Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige genom ett mer aktivt och öppet stöd till de demokratiska rörelserna i Eritrea kan bidra till utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter i landet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Kampen för demokrati och mänskliga rättigheter är global, men de senaste åren har omvärldens uppmärksamhet tenderat att särskilt riktas mot den dramatiska händelseutvecklingen och konflikter i Mellanöstern. Demokratiseringsprocesserna i andra delar av världen har tyvärr tenderat att hamna i skymundan.
Eritrea har ingen fungerande konstitution och har aldrig hållit allmänna val sedan självständigheten 1993. Kritik mot regimen tolereras inte, det finns ett utbrett angivarsystem. Godtyckliga arresteringar, tortyr och avrättningar är vanligt förekommande. Förhållandena i fängelserna är vidriga. Statsbudgeten offentliggörs inte, rättsväsendet styrs av regimen, och landet ligger allra lägst på Reportrar utan gränsers index över pressfrihet i världen.
Män såväl som kvinnor tvingas göra en militärtjänst som aldrig tar slut. Sexuellt våld mot kvinnliga soldater är vanligt förekommande. Eritreas invånare saknar hopp. Enligt rapporten flyr 5 000 landet varje månad, ett gigantiskt tapp från en nation vars befolkning uppskattas till 5-6 miljoner. Cyniskt nog lever den eritreanska staten delvis på att suga ut dem som flytt. Diasporan skickar stora belopp till sina släktingar. Eritrea är det enda kända landet som beskattar sin diaspora, 2 procent av sin inkomst måste eritreaner utomlands betala för att kunna besöka släktingar i hemlandet. De pengarna bidrar till att förlänga livet på den repressiva regimen. Sverige måste markera mot den diasporaskatt som den eritreanska regimen på olika sätt försöker samla in från exileritreaner.
Det lilla landet Eritrea producerar enbart flyktingar och idag dör många av dem som flyr i olyckor under flykten till havs eller i öknen.
Det finns i dagsläget ett antal politiska och civila organisationer som bedriver sitt arbete i exil, det vill säga befinner sig utanför sitt hemland och den politiska sfär man vill påverka. Dessa organisationer har av olika anledningar tvingats lämna hemlandet och måste därmed bedriva sitt arbete från andra platser i världen. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter saknas i landet.
Regeringen kan praktiskt stödja de demokratiska rörelser som kämpar för demokrati och människliga rättigheter i landet. Sveriges utrikespolitik kan verka för ökad kunskap och engagemang i demokratiska frågor, verka för kunskaper och insikter om mänskliga rättigheter.
Att regeringen verkar för att Sverige genom mer aktivt och öppet stöd till de demokratiska rörelserna bidrar till utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter i Eritrea.
|
Arhe Hamednaca (S) |
Lawen Redar (S) |