Förslag till riksdagsbeslut
Den svenska skolan står inför en rad olika utmaningar. Från att en gång ha varit en skola de övriga västeuropeiska länderna såg som ett föredöme och framgångsexempel, har vår skola börjar en resa i brant utförsbacke.
En lång rad internationella undersökningar såsom PISA och Timss visar med all önskvärd tydlighet att denna resa nedåt i prestationer och kvalitet inte är politisk spekulation utan verkligen ligger för handen. Att lösa problemen kommer att ta tid och några snabba resultat är inte att vänta, men arbetet med att reformera det som gått fel måste likväl påbörjas, ett arbete som inte kommer att ge några lättköpta politiska poäng dessutom. Ytterst har problemen sin rot i en samhällsutveckling där relativism och falsk snällism fått för stort svängrum, vilket självklart speglat sig i skolan. Balansen har gått förlorad. Att återställa kvaliteten på svensk skola är förknippad med att samhället i övrigt överger den överdrivet relativistiska paradigm som främst vann insteg det svenska samhället under slutet av 60-talet.
1) Vi kan alla konstatera att den svenska skolans utveckling efter kommunaliseringen inte varit tillfredställande. Självklart beror de flesta problem inte på kommunaliseringen, den har snarare förvärrat problem som har sin grund i andra orsaker. För att tackla dagens stora problem inom skolan måste staten ta över ansvaret som huvudman från kommunerna. För att få en likvärdig skola där både rika och mindre välbeställda kommuner har en skola av acceptabel kvalitet måste vi ha ett statligt huvudmannaskap.
En annan fråga är lärarnas sjunkande status, som av nästan alla debattörer i frågan utmålas som ett stort problem. Här är ett statligt huvudmannaskap den effektivaste enskilda åtgärden för att vända utvecklingen och återigen höja lärarnas status. Det har också visat sig att kommunerna inte har den erforderliga kompetens som krävs för att styra skolan. Här måste staten gå in med en högre professionell kompetens. Vi har också en stor utmaning i den massiva immigration med många nya elever som varken behärskar svenska språket eller har hunnit anamma svensk kultur. För att klara denna utmaning krävs ett fast och professionellt styre från statens myndigheter och politiker.
2) Vidareutbildning av lärare skall ske regelbundet så att lärarna får ökad kompetens, inte bara vidmakthåller den kunskap de fick under sin lärarutbildning. Vi föreslår att denna vidareutbildning finns på två nivåer; en basnivå och en mer avancerad nivå.
Lärare som önskar få vara kvar där de är idag, men vill få mer kunskap i sitt ämne, genomför vidareutbildning på basnivå. Lärare som önskar få djupare kunskaper men även önskar få möjlighet att framöver bli mentorer för nyare kollegor, genomför den fördjupade utbildningen, denna genomförs externt på högskola/universitet. Efter avslutad utbildning blir läraren certifierad på en ny högre nivå i utbildningstrappan.
3) Varje genomförd extern utbildning som enskild lärare genomfört skall innebära att han/hon därefter kommer att komma ett steg upp i en utbildningstrappa, steget uppåt innebär också att läraren certifieras på den nivån. För att få komma vidare uppåt i ”trappan” krävs att läraren tar det ansvar som förväntas efter genomförd utbildning. Tanken är att denne skall stötta kollegor som befinner sig lägre ner på trappan med återkoppling. Ingen lärare skall kunna klättra till toppen av trappan utan att tagit ansvar på respektive nivå – för att komma till toppen av trappan krävs det att du som lärare deltagit i de team som skickats till skolor med sämre resultat.
För att kunna bli anspråkstagen till ett team, krävs det att du har avancerat till de högre nivåerna i trappan, och har mycket god kunskap och erfarenhet i rollen som lärare och ledare.
Teamets uppgift blir att ta över ledningen av och utbildningen i skolan. Detta för att vända resultaten – samtidigt som den personal som de ersatt får gå bredvid för att lära sig.
4) Lönen är en del av att öka attraktionskraften för att bli lärare, en god individuell lönesättning är därför viktig. För varje steg som läraren tar uppåt följer också ett större ansvar. Om det av någon anledning blir så att läraren inte vill/kan ta detta utökade ansvar, utgår också lönehöjningen som annars skulle följt med uppgiften. För de lärare som väljer att endast utbilda sig internt tillkommer mindre löneökning. Att delta som del i de team som stöttar andra skolor skall vara extra meriterande och ge klart höjd lön.
5) Skolinspektionen ges i uppdrag att genomföra inspektioner – och skriva rapport efteråt – av såväl kommunala skolor som friskolor. Rapporterna syftar till att elever och föräldrar lättare skall kunna ta del av respektive skolas betygsnivå men också annan viktig information som antal lärare anställda, utbildningsnivå på dessa, och hur övrig organisation ser ut.
Alla rapporter skall vara offentliga och publiceras på såväl Skolinspektionens hemsida som på kommunens och berörd skolas hemsida.
6–8) Sverige och världen är mitt uppe i en omställningsprocess med kraftigt ökande digitalisering, detta är den kanske mest omfattande förändring som skett sedan industrialiseringens dagar – hälften av alla arbetstillfällen som finns idag beräknas försvinna inom 20 år till följd av detta.
I och med digitaliseringen kommer självklart en stor mängd nya arbetstillfällen – och nya yrken – tillkomma. Hela samhället påverkas av denna process, så även skolan. Dels genom att nya utbildningar behöver tillkomma, dels genom att digitalisering gett och kommer ge nya möjligheter i undervisningen.
Idag är utbildningen i hur dessa nya digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen inte tillräcklig inom lärarutbildningarna. Det finns enstaka kurser att söka, men utbildningen i sin helhet är inte anpassad efter morgondagens krav på kompetens inom detta område.
Sverigedemokraterna vill inrätta stimulansbidrag för kommuner och friskolor så att kompetensutveckling av lärare och rektorer kan ske inom området. Vi vill digitalisera de nationella proven samt att digitalt kunnig personal anställs på skolorna.
Tillsätt en utredning av lärarutbildningen. En av de största och viktigaste punkterna i denna utredning är att tillse att även lärarutbildningen digitaliseras, så att lärarna redan från lärarhögskolan får med sig pedagogisk kunskap, arbetssätt och tänk som är anpassat efter de möjligheter och de verktyg som den digitala omställningen ger. Precis som med skolan i övrigt skall inte endast det digitala arbetssättet läras ut – att kombinera det med traditionell utbildning är mycket viktigt.
9) Lärare och fritidspedagoger inom grundskolan samt förskollärare inom förskolan löper en avsevärd förhöjd risk att smittas av vanliga infektionssjukdomar på sin arbetsplats än de flesta övriga yrkesgrupper. Detta beror självklart på den stora kontaktyta med unga elever som dessa yrkesgrupper utsätter sig för dagligen. I de allra flesta fall så har lärare som får en vanlig förkylning smittats på sin arbetsplats. Att då kräva av lärarkåren att dessa själva skall betala karensdagen för en sjukskrivning de högst sannolikt erhållit genom sitt arbete är varken rimligt eller rättvist, inte heller tjänar det till att höja lärarkårens status och attraktivitet. Därför vill vi att karensdagen för nämnda kategorier tas bort.
10) Under senare år har vi erfarit att lärare under lektionstid tagit partipolitisk ställning och under lektionstid pratat illa om partier en viss lärare haft personliga antipatier för. Att på detta sätt under lektionstid föra ut egna partipolitiska preferenser är fullständigt oacceptabelt och hör inte hemma i en demokrati värd namnet. Skolan bör vara tydlig med att sådant beteende inte får förekomma. Det skall föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda ej får förekomma under skoltid av någon lärare. I första hand bör varning ges till den som på detta sätt bryter mot de demokratiska spelreglerna. Hjälper inte det skall entledigande bli nästa åtgärd.
11) Det finns idag många satsningar och stödåtgärder för elever med problem i skolan. Vad det dock talas tystare om är de elever som klassas som särbegåvade, det vill säga de elever som har ovanligt lätt för sig i skolan och som behöver gå snabbare fram i sitt lärande än vad som kan anses normalt. Att vara särbegåvad kan i många fall vara en gåva, men det innebär även utmaningar. Elever som inte får sin särbegåvning uppmärksammad av skolan kan utveckla koncentrationssvårigheter eller andra svårtydda symtom. Dessa elever kan också bli stökiga eller oroliga då den vanliga undervisningen inte erbjuder några utmaningar eller upplevs som spännande. SKL har tagit fram en handlingsplan för att bättre uppmärksamma särbegåvade elever inom skolan. Det är dags att omsätta denna handlingsplan i praktiken. Dessutom bör vi skyndsamt erbjuda särbegåvade barn möjligheter att gå snabbare fram i undervisningen genom att läraren erbjuder egen undervisning för dessa elever samt att i möjligaste mån sätta ihop studiegrupper där elever tillåts gå snabbare fram i sina studier.
12) Rektorernas situation lämnar utrymme för förbättringar. Svenska rektorer, varav hälften saknar lärarutbildning, lägger i genomsnitt ungefär 15 procent av sin tid på pedagogisk verksamhet. I Finland, vars skola fungerar avsevärt bättre än den svenska, har alla rektorer lärarbakgrund och ägnar merparten av sin tid åt att stötta och vara behjälplig till att lyfta upp verksamheten. Där lägger de också mindre tid åt administration.
Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från certifieringsnivå 3 och högre (enligt den modell som tidigare nämnts) vilket givetvis också medför lönepåslag och utökade ansvarsområden. Detta stärker rektorernas pedagogiska profil, samtidigt som den administrativa bördan anpassas därefter.
Detta är en modell vi är övertygade om kommer bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig styrning av skolan.
13) I dag går drygt 95 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Andelen varierar dock från en kommun till en annan. Detsamma gäller kvaliteten på verksamheten. Det finns indikationer på att de barn som genomgår denna förberedande skolform får ett försprång gentemot de barn som inte gör det. Sverigedemokraterna menar att den i dag frivilliga förskoleklassen ska införlivas i grundskolan och därmed bli en obligatorisk del av denna, som då blir tioårig. Argumenten för detta är många. Förutom att ge våra barn lika möjligheter, handlar det om att komma tillrätta med en lång trend med sjunkande studieresultat. Vi tror att ett införlivande av förskoleklassen i grundskolan där sexåringarna får möta behöriga lärare, kommer att leda till en förbättrad verksamhet med ökad kvalitet. Detta är en nödvändig åtgärd för att kvalitetssäkra skolstarten, samtidigt som det innebär att skolan ges möjlighet att fånga barnens behov i ett tidigare stadium och därmed försöka undvika senare problem med läs- och skrivsvårigheter.
Vi måste komma ihåg att det finns en vilja hos barn att lära sig, vilken måste tas tillvara. Därför menar vi att förskoleklassen ska bli mer av en riktig skola. Värt att notera i sammanhanget är att svenska skolbarn internationellt sett börjar skolan sent. Vi menar att införandet av en tioårig grundskola är ett bra sätt att angripa detta problem på.
14–15) Att riksdagen beslutat att införa betyg från årskurs sex i grundskolan är något positivt och ett steg i rätt riktning. Sverigedemokraterna vill att betyg ska införas redan i årskurs fyra. Tydliga utvärderingar och betyg är en naturlig och integrerad del av den svenska skolan. Betyg i relativt tidiga årskurser gör det möjligt att tidigt upptäcka barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det också möjligt för föräldrarna att få en mer rättvis bild av sina barns kunskapsnivå. De omdömen som ges verbalt med föräldrarna har i praktiken inte visat sig tillräckliga.
Sverigedemokraterna vill ha en likvärdig skola där samma regler och system gäller för alla skolor, utom där det är uppenbart att det skall tas lokal hänsyn. Kunskaper skall också utvärderas och presenteras så stringent som möjligt. Därför vill vi att rektorer ej skall kunna ge sammanfattade betyg i SO-ämnen och NO-ämnen.
Jourskolor och skriftliga ordningsomdömen
16–18). Sverigedemokraterna menar att regeringen skyndsamt ska utreda hur ett system med så kallade jourskolor ska kunna införas i samtliga svenska kommuner. En jourskola eller jourklass är en specialklass dit den elev som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan, för en kortare eller lite längre tid. Dessa åtgärder syftar till att den som ägnar sig åt mobbning ska få hjälp att komma ut ur sitt destruktiva beteende, samt för att övriga elever ska ges en rimlig möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan. För att ytterligare betona vikten av en skola som genomsyras av ordning och reda, vill Sverigedemokraterna införa skriftliga ordningsomdömen från första klass.
Det är vår uppfattning att mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap bäst motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran. Därför är det av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.
19) Inte minst för att ytterligare förstärka trygghetssträvandena ser vi ett stort värde i bevarandet av de mindre skolenheterna, inte minst de bygdeskolor som fortfarande finns kvar. För att få ett fungerande samhälle i stort krävs att skolan lyckas med sin uppgift. Av den orsaken är det viktigt att låta grundskolan bygga på småskalighet. Sverigedemokraterna vill därför motverka trenden där mindre skolor läggs ned till förmån för större.
Sverigedemokraterna ser med oro på att många landsbygdsskolor har sviktande ekonomi och elevunderlag. Familjer tvingas ofta välja mellan att flytta eller sända sina barn flera mil bort till närmsta skola. Tyvärr kan en tillfällig svacka i elevunderlag tvinga en skola att stänga. Det leder till avflyttning av barnfamiljer, varefter sannolikheten att skolan kan öppna igen är låg.
Vi vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med tillfälligt lågt elevunderlag ska under maximalt 3 år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder. Medel skall reserveras för detta. Detta skall vara öronmärkta pengar som inte kommunen kan använda för andra ändamål.
20) I ett led att öka tryggheten för eleverna och för att motverka att skolorna blir för stora, menar vi att skolorna huvudsakligen bör delas upp i enheter om F–6 och 7–9. Det kan naturligtvis finnas tillfällen då det är motiverat att driva en enskild skola som en F–9-enhet. Centralt måste dock alltid finnas en strävan att skolan inte blir för stor.
21) Den svenska skolan har i många stycken blivit otryggare de senaste decennierna även om bilden inte är entydig och inte gäller alla skolor. Det är till exempel obligatorisk med rastvakter numera, vilket på många skolor har ökat tryggheten. Samtidigt har våld och hot blivit vanligare i skolor i många förorter. Också lärarnas arbetsmiljö har försämrats kraftigt på många håll, speciellt i många så kallade utsatta områden. Samtidigt har lärarnas arbetsbelastning ökat, främst på grund av ökad administration och ett ökat socialt ansvar för eleverna. Det finns också rapporter om ökad psykisk ohälsa bland elever.
För att komma tillrätta med dessa problem vill vi anställa fler skolsköterskor, skolpsykologer, kuratorer, vaktmästare och administrativ personal. Det blir fler vuxna runt skolbarnen och vi får också professionell personal som avlastar lärarna med kringuppgifter som stjäl tid från kärnuppdraget. Detta kommer också öka chanserna att någon vuxen upptäcker och tar tag i elever som mår dåligt.
22) Skollagen stipulerar att förskolan, förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt gymnasieskolan ska erbjuda modersmålsundervisning. Detta gäller då det är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet eller då eleven har grundläggande eller goda kunskaper i språket samt att minst fem elever pratar språket på skolan.
Vi står i dag inför en situation där det viktigaste är att nyanlända elever lär sig det svenska språket snabbt för att inte halka efter i undervisningen och där eleverna många gånger redan kan sitt modersmål, i många fall pratar de modersmålet inom familjen varje dag. Att i detta läge lägga resurser på modersmål i stället för det svenska språket anser inte vi vara ett rationellt användande av resurserna. Effekterna av modersmålsundervisning för att lättare kunna lära sig svenska är också mycket tveksamma. Enligt en undersökning i Danmark (kommunernas forskningsenhet, AKF) finns det inga statistiska bevis för att modersmålsundervisningen ger en positiv effekt på det nya hemlandets språk. Det är betydligt rationellare att använda resurserna för att eleverna lär sig det svenska språket. Även modersmålslärare kan med en tämligen modest utbildningsinsats bli svensklärare i grundläggande svenska. Eventuell modersmålsundervisning skall bekostas av brukarna själva och ske utanför ordinarie skoltid. Sverigedemokraterna yrkar på att skollagen ändras i enlighet med detta.
23) Skolan i dag präglas ofta av en pedagogik där barn skall söka information själva, grupparbeten där ett stort ansvar läggs på eleverna själva samt att inlärningen skall vara lustfylld. Denna typ av pedagogik passar en del elever, speciellt de från studievana hem. Med denna utveckling har dock elever med särskilda behov hamnat i kläm på ett allvarligt sätt. Sverigedemokraterna vill att en särskild satsning på elever med speciella behov görs inom skolan för att ge dessa barn en chans att lyckas i skolan.
24) Det ligger i sakens natur att nyanlända elever har specifika behov. Det gäller inte minst kunskaper i svenska, som är en förutsättning för att tillgodogöra sig annan utbildning. Våra fallande resultat i internationella undersökningar beror på flera saker, men en orsak är bristande resultat från nyanlända. Därför krävs det en helt ny strategi på området.
Till att börja med behövs en nationell läroplan för förberedelseklasser, denna bör bygga på de rekommendationer som Skolverket redan utgivit. Fokus ska ligga på det svenska språket och kunskap om det svenska samhället. Skolverket ska bidra till att ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen.
Vi vill framförallt inrätta en förberedelseskola som ansvarar för nyanlända skolungdomar. Genom att avskaffa modersmålsundervisning och istället erbjuda dessa lärare arbete i förberedelseskolan (tillsammans med behöriga lärare) kan tusentals arbetstillfällen skapas. Förslaget bygger på befintlig personal i stora stycken. Förberedelseskolan kommer att hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Denna nya verksamhet kommer att ligga i egna lokaler, avskilt från skolans ordinarie verksamhet.
I den ordinarie undervisningen organiseras svenskundervisningen på tre nivåer där nivån anpassas efter elevernas förutsättningar. Svenska 2 avskaffas.
Nyanlända elever slussas över till ordinarie undervisning enligt följande.
Vi är övertygade om att denna form av förberedelseskola gynnar både befintliga elever i den vanliga skolan samt nyanlända som kan tillägna sig det svenska språket och de svenska värderingarna i sin egen takt.
25–26) Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt, vilket flera internationella kunskapsundersökningar visar.
Vi vill därför att timplanen i matematik för grundskolan delas upp årskursvis. Detta för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkat efter i undervisningen, men också för att tydliggöra vad eleverna skall ha lärt sig efter varje årskurs.
Sverigedemokraterna vill också utreda hur en nivågruppering av matematik, svenska och engelska skall ske på bästa sätt. Denna nivågruppering skall ske från och med årskurs fyra. Det är orimligt att begära att alla elever skall lära sig i samma takt. Med en undervisning där en nivågruppering inte sker riskerar elever som lär sig lite långsammare att hamna efter i undervisningen och tappa sugen. De elever som lär sig lite snabbare riskerar att tappa sugen för att de saknar utmaningar därför att undervisningen är för lätt.
27) Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. I stället skall elever erbjudas läxhjälp. I de lägre årskurserna skall fritids erbjuda detta i möjligaste mån.
28–29) Samtalsspråket i den svenska skolan bör alltid vara svenska när nyanlända elever väl har lämnat förberedelseskolan, undantaget språklektioner givetvis. Att prata svenska med sina svenska och utländska kamrater på ett vardagligt sätt under skoltid är kanske det effektivaste sättet att lära sig det nya språket.
En förstärkt svenskundervisning skall också ges till elever med svårigheter i det svenska språket där resurserna tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.
30) Vidare ska vikten av god hälsa och ökad rörlighet betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion bör fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation.
Till stöd har vi bland annat det så kallade Bunkefloprojektet. Det startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Detta projekt visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna. Andra positiva bieffekter av den ökade rörligheten är att koncentration, inlärningsförmåga, självförtroende och social förmåga ökar, samtidigt som det kan användas som ett led i att bekämpa den ökande barnfetman.
31) Vi vill också se en utökning av Bunkefloprojektet där även näringsliv deltar tillsammans med idrottsföreningar, dels för att frigöra tid för lärarna men också för att knyta näringslivet närmare skolan. Med både föreningslivet och näringslivet med i skolans verksamhet kan eleverna få stimulans med både fritid, verklighetsanknytning och tankar på framtida yrkeskarriärer.
32) Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.
33) Under de senaste åren har allt fler svenska skolor valt att avveckla sina traditionella skolavslutningar. Motivet för att avveckla de traditionella skolavslutningarna är oftast att skolan ska vara religiöst neutral och att invandrade elever med annan trosuppfattning kan känna sig kränkta. Sverigedemokraterna anser att de traditionella skolavslutningarna är en viktig del av det svenska kulturarvet och följer traditionen om läroplanens värderingar om västerländska traditioner och humanism. Sverigedemokraterna menar därför att landets skolor bör åläggas att ordna traditionella avslutningar för de elever och föräldrar som så önskar.
34) I dagens samhälle, speciellt i urbaniserad miljö, har banden mellan generationerna tunnats ut och den naturliga relationen som till exempel barn förr i tiden hade med farmor eller morfar har försvunnit. Sverigedemokraterna menar här att något viktigt har försvunnit som påverkar både socialiseringen och livskvaliteten. Ett sätt att åtminstone i någon mån åtgärda detta är att inrätta ett så kallat klassmorfarsystem där den äldre generationen bjuds in till skolorna eller att klasser bjuds hem till någon morfars äldreboende. En klassmorfar bör inrättas på varje skola som sköter och organiserar detta. Vi är säkra på att vår äldre generation blir en värdefull resurs i dagens svenska skola.
35) Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet.
36–38) För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras.
Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk och närproducerad, ekologiskt framställd, tillverkad på plats och helt gratis för eleverna, vilket ska gälla elever i såväl grund- som gymnasieskola. Detta eftersom en viktig förutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. Kött från djur som slaktats utan bedövning, så kallat halal- eller koscherslaktat kött, ska inte få förekomma i svenska skolor. Därför vill vi genomföra en matreform i svensk skola.
Sverigedemokraterna vill att skolmaten tillagas på plats och att i maten i möjligaste mån är lokalt producerad. Därför vill vi att alla skolor skall ha ett tillagningskök, inte ett mottagningskök. Vi vill ge statliga stimulansbidrag (reell kostnad 200 000–300 000 per enhet). I stimulansbidraget skall finnas utrymme för både genomförandet av ombyggnad samt en medvetenhet om att handla lokalt/svenskt innebär dyrare pris då våra djurhushållningsregler är mer hårdare än övriga Europa.
39) Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen och yrkesvägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux.
40) Många av landets skolor byggdes ungefär samtidigt, och nu börjar behovet av större renoveringar eller förbättringar bli akut på många håll. Detta då inomhusklimatet i dessa skolor blivit alarmerande dåligt. Det gäller luftkvaliteten såväl som adekvata ljusförhållanden eller till och med fuktproblem. I en rapport från Boverket och Energimyndigheten uppskattades upprustningsbehovet till omkring 5 miljarder kronor. Sverigedemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för landets skollokaler då många kommuner inte mäktar med renoveringsbehovet själva. Det är en fråga för både elevernas och lärarnas hälsa och välbefinnande.
|
Stefan Jakobsson (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Carina Herrstedt (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
Christina Östberg (SD) |