Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elever med autism och tillkännager detta för regeringen.
I skollagen som antogs 2010 genomfördes en förändring som fick drastiska, men icke avsedda, konsekvenser för en mindre grupp elever. Elever med autism, men utan diagnosen utvecklingsstörning, tillhör enligt skollagen inte längre målgruppen för grundsärskolan utan ska få sin undervisning i grundskolan. Förändringen är positiv för de elever som med särskilt stöd i den mottagande skolan kan klara grundskolans kunskapsmål.
Det finns dock en mindre antal barn och ungdomar med autism, som inte har en utvecklingsstörning, men vars begåvningsprofil är så varierande och ojämn att de kan sakna förutsättningar att klara grundskolans läroplan och kunskapskrav. Autism- och Aspergerförbundet bedömer att denna elevgrupp kan uppgå till ett par hundra elever sammanlagt i landet. Dessa barn och ungdomar kan ha svårt att se sammanhang, dra slutsatser och sakna förmåga till teoretisk förståelse och abstrakt tänkande vilket gör det svårt att klara kunskapsmålen i grundskolan även med en mycket anpassad skolsituation. Följden för dessa elever blir att de inte får gå i särskola, trots att de saknar förutsättningar att klara grundskolans kunskapsmål. Det var knappast avsikten. Regeringen bör se över möjligheten att bättre tillgodose just dessa elevers skolsituation och specifika behov och överväga att ge dessa elever möjlighet att läsa enligt grundsärskolans läroplan och kursplan trots att de formellt sett inte har en utvecklingsstörning. Vilken skolform som erbjuds borde naturligtvis alltid utgå från vad som bedöms vara bäst för den enskilde eleven.
|
Lennart Axelsson (S) |
|