Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
Det har gått 25 år sedan Riksdagen antog ”århundradets skattereform”, som den senast breda skattereformen kallades i folkmun. Syftet var ett skattesystem där den högsta marginalskatten inte skulle överstiga 50 procent. Redan 1995 frångick man dock principen att hälften av en löneökning skulle behållas av löntagaren genom införandet av värnskatten. Värnskatten var endast tillfällig, men den ersattes 1998 av en snarlik skatt.
Själva grundprincipen handlade om ökad likformighet och neutralitet. Skattesatserna för kapital- och arbetsinkomster sänktes kraftigt samtidigt som skattebaserna breddades.
Under de 25 år som gått sedan den reformen antogs har inkomstklyftorna påtagligt ökat. Ett stort antal avsteg har gjorts från de ursprungliga principerna om likformighet och neutralitet. Till exempel är momsen inte längre enhetlig utan stora variationer förekommer. Ett annat exempel är att investeringar i fastigheter idag beskattas lägre än de flesta andra kapitalinvesteringar. Ett tredje exempel är de generösa villkoren som finns för egenföretagare att beskatta inkomster som kapitalvinster.
De sammelsurium av undantag och särlösningar som genomförts sedan skattereformen har försämrat det svenska skattesystemets funktion. I snart 25 år har olika regeringar med stöd av en majoritet i riksdagen skruvat lite här och lagat lite där vilket resulterat i ett skattesystem som uppfattas som spretigt och otydligt. Dessutom har mycket hänt sedan början på 90-talet såsom medlemskap i EU och en internationalisering av Sveriges ekonomi. Globaliseringen har bidragit till vinstförflyttningar till skatteparadis, vilket innebär förluster av skatteintäkter som så väl behövs för att garantera ett välfärdssamhälle som omfattar alla.
Det är dags att se över behovet av en ny bred skatteöversyn som resulterar i ett system som är långsiktigt hållbart över flera mandatperioder, oavsett vilken politisk majoritet som styr. Den bör hantera beskattning på arbete, företag och kapital inklusive ränteavdragen samt ta hänsyn till de ökade inkomstklyftorna och inte minst ha en bred förankring bland medborgarna.
|
Teres Lindberg (S) |
|