer, är en hörnsten i svensk säkerhetspolitik.

Omvärldsutvecklingen är fortsatt negativ. Den försvarspolitiska inriktningen från juni 2015 ligger fast. Det enskilt viktigaste under

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

försvarsbeslutsperioden är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade operativa förmågan i totalförsvaret. Personellt och materiellt uppfyllda krigsförband som är samövade är avgörande för att detta ska kunna uppnås.

Beredskapsanpassningar genomförs nu till följd av omvärldsläget. Därutöver har regeringen fattat beslut om att aktivera skyldigheten att genomgå mönstring och att fullgöra grund- utbildning med värnplikt. Personalförsörjningen ska så långt som möjligt bygga på den enskildes intresse, motivation och vilja. Det skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar personalförsörjning för det militära försvaret.

Till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget ser regeringen behov av att förstärka försvaret redan nu och under kommande år. I propositionen Vårändringsbudget för 2017 föreslår regeringen tillskott för att öka beredskap och tillgänglighet, förstärka stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga, genomföra övningar och att utöka numerären i redan planerade övningar, höja it-säkerheten, genomföra underhåll samt anskaffa reservdelar och fordon. För det civila försvaret föreslås tillskott för att stärka kommunernas, landstingens och länsstyrelsernas arbete med totalförsvarsplaneringen. Total- försvaret syftar ytterst till att förbereda Sverige inför en krigssituation, men ska även utformas så att det kan användas till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället.

Händelser i omvärlden har visat på det demokratiska samhällets sårbarhet för angrepp och påverkan från externa aktörer i form av bl.a. it-attacker och informationspåverkan. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2017 även tillskott för att stärka arbetet med samhällets informations- säkerhet och robusthet mot angrepp på viktiga samhällsfunktioner.

Utvecklingssamarbete

Sverige har en lång tradition av ett ambitiöst bistånd och är internationellt sett en stor biståndsgivare. Regeringen har under mandat- perioden successivt ökat biståndet som 2017 uppgår till 0,99 procent av bruttonational- inkomsten (BNI). Regeringens mål är att öka biståndet till 1 procent av BNI fr.o.m. 2018.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Genom ett effektivt bistånd skapar Sverige bättre förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck. Regeringen vill särskilt uppmärksamma de fortsatt rekordstora globala humanitära behoven, de särskilt utsatta situationerna i sviktande och konfliktdrabbade stater, den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna och det minskade demokratiska utrymmet i världen, behovet av att stärka alla människors fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt de stadigt ökande globala behoven av internationella miljö- och klimatinsatser inklusive hav och marina resurser. Regeringen avser att stärka stödet till dessa områden för att vända de negativa trender som finns. Regeringen bidrar därmed till ett framgångsrikt genom- förande av Parisavtalet och Agenda 2030, och därmed till en hållbar utveckling och en långsiktig fattigdomsbekämpning. Regeringen anser att detta är viktiga insatser för en trygg världsutveckling.

Att Sverige valdes in med så bred marginal i FN:s säkerhetsråd var ett kvitto på regeringens globala politik. Sverige verkar för att FN ska arbeta mer med fredsbyggande och konflikt- förebyggande åtgärder, främja dialog som verktyg samt verka för kvinnors aktiva inflytande i fredsprocesser.

Flyktingmottagande

Miljoner människor flyr undan krig i världen. Kriget i Syrien fortsätter att orsaka ett enormt mänskligt lidande och behov av internationellt stöd. Sverige bidrar bl.a. med humanitära insatser och stödjer på olika sätt fredsprocessen i Syrien. Sverige ska ha ett väl fungerande mottagande som möjliggör för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Sverige har en reglerad invandring och asylrätten ska värnas.

Alla EU-länder måste ta sin del av ansvaret för mottagandet av skyddsbehövande. EU behöver ett solidariskt och hållbart system för att fördela ansvaret. Systemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten. En förutsättning för ett sådant system är att alla medlemsstater har ett fungerande asylsystem med tillräcklig kapacitet. Enskilda medlemsstater ska i vissa delar kunna ha en mindre restriktiv inställning än

den som EU har som helhet. Ett fungerande återvändandearbete är viktigt.

Regeringens politik vilar även på principen att dela på ansvaret för mottagandet av nyanlända i hela landet. Regeringen har därför skärpt kraven för att alla kommuner tar sitt ansvar för att ta emot nyanlända.

Både den närmaste tiden och kommande år kommer att präglas av att många nyanlända ska träda in och etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär utmaningar för kommuner och landsting att ordna ett bra mottagande och planera för bl.a. skola, bostäder och hälso- och sjukvård. Regeringen har under mandatperioden genomfört en rad åtgärder för att höja kapaciteten i mottagandet samt förbättra och påskynda de nyanländas etablering. Fortsatta åtgärder är dock nödvändiga för att hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna av att många människor kommer hit i arbetsför ålder och kan bidra till välfärden. Inte minst behöver sysselsättningen öka bland utrikes födda kvinnor, i synnerhet bland kvinnor med kort utbildning.

Den makroekonomiska utvecklingen

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

3 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning

–Den globala BNP-tillväxten var måttlig 2016, men mycket tyder på en starkare utveckling 2017. Tillväxten i omvärlden bedöms stiga.

–Sveriges tillväxt har varit hög de senaste åren och konjunkturläget har förbättrats avsevärt. Tillväxten förväntas bli fortsatt hög 2017, men faller sedan tillbaka något 2018. Den offentliga konsumtionen dämpas då framför allt till följd av minskade utgifter för migration och integration. Även bidraget från nettoexporten minskar. Sammantaget bedöms resursutnyttjandet vara något ansträngt 2017 och 2018.

I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i världen fram t.o.m. 2020. I prognosen har information som fanns tillgänglig fram t.o.m. den 6 mars 2017 beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande regler samt regeringens föreslagna och aviserade reformer i denna proposition och i propositionen Vårändringsbudget för 2017.

Prognosen är dock osäker. För att belysa detta redovisas några av de osäkra faktorer som påverkar prognosen och två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten är större för den senare delen av prognosen. Därför har tyngdpunkten lagts på utvecklingen 2017 och 2018. Prognosen för de två sista åren redovisas i ett separat avsnitt.

I avsnitt 3.4 presenteras nya mått på välstånd,

–Antalet sysselsatta har ökat med 150 000 som är en del av arbetet med att ta fram ett nytt

sedan regeringen tillträdde. Sedan 2014 har arbetslösheten minskat tydligt och den bedöms minska ytterligare under de kommande åren.

–Inflationen steg 2016 och väntas fortsätta att stiga framöver. Att resursutnyttjandet ökar bedöms leda till ett större utrymme för företagen att höja sina priser.

–Osäkerheten om den makroekonomiska utvecklingen är stor. En ökad protektion- ism i omvärlden riskerar å ena sidan att leda till en svagare utveckling av världshandeln och en mer dämpad tillväxt för svensk del. Starkare investeringar i euroområdet än vad som antagits i denna prognos skulle å andra sidan gynna svensk exportindustri och därmed svensk tillväxt.

ramverk för att följa befolkningens livskvalitet och ekonomins långsiktiga hållbarhet.

Avsnitt 3.6 innehåller jämförelser med andra bedömares prognoser och en beskrivning av hur prognosen har reviderats jämfört med den bedömning som gjordes i budgetpropositionen för 2017.

I bilaga 1 redovisas tabeller med prognosens innehåll i detalj.

3.1Utvecklingen i omvärlden 2017 och 2018

Fortsatt konjunkturåterhämtning i världen

Konjunkturåterhämtningen i världen fortsätter. Den globala BNP-tillväxten var visserligen

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

måttlig 2016 men tillväxten i världshandeln och den globala industriproduktionen steg i slutet av året. Även indikatorer under inledningen av 2017 tyder på en starkare ekonomisk utveckling den närmaste tiden. Den globala tillväxten bedöms stiga något.

Den sammanvägda BNP‐tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel bedöms bli högre 2017 och 2018 än 2016 (se diagram 3.1). Den högre tillväxten i omvärlden bidrar till en starkare utveckling på de svenska exportmarknaderna (se tabell 3.1).

Diagram 3.1 BNP-tillväxt i omvärlden
Årlig procentuell förändring
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18

Anm.: BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade KIX- vikterna används för 2017 och därefter skrivs vikterna fram med trenden under de föregående fem åren.

Källor: Macrobond, Riksbanken och egna beräkningar.

Högre tillväxt i avancerade ekonomier

Den ekonomiska utvecklingen i de avancerade ekonomierna var dämpad 2016. Konjunktur- indikatorer tyder dock på att aktiviteten i flera länder har stigit i en snabbare takt under inledningen av 2017.

BNP-tillväxten i den amerikanska ekonomin steg andra halvåret 2016, efter en svag inledning på året. Tillväxtökningen kan framför allt förklaras av snabbare växande investeringar i slutet av året. Utvecklingen på arbetsmarknaden var positiv 2016 och löneökningstakten, som länge varit måttlig, tilltog under året. För- troendeindikatorer visar på en fortsatt relativt hög tillväxt första halvåret 2017. En mer expansiv finanspolitik och en låg arbetslöshet väntas bidra till utvecklingen. Samtidigt befinner sig den amerikanska ekonomin nära fullt resursutnyttjande och penningpolitiken har börjat stramas åt. Sammantaget förväntas

tillväxten bli förhållandevis hög 2017 och 2018. Den nya amerikanska regeringen, vars ekonomisk-politiska prioriteringar ännu inte klargjorts, är dock en faktor som bidrar till att den ekonomiska utvecklingen är svår att förutse.

Den brittiska ekonomin utvecklades bättre 2016 än vad de flesta bedömare hade väntat sig. Men utgången i de kommande förhandlingarna med EU, som en följd av landets beslut att lämna EU, är mycket osäker. Osäkerheten bedöms dämpa tillväxten i Storbritannien 2017 och 2018. Spridningseffekterna till andra länder antas däremot bli relativt små.

Tillväxten 2016 var måttlig i euroområdet. I Tyskland, Spanien och Nederländerna var export- och konsumtionstillväxten förhållande- vis hög. Däremot har tillfälliga faktorer i form av politisk osäkerhet, terroristattentat och dåligt väder bidragit till en relativt låg tillväxt i Italien och Frankrike. Investeringsutvecklingen var även dämpad i många andra länder. Svaga balansräkningar i banksektorn förväntas fortsätta att hålla tillbaka kreditgivning och investeringar även kommande år. Finanspolitiken stramades åt och de offentliga finanserna konsoliderades 2011–2013. Därefter har finanspolitiken i stort sett varit neutral. Denna inriktning förväntas bestå de kommande åren. En fortsatt expansiv penningpolitik bidrar dock till att stimulera efterfrågan i ekonomin. Sammantaget bedöms BNP i euroområdet 2017 och 2018 växa i ungefär samma måttliga takt som 2016.

Ojämn utveckling i framväxande ekonomier

Den kinesiska ekonomin 2016 stimulerades av en expansiv penningpolitik och finanspolitiska åtgärder, bl.a. investeringar i infrastruktur. En effekt av stimulanspolitiken har varit en kraftig ökning av bostadspriserna och av den privata sektorns skuldsättning. I slutet av 2016 och under inledningen av 2017 har åtgärder vidtagits för att dämpa prisuppgången på bostäder. En mindre expansiv stabiliseringspolitik förväntas bidra till en viss avmattning i tillväxten 2017 och 2018.

Stigande råvarupriser bidrar till en återhämtning i flera av de råvaruexporterande framväxande ekonomier som haft en svag utveckling de senaste åren. I den ryska ekonomin är återhämtningen tydlig och oljepris- uppgången har sammanfallit med en ökad

industriproduktion och stigande förtroende- indikatorer. I Brasilien, som är ett annat land som är beroende av råvaruexport, väntas de stigande råvarupriserna bidra till att BNP växer 2017 och 2018. Den ekonomiska återhämt- ningen bedöms dock vara svag, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att stiga. Det osäkra inrikespolitiska läget bedöms också bidra till den svaga återhämtningen i ekonomin.

Fortsatt dämpad utveckling i grannländerna

Svag efterfrågan från omvärlden och lägre investeringar i oljesektorn medförde att den ekonomiska utvecklingen i Norge var dämpad 2016. Investeringarna i oljesektorn väntas minska även 2017, men inte lika snabbt. Svag efterfrågan från oljesektorn väntas fortsatt dämpa tillväxten i resten av ekonomin. Något mer positiva förtroendeindikatorer tyder dock på att konjunkturnedgången stannat av. Tillväxten väntas stiga 2017 och 2018.

I Finland innebar en uppgång i den inhemska efterfrågan att tillväxten steg 2016. I juni 2016 slöts ett s.k. konkurrenskraftsavtal, som omfattar majoriteten av alla finska arbetstagare, i syfte att stärka Finlands konkurrenskraft mot omvärlden. Avtalet väntas innebära en dämpad löneutveckling de närmaste åren. Den kortsiktiga effekten av avtalet bedöms bli en något svagare konsumtionsutveckling och tillväxten bedöms därför avta något 2017, för att därefter öka 2018.

Tillväxten i Danmark var dämpad 2016, men väntas stiga något 2017 och 2018. En ökad sysselsättning och låga räntor bidrar till en ökad hushållskonsumtion. En starkare efterfrågan i omvärlden väntas också bidra till tillväxten framöver.

Inflationen i världen stiger

Inflationen i de avancerade ekonomierna steg kraftigt i slutet av 2016 och början av 2017. Uppgången drevs till stor del av stigande energi-, råvaru- och livsmedelspriser. Den underliggande inflationen, dvs. inflationen exklusive energi- och livsmedelspriser, är dock överlag fortsatt låg. I euroområdet beror utvecklingen främst på en jämförelsevis hög arbetslöshet och en dämpad löneutveckling. I USA är kostnadstrycket högre

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

och den underliggande inflationen är nära inflationsmålet på 2 procent.

Tabell 3.1 Prognoser för omvärlden

Utfall t.o.m. 2016, prognos för 2017 och 2018

Procentuell förändring om inte annat anges

	Genomsnitt
	1993–2016	2016	2017	2018
BNP

Euroområdet1	1,5	1,7	1,7	1,7
Tyskland	1,4	1,8	1,6	1,7
Frankrike	1,6	1,1	1,5	1,6
Finland	2,2	1,6	1,2	1,4
Danmark	1,6	1,1	1,6	1,6
Norge2	2,8	0,8	1,6	1,9
Storbritannien	2,2	1,8	1,6	1,5
USA	2,5	1,6	2,4	2,5
Kina	9,5	6,7	6,4	6,0
Brasilien1	2,3	-3,4	0,5	1,9
Ryssland1	3,3	-0,5	1,2	1,8
Världen PPP-vägd3		3,1	3,4	3,6
KIX-vägd4		2,1	2,5	2,4
Svensk exportmarknad5	5,3	2,3	4,1	4,4
Inflation
Euroområdet6	1,8	0,2	1,7	1,5
USA7	2,2	1,3	2,5	2,4
Finansiella variabler

Refiräntan8	2,0	0,0	0,0	0,0
Fed funds9	2,7	0,5	1,1	1,8
Oljepris10	51	44	56	56

1Genomsnittet är beräknat för 1996–2016.

2BNP för Norges fastland, dvs. inhemsk produktion exklusive utvinning av råolja och naturgas, rörtransport och utrikes sjöfart.

3BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.

4BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade KIX- vikterna används för 2017 och därefter skrivs vikterna fram med trenden under de föregående fem åren.

5Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

6Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).

7Konsumentprisindex (KPI).

8Europeiska centralbankens styrränta i procent, årsgenomsnitt. Genomsnittet är beräknat för 1999–2016.

9USA:s centralbanks styrränta i procent, årsgenomsnitt.

10Brent, USD per fat.

Källor: Macrobond och egna beräkningar.

Växelkursförsvagningar och stigande råvaru- priser har lett till en stigande inflation i en del framväxande ekonomier, samtidigt som svag en ekonomisk utveckling i andra framväxande ekonomier har bidragit till en lägre inflations- takt.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

3.2Utvecklingen i Sverige 2017 och 2018

Hög BNP-tillväxt

I Sverige har BNP-tillväxten varit stark under de senaste åren. De tre första kvartalen 2016 avtog tillväxten något, men det fjärde kvartalet 2016 växte åter BNP i snabb takt (se diagram 3.2). Utvecklingen av flera förtroendeindikatorer tyder på en fortsatt stark utveckling 2017. Tillväxten förväntas avta något 2018, till följd av ett något minskat bidrag från nettoexporten och en dämpad utveckling av den offentliga konsumtionen, framför allt till följd av minskade utgifter för migration och integration (se tabell 3.2).

Diagram 3.2 BNP-tillväxt

Procentuell förändring

3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16
Anm.: Säsongsrensade värden. Streckad linje är genomsnittlig tillväxt 2005–2016.
Källa: Statistiska centralbyrån.

Rekordhögt bostadsbyggande och starka investeringar

Investeringarna ökade kraftigt 2015 och 2016, framför allt i bostäder. Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus är på sin högsta nivå sedan 1970-talet under miljonprogrammets dagar (se diagram 3.3). Till följd av de kommande årens jämförelsevis höga befolk- ningstillväxt finns ett fortsatt stort behov av bostäder. Bostadsinvesteringarna förväntas där- med vara fortsatt höga, även om tillväxten avtar något till följd av ett alltmer ansträngt resursutnyttjande i byggsektorn.

Diagram 3.3 Påbörjade bostäder
Antal
90 000
80 000			Småhus
80 000
70 000			Flerbostadshus
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
60	70	80	90	00	10
Källa: Statistiska centralbyrån.

Höga förtroendeindikatorer för industrin tyder på att produktionen stiger i början av 2017. Industrin bedöms dock kunna möta omvärldens efterfrågan utan omfattande nyinvesteringar. Detta stödjs av Statistiska centralbyråns investeringsenkät, där industriföretagen anger oförändrade investeringsvolymer 2017 jämfört med 2016. Sammantaget väntas de totala investeringarna i näringslivet växa i svagare takt både 2017 och 2018.

De offentliga investeringarna bedöms däre- mot växa i en hög takt 2017, för att först året därpå bli mer dämpade när kommunsektorns investeringar i framför allt byggnader och infrastruktur minskar.

Ljusare utsikter för exporten

Exporten utvecklades relativt svagt 2016. Det berodde till stor del på att tillväxten på export- marknaderna var svag (se tabell 3.1). Efterfrågan i utlandet ökade dock under slutet av 2016, vilket ledde till en mer påtaglig ökning av exporten av både varor och tjänster. Indikatorer som t.ex. exportorderingång och efterfrågeläget inom industrin tyder på en stark inledning på 2017. Då tillväxten på de främsta svenska export- marknaderna bedöms växa snabbare 2017 förväntas även svensk export göra det. Den förhållandevis svaga kronan bidrar också till detta.

Något högre tillväxt i hushållens konsumtion

Hushållens konsumtion utvecklades för- hållandevis svagt 2016, trots låga räntor, ett i utgångsläget högt hushållssparande och en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden. Det var främst inköpen av sällanköpsvaror och

dagligvaror som utvecklades svagt, samtidigt som inköpen av bilar ökade starkt.

Ett ökat konsumentförtroende enligt Konjunkturbarometern och fortsatt goda ekonomiska förutsättningar talar för att hushållens konsumtion kommer att växa något starkare framöver.

Tabell 3.2 BNP

Utfall t.o.m. 2016, prognos för 2017 och 2018

Procentuell förändring om inte annat anges

		Genomsnitt
Mdkr 2015, om inte annat anges 1993–2016			2016	2017	2018
Hushållens konsumtion	1 884	2,3	2,2	2,3	2,6
Offentlig konsumtion	1 086	1,0	3,1	2,0	-0,3
Fasta bruttoinvesteringar1	989	3,9	5,9	3,3	3,2
Lagerinvesteringar2	23		0,1	-0,1	0,0
Export	1 906	5,3	3,4	4,4	3,9
Import	1 708	5,0	3,7	3,8	3,7
Nettoexport2	198	0,5	0,0	0,5	0,2
BNP	4 181	2,6	3,3	2,6	2,1
BNP, kalenderkorrigerad		2,6	3,0	2,9	2,2
BNP per capita3	427	2,1	2,1	1,3	0,9
Potentiell BNP,	4 222	2,3	2,1	2,3	2,3
kalenderkorrigerad4	4 222	2,3	2,1	2,3	2,3
BNP-gap5			-0,1	0,5	0,4

Anm.: Fasta priser, referensår 2015.

1Fasta bruttoinvesteringar är investeringar i materiella eller immateriella till - gångar som används i produktionsprocessen i minst ett år. Begreppet brutto syftar på att kapitalförslitning inte är borträknad.

2Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

3BNP per person i totala befolkningen, tusen kronor.

4Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid balanserat resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.

5Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Välfärdssatsningarna bidrar till hög offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen har ökat i snabb takt de senaste åren och denna utveckling väntas fortsätta även 2017. Den starka utvecklingen beror i huvudsak på att efterfrågan på kommu- nala välfärdstjänster är stark till följd av ett snabbt ökande antal barn och äldre, det stora antalet nyanlända och regeringens satsningar inom välfärden. Efterfrågan på kommunala välfärdstjänster bedöms vara fortsatt hög 2018. Däremot beräknas den offentliga konsumtionen totalt sett minska, framför allt till följd av minskade migrationsrelaterade utgifter. Dess- utom bidrar den prognosprincip som tillämpas för regeringens prognoser och som utgår från nominellt oförändrade statsbidrag och kommu- nala skattesatser, till en dämpad utveckling.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Stark utveckling på arbetsmarknaden

Arbetslösheten, dvs. andelen arbetslösa i arbets- kraften, har minskat betydligt sedan 2014. År 2016 minskade dock arbetslösheten i en lång- sammare takt, vilket delvis beror på att antalet personer i arbetskraften har ökat relativt snabbt. Minskningen av arbetslösheten har huvud- sakligen skett bland inrikes födda med gymnasial utbildning eller högre utbildning. De kommande åren väntas arbetslösheten fortsätta att minska till följd av hög efterfrågan på arbetskraft.

Efter finanskrisen har arbetslösheten varit högre för män än för kvinnor (se diagram 3.4). För kvinnor är arbetslösheten nu på samma nivå som perioden före finanskrisen. Bland män ökade arbetslösheten mer i samband med krisen och den har ännu inte kommit ner till samma nivå som åren före finanskrisen. Det förklaras delvis av att kvinnor och män i hög utsträckning är verksamma inom olika branscher. Generellt kan sägas att kvinnor i högre utsträckning arbetar i den offentliga sektorn. Efterfrågan på arbetskraft inom den offentliga sektorn har varit särskilt hög under den senaste tiden. Framöver väntas arbetslösheten fortsätta att gradvis minska både för kvinnor och för män.

Diagram 3.4 Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

10
				Kvinnor
9				Män
9				Totalt
				Totalt
8
7
6
5
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18
Anm.: Avser åldersgruppen 15-74 år. Prognos för 2017-2018.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Tabell 3.3 Arbetsmarknad

Utfall t.o.m. 2016, prognos för 2017 och 2018

Procentuell förändring om inte annat anges

Nivå 2015, tusental personer om inte Genomsnitt
	annat anges 1993–2016		2016	2017	2018
BNP1	4 181	2,6	3,0	2,9	2,2
Produktivitet2	477	1,9	1,0	1,4	1,3
Produktivitet i	527	2,3	1,7	1,9	1,5
näringslivet2
Arbetade timmar3	7 748	0,8	1,7	1,5	0,9
Arbetade timmar i	5 507	1,0	1,2	1,5	1,3
näringslivet3
Medelarbetstid4	160	0,0	0,2	-0,3	-0,1
Befolkning	7 258	0,6	0,9	1,1	0,7
Kvinnor	3 580	0,6	0,8	0,9	0,6
Män	3 678	0,6	1,0	1,2	0,8
Sysselsatta	4 837	0,8	1,5	1,8	1,0
Kvinnor6	2 307	0,8	1,8	1,6	0,8
Män6	2 530	0,8	1,3	2,0	1,1
Sysselsättningsgrad5	66,6	65,3	67,1	67,6	67,7
Kvinnor5,6	64,4	63,5	65,1	65,5	65,7
Män5,6	68,8	68,5	69,0	69,5	69,7
Arbetskraft	5 223	0,7	1,0	1,4	0,8
Kvinnor6	2 487	0,9	1,0	1,2	0,6
Män56	2 736	0,9	1,0	1,6	0,9
Arbetskraftsdeltagande5	72,0	70,9	72,1	72,3	72,3
Kvinnor5,6	69,5	68,3	69,6	69,9	69,9
Män5,6	74,4	73,9	74,4	74,7	74,7
Arbetslöshet7	7,4	8,0	6,9	6,6	6,4
Kvinnor6,7	7,2	7,1	6,5	6,2	6,0
Män6,7	7,5	7,4	7,3	6,9	6,7

Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender - korrigerade data. Befolkning, sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik enligt Nationalräkenskaperna finns inte att tillgå uppdelat på kön. Prognosen baseras på hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformer.

1Nivå avser miljarder kronor.

2Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 3Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar.

4Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 15-74 år enligt AKU.

5Procent av befolkningen 15–74 år i respektive grupp. 6Genomsnittet är beräknat för 2001–2016.

7Procent av arbetskraften 15–74 år i respektive grupp.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräknin gar.

Sysselsättningen fortsätter att öka

Sedan regeringen tillträdde har antalet sysselsatta ökat med 150 000 personer. Av dessa är drygt 70 procent utrikes födda och ungefär hälften sysselsatta inom näringslivet. År 2016 var sysselsättningsökningen särskilt stark inom de kommunala myndigheterna, trots att antalet subventionerade anställningar i stort sett var på samma nivå. Det förklaras till stor del av en större andel yngre och äldre i befolkningen som ökar efterfrågan på välfärdstjänster. I näringslivet

steg sysselsättningen för tjänsteproducenter och i byggbranschen, medan den minskade i industrin. Antalet sysselsatta ökade bland både kvinnor och män, men ökningen var större för kvinnor (se tabell 3.3). Drygt två tredjedelar av alla anställda inom den offentliga sektorn, där sysselsättningsökningen varit störst, är kvinnor.

För både inrikes och utrikes födda är syssel- sättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta av arbetsför befolkning, den högsta sedan 2005 då mätningar uppdelade på ursprung infördes. Sysselsättningsgraden ökade 2016 och är nu högre än före finanskrisen. Det gäller för såväl kvinnor som för män. Sysselsättningsgraden är fortfarande lägre bland kvinnor än bland män, även om skillnaden har minskat under de senaste åren.

Framåtblickande indikatorer, som antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner, tyder på att efterfrågan på arbetskraft blir fortsatt stark (se diagram 3.5). Fjärde kvartalet 2016 var antalet lediga jobb runt 100 000. Sedan slutet av 2013 har antalet lediga jobb ökat både till antal och som andel av arbetskraften. Tillsammans med att efterfrågan i svensk ekonomi fortsätter att vara stark medför dessa faktorer att antalet sysselsatta väntas fortsätta att öka i snabb takt 2017. År 2018 väntas dock sysselsättningen öka långsammare, då BNP- tillväxten väntas bli lägre.

Diagram 3.5 Sysselsättningsindikatorer
Procent av arbetskraften													Nettotal, procent
2,4			Lediga jobb (vänster skala)												50
			Lediga jobb (vänster skala)												40
															40
2,0			Anställningsplaner, näringslivet (höger skala)												30
															30
1,6															20
1,6
															10
1,2															0
															-10
0,8															-20
															-20
0,4															-30
0,4
															-40
0,0															-50
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16

Anm.: Serierna är säsongsrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket är skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar.

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

Kommunala myndigheter väntas även 2017 bidra starkt till sysselsättningsökningen, då den demografiska utvecklingen medför en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Tjänsteprodu- center bedöms även i fortsättningen att stå för

en stor del av sysselsättningsökningen i näringslivet. Antalet sysselsatta inom bygg- branschen väntas också fortsätta att öka i en god, men något lugnare, takt framöver. Anställnings- planerna inom byggsektorn är på fortsatt höga nivåer enligt Konjunkturbarometern och ett fortsatt behov av nya bostäder gör att byggproduktionen bedöms öka. Antalet syssel- satta inom den exportinriktade industrin väntas stiga något när efterfrågan från omvärlden ökar, ökningen väntas dock bli svagare än i övriga branscher.

Eftersom ökningen av antalet sysselsatta väntas överstiga befolkningsökningen stiger sysselsättningsgraden både 2017 och 2018. Ökningen är tydligast 2017 och förväntas ske bland både kvinnor och män.

Arbetskraftsdeltagandet ökar 2017

Arbetskraftsdeltagandet, dvs. antalet personer i arbetskraften som andel av den arbetsföra befolkningen, har ökat stadigt sedan 2010, särskilt bland utrikes födda. Arbetskrafts- deltagandet fortsätter att öka 2017, men stabiliseras därefter på en, ur ett internationellt perspektiv sett, hög nivå. Att arbetskrafts- deltagandet inte förväntas fortsätta att öka beror på att grupper med ett lägre genomsnittligt arbetskraftsdeltagande, som äldre och nyanlända, kommer att utgöra en allt större andel av den arbetsföra befolkningen.

Arbetskraftsdeltagandet är lägre bland kvinnor än bland män. De senaste åren har dock arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor ökat mer än bland män och skillnaden har därför minskat. Skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män förväntas dock inte fortsätta att minska. Trendbrottet kan delvis förklaras av att befolkningen främst väntas öka bland utomeuropeiskt födda. I denna grupp är arbetskraftsdeltagandet betydligt lägre bland kvinnor än bland män.

Stigande resursutnyttjande

Sveriges tillväxt har varit hög under de senaste åren och resursutnyttjandet har stigit. Resurs- utnyttjandet bedöms 2017 vara något ansträngt mätt med BNP-gapet, dvs. BNP:s avvikelse från den BNP-nivå som är hållbar på längre sikt (se diagram 3.6). Denna bild stöds av de flesta tillgängliga indikatorer.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Diagram 3.6 Resursutnyttjande

Procent
4,0
2,0
0,0
-2,0
-4,0			Produktivitetsgap
-4,0
			BNP-gap
-6,0			Arbetsmarknadsgap
			Arbetsmarknadsgap
			(timgap)
-8,0
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17	18
Anm.: Serierna visar skillnaderna mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av
potentiell nivå.
Källa: Egna beräkningar.

Flera indikatorer pekar på stigande rekryterings- problem. Andelen företag som enligt Konjunk- turbarometern anger att de har en brist på arbetskraft fortsatte att öka det fjärde kvartalet 2016. Bristtalen ligger över det historiska medelvärdet, men inte lika högt som under konjunkturtopparna 2000 och 2007. Arbets- förmedlingens arbetsgivarundersökning visar att bristen på arbetskraft i den offentliga sektorn är ännu mer påtaglig (se ). De högre bristtalen speglar ett högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden. De har dock ännu inte lett till markant stigande löneökningar.

Diagram 3.7 Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft

Procent
70
			Näringsliv					Offentlig sektor
60
50
40
30
20
10
0
05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16
Anm.: Statistiken samlas in halvårsvis. Sista observation avser hösten 2016.
Källa: Arbetsförmedlingen.

Flera indikatorer pekar på att företagen utnyttjar sina befintliga resurser i form av maskiner och personal i något högre utsträckning än normalt. Exempelvis är kapacitetsutnyttjandet inom industrin enligt Statistiska centralbyrån (SCB) jämförelsevis högt. Det indikerar att företagens

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

lediga produktionskapacitet är begränsad. Vidare visar företagens anställningsplaner enligt Konjunkturbarometern att företagen har behov av att öka sin personalstyrka (se diagram 3.5).

Resursutnyttjandet i ekonomin som helhet blir något mindre ansträngt 2018, då BNP- tillväxten beräknas avta.

Stigande löner och inflation

Enligt preliminära utfall för konjunktur- lönestatistiken var löneutvecklingen dämpad 2016, även när hänsyn tagits till normala upprevideringar av statistiken. Löneförväntning- arna är också låga enligt TNS Sifo Prosperas undersökningar. Löneökningstakten förväntas därför 2017 bli lägre än genomsnittet 1993–2016, trots ett starkt arbetsmarknadsläge. Utveck- lingen skiljer sig dock något mellan olika branscher. Inom bygg- och kommunsektorerna steg löneutvecklingen något mot slutet av 2016. I kommunsektorn förväntas lönerna öka snabbare än i näringslivet, bl.a. till följd av det statliga lärarlönelyftet, en särskild satsning på löner för undersköterskor och ett stort behov av att snabbt rekrytera personal i många av välfärdens verksamheter.

Merparten av de avtal som tecknades i 2016 års avtalsrörelse gällde för ett år. En ny avtalsrörelse äger därför rum 2017, då kollektivavtal som omfattar 2,3 miljoner arbetstagare ska omförhandlas. Den 31 mars 2017 enades parterna inom industrin om ett treårigt avtal med ett sammanlagt avtalsvärde på 6,5 procent.

Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden har stigit och eftersom ökningen påverkar löne- ökningstakten med en viss fördröjning väntas högre löneökningar 2018 (se tabell 3.4).

Inflationstakten ökade 2016, efter att ha varit låg under en lång tid (se diagram 3.8). Ökningen kan till stor del förklaras av stigande energipriser. Höjda priser på tjänster under det första halvåret 2016 bidrog också i hög grad till inflations- utvecklingen.

Diagram 3.8 Konsumentpriser

Årlig procentuell förändring
5
4						KPI
4						KPIF
						KPIF
3						KPIF exkl. energi
						KPIF exkl. energi
2
1
0
-1
-2
-3
08	09	10	11	12	13	14	15	16	17
Källa: Statistiska centralbyrån.

Inflationstakten bedöms fortsätta att öka 2017 (se tabell 3.4). De högre energipriserna förväntas fortsätta att ge ett positivt bidrag tillsammans med högre importpriser. Dessutom förväntas det något ansträngda resursutnyttjandet öka företagens möjligheter att höja priserna framöver.

Tabell 3.4 Inflation och löner

Utfall t.o.m. 2016, prognos för 2017 och 2018

Procentuell förändring om inte annat anges

	Genomsnitt
	1993–2016	2016	2017	2018
Timlön
KL, hela ekonomin1	3,4	2,5	2,9	3,2
NR, hela ekonomin2	3,4	2,6	3,2	3,2
Reallön3	2,1	1,5	1,4	1,6
Inflation
KPI	1,2	1,0	1,5	1,6
KPIF4	1,6	1,4	1,7	1,7

Anm.: Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2016. Det beror på att statistiken blir definitiv först efter 12 månader, bl.a. på grund av utbetalning av retroaktiva löner.

1Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

2Timlön enligt nationalräkenskaperna.

3Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt KPI.

4KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att förändringen av hushållens räntekostnader som beror på förändrade räntesatser hålls konstant.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Utvecklingen av reallönerna, dvs. den nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken korri- gerad för prisförändringar mätt med konsument- prisindex (KPI), har varit jämförelsevis hög de senaste åren eftersom inflationen har varit dämpad. På grund av den ökande inflations- takten väntas reallönerna växa något lång- sammare framöver än enligt den genomsnittliga utvecklingen 1993–2016 (se tabell 3.4).

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Låga räntor och svag krona

konjunkturen stärks och överskotten i bytes-

balansen minskar.

Penningpolitiken i Sverige är expansiv.

Riksbankens reporänta ligger sedan februari

2016

på

rekordlåga

-0,5 procent.

Dessutom

3.3

Utvecklingen under 2019 och

genomför Riksbanken ett omfattande program

med köp av statsobligationer som kommer att

2020

fortsätta, åtminstone till mitten av 2017.

Reporäntan förväntas stiga i långsam takt

I detta avsnitt, som behandlar den ekonomiska

framöver (se tabell 3.5).

utvecklingen 2019 och 2020, antas att inga nya

När det brittiska folket den 23 juni 2016

störningar påverkar ekonomin. Det antas också

röstade för att lämna EU uppstod marknadsoro,

att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av

som bl.a. resulterade i snabbt fallande stats-

utbudsfaktorer, såsom den potentiella produk-

obligationsräntor. Denna oro gick dock relativt

tiviteten och det potentiella antalet arbetade

snabbt över och ersattes de följande månaderna

timmar i ekonomin. Vidare antas att inga

av stigande inflationsförväntningar i samband

ytterligare regeländringar görs utöver de åtgärder

med

förbättrade internationella

ekonomiska

som föreslås och aviseras i denna proposition.

utsikter. Under det tredje kvartalet 2016 steg

De prognosprinciper som sedan länge använts

därför svenska och många utländska stats-

för regeringens prognos, innebär att endast

obligationsräntor till nivåerna före den brittiska

beslutade förändringar av statsbidragen beaktas

folkomröstningen.

och att skattesatserna hålls oförändrade.

Utgången i det amerikanska presidentvalet i

Restriktionerna på inkomstsidan förs i

november 2016 ledde till förväntningar om en

prognosen över på utgiftssidan i form av att en

mer expansiv finanspolitik i USA, vilket

anpassning görs av främst den kommunala

medförde fortsatt stigande inflationsförvänt-

konsumtionsprognosen. Därmed är det utveckl-

ningar och ytterligare breda ränteuppgångar i

ingen av skatteunderlaget som blir avgörande för

slutet av 2016. Den gradvisa återhämtningen i

inkomsterna. En konsekvens av dessa prognos-

omvärlden (se avsnitt 3.1), och den fortsatt goda

principer är att den kommunala konsumtionen

tillväxten i den svenska ekonomin, förväntas

och sysselsättningen kan avvika från det

bidra till att statsobligationsräntorna stiger även

demografiskt betingade behovet. Att göra på

framöver (se tabell 3.5).

något annat sätt skulle föregripa kommande

ekonomiska propositioner och beslut av

Tabell 3.5 Räntor och växelkurser

riksdagen, samt beslut om skattesatser i kommu-

Utfall t.o.m. 2016, prognos för 2017 och 2018

nerna

och

landsting.

För

den

ekonomiska

Årsgenomsnitt, procent om inte annat anges

utvecklingen

2019

och

2020

innebär detta att

Genomsnitt

finanspolitikens inriktning, mätt som förändring

1993–2016

2016

2017

2018

Reporänta

3,2

-0,5

-0,3

av det

strukturella

sparandet (se

tabell

7.6 i

kapitel 7), blir åtstramande 2019 och 2020.

Statsobligationsränta, 10 år

4,5

0,5

1,0

1,7

Kronans växelkurs, index KIX1

113

112

111

Kronans växelkurs, SEK per EUR

9,1

9,5

9,4

9,3

God tillväxt i potentiell BNP

1Index, oktober 1992 = 100.

Källor: Riksbanken och egna beräkningar.

Potentiell BNP, dvs. den BNP-nivå som är

Kronan försvagades mot många valutor under

hållbar

på

längre

sikt, bedöms

växa

med

hösten 2016, vilket till viss del kan förklaras av

2,3 procent 2019 och 2020. Den demografiska

Riksbankens signaler om en fortsatt expansiv

utvecklingen innebär att ökningstakten av

penningpolitik. Riksbanken har bl.a. upprepat att

befolkningen i åldern 15–74 år och den potenti-

den är beredd att agera med ytterligare penning-

ella arbetskraften dämpas 2019 och 2020.

politisk

stimulans

kronförstärkningar

Samtidigt träder många nyanlända in på arbets-

riskerar att bryta uppgången i inflationen.

marknaden under de närmaste åren. Ett ökat

Kronan förväntas förstärkas långsamt framöver,

arbetskraftsutbud skapar förutsättningar för en

bl.a. mot euron (se tabell 3.5), i takt med att

högre sysselsättning på längre sikt. Men

eftersom det tar tid att etablera sig på arbets-

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

marknaden väntas det ökade arbetskraftsutbudet bidra till en högre jämviktsarbetslöshet under en period. Denna effekt motverkas dock av de av regeringen hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformer.

Den utdragna lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen, med en åtföljande hög långtidsarbetslöshet, har inneburit att många personer förlorat sin förankring på arbets- marknaden. Detta har bidragit till en högre jämviktsarbetslöshet. De kommande åren bedöms dock efterfrågan på arbetskraft vara jämförelsevis hög och effekterna av låg- konjunkturen förväntas successivt klinga av. Sammantaget förväntas jämviktsarbetslösheten minska något fram till 2020.

Svensk exportmarknad växer i måttlig takt

I de avancerade ekonomierna bedöms resurs- utnyttjandet vara balanserat 2019 och 2020 och BNP växa i linje med den genomsnittliga tillväxttakten 1993–2016.

Tillväxten i de framväxande ekonomierna bedöms bli lägre jämfört med genomsnittet 1993–2016. Detta beror i huvudsak på en lägre tillväxt i Kina jämfört med tidigare år, vilket är en följd av landets omställning mot en mer konsumtionsdriven och uthållig tillväxt. Den lägre tillväxten i Kina bidrar även till att till- växten i framför allt råvaruproducerande fram- växande ekonomier blir lägre 2019 och 2020 jämfört med tidigare år.

Svensk exportmarknad bedöms växa med 4,3 och 4,2 procent under 2019 och 2020 (se tabell 3.6). Det är drygt 1 procentenhet lägre än den genomsnittliga tillväxten 1993–2016. Det med- för att den svenska exporttillväxten också bedöms bli lägre än genomsnittet för samma period.

Tabell 3.6 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

	2017	2018	2019	2020
BNP1	2,9	2,2	2,0	2,2
Hushållens konsumtion1	2,4	2,6	2,9	3,1
Offentlig konsumtion1	2,3	-0,2	-0,5	-0,4
Fasta bruttoinvesteringar1	3,7	3,3	3,3	3,4
Lagerinvesteringar2	-0,1	0,0	0,0	0,0
Export1	4,8	4,0	3,6	3,6
Import1	4,2	3,9	3,9	3,8
Nettoexport2	0,5	0,2	0,0	0,1
Befolkning 15–74 år	1,1	0,7	0,6	0,6
Arbetade timmar1	1,5	0,9	0,7	0,7
Produktivitet1,3	1,4	1,3	1,3	1,5
Sysselsatta4	1,8	1,0	0,7	0,7
Arbetskraft4	1,4	0,8	0,6	0,6
Arbetslöshet5	6,6	6,4	6,3	6,2
Timlön6	2,9	3,2	3,4	3,4
KPI7	1,5	1,6	2,2	2,7
KPIF7	1,7	1,7	1,9	2,0
Reporänta7	-0,5	-0,3	0,2	0,9
Växelkurs, kronindex KIX8	112	111	110	110
BNP-gap9	0,5	0,4	0,1	0,0
Internationellt

BNP, euroområdet	1,7	1,7	1,6	1,5
BNP, USA	2,4	2,5	2,0	2,0
BNP, Kina	6,4	6,0	6,0	5,9
Svensk exportmarknad10	4,1	4,4	4,3	4,2

Anm.: Försörjningsbalansen anges i fasta priser. Prognosen baseras på hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformer.

1Kalenderkorrigerad.

2Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

3Mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

415–74 år.

5Procent av arbetskraften, 15–74 år.

6Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

7Årsgenomsnitt.

8Årsgenomsnitt. Index, oktober 1992 = 100.

9Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

10Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respekti ve lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Balanserat resursutnyttjande i svensk ekonomi

Med oförändrade regler utvecklas den offentliga konsumtionen relativt svagt, vilket bidrar till att resursutnyttjandet i svensk ekonomi i det närmaste balanseras 2019, efter att ha varit något ansträngt 2017 och 2018. Den automatiska budgetförstärkningen, som bidrar till att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn stärks, tar sig bl.a. uttryck i en svag utveckling av den offentliga konsumtionen 2019 och 2020. Samtidigt medför en fortsatt expansiv penning-

politik, med låga räntor, att företagens investeringar och hushållens konsumtion väntas växa i en relativt snabb takt 2019 och 2020. Sammantaget bedöms efterfrågeutvecklingen bli balanserad 2020.

Lägre arbetslöshet

Sysselsättningen antas växa med 0,7 procent per år 2019 och 2020, vilket är högre än den bedömda tillväxten i befolkningen i åldern 15–74 år. Det får till följd att sysselsättnings- graden, dvs. andelen sysselsatta i befolkningen i åldern 15–74 år, ökar något. Arbetslösheten förväntas minska ytterligare något 2019 och 2020.

Gradvis stigande räntor

Ett förhållandevis högt resursutnyttjande ger större möjligheter för företagen att successivt höja sina priser, vilket bidrar till en högre inflation de närmaste åren. Inflationen, mätt med KPIF, dvs. konsumentprisindex med fast bostadsränta, bedöms nå 2 procent 2020. Riksbanken antas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. En åtstramande finanspolitik 2018–2020 och fort- satt låga styrräntor i omvärlden antas dock resultera i att reporäntan höjs i en jämförelsevis långsam takt (se tabell 3.6). Den svenska tioåriga statsobligationsräntan bedöms uppgå till 3,0 pro- cent 2020, vilket är betydligt lägre än genom- snittet 1993–2016.

3.4Nya mått på välstånd

Regeringen vill kunna följa hur den politiska inriktningen återspeglas i samhällsutvecklingen. Inom Regeringskansliet har därför ett arbete bedrivits med att ta fram ett nytt ramverk för att följa befolkningens livskvalitet och ekonomins långsiktiga hållbarhet. Arbetet tar bl.a. avstamp i utredningen Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet (SOU 2015:56) och slutrapporten från SCB med anledning av myndighetens uppdrag att ta fram indikatorer till välfärdsmått (Fi2016/03010).

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Utredningen hade i uppdrag att föreslå hur befintliga och eventuella nya mått på livskvalitet kan sammanställas för att belysa och mäta utvecklingen i Sverige. Utredningen valde att tolka livskvalitet som handlingsfrihet och föreslog att livskvaliteten ska mätas och redovisas med hjälp av indikatorer för följande tio komponenter:

–hälsa,

–kunskap och färdigheter,

–sysselsättning,

–ekonomiska resurser,

–politiska resurser och medborgerliga rättig- heter,

–sociala relationer,

–säkerhet till liv och egendom,

–bostad,

–tidsutrymme, och

–livsmiljö.

Utredningen gjorde även bedömningen att livskvalitet och hållbarhet bör mätas och observeras var för sig.

Ett flertal remissinstanser har ställt sig positiva till att livskvalitet ska mätas med utgångspunkt i individens grad av handlings- frihet. Vidare ställer sig många positiva till de tio livskvalitetskomponenterna. Remissinstanserna har dock lämnat förslag till tillägg och justeringar på vad som ska ingå i varje komponent. Flera påpekar också att alla aspekter av livskvalitet inte låter sig fångas i objektiva mått. De objektiva måtten kring välbefinnande kan därför behöva kompletteras med människors mer subjektiva uppfattning om t.ex. sin hälsa.

SCB fick den 1 september 2016 i uppdrag av regeringen att redovisa indikatorer som skulle resultera i ett ramverk för välfärdsmått som kompletterar BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livs- kvalitet utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter (Fi2016/03010). Uppdraget redovisades till regeringen januari 2017 och slutrapporten har utgjort ett viktigt underlag till arbetet med att ta fram nya mått på välstånd.

Det ramverk som nu tagits fram utgår från tillgänglig data och indikatorerna kan i ett senare skede komma att modifieras och eventuellt bytas ut. Ramverket innehåller 15 indikatorer inom tre områden: ekonomiska, miljömässiga och sociala

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

indikatorer. Indikatorerna vägs inte samman till ett enhetligt mått utan de ska tillsammans följa samhällsutvecklingen och vara ett stöd i regeringens budgetarbete. Syftet är att det ska ge en bild av välståndets utveckling både med avseende på människors livskvalitet och på ekonomins långsiktiga hållbarhet. Indikatorerna går att studera utifrån olika perspektiv, såsom könstillhörighet, åldersgrupp, bosättningsort etc. FN:s globala mål för hållbar utveckling, som presenterats i Agenda 2030, har beaktats i arbetet. I bilaga 4 presenteras det nya ramverket.

3.5Osäkerhet i prognosen och alternativa scenarier

Prognoser över den ekonomiska utvecklingen är osäkra. För att belysa denna osäkerhet redogörs i detta avsnitt för några faktorer som skulle kunna leda till en utveckling som markant skiljer sig från regeringens prognos.

Den internationella utvecklingen är osäker

Sverige är en liten, öppen ekonomi, vilket innebär att utvecklingen i omvärlden starkt påverkar den svenska tillväxten. I likhet med de senaste åren är osäkerheten om utvecklingen i omvärlden betydande.

Den politiska osäkerheten är hög i flera länder. Flera allmänna val ska hållas i Europa 2017, t.ex. i Frankrike och Tyskland. Den ökade osäkerheten avspeglas exempelvis i större skillnader mellan statsobligationsräntorna i olika delar av EU den senaste tiden. Samtidigt kan den ekonomiska utvecklingen bli starkare om den politiska oron avtar och företag och hushåll i omvärlden blir mer optimistiska om framtiden än vad som har antagits. Utträdesförhand- lingarna mellan EU och Storbritannien kommer vidare att starta våren 2017. Beroende på hur förhandlingarna fortlöper kan det innebära en annan ekonomisk utveckling i Storbritannien än vad som antas i prognosen, vilket i förlängningen kan påverka andra länder som är nära samman- kopplade med den brittiska ekonomin. Inne- hållet i den nya amerikanska regeringens ekonomiska politik har ännu inte klargjorts, men förefaller inriktad på en mer restriktiv handels- och migrationspolitik. Ökad protektionism i

omvärlden kan leda till en svagare utveckling av världshandeln.

Även en ökad turbulens på finansmark- naderna, och ett försämrat förtroende för den ekonomiska utvecklingen bland företag och hushåll, skulle kunna innebära en sämre inter- nationell utveckling än den som ligger till grund för regeringens prognos. Det råder osäkerhet på marknaden om den europeiska banksektorns stabilitet, då flera banker uppvisar svag lönsamhet och har en stor andel osäkra lån. Det finns utöver det en oro för Greklands offentliga skuldutveckling och förmåga att genomföra sitt stödprogram. Det låga ränteläget har vidare bidragit till stigande tillgångspriser. Ändrade förväntningar om penningpolitiken kan leda till en snabb och kraftig korrigering av tillgångs- priserna, vilket skulle kunna leda till minskad konsumtion och minskade investeringar.

I euroområdet kan investeringstillväxten bli starkare än vad som antagits i denna prognos. Investeringsutvecklingen har hittills varit dämpad, men tillväxten i bygginvesteringarna har stigit och bankutlåningen till hushåll och icke- finansiella företag har ökat. Stigande förtroende i näringslivet och kapacitetsutnyttjande i tillverk- ningsindustrin, samt en fortsatt expansiv penningpolitik, innebär att det finns förutsätt- ningar för en starkare investeringsutveckling. Det skulle gynna svensk exportindustri.

Även tillväxten i de framväxande ekonomierna utgör en betydande osäkerhetsfaktor. En starkare utveckling i Kina och många andra framväxande ekonomier skulle leda till en högre svensk exporttillväxt. Men tillväxten i Kina kan även bromsa in snabbare än väntat. Den politiska ledningen i Kina har ett mål om en mer hållbar ekonomisk tillväxt. Tillväxten ska, från att tidigare ha dominerats av export och investe- ringar, i framtiden drivas av den inhemska konsumtionen. Osäkerheten om huruvida Kina kommer att lyckas med en sådan omställning, utan en betydande inbromsning i sin ekonomi, utgör en osäkerhet för den globala ekonomiska utvecklingen. Sårbarheter i det finansiella systemet, bl.a. snabbt ökande privat och offentlig skuldsättning, kan tynga utvecklingen i den kinesiska ekonomin ytterligare.

Även en geopolitisk oro bidrar till osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten är bl.a. kopplad till konflikter i Mellanöstern, med ett stort antal människor på flykt till Europa. Om den geopolitiska utvecklingen

förvärras kan återhämtningen i världsekonomin dämpas.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

utvecklingen av den offentliga konsumtionen 2017 bli svagare än enligt prognosen.

Osäkerhet om den inhemska utvecklingen	Alternativa scenarier
Det finns flera osäkra faktorer när det gäller	Krisande banksystem i EU
utvecklingen av den svenska ekonomin. En	Det är osäkert hur stabilt delar av den europeiska
sådan är den höga och ökande skuldsättningen	banksektorn är. De italienska bankerna är
hos hushållen och stigande bostadspriser. Högt	särskilt utsatta, med låg kapitaltäckningsgrad och
skuldsatta hushåll kan dra ned på sin	en stor andel osäkra lån. Den italienska
konsumtion vid ett kraftigt bostadsprisfall, vilket	regeringen beslutade i december 2016 att
i förlängningen kan påverka tillväxt och	ekonomiskt stödja en av de största bankerna.
sysselsättning negativt. Den 1 juni 2016 infördes	Även vissa banker i Tyskland lider av svag lön-
ett amorteringskrav i syfte att motverka	samhet. Mer ansträngda finansiella förhållanden
makroekonomiska och finansiella stabilitets-	kan tvinga banker att minska sin kreditgivning,
risker förknippade med hushållens skuld-	vilket påverkar hushållens konsumtion och
sättning. Regeringen och berörda myndigheter	företagens investeringar negativt. Om investe-
följer utvecklingen noga på detta område och är	rare därutöver tappar förtroendet för de
beredda att vidta ytterligare åtgärder om det	europeiska bankerna kan det leda till en kraftigt
skulle behövas.	ökad stress på de finansiella marknaderna, vilket
Investeringarna i byggsektorn, som har vuxit	försvårar upplåningen för bankerna ytterligare.
oväntat snabbt sedan 2014, kan fortsätta att	Eftersom de europeiska bankerna är nära
utvecklas starkare än väntat. Efterfrågan på	integrerade kan problem i en del av banksektorn
bostäder är fortsatt hög i Sverige, samtidigt som	även spridas till andra delar.
byggföretagen enligt Konjunkturbarometern ser	I detta alternativscenario antas tillväxten i EU
arbetskraftsbrist som det främsta hindret för ett	bromsa in på grund av den ovan nämnda
ökat byggande. En ökad tillgång till arbetskraft	instabiliteten i den europeiska banksektorn.
skulle kunna bidra till att bygginvesteringarna	Minskad kreditgivning och ökad finansiell stress
utvecklas starkare än väntat.	leder bl.a. till minskade investeringar. BNP-
Resursutnyttjandet i svensk ekonomi har	tillväxten i euroområdet antas i genomsnitt
successivt stigit. Tidigare har ett stigande	uppgå till 1,1 procent under perioden 2018 och
resursutnyttjande återspeglats i en stigande	2019, vilket ska jämföras med 1,6 procent i
löneökningstakt. Hittills har dock löneut-	huvudscenariot. Handelsviktad BNP, dvs. BNP-
vecklingen varit svagare än väntat. Bedömningen	tillväxt i olika länder sammanvägd med deras
av resursutnyttjandet är osäker i sig, men det är	svenska handelsvikter, blir därmed lägre jämfört
också svårt att veta hur snabbt resurs-	med i huvudscenariot (se tabell 3.7). En lägre
utnyttjandet påverkar löneökningstakten och i	omvärldsefterfrågan leder till en svagare
förlängningen inflationen.	utveckling av svensk export. Den lägre
Prognosen för hur arbetslösheten utvecklas är	exporttillväxten leder till en mer dämpad BNP-
också osäker. Det beror bl.a. på att det råder	tillväxt och ett lägre resursutnyttjande jämfört
osäkerhet om i vilken utsträckning, och i vilken	med i huvudscenariot. Detta får till följd att
takt, de reformer som genomförs påverkar	inflationen utvecklas svagare och att Riksbanken
individers beteende och därmed arbetsmark-	därmed höjer reporäntan i en långsammare takt.
naden. Det beror även på att det är svårt att	Sammantaget bedöms BNP-tillväxten bli lägre
bedöma antalet asylsökande de kommande åren,	under perioden 2018 och 2019 än i huvud-
samt i vilken takt som de nyanlända får arbete.	scenariot, där den stora effekten inträffar 2018.
Rekryteringsbehoven i kommunsektorn, som	Den lägre efterfrågan i ekonomin medför
rapporterar om brist på personal, är fortsatt stora	också att sysselsättningen utvecklas svagare och
i ljuset av den demografiska utvecklingen, med	arbetslösheten stiger. Därefter väntas export-
fler barn och äldre i befolkningen. Om	tillväxten tillta i takt med att omvärldsefterfrågan
kommunerna och landstingen inte i tillräcklig	stiger samtidigt som hushållens konsumtion och
omfattning lyckas rekrytera personal, kan	investeringar gynnas av en mer expansiv

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

penningpolitik. Det leder till att BNP stiger snabbare än i huvudscenariot och att BNP-gapet sluts 2020. Det bidrar även till en högre sysselsättningstillväxt och till att arbetslösheten faller tillbaka till 6,2 procent 2020.

Eftersom den lägre BNP-tillväxten främst är exportstyrd blir effekterna på de offentliga finanserna relativt begränsade. Den offentliga sektorns finansiella sparande försämras något, som mest med ca 0,2 procentenheter jämfört med huvudscenariot. Det är framför allt lönesumman som beräknas minska till följd av både färre antal arbetade timmar och lägre lönenivåer.

Starkare investeringskonjunktur i euroområdet

Euroområdet utgör Sveriges viktigaste export- marknad och den ekonomiska utvecklingen i området är därmed av stor betydelse för svensk tillväxt. I detta alternativscenario beskrivs effekterna av en starkare investeringsledd åter- hämtning i euroområdet än vad som antagits i huvudscenariot.

Investeringsutvecklingen har under en längre tid varit dämpad i euroområdet. Investeringarnas andel av BNP är fortfarande på en lägre nivå än före finanskrisen 2009 (se diagram 3.9). Samtidigt har resursutnyttjandet i tillverknings- industrin stigit och det finns ett uppdämt investeringsbehov. Indikatorer tyder vidare på stigande förtroende i näringslivet och bankut- låningen till hushåll och icke-finansiella företag har ökat i euroområdet. Europeiska central- banken har fört en expansiv penningpolitik och räntorna är låga, vilket ger förutsättningar för ökade investeringar. Det kan leda till en starkare investeringsledd återhämtning i euroområdet än vad som antagits i huvudscenariot.

Diagram 3.9 Fasta bruttoinvesteringar i euroområdet

Procent av BNP

24
23
22
21
20
19
18
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16
Källa: Eurostat.

I detta alternativscenario antas BNP-tillväxten i euroområdet i genomsnitt uppgå till 2,1 procent under perioden 2017 och 2018, vilket ska jämföras med 1,7 procent i huvudscenariot. En starkare återhämtning i euroområdet medför högre svensk exporttillväxt. För att möta en högre omvärldsefterfrågan förväntas även svenska företag öka sina investeringar. Det leder till en högre BNP-tillväxt och ett ansträngt resursutnyttjande i svensk ekonomi (se tabell 3.7). Det högre resursutnyttjandet skapar ett större utrymme för företag att höja sina priser och inflationen stiger jämfört med i huvudscenariot. Det får till följd att Riksbanken höjer räntan i en snabbare takt. En högre tillväxt i svensk ekonomi leder till att sysselsättningen växer snabbare och arbetslösheten närmar sig 6 procent 2018. Det ansträngda resursutnytt- jandet medför, i kombination med att tillväxten i euroområdet successivt återgår till mer normala nivåer, att BNP-tillväxten blir något lägre under perioden 2019 och 2020 och att resursut- nyttjandet balanseras 2020.

Effekterna på de offentliga finanserna blir även i detta alternativscenario relativt begrän- sade. Den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras marginellt. Högre skattein- täkter, till följd av en starkare tillväxt av lönesumman, motverkas till stor del av att de offentliga utgifterna för konsumtion och räntor blir högre.

Tabell 3.7 Alternativa scenarier: 1 Krisande banksystem i EU och 2 Starkare investeringskonjunktur i euroområdet

Prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel Procentuell förändring om inte annat anges

	2017	2018	2019	2020
BNP1	2,9	2,2	2,0	2,2
Alternativt scenario 1	2,9	1,7	1,9	2,8
Alternativt scenario 2	3,3	2,4	1,6	2,0

Export1	4,8	4,0	3,6	3,6
Alternativt scenario 1	4,8	3,0	3,1	4,8
Alternativt scenario 2	5,8	4,5	2,8	3,1

BNP-gap2	0,5	0,4	0,1	0,0
Alternativt scenario 1	0,5	-0,1	-0,5	0,0
Alternativt scenario 2	0,9	1,0	0,3	0,0
Arbetslöshet3	6,6	6,4	6,3	6,2
Alternativt scenario 1	6,6	6,7	6,6	6,2
Alternativt scenario 2	6,5	6,1	6,2	6,2

Reporänta4	-0,5	-0,3	0,2	0,9
Alternativt scenario 1	-0,5	-0,5	0,0	0,9
Alternativt scenario 2	-0,2	0,3	0,7	0,9

BNP-världen, KIX vägd5	2,5	2,4	2,4	2,4
Alternativt scenario 1	2,5	1,8	2,1	3,0
Alternativt scenario 2	3,1	2,8	1,8	2,0
Finansiellt sparande6	0,3	0,6	1,4	2,1
Alternativt scenario 1	0,3	0,4	1,3	2,1
Alternativt scenario 2	0,3	0,7	1,4	2,1

Anm.: Prognosen baseras på hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformer.

1Kalenderkorrigerade värden.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 315–74 år, i procent av arbetskraften.

4Årsgenomsnitt.

5BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade KIX - vikterna används för 2017 och därefter skrivs vikterna fram med trenden under de föregående fem åren.

6I offentlig sektor. Procent av BNP. Källa: Egna beräkningar.

3.6Utvecklingen enligt andra bedömare

Detta avsnitt innehåller jämförelser med andra bedömares prognoser för ett antal centrala makroekonomiska variabler (se tabell 3.8).

Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2017 är i linje med samtliga andra prognosmakare. Det är förhållandevis små skillnader mellan de olika bedömarnas prognoser när hänsyn tas till de osäkerheter som typiskt sett är förknippade med prognoser av det aktuella slaget.

Diagram 3.10 visar de olika bedömarnas prognoser för BNP-tillväxten, tillsammans med symmetriska osäkerhetsintervall för olika andelar

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall och regeringens prognoser. Eftersom samtliga prognoser ligger väl inom de intervall som täcker hälften av regeringens prognosfel så befinner de sig inom den typiska felmarginalen för regeringens prognoser. Jämförelsen visar således att det endast finns små skillnader mellan regeringens och de andra bedömarnas prognoser för BNP- tillväxten.

Diagram 3.10 Osäkerhetsintervall för BNP-prognosen

Procentuell förändring

7
6	80%
6	65%
	65%
5	50%
4	Utfall
4	REG
	REG
3	KI
3	KOM
	KOM
2	RB
1
0
-1
-2
12	13	14	15	16	17	18

Anm.: REG = Regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska kommissionen, RB = Riksbanken. Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i de ekonomiska vårpropositionerna för 1994–2016, och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015 som publicerades på www.regeringen.se i anslutning till 2015 års ekonomiska vårproposition.

Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

Regeringens prognos för arbetslösheten 2017 och 2018 är i linje med de andra bedömarnas prognoser. Riksbanken bedömer dock att arbetslösheten 2018 kommer vara något högre jämfört med övriga bedömare. Det förklaras främst av att Riksbanken har en lägre prognos för såväl den faktiska som den potentiella sysselsättningstillväxten.

Även regeringens prognos för inflationen 2017 och 2018 ligger i linje med de övriga bedömarnas prognoser. Riksbanken förutspår dock en något starkare prisutveckling 2018. Skillnaderna förklaras främst av olika bedöm- ningar av den underliggande inflationen.

Samtliga bedömare med undantag för Europeiska kommissionen gör bedömningen att resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, är ansträngt 2017 och 2018.

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

Tabell 3.8 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

	2017	2018
BNP1
Regeringen	2,6	2,1
Konjunkturinstitutet	2,5	2,1
Europeiska kommissionen	2,4	2,1
Riksbanken	2,5	2,2
Arbetslöshet2
Regeringen	6,6	6,4
Konjunkturinstitutet	6,7	6,5
Europeiska kommissionen	6,5	6,4
Riksbanken	6,7	6,7

Inflation3
Regeringen	1,5/1,6	1,6/1,4
Konjunkturinstitutet	1,5/1,5	1,6/1,3
Europeiska kommissionen	-/1,7	-/1,8
Riksbanken	1,6/1,6	2,1/1,8

BNP-gap4
Regeringen	0,5	0,4
Konjunkturinstitutet	1,0	1,1
Europeiska kommissionen	0,3	-0,2
Riksbanken	1,1	1,4

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2017-04-18, Konjunkturinstitutet 2017-03-29, Europeiska kommissionen 2017-02-22, Riksbanken 2017-02-15. 1Procentuell förändring.

2Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7Prognosrevideringar

Sedan budgetpropositionen för 2017 beslutades har nationalräkenskaperna för andra, tredje och fjärde kvartalet 2016 publicerats. Även utfall för konsumentprisindex och från arbetskraftsunder- sökningarna för ytterligare sex månader har publicerats.

Starkare BNP-tillväxt, men högre arbetslöshet

BNP-tillväxten bedöms bli högre 2017 och 2018 än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2017 (se tabell 3.9). Den främsta anledningen till detta är en högre förväntad tillväxt av fasta bruttoinvesteringar och av exporten. Detta motverkas till viss del av en lägre förväntad tillväxt av hushållens konsumtion och av offentlig konsumtion.

Utfallet för sysselsättningstillväxten 2016 var något svagare än enligt prognosen i budget-

propositionen. Utfallet för det fjärde kvartalet blev dock starkare än förväntat. Tillsammans med en snabbare BNP-tillväxt bidrar detta till en uppreviderad sysselsättningstillväxt 2017 och 2018 (se tabell 3.9).

Utfallet för arbetslösheten för 2016 var något högre än prognosen i budgetpropositionen för 2017. Tillsammans med en starkare tillväxt i arbetskraften bidrar detta till en uppreviderad arbetslöshet 2017 och 2018.

Ett mer ansträngt resursutnyttjande

Sammantaget bedöms resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, vara något ansträngt 2017 och 2018 (se tabell 3.9). Resursutnyttjandet bedöms därmed bli mer ansträngt jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2017, i vilken resursutnyttjandet bedömdes vara i det närmaste balanserat.

Utfallet för inflationen 2016, mätt med KPIF, var något lägre än enligt prognosen i budgetpropositionen för 2017. Även utfallen för löneutvecklingen var lägre än prognosen. Till följd av detta har prognosen för löner reviderats ned 2017 och 2018. Även prognosen för inflationen har reviderats ned 2018, medan ett starkt bidrag av högre energipriser motverkar en nedrevidering av inflationen 2017.

Prognosen för reporäntan har reviderats ned, som följd av att Riksbanken har reviderat ned reporäntebanan. En låg reporänta under en längre tid bedöms krävas för att inflationsmålet ska uppnås.

Tabell 3.9 Jämförelse mellan regeringens senaste prognoser

Prognos enligt budgetpropositionen för 2017 inom parentes Procentuell förändring om inte annat anges

	2016	2017	2018	2019	2020
BNP	3,3	2,6	2,1	2,0	2,5
	(3,5)	(2,3)	(1,9)	(2,3)	(2,7)

Potentiell BNP1,2	2,1	2,3	2,3	2,3	2,3
	(2,3)	(2,3)	(2,2)	(2,3)	(2,4)
BNP-gap3	-0,1	0,5	0,4	0,1	0,0
	(0,0)	(0,2)	(0,0)	(0,0)	(0,0)

Arbetslöshet4,5	6,9	6,6	6,4	6,3	6,2
	(6,8)	(6,3)	(6,3)	(6,3)	(6,2)
Sysselsatta4	1,5	1,8	1,0	0,7	0,7
	(1,8)	(1,5)	(0,6)	(0,7)	(0,8)

Arbetade timmar2	1,7	1,5	0,9	0,7	0,7
	(1,9)	(1,5)	(0,6)	(0,8)	(0,8)

Timlön6	2,5	2,9	3,2	3,4	3,4
	(2,7)	(3,1)	(3,4)	(3,4)	(3,4)
KPI7	1,0	1,5	1,6	2,2	2,7
	(1,0)	(1,5)	(2,1)	(2,8)	(3,1)

KPIF7	1,4	1,7	1,7	1,9	2,0
	(1,5)	(1,7)	(1,9)	(2,0)	(2,0)

Reporänta7	-0,5	-0,5	-0,3	0,2	0,9
	(-0,5)	(-0,5)	(0,3)	(1,2)	(2,1)

Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition.

1Avser marknadspris.

2Kalenderkorrigerad.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 415–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

7Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.8Utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten

I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser för Sveriges BNP-tillväxt 1994–2016 som redovisats i budgetpropositionerna och de ekonomiska vårpropositionerna 1994–2016. Prognoserna utvärderas i förhållande till prognoser gjorda av andra bedömare.

För systematiska prognosfel i form av genomsnittliga över- eller underskattningar används ofta den engelska termen bias. Genom att skatta en bedömares genomsnittliga prognos- fel kan hypotesen att dess prognoser inte har någon bias testas. Tabell 3.10 visar de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer. Medelprognosfel som är

P R O P . 2 0 1 6 / 1 7 : 1 0 0

statistiskt signifikanta är markerade med en asterisk.

Tabell 3.10 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2016 och antal observationer (N)

	Gjorda samma år		Gjorda året före
	som utfallet		utfallet
Bedömare	MPF	N	MPF	N

Regeringen	0,33	46	-0,09	44
Konjunkturinstitutet	0,26	95	-0,22	90
Riksbanken	0,18	100	-0,17	94
HUI Research AB	0,33	92	0,03	88
Landsorganisationen	0,22	46	0,16	44
Svenskt näringsliv	0,54*	75	0,34	72
Handelsbanken	0,29	79	-0,05	77
SEB	0,25	86	0,05	82
Nordea	0,41*	88	0,05	84
Swedbank	0,16	52	0,07	48

Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets

promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2016, som publicerades på www.regeringen.se i anslutning till 2016 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar.

Stickproven är uppdelade i prognoser gjorda samma år som utfallet respektive år före utfallet. För prognoser gjorda samma år som utf