Förslag till riksdagsbeslut
Handel och företagande har sedan urminnes tider lyft länder och människor ur fattigdom. De flesta mikrokreditprojekt har visat sig vara framgångsrika, och de har bidragit till att miljoner människor i utvecklingsländer har tagit sig ur fattigdom. Människor har gått från att vara bidragstagare till att bli företagare.
I de flesta fattiga länder är de finansiella marknaderna och bankerna inte tillgängliga för de flesta hushåll, småföretagare eller småbrukare. De saknar alla möjligheter till ett tryggt sparande, till krediter och till betalningstjänster.
Mikrofinansinstitutioner och banker med mikrofinansverksamhet vänder på perspektiven och skapar tillgång till småskaliga finansiella tjänster för alla som exkluderas i det vanliga finansiella systemet. På detta vis får människor möjligheter att försörja sig själva och arbeta sig ur fattigdom.
Regeringen bör utreda hur mikrokrediter kan få en större plats i svenskt internationellt utvecklingsarbete för att öka verkningsgraden och effektiviteten av våra svenska satsningar i utvecklingsländer.
Det som gjort att mikrofinansverksamheten i många länder inte utvecklas mer, är de valutarisker som finns i verksamheten. Om det kunde skapas en modell där valutarisker bättre kunde hanteras, till en rimlig kostnad, skulle intresset från svensk kapitalmarknad snabbt öka för investeringar i mikrokreditverksamhet i världens fattiga länder. Ett sådant ökat svenskt engagemang skulle både ge ökade volymer i utvecklingssamarbetet och säkerställa professionalitet och kompetensöverföring. En modell för valutasäkring i samband med mikrokrediter bör därför utredas.
|
Caroline Szyber (KD) |
|